Strategier för den regionala kollektivtrafiken i Stockholms län Beslutsunderlag Förslag till beslut

Transkript

1 Handläggare Jens Plambeck jens. TJÄNSTEUTL LÅTANDE Version Trafiknämn nden punkt 6 1(2) TN K1 (Öppen) Strategier för den regionala kollektivtrafiken i Stockholms län Kollektivtrafiken har en avgörande betydelse för tillgängligh eten i länet t både regionalt och för personer med funktionsnedsättning - och för att bidra till en hållbar regionförstoring. Belastningenn på kollektivtrafiksystemet ökar och det finns stora investerings- och utvecklingsbehov, som kommerr att innebära ökade kostnader för kollektivtrafiken. För Stockholmsregionen är det d en stor utmaning och en avgörande framtidsfråga att kollektivtrafiken kan utvecklas i åtminstone samma takt som befolkningsutvecklingen och att hela transportsystemet planeras för att kollektivtrafikandelen på sikt ska kunna öka. Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande 4 mars 2013 Trafikförvaltningens strategier 4 marss 2013 Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att godkänna förslag till strategier för den regionala kollektivtrafiken n i Stockholms län. En utvecklad kollektivtrafikk är en förutsättning för att förenaa stark tillväxt och bibehållen god livs- och verksamhetsmiljö i regionen. Utvecklingen av en attraktiv kollektivtrafik måste vägas mot hållbaraa investeringar och rationell drift för att säkerställa effektivitet och kvalitet. I ett beställarperspektiv behövs även en aktiv affärsutveckling och affärsförvaltning för att säkerställa kvalitet och effektivitet i såväl trafikdriften som investeringar och underhåll. Attt kollektivtrafiken ska ha en så begränsad inverkann på miljö och på människors hälsa som möjligt är en viktig utgångspunkt för verksamheten. En attraktiv kollektivtrafik förutsätter även en aktiv och tydlig kommunikation med resenären om dagens och morgondage ens tjänster och erbjudanden. Strategierna inom trafik, infrastruktur, affär och hållbar utveckling har starka kopplingar till varandra och ska därförr ses som en helhet.

2 2(2) IT hanteras inte i en separat strategi utan hanteras, till skillnad från tidigare förhållningssätt, som en integrerad del i hela verksamheten. Inom Stockholms läns landsting finns dessutom en koncernövergripande IT-policy respektive IT- separat utan utgör en av flera viktiga aspekter som ska beaktas vid avvägningar i strategi som styr Trafikförvaltningens IT-arbete. Inte heller säkerhet s belyses Trafikförvaltningens samlade verksamhet. Strategierna uttrycks i överordnade och framåtblickande principer för hur kollektivtrafikens utveckling ska leda mot fastställda mål. Centrala omvärlds- i förändringar och trender som påverkar kollektivtrafiken harr också beaktats strategiarbetet. Strategiernas styrning av Trafikförvalt tningens verksamhet och kostnader konkretiseras i utvecklingsplaner och riktlinjer. Grundläggande för strategiernas inriktning är attt samhälletss resurser ska användas så effektivt som möjligt. Närr olika ambitioner uttrycks i strategierna är det således underförståttt att de ska förverkligas på ett kostnadseffektivt sätt och att en avvägning alltid måste ske i förhållande till ekonomiska och andra resurser som står till förfogande vid varje tillfälle. Strategierna har i första hand utformats för att ge vägledningg för Trafikförvaltningens verksamhet med fokus på den upphandlade kollektivtrafiken. Därutöver syftar strategierna till att förmedla Trafiknämndens intentioner förr hur kollektivtrafiken ska utvecklas till andra samhälls- och marknadsaktörer samt till medborgare och resenärer. Strategierna anger den färdriktning som krävs för att visionen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet om Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbartt transportsystem bidrar till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion ska kunna förverkligas. Anders Lindström Förvaltningschef Jens Plambeck P Chef Bilagor Strategier för den regionalaa kollektivtrafiken i Stockholms län. Summering av ändringar sedan Trafiknämndens utbildningsdag (8 febr)

3 Handläggare Jens Plambeck SL STRATEGIER FÖR DEN REGIONALA KOLLEKTIVTRAFIKEN I STOCKHOLMS LÄN Innehåll: 1) Förord och läsanvisning 2) Trafikstrategi 3) Infrastrukturstrategi 4) Affärsstrategi 5) Strategi för hållbar utveckling Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

4 Handläggare Jens Plambeck SL STRATEGIER FÖR DEN REGIONALA KOLLEKTIVTRAFIKEN I STOCKHOLMS LÄN Förord gemensamma utgångpunkter för Trafikförvaltningens strategier Kollektivtrafiken har en avgörande betydelse för tillgängligheten i länet både regionalt och för personer med funktionsnedsättning - och för att bidra till en hållbar regionförstoring. Belastningen på kollektivtrafiksystemet ökar och det finns stora investerings- och utvecklingsbehov, som kommer att innebära ökade kostnader för kollektivtrafiken. För Stockholmsregionen är det en stor utmaning och en avgörande framtidsfråga att kollektivtrafiken kan utvecklas i åtminstone samma takt som befolkningsutvecklingen och att hela transportsystemet planeras för att kollektivtrafikandelen på sikt ska kunna öka. En utvecklad kollektivtrafik är en förutsättning för att förena stark tillväxt och bibehållen god livs- och verksamhetsmiljö i regionen. Utvecklingen av en attraktiv kollektivtrafik måste vägas mot hållbara investeringar och rationell drift för att säkerställa effektivitet och kvalitet. I ett beställarperspektiv behövs även en aktiv affärsutveckling och affärsförvaltning för att säkerställa kvalitet och effektivitet i såväl trafikdriften som investeringar och underhåll. Att kollektivtrafiken ska ha en så begränsad inverkan på miljö och på människors hälsa som möjligt är en viktig utgångspunkt för verksamheten. En attraktiv kollektivtrafik förutsätter även en aktiv och tydlig kommunikation med resenären om dagens och morgondagens tjänster och erbjudanden. Strategierna inom trafik, infrastruktur, affär och hållbar utveckling har starka kopplingar till varandra och ska därför ses som en helhet. IT hanteras inte i en separat strategi utan hanteras, till skillnad från tidigare förhållningssätt, som en integrerad del i hela verksamheten. Inom Stockholms läns landsting finns dessutom en koncernövergripande IT-policy respektive IT-strategi som styr Trafikförvaltningens IT-arbete. Inte heller säkerhet belyses separat utan utgör Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

5 2(2) SL en av flera viktiga aspekter som ska beaktas vid avvägningar i Trafikförvaltningens samlade verksamhet. Strategierna uttrycks i överordnade och framåtblickande principer för hur kollektivtrafikens utveckling ska leda mot fastställda mål. Centrala omvärldsförändringar och trender som påverkar kollektivtrafiken har också beaktats i strategiarbetet. Strategiernas styrning av Trafikförvaltningens verksamhet konkretiseras i utvecklingsplaner och riktlinjer. Genom utveckling av prioriteringsmodeller för verksamheten avser Trafikförvaltningen bland annat att belysa och hantera eventuella målkonflikter som kan uppstå i samband med dessa konkretiseringar. Grundläggande för strategiernas inriktning är att samhällets resurser ska användas så effektivt som möjligt. När olika ambitioner uttrycks i strategierna är det således underförstått att de ska förverkligas på ett kostnadseffektivt sätt och att en avvägning alltid måste ske i förhållande till ekonomiska och andra resurser som står till förfogande vid varje tillfälle. Strategierna har i första hand utformats för att ge vägledning för Trafikförvaltningens verksamhet med fokus på den upphandlade kollektivtrafiken. Därutöver syftar strategierna till att förmedla Trafiknämndens intentioner för hur kollektivtrafiken ska utvecklas till andra samhälls- och marknadsaktörer samt till medborgare och resenärer. Strategierna anger den färdriktning som krävs för att visionen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet om Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem bidrar till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion ska kunna förverkligas. Läsanvisning strategiernas struktur De fyra strategierna bör ses som en helhet. Strategidokumenten har följande gemensamma struktur: Inledning till respektive strategi Strategiska principer Beskrivning av strategiska principer: o Vad avses med principen? o Varför denna princip? o Hur ska principen realiseras?

6 1(21) Handläggare Per Ekberg TRAFIKSTRATEGI SL Trafikförvaltningens trafikstrategi - för den regionala kollektivtrafiken i Stockholms län Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

7 2(21) Inledning till trafikstrategin TRAFIKSTRATEGI SL Att kunna förflytta sig är en grundförutsättning för att människor ska kunna tillgodose behov och åtaganden. En tillgänglig och tillförlitlig kollektivtrafik är många gånger avgörande för att människor ska få sin vardag att fungera. Resbehoven måste samtidigt vägas mot de konsekvenser som resorna medför och tillgängliga resurser. En rad olika aspekter och intressen ska sammanfogas till en helhet i samhällsplaneringen, i vilken kollektivtrafiken har en viktig roll. Trafikförvaltningens trafikstrategi syftar till att beskriva övergripande principer för planering och samverkan samt avvägningar kring utbud och efterfrågan i ett hela resan -perspektiv. Strategin ger vägledning i arbetet med att uppnå regionens övergripande mål för kollektivtrafiken om attraktiva resor, en tillgänglig och sammanhållen region samt effektiva resor med låg hälso- och miljöpåverkan. Trafikstrategin tar sikte på att lyfta fram kollektivtrafikens roll i den fysiska planeringen. Målet är att andelen som reser kollektivt i länet ska öka. Det innebär att nya resenärer måste tillkomma samtidigt som det är viktigt att värna om befintliga resenärer. Trafikstrategin beskriver behovet av ett brett spektrum av åtgärder för att driva kollektivtrafikutvecklingen i önskvärd riktning. Valet av åtgärdslösningar tar sin utgångspunkt i den så kallade 4-stegsprincipen. Trafikstrategin ger även uttryck för Trafiknämndens övergripande intentioner om utveckling av stomtrafiknätet och nya kollektivtrafikstråk. De strategiska principerna anger inriktningen för Trafikförvaltningens samverkan med andra aktörer i syfte att säkra framkomligheten i väg- och gatumiljöer samt i spårtrafiksnätet. Vidare fastlägger Trafikstrategin de förutsättningar som garanterar att den allmänna trafiken alltid är anpassad för alla personer, vilket innebär att den även ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Strategin omfattar även principer för hur attraktiviteten i kollektivtrafiken kan öka genom en funktionell och gestaltningsmässig utformning av kundmiljöer, lättillgänglig och pålitlig trafikinformation samt en god kundservice.

8 3(21) Strategiska principer TRAFIKSTRATEGI SL Trafikförvaltningen ska utforma den regionala kollektivtrafiken utifrån resenärernas behov och med fokus på att öka andelen som reser kollektivt i regionen. 2. Trafikförvaltningen ska verka för kollektivtrafiken som stomme i transportsystemet genom samordning med den övriga trafik- och bebyggelseplaneringen. 3. Trafikförvaltningen ska dimensionera den regionala kollektivtrafiken utifrån såväl framtida resbehov som uppsatta mål för resandet. 4. Trafikförvaltningen ska anpassa trafikutbudet till regionens växande befolkning genom att utveckla stomtrafiknätet. 5. Trafikförvaltningen ska verka för att skapa tydliga kollektivtrafikstråk på sträckor med många resande. 6. Trafikförvaltningen ska utveckla tillgängligheten så att fler resenärer har möjlighet att resa med den allmänna kollektivtrafiken. 7. Trafikförvaltningen ska verka för god framkomlighet för kollektivtrafiken i gatu- och vägnätet genom samverkan med trafikleverantörer, väghållare och ägare av infrastruktur. 8. Trafikförvaltningen ska utforma attraktiva kundmiljöer så att resenärerna uppfattar dessa som tydliga, tillgängliga och trygga. 9. Trafikförvaltningen ska säkerställa att trafikinformationen är lättillgänglig och pålitlig. 10. Trafikförvaltningen ska verka för att varje möte med resenären präglas av gott bemötande och god kundservice.

