Abstrakt för SANT konferens, Göteborgs universitet, maj Spår 3: Öppet spår

Transkript

1 Abstrakt för SANT konferens,, maj Spår 3: Öppet spår BARTHOLDSSON, Åsa Akademin humaniora och medier Högskolan Dalarna "Dare to share " - terapeutiska biografier i Den stora mammabikten År 2009 och 2010 arrangerade en tidskrift inom Bonnierkoncernen eventet Den stora mammabikten. Konceptet riktade sig till "mammor" och var dels ett årligt återkommande heldagsevenemang med föreläsare och underhållare, dels en biktblogg på internet och slutligen också (2010) korta filmer i vilka kända kvinnor pratade om sina liv som småbarnsmödrar. Under de två år som Den stora mammabikten arrangerades genomförde jag fältarbete vid de båda heldagsarrangemangen och följde aktiviteterna i biktbloggarna. En av de bärande idéer som kan utläsas i Den stora mammabikten är människan som strävar efter idel livsförbättring och bikten som en terapeutisk praktik, befriande och stärkande för förmågan att nå sina självförverkligandemål. En annan idé är bikten, i betydelsen ett offentligt tillkännagivande av olika privata livsaspekter, som en generator för konstruktionen av en särskild kvinnogemenskap. Jag kommer här att belysa (mamma)biktens meningsskapande aspekter och olika aktörers förståelse av bikt så som det kommer till uttryck när detta på olika vis "definieras" vid föredrag och i biktbloggen. BJEREN, Gunilla Department of Ethnology, History of Religions and Gender Studies Stockholms universitet Urban ethnicity in southern Ethiopia - a long view CARLBOM, Aje School of Health and Society Malmö university aje.carlbom@mah.se Termen islamofobi är svår att hantera empiriskt och teoretiskt eftersom den har både en normativ och deskriptiv innebörd. Den nyttjas sålunda moraliskt i den politiska striden om det mångkulturella samhället samtidigt som den används för att beskriva ett socialt fenomen eller problem. Båda innebörderna är, som jag vill visa i det följande, problematiska. Den normativa för att den används i syfte att misskreditera och avfärda medborgares moraliska hållning istället för att diskutera deras argument. Den deskriptiva innebörden är besvärlig för att det råder stor oklarhet kring vilket fenomen termen egentligen avser att ringa in. Det har gjorts en del försök att studera fenomenet islamofobi men ingen av studierna kan presentera en övertygande beskrivning fenomenet. Vanligt är att allt som kan uppfattas vara negativt om muslimer och islam förs in under termen. Båda aspekterna, den normativa användningen och det osäkra eller otydliga empiriska innehållet, är problematiska eftersom de allvarligt försvårar möjligheten att föra en kritisk offentlig debatt och diskussion om globaliseringen av islam.

2 HAGBERG, Sten Inst. för kulturantropologi och etnologi Uppsala universitet Politiska ritualer i kommunalpolitik: Burkina Fasos firande av 50 års självständighet Detta paper tar sin utgångspunkt i moderna politiska ritualer som regelbundet organiseras i byar, kvarter, städer och, framför allt, huvudstäder över stora delar av Afrika. Invigningen av en marknad, lanserandet av en vaccinationskampanj och öppnandet av en skola, alla dessa händelser anordnas dagligen. Dessa händelser är här analyserade som politiska ritualer i det offentliga rummet och är en konstituerande del av demokratisk kultur i samtida kommunalpolitik. Genom etnografiska exempel från Burkina Fasos nyligen genomförda 50-årsfirande sedan självständigheten vill jag visa hur dessa moderna politiska ritualer i synnerhet det officiella mottagandet av infrastruktur och andra konkreta investeringar är centrala i processen av att politiskt tillägna sig och använda bistånd och lån från internationella utvecklingsorganisationer. För det första är dessa ritualer ett sätt varpå politiska aktörer försöker överta och fylla demokrati och utveckling med mening. Det är genom att kommunalpolitikerna tar emot och placerar dessa investeringar inom en lokalt förankrad politisk diskurs som den demokratiska legitimiteten stärks. För det andra är ritualerna en tydlig illustration av hur utvecklingsbiståndets antipolitik i själva verket är en förutsättning för kommunalpolitik. Biståndsgivarna är djupt involverade i politiska frågor som rör resurser och prioriteringar, men i offentligheten är de endast tekniska och finansiella partners. För det tredje artikulerar dessa ritualer en demokratisk kultur där politik mer tycks handla om offentliga händelser än politiska program och framtidsvisioner. Den enskilde kommunalpolitikerns förmåga att genom kontakter få projekt till kommunen är då viktigare än att den kommunala förvaltningen fungerar väl. Utöver den specifika etnografin rörande moderna politiska ritualer i samband med 50-årsfirandet i Burkina Faso i december 2010 handlar studien om hur dylika jubileer och ceremonier ställer tveeggade frågor om tidens gång: å ena sidan är det ett tillfälle att minnas och reflektera över framgångar och bedrifter, å andra sidan öppnas diskussioner om tillståndets i landet och ledarnas bristande förmåga. HELLMAN, Jörgen Inst. för Globala Studier jorgen.hellman@globalstudies.gu.se Tradition, tradition, or cultural heritage: contested borders in Indonesian politics In 1994 John Pemberton described how the Indonesian regime, in its effort to gain control over political decisions, forced ancestral spirits to retreat from taking active part in everyday activities in villages. Ten years later, after the fall of the regime, I met some of these spirits up in the mountains of West Java. They were pushed back but reluctant to just fade away. Listening to them gave a peculiar view of an alternative resistance to contemporary changes in religious and political landscapes.

3 My meeting with these spirits came about during field work at pilgrim sites where ancestors articulated themselves by possessing our pilgrim leader. During these trance sessions the ancestors took part in a two-way communication with the assembled and provided their view on both individual problems raised by the pilgrims and the political situation in Indonesia. Their message was that ancestors as well as traditions were neglected by today s religious and political leaders. Coming out of trance, the mediators often continued the event by deliberating upon the role of tradition in shaping ethical and morally sound social relations. In that way, ancestors toke active part in and gave input to discussions about how to use traditions and history in understanding and criticizing contemporary political conditions. The presentation will outline the framework for a new research project that grows out from previous field work conducted in West Java. Tradition (adat) has received a renewed interest after the fall of the Orde Baru regime and has become an idiom to mobilize support for political actors emerging through the processes of political decentralization. However, traditions/adat live in a strained relationship with dominant discourses on Islam as well as democracy. There is a long standing debate (originating in colonial discourses) about the proper relationship between Islam and local tradition. There has also been a long process led by colonial as well as post-colonial regimes to domesticate traditions transforming them into invented traditions, appropriate for ritual celebrations, or representatives for an Indonesian cultural heritage, rather than sites for transcendental communication. The main message of the ancestors seems to be that traditions today are ignored as a way of life (living practice). The proposed project takes these ancestral voices as the starting point from where to explore the discourses creating traditions and the meaning they generate in Indonesian contemporary religious-political landscape. Presentation in Swedish. JACOBSSON, Bengt Inst. för kulturvetenskaper bengt.jacobsson@kultur.gu.se Om handlingsutrymme och datorisering i skuldsaneringsprocessen vid Kronofogdemyndigheten Institutionell etnografi bland dataskärmsbyråkrater Detta bidrag baserar sig på s.k. institutionell etnografi och analyserar institutionella diskurser och agerande under en omfattande organisatorisk förändring, där gräsrotsbyråkraternas / handläggarnas beslutsprocess blivit alltmer rutiniserad. Både handläggning av ärenden och kontakt med gäldenärerna sker idag nästan helt digitalt. Klientdata dokumenteras enligt fasta mallar och datoriserade kunskapshanteringssystem har påtagligt minskat tjänstemännens handlingsutrymme. Många beslut tas inte av den ansvarige handläggaren utan finns förprogrammerade i dataprogrammen. Handläggare talar alltmer om arbetet som mindre intressant och utmanande och beskriver sina uppdrag som praktiskt taget ett löpande bandarbete. Förutom frågor kring handlingsutrymme aktualiseras även frågor om rättvisa, när beslutsgången i ökande grad struktureras av case management och expertsystem. Detta gäller i synnerhet s.k. komplicerade fall.

4 JOHNSDOTTER, Sara Hälsa och Samhälle Malmö högskola Genitala ingrepp: de meningsskiljande aspekterna I en pågående studie som utförs med gynekolog Birgitta Essén vid Uppsala universitet, Genitalier och genus: De genitala ingreppens ideologier, kartläggs vilka olika sociala och politiska strömningar som gett upphov till samhälleliga beslut att kriminalisera, acceptera eller påbjuda olika genitala ingrepp. Den gemensamma nämnaren är modifikationer av yttre könsorganen men vilka meningsskiljande aspekter kan skönjas i olika diskurser som omger ingreppen? I detta paper vill jag utforska gränserna (intersections) mellan de olika ingreppen kvinnlig och manlig omskärelse, intimkirurgi, hymenplastik ( oskuldsoperationer ), samt operationer av intersexuella barn och transsexuella vuxna. På vilka sätt aktualiseras och hanteras frågor som exempelvis samtycke, medicinska komplikationer och begrepp kring normalitet? KODROU, Eva Social antropologiska institutionen Stockholms universitet evakodrou@hotmail.com Successful Migration: Gendered transnational experiences among Swahili speaking people in Oman Migration is an age old phenomenon in humanity but has only recently become one of the core studies in social research. Much has been written about forced migration, refugees and the problems in its wake. Many societies in the West as well as in the East are plagued by failed migration and integration. This study intends to show that a closer analysis of specific peoples and their processes of migration and re-migration in specific contexts and chronotopes can reveal the contrary: Humanity also contains examples of migration with a positive and successful outcome. When could migration succeed? What are the preconditions for a migration movement to make it successful? I have chosen to study the North-Western Indian Ocean perceived of as a cultural corridor between the coasts of East Africa and Oman and the Omani-Arabs that moved within this region because it has harbored what could be understood as successful migration waves, both historically and contemporary. What were the factors of the specific migration process of the Omani-Arabs that once left Arabia for East Africa? What factors led the descendants of these Africanized Arabs to re-migrate back to Oman, a country many had never seen before and whose language had been lost to them? In describing and explaining the overt as well as the underlying factors of the specificities of these peoples migrations and re-migrations this dissertation maps the out the effects and the positive consequences of migration, even when forced. This study employs a phenomenological approach, uses ethnographic methodology and tries through the lens of social anthropology to pose a whole battery of questions to the material collected during fieldwork in the ethnographic presence of Nov Jan Why am I dissatisfied with existing concepts in social anthropology to capture the experiences of migration, re-migration and the identifications that such processes generate? -Why are questions about gendered integration important and what can the cultures between East Africa and Arabia teach us about ourselves in Europe? In this thesis I ground the selected setting of Oman firmly in my theoretical framework and argue why I use this particular region to ask these particular questions. The emic concept of Afrabia will be presented as it serves as an example of the inadequacy of the social sciences to fully grasp the complexities that migrations generate but also

5 because it reveals some of the complexities of the geopolitical identifications and also the aspirations of some of my male informants. Female informants tended to be more modest and I employed migratory life histories as methodologically grounded answers to theoretically guided questions in order to capture their experiences. The ethnographic material in this thesis is used mainly to forward a discussion of migration theory and the concepts that go hand in hand with it. SALIM, Degla Social antropologiska institutionen Stockholms universitet degla.salim@socant.su.se Mediating Islamic Looks In this paper I want to discuss one particular expression of fashion, namely Islamic fashion. Specifically I will focus on a few young women wearing Islamic fashion and their interaction with diverse types of fashion imagery. Approaching this field through the use of semiotics as an initial analytical tool, I will primarily focus on 1) how fashion photography is literally looked at by my interlocutors and 2) how certain images and acts of looking might interact and influence their own stylistic and expressed look. The mediations involved in the act of looking at fashion imagery while having Islamic fashion in mind will be at the core of my presentation. Thus, in order to understand the contested notions of Islamic and Fashion I will make use of Mazarella s (2004) conception of media, mediation and the specific nodes of mediation that enable the production of social meaning. In this case there will be selected imagery that I, amongst other matters, consider being such nodes on the basis of previous field work. WEDEL, Johan Inst. för Globala Studier johan.wedel@globalstudies.gu.se Helande och bot bland svensksomalier Artikeln, som baseras på ett pågående fältarbete i nordöstra Göteborg, diskuterar hur svensksomalier tolkar och hanterar olika sjukdomstillstånd. Svensksomalier vänder sig vanligtvis till den västerländska biomedicinska vården när de drabbas av ohälsa. Samtidigt är botande av sjukdom förknippat med islam, särskilt en ortodox tolkning där sådant som sufism, helgondyrkan och besatthetsriter med så kallade saar-andar inte accepteras. Koranläsning i hemmet och användning av växtmedicin är däremot vanligt förekommande, både vid fysiska och mentala problem. Imamer och sheikher, lärda personer inom islam, ger också stöd och kan genom koranläsning driva ut besvärande andar, jinn. I dessa fall, som kan ge fysiska problem som till exempel huvudvärd och psykiska problem som till exempel depression, betraktas biomedicinsk behandling som i det närmaste verkningslös.

6 ÅKESSON, Lisa Inst. för Globala Studier Relationer och remitteringar: Utbyte i transnationella kapverdeanska familjer Syftet med detta bidrag är att undersöka migranters remitteringar (penningförsändelser till ursprungslandet) med hjälp av antropologisk teoribildning kring gåvorelationer. Jag undersöker hur remitteringar förstås och praktiseras av människor i Kap Verde, ett land där många hushåll mottager pengar från utlandet. Mitt bidrag fokuserar huvudsakligen på tre dimensioner. För det första undersöker jag hur genus- och släktskapsideologier samspelar med skyldigheter att sända pengar. För det andra analyserar jag i vilken utsträckning remitteringar uppfattas som frivilliga gåvor, eller, alternativt, som element i obligatoriskt reciprokt utbyte. Jag tittar också på hur denna spänning mellan frivillig gåva och obligatorisk reciprocitet påverkar transnationella familjerelationer. För det tredje analyserar detta bidrag vad det betyder att det är just pengar som utbyts. I vilken utsträckning kan man tala om en klassisk maussiansk förbindelse mellan gåva och givare när människor ger varandra pengar? Genom att utgå från dessa tre dimensioner menar jag att man kan uppnå en holistisk förståelse av hur relationer och remitteringar ömsesidigt påverkar varandra. Studier av remitteringar är idag dominerade av en fokusering på ekonomisk rationalitet, utveckling och makroekonomiska flöden. I kontrast till detta försöker det här bidraget visa på vad remitteringar som en social praktik betyder för dem som är närmast berörda. ÖSTERGREN, Petra Department of Social anthropology Lunds universitet petra.ostergren@soc.lu.se Sexköpslag och biomakt Enligt betänkandet Förbud mot köp av sexuell tjänst. En utvärdering (SOU 2010:49) har det svenska folkets stöd för sexköpslagen ökat. Men källorna som utredningen hänvisar till ger inte belägg för detta påstående och enligt internetröstningar som görs i samband med medieartiklar om sexköp verkar stödet för lagen vara svagt. Dessutom kritiserar allt fler politiker, intellektuella och aktivister lagen. Kritiken mot lagen är dock av en annan karaktär och sker i ett annat sammanhang än när den först introducerades. Om kritiken tidigare baserades på att lagen inte skulle få någon reell effekt samt att utsatta grupper inom prostitutionen skulle bli ännu mer utsatta, utgår kritiken idag från ett principiellt plan: staten inte ska bestämma vad vuxna personer gör med sina kroppar. Men, märk väl, denna argumentation använder även vänsterdebattörer. Inte nog med det vänsteraktörer gör gemensam sak med liberaler i fler liknande frågor. Detta kan röra sig om blocköverskridande riksdagsmotioner för rätt till dödshjälp eller surrogatmödraskap. Det kan vara tankesmedjor från höger och vänster som gemensamt protesterar mot FRA lagstiftning eller tidningsledare, debattörer som argumenterar för drogpolitiska skadereduceringsmodeller och människors rätt att välja vilka droger de själva önskar. Vidare hörs krav på att polygama relationer ska erkännas juridiskt och att regelverket för könsbyte ska förändras.

7 Jag menar att kritiken mot sexköpslagen ingår i en ny form av anti-auktoritär strömning, eller en utmaning av statlig biopolitik och -makt. Frågan är varför detta sker just nu och vilka former maktens motdrag antar.