Umeå Universitet Svänghjul. Projekt inom kursen Energilagringsteknik. Henrik Eriksson
|
|
- Mikael Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Umeå Universitet Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Svänghjul Projekt inom kursen Energilagringsteknik Henrik Eriksson Gustav Larsson Kalle Löfgren Sammanfattning En litteraturstudie samt kartläggning om användningsområden och framtida potential utav svänghjul som en energilagringsmetod har utförts. Handledare Lars Bäckström Åke Fransson
2 Inledning och syfte Utvecklingen och forskningen kring svänghjul och dess potential som energilager har ökat oerhört mycket den sista tiden. Ny teknik och ökad kunskap om avancerade material har lett till möjligheter att bryta ny mark på detta område. Denna rapport behandlar användningsområden och tillämpningar av svänghjul ur ett historiskt, nutida och framtida perspektiv. Syftet är att visa på de avancemang som ligger till grund för dagens arbete med svänghjul och använda dessa för att visa på framtida möjligheter. Arbetet är i huvudsak fokuserat på svänghjul inom fordonsindustrin men behandlar även övriga användningsområden, exempelvis svänghjul för effektutjämning och reservkraft på elnät och i industrier. Metod Eftersom att arbetet är en litteraturstudie så är föga förvånande metoden att studera tillgängligt material i form av rapporter, böcker och artiklar på internet. Sedan sammanfattas detta på ett så intressant och lättillgängligt sätt som möjligt. Källhantering och dokumentering under arbetets gång är av stor vikt för att ge ett trovärdigt och verklighetsförankrat resultat. Resultat Se bilagan Svänghjul och dess tillämpningar. Diskussion Källorna som har använts har till störst del varit från artiklar skrivna på internet. Deras pålitlighet kan diskuteras eftersom källhänvisningen i de artiklarna ibland kan vara svåra att följa. I allmänhet är det svårt att få bra information från ett litet forskningsområde eftersom många källor leder tillbaka till varandra. Ju mer information som finns så blir det lättare att vara kritisk och selektiv på det man anser vara väsentligt. När vi har tittat på tillämpningar och befintliga installationer har vi lagt fokus på nyss konstruerade installationer eller sådan man kan förvänta sig komma inom en snar framtid. Eftersom möjligheten till att skapa framtida kursmaterial finns tror vi det blir mer intressant om man tar upp aktuella saker, trots att det kan inte finns tillräckligt med information för en djupare analys. Rapporten ska enligt oss, ge läsaren en överblick över tekniken med energilagring i svänghjul och inte nödvändigtvis gå på djupet. Det räkneexempel vi gjort verkar vara något orimligt. Vi tror hastigheten på hjulet blir för hög vilket leder till att effekten blir för hög. I verkligheten lär man inte köra ett svänghjul nära sin sträckgräns, mer troligt att man köra hjulet så spänningen blir hälften av sträckgränsen, men eftersom vi inte har någon information om detta har vi inte med det i uppgiften.
3 Slutsats Det kompendie som vi har skapat är en bra sammanställning från ett flertal källor som ger en bra bild på hur svänghjul fungerar främst i fordon. Vi har gett en bra bild på hur svänghjul kan utvecklas för att få en roll i en framtida energilagringsteknik. Rapporten behandlar många framtida planer, vilket är något vi ville framföra. Svänghjul kommer vara en viktig kugge i framtidens fordon. Bilaga
4 Umeå Universitet Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Svänghjul och dess tillämpningar Projekt inom kursen Energilagringsteknik Henrik Eriksson Gustav Larsson Kalle Löfgren Handledare: Lars Bäckström, Åke Fransson
5 Innehåll 1. Inledning Teori Tröghet Hållfasthet Räkneexempel Friktion Systembetraktelse Rotor Lager Generator/motor Exempel på installationer Bilar Tåg/Tunnelbana Elnät/Reservkraft Satelliter Ekonomi Hållbarhet och Miljö Framtid och Trender Litteraturförteckning... 17
6 1. Inledning Hjulet är en av människans äldsta uppfinningar. Ända sedan det skapades har man med hjälp av energi satt det i rullning. Den energi man ger hjulet när det sätts i rullning finns kvar tills det stannar på grund av energiförluster till omgivningen. Om hjulet får en extra skjuts eller om energiförlusterna minskas kommer hjulet snurra längre. När hjulet snurrar finns lagrad energi som sedan kan tas ut när hjulet bromsas. Detta gör att hjulet kan användas till energilagring. Om energi ska lagras på ett effektivt sätt finns det ett antal faktorer som spelar roll. Man bör inte använda vilket hjul som helst. Ett cykelhjul t.ex. är väldigt lätt att sätta i rullning tack vare dess låga vikt relativt radien på hjulet, och detta medför en sämre energilagringsförmåga. Detta är dock en önskad egenskap på ett cykelhjul, då man vill att det ska behövas så lite energi som möjligt när man cyklar. För att få en större kapacitet på lagringen bör hjulet ha en hög massa relativt sin radie. Vill man cykla riktigt fort märker man att det krävs mer energi. Om hastigheten på hjulet ökar, ökar också kapaciteten på lagringen. Dessa egenskaper; ett tungt snabbt snurrande hjul är kännetecken för ett svänghjul som används vid energilagring. Ända sedan antika Egypten har svänghjul använts för energilagring. Där användes svänghjul i tidiga varianter av borrmaskiner (1). En annan gammal applikation är drejskivor för krukmakeri (2). Vid den industriella revolutionen användes svänghjul flitigt i den nyligt uppfunna ångmaskinen. Här användes hjulet som effektutjämnare. Figur 1: Svänghjul i ett gammalt kopparverk i Kennecott, Alaska, USA ( )
7 Svänghjul är troligtvis något man stöter på nästan varje dag. Alla fordon med manuell växellåda har ett svänghjul i sig, då kraften från en förbränningsmotor kommer stötvis behövs det för att fordonet inte ska gå hackigt (3). Svänghjulets tröghet gör att axeln roterar även om kolvarna i motorn är i ett läge där de inte tillför kraft till axeln. I hybrid- och elbilar har man ytterligare användningsområden för svänghjul, genom att lagra bromsenergi i ett svänghjul istället för att bromsa bort energi i form av friktionsvärme. Där kan man använda den lagrade energin för att accelerera bilen igen eller i kombination med en generator ladda elbilens batterier (4). 2. Teori Ett svänghjul är en simpel energilagring där energiinnehållet är direkt proportionellt mot hastigheten. Trögheten som finns när cylinderns rotation ska accelereras, samt maximala varvtalet avgör dess lagringskapacitet. 2.1 Tröghet Ett svänghjul använder några av de mest fundamentala fysikaliska principerna som beskriver kinetisk energi. Energin ett svänghjul lagrar beror på vinkelhastigheten,, och trögheten, I, som beror på svänghjulets geometri. Den lagrade energin i ett svänghjul beräknas enligt följande samband: = [1] Där E är den lagrade energin, I är trögheten för objektet och ω är vinkelhastigheten. Då svänghjulet uppkommer i många olika utföranden, måste tröghet för varje geometri beräknas. De vanligaste geometrierna approximeras oftast som solida cylindrar, tunnväggiga cylindrar eller tjockväggiga cylindrar och beräknas enligt ekvationerna nedan. = [2] = [3] = ( ) [4] Där I är trögheten för de olika geometrierna, m massan, och r radien. För ekv. 3 ser vi att om r inre =r yttre, d.v.s. om väggen är oändligt tunn, blir I tjock =I tunn. Om man inte har någon inre radie r inre =0, d.v.s. om cylindern är solid, blir I tjock =I solid. I tjock är därför applicerbar för alla cylindrar. Genom att sätta in ekv. 4 i ekv. 1 fås att energin som kan lagras i ett svänghjul är: = + [5] Energin som kan lagras beror alltså linjärt på massan och kvadratiskt på radien och vinkelhastigheten.
8 2.2 Hållfasthet Den begränsande faktorn för storlek och energikapacitet för svänghjul är hållfastheten. När ett föremål utsätts för en kraft uppstår spänningar som kan få materialet att spricka eller gå sönder. Om svänghjulet är för tungt eller roterar för snabbt riskerar man att tänja gränserna för materialet så att det går sönder. Spänningen är en storhet som säger hur bra materialet tål kraftpåfrestningar. = [6] Där σ är spänningen, F kraften och A arean som kraften verkar på. Om spänningen blir för stor uppnår man materialets sträckgräns σ ult vilket leder till att materialet brister. Längden ett material kan töjas innan det brister är Δs. Genom att använda ekv. 6 får vi: = = = [7] Där V är volymen som har töjts ut. Genom att använda energiekvationen fås: = = [8] Om hastigheten v löses ut och då ρ=m/v fås: = [9] Denna ekvation beskriver hastighet som ett svänghjuls periferi kan ha utan att det går sönder. Det vi ser är att den beror på sträckgränsen σ ult och densiteten ρ. Hastigheten och därmed lagringskapaciteten blir störst om materialet har låg densitet och hög sträckgräns. Kvoten σ ult /ρ benämns specifik styrka (Nm/kg). (5) Tabell 1: Olika material lämpade för svänghjul och deras egenskaper (Rosen, I Dincer & M A. Thermal Energy Storage, - Systems and applications. u.o. : Wiley & Sons, 2010.) Material Densitet (kg/m 3 ) Sträckgräns (MN/m 3 ) Specifik styrka (MNm/kg) Stål (AISI 4340) ,22 Legering (AlMnMg) ,22 Titanium (TiAl 6 Zr 5 ) ,27 Glasfiber (60 vol% E- glas) Kolfiber (60 vol% värmebehandlad kol) , ,60
9 2.3 Räkneexempel Antag att du har fått tag på ett svänghjul av stål (AISI 4340) och du vill beräkna om detta kan täcka ditt behov av att kunna lagra 34MJ. Om inte, hur skulle ett svänghjul kunna dimensioneras för att uppfylla kraven? Svänghjulet har en radie (r) på 0.3m och en tjocklek (b) på 0.1m. Resterande data kommer från tabell 1 ovan. Förlusterna försummas då svänghjulet roterar i vakuum och svävar i magnetiska lager. 1) Beräknar först om svänghjulet klarar belastningen som 34MJ åstadkommer. i. Börja med att räkna ut vinkelhastigheten ur samband 5: = = л =. л. =2617 ii. Periferihastigheten ges sedan av sambandet: = = (2 л ) (2 л) detta ger: = = =785 iii. En omskrivning av ekv. 9 ger oss den specifika styrkan = = =0.31 Vilket är större än specifika styrkan på stål (se tabell 1), och svänghjulet kommer då gå sönder om man försöker ladda det med 34MJ. 2) Enligt ekvation 5, är energin i ett svänghjul kvadratiskt propertionellt mot både radien och vinkelhastigheten, men bara direkt propertionellt mot dess massa. Därför bör en ökning av radie vara det smartaste allternativet (alternativt ett annat val av material). Genom att beräkna den nya radien utifrån den maximala periferihastigheten som materialet klarar av, så kan vi bestämma dimensionerna på svänghjulet. i. Börja med att räkna ut den maximala periferihastigheten ur samband 9: = = 2 0,22 6=664 ii. Vinkelhastigheten bestäms sedan som en funktion av radien: = = (2 л ) (2 л)= 664 = iii. Vinkelhastigheten bestäms ur ekvation 5 och sätt lika med föregående samband = л = ger att = =0,356 л
10 iv. En kontrollräkning ger att energin med den nya radien blir: = = л =34 Kontentan blir alltså att du måste hitta ett svänghjul med en radie på minst 0,356m om du inte vill att rotorn ska haverera när det lagrar 34MJ. 2.4 Friktion Förlusterna i ett svänghjulssystem för energilagring kommer till största delen från friktion p.g.a. rörliga delar. För att öka verkningsgraden och därmed optimera energilagringen jobbar men därför med att minimera friktionsförlusterna. De mekaniska kullager som idag används på mindre svänghjul förlorar allt för mycket energi i form av värmeförluster som uppstår i kontakten mellan kulor och väggar i kullagren. För större och effektivare system räcker därför inte kullager till, dessa svänghjul bygger istället på en upphängningsanordning som med magneter kan hålla hjulet svävande och därför nästan helt eliminera friktionsförluster. Dessutom låter man hjulet rotera i vakuum för att bli kvitt luftmotståndet. De magneter som används är antingen starka elektromagneter, vanliga magneter eller passiva supraledande magneter som då kräver enorm nedkylning. (5) 3. Systembetraktelse En svänghjulskonstruktion består av tre huvudkomponenter. En rotor som är den snurrande skivan eller cylindern vars rotationsenergi kan omvandlas till önskvärd energi, ett lager som står för rotorns upphängning och en generator som ser till att utnyttja rotationsenergin och gör om den till elektricitet. Har man elektricitet man vill lagra i svänghjulet kör man generatorn åt andra hållet så den fungerar som elmotor som sätter hjulet i spinn. Med bra lager kan man minimera friktionsförluster.
11 '''''' Figur 2: Skiss för ett svänghjul med sina tre huvudkomponenter; rotor, lager och generator/elmotor. ( ) 3.1 Rotor Cylindern, eller rotorn, är den viktigaste komponenten i en svänghjulskonstruktion. Rotorn är å andra sidan en simpel komponent. God design av en rotor innebär hög specifik styrka för att tåla påfrestningar. Ju högre påfrestningar rotorn klarar ju mer energi kan man lagra i svänghjulet. Den mest utslagsgivande faktorn för rotorn är materialet den är byggd av. Länge har stål varit det mest använda materialet tack vare sin höga densitet (Tabell 1) och relativt låga pris. Vi vet att energimängden som kan lagras ökar med massan och framförallt radien. En nackdel med stål är att när man går över sträckgränsen σ ult tenderar materialet att splittras som sylvassa skärvor som flyger i höga hastigheter; uppenbarligen en livsfara. Ett mycket bättre material för en rotor är kolfiber. Som Tabell 1 visar har kolfiber väldigt hög specifik styrka. Det innebär att kolfiber tål höga hastigheter utan att gå sönder och därför kan ett svänghjul av kolfiber lagra mer energi. Hastigheten är viktigare än massan eftersom hastigheten ökar energikapaciteten i kvadrat medan massan ökar kapaciteten linjärt. Ett svänghjul av stål är oftast större och långsammare, svänghjul i kolfiber är mindre och mycket snabbare (6). Kolfiber har dessutom den fördelen att när man överstiger sträckgränsen lossnar stora sjok som inte flyger lika snabbt och därför inte lika farligt som stål.
12 3.2 Lager Energiförlusterna vid användning av svänghjul kommer till stor del från friktion. Svänghjulet är kopplat till en axel eller växelanordning där större delen av friktionen uppstår. Kullager ger en viss friktionsdämpande effekt, men för svänghjul med hög energikapacitet vill man ha bättre verkningsgrad. Då måste det finnas bättre lager. Genom att höja upp rotorn och få den svävande tar man bort nästan all friktion. Detta görs med starka magneter som ofta behöver vara nedkylda eller drivna av el. Här måste det givetvis göras en kalkyl för att se om det är någon vinning att använda energi på lager för att tjäna energi totalt sett. 3.3 Generator/motor Det finns olika sätt som används för att ladda upp svänghjulet med energi. I vissa system sker det helt mekaniskt då hjulet via en utväxling kopplas till en roterande axel och får på så sätt ökad kinetisk energi. I det andra fallet sitter en elektrisk motor monterad runt axeln som används för att accelerera svänghjulet när energi ska lagras. Den elektriska motorn kan sedan användas som en generator för att på så sätt ladda ur den energi som finns lagrat i svänghjulet, och därmed återfå elektrisk energi.
13 4. Exempel på installationer Svänghjul kan användas som energilagring till många applikationer. Det kan vara en ersättare för batterier, lagrare av energi från vind- och solkraft eller effektutjämnare i elnät. Denna rapport behandlar främst svänghjul i fordon. 4.1 Bilar Som tidigare nämnts använder redan bilar idag för effektutjämning mellan motor och utväxling, men det har historiskt sett gjorts stora satsningar på svänghjul som drivning. Det första och kanske mest uppmärksammade projektet på detta område är de så kallade gyrobussar som användes under 50- talet som transportmedel åt allmänheten i Schweiz. Gyrobussen användes som ett substitut till klassiska trådbussar och den använde sig utav ett 1,5 ton tungt svänghjul i en metall bestående av krom-nickel-molybden, varje hållplats fungerade som ett laddningsställe för svänghjulet då man använde sig utav elektricitet från nätet för att accelerera svänghjulet m.h.a att använda bussens generator som en motor. Hjulet roterade fulladdat med rpm och svänghjulet drev då den 112 kw starka generatorn i ungefär 5,5 km mellan uppladdningarna. Projektet blev internationellt uppmärksammat men kantades av en rad problem som senare ledde till att projektet skrotades Svänghjulets tyngd i kombination med dess roterande moment gjorde den svårmanövrerad, laddningen vid stationerna visade sig vara ett tidskrävande moment och svänghjulet skadade vägar Figur 3: Gyrobussar vid sina laddningsstationer. ( ) Idag använder man framförallt svänghjulsteknik i samband med regenerativ inbromsning. Grundprincipen med regenerativ inbromsning är att använda sig utav bilens kinetiska energi vid framfart och ta rätt på den. Genom att lagra energin i ett svänghjul kan man tillgodogöra sig utav den och återföra den till fordonet istället för att skicka ut energin som värme till bromsarna. Det idag vanligaste sättet att utföra detta idag är att köra en elmotor baklänges och använda den som en generator. Här har man möjligheten att fördela ut den i generatorn alstrade elektriciteten direkt ut på drivlinan eller att lagra den kemiskt i ett batteri för att användas då den behövs. Med ett
14 svänghjul kan det göras möjligt att omvandla fordonets rörelseenergi och ta tillvara på den i ett svänghjul då bilen bromsar. Detta kallas Kinetic Energy Recovery Storage (KERS) och metoden har använts i bland annat Formel-1 bilar och provas nu även i bilar för allmänheten. (7) Omfattande forskning görs just nu på möjligheterna att utveckla beroendet av svänghjul i fordons drivlina så att de på så sätt kan ta större roll och ersätta andra drivmedel i så stor omfattning som möjligt. Bästa metod för detta är fortfarande oklart men klart står att potentialen i att använda svänghjul som energilager starkt förbättrats. Dagens nya material samt nya magnetiska lager som håller svänghjulen svävande och inkapsling i en miljö närmast vakuum är förutsättningar för denna energilagringsteknik. Med svänghjulslager direktkopplade på bilens drivlina finns möjligheter att slippa förluster i generatorn och i batterier. (4) Trots den omfattande forskningen på området så finns det vissa komplikationer kring svänghjul och dess tillämpning i fordon. Påfrestningarna från vägbana på upphängning och rotordel som uppstår kan sätta svänghjulet ur balans. 4.2 Tåg/Tunnelbana Ett problem när tunga tåg accelererar från stillastående är att det bildas ett enormt spänningsfall i elnätet. De flesta tåg idag använder dessutom sina elmotorer som generatorer vid inbromsning för att återföra den energi som annars går förlorat i bromsarna. Detta system bygger på att elnätet klarar stora pikar och sänkor, som då uppstår. Dessa system kostar mycket att installera och tappar i verkningsgrad för att klara av detta. Denna metod återför endast ca 14 % av den inbromsningsenergi som används. (8) 2002 inleddes försök i USA som för att försöka motverka detta spänningsfall och därmed höja verkningsgrad genom att installera tre svänghjul. Dessa svänghjul är gjorda av kolfiber som klarar hastigheter på rpm och har en kapacitet på 100kW vardera. Svänghjulen har placerats vid en station där många tåg bromsar/accelererar och fungerar så att de suger upp den överskottsenergi som produceras på elnätet vid inbromsning, och skickar sedan ut extra effekt när tåget sedan accelererar upp i fart. På detta sätt höjs verkningsgraden till ca 30 %, alltså en dryg fördubbling i verkningsgrad jämfört med att bara skicka ut överskottet tillbaka på elnätet. Dessutom kan billigare komponenter användas, då risken för överbelastning inte längre är ett problem. Beräkningar visar att systemet som används vid försöket skulle betala igen sin installationskostnad inom ca fyra år. (4) 4.3 Elnät/Reservkraft I vissa elnät används svänghjul för att reglera frekvensen så att denna hålls konstant. Variationer i ett elnäts uttag och produktion ger upphov till fluktuerande frekvens. Ofta regleras detta genom tillförande av energi i form av fossilt bränsle. När man reglerar frekvensen på ett vanligt kraftverk så sänker det generatorns verkningsgrad och drar därmed mer bränsle. Om man istället använder svänghjul som frekvensreglerare så minskas beroendet av fossila bränslen (9). Svänghjulslager används även som reservkraft i t.ex. sjukhus där strömavbrott kan betyda skillnaden mellan liv eller död, och där det är viktigt att direkt kunna gå över på reservkraften. I dessa fall används svänghjulen som reservkraft innan de lite långsammare dieselaggregaten kan ta över. (10)
15 4.4 Satelliter Låter man två svänghjul med motsatt rotation snurra på två parallella axlar så tar normalkrafterna i axlarnas riktning ut varandra, och påverkar då inte sattelitens färdegenskaper. Tiltar man sedan svänghjulens axlar åt motsatt håll uppstår då en roterande kraftkomposant åt ena hållet. Det är denna kraft man kan använda för att påverka en satellits färdriktning, och kan därmed styra raketen. Dessutom har svänghjulet en fördel i rymden, där ingen energi behöver läggas på att hålla dem i vakuum. (11) Figur 4: Skiss för hur två svänghjul kan tiltas för att skapa en kraftkomposant. ( )
16 5. Ekonomi Hållbarhet och Miljö Svänghjul är i nuläget fortfarande ganska så dyra, ofta flera gånger dyrare att köpa och installera än kemiska batterier. Ser man istället på ett längre perspektiv så är oftast svänghjulen ett mer ekonomiskt alternativ. Detta eftersom de har en mycket längre hållbarhet och dessutom mycket mindre förluster i både i- och urladdning, samt under tider då de bara lagrar energin. Svänghjul har som batterier olika egenskaper beroende på hur vad de ska användas till, så oftast går det att ersätta batterier med svänghjul. (10) Miljömässigt är svänghjulen mycket bättre än batterier, då batterier oftast består av ovanliga och giftiga metaller som kräver mycket energi och kemikalier att ta fram. Dessutom är livslängden många gånger kortare för batterier som då måste återvinnas på ett miljövänligtsätt och kostsamt sätt. 6. Framtid och Trender Det som talar för att svänghjulet har en ljus framtid är framförallt dess höga verkningsgrad, men också dess förmåga att lagra energin förlustfritt. Som sagt innan så har dagens modernare material också möjliggjort att svänghjulet kan användas i sammanhang där det fram tills nu varit helt otänkbart då mycket hög effekt behöver lagras på liten volym. Dagens modernaste svänghjul kan göras mycket kompakta och lätta och man jobbar på att få upp dess varvtal till över RPM. (12) Forskningen inom bilindustrin har t.ex. fått fart igen efter många decenniers stiltje, och framtidens förhoppningar är att svänghjulet helt ska kunna ta över det elektriska batteriet i elbilen. Det forskas också en hel del med att integrera svänghjul i större hybridfordon, då dessa ofta regelbundet bromsar och accelererar, och denna energi lämpar sig väl att lagras i integrerade svänghjul eller svänghjul som integrerats i kraftkällan. Ett annat område som har fått en rejäl skjuts är elnätet. På flera ställen runt om i världen pågår både små- och storskaliga försök där svänghjul sätts in för att jämna ut topparna på elnätet och därmed minska beroendet av de fossilt eldade spetspannorna. (13) Svänghjulens förmåga att lagra energi utan förluster, samt dess höga verkningsgrad under i och urladdning skulle kunna användas i kombination med förnyelsebara energikällor. Detta skulle lösa problemen som ligger i att t.ex. vindkraften inte klarar av att leverera konstant effekt under hela dygnet.
17 Litteraturförteckning 1. History of Science and Technology in Islam. Flywheel Effect for a Saqiya. [Online] [Cited: Mars 9, 2011.] 2. en.wikipedia. Flywheel. [Online] 3. sv.wikipedia. Svänghjul. [Online] [Cited: Mars 8, 2011.] 4. Alpman, Marie. Ny teknik. Svänghjul ska ge elbil extra skjuts. [Online] September 15, Rosen, I Dincer & M A. Thermal Energy Storage, - Systems and applications. s.l. : Wiley & Sons, modern_flywheel_technology. physics.oregonstate.edu. [Online] [Cited: Mars 13, 2011.] gy. 7. Håkan Abrahamson. Ny teknik.se. Jaguar plockar 82 hästar ur svänghjulet. [Online] November 03, International Railway Journal. Findarticles. Flywheels will cut energy consumption - Rapid Transit Review. [Online] April USEA. Flywheel energy storage for a more reliable. [Online] December _Dec_08.pdf. 10. Health Management Technology. Findarticles. Flywheel Lets Energy Flow - Fairview Hospital incorporates flywheel into UPS system, acts as generator until real backup generators kick in - Company Operations. [Online] Management Technology, Cornell University. Microgravity Research Team. Control Moment Gyroscope (CMG). [Online] [Cited: 03 23, 2011.] Living on earth. The Future of Flywheels. [Online] April 08, Lamar Stonecypher. Brighthub.com. How energy is stored using a flywheel. [Online] April 30,
Svänghjul i elnätet 2011-03-16. Linn Björ My Rudsten Elin Wiglöv
Svänghjul i elnätet Linn Björ My Rudsten Elin Wiglöv 011-03-16 Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik Handledare: Lars Bäckström & Åke Fransson Sammanfattning Syftet med projektet var att få
Läs merKommentarer till målen inför fysikprovet. Magnetism & elektricitet
Kommentarer till målen inför fysikprovet Magnetism & elektricitet Skillnaden mellan spänning, ström och resistans Spänningen är själva drivkraften av strömmen och mäts i enheten volt, V. Finns ingen spänning
Läs merVindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1
Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,
Läs merWORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING
WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns
Läs merKapitel extra Tröghetsmoment
et betecknas med I eller J används för att beskriva stela kroppars dynamik har samma roll i rotationsrörelser som massa har för translationsrörelser Innebär systemets tröghet när det gäller att ändra rotationshastigheten
Läs merRepetitionsuppgifter i Fysik 1
Repetitionsuppgifter i Fysik 1 Uppgifterna i detta häfte syftar till att kort repetera några begrepp från fysiklektionerna i höstas. Det är inte på något sätt ett komplett repetionsmaterial, utan tanken
Läs merLagring av energi. Hanna-Mari Kaarre
Lagring av energi Hanna-Mari Kaarre Allmänt Lagring av energi blir allt viktigare då förnybara energikällor, som vind- och solenergi, blir vanligare Produktionen av förnybar energi är oregelbunden, ingen
Läs merVälkomna till Gear Technology Center. 1
Välkomna till Gear Technology Center www.geartechnologycentre.se 1 Vilka är ni och vad förväntar ni er av kursen? www.geartechnologycentre.se 2 Redan de gamla grekerna www.geartechnologycentre.se 3 Redan
Läs merryckigt Kör 28 PORSCHEMAG
PorscheMag17_28-33_Jarlmark.qxp:Layout1 11-03-03 Kör 12.59 Sida 28 ryckigt Vad går all bensin egentligen åt till när vi kör? Dagligen tar ingenjörerna hos Porsche väldigt avancerade beräkningar till hjälp
Läs merKapitel 4 Arbete, energi och effekt
Arbete När en kraft F verkar på ett föremål och föremålet flyttar sig sträckan s i kraftens riktning säger vi att kraften utför ett arbete på föremålet. W = F s Enheten blir W = F s = Nm = J (joule) (enheten
Läs merGrundläggande energibegrepp
Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som
Läs merOptimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank
Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Projektarbete i kursen Simulering och optimering av energisystem, 5p Handledare: Lars Bäckström Tillämpad fysik och elektronik 005-05-7 Bakgrund Umeå
Läs merLaboration 2: Konstruktion av asynkronmotor
Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor Laboranter: Henrik Bergman, Henrik Bergvall Berglund, William Sjöström, Georgios Davakos Plats och datum: Uppsala 2016-11-09 Kurs: Elektromagnetism 2 Handledare:
Läs merBILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN
BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN Att elförsörjningen fungerar är viktigt för att bilen ska fungera bra. Förra avsnittet handlade om batteriet, och nu ska vi fortsätta med generatorn. Precis som
Läs merEtt laddningsbart batteri, Duracell NiMH size AA, är märkt 2050 mah samt 1,2V.
H:1 Ett laddningsbart batteri, Duracell NiMH size AA, är märkt 2050 mah samt 1,2V. Med scopemeter och några yttre motstånd mäts ett antal punkter (I, U). Mätningarna ritas in i ett UI-diagram och en ekvivalent
Läs merVindkraftverk. Principen bakom vårt vindkraftverk
Vindkraftverk Min grupp har gjort ett speciellt vindkraftverk som är inspirerat av det flygande vindkraftverket Buoyant airborne turbine. Det som gör vårt vindkraftverk annorlunda jämfört med andra är
Läs mer9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar
9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar 9.43 b) Villkor för att linan inte skall glida ges av ekv (4.1.6). 9.45 Ställ upp grundekvationerna, ekv (9.2.1) + (9.2.4), för trådrullen. I momentekvationen,
Läs merVilka är vi. Varför Arvika
Vilka är vi. Varför Arvika Vad är YH-utbildning Yrkeshögskoleutbildning är sedan 2009 en ny eftergymnasial utbildningsform med stark arbetslivsanknytning. Utbildningarna är utformade utifrån arbetslivets
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS 2014
WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna
Läs merVad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne!
H 2 Skåne Vi vill öka den skånska tillväxten inom miljöteknikområdet och med stöd från den Europeiska regionala utvecklingsfonden arbetar vi i projektet Vätgassamverkan i Skåne. Genom nätverkande och gemensamma
Läs merHar ni några frågor? Fråga en av våra experter Ring:
Har ni några frågor? Fråga en av våra experter Ring: +46 40 616 00 50 SPS Smart Power Station med energilagring, anslutningar för förnybara energikällor och laddningsstationer för elfordon. En lösning
Läs merSystemkonstruktion Z3
Systemkonstruktion Z3 (Kurs nr: SSY 046) Tentamen 22 oktober 2010 Lösningsförslag 1 Skriv en kravspecifikation för konstruktionen! Kravspecifikationen ska innehålla information kring fordonets prestanda
Läs mer27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2
Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen
Läs merTentamen Mekanik F del 2 (FFM520)
Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520) Tid och plats: Måndagen den 23 maj 2011 klockan 14.00-18.00 i V. Hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, Lexikon, typgodkänd miniräknare samt en egenhändigt skriven A4 med
Läs merTentamen i Mekanik II
Institutionen för fysik och astronomi F1Q1W2 Tentamen i Mekanik II 30 maj 2016 Hjälpmedel: Mathematics Handbook, Physics Handbook och miniräknare. Maximalt 5 poäng per uppgift. För betyg 3 krävs godkänd
Läs merVrid och vänd en rörande historia
Vrid och vänd en rörande historia Den lilla bilden nederst på s 68 visar en låda. Men vad finns i den? Om man vrider den vänstra pinnen, så rör sig den högra åt sidan. Titta på pilarna! Problemet har mer
Läs merTillståndsmaskin (Se separat skrift Tillståndsdiagram som hör till föreläsningen) insignal = övergångsvillkor, tillstånd, utsignal Switch Case
Elektroteknik MF1016 föreläsning 8, MF1017 föreläsning 6 Tillståndsmaskin (Se separat skrift Tillståndsdiagram som hör till föreläsningen) insignal = övergångsvillkor, tillstånd, utsignal Switch Case Hållbar
Läs merELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet?
ELEKTRICITET Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet? ELEKTRICITET I EN KRETS En elektrisk krets 1. Slutenkrets 2. Öppenkrets KOPPLINGSSCHEMA Komponenter i en krets Batteri /strömkälla
Läs merKoll på NO kapitel 5 Energi, sidan NTA, Kretsar kring el
Energi Detta ska du kunna! Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan 68-83 Ge exempel på vad du och samhället använder energi till. Sidan 70,72 Förstå vad energiprincipen är. Sidan 70-71 Beskriv de olika energiformerna.
Läs merElektricitet och magnetism. Elektromagneter
Elektricitet och magnetism. Elektromagneter Hans Christian Ørsted (1777 1851) 1820 Hans Christian Ørsted upptäckte att elektricitet och magnetism i allra högsta grad hänger ihop Upptäckten innebar att
Läs merLaboration i Maskinelement
Laboration i Maskinelement Bilväxellådan Namn: Personnummer: Assistents signatur: Datum: Inledning I den här laborationen ska vi gå lite djupare i ämnet maskinelement och ge oss in på något som förmodligen
Läs merFramtidens miljöbilar
Framtidens miljöbilar Namn: William Skarin Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Christian, Mikael, Linnea och Simon. Handledare: David, Björn och Jimmy. Abstract The aim of this study is to describe
Läs merÖvningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment
Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment G1. Ett föremål med massan 1 kg lyfts upp till en nivå 1,3 m ovanför golvet. Bestäm föremålets lägesenergi om golvets nivå motsvarar nollnivån. G10. En kropp,
Läs merSolceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen
Läs merKollisioner, impuls, rörelsemängd kapitel 8
Kollisioner, impuls, rörelsemängd kapitel 8 ! Sida 4/4 Laboration 1: Fallrörelse på portalen ikväll Institutionen för Fysik och Astronomi! Mekanik HI: 2014 Fallrörelse Institutionen för Fysik och Astronomi!
Läs mer4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning
4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt
Läs merBROMSIDÉER FÖR VINDKRAFTVERK
BROMSIDÉER FÖR VINDKRAFTVERK Utvecklingen av ren energi fokuseras allt mer på vindkraftverk, vilket innebär att det blir allt viktigare att få ut största möjliga verkningsgrad av dessa. Mängden användbar
Läs merEn elmotor kan användas för att rotera svetsvertyget. Elmotorer delas in i två grupper, DC-motorer och AC-motorer.
Befintliga lösningar Vi började med att bortse från problemformuleringen att sammanfoga. Istället valdes att fokusera på svetshuvudets funktion. Det vill säga att skapa friktion mellan verktyg och arbetsstycke
Läs merTentamen i Energilagringsteknik C 5p
UMEÅ UNIVERSIE illämpad fysik och elektronik Åke Fransson Lars Bäckström entamen i Energilagringsteknik C 5p Datum: 006-06-08, tid: 08:30 14.30 Hjälpmedel: Kursboken: hermal Energy Storage - systems and
Läs merHästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren
Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och
Läs mer2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade.
2.7 Virvelströmmar L8 Induktionsfenomenet uppträder för alla metaller. Ett föränderligt magnetfält inducerar en spänning, som i sin tur åstadkommer en ström. Detta kan leda till problem,men det kan också
Läs merInstuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9
Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?
Läs merElektroteknik MF1016 föreläsning 8, MF1017 föreläsning 6
Elektroteknik MF1016 föreläsning 8, MF1017 föreläsning 6 Tillståndsmaskin (Tillståndsdiagram) insignal = övergångsvillkor, tillstånd, utsignal Switch Case Hållbar utveckling Framdrivning av elbilar och
Läs merHej och hå ingen tid att förspilla
Hej och hå ingen tid att förspilla Ingenting kan uträttas utan att energi omvandlas. Därför är våra sätt att använda energi viktiga. I det här kapitlet ser vi på sådan teknik som har som huvudsyfte att
Läs merTENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p
Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik Per Hallberg Nils Lundgren Johan Pålsson Johan Haake TENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p Onsdag 9 januari 2014 Kl 9.00-15.00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare. Kurslitteratur
Läs merTillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4-sida med valfritt innehåll.
Tentamen i Mekanik förf, del B Måndagen 12 januari 2004, 8.45-12.45, V-huset Examinator och jour: Martin Cederwall, tel. 7723181, 0733-500886 Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat,
Läs merLagring av energi från vindkraft
EXAMENSARBETE 15 P Datum (2012-04-15) Lagring av energi från vindkraft Bild: ABB Elev:Axel Lumbojev Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Vindkraften är en intermittent kraftkälla, den fungerar bara
Läs merArbete Energi Effekt
Arbete Energi Effekt Mekaniskt arbete Du använder en kraft som gör att föremålet förflyttas i kraftens riktning Mekaniskt arbete Friktionskraft En kraft som försöker hindra rörelsen, t.ex. när du släpar
Läs merMagnetism och EL. Prov v 49
Magnetism och EL Prov v 49 Magnetism Veta något om hur fasta magneter fungerar och används Förstå elektromagnetism Veta hur en elmotor arbetar Förstå hur vi kan få elektrisk ström av en rörelse Veta vad
Läs merVindenergi. Holger & Samuel
Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i
Läs merSäkra hjul räddar liv. För tunga lastbilar, släpvagnar och bussar
Säkra hjul räddar liv För tunga lastbilar, släpvagnar och bussar Ett löst hjul äventyrar säkerheten på vägen. Hjulmuttrar lossnar under körning Denna sanning kan leda till att ett hjul faller av, vilket
Läs merLÖSNINGAR TENTAMEN MEKANIK II 1FA102
LÖSNINGAR TENTAMEN 16-10-20 MEKANIK II 1FA102 A1 Skeppet Vidfamne 1 har en mast som är 11,5 m hög. Seglet är i överkant fäst i en rå (en stång av trä, ungefär horisontell vid segling). För att kontrollera
Läs merInstuderingsfrå gor el och energi å k5
Instuderingsfrå gor el och energi å k5 1.Vad uppfann Thomas Alva Edison? Glödlampan, men han hade också över 1000 patent på andra uppfinningar. 2. Ungefär när visades glödlamporna upp för vanligt folk
Läs merFörnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11
Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Läs merHållbar utveckling Vad betyder detta?
Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer
Läs merFråga 1. Fråga 2. Fråga 3
Designprocessen Sammanfattning Med pusselfordonet har du tillgång till fyra olika fordon i form utav ett. Detta är perfekt för familjer som behöver flera separataa fordon. Pusselfordonet kan delas i upptill
Läs mer10 Elmotordrift av bilar
MMK, KTH 10. Elmotordrift av bilar Uppgifter sid 10-1 10 Elmotordrift av bilar U 10 :1 Ett laddningsbart batteri, Duracell NiMH size AA, är märkt 050 mah samt 1,V. Med scopemeter och några yttre motstånd
Läs merTentamen i: Hydraulik och Pneumatik. Totalt antal uppgifter: 10 + 5 Datum: 2012-03-26. Examinator: Hans Johansson Skrivtid: 14.00 19.
KARLSTADS UNIVERSITET Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Tentamen i: Hydraulik och Pneumatik Kod: MSGB24 Totalt antal uppgifter: 10 + 5 Datum: 2012-03-26 Examinator: Hans Johansson Skrivtid: 14.00
Läs mer5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.
Föreläsning 1 Likströmsmaskinen och likström (test). 1. Modell och verklighet. 2. Moment och ström (M&IA). Momentkonstanten K2Ф. 3. Varvtal och inducerad spänning (ω&ua). Spänningskonstanten K2Ф. 4. Momentkonstant
Läs mer4. Om dioden inte lyser: Vänd den så att den första tråden rör zinkspiken och den andra tråden rör kopparspiken.
Elproduktion åk 5-6; station a) Potatisbatteri Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: 1. En kopparspik i en potatis sitter ihop med en zinkspik i nästa potatis. 2. Spikarna får inte ta ihop inne i
Läs merTENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR
ELEKTROTEKNIK Inlämningstid Kl: 1 MSKINKONSTRUKTION KTH TENTMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVR Elektroteknik MF1017 013 10 31 Kl: 14:00 17:00 Du får, som hjälpmedel, använda räknedosa, kursens lärobok
Läs merMan har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial).
ENERGI Bondefamiljen för ca 200 år sedan (före industrialismen) i februari månad, vid kvällsmålet : Det är kallt & mörkt inne i timmerhuset. Fönstren är täckta av iskristaller. Det brinner i vedspisen
Läs merVolvo Energieffektivt fordon Fas 5 Energimyndighetens konferens Energirelaterad fordonsforskning Åke Othzén
Volvo Energieffektivt fordon Fas 5 Energimyndighetens konferens Energirelaterad fordonsforskning 2017 Åke Othzén 2017-10-05 Projektinformation Projekttid 2011-2017 Fas 5: 2016-02-03-2017-11-01 Volvo Technology
Läs merTentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00
Institutionen för teknik, fysik och matematik Nils Olander och Herje Westman Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Max: 30 p A-uppgifterna 1-8 besvaras genom att ange det korrekta
Läs merVolvo FE Hybrid. Förstavalet inom miljöanpassad distribution och renhållning
Volvo FE Hybrid Förstavalet inom miljöanpassad distribution och renhållning En ren och lönsam framtidslösning Volvo Lastvagnar har över tjugo års erfarenhet av hybridteknologi. Redan 1985 presenterades
Läs merÖvningar för finalister i Wallenbergs fysikpris
Övningar för finalister i Wallenbergs fysikpris 0 mars 05 Läsa tegelstensböcker i all ära, men inlärning sker som mest effektivt genom att själv öva på att lösa problem. Du kanske har upplevt under gymnasiet
Läs merUppgift: 1 På spaning i hemmet.
Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.
Läs merAtt gnida glas med kattskinn gör att glaset blir positivt laddat och att gnida plast med kattskinn ger negativ laddning på plasten.
Experiment 1: Visa att det finns laddningar, att de kan ha olika tecken, samma laddning repellera varandra, olika laddning attrahera varandra. Visa att det finns elektriska fält. Material: Två plaststavar,
Läs mer4.2 Fastställ en referenslösning... 6 4.2.1 Kundvärde... 6
Inlämning 4 IKOT Inlämningsuppgift 4 Anders Segerlund andseg@student.chalmers.se Joakim Larsson joakiml@student.chalmers.se Toni Hastenpflug tonih@student.chalmers.se Fredrik Danielsson fredani@student.chalmers.se
Läs merVetenskapligt reportage - Ett vindkraftverk med en twist
Vetenskapligt reportage - Ett vindkraftverk med en twist Vi har under tre veckors tid arbetat med ett projekt där vi i grupp skulle bygga en luftförvärmare eller vindkraftverk. Vår grupp skulle bygga ett
Läs mer2015-11-16. Bromsar Remväxlar. Broms förhindrar rörelse - koppling överför rörelse
Bromsar Remväxlar 1 Broms förhindrar rörelse - koppling överför rörelse Funktion - Bromsa (retardera) rörelse Stoppbroms - Hålla rörelse vid konstant hastighet Reglerbroms - Hålla fast i stillastående
Läs merVad är energi? Förmåga att utföra arbete.
Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för
Läs merLEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket
LEGO MINDSTORMS Education EV3 Förmågorna i ämnet Teknik Arbetet med EV3 ger eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet
Läs merNewtons 3:e lag: De par av krafter som uppstår tillsammans är av samma typ, men verkar på olika föremål.
1 KOMIHÅG 8: --------------------------------- Hastighet: Cylinderkomponenter v = r e r + r" e " + z e z Naturliga komponenter v = ve t Acceleration: Cylinderkomponenter a = ( r " r# 2 )e r + ( r # + 2
Läs merRepetition Energi & Värme Heureka Fysik 1: kap version 2013
Repetition Energi & Värme Heureka Fysik 1: kap. 5 + 9 version 2013 Mekanisk energi Arbete Arbete är den energi som omsätts när en kropp förflyttas. Arbete ges av W = F s, där kraften F måste vara parallell
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merEN ÖVERSIKT AV ELMOTORER
EN ÖVERSIKT AV ELMOTORER 2005-08-29 Av: Gabriel Jonsson Lärare: Maria Hamrin, Patrik Norqvist Inledning I denna uppsats presenteras några av de vanligaste elmotorerna vi stöter på i vardagen. Principerna
Läs merInföra begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar
Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare
Läs merBränslecell. Kaplanskolan Klass: EE1B 2015-02-12. Av: Hannes Laestander
Bränslecell Kaplanskolan Klass: EE1B 2015-02-12 Av: Hannes Laestander Innehållsförteckning * Kort Historik * Hur man utvinner energi från energikällan * Energiomvandlingar * Miljö * Användning * Framtid
Läs merVINDKRAFT. Alternativ Användning
Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ
Läs merSTERLINGMOTOR. Praktisk Prototypframtagning JANUARI 19, ALEXANDER TIVED Q2
STERLINGMOTOR Praktisk Prototypframtagning JANUARI 19, 2016 ALEXANDER TIVED Q2 Alexander.tived@gmail.com Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Hur fungerar en stirlingmotor? (Delta/LTD konfiguration)...
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-08-17 Sal TER3 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter
Läs merManual Förflytta defekt fordon
Manual Förflytta defekt fordon Fordon 360 Plus Författarna och Liber AB Version 1.0 Får kopieras 1 Anledning till förflyttning Arbetar du i eller med fordon kommer du troligtvis att behöva förflytta defekta
Läs merDefinition av kraftelektronik
F1: Introduktion till Kraftelektronik Definition av kraftelektronik Den enegelska motsvarigheten till kraft elektronik är Power electronics. På Wikipedia kan man hitta följande definition: Power electronics
Läs merFotoelektriska effekten
Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar
Läs merSystemkonstruktion Z2
Systemkonstruktion Z2 (Kurs nr: SSY 045) Tentamen 23 Augusti 2006 Tid: 8:30-12:30, Lokal: V-huset. Lärare: Stefan Pettersson, tel 772 5146, 0739907981 Tentamenssalarna besöks ca kl. 9.30 och 11.30. Tentamen
Läs merEnergi, el, värmepumpar, kylanläggningar och värmeåtervinning. Emelie Karlsson
Energi, el, värmepumpar, kylanläggningar och värmeåtervinning Emelie Karlsson Innehåll Grundläggande energikunskap Grundläggande ellära Elmotorer Värmepumpar och kylteknik Värmeåtervinning Energikunskap
Läs merENKEL Teknik 14. Enkla maskiner. Art nr 517
14 Enkla maskiner Enkla maskiner, eller som man ibland säger, enkla mekanismer, hör till de allra tidigaste tekniska uppfinningarna som människan känner till. Kilen Enkla maskiner har varit kända ända
Läs mer1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.
FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden
Läs merRelativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar
elativitetsteorins grunder, våren 2016 äkneövning 6 Lösningar 1. Gör en Newtonsk beräkning av den kritiska densiteten i vårt universum. Tänk dig en stor sfär som innehåller många galaxer med den sammanlagda
Läs merViktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Maskinelement 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 4P09M KMASK4h TentamensKod: Tentamensdatum: 3 mars 207 Tid: 09.00 3.00 Hjälpmedel: Formelsamling för maskinelement, Tore
Läs merIntroduktion till Elektriska Drivsystem
Introduktion till Elektriska Drivsystem Elektriska drivsystem finns tillgängliga för hela skalan av effekter. täcker ett mycket brett spektrum av hastigheter och moment. kan anpassas till nästan godtyckliga
Läs merBränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12
Bränslecell Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Innehållsförteckning S. 2-3 Utvinning av energi S. 4-5 Kort historik S. 6-7 Energiomvandlingar S. 8-9 Miljövänlighet S.
Läs merBromsar Remväxlar. Broms förhindrar rörelse - koppling överför rörelse
Bromsar Remväxlar 1 Broms förhindrar rörelse - koppling överför rörelse Funktion - Bromsa (retardera) rörelse Stoppbroms - Hålla rörelse vid konstant hastighet Reglerbroms - Hålla fast i stillastående
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik
Läs merElbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion
060508 Elbilstävlingen Tilläggsuppdrag till Magneter och Motorer och Rörelse och Konstruktion Av: Pauliina Kanto NO-lärare och NTA-utbildare, Håbo kommun 1 Inledning Dessa tilläggsuppdrag passar utmärkt
Läs merTEKNISKA SYSTEM LÄRARHANDLEDNING ÅRSKURS 5
TEKNISKA SYSTEM LÄRARHANDLEDNING ÅRSKURS 5 Välkommen till årets avtalsbesök för åk 5 på Visualiseringscenter C. Under ett besök hos oss bjuder vi in till att lära sig mer om tekniska system; vad de är,
Läs merProv 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]
Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:
Läs merPerspektiv på eldrivna fordon
Perspektiv på eldrivna fordon Perspek'v på elfordon Elbilens historia Varför är elfordon bra? Kommer vi kunna göra så många elfordon som vi vill? Elfordon och energiproduk'on Elfordon och infrastruktur
Läs mer