9 4(21) TRAFIKSTRATEGI SL Beskrivning av strategiska principer 1. Trafikförvaltningen ska utforma den regionala kollektivtrafiken utifrån resenärernas behov och med fokus på att öka andelen som reser kollektivt i regionen. Vad avses med principen? Trafikförvaltningen ansvarar för att Stockholmsregionen erbjuder en attraktiv och pålitlig kollektivtrafik med effektiva och trygga bytespunkter där människor kan mötas och göra ärenden. Faktorer som resenärerna värderar högst i en attraktiv kollektivtrafik är tidhållning, restid, turtäthet, linjenätets utformning och komfort. För att uppnå en ökad kollektivtrafikandel i regionen krävs ett brett spektrum av åtgärder. En viktig del i detta arbete är att utveckla kollektivtrafikutbudet och påverka resenärers beteenden. Valet att ta bilen kan handla om kortare restider och bättre tillgänglighet till målpunkter relativt andra färdmedel. Det kan också handla om komfort och mer svårgripbara faktorer såsom livsstil och invanda beteendemönster. Trafikförvaltningen ska aktivt arbeta med att tillgodose befintliga resenärers önskemål och samtidigt locka potentiella kunder. Vad gäller befintliga kunder syftar principen till att upprätthålla nivån för kundnöjdhet. I arbetet med att locka potentiella resenärer är inriktningen att fokusera på personer som idag varierar sitt resande mellan bil och kollektivtrafik. Varför denna princip? För att transportsystemet ska vara långsiktigt hållbart i Stockholmsregionen måste fler välja att åka kollektivt istället för bil. I det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Stockholms län anges att kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna ska öka med 5 procentenheter till år 2030 från dagens nivå på 37 %. För att uppnå det övergripande målet om attraktiva resor krävs enligt programmet att kollektivtrafiksystemet är sammanhållet, samordnat och uppfyller resenärernas behov. Ett annat mål är att kundnöjdheten inte ska sjunka över tid trots framtida utmaningar med befolkningstillväxt och utbyggnadsprojekt. Det är viktigt att ta hänsyn till alla kundgruppers specifika behov. Detta kan ge upphov till målkonflikter som måste beaktas i planeringen. Ingen kundgrupp får åsidosättas.

10 5(21) TRAFIKSTRATEGI SL En utgångspunkt för planeringen och utformningen av transportsystemet och den regionala kollektivtrafiken är den så kallade 4-stegsprincipen som innebär att åtgärder som påverkar efterfrågan på resor och effektiviserar det befintliga transportsystemet ska övervägas före investeringsåtgärder. Åtgärder som handlar om att påverka beteenden är en viktig del i arbetet för att påverka val av transportslag. Hur ska principen realiseras? Trafikförvaltningens bedömning är att det finns stor potential att öka kollektivtrafikandelen genom att påverka gruppen som idag växlar mellan bil och kollektivtrafik. Dessa resenärer väljer kollektivtrafiken när den utgör ett snabbare, enklare och billigare alternativ än bilen. Främst bör åtgärder som förbättrar kollektivtrafiken för de stora arbetspendlingsströmmarna genomföras. Anledningen till att dessa strömmar prioriteras är att det på dessa sträckor finns ett relativt stort vardagsresande med bil samtidigt som trafikunderlaget möjliggör ett bättre trafikutbud i kollektivtrafiken. Att verka för en effektivare arbetspendling kan bidra till utveckling av arbetsmarknadsregioner och regional tillväxt. Vidare är exempelvis trafikinformation en viktig faktor för gruppen växlare liksom möjligheten att kunna kombinera olika färdsätt under resan. Att verka för strategiskt placerade infartsparkeringar, inte minst för cykel, är ett sådant exempel. Linjenätets utformning handlar förutom turtäthet och linjesträckning om möjligheter till attraktiva och fungerande byten, både mellan olika kollektivtrafiklinjer samt mellan olika transportslag. Kollektivtrafiksystemet byggs upp av olika nät som vart och ett har sin specifika uppgift. Stomnätet syftar till att resenären ska ha möjlighet att snabbt och bekvämt resa över hela länet. Den lokala trafiken kompletterar stomnätet och garanterar en god tillgänglighet till kollektivtrafiken genom att den trafikerar bostads- och arbetsplatsområden. Bytespunkternas utformning och lokalisering är viktiga för upplevelsen av attraktiva resor. Vidare är ett enhetligt och enkelt biljettsystem samt ett attraktivt pris i ett sammanhållet kollektivtrafiksystem centrala faktorer för attraktiviteten i kollektivtrafiken. För att Trafikförvaltningen ska förstå nuvarande och framtida resenärers behov och önskemål är det viktigt att skapa förutsättningar för delaktighet i planeringsprocessen. Samråd och övrig planering ska genomföras för att fånga upp befintliga och potentiella resenärers åsikter och värderingar.

11 6(21) TRAFIKSTRATEGI SL Att exempelvis beakta jämställdhetsperspektivet vid utredning av kollektivtrafikåtgärder kan bidra till val av åtgärder som i ökad grad svarar mot såväl mäns som kvinnors behov. Sociala konsekvensanalyser för olika grupper är därför ett viktigt instrument i planeringen av kollektivtrafiken. Det är också viktigt att se befintliga och potentiella kommersiella kollektivtrafikleverantörer som en tillgång för att nå målet om ökad kollektivtrafikandel. Vid upphandlingar ska Trafikförvaltningen inte konkurrera med fungerande kommersiellt nischad kollektivtrafik om denna inriktar sig på att locka bilister. För att uppnå målsättningen enligt det regionala trafikförsörjningsprogrammet om ett sammanhållet system i länets kollektivtrafik, så kan det på längre sikt vara eftersträvansvärt att i ökad utsträckning integrera upphandlad och kommersiell trafik. Trafikförvaltningen ska i ökad utsträckning genom information bidra till beteendepåverkan som leder till ändrade attityder till valet av transportslag. Dessa informationsåtgärder ska syfta till att höja kollektivtrafikens status och därmed bidra till att öka kollektivtrafikandelen. Upplevd trygghet är av stor betydelse för att skapa en attraktivitet i trafiken och i kundmiljöer. För att uppnå detta kan Trafikförvaltningen exempelvis verka för en god personalnärvaro i kollektivtrafiken. Upplevelsen av trygghet kan också bero på faktorer som ligger utanför Trafikförvaltningens ansvarsområde. En samverkan med bland annat kommuner är därför särskilt viktig för att säkerställa resenärernas trygghetsupplevelse i kollektivtrafiken. 2. Trafikförvaltningen ska verka för kollektivtrafiken som stomme i transportsystemet genom samordning med den övriga trafik- och bebyggelseplaneringen. Vad avses med principen? Utvecklingen av bebyggelse och markanvändning påverkar och påverkas av transportsystemet. En framgångsfaktor i arbetet för en hållbar stadsutveckling är därför att transport- och bebyggelseplaneringen samordnas i regionen. Principen syftar till att lyfta kollektivtrafikens roll i den fysiska planeringen. Det räcker inte med att kollektivtrafiken och dess linjenät är utformade enligt resenärernas önskemål och behov. För att uppnå det övergripande målet om

12 7(21) TRAFIKSTRATEGI SL attraktiva resor behöver man beakta hur kollektivtrafiken samverkar med det övriga transportsystemet och hur de olika transportslagen beror av varandra. Varför denna princip? I takt med samhällsutmaningar såsom växande befolknings- och trängselproblematik, globala miljöhot med mera, blir kollektivtrafiken en allt viktigare del i transportsystemet. I det regionala trafikförsörjningsprogrammet anges att kollektivtrafiken ska utgöra en grund för planering och utbyggnad av transportsystemet genom en samverkan med bebyggelseutvecklingen. Genom att i högre grad prioritera kollektivtrafiklösningar i transportsystemet kan normen på sikt förskjutas från bil till kollektivtrafik. Hur ska principen realiseras? Införande av ekonomiska styrmedel är ett effektivt sätt att påverka fördelningen mellan olika trafikslag. Analyser visar på stora effekter på kollektivtrafikresandet vid ökade avgifter eller skatter för biltrafiken. Detta är följaktligen en av de viktigaste enskilda åtgärderna för att nå målet om en ökad kollektivtrafikandel. Trafikförvaltningen ska därför verka för att styrmedel används för att fördela resandet på det mest effektiva sättet i transportsystemet. En överflyttning av resenärer från bil till kollektivtrafik förutsätter samtidigt att kapaciteten i kollektivtrafiksystemet ökar för att inte trängseln ska förvärras och tillgängligheten begränsas i övrigt. Trafikförvaltningen bör verka för ökad kunskap om hur intäktsanvändning från trängselskatter kan påverka den regionala måluppfyllelsen. I detta sammanhang är det viktigt att belysa effekterna av att intäkterna helt eller delvis finansierar kollektivtrafikfrämjande åtgärder. Vidare ska Trafikförvaltningen verka för att kollektivtrafikens intressen vägs in när parkeringsutbud utformas. Trafikförvaltningen ska verka för att kommunerna använder styrmedel för en ökning av kollektivtrafikandelen, t ex genom prissättning av parkering. Trafikförvaltningen ska även verka för beskattning som gynnar kollektiva arbetsresor istället för bilresor (reseavdrag, förmånsbeskattning mm). Trafikförvaltningen delar ansvaret för kollektivtrafikens attraktivitet med flera andra aktörer i regionen. Framförallt har kommunerna en viktig roll i samhällsplaneringen som väghållare, markägare, miljömyndighet och planupprättare. Trafikförvaltningen ska i samarbete med kommunerna och andra väghållare verka för framkomlighet i vägnätet, strategiskt lokaliserade

13 8(21) TRAFIKSTRATEGI SL och utformade infartsparkeringar samt för att kommunerna planerar för en kollektivtrafiknära bebyggelse. Kommunerna bör skapa täta, attraktiva bebyggelsemiljöer samt uppmuntra till en bilsnål samhällsplanering. Kommunerna har även ansvar för att ta beslut om miljözoner, vilket Trafikförvaltningen bör uppmuntra i de fall där det på annat sätt blir svårt att uppnå de fastställda miljömålen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Bytespunkter och service bör lokaliseras så att vardagsresandet underlättas. Ett vardagsresande handlar inte endast om att resa från hem till arbete utan kan innehålla stopp på vägen vid exempelvis butiker och förskola. Trafikförvaltningen ska därför verka för att servicemöjligheter finns i goda lägen nära bytespunkterna. Detta kräver samverkan i tidigt skede med kommuner gällande exempelvis bebyggelseplanering för optimal lokalisering av bostäder och service. Utformningen och lokaliseringen av bytespunkter ska möjliggöra effektiva byten och infartsparkering på strategiskt lämpliga platser. Trafikverket ansvarar för den långsiktiga planeringen av det nationella transportsystemet. Trafikförvaltningen bör verka för att Trafikverket ser till att det finns nödvändig och långsiktig kapacitet i järnvägsnätet för pendeltågstrafiken och den regionala tågtrafiken. Trafikförvaltningen ska bevaka att pendeltågstrafiken har fortsatt tillgång till reserverade spår. Länsstyrelsen representerar staten på regional nivå. Trafikförvaltningen bör verka för att Länsstyrelsen påverkar kommunernas bebyggelseplanering så att den ger bättre underlag för effektiv och attraktiv kollektivtrafik i enlighet med de transportpolitiska målen. Trafikförvaltningen bör verka för att Länsstyrelsen använder sig av sitt veto mot detaljplaner om de försämrar möjligheterna till god kollektivtrafik. För att följa upp målen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet bör Trafikförvaltningen samverka med myndigheten Trafikanalys som ansvarar för den nationella resvaneundersökningen.

