KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN"

Transkript

1 Årsberättelse 2009

2 Documenta No 83 Kungl. Vetenskapsakademien 2010 Redaktör och projektledare: Annika Moberg Texter: Vetenskapsjournalisterna Ann Fernholm (s , 12 13, 15 16, 24 26), Henrik Lundström (s. 8 9, 20 21) och Andreas Nilsson (s. 6 7, 22 23) Grafisk form och produktion: Christina Ajax, Fräulein Design Tryck: : Åtta45, Solna 2009 ISSN: ISBN: Omslagsbild: Anne L Huillier demonstrerar optisk fiber vid offentliggörandet av Nobelpriset i fysik Foto: Markus Marcetic

3 Berättelse över Kungl. Vetenskapsakademiens verksamhet 2009 framlagd av ständige sekreteraren, professor Gunnar Öquist vid högtidssammankomsten den 31 mars 2010

4 Kungl. Vetenskapsakademien Kungl. Vetenskapsakademien är en oberoende, ickestatlig organisation. Det övergripande målet är att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Akademien tar särskilt ansvar för naturvetenskap och matematik, men strävar i sitt arbete efter att öka utbytet mellan olika discipliner. Vetenskapsakademiens verksamhet är i huvudsak inriktad mot: é att sprida kunskap om rön och problem inom aktuell forskning, é att föra vetenskapens talan i samhället, é att utföra oberoende analyser och utvärderingar, baserade på vetenskaplig grund, av för samhället viktiga frågor, é att ge stöd till yngre forskare, é att belöna framstående insatser inom forskning, é att stimulera intresset för matematik och naturvetenskap i skolan, é att sprida vetenskaplig och populärvetenskaplig information i olika former, é att erbjuda unika forskningsmiljöer samt é att hålla kontakt med utländska akademier, lärda samfund och andra internationella vetenskapliga organisationer. Akademien har ca 420 svenska och 175 utländska ledamöter. De svenska ledamöterna är verksamma inom klasser, kommittéer och utskott. De tar initiativ till utredningar, remissvar, konferenser och seminarier. En gång i månaden har akademien allmän sammankomst. I anslutning till dessa hålls öppna föreläsningar (läs mer på På akademiens egna institutioner erbjuds unika forskningsmiljöer inom bl.a. klimatforskning, botanik, ekologisk ekonomi, vetenskapshistoria, solfysik och matematik. Akademien delar årligen ut ett antal priser och belöningar. Mest kända är Nobelprisen i fysik och kemi samt Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (Ekonomipriset). Andra stora priser är Crafoordpriset, Söderbergska priset och Göran Gustafssonprisen. De senare delas ut till yngre framstående forskare och utgör en unik kombination av ett personligt pris och ett forskningsanslag. Akademien stöder också forskare med fem till tio aktiva forskningsår efter disputation med lön under fem år genom stöd från externa stiftelser. Genom sina utskott och kommittéer verkar också akademien för en samhällsutveckling baserad på vetenskaplig grund inom bland annat miljö- och energiområdet. Ett stort intresse ägnas åt utbildningsfrågor och lärarnas undervisningssituation. Ett större skolutvecklingsprogram, NTA Naturvetenskap och teknik för alla, drivs tillsammans med Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. Kungl. Vetenskapsakademiens tillkomst 1739 var en tidstypisk händelse. Lärda sällskap bildades på flera håll i 1700-talets Europa. Målet var från början att i Sverige upparbeta och kringsprida kunskaper i matematik, naturkunnighet, ekonomi, handel och nyttiga konster och manufakturer. I Handlingarna publicerades nya rön på svenska, till skillnad från det då rådande latinet. Dessa gjorde akademien känd i landet och snart också i Europa. 2 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2009

5 Innehåll Året som gått 4 KVA främjar ny forskning Brett vetenskapligt samarbete inom energi och klimat 6 Malariavaccin och proteinveckning 8 Astronomins år många nya världar 10 KVA belönar framstående insatser Ostrom en populär pristagare 12 Nobel- och Ekonomipristagare Crafoordpriset 2009 del av en medicinsk revolution 15 Crafoordpristagare Priser och belöningar som delats ut under KVA I samhället Kemilektorer som stimulerar elever 20 Viktigt arbete för att popularisera vetenskap 22 Sju år som ständig sekreterare 24 In memoriam 27 Nyinvalda ledamöter 35 Anslag till akademiverksamhet 39 Verksamheter i korthet 40 KAPITEL 3

6 Året som gått FOTO: Yanan Li uppmuntra bildandet av tvärvetenskapliga nätverk som kan ansluta till de internationella ICSU-programmen. Genom medlemskap i olika internationella samarbetsorganisationer har akademien ett nätverk av kompetens för globala forskningsfrågor som saknar motstycke i landet. Det är min förhoppning att akademien genom sekretariatet ska utvecklas till ett nationellt, oberoende forum för globala frågor. fn har proklamerat 2010 som den biologiska mångfaldens år. Denna mångfald beskriver den myckenhet av livsformer som finns på jorden alltifrån den variationsrika genetiska nivån till ekosystemet i all dess komplexa sammansatthet. I dag förstörs den biologiska mångfalden i allt snabbare takt genom människans överexploatering av naturens resurser, vilket får som konsekvens att ekosystemen utarmas. På sikt hotar detta möjligheten att skapa hälsa och välstånd åt en globalt växande befolkning, eftersom den biologiska mångfalden utgör själva grunden för de ekosystemtjänster som vi alla är helt beroende av. samtidigt konstateras att svenska forskare endast i begränsad omfattning medverkar i de allt viktigare internationella, tvärvetenskapliga forskningsprogrammen kring globala frågor, exempelvis inom ramen för International Council for Science, ICSU. För att öka svenska forskares medverkan i dessa program har nu akademien i samarbete med forskningsråden och Vinnova upprättat ett sekretariat för globala frågor. Dess uppgift är att presentera de internationella programmen för svenska forskare och att med tanke på de politiska förhoppningar som ställs till forskning och innovation för att skapa hälsa och välstånd, med tanke på den tilltagande internationella konkurrensen på en global kunskapsmarknad och inte minst med tanke på de globala utmaningar som tornar upp sig på miljö-, resursoch hälsoområdena så måste man ställa sig frågan om den nationella ambitionsnivån på 1 % av BNP för offentligt finansierad forskning och utveckling är tillräckligt hög. Frågan är om inte dagens utmaningar är av den digniteten att små och medelstora länder som Sverige nu måste höja ambitionsnivån betydligt för att med framgång hävda sig i, och bidra till, den globala utvecklingen. Det är nu dags att sätta upp ett nytt etappmål om 2 % av BNP för forskning och utveckling! Detta är en realistisk målsättning med tanke på både de vetenskapliga utmaningarna och de förhoppningar som dagligen ställs på forskning och utveckling för ekonomiska framsteg och hållbar utveckling. forskningspolitiken måste också, för att vara långsiktigt framgångsrik, mera uttalat tillgodose behovet av forskning med olika mål och tidsperspektiv. Vi får inte förledas av uppfattningen att forskningsentreprenören som ligger i forskningsfronten och leder den högproduktiva, behovsmotiverade forskningen är nyttigare för samhället än pionjären som antar större utmaningar med potential att öppna för helt oväntade insikter och möjligheter. Båda är helt beroende av varandra om forskningens potential fullt ut skall tillvaratas. En i längden framgångsrik forskningspolitik måste bejaka denna insikt. Den fria grundforskningen får inte marginaliseras i jakten på användbara resultat. Den måste bilda kärnan i den forskning som bedrivs vid våra universitet om forskningens möjligheter skall komma till fullt uttryck. Detta behandlas i debattboken Universiteten och forskningen utmaningar och problem, som publicerats av akademiens forskningsstrategiska utskott. 4 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2009

7 många unga forskare arbetar i dag under villkor som underminerar deras möjligheter att våga tänka nytt och ta risker med att pröva tankar och idéer. Ur vetenskaplig förnyelsesynpunkt är detta ett problem, och ett viktigt steg för att främja vetenskaplig förnyelse vore att sätta upp ett nationellt program för långsiktig satsning på lovande unga forskare efter en postdoktoral meritering på några år. Tankegångar och begränsade initiativ i denna riktning finns vid flera universitet men det är nu hög tid att uppmärksamma problemet med dedikerade resurser. internationellt sker nu en utveckling mot att skapa nya mötesplatser för lovande, unga forskare. Som ett led i den utvecklingen har några länder i Europa bildat vetenskapsakademier för yngre forskare. En grupp akademiforskare har satt sig in i frågan och utformat en principskiss för etableringen av en svensk vetenskapsakademi för yngre forskare. Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser har också beviljat medel så att en sådan akademi nu kan etableras. Det främsta målet är att stimulera den kreativitet till nytänkande som ligger i att unga forskare möts över disciplingränser. Ett annat huvudskäl är att ge unga forskare med sina perspektiv en tydlig och samlad röst i forskningspolitiska frågor. Ett arbete pågår nu för att under året konstituera en svensk vetenskapsakademi för yngre forskare. Den skall stå helt självständig från vår akademi men jag hoppas på ett nära samarbete. Ett arbete pågår nu för att under året konstituera en svensk vetenskapsakademi för yngre forskare. årsberättelsen ger en fyllig beskrivning av akademiens arbete under året. Ett stort tack riktas till alla dem som stöder akademiens arbete genom direkta bidrag, genom donationer och genom olika samarbetsprojekt. Dessa vetenskapens välgörare finns listade i årsberättelsen under rubriken Anslag till akademiverksamhet och de utgör ett ovärderligt stöd för akademien i dess viktiga uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. till sist vill jag rikta ett varmt tack till alla anställda och ledamöter som under året gjort ett både engagerat och hängivet arbete för akademiens sak. Under mina snart sju år som ständig sekreterare har vi haft både mot- och medgång, både problem att lösa och framsteg att glädja oss åt. Vissa förändringar har varit nödvändiga och påtvingade av ekonomiska realiteter medan andra har varit motiverade av behovet att utveckla och stärka akademiens roll i vår tid. Förändringar är inte alltid lätta att hantera eftersom de bryter med det invanda. Men förändringar skapar också nya möjligheter och jag har i vårt arbete för vetenskapen sett otaliga exempel på hur vi människor har förmågan att, när väl besluten är fattade, blicka framåt, ta nya tag och gå vidare. Som ledamöter påminns vi dagligen om att akademien betjänas av en både hängiven och kunnig personal som gör att våra tankar och idéer kan omsättas i praktisk handling. Ett kanslis professionalism är avgörande för om akademien ska kunna fullgöra sin uppgift och nå ut med sitt budskap. Gunnar Öquist ständig sekreterare ÅRETS SOM GÅTT 5

8 é KVA främjar ny forskning Brett vetenskapligt samarbete inom energi och klimat FOTO: Erik Huss FOTO: Erik Huss H.M. Konungen bevistade Energy2050 en av dagarna, här med akademiens ständige sekreterare Gunnar Öquist, Klaus Lackner, Bengt Nordén, Kjell Aleklett och Lennart Bengtsson. Lennart Bengtsson rapporterade på konferensen Energy2050 om läget i den senaste klimatforskningen. Hela världen diskuterade energi- och klimatfrågor under året. KVA bidrog till debatten genom att arrangera ett internationellt energisymposium om fossilfri energi. Under året har akademien också gjort en oberoende genomgång av klimatforskningen och samlats kring ett uttalande om klimatförändringen. symposiet energy2050 i oktober samlade Nobelpristagare, ledande energiforskare och beslutsfattare samt H.M.K. Carl XVI Gustaf som närvarade under en av dagarna. Tanken med symposiet som arrangerades av KVA:s Energiutskott var att belysa problem och frågor kring möjligheten att öka andelen icke-fossil energi fram till år Intresset var stort, många deltagare hörde av sig och ville medverka. Det kom fram mycket som är värt att ta till sig, säger Sven Kullander* som leder utskottet. Deltagarna fick bland annat en inblick i möjligheter och utmaningar för vindkraften utifrån den kraftiga utbyggnaden i Tyskland. Att ta tillvara solenergi genom att koncentrera instrålningen med speglar belystes också, utifrån att det planeras stora anläggningar i norra Afrika och Mellanöstern. En intressant del av symposiet handlade också om tekniker för att minska klimatpåverkan genom att antingen avlägsna koldioxid från atmosfären eller reflektera solljus tillbaka ut i rymden. Bland annat berättade Nobelpristagaren (kemi 1994) George Olah om hur koldioxid kan samlas in och tillsammans med vätgas omvandlas till metanol som råvara för fordonsbränslen. Sven Kullander nämner också sessionen om transporter. En av deltagarna var Julia King som på uppdrag av den brittiska regeringen utreder hur utsläppen av koldioxid ska kunna reduceras de närmaste 25 åren. Hon berättade att målet är att ha 1,7 miljoner bilar med eldrift i Storbritannien år Konferensen fick bra genomslag i medierna. Bland annat blev Sven Kullander, EU:s energikommissionär Andris Piebalgs och en polsk student, som ingick i en grupp europeiska studenter utvalda av European Physical Society, inbjudna till TV4:s Nyhetsmorgon. Att symposiet ägde rum i ljuset av det kommande klimatmötet i Köpenhamn bidrog till uppmärksamheten. Men utmaningen handlar mer om energi än klimat. Energiutskottet hade till symposiet tagit fram ett förslag till budskap om världens energiförsörjning som diskuterades och reviderades innan det antogs av deltagarna. *ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien 6 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2009

9 Foto: Jonas Förare Sven Kullander, ordförande och projektledare, KVA:s Energiutskott. Kontentan är att det är bråttom för politikerna att börja omställningen av energisystemet. Energieffektivisering är viktig liksom breda livscykelanalyser i valet mellan olika energislag, till exempel för att bioenergi inte ska ta resurser från livsmedelsproduktion. Vidare krävs stora satsningar inom energiforskning. Budskapet antogs senare gemensamt av de 27 europeiska akademiernas samarbetsorganisation European Academies Science Advisory Council, EASAC och det gav tyngd åt våra synpunkter, som bland annat presenterades för miljöminister Andreas Carlgren och spreds till politiker och förhandlare under mötet i Köpenhamn. Förhoppningsvis kan budskapet bidra till kommande beslut inom energi- och klimatområdet. Under Energy2050 deltog även en av de ledande forskarna inom atmosfärmodellering, Lennart Bengtsson* från Max Planck-institutet för meteorologi. Han har under året varit drivande i arbetet med ett gemensamt uttalande om klimatförändringen från KVA. Bakgrunden var att flera akademier i världen kommenterat den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC. När vi skulle ställa oss bakom det uppstod en hel del debatt och ett antal ledamöter var skeptiska till slutsatserna. Vi kom fram till att det vore värdefullt med en oberoende genomgång av forskningen och en genomgripande diskussion. Vi fick bra synpunkter från en rad engagerade människor med specialkunskaper. Arbetet som drevs tillsammans med Henning Rodhe*, David Gee* och Stefan Claesson*, tog nästan ett år och involverade totalt ett 40-tal ledamöter framför allt från klassen för geovetenskaper. Uttalandet lyfter fram att forskningen tydligt visar att människan orsakar ökande halter av växthusgaser i atmosfären, vilka har ändrat jordens strålningsbalans med en global uppvärmning som följd. Samtidigt är det viktigt med en balanserad uppfattning, eftersom klimatet påverkas av naturliga variationer och klimatmodellerna har inneboende osäkerheter. Debatten tar skada av allt för okritiska inlägg från både aktivister och de som helt avvisar en antropogen inverkan på klimatet. Lennart Bengtsson tar som exempel att den smältande havsisen i Arktis fått mycket uppmärksamhet. Men så sent som på 1940-talet var det nästan lika lite is och för bara 35 år sedan talades det tvärtom om en ny istid eftersom det var så mycket is. På samma sätt har många kopplat samman klimatförändringen med kraftiga stormar som Gudrun och Per. The Royal Swedish Academy of Sciences has as its main aim to promote the sciences and strengthen their influence in society. The symposium is being held in association with the Swedish EU presidency in autumn För att reda ut att det inte stämmer skrev vi en debattartikel i Dagens Nyheter och förklarade att ett varmare klimat inte automatiskt ger mer extremt väder. Orsaken till kraftiga stormar är istället temperaturskillnader mellan olika områden, och de kan lika gärna bli mindre framöver. Klimatuttalandet antogs av KVA under hösten och det ligger alltså i linje med FN:s klimatråd. Lennart Bengtsson poängterar att det är viktigt att agera men ser emellertid inte mötet i Köpenhamn som en kris för klimatet, utan mer som ett politiskt misslyckande. I uttalandet finns råd till politiker, där en viktig del är att vi behöver mer kunskap. Ett exempel är nya satelliter för att studera klimatet, istället för dagens som är gjorda för att ta fram väderprognoser. Det behövs även mer forskning om historiska klimat. Kunskapen gör att vi kan få säkrare klimatmodeller och bättre verktyg för att reducera riskerna med klimatförändringen. Mer information om symposiet Energy2050, med bland annat presentationer och det gemensamma akademibudskapet finns på www. energy2050.se. Slutsatserna från symposiet kommer att publiceras i KVA:s tidskrift Ambio under våren. KVA:s klimatuttalande finns på *ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien E N E R G Y I n T E R n A T I O n A l S y m p O S I U m O n f O S S I l - f R E E E n E R g y O p T I O n S Program- och abstractvolym från symposiet. Energy 2050 International symposium on fossil-free energy options Stockholm, Sweden October 19 20, 2009 BRETT VETENSKAPLIGT SAMARBETE INOM ENERGI OCH KLIMAT 7

10 é KVA främjar ny forskning Malariavaccin och proteinveckning FOTO: Privat FOTO: Jacob Forsell Pernilla Wittungs forskargrupp studerar i detalj hur veckningen går till hos metallbindande proteiner, särskilt proteiner som har till uppgift att transportera koppar i cellerna. På 1980-talet började Mats Wahlgren forska kring malaria. Han leder idag en forskargrupp vid KI. Gruppen försöker förstå vad som gör att malariaparasiten orsakar sjukdom hos människor. Vetenskapskademien stöder svensk forskning, genom att varje år dela ut en rad priser, anslag och forskartjänster. Två av mottagarna förra året var professor Pernilla Wittung, som studerar proteinveckning, och professor Mats Wahlgren, som försöker utveckla ett vaccin mot malaria. en av landets största vetenskapliga utmärkelser är Göran Gustafssonpriset. Pernilla Wittung, professor i kemi vid Umeå universitet, var en av fem yngre forskare som fick ta emot priset i samband med akademiens högtidsdag i mars förra året. 4,5 miljoner kronor i anslag fördelat över tre år, innebär ett välkommet ekonomiskt tillskott för hennes nystartade forskargrupp som förutom Pernilla Wittung själv består av fyra doktorander och två postdoktjänster. Priset täcker en längre tid än många andra forskningsstöd. Det bidrar till att gruppen kan jobba kvar, säger Pernilla Wittung. Efter flera års forskning i USA valde Pernilla Wittung att för knappt två år sedan flytta hem till Sverige för att dra igång en ny forskargrupp med fokus på proteinveckning. För att kunna utföra sina viktiga uppgifter i våra celler veckar proteinerna ihop sig till en tredimensionell form, så kallad proteinveckning. Pernilla Wittungs grupp studerar i detalj hur veckningen går till hos metallbindande proteiner, särskilt proteiner som har till uppgift att transportera koppar i cellerna. även om det handlar om grundforskning kan resultaten på sikt bli användbara, berättar Pernilla Wittung. Sedan tidigare har man uppmätt förhöjda halter av koppar både i plack i hjärnan hos Alzheimersjuka och i cancertumörer. Kopparförekomsten i sig är inget som förklarar sjukdomarna, men ökad kunskap om de kopparbindande proteinerna kan ge nya ledtrådar till förståelse av sjukdomarna och hur vi skulle kunna läka dem. Om vi kan förstå mer om den vanliga transportvägen för koppar i cellerna, kanske vi på sikt kan utnyttja det genom att blockera eller styra den mekanismen. 8 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2009

11 förutom det treåriga stödet till forskningen utgick ett personligt pris till Pernilla Wittung. Pengarna kommer bland annat att gå till en välkommen paus från arbetet tillsammans med familjen. Vi funderade ett tag på att åka till Antarktis, men insåg att det inte skulle bli så lätt med två små barn. Nu blir det istället en resa till Galapagos, säger Pernilla Wittung. malaria är en fruktad sjukdom, lyckligtvis dock inte längre i Sverige. Sjukdomen är mest utbredd i Afrika söder om Sahara. Varje år smittas mer än 300 miljoner människor och ungefär två miljoner dör årligen till följd av malaria. Ansträngningar att ta fram ett vaccin har pågått i flera decennier, men hittills utan att någon lyckats. Forskarna gäckas av malariaparasitens förmåga att hela tiden förändras, på liknande sätt som de virus som exempelvis orsakar svininfluensan. Mikrobernas överlevnadsstrategi är att hela tiden ligga före sin värdorganism, säger Mats Wahlgren, professor i smittskydd vid Karolinska Institutet (KI) och överläkare vid Smittskyddsinstitutet. redan på 1980-talet började Mats Wahlgren forska kring malaria. Han leder idag en forskargrupp med tio personer vid KI. Gruppen försöker förstå vad som gör att malariaparasiten orsakar sjukdom hos människor. Studierna har visat att sedan parasiten tagit sig in i blodet fäster den ett slags proteinklister på ytan av de röda blodkropparna. Risken finns att blodkropparna binds ihop och orsakar stopp i blodkärlen. Mats Wahlgrens grupp har dock hittat en molekyl som löser upp klistret. Vi har visat i experiment på djur att molekylen kan förhindra bindning och även spola loss blodkroppar som redan hunnit fastna, säger Mats Wahlgren. Ett första mål med forskningen är ett läkemedel som bromsar sjukdomen och sänker dödligheten hos de som redan smittats. Tester har gjorts på människor i samarbete med ett företag, men ett fungerande läkemedel ligger flera år fram i tiden. Förhoppningen finns också om att i nästa steg få fram ett vaccin. under förra året tilldelades Mats Wahlgren Söderbergs donationsprofessur i medicinsk forskning av KVA. Professuren innebär att hans forskning stöds under fem år med sammanlagt tio miljoner kronor. Pengarna kommer bland annat att användas för att stärka nätverken med andra forskare, exempelvis inom genetik och biokemi vid Uppsala universitet och KI. Kanske blir det också möjligt att utöka gruppen med två forskare. Professuren bidrar till en kontiniuitet i vårt arbete och ger en möjlighet att våga satsa på ett annat sätt, säger Mats Wahlgren. Göran Gustafssonsprisen FAKTA Göran Gustafssonprisen delas ut varje år sedan 1991 för att stödja grundforskning inom molekylärbiologi, fysik, kemi, matematik och medicin. Kandidater nomineras av svenska universitet och högskolor. Efter granskning i KVA:s klasser väljs sedan pristagarna ut av Göran Gustafsson-stiftelsens styrelse. Fem av styrelsens nio ledamöter utses av KVA. Söderbergs donationsprofessur i medicinsk forskning är ett av de anslag som Vetenskapsakademien delar ut med pengar från Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser. Stiftelserna främjar vetenskaplig forskning samt vetenskaplig studie- och undervisningsverksamhet inom ekonomi, medicin och rättsvetenskap. MALARIAVACCIN OCH PROTEINVECKNING 9

