Ombud och offentligt biträde: Marianne Kellerman Advokaterna Hancock & Rehn Box Uppsala

Transkript

1 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I STOCKHOLM O l -14 UM Migrationsdomstolen Meddelad i Enhet 26 Stockholm Sida l (7) KLAGANDE Sekretessbelagda uppgifter, se bilaga l Ombud och offentligt biträde: Marianne Kellerman Advokaterna Hancock & Rehn Box Uppsala MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Solna Box Solna ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut , se bilaga 2 SAKEN Uppehållstillstånd enligt utlänningslagen (2005:716), UtlL DOMSLUT 1. Migrationsdomstolen upphäver Migrationsverkets beslut, utom vad avser ersättningen till det offentliga biträdet, och beviljar klaganden permanent uppehållstillstånd, flyktingstatusförklaring och resedokument. 2. Det ankommer på Migrationsverket att utfärda bevis om tillstånd och i övrigt vidta de åtgärder som denna dom föranleder. 3. Migrationsdomstolen fastställer ersättning till Marianne Kellerman enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde till kr, varav kr avser arbete, kr för tidsspillan, kr för utlägg och för mervärdesskatt. 4. Migrationsdomstolen förordnar med stöd av 43 kap. 5 och 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) att sekretessen enligt 21 kap. 5 och 37 kap. l samma lag ska vara tillämplig även i fort- Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Tegeluddsvägen l måndag-fredag Stockholm E-post: 09:00-15:00 forvaltningsrattenistockholm@dom.se

2 Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen sättningen för uppgifter i bilaga l till denna dom, för uppgifter i Migrationsverkets beslut (bilaga 2) om enskilds namn, födelsetid, adress, dossiernummer och för uppgifter i övrigt i Migrationsverkets beslut som röjer nämnda uppgifter samt för uppgifter som förebringats vid den muntliga förhandlingen och som inte offentliggjorts genom denna dom.

3 Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen YRKANDEN M.M. Klaganden överklagar Migrationsverkets beslut och yrkar att utvisningsbeslutet ska upphävas och att han ska beviljas uppehållstillstånd, flyktingstatusförklaring och resedokument. Till stöd för sin talan vidhåller han det han tidigare anfört och tillägger bl.a. följande. Han är väl medveten om att Jesus finns i Koranen och är accepterad som profet. Det är dock inte accepterat att tala om Jesus i det afghanska samhället. De personer han talade med hade gått i samma koranskola som han själv och i skolan hade inte Jesus nämnts. Det han sade tolkades av de andra som att han var kristen. Vad man betraktar som hädelse är beroende på personen som har att bedöma det. De böcker han förlorade under misshandeln kom aldrig tillbaka, det är därför sannolikt att mullan tagit del av dessa och dragit sina slutsatser. Innan litteraturen upptäcktes hade han slutat i koranskolan, bott tillsammans med en kristen man och uttalat sig om Jesus på allmän plats. Mullan hade tidigare vid flera tillfällen frågat honom om hans leverne, om åsnan och om kläderna han transporterade. När han sedan upptäcktes med kristen litteratur var det tillräckligt för att mullan skulle komma till slutsatsen att han var kristen. Uppfattningen om att en kristen får chans att rättfärdiga sitt handlande eller gottgöra sitt agerade är felaktig. Man får inte en andra chans. I stället är det mullan som bestämmer och avgör vad som ska ske. Han har konverterat av religiös övertygelse. Han har haft kontakt med sin församling under mer än två års tid. Han går i kyrkan varje söndag, deltar i ungdomsmöten på fredagar och bibelgrupper på måndagar. Han talar allt bättre svenska och kan i större utsträckning tillgodogöra sig kunskap. Konverteringen har varit en lång process som han fullföljde genom dopet. Det faktum att han inte har fullständig kunskap om kristendomen medför inte att han inte kan anses ha konverterat av religiös övertygelse. Det är naturligt att han som utsatt och hemlös pojke i Afghanistan fick ett starkt intryck av kristendomen eftersom den ende som förbarmade sig över honom och gav honom ett hem var kristen. Hotbilden mot honom gäller

