IDEAL OCH VERKLIGHET. Mänskliga rättigheter i Europa
|
|
- Maj-Britt Pettersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 IDEAL OCH VERKLIGHET Mänskliga rättigheter i Europa
2 INNEHÅLL Går du i trean på gymnasiet? I så fall är det dags att göra gymnasiearbete. Här ger vi förslag och exempel som kan inspirera dig när du ska välja ämne. FLYKTINGAR OCH MIGRANTER Antalet flyktingar blir allt fler. Men hur bemöter vi i Europa människor som flytt sitt hemland? SIDAN 4. KVINNORS RÄTTIGHETER Alla människor har samma rättigheter. Kvinnor utgör hälften av Europas befolkning. Har de samma rättigheter som män? I verkligheten? SIDAN 6. FATTIGDOM OCH DISKRIMINERING I Europa bor det runt 12 miljoner romer. Trots att Europa borde lärt av historien diskrimineras de fortfarande. Varför? SIDAN 8. YTTRANDEFRIHET OCH ÖVERVAKNING Alla har rätt att uttrycka sina åsikter. Men hur hotas, utmanas och begränsas denna rättighet i dagens Europa? SIDAN 10. UPPKOPPLAD? Det här dokumetet innehåller flera länkar, vilket kräver internetuppkoppling.
3 IDEAL OCH VERKLIGHET I Europa ser vi oss gärna som ett föredöme när det gäller mänskliga rättigheter. Men verkligheten är en annan. Vid Europas gränser dör flyktingar, på Irland är abort förbjudet, i flera länder övervakar stater medborgare godtyckligt och runt om i Sverige tigger fattiga människor utanför mataffärerna trots att vi lever i en av de rikaste delarna av världen. FOTO: MUGUR VĂRZARIU Men varför är det så här och vad går att göra för att förändra det? Ja, den europeiska verkligheten leder till många frågor. Och dessa frågor kan du utforska i ditt gymnasiearbete. I Baia Mare i Rumänien har myndigheterna byggt en mur för att avskilja ett romskt bostadsområde från övriga hus. INSPIRATION TILL DITT GYMNASIEARBETE Det här är ett inspirationsmaterial till dig som ska göra gymnasiearbete. Här har vi samlat uppslag, tips och länkar som kan vara användbara när du ska välja ämne och komma igång med ditt arbete. Materialet är uppdelat i olika teman som flyktingar, kvinnors rättigheter, diskriminering och yttrandefrihet. Det är teman som går att undersöka ur olika perspektiv: situationen i olika europeiska länder situationen här i Sverige situationen i din stad, där du bor förändringar över tid idéer och föreställningar som påverkar samhället DEN SVÅRA KONSTEN ATT BÖRJA När du väl bestämt ämne gäller det att formulera en bra frågeställning. Det är viktigt. För din fråga kommer styra det fortsatta arbetet. Tänk på att du måste ha realistiska möjligheter att besvara din fråga och komma fram till ett resultat. Fundera också tidigt kring vilka källor du kommer behöva och vilka du har möjlighet att få tag på. Vi hoppas att det här inspirationsmaterialet ger dig hjälp på vägen. Lycka till med ditt gymnasiearbete! GYMNASIEARBETET Gymnasiearbetet omfattar 100 poäng. Det som ska styra ditt ämnesval är examensmålen för det program som du går på. Alla examensmål behöver inte täckas in i arbetet, men något eller några måste göra det. I ditt arbete ska du välja ett ämne, formulera en frågeställning, söka svaret, presentera slutsatser och reflektera kring processen. Examensmål för gymnasiets olika program hittar du på Skoverkets hemsida. IDEAL OCH VERKLIGHET 3
4 FOTO: GILES CLARKE Sicilien: Flyktingar och migranter som precis anlänt väntar på att registreras av italienska myndigheter. FLYKTINGAR OCH MIGRANTER Genom historien har människor som plågats av förtryck, krig och fattigdom lämnat sina hem för att ta sig till tryggare, friare och rikare delar av världen. Så är det även i vår tid. Människor söker sig till Europa med drömmar om ett liv i frihet, utan fruktan och förtryck. Men den som vill söka asyl i ett EU-land måste först ta sig hit. Det innebär att det inte finns några lagliga vägar för flyktingar in i EU. Men att passera unionens gränser utan tillstånd är svårt. Och farligt. Stängsel, vakttorn och gränspoliser ska hindra människor som saknar visum från att ta sig in i EU. Det leder till att många väljer farliga resvägar för att obemärkta ta sig in i Europa. Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse. Artikel 14 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Vid både den spanska och den grekiska gränsen har polisen genomfört så kallade push-backs. Det innebär att stora grupper människor, som försökt resa in i EU, skickas tillbaka direkt vid gränsen. När människor utvisas i stora grupper på det här sättet tas ingen hänsyn till varför de vill resa till ett EU-land. De som är flyktingar får alltså inte möjlighet att lämna in en asylansökan. Men dessa hinder stoppar inte människor från att försöka. Under de senaste åren har tusentals människor mist livet när de utan tillstånd försökt ta sig in i EU. De reser t ex från länder som Syrien, Afghanistan, IDEAL OCH VERKLIGHET 4