14 9(21) TRAFIKSTRATEGI SL Trafikförvaltningen ska dimensionera den regionala kollektivtrafiken utifrån såväl framtida resbehov som uppsatta mål för resandet. Vad avses med principen? Trafiksystemet ska utvecklas för att stödja inriktningen mot ett mer attraktivt kollektivtrafiksystem som lockar fler resenärer och klarar av att ta hand om en större andel av regionens växande behov och efterfrågan på resor. Trafikprognoser används för att analysera hur resandet kommer att utvecklas i framtiden utifrån givna förutsättningar såsom befolkningstillväxt, bilinnehav och priser. Med hjälp av prognosmodeller kan effekter av olika åtgärder jämföras. Som komplement till de prognoser som Trafikförvaltningen idag använder för att analysera framtida resbehov, ska förvaltningen även utarbeta prognoser som tar höjd för att uppnå de långsiktiga mål för resandet som anges i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Principen innebär att både traditionella trafikprognoser och framtidsscenarier som når uppsatta mål för resandet ska ligga till grund för Trafikförvaltningens planering av den regionala kollektivtrafiken. Dimensioneringen av kollektivtrafiken ska svara upp mot de långsiktiga behoven avseende kapacitet, resenärsnytta, miljöprestanda, samhällsekonomi och kostnadseffektivitet. Trafikeringen i kollektivtrafiksystemet ska ske med det trafikupplägg och transportslag som bäst förmår att klara av trafikuppgiften på lång sikt. Varför denna princip? I det regionala trafikförsörjningsprogrammet anges mål och mätetal som siktar till att uppnå en ökad kollektivtrafikandel. Nuvarande prognoser för resandet indikerar dock att trafiksystemets och bebyggelsestrukturens utveckling, i kombination med ekonomiska trender, leder till en minskad kollektivtrafikandel. Detta är inte förenligt med målen i Trafikförsörjningsprogrammet. Denna obalans mellan nuvarande prognoser och beslutade mål riskerar att leda till att Trafikförsörjningsprogrammets långsiktiga mål inte uppfylls och/eller att kollektivtrafiksystemet blir underdimensionerat för de framtida behoven.

15 10(21) TRAFIKSTRATEGI SL Hur ska principen realiseras? Trafikförvaltningen ska tydliggöra behovet av åtgärder och åtgärdsinriktning för att nå uppsatta mål för den regionala kollektivtrafiken. Vid planering och utredning av åtgärder för ny kollektivtrafik ska Trafikförvaltningen, utöver framtagande av traditionella trafikprognoser, beskriva framtidsscenarier där det förutsätts att styrmedel, exempelvis trängselavgifter, och omvärldsfaktorer påverkar resandeprognoserna i en sådan utsträckning så att antalet kollektivtrafikresenärer möter målen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Trafikslagens kapacitet bör i de starka stråken dimensioneras för att ge underlag för en attraktiv turtäthet samtidigt som det inte planeras för så tät trafik att problem med framkomlighet och regularitet uppstår. Detta innebär att konventionell busstrafik, BRT, båttrafik, lokalbanor, pendeltåg och nya kollektivtrafikkoncept ska kunna användas där de är mest effektiva för trafikuppgiften och där efterfrågan motsvarar kapaciteten för trafikslaget. I vissa fall kan en kombination av kollektivtrafik med andra trafikslag vara av intresse. Exempelvis bör cykel kunna medföras i kollektivtrafikens fordon där så är möjligt. Möjligheten att exempelvis kombinera kollektivtrafik med bilpooler genom ett gemensamt betalsystem bör studeras, då det sannolikt skulle kunna begränsa användningen av privatbilar samtidigt som det troligen ger nya kollektivtrafikresenärer. Vid uppgradering från busstrafik till spårtrafik av andra anledningar än resenärsnytta och kapacitets- eller effektivitetsskäl, till exempel av stadsbyggnadsmässiga skäl, så bör eventuella merkostnader för detta framförallt bäras av den/de aktörer som får ekonomisk nytta av åtgärden. Det finns en undre gräns vad gäller resandeunderlag där kollektivtrafiken har svårt att utgöra ett attraktivt alternativ och där även kollektivtrafikens miljöoch effektivitetsvinster är begränsade. Kollektivtrafiken kan bli mer effektiv exempelvis genom att kombinera infartsparkeringar för cykel och bil med de stora radiella resandeströmmarna mellan förortskommunerna och regioncentrum vilket skapar bra förutsättningar för en hög turtäthet vid bytespunkten. Infartsparkeringar ska inte anläggas så nära regioncentrum att bilresandet konkurrerar med befintlig kollektivtrafik. En viktig inriktning för utveckling av infartsparkeringar är följaktligen att satsa på fler och små infartsparkeringar längre ut i länet snarare än få och stora sådana nära regioncentrum. Dessutom ska infartsparkeringarna utformas och lokaliseras för att främja ett hållbart resande. Infartsparkeringarna ska därför vara attraktiva

16 11(21) TRAFIKSTRATEGI SL och tillgängliga även för cyklister. Bilpooler och samåkning bör premieras när det gäller tillgången till parkeringsplatser. När resefterfrågan är begränsad eller för att tillgodose särskilda gruppers resbehov så kan anropsstyrd trafik vara ett passande alternativ. Trafikförvaltningen bör studera nya former för sådan trafik. För att skapa en så effektiv kollektivtrafikförsörjning som möjligt i hela länet ska samordningen utvecklas mellan olika färdmedel inom kollektivtrafiken, exempelvis mellan buss och båt. Detta kan ske med bättre anpassade bytespunkter och tidtabellsanpassningar som ger attraktivare resor ur ett "hela resan"-perspektiv. 4. Trafikförvaltningen ska anpassa trafikutbudet till regionens växande befolkning genom att utveckla stomtrafiknätet. Vad avses med principen? Med stomtrafiknätet avses all spårtrafik och stombusslinjer (blå bussar). Utmärkande för stomlinjenätet är tydlig utformning, hög kapacitet och hög turtäthet. Den redan idag höga kollektivtrafikandelen i Stockholms län är till stor del en produkt av ett starkt radiellt resande in mot de centrala delarna av regionen. Detta stöds av en välutvecklad och kapacitetsstark infrastruktur. När Stockholm växer ökar behovet av tvärresor till fler målpunkter, samtidigt som trycket i det radiella systemet ökar. Att kvaliteten, komforten och funktionaliteten i de kapacitetsstarka radiella stomlinjerna bibehålls är avgörande för kollektivtrafikens attraktivitet och kapacitet som helhet. En förutsättning för att upprätthålla dessa egenskaper är en fortsatt kapacitetshöjande utveckling av de radiella stråken. Därutöver är det angeläget med en fortsatt utveckling av stomtrafiken i tvärled. Varför denna princip? Principen bidrar till det regionala trafikförsörjningsprogrammets övergripande mål om attraktiva resor, mål om ökad kollektivtrafikandel samt ekonomisk effektivitet.

17 12(21) TRAFIKSTRATEGI SL Lokalisering av bostäder, arbetsplatser och service är idag i stor utsträckning anpassad till det befintliga stomtrafiknätet i form av spårtrafik och stombussar. En ökning av kapaciteten i stomtrafiknätet ger därför stor nytta och skapar möjligheter för exempelvis förtätningar i redan kollektivtrafiknära lägen. Hur ska principen realiseras? I delar av spårsystemet är det inte möjligt att utöka turtätheten ytterligare. Att öka kapaciteten i de befintliga spårsystemen är därför en viktig strategisk utgångspunkt för att utnyttja befintlig infrastruktur mer effektivt och skapa stora trafiknyttor på ett kostnadseffektivt sätt. Ett ökat trafikutbud på stombusslinjerna kommer också att bli nödvändigt, inte minst för att förbättra förbindelserna i tvärled. 5. Trafikförvaltningen ska verka för att skapa tydliga kollektivtrafikstråk på sträckor med många resande. Vad avses med principen? Trafikförvaltningen ska, genom att påverka andra samhällsaktörer, verka för ett fortsatt införande av tydligt utformade, framkomliga och kapacitetsstarka kollektivtrafikstråk i utvecklingsområden med hög resefterfrågan. Tydligt utformade kollektivtrafikstråk innebär att dessa ger avtryck i stadsbilden, motsvarande exempelvis dagens järnvägssträckningar. Därmed blir det lättare att hitta till kollektivtrafiken. Stråken skapar förutsättningar för att enklare kunna kommunicera och marknadsföra kollektivtrafikutbudet. Varför denna princip? Principen bidrar till målen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet om bland annat attraktiva resor, ökad kollektivtrafikandel samt utvecklingen av en tillgänglig och sammanhållen region. För att öka kollektivtrafikandelen när Stockholm växer är det viktigt att de områden som utvecklas mest förses med en effektiv, tydlig och strukturerande kollektivtrafik. Det sker en snabb utveckling i Stockholms närförorter där det redan idag finns en stor koncentration av boende och arbetsplatser och ett stort bilresande. Det finns också en politisk ambition att utveckla de regionala stadskärnorna längre ut i länet. I dessa stadskärnor är det nödvändigt att skapa tydliga kollektivtrafikstråk för att motverka en ökning av biltrafiken.