4 Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen hela Afghanistan. Han har inte möjlighet att ta sig till Kabul på ett säkert sätt då vägarna till Kabul är mycket farliga. Migrationsverket bestrider bifall till överklagandet och korrigerar det överklagade beslutet enligt följande. Vad gäller frågan om väpnad konflikt är det i första hand 4 kap. 2 andra stycket l punkten andra ledet som ska tillämpas. Han är således alternativt skyddsbehövande i förhållande till sin hemort på grund av den väpnade konflikt som pågår där. Dock föreligger ett internt flyktalternativ i fråga om den väpnade konflikten, inte bara till Kabul utan också till Mazar-e-Sharif, Herat och Bamyan. I dessa provinser/orter råder det varken väpnad konflikt eller andra svåra motsättningar. Någon individuell hotbild där har ej framkommit. Såvitt framgår är klaganden en ung frisk man och inte heller andra skäl talar mot rimligheten av internflykt. Muntlig förhandling Migrationsdomstolen har den 17 december 2010 hållit muntlig förhandling inom stängda dörrar. Vid den muntliga förhandlingen har klaganden berättat i huvudsak följande. Han har aldrig haft några identitetshandlingar i hemlandet. Han hade bott hos den kristne mannen ett tag innan han blev tillsagd att dela ut böckerna. Han fick en åsna som bar packning, i säckarna låg det böcker och över böckerna låg det kläder och överst en presenning. Kläderna var till salu så att folk inte skulle bli misstänksamma. Han fick uppmaningen att vara mycket försiktig och att dela ut böckerna till personer som kunde ett visst lösenord. Lösenordet kunde vara exempelvis "vita skor" eller "svart färg". Han gjorde sina turer två gånger i veckan. Det var Davoud som packade böckerna. Davoud åkte utomlands två gånger om år och gömde böckerna på ett hemligt ställe. Efter ytterligare några månader fick han veta att böckerna handlade om Jesus. De levde tillsammans som en familj och

5 Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen efter en tid började Davuod berätta om Jesus för honom. Han sa att Jesus hjälper dig precis som jag har hjälpt dig, förutsättningen är att man tror på honom. Om du tror på honom far du en plats i paradiset. I Afghanistan är det inte accepterat att tala om Jesus och kristna ses som hedningar. Det är konfliktfyllt även mellan olika grenar av islam, sunnimuslimerna och shiamuslimerna har svårt att komma överens. Han kommer från ett shiamuslimskt område där man inte sätter sig ned och diskuterar om Jesus, deras sätt att tänka tillåter inte det. Man kan aldrig säga emot en mulla eller tala illa om religionen då har de rätt att avrätta en efter två dagar. Han konverterade redan i Afghanistan, när han träffade Davuod kände han att han var annorlunda och att Jesus var verklig. Att vara kristen är stort, men för honom betyder kristendomen att få hjälp eftersom han är vid liv tack vare att Jesus har hjälpt honom. Ingen muslim ville hjälpa honom, de bara misshandlade honom. Dopet betyder att man erkänner Jesus och Treenigheten och att man lämnar det liv som man haft bakom sig. Att bli kristen betyder inte att man ska kunna hela bibeln utantill. Man tror från hjärtat. Migrationsdomstolen har tillfört följande landinformation till målet. Home Office, Country oforigin Information Report, Afghanistan, 5 November 2010, kap. 21, särskilt avsnitten samt DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser framgår av Migrationsverkets beslut. Utgångspunkter för bedömningen av skyddsbehov Migrationsdomstolen har att ta ställning till om klaganden är flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande. Det är klaganden som har bevisbördan för detta. Han ska således göra sannolikt att han är i behov av internationellt skydd för att få uppehållstillstånd (jfr MIG

6 Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen 2007:12). I bevisbördan ligger inledningsvis att klaganden ska göra sin identitet och sitt uppgivna medborgarskap eller hemland sannolikt. Identitet Migrationsdomstolen finner inte anledning att göra annan bedömning än Migrationsverket avseende klagandens identitet. Hans skyddsskäl ska därmed prövas mot Afghanistan. Skyddsbehovet Migrationsdomstolen ska göra en framåtblickande bedömning av hotbilden för klaganden, om han skulle återvända till Afghanistan. Vid bedömningen av skyddsbehovet ska domstolen utgå från den hotbild som, enligt klaganden, finns mot honom vid ett återvändande. Den hotbild som klaganden beskrivit består sammanfattningsvis av risken att utsättas för förföljelse på grund av hans kristna tro. Av landinformationen som finns tillgänglig i målet framgår att konvertering inte är tillåtet enligt islam och belagt med dödsstraff. De eventuella konvertiter från islam till kristendomen som inte frivilligt lämnar kristendomen för återgång till islam efter samtal med muslimska rättslärda skulle löpa en överhängande risk för allvarliga repressalier eller t.o.m. att dödas i Afghanistan. Som skriftlig bevisning har klaganden lämnat in ett dopbevis där det framgår att han blivit döpt i april 2008 samt ett intyg från Livets Ord där det står att han deltar i deras aktiviteter. Även om intygen ger ett visst stöd för att klaganden konverterat av genuin övertygelse, anser domstolen att vad som framgår av intygen inte är tillräckligt för att anse att klagandens konvertering är genuin. En bedömning av klagandens berättelse måste också göras. Domstolen anser att klaganden

7 Sida? FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen vid den muntliga förhandlingen lämnat en sammanhängande och detaljerad berättelse som bär det självupplevdas prägel och som stämmer överens med den landinformation som finns tillgänglig i målet. Han har vidare beskrivit den process som lett fram till hans konvertering på ett trovärdigt sätt. Mot bakgrund av hans berättelse och den skriftliga bevisningen som han har lämnat in anser migrationsdomstolen att han har gjort sannolikt att han har konverterat av genuin övertygelse och att han avser att utöva sin tro i framtiden. Han har därmed gjort sannolikt att han riskerar förföljelse på grund av sin religion och han ska därför betraktas som flykting enlig 4 kap. l UtlL. Han har således rätt till permanent uppehållstillstånd enligt 5 kap. l och även flyktingstatusförklaring och resedokument enligt 4 kap 3-4. Överklagandet ska således bifallas. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 3 (DV 3110). Minnaliisa Lundblad Rådman I avgörandet har även nämndemännen Åke Frödin, Ulla Norman och Lukas Romson deltagit. Föredragande har varit Jenni Ivarsson Oliva.

8 M igrationsverket Asylprövningsenheten i Beslut Beteckning Uppsala Hulda Lundström Akt /8 Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande Adress:. Offentligt biträde: Marianne Kellerman, Advokatfirman Hancock & Rehn Hb, Box Uppsala Beslut Migrationsverket beslutar att avslå din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd inte bevilja dig flyktingstatusförklarijig, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring avslå din ansökan om resedokument utvisa dig, med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen (2005:716) utvisningen ska verkställas genom att du reser till Afghanistan, om du inte visar att något annat land kan ta emot dig bevilja det offentliga biträdet Marianne Kellerman kronor i ersättning, varav kronor är moms. Staten står för ersättningen till biträdet och den betalas ut av Migrationsverket. Migrationsverket Asylprövningsenheten i Uppsala Besöksadress Bolandsgaten 10 Postadress Box 1323 SE Uppsala Telefon Teletax E-post migrationsverket@migra1ionsverket.se Hemsida Organisationsnr Dokumenlid:

9 Beteckning 2/8 Ansökan med mera Du ansöker om asyl och resedokument. Du har åberopat skyddsskäl och synnerligen ömmande omständigheter. Migrationsverket ska även pröva din rätt att få flyktingstatusforklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring. Som skäl för din ansökan har du uppgett att du riskerar att utsättas för förföljelse på grund av att du konverterat till kristendomen om du återvänder till Afghanistan. Till stöd för din ansökan har du lämnat in ett dopbevis och ett brev från församlingen Livets Ord som du tillhör samt en åldersbedömning från Rättsmedicinalverket. Skälen för beslutet Det är en grundläggande princip inom asylrätten att det är den asylsökande som ska göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt, vilket även inbegriper att sökanden måste göra sin identitet sannolik. I en prövning av en asylansökan ska alltid först bedömas om sökanden har gjort sin identitet och sitt ursprung sannolikt. Därefter får de åberopade skyddsskälen prövas (MIG 2007:12). Du har inte lämnat in några identitetshandlingar till Migrationsverket. Du har uppgett att du är afghansk medborgare och hemmahörande i provinsen Ghazni. Det har inte framkommit några omständigheter som talar emot att du är hemmahörande i Ghazni, Afghanistan. Dina asylskäl kommer därför att prövas mot de förhållanden som råder i området. Enligt Migrationsverkets mening råder det inre väpnad konflikt i provinsen Ghazni. Därför anser Migrationsverket att du inte är flykting Av 4 kap. l utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av - sin ras - sin nationalitet - den samhällsgrupp som han eller hon tillhör - sin religion - sin politiska uppfattning - kön eller sexuell läggning. För att bedömas som flykting ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon riskerar att utsättas för förföljelsen eller om myndigheterna inte kan antas Dokumentid:

10 Beteckning 3/8 erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda personer. Flyktingar har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Du har uppgett att du är hazar hemmahörande i provinsen Ghazni i Afghanistan. Du är född och uppvuxen i byn Ghada i Jaghori-området. Efter din fars död år 2003 har du och din syster varit hemlösa fram till din syster gifte sig och du blev ensam. Du har uppgett att du bli vit illa behandlad av folk på gatan för att du var hemlös och föräldralös. I samband med detta kom du i kontakt med en man som heter Davoud. Denne tog sig an dig och tog dig till en annan man som upplät sitt hem till dig. Efter en tid började du att arbeta för Davoud och du hade till uppgift att transportera kläder och böcker till andra. Davoud berättade att det rörde sig om böcker om kristendomen, böcker om Jesus, och att ni därför var tvungna att verka i hemlighet och att du bara fick lämna böckerna till personer som kände till det rätta kodordet. Du har uppgett att du arbetade på det här sättet i ungefär två och ett halvt år. Under den här tiden ställde den lokale mullan frågor till dig om din försörjning och ditt boende. Du har berättat att du vid ett tillfälle samtalade med några av dina kompisar om imamer som kunde bota sjuka och~du nämnde då att det säinrfiä'var sant för Jesus. Detta gjorde dina kamrater överraskade och frågvisa och mullan än mer misstänksam mot dig. År 2007 blev du attackerad av ett gäng Villar som slog dig. I samband med detta visade det sig att den säck du hade med dig med kläder och böcker var öppen. Ytterligare två eller tre dagar senare genomförde du ytterligare en tur och i samband med denna blev du stoppad av Davoud som var arg och som förde dig till Mazar-e-Sahrif på sin motorcykel. Väl framme berättade han att mullan under fredagsbönen pekat ut dig som en kättare som delade ut böcker om kristendomen och att du därför borde avrättas. Du har uppgett att du lämnade Afghanistan efter detta. I juni 2007 befann du dig i Grekland illegalt. Vid ankomsten till Sverige i december 2007 uppmärksammades detta och Migrationsverket beslutade att avvisa din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd och överföra dig till Grekland i enlighet med DubKnfördordningen. Migrationsdomstolen fastställde beslutet den 10 september Migrationsöverdomstolen beviljade inte prövningstillstånd. I samband med att tidsfristen för överföringen löpt ut ansökte du på nytt om asyl i Sverige, den 5 oktober Du har även berätta att du konverterat till kristendomen i Sverige och att du är medlem i församlingen Livets Ord. Av rapporten "Afghanistan December 2009", Migrationsverket, daterad 22 januari 2010, framgår följande i fråga om konvertiter i Afghanistan. Enligt företrädare för EUSR-kontoret i Kabul är konvertering från islam till annan religion en non-issue i Afghanistan och det är oklart huruvida konvertering förekommer i landet. Konvertering är inte tillåtet enligt islam och belagt med dödsstraff. Några samtalspartners framhåller att det i princip skulle Dokumentid:

11 Beteckning 4/8 vara otänkbart för en afghan att utmana islam genom att konvertera till en annan religion, medan t.ex. OSI understryker att det inte finns några kristna kyrkor för afghaner i Afghanistan, möjligen i så fall för enstaka individer som blir inbjudna till någon av den internationella närvarons gudstjänster. Annars finns det bara en brittisk kyrkogård och en synagoga med tillhörande gravplats (i Heart) i hela landet. De eventuella konvertiter från islam till kristendom som skulle förekomma, och som inte frivilligt lämnar kristendomen för återgång till islam efter samtal med muslimska rättslärda, skulle löpa en överhängande risk för allvarliga repressalier eller t.o.m. att dödas i Afghanistan. Du har vid ett tillfälle nämnt för vänner att Jesus kan bota sjuka och att detta gjorde dem misstänksamma och frågvisa. Migrationsverket kan i sammanhanget konstatera att Jesus är accepterad som helbrägdagörare även i Islam och att detta i sig inte kan anses utgöra hädelse. Du har vidare uppgett att du blivit överfallen och misshandlad och att den sacka med böcker om Jesus, som kan varit biblar, och som du hade med dig, öppnades. Du tror att personerna som angrep dig kan ha sett det och du tror att de eventuell kan ha tagit en bok med sig. Som följd av detta ska den lokale mullan fått vetskap om att du haft denna typ av litteratur och du blev därför utpekad som kättare vilket du fått veta genom en bekant. Migrationsverket kan konstatera att dina förklaringar till hur det kommit till mullans kännedom att du haft litteratur om kristendomen uteslutande bygger på antaganden och andrahandsuppgifter och att din redogörelse för hur detta gått till är vag. Av din redogörelse framgår vidare att den lokale mullan inte på något sätt konfronterat dig angående den litteratur du haft med dig eller om din trosbekännelse. Denne har inte givit dig möjlighet att ta avstånd från kristendomen och den Utteratur du ska ha blivit ertappad med, inte heller på något annat sätt rättfärdiga eller gottgöra ditt agerande innan denne dragit den långtgående slutsatsen att du är kättare och att det därför är varje rättrogen muslims plikt att döda dig. Migrationsverket finner detta anmärkningsvärt. Mot denna bakgrund anser Migrationsverket att du inte gjort sannolikt att du blivit utpekad som kättare i Afghanistan. Vad gäller din konvertering från islam till kristendomen kan Migrationsverket konstatera att du till stöd för att du konverterat åberopat dopbevis utfärdat av försämringen Livets Ord och en skrivelse från assisterande pastor i församlingen beträffande din konvertering och de risker ett återvändande skulle innebära för dig. Migrationsverket ser mot den här bakgrunden inte anledning att ifrågasätta att du är döpt. Migrationsverket har vidare att bedöma om du konverterat av religiös övertygelse och bedöma om du vid ett återvändande kommer att leva som.' kristen konvertit och därmed riskera förföljelse på det sätt som redovisad landinformation ger vid handen. Om du inte konverterat av religiös övertygelse är det rimligt att anta att du inte heller har för avsikt att leva som kristen konvertit och du borde då inte löpa risk för förföljelse. Hänsyn Dokumentid:

12 Beteckning 5/8 behöver tas till hur du kan uppfattas av din omgivning. Även för en person som inte konverterat av genuin religiös övertygelse kan konverteringen och ett långvarigt, aktivt, engagemang i exempelvis en kyrkan medföra att personen uppfattas som en avfälling. Migrationsverket vill i sammanhanget uppmärksamma följande. Du har uppgett att du för första gången fått kontakt med en kristen församling år 2008 och att det var församlingen Livets Ord i Uppsala. Du har berättat att du blev väl mottagen i församlingen och att innebörden i att vara kristen för dig är att hjälpa, vara ärlig och uppriktig. Du menar att kristendomen för dig i stor utsträckning inneburit att du fått hjälp. Du har endast varit medlem i församlingen en kort tid, en till en och en halv månad, innan du döptes och du har inte deltagit i bibelstudier eller genomgått någon undervisning innan dess. Du har uppgett att du endast fått undervisning om dopet i samband med att detta skulle genomföras. Du har härefter deltagit i viss undervisning men du känner dig pressad av dina livsomständigheter och du har därför haft svårt att ta till dig kunskap och redogöra för dem samt att det som förmedlas på ditt modersmål är begränsat. Det mesta av undervisningen och studierna sker på språk som du inte behärskar och din läsförmåga är dessutom begränsad varför du inte på egen hand kan tillgodogöra dig information i större utsträckning. Du har inte på annat sätt fått undevisning i kristendomen. Du har i samband med den muntliga genomgången hos Migrationsverket uppvisat bristfällig kunskap om kristendomen och dina kunskaper om den valda församlingens särdrag är begränsade. Migrationsverket anser mot bakgrund av dessa omständigheter att du inte gjort sannolikt att du konverterat från kristendomen till islam av religiös övertygelse och att du inte heller gjort sannolikt att du vid ett återvändande till Afghanistan kommer uppfattas som kristen konvertit av myndigheterna eller din omgivning. Migrationsverket bedömer därför att du inte är flykting. Därför får du inte flyktingstatusförklaring eller resedokument En flykting har rätt att få resedokument enligt 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning. En flykting ska enligt 4 kap. 3 utlänningslagen erhålla flyktingstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att du inte är flykting får du inte flyktingstatusförklaring och verket avslår även din ansökan om resedokument. Därför anser vi att du inte är alternativt skyddsbehövande En utlänning som inte är flykting bedöms som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 utlänningslagen, om han eller hon har lämnat sitt land därför att det finns grundad anledning att anta att - han eller hon i hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden euer utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller, - han eller hon som civilperson skulle löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre Dokumentid:

13 Beteckning 6/8 väpnad konflikt. För att bedömas som alternativt skyddsbehövande ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd, eller på grund av den risk som nämns ovan, inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon löper sådan risk eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot att utsättas för sådan risk genom handlingar från enskilda personer. Alternativt skyddsbehövande har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Migrationsverket konstaterar, med hänvisning till det som redovisats under flyktingparagrafen, att du inte utsatts för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Du har inte heller gjort sannolikt att du vill återvändande riskerar sådan behandling eller bestraffning. Det råder, i Migrationsverket mening, en inre väpnad konflikt i din hemprovins Ghazni. Du har emellertid inte gjort sannolikt att du som civilperson skulle löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en inre väpnad konflikt. Migrationsverket bedömer därför att du inte är alternativt skyddsbehövande. Därför får du inte alternativ skyddsstatusförklaring En person som är alternativt skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a första stycket utlänningslagen erhålla alternativ skyddsstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att du inte är alternativt skyddsbehövande får du inte alternativ skyddsstatusförklaring. Därför anser vi att du inte är övrig skyddsbehövande En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande bedöms som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land därför att han eller hon - behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt - på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp. Det är ingen skillnad om det är landets myndigheter som inte kan ge skydd i en konflikt eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot övergrepp från enskilda personer. En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande kan bedömas som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land och att han eller hon inte kan återvända dit på grund av en miljökatastrof. Den som bedöms vara övrig skyddsbehövande har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Dokumentid:

14 Beteckning 7/8 Det råder, som konstaterats, en inre väpnad konflikt i provinsen Ghazni. Migrationsverket finner mot bakgrund av detta, och mot bakgrund av vad som framkommit beträffande den allmänna situationen och dina personliga omständigheter, att det är möjligt, relevant och rimligt att du använder dig av ett internt flykt alternativ och bosätter dig i staden Kabul för att undgå den väpnade konflikt som råder i din hemprovins. Migrationsverket bedömer därför att du inte är övrig skyddsbehövande. Därför får du inte övrig skyddsstatusförklaring En person som är övrig skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a andra stycket utlänningslagen erhålla övrig skyddsstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att du inte är övrig skyddsbehövande får du inte övrig skyddsstatusförklaring. Därför får du inte uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter Det framgår av 5 kap. 6 utlänningslagen att en utlänning kan få uppehållstillstånd i Sverige av synnerligen ömmande omständigheter. Enligt förarbetena (prop.2004/05:170 s. 185) till lagen ska det vara fråga om situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för uppehållstillstånd. Regeringen har också uttalat att begreppet synnerligen ömmande omständigheter ska markera att det rör sig om en undantagsbestämmelse. Du har uppgett att du har ont i ljumsken och att du mår psykiskt dåligt. Migrationsverket finner att det inte har framkommit någon enskild omständighet i fråga om ditt hälsotillstånd, din anpassning till Sverige eller situation i hemlandet som gör att uppehållstillstånd kan beviljas med stöd av 5 kap. 6 utlänningslagen. Inte heller vid en samlad bedömning kan uppehållstillstånd beviljas på denna grund. Eftersom det inte finns någon grund för att ge dig uppehållstillstånd avslår Migrationsverket din ansökan och utvisar dig från Sverige med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen. Överklagande Information om hur man kan överklaga finns på beslutets sista sida. Kopia till Kellerman Marianne Hulda N Föredragande"' Dokumentid:

15 Beteckning 8/8 De här besluten kan överklagas Man kan överklaga Migrationsverkets beslut att avslå en ansökan om uppehållstillstånd eller att återkalla ett sådant tillstånd att avslå en ansökan om arbetstillstånd eller att återkalla ett sådant tillstånd, om verket samtidigt fattat beslut om avvisning eller utvisning att avslå en ansökan om resedokument i frågan om stamsförklaring om avvisning eller utvisning om överföring enligt Dublinförordningen om förbud att återvända till Sverige om förvar och uppsikt om ersättning till offentligt biträde. Så här gör du Skriv vilket beslut du överklagar och hur du vill ha det ändrat. Skriv ditt namn, personnummer, postadress och telefonnummer. Underteckna brevet med ditt namn. Om du har ett ombud som hjälper dig att överklaga kan ombudet underteckna brevet. Ombudet ska i så fall skicka med en fullmakt. Skicka överklagandet till MigfäHönsverket, Asylprövningsenheten i Uppsala, Box 1323, Uppsala. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket inom tre veckor från den dag då du fick del av beslutet. Rätten att överklaga ett beslut om förvar och uppsikt är inte tidsbegränsad. Migrationsverket överlämnar överklagandet till Förvaltningsrätten i Stockholm, Migrationsdomstolen, om verket inte ändrar beslutet så som du vill. Dokumentid:

16 SVERIGES DOMSTOLAR Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR Om Ni vill överkkga förvaltningsrättens dom/beslut ska Ni skriva till Kammarrätten i Stockholm. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. Tala om varför Ni anser att domen/beslutet ska ändras och vilken ändring Ni vill ha. Sänd även med sådantsom Ni anser ha betydelse och som Ni inte tidigare gett in. För att kammarrätten ska kunna ta upp Ert överklagande måste Er skrivelse ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då Ni fick del av domen/beslutet Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag. Tala om vilken dom eller vilket beslut Ni överklagar genom att anteckna förvaltningsrättens namn och målnummer. Underteckna skrivelsen, gör namnförtydligande samt uppge personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Adress och telefonnummer till Er arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där Ni kan nås för delgivning. Har Ni redan tidigare lämnat dessa uppgifter i målet och om de fortfarande ar aktuella behöver Ni inte uppge dem igen. Om Ni anlitar ombud kan ombudet i stället underteckna skrivelsen. Ombudet ska sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer. Om någon person- ellet adressuppgift ändras, ska Ni utan dröjsmål anmäla ändringen till kammarrätten. Adressen till förvaltningsrätten framgår av förvaltningsrättens dom/beslut Behöver Ni fler upplysningar om hur man överklagar kan Ni vända Er till förvaltningsrätten. o Q o 1^o Q