5 Irak och Eritrea. Många åker till Libyen för att därifrån ta sig med båtar över Medelhavet till Italien eller Malta. Den här resan är livsfarlig. För de överbefolkade båtarna är ofta i uselt skick. Och kaoset i Libyen har gjort migranter väldigt utsatta. Amnesty har dokumenterat hur migranter kidnappats Libyen, och hur deras anhöriga pressats på stora lösensummor för att de ska få fortsätta resa. FOTO: KHALIL HAJJAR I SVERIGE Kriget i Syrien är nu inne på sitt fjärde år. Över fyra miljoner människor har flytt landet de allra flesta till grannländer som Libanon, Turkiet och Jordanien. Men flera försöker också ta sig till Sverige. Och eftersom kriget i Syrien inte verkar ta slut de närmaste åren förväntas allt fler flyktingar söka sig hit. Aleppo i Syrien 2015: En missil har slagit ner i ett bostadsområde. Fem personer dog och fem skadades. Krig är en vanlig anledning till att människor flyr sitt land. På 1990-talet kom många flyktingar till Sverige från forna Jugoslavien. Och i början av talet sökte sig flyktingar från Irak till Sverige. En annan orsak till att människor tvingas fly är att de utsätts för förföljelse på grund av t ex sin hudfärg, poltiska eller religiösa övertygelse eller könsidentitet. Därför flyr människor till Sverige från länder som Eritrea och Iran. Ja, frågor som rör flyktingar och migranter har blivit allt med omdebattarade. Hur ska migrationen hanteras? Vilken roll ska Sverige spela? Och vad gör EU? ATT UNDERSÖKA: vilka rättigheter flyktingar har och hur olika politiska partier ser på flyktingfrågor? hur medier skildrar frågor som rör flyktingar och migranter olika länders flyktingpolitik i relation till mänskliga rättigheter om flyktingpolitiken skiljer sig mellan Europa, USA och Australien debatten om papperslösas rättigheter hur invandring och synen på denna förändrats i Sverige genom tiderna LÄS MER Läs mer om flyktingar, migranter, hur man söker asyl i Sverige och den internationella på flyktingrätten på Amnestys hemsida. TILLBAKABLICK: BILDEN AV DEN ANDRE I början av 1900-talet rådde fri invandring till Sverige. Men det var inte så många som kom. Sverige var ett fattigt land i Europas utkant. En grupp människor sökte sig dock hit. De vandrade runt i landet och försörjde sig som positivhalare och gipsgjutare. Carl R. Fredberg gick genom Göteborg år 1919: Överallt mötte man bruna ansikten med spelande ögon. Överallt hördes cittror, guitarrer och tamburiner. Någon gång en fiol. Musik, musik och återigen musik, spel och sprittande sånger, som det hövdes en glad och fri världsåskådnings representanter. Om morgnarna drogo hela horder av dessa mörkhyade varelser ut genom landsvägsgatan. Ty där hade de sin egentliga verksamhetskrets, alldeles som idag. Men de konkurrerade inte med våra egna arbetare. Därtill voro de för lata. De tiggde, musicerade på gårdarna och kaféerna, sålde gipsfigurer och stod modell åt de målare och skulptörer som till äventyrs voro bosatta i Göteborg. Det var italienare Carl R. Redberg mötte på sin promenad genom staden. Och deras närvaro ledde till debatt. Svenska musikerförbundet protesterade mot att de kom hit och tog musikernas jobb och krävde därför stopp IDEAL för OCH invandringen. VERKLIGHET 5
6 I kampanjen Min kropp, mina rättigheter arbetar Amnesty för att sexuella och reproduktiva rättigheter ska respekteras. Läs mer på Amnestys hemsida! FOTO: EVA JOOS KVINNORS RÄTTIGHETER Runt om i Europa utsätts kvinnor för våld, diskriminering, kränkningar och förtryck bara för att de är kvinnor. Det kan ta sig olika uttryck. Lagar kan diskriminera kvinnor, exempelvis genom att förbjuda abort. Men det kan också handla om normer, värderingar och fördomar som på olika sätt begränsar kvinnors möjligheter att forma sina egna liv. BROTT ELLER RÄTTIGHET? Rätten att få göra abort är ingen självklarhet i alla europeiska länder. I länder som Polen, Malta och Irland är rätten för en gravid kvinna att göra abort kraftigt begränsad. Det leder till att många tvingas genomföra olagliga aborter, utan den säkerhet som läkare på ett sjukhus kan erbjuda. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Artikel 1 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna I Sverige har kvinnor rätt att genomföra abort. Men så har det inte alltid varit. Fri abort infördes först Innan dess när det var olagligt i Sverige åkte en del svenska kvinnor till Polen för att genomföra abort. För på sjuttiotalet var det lagligt där. Numera är det förbjudet i Polen och tillåts endast om fostret är gravt skadat, om moderns liv är i fara eller om graviditeten är resultat av en våldtäkt. IDEAL OCH VERKLIGHET 6