18 13(21) TRAFIKSTRATEGI SL Tydliga kollektivtrafikstråk gör det även lättare att anpassa en snabb bebyggelseutveckling efter kollektivtrafikutbudet. Därmed skapas bättre förutsättningar för ett ökat kollektivresande. Tydliga kollektivtrafikstråk med god framkomlighet kan bidra till att kollektivtrafiken blir attraktiv även för resor där innerstaden inte är målpunkt. Att vid behov verka för infrastruktur såsom bussgator och bussbroar är nödvändigt för att skapa konkurrensfördelar mot biltrafiken och förutsättningar för en god driftsekonomi. Hur ska principen realiseras? Det finns flera utvecklingsbara stråk genom områden strax utanför innerstaden och i anslutning de regionala stadskärnorna. Trafikförvaltningen ska i samråd med länets kommuner och Trafikverket utveckla stråk som möjliggör gena och snabba förbindelser genom bostads- och arbetsområden. Dessa stråk är viktiga för såväl stomtrafiknätet som snabba regionala direktlinjer. För att locka över resenärer från biltrafiken bör även andra åtgärder kopplat till stråken genomföras. Exempel på sådana åtgärder kan vara särskilt utformade fordon och hållplatser. 6. Trafikförvaltningen ska utveckla tillgängligheten så att fler resenärer har möjlighet att resa med den allmänna kollektivtrafiken. Vad avses med principen? En tillgänglig och användbar kollektivtrafik som utformats med ett hela resan - perspektiv ger medborgarna ökade möjligheter att på lika villkor ta del av utbildning, arbete, fritid, service etc. Tillgänglighetsanpassning av kollektivtrafiken kan uppnås genom exempelvis tekniska förbättringar och anpassad information. Kollektivtrafiken indelas i allmän och särskild kollektivtrafik. Den allmänna kollektivtrafiken är upplåten till allmänheten till skillnad från den särskilda kollektivtrafiken som är avsedd för färdtjänst- och sjukresor. En person kan få behörighet till färdtjänst vid en långvarig funktionsnedsättning som gör det svårt att resa med den allmänna kollektivtrafiken. För att uppnå ökad kostnadseffektivitet bör färdtjänstdebuten för äldre ske senare än idag. Sammantaget är det viktigt att utveckla tillgängligheten så att fler

19 14(21) TRAFIKSTRATEGI SL färdtjänstresenärer i möjligaste mån använder den allmänna kollektivtrafiken före den mer kostnadskrävande särskilda kollektivtrafiken. Varför denna princip? Det regionala trafikförsörjningsprogrammet innehåller mål om att kollektivtrafiken dels ska svara upp mot olika gruppers behov, dels ska upplevas som ett attraktivt resealternativ för alla. Även för äldre och resenärer med funktionsnedsättning ska kollektivtrafiken utgöra ett självklart val och därmed minska behovet av färdtjänst i regionen. Det finns lagkrav att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Den demografiska utvecklingen innebär att antalet invånare över 65 år ökar kraftigt i antal och därmed även andelen äldre resenärer. Utvecklingen kommer att ställa ökade krav på tillgänglighetsanpassning och användbarhet i kollektivtrafiken. Bland annat väntas olika typer av hjälpmedel öka i kollektivtrafiken, exempelvis rullatorer. När trafiken anpassas för resenärer med funktionsnedsättning blir den samtidigt mer tillgänglig för alla resenärer. Hur ska principen realiseras? Tillgänglighetsfrågor ska ingå i samtliga utredningar och projekt som Trafikförvaltningen genomför, och med utgångspunkt från ett hela resan - perspektiv. Trafikförvaltningen ska säkerställa krav på tillgänglighetsanpassning vid anskaffning av fordon eller byggande av anläggningar och bytespunkter. För befintlig infrastruktur och befintliga fordon behöver behoven av tillgänglighetsanpassning identifieras och åtgärdas. I de fall Stockholms läns landsting inte själv äger infrastrukturen ska Trafikförvaltningen tydliggöra krav på tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättning gentemot övriga parter. Möjligheten att utföra kombinationsresor mellan olika trafikslag ska utvecklas med avseende på teknik, fordonsslag och tidtabell. Trafikförvaltningen ska också påverka kommuner och andra markägare så exempelvis gångvägar och bryggor utformas så att resenärerna på ett säkert, tryggt och tillgänglighetsanpassat sätt kan nå kollektivtrafiken. En förutsättning för att starta ny eller ändrad kollektivtrafik är att dessa krav är uppfyllda. Att tillhandahålla läsbar, hörbar, syntolkad och teckentolkad information om genomförda tillgänglighetsåtgärder kan vara en förutsättning för att berörda

20 15(21) TRAFIKSTRATEGI SL grupper överhuvudtaget ska kunna resa med kollektivtrafiken. Rätt information på rätt plats bidrar till att resenärer känner ökad trygghet inför och under resan. Trafikförvaltningen ska säkra att genomförd tillgänglighetsanpassning uppnår önskvärd effekt. Detta kan ske exempelvis genom uppföljning av resandeantal, tillgänglighetskrav, samverkan med handikapp- och pensionärsorganisationerna samt redovisning av tillgänglighetsstatistik. 7. Trafikförvaltningen ska verka för god framkomlighet för kollektivtrafiken i gatu- och vägnätet genom samverkan med trafikleverantörer, väghållare och ägare av infrastruktur. Vad avses med principen? Trafikförvaltningen ska, genom en återkommande samverkan med trafikleverantörer, väghållare och ägare av infrastruktur verka för god framkomlighet för kollektivtrafiken såväl i det befintliga gatu- och vägnätet som vid all om- och nybyggnad. En god framkomlighet handlar inte bara att komma fram så snabbt som möjligt, utan innefattar även restidspålitlighet och regularitet. Ett jämnt trafikflöde gynnar alla trafikslag och system genom att förbättra restidpålitligheten och regulariteten i trafiken. Varför denna princip? En god framkomlighet ger förutsättningar för snabba och attraktiva kollektivtrafikresor. Samtidigt bidrar en god framkomlighet till det regionala trafikförsörjningsprogrammets övergripande mål om en tillgänglig och sammanhållen region respektive effektiva resor med låg miljö- och hälsopåverkan. Hur ska principen realiseras? Trafikförvaltningen ska aktivt delta i kommunernas trafik- och bebyggelseplanering och i den regionala infrastrukturplaneringen för att främja en god framkomlighet för kollektivtrafiken. Dessutom ska Trafikförvaltningen framhålla kollektivtrafikens fördelar som kapacitetsstarkt och yteffektivt färdmedel i utvecklingen av transportsystemets infrastruktur. Restiderna ska minska genom att kollektivtrafikens framkomlighet prioriteras framför andra motoriserade trafikslag. Fysiska åtgärder såsom införande av

21 16(21) TRAFIKSTRATEGI SL kollektivtrafikkörfält och trafiksignalprioritering är exempel på medel för att åstadkomma detta. Val av åtgärder för bättre framkomlighet ska göras med hänsyn till vad som ger mest effekt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Till exempel är prioritering i trafiksignaler ett effektivt sätt att öka framkomligheten för kollektivtrafiken i tät stadsmiljö, medan införande av särskilda kollektivtrafikkörfält ger stor nytta på infartslederna. Spårvägstrafiken har idag normalt bättre framkomlighet än busstrafiken. Åtgärder som ger busstrafiken samma goda framkomlighet som spårvägstrafiken ska övervägas. Vidare bör Trafikförvaltningen verka för att väghållarnas trafiksignalteknik moderniseras. Störningar i kollektivtrafiken ska minimeras. Detta ställer bland annat krav på att drift- och underhållsåtgärder i gatu- och vägnätet ska hålla en hög och jämn kvalitet. Trafikförvaltningen ska verka för att planerade väg- och gatuarbeten samt större infrastrukturprojekt samordnas mellan olika aktörer så att konsekvenserna för resenärerna blir så små som möjligt. I sådana situationer ska framkomligheten inte försämras mer än för övriga trafikslag. Stomtrafiken ska särskilt beaktas och inte alls utsättas för försämrad framkomlighet vid ombyggnadsarbeten. Vid akuta trafikstörningar är det viktigt med samverkan mellan leverantörer och infrastrukturförvaltare. Vid dessa tillfällen är det särskilt angeläget att Trafikförvaltningen säkerställer att leverantörerna bedriver en aktiv trafikledning och störningsinformation för begränsa konsekvenserna för resenärerna. Trafikförvaltningens avtal ska utformas så att drivkrafter skapas hos leverantören att verka för en bättre framkomlighet. Framkomligheten gynnas också av en intensifierad övervakning av felaktigt beteende i trafiken. Kollektivtrafikkörfälten ska fredas från olovlig fordonstrafik och felparkerade fordon. Förutom traditionell övervakning kan utbildning och information om konsekvenser av felaktigt beteende vara ett hjälpmedel för bättre framkomlighet. Resenären ska inte märka av de administrativa gränser som finns mellan till exempel olika väghållare. Hela resan ska upplevas som effektiv och attraktiv. I bytespunkterna ska god framkomlighet råda genom fokus på hög genomströmning och tillförlitliga byten. Till och från bytespunkter och hållplatser ska byggas funktionella, tillgängliga och gena gång och cykelvägar.

22 17(21) TRAFIKSTRATEGI SL Framkomligheten ska vara så god att de flesta resenärer har goda skäl att välja kollektivtrafik, gång och/eller cykel, var för sig eller i kombination, framför bilen för sina vardagsresor. Vid kortare resor ska gångtrafik uppmuntras i första hand. Kollektivtrafik och cykeltrafik ska samverka utifrån resenärens behov. För bästa framkomlighet och trafiksäkerhet bör, så långt det är möjligt, kollektivtrafik och cykeltrafik separeras i stadsmiljö. 8. Trafikförvaltningen ska utforma attraktiva kundmiljöer så att resenärerna uppfattar dessa som tydliga, tillgängliga och trygga. Vad avses med principen? Det ska vara enkelt, tryggt, bekvämt och tidseffektivt att åka med kollektivtrafiken. Kundmiljöerna har en nyckelroll för att hela resan ska upplevas på ett positivt sätt. Det gäller såväl fasta som rörliga kundmiljöer. Fasta kundmiljöer, såsom stationer, hållplatser och bryggor, är nödvändiga eftersom det måste finnas lämpliga platser för på- och avstigning eller för byten mellan olika färdmedel. Rörliga kundmiljöer utgörs av interiörerna i de fordon som resenärerna färdas med; tåg, spårvagnar, bussar, fartyg och färdtjänstfordon. En station omfattar hela det utrymme som behövs för att resenären ska kunna ta sig in i spårfordonet med komponenter såsom plattformar för av- och påstigning, utrustning för försäljning och kontroll av biljetter, och i de flesta fall skyddande utrymmen för väntande resenärer. Busshållplatser däremot består i vissa fall endast av en stolpe. Även de utrymmen som finns utanför trafikens entréer, såsom infarts- och cykelparkeringar, ingår i kundmiljön och kan vara lika viktiga för stationens funktion som de utrymmen som finns inuti. Utgångspunkten är att funktionellt och gestaltningsmässigt utforma och organisera kundmiljöerna så att resenärerna känner sig trygga och bekanta med miljön så att de på ett naturligt sätt kan orientera sig, hitta rätt och få information. Kundmiljöerna ska vara tillgängliga för alla resenärer, vilket till exempel innefattar grupper med funktionsnedsättning, äldre med flera. Varför denna princip? Det regionala trafikförsörjningsprogrammet anger att kollektivtrafiksystemet ska vara sammanhållet, samordnat och uppfylla resenärernas behov, vilket i hög grad omfattar kundmiljöerna.

