Tripep årsredovisning

Transkript

1 Tripep årsredovisning 2004 Det är med spänning och glädje jag ser fram emot mitt första år som VD för Tripep med alfahga i fas I/II klinisk prövning. Jan Nilsson, VD

2 Innehåll Bolagsstämmokallelse 1 Året i korthet 2 VD har ordet 4 Affärsidé, mål och strategier 6 Marknad 12 Forskningsportföljen 16 Nätverk av kompetens 18 Tripepaktien 20 Styrelse och ledning 22 Verksamhetsstyrning 23 Advisory Board 24 Förvaltningsberättelse 27 Resultaträkning 28 Balansräkning 29 Kassaflödesanalys 29 Förändringar i eget kapital 30 Redovisningsprinciper och noter 36 Revisionsberättelse 37 Ordlista Tripeps samlade kompetens PA = Personal assistant BSc = Bachelor of Science MSc = Master of Science MBA = Master of Business Administration MD = Doctor of Medicine PhD = Doctor of Philosophy Prof = Professor Assoc. Prof = Associate Professor Inbjudan till bolagsstämma Tripeps ordinarie bolagsstämma hålls onsdagen den 6 april klockan i Strindbergssalen, Berns Konferens, Berzelii Park i Stockholm. Rätt att delta i bolagsstämman För att ha rätt att delta i bolagsstämman måste aktieägare dels vara registrerad i den av VPC förda aktieboken torsdagen den 24 mars 2005, dels ha anmält sin medverkan senast fredagen den 1 april Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste tillfälligt inregistrera dem i eget namn hos VPC. Detta innebär att aktieägare som önskar sådan omregistrering måste underrätta förvaltaren i god tid före den 24 mars Anmälan till Tripeps ordinarie bolagsstämma 2005 ska ha kommit till bolaget senast den 1 april 2005 klockan Anmälan kan göras direkt på Tripeps hemsida per post till Tripep AB (publ.), Hälsovägen 7, Huddinge, Sverige, per telefon , per fax eller per e-post caroline.borrman@tripep.se. Vid anmälan ska aktieägare uppge namn, personnummer eller organisationsnummer, adress och telefonnummer, antal aktier samt det antal biträden (max två stycken) som aktieägaren önskar medföra vid bolagsstämman. Deltagare på stämman ska kunna styrka sin identitet. Firmateckningsrätt för organisation ska styrkas genom kopia av registreringsbevis eller motsvarande. Kommande rapporttillfällen Rapport för första kvartalet 2005 Fredagen den 29 april 2005 Rapport för andra kvartalet 2005 Fredagen den 26 augusti 2005 Rapport för tredje kvartalet 2005 Fredagen den 28 oktober 2005 Bokslutskommuniké 2005 Fredagen den 27 januari 2006 PhD BSc Prof Assoc. Prof Prof BSc BSc BSc MBA BSc BSc Prof PhD PA PhD MSc Prof PhD TRIPEP är ett biotekniskt forskningsföretag som utvecklar och kommersialiserar läkemedelskandidater baserade på patenterade och patentsökta teknologier. Bolaget fokuserar på följande områden: MD PhD BSc MBA BSc BSc forskning och utveckling av alfahga, en bromsmedicin mot HIV forskning kring ett universellt influensa A vaccin via bolagets 30-procentiga ägarandel i VLP Biotech Inc. preklinisk forskning fokuserad på utveckling av terapeutiska och profylaktiska vaccin mot HIV och Hepatit C teknologiplattformen RAS

3 Året i korthet Tripeps nya bromsmedicin mot HIV, alfahga, har under året genomgått de säkerhets- och toxikologiska undersökningar som krävs för inlämnande av ansökan för att få utföra fas I/II kliniska studier på människa. En mikrodoseringsstudie på friska frivilliga försökspersoner visade att alfahga kan tas som en oral medicin doserat två gånger per dag. Ansökningspaketet till de regulatoriska myndigheterna i Thailand lämnades in i februari Det av Tripep delägda (30 procent) VLP Biotech Inc., kunde i december rapportera att den första versionen av ett universellt infl uensavaccin skyddar möss mot en dödlig dos av infl uensa A virus. Den affärsmässiga kompetensen i bolaget har förstärkts genom att Jan Nilsson anställts som VD och genom att Thomas Lynch adjungerats till Tripeps styrelse. Resultat efter skatt för helåret 2004 uppgick till 25,8 ( 13,0) MSEK. Forsknings- och utvecklingskostnader för helåret 2004 uppgick till 12,2 (12,4) MSEK. Därtill har 14,8 MSEK aktiverats. Bolaget saknar nettoomsättning för perioden. Resultat per aktie för helåret 2004 uppgick till 2,06 ( 1,00) SEK. Tripeps nya bromsmedicin mot HIV, alfahga, har under året genomgått de säkerhets- och toxikologiska undersökningar som krävs för inlämnande av ansökan för att få utföra fas I/II kliniska studier på människa. En mikrodoseringsstudie på friska frivilliga försökspersoner visade att alfahga kan tas som en oral medicin doserat två gånger per dag. Ansökningspaketet till de regulatoriska myndigheterna i Thailand lämnades in i februari VLP Biotech Inc., i vilket Tripep har en 30-procentig ägarandel, kunde i december rapportera att den första versionen av ett universellt infl uensavaccin skyddar möss mot en dödlig dos av infl uensa A virus. Tripep erhöll USA-patent för ett nytt användningsområde för den antivirala substansen ribavirin. Styrelsen har, med stöd av bemyndiganden från ordinarie bolagsstämman, genomfört ett private placement som tillfört bolaget 21,25 MSEK exklusive transaktionskostnader. Styrelsen har beslutat att för närvarande inte parallellnotera bolaget på Londonbörsens AIM-lista. Remium Securities har anlitats som likviditetsgarant. Under året har Johan Ihre avgått som VD. Bolagets forskningschef Anders Vahlne innehade tjänsten fram till att nuvarande VD Jan Nilsson tillträdde den 1 december Thomas Lynch adjungerades till Tripeps styrelse i december Nyckeltal Rörelsens intäkter, MSEK 0, Forsknings- och utvecklingskostnader, MSEK 12,2 12,4 13,8 34,6 20,6 Rörelseresultat, MSEK 26,4 25,0 47,9 68,6 56,5 Årets resultat, MSEK 25,8 13,0 42,5 62,2 51,6 Resultat per aktie före utspädning, SEK 2,06 1,00 3,07 4,52 3,75 Balansomslutning, MSEK 49,0 51,2 125,2 169,9 232,8 Kassafl öde, MSEK 16,4 77,1 35,7 65,1 220,2 Eget kapital per aktie före utspädning, SEK 2,80 3,89 7,41 10,48 15,06 Soliditet, % 85,7 94,7 82,0 85,5 89,0 Avkastning på sysselsatt kapital, % neg neg neg neg neg Avkastning på eget kapital, % neg neg neg neg neg Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,67 0,92 0,99 0,66 0,78 Andel riskbärande kapital, % 85,7 94,7 82,0 85,5 89,0 Medelantal anställda tripep 2004

