Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 7, Bengt Edvardsson Med fler detaljer än på föreläsningen, speciellt om planeterna
|
|
- Marcus Sundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 7, Bengt Edvardsson Med fler detaljer än på föreläsningen, speciellt om planeterna I slutet av föreläsningsanteckningar nr 6 diskuterades supernovor av Typ II (kärnkollapssupernovor) vilka inträffar när järnkärnan i en utbränd massiv stjärna >8-10 M! kollapsar och kastar ut stjärnans ytterlager. Eftersom massiva stjärnor lever mycket korta liv och dör i närheten av de gasrika plaster där de bildas uppträder de nästan alltid i spiralgalaxers spiralarmar. Detta skiljer dem från den andra huvudtypen av supernovor, SN Ia, som beskrivs härnäst uppstår från lätta eller medeltunga stjärnor med långa livstider som har hunnit långt från sina födelsemoln. De kan uppträda i vilka galaxer som helst, ofta långt från gas- och stoftmoln. Supernovor Typ Ia Kan uppkomma i dubbelstjärnesystem med lätta och medeltunga stjärnor. I ett dubbelstjärnesystem blir den mer massiva stjärnan en först en röd jätte och sedan en vit dvärg (träder fram först i centrum av en planetarisk nebulosa) för att senare börja växa i massa när kompanjonen når asymptotiska jättegrenen, sväller upp och dumpar gas på den vita dvärgens yta, se bild 7.8. Vid uppnådd Chandrasekharmassa 1,44 MSol blir den vita dvärgen instabil och exploderar som en kol-syre-fusionsbomb. SN Ia bildar till exempel det mesta av järnet i universum. De är fantastiska standardljuskällor med absolutmagnituder som varierar bara ca 10%. Eftersom de också är så extremt ljusa är det våra bästa avståndsmätare på riktigt stora avstånd i universum. En konkurrerande ide är att det kan röra sig om två sammansmältande vita dvärgar som exploderar År 2011 får användningen av Supernovor av typ Ia Nobelpriset i fysik för upptäckten att universums expansion accelererar. (För detaljer se klicka på Populärvetenskaplig information: Skrivet i stjärnorna (OK ) och länken Populärvetenskaplig information ) 1
2 Benämningarna Typ I och Typ II: Det karakteristikum som från början orsakat supernovornas olika namn, Typ I och II, är att SN I saknar emissionslinjer av väte i sina spektra medan SN II har starka väteemissionslinjer. Namnen gavs långt innan man visste något om vad som orsakade dem (man trodde nog att det var stjärnutbrott, men visste inget om detaljerna). Variabla stjärnor, eller variabler (sid. 163) Många stjärnor kan ändra ljusstyrka, se bild sid 164. Det kan ske av olika skäl, t ex p.g.a. att deras radie ändras. De har lärt oss mycket om stjärnornas egenskaper, t ex om deras inre byggnad. Tre vanliga typer av regelbundna variabler är: 1) Cepheidvariabler (uttalas seffeiid): Relativt massiva stjärnor som ändrar ljusstyrka med regelbunden period, ju längre period desto ljusare (dvs. lägre absolutmagnitud). Perioder typiskt några 10-tal dygn. Luminositeter L!. Den först upptäckta (1784) heter δ Cephei, vilket gett klassen dess namn. Fig visar en mycket användbar egenskap hos Cepheiderna: Deras luminositet är väl korrelerad med perioden, d v s om man bara mäter deras period så får man ur diagrammet ut luminositeten (och absolutmagnituden). Med uppmätt (apparent) magnitud och avståndsformeln trillar då avståndet ut, se sid 3. Varför ändrar cepheidvariablerna ljusstyrka? Har att göra med jonisation och rekombination av helium (He) som fungerar som en ventil. Teorin framfördes av Eddington (1941) och modifierades av Cox på 1960-talet. Scenario: En tät stjärnatmosfär ganska ogenomskinlig för ljus temperaturen stiger helium joniseras fler partiklar i atmosfären trycket ökar atmosfären trycks utåt ljuset slipper ut temperaturen sjunker helium rekombinerar trycket sjunker atmosfären faller tillbaka och alltihop börjar om på nytt variabel radie, färg och ljusstyrka. 2) Långperiodiska variabler eller Mira-variabler: Svala röda jättar som inte ändrar yttemperatur nämnvärt med hög 2
3 luminositet ( L!). Perioder dygn. Den först upptäckta (1596) heter Mira, en M7 III som ibland inte syns för blotta ögat. 3) RR Lyraevariabler: Lågmassiva horisontalgrensstjärnor (har heliumförbränning i centrum, väteförbränning i ett skal omkring). Perioder några timmar, luminositeter på ca 100 L!. De har alla ungefär samma luminositeter, d v s absolutmagnituder, M, och används därför för avståndsbestämningar med avståndsformeln: se sid 3. Den kosmiska avståndsskalan (sid. 55) RR Lyraestjärnor och Cepheider bygger vidare på stegen av avståndsbestämningar i Universum som börjar med parallaxer ( lantmäteri ) för de närmaste stjärnorna. Bild 6.22 (saknar en tidsskala i underkanten, för Cepheider typiskt några tiotal dygn, RR Lyrae några timmar), och 6.24 visar principen: Vid teleskopet observerar man stjärnan många gånger och mäter noga magnituder m i olika band färger, t ex U, B och V. Perioden (=tiden mellan 2 maxima, se bild 6.22) visar absolutmagnituden M (luminositeten) (läses i princip från bild 6.24). Apparenta medelmagnituden m fås också ur mätningarna till Avståndsformeln: m M = 5 log r 5 + a (extinktionen a måste ju också tas hänsyn till om det finns stoft i vägen). Oregelbundna och kataklysmiska variabler Många variabeltyper varierar oregelbundet, t ex med eruptioner. Långperiodiska variabler är AGB-stjärnor eller röda superjättar med perioder på månader eller år och många av dem varierar oregelbundet. Novor är vita dvärgar i dubbelstjärnesystem där den stora jättestjärnan tappar material (mest väte) ner på den mycket heta vita dvärgen. När tillräckligt mycket väte samlats på ytan kan vätet explodera ( vätebomb ) och stjärnan flammar plötsligt upp enormt. (I vissa fall, om massan uppgår till 1,44 solmassor, kan resultatet i stället bli en supernova av typ Ia.) Supernovor av typ Ia och II är också kataklysmiska variabler. Förmörkelsevariabler 3
4 Dubbelstjärnor kan ibland ligga i rymden så att de från jorden ses omväxlande förmörka varandra, helt eller delvis. Det ger en karakteristisk form på hur ljusstyrkan varierar med omväxlande större och mindre försvagningar av ljusstyrkan beroende på om den större stjärnan är framför eller bakom den mindre. De är mycket användbara för att lära oss om stjärnornas massor. (Det är svårt att bestämma massan för en ensam stjärna.) Även små planeter kan upptäckas genom att de minskar stjärnans ljusstyrka en aning när de kommer i vägen. Stjärnor kan också ha fläckar på ytan (t ex solen) som ändrar stjärnans apparenta magnitud. För den som vill läsa mer finns en artikel om Variabla stjärnor på svenska Wikipedia Planeternas rörelser (sid. 61) Planeterna och alla andra kroppar i solsystemet rör sig i solens tyngdkraftsfält Keplers tre lagar (början av 1600-talet, sid. 62): 1. En planets bana runt Solen är en ellips med Solen i ena brännpunkten (fokus) 2. En linje som sammanbinder Solen med en planet sveper över lika stora ytor på lika tider 3. Kvadraterna på en planets omloppstid (P) runt Solen förhåller sig som kuberna på medelavståndet (a) d v s P2 a3 Keplers andra lag säger att det tar lika lång tid för en himlakropp att röra sig från 1 till 2 som från 3 till 4 (bild sid. 62). Detta är speciellt tydligt för kometer som har banor med stor excentricitet (e). Hastigheten i banan är störst nära Solen. Totala energin (lägesenergi+rörelseenergi) är konstant: Lägesenergin ökar ju längre från solen planeten är och rörelseenergin ökar 4
5 med planetens fart. * Nära solen liten lägesenergi (potentiell energi) och stor hastighet (kinetisk energi, rörelseenergi) * Långt från solen stor lägesenergi (potentiell energi) och liten hastighet (kinetisk energi) Förklaringen till planeternas rörelser kom först ca 70 år senare ned Newtons gravitationslag (från 1687). Den anger den kraft som verkar mellan två kroppar och uttrycks F=G M m / r2 där m och M är massorna och r är avståndet mellan kropparna. G är Newtons gravitationskonstant. För att helt kunna beskriva en himlakropps bana i solsystemet krävs att sex s.k. banelement är kända. De tre mest kända är: a= Medelavståndet (banellipsens halva storaxel) e= Excentriciteten (e= 0 anger en cirkulär bana, e= 1 en parabel, typisk för en del kometer) i= Inklinationen (banans lutning mot ekliptikan, jordens banplan) (Dessutom ett par andra vinklar samt tidpunkten för en periheliepassage) Keplers 3e lag (se ovan) beskriver hur planeternas omloppstider (deras år) blir mycket längre om de rör sig långt från solen. Vårt planetsystems uppkomst (sid. 57) Gravitationen började dra samman ett kallt interstellärt molekylmoln i Vintergatans skiva för ca 4,6 miljarder år sedan. Universum var då 2/3 av nuvarande ålder. Sammansättning: H 90%, He 10% och <1% metaller i form av stoftpartiklar, ispartiklar och molekyler. Metaller är i astronomin allt utom väte och helium. P g a rörelsemängdsmomentets bevarande (piruetteffekten), plattades ytterdelarna av det roterande molnet av under kontraktionen. Rotationen ökade, snabbast rotation närmast centrum 5
6 Gravitationell energi omvandlades till termisk energi, temperaturen i centrum (den blivande Solen) steg successivt till flera miljoner Kelvin. Föreläsning 5 handlade om hur stjärnan i centrum utvecklades. Här ligger fokus på vad som händer i skivan: Densitet och tryck var låga i den protoplanetära skivan. Observerade proplyder finns på bild 8.7, sid. 195 Vid tillräckligt lågt tryck kan ett ämne inte existera i flytande form (bara som fast ämne eller i gasform), det hänger på ämnets kondensationstemperatur. För vatten, metan och ammoniak är den K. Mineraler ligger på K Skivans temperatur var ca 50 K, (nära protosolen var dock temperaturen ca 2000 K). De flesta ämnen i den kalla skivan utom väte, kväve samt helium och andra ädelgaser var i fast form I de centrala delarna kunde endast ämnen med höga kondensationstemperaturer förbli i fast form, alla andra förångades och hade svårt att samlas ihop, gasformiga ämnen har ett tryck som ökar med temperaturen och kunde lätt skjutas längre bort från solen av solvind och intensiv soluppvärmning I de yttre delarna kunde flyktiga ämnen lätt kondenseras och bilda is på de stoftkorn som fanns. Detta underlättade och snabbade upp uppbyggnaden av stora planetembryon vilka så småningom drog till sig mycket gas. Is- och stoftkorn i skivan (bild 3.6) Den här typen av isiga korn fanns i den protoplanetära skivan. De består av många interstellära stoftkorn (sådana som ger upphov till extinktion och reflektionsnebulosor) som klumpats ihop när de fått is-mantlar i det kalla molnet. Klustret på bilden (som fångats upp av en interplanetär rymdsond) har en storlek av ca 10 mikrometer (1/100 mm) Efter någon miljon år hade stoftkornen slagit sig samman i det inre och bildat kilometerstora objekt, planetesimaler Dessa kolliderade och byggde upp ännu större kroppar 6
7 Efter några 10-tal miljoner år hade fyra eller fem inre planeter skapats. (Nya rön tyder dock på att planetbildningen kan ha gått mycket fortare och att många protoplaneter kan ha fallit in i Solen) Det som skulle bli Jorden kolliderade och sammansmälte med en av de andra av ungefär Mars storlek, en del av det losslitna materialet blev Månen De 4 inre planeterna, jordgruppen, (sid. 86) Merkurius och Venus visar faser precis som Månen (bild 3.42) Eftersom de två planeterna ligger innanför jordens bana ligger de alltid nära Solen och syns antingen efter solnedgången eller före gryningen, aldrig mitt i natten. Venus är den ljusaste planeten och kallas omväxlande för morgonstjärna eller aftonstjärna beroende på vilken sida om solen den står. Merkurius har ingen atmosfär och ytan är liksom Månens full av nedslagskratrar vilka inte kan eroderas bort av vind och vatten. Radarbilder (i falska färger) av Venus yta, (bilder 3.52 och 3.54) Venus är helt molntäckt och ser jämnt vit ut i synligt ljus Växthuseffekten gör yttemperaturen är ca 460 ºC. Kolet (i form av koldioxid) finns i atmosfären i st f i berggrunden som på jorden Venus har fått besök av vetenskapliga landare och satelliter Venus har en mycket långsam retrograd rotation Jorden + Månen = dubbelplanet (bild 3.57) Månen bildades av rester från en kollision i det unga solsystemet mellan den unga Jorden och en planet av ungefär Mars storlek Månens massa är mer lik Jordens än någon annan planetsatellit sin egen planets Jordens inre är smält, värme tillförs av radioaktivt sönderfall av tunga atomer som bildats i tidigare stjärngenerationer och som fanns med i solnebulosan Jorden är bra att ha i närheten när man är människa Räknas ofta som en dubbelplanet eftersom månen väger så mycket: 1/81 eller 1,2% av jordens massa. Månen ligger ca 60 jordradier från jorden. 7
8 Tillsammans betyder det att deras gemensamma tyngdpunkt ligger ca 1650 km under jordytan, och att de dansar snoa tillsammans runt denna punkt Kollisionen som skapade Månen slog mest ut material från Jordens mantel. Månen har därför bara en liten järnkärna Tidvatten Månens gravitationsfält attraherar mest den sida av jorden som är vänd mot månen och drar upp en tidvattenvåg som flyttar sig runt över oceanerna när jorden snurrar runt varje dygn. På motsatt sida av jorden uppstår också en våg där månens dragningskraft är litet svagare. Tidvattenvågens friktion bromsar jordrotationen en aning och den energin överförs i stället till Månen som sakta flyttar sig längre bort från Jorden. Mars, den röda planeten Mars atmosfär är bara hundradelen så tjock som Jordens och består främst av koldioxid Den röda färgen kommer från järnoxid, rost Den har nu 2 små månar, Phobos och Deimos, troligen infångade asteroider, som kommer att ramla ner så småningom Solsystemets största vulkan Olympus mons finns på mars Dygnet är på 24,6 timmar, kan vara praktiskt för människor som vill dit De 4 yttre planeterna; jätteplaneterna eller gasjättarna (sid. 102) I de yttre delarna av proplyden (skivan runt den nybildade Solen) var temperaturen mycket lägre, och stoftkornen innehöll även flyktiga ämnen som var gasformiga nära solen, de blev därför isigare och klibbigare och de inbördes hastigheterna lägre så att massivare protoplaneter kunde bildas (upp till ca ca 15 jordmassor) Deras större massa drog sedan till sig väte och helium som också fanns kvar där ute och de har därför högre massa men lägre densitet än de inre planeterna Till slut fanns fyra yttre planeter som mestadels består av väte och helium men som har en kärna av tyngre grundämnen Jupiter är störst Massan är 2,5 ggr de andra planeternas tillsammans och 317 ggr jordens 8
9 Massan är 1/1000 av solens Runt den steniga kärnan är vätet så hoppressat att det är i flytande metallisk form och beter sig som en metall, t ex leder det ström Har stor inverkan på småkroppars banor i solsystemet, fångar t ex ofta in kometer Gallileo upptäckte med sin kikare 4 månar: Europa, Ganymedes, Io & Callisto dem kan du också se med kikare. Ganymedes är solsystemets största måne. Jupiter har också många mindre månar Saturnus med ringarna Saturnus är näst störst av planeterna, 95 jordmassor Ringarna är mycket tunna och består av is och stoftpartiklar i cirkulära Keplerbanor runt planeten. Rätt nyligen upptäcktes en gigantisk yttre ring av stoftpartiklar som syns i infrarött ljus. Se (OK Brittisk mirror site därför att APOD är borta för närvarande p g a USAs budgetbråk) Den har många månar varav Titan är den största, många återstår att upptäcka Uranus och Neptunus De är mycket lika varandra och har massor på ca 15 jordmassor Uranus polaxel ligger nära ekliptikan. Detta beror troligen på en tidig kollision lik den som bildade Jorden/Månen Metan i atmosfärerna absorberar effektivt rött ljus vilket ger planeterna deras blå färg Småkroppar i solsystemet, (sid 66) De starka gravitationella krafterna från Jupiter skapade troligen asteroiderna och kometerna genom att planetesimalerna i närheten av Jupiters bana stördes under bildningsfasen och aldrig lyckades bygga en planet Kollisioner mellan planetesimaler är troligen orsaken till huvudbältsasteroiderna mellan Mars och Jupiter. Det var för oroligt, någon större planet kunde inte bildas där och inbördes kollisioner skapade asteroiderna. De bråkar än idag med varandra, och mal ner varandra till grus De isiga kometerna bildades bortom Jupiter och många stördes bort från solens omgivning. De bildar nu ett moln av kometer runt hela solsystemet som kallas Oorts moln (efter den Nederländske astronomen Jan Oort). Ibland 9
10 störs dessa objekt av andra stjärnor och molekylmoln så att de kommer in till planeterna som helt nya kometer. Jupiter kan ibland fånga in dem så att de får nya banor och blir kortperiodiska kometer Asteroidbälten (sid. 67) Huvudbältsasteroider (totalt många tals) mellan Mars och Jupiter (gröna prickar), och Trojaner nära Jupiter (röda prickar) (bild 3.15) Huvudbältesasteroiden Ida (23x58 km) och dess måne Dactyl (bilden 3.17) Trojaner är asteroider som rör sig i stabila banor kring Jupiters s.k. Lagrangepunkter, L4 och L5, de finns alltså alltid ca 60 grader framför och bakom Jupiter i dess bana runt solen. (Ibland kallas de som ligger framför Jupiter i banan för Greker) Asteroiden Eros fotograferad från sonden NEAR Shoemaker (bild 3.20). Strax innan den (avsiktligt) kraschlandarde på Eros. Sonden befinner sig på 700 meters höjd. Området är 100 m x 120 m (bild 3.21). Utanför Neptunos bana sträcker sig ett mycket stort område med asteroider: Edgeworth-Kuyper-bältet. Pluto räknas som tillhörande detta Kometer, transneptunska objekt (sid. 78) Kometer bildades av mycket isigt material långt ut i solnebulosans skiva, de brukar beskrivas som smutsiga snöbollar. Isen består mest av vatten kolsyra och metan och smutsen av interstellärt stoft som blev över i planetbildningen De finns i stora mängder utanför Neptunus och i ett enormt moln runt hela solsystemet: Oorts moln, ut till AE (ett drygt ljusår) från Solen. När de ibland störs i sina banor av stjärnor i närheten och kommer nära Solen förgasas isen p.g.a. den högre temperaturen och ytmaterial skjuts ut i rymden. Detta ser vi som svansar Kometsvansarna pekar alltid bort från solen, den snabba solvinden stormar och drar dem med sig Kometen Hale-Bopp och meteor, våren 1997, fotograferad av Johan Warell 10
11 visar både stoft- (gul) och plasmasvans (blå), (bild 3.36). Kometens 2 svansar, plasmasvans och stoftsvans (sid. 79) Plasmasvansen består främst av atomer och molekyler som joniserats av solens UV-strålning. Solvinden som strömmar genom solsystemet gör att den pekar rakt ut från Solen. Svansen går alltså först när kometen passerat Solen och är på väg utåt. Solvinden rör sig mycket snabbare än kometen. Plasmasvansen visar ett emissionslinjespektrum i princip är det en liten emissionsnebulosa Stoftsvansen består dels av tyngre stoftpartiklar med egna banor i solsystemet. Mindre stoftpartiklar påverkas av strålningstrycket från solen. Stoftsvansen är något böjd. Stoftsvansen visar solens spektrum (stoftkornen reflekterar solljuset). Med tiden dunstar kometens is bort och gruskorn sprids längs hela banan. Kometen blir inaktiv och liknar mycket en asteroid Komet Halleys kärna (8x8x16 km) från rymdsonden Giotto (bild 3.31) Kometer är ömtåliga Kometer är väldigt löst sammanhållna, ungefär som flygande is- och grushögar Kometen Shoemaker - Levy 9 (bild 3.32) splittrades i mindre fragment p g a tidvattenkrafterna från Jupiter. Kolliderade med Jupiter följande varv, juli Se (OK ). Nu befinner sig den Europeiska rymdsonden Rosetta vid kometen Churyumov-Gerasimenko och tar fantastiska bilder, se: (Kollad OK ) Den ska sända ner en landare i november nder Varför är Pluto ingen planet? (sid. 75) Neptunus dominerar solsystemet på detta avstånd från Solen Plutos bana korsar Neptunus bana och lutar 17o mot ekliptikan 11
12 Pluto är liten: 0,2% av Jordens massa! Pluto har minst 3 månar Eris (2003 UB313) ute i Edgeworth-Kuyperbältet är större än Pluto Pluto är antagligen en av Neptunus infångad jättekomet och räknas som ett transneptunskt objekt (ca 1000 st kända) Pluto kallas idag en dvärgplanet (liksom Ceres och Eris) År 2008 bestämde IAU, Internationella astronomiska unionen, att dvärgplaneter som finns utanför Neptunus bana ska kallas plutoider Meteoroider, meteorer och meteoriter I hela solsystemets skiva finns stora mängder av grus : splitter från asteroidkollisioner och stoft från kometsvansar. Dessa kallas meteoroider och kan inte observeras individuellt eftersom de är så små. Ibland kan man när det är helt mörkt efter solnedgången eller före soluppgången se detta som en svag ljuspelare över horisonten längs ekliptikan vilket kallas Zodiakalljuset (eftersom det ligger i zodiaken, zonen där solen och planeterna rör sig på himlen) Dessa meteoroider krockar ibland med jorden och brinner upp i jordatmosfären i form av sekundsnabba skarpa streck över natthimlen: meteorer eller stjärnfall. Om meteoren är så stor att den inte helt brinner upp utan landar på marken kallas den en meteorit. Dessa är samlarobjekt och kan vara mycket dyra. De är också av stort intresse för forskningen eftersom de innehåller spår av hur det var i solnebulosan när solen och planeterna bildades. Bland annat stämmer värden för solens halter av olika tyngre grundämnen som man får fram genom spektralanalyser mycket bra överens med sammansättningen av de mest primitiva meteoritkornen. De ger ett facit och test av de spektroskopiska metoderna Några gånger per år korsar solen olika kometbanor. Då ökar dramatiskt antalet meteorer vilka alla ser ut att komma från samma del av himlen. Dessa kallas meteorskurar. Drakoniderna infaller 9-10 oktober. Det finns en bra och detaljrik hemsida om planetsystemet som något antikverat heter The Nine Planets : (OK ). Där finns alla möjliga bilder och data om planetsystemet, månar, asteroider etcetera, kan rekommenderas (men har tyvärr en del reklam) 12
Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet
Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Densitet (1000 kg/m 3 ) Varför har Uranus och Neptunus högre densitet än Saturnus? Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius
Läs merSolsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11.
Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius Venus Mars Jupiter Saturnus Uranus Neptunus Planeternas Asteroider och kometer Meteorer
Läs merHur trodde man att universum såg ut förr i tiden?
Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Ursprunglig världsbild Man trodde länge att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Ovanför denna fanns himlen formad som ett halvklot. På detta himlavalv
Läs merAstronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum
Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och
Läs merKumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet
Kumla Solsystemsmodell Skalenlig modell av solsystemet Kumla Astronomiklubb har i samarbete med Kumla kommun iordningställt en skalenlig modell av solsystemet runt om i Kumla. Placeringen av samtliga tio
Läs merOrienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, 2014-09-01 Bengt Edvardsson Innehåll: Korta frågor och svar Anteckningarna är en hjälp vid läsningen av boken men definierar inte kursen. Första föreläsningen
Läs merMin bok om. planeterna. Namn:
Min bok om planeterna Namn: JORDEN Avstånd från solen: Diameter: Jorden bildades: Ett annat namn är: Temperatur: Ytan består av: Egen fakta: Jordens avstånd från solen är 150 miljoner km. Ytan är stenig
Läs merSolsystemet. Lektion 15 (kap 7-8)
Solsystemet Lektion 15 (kap 7-8) Solsystemet Består av nio stora planeter varav de flesta har en eller flera månar Mängder av småplaneter eller asteroider, kometer och meteoroider Interplanetariskt stoft
Läs merAstronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.
Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i
Läs merUniversum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem
Universum en resa genom kosmos Jämförande planetologi Uppkomsten av solsystem Materiella byggstenar Av grundämnena är det endast väte och helium som bildas vid Big Bang Tyngre grundämnen bildas i stjärnor
Läs merUniversums tidskalor - från stjärnor till galaxer
Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer Fysik och Kemidagarna 2017 Prof. Peter Johansson Institutionen för Fysik, Helsingfors Universitet Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten/ Peter Johansson/
Läs merSolsystemets uppkomst II Proplyder En central fö
Översiktskurs i astronomi Lektion 5: Planetsystem Upplä Upplägg Solsystemets uppkomst En stjä stjärna föds Planetesimaler Inre och yttre planeter och asteroider Kometer Andra planetsystem Metoder Vad för
Läs merPlanetsystem. Kapitel 7-8 i boken. Observera att ni som gör grupparbetet Inte behöver svara på planet-frågor på tentan.
Planetsystem Kapitel 7-8 i boken. Observera att ni som gör grupparbetet Inte behöver svara på planet-frågor på tentan. Solsystemet Det finns åtta st planeter i solsystemet : Merkurius, Venus, Jorden, Mars,
Läs merPlanetrörelser. Lektion 4
Planetrörelser Lektion 4 Äldre tiders astronomer utvecklade geocentriska (jorden i centrum) modeller för att förklara planeternas rörelser retrograd rörelse direkt rörelse Liksom solen och månen så rör
Läs merInnehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3
1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Rymden 3 Upptäck universum med Cosmonova 3 Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5 2 Rymden Rymden, universum utanför jorden, studeras främst
Läs merIllustration Saga Fortier och Norah Bates
Illustration Saga Fortier och Norah Bates The big bang The big bang I rymden fanns en liten liten prick inte större en en ärta. Men plötsligt hände det något, den lilla pricken exploderade. Och bakom all
Läs merElins bok om Rymden. Börja läsa
Elins bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.
Läs merStjärnors födslar och död
Stjärnors födslar och död Stjärnors egenskaper Uppkomst Avstånd Rörelse Skenbar ljusstyrka Färg temperatur Energiproduktion Verklig ljusstyrka Utveckling Ovanliga stjärnor Slutstadier Rymden är inte bara
Läs merUniversum. Stjärnbilder och Världsbilder
Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg
Läs mersolen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm.
3 Solsystemet Solsystemet omfattar: solen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm. Planeternas radie, medelavstånd från solen, densitet,
Läs merEn rundvandring i rymden
En rundvandring i rymden Solen Vår närmsta och därmed bäst studerade stjärna. Solytan är ca 5700 grader varm, men den tunna gasen som omger solen (koronan) är över en miljon grader. Ett av världens bästa
Läs merAllt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas
Allt börjar... 200 miljoner år Big Bang Population III-stjärnor Universum består av H, He och Li, och är fortfarande helt mörkt pga absorption av ljus. I rekombinationsfasen bildas de första molekylerna,
Läs merIntroduktion. Stjärnor bildas, producerar energi, upphör producera energi = stjärnor föds, lever och dör.
Stjärnors födelse Introduktion Stjärnor består av gas i jämvikt: Balans mellan gravitation och tryck (skapat av mikroskopisk rörelse). Olika källor till tryck i olika utvecklingsskeden. Stjärnor bildas,
Läs merInstuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken
Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken Föreläsning 1 Inga frågor Föreläsning 2 Vad som finns på stjärnhimlen Vad kallas den stjärna som är närmast jorden (bortsett
Läs merVilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?
Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? A. n = 10 B. n = 2 C. n = 1 ⱱ Varför sänds ljus av vissa färger ut från upphettad natriumånga? A. Det beror på att ångan är mättad. B. Det beror på att bara
Läs merENKEL Fysik 22. Magnetism. Tengnäs Läromedel. Vad är magnetism? Magneter. EXPERIMENT - Magnetisk kraft
ENKEL Fysik 22 Magnetism Magneter har vi överallt i vårt samhälle. Hemma i köket sitter det kanske små magneter på kylskåpsdörren, som håller upp komihåg-lappar. Magneter kan även hålla skåpsluckor stängda.
Läs merSyfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt.
Lärarhandledning äldre elever 10-16 år Aktivitetskortens färg: röd Rymden Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt. Inledning
Läs merSolen och andra stjärnor 24 juli Stefan Larsson. Mer kap 3 Stjärnors egenskaper
Solen och andra stjärnor 24 juli 2006 Stefan Larsson Mer kap 3 Stjärnors egenskaper Spectralklasser Vilka spektrallinjer som finns i en stjärnas spektrum och hur starka de är beror i första hand på temperaturen
Läs merFrån nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död
Från nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död Stjärnor Stjärnor är enorma glödande gasklot. Vår sol är en typisk stjärna. Dess diameter är 1 400 000 km och dess massa är 2. 10 30 kg. Temperaturen
Läs merUniversum 1a. Astrologi Astronomi
Universum 1a. Stora björnen b. Norr 2a. Orion var en jägare i grekisk mytologi. b. Orions bälte 3. 4. Man använde sig av solen. När moln skymde sikten, kunde sjöfarare orientera sig med hjälp av långa
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.
Läs mer2060 Chiron - en ovanlig centaur
2060 Chiron - en ovanlig centaur Claes-Ingvar Lagerkvist 1 Astronomiska Observatoriet, Uppsala Universitet, Box 515, S-75120, Uppsala 2 Claes-Ingvar Lagerkvist 1 Inledning Under 1970-talet sökte Charles
Läs merÖversiktskurs i astronomi Lektion 8: Mer om stjärnor. Helium-flash. Harvardklassifikationen. rntyper: O, B, A, F, G, K, M (R, N, S, L, T) Stjärntyper
Översiktskurs i astronomi Lektion 8: Mer om stjärnor Nästa supernova i vår v r närhet? n Helium-flash Kanske Eta Carinae,, fick ett utbrott i mitten av 1800- talet. Sannolikt mycket massive (100 solmassor)
Läs merOrienteringskurs i astronomi Föreläsning 8, Bengt Edvardsson
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 8, 2014-10-06 Bengt Edvardsson Innehåll: Andra planetsystem Hur hittar man exoplaneter Liv I Universum? Det interstellära mediet, ISM Kalla, varma, heta ISM Olika
Läs merLeia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden
Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning
Läs merViktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari.
GISLAVEDS ASTRONOMISKA SÄLLSKAP ORION NYHETSBREV Observationer, nyheter från rymden, tips och idéer Nummer 7, december 2015 Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet
Läs merLÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010
Teoretisk fysik och mekanik Institutionen för Fysik och teknisk fysik Chalmers &Göteborgs Universitet LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010 Tid: 25 augusti 2010, kl 8 30 13 30 Plats:
Läs merÖversiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling
Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling Upplägg Energiprocesser i stjärnor Energitransport i stjärnor Solens uppbyggnad Solfläckar Solliknande stjärnors
Läs merVarje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och
Institutionen för Fysik Göteborgs Universitet LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I FYSIK A: MODERN FYSIK MED ASTROFYSIK Tid: Lördag 3 augusti 008, kl 8 30 13 30 Plats: V Examinator: Ulf Torkelsson, tel. 031-77 3136
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.
Läs merHemsida. Upplägg. Jordbanans lutning. Himlens fä. Solnedgång. Översiktskurs i astronomi Lektion 2: Grundlä. grundläggande astronomi.
Översiktskurs i astronomi Lektion 2: Grundlä Grundläggande astronomi Hemsida www.astro.su.se/~ ez/kurs/oversiktskurs09.htm /kurs/oversiktskurs09.htm www.astro.su.se/~ez Upplä Upplägg Mer grundlä grundläggande
Läs merOrdförklaringar till Trollkarlen från rymden
Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Asterism En asterism är ett stjärnmönster bestående av stjärnor som lånats från en stjärnbild. Den mest berömda av dessa är Karlavagnen, som består av stjärnor
Läs merDet finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.
Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Planeterna kretsar runt solen som är den stjärna som ligger närmast oss. Solen är stjärnan
Läs merUpplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi 2014-09-07
Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Meteorid, meteor
Läs merSökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi
Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Meteorid, meteor
Läs merUpplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi
Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Meteorid, meteor
Läs merRymden. Var börjar rymden?
1 Rymden Rymden (eller ibland yttre rymden) är en benämning på de relativt tomma områdena i universum som finns utanför himlakropparnas atmosfärer. Det finns ingen klar gräns mellan jordens atmosfär och
Läs merAstronomi, kraft och rörelse
Astronomi, kraft och rörelse Detta undervisningsområde handlar om följande delar av läroplanens centrala innehåll i fysik för årskurs 7-9: Fysiken i naturen och samhället Partikelmodell för att beskriva
Läs merÖversiktskurs i astronomi Lektion 8: Mer om stjärnor. Harvardklassifikationen. Harvardklassifikationen. Minnesramsor
Översiktskurs i astronomi Lektion 8: Mer om stjärnor Upplägg Spektralklassifikation av stjärnor OBAFGKM Luminositetsklassfikation av stjärnor Dvärgar, jättar, j superjättar Avståndsbest ndsbestämning Dubbelstjärnor
Läs merStjärnors spektralklasser; dubbelstjärnor Ulf Torkelsson
1 Spektralklasser Föreläsning 15/4 Stjärnors spektralklasser; dubbelstjärnor Ulf Torkelsson I början på 1900-talet upprättade Annie Jump Cannon vid Harvard-observatoriet ett klassifikationssystem för stjärnspektra.
Läs merAnvänd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.
Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...9 Gör en miniatyr i verklig skala...9 Ta reda
Läs merLeia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden
Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning
Läs merIntelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner
Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter
Läs merUniversums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson
1 Hubbles lag Föreläsning 13/5 Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson Den amerikanske astronomen Vesto M. Slipher upptäckte redan på 1910-talet att ljuset från praktiskt taget alla
Läs merSolsystemet samt planeter och liv i universum
Solsystemet samt planeter och liv i universum Kap. 7-8, Solsystemet idag och igår Kap. 9.2, Jordens inre Kap. 10, Månen Kap 17, asteroider, kometer Kap 30, Liv i universum Jordens inre Medeltäthet ca 5500
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.
Läs merÖVNING: Träna läsförståelse!
ÖVNING: INNEHÅLL... Vårt solsystem... Vintergatan 7... Stjärnbilder 8 9... En spännande tävling 10 11... Ord i rutor 1... Lånade ord 1 1... Vandring på månen 1 17... Ett rymdäventyr 18 19... Tänk efter!
Läs merSolens energi alstras genom fusionsreaktioner
Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen
Läs merPlaneter Stjärnor Galaxer Uppgifter
Planeter Stjärnor Galaxer Uppgifter 2 Vårt sätt att indela tiden 2.1 Använd Den Svenska Almanackan för två på varandra följande år och räkna antalet dygn från vårdagjämning till höstdagjämning och från
Läs merInspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011
Inspirationsdag i astronomi Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Länkar m.m.: www.astronomi.nu/vasa110324 Magnus Näslund Stockholms observatorium Institutionen för astronomi
Läs merAstronomin och sökandet efter liv där ute. Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet
Astronomin och sökandet efter liv där ute Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet Sofia Feltzings vanliga forskning 250 miljoner år Drakes ekvation!"#"$" "%"!"#$%& "&"'()*" "%""+," "%"+$&%""+-%$&."+,"
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.
Läs merVår galax, Vintergatan
Vår galax, Vintergatan Vår plats i Vintergatan Ca 1785 (William Herschel) till ca 1920 (Jacobus Kapteyn): Solen i galaxens centrum, p.g.a. stjärnor jämt fördelade i Vintergatan i synligt ljus. Herschels
Läs merSökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi
Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Meteorid, meteor
Läs merHertzsprung-Russell-diagrammet Ulf Torkelsson
1 Stjärnors temperatur Föreläsning 26/2 Hertzsprung-Russell-diagrammet Ulf Torkelsson Om vi antar att en stjärna strålar som en svartkropp så kan vi bestämma dess temperatur genom att studera dess spektrum.
Läs merÖversiktskurs i astronomi Hösten 2009
Översiktskurs i astronomi Hösten 2009 Upplägg Formell information Vår r plats i Universum Grundläggande astronomiska begrepp Formell information I Lärare (idag): Erik Zackrisson Lärare påp resten av kursen:
Läs merFenomenala rymdbilder - en utställning i Kungsträdgården
Fenomenala rymdbilder - en utställning i Kungsträdgården Rymdstyrelsen, som är en myndighet under Utbildningsdepartemenet, har i samarbete med Stockholms stad producerat utställningen Fenomenala rymdbilder
Läs merAnvänd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.
Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...8 Gör en miniatyr i verklig skala...8 Ta reda
Läs merSvar till Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen
Svar till Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson (036-157755, 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen Varje uppgift kan ge maximalt 10 poäng. Varje grupp
Läs merIntelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi
Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Vårt solsystem
Läs merÖversiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III
Översiktskurs i astronomi Våren 2009 Upplägg Formell information Vår r plats i Universum Grundläggande astronomiska begrepp Formell information I Lärare: Erik Zackrisson ez@astro.su.se 08-5537 8556 Kurshemsida:
Läs merIntelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner
Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter
Läs merRapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20
Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession
Läs merASTRONOMI. Filminfo Speltid: min Målgrupp: åk 1-3 Ingår i serien: Astronomi
Fil m ha nd le dn ASTRONOMI Planeterna Den här filmen tar oss med på en snabb resa till jorden, planeterna och solen för att utforska och förklara solsystemets utseende med korta fakta om planeterna. Handledningen
Läs merExoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Omstridd detektion: Formalhaut b
Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter
Läs merÖversiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling
Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling Frågor från n förra f gången g I Hur långt är det mellan asteroiderna i huvudbältet? För stora asteroider (>1
Läs merKOSMOS PLANETEN JORDEN HUR BILDAS PLANETER? ANDERS JOHANSEN SÄRTRYCK UR: SVENSKA FYSIKERSAMFUNDETS ÅRSBOK 2018
SÄRTRYCK UR: KOSMOS PLANETEN JORDEN SVENSKA FYSIKERSAMFUNDETS ÅRSBOK 2018 HUR BILDAS PLANETER? ANDERS JOHANSEN Artikeln publiceras under Creative Commons-licensen CC BY-NC-SA 4.0 För bildmaterial med källhänvisning
Läs merASTRONOMI. Centralt innehåll Lgr 11. Fysik 4-6
Fil m ha nd le dn in ASTRONOMI Centralt innehåll Lgr Planeterna 2 Solen är en stjärna och navet i vårt solsystem. Den enorma dragningskraften, gravitationen håller de åtta planeterna på plats i sina omloppsbanor.
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.
Läs merAstrofysikaliska räkneövningar
Astrofysikaliska räkneövningar Stefan Bergström, Ylva Pihlström Ulf Torkelsson 23 november 2004 Uppgifter 1. Dubbelstjärnesystemet VV Cephei har en period P = 20.3 år. Stjärnorna har massorna M 1 M 2 20
Läs mer2 H (deuterium), 3 H (tritium)
Var kommer alla grundämnen ifrån? I begynnelsen......var universum oerhört hett. Inom bråkdelar av en sekund uppstod de elementarpartiklar som alla grund- ämnen består av: protoner, neutroner och elektroner.
Läs meratt båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet
Tema: Exoplaneter (Del III, banhastighet och massa) Det vi hittills tittat på är hur man beräknar radien och avståndet till stjärnan för en exoplanet. Omloppstiden kunde vi exempelvis få fram genom att
Läs merOrienteringskurs i astronomi Föreläsning 9, Bengt Edvardsson
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 9, 2014-10-13 Bengt Edvardsson Innehåll: Vintegatan Utseende Delar Rörelser, gas Rörelser, stjärnor Det kosmiska kretsloppet Mörk material Vår galax, Vintergatan
Läs mer1999SO 5 - en jordnära asteroid
1999SO 5 - en jordnära asteroid Claes-Ingvar Lagerkvist 1 Astronomiska Observatoriet, Uppsala Universitet, Box 515, S-75120, Uppsala 2 Claes-Ingvar Lagerkvist 1 Inledning Omkring år 1800 hade tyska astronomer
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.
Läs merTrappist-1-systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten
Trappist--systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten Trappist- är en sval dvärgstjärna, en brun dvärg, som man nyligen upptäckte flera planeter kring. För tillfället känner man till sju planeter i omloppsbana
Läs merExoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Formalhaut b
Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter
Läs merFysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;)
Fysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;) (Bild: Patrik Cavallini; Soluppgång vintersolståndet.) I detta avsnitt ska vi börja med att titta på hur vårt solsytem är uppbyggt. Mycket
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.
Läs merOrienteringskurs i astronomi Föreläsning 4,
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 4, 2014-09-10 Bengt Edvardsson Innehåll: Uppkomsten av atomspektra i gaser (sid. 133-136) Bild 5.5 (uppdaterad utdelad 8/9) visar schematiskt de olika processer
Läs merUpplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Planet
Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Vårt solsystem
Läs merJordens historia Jordens bildande
Jordens historia Jordens bildande Planetens Jorden bildades tillsammans med övriga planeter och solen för ca 5 miljarder år sedan. Jorden var färdigbildad som planet för åtminstone 4,5 miljarder år sedan.
Läs merGravitationens gåta Ett nytt förslag till lösning Av Josef Kemény, 2008
Gravitationens gåta Ett nytt förslag till lösning Av Josef Kemény, 2008 Detta är en gåta som lett till de värsta grälen inom vetenskapen. Att lösa gåtan är inte en lätt uppgift. Den rådande vetenskapen
Läs merKonsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter
ASTA02 - Lennart Lindegren - 19 okt 2011 Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter De allra flesta hittills funna exoplaneter har upptäckts med indirekta metoder. Vad
Läs merSökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner
Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter
Läs merExoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b
Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter
Läs merIntelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi
Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Vårt solsystem
Läs merStjärnors död samt neutronstjärnor. Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) Kattöganebulosan
Stjärnors död samt neutronstjärnor Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) 65 43 Kattöganebulosan Introduktion En stjärna lever huvuddelen av sitt liv i huvudserien. Förutsättningen för detta är
Läs merSolsystemet, vårt hem i Universum
ASTA02 - Lennart Lindegren - 14 sept 2011 Solsystemet, vårt hem i Universum Upptäckten av vårt eget planetsystem [M&F kap. 3]: Sex planeter Uranus 1781 Neptunus 1846 Pluto 1930 Asteroider, kometer, transneptunska
Läs merMin bok om Rymden. Börja läsa
Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.
Läs mer