23 18(21) TRAFIKSTRATEGI SL Resenärernas behov ska alltid vara styrande för planeringen, utformningen och utvecklingen av kundmiljöerna. Här handlar det bland annat om en tydlig vägledning, att på rätt sätt organisera kundmiljöernas funktioner, och utforma miljöerna så att man naturligt kommer till den plats man vill. Attraktiviteten och intäkterna kan ökas genom att erbjuda ett förbättrat serviceutbud i eller i anslutning till de fasta kundmiljöerna. Under resan ska färden i fordonen upplevas som attraktiv, trygg och bekväm samtidigt som interiören ska vara utformad för att garantera en säker resa. Den upplevda tryggheten är en viktig del i skapandet av attraktiva kundmiljöer. Upplevelsen skiljer sig åt mellan olika grupper. Vid utformningen av kundmiljöer är det ett krav att hänsyn tas till resenärer med funktionsnedsättning. Hur ska principen realiseras? Som stöd i arbetet med kundmiljöer ska Trafikförvaltningen tydliggöra hur dessa ska planeras och förändras på sikt, exempelvis genom utvecklingsplaner. Det kan innefatta att identifiera och genomföra utvecklingsprojekt och åtgärder med anledning av omvärldsförändringar eller på grund av brister i miljöerna. En viktig inriktning är att ange prioriteringar av olika funktioner i kundmiljöerna för att skapa en tydlig, trygg, tillgänglig och attraktiv miljö. Vid kravställning av nya fordon ska Trafikförvaltningen noga beakta resenärernas behov av säkerhet, trygghet och användbarhet till exempel vad gäller behovet av att lätt ta sig i och ur fordonet. Det ska vara ett en god miljö i fordonen och det ska finnas information som alla resenärer ska ha möjlighet att tillgodogöra sig. Trafikförvaltningen ska säkerställa att de kvalitéer som finns i dagens kundmiljöer tas med vid utvecklingen och förvaltning av såväl befintliga som nya kundmiljöer. Ett viktigt område kopplat till kundmiljöer är att främja en enhetlig skyltning så att resenärerna känner igen sig och att informationen presenteras på ett likartat sätt så att det blir lätt att hitta. Trafikförvaltningen bör tydliggöra krav på detta genom exempelvis riktlinjer. Vidare är det viktigt att utforma tillförlitliga och tydliga system för störningsinformation.

24 19(21) TRAFIKSTRATEGI SL Trafikförvaltningens förhållningssätt beträffande reklam och serviceutbudets inriktning bör konkretiseras. En utgångspunkt är att orienterbarheten, tillgängligheten eller tryggheten i kundmiljöerna inte får äventyras. Trafikförvaltningens kundmiljöer bör omfatta konstnärliga utsmyckningar i lägen som tillför resan mervärden. Bryggor och kajer utgör angöringsplatser för sjötrafiken. Dessa är idag inte anpassade för att utgöra en del av ett integrerat, samordnat kollektivtrafiksystem. Trafikförvaltningen ska därför verka för att de fasta kundmiljöerna utvecklas till att koppla samman sjötrafiken med landtrafiken till ett enhetligt system. Trafikförvaltningen ska genom riktade åtgärder mot olika målgrupper främja den upplevda tryggheten i kundmiljöerna. Trafikförvaltningen bör även öka kunskapen om vilka åtgärder som ger god effekt på den upplevda tryggheten. 9. Trafikförvaltningen ska säkerställa att trafikinformationen är lättillgänglig och pålitlig. Vad avses med principen? Trafikförvaltningen har tillsammans med berörda leverantörer ansvar för att tillhandahålla och anpassa trafikinformation efter olika resenärers skiftande behov. Trafikinformation kan delas in i grundinformation, störningsinformation och kompletterande information. Grundinformation omfattar planerad trafik, till exempel linjer, hållplatser/stationer, avgångar och byten men även kartor och dekaler med mera. Störningsinformation ges när trafiken avviker från planerad trafik. Det kan vara både akuta och planerade avvikelser. Kompletterande information omfattar exempelvis trygghetsinformation och information om priser och biljetter. Principen syftar till att resenärerna enkelt och oavsett trafikslag ska kunna ta del av korrekt och aktuell trafik- och störningsinformation före, under och efter resan. Det ska även vara enkelt att ta del av individanpassad trafikinformation, till exempel trafikinformation som rör ett specifikt område eller specifika linjer. Resenärerna ska uppleva att trafikinformationen är pålitlig, exempelvis genom att samma information ges i alla kanaler. Exempel på kanaler är personal, högtalarutrop, fast och digital information, webb- och mobiltjänster samt sociala medier.

25 20(21) TRAFIKSTRATEGI SL Varför denna princip? Inom det regionala trafikförsörjningsprogrammets mål för attraktiva resor anges att kollektivtrafiken ska präglas av en lättillgänglig trafikinformation. En pålitlig och lättillgänglig trafikinformation som når befintliga och potentiella resenärer är en grundläggande del av den samlade kollektivtrafiktjänsten samt är en viktig aspekt för att öka kollektivtrafikens attraktivitet. Hur ska principen realiseras? En lättillgänglig och pålitlig trafikinformation förutsätter att all data till trafikinformationssystem från såväl leverantörer som Trafikförvaltningen är av hög kvalitet. Det kräver också att trafikinformationssystemen är stabila och lätta att använda för leverantörerna som försörjer systemen med information. Att störningsinformationen är tillgänglig och korrekt vid förändringar i trafikutbudet är starkt efterfrågat av resenärerna. Kundundersökningar visar att störningsinformation är något som resenärerna värdesätter högt. Därför är det viktigt att Trafikförvaltningen prioriterar åtgärder inom detta område. Vidare ska Trafikförvaltningen sträva efter en sammanhållen information om trafikutbud, pris och eventuell störningsinformation. Trafikinformationen ska vara lätt att se, höra och förstå så att alla målgrupper kan ta till sig informationen. Gemensamma riktlinjer, grafisk profil och terminologi för hela kollektivtrafiken skapar trygghet och tydlighet för resenärerna. För att nå målet om fler resenärer ska leverantörerna ges ett allt större ansvar för den lokala marknadsföringen. Trafikförvaltningen ska sträva efter en internationell prägel på informationen exempelvis genom att vara tillgänglig på engelska. En central del i arbetet med trafikinformation är uppföljning av upphandlade leveranser. Trafikförvaltningen ska även verka för ett samarbete med leverantörerna för att åstadkomma en så ändamålsenlig trafikinformation som möjligt. Ett väl fungerande samarbete mellan leverantörerna är i detta sammanhang också ett krav. Trafikförvaltningen ska aktivt delta i utvecklingen av ett nationellt trafikinformationssystem. Det är viktigt att Trafikförvaltningen verkar för att ständigt anpassa trafikinformationssystemen till den snabba teknikutvecklingen och resenärernas behov.

26 21(21) TRAFIKSTRATEGI SL Trafikförvaltningen ska verka för att varje möte med resenären präglas av gott bemötande och god kundservice. Vad avses med principen? Principen avser Trafikförvaltningens ambition att kollektivtrafikresenären alltid ska uppleva att denne bemöts på att trevligt sätt samt får efterfrågad service av leverantörernas stations- och förarpersonal, trygghetsvärdar och kundtjänstpersonal. God kundservice är att uppmärksamma och tillgodose resenärernas behov inför, under och efter resan. I kundservice ingår bland annat att svara på frågor som rör trafikutbud, trafik- och störningsinformation, lokalkännedom, tillgänglighet samt var och hur biljetter kan köpas. Varför denna princip? Det regionala trafikförsörjningsprogrammet anger inom ramen för det övergripande målet om attraktiva resor att kollektivtrafiken ska präglas av ett gott bemötande. En god kundservice samt ett trevligt och professionellt bemötande från leverantörernas personal bidrar till en positiv upplevelse av resan. En god service kan också minska den negativa upplevelsen om resenären drabbas av en trafikstörning. God kundservice bidrar till att stärka Trafikförvaltningens varumärken. Att lösa ett kundärende vid första kontakt med personalen är kostnadseffektivt. Hur ska principen realiseras? Trafikförvaltningen och berörda leverantörer ansvarar tillsammans för att leverera en god service till resenärerna. Samtliga parter ansvarar för att kundärenden blir rätt och effektivt behandlade. Parterna ska vid behov samråda med varandra för att hantera kundärenden. Gott bemötande och god service ska säkerställas med stöd av ändamålsenliga avtal. Genom att tydliggöra mätbara målsättningar samt återkommande följa upp Trafikförvaltningens avtal skapas förutsättningar för en god varumärkesstyrning.

27 1(20) Handläggare Henrik Normark AFFÄRSTRATEGI SL Trafikförvaltningens affärsstrategi - för den regionala kollektivtrafiken i Stockholms län Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

28 2(20) Inledning till affärsstrategin AFFÄRSTRATEGI SL Stockholms Läns Landsting är den största beställaren av kollektivtrafik i Sverige. Genom att Trafikförvaltningen ingår affärer med företag som är experter inom sina områden omsätts strategiska planer till verklighet och förutsättningar skapas för en leverans av en attraktiv och ekonomiskt effektiv kollektivtrafik. Då kollektivtrafiken levereras genom andra är affärer med leverantörer verksamhetens kärna. Kostnader och intäkter genereras till största del i de affärer Trafikförvaltningen skapar tillsammans med leverantörer som bedriver den operativa verksamheten. Det är leverantörerna som genom SL:s, Waxholmsbolagets och Färdtjänstens varumärken möter resenärerna. Affärsstrategin ska stödja Trafikförvaltningen vid utformning av alla affärer. Affärsstrategin ska säkerställa att det finns en röd tråd från planering av affärerna till hur de konstrueras, genomförs och följs upp ur ett strategiskt perspektiv. Affärsstrategin fastställer en inriktning för Trafikförvaltningens affärer i syfte att nå målen i det regionala Trafikförsörjningsprogrammet. Den förslagna affärsstrategiska inriktningen har utformats med resenärens, leverantörsmarknadens och Trafikförvaltningens perspektiv i beaktande. Affärerna ska utformas för att Trafikförvaltningen ska få mer kollektivtrafik för pengarna samtidigt som förutsättningar skapas för en väl fungerande leverantörsmarknad, som möjliggör en leverans av attraktiv kollektivtrafik till resenären. Trafikförvaltningens affärsstrategi utgörs av strategiska principer samt Trafikförvaltningens affärsmodell. De strategiska principerna visar riktningen för affärerna utifrån den struktur och det ramverk som utgörs av affärsmodellen. Affärsmodellen är ett ramverk som visar strukturen i de affärer som planeras, genomförs och följs upp av Trafiknämnden genom Trafikförvaltningen. Nedan presenteras Trafikförvaltningens affärsmodell.

29 3(20) AFFÄRSTRATEGI SL Figur 1. Trafikförvaltningens affärsmodell Affärsmodellen visar samtliga perspektiv som Trafikförvaltningen behöver ta hänsyn till i sina affärer. Affärsmodellen ska tillämpas genom affärens livscykel; från tidiga skeden med strategisk planering inför en affär till senare delar av livscykeln med förvaltning och erfarenhetsåterföring. Affärsmodellen sätter kunderbjudandet högst via de varumärken som möter resenären; SL, Waxholmsbolaget och Färdtjänsten. Modellen visar de externa och interna aspekter som Trafikförvaltningens affärer behöver ta hänsyn till. Det externa perspektivet berör samhällsutveckling, omvärldsfaktorer, leverantörsmarknadens utveckling och förutsättningar samt möjlighet till samverkan mellan olika parter.

