ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut , se bilaga 2 Dnr: sekretessbelagd uppgift, se bilaga l

Transkript

1 Målnr FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I STOCKHOLM UM Migrationsdomstolen Meddelad i Enhet 26 Stockholm KLAGANDE Sekretessbelagda uppgifter, se bilaga l Ombud och offentligt biträde: Peder Gadd Juristfirma Peder Gadd Bredgränd 2,2 tr Stockholm MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Solna Box Solna ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut , se bilaga 2 Dnr: sekretessbelagd uppgift, se bilaga l SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) - UtlL DOMSLUT 1. Migrationsdomstolen upphäver Migrationsverkets beslut, utom beträffande ersättningen till det offentliga biträdet, förklarar klaganden vara flykting samt beviljar honom permanent uppehållstillstånd och resedokument. 2. Migrationsdomstolen fastställer ersättning till Peter Gadd för uppdraget som offentligt biträde till kr, varav kr avser arbete, l 872 kr avser tidsspillan, kr avser utlägg och kr avser mervärdesskatt. 3. Migrationsdomstolen förordnar med stöd av 43 kap. 5 och 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) att sekretessen enligt 21 kap. 5 och 37 kap. l samma lag ska vara tillämplig även i fortsättningen för uppgifter i bilaga l till denna dom, för uppgifter i Migrationsverkets beslut Dokld Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Tegeluddsvägen l måndag - fredag Stockholm E-post: 09:00-15:00 forvalmingsrattenistockholm@dom.se

2 Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen (bilaga 2) om enskilds namn, födelsetid, adress, dossiernummer och för uppgifter i övrigt i Migrationsverkets beslut som röjer nämnda uppgifter samt för uppgifter som förebringats vid den muntliga förhandlingen och som inte offentliggjorts genom denna dom.

3 Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen YRKANDEN M.M. Klaganden överklagar Migrationsverkets beslut och yrkar att han ska beviljas permanent uppehållstillstånd, flyktingstatusforklaring och resedokument. Som grunder åberopar klaganden i första hand att han är att anse som flykting, i andra hand att han ska bedömas som alternativt skyddsbehövande och i tredje hand som övrig skyddsbehövande. I vart fall föreligger synnerligen ömmande omständigheter. Klaganden vidhåller vad han anfört vid Migrationsverket och tillägger i huvudsak följande. Han har varit villig att samarbeta med Migrationsverket om verkställigheten. Han har stått till myndigheternas förfogande. Migrationsverket och polismyndigheten har inte vidtagit några åtgärder för att verkställa avlägsnandebeslutet. Han kan inte leva enhgt sin livsåskådning i Afghanistan utan att väcka uppmärksamhet med livshotande konsekvenser. Han har en stark politisk uppfattning om bl.a. mänskliga rättigheter och jämlikhet mellan könen. Hans politiska uppfattning har utvecklats och lett till att han övergått till kristendomen. Han har konverterat till kristendomen och låtit döpa sig i Svenska kyrkan. Klaganden åberopar bl.a. dopbevis, kursintyg, vittnesförhör med Felour Walian från Spånga-Kista församling och fotografier av dopceremoni. Migrationsverket bestrider bifall till överklagandet, vidhåller beslutet och tillägger bl.a. följande gällande klagandens konversion. Av landinformationen framgår att en person som konverterat av genuin övertygelse riskerar förföljelse i Afghanistan. Det finns ett dopintyg, varför det inte ifrågasätts att klaganden är döpt. Klaganden har funderat och har kunskaper om kristendomen. Det finns således omständigheter som talar för att klagandens konvertering skett av genuin övertygelse. Det finns dock också vissa frågetecken i detta avseende, tex. är det märkligt att han dröjt med att berätta om sitt engagemang. Det finns även frågetecken kring kurserna. I in-

4 Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM ISTOCKHOLM Migrationsdomstolen tygen är olika datum för kurserna angivna. För en kurs saknas intyg. Det råder osäkerhet om hur länge klaganden varit engagerad i kyrkan. Vittnet är inte präst eller anställd, varför det kan ifrågasättas att hon skriver intyg i kyrkans tjänst. Bifall kan därför inte tillstyrkas. Verket åberopar Operational Guidance Note, avsnitt 3.8 (brittiska Home Office, March 2011) och Utrikesdepartementets rapport Mänskliga rättigheter i Afghanistan 2010, avsnitt 8, till styrkande av situationen för konvertiter i Afghanistan. Klagandens berättelse vid den muntliga förhandlingen Klaganden berättar bl. a. följande vid domstolens muntliga förhandling: Hans liv har blivit helt förändrat sedan han kom till Sverige. Han har lärt sig saker som han inte har kunnat lära sig i Afghanistan, bl.a. om mänskliga rättigheter och jämlikhet. Han har i Sverige lärt sig att man kan ha olika åsikter om saker och ting och samtidigt ha rättigheter. Han kan inte förklara i detalj vad som är bättre i Sverige. Sedan barndomen har han varit utsatt på grund av sin etnicitet som hazar. Under tiden han har bott i Sverige har han varit en lycklig person. Han har varit glad och sett många positiva saker. Människor värjer fritt här. Det är inte som i Afghanistan där islam råder och allting är elände. Han klarar inte av att bo i ett land med islamiskt styre. Klaganden tror på religiös frihet, jämlikhet mellan könen och tolererar homosexuella. Han har deltagit i olika festligheter, bl. a. Pridefestivalen. En person som är homosexuell eller ateist har samma värde som han själv. Han dricker alkohol i små mängder och äter fläskkött av fri vilja och inte som protest mot islam. Han har pratat om religion och kritiserat islam inför sina vänner. Han har många gånger även kritiserat det afghanska samhället inför sina vänner. När han kritiserat islam är det många som reagerat fient-

5 Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen ligt men när han kritiserat samhället och styret i Afghanistan är det många som hållit med. Om han skulle återvända till Afghanistan skulle han kritisera regimen. Klagandens intresse för kristendomen väcktes någon gång under 2009, innan han började besöka kyrkan. När han flyttade till Stockholm träffade han landsmän i samma boende som var troende kristna. Han fick nära kontakt med dem. Han började besöka kyrkan med de här personerna. Han lät döpa sig den 12 juni Dopet innebär att man blir förlåten sina synder. Man får ett nytt liv och börjar tro på heliga anden. Sedan klaganden blivit kristen har hans liv förändrats. Han mår bra och han är framgångsrik i sitt arbete. Han besöker kyrkan tisdagar och söndagar. Klaganden har läst både gamla och nya testamentet. Han delar med sig av sina kunskaper om kristendom med personer i kyrkan, på sitt arbete och på tunnelbanan. Ibland talar han med muslimer om sin tro, ibland med andra. Det är säkert att en konvertit blir dödad vid ett återvändande till Afghanistan. Klaganden sökte sig till kristendomen för att han såg att det i kristendomen finns kärlek till människor, kärlek till Gud och ett evigt liv. Klaganden kallar sig för troende sedan den dagen då han accepterade Jesus Kristus som sin helige fader och Jesus Kristus accepterade honom som sin son. Klaganden har genomfört både dop- och bibelkurser. Kurserna handlade om bl.a. bibeln, att bli förlåten sina synder, hur man ska behandla små medmänniskor och berättelser ifrån Jesu tid. I ett kapitel säger Jesus att man ska gå in i heliga andens och gud faders namn och vägleda andra människor och visa andra vad man har lärt sig. Kristendomens tre viktigaste högtider är Jesu födelse, påsken och pingsten. Varje söndag är en högtid. På Migrationsverkets fråga varför klaganden inte nämnt något om att han börjat intressera sig för kristendomen vid tiden för överklagandet av Migrationsverkets utvisningsbeslut uppger klaganden att det alltid krävs hand-

6 Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen lingar i Sverige, men att han vid den tidpunkten inte hade några handlingar att visa upp. Det var kanske Guds mening att klaganden skulle döpas först. DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser framgår av det överklagade beslutet. Identitet Migrationsdomstolen instämmer i Migrationsverket bedömning att klaganden inte styrkt sin identitet men att han gjort sannolikt att han är hemmahörande i Afghanistan. Hans skäl ska därför prövas mot Afghanistan. Preskription Som framgår av Migrationsverkets redogörelse i det överklagade beslutet har klaganden att visa att preskription inträtt utan hans förskyllan. Migrationsverket beslutade den 22 januari 2008 att överlämnande hans ärende om verkställighet till polismyndigheten. Av beslutet framgår att klaganden vid återvändandesamtal uppgett att han inte var villig att återvända självmant och att han inte var intresserad av något återvändandestöd samt att han informerats om trepartsavtalet som tecknats mellan Sverige, Afghanistan och UNHCR. Domstolen finner mot denna bakgrund att klaganden inte visat att han i tillräcklig grad fullgjort sin skyldighet att medverka till verkställigheten. Domstolen anser att klaganden själv bidragit till den långa vistelsetiden och att det därför finns, trots preskriptionen av tidigare awisningsbeslut, möjlighet att meddela ett nytt utvisningsbeslut om det inte nu framkommer sådana omständigheter som utgör grund för att bevilja uppehållstillstånd. Konflikt med före detta flickvännens familj Klaganden har vidhållit att det finns en hotbild från den före detta flickvännens familj. Migrationsverket och Utlänningsnämnden har tidigare bedömt att klaganden inte gjort sannolikt att denna hotbild finns. Klaganden,

7 Sida? FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen som inte haft kontakt med sin familj sedan han lämnade sitt hemland, har inte inkommit med några nya uppgifter i denna del. Migrationsdomstolen anser därför att det inte finns anledning att göra någon annan bedömning i dag. Etnicitet Klaganden har anfört att han ska anses som skyddsbehövande på grund av att han är hazar. Migrationsdomstolen anser att den allmänna situationen för hazarer i Afghanistan inte är tillräcklig för att ett skyddsbehov ska uppstå. Några individuella omständigheter har inte framkommit. Politisk uppfattning Klaganden har också anfört att hans nyvunna politiska uppfattning som innebär att han tror på mänskliga rättigheter, jämlikhet mellan könen och ett demokratiskt samhälle innebär att han behöver skydd. Vad klaganden berättat i detta avseende är inte tillräckligt för att anse att han behöver skydd i Sverige. Konversion Klaganden har också gjort gällande att han behöver skydd, eftersom han i Sverige konverterat till kristendomen. Det framgår av landinformationen i målet att en person som konverterat till kristendom av genuin övertygelse riskerar skyddsgrundande förföljelse i Afghanistan. Migrationsverket har inte ifrågasatt att klaganden är döpt eller hans kunskaper i den kristna läran. Fråga i målet är således om klagandens konversion skett av genuin övertygelse eller inte. Vittnet Felour Walian har berättat bl.a. följande vid domstolens förhand- Ung. Hon ansvarar för persisktalande grupper i svenska kyrkan och studerar teologi vid Ersta högskola. Klaganden är en positiv, engagerad och målmedveten person. Han är en förebild för andra personer som kommer

8 Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen till kyrkan. Han vittnar om sin tro för andra personer. Klagandens aktiviteter i kyrkan består bl.a. av att hjälpa till med det praktiska. Klaganden sjunger lovsånger, har vittnat om sin tro och läser bibelverser. Vittnet har både gruppsamtal och enskilda samtal med klaganden. Hon har även själavårdande samtal med honom. Migrationsdomstolen anser att det av bevisningen framgår att klaganden är döpt i Svenska kyrkan och att han deltagit i olika kurser. Visserligen finns vissa skiljaktigheter beträffande kursdatum i intygen. Domstolen anser dock att klaganden inte kan lastas för detta och att i det i vart fall kommit fram genom hans egna uppgifter, vittnets berättelse och de olika intygen att han genomgått de i intygen angivna kurserna. Migrationsdomstolen anser att klaganden uppvisat goda kunskaper om kristendomen. Genom hans egna uppgifter och vittnesberättelsen har det också framkommit att han besöker kyrkan regelbundet och att han aktivt deltar i kyrkans olika aktiviteter flera gånger i veckan. Domstolen anser att dessa omständigheter talar för att klaganden konverterat till kristendomen av genuin övertygelse. Med hänsyn till att han redan hos verket anfört att han frånfallit sin muslimska tro och mot bakgrund av vad som i övrigt framkommit om hans konvertering anser domstolen att den omständigheten att klaganden först i ett sent skede av asylprocessen berättat om sin konversion inte ska ligga honom till last. Det har således enligt domstolen kommit fram att klaganden konverterat av genuin övertygelse. Mot bakgrund av den i målet åberopade landinformationen finner domstolen att klaganden, vid ett återvändande till Afghanistan, riskerar sådan förföljelse som avses i 4 kap. l UtlL på grund av sin religiösa uppfattning. Avslutande frågor Sammanfattningsvis anser domstolen att klaganden har kunnat göra sannolikt att han konverterat till kristendomen av genuin övertygelse och att han

9 Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen därmed känner en välgrundad fruktan för förföljelse vid ett återvändande till hemlandet. Klaganden har i september dömts för våld mot tjänsteman och våldsamt motstånd till villkorlig dom och dagsböter. Migrationsdomstolen anser inte att denna brottslighet är av sådant slag att den ska utesluta honom från flyktingskap eller hindra honom från att beviljas flyktingstatusförklaring. Klaganden ska därför förklaras vara flykting enligt 4 kap. 3 UtlL. Då klaganden är att betrakta som flykting ska han beviljas uppehållstillstånd. Tillståndet ska vara permanent. Även i detta avseende saknar de av honom begångna brotten någon avgörande betydelse. Klaganden ska även beviljas resedokument enligt 4 kap. 4 UtlL. HUR MAN ÖVERKLAGAR, bilaga 3 (D V 3110) Ulrika Sandell Rådman I avgörandet har även nämndemännen Sophia Granswed, Staffan Westman och Elisabeth Westring deltagit. Föredragande har varit Sara Lindgren.

10 Migrationsverket Asylprövningsenhet 2 i Beslut Beteckning Stockholm Yvonne Olsson Akt /8 Ärende om uppehållstillstånd m,m. Sökande.. medborgare i Afghanistan Adress: Offentligt biträde: Peder Gadd, Juristfirman Peder Gadd, Bredgränd 2,2 Tr Stockholm Beslut Migrationsverket beslutar att avslå din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd inte bevilja dig flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatasförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring avslå din ansökan om resedokument utvisa dig, med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen (2005:716) utvisningen ska verkställas genom att du reser till Afghanistan, om du inte visar att något annat land kan ta emot dig bevilja det offentliga biträdet Peder Gadd kronor i ersättning, varav kronor är moms. Staten står för ersättningen till Peder Gadd och den betalas ut av Migrationsverket. Migrationsverket Asylprövningsenhet 2 i Stockholm Besöksadress Pyramidvägen 2 A Postadress Box 507 SE Solna Telefon Telefax E-post migrationsverket@migrationsverket.se Hemsida Organisationsnr Dokumentid:

11 Beteckning 2/8 Ansökan med mera Bakgrund Du ansökte första gången om asyl den 28 augusti Du är hazar från provinsen Ghazni. Till stöd för din ansökan åberopade du i huvudsak att du var rädd för att bli misshandlad av din flickväns släktingar som, på grund av att flickvännen är shiamuslirn och du sunnimuslim, var emot ett giftermål mellan er. Migrationsverket beslutade den 14 december 2004 att avslå din ansökan och beslutade samtidigt om avvisning. I beslutet gjordes bedömningen att dina skäl inte var tillräckliga. Det rörde sig om en privat konflikt och du hade under ett och ett halvt år kunnat bo kvar i Afghanistan utan att få problem med flickvännens släktingar. Beslutet vann laga kraft den 8 december 2005 genom Utlänningsnämndens beslut att avslå ditt överklagande. Den 9 juni 2006 beslutade Migrationsverket att bevilja dig ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd under ett år med stöd av 2 kap. 5 b utlänningslagen (1989:529), eftersom ditt awisningsbeslut inte ansågs kunna verkställas med tvång inom den närmaste tiden. Awisningsbeslutet upphävdes inte. Den 11 oktober 2007 beslutade Migrationsverket att inte bevilja dig ny prövning enligt 12 kap. 19 utlänningslagen. Den 22 januari 2008 överlämnade Migrationsverket verkställighetsärendet till polismyndigheten eftersom det kunde antas att tvång skulle komma att behövas för att verkställa beslutet Awisningsbeslutet preskriberades den 8 december Aktuell ansökan Den 6 juli 2010 ansökte du om asyl på nytt. Eftersom du åberopar skyddsskäl ska Migrationsverket även pröva din rätt att få flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring. Du vidhåller de skäl du tidigare anfört och tillägger i huvudsak följande. Du vill understryka din etnicitet och de konflikter som finns mellan olika etnciteter som hazarer, tadjiker och pashtuner. Ovan nämnda flickvän är pashtun och myndigheterna i hemlandet kan inte skydda sina medborgare längre. Vidare saknar du idag all tilltro till islam och har frånfallit din muslimska tro och vill inte tvingas leva på 'det sätt religionen föreskriver i hemlandet. Du har handikapp i form av dövhet och kraftigt nedsatt syn och saknar ett socialt skyddsnät i hemlandet. Det är därför inte rimligt med inre flykt. Dokumentid:

12 Beteckning 3/8 Kopia av anställningsbevis har läinnats ; in av vilket det framgår att du sedan den 25 oktober 2009 arbetar på McDonalds och att du sedan den 24 april 2010 innehar en tillsvidareanställning på deltid. Som ytterligare stöd för din anpassning till det svenska samhället anförs bland annat att han talar bra svenska och är socialt anpassad och mycket skötsam. Identitetshandling i form av hemlandspass utfärdat av den afghanska ambassaden i Oslo ~ har lämnats in. Skälen för beslutet Identitet och utgångspunkter för prövningen Du har lämnat in hemlandspass utfärdat av den afghanska ambassaden i Oslo. Det är Migrationsverkets uppfattning att identitetskontrollen vid utfärdande av pass vid den afghanska ambassaden i Oslo är så bristfällig att dessa pass inte självständigt kan styrka eller ens göra innehavarens identitet sannolik. Denna handling styrker således inte din identitet, men någon anledning att ifrågasätta att du är hemmahörande i Afghanistan föreligger inte. Ditt behov av skydd ska därmed prövas mot Afghanistan. Migrationsverket har i ett rättsligt ställningstagande den 2 februari 2010 bedömt att det råder inre väpnad konflikt i 10 provinser i Afghanistan samt art det råder andra svåra motsättningar i 18 andra provinser. Ghazniprovinsen är en av de provinser där det anses råda inre väpnad konflikt. Verket gör vidare bedömningen att det i Afghanistan generellt saknas ett effektivt myndighetsskydd att tillgå, men anser dock att polisen och rättsväsendet fungerar bättre i Kabul, Mazar-e-Sharif och Herat än i övriga landet. Möjligheterna till intern flykt är därmed både tänkbart, relevant och rimligt med hänsynstagande till varje individs förutsättningar. En individuell bedömning måste därför göras i varje enskilt fall. Inom asylrätten är det en grundläggande princip att det är den asylsökande som ska göra sitt skyddsbehov sannolikt. Det är även en vedertagen princip inom förvaltningsrätten att den som ansöker om en förmån har bevisbördan för att han eller hon uppfyller kraven som uppställs i lagen för att förmånen ska beviljas. Det är dock Migrationsverket som har bevisbördan för att det finns ett internt flyktalternativ. Rättsregler med mera Enligt 12 kap. 22 utlänningslagen upphör ett beslut om avvisning eller utvisning att gälla fyra år från det att beslutet vann laga kraft. I samband med införandet av 1980 års lag erinrades i propositionen om att bestämmelsen om preskription hade tillkommit för att förskona utlänningen från att under mycket lång tid behöva leva under hot om avlägsnande på grund av ett beslut som av någon anledning inte hade kunnat verkställas. Dokumentid:

13 Beteckning 4/8 Någon ny fråga om avlägsnande skulle därför normalt inte tas upp sedan ett beslut om avvisning eller utvisning hade preskriberats. Om en utlänning hade hållit sig undan verkställigheten av awisningen eller utvisningen var det dock inte uteslutet att på nytt ta upp frågan om utlänningens avlägsnande ur landet och meddela ett nytt awisningsbeslut (prop. 1979/80:96 s. 109). Det bör i denna del poängteras att det i första hand är den av- eller utvisade som är skyldig att självmant lämna landet och inte svenska myndigheter som är skyldiga att genom tvångsåtgärder verkställa beslutet (jmf MIG 2007:46). Det förväntas av en person som fått ett awisnings- eller utvisningsbeslut att vederbörande respekterar detta beslut (jmf MIG 2007:15). Av 4 kap. l utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av - sin ras - sin nationalitet - den samhällsgrupp som han eller hon tillhör - sin religion - sin politiska uppfattning - kön eller sexuella läggning. För att räknas som flykting skall utlänningen dessutom inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund, av sin fruktan inte vilja göra det. Det har ingen betydelse om det är myndigheterna som står bakom förföljelsen eller om de inte kan antas skydda personen mot förföljelse från enskilda. En flykting har rätt att få resedokument enligt 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning och ska enligt 4 kap. 3 utlänningslagen erhålla flyktingstatusförklaring. En utlänning som inte är flykting bedöms som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 utlänningslagen, om han eller hon har lämnat sitt land därför att det finns grundad anledning att anta att - han eller hon i hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller, - han eller hon som civilperson skulle löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inte väpnad konflikt. För att bedömas som alternativt skyddsbehövande ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd, eller på grund av den risk som nämns ovan, inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon löper sådan risk eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot att utsättas för sådan risk genom handlingar från enskilda personer. Dokumentid:

14 Beteckning 5/8 En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande bedöms som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land därför att han eller hon - behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt - på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp. Det är ingen skillnad om det är landets myndigheter som inte kan ge skydd i en konflikt eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot övergrepp från enskilda personer. En person som är alternativt eller övrig skyddsbehövande ska enligt 4 kap. 3 a första respektive andra stycket utlänningslagen erhålla alternativ eller övrig skyddsstatusförklaring. Flyktingar, alternativt eller övrigt skyddsbehövande har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Det framgår av 5 kap. 6 utlänningslagen att en utlänning kan få uppehållstillstånd i Sverige av synnerligen ömmande omständigheter. Enligt förarbetena (prop. 2004/05:170 s. 185) till lagen ska det vara fråga om situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för uppehållstillstånd. Regeringen har också uttalat att begreppet synnerligen ömmande omständigheter ska markera att det rör sig om en undantagsbestämmelse. Vid bedömningen ska enligt paragrafen särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. När det gäller anpassningen till Sverige har Migrationsöverdomstolen uttalat att endast den tid kan beaktas som utlänningen befunnit sig här i landet i samband med aktuell ansökan om uppehållstillstånd. Den tid som utlänningen kan ha vistats här i samband med tidigare ansökningar om uppehållstillstånd beaktas inte eftersom en eventuell anpassning till Sverige får anses ha beaktats vid prövningen av den tidigare ansökan (jmf MIG 2008:3). Bedömning Med hänvisning till vad som sagts ovan konstaterar Migrationsverket att det i första hand är den avvisade som är skyldig att självmant lämna landet. Det förväntas av en person som fått ett awisningsbeslut att vederbörande respekterar detta beslut. Några i sig faktiska problem att verkställa beslutet har inte framkommit, utan du har inte varit villig att samarbeta för ett självmant återvändande. Du har således inte gjort vad som ålegat dig för att beslutet om avvisning skulle ha kunnat verkställas. Det finns därför fog för att ta upp frågan om utvisning trots preskription av tidigare awisningsbeslut. Verket noterar att du enligt egen uppgift i mars i år besökt Dokumentid:

15 Beteckning 6/8 Norge över dagen. Du vidhåller dina tidigare asylskäl. Dessa asylskäl har prövats av Migrationsverket och dåvarande överinstans Utlänningsnämnden och ansågs vara otillräckliga. Mot bakgrund av arten av de åberopade skälen torde nu också saken vara överspelad med tanke på att det gått cirka tio år sedan du träffade din dåvarande flickvän och hennes familj. Även om det förekommer konflikter mellan olika befolkningsgrupper i Afghanistan har det inte heller framkommit något som tyder på att det skulle föreligga ett konkret personligt hot mot just dig av skyddsgrundande slag på grund av att du är hazar. Vad gäller skyddsbehov till följd av att du frånfallit din muslimska tro, konstaterar Migrationsverket att det som i huvudsak framkommit i ärendet är att du inte vill tvingas leva på det sätt religionen föreskriver i Afghanistan. Du har inte konverterat. Verket ifrågasätter inte att det i Afghanistan kart vara svårt att inte delta i vedertagna islamska ritualer som exempelvis bön, men att detta torde vara enklare i stora städer som exempelvis Kabul. Verket finner det därför inte sannolikt att du riskerar att utsättas för sådana följder att du är att betrakta som flykting eller art du skulle riskera sådan behandling eller bestraffning som beskrivs i 4 kap 2 utlänningslagen. Migrationsverket har bedömt att det råder inre väpnad konflikt i den region som du kommer ifrån i Afghanistan. Det innebär att de politiska förhållandena i din region anses vara så svåra att det skulle framstå som inhumant att tvinga dig att återvända dit. Verket har därför att bedöma om det är relevant och rimligt att du bosätter dig i någon annan provins i Afghanistan. Migrationsverket har i det rättsliga ställningstagandet bedömt att det är möjligt för en enskild att undvika det våld och de säkerhetsproblem som kan råda på dennes hemort genom att flytta till en annan provins eller ort. Även om situationen i Afghanistan är svår för återvändande afghaner, kan det mot bakgrund av den ovan gjorda bedömningen inte anses ha framkommit att du skulle ha några problem att bosätta dig i till exempel Kabul. Någon medicinsk dokumentation gällande dina anförda syn- och hörselproblem har inte lämnats in. Inte heller i övrigt har något framkommit som föranleder en annan bedömning. Du kan därför inte betraktas som alternativ skyddsbehövande. Migrationsverket anser att det råder andra svåra motsättningar i arton av Afghanistans provinser, däribland Kabul. Uppehållstillstånd kan enligt bestämmelsen i 4 kap. 2 a utiänningslagen dock inte beviljas enbart på grund av den allmänna situationen där svåra motsättningar anses råda. Sökanden ska göra sannolikt att det finns omständigheter som innebär att just denne löper en personlig risk att bli utsatt för allvarliga övergrepp. Risken ska också vara kopplad till de svåra motsättningarna. ' Dokumeniid:

16 Beteckning 7/8 Mot bakgrund av den allvarliga situationen i stora delar av Afghanistan finns det anledning att iaktta försiktighet vid bedömningen. Du har emellertid inte gjort sannolikt att du löper en personlig risk för att bli utsatt för allvarliga övergrepp vid ett återvändande till hemlandet. Kravet på att det ska finnas individuella skäl, kopplade till de svåra motsättningarna i exempelvis Kabul, är enligt Migrationsverkets mening inte uppfyllt. Du är därmed inte att anse som övrig skyddsbehövande enligt bestämmelsen om svåra motsättningar. Migrationsverket anser därmed att du inte är att betrakta som skyddsbehövande i utlänningslagens mening. Du beviljas därför inte flyktingstatusförklaring, alternativ eller övrig skyddsstatusförklaring. Vad avser anpassning till Sverige ar den tidsrymd som ska ligga till grund för bedömningen dryga två månader..även med beaktande av att du haft ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd, kan någon anpassning till Sverige till följd av tillgodoräkningsbar vistelsetid inte anses föreligga i ärendet. Den anställning som åberopas har uppkommit under den tid då du vistades illegalt i Sverige, Inte heller har det framkommit några andra omständigheter i ditt ärende som kan anses vara synnerligen ömmande och Migrationsverket får därför inte bevilja uppehållstillstånd på denna grund. Eftersom det inte finns någon grund för att ge dig uppehållstillstånd avslår Migrationsverket ansökan och utvisar dig från Sverige med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen. Överklagande Information om hur man kan överklaga finns på beslutets sista sida. Per Rosenström Yvonne Olsson Beslutsfattare. Föredragande Kopia till Gadd Peder Mottagningsenhet 2 Dokumentid: