SANT Konferens, Maj 2011 Abstracts

Transkript

1 SANT Konferens, Maj 2011 Abstracts APPELGREN, Staffan Institutionen för kulturvetenskaper Simulating Heritage in Global City Tokyo BARTHOLDSSON, Åsa Akademin humaniora och medier Högskolan Dalarna "Dare to share " - terapeutiska biografier i Den stora mammabikten År 2009 och 2010 arrangerade en tidskrift inom Bonnierkoncernen eventet Den stora mammabikten. Konceptet riktade sig till "mammor" och var dels ett årligt återkommande heldagsevenemang med föreläsare och underhållare, dels en biktblogg på internet och slutligen också (2010) korta filmer i vilka kända kvinnor pratade om sina liv som småbarnsmödrar. Under de två år som Den stora mammabikten arrangerades genomförde jag fältarbete vid de båda heldagsarrangemangen och följde aktiviteterna i biktbloggarna. En av de bärande idéer som kan utläsas i Den stora mammabikten är människan som strävar efter idel livsförbättring och bikten som en terapeutisk praktik, befriande och stärkande för förmågan att nå sina självförverkligandemål. En annan idé är bikten, i betydelsen ett offentligt tillkännagivande av olika privata livsaspekter, som en generator för konstruktionen av en särskild kvinnogemenskap. Jag kommer här att belysa (mamma)biktens meningsskapande aspekter och olika aktörers förståelse av bikt så som det kommer till uttryck när detta på olika vis "definieras" vid föredrag och i biktbloggen. BJEREN, Gunilla Department of Ethnology, History of Religions and Gender Studies gunilla.bjeren@gender.su.se Urban ethnicity in southern Ethiopia - a long view BJÖRKLAND LARSEN, Lotta Score lotta.bjorklund.larsen@score.su.se Fiskalantropologi ett ämne i tiden Skatteverket avsätter betydande resurser för att legitimera sitt arbete för att både systemen för bidrag och skatt skall upplevas som rimliga och rättvisa av skattebetalarna (Skatteverket 2005:8). En av utmaningarna är att tolkningen av lagarna som styr ses som legitim. Enligt 1991 års skattereform skall alla inkomster vara föremål för beskattning oavsett hur de ersätts. Detta innebär att t.ex. byten likställs med kontantersättning. I realiteten beskattas givetvis inte alla byten, utan det är enligt en medarbetare på Skatteverket det sunda förnuftet som styr vilka transaktioner som avses.

2 Mitt projekt adresserar hur detta sunda förnuft kan förstås i ett antropologiskt perspektiv. Att byta saker och tjänster är en allmänmänsklig egenskap och anses som en av hörnstenarna i att göra samhället möjligt. Därmed måste en gräns dras mellan beskattningsbara byten och hjälpande händer. Vilka värderingar uttrycker Skatteverket i sin tolkning av lagen? BOHLIN, Anna Institutionen för Globala Studier anna.bohlin@globalstudies.gu.se Återställa till det som var eller bevara inför framtiden? Perspektiv på tid vid restaurering av svenska vattendrag Detta bidrag undersöker perspektiv på tid inom det svenska förvaltningssystemet genom att fokusera restaurering av svenska vattendrag. Vid sådan restaurering möts två förvaltningssektorers olika kunskaps- och värdegrunder och motstridiga perspektiv på tid, det förflutna och dess roll i nuet och framtiden aktualiseras. För att uppfylla miljökvalitetsmålen har den svenska regeringen beslutat att en tredjedel av landets skyddsvärda vattendrag ska restaureras. Detta innebär att spår av mänsklig aktivitet i och kring vattendragen ska avlägsnas för att på så sätt skydda och återställa biologiska värden. Den bärande tanken i sådan restaurering är att vattendragen ska återställas till ett tidigare, naturligare tillstånd. Dock kompliceras denna utgångspunkt av det faktum att vattendragen vid sidan om naturvärden även anses representera kulturhistoriska värden. Det man ur naturvårdssynpunkt vill avlägsna eller förändra för att återställa förment naturliga värden är det som man ur kulturmiljövårdande synpunkt vill bevara, som till exempel lämningar efter bosättningar, flottningsepoken eller kvarndammar. Inom båda perspektiven utgör uppfattningar om tid en viktig organisatorisk princip. Inom naturvården fungerar föreställningen om en viss, ofta ospecificerad förfluten tidsepok som en måttstock på naturlighet med vilken dagens miljöer mäts och jämförs. Inom kulturmiljövården utgör förgången tid huvudkriteriet för bedömningar av värden: det faktum att något ses som representativt för en viss tidsepok kan göra det värt att bevara. Vid vattenrestaurering ställs dessa båda perspektiv mot varandra och antaganden och värderingar som i vanliga fall tas för givet framträder på ett tydligt sätt. Bidraget bygger på dokumentanalys samt pilotintervjuer och ligger till grund för kommande fältarbete inom forskningsprojektet Att förlika miljöintressen: Natur- och kulturarv vid restaurering av vattendrag. CARLBOM, Aje School of Health and Society Malmö university aje.carlbom@mah.se Empiriska och normativa problem med termen islamofobi Termen islamofobi är svår att hantera empiriskt och teoretiskt eftersom den har både en normativ och deskriptiv innebörd. Den nyttjas sålunda moraliskt i den politiska striden om det mångkulturella samhället samtidigt som den används för att beskriva ett socialt fenomen eller problem. Båda innebörderna är, som jag vill visa i det följande, problematiska. Den normativa för att den används i syfte att misskreditera och avfärda medborgares moraliska hållning istället för att diskutera deras argument. Den deskriptiva innebörden är besvärlig för att det råder stor oklarhet kring vilket fenomen termen egentligen avser att ringa in. Det har gjorts en del försök att studera fenomenet islamofobi men ingen av studierna kan presentera en övertygande beskrivning fenomenet. Vanligt är att allt som kan uppfattas vara negativt om muslimer och islam förs in under termen. Båda aspekterna, den normativa användningen och det osäkra eller otydliga empiriska innehållet, är problematiska eftersom de allvarligt försvårar möjligheten att föra en kritisk offentlig debatt och diskussion om globaliseringen av islam.