30 4(20) AFFÄRSTRATEGI SL Genom att vara en strategisk och affärsmässig beställarorganisation säkerställer Trafikförvaltningen kvalitet och effektivitet i kollektivtrafiken. Trafikförvaltningen uppfyller detta genom att ta hänsyn till det interna perspektivet i affärsmodellen vilket innebär att arbeta strategiskt i tidiga skeden, utveckla affärerna, vara en kompetent och effektiv beställare samt förvaltare av affären. Modellen visar även att målet med en ekonomi i balans uppnås genom en aktiv styrning av verksamhetens intäkter och kostnader. Strategiska principer 1. Trafikförvaltningen ska maximera styrkan och tydligheten i sina varumärken i syfte att skapa attraktiva affärer. 2. Trafikförvaltningen ska utveckla affärerna i syfte att öka intäkterna till verksamheten. 3. Trafikförvaltningen ska avväga och konstruera alla affärer utifrån en god förståelse för leverantörsmarknaden och utöver ett resenärsperspektiv ha ett leverantörsperspektiv i alla affärer. 4. Trafikförvaltningen ska ge ett ökat ansvar till leverantören i de fall det är marknadsmässigt möjligt och det leder till att Trafikförvaltningens mål långsiktigt uppnås. 5. Trafikförvaltningen ska skapa drivkrafter hos leverantören genom ersättningsmodeller som styr mot Trafikförvaltningens mål. 6. Trafikförvaltningen ska eftersträva rådighet över strategiskt viktiga tillgångar. 7. Trafikförvaltningen ska fördela risker i varje specifik affär på den part som bäst kan förutse, förebygga och hantera risken, i syfte att minska kostnader. 8. Trafikförvaltningen ska eftersträva en ökad grad av funktionsinriktad kravställning, utifrån Trafikförvaltningens behov och leverantörsmarknadens kapacitet och förmåga. 9. Trafikförvaltningen ska arbeta för en ökad samverkan kring affärerna i syfte att nå stordriftsfördelar. 10. Trafikförvaltningen ska arbeta med affärerna genom hela livscykeln med kontinuerlig erfarenhetsåterföring enligt affärsprocessen.

31 5(20) AFFÄRSTRATEGI SL Beskrivning av strategiska principer 1. Trafikförvaltningen ska maximera styrkan och tydligheten i sina varumärken i syfte att skapa attraktiva affärer. Vad avses med principen? Några av Trafikförvaltningens viktigaste tillgångar är immateriella, såsom de varumärken och den design som möter resenärerna. På en konkurrensutsatt kollektivtrafikmarknad blir dessa viktiga för att skapa enhetlighet och tydlighet för resenären. Trafikförvaltningen ska verka både för att kollektivtrafikens totala varumärke stärks och samtidigt arbeta för att stärka både Landstingets och dess varumärken genom att göra dem tydliga och attraktiva gentemot resenärer, leverantörer, samarbetspartners samt nuvarande och potentiella medarbetare, men även ägarna och samhället i stort. Varför denna princip? Tydliga och attraktiva varumärken i trafiken skapar förtroende och fler nöjda resenärer vilket motiverar till ett ökat kollektivt resande och därmed ökade intäkter. Trovärdiga och attraktiva varumärken bidrar även till att öka affärernas attraktivitet för potentiella nationella och internationella leverantörer, något som även kan skapa ökad konkurrens och lägre kostnader. Trafikförvaltningen behöver hög kompetens för att vara en renodlad och strategisk beställarorganisation. Därför ska Trafikförvaltningen uppfattas som en attraktiv arbetsgivare, så att en löpande och långsiktig kompetensförsörjning kan säkerställas. Hur ska principen realiseras? För att säkerställa tydlighet och attraktivitet mot intressenterna krävs en fortsatt styrning av Trafikförvaltningens varumärken. Varumärkesstyrningen ska appliceras såväl på Trafikförvaltningens som på leverantörernas verksamhet. Det innebär att det i Trafikförvaltningens affärer ska tas hänsyn till dess påverkan på Trafikförvaltningens varumärken. Även leverantörernas verksamhet och beslut ska bedrivas med hänsyn till hur varumärkena påverkas. Varumärkesstyrningen ska ske utifrån tydliga underlag samt mätbara målsättningar. Målsättningarna kan beröra nivåer för kännedom, preferens,

32 6(20) AFFÄRSTRATEGI SL eller nöjdhet, alternativt huruvida specifika, önskade associationer till varumärket skapats hos intressenterna. Trafikförvaltningen ska ge leverantörer förutsättningar för att agera korrekt i syfte att stärka Trafikförvaltningens varumärken. Goda affärer kräver kompetenta medarbetare. För att attrahera dessa krävs ett kontinuerligt arbete med att stärka och förtydliga Trafikförvaltningens arbetsgivarvarumärke. 2. Trafikförvaltningen ska utveckla affärerna i syfte att öka intäkterna till verksamheten. Vad avses med principen? Trafikförvaltningens verksamhet finansieras till betydande andel av intäkter. De befintliga huvudsakliga intäktskällorna är biljett- reklam- och hyresintäkter. Trafikförvaltningen ska på intäktssidan, likt kostnadssidan, arbeta för att utforma attraktiva affärer. Trafikförvaltningen ska även återkommande utvärdera möjligheter till nya intäktskällor. Varför denna princip? Trafikförvaltningen ska vara intäktsorienterad för att öka intäkterna och därigenom kunna nå satta mål avseende verksamhetsintäkter och finansieringsbehov. Genom att realisera förbättrings- och tillväxtpotential i befintliga intäktskällor kan nya och befintliga resenärer attraheras och öka kollektivtrafikens andel av motoriserade resor. Hur ska principen realiseras? Trafikförvaltningen ska möjliggöra förbättrings- och tillväxtpotential i befintliga intäktskällor. Beträffande biljettintäkter kan detta realiseras genom att Trafikförvaltningen fortsatt lämnar förslag till utveckling av biljettutbudet och tillhandahållet biljett- och betalsystem samt köpkanaler, detta i syfte att attrahera resenärer och öka resandet med kollektivtrafiken. Trafikförvaltningen ska skapa förutsättningar för ökade reklamintäkter genom att erbjuda moderna och attraktiva annonseringsmöjligheter. Reklamintäkternas tillväxt och kundmiljöns utveckling skall balanseras mot resenärsnytta och en attraktiv kollektivtrafik.

33 7(20) AFFÄRSTRATEGI SL Trafikförvaltningen ska vara mån om värdet på fastighetsbeståndet och utveckla detta. För att öka hyresintäkterna ska Trafikförvaltningen ha förståelse för utvecklingspotentialen och vad som är intäktsdrivande. Nyttan med möjliga investeringar ska vägas mot potentiella intäkter och avkastningsökningar. 3. Trafikförvaltningen ska avväga och konstruera alla affärer utifrån en god förståelse för leverantörsmarknaden och utöver ett resenärsperspektiv ha ett leverantörsperspektiv i alla affärer. Vad avses med principen? Eftersom Trafikförvaltningen levererar kollektivtrafik genom andra utgör affärer med leverantörer kärnan i verksamheten. För att kunna erhålla en kollektivtrafik i enlighet med Trafikförsörjningsprogrammets politiska ambition, med hög kvalitet som är ekonomiskt effektiv, är det av vikt att Trafikförvaltningen inhämtar kunskap om såväl resenärernas behov som leverantörernas förutsättningar. Leverantörers marknadsförutsättningar utgörs av bland annat kapacitet, kompetens och mognadsgrad. Lämplig affärssammansättning varierar i varje specifik affär. Därför bör affären konstrueras först efter att kunskap har inhämtats om leverantörsmarknadens potential och drivkrafter. För att konstruera en affär på bästa sätt utifrån målen bör Trafikförvaltningen utgå ifrån marknadens kapacitet, kompetens och mognadsgrad. Trafikförvaltningen kan sätta samman affärer utifrån åtagandets ansvar, trafikslag och/ eller geografiska områden. Vid uppdelning av affärer visar exempel på att konkurrensen inte främjas i önskvärd utsträckning eftersom avtalen ändå tecknas med samma leverantör. De stordriftsfördelar som kan finnas mellan närliggande områden eller tjänster tillfaller leverantören samtidigt som Trafikförvaltningen inte drar nytta av att få färre avtal att hantera, vilket kan skapa en effektivare förvaltning och minska kostnaderna. Andra exempel visar att vid sammanslagna större affärer attraheras inte potentiella leverantörer att lägga anbud på affären. Mindre leverantörer har inte

34 8(20) AFFÄRSTRATEGI SL kunnat eller velat lämna anbud samtidigt som Trafikförvaltningen inte har lockat fler större leverantörer att lägga anbud. Olika branscher har olika mognadsgrad och därför blir Trafikförvaltningens roll att utveckla och driva en förändring på marknaden varierande. Affären ska ses ur ett helhetsperspektiv, det vill säga alla kostnader och intäkter under affärens livstid i förhållande till resenärsnytta ska vägas samman. Varför denna princip? Genom en god förståelse för leverantörsmarknaden möjliggörs utformningen av attraktiva affärer, ökad konkurrens och ekonomisk högre effektivitet. En ökad förståelse för leverantörsmarknaden möjliggör för Trafikförvaltningen att identifiera vilka delar av affären som är särskilt attraktiva för leverantören och vilka delar som upplevs kritiska eller riskfyllda. Trafikförvaltningen kan genom affärssammansättningen öka konkurrensen och skapa affärer som är attraktiva för alla parter, vilket möjliggör god lönsamhet genom hela livscykeln. Affären ska konstrueras på ett sådant sätt att den skapar tydlighet i förvaltning och uppföljning för att möjliggöra att affären genomförs på ett affärsmässigt sätt. Hur ska principen realiseras? Trafikförvaltningen skall arbeta med att kontinuerligt fördjupa kunskapen om, och dialogen med, leverantörsmarknaden för att fortsätta utvecklas som en strategisk beställarorganisation. Trafikförvaltningens kunskap om leverantörsmarknaden rörande leverantörers drivkrafter, företagsekonomiska aspekter, förmågor och tidigare resultatutfall (kvalitet och ekonomi) möjliggör attraktiva affärer för alla parter. Affärssammansättning utifrån marknadens kapacitet, kompetens och mognadsgrad möjliggörs även genom ett ökat leverantörsperspektiv. Detta fordrar förståelse för leverantörens drivkrafter och agerande i alla typer av affärer. En god marknadskännedom kan uppnås genom att leverantörsmarknaden kartläggs och analyseras inom ramen för Trafikförvaltningens affärsprocess. Trafikförvaltningen behöver anpassa kommunikationen med leverantörsmarknaden i syfte att nå ut till en så stor leverantörsmarknad som möjligt, för att möjliggöra god leverantörsdialog och ökad konkurrens.

