Musikplanering åk 9 Ht -14

Transkript

1 Musikplanering åk 9 Ht -14 Vecka Torsdag 9B Torsdag IA Fredag 9A Lektionsinnehåll 34 Lekt 1 Lekt 1 Lektion 1: Sångrösten -Genomgång av mål/bedömning -Fylla i Luciapapper 35 Lekt 1 Lekt 1 Sångrösten -Ljudimprovisation -Ett instrument (Aktivator-Vibrator-Resonator) -Röstvård/målbrott -Sång Läxa: Ta med egen låt 36 Lekt 2 Lekt 2 Lektion 2: Puls, takt & rytm -Genomgång 37 Lekt 2 Lekt 2 Läxa: Läsa på teorin. 38 Studiedag Lekt 3 Lektion 3: Puls, takt & rytm -Jobba med materialet -Gitarrspel 39 Lekt 3 Skoljoggen 40 Lekt 3 Lekt 3 Läxa: Titta på musikfilmerna på rockbandet rockbandet 1 Rockin all 41 Lekt 4 Lekt 4 42 PRAO PRAO Lektion 4: Ensemble Sång, Piano, Gitarr, bas, trummor 43 PRAO PRAO 44 HÖSTLOV HÖSTLOV 45 Lekt 4 PROV (IA) Lekt 4 Lektion 5: Luciaövning 46 Lekt 5 Lekt 5 47 Lekt 5 Lekt 5 Lektion 6: Luciaövning 48 Lekt 6 Lekt 6 49 Lekt 6 Lekt 6 Lektion 7: Skolkör 50 LUCIA Skolkörstid 51 Skolavslutning kl Jullov

2 SÅNGRÖSTEN Att sjunga har säkert varit och är det vanligaste sättet att utföra musik. I alla kulturer och i alla sammanhang har sång solistiskt och i grupp varit den främsta musikyttringen. Som hjälp i arbetet, som en viktig del i rituella sammanhang, som terapi, som medel att få barn i sömn eller hylla sin älskade har sången använts. En betydelsefull icke-musikalisk uppgift har sången också haft: att i kulturer utan skrift kunna bevara kunskaper. Det går lättare att komma ihåg ord om de får såväl rytmisk som melodisk dräkt. Men rösten används och klingar högst olika i skilda delar av världen och i olika sorters musik. Dock är materialet och resurserna desamma hos alla, sedan må rösten klinga som hos en tibetansk munk (som kan brumma tvåstämmigt med sig själv), som hos en välskolad operasopran eller en skrovlig, rå rockröst. Utgångsläget och tillgången till "instrument" är desamma för alla, nämligen: andningsapparaten (aktivatorn), stämbanden (vibratorn) och mun- och näshålorna (resonatorerna). Anatomi Röstorganet är sammansatt av tre olika system. 1. Andningsapparaten. (aktivator) Den består av: lungor, bukmuskler, mellangärde. 2. Struphuvud med stämläppar. (vibrator) Till dessa hör: ringbrosk, falska stämläppar, äkta stämläppar, tungben, struplock, kannbrosk och glottis. 3. Ansatsröret. (resonator) Till detta hör: struplock, svalg, munhåla, nässvalg, näshålor, bihålor. Så uppstår en ton En luftström kommer från lungorna och möter stämbanden. Stämbanden ställer in sig på önskad tonhöjd och styrka. Luftströmmen för isär stämbanden och sätter dem i svängning. Den ton som bildas får sin klangfärg av svalg, mun- och näshålor. Käkar, tunga och läppar formar ljudet. Stämläpparna/Stämbanden sitter i struphuvudet och är små muskler. Om du säger "Ahh" känner du hur de vibrerar. När man sjunger ettstrukna a, svänger stämläpparna 440 gånger per sekund. En oktav högre: 880/sek. Stämbandens/stämläpparnas utseende När stämläpparna svänger ser det ut som om de är slutna. När man viloandas blir det en liten luftspringa och när man andas djupt går stämläpparna isär.