7 BROTT UTAN STRAFF Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt problem. En tredjedel av världens kvinnor utsätts för könsrelaterat våld under sin levnad. Våldet drabbar kvinnor i alla åldrar, i alla samhällsklasser, i alla kulturer. Och förövarna går ofta fria. I Sverige anmäls tusentals våldtäkter varje år. Men bara ett hundratal leder till fällande dom. I rättssalen kan kvinnor få ovidkommande frågor om klädsel, alkohol och sexuella erfarenheter. Ytterligare ett problem är att många kvinnor inte ens anmäler våldtäkter. Mörkertalet är därför stort. VÅR TIDS SLAVERI Människohandel, eller trafficking, är en av de grövsta formerna av våld mot kvinnor. Syftet med trafficking är ofta att tvinga kvinnor till prostitution. Trafficking förekommer i stort sett i hela världen och det finns inga tecken på att människohandeln minskar. Snarare tvärtom. Kvinnor, från till exempel Afrika eller Östeuropa, kan luras till Europa med ett löfte om arbete. Men när de kommer hit tvingas de till prostitution och får leva under slavliknande förhållanden. ATT UNDERSÖKA: hur lagstiftningen och rättsprocessen ser ut när det gäller våldtäktsfall i Sverige synen på offer och förövare vid våldtäkt vad som kan göras för att stoppa trafficking vilka argument som användes i debatten om abort på 1960-talet i Sverige hur synen på kvinnors rättigheter i Sverige har förändrats genom historien, t ex sexuella och reproduktiva rättigheter (sex före äktenskap, abort, preventivmedel, sexualupplysning m m) hur normer kring kön skapas, exempelvis hur manlighet och kvinnlighet framställs i medier såväl förr som nu vad olika organisationer gör för att stärka och skydda kvinnors rättigheter. LÄS MER >>> Läs mer om trafficking, våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld, diskriminering och könsstympning på Amnestys hemsida! TILLBAKABLICK: JAKTEN PÅ ABORTFLICKORNA Polisen stormade in i Hans Nestius hem. Året var 1965 och abort var bara tillåtet under vissa omständigheter i Sverige. Nu sökte polisen efter några kvinnor som åkt till Polen för att genomföra abort. Hans Nestius var en aktiv debattör som ville avkriminalisera abort. Han förmedlade adresser till läkare i Polen så att svenska kvinnor kunde åka dit. För i Polen var det lagligt. Nu hotades både han och flera kvinnor som åkt till Polen med fängelse. Polisens jakt på abortflickorna ledde till en intensiv debatt om rätten till fri abort. Varken Nestius eller kvinnorna straffades. Men det dröjde till 1974 innan fri abort tilläts i Sverige. I Polen har det däremot gått i andra riktningen. Där är abort numera förbjudet. IDEAL OCH VERKLIGHET 7
8 FATTIGDOM OCH DISKRIMINERING Är alla människor lika mycket värda? Självklart, svarar nog de flesta. Ändå utsätts människor för diskriminering på grund av sitt språk, sin religion, kultur eller hudfärg. De sitter utanför affärer och vid gatukorsningar. Ja, det blir allt vanligare att se människor som tigger i Sveriges städer. Många av dem är romer från Östeuropa. ROMER I EUROPA I Europa bor det ungefär 12 miljoner romer. Genom historien har de utsatts för övergrepp och systematisk diskriminering. Under andra världskriget fördes romer precis som judar till gaskamrarna av nazisterna. Ungefär romer mördades. Men än idag tillhör romerna en av de mest diskriminerade grupperna i Europa. I staden Baia Mare i Rumänien har myndigheterna byggt en mur, rakt genom en stadsdel. Den är byggd för att skilja de romska kvarteren från de övriga. Enligt borgmästaren ska muren skydda de romska barnen från en trafikerad väg. Men såväl romer i området som människorättsorganisationer har kritiserat muren för att den begränsar romernas frihet. Att just romer behandlas så här är inget ovanligt. I många östeuropeiska länder lever romer under svåra förhållanden. Arbetslösheten är hög och fattigdomen utbredd. De tvingas ofta bo i slitna hus eller skjul, utan rinnande vatten, avlopp och elektricitet. Ofta får de bo i läger utanför städerna. Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes människovärde... Artikel 22 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Romskt par utanför sitt hus i Baia Mare, Rumänien. Foto: Mugur Vărzariu IDEAL OCH VERKLIGHET 8
9 Vi ber inte om privilegier, bara om samma mänskliga rättigheter som andra åtnjuter. Vi begär samma rätt till utbildning, samma möjlighet att få ett arbete och samma rätt till drägliga bostäder inte som romer utan som medborgare Katarina Taikon ( ), författare till Katitzi-böckerna. Citerad i Thomas Hammarbergs bok Retorik och verklighet: Mänskliga rättigheter i Europa. Protest mot tvångsvräkningar av romer i Rom, Italien. Foto: Fernando Vasco Chironda Fattigdomen slår hårt mot barnen. För det är svårt att göra läxor på kvällen utan ljus från lampor. Och det är krångligt att ta sig till skolan om det inte går några bussar därifrån man bor. Dessutom förekommer det att skolor i exempelvis Rumänien och Slovakien skiljer ut romska barn och låter dem gå i egna klasser. Många placeras i specialklasser för barn med funktionsnedsättningar trots att de inte har några. Vid sidan av denna diskriminering riktar ofta högerextremister sitt hat mot just romerna. I t ex Ungern har den högerextrema rörelsen Jobbik organiserat demonstrationer med anti-romska slagord och stenkastning. ATT UNDERSÖKA: situationen för romer i Europa och hur den skiljer sig mellan olika länder. hur högerextrema rörelser i Europa ser på romer och andra minoriteter och hur högextrema partier i Sverige sett på romer genom historien hur vi i Sverige behandlat minoriteter genom historien och hur t ex romer kämpat för sina rättigheter under 1900-talet hur föreställningar om den andre skapas och upprätthålls i t ex nyheter och populärkultur vilka argument, åsikter och lösningar som förts fram i den svenska debatten om EU-migranterna LÄS MER Läs mer om diskriminering på Amnestys hemsida! TILLBAKABLICK: JÖNKÖPINGSKRAVALLERNA 1948 Det är sommar. Året är I Öster, ett fattigt område i Jönköping, bor många av stadens resande eller tattare som de också nedsättande kallas vid den här tiden. Under flera år har politikerna i kommunen pratat om tattarplågan och nu trappas det upp. Allt börjar som en privat uppgörelse mellan skrothandlare Bengtsson och några personer som tillhörde resandefolket. En av Bengtssons vänner har fått stryk och nu ska de ge igen. Bengtsson och några av hans kompisar åker runt med en lastbil i Öster, beväpnade med påkar och järnrör, för att leta efter personerna de bråkat med. Jakten ger inget resultat. Men påhejade av både lokaltidningen och folk i allmänhet urartar det snabbt. Många verkar tycka att det är dags att lösa tattarproblemet med våld. Bengtsson med anhang börjar ge sig på resandebefolkningen i Öster. De går in i trädgårdar och hus och misshandlar kvinnor och män medan barnen ser på. Tidningarna kallade händelserna för tattarkravallerna. Polisen var passiv och gjorde inte mycket för att skydda offren. IDEAL OCH VERKLIGHET 9
10 FOTO: ZORAN MILICH YTTRANDEFRIHET OCH ÖVERVAKNING Har du uttryckt politiska åsikter den senaste tiden? På sociala medier, i klassrummet, i ett samtal bussen eller hemma vid köksbordet? Ja, många har nog det. Men vad händer i ett samhälle när åsikter tystas och medborgarnas kommunikation övervakas? Yttrandefrihet handlar om rätten att uttrycka sig fritt och det är helt grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Men i flera europeiska länder kan vi se hur yttrandefriheten hotas på olika sätt. TYSTADE RÖSTER Vitryssland brukar kallas för Europas sista diktatur. Här styr president Alexandr Lukasjenko med järnhand. Kritiska journalister och aktivister lever farligt. De kan förföljas, trakasseras och gripas. De som ifrågastätter regimen kan också hindras i karriären och stängas av från studier eller bli av med jobbet. Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser. Artikel 19 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Även i Ryssland är situationen allvarlig. Myndigheterna fortsätter att stärka sin kontroll över medierna. Själv-censur bland journalister är vanlig och kritik mot regeringen får allt mindre utrymme. Icke-statliga medier pressas på olika sätt för att inte rapportera kritiskt mot makthavarna. Myndigheterna kan blockera sidor på internet, vilket de gjort när exempelvis online-medier rapporterat om regeringskritiska demonstrationer. IDEAL OCH VERKLIGHET 10
11 Aktivister tystas också på olika sätt i Ryssland. Det gäller inte minst för hbtq-aktivister. Sedan 2013 är det förbjudet att sprida proaganda för icke-traditionella sexuella relationer bland minderåriga. Hbtq-aktivister får därför t ex inte arrangera fredliga demonstrationer. VEM ÄR CHARLIE? Onsdagen den 7 januari attackerade två beväpnade män tidningen Charlie Hebdos redaktion i Paris. 12 personer sköts ihjäl i attentatet. Charlie Hebdo är en satirtidning som publicerar skämtteckningar, ofta med udden riktad mot politiska och religiösa makthavare. Efter attentatet slöt många upp bakom yttrandefriheten. Samtidigt greps 69 personer för att ha försvarat terrorism, vilket är ett brott i Frankrike. Frankrike har också, efter attentatet, antagit en ny lag som ger myndigheterna stor möjlighet att övervaka medborgarnas kommunikation. Lagen innebär att det inte behövs något domtsolsbeslut för att övervaka vad en misstänkt person t ex säger och skriver på internet och vem hen kommunicerar med. ATT UNDERSÖKA: hur stater allvarligt inskränker eller hotar yttrandefriheten i länder som Ryssland, Vitryssland och Ungern vad lagar som hets mot folkgrupp i Sverige och förbud mot att förneka Förintelsen i Frankrike innebär hur människors kommunikation kan övervakas på olika sätt och hur det kan påverka samhället debatten om t ex Charlie Hebdo och Muhammed-karikatyrerna. LÄS MER Läs mer om yttrandefrihet på Amnestys hemsida! GÖR EGEN FILM OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER SOM GYMNASIEARBETE! Angeläget är Sveriges största tävling för unga dokumentärfilmare. Under tio år har ungdomar skickat in egna filmer till tävlingen. Vinnarfilmerna har visats på festivaler och spridits till måmga klassrum. Reglerna är enkla. Filmen måste handla om mänskliga rättigheter och får vara max åtta minuter lång. Ämnen som skildrats genom åren är b la hemlöshet, jämställdhet, psykisk ohälsa, hbtq-frågor och flyktingars situation. Den färdiga filmen skickas till Amnesty. En jury med branschfolk utser vinnarfilmer. Dessa publiceras sedan i vårt filmbibliotek på nätet. De bästa filmerna visas dessutom på Göteborgs filmfestival, vid ett event där filmskaparna självklart är med själva. För dig som går på ett samhällsvetenskapligt eller estetiskt program ger gymnasiearbetet ett perfekt tillfälle att delta i tävlingen och på ett kreativt sätt, med hjälp av en filmkamera, berätta om aktuella och angelägna ämnen. Läs mer om tävlingen, hur du anmäler dig, regler och vad du kan vinna på vår hemsida! IDEAL OCH VERKLIGHET 11
ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN
ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,
Läs merGYMNASIEARBETE 2018 FRIA OCH LIKA I VÄRDE TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I SVERIGE
GYMNASIEARBETE 2018 FRIA OCH LIKA I VÄRDE TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I SVERIGE INNEHÅLL Går du i trean på gymnasiet? I så fall är det dags att göra gymnasiearbete! Här ger vi förslag och exempel som kan
Läs merDemokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet
Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till
Läs merEmigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.
Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från
Läs merMinoriteter del 2. Vad pratade vi om förra gången?
Minoriteter del 2 Vad pratade vi om förra gången? Romerna De första romerna kom till Sverige under 1500-talet. De har genom historien utsatts för våld och diskriminering. Hat och fördomar mot romerna kallas
Läs merMänskliga rättigheter i Sverige
Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte
Läs merJanuari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merNovember 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merPå Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.
Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning
Läs merKommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla
Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt
Läs merTYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET
SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar
Läs merHur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut?
