Förkortningar Abbreviations

Transkript

1 Förkortningar Abbreviations AKU = Arbetskraftsundersökningarna Labour Force Survey (LFS) BNP = Bruttonationalprodukt Gross Domestic Product (GDP) CFAR = Centrala företags- och arbetsställeregistret Business Register CN = Combined Nomenclature COICOP = Classification of Individual Consumption by Purpose CPA = Classification of Products by Activity DAC = Kommittén för utvecklingsbistånd Development Assistance Committee ECB = Europeiska centralbanken European Central Bank EES = Europeiska ekonomiska samarbetsområdet European Economic Area (EEA) EFTA = European Free Trade Association EG = Europeiska gemenskaperna European Communities (EC) EMFC = European Monetary Co-operation Fund EMI = European Monetary Institute EMU = Ekonomiska och monetära unionen European Economic and Monetary Union ENS = Europeiska nationalräkenskapssystemet European System of National Accounts EU = Europeiska unionen European Union Eurostat = EG:s statistiska kontor Statistical Office of the European Communities FAO = FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation Food and Agriculture Organization of the United Nations; GDP = Gross Domestic Product HIO = Hushållens ideella organisationer Non profit institution serving households HS = Harmonized System (Harmonized Commodity Description and Coding System) IFPI = International Federation of Phonogram and Videogram Producers ILO = Internationella arbetsorganisationen International Labour Organization IMF = Internationella valutafonden International Monetary Fund ISCO = International Standard Classification of Occupations ISIC = International Standard Industrial Classification of All Economic Activities IUCN = The World Conservation Union (International Union for Conservation of Nature and Natural Resources) KN = Kombinerade nomenklaturen Combined Nomenclature MIS = Meddelanden i samordningsfrågor Reports on Statistical Co-ordination MSA = Miljösanktionsavgifter, utdömda Environmental sanction charges NACE = Nomenclature Générale des Activités Economiques dans les Communautés Européennes NPISH = Non profit institution serving households NUTS = Nomenclature des Unités Territoriales Statistique ODA = Official Development Assistance OECD = Organization for Economic Co-operation and Development Prod-SNI = Arbetsnamn på den nya produktstandarden SPIN, Standard för svensk produktindelning efter Näringsgren Working title for SPIN (see below) RTB = Registret över totalbefolkningen Total Population Register (TPR) SDR = Särskilda dragningsrätter i Internationella valutafonden, IMF Special Drawing Rights SEI = Socioekonomisk indelning Socio-economic classification Sida = Swedish International Development Co-operation Agency SIPRI = Stockholm International Peace Research Institute SIS = Standardiseringskommissionen i Sverige Swedish Standards Institution SITC = Standard International Trade Classification SM = Statistiska meddelanden Statistical Reports SNA = System of National Accounts (and Supporting Tables) SNI = Standard för svensk näringsgrensindelning Swedish Standard Industrial Classification (SE-SIC) SOS = Sveriges officiella statistik Official Statistics of Sweden SOU = Statens offentliga utredningar Swedish Government Official Reports SPIN = Standard för svensk produktindelning efter näringsgren Swedish Standard Classification of Products by Activity SSYK = Standard för svensk yrkesklassificering Swedish Standard Classification of Occupations SUN = Svensk utbildningsnomenklatur Swedish Educational Terminology ULF = Undersökningarna av levnadsförhållanden Living conditions survey UN = Förenta Nationerna United Nations UNESCO = United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization WHO = Världshälsoorganisationen World Health Organization 722 Förkortningar Abbreviations

2 Tabellanmärkningar Notes Tab. 10, 12, Nya, mera detaljerade beräkningar av Sveriges areal har genomförts, vilket i en del fall har lett till förändrade uppgifter om landarealen fr.o.m Detta beror på att vattenarealen nu har kunnat beräknas på ett noggrannare sätt än tidigare och nu innefattar ytor som tidigare inte ingått, vilket har lett till att vattenarealen i allmänhet har ökat på bekostnad av landarealen. För mer information, se Statistiskt Meddelande Land- och vattenarealer 1 jan 2000 (( asp&plopnr=429). Tab. 16, 17, 18, 78. NUTS-indelningen (franska: Nomenclature des Unités Territoriales Statistiques) har skapats för att användas i statistikredovisningen inom EU-länderna. Genom en enhetlig indelning för statistiken får EU-kommissionen ett överskådligt underlag för regionalpolitiska bedömningar. Tab. 38. Kvantiteter för en viss produktgrupp i en viss faroklass för olika år varierar inte bara till följd av olika omsatt mängd utan också därför att produkter omklassificerats till en annan faroklass. Tab. 39. Försålda kvantiteter av godkända bekämpningsmedel enligt uppgift från tillverkare/ombud. Tab. 45. Nonylfenol, C 6 H 5 C 9 H 19, är ett svårnedbrytbart, bioackumelerande ämne med giftverkan mot vattenlevande organismer. Toluen, C 6 H 5 CH 3, är en aromatisk, ganska lätt nedbrytbar förening, som ansetts indikera förekomst av lösningsmedel i avloppsvattnet. Mycket tyder dock på att det kan bildas vid reningsprocesserna. Mätningar av ämnet i slam är därför inte längre obligatoriska. PAH, polyaromatiska kolväten, är en samlingsparameter omfattande många kemiska föreningar, varav flera är cancerogena. PCB, polyklorerade bifenyler, är föreningar med stor tendens till bioackumulation, som orsakar fortplantningsstörningar hos däggdjur. Tab. 49. Placeringen av mätstationerna varierar mellan tätorterna, vilket medför att mätresultaten inte är direkt jämförbara. De gränsvärden som hittills gällt för kvävedioxid (NO 2 ) och sot är 50 µg/m 3 resp. 40 µg/m 3 som vinterhalvårsmedelvärde. I enlighet med EU:s direktiv har Sverige infört miljökvalitetsnormer för bl.a. kvävedioxid och partiklar. Normerna för kvävedioxid och partiklar får ej överskridas efter den 31 december 2005 resp. 31 december Tab. 50. I takt med att blyad bensin även fasas ut i vårt närområde minskar risken för föroreningar och blyhalterna är nu så låga att de testmetoder som används inte längre ger några utslag (< 0,1 g/m 3 ). Den totala blymängden överstiger troligen inte 600 kg/år och kan vara betydligt lägre. Tab Miljöräkenskaper utvecklas för att beskriva sambanden mellan miljö och ekonomi. Statistik om miljö och ekonomi ger underlag för kostnadsberäkningar av miljöåtgärder och miljöskador, analyser av miljöpolitik och ekonomisk politik samt indikatorer över miljötillstånd och uthållig utveckling. Tab. 59. Naturvårdsverket sammanställer sedan 1999 statistik över utdömda miljösanktionsavgifter (MSA). Miljösanktionsavgift är en administrativ sanktionsavgift på mellan och kronor som tillfaller staten. Kommuner, länsstyrelser och övriga centrala tillsynsmyndigheter beslutar om att sanktionsavgift skall betalas ut av verksamhetsutövare då denne t.ex. inte följer tillstånd eller villkor som har meddelats med stöd av miljöbalken. Tab ger upplysningar om befolkningens tillstånd och om befolkningens förändringar. Med befolkningens tillstånd menas dess storlek och dess fördelning i skilda hänseenden (bosättningsort, kön, ålder, civilstånd osv.) vid en viss tidpunkt. Befolkningsförändringarna, som hänför sig till vad som sker under en viss tidrymd, utgörs främst av födelser, dödsfall, giftermål, skilsmässor och omflyttning. Mer detaljerade uppgifter om befolkningens tillstånd insamlas i samband med folkräkningarna, vilkas material möjliggör en fördelning av befolkningen efter ekonomisk aktivitet (sysselsättning, yrkesställning, yrke, näringsgren m.m.), efter utbildningsnivå m.m. Befolkningens ekonomiska aktivitet redogörs för i den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS, tab ). Folkräkningar i nutida bemärkelse har ägt rum vid varje årtiondeskifte fr.o.m. år 1860 (dessutom 1935/36, 1945, 1965, 1975 och 1985). T.o.m har folkräkningarna avsett folkmängden vid årsskiftet. Vid 1960, 1965 och 1970 års folkräkningar skedde folkräkningen i samband med mantalsskrivningen samma år, vilket medfört att folkräkningsuppgifterna inte avser årsskiftet utan den 1 nov. folkräkningsåret. Uppgifterna om ekonomisk aktivitet avser vid dessa folkräkningar förhållandena under en viss vecka i oktober. Uppgifter om befolkningens förändringar erhålls successivt från de lokala skattekontoren (t.o.m. 30 juni 1991: pastorsämbetena) via länsskattemyndigheterna. Uppgifterna används förutom till statistiken över befolkningsförändringar även för uppdatering av SCB:s register över totalbefolkningen (RTB), som utgör underlag för folkmängdsstatistiken. Folk- och bostadsräkningen 1980 var samordnad med den allmänna fastighetstaxeringen som genomfördes i september Tidpunkten för 1980 års räkning är därför den 15 september. Med utgångspunkt i folkräkningarnas uppgifter om fördelningen på kön, ålder och civilstånd samt med hjälp av den löpande statistikens uppgifter om befolkningsförändringarna, har t.o.m folkmängdsuppgifterna uträknats genom s.k. framskrivning av årliga uppgifter om befolkningsfördelningen efter kön, ålder och civilstånd. Fr.o.m har folkmängdsuppgifterna efter kön, ålder och civilstånd erhållits från RTB. Tab. 73. Kommunerna är sammanförda i 70 statistiska redovisningsenheter, s.k. A-regioner. Tab Se Tabellanmärkning, tab. 10 m.fl. resp. 16 m.fl. Tab Kommunerna är ordnade i alfabetisk ordning, länsvis (tab. 79), samt efter folkmängdens storlek det senast redovisade året (tab. 80). Folkmängdsuppgifterna avser slutet av året. Hänsyn har dock tagits till områdesregleringar som trätt i kraft vid närmast följande årsskifte. Tab. 83. Felaktigheter i folkbokföringen i åldrarna 100 år och äldre är korrigerade i tabellen. Tab. 85. Utgångspunkten för beräkningarna är folkmängden den 31 dec Folkmängden har framskrivits med följande antaganden. Fruktsamhet: antalet barn per kvinna förmodas stiga från 1,71 år 2003 till 1,85 fram till år 2010 och därefter vara konstant ända fram till prognosens slut år Dödlighet: den återstående medellivslängden antas öka från 77,9 år för män och 82,4 år för kvinnor år 2003 till 83,6 år respektive 86,2 år Utrikes omflyttning: inflyttningsöverskottet var år 2003 och beräknas att stiga till år 2005 för att därefter på sikt minska till Tab , 384, Tabellerna redovisar resultat från SCB:s årliga urvalsundersökning om hushållens ekonomi (HEK). Tab Ett kosthushåll består av samtliga personer som bor i samma bostad och har gemensam hushållning. Ett kosthushåll kan bestå av flera generationer, syskon eller kompisar. Personer som normalt tillhör kosthushållet, men som tillfälligt befinner sig på annan ort p.g.a. arbete, studier eller militärtjänstgöring ingår i kosthushållet. Barn, som bor lika mycket hos båda föräldrarna, Tabellanmärkningar Notes 723

3 räknas med om de är folkbokförda i det aktuella hushållet. Tab. 96. Med summerad fruktsamhet menas genomsnittligt antal barn per kvinna enligt aktuell fruktsamhet under förutsättning att ingen dödlighet förekommer före 50 års ålder. Med reproduktionstal för en given tidsperiod avser man att belysa, i vilken omfattning en generation av befolkningen under rådande fruktsamhets- och dödlighetsförhållanden skulle kunna reproducera sig själv. Vid beräkning av bruttoreproduktionen följer man en tänkt årskull av kvinnor genom fruktsamhetsåldrarna och beräknar med användning av rådande fruktsamhetstal i olika åldersgrupper det genomsnittliga antalet levande födda flickor per kvinna. Detta antal är det s.k. bruttoreproduktionstalet. Vid beräkning av bruttoreproduktionen tar man ingen hänsyn till dödligheten i modergenerationen. Om man däremot med ledning av de kända dödsriskerna beräknar det antal kvinnor i nyssnämnda årskull, som uppnår 15 år, 20 år etc. och hur många år de genomlever i olika åldersavsnitt, kan man på samma sätt som förut på den reducerade modergenerationen beräkna det s.k. nettoreproduktionstalet, varmed förstås antalet levande födda döttrar, som med de faktiska fruktsamhets- och dödlighetsförhållandena i genomsnitt skulle komma på varje levande född kvinna. Om detta tal är större än 1, innebär detta på lång sikt en folkökning, om det är mindre än 1, en folkminskning. Tab Återstående medellivslängd är antalet år som i genomsnitt återstår att leva för en x-åring. Den beräknas genom att den tid som återstår att tillsammans leva för alla x- åringar divideras med antalet i åldern x år. Man har härvid antagit att dödsfallen är jämnt fördelade över åldersåret, utom för 0-åringar för vilka noggrannare beräkningar utförts. Sannolik återstående livslängd är antalet år efter vilkas förlopp antalet x-åringar minskat till hälften. Uträkningen sker genom att medianen för de kvarlevande i olika åldrar beräknas. Tab Flyttningsuppgifterna för län och kommuner är flyttningar över läns- resp. kommungränser. I länssiffrorna ingår således inte flyttningar mellan kommuner inom samma län. Tab Utan att det kommer till synes i folkbokföringen torde dessutom flertalet av de från och till obefintligregistret överförda personerna i verkligheten vara invandrare resp. utvandrare. Tab Justeringar avser det antal personer som skall läggas till resp. dras ifrån uppgifterna om personer som beviljats uppehållstillstånd för att uppnå överensstämmelse med de officiella invandringssiffrorna från SCB. Skillnaderna beror främst på att det kan dröja en tid innan en person som beviljats uppehållstillstånd blir införd i underlaget för befolkningsstatistiken (folkbokföringsregistret). En del av dem som beviljas uppehållstillstånd blir aldrig folkbokförda här eftersom de har valt att lämna Sverige. Tab Asylsökande: Utlänning (dvs. utländsk medborgare eller statslös) som ansökt om uppehållstillstånd i Sverige av politiska skäl eller för att han/hon är flykting eller krigsvägrare. Avvisade asylsökande: Uppgifterna avsåg t.o.m. 30 juni 1989 polisens avvisningar. Fr.o.m. 1 juli 1989 avses migrationsverkets beslut om omedelbar verkställighet till hemlandet eller tredje land. Flyktingar: Personer som beviljats uppehållstillstånd antingen inom den s.k. flyktingkvoten (kvotflykting) eller som s.k. konventionsflyktingar (3 kap. 2 i 1996 års utlänningslag). Personer som beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller motsvarande: Avser alla personer som beviljats uppehållstillstånd, oavsett om det gäller kvotflyktingar, konventionsflyktingar, krigsvägrare eller personer som fått stanna på grund av flyktingliknande skäl (t.o.m. 31 december 1996), skyddsbehov eller av humanitära skäl. Tab I tabellen ingår endast namnärenden som behandlats av Patent- och registreringsverket. Det stora antal namnärenden som (för närvarande) avgiftsfritt handläggs vid de lokala skattekontoren ingår ej. Tab , Avser företag med minst 2,1 hektar åker. Fr.o.m ingår företag som utnyttjat mindre än 0,3 hektar åkermark i redovisningen. Åkermark: Mark som används eller lämpligen kan användas till växtodling eller bete och som är lämplig att plöjas. Betesmark: Mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som inte är lämplig att plöjas. Skogsmark: Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig utsträckning används för annat ändamål samt mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned. Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall dock inte anses som skogsmark, om den på grund av särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkesproduktion. Mark skall anses lämplig för virkesproduktion om den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke om året per hektar. Annan mark: Mark som inte lämpligen kan användas till växtodling, bete eller virkesproduktion. Tab Dessa tabeller bygger på lantbruksregistret. Fr.o.m. år 2000 inhämtas den övervägande delen av arealuppgifterna från Jordbruksverkets stödregister avseende arealbaserade stöd. För jordbruksföretag som inte söker stöd, inhämtas uppgifter om den totala åker- resp. betesarealen genom postenkät. Uppgifter om djurinnehav inhämtas genom postenkät. Undersökningen var t.o.m en totalräkning men har därefter delvis baserats på urval. De insamlade uppgifterna skall avse förhållandena en viss dag i juni resp. år. För åren har uppgifter på totalbasis insamlats för företagare, fastigheter och areal/ägoslag medan uppgifter om grödor, husdjur m.m. baserats på ett urval av företag. Medelfelen för grödor och husdjur understiger på riksnivå oftast 3 procent, men kan för län och storleksgrupper vara större års statistik bygger dock i sin helhet på totalräknade uppgifter. I resultatberäkningarna utnyttjas både de totalräknade uppgifterna och uppgifterna från urvalet. Tab. 128, 136. Avser företag med minst 2,1 hektar åker eller med stor djurbesättning. Fr.o.m ingår företag som utnyttjat mindre än 0,3 hektar åkermark i redovisningen. Stor djurbesättning: minst 50 kor eller minst 250 nötkreatur eller minst 250 svin eller minst 500 tackor eller minst höns (inkl. kycklingar). Tab Dessa tabeller bygger på skördeuppskattningarna som under senare år i huvudsak baserats på intervjuer med ett urval jordbrukare. Totalskördarna i tabell har beräknats utifrån hektarskördarna enligt intervjuerna och grödarealerna enligt lantbruksregistret. Fram t.o.m beräknades hektarskördarna även med s.k. provytemetod. För potatis gjordes metodändringar 1999 vilket medför att jämförelser med potatisskördarna från tidigare år inte blir rättvisande. Tab. 133, 135. Avser skörd från arealer med miljöstöd för ekologisk produktion. Areal skördad som grönfoder ingår ej. Tab De insamlade uppgifterna skall avse förhållandena en viss dag i juni resp. år. För Nötkreatur och Svin gäller: År 1999 baseras statistiken på en totalundersökning (LBR) och år 2000 på uppgifter från djurräkningen i juni. För åren och baseras statistiken på urvalsundersökningar (LBR). För nötkreatur 2003 framställs statistiken genom elektronisk bearbetning av informationen i Jordbruksverkets centrala djurdatabas (CDB). För svin 2003 baseras statistiken på en postenkätundersökning i juni till samtliga jordbruksföretag i landet. För Får och lamm samt Höns och kycklingar av värpras gäller: För åren (augusti) baseras statistiken på totalundersökningar (LBR). För åren och baseras statistiken på urvalsundersökningar (LBR). För år 2003 baseras statistiken på en postenkätundersökning i juni till samtliga jordbruksföretag i landet. Tab Den årliga registreringen i lantbruksregistret (LBR) utgår de år trädgårdsräkningar/inventeringar görs. Tab Avser frilandsodlingar om minst 0,3 hektar. Tab Enligt Europarådskonventionen (ETS 123) och EG:s direktiv (86/609/EEG) betraktas endast sådan 724 Tabellanmärkningar Notes

4 djuranvändning där djur utsätts för ingrepp som kan orsaka smärta, lidande, ångest eller andra bestående skador som djurförsök (tab. 143). Försök som innebär att djur utan föregående ingrepp avlivas för t.ex. uttagande av organ eller vävnader räknas inte som djurförsök enligt dessa bestämmelser. Enligt svensk lagstiftning är det ändamålet med användningen av djur som är avgörande för om denna skall betraktas som ett djurförsök. Sådan användning är angiven i 19 djurskyddslagen. Tab. 144 redovisar den försöksdjursanvändning som tillkommer (utöver tab. 143) enligt den mer omfattande svenska definitionen. Tab Skogsmarken kan med hänsyn till äganderätten indelas i två huvudgrupper: allmänna skogar och enskilda skogar. Allmänna skogar är statliga skogar, ecklesiastika skogar och övriga allmänna skogar. Enskilda skogar består av aktiebolagsskogar och övriga enskilda skogar, de senare benämns vanligen privatskogar. Skogsvårdsorganisationen (Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna) är tillsynsmyndighet över all skog oavsett ägare. Tab Årlig tillväxt i virkesförrådet mäts för respektive senaste femårsperiod på träd som står kvar och är levande vid inventeringstillfället. Den tillväxt som under perioden har avsatts på träd vilka under perioden har avverkats kallas tillväxt för avverkade träd och skattas separat. Tab I riksskogstaxeringen skattas avverkningarnas storlek genom registrering av stubbar från det senast avslutade avverkningsåret, varvid knoppsprickningens början utgör tidsgränsen. Den skattning av årlig avverkning som görs i stubbinventeringen är behäftad med fel av olika slag. Tab Skogsstyrelsens bruttoavverkningsmodell bygger på industrins produktion av sågade barrträvaror och pappersmassa. Med hjälp av åtgångstal för att producera olika produkter räknas virkesförbrukningen fram. Tillägg görs för förbrukning av lövsågtimmer, virke i skivindustrin, brännved och övrigt virke. Uppgifterna korrigeras med uppgifter från utrikeshandeln med rundvirke och flis samt med förändringar i rundvirkesoch flislagren. Den framräknade förbrukade volymen anses utgöra virkesuttaget under aktuellt år. Tab Region Nord utgörs av de geografiska områden inom Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län, som de tre nordligaste skogsägareföreningarna omfattar. Region Syd utgörs av de geografiska områden inom Västra Götalands, Hallands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge och Skåne län, som Södra skogsägarna omfattar. Region Mellan omfattar resten av landet. Tab Uppgifterna i tabellen grundar sig på statistik från aktiebolag, stift och allmänningar. För övriga ägare har bedömningar av kostnader gjorts. Tab Uppgifter om fiskare, redskap och båtar insamlas fr.o.m vart tredje år, fr.o.m vart femte år och fr.o.m varje år. Tab Uppgifterna omfattar alla företag med huvudsaklig industriell verksamhet (totalundersökning). Företag med minst 20 anställda har blankettundersökts. Uppgifter för företag med mellan 0 19 anställda har hämtats från administrativa källor. Tab Uppgifterna har huvudsakligen samlats in i investeringsenkäten, som täcker industriföretag med minst 10 anställda. Företag med anställda urvalsundersöks, medan företag med mer än 200 anställda totalundersöks. Utfallsuppgifter för företag med anställda insamlas i företagsstatistiken. Undersökningspopulationen uppgår till ca företag, ca tillfrågas. Tab. 174, 176. Uppgifterna för 1996 omfattar alla företag med minst 10 anställda som huvudsakligen har industriell verksamhet eller industriarbetsställen med minst 10 anställda i icke-industriföretag. Uppgifterna för omfattar alla verksamhetsenheter som huvudsakligen har industriell verksamhet. Företag med minst 50 anställda har blankettundersökts. Uppgifter för företag med mellan 0 50 anställda har hämtats från andra källor. Avseende branschen Industri för stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle har redovisningen avseende produktionens saluvärde förändrats mellan 1996 och 1997; siffrorna är således inte jämförbara. Tab Tabellen avser företag, med minst 20 anställda, som ingick i företagsstatistiken Nyckeltalen är medianer i varje näringsgrupp, dvs. det värde som hälften av företagen överskrider och hälften underskrider. Definitioner: Avkastning på eget kapital = Resultat efter finansiella poster i procent av justerat eget kapital. Avkastning på totalt kapital = Rörelseresultat plus finansiella intäkter i procent av balansomslutning. Skuldränta = Finansiella kostnader i procent av totala skulder. Riskbuffert = Avkastning på totalt kapital minus skuldränta. Skuldsättningsgrad = Avsättningar och skulder inkl. latent skatteskuld dividerat med justerat eget kapital. Rörelsemarginal = Rörelseresultat i procent av nettoomsättning. Vinstprocent = Rörelseresultat plus finansiella intäkter i procent av nettoomsättningen. Nettomarginal = Resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsättning. Nettoomsättning/anställda = Nettoomsättning dividerad med medelantalet anställda. Personalkostnader / nettoomsättning = Personalkostnader i procent av nettoomsättningen. Soliditet = Justerat eget kapital i procent av balansomslutningen. Kapitalets omsättningshastighet = Nettoomsättning dividerad med balansomslutningen. Rörelsekapital / nettoomsättning = Rörelsekapital i procent av nettoomsättningen. Kassa, bankoch kortfristiga placeringar / nettoomsättning = Kassa, bankoch kortfristiga placeringar i procent av nettoomsättningen. Kassalikviditet = Omsättningstillgångar exkl. lager och pågående arbeten i procent av kortfristiga skulder. Kundfordringar/ nettoomsättning = Kundfordringar i procent av nettoomsättningen. Lager och pågående arbeten/ nettoomsättning = Lager och pågående arbeten m.m. i procent av nettoomsättningen. Förändring av nettoomsättning = Skillnaden mellan årets och föregående års nettoomsättning i procent av föregående års netto-omsättning. Förändring av totalt kapital = Skillnaden mellan årets och föregående års totala kapital i procent av föregående års totala kapital. Förändring av eget kapital = Skillnaden mellan årets och föregående års egna kapital i procent av föregående års egna kapital. Förändring av antalet anställda = Skillnaden mellan årets och föregående års antal anställda i procent av föregående års antal anställda. Fr.o.m års nyckeltal publiceras nyckeltalsserierna enbart i form av kundanpassade CD-skivor. Tab Kurs- och konferensanläggningar ingår i statistiken över hotell fr.o.m P.g.a. ny definition av vandrarhem fr.o.m. den 1 jan har ca 250 anläggningar flyttats från kategorin hotell till kategorin vandrarhem. Tab Målgrupperna baseras på belagda rum och redovisas enligt gästens sätt att betala. Affärs- och uppdragsresenärer: betalar ordinarie pris (inkl. eventuell företagsrabatt). Konferensgäster: betalar enligt konferensprislista samt bor och konfererar på hotellet. Gruppgäster: betalar enligt grupprislista. Fritidsresenärer: betalar (ofta) inte ordinarie pris och reser främst helger och under sommaren (gäller även privat fullt betalande gäster på turisthotell). Tab Uppgifterna omfattar alla företag med minst 10 anställda som huvudsakligen har industriell verksamhet eller industriarbetsställen med minst 10 anställda i icke-industriföretag. Tab Uppgifterna för det senaste året, 2003, är hämtade från den månatliga elstatistiken. Tab Tabellerna visar de genomsnittliga priserna satta av elhandelsbolagen och nätbolagen den första januari resp. år. Avtalsformerna för elenergipriserna har ändrats över tiden p.g.a. att leveranskoncessionsavtalet upphörde under Leveranskoncessionsavtal är ett avtal som ger försäljaren ensamrätt och medföljande skyldighet att sälja el till ett avgränsat område. Priset under leveranskoncession kan närmast jämföras med dagens normalpris. Normalpris är det pris kund som inte gjort något aktivt val av avtalsform betalar. Bostadskategorierna (typkunderna) definieras enligt följande: lägenhet motsvarar en kund med kwh i årsförbrukning och 16 A mätarsäkring, villa utan elvärme motsvarar en kund med kwh i årsförbrukning och 16 A mätarsäkring 725 Tabellanmärkningar Notes

5 och villa med elvärme motsvarar en kund med kwh i årsförbrukning och 20 A mätarsäkring. Tab Uppgifter på läns- resp. kommunnivå kan erhållas från SCB, Enheten för byggande och bebyggelse. Tab. 215, , 221. Regional redovisning enligt indelningen den 1 jan Stor-Stockholm omfattar kommunerna: Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Tyresö, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker. Stor-Göteborg omfattar kommunerna: Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Stor-Malmö omfattar kommunerna: Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge. Tab , 221. Med ägare avses myndighet, företag, organisation eller enskild person för vars räkning ett byggnadsarbete utförs. Arbetet kan bedrivas i egen regi eller utlämnas på entreprenad. Som allmännyttigt bostadsföretag räknas bolag, förening eller stiftelse, som enligt bostadsfinansieringsförordningen erkänns som allmännyttigt bostadsföretag. Med kooperativt bostadsföretag avses bostadsrättsförening och annan bostadsförening, som bildats i syfte att upplåta bostäder till sina medlemmar. Tab Som moderna anses de lägenheter som har fast anordning för uppvärmning och eget bad- eller duschrum. Tab I hyresuppgifterna inkluderas obligatoriska avgifter såsom bränsle och varmvatten. Hyra för garage, bilplats eller annan lokal, som används för annat än bostadsändamål, ingår inte i den redovisade hyran. Utgiften för hushållsel ingår inte heller i angivna hyresuppgifter. Tab Med Bostadsföreståndare, Bf, avses den äldste av dem i hushållet som förfogar över huset/lägenheten. Tab Regional redovisning i fyra regioner enl. kommunindelningen den 1 jan och efter folkmängd den 31 december 2002: Stor-Stockholm och Stor-Göteborg: omfattning, se Tabellanmärkning, tab. 215 m.fl. Kommuner med mer än invånare: Borås, Eskilstuna, Gävle, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Karlstad, Linköping, Lund, Malmö, Norrköping, Sundsvall, Södertälje, Umeå, Uppsala, Västerås, Växjö och Örebro. Övriga kommuner. Tab Varorna redovisas enligt den inom FN utarbetade internationella varunomenklaturen Standard International Trade Classification (SITC, Revision 3) som används i utrikeshandelsstatistik fr.o.m Sifferkoden före eller efter resp. beskrivet varuområde anger varuområdets inplacering enligt denna nomenklatur. Tab Ibland används uttrycket volymliter för att beteckna mängd av varan. Denna storhet kan omräknas till 100 % alkohol om man önskar mäta alkoholmängden i dessa varor. En volymliter spritdryck för konsumtion innehåller i genomsnitt ca 40 procent (volymprocent) alkohol. Tab Väg- och gatuhållningen i landet är fördelad på staten, statsvägar, kommuner och enskilda. Statsbidrag utgår i viss omfattning till byggande och drift av enskilda vägar, enskilda statsbidragsvägar. Förändringar i vägnätet uppkommer genom nyanläggning och ombyggnad samt genom överföring till annan väghållare. Tab Körkortsbehörigheter ( A1 16 år, lätt motorcykel A 18 år, tung motorcykel B 18 år, personbil, lätt lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon, terrängvagn eller motorredskap, klass I BE 18 år, personbil med en totalvikt av högst 3,5 ton, lätt lastbil även med ett eller flera släpfordon oavsett vikt C 18 år, tung lastbil, personbil med en totalvikt över 3,5 ton och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon CE 18 år, tung lastbil, personbil med en totalvikt över 3,5 ton även med ett eller flera släpfordon oavsett vikt D 21 år, buss och ett till buss kopplat lätt fordon DE 21 år, buss (även med ett/flera släpfordon oavsett vikt) A och A1 ger även rätt att köra traktor och motorredskap, klass II, terrängskoter om körkortet är utfärdat före den 1 jan. 2000; B ger även rätt att köra traktor och motorredskap, klass I och II, samt trehjulig motorcykel; A-behörighet ger rätt att köra tung motorcykel med obegränsad effekt, dvs. motorcykel som har högre effekt än 25 kw och ett effekt/ viktförhållande som överstiger 0,16 kw/kg, om man har haft A-behörighet under minst två år eller fyllt 21 år och godkänts i prov för sådan motorcykel; körkort med C-, D- eller E- behörighet lämnas endast ut om körkort med B-behörighet finns; körkort med E-behörighet lämnas endast ut om B-, C- eller D-behörighet finns om man inte inom de tre senaste åren haft körkort med sökt behörighet. Klass I: motorredskap som är konstruerat för hastigheter över 30 km/tim; klass II: motorredskap som är konstruerat för en hastighet om högst 30 km/tim. Tab Om en person erhållit mer än ett körkort under året (t.ex. efter kort återkallelsetid eller efter höjning av körkortsklass) är detta inte beaktat i statistiken. Återkallade körkort utgörs av körkort som slutligt återkallats genom beslut under året. Även återkallelse av delbehörighet ingår. Om återkallelsen senare följts av beslut om upphävande av återkallelsen är detta inte beaktat i statistiken. Uppgifterna avser körkort för bilar, motorcyklar och traktorer. Tab Omfattar endast olyckor som rapporterats av polisen till SCB. P.g.a. ett systembyte är inte uppgifterna för 2003 och tidigare år helt jämförbara. Tab I dag (september 2004) är insamlat material ofullständigt för år De uppgifter som saknas kommer att insamlas under året och redovisas i Bantrafik som kommer att publiceras under Se SIKA:s hemsida, Tab Drivmedelsförbrukning: fr.o.m redovisas den av infrastrukturhållarna levererade elektriska energin för tågdrift inklusive förluster i omformarstationer. Tab Tabellen redovisar antalet olyckor vid bantrafik i Sverige. För att en olycka skall redovisas i tabellen krävs att ett banfordon varit i rörelse samt att personer dödats eller skadats allvarligt eller att skador till ett värde av mer än ECU uppkommit. Tab. 281, Dräktighet är ett sortlöst jämförelsetal för ett fartygs storlek beräknat enligt skeppsmätningsföreskrifter. Bruttodräktigheten avser fartygets totala inneslutna rymd. Med ett fartygs dödvikt menas lastförmågan i ton (bunkers inberäknat). Tab Bruttodräktighetsdagar används som ett mått på transportkapacitet och räknas fram som respektive fartygs bruttodräktighet multiplicerat med antalet dagar det använts. Tab Exkl. kommunala och enskilda anläggningar. Tab , List of terms: Samtliga All individuals Kön Gender Män Men Kvinnor Women Ålder Age År Year Familjetyp Type of family Ensamstående utan barn Single without children Ensamstående med barn Single with children Sammanboende utan barn Married/cohabiting without children Sammanboende med barn Married/cohabiting with children Utländsk bakgrund Foreign background Utrikes födda Foreign-born persons Inrikes födda, båda föräldrarna födda utomlands Born in Sweden with two parents born abroad Svensk bakgrund Swedish background Inrikes födda, en av föräldrarna född utomlands Born in Sweden with one parent born abroad Inrikes födda, båda föräldrarna inrikes födda Born in Sweden with both parents born in Sweden Utbildning Education Förgymnasial Pre-secondary education Gymnasial Secondary education Eftergymnasial College/university education 726 Tabellanmärkningar Notes

6 Socioekonomisk grupp Socio-economic status Ej facklärda arbetare Non-skilled workers Facklärda arbetare Skilled workers Samtliga arbetare All workers Lägre tjänstemän Junior salaried employees Tjänstemän på mellannivå Intermediate-level salaried employees Högre tjänstemän Senior salaried employees Samtliga tjänstemän All salaried employees Företagare Self-employed Jordbrukare Farmers Förvärvsarbetande Gainfully employed Hemarbetande Occupied with housework Ålderspensionärer Old-age pensioners Förtidspens. /långv. arbetslösa Early retirees and long-term unemployed H-region Region H1 Stockholm H2 Göteborg och Malmö Gothenburg and Malmö H3 Större städer Other large municipalities H4 Södra mellanbygden Southern and central Sweden (excl. H1-3, above) H5 Norra tätbygden Northern densely populated areas H6 Norra glesbygden Northern sparsely populated areas Tab , 354, 356. Tabellerna redovisar resultat från de månadsvisa arbetskraftsundersökningar (AKU) som utförs av Statistiska centralbyrån. Delar av statistiken är tillgängliga i Sveriges statistiska databaser, SSD: Arbetsmarknad ( Ett urval av befolkningen i åldersgruppen år intervjuas angående en viss vecka (mätvecka) och delas på grund härav upp i följande kategorier: 1. Ej i arbetskraften: Personer som varken är sysselsatta eller arbetslösa. 2. I arbetskraften: De som tillhör arbetskraften delas in i kategorierna sysselsatta och arbetslösa. 3. Arbetslösa: De som ej haft något förvärvsarbete men kan och vill arbeta under mätveckan och som sökt förvärvsarbete under de senaste 4 veckorna (inklusive mätveckan). I vårt svenska arbetslöshetsbegrepp ingår inte heltidsstuderande som sökt arbete. 4. Sysselsatta: Sysselsatta delas in i kategorierna i arbete och tillfälligt frånvarande. 5. I arbete: De som förvärvsarbetat minst en timme under mätveckan. 6. Tillfälligt frånvarande: Personer som har förvärvsarbete men är frånvarande hela mätveckan p.g.a. t.ex. semester, sjukdom, värnplikt eller tjänstledighet. Relativa arbetskraftstalet anger andelen (procent) i arbetskraften av befolkningen. Relativa arbetslöshetstalet anger andelen (procent) arbetslösa av antalet i arbetskraften. Sysselsättningsintensitet anger andelen (procent) sysselsatta av befolkningen. Fr.o.m har AKU förändrats avseende metod, definitioner och innehåll. Skattningarna för har reviderats med hänsyn tagen till förändringar avseende uppräkningssystem, mätveckssystem och arbetslöshetsdefinition som infördes i AKU fr.o.m samt till ny näringsgrensstandard, SNI 92, fr.o.m Det förändrade mätveckssystemet påverkar främst skattningar avseende arbetstimmar, personer i arbete och frånvaro. Fr.o.m tillämpar AKU en ny standard, SUN 2000, vid utbildningsklassificering. Detta medför bristande jämförbarhet med tidigare publicerade utbildningsuppgifter (tab. 332). Fr.o.m är uppgifterna avseende sektortillhörighet (tab. 337, 339) inte jämförbara med tidigare år p.g.a. användningen av en ny standard för sektorindelning i AKU. Fr.o.m används en reviderad standard, SNI 2002, vid klassificering av näringsgren. Det medför bristande jämförbarhet för vissa näringsgrenar. Tab För åren 2001 och 2002 har svensk näringsgrensindelning 1992, SNI 92 använts. För år 2003 har den reviderade standarden SNI 2002 använts. Detta innebär en viss försämring av jämförbarheten för näringsgrenarna Utbildning och forskning samt Vård och omsorg. Största förändringen beror på att förskolan enligt SNI 2002 tillhör utbildningsväsendet från att tidigare ha ingått under vård och omsorg. Tab Uppgifterna baseras på intervjuer i anslutning till arbetskraftsundersökningarna (AKU). Statistik om personalutbildning finns på SCB:s hemsida ( Tab Tab. 348, 350 och 351 omfattar förvärvsarbetande redovisade efter arbetsplatsens belägenhet (dagbefolkning). Tab. 349 omfattar personer med bostad i regionen (nattbefolkning). Tab För att undvika dubbelredovisning finns varje person redovisad i endast en sysselsättnings-/aktivitetsgrupp. För personer som uppfyller kriterierna för att ingå i mer än en grupp bestäms grupptillhörigheten i prioritetsordning från vänster till höger i kolumnhuvudet. Först bestäms sysselsättningen dvs. om man är förvärvsarbetande/ej förvärvsarbetande under november. Ej förvärvsarbetande delas upp i ett antal aktiviteter. Arbetslös är den första aktiviteten. Om en person under året både har varit arbetslös och sjuk förs personen i tabellen till gruppen arbetslösa. Personen ingår således inte under rubriken sjuk utan endast under rubriken arbetslösa. Därefter behandlas aktiviteten i arbetsmarknadspolitiska åtgärder på motsvarande sätt och i tur och ordning övriga aktiviteter tills endast övriga finns kvar som en slutlig restpost. Tab Yrkesstatistiken bygger på uppgifter från SCB:s nya årliga yrkesregister. Registret ersätter den insamling av yrkesuppgifter som tidigare skett i samband med folk- och bostadsräkningar (senast 1990). Tabellen omfattar folkbokförda personer i Sverige per den 31 december 2002 med bostad i riket (nattbefolkning). Som förvärvsarbetande räknas alla personer som bedöms ha utfört i genomsnitt en timmes arbete per vecka under november månad. Även de som varit tillfälligt frånvarande under mätperioden, t.ex. på grund av sjukdom, ingår i bedömningen. Företagare i eget bolag räknas som anställd. Uppgifter om yrkesverksamma finns att få genom Yrkesregistret, avdelningen för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik, enheten för företags- och registerbaserad sysselsättning, AM/FRS. Tab. 354, 356. Se Tabellanmärkning, tab. 329 m.fl. Tab Materialet täcker inte arbetsinställelser till 100 %. Siffrorna för olovliga strejker är osäkrare än de för lovliga. Varsel och övertidsblockader inkluderas ej. Tab I tabellen redovisas årsmedeltal av personer i arbetsmarknadspolitiska program enligt Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) statistik samt arbetslösa enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU). Då förändringar har ägt rum på det arbetsmarknadspolitiska området som påverkat programmen har vissa omräkningar gjorts för att så långt som möjligt erhålla jämförbarhet över tiden. Tab Statistiken baseras på en urvalsundersökning varför det kan föreligga viss osäkerhet bakom siffrorna. Vid jämförelser med tidigare år kan lönenivån för vissa grupper ha ändrats kraftigt p.g.a. strukturella förändringar i datamaterialet. Detta beror ofta på att det har varit rotation bland utvalda företag mellan två år. Uppgifterna avser individer i åldern år under perioden 1 30 september. Tab l tabellen ingår uppgifter om lön för arbetad tid, dvs. genomsnittlig lön inkl. tillägg vid skiftarbete, obekväm och förskjuten arbetstid samt tillägg för smuts, risk, värme, vatten m.m., men exkl. helglön, semesterlön, semesterersättning, jour- och beredskapsersättning, förmåner samt övertidstillägg. De i tabellen redovisade lönerna avser lönenivån i september resp. år. Tab För anställda inom privat sektor definieras begreppet månadslön i huvudsak som stipulerad/ överenskommen tidlön per månad inkl. ett genomsnittsvärde per månad (årsgenomsnitt) av vissa fasta och rörliga tillägg, jour- och beredskapsersättning samt förmåner, men exkl. övertidsersättning. Tab , , 389, Med ålder avses den uppnådda åldern under resp. inkomstår. För gifta/ sambeskattade avses mannens ålder. Tabellanmärkningar Notes 727

7 Tab , 385, 390. Uppgifterna i tabellerna grundar sig huvudsakligen på taxeringsmaterial. Inkomstuppgifterna hänför sig till de personer som deklarerat eller skönstaxerats samt för personer som haft inkomst enligt kontrolluppgift. Fr.o.m. inkomståret 1991 finns tre inkomstslag i taxeringen: inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital. Inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet bildar tillsammans begreppet sammanräknad förvärvsinkomst. Detta inkomstbegrepp omfattar förutom bl.a. lön och inkomst av näringsverksamhet även pensioner och andra skattepliktiga sociala ersättningar, t.ex. ersättningar från försäkringskassa, arbetslöshetsersättningar, delpension, arbetsskadelivränta m.m. Lägger man till inkomst av kapital till den sammanräknade förvärvsinkomsten skapar man inkomstbegreppet summa förvärvs- och kapitalinkomst. Tab Arbetsinkomst har beräknats som summan av lön, företagarinkomst, sjukpenning, föräldrapenning och dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret. Tab. 384, Se Tabellanmärkning, tab m.fl. Tab Disponibel inkomst består av summa förvärvsoch kapitalinkomst minus skatt och övriga negativa transfereringar (t.ex. återbetalning av studielån) plus avdrag under inkomst av tjänst samt skattefria sociala ersättningar (t.ex. barnbidrag, bostadsbidrag och socialbidrag). Tab Indextal publiceras månatligen i Statistiska meddelanden, serie PR 14, och i SCB-Indikatorer. Indextal i den äldre indexserien Levnadskostnadsindex utan direkta skatter och sociala förmåner med juli 1914 som bas finns publicerad i Statistiska meddelanden, serie PR 15, Konsumentprisindextal. Indextal finns även tillgängliga i Sveriges statistiska databaser, SSD: Priser och konsumtion, samt på SCB:s hemsida ( Konsumentprisindex mäter de genomsnittliga prisförändringarna för hela den privata inhemska konsumtionen. Indextalen beräknas månatligen och anger prisutvecklingen jämfört med genomsnittet för år 1980 (genomsnittet för år 1949 i en tidigare serie). Priser på ett urval varor och tjänster insamlas i mitten av månaden. Vägningstalen baseras på beräk-ningar av den privata konsumtionens sammansättning i riket. Vägningstalen revideras vid varje årsskifte med hänsyn till konsumtionens sammansättning under det tilländalupna året. Prisbasbeloppet (tidigare benämnt basbeloppet) enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring framräknas på grundval av förändringarna i det allmänna prisläget. Lagen är ändrad vid ett flertal tillfällen. För tid t.o.m. oktober 1980 användes konsumentprisindex. För tid efter oktober 1980 t.o.m. november 1982 användes nettoprisindex med bortseende från direkt inverkan av ändringar i energipriser. För tid efter november 1982 används åter konsumentprisindex. Vid beräkningen av basbeloppet för åren 1984 t.o.m bortsågs dock från de prisförändringar som intill utgången av år 1983 följt av devalveringen i oktober 1982 (SFS 1983:960). Genom ändring SFS 1987:368 har denna effekt reducerats för basbelopp gällande 1988 och genom ändring SFS 1988:713, helt upphört för basbelopp gällande Vid beräkningen av basbeloppen för åren 1991 t.o.m bortsågs från de prisförändringar som följde av ändringen av den statliga fastighetsskatten, av indirekta skatter och av räntebidrag inom bostadsbidragssystemet, allt i den mån åtgärderna vidtogs för att finansiera sänkningen av den statliga inkomstskatten som genomfördes åren 1990 och Vid beräkningen av basbeloppet för år 1994 bortsågs också från de direkta effekter på prisläget som berodde på deprecieringen av den svenska kronan under tiden 19 november 18 december 1992 (SFS 1990:656 och 1993:1344). Fr.o.m. år 1982 fastställer regeringen basbeloppet för helt kalenderår. Detta skedde på grundval av prisläget i oktober föregående år t.o.m (t.o.m. basbeloppet för 1990 på grundval av prisläget i november föregående år). T.o.m. december 1981 fastställdes basbeloppet för en månad i sänder på grundval av prisläget två månader tidigare. Prisbasbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor. I reglerna ingick t.o.m. december 1981 också bestämmelsen att basbeloppet fick ändras endast om prisläget hade ändrats med minst tre procent sedan närmast föregående ändring gjordes av basbeloppet. Denna s.k. treprocentsspärr slopades i samband med att man beslutade att basbeloppet fortsättningsvis skulle fastställas för år. Fr.o.m fastställs prisbasbeloppet redan under augusti månad (se SFS 1996:438). Tidigareläggningen beror på att statens budgetår numera sammanfaller med kalenderår och att budgetpropositionen lämnas till Riksdagen den 18 september. Enligt de nya bestämmelserna (SFS 1998:677), som tillämpades första gången vid fastställande av prisbasbeloppet för 1999, skall beräkningarna utgå från bastalet , som ligger till grund för 1998 års basbelopp. Detta bastal skall årligen multipliceras med det jämförelsetal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före det som prisbasbeloppet avser och prisläget i juni Nettoprisindex är ett komplement till konsumentprisindex och visar den genomsnittliga utvecklingen av konsumentpriserna rensade från indirekt beskattning som belastar konsumtionsvarorna. Konsumentpriserna är rensade inte bara från indirekta skatter uttagna vid själva försäljningen av konsumtionsvarorna utan även från indirekta skatter på råvaror, halvfabrikat, förbrukningsmaterial och arbetskraft som beräknas ha åtgått vid framställningen av varorna. Även indirekta skatter, som kan hänföras till förbrukning av skattebelagd kapitalutrustning, har borttagits. Huruvida en indirekt skatt i någon mening kan anses ha helt eller delvis övervältrats på konsumenten saknar betydelse vid beräkning av nettoprisindex. Priserna reduceras genomgående med den indirekta skattens fulla belopp. En motsvarande behandling har skett för subventioner hänförliga till konsumtionsvaror. I dessa fall har tillägg gjorts till konsumentpriserna. Av beräkningstekniska skäl har prisjusteringar inte kunnat ske på varje enskild konsumtionsvara. Det har inte heller varit möjligt att beräkna nettoprisindex som överensstämmer med delserierna i konsumentprisindex. Endast ett nettoprisindex som korresponderar mot totala konsumentprisindex har kunnat beräknas. Avgränsningen av indirekta skatter från övriga statsintäkter liksom avgränsningen av subventioner från övriga statsutgifter görs med utgångspunkt från de principer som tillämpas i nationalräkenskaperna. Vissa avvikelser förekommer dock. Följande indirekta skatter och subventioner har beaktats vid beräkningen av nettoprisindex år Indirekta skatter: Mervärdesskatt, alkoholskatt, tobaksskatt, energiskatt, koldioxidskatt, svavelskatt, skatt på råtallolja, elabonnentavgift, elberedskapsavgift, skatt på termisk effekt i kärnkraftverk, avgift på gödselmedel, avgift på bekämpningsmedel, skatt på naturgrus samt skatt på avfall, fordonsskatt, vägavgift för tunga fordon, fastighetsskatt, Allmän löneavgift, särskild skatt på pensionskostnader, skatt på lotterimedel, skatt på annons och reklam samt tullar. Subventioner: Driftbidrag till trafikföretag, statligt stöd till dagstidningar, statligt litteraturstöd, glesbygdsstöd, räntebidrag flerbostadshus, regionalpolitiskt sysselsättningsoch transportstöd, stöd till jordbruket, stöd till studiecirklar samt en tillfällig investeringsstimulans för bostäder (FBH). Tab Med hjälp av tabellen kan man skatta värdeförändringen för fastigheter mellan två år genom att beräkna (I j l k ) 100/l k där l j och l k representerar index för samma region men olika år. Exempel: Värdeförändringen på småhus för permanentboende i Sydsverige 1997 och 2003 blir: ( ) 100/214 dvs. 72 % mot 63 % i hela riket ( ) 100/198. Tab Begrepp, källor och beräkningsmetoder. Det svenska nationalräkenskapssystemet (SNR) överensstämmer med det Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 1995) vilket sammanfaller med de internationella rekommendationer som framgår av A System of National Accounts (SNA 93). De nya räkenskaperna publicerades för Sverige under våren 1999 avseende perioden fr.o.m Tabellanmärkningar Notes

8 Tidigare svenska nationalräkenskaper sammanfaller med den tidigare SNA som fastställdes Serierna revideras löpande för att ge bästa möjliga bild av den svenska ekonomin. Därigenom kan man ta vara på revideringar i bakomliggande statistik och även tillvarata information om nya företeelser i ekonomin. Syfte. Nationalräkenskaperna sammanfattar och beskriver i form av ett kontosystem med kompletterande tabeller vårt lands ekonomiska aktiviteter och utveckling på ett konsistent och överskådligt sätt. Användning. Nationalräkenskaperna tjänar som underlag för analys av Sveriges ekonomi på kort och lång sikt. I huvudsak används nationalräkenskaperna av a) Finansdepartementet som underlag för nationalbudgeterna samt för långtidsutredningarna, b) Konjunkturinstitutet för löpande konjunkturanalys och prognoser, c) arbetsmarknadsorganisationerna för löpande ekonomisk analys och som förhandlingsunderlag, d) EU, e) FN, f) OECD samt g) andra internationella organisationer dels för sammanställning av internationell ekonomisk statistik dels för jämförelser och bedömningar. Sedan inträdet i den Europeiska unionen 1995 används aggregat ur nationalräkenskaperna som underlag för att bestämma deltagarländernas bidrag till EU:s budget samt som kriterier för deltagande i valutaunionen. Nationalräkenskaperna används därutöver som underlag för omfattande strukturell analys som normalt utförs av myndigheter och näringslivsorganisationer för empirisk ekonomisk forskning inom skilda områden samt för konjunkturoch marknadsbedömningar som regelbundet görs av Riksbanken, affärsbankerna, Svenskt näringsliv, större företag m.fl. Innehåll. Årsräkenskaper: Nationalräkenskaperna beskriver inom ramen för ett slutet kontosystem produktionen och dess användning, inkomstbildning, omfördelning och inkomstanvändning, kapitalbildning samt transaktioner med utlandet. I ett förbättrat NR-system som produceras fr.o.m. hösten 1989 ingår s.k. input-outputräkenskaper som en integrerad del. Därigenom sker en systematisk uppdelning av produktionen och användningen på ett stort antal varor och tjänster, vilket medför förbättrade avstämningsmöjligheter och mer konsistenta fastprisberäkningar. Produktionen redovisas därvid indelad i de två huvudsektorerna näringslivet samt offentliga myndigheter och hushållsorganisationer och med branschvis underindelning. För varje bransch visas produktionsvärde, förbrukning och förädlingsvärde. Summan av samtliga förädlingsvärden i löpande (nominella) priser ger värdet av bruttonationalprodukten (BNP) mätt från produktionssidan. Produktionens användning redovisas uppdelad på hushållens konsumtion, statlig och kommunal konsumtion, fasta bruttoinvesteringar, lagerinvesteringar och export med omfattande underindelningar. Summan av dessa användningar med avdrag för import ger BNP mätt från användningssidan. De primära inkomsterna, löner, driftsöverskott samt ränta och utdelning visas fördelade på sektorerna icke finansiella företag, finansiella företag, stat, kommun, socialförsäkringssektorn, hushållens och dess ideella organisationer samt utlandet liksom inkomsternas omfördelning i form av transfereringar av olika slag, disponibel inkomst, sparande, kapitaltransaktioner samt finansiellt sparande. Årsräkenskaperna finns tillgängliga i tidsserier från 1950 även om vissa detaljredovisningar endast finns i kortare serier. Dessutom föreligger vissa brott i tidsserierna , , och Serierna över produktion och användning av varor och tjänster redovisas även i fasta priser. Basåret är därvid 1959 för perioden , 1975 för , 1980 för , 1985 för och 1991 för I de nya räkenskaperna görs fastprisberäkningen i förgående års priser vilka sedan kedjas och uttrycks i ett visst års prisnivå (referensår). Denna nya metod innebär förbättrade volymberäkningar genom att förändringar mellan åren bygger på aktuella vikter. Kedjningen görs på varje aggregat för sig och får som effekt att delarna inte summerar till totalerna. Fullständiga input-outputtabeller tas fram intermittent och finns redovisade för åren 1964, 1968, 1969, 1975, 1980 och 1985 enligt SNA 68 och enligt SNA 93 för åren 1995 och Kvartalsräkenskaper över BNP från produktionssidan och försörjningsbalans i fasta priser samt sysselsättning och hushållens disponibla inkomster finns från 1970 med brott i serierna 1980 och Kvartalsvisa BNP-beräkningar i löpande priser finns från 1980 med brott Publicering. Årsdata publiceras i Statistiska meddelanden, serie NR 10, som innehåller den mest utförliga redovisningen av nationalräkenskaperna. Uppgifter ur nationalräkenskaperna publiceras även i Konjunkturinstitutets skriftserie Konjunkturläget och i FN:s och OECD:s årliga publikationer över nationalräkenskaper (Yearbook of National Accounts Statistics resp. National Accounts of OECD countries) samt i olika EU-publikationer. Detaljerade kvartalstabeller med värden i fasta och delvis i löpande priser och procentuella förändringstal redovisas i publikationen BNP/KVARTAL. Denna distribueras samma dag som nationalräkenskaperna fastställs för resp. kvartal. Vissa uppgifter från nationalräkenskaperna är åtkomliga elektroniskt i Sveriges statistiska databaser, SSD: Nationalräkenskaper, samt på SCB:s hemsida ( Speciella sammanställningar: Till grund för de publicerade nationalräkenskapsuppgifterna ligger en mängd detaljberäkningar och sammanställningar av primärmaterial från skilda källor, som bearbetats för att överensstämma med begrepp, definitioner och klassificeringar i nationalräkenskaperna. Dessa detaljberäkningar och sammanställningar finns dokumenterade inom nationalräkenskapsenheten och kan göras tillgängliga för konsumenter i form av betalt uppdrag efter beställning hos programmet för nationalräkenskaper. Tab Regionala räkenskaper är, den geografiska motsvarigheten till räkenskaper för hela landet, dvs. nationalräkenskaper med geografisk indelning. P.g.a. stora begreppsmässiga och praktiska svårigheter, innefattar regionalräkenskaperna beräkningar endast från produktionssidan. De svenska nationalräkenskaperna och regionalräkenskaperna framställs enligt ESA 95 (European System of Accounts) som är en EU-reglering (Council regulation (EC) No 2223/96). Redovisningen görs helårsvis och totalerna för riket överensstämmer med nationalräkenskapernas. Fördelningen på regioner grundas på uppgifter från andra statistikproducenter (huvudsakligen inom SCB men också från flera statistikansvariga myndigheter), administrativt material och andra uppgifter. Tab Det europeiska systemet för integrerad statistik över socialt skydd (ESSPROS) har utarbetats inom EU:s statistikorgan EUROSTAT i samarbete med medlemsstaterna. I systemet finns en detaljerad klassificering av sociala förmåner och ett grundsystem som ger information om såväl det sociala skyddets omfattning som dess inkomster och utgifter. I Sverige har den statistiska bearbetningen till rapporten utförts av en grupp bestående av representanter från Arbetsmarknadsstyrelsen, Riksförsäkringsverket, Socialdepartementet, Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån. Tab Underliggande saldo: Statsfinanserna påverkas av tillfälliga eller engångsvisa händelser, således transaktioner av extraordinär karaktär. Sådana transaktioner kan vara positiva eller negativa. Förekomsten av dessa försvårar analysen över tiden, även när justeringar för ändrade redovisningsprinciper har gjorts. Genom att exkludera sådana engångseffekter får man ett mått på den underliggande utvecklingen. En sådan exkludering är till viss del subjektiv, vilket ställer krav på en tydlig redovisning av metoden. En fullständig specificering för tidigare år finns att tillgå på ESV:s hemsida, under avsnittet temaskrifter. Tab Riksdagen beslutade år 1995 att införa ett nytt statsbidrags- och utjämningssystem för kommuner och landsting, att tillämpas fr.o.m. bidragsåret Bidrags- och utjämningssystemet har tre huvudbeståndsdelar, nämligen 729 Tabellanmärkningar Notes