3 Olika klang på olika sångröster Alla låter vi olika eftersom vi ser olika ut. Insidan på ansatsröret är olika tjockt, skrovligt och olika långt hos olika personer. Ansatsrör = Luftröret ovanför stämläpparna, svalget och munnen. Olika röstlägen Det finns fyra olika grundlägen för rösten. Nerifrån räknat heter de bas, tenor, alt och sopran (de två första manliga, de andra kvinnliga). Men det finns mellanlägen också liksom ytterlägen: basbaryton, baryton, mezzosopran och koloratursopran. Inom de olika lägena finns det dessutom skilda karaktärer på rösterna. Ex. dramatiska och lyriska röster. Röstomfång Ett av de största röstomfången har Yma Sumac. Hon är född 1927 i Peru, är dotter till en indianska och upptäcktes redan som barn när hon sjöng vid en fest till solgudens ära. Sångteknik Det går inte att läsa sig till en bra sångteknik. Tänk på att sångrösten behöver tränas lika mycket som vilken annan muskelgrupp som helst. Om du får problem med rösten ska du söka experthjälp. Andningen. Det är luften som är ditt viktigaste redskap när du sjunger. Genom att lära dig att andas rätt blir det enklare att hushålla med luften. Magen ska växa när du andas in och sjunka in när du andas ut. Med rätt stöd kommer övre delen av mellangärdet spännas utåt samtidigt som den nedre

4 delen trycker inåt. Genom att styra andningen med diafragman får du bättre kontroll över tekniken. Spänn inte halsen när du sjunger. Det är skadligt och du får sämre omfång på rösten. Även om du vill sjunga med spräckt röst, ska du träna på att sjunga med avslappnade halsmuskler. Resonansen. Var tonen bildas har också betydelse för hur du låter. -Bröstklang. Kraftig, med mycket magstöd. -Nasal klang. Tonen ligger bak i gommen och upp i näsan. -Falsett. Klangen ligger i huvudet. (Mellan ögonen). Mycket höga toner. Vibrato. Ett riktigt vibrato kontrolleras med diafragma. Vibratot hjälper till att orka sjunga ut långa toner. Intonering. Även sångare behöver öva ofta. Träna på att träffa rätt ton på en gång. Att glida upp till tonen låter illa. Mikrofonteknik. Du måste lära dig hur mikrofonen reagerar. Med dålig mickrofonteknik finns det intet en ljudtekniker i hela världen hjälpa dig. Sjung nära micken. Lär dig hur du ska forma ljuden utan att det uppstår puffljud när du stöter ut luft. Lär dig också att reglera avståndet så att nivån mellan stark och svag sång minskar. Nära vid normal nivå, längre ifrån när du tar i. Målbrottet Områden som karaktäriserar målbrottsrösten: -Oförmåga till låg andning -Begränsat röstomfång -Svårigheter att blanda sångregister/skarvproblem -Läckage/heshet -Tveksam intonation -Identitetsproblem och dåligt självförtroende Vad händer fysiskt i målbrottsåldern? -Tillväxt av stämläpparna/stämbanden gör att röstläget sjunker. -Stämbanden är 7 mm långa hos både pojkar och flickor. Pojkars stämläppar fördubblas till 15 mm, medan flickors endast växer 3 till 4 mm och blir 10 mm långa. Musklerna blir instabila kring stämbanden. -Pojkars struphuvud växer på höjden, djupet och längden, medan flickors i huvudsak växer lite på höjden. -Övrig kroppslig tillväxt påverkar röstfunktionen. Bröstkorgen växer, näshålan blir större, adamsäpplet blir större och struplocket blir plattare. Dessutom förändras stämbandens inre struktur. Målbrottsålder Börjar i 10-års åldern, avslutas i 20-års åldern. Intensivaste åldern för pojkar: år Intensivaste åldern för flickor: år Det bästa sättet att komma igenom målbrottet är att sjunga sig igenom det!