Det finns många sätt att påverka. Att göra sin röst hörd är ett av dem. RÖST vill öppna för diskussion om vilken roll var och en av oss kan spela i demokratin. RÖST är en spegel av nutiden som visar det
Läs merDAGSVERKSKAMPANJEN I TRYGGHET Kampanjen för flyktingars och asylsökandes rättigheter
DAGSVERKSKAMPANJEN I TRYGGHET Kampanjen för flyktingars och asylsökandes rättigheter DAGSVERK 2 0 1 7 2 0 1 8 ALANS OCH GYANS OCH DERAS MAMMAS HISTORIA Familjen hotades av ISIS i Syrien och av
Läs merILLUSTRATION: LISA WOOL-RIM SJÖBLOM
ILLUSTRATION: LISA WOOL-RIM SJÖBLOM Ruslan kämpar för demokrati och uzbekers rättigheter i Kirgizistan Ruslan är frilansjournalist och skriver om sociala och politiska problem i Kirgizistan. Han har bland
Läs merInternationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar
Internationellt engagemang Påverkansarbete för säkra vägar Påverkansarbete för säkra vägar Vill du engagera dig i Rädda Barnens internationella påverkansarbete? Nu lyfter vi frågan om barn på flykt från
Läs merMER FLYKTINGAR ÄN NÅGONSIN. Högstadiet / gymnasiet. Världens flyktingar. Mer information om uppgifterna för lärare. Bakgrundsinformation:
MER FLYKTINGAR ÄN NÅGONSIN Högstadiet / gymnasiet Världens flyktingar Ta reda på: Vad betyder begreppen flykting och asylsökande? Vilka är kvotflyktingar? Hur många kvotflyktingar tar Finland emot per
Läs merEn trygg resa? Kampanjen för flyktingars och migranters rättigheter
Dagsverksinsamling 2016-2017 En trygg resa? Kampanjen för flyktingars och migranters rättigheter Just nu Det finns över 60 miljoner människor i världen som tvingats lämna sina hem för att söka skydd. Största
Läs mer>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR
>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater
Läs merUpptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?
Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man
Läs meren hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Läs merUtdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information.
Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information. Frontex EU:s militanta födelsedagsbarn Den europeiska byrån vars främsta uppgift är att postera ut poliser
Läs merFN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder
Läs merbarnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN
Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr
Läs merHOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM
HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM SVENSKA VÄRDERINGAR Grundlagarna är de sanna svenska värderingarna Vårt demokratiska
Läs mer!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!
Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.
Läs merLärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén
sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed
Läs merEn nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning
Läs merEtt litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel
Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof
Läs merOM YTTRANDEFRIHET OCH MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE
LEKTIONSFÖRSLAG OM YTTRANDEFRIHET OCH MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE Lärarhandledning Att människor kan och vågar stå upp för sina egna och andras rättigheter är avgörande. Men vad händer när det inte går? I
Läs merHur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?
Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.
Läs merVälkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige
Svenska/Swedish Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige Soo dhowoow خوش آمدید Welcome Välkommen መርሓባ خوش آمدید Добро пожаловать! مرحب ا Välkommen till Västerås! Vi är stolta över mycket
Läs merDEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL
DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL OM DEMOKRATI 1. Demokrati som styrelsesätt: Demokrati är ett sätt att fatta beslut. Majoritetsprincipen, alla har en röst, yttrandefrihet. Ett sätt att styra
Läs merPEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK
PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Det kan vara svårt att prata om svartsjuka och våld i nära relationer. Vad är okej och inte i en relation? Vad kan
Läs merDemokrati & delaktighet
Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:
Läs merPå Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.
Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning
Läs merAmnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter
1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av
Läs merSida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska
Läs merI utställningen berättar ett tiotal antal aktivister utifrån tre teman: vardag i konflikt, makt över kroppen och rörelsefriheten, samt förändring.
Att kunna fatta beslut om sitt eget liv och våga ta plats är en förutsättning för att kunna påverka samhället. I Pushing the Limits berättar unga och engagerade aktivister från Georgien, Israel och Palestina
Läs merARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER
SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns
Läs merNÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET
NÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVSKA FN-FÖRBUNDET Övningen vill uppmuntra till debatt om när och hur vi ska tillåta övervakning i samhället. Rollspelet innebär att deltagarna får prova nya
Läs merInvandrare, flyktingar, eu-migranter, asylsökande. Vad är skillnaden? Vad skriver tidningarna? Vad tycker jag?
Invandrare, flyktingar, eu-migranter, asylsökande. Vad är skillnaden? Vad skriver tidningarna? Vad tycker jag? :Hittad text: När vi talar om flyktingar tänker vi kanske på främst på farliga flyktvägar
Läs merFN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter
FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I
Läs merKommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla
Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt
Läs merInternationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie
Internationell studie om borgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Europeiskt häfte Del 2 Skolverket 106 20 Stockholm 2 Allmänna anvisningar DEL 2 Nedanstående anvisningar förklarar vad du
Läs merOm svenska värderingar. En användarguide i fickformat
Om svenska värderingar En användarguide i fickformat Detta kanske vi inte är överens om, men Finns det något som skulle kunna kallas för svenska värderingar? Normer som beskriver en slags grunduppfattning,
Läs merVi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008
En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.
Läs merDemokrati Folket styr
Demokrati Folket styr Demokrati finns överallt i vårt samhälle, i skolan m m. Vad betyder demokrati? Och hur såg det ut om vi går tillbaka i historien? Ordet demokrati betyder folkstyre och kommer från
Läs merManual för diskrimineringstester. En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden.
Manual för diskrimineringstester En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden. Vill du testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden? I den
Läs merFörstå språket NO/SO. ett material för nyanlända åk 7-9 och språkintroduktion. Innehåller provkapitel
Förstå språket NO/SO ett material för nyanlända åk 7-9 och språkintroduktion Innehåller provkapitel Förstå språket NO/SO för dig som undervisar nyanlända I Förstå språket NO/SO får eleverna lära sig svenska
Läs merMÅNGFALDSPROGRAM FÖR VÄXJÖ KOMMUN
MÅNGFALDSPROGRAM FÖR VÄXJÖ KOMMUN 2015 2025 Ett sammanhållet Växjö Lättläst version 2016 Växjö kommun Ansvarig utgivare: Växjö kommun www.vaxjo.se Översatt till lättläst svenska av Bjelle Media AB, Ylva
Läs merPest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15
Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson Atlingbo Resarve 122, 622 40 Romakloster matilda222@live.se, tel. 0720062382 Wisbygymnasiet Söder 621 82 VISBY Rektorsassistent Karin
Läs merمعلومات مهمة لكم كوافدين جدد إلى السويد. Welcome. Soo dhowoow መርሓባ Добро пожаловать! Välkommen
مرحب ا معلومات مهمة لكم كوافدين جدد إلى السويد خوش آمديد Welcome مرحب ا Soo dhowoow መርሓባ Добро пожаловать! Välkommen VÄLKOMMEN TILL KARLSTAD! Vi är stolta över mycket i vår stad och i vårt land. Vi vill
Läs merI den här texten får ni bakgrundsinformation om Vitalina Koval och förslag på hur ni i gruppen kan planera en aktion inom BRAVE!
ATT GÖRA EN AKTION LATHUND - ATT GÖRA EN AKTION I den här texten får ni bakgrundsinformation om Vitalina Koval och förslag på hur ni i gruppen kan planera en aktion inom BRAVE! BAKGRUND BRAVE - EN KAMPANJ
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
Månadens PRIO-lektion Oktober Nyhetsrapporterningen har under höstterminens hittills handlat mycket om människor på flykt, framför allt från krigets Syrien. Nu har du chans att testa en provlektion med
Läs merUNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees
UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees Innehållsförteckning Definition, antal och förekomsten av flyktingar i världen 1 Flyktingars rättsliga ställning och UNHCR:s arbete 2 Flera internationella
Läs merKonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.
Läs merATT GÖRA EN AKTION PÅ SKOLAN
ATT GÖRA EN AKTION PÅ SKOLAN LATHUND - ATT GÖRA EN AKTION PÅ SKOLAN I den här texten får ni förslag på hur ni i gruppen kan planera en enkel aktion på er skola. BAKGRUND BRAVE - EN KAMPANJ TILL STÖD FÖR
Läs merA" göra sin röst hörd
A" göra sin röst hörd Om oss Mikael Zackrisson Ziggy Crea9ve Colony Malin Crona 8 Sidor, Centrum för Lä"läst NUMMER 39 25 SEPTEMBER 2013 Lättlästa nyheter alla vardagar: www.8sidor.se Poliserna bröt mot
Läs merFN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt
Läs mer4. Individens rättigheter och skyldigheter
Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet
Läs merMR-kortleken. När riskerar du att diskriminera? Var går gränsen för en acceptabel jargong på en arbetsplats?
Artikel 1: Frihet och jämlikhet MR-kortleken Är det alltid rätt att behandla alla på samma sätt? Artikel 2: Icke-diskriminering Vilka är diskrimineringsgrunderna? Saknar du någon diskrimineringsgrund?