35 9(20) AFFÄRSTRATEGI SL Trafikförvaltningen ska ge ett ökat ansvar till leverantören i de fall det är marknadsmässigt möjligt och det leder till att Trafikförvaltningens mål uppnås. Vad avses med principen? Med marknadsmässigt möjligt avses att leverantörsmarknadens kapacitet, kompetens och mognadsgrad möjliggör ett ökat ansvar. Samhällsekonomisk effektivitet förutsätter att Trafikförvaltningen planerar, styr och väljer mellan åtgärder i affärer i syfte att samhällets totala nytta ska blir så stor som möjligt. För att nå de uppsatta målen enligt det regionala trafikförsörjningsprogrammet för kollektivtrafiken måste detta balanseras mot leverantörens förmåga och kapacitet. Trafikförvaltningen ska även se affärerna ur ett företagsekonomiskt perspektiv i syfte öka den ekonomiska effektiviteten och främja en sund leverantörsmarknad över tid. Trafikförvaltningen ska balansera samhällsekonomisk effektivitet och det företagsekonomiska utrymme Trafikförvaltningen förfogar över genom att förbättra och effektivisera affärerna. Trafikförvaltningens mål förutsätter att Trafikförvaltningen ser helheten i affärerna. Det kan innebära att priset för en enskild affär kan vara högre än lägsta pris för den enskilda affären. Det kan vara önskvärt med ett högre pris för en specifik affär, om det medför att Trafikförvaltningens totala kostnader kan sänkas eller att kvaliteten blir högre. Varje enskild affär skall således ses utifrån den samlade bilden av Trafikförvaltningens samtliga affärer. Huvudinriktningen i affärerna ska vara att ansvar förskjuts från Trafikförvaltningen till leverantören och att ansvarsfördelningen mellan beställare och leverantör fördelas utifrån respektive parts kärnverksamhet, samhällsuppdrag, tillgångar och livscykelkostnad. Varför denna princip? En ökad ansvarsförskjutning kan ge ökad ekonomisk effektivitet och/ eller attraktivare kollektivtrafik, både på kort och på lång sikt. Ett ökat helhetsåtagande innebär större risker för leverantören, varför leverantören ska tillges större friheter. Om leverantören får ökad frihet och därigenom ökad möjlighet att effektivisera sin verksamhet kan detta medföra lägre kostnader,

36 10(20) AFFÄRSTRATEGI SL vilket kan komma Trafikförvaltningen till gagn. Detta motsvaras av högre intäkter för intäktssidans affärer. En ökad frihet för leverantören möjliggör även tillvaratagande av leverantörens proaktivitet och kreativitet, vilket kan ge en högre kvalitet i leveransen. Större ansvar för en leverantör kan även möjliggöra mer ändamålsenliga och effektiva gränssnitt för Trafikförvaltningen att hantera, vilket medför en ökad förvaltningseffektivitet. Om affären resulterar i effektivare gränssnitt kan Trafikförvaltningen frigöra resurser till andra värdeskapande aktiviteter för verksamheten och/eller verka för en högre kvalitet i affären. Hur ska principen realiseras? Ökad ansvarsförskjutning till leverantören ställer andra krav på Trafikförvaltningen. Dels behöver incitament anpassas för att styra leverantören mot Trafikförvaltningens mål och dels måste Trafikförvaltningen anpassa sina arbetssätt och rutiner för uppföljning av affären. 5. Trafikförvaltningen ska skapa drivkrafter hos leverantören genom ersättningsmodeller som styr mot Trafikförvaltningens mål. Vad avses med principen? För att Trafikförvaltningen ska nå sina mål är det av vikt att skapa ekonomiska drivkrafter i affärerna som stimulerar leverantören att driva sin verksamhet för att uppnå Trafikförvaltningens mål. Genom ersättningsmodellen i en affär kan Trafikförvaltningen skapa drivkrafter hos och förutsättningar för leverantören som styr affären mot målen. En ersättningsmodell kan utgöras av fast ersättning och/eller rörlig ersättning. Rörlig och fast ersättning medger var för sig positiva effekter för såväl Trafikförvaltningen som för leverantören. Trafikförvaltningen ska därför som utgångspunkt eftersträva en kombination av dessa ersättningar. Varför denna princip? En rörlig ersättning utgör ett styrmedel och kan möjliggöra en mer attraktiv kollektivtrafik genom att Trafikförvaltningen skapar incitament som leverantören saknar naturligt.

37 11(20) AFFÄRSTRATEGI SL En rörlig ersättning kan genom styrmedel både öka attraktiviteten och sänka de totala kostnaderna. För intäktsaffärer innebär en rörlig ersättning att Trafikförvaltningen kan få del av de positiva effekterna som följer av en tillväxt på marknaden, i form av ökade intäkter. Den rörliga ersättningen ska utformas för att enkelt kunna förstå effekterna av incitamenten. Det finns även fördelar med fast ersättning i avtalen. En fast ersättning möjliggör en högre ekonomisk effektivitet genom att den skapar kostnads- och intäktssäkerhet för Trafikförvaltningen oavsett efterfrågan på marknaden. Ur ett leverantörsperspektiv innebär en fast ersättning högre stabilitet och därför lägre risk. Detta torde i sin tur skapa förutsättningar för ett lägre anbudspris och därmed lägre kostnader för Trafikförvaltningens affärer. Hur ska principen realiseras? Ersättningsmodeller bör utformas så att största möjliga del av både förutsedda och oförutsedda kostnader för tjänster konkurrensutsätts vid upphandlingen i syfte att undvika att leverantören har en monopolsituation vid prisförhandling efter kontraktsingående. 6. Trafikförvaltningen ska eftersträva rådighet över strategiskt viktiga tillgångar. Vad avses med principen? Trafikförvaltningen kan antingen äga en tillgång, råda över den eller på annat sätt möjliggöra att tillgången finns på marknaden. Exempel på det sistnämnda är att Trafikförvaltningen äger och råder över trafikinformation och genom att tillgängliggöra den till andra aktörer möjliggörs att informationen sprids och nyttjas, tex i mobila appar, vilka är en tillgång för Trafikförvaltningen. Att råda över en tillgång innebär att Trafikförvaltningen kontrollerar tillgången. Att ha rådighet kan endera ske genom att Trafikförvaltningen äger tillgången eller disponerar över den. Trafikförvaltningen behöver inte äga en strategisk viktig tillgång utan det kan vara tillräckligt att Trafikförvaltningen har rådighet över den. Detta kan vara att föredra i de fall en leverantör har större möjlighet än Trafikförvaltningen att påverka tillgångens livscykelkostnad, erhålla stordriftsfördelar eller har finansieringsmöjligheter. Rådighet utan att äga kan även vara lämpligt i de fall tillgången karakteriseras av en hög grad av standardisering eller god avsättningsmöjlighet på andrahandsmarknaden.

38 12(20) AFFÄRSTRATEGI SL Strategiskt viktiga tillgångar är tillgångar som uppfyller endera eller samtliga av följande kriterier, (i)tillgången är kritisk för att driva Trafikförvaltningens kärnverksamhet, (ii)tillgången är på något sätt unik för Trafikförvaltningens verksamhet och/ eller fysiskt knuten till Trafikförvaltningens verksamhet och kan inte utan betydande kostnader brytas ut eller flyttas, (iii) Tillgången kan inte finansieras av marknaden baserat på faktorer som till exempel avtalstid, restvärdesrisk, marknadens förutsättningar, utbytbarhet eller andrahandsmarknad. Det finns strategiska tillgångar som Trafikförvaltningen inte har rådighet över, till exempel pendeltågens infrastruktur och vägar, vilka ägs av andra samhällsaktörer. Trafikförvaltningen ska bevaka och påverka sina intressen gentemot dessa aktörer. Investeringar i tillgångar ska endast ske i de fall Trafikförvaltningen äger tillgången. Utifrån landstingets förmånliga finansiella upplåningsvillkor ska utgångspunkten vara egen finansiering för strategiskt viktiga tillgångar. Det övergripande syftet är att inte negativt påverka värdet av strategiska tillgångar. Trafikförvaltningen ska, innan beslut tas, aktivt söka och utvärdera alternativa finansieringsformer, exempelvis medfinansiering från tredje part såsom stat, kommun och/ eller finansiering från externa intressenter. Varför denna princip? Trafikförvaltningen ska säkerställa att inga andra kostnader än vad som är nödvändigt bärs av Trafikförvaltningen och att tillskjutna skattemedel får största möjliga verkan. Beslutet kring finansiering ska ske utifrån marknadens kapacitet och drivkrafter samt utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Beslutet möjliggör att den finansieringslösning som ger ekonomiskt mest effektiv och attraktiv kollektivtrafik kan identifieras. Detta kan även leda till att fler intressenter är med och delar på finansieringskostnaderna. Vilka tillgångar som Trafikförvaltningen bör äga och/ eller ha rådighet över styrs av vilka investeringsmedel som behövs och finns att tillgå som egen finansiering. Saknas egen finansiering skapas en större kostnadsmedvetenhet, vilket i sig skapar effektivare lösningar och möjliggör för alternativa finansieringsformer.

39 13(20) AFFÄRSTRATEGI SL Genom att fastslå vad som åsyftas med strategiskt viktiga tillgångar samt att dessa inte behöver ägas, utan att rådighet kan vara tillräckligt, ges en vägledning i den komplexa frågan kring ägarformer av tillgångar. Hur ska principen realiseras? Trafikförvaltningen behöver i möjligaste mån ha kontroll över och kunskap om samtliga tillgångar i syfte att kunna bedöma vilka tillgångar som är strategiska och vilka som kan avyttras vid behov av investeringsmedel. Lämplig finansiering ska diskuteras och definieras i affärens tidiga skede, innan beslut är fattat för att identifiera potentiella finansiärer och skapa drivkrafter hos marknaden till finansiering. Trafikförvaltningens affärer kan struktureras upp i anskaffning, byggnation samt drift. Dessa former har ingen inbördes rangordning utan är en illustration över vilka affärsformer som står Trafikförvaltningen till buds. Samtliga ägarformer kan med fördel ske i samverkan med andra. Nedan presenteras Trafikförvaltningens affärsformer. Figur 2. Trafikförvaltningens affärsformer De tre kolumnerna anskaffning, byggnation och drift visar möjliga affärsformer för Trafikförvaltningens affärer. Affärsformer för anskaffning används då

40 14(20) AFFÄRSTRATEGI SL Trafikförvaltningen ska anskaffa en produkt/lösning. Exempel på detta är fordon eller IT system. Affärsformer för byggnation används då Trafikförvaltningen avser bygga. Exempel på detta är spår eller depå. Slutligen ska affärsformerna för drift tillämpas då Trafikförvaltningen köper tjänster. Exempel på tjänster är kollektivtrafikdrift eller IT drift. 7. Trafikförvaltningen ska fördela risker i varje specifik affär till den part som bäst kan förutse, förebygga och hantera risken, i syfte att minska kostnader. Vad avses med principen? Hur riskfördelningen mellan Trafikförvaltningen och leverantören bör se ut i en affär beror på bland annat frågor som affärssammansättning, ersättningsmodell, finansiering och ägarform. Varje risk som läggs in i avtalet med en leverantör belastar Trafikförvaltningen genom att risken blir en kostnad i leverantörens anbud. Därför ska endast de risker som leverantören bäst kan hantera ingå i affären. Affärer ska baseras på en analys av riskerna och kostnaderna för dessa. Utgångspunkten är att den part som har bäst förutsättningar att hantera en risk bör ansvara för den. Riskfrågans komplexitet innebär att Trafikförvaltningen inte kan behandla denna frågeställning utan en förståelse av leverantörens kompetens, förmåga och förutsättningar. Riskfördelningen ska därför baseras på en marknadskännedom och dialog med marknaden. Varför denna princip? Hantering av risk kostar pengar. Genom att identifiera en lämplig riskfördelning utifrån marknadens kompetens, förmåga och förutsättningar kan Trafikförvaltningens kostnader sänkas. Lämplig riskfördelning mellan parterna kan möjliggöra att risken minskar. Hur ska principen realiseras? Trafikförvaltningen ska analysera risker och därefter fördela riskerna. För att kunna värdera varje affärs risker och prioritera mellan affärerna ska Trafikförvaltningen tillämpa en helhetssyn på riskfördelning.