12 é KVA främjar ny forskning ASTRONOMINS ÅR MÅNGA NYA VÄRLDAR FOTO: Annika Moberg fullt ut för atmosfärens störningar. Det är fantastiskt, säger Arne Ardeberg. Jordens atmosfär kan vara nog så störande för en astronom. Samtidigt är planeters atmosfärer ett viktigt fokus för rymdforskningen. En atmosfär av rätt sammansättning ökar chanserna för liv. ESA:s (European Space Agency) två rymdsonder Venus Express och Mars Express undersöker just nu varför jordens grannplaneter har utvecklat så annorlunda atmosfärer. Mars atmosfär är nästan obefintlig, men planetens yta är tydligt eroderad av vatten. Varför försvann atmosfären? Vart tog vattnet vägen? Venus däremot har en koldioxidrik atmosfär som gör planeten mycket het. Kunskapen om våra grannplaneter är enligt Arne Ardeberg viktig för att förstå världar som astronomer nu upptäcker ljusår bort var ett rekordår för astronomin aldrig har så många planetsystem upptäckts. 400 år efter att Galileo Galilei riktade det första teleskopet mot rymden har ledamöter i klassen för astronomi och rymdvetenskap mer data än någonsin att analysera. när galileo galilei 1609 tittade ut i rymden med hjälp av en 26 millimeter bred glaslins vidgade han den observerbara delen av universum gånger. Han upptäckte månens kratrar, Jupiters månar, Saturnus ringar och oräkneliga stjärnor. Kring 69 av de stjärnor som för Galileo Galilei enbart var lysande prickar på himlen, hittade astronomer år 2009 helt nya planetsystem. De flesta av planeterna är större än Jupiter. Men vi har även hittat de som endast är något större än jorden. De är hemskt svåra att karaktärisera eftersom de är så små och fjuttiga, säger Arne Ardeberg*, ordförande i klassen för astronomi och rymdvetenskap och professor i astronomi vid Lunds universitet. Orsaken till att just 2009 har blivit ett genombrottsår är framför allt ny teknik där teleskopen automatiskt söker efter skarpast möjliga bild. I återkopplande loopar justerar de sina speglar så att ljusbrytningen blir optimal. Teleskopen som står på landbacken kan idag ge skarpare bilder än rymdteleskopet Hubble. De korrigerar nästan kunskapen om våra grannplaneter är enligt Ardeberg viktig bland annat för att förstå de världar astronomer nu upptäcker ljusår bort. När nästa generations teleskop Extremely Large Telescopes är klara kommer astronomer dessutom kunna upptäcka mindre planeter motsvarande jordens storlek. Det europeiska teleskopet, E-ELT, kommer att ha en huvudspegel som är 42 meter i diameter och beräknas vara i drift Det kommer att bli väldigt mycket enklare att upptäcka mindre planeter. Extremely Large Telescopes kommer samla mer ljus och göra ännu skarpare bilder, säger Arne Ardeberg. När en planet passerar framför sin stjärna kan forskarna dessutom ta reda på atmosfärens sammansättning genom att analysera förändringarna i stjärnans spektrum. Därmed kan de också avgöra förutsättningarna för liv. Extremely Large Telescopes kommer också att kunna se längre bort i universum och detektera ljus som sändes ut av galaxer strax efter Big Bang. Vi räknar med att kunna se väldigt mycket av de första stjärnorna och galaxerna. Vi kommer att kunna se vårt eget universum bli till, säger Arne Ardeberg. Hisnande tankar tankar som Galileo Galilei på sin tid aldrig skulle ha kunnat yppa offentligt. Katolska kyrkans inkvisition placerade honom i husarrest för resten av hans liv när han hävdade att jorden kretsade kring solen. *ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien 10 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2009

13 FOTO: ESO Bild ovan: En illustration av det europeiska Extremely Large Telescope, E-ELT, med spegeldiameter 42 m. I bakgrunden framträder Vintergatans centrum. Bild till höger: Vintergatan i bild från ESA. FOTO: ESA and the PACS consortium ASTRONOMINS ÅR MÅNGA NYA VÄRLDAR 11

14 é KVA belönar framstående insatser OSTROM en populär pristagare FOTO: Erik Huss FOTO: Erik Huss KVA:s preses Svante Lindqvist introducerade 2009 års Nobel- och Ekonomiprisföreläsningar i Aula Magna, Stockholms universitet den 8 december. I förgrunden: fysikpristagaren Willard Boyle. Jag älskar labbet. Dar testar jag mina teorier, sager Ostrom, vars arbeten står på en stabil empirisk grund. Ovan från prisföreläsningen års Ekonomipris fick mycket uppmärksamhet. Det var första gången en kvinna belönades, men lika intressant är att Elinor Ostrom sätter en hållbar förvaltning av jordens naturresurser högt upp på dagordningen. För att lösa klimatfrågan krävs initiativ på många olika nivåer, menar hon. Att vänta på att världens ledare ska ena sig räcker inte. när elinor ostrom väcktes klockan 6:30 på morgonen den 12 oktober och fick veta att hon blivit tilldelad Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 2009 blev hon väldigt förvånad. Jag hade inte väntat mig det. De försäkrade mig om att det var sant och de sa åt mig: gå och gör en kopp kaffe så ska vi ha med dig på en presskonferens senare. Så jag gjorde mig en kopp kaffe och vaknade till, säger Elinor Ostrom. Hon är väldigt glad över att hennes hårda arbete har fått ett erkännande som är betydelsefullt för många människor. Hon har studerat människans förvaltning av viktiga naturresurser: vattentäkter, betesmarker, skogar och fiskbestånd. Hennes slutsatser nyanserar tänkande kring en effektiv och hållbar skötsel. Det har funnits en uppfattning om att det antingen måste vara en statlig förvaltning eller ett privat ägande. Men det är ett alldeles för enkelspårigt tänkande, säger Elinor Ostrom. Hennes forskning motbevisar delvis tesen om allmänningens tragedi ; att ett gemensamt utnyttjande av en naturresurs oundvikligen leder till en överexploatering. Om en begränsad grupp människor gemensamt använder naturresurser som de alla är beroende av, kan förvaltningen istället bli extremt hållbar. Brukarna utvecklar ofta regler som bevarar fiskebestånd eller betesmarker. När en stat eller någon utomstående lägger sig i samarbetet kan det stjälpa hela systemet. Om Elinor Ostrom själv fick välja en person som skulle lyssna på hennes insikter och ändra sitt beteende därefter skulle det vara någon från en biståndsverksamhet. Ibland lägger vi pengarna på fel saker eller så är personer övertygade om att det enda sättet att rädda den biologiska mångfalden är att ha statligt skyddade områden. Ibland slänger vi ut människor som har levt av en resurs under århundraden och när de har förlorat sin känsla av långsiktigt ägande kommer andra in och hugger ner skogar. Man behöver lägga tid och kraft på att ta reda på vilka personer som befinner sig i området och hur de tar hand om det, säger Elinor Ostrom. Hon har sett många exempel där regeringar i utvecklingsländer har tagit beslut om att skydda områden och avhyst lokalbefolkningen. Dessa områden lider idag av olaglig skövling och stora skogsområden går förlorade. 12 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2009

15 inte heller i klimatfrågan vågar hon satsa på att världens ledare kommer att enas snabbt nog för att minska hotet från klimatförändringarna. Vi behöver globala överenskommelser och insatser för att reducera mängden växthusgaser. Men det är ingen bra strategi att bara sitta och vänta på att det ska ske. Tänk om de aldrig kommer överens? I ett arbete för Världsbanken skriver hon att lokala och regionala initiativ är nog så viktiga för att minska läckaget av växthusgaser. Det finns till exempel på campus där studenthemmen tävlar om vem som använder minst energi. Det är en bra sak! Se till att studenthemmen tävlar mot varandra. Se till att städer tävlar mot varandra. På så sätt skulle vi kunna göra mer, säger Ostrom. Enligt Tore Ellingsen*, professor i nationalekonomi och ledamot av kommittén för Ekonomipriset, har omgivningens reaktioner på utdelningen till Elinor Ostrom varit väldigt positiva. Vissa priser är impopulära hos vänsterdebattörer, andra hos högerdebattörer. Men priset till Ostrom fick starkt stöd både hos miljörörelsen och andra med ett traditionellt vänsterperspektiv, och hos personer som är skeptiska till staten, liberaler, eller till och med libertarianer, som sätter en stor tilltro till människans förmåga att lösa problem lokalt, säger han. Den offentliga kritiken har i princip helt uteblivit. En orsak till detta kan också vara att Ostroms arbeten står på en stabil empirisk grund. Hon har studerat verkligenheten, utvecklat hypoteser kring mänskligt agerande och sedan testat dem i anpassade experiment. jag älskar labbet. Där testar jag mina teorier. Men det är samtidigt ganska begränsat. Det går bara att introducera några få variabler åt gången, säger hon. När den första chocken lagt sig efter samtalet från Stockholm fick en av Ostroms medarbetare studera förra årets Nobelprisutdelning. Ostrom hade själv aldrig sett ceremonin och visste inte riktigt vad som förväntades av henne. När hon upptäckte att klädkoden krävde en långklänning skickade hon en tacksam tanke till en kollega från Liberia. Jag har inte burit en sådan lång formell klänning på säkert år. Men som tur är hade jag en kollega från Afrika som hade skickat mig klänningen som jag bar. Jag hade aldrig haft den på tidigare så jag tänkte att detta ger mig äntligen ett tillfälle att ära mina afrikanska medarbetare, säger hon. Hon beskriver Nobelveckan i Stockholm som fantastisk och utmattande. 76 år gammal arbetar hon nu för att ta fram ett fungerande analysredskap för utveckling av ett hållbart samspel mellan människa och natur. *ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien Nobelstiftelsen Foto: Frida Westholm Elinor Ostrom har just mottagit Ekonomipriset vid ceremonin i Konserthuset. ostrom en populär pristagare 13