5 Bra saker att tänka på: -Rösten ska inte forceras, blir lätt hes -Området kring skarven bör övas extra mycket -Läckage och heshet är typiska vid målbrottsproblem -Dålig intonation kan bero på okontrollerade muskler -Dåligt självförtroende kan begränsa sångförmågan Användandet av rösten 1.Börja alltid med att värma upp sångrösten. 2. Ge utrymme för rösten, smygsjung inte, det ger onödiga spänningar! 3. Var avslappnad. 4. Ståställningen - fri. 5. Huvud, nacke - tråd genom kroppen. 6. Munnen - avslappnad käke. 7. Halsen - vidöppen kanal. 8. Andningen - så både mage och lungor vidgas. Röstproblem Heshet: kan uppstå vid överansträngning, sjukdom eller felaktig användning av stämbanden. Stämbanden sluter inte tätt, utan luft sipprar emellan och ger ett väsande ljud. Vila dina stämband! Knutor på stämbanden: Orsakas av infammation på stämbanden. Knottror som kan vara stora som risgryn uppstår på stämbandskanten. Du låter hes. Musiktermer och musikaliska begrepp Den som sysslar med musik, t. ex. körsång, kommer med tiden att träffa på ett språkbruk som kan behöva sin förklaring. Här följer en kort presentation av några termer och förklaringar till dem: A capella - utan ackompanjemang A vista direkt från notbladet Ad libitum (ad lib) efter behag Bindebåge binder samman notvärden Cantabile sångbart Coda svans eller avslutande del Con bocca chiusa (med sluten mun) sångsätt, ofta accompanjemang till solostämman Da capo omtagning från styckets början Dolce mjukt Fine slut Fraseringsbåge visar musikaliska fraser Legato bundet Melismatisk sång två eller flera toner för varje stavelse Syllabisk sång en ton för varje stavelse Opus verk Solo en person utför stämman Staccato kort anslag så att notvärdet blir mindre Tutti alla stämmor deltar

6 Centrala begrepp och musikteori Puls All musik utgår från en grundpuls. När men spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum. Det är lika långt mellan varje slag (musikens hjärtslag) Alla låtar drivs fram av en stadig puls. Du känner den säkert i din fot som stampar med då du lyssnar på musik. Denna puls brukar ofta vara Fjärdedelsnoten. Nästan all Pop och Rock-musik brukar starkt betona just fjärdedelarna. Tempo Tempo är avståndet mellan pulsslagen, alltså hur snabb låten är. Om slagen kommer tätt inpå varandra är tempot snabbt och tvärt om. När man räknar in en låt Rytm Rytmen är ett av musikens viktigaste element. Den betår av slag och finns inom takten (mellan taktstrecken) Pulsen är ett jämnt flöde av slag, men rytmen kan var hur jämn och hur ojämn som helst, bara den ryms inom ramen för takten. Korta och långa slag kan alltså blandas i en rytm. Melodi Melodin är det man sjunger i en låt, men den kan också spelas. En melodi får man om man kombinerar rytm med tonhöjder. Man kan ha text till, men det är inte nödvändigt. Taktart Taktarten bestämmer hur många pulsslag som ryms i varje takt. Låtar kan gå i olika taktarter tex. 4/4-takt, 3/4-takt etc. Du känner taktarten genom att vissa av pulsslagen i foten känns tyngre detta är det första slaget i takten- ettan. Om du räknar antalet slag till tyngdkänslan återkommer, har du räknat fram taktarten. Du kan också ha hjälp av att ackordbyten ofta sker på ettorna i takten. Nästan all Pop och Rock och modern dansmusik går i 4/4-takt. Ex: I 4/4-takt ryms det 4 stycken fjärdedelsslag i en takt. Man kan alltså räkna 1, 2, 3, 4, 1, 2, 3, 4 hela låten igenom. I 3/4-takt ryms det 3 stycken fjärdedelsslag i en takt. Man kan alltså räkna 1, 2, 3, 1, 2, 3 hela låten igenom.

7 Inför Musikprovet ht -14 Teori: Sångrösten Puls-takt och rytm. Arbetsmaterial Rösten ett instrument: aktivator, resonator, vibrator Körstämmorna Vad händer fysiskt i målbrottsåldern? Musiktermer Vad är en puls? Vad är en takt? Vad är en rytm? Vad är en melodi? -Notvärden / Paustecken. (helnoter, halvnoter, fjärdedelar, åttondelar) -Dra taktstreck -Skriva ut taktart -Fyll i notvärde/paustecken i takterna så att de blir fullständiga. Gehör: Rytmdiktat Vilken taktart har musikstycket? Läraren upprepar en två takter lång rytm som ska noteras av eleven. Förekommande notvärden: Åttondelar, fjärdedelar, halvnoter. (Inga paustecken) Känn in pulsen, betoningarna, räkna ut taktarten. Prov vecka 45 på IA-tiden Lycka till!