3 DELLENBORG, Liselott Institute of Health and Care Sciences Sahlgrenska Academy Kulturbegreppets betydelse i vården Den här presentationen bygger på ett nyss avslutat fältarbete vid en medicinsk akutvårdavdelning vid ett större sjukhus i Mellan-Sverige. Fältarbetet gjordes inom ramen för ett aktionsforskningsprojekt Transkulturella möten vid vårdavdelning som fortsätter att löpa år 2011 ut. I forskargruppen ingår tre andra forskare vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin, (se nedan). Inom den svenska hälso- och sjukvården möter personal idag många människor bland både patienter och kollegor från utomeuropeiska länder. I intervjuer och gruppsamtal med personalen vid den här avdelningen framkom att de i dessa möten ofta upplever sig beskurna i sin profession som vårdare. De uttrycker att de behöver mer kunskap för att bättre kunna möta och vårda patienter med annan kulturell bakgrund än de själva och förstå deras behov. I dessa samtal är det tydligt att ett statiskt kulturbegrepp som låser in den andre i vissa bestämda beteenden och föreställningar är förhärskande. Kultur definieras som liktydigt med etnicitet, nationalitet och språk. Den deltagande observationen som utförts vid avdelningen visar att detta stereotypa sätt att förstå människor från olika delar av världen utmanas i det verkliga mötet. Diskrepansen mellan diskursen om och det verkliga mötet med den andre gav upphov till förvirring bland personalen. Gruppdiskussioner visar tydligt hur personalen i sitt sökande efter svar förgäves slits mellan ett essentialistiskt och ett dynamiskt kulturbegrepp. Trots styrkan i personalens berättelser om patienter som inte stämmer in på stereotyperna så hamnade personalen ofta på kultur som förklaringsmodell till enskilda patienters beteenden och reaktioner. I en serie uppföljande forumspel där personalen spelar upp och reflekterar över dessa vårdmöten ges de möjlighet att införliva ett dynamiskt sätt att förstå kultur vilket bättre stämmer överens med deras berättelser och upplevelser. EKSTRÖM, Karin Institutionen för Globala Studier karin.ekstrom@globalstudies.gu.se Generationen utan tid Under en omstudie av Britt-Marie Thuréns avhandlingsfält, Benituria i Valencia, Spanien, kom jag att erfara hur kvinnors tid, som då gick långsamt och måste fördrivas, nu inte finns , när Thurén gjorde sitt fältarbete, sågs hon och hennes studie som ett välkommet tidsfördriv samt en möjlighet att komma ut och prata om sådant som var viktigt men nedtystat , så välkomnades jag visserligen lika varmt och mitt arbete väckte intresse, men intervjuerna och gruppdiskussionerna blev ytterligare ett åtagande som skulle pressas in i kvinnornas redan överfyllda agendor. Jag har i min avhandling valt att tala om (förnimmen) tidsbrist som en av de faktorer som gjorde det så svårt för mig att genomföra t ex gruppdiskussioner. Parentesen indikerar att jag är medveten om de materiella faktorer som orsakar en faktisk tidsbrist men samtidigt tolkar det som att tid konstrueras, uppfattas på ett annat sätt i dag än i början av 80-talet, genom en individualistisk diskurs (kopplad till en relativt ny neo-liberal ekonomisk ordning) som betonar det personliga valet, önskan. Jag tycker att det är svårt att i texten balansera dessa två sätt att se på tid, och önskar i min presentation diskutera detta.

4 ERNSTSON, Bo Inst. för Globala Studier Den antropologiska kulturhistoriska traditionens belysning av de kulturområdesöverskridande kulturmönstren: en diskussion kring Joel Sherzers "Greater Amazonia", Alfred Kroebers interaktionssfär Den Nya Världens Ecuemene och Erland Nordenskiölds kulturhistoriska projekt. Enligt en Antropolog, Doug Jones, har antropologerna inte hakat på tåget "Deep History". Vi ser på motsvarande vis en tydlig trend inom Amazonasarkeologin mot kulturhistoria och grepp som har mycket gemensamt med den äldre antropologiska kulturhistoriska traditionen - Kroeber för att nämnda den främsta företrädaren. Tidigare var arkeologin en form av hjälpvetenskap till antropologin, eller i bästa fall en syskonvetenskap, i arbetet med historisk rekonstruktion. I den äldre antropologin var det således antropologer som försökte berätta den långa historien. Idag är förhållandena de omvända. Antropologi är i den historiska forskningen, i den kulturhistoriska rekonstruktionen vill säga, mest en hjälpvetenskap till arkeologin. Samtidigt har frågor om regioner, interaktion och diskussioner om kulturområden kommit på tapeten igen. Intrycket är således, om vi betraktar saker och ting i ett ämneshistoriskt ljus, att arbetet med historisk rekonstruktion i flera avseenden kommit att likna den äldre amerikanska kulturantropologin och dess främsta företrädare Boas och Kroeber. Samtidigt vill flera forskare då hellre fokusera på den kritiska "Boastraditionens" fokus på "diversity", än på Kroebers fokus på de gemensamma mönstren. Om vi t.ex. vill förstå de kulturhistoriska problem som Nordenskiöld ville lösa och som behandlade varför Amazonasområdet hade mer gemensamt med det centralamerikanska än andinska kulturområdet kan vi emellertid inte fastna i frågorna om "diversity" utan istället anamma Kroebers ambitioner att förstå de sammanlänkade historiska och kulturella processerna. Kroeber uppfattade en större interaktionssfär som han kallade Den Nya Världens Ecueme. Enligt Kopytoff var detta ett resultat av Kroebers missnöje med kulturområdena eftersom de inte tog hänsyn till de mönster som skär över kulturområden. Kroeber har sannolikt inspirerats av Nordenskiölds/Göteborgsskolans/ Birket-Smiths metod som bestod i att följa den fulla utbredningen av de enskilda elementen, fenomenen eller kulturmönstren. Kroeber noterade f.ö. att Nordenskiölds kontinuitet problematiserade den kulturområdesmodell som Wissler presenterat och som behandlade detta sammanhängande område som tre välavgränsade kulturområden. Var och en av de olika kulturområdena med sitt egna centrum och periferi. Liknande avgränsningar har sedan dess upprätthållits av såväl antropologer som arkeologer vilket medfört en specialisering i form av Amazonister, Andinister, karibienforskare, forskare som studerar Chibchafolkens kultur, etc. etc. Få av dessa har studerat de sammanlänkade fenomenen. Ett undantag är Hultkrantz som, till skillnad från Kroeber, integrerade Nordvästra Amazonas i Den Nya Världens Ecumene, eller Kärnamerika. Nyligen lyfte lingvisten och Kunaforskaren Joel Sherzer (2002 mfl.) fram ett scenario liknande Nordenskiölds skolbildning (och Hultkrantz utvidgade Kärnamerika). De betecknade Amazonas, norra Sydamerika, Karibien och Centralamerika fram till Mayafolkens utbredningsområde som ett "Greater Amazonia". Dessa forskare ser således, på samma sätt som Nordenskiölds skolbildning gjorde, ett nära utbyte och kulturella släktskap mellan de chibchatalande folken i Panama och Colombia och de tukano- och arawaktalande folken i nordvästra Amazonas. Sherzers (mfl 2002) visar således att Kroebers idé om Ecumene var riktig, men också att Hultkrantz hade rätt i det utvidgade Kärnamerika. Ecumene var ursprungligen ett sätt för Kroeber att länka samman de olika kulturerna, kulturer på olika utvecklingsstadier/sociokulturell komplexitet, kulturer med olika ekonomier och specialisering i handel, de olika språken till en större enhet - en interaktionssfär med en sammanflätad utveckling och historia. Mitt mål med denna presentation är nu inte att förklara Nordenskiölds problem/greater Amazonia, utan att lyfta fram Kroebers och likasinnades kulturmönsterinspirerade antropologi och ambitionen att greppa de större kulturella och kulturhistoriska fenomenen. GREN, Nina Department of Anthropology University of Copenhagen nina.gren@anthro.ku.dk Mythico-history and the Issue of Time To many Palestinians, history seems to repeat itself. Difficulties and disasters are frequently explained and understood as a chain of interconnected events that fit into a pattern of oppression and deprivation. This process is

5 captured by Malkki s (1995) analytical term mythico-history. As was the case among the Hutu refugees in Tanzania described by Malkki, among Palestinian refugees, *e+veryday events, processes, and relations in the camp were spontaneously and consistently interpreted and acted upon by evoking this collective past as a charter and a blueprint (ibid.: 53). In Malkii s terminology, mythic does not denote something false or made up, but refers to a moral and cosmological order or collective narrative that structures events and experiences and makes them understandable. The Palestinians mythico-history is designed to establish a moral order in which historical and current injustices are acknowledged and Palestinians are portrayed as victims of Israeli aggression. Most importantly, the repeated calamities evoke claims of injury and moral redress. The starting point of Palestinian suffering is al-nakba, literally the disaster, which marks the beginning of Palestinian exile and of Israeli state-building. The events of violence and flight in the late 1940s are thus an important theme in this particular mythico-history. Since al-nakba, certain events have repeatedly struck the Palestinians. Displacement and flight continue; for instance, TV images of the destroyed refugee camp in Jenin in 2003, where refugees were again living in tents provided by the UN, evoked memories of the refugee camps that were set up in the 1950s among my informants in the West Bank. Martyrdom is another such theme, introduced in the 1930s and still an issue, as is political imprisonment. Also outside the context of refugee camps in the comparably comfortable situation of Palestinians in Scandinavia challenges in life are sometimes understood as an ongoing nakba. When events in the present are understood as a repetition of previous events, time is not necessarily linear. This paper will discuss the implications of the Palestinian mythico-history when it comes to the understanding of time, of past, present and in particular future events. HAGA, Rannveig Teologiska Fakultetet Uppsalas universitet rannveig.haga@teol.uu.se Postkolonial metode - for en studie av mödre fra Somalia i Sverige og Finland I dette paper vil jeg undersöke mulighetene og begrensningene for å utvikle en metode for feltarbeid og formidling av resultat som er både kritisk og engasjert innenfor antropologien i dag. Jeg tar utgangspunkt i mitt pågående prosjekt som handler om foreldreskap og islam med fokus på Somaliske mödrer i Sverige og Finland. Fordi jeg forsker på en utsatt gruppe, som er marginalisert både ökonomisk og sosialt i disse kontekstene, ser jeg det som helt nödvendig å problematisere premissene i dagens akademiske og mediale debatt. Mitt utgangspunkt er at hvis man forsöker å innta en nöytral posisjon vil det resultere i at man reproduserer status que. Hvordan kan man gå frem for å utföre et studie om utsatte minoriteter uten å ende opp med å posisjonere forskningsdeltagerne som den Andre? Hvordan kan man utvikle en postkolonial metode? Selve fokuset på kultur i antropologien kan väre en slik bekreftelse og rekonstruering av en tatt for gitt forestilling om et klart skille mellom oss og de Andre. Samtidig finns det en lang tradisjon for å väre kritisk innen antropologien, og det er flere som har sökt/söker en vei bort fra slike generaliseringer og stigmatiseringer. Jeg vil i dette paper ta opp denne tråden, og forsöke å forme en postkolonial metode for mitt eget prosjekt. HAGBERG, Sten Inst. för kulturantropologi och etnologi Uppsala universitet sten.hagberg@antro.uu.se Politiska ritualer i kommunalpolitik: Burkina Fasos firande av 50 års självständighet Detta paper tar sin utgångspunkt i moderna politiska ritualer som regelbundet organiseras i byar, kvarter, städer och, framför allt, huvudstäder över stora delar av Afrika. Invigningen av en marknad, lanserandet av en vaccinationskampanj och öppnandet av en skola, alla dessa händelser anordnas dagligen. Dessa händelser är här analyserade som politiska ritualer i det offentliga rummet och är en konstituerande del av demokratisk kultur i samtida kommunalpolitik.

6 Genom etnografiska exempel från Burkina Fasos nyligen genomförda 50-årsfirande sedan självständigheten vill jag visa hur dessa moderna politiska ritualer i synnerhet det officiella mottagandet av infrastruktur och andra konkreta investeringar är centrala i processen av att politiskt tillägna sig och använda bistånd och lån från internationella utvecklingsorganisationer. För det första är dessa ritualer ett sätt varpå politiska aktörer försöker överta och fylla demokrati och utveckling med mening. Det är genom att kommunalpolitikerna tar emot och placerar dessa investeringar inom en lokalt förankrad politisk diskurs som den demokratiska legitimiteten stärks. För det andra är ritualerna en tydlig illustration av hur utvecklingsbiståndets antipolitik i själva verket är en förutsättning för kommunalpolitik. Biståndsgivarna är djupt involverade i politiska frågor som rör resurser och prioriteringar, men i offentligheten är de endast tekniska och finansiella partners. För det tredje artikulerar dessa ritualer en demokratisk kultur där politik mer tycks handla om offentliga händelser än politiska program och framtidsvisioner. Den enskilde kommunalpolitikerns förmåga att genom kontakter få projekt till kommunen är då viktigare än att den kommunala förvaltningen fungerar väl. Utöver den specifika etnografin rörande moderna politiska ritualer i samband med 50-årsfirandet i Burkina Faso i december 2010 handlar studien om hur dylika jubileer och ceremonier ställer tveeggade frågor om tidens gång: å ena sidan är det ett tillfälle att minnas och reflektera över framgångar och bedrifter, å andra sidan öppnas diskussioner om tillståndets i landet och ledarnas bristande förmåga. HEDLUND, Anna Department of Social Anthropology Lunds universitet anna.hedlund@soc.lu.se Att Aktivt Vänta: Tid och Verklighet i ett Hutu (FDLR) Militärläger i Östra Kongo Hur upplevs verkligheten, och på vilket sätt formar både tidens gång och stillestånd förväntningar, längtan, försvar och motstånd när man under tjugoett år levt som aktiv rebell (och flykting) högt upp bland bergen, djupt in i Östra Kongos regnskogar? Min presentation tar upp en liten del av min pågående forskning om rebellgrupper och våld i östra Kongo, mitt paper är baserat på en av mina fältupplevelser med FDLR (Hutu Rebeller anklagade för folkmordet i Rwanda 1993) som dels gömmer sig i de Kongolesiska skogarna men som också är aktivt involverade i den pågående konfliken. Efter fyra dagars vandring över berg och dalar, genom djungel och skogar tillsammans med FDLR militärer kom vi fram till lägret där de bor i bambuhus, det visar sig att samtidigt som militärerna själva säger att det inte finns någonting att göra i skogen så pågår det mångsidiga aktiviteter, religiösa ceremonier, danser, sånger och samtal som sammanfattningsvis är influerade av tidens gång, deras historiska bakgrund och som jag kommer diskutera också formar ideologier, världsbilder och potentiella framtida planer. Således, genom att diskutera mitt etnografiska material om hur FDLR lever sina liv bland bergen, vad de gör i skogen hela dagarna, vad som händer i militärlägren och hur de uppfattar sin verklighet kommer jag att knyta an mina intervjuer och observationer till begrepp som berör tid, nutid och framtid och hur det vardagliga och avskilda livet i bushen, som innebär både väntan (på internationella politiska beslut) och aktivt våldsutövande formar deras (kollektiva) sätt att tänka och uppfatta verkligheten. Vad gör de egentligen medan de väntar? HELLMAN, Jörgen Inst. för Globala Studier jorgen.hellman@globalstudies.gu.se Tradition, tradition, or cultural heritage: contested borders in Indonesian politics In 1994 John Pemberton described how the Indonesian regime, in its effort to gain control over political decisions, forced ancestral spirits to retreat from taking active part in everyday activities in villages. Ten years later, after the fall of the regime, I met some of these spirits up in the mountains of West Java. They were pushed back but reluctant to just fade away. Listening to them gave a peculiar view of an alternative resistance to contemporary changes in religious and political landscapes.

7 My meeting with these spirits came about during field work at pilgrim sites where ancestors articulated themselves by possessing our pilgrim leader. During these trance sessions the ancestors took part in a two-way communication with the assembled and provided their view on both individual problems raised by the pilgrims and the political situation in Indonesia. Their message was that ancestors as well as traditions were neglected by today s religious and political leaders. Coming out of trance, the mediators often continued the event by deliberating upon the role of tradition in shaping ethical and morally sound social relations. In that way, ancestors toke active part in and gave input to discussions about how to use traditions and history in understanding and criticizing contemporary political conditions. The presentation will outline the framework for a new research project that grows out from previous field work conducted in West Java. Tradition (adat) has received a renewed interest after the fall of the Orde Baru regime and has become an idiom to mobilize support for political actors emerging through the processes of political decentralization. However, traditions/adat live in a strained relationship with dominant discourses on Islam as well as democracy. There is a long standing debate (originating in colonial discourses) about the proper relationship between Islam and local tradition. There has also been a long process led by colonial as well as post-colonial regimes to domesticate traditions transforming them into invented traditions, appropriate for ritual celebrations, or representatives for an Indonesian cultural heritage, rather than sites for transcendental communication. The main message of the ancestors seems to be that traditions today are ignored as a way of life (living practice). The proposed project takes these ancestral voices as the starting point from where to explore the discourses creating traditions and the meaning they generate in Indonesian contemporary religious-political landscape. Presentation in Swedish. HENNING, Annette Centrum för solenergiforskning (SERC) Högskolan Dalarna ahe@du.se Solar Collectors in Roof Landscapes - Balancing Change and Preservation at a World Heritage Site This paper concerns varying views on the appropriateness of situating solar collectors on historic buildings. Solar thermal systems may reduce the consumption of purchased energy for the heating of buildings. However, solar collectors are also prominent artefacts, usually situated on the roof or outside facade of a building. Such characteristics can be perceived as particularly problematic when the appearance of the building is of major importance, as is the case with houses deemed worthy to preserve for coming generations. The research project presented here was carried out during the autumn of The basic purpose of the project is to contribute to increased knowledge of how the two Swedish national interests - preservation of historic buildings and promotion of energy efficiency - could both be met. Social anthropological theories and methods are used for the more specific aim of investigating varying ways of perceiving historic buildings used as homes and solar energy as a possible heating solution for such homes. Theories on material culture, landscape, space and place are particularly important for the discussion. Methodologically, the research involves a case study including interviews and observations in Visby, a Hanseatic town on the island of Gotland, the Baltic Sea. Eight qualitative interviews and three telephone interviews were carried out at this World Heritage Site. Among the twelve interviewees, seven men and women were dwellers living in historic houses. These interviews ended with a tour around their homes, using photographing as a help for the dwellers to tell their stories. The other five interviewees were professional architects, antiquarians, energy advisers and employees at the local energy company. Photographing was also used as a method to observe buildings, 'street views' and 'roof landscapes'. Preliminary results indicate that it is not uncommon among those who live or work within the walls to look upon themselves and others as clearly divided into two kinds - 'preservers' and 'renewers'. Among some, the presumed views of their protagonists also evoke strong feelings. However, the variations between the interviewees turned out to be a lot more intricate and subtle than some would claim. Each of the interviewees shows an interest, in the history of their home and town as well as in ways of altering this built environment. Their varying ways of balancing

8 change and preservation are linked to professional training, to the history and construction of each specific house, and to perceptions of aesthetics and a convenient home. Contrasting opinions on the suitability of solar collectors at specific sites clarify the vague or overlapping boundaries between private and public space, in terms of geography as well as in terms of ownership, responsibility and statutory power. The way the outside and the inside is perceived and handled is compared, as are differences between roof and wall, house and ground, and street facing facades as compared to other parts of the facade. The discussion connects to attempts to balance preservation with a buildings' educational and illustrative power as well as to its function as a dwelling. JACOBSSON, Bengt Inst. för kulturvetenskaper bengt.jacobsson@kultur.gu.se Om handlingsutrymme och datorisering i skuldsaneringsprocessen vid Kronofogdemyndigheten Institutionell etnografi bland dataskärmsbyråkrater Detta bidrag baserar sig på s.k. institutionell etnografi och analyserar institutionella diskurser och agerande under en omfattande organisatorisk förändring, där gräsrotsbyråkraternas / handläggarnas beslutsprocess blivit alltmer rutiniserad. Både handläggning av ärenden och kontakt med gäldenärerna sker idag nästan helt digitalt. Klientdata dokumenteras enligt fasta mallar och datoriserade kunskapshanteringssystem har påtagligt minskat tjänstemännens handlingsutrymme. Många beslut tas inte av den ansvarige handläggaren utan finns förprogrammerade i dataprogrammen. Handläggare talar alltmer om arbetet som mindre intressant och utmanande och beskriver sina uppdrag som praktiskt taget ett löpande bandarbete. Förutom frågor kring handlingsutrymme aktualiseras även frågor om rättvisa, när beslutsgången i ökande grad struktureras av case management och expertsystem. Detta gäller i synnerhet s.k. komplicerade fall. JOHANSSON, Jan Inst. för Globala Studier jan.johansson@globalstudies.gu.se Mytens, individens och den mänskliga erfarenhetens tid Utgångspunkten för detta paper är en hindukosmologisk mytmodell i vilken floden (Ganges) är helt central. Följande fyra parallella dimensioner eller aspekter kommer att diskuteras: - Floden i landskapet (den heliga geografin) - Floden i kroppen - Floden som pågående skapelseprocess - Floden som medvetandeprocess Mytmodellens flod relateras sedan till analytiska tidsbegrepp som tempo, timing, temporalitet och tidsramar (time frames). Flödet från Ganges källa till Bengaliska symboliserar bland annat en Mahayuga ( år), som delas in fyra tidsepoker: Sattva-, Treta-, Dvapara- och Kaliyuga. Kali yuga, dvs vår samtid, sägs vara under år. Det motsvarar en tiondel av en Mahayuga. Av en Mahayuga utgör vidare Sattva yuga fyra tiondelar, Treta yuga tre tiondelar och Dvapara yuga två tiondelar. I en populär myt liknas kosmos vid en ko. I Sattva yuga står kon stadigt på marken med fyra ben. I Treta yuga står kon på tre ben, i Dvapara yuga håller den sig uppe på två ben och i kali yoga vinglar den desperat omkring på ett enda ben. Här uttrycks alltså tidsperiodernas olika kvalitéer i kvantitativa termer. Sattva yuga är den guldålder då moralen och religionen (dharma) är intakt. Under kali yoga är tiden helt ur led.

9 Kanske är detta inte bara en deklinationsmodell, enligt vilken tiderna försämras? Modellen tycks också säga något mer allmänmänskligt om upplevd tid, som står i kontrast till individens tid och till vår moderna kategorisering av objektiv tid JOHANSSON, Mikael Inst. för Globala Studier jmjoha@cns.ucsb.edu Antropologi som arbetstid I industrisamhällen har det blivit viktigt att dela upp tid. En av de viktigaste uppdelningarna är den binära oppositionen mellan arbetstid och fritid, i.e. jobb och icke-jobb. För många akademiker, som antropologer, har dock denna uppdelning aldrig slagit igenom då arbete och fritid flyter samman. Detta gäller även de sociala nätverken där arbetsrelationer och privata relationer kan vara svåra att särskilja. Denna presentation kommer att problematisera varför antropologi inte enbart ses som arbetstid? I en tidigare studie bland naturvetare gjord i Sverige och USA framkom tre viktiga faktorer som förklarar bristen på en klar uppdelning mellan arbetstid och fritid. Dessa tre faktorer kommer att problematiseras i relation till antropologi. Den första faktorn är de sociala nätverkens betydelse för karriären, klagar man kan man ses som en bråkmakare. Den andra faktorn är att det finns en kultur av uthållighet, pallar man inte trycket har man inte det som krävs för att forska. Den tredje faktorn är att tanken om att den intensiva arbetsperioden är tillfällig, får jag bara mitt lektorat så kan jag slappna av. Utöver dessa tre faktorer verkar det också finns en dubbelhet inom antropologin där man ibland ser disciplinen som ett kall och ibland som ett arbete, vilket försvårar separeringen mellan arbetstid och fritid. JOHNSDOTTER, Sara Hälsa och Samhälle Malmö högskola sara.johnsdotter@mah.se Genitala ingrepp: de meningsskiljande aspekterna I en pågående studie som utförs med gynekolog Birgitta Essén vid Uppsala universitet, Genitalier och genus: De genitala ingreppens ideologier, kartläggs vilka olika sociala och politiska strömningar som gett upphov till samhälleliga beslut att kriminalisera, acceptera eller påbjuda olika genitala ingrepp. Den gemensamma nämnaren är modifikationer av yttre könsorganen men vilka meningsskiljande aspekter kan skönjas i olika diskurser som omger ingreppen? I detta paper vill jag utforska gränserna (intersections) mellan de olika ingreppen kvinnlig och manlig omskärelse, intimkirurgi, hymenplastik ( oskuldsoperationer ), samt operationer av intersexuella barn och transsexuella vuxna. På vilka sätt aktualiseras och hanteras frågor som exempelvis samtycke, medicinska komplikationer och begrepp kring normalitet? KENT, Alexandra Institutionen för Globala Studier alexandra.kent@globalstudies.gu.se Justice in Cambodia, Past and Present

10 KODROU, Eva Social antropologiska institutionen Successful Migration: Gendered transnational experiences among Swahili speaking people in Oman Migration is an age old phenomenon in humanity but has only recently become one of the core studies in social research. Much has been written about forced migration, refugees and the problems in its wake. Many societies in the West as well as in the East are plagued by failed migration and integration. This study intends to show that a closer analysis of specific peoples and their processes of migration and re-migration in specific contexts and chronotopes can reveal the contrary: Humanity also contains examples of migration with a positive and successful outcome. When could migration succeed? What are the preconditions for a migration movement to make it successful? I have chosen to study the North-Western Indian Ocean perceived of as a cultural corridor between the coasts of East Africa and Oman and the Omani-Arabs that moved within this region because it has harbored what could be understood as successful migration waves, both historically and contemporary. What were the factors of the specific migration process of the Omani-Arabs that once left Arabia for East Africa? What factors led the descendants of these Africanized Arabs to re-migrate back to Oman, a country many had never seen before and whose language had been lost to them? In describing and explaining the overt as well as the underlying factors of the specificities of these peoples migrations and re-migrations this dissertation maps the out the effects and the positive consequences of migration, even when forced. This study employs a phenomenological approach, uses ethnographic methodology and tries through the lens of social anthropology to pose a whole battery of questions to the material collected during fieldwork in the ethnographic presence of Nov Jan Why am I dissatisfied with existing concepts in social anthropology to capture the experiences of migration, re-migration and the identifications that such processes generate? -Why are questions about gendered integration important and what can the cultures between East Africa and Arabia teach us about ourselves in Europe? In this thesis I ground the selected setting of Oman firmly in my theoretical framework and argue why I use this particular region to ask these particular questions. The emic concept of Afrabia will be presented as it serves as an example of the inadequacy of the social sciences to fully grasp the complexities that migrations generate but also because it reveals some of the complexities of the geopolitical identifications and also the aspirations of some of my male informants. Female informants tended to be more modest and I employed migratory life histories as methodologically grounded answers to theoretically guided questions in order to capture their experiences. The ethnographic material in this thesis is used mainly to forward a discussion of migration theory and the concepts that go hand in hand with it. LEIDI, Johan Department of Social Anthropology Lunds universitet johan.leidi@soc.lu.se Antropologi som en kritisk diskurs Idén om att antropologin alltid förhållit sig kritisk i förhållande till dominerande trender och sanningar är till stor del en ideologisk konstruktion. Antropologin är snarare del av sin tid. Ibland har det inneburit en alternativ hållning i förhållande till den dominerande ordningen, ibland ett samförstånd. En kritisk position har varit möjlig för att samhällsordningen har skapat förutsättningar för detta. Det innebär att antropologins eventuella kritiska förhållningssätt är en historisk händelse snarare en symbolisk position. Den moderna socialantropologins framväxt i Sverige skedde samtidigt som den modernistiska identitetsstrukturens upplösning. Det gav ett utrymme för civilisationskritik. För antropologins del innebar det en möjlighet att ge röst åt alternativa röster i förhållande till tron på rationalitet och utveckling i den modernistiska identitetsstrukturen. Men i och med detta följde socialantropologins praktik snarare dominerande trender och sanningar än förhöll sig kritisk till det samma. Möjligen skulle antropologin kunna tillskrivas en avantgardistisk position i förhållande till rådande trender. Samtidigt har det inom antropologin funnits kritiska röster. En förutsättning för det har varit möjligheten att föra en intellektuell debatt. Även om kontroverserna ibland har varit djupa, har teoretiska olikheter främjats. Idag när

11 möjligheten att bedriva forskning hänger ihop med krav på nytta och produktivitet försvinner utrymmet för ett inomdisciplinärt kritiskt förhållningssätt. Ett förhållningssätt som är nödvändigt för att ämnet skall kunna bibehålla en kritiskt eller avantgardistisk position i förhållande till dominerande trender och sanningar. När uppdragsforskning blir mer utbredd riskerar det att ske på bekostnad av kritisk reflektion och teoretiskt djup, och därmed ämnets inomvetenskapliga utveckling. NORMAN, Karin Socialantropologiska institutionen karin.norman@socant.su.se Att leva med osäkerheten det antropologiska projektet The end of anthropology? var rubriken på ett paper Peter Worsley presenterade 1966, där han kritiserade den då vanliga synen på antropologi som en studie av primitiva samhällen och därmed tendensen att definiera antropologin utifrån ett studieobjekt. Som nybliven student några år senare fick jag se detta paper med dess provokativa rubrik, och med viss bestörtning undrade om ämnet var på upphällningen. Jag som trodde att just antropologi innebar särskilda möjligheter att lära sig om olika samhällen, och att man därigenom kanske till och med skulle finna lösningar på världens orättvisor. Slut innan jag knappt hade börjat?! Att kunskap är något rörligt, föränderligt och bygger på ett ständigt, ibland plågsamt, ifrågasättande, inte minst för antropologins del, var jag inte klar över men det blev allt tydligare under de kritiska debatternas och krisernas och 80-tal. På 90-talet deklarerade dock Tim Ingold sin övertygelse att antropologin ändå stod inför one of the most exciting and fruitful periods of its history (1992). Möjligheterna att förverkliga den potential som antropologin bar på låg i att bryta de intellektuella barriärerna mellan human- och naturvetenskaperna, eftersom the study of cultural differences is itself a kind of biological study. Hur ska man ta till sig en sådan deklaration? Debatterna fortgår, som bekant. Men vilka är det som skriver, skapar, antropologins historia? Hur utformas den och hur ingår man själv i denna historia? Genom olika kriser och kritiska debatter väcks återkommande frågor om vad slags kunskap antropologi är, hur denna kunskap produceras över tid. Det aktualiserar olika begrepp och teoretiska och metodologiska problem som t ex hur vi tänker om jämförande, generalisering; om innebörden och gränserna för vårt deltagande i fält ; hur vi drar distinktionen mellan etnografi och antropologi; vilken betydelse vi ger etnografiskt presens ; också hur vi använder begreppen erfarenhet och mening. Likaså återkommer frågan om värdet och nyttan med antropologi, vilket understryks bland annat genom att det fortfarande är vanligt att människor knappt har hört talas om antropologi. Sådana intellektuella, och politiska, problem har på olika sätt gett sig till känna genom åren. I detta paper vill jag ta fasta på några av dessa begrepp och problem som man konfronteras med i undervisning, handledning, det egna forskningsarbetet, t ex jämförande vad innebär det i nutida analyser? Är det något specifikt för antropologin? Hur kommer tanken om skillnader och likheter in här? Inom flera discipliner säger man sig använda (eller göra ) etnografi, men antropologer menar med viss irritation ofta något annat. Hur ser distinktionen ut mellan antropologi och etnografi? Och inte minst, vad är värdet med antropologi? SALIM, Degla Social antropologiska institutionen degla.salim@socant.su.se Mediating Islamic Looks In this paper I want to discuss one particular expression of fashion, namely Islamic fashion. Specifically I will focus on a few young women wearing Islamic fashion and their interaction with diverse types of fashion imagery. Approaching this field through the use of semiotics as an initial analytical tool, I will primarily focus on 1) how fashion photography is literally looked at by my interlocutors and 2) how certain images and acts of looking might interact and influence their own stylistic and expressed look. The mediations involved in the act of looking at fashion imagery while having Islamic fashion in mind will be at the core of my presentation. Thus, in order to understand the contested notions of Islamic and Fashion I will make use of Mazarella s (2004) conception of media, mediation and the specific nodes of mediation that enable the production of social meaning. In this case there will be selected imagery that I, amongst other matters, consider being such nodes on the basis of previous field work.

12 STÅHLBERG, Per Department of Culture and Communication Södertörns universitet My time is now! Media technologies as tropes of transition in contemporary India Media and communication technologies of various kinds have during recent decades been powerful tropes of social change in India. Some scholars have described the growth of vernacular newspapers, the spread of cassette recordings or the development of communication technology generally, in terms of a revolution. The introduction of colour television in mid 1980 s and the popularity of certain TV series at the end of the same decade are often usually mentioned as prerequisite for recent political changes. Other media technologies that arguably could be considered as tropes of transition are the Public Call Offices (PCO) introduced in the mid 1980 s or the regional satellite television channels of the late 1990 s. But, the foremost technology that has evolved as the key symbol of a new India is without doubt the cell phone. Figures about how many new subscriptions that are added every month is almost compulsory in any narrative about contemporary India. In this presentation I will mainly discuss the cell phone as a trope of transition, but I will also relate the promises of this technology to another media phenomenon: the recent popularity of talent based reality shows on Television (such as Indian idolor Dance India Dance). Both converge on one strong idea that is permeating public culture in India today: the prospects for anybody to become somebody. In a massive advertisement campaign from the latest mobile operator on the Indian market, Unitel (Telenor), the tag line is: Ab mera number hai! Literally the expression translates Now, my number is! but in Hindi it also conveys the meaning My time is now! TOBISSON, Eva Nordiska Afrikainstitutet Uppsalas universitet eva.tobission@nai.uu.se Time-reckoning in relation to natural processes and livelihoods in coastal Zanzibar The paper draws on fieldwork material from a longitudinal study in rural coastal communities in eastern Unguja (i.e. the largest island in the Zanzibar archipelago). It explores the integral relationships between daily and seasonal natural processes and events, experienced-based knowledge and practice with regard to marine and coastal resources and local notions/concepts of time and time reckoning (also related to space). These relationships are central to my overall research focus, which is the coping strategies applied by women and men in coastal communities in Zanzibar, in response to external as well as internal processes of social, economic and environmental change. This includes the workings and effects of power relations and social and gender inequalities, and the impact of globalization (e.g. climate change and economic recession). The coast exhibits extraordinary environmental characteristics (e.g. biological diversity) because it constitutes the interface between the land and sea. This interface provides options for diversity of production regimes and livelihoods. The regularity and predictability of natural cycles such as tidal flows, winds and precipitation to a large extent determine the availability of, access to and use of marine and land-based resources for a wide variety of activities, such as fishing, collecting in shallow waters, mangrove cutting, aquaculture and agriculture. Individuals (women and men) and families in coastal Zanzibar combine the use and management of these resources in intricate and strategic ways, with a view to minimize risks and maximize the outcome of their livelihood choices, within the broader national and global economic, social, political and environmental context and realities. The aim of this paper is to show how the notions of and vocabulary for time, sequencing and duration among coastal dwellers in Zanzibar are functionally related to the cyclical character and regularity of coastal natural/ecological processes and events on a daily, seasonal and yearly basis. The recognition of the (Persian) solar and (Arabic) lunar calendars gives time a rhythmic form. The solar calendar is referred to for changes in the monsoons (winds and precipitation) and related activities. The lunar calendar ( lunar months ) is a charter for Islamic feasts and rituals. It is also of primary significance for segmenting natural processes into successive intervals as a basis for the scheduling and organization of activities on a daily and monthly basis. The revolution of the moon determines tidal variations

13 and hence the possibilities to engage in aquatic activities, either they require high tide or low tide. Tidal variations also indirectly guide the schedules and activities for land-based activities, such as agriculture. The ability to do the right thing at the right time in relation to natural processes and cycles is decisive for livelihood outcomes, and hence the importance of profound experienced-based knowledge and practice among the women and men whose livelihoods are dependent on natural resources. Presentation in Swedish. TUNESTAD, Hans Socialantropologiska institutionen När är fältet? Möjligheter och problem i fältets temporala kontextualisering Det antropologiska fältet definieras vanligtvis utifrån en geografisk och social kontext, där platsen och det sociala sammanhanget får avgöra fältets karaktär. Tiden för undersökningen är sällan definierande för fältet på ett lika uttalat sätt. Dvs. den temporala kontexten bestäms, eller bara benämns, ofta utifrån det/de år eller den etablerade tidsperiod under vilken det etnografiska arbetet äger rum. Vilka möjligheter och problem finns det i att på ett mer utmärkande sätt definiera fältet utifrån dess tidsaspekt? I ett komplext samhälle samexisterar och samverkar ett antal olika sociala och kulturella processer. Förändringshastigheten beträffande olika samhälleliga aspekter och fenomen tenderar att variera. I viss mening rör sig därmed tiden med olika hastighet beroende på vilket perspektiv forskaren anlägger. Därmed öppnar sig också möjligheten för ett mer komplext perspektiv på fältets temporala kontextualisering. Detta paper undersöker det komplexa samhällets temporala variation utifrån de perspektiv som öppnar sig vid en etnografisk undersökning av gruppdynamiska managementkurser. Fokus ligger på begreppet feedback, som är helt centralt i dessa kurser, och de olika temporala sammanhang som begreppet är en del av. WEDEL, Johan Inst. för Globala Studier johan.wedel@globalstudies.gu.se Helande och bot bland svensksomalier Artikeln, som baseras på ett pågående fältarbete i nordöstra Göteborg, diskuterar hur svensksomalier tolkar och hanterar olika sjukdomstillstånd. Svensksomalier vänder sig vanligtvis till den västerländska biomedicinska vården när de drabbas av ohälsa. Samtidigt är botande av sjukdom förknippat med islam, särskilt en ortodox tolkning där sådant som sufism, helgondyrkan och besatthetsriter med så kallade saar-andar inte accepteras. Koranläsning i hemmet och användning av växtmedicin är däremot vanligt förekommande, både vid fysiska och mentala problem. Imamer och sheikher, lärda personer inom islam, ger också stöd och kan genom koranläsning driva ut besvärande andar, jinn. I dessa fall, som kan ge fysiska problem som till exempel huvudvärd och psykiska problem som till exempel depression, betraktas biomedicinsk behandling som i det närmaste verkningslös. WULFF, Helena Socialantropologiska institutionen helena.wulff@socant.su.se IRLANDS GRÖNA FÄRG ÖVER TID: FRÅN FÖRBUD TILL MARKNADSFÖRING Med sitt gröna landskap har Irland länge identifierats som Den Gröna Ön eller Smaragdön.

14 Detta paper undersöker hur Irlands gröna färg är, och har varit, starkt laddad politiskt och kulturellt över tid, men på olika sätt. Under den brittiska kolonialismen rådde förbud att bära grönt ( the wearing of the green ), vilket ledde till att grönt blev ett än viktigare inslag i den irländska identiteten. Grönt var den republikanska revolutionära organisationens färg, och kom att bli den nationella färgen långt innan Irland blev en självständig nation år Nu är grönt fortfarande en indikator i utomståendes konstruktion av det irländska. På St Patrick s Day, nationaldagen, är det mycket vanligt att irländare bär gröna kläder alltifrån ett plagg som en kjol eller en slips till spektakulära utstyrslar för paraden. Det kan ses om ett kontinuerligt firande av den nationella självständigheten, som förstärks av minnet av förbudet, inte bara i Irland utan också i den irländska diasporan på olika håll i världen. Nuförtiden är grönt signaturfärg i marknadsföringen av Irland som turistdestination. Resereklam på Internet och i turistbroschyrer domineras av grönt, liksom souvenirer som representerar treklöver, keltiskt knytarbete och den lille Leprechaun, en trickster figur från irländsk mytologi. Irländsk turistdesign är genomgående grön, eftersom det är en färg som förknippas med Irland. VIKTORIN, Mattias Stockholm Center for Organizational Research mattias.viktorin@score.su.se Market Appearances: Temporality, Methodology, and Knowledge in the Work of Market Research Consultancies Markets neither emerge nor function by virtue of an inherent logic, but require, in order to exist and persist, careful and continuous organization. In this paper I investigate the work of market research consultancies in order to explore key facets of the actual organizational work through which many contemporary markets appear. My discussion centers on three main themes. The first is temporality. I am interested in a particular mode of temporality characterized by an orientation toward the future and an increasing interest in emergence that seems to guide much of the work done by research consultancies today. Next, I ask questions about methodology i.e., how research consultancies seek to produce knowledge about markets, both in terms of the actual methods they use and the kinds of representations they produce. What it is more precisely in this context that counts as knowledge, is the final theme. I ask how, through certain forms of repackaging and instrumentalization, ideas, insights, and representations are turned into and appear as knowledge and sellable knowledge of and on contemporary markets. Ultimately, I hope this paper with its focus on temporality, methodology, and knowledge in the work of market research consultancies adds something also to a larger discussion of what defines the contemporary moment in capitalism. ÅKESSON, Lisa Inst. för Globala Studier lisa.akesson@globalstudies.gu.se Relationer och remitteringar: Utbyte i transnationella kapverdeanska familjer Syftet med detta bidrag är att undersöka migranters remitteringar (penningförsändelser till ursprungslandet) med hjälp av antropologisk teoribildning kring gåvorelationer. Jag undersöker hur remitteringar förstås och praktiseras av människor i Kap Verde, ett land där många hushåll mottager pengar från utlandet. Mitt bidrag fokuserar huvudsakligen på tre dimensioner. För det första undersöker jag hur genus- och släktskapsideologier samspelar med skyldigheter att sända pengar. För det andra analyserar jag i vilken utsträckning remitteringar uppfattas som frivilliga gåvor, eller, alternativt, som element i obligatoriskt reciprokt utbyte. Jag tittar också på hur denna spänning mellan frivillig gåva och obligatorisk reciprocitet påverkar transnationella familjerelationer. För det tredje analyserar detta bidrag vad det betyder att det är just pengar som utbyts. I vilken utsträckning kan man tala om en klassisk maussiansk förbindelse mellan gåva och givare när människor ger varandra pengar? Genom att utgå från dessa tre dimensioner menar jag att man kan uppnå en holistisk förståelse av hur relationer och remitteringar ömsesidigt påverkar varandra. Studier av remitteringar är idag dominerade av en fokusering på