16 Nobeloch Ekonomipristagare 2009 FOTO: Markus Marcetic Nobelpristagare i fysik (från vänster till höger): Charles K. Kao, Willard S. Boyle och George E. Smith FOTO: Markus Marcetic FOTO: Markus Marcetic Nobelpristagare i kemi (från vänster till höger): Venkatraman Ramakrishnan, Thomas A. Steitz och ada E. Yonath Ekonomipristagare (från vänster till höger): Elinor Ostrom och Oliver E. Williamson é Nobelpriset i fysik 2009 Nobelpriset i fysik 2009 utdelades med ena hälften till é Nobelpriset i kemi 2009 Nobelpriset i kemi 2009 utdelades gemensamt till Charles K. Kao, Standard Telecommunication Laboratories, Harlow, Storbritannien och Chinese University of Hong Kong, för banbrytande insatser angående ljustransmission i fibrer för optisk kommunikation, och med den andra hälften gemensamt till Willard S. Boyle och George E. Smith, Bell Laboratories, Murray Hill, NJ, USA, för uppfinningen av en avbildande halvledarkrets CCD-detektorn Venkatraman Ramakrishnan, MRC Laboratory of Molecular Biology, Cambridge, Storbritannien, Thomas A. Steitz, Yale University, New Haven, CT, USA och Ada E. Yonath, Weizmann Institute of Science, Rehovot, Israel för studier av ribosomens struktur och funktion. é Ekonomipriset 2009 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2009 utdelades med ena hälften till Elinor Ostrom, Indiana University, Bloomington, IN, USA, för hennes analys av ekonomisk organisering, särskilt samfälligheter, och med den andra hälften till Oliver E. Williamson, University of California, Berkeley, CA, USA, för hans analys av ekonomisk organisering, särskilt företagets gränser. 14 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2009

17 é KVA belönar framstående insatser Crafoordpriset 2009 del av en medicinsk revolution FOTO: Markus Marcetic Ordförande i Crafoordpriskommitten Catharina Svanborg, pristagarna Tadamitsu Kishimoto, Charles Dinarello och Toshio Hirano, Lars Klareskog, ledamot av priskommittén. Hade Holger Crafoord, instiftaren av Crafoordpriset, levt idag, hade han sannolikt kunnat slippa det mesta lidandet av sin ledgångsreumatism. Forskningen bakom Crafoordpriset 2009 är en del av en medicinvetenskaplig revolution där mer träffsäkra läkemedel nu bromsar plågsamma och dödliga sjukdomsförlopp. Kunskaper från banbrytande molekylärbiologisk forskning har börjat nå ut till patienterna. mot slutet av sin levnadstid plågades industrimannen Holger Crafoord, grundaren av det världsledande dialysföretaget Gambro, av svår ledgångsreumatism. När han och hans fru, Anna-Greta Crafoord, år 1980 instiftade Crafoordpriset beslöt de därför att priset då och då, när tillräckliga vetenskapliga framsteg hade gjorts, skulle delas ut i polyartrit (ett samlingsnamn för reumatiska sjukdomar där flera av kroppens leder är inflammerade). År 2009 var ett sådant år. Då ansökte klassen för medicinska vetenskaper om ett uppehåll i det annars treåriga schemat där astronomi och matematik, varvas med geovetenskaper och biovetenskaper. Istället belönades två banbrytande upptäckter inom immunologin, som har fått stor betydelse för personer som lider av olika ledsjukdomar. Amerikanen Charles Dinarello isolerade år 1977 en feberframkallande signalsubstans i immunförsvaret, interleukin-1 (IL-1) och japanerna Tadamitsu Kishimoto och Toshio Hirano isolerade några år senare, 1985, signalsubstansen interleukin-6 (IL-6). Ett överflöd av IL-1 eller IL-6 i kroppen kan leda till att immunförsvaret löper amok och attackerar lederna. Det har visat sig att läkemedel som blockerar IL-1 har en undergörande verkan på gikt och den mer sällsynta Stills sjukdom som ger svår feber och ledvärk. IL-6-blockerande läkemedel hjälper istället mot ledgångsreumatism. Hos många, men inte alla patienter, har det en dramatisk effekt, både på sjukdomen och på destruktionen av lederna, säger Lars Klareskog, professor i reumatologi och ledamot i priskommittén. >> CRAFOORDPRISET 2009 DEL AV EN MEDICINSK REVOLUTION 15

18 Illustration: KVA & Airi Iliste IL-1, IL-6 och TNF i inflammerad led. En illustration ur det populärvetenskapliga pressmaterialet som togs fram inför offentliggörandet. När patienter med svår ledgångsreumatism kom till honom för ett tiotal år sedan kunde han bara lindra de smärtsamma symptomen. Att bromsa sjukdomsförloppet var en utopi. Vi såg patienternas leder destrueras framför våra ögon. Att vara reumatiker var att löpa stor risk för bestående invaliditet, säger han. men allting vände när de första mer träffsäkra läkemedlen som bygger på modern molekylärbiologisk forskning kom mot slutet av 1990-talet. Ravinder Maini, läkare och reumatolog, och Marc Feldmann, grundforskare och immunolog, upptäckte redan under mitten av 1980-talet att ledgångsreumatiker ofta hade alldeles för mycket av en substans som kallas TNF, tumor necrosis factor, i sina leder. När de 1989 testade att slå ut TNF i en provrörsmodell av ledgångsreumatism lyckades de bromsa förödelsen. Sedan gick utvecklingen, med medicinska mått mätt, i rasande fart fanns de första godkända läkemedlen ute på marknaden, så kallade TNF-blockerare. Tack vare dessa blev en tredjedel av alla ledgångsreumatiker i princip helt av med sina symptom. Tidigare rullstolsburna människor kunde börja gå och jobba. År 2000 blev Ravinder Maini och Marc Feldmann de allra första Crafoordpristagarna i polyartrit. Den här pionjärforskningen visade att man kunde använda kunskap om de molekylära mekanismerna för att utveckla väldigt välriktade terapier. Det öppnade porten för den här typen av läkemedelsutveckling. Inte bara mot ledgångsreumatism, utan även mot en lång rad andra sjukdomar, säger Klareskog. Personer som lider av tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit har också haft en fantastisk hjälp av TNF-blockerare. Andra läkemedel som har kommit tack vare den otroliga kunskapsutvecklingen inom molekylärbiologin har bland annat gjort att många MS-patienter sedan några år tillbaka slipper hälften av sina skov. Personer som lidit av svår psoriasis i hela sitt vuxna liv, ser nu också sina rödfjälliga utslag läka ut, och inom cancervården förhindrar målstyrda läkemedel dödliga återfall. men alla människor har inte blivit hjälpta. TNF-blockerande läkemedel har till exempel en mycket begränsad effekt för cirka en tredjedel av alla ledgångsreumatiker. För vissa personer i denna tredjedel har de nya IL-6-blockerarna kommit som en räddare. Andra har fortfarande inget läkemedel som biter på deras sjukdom. De allra flesta patienter med ledgångsreumatism mår väldigt mycket bättre än tidigare. Cirka 30 procent mår helt bra. Men det är fortfarande 70 procent som har symptom av sin sjukdom. Det är många saker i livet som dessa patienter inte kan göra. Så vi har inte löst problemet, det återstår mycket att förbättra, säger Klareskog. Han hoppas att utvecklingen kan gå så långt att ledsjukdom inte bara bromsas utan botas helt. Reumatologer har upptäckt att om en patient, som har effekt av TNF-blockerare, får läkemedlet direkt efter sjukdomsutbrottet kan hon eller han bli helt frisk. Det har visat sig att om man sätter in en TNF-blockad tidigt, tre eller sex månader efter sjukdomens debut, så finns det en del individer som blir helt symptomfria och inte längre behöver någon behandling. Lars Klareskog hoppas att samma sak kommer att gälla läkemedel riktade mot IL-6. Eftersom botandet tycks bygga på att en patient får rätt behandling direkt, letar nu forskarna efter biologiska markörer som kan visa vilken slags ledgångsreumatism en patient lider av. Är den driven av TNF, IL-6 eller någon annan signalsubstans? Om denna framtidsvision blir verklighet kommer ledgångsreumatism för vissa patienter bli en lindrig sjukdom som går att bota inom loppet av några månader. Det låter som en utopi; en dröm som kanske inte ens Holger och Anna-Greta Crafoord vågade drömma när de instiftade Crafoordpriset. FAKTA Crafoordpriset Crafoordpriset delas årligen ut av KVA. Prissumman på USD (fr.o.m. 2010, 4 miljoner SEK) gör det till ett av världens största vetenskapliga priser. Priset syftar till att främja internationell grundforskning inom ämnena astronomi och matematik, geovetenskaper samt biovetenskaper (särskilt ekologi). Priset kan även delas ut för framstående insatser inom forskning om polyartrit. Anna-Greta och Holger Crafo ords fond, med stöd av förvaltaren Crafoordska stiftelsen, bekostar priset vilket instiftades 1980 och delades ut första gången KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2009