4 VD har ordet På bara lite drygt ett år har Tripep lyckats ta en helt ny läkemedelskandidat mot HIV/AIDS från upptäckt till att vara klar för påbörjande av kliniska studier. Framtagandet av ett universellt infl uensavaccin är det andra projektet som gjort tydliga framsteg under året. Utifrån mer än 30 års erfarenhet av läkemedelsindustri vet jag att inget är så svårt och tidskrävande som att ta fram ett nytt läkemedel. Patenten på de få substanser som går vidare till att bli läkemedelskandidater har oftast mellan 5 och 10 år på nacken innan de når klinisk fas, det vill säga först testas på människa. Detta innebär att de förbrukat större delen av sin patenttid när de väl når marknaden. Man ska komma ihåg att det är de sista och mest inkomstbringande åren man missar. Därför är jag imponerad av att medarbetarna på Tripep nu på bara lite drygt ett år lyckats ta en helt ny läkemedels kandidat mot HIV/AIDS från upptäckt till att vara klar för påbörjande av kliniska studier. Att ta alfahga, som vi kallar denna läkemedelskandidat, så långt på så kort tid hade aldrig varit möjligt utan det entreprenörskap och engagemang för företaget som finns i Tripeps organisation. En annan bidragande orsak till att arbetet kunnat genomföras så smidigt är givetvis att vi har kunnat ta vara på de erfarenheter som gjordes i tidigare studier av GPG, som i provrörsförsök omvandlades till alfahga, men som inte gjorde det i människa. Den omstart inom HIV-området som vi gjort i och med framtagandet av alfahga har medfört att nya patentansökningar har kunnat inlämnas. Som jag nämnde inledningsvis är den kvarvarande patenttiden av mycket stor betydelse för Tripeps möjligheter att kapitalisera på sin upptäckt. Således har vi under 2004 framgångsrikt slutfört arbetet med förberedelserna av alfahga inför de kliniska studierna. I det arbetet ingår toxicitetsstudier (undersökningar av biverkningar) och säkerhetsstudier (studier som visar att substansen inte är farlig avseende livsviktiga funktioner såsom andning eller hjärta). Dessutom har vi utfört en så kallad mikrodoseringsstudie av alfahga på friska frivilliga försökspersoner, där vi visat att substansen väl tas upp från tarmen vid oral tillförsel och att alfahga stannar kvar i kroppen tillräckligt länge för att tillåta en dosering två gånger dagligen. Vi har under året sammanställt all dokumentation och gjort planeringen som krävs för att få börja med den kliniska studien och ansökan kunde lämnas in i februari Parallellt har arbetet pågått med att ta fram metoder för produktion i industriell skala och val av beredningsform (sätt att dosera, exempelvis tabletter eller flytande form). Framtagandet av ett universellt influensavaccin som utförts av VLP är det andra projektet som gjorde tydliga framsteg under året. Ett stort problem med influensa är att viruset hela tiden muterar (förändrar sig) och konsekvensen blir att man tvingas framställa nya vaccin varje år. Vi har nu i en djurmodell visat att ett generellt vaccin (riktat mot de delar av virus som inte förändras) fungerar. Detta är ett stort vetenskapligt genombrott och visar att teknologin fungerar som tänkt. Metoden lämpar sig också väl för att göra ett generellt vaccin mot fågelinfluensa. Att få fram ett vaccin mot fågelinfluensa är något som har hög prioritet i hela världen och intresset för VLP:s vaccin är stort. Andra viktiga händelser under året var att styrelse och ledning förstärktes för att ge framtidens Tripep den kompetens och erfarenhet som krävs för att bli ett än mer framgångsrikt bioteknikföretag. Förstärkningarna innebär ett stort tillskott av kompetens inom virussjukdomar och då främst inom HIV-området. De innebär också ett tillskott av erfarenhet av den kliniska utvecklingen av läkemedelskandidater, något som är mycket betydelsefullt när nu alfahga går in i tester på människor. Sist men inte minst innebär de att Tripep säkrar den affärsmässiga kompetensen och det kunnande om läkemedelsindustrin som behövs när Tripep går mot förhandlingar med de stora läkemedelsbolagen och kommersialisering av produkterna. Finansieringsfrågan är alltid på agendan för ett bolag som Tripep. Vi jobbar kontinuerligt med att säkra den finansiella situationen och har under året tillfört bolaget sammanlagt 21,3 MSEK, dels genom en nyemission om 11,9 MSEK och dels en utförsäljning av egna aktier som inbringade 9,4 MSEK. Den lilla organisationen kombinerat med den stora kostnadsmedvetenheten i Tripep gör att burn-raten är låg och ligger på runt 2 MSEK per månad, något som dock kommer att ändras när alfahga går in i kliniska studier. Den utländska parallellnotering som diskuterades som ett alternativ lades under året på is, eftersom en sådan notering skulle kosta för mycket, både i pengar men framförallt i resurser. Tripep bör i första hand använda sina resurser för att driva forskningsprojekten mot framgång. För att främja likviditeten i aktien på Stockholmsbörsen har Remium anlitats som likviditetsgarant. tripep

5 vd har ordet Att ta fram ett läkemedel tar som sagt lång tid och kräver mycket hårt arbete. Investeringsperspektivet på ett forskningsintensivt bolag som Tripep får därför inte vara för kort. Många av läkemedelsbolagens nuvarande storsäljare har sitt ursprung i något bioteknikbolag, exempel finns inom HIV-behandling, autoimmuna sjukdomar och MS. Läkemedelsföretagen förlitar sig i allt högre utsträckning på substanser som kommer från bioteknikföretag, men resan från upptäckt till färdigt läkemedel är lång. När jag tillträdde som VD den första december identifierade jag två saker som jag tycker är utmärkande för Tripep. Det är först och främst den höga innovationshöjden i projektportföljen. De substanser som Tripeps forskning bygger på är nya och inte en utveckling av redan tidigare använda substanser. Den höga innovationshöjden betyder visserligen en lite högre risknivå, men kompenseras av en väsentligt större potential. Den andra utmärkande egenskapen är det entreprenörskap som genomsyrar hela företaget. Organisationen är liten, flexibel och effektiv. Det ställer höga krav på dem som jobbar i den, men det betyder också att beslutsvägarna är korta vilket gör företaget snabbfotat. Entreprenörskapet och engagemanget förstärks av det faktum att merparten av de nyckelpersoner som finns i Tripep också är aktieägare i bolaget. Det är med spänning och glädje jag ser fram emot mitt första år som VD för Tripep. Min främsta uppgift som VD blir att coacha de duktiga medarbetarna i bolaget och utgöra ett kommersiellt komplement när vi stakar ut riktningen för Tripeps framtida forskning och verksamhet. I det korta perspektivet kommer vi att prioritera arbetet med den kliniska studien av alfahga som inleds under 2005 och att påbörja förhandlingar med några större läkemedelsbolag. När dessa har resulterat i ett samarbetsavtal kan vi forcera arbetet med övriga läkemedelskandidater. Jan Nilsson VD Tripep AB 3 tripep 2004

6 Affärsidé, mål och strategier Tripeps främsta mål för 2005 är att i egen regi genomföra en kombinerad säkerhetsoch effektstudie med alfahga på HIV-infekterade individer. Ytterligare ett mål är att genom det delägda vaccinbolaget VLP Biotech Inc. ta fram ett universellt vaccin mot infl uensa A. För att optimera resurserna och minska beroendet av enskilda projekt bedrivs den övriga forskningen inom ramen för samarbetsavtal med strategiska partners. Affärsidé Tripeps affärsidé är att utveckla och kommersialisera egna läkemedelskandidater baserade på bolagets patentsökta och patenterade teknologier. Mål Tripeps strategiska mål för den kommande perioden är att tillsammans med en strategisk partner vidareutveckla och kommersialisera läkemedelskandidaten alfahga. Dessutom är målsättningen att Tripep ska ha ytterligare läkemedelskandidater för vidare klinisk prövning. alfahga Tripeps främsta mål för 2005 är att i egen regi genomföra en kombinerad säkerhets- och effektstudie (fas I - och inledande fas II-studie) med alfahga på HIV-infekterade, men i övrigt friska individer. Studien kommer att genomföras i Thailand. Givet fortsatt positiva resultat kommer diskussioner att kunna initieras med olika intressenter under senare delen av Övriga forskningsprojekt Tripeps mål för bolagets övriga forskning är: Att via det av Tripep delägda vaccinbolaget VLP Biotech Inc. ta fram ett universellt vaccin mot influensa A Att fortsätta utvecklingen av det terapeutiska hepatit C-vaccinet ChronVac-C och nya modellsystem för prövning av nya behandlingar av hepatit C Att ta fram nya läkemedelskandidater baserade på bolagets övriga patenterade teknologier Strategier Fokusering För ett forskningsföretag i Tripeps storlek är det en förutsättning att de begränsade interna resurserna fokuseras. Tripeps resurser kommer under 2005 att koncentreras till den kliniska utvecklingen av alfahga och på att driva utvecklingen av ett universellt influensavaccin. De projekt som befinner sig i preklinisk fas kommer under året i huvudsak att utvecklas av Tripeps samarbetspartners på universitetsnivå, med stöd av Tripeps forskningsavdelning. tripep

7 affärsidé, mål & strategier Samarbete För att optimera resurserna bedriver Tripep forskningsprojekten både självständigt och inom ramen för samarbetsavtal med strategiska partners. Genom sådana samarbeten har Tripep möjlighet att delta i flera forskningsprojekt och därmed minskar beroendet av enskilda projekt. För att säkerställa att det kommersiella värdet av forskningsresultaten stannar i bolaget har Tripep bland annat avtal med inblandade universitetsforskare om transferering av äganderätten av deras upptäckter till Tripep. Patent En aktiv patentstrategi säkerställer Tripeps strukturkapital och är absolut avgörande för bolag i bioteknikbranschen. Tripeps strategi är att skapa ett effektivt skydd för sina produkter och teknologier i de för bolaget viktiga regionerna Nordamerika, Europa och Asien. Strategin är att initialt söka patent i USA. Tripep har knutit den amerikanska patentbyrån Knobbe Martens Olson & Bear till sig för att dra nytta av deras expertis i patentfrågor. Finansiering Kapitaltillskott kan ske antingen genom utlicensiering av bolagets teknologier till etablerade läkemedelsbolag för vidare klinisk utveckling, via partnerskapsfinansiering eller genom nyemission. 5 tripep 2004

8 Marknad En ny bromsmedicin mot HIV som har ny verkningsmekanism, inte framkallar resistent virus och som ger få biverkningar skulle få en snabb marknadspenetration och erövra en stor del av marknaden. HIV/AIDS HIV är ett virus som orsakar AIDS Förvärvad immunbristsjukdom (acquired immunodeficiency syndrom) eller AIDS orsakas av ett virus benämnt human immunodeficiency virus (HIV). I dagsläget beräknas drygt 40 miljoner människor vara infekterade med HIV. Därtill kommer drygt 20 miljoner människor, som redan dött i AIDS. När en person blivit smittad kan det ta upp till tio år innan han eller hon utvecklar immunbrist. Denna immunbrist gör att annars snälla bakterier, virus eller svampar kan ge livshotande infektioner. Behandling av HIV-infektion Utvecklingen av immunbrist (AIDS) beror på att HIV hela tiden förökas och därmed förstör de celler som är dirigenter av vårt immunförsvar i kroppen. I de HIV-infekterade individerna produceras tiotals miljarder HIV-partiklar varje dag. Om virusproduktionen kan minska fördröjs utvecklingen av AIDS. Detta kan uppnås med bromsmediciner. Det stora problemet med bromsmediciner är, förutom deras biverkningar, förhållandet att virus snabbt utvecklar resistens mot dem. Detta innebär att bromsmedicinerna inte längre förmår bromsa virusproduktionen i patienternas blod och lymfkörtlar. Upp till femtio procent av de som behandlas med bromsmediciner idag bär på virus som utvecklat mer eller mindre resistens mot de bromsmediciner de behandlas med. Resistensutveckling har också redan noterats mot de nya bromsmediciner som är i klinisk prövning. För att försöka undvika resistensutveckling måste all virusproduktion avstanna. Därför behandlas patienterna med minst tre olika bromsmediciner samtidigt. Helst ska dessa ha olika verkningsmekanism, det vill säga tillhöra olika klasser. Både patienter och deras läkare är i västvärlden generellt välinformerade om nya läkemedel som kommer ut på marknaden. En ny bromsmedicin som har ny verkningsmekanism, inte framkallar resistent virus och som ger få eller lindriga biverkningar kan därför få en snabb marknadspenetration och erövra en stor del av världsmarknaden. Bromsmediciner mot HIV Det finns idag drygt 20 godkända bromsmediciner i kliniskt bruk. Dessa är indelade i olika klasser baserat på verkningsmekanism (se figur sid 13). De första två klasserna hämmar HIV:s enzym reverst transkriptas (omvandlar virus RNA till så kallat provirus- DNA i den nyinfekterade cellen) och kallas således för Reverst Transkriptashämmare (RT-hämmare). Dessa kan FAKTA OM HIV/AIDS 2 miljoner infekterade i västvärlden 40 miljoner infekterade globalt Antalet nysmittade har inte minskat under 2004 Fram till 2010 beräknas ytterligare 45 miljoner människor att smittas Upp till 50 procent av dem som behandlas med bromsmediciner har virus som utvecklat resistens mot medicinerna, en siffra som ökar hela tiden Mellan 10 och 20 procent av dem som nu infekteras i USA infekteras med redan resistent virus Det föreligger ett stort behov av bromsmediciner med nya verkningsmekanismer Marknaden för HIV-läkemedel 2004 beräknas till 5,7 miljarder USD med en compound annual growth rate (CAGR) på 11,7 procent Två RT-hämmare (zidovudine och didanosine) förväntas få generisk konkurrens under 2005 Källor: Regional HIV/AIDS Statistics and Features, end 2004, UNAIDS; Datamonitor Commercial Insight: HIV 08/2004 tripep

9 marknad blockera enzymet direkt (Non-Nucleoside analogue RT-inhibitors; NNRTI) eller förse det med falska byggstenar (Nucleoside/nucleotide analogue RT Inhibitors; NRTI). En tredje klass kallas för proteasinhibitorer (PI) då de hämmar ett HIV-enzym som klipper/ trimmar HIV-proteiner, HIVs proteas. Under 2003 togs medlet Fuzeon från Roche, det första i en fjärde klass, en så kallad fusionshämmare, i kliniskt bruk. Detta är en stor molekyl (36 aminosyror) varför den måste administreras genom injektion. Fuzeon är komplicerad att producera och cost of goods är hög. Detta har gjort produkten dyr på marknaden. Även Fuzeon ger lätt upphov till resistenta virusstammar. Sannolikt kommer Fuzeon framför allt att användas som så kallad sista-halmstrå-behandling eller salvage treatment. Resistensutveckling mot bromsmedicinerna sker klassvis. Detta innebär att resistens mot en bromsmedicin ofta medför resistens även mot andra medlemmar av samma klass, men inte mot bromsmediciner i annan klass. Av detta skäl behandlas en HIV-infekterad person med minst tre olika bromsmediciner helst tillhörande åtminstone två olika klasser. Detta kallas highly active anti-retroviral therapy: HAART. Bromsmedicinerna slutar fungera på grund av resistens Upp mot femtio procent av dem som behandlas med bromsmediciner bär på virus som utvecklat mer eller mindre resistens mot befintliga bromsmediciner. Om inte nya mediciner med annat resistensmönster kommer ut på marknaden förväntas denna siffra om några år vara mycket högre. Av dem som smittas i USA idag, smittas mellan 10 och 20 procent med HIV som redan utvecklat resistens mot bromsmedicinerna. Resistensutveckling är också ett stort problem med samtliga nya läkemedel i den fjärde klassen av bromsmediciner (fusionshämmare) som nu är i klinisk prövning. Det handlar förutom Fuzeon om småmolekyler som hämmar HIVs receptorer så kallade CCR5- kemoreceptorhämmare. 1 Man räknar med att 75 procent av patienterna kommer att fallera i behandlingen och därför kommer att behöva nya läkemedel som skiljer sig från de tidigare. 2 Komplex behandling De HIV-infekterade patienterna behöver ta tre eller ännu fler olika bromsmedi ciner samtidigt (HAART). Vissa bromsmediciner ska tas före måltid, andra under eller efter måltid. Behandlingen är dessutom behäftad med svåra biverkningar. Den är därför svår att upprätthålla för patienten. Om medicinerna inte tas konsekvent eller om koncentrationerna av bromsmedicinerna i blodet av annan anledning blir låga uppkommer resistenta stammar. Därför utvecklar läkemedelsbolagen kombinationsmediciner, det vill säga tabletter med fler än en bromsmedicin. Trots detta förekommer en viss selektion av de patienter som får behandling. Behandlingsbeslut baseras på grad av immundefekt, risk för sjukdomsprogression och potentiell fördel respektive risk med att behandla en i övrigt frisk person samt sannolikheten att patienten strikt kommer att följa behandlingsordinationen. Målet med behandlingen är maximal och bestående reduktion av virusmängden i blodet, restaurering och upp- 1 Genotypic testing for HIV 1 drug resistance, Nov 03, RW Schafer, Stanford U Medical Center 2 Procyon Inc 7 tripep 2004

10 marknad rätthållande av immunologiska funktioner, ökad livskvalitet och reduktion av HIV-relaterade sjukdomar och dödlighet. Utfall av framgångsrik behandling Med HAART-behandling förväntas man erhålla en tiofaldig sänkning av antalet viruskopior i blodet efter två till åtta veckors behandling, eller att inget virus kan påvisas i blodet (< 50 kopior/ml) efter fyra till sex månaders behandling. Behandlingssvikt efter fyra till sex månader kan bero på att patienten inte har följt sin ordination ordentligt, otillräcklig effekt av de antivirala medlen, suboptimala plasmanivåer av bromsmedicinerna eller virusresistens. Om patienten trots resistensutveckling bedöms ha följt sin ordination väl, ändras behandlingen med beaktande av tidigare behandling och resistensmönstret hos patientens virus. Väl fungerande ändringar i behandlingen kan dock vara svåra att erhålla om patienten redan erhållit en för honom optimal behandling. Behandlingskostnader och generika I USA kostar bromsmediciner vanligen till dollar per patient och år. I de flesta industriländer bekostar offentliga eller privata sjukvårdssystem behandlingen. En viktig nyhet är att två bromsmediciner (zidovudine och didanosine, båda NRTI:s) beräknas få generisk konkurrens, det vill säga att det kommer billiga kopior på marknaden under Detta beror på att patentet på zidovudine respektive tiden för licensen för didanosine från NIH till Bristol-Myers Squibb (BMS) har gått ut. Detta kommer med all sannolikhet att innebära att vid val av bromsmediciner från klassen NRTI vid HAART kommer någon av dessa två, eller båda, att användas som förstaval. Nya NRTI-medel kommer därför få det svårare att slå sig in på marknaden. Samtidigt lämnar det större möjligheter för mediciner från övriga klasser, i all synnerhet helt nya klasser som alfahga. Att slå sig in på marknaden I västvärlden är både patienter och deras behandlande läkare väl uppdaterade på vad som händer inom bromsmedicinutvecklingen. Patienterna kräver att de får de nya bromsmedicinerna om dessa visar fördelar i jämförelse med tidigare mediciner. Således kan man förvänta sig en snabb marknadstillväxt om ett läkemedel med en ny verkningsmekanism (ny klass) kommer ut på marknaden, särskilt om dess biverkningsprofil är acceptabel i förhållande till övriga mediciner. Ett sådant läkemedel har stor potential att bli en obligatorisk medlem i HAART. Bromsmediciner på marknaden Försäljning Namn Företag 2003, MUSD NRTI:s Combivir (lamivudine/zidovudine) GSK 863 Trizivir (abacavir/lamivudine/zidovudine) GSK 589 Viread (tenofovir disoproxil) Gilead 548 Epivir (lamivudine) GSK 446 Zerit (stavudine) BMS 352 Ziagen (abacavir) GSK 250 Videx EC (didanosine) BMS 120 Videx (didanosine) BMS 112 Retrovir (zidovudine) GSK 63 Emtriva (emtricitabine) Gilead 8 Hivid (zalcitabine) Roche 7 Totalt i klassen NNRTI:s Sustiva (efavirenz) BMS 560 Viramune BI 283 Rescriptor (delaviridine mesylate) Pfi zer 6 Totalt i klassen 848 Försäljning Namn Företag 2003, MUSD PI:s Kaletra (lopinavir/ritonavir) Abbott 612 Viracept (nelfi navir) Pfi zer 367 Crixivan (indinavir) Merck 125 Norvir (ritonavir) Abbott 86 Reyataz (atazanavir) BMS 81 Invirase (saquinavir) Roche 59 Agenerase (amprenavir) GSK 50 Fortovase (saquinavir) Roche 35 Lexiva (fosamprenavir) GSK 5 Totalt i klassen Fusionshämmare Fuzeon Roche/Trimeris 31 Källa: Datamonitor Commercial Insight: HIV 08/2004 tripep

11 marknad Fuzeon hade haft denna potential om inte substansen måste injiceras, gett lokala biverkningar hos nästan alla som injicerar den samt snabbt givit upphov till resistenta stammar. Fuzeon kommer därför med stor sannolikhet att sparas för sista halmstrå -behandling. Framgångsfaktorer som avgör om en ny substans ska bli den bromsmedicin som alla efterfrågar: Ny verkningsmekanism som siktar in sig på resistensproblematiken, det vill säga fungerar på HIV som utvecklat resistens mot övriga bromsmediciner Färre och lindrigare biverkningar Obenägenhet att ge upphov till resistens Förenkling av behandlingen (exempelvis färre piller eller behöver ej injiceras) Andra strategier/produkter som förbättrar följsamhet av ordination Beroende på verkningsmekanism, pris och biverkningar kommer nya substanser att: Bli del av första-linje-behandling Bli del av uppföljningsbehandling efter behandlingssvikt Bli del av sista halmstrå -behandling Nedan presenteras en begränsad SWOT-analys: Styrkor (Strengths) Ny verkningsmekanism, därför verksamt på resistent virus Låg toxicitet Svårt för virus att utveckla resistens mot alfahga Kort tid till marknad Starkt och långt patentskydd Liten och dedikerad organisation med låg burn rate Svagheter (Weaknesses) Liten organisation kan orsaka förseningar om arbetsbelastningen blir för stor. Detta kan avhjälpas med konsulter, men dessa kan ta tid att engagera vilket gör bolaget sårbart för förseningar Ännu inga effektdata i människa Möjligheter (Opportunities) Stor och ökande marknad Behandling av resistent HIV utgör en lönsam marknads-niche Snabb marknadspenetration ( unmet medical need ) Marknaden är inte priskänslig för bromsmediciner med ny verkningsmekanism De HIV-infekterade patientgrupperna är välinformerade och öppna för nya terapier Medicinskt behov av nya och innovativa behandlingsformer mot HIV Hot (Threats) alfahga kommer med de dosnivåer som kan ges inte att sänka virusnivåerna på människa Mycket konkurrensutsatt marknad Nya, bättre läkemedel från konkurrenterna Regulatoriska hinder Kommentar: Största hoten vid läkemedelsutveckling är helt klart att läkemedelskandidaten inte fungerar av någon anledning, oftast av säkerhetsskäl (alltför allvarliga biverkningar). Eftersom alfahga förväntas tolereras väl, bedöms den största risken för att alfahga inte skulle fungera vara att inte tillräckliga dosnivåer kan nås i blodet hos de behandlade. De beräkningar som Tripep har gjort indikerar att en lägsta koncentration av alfahga i blodet som är mer än tio gånger den koncentration som ger 50 procent reduktion av virusproduktionen i provrör (vilket är en generell rekommendation) väl bör kunna uppnås med en oral dos på 400 mg 2 3 gånger om dagen. En vanlig penicillindosering är exempelvis 1 2 gram 2 3 gånger om dagen. 9 tripep 2004

12 marknad Hepatit C Hepatit C-virus (HCV) är spritt över hela världen. HCV orsakar en sjukdom som kallas gulsot, eller på latin hepatit (leverinflammation). Det finns en särskild orsak till att sjukdomen kallas gulsot. När levern inte fungerar som den ska läcker slaggprodukter från levern ut i blodet. Blodet blir därför lite gulfärgat. Den gulaktiga tonen framträder via ytliga blodkärl i huden och i ögonvitorna. Hos den som har bristande leverfunktion får därför ofta hud och ögonvitor en gulaktig ton, därav namnet gulsot. Gulsot kan orsakas av många faktorer, till exempel hög alkoholkonsumtion, levertumörer, ämnesomsättningsrubbningar eller olika typer av infektioner. HCV är ett av de virus som kan orsaka gulsot. HCV sprids från människa till människa genom kontakt med infekterat blod, så kallad blodsmitta. Det finns flera kända sätt att komma i kontakt med HCV. Vanligast är att dela injektionsspruta med någon som är infekterad. Detta drabbar främst narkomaner. Ett annat sätt är via blodtransfusion med infekterat blod, vilket numera är mycket ovanligt. Tatuering med dåligt rengjorda instrument kan också ge upphov till blodsmitta. HCV smittar normalt inte genom vanliga sociala eller sexuella kontakter. Tyvärr är inte alla smittvägar för HCV idag fullständigt kända. Behovet av behandling mot Hepatit C-virus är mycket stort. Enligt WHO, Världshälsoorganisationen, är över tre procent, cirka 170 miljoner, av jordens befolkning smittad. I USA finns fyra miljoner smittade och cirka tiotusen dödsfall inträffar per år i följdsjukdomar som skrumplever och cancer. Att vara infekterad med HCV Flertalet av dem som smittas med HCV blir kroniskt infekterade. Det innebär att kroppen vanligtvis inte själv klarar av att slå ut HCV-infektionen, som därför stannar kvar i kroppen resten av livet. HCV-infektionen har oftast ett smygande förlopp. Det gör att en människa kan vara helt symptomfri under tiotals år innan infektionen märks. Den som är symptomfri kan således helt ovetandes sprida infektionen vidare under lång tid. Inom år börjar dock infektionen påverka levern så att symptom uppstår, vanligen i form av långvarig trötthet. Via ett blodprov går det då att hitta virus och antikroppar mot virus i blodet. Den troliga orsaken till att symptom uppstår är att kroppens immunsystem håller på att förlora kriget mot HCV-infektionen. Kroppens immunsystem kan känna igen leverceller som infekterats med HCV och försöker helt enkelt slå ihjäl dessa celler. Med andra ord skadas levern. Genom denna process ersätts vanliga leverceller med bindväv som kallas fibros. I vissa fall fortskrider förändringen till ett allvarligare stadium som kallas cirros. I detta stadium ses ofta kliniska symptom som blödning från åderbråck på matstrupen och vätska i buken, så kallade ascites. Om infektionen får fortsätta kan den leda till levercancer. Även om levercancer tripep

13 marknad inte utvecklas leder processerna ofta till nedsatt funktion i levern. Därför är det mycket viktigt att försöka stoppa HCV-infektionen i ett tidigt skede. Så kan förstörelsen av levern stoppas Idag kan endast hälften av alla HCV-infektioner behandlas framgångsrikt. Behandlingen pågår mellan sex till tolv månader och består av en kombination av alfa-interferon och ribavirin. Det är en dyr behandling som tyvärr är behäftad med vissa biverkningar, vilka kan leda till att behandlingen måste avbrytas. Om behandlingen inte leder till att HCV-infektionen läker ut prövas ofta en ny behandling med förbättrad regim då behandlingen är under ständig utveckling. Om behandlingen inte fungerar En förhoppning är att nya behandlingsformer kan utvecklas. Dessa ska antingen kunna användas ensamma eller i kombination med dagens terapi. Det finns ett flertal tänkbara vägar för att utveckla nya behandlingar. Substanser kan utvecklas som direkt påverkar virus och hämmar dess förmåga att föröka sig eller infektera nya celler. Ett flertal olika företag arbetar med att försöka utveckla denna typ av läkemedel. Ett annat alternativ är att genom vaccination försöka aktivera immunförsvaret mot HCV hos den som är infekterad. Denna typ av vaccin kallas för behandlande, eller terapeutiskt. En fördel är då att kroppens eget immunförsvar används för att kontrollera och slå ut infektionen. Det finns ytterligare fördelar med ett effektivt terapeutiskt vaccin. Ett sådant är också möjligt att använda i förebyggande syfte för att förhindra nya HCV-infektioner. Bristen på fungerande vaccin mot HCV HCV har en egenskap som i mycket liknar HIV-1, det vill säga att virus förändrar sitt utseende hela tiden. För att ett effektivt vaccin ska utvecklas krävs att vaccinet dels riktas mot delar av virus som inte kan förändra sig, dels att dessa delar alltid ser i stort sett likadana ut. Ett stort problem är att det idag inte går att odla HCV i celler och att man inte kan infektera möss eller andra små djur med HCV. Detta gör att det är mycket svårt att utvärdera hur ett vaccin fungerar innan det prövas i människa. En viktig del i att utveckla ett vaccin mot HCV är därför att ta fram modellsystem som gör det möjligt att testa vaccinet så mycket som möjligt. Influensa A virus Influensa A virus orsakar den influensasjukdom som återkommer varje vinter. Orsaken till att influensa A virus återkommer med jämna mellanrum är att virus muterar (förändrar) sitt skal. Dessa förändringar medför att riskgrupper såsom äldre, immundefekta eller personer med kronisk hjärt- eller lungsjukdom kan vara mottagliga för en ny infektion varje vinter trots upprepade vaccinationer. Influensa A virus uppskattas vara kopplat till mellan och dödsfall årligen i USA. Varje år produceras ett vaccin baserat på just den aktuella varianten av Influensa A som sprids. Den globala marknaden för influensa A vaccin uppskattas till cirka en miljard dollar och förväntas fördubblas under den kommande femårsperioden. Allergi Allergi mot växter och djur är ett vanligt och växande problem i västvärlden. Man uppskattar att cirka 100 till 150 miljoner människor globalt har någon form av astma, som har en nära koppling till allergi. En gemensam nämnare för de flesta formerna av allergi är att ett allergen binder till IgE molekyler vilka sedan binder till immunceller varvid en allergisk reaktion orsakad av histaminfrisättning inträffar. Det finns idag ett flertal olika behandlingar mot allergier som innefattar anti-histamin, aktiv immunisering eller hyposensibilisering, samt passiv immunisering. Alzheimers sjukdom Alzheimers sjukdom är den vanligaste och mest kända demenssjukdomen. Mellan 50 och 70 procent av alla människor med demens lider av Alzheimers sjukdom. Vid sjukdomen drabbas hjärnans nervceller, speciellt de som finns i tinningloberna och hjässloberna. Nervcellernas utskott tillbakabildas och på så sätt bryts kontakten med andra nervceller. Senare dör nervcellerna helt och hållet. Bara i USA har cirka fyra miljoner människor Alzheimers sjukdom. 11 tripep 2004

14 Forskningsportföljen alfahga:s verkningsmekanism skiljer sig från alla läkemedel mot HIV som används eller är under utveckling. Därför är alfahga verksamt mot HIV som utvecklat resistens mot övriga bromsmediciner på marknaden. alfahga alfahga är en helt ny typ av bromsmedicin mot HIV och är den första i klassen capsid assembly inhibitors. Detta innebär att alfahga hämmar byggstenarna i HIVs inre skal (dess kapsid) att binda till varandra och därmed bilda ett komplett skal. alfahga:s verkningsmekanism skiljer sig således från alla läkemedel mot HIV som används eller är under utveckling. Därför är alfahga också verksamt mot HIV som utvecklat resistens mot övriga bromsmediciner på marknaden. Av provrörsförsök att döma verkar det dessutom vara svårt, om inte omöjligt, för HIV att utveckla resistens mot alfahga. Förutom biverkningar av varierande svårighetsgrad är just resistensutveckling mot de befintliga medicinerna ett ständigt växande problem. Ungefär hälften av dem som behandlas och mellan 10 och 20 procent av dem som nysmittats i USA bär på virus som är resistent mot en eller flera bromsmediciner. Snabb resistensutveckling är också ett problem med bromsmediciner i klinisk utvecklingsfas såsom fusionshämmarna. Om de egenskaper alfahga visat i provrörsförsök och i toleransstudier på försöksdjur håller i sig i de kliniska studierna som utförs under 2005 på HIV-infekterade patienter i Thailand, kan alfahga bli just den bromsmedicin alla försöker få fram. Den molekylära strukturen på alfahga fastställdes så sent som oktober Under det gångna året har Tripep genom den finske uppdragsproducenten Pharmatory Oy tagit fram produktion av alfahga i industriell skala. De säkerhets- och toleransstudier på försöksdjur som krävs för att få testa alfahga på människa har utförts i samarbete med Scantox A/S. alfahga har i dessa studier visat sig vara både säkert och till synes biverkningsfritt. Under sommaren utfördes en första studie av alfahga på människa. Detta var en så kallad mikrodoseringsstudie. Avsikten var att utvärdera om alfahga tas upp över tarmslemhinnan vid oral tillförsel samt hur länge substansen stannade kvar i kroppen. Studien utfördes av det engelska CRO-bolaget Pharmaceutical Profiles Ltd i Nottingham. Friska frivilliga försökspersoner fick vid ett tillfälle svälja en kapsel med mycket små doser av radioaktivt märkt alfahga och vid ett annat tillfälle sprutades substansen direkt i blodet. Mängden alfahga i blodet följdes med en teknik som kallas accelerationsmasspektrometri. Resultaten visade att i stort sett 100 procent av alfahga som svalts ner togs upp i blodet via tarmen. Dessutom förefaller alfahga stanna kvar tillräckligt länge i kroppen för att tillåta en två gånger om dagen -dosering utan att alltför stora mängder substans behöver tas. En placebokontrollerad fas I/II klinisk studie med alfahga på HIV-infekterade, men i övrigt friska individer kommer att utföras under 2005 i Thailand. alfahga ges som monoterapi i tre olika dosgrupper över fyra veckor och därefter med fyra veckors uppföljning. Fas I studiers primära ändamål är att fastställa ett preparats säkerhet. En fördel med alfahga är att då substansen inte kan provocera fram resistens mot befintliga läkemedel kan en monoterapistudie accepteras till skillnad mot vad fallet är för nya RT- eller proteashämmare. I och med att HIV-infekterade individer de första fem till tio åren är friska (utan symptom på sjukdom) kan en fas I klinisk studie utföras på dem. Därmed kan en första indikation på alfahga:s effekt på HIV i människa (reduktion av virusnivåerna i blodet) erhållas redan på detta kliniska utvecklingsstadium. Därav beteckningen fas I/II. Formuleringsarbetet med alfahga, det vill säga hur substansen skall beredas (tablett, kapsel eller lösning) har under hösten utförts av Galenica AB i Malmö. För den planerade säkerhets- och effektstudien (fas I/II) i Thailand kommer en lösning att användas. Förpackning och transport av alfahga för studien i Thailand står Inpac AB för. Arbete med att ta fram en slutlig beredning i tablettform utförs i samarbete mellan Tripep, Galenica och Pharmatory. Resultaten av de omfattande undersökningarna av alfahga på försöksdjur blev klara i oktober månad. Under senare delen av hösten och vintern har all dokumentation på alfahga sammanställts och ansökan om att få utföra den kliniska fas I/II-studien på HIV-infekterade människor lämnades in i februari Behjälpliga i detta arbete har varit CRO-bolagen Stricent AB i Lund och PPD i Thailand. Försöksprotokollet, det vill säga det dokument som beskriver hur studien skall utföras, har tagits fram i samarbete med världsauktoriteten inom HIV-studier professor William Powderly vid University College i Dublin. Professor Powderly var tidigare verksam som professor i infektionssjukdomar vid Washington University i St Louis, där han utbildade de thailändska läkare, som Tripep nu samarbetar med, i att utföra kliniska studier på HIV-läkeme- tripep

15 forskningsportföljen del. Själva studien kommer att utföras i Bangkok vid Ramathibodi-sjukhuset, som i sin tur samarbetar med Mahidol-universitetet, Thailands ledande universitet. Under det gångna året har också aktiva analoga substanser, det vill säga molekyler som liknar alfahga, med effekt mot HIV tagits fram och patentsökts. Skälet till detta är dels att om möjligt hitta nästa generations capsid assembly inhibitor (CAI) dels att stärka patentskyddet kring alfahga. Detta arbete utförs i samarbete med professor Jan Balzarini vid Rega-institutet vid Leuvens Universitet. Professor Balzarini var bland annat med och tog fram bromsmedicinen tenofovir som är Gileads nya storsäljare, en nukleotid-analog RT inhibitor (NRTI) som säljs under namnet Viread. Bilden visar HIV:s förökningscykel i en T-hjälparlymfocyt och var de olika klasserna av bromsmediciner verkar samt alfahga:s verkningsmekanismer. 1 3 tripep 2004

16 forskningsportföljen ChronVac-C och modellsystem för hepatit C behandling Två betydande problem föreligger idag med HCV. Endast 50 procent av alla infekterade kan behandlas framgångsrikt med dagens behandlingar. Framtagandet av nya behandlingar försvåras dessutom av att det inte går att odla virus i cellkultur eller att infektera smådjur. Tripep har valt att angripa båda dessa problem. ChronVac-C är projektnamnet för ett terapeutiskt vaccin mot kronisk Hepatit C-infektion, eller i dagligt tal gulsot. Målet med projektet är att utveckla ett vaccin utifrån en av Tripep patentsökt vaccingen. Vaccinet är i första hand avsett att användas på personer som redan är infekterade med hepatit C, det vill säga som ett behandlande eller terapeutiskt vaccin. Det finns idag läkemedel mot Hepatit C-virus, men dessa är tyvärr inte verksamma hos en majoritet av patienterna. Ett angreppssätt som det läggs ner omfattande forsknings- och utvecklingsresurser på är behandlande vaccination. Något sådant vaccin finns ännu inte på marknaden. Den främsta orsaken är att Hepatit C-virus har en stor genetisk variabilitet och förändras ständigt. Sannolikt krävs en bred aktivering av immunsystemet för att slå ut eller kontrollera viruset. Tripeps vaccin är baserat på en genetiskt stabil del av virusets arvsmassa som i ett flertal djurmodeller visat sig kunna aktivera en bred och stark immunologisk reaktion mot Hepatit C-virus. Innan vaccinet testas i människa måste utprövning ske för att visa att vaccinet är säkert och inte ger oväntade biverkningar, vilket kallas preklinisk evaluering. Tripeps forskare har nu utvecklat ett unikt modellsystem för att möjliggöra bättre utvärdering av effektivitet och säkerhet hos ChronVac-C, vilket beskrivs i detalj nedan. I nästa steg i vaccinutvecklingen sammanställs alla data. Därefter görs en ansökan till en etisk kommitté samt till Läkemedelsverket om tillstånd att genomföra en fas I-studie på friska frivilliga. Studien ska pröva om vaccinet är ofarligt i människa och om det kan aktivera ett immunförsvar mot HCV i människa lika effektivt som visats i djurförsök. Om studien visar detta kommer en fas II-studie att kunna utföras på patienter med kronisk HCV-infektion. I ett framgångsrikt spin-off -projekt har en helt ny hepatit C mus utvecklats som bär på Tripeps ChronVac-C gen. Forskare vid Tripep och Karolinska Institutet har framställt denna genmodifierade mus som producerar två hepatit C protein (NS3 och NS4A) i levern. Vad som är mycket viktigt är att det visat sig att dessa möss har helt friska levrar. Detta visar således att ChronVac-C genen är ofarlig att uttrycka i kroppen under lång tid, med andra ord styrker detta att ChronVac-C genen har en god säkerhet. Denna transgena mus uppvisar dessutom små förändringar i immunsvaret i levern. Dessa gör att musen kan användas för att utvärdera nya läkemedel riktade mot NS3 proteinet, eller som på annat sätt påverkar effekterna av NS3/4. En ny klass av läkemedel mot hepatit C som nu är under utveckling hos många läkemedelsbolag är hämmare av HCVs NS3 proteas. Denna typ av substanser kan med framgång testas i denna nya musmodell. Tripep avser att aktivt kontakta bolag som utvecklar proteashämmare för HCV för att kommersialisera denna modell. VLP Biotech Inc. och ett universellt influensa A vaccin Under 2004 har VLP Biotech Inc. och Tripep i samarbete utvecklat ett universellt vaccin mot influensa A virus. Ett av de stora problemen med influensa A virus är att det förändrar större delen av sin yta från år till år. Dessa förändringar kan vara små (enstaka mutationer) eller stora (rekombination av gener mellan olika virus) vilket gör att det immunsvar som aktiverades mot det influensa A vaccin eller virus man kom i kontakt med förra året inte fungerar lika bra mot årets variant av influensa A virus. VLP Biotech Inc. och Tripep har valt att arbeta med en ytstruktur på influensa A virus som heter M2-protein. Detta M2-protein har den egenskapen att det inte förändras från år till år eller mellan olika influensa A virus stammar. Således kan man med detta vaccin skydda mot i princip alla mänskliga varianter av influensa A virus. Under 2004 kunde VLP Biotech Inc. rapportera att möss som vaccinerats med det först framtagna M2-baserade VLP-vaccinet överlevde infektion med en dödlig dos av influensa A virus. Detta visar proof-of-concept för kombinationen av VLP Biotechs bärarteknologi och M2-protein. VLP Biotech Inc. och Tripep arbetar nu vidare med att ta fram en definitiv candidate drug baserat på denna kombination. Övriga samarbetsprojekt mellan VLP Biotech Inc. och Tripep Den teknologi utvecklad vid VRISD som Tripep fått tillgång till genom CarryVac-samarbetet bedöms av Tripep ha stor potential. För att kunna utveckla och utnyttja denna potential maximalt valde Tripep och forskare vid VRISD att starta ett nytt vaccinbolag, VLP Biotech Inc. Namnet VLP är en förkortning av Virus-Like Particle eller virusliknande partikel vilket är grunden i VRISDs vaccinbärarteknologi. Vid VRISD har man under de tre senaste åren tripep

17 forskningsportföljen koncentrerat sig på att skapa ett starkt patentskydd för teknologin och att påbörja utvecklingen av tre nya vaccin med stor marknadspotential. Dessa tre områden, Influensa A, Allergi och Alzheimer, blir de första produktområden inom vilka VLP Biotech Inc. fokuserar sina resurser. VLP-Allergi VLP Biotech Inc. och Tripep har påbörjat utveckling av två olika typer av vaccin mot allergi. Den ena typen av vaccin verkar generellt genom att förhindra att IgE orsakar histaminfrisättning. Den andra typen förhindrar att IgE binder till olika allergen. Vid Tripep pågår framtagande av ett specifikt vaccin mot björkpollen. VLP-Alzheimer VLP Biotech Inc. arbetar med ett vaccin vilket aktiverar antikroppar mot β-amyloid-protein. Syftet med vaccinet är att fördröja eller att förhindra sjukdomsutveckling. Väl fungerande djurmodeller finns för utvärdering av vaccineffektivitet. Skyddande vaccin mot HIV-1 och HCV Ett väl accepterat angreppssätt för att förhindra Hepatit C- och HIV-infektioner är att via vaccinering åstadkomma tillräckligt höga antikroppsnivåer som kan hindra virus från att infektera nya celler. En betydande svårighet i att utveckla vaccin är just att uppnå sådana höga antikroppsnivåer. Då båda dessa virus har förmågan att förändra sitt utseende kontinuerligt måste man dessutom först hitta delar av virus som alltid ser likadana ut, det vill säga inte kan förändra sig. Detta har Tripeps forskare gjort. Strategin är således att använda sig av de av Tripep identifierade genetiskt stabila delarna av höljeproteinet från HIV-1 och HCV som antikroppar kan binda till och därmed angripa respektive virus. Via genteknologi placeras Tripeps HIV- och Hepatit C-virussekvenser in i en bärarmolekyl utvecklad vid VRISD. Denna bärarmolekyl ger upphov till ett mycket starkt antikroppssvar. Med de vaccin som nu utvecklats av Tripep och VRISD bör det vara möjligt att uppnå antikroppsnivåer som kan skydda såväl mot HIV- som Hepatit C-infektion. 15 tripep 2004

18 Nätverk av kompetens För att kunna utveckla läkemedelskandidater på ett rationellt och kostnadeffektivt sätt samarbetar Tripep med världsledande forskare och företag. På så sätt kan Tripep säkerställa forskningen inom alla bolagets projekt trots den lilla organisationen. Tripeps medarbetare har breda kontaktytor som grundar sig på lång branscherfarenhet, antingen som företagsledare inom läkemedelsindustrin, som forskare på kliniker eller som lärare på universitet och högskolor. Den egna organisationen Tripep har en liten fokuserad organisation. 16 personer är anställda i Tripep, varav merparten deltidsanställda. Övriga arbetar direkt eller indirekt som konsulter via forskningsinstitut. Inför den planerade kommersialiseringsprocessen förstärktes den affärsmässiga kompetensen under 2004, både i bolaget och i styrelsen. De forskare som är anställda i Tripep har mångårig erfarenhet av att leda en forskningsorganisation och att utveckla läkemedel mot virussjukdomar. De har tillgång till modeller för utvärdering av medel mot HIV och Hepatit C. Majoriteten av medarbetarna äger aktier eller optioner i Tripep. VLP Biotech I slutet av 2003 startade Tripep bolaget VLP Biotech tillsammans med forskare vid Vaccine Research Institute of San Diego (VRISD). Tripep äger idag 30 procent av VLP Biotech. Kombinationen av Tripeps vetenskapliga kompetens inom peptidteknologi och immunologi och den vaccinbärarteknologi CarryVac som VRISD utvecklat ledde till att man redan under 2004 kunde visa i djurmodell att principen med ett universellt influensavaccin fungerar. Tripeps kompetensnätverk För att kunna utveckla läkemedelskandidater på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt samarbetar Tripep med världsledande forskare och företag inom respektive område. Dessa samarbetspartners bidrar med ett gediget kunnande och hjälper aktivt till i vidareutvecklingen av bolagets forskningsverksamhet. Tripep kan på detta sätt säkerställa forskningen inom alla bolagets projekt trots den lilla egna organisationen. En stor del av Tripeps forskningsarbete drivs via externa kompetensnätverk. Företaget har identifierat och inlett samarbeten med intressanta partners, både i Sverige och internationellt. Det finns flera fördelar med att arbeta via nätverk. Projekten blir inte lika resurskrävande för Tripep. Fler aktörer kan också vara med och dela de risker som arbetet med läkemedelsutveckling innefattar. Att arbeta i nätverk ökar också valfriheten, exempelvis genom att företaget kan påverka sammansättningen av kompetensen i projekten på ett friare sätt. Dessutom möjliggör det för Tripep att fokusera sina interna resurser. För att kunna etablera väl fungerande externa forskningssamarbeten krävs breda kontaktytor mot olika typer av branschaktörer. Sammantaget har Tripeps medarbetare ett omfattande kontaktnät, dels inom läkemedelsindustrin, dels i den akademiska världen. Det har sin grund i den långa branscherfarenhet flertalet medarbetare kan uppvisa, antingen som företagsledare inom läkemedelsindustrin eller som forskare och kliniker, eller som lärare vid universitet och högskolor. tripep