41 15(20) AFFÄRSTRATEGI SL Dialogen ska ske återkommande och öppet med leverantörerna, både under pågående affär och inför ny affär. Dialogen syftar till att gemensamt resonera kring de risker båda parter identifierar i affären, hur de bedöms och kan kvantifieras samt hur riskerna bäst hanteras gemensamt. Trafikförvaltningen ska ha en god marknadskännedom för att förstå marknadens riskbenägenhet och förmåga till riskhantering. Detta realiseras genom att Trafikförvaltningen har ett leverantörsperspektiv i alla affärer. Nedan illustreras Trafikförvaltningens process för att analysera och upprätta en lämplig risk- och ansvarsfördelning mellan beställare och leverantör. Figur 3. Trafikförvaltningens process för fördelning av risk, ansvar och möjligheter I Trafikförvaltningens process för fördelning av risk, ansvar och möjligheter ingår att identifiera risker och möjligheter samt klassificera dessa enligt TEKOP(V)1. Vidare prissätts risken samt definieras vem som är mest lämpad att hantera risken och möjligheten och en gemensam syn återspeglas. Fördelningen justeras och utfall erfarenhets rapporteras. 8. Trafikförvaltningen ska eftersträva en ökad grad av funktionsinriktad kravställning, utifrån Trafikförvaltningens behov och leverantörsmarknadens kapacitet och förmåga. Vad avses med principen? Funktionell kravställning beskriver vad som ska levereras, inte hur lösningen ska se ut. Den eftersträvade funktionaliteten och leveransen som helhet är central, snarare än de ingående beståndsdelarna. Beställaren överlåter till marknadens leverantörer att välja bästa lösning utifrån deras kompetens och förutsättningar. Graden av funktionell kravställning är oberoende av ansvars- 1 TEKOP(V); Tekniska-, Ekonomiska-, Kommersiella-, Organisatoriska-, Politiska- och Varumärkesrisker. Utgår från TECOP-konceptet, en metod för riskindelning, justerad för att passa Trafikförvaltningens verksamhet.

42 16(20) AFFÄRSTRATEGI SL och riskfördelning. En kravställning kan vara funktionellt inriktad även vid lågt leverantörsansvar. Funktionsupphandling kräver att Trafikförvaltningen kan styra leverantörerna rätt genom kravställning och framförallt har en förståelse för vad leverantören ämnar leverera. Även om Trafikförvaltningen inte detaljerar lösningen behöver kompetens finnas om vad som ska levereras. Trafikförvaltningen är genom kravställningen fortfarande ansvarig för hur produkten/ tjänsten kommer att levereras och därigenom produktens/tjänstens attraktivitet för resenären. Varför denna princip? Genom att leverantören ansvarar för lösningen stimuleras dennes innovationsvilja och motivation, vilket möjliggör att leveransen kan ske enligt efterfrågad kvalitet till ett lägre pris än om leverantören är mer styrd. Funktionell kravställning flyttar beslut närmare leverantören och därmed även närmare resenären, vilket skapar förutsättningar för kortare och snabbare beslutsvägar. Hur ska principen realiseras? För en funktionell kravställning behöver Trafikförvaltningens krav vara mätbara. Det är en förutsättning för att möjliggöra uppföljningen av hur leveransen motsvarar kravställningen. Trafikförvaltningen ska arbeta för att begränsa antalet krav som ställs. De ska vara relevanta och begränsade i antal eftersom krav som inte kan eller avses följas upp leder till ökade kostnader. Trafikförvaltningen måste samtidigt säkerställa att leverantören förstår vad som ska uppnås samt hur kraven ska mätas. För detta krävs därför att Trafikförvaltningen tillhandahåller tydligt och relevant underlag till leverantören. För en funktionell kravställning behöver Trafikförvaltningen även harmonisera sina interna krav med vad marknaden kan leverera. Vidare kan krav som avviker från marknadens standard innebära dyrare inköp, reservdelshållning och underhåll, etc. Trafikförvaltningen ska därför i möjligaste mån nyttja etablerade koncept och avstå ifrån unika krav. Trafikförvaltningen bör utgå från standard i alla led med så få undantag som möjligt och bör därför i största möjliga mån utgå ifrån vad som finns på marknaden innan det slutliga behovet fastställs. Att i första hand utgå från standardlösningar kräver en återkommande dialog med marknaden. Trafikförvaltningen bör i kravställningen även se till potentiell avsättning på andrahandsmarknaden för tillgångar.

43 17(20) AFFÄRSTRATEGI SL Kravställningen bör, efter marknadsanalys, baseras på minsta möjliga behov i varje specifik affär, utifrån Trafikförvaltningens strategier och riktlinjer. Genom att ta utgångspunkt i det faktiska behovet kan överkapacitet undvikas och onödiga kostnader reduceras. Kravställningen bör därför innehålla ett minimum av skall-krav då dessa kan leda till ökade kostnader och vara utvecklingshämmande. Skall-kraven ska utgöra den lägsta nivån på efterfrågad kvalitet och vara väl motiverade. Trafikförvaltningen ska eftersträva ett helhetsperspektiv avseende kostnaderna, det vill säga se till samtliga kostnader under hela produktens/lösningens/tjänstens livstid. I funktionsupphandlingar ska trafikslagsgemensamma funktioner, såsom trafikledningssystem, biljettsystem, system för trygghet, säkerhet och kommunikation samt trafikinformationssystem beaktas då dessa ska vara gemensamma för Trafikförvaltningen. Befintliga och planerade trafikslagsgemensamma funktioner ska därför utgöra förutsättningar i funktionsupphandlingar. 9. Trafikförvaltningen ska arbeta för en ökad samverkan kring affärerna i syfte att nå stordriftsfördelar. Vad avses med principen? Med samverkan avses ett aktivt samarbete mellan Trafikförvaltningen och externa parter i syfte att dra lärdom av varandra och/eller arbeta tillsammans i syfte att nå positiva effekter för alla parter. Med extern part menas i detta sammanhang regionala kollektivtrafikmyndigheter, andra beställare av kollektivtrafik och andra aktörer. Vidare avses samverkanforum inom kollektivtrafikbranschen där även leverantörer involveras i en gemensam utveckling och samverkan men även forskningsinstitutioner och intresseorganisationer. Trafikförvaltningens samverkan kring affärerna bör i första hand utgå ifrån närmarknaden, med nationella och nordiska intressenter. Nationella och nordiska intressenter har liknande marknadssituation, förutsättningar och frågeställningar som Trafikförvaltningen, varför fokus bör vara på samverkan med dessa. Det innebär inte att Trafikförvaltningen ska utesluta samverkan med europeiska och övriga internationella aktörer.

44 18(20) AFFÄRSTRATEGI SL Varför denna princip? Genom samverkan kan Trafikförvaltningen även nå en mer attraktiv kollektivtrafik genom bättre kvalitet och/ eller högre grad av ekonomisk effektivitet i affären. Ett ökat erfarenhetsutbyte skapar förutsättningar för Trafikförvaltningen att bättre kunna förstå, påverka och utveckla affärsmöjligheter samt hantera affärsrisker. Trafikförvaltningen kan erhålla stordriftsfördelar genom samordnade upphandlingar med andra aktörer, till exempel samordnat inköp av ett nytt spårfordon. Samordnade upphandlingar möjliggör skapandet av större affärer och/ eller mer attraktiva affärspaket vilket kan resultera i högre kostnadseffektivitet. Hur ska principen realiseras? Trafikförvaltningen ska driva och kontinuerligt utveckla en strategisk och operativ dialog och aktiv samverkan med regionala kollektivtrafikmyndigheter, andra beställare av kollektivtrafik och myndigheter nationellt, nordiskt och internationellt. 10. Trafikförvaltningen ska arbeta med affärerna genom hela livscykeln med kontinuerlig erfarenhetsåterföring enligt affärsprocessen. Vad avses med principen? En strategisk och affärsmässig beställarorganisation behöver samverka internt i affärens alla skeden. Arbete i tidiga skeden (idé och förstudie) innebär möjlighet att utifrån behovet, förutsättningarna och målen tidigt definiera affärens inriktning. För detta behövs en hög grad av återkommande erfarenhets- och kunskapsåterföring. Trafikförvaltningen skall återkommande arbeta för att anpassa och effektivisera förvaltningen och uppföljningen av affären. Varför denna princip? Genom att arbeta aktivt i tidiga skeden kan lämplig inriktning för affären definieras, vilket möjliggör en högre ekonomisk effektivitet. Det förutsätter att Trafikförvaltningen samverkar genom hela affärsprocessen. Genom att olika delar av organisationen involveras i olika hög grad under affärens faser främjas

45 19(20) AFFÄRSTRATEGI SL en effektiv affär och förvaltning samtidigt som kompetensen ökar i organisationen genom kunskapsutbyte. Genom en effektiv förvaltning frigörs kapacitet och resurser till andra värdeskapande aktiviteter genom mer ändamålsenlig uppföljning och/ eller effektivare affärsrelationer/ gränssnitt. Ökad förvaltningseffektivitet kan även innebära en ökad förståelse för en affärs kostnader och intäkter och därigenom en affärs lönsamhet, vilket ger möjlighet att utveckla befintliga affärer. En effektivare uppföljning av affären möjliggör för Trafikförvaltningen att på ett enklare sätt följa upp affären och få bästa möjliga leverans. Genom effektiv intern samverkan möjliggörs hög affärsmässighet, vilket kännetecknar en strategisk beställarorganisation. Hur ska principen realiseras? Trafikförvaltningens affärsprocess ska tillämpas under hela affärens livscykel. Trafikförvaltningen ska därför arbeta enligt affärsprocessens steg; idéstudie, förstudie, genomförande, etablering, förvaltning och slutligen affärens avslut. Affärsprocessen detaljerar de aktiviteter som sker för varje steg/fas av en affär. Affärsprocessens sex steg resulterar för varje affär i: affärsprinciper, affärsinriktning, tilldelad affär, affär att förvalta, avslutad affär samt återrapporterad affär. Nedan illustreras Trafikförvaltningens affärsprocess. Figur 4. Trafikförvaltningens affärsprocess

46 20(20) AFFÄRSTRATEGI SL Vid komplexa avtal är det av särskild vikt att affärens huvudmål tydliggörs. Exempel på detta är att bryta ut de mål och nyckeltal som ska följas upp, vilket förbättrar möjligheten för båda parter att nå satta mål samt att bedriva effektiv förvaltning. Trafikförvaltningen bör löpande utveckla verktyg för att härleda, bryta ut och analysera ekonomisk information på ett enkelt sätt. Uppföljning vilken baseras på nedbruten ekonomisk information är av vikt för en effektiv affär i alla skeden. Kostnader och intäkter i olika avtal som har beroenden behöver vara nedbrytbara i syfte att möjliggöra effektiv uppföljning av affärernas lönsamhet. För att främja en effektiv uppföljning ska Trafikförvaltningen arbeta med strategiska nyckeltal utifrån affärsmodellens komponentkarta. Trafikförvaltningen måste därför kunna följa upp kostnaden och/ eller intäkten för varje enskild komponent. Komponentkartan syftar till att strukturera en affärs ingående delar och ska användas i tidiga skeden för att analysera lämplig affärssammansättning för en specifik affär. Komponentkartan bidrar även till en struktur för Trafikförvaltningens verksamhet. Nedan presenteras Trafikförvaltningens komponentkarta. Figur 5. Trafikförvaltningens komponentkarta