19 Crafoordpristagare 2009 FOTO: Markus Marcetic Bild till höger: Charles Dinarello Undre raden från vänster till höger: Tadamitsu Kishimoto, Toshio Hirano FOTO: Markus Marcetic FOTO: Markus Marcetic é Crafoordpriset i polyartrit 2009 Crafoordpriset i polyartrit 2009 utdelades gemensamt till Charles Dinarello, University of Colorado School of Medicine, Denver, USA, Tadamitsu Kishimoto, Graduate School of Frontier Biosciences, Osaka University, Japan och Toshio Hirano, Graduate School of Medicine, Osaka University, Japan, för sina pionjärinsatser vid isolering av interleukiner, samt bestämning av deras egenskaper och betydelse vid uppkomst av inflammatoriska sjukdomar. CRAFOORDPRISTAGARE

20 é KVA belönar framstående insatser PRISER OCH BELÖNINGAR SOM DELATS UT UNDER 2009 Gregori Aminoffpriset** på kr tilldelades George M. Sheldrick, Georg-August Universität, Göttingen, Tyskland och Gérard Bricogne, Global Phasing Ltd, Cambridge, England, för deras insatser inom teoriutveckling och metodimplementering för kristallografi. Arnbergska priset** på kr tilldelades Robert Östling, Stockholms universitet, för hans analys av strategisk interaktion mellan begränsat rationella aktörer. Svante Arrheniusmedaljen ** tilldelades Bengt Nordén*, Chalmers tekniska högskola, för hans utveckling av polariserad ljusspektroskopi (framför allt linjärdikroism) för studiet av molekylära växelverkningar och struktur i komplexa system, och för beskrivning av de mekanistiska grunderna för DNA-ligand-interaktioner, samt för upptäckter och uppfinningar som givit grundläggande insikt kring nukleinsyrors termodynamik och kinetik. Sture Centerwalls pris på kr tilldelades Anders Angerbjörn, Stockholms universitet, för hans mångåriga och framgångsrika arbete med att rädda den svenska fjällrävsstammen. Crafoordpriset på USD tilldelades gemensamt till Charles Dinarello, University of Colorado School of Medicine, Denver, USA, Tadamitsu Kishimoto, Graduate School of Frontier Biosciences, Osaka University, Japan och Toshio Hirano, Graduate School of Medicine, Osaka University, Japan, för sina pionjärinsatser vid isolering av interleukiner, samt bestämning av deras egenskaper och betydelse vid uppkomst av inflammatoriska sjukdomar. Edlundska priset** på kr tilldelades Björn Davidsson, Uppsala universitet, för hans nyorienterande och banbrytande insatser avseende kometkärnors gasutflöden, massa och topografi. Hilda och Alfred Erikssons pris** på kr tilldelades Lennart Hammarström och Edvard Smith, Karolinska Institutet, Huddinge, för deras upptäckter rörande medfödda immunbristsjukdomar. Tage Erlanders pris** på kr samt kr för anordnandet av ett symposium tilldelades Andreas Axelsson, Stockholms universitet, för hans insatser för utvecklandet av funktionalkalkylen inom harmonisk analys, vilket ledde till beviset av Lions förmodan. Flormanska belöningen på kr tilldelades Johan Kreuger, Uppsala universitet, för hans arbeten rörande molekylära mekanismer som reglerar angiogenesen. Göran Gustafssonprisen** på 4,5 miljoner kr vardera, samt kr i personligt pris, tilldelades i Matematik Ola Hössjer, Stockholms universitet, för att han på ett fruktbart sätt lyckats förena stora teoretiska insatser inom matematisk statistik med mycket intressanta tillämpningar inom modern vetenskap och teknik, inte minst inom statistisk genetik. Fysik Mikael Käll, Chalmers tekniska högskola, för sin forskning inom bionanofotonik, där han utnyttjar ljusfenomen på nanoskalan. Genom att använda metalliska nanostrukturer har han konstruerat effektiva biosensorer, tekniker för tumörbehandling, optiska krafter på nanoskala och metoder för att förstärka energiöverföring mellan molekyler. Kemi Pernilla Wittung-Stafshede, Umeå universitet, för sina betydelsefulla studier av proteinveckning. Hon har bland annat visat hur trängsel i en tät cellmiljö drastiskt kan påverka proteiners veckning och sekundära struktur, vilket i sin tur kan bidra till förståelsen av sjukdomar som Alzheimer, Parkinsons och Skelleftesjukan. Molekylärbiologi Karl Ekwall, Karolinska Institutet samt Södertörns högskola, för hans eleganta och banbrytande studier av epigenetisk genreglering. Medicin Klas Kullander, Uppsala universitet, för sina insatser att klarlägga molekylära mekanismer för kommunikation mellan nervceller i funktionella nätverk, särskilt mellan nerver som styr vårt gångmönster. 18 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2009

21 Letterstedtska författarpriset på kr tilldelades Kerstin Ekman för hennes bok Herrarna i skogen, utgiven år Letterstedtska översättarpriset på kr tilldelades Ulla Roseen för hennes år 2007 utkomna översättning av Leo Tolstojs roman Anna Karenina. Letterstedtska priset för särskilt maktpåliggande vetenskapliga undersökningar på kr tilldelades Bill S. Hansson vid Max-Planck-institutet för kemisk ekologi, Jena, Tyskland, för hans stora vetenskapliga insatser inom området insekternas doftsinnesfunktioner och deras betydelse för doftstyrda beteenden inkluderande klargörandet av de molekylära transduktionsmekanismerna bakom doftuppfattningen. Lindbomska belöningen på kr tilldelades Maria Selmer, Uppsala universitet, för hennes mycket betydelsefulla arbete som resulterat i en högupplöst struktur av 70S-ribosomen komplexad med mrna och trna. Ingvar Lindqvistprisen** på kr vardera i personligt pris, samt kr till respektive skola, tilldelades i Matematik Doris Lindberg, Carlssons skola, Stockholm Fysik Axel Hambræus, Bladins skola, Malmö Biologi Bo Bergström, Martin Koch-gymnasiet, Hedemora NO Helene Kamf, Mariaskolan, Skurup för entusiasm, engagemang och utvecklingsarbete som har lett till att elevernas intresse för matematik och naturvetenskap har ökat. Årets pris har möjliggjorts genom stöd från Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser. Nobelpriset i fysik på 10 miljoner kr tilldelades med ena hälften till Charles K. Kao, Standard Telecommunication Laboratories, Harlow, Storbritannien och Chinese University of Hong Kong, för banbrytande insatser angående ljustransmission i fibrer för optisk kommunikation, och med den andra hälften gemensamt till Willard S. Boyle och George E. Smith, Bell Laboratories, Murray Hill, NJ, USA, för uppfinningen av en avbildande halvledarkrets CCD-detektorn. Nobelpriset i kemi på 10 miljoner kr tilldelades gemensamt till Venkatraman Ramakrishnan, MRC Laboratory of Molecular Biology, Cambridge, Storbritannien, Thomas A. Steitz, Yale University, New Haven, CT, USA och Ada E. Yonath, Weizmann Institute of Science, Rehovot, Israel, för studier av ribosomens struktur och funktion. Stora Linnémedaljen i silver tilldelades Jonathan M. Singer som erkänsla för hans fantastiska bokgåva Tulipae Hortorum till Kungl. Vetenskapsakademien. Strömer-Ferrnerska belöningen på kr tilldelades Fredrik Schöier, Onsala rymdobservatorium, för banbrytande insatser inom analysen av molekylemission från cirkumstellära höljen kring röda jättestjärnor. Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne på 10 miljoner kr tilldelades Elinor Ostrom, Indiana University, Bloomington, IN, USA, för hennes analys av ekonomisk organisering, särskilt samfälligheter och Oliver E. Williamson, University of California, Berkeley, CA, USA, för hans analys av ekonomisk organisering, särskilt företagets gränser. Söderbergska priset på 1 miljon kronor tilldelades Lennart Pålsson, Lunds universitet, för hans synnerligen framstående vetenskapliga arbeten inom den internationella privaträtten. Tobias Priset på 2 miljoner kr/år under 5 år i forskningsanslag samt ett personligt pris på kr tilldelades Stefan Karlsson, Lunds universitet, för hans grundläggande studier av mekanismer som reglerar blodbildande stamceller och hur metoder kan utvecklas för att föröka blodbildande stamceller i syfte att förbättra klinisk benmärgstransplantation. Wahlbergska minnesmedaljen i guld** tilldelades Ove Hagelin, Hagströmerbiblioteket, Karolinska Institutet, för att han på ett utmärkt sätt har främjat de naturhistoriska vetenskaperna. Wallmarkska priset ** på kr tilldelades Pernilla Wittung-Stafshede, Umeå universitet, för hennes betydelsefulla studier av proteinveckning in vitro och in vivo. Wargentinmedaljen i silver tilldelades Lennart Dahlmark, Gävle, för sina amatör-astronomiska arbeten, särskilt upptäckt och undersökningar av tidigare icke kända variabla stjärnor. *ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien **utdelades vid akademiens högtidsdag 31 mars 2009 priser och belöningar som delats ut under KAPITEL

PROGRAM FORSKARE + MOBILITET + SAMVERKAN = KREATIV MILJÖ?