9 ett generellt statsbidrag, en inomkommunal inkomstutjämning och en inomkommunal kostnadsutjämning. Utjämningen syftar till att garantera alla kommuner och alla landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar oavsett strukturella förhållanden, dvs. sådana förhållanden som kommunerna och landstingen inte kan påverka. Beräkningarna görs för kommuner och landsting var för sig. Efter 1996 har det gjorts vissa förändringar inom ramen för systemet avseende såväl det generella bidraget som inkomst- och kostnadsutjämningen samt övergångsreglerna. I sina huvuddrag är systemet dock oförändrat. Det generella statsbidraget betalas enligt huvudregeln ut med enhetliga belopp per invånare till kommuner resp. landsting. Fr.o.m. år 1997 har kommunerna utöver den invånarrelaterade delen även erhållit en del av sitt totala bidrag i form av ett åldersrelaterat bidrag med enhetliga belopp per invånare i några olika åldersgrupper (omfattande barn, ungdomar och äldre). Genom inkomstutjämningen uppnås en långtgående utjämning av inkomstskillnader eller skillnader i skattekraft mellan kommunerna resp. mellan landstingen. Kommuner och landsting med en skattekraft som överstiger riksgenomsnittet betalar en utjämningsavgift till staten. Till kommuner och landsting med en skattekraft som understiger riksgenomsnittet utgår ett utjämningsbidrag. Summan av avgifterna är i princip lika stora som summan av bidragen. Skattekraft definieras som skatteunderlag per invånare. Det kommunala skatteunderlaget utgörs av den beskattningsbara förvärvsinkomsten för fysiska personer. Beräkningarna i inkomstutjämningen görs på ett skatteunderlag och därmed en skattekraft som är schablonmässigt uppräknat för den förväntade inkomstutvecklingen under två år, från inkomstårets nivå till bidragsårets. De faktorer som används för uppräkningen fastställs av regeringen. Kostnadsutjämningen syftar till en utjämning av strukturella skillnader. Skillnader som beror på vald servicenivå, effektivitet e.d. skall däremot inte omfattas av utjämningen. Delsystemen för kommuner resp. landsting baseras på ett antal delmodeller för olika verksamheter och kostnadsslag, t.ex. för kommunerna barnomsorg, skola och äldreomsorg och för landstingen hälsooch sjukvård. De strukturella kostnadsskillnaderna beräknas i varje delmodell med hjälp av faktorer som skall spegla behov och kostnadsnivå i den aktuella verksamheten. Beräkningarna resulterar för varje delmodell i en s.k. standardkostnad. Standardkostnaderna för resp. delmodell summeras till en sammanlagd strukturkostnad för kommunen resp. landstinget. En kommun eller ett landsting med en strukturkostnad som är lägre än riksgenomsnittet för resp. kollektiv betalar en utjämningsavgift till staten. En högre strukturkostnad än genomsnittet resulterar i ett utjämningsbidrag. Summan av bidragen är totalt sett ungefär lika stor som summan av avgifterna. Bidrags- och utjämningssystemen är kompletterade med övergångsregler för att mildra effekterna av övergången från tidigare bidragssystem. Tab Kommungrupperingen i tabellen grundar sig på variablerna folkmängd, läge, tätortsgrad och näringsstruktur. Storstad: Kommun med en folkmängd som överstiger inv. Förortskommun: Kommun med utpendling över 50 procent av förvärvsarbetande. Vanligaste utpendlingsmålet är en storstad. Större stad: Kommun med inv. Medelstor stad: Kommun med tätortsgrad över 70 procent, med inv. samt med mindre än 40 procent sysselsatta i industri. lndustrikommun: Kommun med mer än 40 procent sysselsatta i industri och som ej är glesbygdskommun. Landsbygdskommun: Kommun med tätortsgrad under 70 procent samt med mer än 6,4 procent sysselsatta inom jord- och skogsbruk och som ej är glesbygdskommun. Glesbygdskommun: Kommun med mindre än 5 inv. /km 2 och mindre än inv. Övrig större kommun: Övriga kommuner med inv. Övrig mindre kommun: Övriga kommuner med mindre än inv. Tab Vid ingången av år 2000 övergick statskyrkan till att bli trossamfundet Svenska kyrkan. Tab , 497, 501. Informationen i tabellerna är hämtade från finansräkenskaperna. Finansräkenskaperna är en del av nationalräkenskapssystemet och behandlar de finansiella aktiviteter som sker i samhällsekonomin. Syftet med finansräkenskaperna är att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt finansiellt sparande och finansiell förmögenhet, för olika samhällssektorer. Den EU-reglering som gäller för statistiken är ENS 1995 (Europeiska Nationalräkenskapssystemet) Council Regulation (EC) No 2223/96. Inom ENS 1995 redovisas de finansiella tillgångarna och skulderna marknadsvärderade uppdelat på typ av finansobjekt och motsektor. Då finansräkenskaperna skall beskriva den samlade bilden av de finansiella stockarna och transaktionerna i samhället innebär det att de två senaste årens uppgifter delvis är preliminära då eftersläpningen av vissa källor omöjliggör tidigare definitiva beräkningar. Centralt för finansräkenskaperna är också att det för varje finansiell tillgång (utom för monetärt guld och särskilda dragningsrätter) även förekommer en motpart med en skuld till samma värde. Exempelvis så redovisas de utestående börsnoterade aktierna till marknadsvärde även på skuldsidan i företagssektorerna och utlandssektorn. Detta innebär att finansräkenskaperna skiljer sig åt jämfört med affärsredovisning. Tab Exkl. affärsbankers, sparbankers och försäkringsbolags emissioner. Tab I gruppen monetära finansinstitut ingår i denna tabell undergrupperna banker, bostadsinstitut och andra monetära kreditmarknadsföretag (kommun- och företagsinstitut samt finansbolag). Centralt för den gruppen är att all in- och upplåning på skuldsidan redovisas som inlåning i finansräkenskaperna. Då finansbolagen klassades som monetära finansinstitut först vid utgången av år 2001 i finansräkenskapssystemet innebär det att dess in- och upplåning för tidigare år än så länge är klassade som lån. I Statistisk årsbok 2004 är tabellen omarbetad så att inlåning har ersatts med inlåning och lån och utlåning till finansiella företag har ersatts med utlåning till finansiella företag utom monetära finansinstitut. Förändringen innebär att hela den redovisade tidsserien nu är jämförbar. Tab. 500, 504, 507. Utlåning till allmänheten inkluderar fordringar/ skulder avseende Riksgäldskontoret och försäkringsbolag. Eget kapital är definierat inkl. föreslagen utdelning. Tab Tabellerna omfattar samtliga riksbolag samt de lokala bolag som har en balansomslutning på minst basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Uppgifterna avser direkt försäkring av svenska risker. Mindre lokala bolag, vars premieintäkt endast utgör omkring 0,3 procent av total premieintäkt är inte med i tabellerna. Tab Det första premiepensionsvalet genomfördes under hösten Rätt att välja premiepensionsfonder har personer som är födda 1938 eller senare och som har intjänat premiepensionsrätt. Pensionssparare som inte gör ett aktivt val får sina medel placerade i en särskild fond, Premiesparfonden, som förvaltas av den 7:e AP-fonden. Tab Den 1 maj 2000 ombildades Allmänna pensionsfonderna (ATP-fonderna) enligt följande: Första APfonden bildades av ATP-fonderna I och III, Andra AP-fonden bildades av ATP-fond II, Tredje AP-fonden bildades av ATPfond V och den Fjärde AP-fonden bildades av ATP-fond IV. Dessa fungerar som en finansiell buffert inom pensionssystemet. Detta innebär att de tillhandahåller de medel som behövs för pensionsutbetalningar inkl. kostnader för administration av pensionssystemet. Sjätte AP-fonden grundades 1996 och tillhör också buffertfunktionen men har speciella placeringsregler. Fonden har rätt att uppträda som aktiv ägare i både noterade och onoterade företag. Tab Den 1 juli 2002 ersattes diskontot med en referensränta som fastställs av Riksbanken halvårsvis och baseras på reporäntan, som gäller vid utgången av det gångna halvåret, avrundad till närmast högre hel eller halv procentenhet. Diskontot, som upphörde att gälla den 30 juni 2002, fastställdes 730 Tabellanmärkningar Notes

10 kvartalsvis och beräknades som genomsnittet av sex månaders och fem års ränta under föregående kvartal med ett avdrag på 2,5 procentenheter, avrundat till närmaste halva procentenhet. Tab Med sjuktal avses antalet för året utbetalda sjukdagar med hel eller partiell sjukskrivning per registrerad försäkrad i åldrarna år exkl. försäkrade med hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension eller sjukbidrag). Dagar med sjuklön ingår inte. Tab Fr.o.m. den 1 januari 2003 ersattes förtidspension av sjukersättning och sjukbidrag ersattes av tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning. Personer i åldrarna år kan få sjukersättning eller tidsbegränsad sjukersättning beroende på för hur lång tid arbetsförmågan bedöms nedsatt. Personer i åldrarna år kan få aktivitetsersättning. Aktivitetsersättning är alltid tidsbegränsad till mellan ett och tre år i taget. Ungdomar som på grund av funktionshinder ännu inte har avslutat sin utbildning på grundskole- och gymnasienivå har rätt till hel aktivitetsersättning under den tid det tar att avsluta studierna. Ingen prövning av arbetsförmågan görs i dessa ärenden. Sjuk- och aktivitetsersättning är en del av sjukförsäkringssystemet. Tab Pensionssystemet omfattar fr.o.m. den 1 januari 2003 förmånerna ålderspension, efterlevandepension och bostadstillägg till pensionärer m.fl. Efterlevandepension skall ge ekonomisk trygghet till personer vilkas nära anhöriga har avlidit. Bostadstillägg, särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd är inte beskattningsbara. Tab I januari 2003 infördes en ny förmån för ålderspensionärer, äldreförsörjningsstödet, en inkomstprövad förmån vars syfte är att garantera en viss lägsta levnadsnivå till personer, 65 år eller äldre, som har reducerad garantipension p.g.a. kort bosättningstid i Sverige. Tab I efterlevandepension till vuxna ingår omställningspension, förlängd omställningspension, änkepension och garantipension till dessa förmåner. Förmånen särskild efterlevandepension kan inte nybeviljas från januari Före år 2003 utbetalades dessa förmåner i form av folkpension, ATP och pensionstillskott. Efterlevandepension till barn utges i form av barnpension och efterlevandestöd till barn. Tab Bostadstillägg till pensionärer, BTP, är en inkomstprövad förmån som kan utges till den som uppbär hel ålderspension (från 65 år), sjukersättning/aktivitetsersättning (tidigare förtidspension), änkepension, särskild efterlevandepension, hustrutillägg eller pension/invaliditetsförmån från annat EES-land. Fram t.o.m. årsskiftet 2002/2003 kunde även personer med omställningspension eller förlängd omställningspension beviljas bostadstillägg. Förutom BTP kan förmånen särskilt bostadstillägg, SBTP, betalas ut som en utfyllnad om inkomsten understiger summan av skälig bostadskostnad och en skälig levnadsnivå. Tab Tabellen redovisar Migrationsverkets beslut om adoptioner. Barn som vid ankomsten till Sverige automatiskt får svenskt medborgarskap ingår ej åren Tab Ett barn/en ungdom kan vara föremål för olika typer av insats under ett år. Barnet/ungdomen redovisas i tabellen på samtliga dessa olika insatstyper. Däremot räknas det/den endast en gång i raden Samtliga barn och ungdomar, som av den anledningen är mindre än summan av de övriga raderna Statistiken redovisar registerstatus vid det tillfälle den framställs. Detta innebär att siffrorna icke är desamma som de som redovisats tidigare år eftersom korrigeringar och tillägg görs bakåt i tiden. År 1998 gjordes en stor systemomläggning, som bl.a. medförde en omfattande kvalitetsgranskning. I insamlingen av statistiken har åldersgränsen för vård enl. socialtjänstlagen (SoL) ändrats från 0 17 år till 0 20 år under perioden. För jämförbarhet över alla år räknas därför barn 0 17 år när det gäller vård enl. SoL och barn och unga 0 20 år när det gäller insatser enl. LVU även för åren efter ändringen. Tab Tabellen omfattar offentlig sjukvård och fr.o.m viss privat vård. Ändrad redovisning fr.o.m. verksamhetsåret Tab Tabellen baseras på de 20 vanligaste anmälningspliktiga sjukdomarna Tab , Uppgifterna avser antalet brott som anmäls och av polisen registreras som brott under ett visst kalenderår. Några procent av dessa händelser kommer dock efter utredning visa sig inte kunna betraktas som brott. Försök, förberedelse och stämpling till brott redovisas som fullbordat brott i tabellerna. Brottsredovisningen omfattar brott mot brottsbalken, BrB, brott mot trafikbrottslagen, TBL (se nedan), brott mot narkotikastrafflagen, NSL, och brott mot övriga specialstraffrättsliga författningar för vilka fängelse ingår i straffskalan. T.o.m. år 1999 omfattar trafikbrotten endast de brott där det finns en misstänkt. Fr.o.m. år 2000 ingår, liksom för övriga brott, samtliga anmälda brott. I redovisningen av brott enligt TBL ingår inte TBL 1 1 st., TBL 2. Tab Uppklaringsprocenten definieras som antal brott uppklarade under ett år (anmälda samma år eller tidigare) i procent av antal anmälda brott samma år. Med uppklarade brott avses de polisanmälda brott som polisen och åklagarna klarat upp under redovisningsåret. Termen uppklarade brott innebär inte att någon dömts för brottet utan anger att brottet fått ett polisiärt klarläggande. Ett brott kan alltså redovisas som uppklarat även om den åtalade frikänts vid en rättegång. Tab Personuppklaringsprocenten är en del av uppklaringsprocenten och definieras som summan av antal brott för vilka fattats beslut om åtal, utfärdats strafförelägganden och meddelats åtalsunderlåtelse under ett år (anmälda samma år eller tidigare) i procent av antal anmälda brott samma år. Tab. 593 redovisar de personer som av polis och åklagare efter avslutad utredning bedömts vara skäligen misstänkta för brott under redovisningsåret. Misstänkta personer redovisas endast en gång per brottstyp och år, även om de misstänks för flera brott av samma typ under året (vilket brukar uttryckas som netto per rad, eftersom varje brottstyp vanligtvis redovisas på en rad i tabeller). Detta innebär också att tabellen inte är summerbar. Tab Uppgifterna avser personer som funnits skyldiga till brott och lagförts. Endast domar i första instans, dvs. domar i tingsrätt, godkända strafförelägganden och åtalsunderlåtelser ingår i redovisningen. Den som lagförts för brott flera gånger under året har räknats som en person varje gång. Redovisningen omfattar alla brott mot brottsbalken samt brott mot specialstraffrättsliga författningar. En person som i en dom eller ett beslut lagförts för flera brott har endast räknats vid det svåraste brottet Godkända förelägganden av ordningsbot enligt vägtrafikförordningen ingår ej. År 2002 utfärdades cirka (godkända)strafförelägganden vilket motsvarar en ökning med 7 procent eller strafförelägganden, jämfört med år En större del av ökningen består av strafförelägganden som utfärdats av tullverksåklagare. Tullen utfärdade under året nästan dubbelt så många (cirka 5 900) godkända strafförelägganden, jämfört med föregående år. Denna ökning är i huvudsak av systemtekniskt slag och kan förklaras av att tullens system för föreläggande av ordningsbot inte fungerat tillfredsställande under året. Detta har medfört att man tillfälligtvis varit tvungen att utfärda strafförelägganden för brott som vanligtvis beivras med ordningsbot (t.ex. ringa tullbrott). Problemet ska ha åtgärdats under 2002 och påverkar därmed enbart statistiken för detta år. Tab Summering av anstalter och frivård ger viss dubbelräkning. Bl.a. personer som avtjänar kombinationsdomen skyddstillsyn och fängelse. Tab Utbildningsregistret (UREG) genomgick till version , avseende år 2000, större kvalitetshöjande förändringar vilket leder till ett tidsseriebrott som gör att jämförelser med tidigare år måste göras med stor försiktighet. Förändringarna består i att: 1 Det tidigare klassificeringssystemet SUN (Svensk Utbildningsnomenklatur) ersattes av den helt nya ISCEDanpassade nomenklaturen SUN Detta påverkar 731 Tabellanmärkningar Notes

11 framförallt redovisningen av utbildningsinriktning. 2 Ett antal nya uppgiftskällor till Utbildningsregistret tillkom. Exempel på nya källor är Summerade högskolepoäng 1993-, Komvux och Utländska utbildningar som ekvivalerats av Högskoleverket. Fr.o.m ingår också SCB:s årliga enkät till utrikes födda som källa till Utbildningsregistret. Utbildningsnivån ökade kraftigt år 2000 i riket enligt Utbildningsregistret, vilket delvis är en effekt av de ovan beskrivna förändringarna. Mer information om kvalitetshöjningen år 2000 finns på / asp. För en fördjupad studie av tidsseriebrottet med kvantitativa mått på förändringar hänvisas till en särskild rapport: Wass: Tidsseriebrott i Utbildningsregistret, SCB okt För övriga förändringar under perioden samt en utförlig beskrivning av Utbildningsregistret, se statistik/uf/uf0506/dokument/uf0506_bs_2003.doc Tab I kostnaden ingår bl.a. studiestöd och centrala kostnader. De centrala kostnaderna består bl.a. av kostnader för Centrala studiestödsnämnden, Skolverket samt Utbildningsdepartementet. Studiestödet består av studiehjälp, studiemedel, olika typer av vuxenstudiestöd samt räntesubventioner, avskrivningar och pensionsavgifter för studiemedel och vuxenstudiestöd Tab Fr.o.m. läsåret 1993/94 infördes en ny studieorganisation vid universitet och högskolor. Den innebar bl.a. att det allmänna linjesystemet avskaffades, studierna blev friare och en ny examensordning infördes med fastställda generella examina och yrkesexamina Universitet och högskolor rapporterar till SCB:s universitetsoch högskoleregister. Efterrapporteringar och rättningar medför en kontinuerlig uppdatering av registret. Detta betyder att antalsuppgifter vid jämförelser av tabeller framställda vid olika tidpunkter ej helt överensstämmer. Differenserna är dock i allmänhet små. Från mitten av 1990-talet till år 2002 pågick en organisatorisk förändring som innebar att vårdhögskolorna, med landsting som huvudmän, gick samman med den statliga högskolan. I princip redovisas studenterna på den nya högskolan från den termin förändringen ägde rum. En detaljerad redovisning av de organisatoriska förändringarna finns i Statistiska meddelanden, serie UF 20 SM 0401, avsnittet Fakta om statistiken. Tab Kommunvisa uppgifter om cirkelverksamhet finns kostnadsfritt att hämta via SCB:s webbsida, Tab Kulturprogram är verksamhet eller produktion som framförs eller redovisas inför publik. Kommunvisa uppgifter om kulturprogram finns kostnadsfritt att hämta via SCB:s webbsida, Tab Nettoupplaga (TS-upplaga) avser tidningar med utgivning helt kalenderår Tab Biografbyrån har fr.o.m. den 1 januari 1991 (SFS 1990:994 senast ändrad 2000:656) till uppgift att enligt lagen (SFS 1990:886 senast ändrad 2001:1050) om granskning och kontroll av filmer och videogram pröva om framställningen i en film eller ett videogram skall godkännas för visning vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning. Biografbyrån skall också utöva tillsyn över lagens efterlevnad och över efterlevnaden av 16 kap. 10b och 10c brottsbalken (SFS 1990:894), när det gäller rörliga bilder. Byrån skall föra register över videogramdistributörer enligt 15 lagen om granskning och kontroll av filmer och videogram. Biografbyrån skall också yttra sig (enligt 16 kap. 19 brottsbalken (SFS 1990:894 samt 1991:1560)) innan allmänt åtal väcks i fråga om våldsskildring i filmer och videogram. Allmänt åtal för brott mot spridning av våldsskildring i film, videogram eller annan teknisk upptagning med rörliga bilder får väckas endast efter medgivande av Statens biografbyrå. Tab Källor: År 1922: Otto Grönlund, Folkomröstningen den 27 augusti 1922 angående rusdrycksförbud, Nordisk statistisk tidskrift 1923, sid År 1955: Kungl. Maj:ts skrivelse nr 217 år Bihang till riksdagens protokoll år Höstsessionen. C 1; uppgifter från inrikesdepartementet. År 1957: Ture Widstam, Folkomröstningen i pensionsfrågan den 13 oktober Statistisk tidskrift 1958:5. År 1980 den 23 mars, Folkomröstning om kärnkraften. Statistiska meddelanden, serie Be 1980:5. År 1994 den 13 november, Folkomröstningen om medlemskap i EU. Statistiska meddelanden, serie Be 62 SM År 2003: Folkomröstning 14 september 2003 om införande av euron, uppgifter från Valmyndigheten ( Noter Notes: 1 Electoral participation. Voters in per cent of total number of persons entitled to vote. 2 Beräknat antal röstberättigade. Estimated number of entitled to vote. 3 Förslag nr 1: Löntagare får lagfäst rätt till tilläggspensioner, som avpassas efter tidigare lön och behåller sitt värde. Andra förvärvsarbetande, företagare m.fl. får möjlighet att till begränsat belopp frivilligt försäkra sig för tilläggspensioner, som med garanti av staten behåller sitt värde. Förslag nr 2: Löntagare, företagare och andra får möjlighet att till begränsat belopp frivilligt försäkra sig för tilläggspensioner, som med garanti av staten behåller sitt värde. Förslag nr 3: Löntagare, företagare och andra får frivilligt försäkra sig för tilläggspensioner, och i gällande lagstiftning genomförs ändringar, som underlättar att tilläggspensionerna utan garanti av staten behåller sitt värde. Anslutningen till tilläggspensioneringen kan ske genom kollektivavtal eller genom andra överenskommelser, enskilt eller gruppvis. Alternative 1: Mandatory old-age security contribution plan sponsored by the Social Democratic party. The Communist party supported this plan. Alternative 2: Alternative voluntary plan sponsored by the Agrarian party (Centre party). Alternative 3: Alternative voluntary plan sponsored by the Liberal and Conservative parties. 4 Linje 1: Kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. För att bl.a. minska oljeberoendet och i avvaktan på att förnybara energikällor blir tillgängliga används högst de 12 kärnkraftsreaktorer som i dag är i drift, färdiga eller under arbete. Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma. Säkerhetssynpunkter blir avgörande för den ordning i vilken reaktorerna tas ur drift. Linje 2: Se linje 1. Dessutom fanns följande text på linje 2:s valsedels baksida: Energihushållningen bedrivs kraftfullt och stimuleras ytterligare. De svagaste grupperna i samhället skyddas. Åtgärder vidtas för att styra elkonsumtionen bl.a. för att förhindra direktverkande elvärme i ny permanentbebyggelse. Forskning och utveckling av förnybara energikällor forceras under samhällets ledning. Miljö- och säkerhetsförbättrande åtgärder vid kärnkraftverken genomförs. En särskild säkerhetsstudie görs för varje reaktor. För medborgarnas insyn tillsätts vid varje kärnkraftverk en säkerhetskommitté med lokal förankring. Elproduktion genom olje- och kolkondenskraftverk undviks. Samhället ska ha ett huvudansvar för produktionen och distributionen av elektrisk kraft. Kärnkraftverk och andra framtida anläggningar för produktion av elektrisk kraft av betydelse skall ägas av stat och kommun. Övervinster i vattenkraftproduktionen indrages genom beskattning. Linje 3: NEJ till fortsatt utbyggnad av kärnkraften. Avveckling av nuvarande sex reaktorer i drift inom högst tio år. En hushållningsplan för minskat oljeberoende genomförs på grundval av: fortsatt och intensifierad energibesparing; kraftigt ökad satsning på förnybara energikällor. Reaktorerna i drift underkastas skärpta säkerhetskrav. Icke laddade reaktorer tas aldrig i drift. Uranbrytning tillåts inte i vårt land. Om pågående eller kommande säkerhetsanalyser så kräver, innebär detta förslag självfallet att omedelbar avstängning skall ske. Arbetet mot kärnvapenspridning och atomvapen skall intensifieras. Ingen upparbetning tillåts och export av reaktorer och reaktorteknologi upphör. Sysselsättning ökas genom alternativ energiproduktion, effektivare energihushållning samt ökad förädling av råvaror. Alternative 1: Nuclear power is to be phased out at the rate which is possible with due regard to the need for electric 732 Tabellanmärkningar Notes

12 power to maintain employment and prosperity. In order among other things to reduce dependence on oil, and pending the availability of renewable energy sources, use will be made of not more than the twelve nuclear reactors which today are in operation, ready for commissioning or under construction. There is to be no further expansion of the nuclear power sector. Safety considerations will decide the order in which the reactors are to be taken out of service. Alternative 2: See Alternative 1. Furthermore the following text was on the reverse side of the voting slip for Alt. 2: Energy conservation is to be vigorously prosecuted and given further encouragement. The most disadvantaged groups in society are to be protected. Measures are to be taken to steer the consumption of electricity with the aim, among other things, of preventive direct-acting electrical heating in new permanent building development. Research and development activities concerning renewable energy sources are to be stepped up under public auspices. Measures to improve environmental standards and safety standards are to be taken at nuclear power stations. A special safety study is to be carried out for each reactor. A safety committee including local representatives is to be appointed at every nuclear power station for purposes of public supervision. Electricity production in oil-based and coal-based condensation is to be avoided. Principal responsibility for the production and distribution of electrical power is to be vested in society. Nuclear power stations and other future facilities of importance for the production of electricity are to be owned by national and local authorities. Excess profits accruing from hydroelectric power production are to be sequestrated by means of taxation. Alternative 3: No further expansion of nuclear power. Closure within not more than ten year of the six reactors now in service. A conservation plan for the reduction of dependence on oil is to be based on continued and intensified energy economizing; greatly increased efforts to develop renewable energy sources. Stricter safety requirements are to be imposed on operational reactors. No inactivated reactors are to be commissioned. No uranium extraction is to be permitted in Sweden. If current or future safety analyses so require, this Alternative naturally implies an immediate shutdown. The campaign against nuclear weapons and their proliferation is to continue. No fuel reprocessing is to be allowed. Exports of reactors and reactor technology are to be discontinued. Employment to be boosted by means of alternative energy production, more efficient energy management and more extensive upgrading of raw materials. 5 Tre alternativ fanns att välja mellan. Följande text stod på två av valsedlarna: Folkomröstning om EU-medlemskap. Riksdagen har beslutat att det skall hållas en folkomröstning om svenskt medlemskap i Europeiska unionen (EU). Omröstningen gäller om Sverige skall bli medlem i EU i enlighet med det avtal som förhandlats fram mellan Sverige och EU:s medlemsstater. Anser Du att Sverige bör bli medlem i EU i enlighet med avtalet mellan Sverige och EU:s medlemsstater? På den ena valsedeln följdes texten av ett JA, på den andra av ett NEJ, efter själva frågan. Den tredje valsedeln hade enbart rubrik Folkomröstning om EU-medlemskap och därunder text Blank röstsedel för blank röst. There were three alternatives to choose from. The following text was to be read on two of the voting ballots: Referendum on EU Membership. The parliament has decided that a referendum shall be held concerning Swedish membership in the European Union (EU). The election relates to whether Sweden should become a member of the EU in accordance with the agreement, which was concluded after negotiations between Sweden and the Member States. Do you think that Sweden should become a member of the EU in accordance with the agreement between Sweden and the EU Member States? In one of the voting ballots the text was followed by a YES and in the other paper by a NO, directly after the question. The third ballot had only the heading Referendum on EU Membership followed by the text Blank voting paper, for a blank vote. 6 Tre alternativ fanns att välja mellan: Följande text stod på två av röstsedlarna: Anser du att Sverige ska införa euron som valuta? På den ena röstsedeln följdes texten av ett JA, på den andra av ett NEJ, efter själva frågan. De tredje röstsedeln hade enbart rubrik Folkomröstning och därunder text Blank röstsedel för blank röst. There were three alternatives to choose from. The following text was to be read on two of the voting ballots: Do you think Sweden should introduce the euro as its official currency? On one of the voting ballots the text was followed by a YES and on the other ballot by a NO, directly after the question. The third ballot had only the heading Referendum followed by the text Blank voting paper, for a blank vote. Tab Riksmöten: Riksdagens sessioner benämnes fr.o.m. år 1975 riksmöten. Utskott: Här redovisas ständiga och sammansatta utskott. Särskilda utskott kan även förekomma. Tabellanmärkningar Notes 733

13 Statliga statistiska publikationer Governmental statistical reports Förklaringar och adresser De publikationer som SCB har givit ut under 2002, 2003 och 2004 kan rekvireras genom Statistiska centralbyrån, Publikationstjänsten, Örebro, telefon , fax , eller genom bokhandeln. Från och med 1952 översätts titel, sammanfattningar m.m. till engelska. Vid publikationer som endast innehåller svensk text lämnas inom klammer en engelsk översättning av titeln. Publikationerna utges av SCB, om ej annat anges. De statliga statistiska publikationer som redovisar officiell statistik publiceras i serien Sveriges officiella statistik (SOS) i tryckt eller elektronisk form. SOS tillkom 1911 och innehöll från början enbart större årsrapporter och liknande, medan korttidsstatistiken publicerades för sig. År 1975 upptogs emellertid även korttidsstatistiken i SOS, som därmed utvidgades till en samlingsserie för huvuddelen av den statistik som publiceras av statliga myndigheter. Explanations and addresses Publications published during 2002, 2003 and 2004 can be ordered from Statistics Sweden, Publication Services, SE Örebro, publ@scb.se, telephone , fax , or any bookshop. Reports published after 1952 usually have English titles and English table headings. English titles in brackets denote publications available in Swedish only. All reports are published by Statistics Sweden unless otherwise stated (the National Central Bureau of Statistics prior to 1983). The series entitled Official Statistics of Sweden (SOS) presents most of the statistics compiled by Swedish government agencies in printed or electronic form. This series started in 1911 with the presentation of annual data (monthly and quarterly series were presented elsewhere). In 1975, monthly and quarterly series were included in the SOS series, making the SOS one of the most complete presentations of government-compiled statistics. Den följande förteckningen omfattar både publikationer som ingår i SOS och andra statliga statistiska publikationer utgivna fr.o.m I de fall en serie utgivits löpande även före år 1960 finns den dock med. För den som vill ta del av den tidigare publiceringen hänvisas till tidigare årgångar av Statistisk årsbok (t.o.m. 1997). The following list contains publications from both the SOS series and other governmental statistical products. Only publications published from 1960 onwards are included in this year s list. For information on older publications, see Statistical Yearbooks prior to the 1998 edition. 734 Statliga statistiska publikationer Governmental statistical reports

14 Adresser till myndigheter som ansvarar för officiell statistik: Addresses of authorities responsible for official statistics: Statistiska centralbyrån (SCB) Box 24300, Stockholm Statistiska centralbyrån (SCB) Örebro Arbetsmiljöverket (AV) Solna Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Box 1386, Stockholm Centrala studiestödsnämnden (CSN) Box 895, Sundsvall Domstolsverket Jönköping Ekonomistyrningsverket (ESV) Box 45316, Stockholm Finansinspektionen Box 6750, Stockholm Fiskeriverket Box 423, Göteborg Högskoleverket (HSV) Box 7851, Stockholm Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) Studentplan 3, Östersund Kemikalieinspektionen (KemI) Box 2, Sundbyberg Konjunkturinstitutet (KI) Box 3116, Stockholm Medlingsinstitutet Box 1236, Stockholm Naturvårdsverket Stockholm Riksförsäkringsverket (RFV) Stockholm Riksgäldskontoret Stockholm Skogsstyrelsen (SKS) Jönköping Socialstyrelsen (SoS) Stockholm Statens energimyndighet (STEM) Box 310, Eskilstuna Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) Box 17213, Stockholm Statens jordbruksverk (SJV) Jönköping Statens kulturråd Box 7843, Stockholm Statens skolverk Stockholm Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Umeå www-riksskogstaxeringen.slu.se Turistdelegationen Box 860, Stockholm Statliga statistiska publikationer Governmental statistical reports 735

15 Statliga statistiska publikationer Här upptas såväl alla titlar i SOS-serien som andra viktigare publikationer rörande statistik, utgivna av SCB eller annan statlig myndighet. Titlar utgivna av SCB finns fr.o.m. år 2002 med några få undantag både i elektronisk och tryckt form. Titlar utgivna av annan statlig myndighet kan finnas i både elektronisk och tryckt form. Socialstyrelsens titlar finns fr.o.m. år 2000 med något undantag enbart i elektronisk form. Titlarna redovisas ämnesområdesvis. Inom varje ämnesområde är de uppdelade på publikationer som ingår i SOS resp. andra statistiska publikationer. Titlarna är dessutom uppdelade på löpande periodiska resp. övriga publikationer. För att underlätta användningen av publikationsförteckningen anges här huvudgrupperna i alfabetisk ordning med sidhänvisningar. Allmän statistik, s. 737 Arbetsmarknad, s. 747 Befolkning, s. 740 Bostäder, s. 744 Byggande, s. 744 Energi (se Näringsverksamhet), s. 743 Finansmarknad, s. 750 Fiske, s. 742 Forskning, s. 753 Fritid, s. 755 Företag (se Näringsverksamhet), s. 743 Förmögenhet (se Hushållens ekonomi), s. 748 Försäkring, allmän (se Socialförsäkring), s. 751 Försäkring, liv- och skade- (se Finansmarknad) s. 751 Handel med varor och tjänster, s. 744 Hushållens ekonomi, s. 748 Hälsovård, s. 752 Industri (se Näringsverksamhet), s. 743 Informations- och kommunikationsteknik, s. 746 Inkomst (se Hushållens ekonomi), s. 748 Inkomstfördelning (se Hushållens ekonomi), s. 748 Jordbruk, s. 742 Jämställdhet (se Allmän statistik), s. 737 Kommunikationer, s. 745 Konsumtion, s. 749 Kultur, s. 755 Levnadsförhållanden, s. 741 Medborgarinflytande, s. 755 Miljö, s. 740 Miljövård (se Miljö), s. 740 Nationalräkenskaper, s. 749 Näringsverksamhet, s. 743 Offentlig ekonomi (Offentliga finanser), s. 749 Politiska förhållanden (se Medborgarinflytande), s. 755 Priser, s. 749 Rättsväsende, s. 753 Sjukvård, s. 752 Skogsbruk, s. 742 Socialförsäkring, s. 751 Socialtjänst, s. 751 Transporter, s. 745 Utbildning, s. 753 Utrikeshandel (se Handel med varor och tjänster), s. 744 Govermental Statistical Reports This publications list contains all reports in the SOS series as well as other important statistics publications issued by Statistics Sweden or any other official authority. All reports issued by Statistics Sweden are from 2002 (with few exceptions) available in electronic as well as printed form. Reports issued by other official authorities are usually available in both electronic and printed form. Reports issued by the National Board of Health and Welfare are from 2000 (with some exception) available only in electronic form. The publications are listed by subjects. In order to simplify the use of the publications list the major groups are indexed alphabetically below, with the page on which the major groups may be found. Agriculture, p. 742 Business Activities, p. 743 Citizen Influence, p. 755 Communications, p. 745 Construction, p. 744 Consumption, p. 749 Culture, p. 755 Education, p. 753 Energy (see Business Activities), p. 743 Enterprises (see Business Activities), p. 743 Environment, p. 740 Environmental Protection, p. 740 Equal Opportunities (see General statistics), p. 737 Financial Market, p. 750 Fishery, p. 742 Foreign trade (see Trade in Goods), p. 744 Forestry, p. 742 General Statistics, p. 737 Health, p. 752 Household Finances, p. 748 Housing, p. 744 Income and Income Distribution (see Household Finances), p. 748 Industrial Activities (see Business Activities), p. 743 Information Technology, p. 746 Insurance, life and non-life (see Financial Market), p. 750 Insurance, sickness (see Social Insurance), p. 751 Judicial System, p. 753 Labour Market, p. 747 Leisure, p. 755 Living Conditions, p. 741 Manufacturing (see Business Activities), p. 743 Medical Care, p. 752 National Accounts, p. 749 Politics (see Citizen Influence), p. 755 Population, p. 740 Prices, p. 749 Public Finances, p. 749 Research, p. 753 Service Trades (see Trade in Goods), p. 744 Social Insurance, p. 751 Social Services, p. 751 Trade in Goods and Services, p. 744 Transport, p Statliga statistiska publikationer Governmental statistical reports

16 Allmän statistik Publikationer som ingår i SOS Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik: Föreg: Meddelanden i samordningsfrågor. Statistiska meddelanden: Innehåller huvudsakligen periodiska korttidsrapporter men också preliminära eller små årsrapporter och engångsrapporter, både från SCB och andra myndigheter. Meddelandena är indelade i följande bokstavsbetecknade serier: AM Arbetsmarknad BE Befolkning BO Boende, byggande och bebyggelse EN Energi FM Finansmarknad HA Handel med varor och tjänster HE Hushållens ekonomi HS Hälso- och sjukvård JO Jord- och skogsbruk och fiske KU Kultur och fritid LE Levnadsförhållanden ME Medborgarinflytande MI Miljö NR Nationalräkenskaper NV Näringsverksamhet OE Offentlig ekonomi PR Priser och konsumtion RV Rättsväsende SF Socialförsäkring m.m. SO Socialtjänst TK Transporter och kommunikationer UF Utbildning och forskning Statistisk årsbok för Sverige: årg. 1 (1914). Årsbok för Sveriges kommuner: årg. 1 (1918). Allmän månadsstatistik: tryckt publikation: årg ( ), elektronisk ( och tryckt (urval) publikation: årg ( ). Huvuddata från den svenska korttidsstatistiken (i regel månads-, kvartals- och årssiffror, i många fall indexserier): arbetsmarknad, befolkning, byggnadsverksamhet, utrikeshandel, industri, jordbruk, fiske, priser, penning- och kreditväsen, offentliga finanser, trafikolyckor, brott, samfärdsel m. m. Även internationella uppgifter. Arbetsmiljön i siffror. Miljöstatistisk årsbok Historisk statistik för Sverige. 1. Befolkning Sthlm uppl Sthlm Befolkningsutvecklingen under 250 år. Demografiska rapporter 1999: Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år Sthlm Svensk jordbruksstatistik 200 år Utrikeshandel Sthlm Statistiska översiktstabeller utöver i del 1 och 2 publicerade. Sthlm ( ). Yrkesfördelning enligt Tabellverket och andra källor. Studier i Östergötlands äldsta tabellverk, Sthlm Idrott och motion i Sverige en statistisk beskrivning. Sthlm General statistics Official Statistics of Sweden Reports on Statistical Co-ordination for the official Statistics of Sweden: Continuation of Reports on Statistical Coordination. Statistical Reports: This series mainly contains preliminary reports, both those that will later be published in their final form in annual reports, yearbooks, etc., and reports that are not scheduled for any other form of publication. Table headings and summaries are given in English. Some reports are published by parties other than Statistics Sweden. The series comprises the following sub-groups: AM Labour Market BE Population BO Housing and Construction EN Energy FM Financial Market HA Trade in Goods and Services HE Household Finances HS Health and Medical Care JO Agriculture, Forestry and Fishery KU Culture and Leisure LE Living Conditions ME Citizen Influence MI Environment NR National Accounts NV Business Activities OE Public Finances PR Prices and Consumption RV Judicial System SF Social Insurance etc. SO Social Services TK Transport and Communications UF Education and Research Statistical Yearbook of Sweden: vol. 1 (1914). Statistical yearbook of administrative districts of Sweden: vol. 1 (1918). The Monthly Digest of Swedish Statistics: in printed form: vol ( ), in electronic ( and in printed (partly) form: vol ( ). The Monthly Digest contains the most important data from Sweden s production of short-term statistics (usually monthly, quarterly and annual figures, often index series). These data concern the labour market, population, agriculture, fishing, manufacturing, building and construction, communications, foreign trade, wages, prices, banking, public finance, roadtraffic accidents and crime. Also international figures. The Working Environment in Figures. Yearbook of Environmental Statistics Historical statistics of Sweden. 1. Population Sthlm ed Sthlm Population development in Sweden in a 250-year perspective. Demographic reports 1999: Climate, land surveying, agriculture, forestry, fisheries Sthlm [Swedish Agricultural Statistics 200 years.] Foreign trade Sthlm Statistical survey. Tables not published in volumes 1 and 2. Sthlm ( ). Historical statistics of Sweden. Breakdown by occupations by the Statistical Committee. Studies of Östergötland, Sthlm Statistics on Sports and Games. Sthlm Statliga statistiska publikationer Governmental statistical reports 737

17 Information i prognosfrågor: Forts. se: Demografiska rapporter: 1986 under Befolkning och levnadsförhållanden samt Information om arbetsmarknaden: 1986 under Arbetsmarknad. Siffror om världen 1989, Särtryck ur Statistisk årsbok 1989, Internationella översikter. Andra statistiska publikationer Bakgrundsfakta till Ekonomisk statistik: Journal of Official Statistics Föregående se: Statistisk tidskrift, följd 3: årg. 1 (1963) 22 (1984). Meddelanden i samordningsfrågor: Forts. Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik: Rikets indelningar: Föregående även i Årsbok för Sveriges kommuner. SCB Indikatorer, ekonomisk månadsöversikt för Sverige, del 1: SCB Indikatorer, ekonomisk månadsöversikt för Sverige, del 2: tryckt publikation , elektronisk publikation ( Föregående: Ekonomisk månadsöversikt: Sweden in Figures. [Engelsk övers. av Sverige i siffror ]: Föreg. se Sweden: Sveriges ekonomi statistiskt perspektiv, kvartal, Föregående: Sveriges ekonomi under rubriken Nationalräkenskaper. Sveriges officiella statistik. Årlig rapport [Sveriges officiella statistik]. Årlig rapport (På engelska.) Urval. Skriftserie. En fullständig förteckning för serien Urval återfinns i Statistisk årsbok Lundström, S., Estimatorer för små redovisningsgrupper. Sthlm Wikman, A., Att utveckla sociala indikatorer. Sthlm Andersson, R., Kodning av ekonomisk aktivitet vid folkoch bostadsräkningar Några bidrag. Örebro Välfärd: med titel Välfärdsbulletinen. Årsredovisning Statistiska centralbyrån: 1991/92. Föreg: Resultatredovisning SCB: 1987/ /91. Föreg: Verksamhetsberättelse SCB: 1970/ /87. ABC i statistik. Särtryck ur Välfärdsbulletinen, Ribe, M. Sthlm Atlas över rikets indelningar i län, kommuner, församlingar och tätorter, utg. av Statistiska centralbyrån och Lantmäteriet KartCentrum: 1985, Tabelldel: 1992, 1993, Att fråga. Om frågekonstruktion vid intervju- och enkätundersökningar. Wärneryd, B. m. fl. 5:e uppl. Sthlm Att hitta samband och förklaringar i enkätsvar. Munck, I. & Lindberg, A. Sthlm Bakgrundsmaterial från prognosinstitutet: Barnfakta. Sthlm Utg. av barnmiljörådet i samarbete med Statistiska centralbyrån. Bistånd i siffror och diagram, 1992/93. utg. av Sida DEF i statistik. Särtryck ur Välfärdsbulletinen, Ribe, M. Sthlm Ekonomisk månadsöversikt: Fortsättes av: SCB Indikatorer, ekonomisk månadsöversikt för Sverige: Fråga rätt. Utveckla, testa, utvärdera och förbättra blanketter Förmögenhetsfördelningen Guide till granskning med titel Granska rätt. Jämställda? Räkna, rita, resonera. Sthlm Forecasting information: Continued by: Demographic reports: 1986 under the heading Population and living conditions and Labour Information: 1986 under the heading Labour Market. [Figures on the World 1989, Reprinted from Statistical Yearbook of Sweden 1989, 1991]. Comparative international statistics. Other statistical publications [Background material about Economic statistics]: Journal of Official Statistics (In English.) Continuation of: Statistical Review; series 3: vol. 1 (1963) 22 (1984). Reports on Statistical Co-ordination: Continued by Reports on Statistical Coordination for the Official Statistics of Sweden: [Swedish subdivision by region]: Earlier issues also in Statistical yearbook of administrative districts of Sweden. [SCB Indicators, monthly economic survey for Sweden], part 1: [SCB Indicators, monthly economic survey for Sweden] part 2: in printed form , in electronic form ( Continuation of: [Monthly economic survey]: Sweden in Figures. [English translation of Sverige i siffror ]: Continuation of Sweden: [Swedish economy a statistical perspective], quarterly, 2003 Continuation of: [Swedish economy ] under the heading National Accounts. [Official Statistics of Sweden]. Annual report Official Statistics of Sweden. Annual report (In English) Selection. Series. A complete list of the publications in the series Selection is available in Statistical Yearbook Lundström, S., [Estimators for small areas]. Sthlm Wikman, A., [To develop social indicators]. Sthlm Andersson, R., [Codification of economic activity in the Population Census]. Örebro [Welfare]: [Yearly account for Statistics Sweden]: 1987/88. Continuation of: [Statistics of the activity of the National Central Bureau of Statistics]: 1970/ /87. [ABC in statistics. Reprinted from the Welfare Social Bulletin]. Ribe, M. Sthlm Atlas of Regional Divisions in Counties, Municipalities, Parishes and Localities, publ. by Statistics Sweden and the Central Office of the National Land Survey: 1985, Tables: 1992, 1993, [To ask. On construction of questions in polls and field surveys]. Wärneryd, B. et al. 5th ed. Sthlm [To find correlations and explanations in responses in questionnaires.] Munck, I. & Lindberg, A. Sthlm [Background material from the Forecasting Institute]: [Facts about children]. Sthlm Publ. by The National Child Environment Council in co-operation with Statistics Sweden. Development Assistance in Figures and Graphs 1992/93. publ. by the Swedish International Development Cooperation Agency [DEF in statistics. Reprinted from the Welfare Social Bulletin] Ribe, M. Sthlm [Monthly economic survey; monthly economic survey for Sweden]: Continued by: [SCB indicators]: [Make questionnaires in the right way] [Distribution of wealth ]. [Guide of examining] [Statistics on Equal Opportunities.] Sthlm Statliga statistiska publikationer Governmental statistical reports

18 Kvinno- och mansvärlden. Sthlm Kvinnor och män på toppen. Fakta om antal och lön Könsuppdelad statistik. Ett nödvändigt medel för jämställdhetsanalys La Suède en chiffres. [Fransk övers. av Sverige i siffror]: Föreg. Suède: 1974, 1976, Lyhörd förvaltning. Att undersöka myndigheters tillgänglighet och service. Sthlm Läs, lös, lär. En studiehandledning med övningsuppgifter till Statistisk årsbok: Man har topplön. Sthlm Man är chef. Sthlm Mer statistik för alla Ministund 1987, 1994 (rev.). Minska bortfallet. Japec, L. m.fl. Sthlm Om kvinnor och män i Sverige och EG. Sthlm On Women and Men in Sweden and EC. Sthlm Promemorior från SCB: På tal om kvinnor och män. Sthlm 1984, 1987, 1990, 1993, 1996, 1998, 2000, 2002, På tal om kvinnor och män i Norrbotten. Sthlm 1990, På tal om Norrbotten. Sthlm SCB från 60-tal till 90-tal några trender och tendenser. Herner, E. Sthlm Schweden. [Tysk övers. av Siffror om Sverige]: 1972, 1975, Forts: Schweden in Zahlen: Schweden in Zahlen. [Tysk övers. av Sverige i siffror]: Föreg.: Schweden: 1972, 1975, Siffror om Sverige: Forts: Sverige i siffror Statistik för alla Statistik om den nya ekonomin (projekt): 1. Att spegla den nya ekonomin Reflecting What is New in the Economy (På engelska.) 2. Om olika ansatser för att spegla det nya i ekonomin Various Ways to Reflect what is New in the Economy (På engelska.) 3. Indikatorer som speglar det nya i ekonomin Indicators Reflecting what is New in the Economy (På engelska.) 4. Att fortsatt spegla det nya i ekonomin. Slutrapport Further Ways of Reflecting what is New in the Economy. Final report (På engelska.) Statistikrätt. Om officiell statistik. 2. uppl. Samuelson P Statistisk tidskrift, följd 3: årg. 1 (1963) 22 (1984). Forts: Journal of Official Statistics Föregående: Statistisk tidskrift: bd 1 ( ) 3 ( ), år ; ny följd: årg. 1 (1952) 11 (1962). Statistiska tabeller: Suède. [Fransk övers. av Siffror om Sverige]: 1974, 1976, Forts: La Suède en chiffres Sweden. [Engelsk övers. av Siffror om Sverige]: Forts: Sweden in Figures Sverige i siffror: Föreg. Siffror om Sverige: Forts: Sweden in Figures: Verksamhetsstatistik SCB: 1977/ /87. Forts. se: Årlig resultatredovisning SCB: 1987/88. Women and Men in Sweden. Facts and Figures. Sthlm 1985, 1990, 1995, 2000, 2002, Women and Men in Europe and North America 1995 [In English], utg. av Eurostat och Förenta Nationerna. Genève The World of Women and Men Sthlm Women and Men at the Top. Facts on numbers and salaries Statistics by sex. A necessary tool for gender analysis La Suède en chiffres. [French translation of Sverige i siffror]: Continuation of Suède: 1974, 1976, [Sensitive management]. Sthlm [Guide to Statistical Yearbook of Sweden: ] Top Salaries. Sthlm Who is the Boss? Sthlm [More Statistics for everybody.] [How to Make a Statistical Survey 1987, 1994 (rev.)]. [To reduce the non-response]. Japec, L. et al. Sthlm [About Women and Men in Sweden and the European Communities.] Sthlm On Women and Men in Sweden and EC. [English translation of Om kvinnor och män i Sverige och EG.] Sthlm [Memoranda from the SCB]: Women and Men in Sweden. Sthlm 1985, 1987, 1990, 1993, 1996, 1998, 2000, 2002 and Women and Men in Norrbotten. Sthlm 1990, [Facts about Norrbotten]. Sthlm [SCB from the Sixties to the Nineties Some Trends.] Herner, E. Sthlm Schweden. [German translation of Siffror om Sverige]: 1972, 1975, Continued by: Schweden in Zahlen Schweden in Zahlen. [German translation of Sverige i siffror]: Continuation of Schweden: 1972, 1975, [Figures about Sweden]: Continued by: Sverige i siffror [Statistics for everybody.] Statistics on the New Economy (project): 1. [Reflecting What is New in the Economy.] Reflecting What is New in the Economy (In English.) 2. Various Ways to Reflect what is New in the Economy Various Ways to Reflect what is New in the Economy (In English.) 3. Indicators Reflecting what is New in the Economy Indicators Reflecting what is New in the Economy (In English.) 4. Further Ways of Reflecting what is New in the Economy. Final report Further Ways of Reflecting what is New in the Economy. Final report (In English.) [Statistics right. About Official Statistics] 2 nd ed. Samuelson, P Statistical Review, series 3: vol. 1 (1963) 22 (1984). Continued by: Journal of Official Statistics Continuation of: [Statistical Review]: vol. 1 ( ) 3 ( ), years ; new series: vol. 1 (1952) 11 (1962). Statistical tables: Suède. [French translation of Siffror om Sverige]: 1974, 1976, Continued by: La Suède en chiffres Sweden [English translation of Siffror om Sverige]: Continued by: Sweden in Figures [Sweden in Figures]: Continuation of Siffror om Sverige: Continued by: Sweden in Figures [Statistics of the activity of the National Central Bureau of Statistics]: 1977/ /87. Continued by: [Yearly account for Statistics Sweden]: 1987/88. Women and Men in Sweden. Facts and Figures. English version 1985, 1990, 1995, 2000, 2002 and Women and Men in Europe and North America 1995, publ. by Eurostat and the United Nations. Geneva Statliga statistiska publikationer Governmental statistical reports 739

19 Miljö Publikationer som ingår i SOS Försålda kvantiteter av bekämpningsmedel, utg. av Kemikalieinspektionen Naturmiljön i siffror utg. av SCB: 1984, 1987, 1990, 1993, 1996 (ej SOS-publikation); av SCB och Naturvårdsverket: Föregående: Miljöstatistisk årsbok, naturmiljön: 1977, 1979, Markanvändningen i Sverige. Sthlm 1983, 1993, 1998, Miljötillståndet i skogen, utg. av Naturvårdsverket och Sveriges lantbruksuniversitet Andra statistiska publikationer Miljö i Europa. Siffror om naturmiljön i europeiska länder. Stockholm Miljöräkenskaper. Rapporter utg. av Konjunkturinstitutet, Naturvårdsverket och SCB Miljöstatistisk årsbok, naturmiljön: 1977, 1979, Forts: Naturmiljön i siffror: 1984, ej årlig. Miljösverige: 1991, ej årlig. Miljövär(l)den: 1985, ej årlig. Talande siffror. Studiematerial i statistikförståelse för Naturmiljön i siffror 1984, 1987, 1990, 1993, The Baltic region (På engelska). The Swedish Environment. [Engelsk översättning av Miljösverige]:1991, ej årlig. Third meeting of the London group on Natural Resource and Environmental Accounting (På engelska). Befolkning Publikationer som ingår i SOS Befolkningsstatistik, 1 4: Föregående: Befolkningsförändringar, 1 3: och Folkmängd 31 dec., 1/2 3: Demografiska rapporter: Föregående: Information i prognosfrågor under rubriken Allmän statistik. Dödsorsaker: ; Forts. se Statistik, hälsa och sjukdomar 1995, utg. av Socialstyrelsen. Befolkningsförändringar, 1 3: Föregående: Folkmängdens förändringar: , och för även Statistiska meddelanden, Be: Forts: Befolkningsstatistik, 1 4: Befolkningsförändringar. Översikt för årtiondet Befolkningsprojektion för kommunblocken till 1970, 1975, 1980 och Dödlighet och dödsorsaker med regional fördelning Föregående: Dödligheten i länen Forts: Regional dödlighet = Information i prognosfrågor. 1978: 6. Dödligheten i länen Forts: Dödlighet och dödsorsaker med regional fördelning Dödligheten i skilda dödsorsaker Dödlighets- och livslängdstabeller för årtiondet: 1901/ / Forts: Livslängdstabeller för årtiondet: 1951/1960. Folk- och bostadsräkningen: 1965: 1 9; 1970: 1 14; 1975: 1 11; 1980: 1 10; 1985: 1 9; 1990: 1 7. Environment Official Statistics of Sweden Sold quantities of pesticides, publ. by the National Chemicals Inspectorate The Natural Environment in Figures publ. by Statistics Sweden: 1984, 1987, 1990, 1993, 1996 (no official report); by Statistics Sweden and the National Environment Protection Agency: Continuation of: Yearbook of Environmental Statistics, Natural environment: 1977, 1979, Land use in Sweden. Sthlm 1983, 1993, 1998 and Environmental Quality in Swedish Forests, publ. by the National Environmental Protection Agency and the Swedish University of Agricultural Sciences Other statistical publications The Environment of Europe. Stockholm Swedish Economic and Environmental Accounts. Reports publ. by the National Institute of Economic Research, the Swedish Environmental Protection Agency and Statistics Sweden Yearbook of Environmental Statistics, Natural Environment: 1977,1979, Continued by: The Natural Environment in Figures: 1984, (irregular). [The Swedish Environment: 1991, (irregular). [ Miljövär(l)den a booklet with environmental data on ECE and OECD countries: 1985, irregular.] [Guide to the Natural Environment in Figures: 1984, 1987, 1990, 1993, The Baltic region (In English). The Swedish Environment. [English translation of Miljösverige]: 1991, (irregular).] Third Meeting of the London Group on National Resource and Environmental Accounting (In English). Population Official Statistics of Sweden Population Statistics, 1 4: Continuation of: Population changes, 1 3: , and Population 31 Dec., 1/2 3: Demographic reports: (No official report ) Continuation of: Forecasting information: under the heading General statistics. Causes of death: ; Continued by Statistik, Health and Diseases 1995, publ. by the National Board of Health and Welfare. Population changes, 1 3: Continuation of: Population changes: , and for also Statistical reports, Be: Continued by: Population Statistics, 1 4: Population changes. Summary for the decade Population projection for co-operating communes to 1970, 1975, 1980 and Mortality and causes of death by regions Continuation of: Mortality by counties Continued by: Regional mortality = Forecasting information. 1978: 6. Mortality by counties Continued by: Mortality and causes of death by regions Death rates for different causes of death Life tables for the decade: 1901/ /1950. Continued by: Life tables for the decade: 1951/1960. Population and housing census: 1965: 1 9; 1970: 1 14; 1975: 1 11; 1980: 1 10; 1985: 1 9; 1990: Statliga statistiska publikationer Governmental statistical reports

20 Folk- och bostadsräkningen den 1 november Redogörelse för folk- och bostadsräkningens uppläggning och utförande. Utg. av Statistiska centralbyrån och Bostadsstyrelsen. Folkmängd 31 dec., 1/2 3: Föregående: Folkmängden inom administrativa områden den 31 dec.: , och för Statistiska meddelanden, Be: Forts. se Befolkningsstatistik, 1 4: Folkmängd 31 dec i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan Folkmängd 1 november 1967 enligt indelningen 1 januari 1968 efter kön, ålder och civilstånd i hela riket, länen, A-regionerna och kommunblocken. Forts: Folkmängd 31 dec., 3: Folkmängden inom administrativa områden den 31 december: Forts: för Statistiska meddelanden, Be: , och Folkmängd 31 dec., 1/2 3: Folkmängdens förändringar: Föregående: Befolkningsrörelsen: Forts: Befolkningsförändringar, 1 3: Folkräkningen: 1910: 1 4; 1920: 1 5; 1930: 1 9; 1940: 1 3; 1945: 1; 2: 1 3; 3: 1 3; 4 6; 7: 1 2; 8: 1 2; 9; 10: 1 2; 11; 1950: 1 8 ; 1960: Forts. se: Folk- och bostadsräkningen: 1965: 1 9; 1970: 1 14; 1975: 1 11; 1980: 1 10; 1985: 1 9; 1990:1-9. LiIvslängden i Sverige. Livslängdstabeller för riket och länen : Livslängdstabeller för årtiondet: 1951/ /80. Föregående: Dödlighets- och livslängdstabeller för årtiondet 1901/ /1950. Forts: Befolkningsförändringar, 3 Andra statistiska publikationer Bakgrundsfakta till befolknings- och välfärdsstatistik: Bakgrundsmaterial från demografiska funktionen: Barnomsorgsundersökningen. Hösten Hela riket Barnomsorgsundersökningen. Hösten Kommunerna Barnomsorgsundersökningen. Hösten Barnomsorg för arbetslösas barn Barnomsorgsundersökningen. Hösten Önskade och fick plats Befolkningens boende: SIV-statistik , kvartal, 1994, halvår, utg. av Statens invandrarverk. Trender och prognoser Befolkningen, utbildningen, arbetsmarknaden med sikte på år :e utg. Sthlm Barns vardag tioåringar om skolan och fritiden, utg. av Barnombudsmannen och SCB. Stockholm Från folkbrist till en åldrande befolkning glimtar ur en unik befolkningsstatistik under 250 år. Fakta inför 2000-talet. Sthlm Upp till 18 fakta om barn och ungdom, utg. av Barnombudsmannen. Stockholm 1995, 2001, Levnadsförhållanden Publikationer som ingår i SOS Levnadsförhållanden, appendix. Sthlm Levnadsförhållanden, rapport. Sthlm Föregående: Levnadsförhållanden, årsbok: Finns redovisade i Statistisk årsbok t. o. m Finns redovisade i Statistisk årsbok t. o. m Finns redovisade i Statistisk årsbok t. o. m I tid och otid. En undersökning om kvinnors och mäns tidsanvändning 1990/91. (Ej SOS-publikation.) Censuses of population and housing in Report on the planning and processing of the censuses of population and housing. Publ. by the National Central Bureau of Statistics and the National Housing Board. Population 31 Dec., 1/2 3: Continuation of: Population in administrative districts, December 31: , and for Statistical reports, Be: Continued by: Population Statistics, 1 4: Population Dec. 31, in counties, communes and parishes according to the subdivision in communes Jan. 1, Population 1 November 1967 according to the subdivisions 1 January 1968 by sex, age and marital status in the whole country and by county, by region of co-operating communes and by co-operating commune. Continued by: Population 31 Dec., 3: Population in administrative districts, December 31: Continued by: for Statistical reports, Be: and Population 31 Dec., 1/2 3: Population changes: Continuation of: Vital statistics: Continued by: Population changes, 1 3: Census of the population: 1910: 1 4; 1920: 1 5; 1930: 1 9; 1940: 1 3; 1945: 1; 2: 1 3; 3: 1 3; 4 6; 7: 1 2; 8: 1 2; 9; 10: 1 2; 11; 1950: 1 8; 1960: Continued by: Population and housing census: 1965: 1 9; 1970: 1 14; 1975: 1 11; 1980: 1 10; 1985: 1 9; 1990:1-9. Life expectancy in Sweden. Life tables for the country and counties :1997. Life tables for the decade: 1951/ /80. Continuation of: Life tables for the decade: 1901/ /1950. Continued by: Population changes, 3. Other statistical publications [Background material about the population and welfare statistics]: 2001 [Background material from the Demographic function]: Child Care Survey. Fall The Whole Country Child Care Survey. Fall Counties Child Care Survey. Fall Child Care for Children with Unemployed Parents Child Care Survey. Fall Demand and Supply of Child Care [Population housing]: SIV-statistics , quarterly, 1994, half-yearly, publ. by the National Board of Immigration. Trends and Forecasts Population, Education and Labour Market in Sweden. 9th ed. Sthlm [Children s everyday life] publ. by the Children s Ombudsman and SCB. Stockholm [From shortage of people to an ageing population glimpses from a unique population statistics during 250 years. Facts at the prospect of the twenty-first century] Sthlm [Up to 18 Facts on children and youth], publ. by the Children s Ombudsman. Stockholm 1995, 2001 and Living Conditions Official Statistics of Sweden Living Conditions, appendix. Sthlm Living Conditions, report. Sthlm Continuation of: Living Conditions, yearbook: Listed in Statistical Yearbook of Sweden until Listed in Statistical Yearbook of Sweden until Listed in Statistical Yearbook until At all times. How women and men use their time 1990/91. (No official report.) Statliga statistiska publikationer Governmental statistical reports 741