Läs merLättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI
Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI 1 Kapitel 1 Tolerans: En introduktion till begreppet, forskningen och antologin Erik Lundberg Mer prat om tolerans År 2015 kom många flyktingar
Läs merARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER
SIDA 1/20 ÖVNING 1- SID. 2 Spelet om rättigheter och skyldigheter Rätt att bo var man vill Åsiktsfrihet Religionsfrihet Rätt till skydd mot diskriminering Alla är födda fria och lika i värde och rättigheter
Läs merATT GÖRA EN AKTION PÅ SKOLAN
ATT GÖRA EN AKTION PÅ SKOLAN LATHUND - ATT GÖRA EN AKTION PÅ SKOLAN I den här texten får ni förslag på hur ni i gruppen kan planera en enkel aktion på er skola. BAKGRUND BRAVE - EN KAMPANJ TILL STÖD FÖR
Läs merFN generalförsamling konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Förenta Nationers generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.
Läs merIsberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.
Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror
Läs mer4. Individens rättigheter och skyldigheter
Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i
Läs merKonvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt
Läs merAtt ställa frågor om våld
Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär
Läs merDet handlar om kärlek
Det handlar om kärlek Inför besöket i klassrum: Finns det några särskilda behov i klassen ni ska träffa? Utifrån exempelvis fysiska och psykiska funktionshinder, språkkunskaper mm. Vilka övningar väljer
Läs merAvgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan står sedan svaret.
Lådövning Flykting eller invandrare, taget från UNHCR:s Mot alla odds -spel Antal deltagare: 1-5 Tid:10 min Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan
Läs merför att människohandel i alla dess former ska upphöra under vår livstid utsatta och deras familjer för att få deras rättigheter tillgodosedda
Frälsningsarmén, som finns i 127 länder, är engagerade för att erbjuda utsatta en trygg och fredad zon. Allt stöd vi ger syftar till att återupprätta människors frihet och värdighet så att varje människa
Läs merKonvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven
Läs merEn lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena
Läs merEtt steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll
1 Ett steg framåt Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper Innehåll En reflektionsövning under vilken eleverna föreställer sig att de är någon annan person och reflekterar över
Läs merSamtal med Hussein en lärare berättar:
Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar
Läs merKänner du till barnens mänskliga rättigheter?
Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets
Läs merVERKTYGSLÅDA - PAPPAS BIL us/ö 2017 HEJ LÄRARE!
VERKTYGSLÅDA - PAPPAS BIL us/ö 2017 HEJ LÄRARE! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att ni kommer och ser föreställningen Pappas bil hos oss. Föreställningen utspelar sig i början på 1990-talet och
Läs merCentrum för Iran Analys
Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade
Läs merSkolmaterial FN-DAGEN 2017
Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Fira FN-dagen och lär dig mer om flickors rättigheter och Agenda 2030 med Svenska FN-förbundet Mänskliga rättigheter för alla Jämställdhet är en mänsklig rättighet men världen
Läs mer200 år av fred i Sverige
U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014
Läs merJag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter
Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa
Läs merlättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med funktionsnedsättning
lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med MyRight Att erövra världen, mars 2018 MyRight är en svensk organisation som arbetar i hela världen. Vi arbetar tillsammans med andra
Läs merFN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA
FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA ARTIKEL 1 Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska
Läs merTill dig som söker asyl i Sverige
Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din
Läs merPedagogisk guide till 7 dokumentärer på Angelägets dvd. Filmerna är gjorda av unga filmskapare i Sverige 2012/2013.
Pedagogisk guide till 7 dokumentärer på Angelägets dvd. Filmerna är gjorda av unga filmskapare i Sverige 2012/2013. Pedagogisk guide till 7 dokumentärer på Angelägets dvd. Filmerna är gjorda av unga filmskapare
Läs merFN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska
Läs merDEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16
DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns
Läs merVad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR
Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR 2 VAD ÄR VERDANDI? VAD ÄR VERDANDI? 3 TRÄFF 1 Medlemsutbildning för barn och ungdomar Detta är en version av förbundets medlemsutbildning
Läs merAllmän förklaring om de mänskliga rättigheterna
Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna Eftersom erkännandet av det inneboende värdet hos alla som tillhör människosläktet och av deras lika och obestridliga rättigheter är grundvalen för frihet,
Läs merMänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara
Läs merMILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002
LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry
Läs merJag vill säga något!
Jag vill säga något! Prov på grundkursen i demokrati den 17/11! Varför prov på grundkursen? Syftet med provet är att du ska ta dig till att träna in alla de ord och begrepp som är viktiga att kunna för
Läs merARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET
SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor
Läs merFN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.
1 FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen definierar vilka
Läs merVISNINGSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER
VISNINGSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER WORKSHOPAR I KLASSRUMMET OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER, TOLERANS OCH DEMOKRATI FRÅN FORUM FÖR LEVANDE HISTORIA I SPELET UR DEKLARATIONEN Alla är födda fria och lika
Läs merVärdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden
Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra
Läs mer2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun
2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...
Läs mer'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'
1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet
Läs mer