Framtid Gällivare Malmberget Koskullskulle. Fördjupad översiktsplan FÖP Del 7 Utlåtande

Transkript

1 Framtid Gällivare Malmberget Koskullskulle Fördjupad översiktsplan FÖP Del 7 Utlåtande Inklusive Särskild sammanställning (Bilaga) ANTAGANDEHANDLING ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 3 NOVEMBER (32)

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Utlåtande 3 Utställning 3 Yttranden 3 Sammanfattning av förslag till revideringar/ändringar i samrådshandlingen 19 Övrigt 20 Ställningstagande 20 Bilaga, Särskild sammanställning 21 Inledning 21 Planprocessen 21 Viktiga miljöaspekter och synpunkter i planarbetet 22 Förändringar i MKB:n till utställningen 27 Förändringar i MKB:n till antagandet 27 Varför är föreslagen översiktsplan det bästa alternativet för utvecklingen av tätorten? 27 Åtgärder och uppföljning 28 2(32)

3 UTLÅTANDE Utställning Rubricerad fördjupad översiktsplan, daterad 3 mars 2008, har varit utställd under tiden till och med Annonsering inför samrådsutställning har skett i det lokala annonsbladet. Utställning har varit i Gällivare kommunhus, Biblioteket i Gällivare, Biblioteket i Malmberget samt på Myranskolan i Koskullskulle. Samråd har skett genom remissförfarande med berörda statliga och kommunala instanser samt sakägare. Under samrådstiden har följande yttranden inkommit till Miljö- och byggkontoret. Länsstyrelsen, Bergsstaten, Sveriges geologiska undersökning, SGU, Banverket, /16 Sametinget, Báste sameby, Företagarna i Gällivare, Svensk Handel Gällivare, Thomas Wettainen, boende Gällivare, odaterad Alf Afferlund, boende Malmberget, Service- och teknikförvaltningen, samt Bengt Anderman, boende Malmberget, Service- och tekniknämnden, Yttranden Nedanstående är ett sammandrag av inkomna skriftliga synpunkter följt av kommentarer till yttrandena. Yttranden har inkommit från följande: Länsstyrelsen Större delen av tätorten ligger inom det område som SGU, bedömt innehålla fyndigheter av ämnen eller material av riksintresse (se vidare yttrande från SGU). Detta område, som således i stor utsträckning är bebyggt eller kan komma i fråga för bebyggelse, ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utvinningen av fyndigheterna (3 kap. 7, 2 st. MB). Osäkerhet finns när det gäller närmare avgränsningen av riksintresseområdet. Enligt Bergsstaten (se vidare Bergstatens yttrande) är kännedomen om fyndigheterna på väg att förbättras. Länsstyrelsen har dock för närvarande inte anledning att ifrågasätta den avgränsning SGU gjort. Synpunkten noteras. 3(32)

4 Sammantaget anser länsstyrelsen att planförslaget, med undantag av förslaget om nya bostäder i området kring Vassaraträsk och den omfattande utökningen västerut av verksamhetsområdet Vuoskonjärvi, tillgodoser riksintresset för mineralutvinning. Enligt planförslaget är det förtätningar i centrala Gällivare, i Koskullskulle och på Söderbergs kullar som blir aktuella under planperioden om, och så länge, västra och östra Malmberget blir kvar. Sådana förtätningar måste enligt länsstyrelsens uppfattning anses tillgodose riksintresset för mineralutvinning. Koskullskulle och Söderbergs kullar ligger dessutom utanför riksintresseområdet. Områdena Nuolajärvi och Nunisvaara ligger utanför riksintresseområdet och länsstyrelsen anser att även nu planerad begränsad förtätning i Mellanområdet kan anses tillgodose riksintresset. Länsstyrelsen anser inte att förslaget om 300 nya bostäder i området kring Vassaraträsk för närvarande kan anses vara förenligt med bestämmelserna om skydd av riksintresset för mineralutvinning. Området kring Vassaraträsk kan endast ses som ett utrednings-/reservområde i avvaktan på förbättrad kännedom om eventuella fyndigheter. Kommunen bör därför utreda alternativa möjligheter att lokalisera nya bostäder i områden som inte står i strid med riksintresset, om det skulle visa sig att området kring Vassaraträsk inte alls, eller endast i mycket begränsad omfattning kan nyttjas för nya bostäder. När det gäller verksamhetsområden, anser länsstyrelsen att en så omfattande utökning av området Vuoskonjärvi, som redovisas i planförslaget, inte kan anses tillgodose riksintresset för mineralutvinning. Viss förtätning och komplettering bör dock kunna göras utan att mineralutvinningen påtagligt behöver försvåras. För Vassaraträsk-området är det viktigt att befintliga ca 200 tomter bör få förbättrade, ordnade och tydligare förhållande vad gäller byggrätter samt framtida utbyggnad av VA-nätet av miljöskäl. Detta är bl a skälet till områdets B-beteckning. Under planperioden torde inte området nyttjas för gruvverksamhet och borde kunna vara ett B-område, likväl som länsstyrelsen anser att det är lämpligt med bostäder i Malmberget där motsvarande skydd av riksintresse för mineralutvinning gäller. Malmberget utgör ett område av riksintresse för kulturmiljön, som kommer att påverkas av gruvverksamheten. Mot bakgrund av gruvverksamhetens avgörande betydelse för tätortsområdet och med hänsyn till att området också är av riksintresse för mineralutvinning, anser länsstyrelsen att även en omfattande påverkan på riksintresset för kulturmiljön måste accepteras, men att samhällets kulturmiljövärden måste identifieras och analyseras så att de i görligaste mån kan tillvaratas och nyttjas för att förstärka kulturarvsaspekten i det nya och förändrade samhället. Kulturmiljön beaktas i fortsatta planarbeten i tätortsområdet. Planhandlingarna kompletteras. Riksintresse för rennäringen påverkas främst av kring Vassaraträsk och på Nunisvaara samt vid Dundret. Planförslaget har fortfarande brister när det gäller beskrivningen av konsekvenserna för rennäringen. Länsstyrelsen gör ändå bedömningen att ett genomförande av den fördjupade 4(32)

5 översiktsplanen inte behöver medföra att rennäringens bedrivande påtagligt försvåras och att riksintresset därmed tillgodoses. Det är dock givetvis angeläget att stor hänsyn tas till rennäringens intressen i den fortsatta mera detaljerade planeringen. Konsekvenser för rennäringen är så väl sociala, ekonomiska som kulturella och kan bäst beskrivas på en mer fördjupad nivå, i annat sammanhang än översiktsplanen/mkb:n, då översiktsplanen ska redovisa övergripande drag och ställningstaganden. I fortsatt planering beaktas rennäringen och konsekvenserna för denna. Fortsatt fördjupad utredning bör ske i samverkan med samebyar angående rennäring. Länsstyrelsen anser att planförslaget tillgodoser riksintressen för kommunikationsanläggningar (järnväg, flygplats och vägar), som berörs av förslaget. Banverket har i sitt yttrande (bifogas) bl.a. påtalat att byggande nära järnvägen kräver särskild hänsyn ur buller-, vibrations- och säkerhetssynpunkt. Synpunkten noteras. Se även kommentar under Banverket. Länsstyrelsen kan ej se att förslaget kan medverka till att någon miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken överträds. Synpunkten noteras. Länsstyrelsen kan inte utifrån förslaget se att några frågor som berör två eller flera kommuner ej samordnats på ett lämpligt sätt. Synpunkten noteras. Länsstyrelsen bedömer att planförslaget inte får några negativa konsekvenser med avseende på hälsa och säkerhet. Synpunkten noteras. I den utställda versionen av planförslaget har kulturmiljövärdena spaltats upp efter etnicitet; samiska respektive vanliga/övriga. Länsstyrelsen ställer sig frågande till uppdelningen. Kulturmiljön bör beskrivas som en helhet, där distinktionen istället dras mellan kulturmiljöer av riksintresse och kulturmiljöer av regionalt eller kommunalt intresse. Kommunen anser att den samiska kulturen kan beskrivas som det är gjort i handlingarna. 5(32)

6 Formuleringen Länsstyrelsen kan jämka skyddsbestämmelser för kulturmiljövård, under rubriken Miljömål och riksintressen i miljökonsekvensbeskrivningen, är svår att förstå i detta sammanhang och bör utgå eller förklaras. Meningen utgår i MKB:n. I avsnitten hänvisas till vad miljödomen ansett när det troligen är miljödomstolen som avses. Om hänvisning görs till en dom i miljödomstolen bör helst målnumret anges för att domen ska vara lätt att finna. MKB:n kompletteras med målnumret (Mål nr M ). Övriga detaljsynpunkter av främst redaktionell karaktär framförs till kommunen under hand. Synpunkten noteras. Bergsstaten Ordvalet överensstämmer ej med prövning som kommunen har att göra i fråga om riksintressen. Bergsstaten uppfattar att kommunen bedömt att planförslaget inte innebär åtgärder som påtagligt försvårar utvinningen av mineral. I så fall godtas bedömningen. Idag saknas noggrannare kännedom om de fyndigheter som kan finnas i dagens avgränsade riksintresseområde. Kännedomen är på väg att förbättras. Undersökningstillstånd för hela området har nyss beviljats och resultaten väntas inom närmsta åren. Synpunkten noteras. En eventuell utvinning av ej kända malmer inom riksintresseområdet bedöms av Bergsstaten ej aktuellt inom översiktplanens planperiod. Planförslaget kan därför kunna ses förenligt med miljöbalkens skydd för riksintresset. Synpunkten noteras. Planförslagsdelen: I kommunen finns erfarenhetsmässigt kolliderande intressen mellan gruvverksamhet och bostadsbebyggelse. Återhållsamhet angående ny bebyggelse i områden som kan bli aktuella för gruvverksamhet bör därför knappast vara en kontroversiell inriktning. Planförslaget verkar dock ej i alla delar tagit fasta på tidigare erfarenheter. 6(32)

7 Osäkerhet om noggrannare avgränsning av riksintresset bör enligt bergmästaren medföra att några betydande kommunala investeringar inte påbörjas under närmsta åren inom bebyggelseområden som föreslagits inom nuvarande avgränsning av riksintresset. Denna restriktion för kommunala planeringen under närmsta åren borde kunna godtas mot bakgrunden av erfarenheten kommunen har. I samband med nästa revidering av översiktsplanen bör väsentligt bättre kunskap finnas som underlag. Kunskapen om gruvverksamhetens utvecklingsbehov sker successivt. Kommunen bevakar detta. Planen har tagit fasta på tidigare erfarenheter vilket avspeglas i nu upprättad fördjupad översiktsplan. Sveriges geologiska undersökning, SGU Eftersom översiktsplanen stäcker sig långt in i framtiden bör områdets geologi och kopplingen till järnmalmbrytningen beskrivas utförligt. I planområdet ligger det av SGU år 2005 avgränsat område Malmbergsgruvan, vilket är av riksintresse enligt miljöbalken. Stora delar av tätortsområdet vilar på sura vulkaniska bergarter och är den bergart som inrymmer järnmalm som bryts. Dundret utgörs av lagrad intrusion av basiska till ultrabasiska bergartsled och yngre graniter. Tillräcklig beskrivning av geologi, malm- och markförhållanden mm bedöms finnas i planhandlingarna. LKAB har bearbetningskoncessioner på delar där man arbetar idag och har dessutom undersökningstillstånd i stort sett inom hela planområdet. Det går ej som i översiktsplanen att avgöra påverkan av framtida gruvbrytning från karta med undersökningstillstånd. Av stor betydelse är likväl att LKAB:s nya undersökningstillstånd täcker hela området med avseende på sura vulkaniska bergarter. Det kan tänkas at hela området med sura vulkaniska bergarter innehåller järnmalmer, något som SGU:s mening måste beaktas i planen. Översiktsplanen avgör inte påverkan på framtida gruvbrytning utan konstaterar bara vad som finns vad gäller undersökningstillstånd. Geologin och malmförekomster måste beskrivas mycket mer utförligt än vad som gjorts. Den måste omfatta redovisning av hur geologin och malmerna ser ut mot djupet i en tredimensionell modell med nuvarande kunskaper, för att kunna identifiera eventuell framtida gruvbrytning bl a. 7(32)

8 Dessa omständigheter har legat till grund för avgränsningen av riksintresset, men saknas till stor del i planen. I planhandlingarna redovisas att kommunen prioriterat bostäder framför riksintresset i vissa områden. Tillräcklig beskrivning av geologi, malm- och markförhållanden mm bedöms finnas i planhandlingarna. Översiktsplanen tillgodoser inte kraven i 3 kap 7 2 st miljöbalken, att mark- och vattenområden som innehåller värdefulla ämnen och material skall skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar utvinningen av dessa. SGU anser att det är av vikt att etablering av ny kommunal infrastruktur inte äger rum inom riksintresset för mineralutvinning. SGU anser att ett planmässigt långsiktigt ansvarstagande kräver att översiktsplanen justeras så att riksintresseområdet för mineral utvinning inte ligger inom området för byggande av bostäder. SGU avstyrker mot denna bakgrund nuvarande förslag till fördjupad översiktsplan. Kommunen, liksom länsstyrelsen, delar inte SGU:s synpunkt. Banverket I fortsatt planering av områden i järnvägens närhet behövs nära samarbete mellan kommun och Banverket, gärna redan innan formell hantering inleds. Samråd kommer att ske mellan kommunen och Banverket i planer som berör järnvägen. Ny bebyggelse som kan skada riksintresse järnväg bör inte lokaliseras i anslutning till utpekade järnvägsanläggningar om det kan befaras att den nuvarande eller framtida funktionen på något sätt skadas. Särskild hänsyn måste tas till buller-, vibrations- och säkerhetsaspekter. Konsekvensbeskrivningar mm måste kunna visa huruvida föreslagen markanvändning är lämplig eller ej. I efterföljande fördjupade studier för områden som berör järnvägar måste detta beaktas. Riksintresset Malmbanan bör nämnas liksom att järnvägsbuller utreds i fortsatt planerings i samband med Bostäder-avsnitten för Gällivare och Malmberget under Konflikter/konsekvenser och riktlinjer. Den fördjupade översiktsplanen kompletteras under rubrik Järnväg i planens förslagsdel utifrån ovanstående. 8(32)

9 Järnvägen genom Koskullskulle ingår i riksintressanta Malmbanan. Hänsyn måste tas vid förtätning av bebyggelse främst med tanke på buller och säkerhet vid järnväg. Den fördjupade översiktsplanen kompletteras under rubrik Järnväg i planens förslagsdel utifrån ovanstående. Vid förtätning av Mellanområdet bör beskrivning av buller-, vibrations och säkerhetsapekter ingå. Den fördjupade översiktsplanen kompletteras under rubrik Järnväg i planens förslagsdel utifrån ovanstående. Riksintressanta Malmbanan bör nämnas under Centrum-kapitlet. Vid fördjupad planering bör påverkan av buller och vibrationer utredas. Vidare är viktigt att inte centrumutvecklingen påverkar säkerheten vid järnvägsområdet. Den fördjupade översiktsplanen kompletteras under rubrik Järnväg i planens förslagsdel utifrån ovanstående. Vid järnvägens närhet är det viktigt att kommunen har samarbete med Banverket, särskilt angående järnvägsövergångar. Den långsiktiga målsättningen är att alla järnvägspassager ska ske i planskildhet. Markanvändningen bör heller inbjuda till otillåtna passager över spåren. Järnvägen måste beaktas i fortsatt planarbete. Otillåtna passager måste beaktas i fortsatt planarbete där verksamheter närmast spåret bör få bestämmelse om krav på stängsel eller dylikt vid upprättande av detaljplan. Den fördjupade översiktsplanen kompletteras under rubrik Järnväg i planens förslagsdel utifrån ovanstående. Banverket förutsätter att 30 m från spårmitt (närmaste spår) förblir bebyggelsefritt. Den fördjupade översiktsplanen kompletteras under rubrik Järnväg i planens förslagsdel med rekommendationen om att 30 m från spårmitt (närmaste spår) bör vara bebyggelsefritt. Vid föreslaget nytt verksamhetsområde söder om Gällivare måste hänsyn tas till att trafiken till och från området inte påverkar säkerheten och att risk för spårspring utreds. Den fördjupade översiktsplanen kompletteras utifrån ovanstående. 9(32)

10 Riksintressanta Malmbanan bör nämnas i Malmheden-kapitlet. Områdets närhet till Malmbanan förutsätter att all fortsatt planering tar hänsyn till säkerhet vid järnväg och eventuell risk för spårspring. Den fördjupade översiktsplanen kompletteras under rubrik Järnväg i planens förslagsdel utifrån ovanstående. MKB:n, transporter av farligt gods: Normalt ska ingen bebyggelse finnas inom 30 m från järnvägen p g a detta utrymme erfordras för eventuella räddningsinsatser. Avståndet ger utrymme för kompletteringar av riskreducerande åtgärder vid risksituation samt möjliggör framtida spårkompletteringar. MKB:n kompletteras utifrån ovanstående. MKB:n, Järnvägstrafikens påverkan på ljudmiljön: Finns bullerutredning som stödjer påståendet att järnvägsbullrets påverkan på bostadsbebyggelsen är begränsad? Då bör hänvisning finnas till denna text. Järnvägen genom Koskullskulle ingår i Malmbanan, inte som industrispår. Med texten Järnvägsbullrets påverkan på bostadsbebyggelsen är begränsad menas att det är ett fåtal befintliga bostäder i tätortsområdet, främst i centrala Gällivare och Koskullskulle, som ligger i direkt närheten av järnvägen. Likaså är det få järnvägstransporter och relativt låga hastigheter i de områden där järnvägen passerar nära befintliga bostäder. MKB:n förtydligas utifrån detta. Justering görs angående Malmbanan i Koskullskulle i MKB:n. Det vore önskvärt med tydligare markering av järnväg på kartan över riskobjekt inom planområdet i MKB:n. Kartan kompletteras med markering av järnvägen. I järnvägskapitlet i MKB:n bör tilläggas att Inlandsbanan går mot Jokkmokk, Malmbanan mot Kiruna/Narvik respektive Boden/Luleå och att Malmbanan är utpekad som riksintresse enligt miljöbalken. Den fördjupade översiktsplanen förtydligas utifrån ovanstående. Under rubriken Underlag till beslut bör tilläggas att bullerberäkningar inför exploatering av nya bostadsområden som kan beröras av järnvägen bör göras. Enbart helikopter- eller vägbuller nämns. Den fördjupade översiktsplanen kompletteras utifrån ovanstående. 10(32)

11 Sametinget Tidigare har påtalats att konsekvenser för rennäringen vid utbyggnad av nya bostadsområden, t ex Nunisvaara, inte tillräckligt utretts. Kommunen avser belysa konsekvenser i detaljplaneläggningen mer ingående. Det kommunen inte tar ställning till i befintlig miljökonsekvensbeskrivning är om rennäringens bedrivande i berörda riksintresseområden påtagligt kommer att försvåras av planerad bebyggelse eller ej. Därigenom blir det svårt att väga de olika intressena mot varandra. Sametinget ser det som ytterst viktigt att kommunen i den fortsatta planeringen noggrant utreder de negativa konsekvenser för rennäringen som lyfts fram i handlingarna, inte minst de sociala konsekvenserna. Konsekvenser för rennäringen är så väl sociala, ekonomiska som kulturella och kan bäst beskrivas på en mer fördjupad nivå, i annat sammanhang än översiktsplanen/mkb:n, då översiktsplanen ska redovisa övergripande drag och ställningstaganden. I fortsatt planering beaktas rennäringen och konsekvenserna för denna. Fortsatt fördjupad utredning bör ske i samverkan med samebyar angående rennäring. Báste sameby Báste sameby berörs i högsta grad av förändringar i Tätortsområdet, då gruvan har verksamhet i samebyn, liksom bostäder, verksamheter, friluftsliv mm. MKB:n kompletteras med att även Báste sameby, förutom Sörkaitums sameby och Gällivare skogssameby berörs av översiktsplaneringen. Instängsling av gruvan är ett måste, då det innebär risker för renar. Detta är inte en fråga för översiktsplanen, utan kontakt bör tas med LKAB om att inhägna deras område. Vid uppförande av skoterleder inom Báste skall samråd ske med samebyn. Samråd med boende m fl avses hanteras i samband med de studierna. Skoterleden på sidan 68 mot Sikträskvägen är inte godkänd av samebyn. Den karta som redovisas i planen är en första idé på diskuterade skoterleder. Fördjupade studier avses göras för att utreda var och hur framtida skoterleder kan anordnas för att minimera störningar mellan skotertrafik och boende, förskoleverksamheter m fl. 11(32)

12 Skoteröverfarter över järnvägen måste förbättras så att renar ej tar sig ut på järnvägen med risk för att bli påkörda. Gällande befintliga skoterleder över järnvägen är inte en fråga för översiktsplanen, utan kontakt bör tas med Banverket. Hundar driver renar mm och även dödar. Det måste tydligt framgå vilket ansvar hundägare har och vilka regler som gäller. Detta är ingen översiktsplanefråga. Frågan behandlas i annan utredning. Verksamhetsområdet Vuoskonjärvi är ett betesområde för Báste sameby, vilket ska vara en del vid planering mm. Programarbete har upprättats för Vuoskonjärvi. De synpunkter som inkom angående rennäringen var att riksintresse för rennäringen berörs. Det område av riksintresse som berörs föreslås som natur i programförslaget, vilket bör vara fördelaktigt för rennäringen. Det betesområde som Báste sameby nämner kan komma att beröras. Planens förslagsdel kompletteras med detta. Kommunens bedömning är dock att området lämpar sig för föreslaget ändamål, då behov av framtida verksamheter behövs i direkt anslutning till tätorten och till befintligt verksamhetsområde. Samråd med samebyn avses ske i efterföljande planarbeten. De förslag och riktlinjer som nämns angående rennäring (kap 8.1.3) samt social och ekonomisk påverkan för samebyar/rennäringen (kap ) välkomnas Synpunkten noteras. Nybyggnation i Koskullskulle berör Báste renbetessområde, som måste beaktas vid eventuell utveckling. Frågan om renbetesområde beaktas i fördjupade studier över Koskullskulle mm. Planen kompletteras i text angående detta. Samebyn välkomnar att samråd skall föras vid bevarande av samiska kulturmiljövärden. Synpunkten noteras. 12(32)

13 Báste sameby utvecklar en renbruksplan. Alla renbetesmarker är värdefulla och kommer att värderas efter betestyp och betestid, med tanke på detta är det ett krav från samebyn att samråd förs vid byggnationer av vägar, skoterleder, bostäder, verksamhetsområden och andra aktiviteter som kan komma att försvåra eller skada renskötseln. Översiktsplanen kompletteras utifrån ovanstående. Företagarna i Gällivare En gemensam vision borde legat till grund för stadsplanearbetet. Nu är det tvärtom och då är det viktigt att arbetet påskyndas med en gemensam attraktiv målbild över det framtida samhället. Vikten av att det nya Gällivare anpassas efter ortens förutsättningar och möjligheter understryks, exempelvis närheten till Dundret och mängden snö större delen av året. Fördjupade studier kommer att följas i planarbetet även vad gäller bl a Gällivare centrala del med en centrumplan. I samband med centrumplanen kommer mer detaljerade förslag och lösningar studeras. Svensk Handel Gällivare Det är viktigt att man tar fram en plan för vidare utveckling av Malmheden. Man måste bereda plats för expansioner av såväl befintliga som nya företag, iordningställa trottoarer, gångstråk, parkeringar mm. Mycket behöver åtgärdas i Malmheden. Skissen som visas över Malmheden är bra. Ett program, vilket godkänts i kommunen, har upprättats i samband med översiktsplanearbetet. Frågeställningar enligt ovan har belysts i programmet. För centrala Gällivare är det viktigt att man rustar upp och bereder plats för nya verksamheter, förtätar och får fram en strategi för hur en utveckling ska se ut så att en enad känsla mellan butikerna åstadkoms. Centrum är i stort behov av upprustning. När Malmheden utvecklas måste i motsvarande grad Gällivare centrum utvecklas för att en balans ska uppnås. Fördjupade studier kommer att följas i planarbetet även vad gäller Gällivare centrala del med en centrumplan. I samband med centrumplanen kommer mer detaljerade förslag och lösningar studeras. 13(32)

14 Thomas Wettainen Den nuvarande sträckningen av E45 genom centrala Gällivare är olämplig, bl a för att den går genom bostadsområden med skolor mm. Vägskyltningen är dålig vilket leder till felkörningar. Utökad skyltning har erfarenhetsmässigt ingen effekt. Ett förslag är att Cellulosavägen förlängs till E45 västerut och skapar en naturlig genomfart (norra sidan Vassaraträsk mellan järnvägsspåren). Trafiken leds därmed ej genom centrum och vägsträckningen kan fungera som tillfart för ny bebyggelse vid Vassaraträsk. Genom att Aitik-terminalen avvecklas frigörs mark och onödiga järnvägspassager. Genom att genomfartsleden kan dras mellan två järnvägslinjer kommer expansionsplanerna för bebyggelse runt Vassaraträsk inte att påverkas. Vägen skulle kunna användas för att förbättra den lokala infrastrukturen kring Vassaraträsk. En ny genomfart norr om Vassaraträsk bedöms inte ekonomiskt försvarbar i förhållande till den framtida trafik som kan komma att gå på föreslagen väg. Likaså bedöms trafikmängder på dagens genomfartsväg inte heller vara, eller bli, så stora att någon ny väg behöver byggas. Översiktsplanen behandlar problemet med skyltning bl a under rubriken Kommunikationer i Planförslagsdelen. Alf Afferlund, Malmberget Anser att synpunkt om utsläpp till luft utelämnats i samrådsredogörelsen, vilket är det viktigaste i korta perspektivet. Synpunkten i samrådsskedet var att gruvbolaget underskattar påverkan på omgivande områden, främst vad gäller giftutsläpp till luft och utsläpp av tungmetaller till avfallsdammar. Kommentaren skiljer sig inte om det är luft eller vatten som giftutsläppet sker till. Samma svar till yttrandet som gavs under samrådet kvarstår; MKB:n och planen är baserad på uppgifter som finns tillgängliga i ärendet från olika instanser, så som kommunens egna uppgifter, länsstyrelsen och LKAB. Utsläpp till luft av giftiga ämnen är omfattande från Vitåfors. Mätning av luftkoncentrationer i omgivande bebyggelse under en längre tid är nödvändiga. För kväveoxider är det inte planerat någon rening utan befaras att öka. Underskrider det luftkvalitetsnormen? MKB:n och planen är baserad på uppgifter som finns tillgängliga i ärendet från olika instanser, så som kommunens egna uppgifter, länsstyrelsen och LKAB. LKAB har sökt miljötillstånd till miljödomstolen för befintlig och utökad verksamhet vid Malmberget/Vitåfors gruvverksamhet. Efter samrådet har en miljödom för denna utökade verksamhet godkänts av miljödomstolen. Miljödomen har genom sitt tillstånd ansett att boendemiljöerna i östra och västra Malmberget är godtagbara samtidigt som gruvans verksamhet kan fortgå och utökas. Länsstyrelsen övergripande syn på verksamheten (i sitt yttrande till miljödomen) är att det bör vara möjligt att förena en godtagbar boendemiljö i östra och västra Malmberget med en fortsatt gruvbrytning. 14(32)

15 Med anledning av ovanstående ställningstagande samt att miljödomen skjuter upp avgörandet om vissa villkor för skyddsåtgärder och begränsningar för gruvnäringen genom att kräva att utredningar och bedömningar skall göras under kommande 1-4 år, bör snarast fördjupad planering och planprogram upprättas för östra och västra Malmberget Innan utredningar och bedömningar gjorts och eventuella ytterligare beslut tagits, baseras översiktsplanen på miljödomens beslut och länsstyrelsens yttrande, vilket innebär att östra och västra Malmberget fortsatt kommer att vara bostadsområden. Översiktsplanen har beredskap för alternativa nya bostadsområden kring tätorten om behov uppstår för gruvans expansion. Kommunens bedömning utifrån ovan beskrivna görs därmed att luftkvalitetsnormen och utsläpp av giftiga ämnen till luft prövats i miljödomsärendet. Översiktsplanen ska sändas till SGU för remiss, främst med anledning av att planen berör riksintresse för mineralutvinning. Även för att det förekommer området med förhöjda halter av radioaktiva ämnen inom planområdet. En karta om torium biläggs. Länsstyrelsen ansvarar för att berörda statliga myndigheter får planer sända på remiss. Ingen erinran har inkommit från SGU eller länsstyrelsen angående radioaktiva ämnen. I efterföljande fördjupade studier måste detta beaktas. Planen kompletteras utifrån ovanstående synpunkt. Vad gäller att planen berör områden av riksintresse för mineralutvinningen tar översiktsplanens förslag till expansion av tätorten i sig ställning till riksintresset för järnmalm, då utveckling av tätorten föreslås över riksintresset. Kommunen anser sig inte kunna föreslå en utveckling av tätorten som är helt och hållet förenligt med riksintresset för värdefulla ämnen. Stora delar av planområdet täcks av riksintresse för järnmalm och kan ej enligt kommunen vara helt förenlig med föreslagen utbyggnad om Gällivare ska kunna överleva som ort. För kommunen handlar det om en prioritering av bostäder för ortens attraktivitet och överlevnad. Kommunen har prioriterat en expansion av bostäder framför riksintresset. De föreslagna bostadsområdena Nuolajärvi, Nunisvaara samt en komplettering/förtätning i vissa delar av centrala Gällivare, Koskullskulle och Söderbergs kullar ligger inte inom riksintresse för värdefulla mineral och ämnen. Vissa föreslagna utbyggnadsområden ligger dock inom riksintresset, t ex Vassaraträsk och Vuoskonjärvi. Vassaraträsk ligger inom riksintresset, men prioriteras för bostäder p g a områdets attraktivitet. Expansionen av bostäder längre från tätorten (utanför riksintresset för järnmalm) eller i riktning där riksintresset inte föreligger bedöms inte som realistiskt. En utveckling föreslås av Vuoskonjärvi verksamhetsområde, vilket ligger inom riksintresset, men bedöms ligga i anslutning till befintligt verksamhetsområde och behöver prioriteras för framtida verksamheter framför riksintresset enligt kommunens bedömning. Service- och teknikförvaltningen Planområdet bör utökas österut vid flygplatsen då landningsljus för banan kommer att hamna utanför detaljplanelagt område samt utanför planområdet för FÖP:en. 15(32)

16 Bedömningen är att plankartan inte behöver justeras med anledning av landningsljusens placering. Däremot kommer texten i planförslagsdelen angående landningsljusen att kompletteras med denna uppgift. Bostäder nära flygplatsen och Kavahedens reningsanläggning är olämpliga ur buller- och luktsynpunkt. Bedömningen är att avstånden är acceptabla till nämnda verksamheter för föreslagna bostadsområden. I fortsatt planarbete måste dock dessa frågor beaktas. Nietakdammens (1 mil väster om Vassaraträsk) vara eller inte vara bör utredas innan utbyggnad av bostäder och va-system. Vattennivån regleras idag ca 100 ggr/år. Snabb vårflod kan medföra problem. I fördjupade studier måste detta beaktas. Planen kompletteras med denna uppgift. Då Gällivare centrum förtätas med bostäder bör parkeringsplatser ingår i kvartersmark. TOP:s parkeringsdäck bör öppnas för allmän parkering. Fördjupade studier kommer att följas i planarbetet även vad gäller Gällivare centrala del med en centrumplan. I samband med centrumplanen kommer mer detaljerade förslag och lösningar studeras. Parkeringsfrågan måste i beaktas i samband med den studien. Karlgren slakteri bör omlokaliseras till industriområde utanför Gällivare centrum. Översiktsplanen motsäger ej framförda önskemål eller synpunkter. Skytteanläggning och ridhus bör inritas som T-område. Kavahedens reningsverk och avfallsanläggning bör ritas som V-område (området från Nuolajärvikorsningen och österut). All typ av bebyggelse (verksamheter, skytteanläggning, ridhus, reningsverk, avfallsanläggning mm) i denna del av planområdet redovisas med samma beteckning, Strategiskt utvecklingsområde i planen. Områdets markanvändning är inte preciserad och kan under den fortsatta utvecklingen av staden styras till det som anses vara strategiskt bra för Gällivare i framtiden. Utvecklingen för området är till för att skapa handlingsfrihet för ett centralt markområde som en framtida markreserv. Därmed avses inte skytteanläggning eller ridhus redovisas som T-område. Reningsverk och avfallsanläggning redovisas därmed ej heller som V- område. 16(32)

17 Tallbacka IP bör inritas som T-område. All typ av bebyggelse (bostäder, skolor, idrottsanläggningar mm) i Mellanområdet redovisas med samma beteckning, B, Bostäder i planen. Inom området kan därför inslag av annat än bostäder förekomma, exempelvis idrottsplats, men tydliga huvudinriktningen är att det är ett område för bostäder. Projektering av framtida väganslutningar till/från östra Malmberget bör starta relativt omgående. Fördjupade trafikstudier för framtida vägar/länkar i området pågår parallellt med detta planarbete. Eventuell multiarena vid Stallarområdet bör utredas vad gäller logistik, parkeringar, persontransporter till/från tätorten etc. Fördjupade studier över SJ-området pågår parallellt med detta planarbete. Nämnda frågor beaktas i den studien. Avvattning från Dundret bör ske till Spännajokk och inte till Harrträsk. Planen kompletteras med att där så är möjligt bör avvattning ske till vattendraget Spännajokk istället för till Harrträsk. Området väster om Vuoskonjärvi bör vara lämpligt för bostadsändamål. Program för Vuoskonjärvi har tagits fram av kommunen, som varit på samråd. En utveckling föreslås av Vuoskonjärvi verksamhetsområde. Kommunen bedömer att ett behov finns för markreserv för utveckling av verksamheter. Bl a eftersom utbyggnadsområdet ligger i anslutning till befintligt verksamhetsområde bedömer kommunen området som lämpligt för verksamheter och prioriteras därför framför bostäder. Kommunen bedömer att bl a områdena kring Vassaraträsk, Nunisvaara och Nuolajärvi är områden som bör prioriteras för bostäder med potential för god boendemiljö. Bengt Anderman, boende Malmberget I handlingarna baseras inriktningen att Malmberget östra och västra ska vara kvar på miljödomstolens deldom. Kommunen borde självständigt bedöma Malmbergets utveckling. Miljödomstolens uppdrag är inte att vara remissinstans vad gäller FÖP, utan att bedöma tillståndsgivning för LKAB:s verksamhet. 17(32)

18 Miljöproblemen utgör skäl nog för avveckling av Malmberget. Kommunen bör självständigt ta reda på: - Stoftets sammansättning och hälsopåverkan. - Kartläggning av bergrörelser och deformationer mm. Markdeformationerna förvärras även vid upphörande av gruvdriften. Borrning och geofysiska undersökning bör utföras på flera platser i Malmberget. - Kartläggning av radonhalter i befintliga bostäder. Risken är stor för höga halter p g a låg grundvattennivå och sprickbildningar i bl a hus. MKB:n och planen är baserad på uppgifter som finns tillgängliga i ärendet från olika instanser, så som kommunens egna uppgifter, länsstyrelsen och LKAB. LKAB har sökt miljötillstånd till miljödomstolen för befintlig och utökad verksamhet vid Malmberget/Vitåfors gruvverksamhet. Efter samrådet har en miljödom för denna utökade verksamhet godkänts av miljödomstolen. Miljödomen har genom sitt tillstånd ansett att boendemiljöerna i östra och västra Malmberget är godtagbara samtidigt som gruvans verksamhet kan fortgå och utökas. Länsstyrelsen övergripande syn på verksamheten (i sitt yttrande till miljödomen) är att det bör vara möjligt att förena en godtagbar boendemiljö i östra och västra Malmberget med en fortsatt gruvbrytning. Med anledning av ovanstående ställningstagande samt att miljödomen skjuter upp avgörandet om vissa villkor för skyddsåtgärder och begränsningar för gruvnäringen genom att kräva att utredningar och bedömningar skall göras under kommande 1-4 år, bör snarast fördjupad planering och planprogram upprättas för östra och västra Malmberget Innan utredningar och bedömningar gjorts och eventuella ytterligare beslut tagits, baseras översiktsplanen på miljödomens beslut och länsstyrelsens yttrande, vilket innebär att östra och västra Malmberget fortsatt kommer att vara bostadsområden. Översiktsplanen har beredskap för alternativa nya bostadsområden kring tätorten om behov uppstår för gruvans expansion. Kommunens bedömning utifrån ovan beskrivna görs därmed att miljöproblemen, enligt beskrivna synpunkter, prövats i miljödomsärendet. Bebyggelse i Nunisvaara och förtätning i Koskullskulle kan ifrågasättas p g a höga toriumhalter vid dessa områden. Planen bör skickas till SGU på remiss. Länsstyrelsen ansvarar för att berörda statliga myndigheter får planer sända på remiss. Ingen erinran har inkommit från SGU eller länsstyrelsen angående radioaktiva ämnen. I efterföljande fördjupade studier måste detta beaktas. Planen kompletteras utifrån ovanstående synpunkt. Det står felaktigt i handlingarna att det bara är en som överklagat domen. De som överklagat är LKAB, länsstyrelsen samt tre sakägare 18(32)

19 Handlingarna justeras enligt ovan i tillämpliga delar. Service- och tekniknämnden Ingen erinran. Noteras. Sammanfattning av förslag till revideringar/ändringar i utställningshandlingen till antagandehandling Med anledning av inkomna synpunkter under utställningsskedet har främst följande förändringar skett av utställningshandlingen Framtid Gällivare- Malmberget Koskullskulle, fördjupad översiktsplan Nedan följer en sammanfattning av ändringar av utställningshandlingar, daterade I övrigt är tillägg eller ändringar i handlingarna av mer redaktionell art. Plankartan justeras i Malmbergets östra B-område. Del 1, Förslag, kompletteras under rubrik Järnväg angående riksintresse Malmbanan samt att hänsyn måste tas till buller-, vibrations- och säkerhetsaspekter vid järnväg vid fördjupad planering i områden i järnvägens närhet. Del 1, Förslag, kompletteras under rubrik Järnväg angående att otillåtna passager måste beaktas i fortsatt planarbete. Del 1, Förslag, kompletteras under rubrik Järnväg, liksom i del 3, MKB:n, med rekommendationen om att 30 m från spårmitt (närmaste spår) bör vara bebyggelsefritt. Del 3, MKB:n, kompletteras under rubriken Underlag till beslut att bullerberäkningar inför exploatering av nya bostadsområden som kan beröras av järnvägen bör göras. Del 3, MKB:n, kompletteras med att även Báste sameby berörs av översiktsplaneringen. Del 1, Förslag, kompletteras med att Báste samebys betesområden i Vuoskonjärvi samt Koskullskulle kan komma att beröras och beaktas i fördjupade studier. Del 1, Förslag, kompletteras med att landningsljus för flygplatsen kan komma att placeras utanför planområdet. 19(32)

20 Del 1, Förslag, samt del 3 MKB:n, kompletteras med att eventuell förekomst av radioaktiva ämnen i området beaktas i efterföljande fördjupade studier. Övrigt Till Utlåtandet hör även Särskild sammanställning, se bilaga. Ställningstagande Miljö- och byggnämnden finner att Framtid Gällivare- Malmberget Koskullskulle, fördjupad översiktsplan FÖP del 1-6, samt detta utlåtande, del 7, med bilaga särskild sammanställning daterad den 22 maj 2008, bör tillstyrkas av kommunstyrelsen inför antagande i Kommunfullmäktige. Gällivare den 22 maj 2008 Bengt Gustavsson Lennart Johansson Kjell Sundvall Planförf. och projekt- Kommunchef Miljö- och samordnare byggchef 20(32)

21 BILAGA TILL UTLÅTANDE SÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING Inledning Detta dokument är ett den särskilda sammanställning som kommunen vid antagande av översiktsplanen skall slå fast och offentliggöra. Vad är en särskild sammanställning? Den särskilda sammanställningen ska beskriva kommunens ställningstagande rörande översiktsplanens miljöpåverkan. Den är en slags utvärdering av översiktsplanens miljöbedömning. Inför antagandet har en särskild sammanställning gjorts. Kommunen skall enligt MB (6 kap 16 ) i den särskild sammanställning redovisa: - Skälen till att översiktsplanen har antagits istället för de alternativ som presenterats - Hur miljöaspekterna har integrerats i arbetet - Hur synpunkter från samrådet har beaktats - Vilka åtgärder som avses att vidtas för uppföljning och övervakning av de aspekter som anses ge betydande miljöpåverkan Den särskilda sammanställningen skall vara tillgänglig för allmänheten. Enligt miljöbalkens ska kommunen skaffa sig kunskap om den betydande miljöpåverkan som en översiktsplans genomförande kan tänkas medföra. Den betydande miljöpåverkan beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen, MKB:n och ska sedan slås fast i en särskild sammanställning. Vad är en miljökonsekvensbeskrivning? Miljökonsekvensbeskrivningen ska beskriva de konsekvenser som kan förväntas uppkomma med de förändringar som översiktsplanen föreslår. En miljökonsekvensbeskrivning redovisas i ett eget dokument som är en del av översiktsplanearbetet. Arbetet i MKB:n ska inriktas på att beskriva de konsekvenser som innebär en betydande miljöpåverkan. Vad är betydande miljöpåverkan? Förändringar i samhället kan medföra många olika konsekvenser, men vissa av konsekvenserna är så komplexa och övergripande att de medför en betydande miljöpåverkan på miljön eller människorna i kommunen. En betydande miljöpåverkan är en konsekvens som man inte uppenbart eller med lätthet kan överblicka och åtgärda. Planprocessen Samrådsskedet Muntligt samråd har hållits med Länsstyrelsen den 21 augusti 2006 och den 24 maj 2007 angående avgränsning och inriktning på MKB:n. 21(32)

22 Den 17 juli yttrade sig även Länsstyrelsen över MKB:ns avgränsning för den fördjupade översiktsplanen. Länsstyrelsen ansåg att kommunens förslag till avgränsning i huvudsak var rimligt och hade, utöver vad som framförts vid muntliga samråd och ett antal detaljsynpunkter, inga invändningar mot att förslaget fick ligga till grund för det fortsatta arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen. Fördjupad översiktsplan för Gällivare-Malmberget-Koskullskulle har varit ute på offentligt samråd mellan den 14 september och den 9 november Till beskrivningen av områdets förutsättningar och själva planförslaget med plankarta presenterades en miljökonsekvensbeskrivning, MKB. MKB:n har tagits fram parallellt med översiktsplanen. Detta har resulterat i att aktuella miljöfaktorer har påverkat översiktsplanens innehåll i en strävan efter att minimera miljöpåverkan. Med tanke på de geografiskt stora förändringarna som tätorten står inför har miljöaspekterna utgjort en stor del av arbetet och varit en ytterst viktig komponent. Tätortsområdet omfattas av många intressen och riksintressen som delvis står i motsats till varandra. Detta har medfört avvägningar och kompromisser för att uppnå en helhetslösning för tätorternas framtid. Integration av miljöaspekterna har skett genom att sakkunniga har deltagit i arbetet med att ta fram översiktsplanen. Dock har integrationen varit något forcerat, då organisationen för översiktsplanen förändrades i mars Under samrådet har kommunala avdelningar, statliga verk och myndigheter, företag och privatpersoner haft möjlig att yttra sig över och påverka innehållet. De synpunkter som inkommit på miljöaspekter och MKB:n under samrådet har sammanfattas och besvarats i samrådsredogörelsen. De viktigaste miljöaspekterna och frågorna som uppkommit och diskuterats under planarbetet och samrådet redovisas i denna särskilda sammanställning. Utställningsskedet Den fördjupade översiktsplanen kommer att ställas ut mellan den 3 mars och 29 april Till utställningshandlingarna kommer koncept till särskild sammanställning samt samrådsredogörelsen att bifogas. Antagandeskedet Den fördjupade översiktsplanen avses antas under Till antagandehandlingarna kommer särskild sammanställning samt utlåtandet att bifogas. Viktiga miljöaspekter och synpunkter i planarbetet Hur har miljöaspekterna har integrerats i planarbetet? Hur har synpunkter från samrådet beaktats? Miljömål och riksintressen Den fördjupade översiktsplanens förslag till bebyggelse och användning av mark och vatten strävar efter en långsiktig och hållbar strategi som kommunen kan utvecklas efter. Inom och omkring tätorterna finns många delvis motstridiga riksintressen. Miljömål såsom myllrande våtmarker, storslagen fjällmiljö, frisk luft och begränsad miljöpåverkan påverkas delvis av planförslaget, främst på grund av ianspråktagandet av orörd naturmark. 22(32)

23 Detta innebär att förslaget till fördjupad översiktsplan också innebär ett ställningstagande och ett övervägande mellan olika intressen. Inom kommunen finns riksintressen för exempelvis friluftslivet, naturvården och rennäringen, samtidigt som kommunen besitter en stor naturtillgång och ett riksintresse för järnmalm. Dessa riksintressen sammanfaller till stor del över samma markytor. Utöver riksintressena finns det ett stort behov av nya områden för framtida utveckling av staden, om den ska fortsätta vara en attraktiv bostads-, verksamhets- och vistelseort. En förutsättning för gruvnäringen är att det finns arbetskraft, människor som trivs på sin ort och trivs i sin sociala miljö. Gruvan är beroende av Gällivare och dess befolkning. Gällivare är beroende av gruvan som arbetsplats och försörjning. Tätortsområdet måste därför vara attraktivt både att bo och verka i. Översiktsplanen har bedömt vikten av gruvverksamheten, möjligheterna att kunna flytta människor från Malmberget till de bästa möjliga boendemiljöerna och samtidigt kunna locka nya invånare till en attraktiv kommun, väger tyngre än övriga intressen. Dock ska alla intressen så långt som möjligt beaktas i den fortsatta fördjupade planeringen för att skapa en attraktiv och hållbar stad. Kravet och behovet av fortsatt och fördjupad planering är alltså extra stort i den närmaste framtiden. En kärnfråga är gruvans påverkan på Malmberget och detta beskrivs under en separat rubrik nedan. Riksintresse för värdefulla ämnen och föreslagen utveckling av tätortsområdet En stor del av tätortsområdets omfattas av riksintresse för värdefulla ämnen, järnmalm. Föreslagna nya expansionsområden för bostäder och verksamheter ligger inom detta riksintresse, såsom Mellanområdet, Vuoskonjärvi, Vassaraträsk och norra delarna av centrala Gällivare. Synpunkter under samrådet som har framförts (från bland annat Länsstyrelsen och Bergsstaten) är att riksintresset för järnmalm inte uttryckligt beskrivits i MKB:n och att ett ställningstagande för expansionen inom dessa områden måste förtydligas. Förtydliganden har nu därför gjorts under beskrivningen av planförslaget och dess miljökonsekvenser, lokaliseringsalternativens förhållande till riksintresset samt i den avslutande diskussionen, samlade bedömning. Vad säger lagen om oförenliga riksintressen? Områden med värdefulla ämnen eller material är också av nationell betydelse enligt miljöbalken och ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar utvinningen av dessa (3 kap 7 ). Områden som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar utvinningen enligt samma paragraf i MB. Om ett område enligt 5-8 omfattas av flera olika oförenliga riksintressen (bland annat värdefulla ämnen och rennäringen), ska företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Att utveckla tätorten med nya områden för bostäder och verksamheter utgör inte ett riksintresse, men är ändock ett starkt och viktigt samhällsintresse. Miljöbalken anger samtidigt att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilket områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet, läge och föreliggande behov. Den markanvändning som medför en från en allmän synpunkt god hushållning ska ges företräde. Med tanke på de förändringar som tätortsområdet står inför, måste en satsning på expansion av bostadsområden, både för flyttad och nyinflyttad befolkning prioriteras i kommunen. 23(32)

24 Översiktsplanens förslag till expansion tar i sig ställning till riksintresset för järnmalm, då utveckling av tätorten föreslås över riksintresset. Kommunen anser sig inte kunna föreslå en utveckling av tätorten som är helt och hållet förenligt med riksintresset för värdefulla ämnen. Expansionen av bostäder längre från tätorten (utanför riksintresset för järnmalm) eller i riktning där riksintresset inte föreligger bedöms inte som realistiskt Kommunen har i vissa områden prioriterat en expansion av bostäder framför riksintresset. Malmberget och Gällivare har genom historien ständigt varit påverkade av gruvan och dess framväxt. Att utveckla tätort på marker där troligen värdefulla ämnen finns kan te sig som riskfyllt. Föreslagna områden ligger på relativt stort avstånd från gruvans expansion inom rimlig framtid och områdena i sig bedöms attraktiva för utveckling av samhället. För ortens överlevnad behövs nya bostads- och verksamhetsområden inom och intill redan existerande tätort, för att på så sätt utnyttja och bygga på befintliga kommunikationer, infrastruktur, service och boendemönster. Östra och västra Malmberget och gruvans expansion Samrådskedet En kärnfråga i översiktsplanen och i miljöbedömningen är just gruvnäringen och dess miljöpåverkan i östra och västra Malmberget. Malmbergets framtid beror bland annat av pågående undersökningar, miljödom och av världsmarknadspris på metall. Framtiden beror även på faktorer som kommunen själv kan påverka, så som en attraktiv utveckling av tätortsområdet, fritidsaktivitet och ett stimulerande arbetsliv. Under samrådet har flera synpunkter angående frågan inkommit, både från myndigheter och från berörda sakägare. Åsikterna går delvis isär om vad som är bäst för östra och västra Malmberget i framtiden. Påverkan från gruvan på kulturmiljön, stads- och landskapsbilden samt på befolkning har bedömts ha en betydande miljöpåverkan enligt MKB:n. Östra och västra Malmberget (östra benämns som Malmsta i samrådshandlingen) benämndes på plankartan under samrådstiden som utredningsområde - bostadsområde. Detta gav diskussion under samrådet och tid att inhämta beslut från Miljödomstolen. I samrådshandlingarna finns två inriktningar enligt följande. Inriktning A, Östra och västra Malmberget blir kvar Gruvan expanderar och delar Malmberget i två delar. Östra och västra Malmberget kommer att finnas kvar, dock åtskilda av gruvan. Endast Elevhemsområdet och delar av Bolagsområdet påverkas av gruvan. Alternativet innebär stora konsekvenser för miljö- och hälsa för kringboende. En uppdelning av samhället i två delar är ofördelaktigt. Inriktning B, Östra och västra Malmberget avvecklas Full expansion av gruvan, hela Malmberget kommer att påverkas och omvandlas till gruvområde. Alternativet innebär ingen direkt påverkan på människors miljö och hälsa från gruvans verksamhet. Dock medför flytten från Malmberget en stor social och psykologisk påverkan på människor. LKAB anser i sitt yttrande under samrådet att inriktning B (östra och västra Malmberget avvecklas) är det mest fördelaktiga. 24(32)

25 Utställningsskedet Efter samrådet har en miljödom för en utökad drift i gruvan godkänts av miljödomstolen, men överklagats av en sakägare. Miljödomen har genom sitt tillståndgivande ansett att boendemiljöerna i östra och västra Malmberget är godtagbara samtidigt som gruvans verksamhet kan fortgå och utökas. Länsstyrelsens övergripande syn på verksamheten (i sitt yttrande till miljödomen) är att det bör vara möjligt att förena en godtagbar boendemiljö i Malmberget östra och västra med en fortsatt gruvbrytning. Kommunen bedömer därmed att östra och västra Malmberget ska utgöra ett område med beteckningen B, Bostäder på plankartan (under samrådet UB, utredningsområde/bostäder). Med anledning av ovanstående kommunalt ställningstagande samt att miljödomen skjuter upp avgörandet om vissa villkor för skyddsåtgärder och begränsningar för gruvnäringen genom att kräva att utredningar och bedömningar skall göras under kommande 1-4 år, bör snarast fördjupad planering och planprogram upprättas för östra och västra Malmberget Innan utredningar och bedömningar gjorts och eventuella ytterligare beslut tagits, baseras översiktsplanen på miljödomens beslut och länsstyrelsens yttrande, vilket innebär att östra och västra Malmberget fortsatt kommer att vara bostadsområden. Översiktsplanen har beredskap för alternativa nya bostadsområden kring tätorten om behov uppstår för gruvans expansion. Planförslaget kan likställas med inriktning A, baserat på aktuell kunskap som finns om gruvan och miljödomen i januari 2008 samt markberedskap för inriktning B. Planförslag och MKB skall fortsättningsvis även beskriva och värdera inriktning B (östra och västra Malmberget avvecklas). Inriktningen kvarstår som möjlig i framtiden och påkallar markberedskap i enlighet med planförslaget. Riksintresse för rennäring och föreslagen utveckling av tätortsområdet Expansion av tätorten kan påverka riksintresset för rennäringen och dess kärnområden, flyttleder, rastbete och svåra passager. Föreslagen expansion påverkar rennäring kring Vassaraträsk, Nunisvaara samt kring Dundret. Under samrådet har synpunkter inkommit från Gällivare skogssameby, Mellanbyns sameby och Sametinget. Bland annat önskas en djupare konsekvensanalys över vad den föreslagna exploateringen kan medföra. Vad säger lagen om riksintresse för rennäring? Enligt miljöbalkens 3 kap. ska mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen så långt som möjligt skyddas från åtgärder som kan försvåra näringens bedrivande. Områden som är av riksintresse för rennäringen ska skyddas från åtgärder som försvårar näringens bedrivande. Renskötsel skyddas även i RNL (rennäringslagen). Där står att regeringen kan förordna om upphävande av renskötsel för visst markområde, när området behövs för ändamål som avses i expropriationslagens andra kapitel. Expropriationslagen anger att expropriation 1 får ske för att ge kommunen möjligheten att förfoga över mark eller annat utrymme som med 1 Att någon med hänsyn till ett allmänt intresse tvingas att avstå en rätt (ex mark) eller en inskränkning i sin rätt/mark. 25(32)