PROGRAM FORSKARE + MOBILITET + SAMVERKAN = KREATIV MILJÖ? PROGRAM FORSKARE + MOBILITET + SAMVERKAN = KREATIV MILJÖ? STOCKHOLM MEETING 27 SEPTEMBER 2012 PROGRAM Moderator: K-G Bergström 13:30 Agneta Bladh, Vetenskap & Allmänhet (VA) och Barbara Cannon, Kungl.

Läs mer

Biokemi. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning

Biokemi. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning Biokemi Sammanfattande bedömning Sverige var länge världsledande inom biokemi, främst analytisk biokemi och enzymologi, och nuvarande svensk bioteknisk och farmaceutisk industri har i många delar sitt

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund

Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund den 24 maj 2011 Johan Håstad, Teoretisk Datalogi, KTH Svante Linusson, Diskret Matematik, KTH Holger Rootzén, Matematisk Statistik, Chalmers och GU lärarutbildning

Läs mer

Kärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid

Kärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid RAPPORT FRÅN ENERGIUTSKOTTET OKTOBER 2013 Kärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid Detta dokument har producerats av Energiutskottet som tillhör Kungl. Vetenskapsakademien. Det speglar Energiutskottets

Läs mer

Nobelpristagare 2015

Nobelpristagare 2015 Nobelpristagare 2015 Alfred Nobel - en mångsidig man Alfred Nobel (1833-1896) är känd över hela världen som uppfinnaren av dynamiten och skaparen av Nobelpriset. Men han var även en affärsman som i en

Läs mer

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2012. John B. Gurdon och Shinya Yamanaka. för upptäckten att mogna celler kan omprogrammeras till pluripotens

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2012. John B. Gurdon och Shinya Yamanaka. för upptäckten att mogna celler kan omprogrammeras till pluripotens PRESSMEDDELANDE 2012 10 08 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2012 gemensamt tilldelas John B. Gurdon och Shinya Yamanaka för upptäckten

Läs mer

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad

Läs mer

En sax för gener kan få Nobelpris

En sax för gener kan få Nobelpris En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015 09 28 11:56:30 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/en sax for gener kan fa nobelpris/ En sax för gener kan få Nobelpris

Läs mer

Internationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november

Internationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november Internationella forskarsymposiet 26 oktober 1 november Inbjudan Ett femtiotal av världens mest framstående forskare kommer den 26 oktober till den 1 november 2008 till Lund och Malmö. Under sin vecka i

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv Program för Världsparkinsondagen, den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv 13.00 Välkomsthälsning Inledning 13.10 Det svenska Parkinsonregistret Enkät om

Läs mer

Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari.

Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari. GISLAVEDS ASTRONOMISKA SÄLLSKAP ORION NYHETSBREV Observationer, nyheter från rymden, tips och idéer Nummer 7, december 2015 Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet

Läs mer

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Rymden 3 Upptäck universum med Cosmonova 3 Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5 2 Rymden Rymden, universum utanför jorden, studeras främst

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Bidra till framtiden. genom gåva eller donation

Bidra till framtiden. genom gåva eller donation Bidra till framtiden genom gåva eller donation GÖTEBORGS VIKTIGASTE HUS FYLLER 100 ÅR MED DIN HJÄLP BLIR NÄSTA 100 ÅR ÄNNU VIKTIGARE Göteborgs universitet är idag ett av landets största lärosäten med över

Läs mer

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Forskningsfinansiering i Sverige Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är den stora grundforskningsmyndigheten med tre ämnesråd;

Läs mer

Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013. Tack för din medverkan!

Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013. Tack för din medverkan! Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013 Tack för din medverkan! Jan Björklund, vice statsminister, utbildningsminister, FP Sjukvårdens effektivitetskrav gör att forskningen ofta kommer på undantag, och det

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle

Läs mer

Entreprenör skaps veckan 17-26 april 2002 JÖNKÖPING VÄXJÖ STOCKHOLM ÖREBRO ESKILSTUNA GÖTEBORG LUND RONNEBY UMEÅ LULEÅ

Entreprenör skaps veckan 17-26 april 2002 JÖNKÖPING VÄXJÖ STOCKHOLM ÖREBRO ESKILSTUNA GÖTEBORG LUND RONNEBY UMEÅ LULEÅ The International Award for Entrepreneurship and Small Business Research Entreprenör skaps veckan 17-26 april 2002 JÖNKÖPING VÄXJÖ STOCKHOLM ÖREBRO ESKILSTUNA GÖTEBORG LUND RONNEBY UMEÅ LULEÅ The International

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Crafoordpriset 2009. Upptäckterna lade grund för effektiva läkemedel

Crafoordpriset 2009. Upptäckterna lade grund för effektiva läkemedel Populärvetenskaplig information Crafoordpriset 2009 Årets Crafoordpris tilldelas tre forskare som har identifierat två nyckelspelare i immunförsvaret: signalsubstanserna interleukin-1 (IL-1) och interleukin-6

Läs mer

Den gränsen passerades i mitten av 1800-talet som ett resultat av industrialiseringen. Sedan dess bryts livsmiljön ned snabbare än den reparerar sig.

Den gränsen passerades i mitten av 1800-talet som ett resultat av industrialiseringen. Sedan dess bryts livsmiljön ned snabbare än den reparerar sig. Omställning av samhället, men blir det uthålligt? Vad är uthållighet och vad krävs för att förverkliga den? av Staffan Delin Omställningen av samhället verkar, av den aktuella debatten att döma, ha som

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences. Your Majesties, your Royal Highness, Excellencies, Honoured Assembly It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och

Läs mer

Stiftelsen för Strategisk Forskning

Stiftelsen för Strategisk Forskning Stiftelsen för Strategisk Forskning Forskning som formar vår framtid Presentation för styrelsen Lars Rask 2008-02-08 1 Stiftelsen för Strategisk Forskning Bildades 1994 Regeringen utarbetade dess stadga,

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd Kompis med kroppen 1. Häng med på upptäcksfärd Hej! Häng med och lär dig mer om hur du är schysst mot kroppen och blir mer klimatsmart! Du kan säkert redan en hel del om frukt och grönsaker och vet att

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström Stephen Hawking och Gud Tord Wallström I en intervju för flera år sen berättade den engelske vetenskapsmannen Stephen Hawking om en audiens som han och några kolleger beviljats med påven i samband med

Läs mer

Nobelpris i fysik. Fysik i framkant, KTH 29 november 2013 P. Carlson

Nobelpris i fysik. Fysik i framkant, KTH 29 november 2013 P. Carlson Nobelpris i fysik Fysik i framkant, KTH 29 november 2013 P. Carlson Nobelpris i fysik Menu Alfred Nobel Fakta och FAQ s Några priser Hur få priset? Slutord Alfred Nobel Född 1833 i Stockholm Uppfann dynamit

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Bilaga p Bilaga p Bilaga p. 276

Bilaga p Bilaga p Bilaga p. 276 Sid 1 (6) Anders Bergh, ordförande Maria Fällman Birgitta Bernspång Marianne Hultmark Carina Wallmark Patrick Mauritzon Anna Olson, sekreterare STIPENDIUM: 274. Beslut Stipendium inom grundutbildning för

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Omnisys Instruments AB

Omnisys Instruments AB Omnisys Instruments AB More space insight Miljardkonferensen, Vinnova 2015-04-29 Martin Kores Serving Science Scope: Company presentation Omnisys ALMA contributions Förberedelser, erfarenheter, lärdomar

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

AKADEMINYHETER. Nobel- och Ekonomiprisen 2009 Akademien offentliggjorde 2009 års Nobeloch Ekonomipris den 6, 7 och 12 oktober.

AKADEMINYHETER. Nobel- och Ekonomiprisen 2009 Akademien offentliggjorde 2009 års Nobeloch Ekonomipris den 6, 7 och 12 oktober. AKADEMINYHETER FÖR LEDAMÖTER OCH PERSONAL VID KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN NO 3 4 NOVEMBER 2009 FOTO: ERIC HUSS FOTO: MARKUS MARCETIC Nobel- och Ekonomiprisen 2009 Akademien offentliggjorde 2009 års Nobeloch

Läs mer

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga

Läs mer

Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014. Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering

Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014. Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014 Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering Intäkter för forskning och forskarutbildning 2012 Fördelat på lärosäten och finansiärer Källa:

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Ursprunglig världsbild Man trodde länge att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Ovanför denna fanns himlen formad som ett halvklot. På detta himlavalv

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Lions forskningsfond mot folksjukdomar

Lions forskningsfond mot folksjukdomar Lions forskningsfond mot folksjukdomar Ett 30-årigt samarbete mellan Lions och Linköpings universitet Johan Dabrosin Söderholm Professor i kirurgi, överläkare Dekanus, Hälsouniversitetet Linköpings universitet

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

Biologi Kunskapens användning

Biologi Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och

Läs mer

Det är hållbara stadsdelar det hänger på

Det är hållbara stadsdelar det hänger på Det är hållbara stadsdelar det hänger på Om städers och stadsdelars betydelse för en globalt hållbar utveckling Susanna Elfors, Tekn. Dr. samhällsplanering och miljö, hållbarhetskonsult. Hållbar stadsutveckling

Läs mer

Frossa en brännhet klimatfars

Frossa en brännhet klimatfars Introduktion till Frossa en brännhet klimatfars Vi kommer från Teater Barbara och vi heter Johan Ehn, Anders Jansson och Carina Jingrot. Vi är skådespelare i pjäsen FROSSA en brännhet klimatfars. Föreställningen

Läs mer

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Fysik för poeter 2010 Professor Lars Bergström Fysikum, Stockholms universitet Vi ska börja med lite klassisk fysik. Galileo Galilei

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

ETT REGIONALT SAMVERKANSPROJEKT FÖR ÖKAD TILLVÄXT

ETT REGIONALT SAMVERKANSPROJEKT FÖR ÖKAD TILLVÄXT ETT REGIONALT SAMVERKANSPROJEKT FÖR ÖKAD TILLVÄXT 2 ESS MAX IV i regionen - TITA Forskningsanläggningarna MAX IV och ESS riktar världens ögon mot Öresundsregionen. Anläggningarna beräknas stå klara 2015

Läs mer

Cancer som en ämnesomsättningssjukdom del 1

Cancer som en ämnesomsättningssjukdom del 1 Cancer som en ämnesomsättningssjukdom del 1 Artiklarna skrivna av Dr Georgia Ede (översättning S E Nordin) Thomas Seyfried PhD, en hjärncancerforskare med över 25 års erfarenhet inom området, gav en banbrytande

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 2016 Naturvetenskapliga området

Verksamhetsplan 2015 2016 Naturvetenskapliga området Verksamhetsplan för Naturvetenskapliga området 2015-2016 1 Verksamhetsplan 2015 2016 Naturvetenskapliga området Verksamhetsplan för Naturvetenskapliga området 2015-2016 3 Verksamhetsplan för Naturvetenskapliga

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Astronomin och sökandet efter liv där ute. Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet

Astronomin och sökandet efter liv där ute. Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet Astronomin och sökandet efter liv där ute Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet Sofia Feltzings vanliga forskning 250 miljoner år Drakes ekvation!"#"$" "%"!"#$%& "&"'()*" "%""+," "%"+$&%""+-%$&."+,"

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

CYGNUS. Länktips! Kallelse: Årsmöte 15 mars 2012

CYGNUS. Länktips! Kallelse: Årsmöte 15 mars 2012 CYGNUS Medlemsblad för Östergötlands Astronomiska Sällskap Nr 2, 2011 Innehåll Länktips! Kallelse till Årsmötet Sammanfattning av Gösta Gahms föredrag under Höstmötet 1 2 Vårens program 3 ÖAS webbplats

Läs mer

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) 1 (5) 2009-01-15 Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) Godkänd Redovisa elementära praktiska och teoretiska kunskaper inom ämnenas olika Väl godkänd Redovisa goda praktiska och teoretiska

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Är genetiken på väg att bota diabetes?

Är genetiken på väg att bota diabetes? Är genetiken på väg att bota diabetes? Simon Eklöv Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet. Under början

Läs mer

Etapprapport kulturella hjärnan, hösten 2013 - hösten 2014. Anslag har erhållits från SLL för att i ett treårigt projekt skapa en webbportal, som ska förmedla kunskap från forskningsfronten i det tvärvetenskaplig

Läs mer

Nobelpriset i fysik 2014

Nobelpriset i fysik 2014 Pressrelease (eller pressmeddelande) är en informerande text som företag och organisationer använder sig av för att nå ut med ny information till media, i hopp om att de i sin tur ska skriva eller rapportera

Läs mer

Fysik Kunskapens användning

Fysik Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner

Läs mer

Solsystemet samt planeter och liv i universum

Solsystemet samt planeter och liv i universum Solsystemet samt planeter och liv i universum Kap. 7-8, Solsystemet idag och igår Kap. 9.2, Jordens inre Kap. 10, Månen Kap 17, asteroider, kometer Kap 30, Liv i universum Jordens inre Medeltäthet ca 5500

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik Greenchem Speciality Chemicals from Renewable Resources Hållbar produktion och bioteknik Paradigmskifte för svensk kemiindustri? Det finns många skäl, såväl miljömässiga som ekonomiska, till att intresset

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till

Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till Enligt lagstiftningen måste ett läkemedel som ska ges till en patient i Sverige vara godkänt för försäljning i vårt land.

Läs mer

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma Centerkvinnornas internationella strategi Antagen på 2009 års förbundsstämma Varför har Centerkvinnorna ett internationellt arbete? Det övergripande målet med Centerkvinnornas internationella arbete är

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Forskningsresurser i högskolan

Forskningsresurser i högskolan , Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side

Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side Lennart O. Bengtsson Professor, University of Reading, UK Medlem av Vetenskapsakademien Klimatpolitik

Läs mer

Hållbarhetsmyten. varför ekonomisk tillväxt inte är problemet SNS FÖRLAG. Hallbarhetens.indd 3 2011-03-14 13.35

Hållbarhetsmyten. varför ekonomisk tillväxt inte är problemet SNS FÖRLAG. Hallbarhetens.indd 3 2011-03-14 13.35 Martin Andersson Christer Gunnarsson Hållbarhetsmyten varför ekonomisk tillväxt inte är problemet SNS FÖRLAG Hallbarhetens.indd 3 2011-03-14 13.35 SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025

Läs mer

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN. främjar vetenskaperna och stärker deras inflytande i samhället

KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN. främjar vetenskaperna och stärker deras inflytande i samhället KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN främjar vetenskaperna och stärker deras inflytande i samhället é 2 Nordstjärnan del av Kungl. Vetenskapsakademiens sigill sedan 1742 GRAFISK FORM OCH PRODUKTION: Christina Ajax,

Läs mer

Vetenskap & Allmänhet, VA främjar dialog och öppenhet mellan allmänhet och forskare

Vetenskap & Allmänhet, VA främjar dialog och öppenhet mellan allmänhet och forskare Vetenskap & Allmänhet, VA främjar dialog och öppenhet mellan allmänhet och forskare Forskning berör oss alla och påverkar vår framtid. Därför måste allmänheten få större insyn och vara med och diskutera

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Utbildningsplan för biomedicinprogrammet

Utbildningsplan för biomedicinprogrammet Utbildningsplan för biomedicinprogrammet 1BI13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-11-16 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 1BI13 1.2. Programmets

Läs mer

ett rollspel om klimat för åk 9 och gymnasiet

ett rollspel om klimat för åk 9 och gymnasiet Lärarhandledning Klimattoppmöte 2011 ett rollspel om klimat för åk 9 och gymnasiet Under FNs klimattoppmöte i Sydafrika i december 2011 träffas världens ledare för att hitta en lösning på klimatutmaningarna.

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer