Din vik är värdefull
|
|
- Viktor Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Din vik är värdefull
2 Foto: Bernt Nordman Foto:Julia Nyström Funderar du på att muddra i en vik? I den här broschyren kan du läsa om muddringars effekter Planerar du att muddra i din vik för att förbättra förutsättningarna för simning eller båttrafik? Då hoppas vi att du bekantar dig med denna broschyr och funderar på alternativ för att uppnå det reslutat du önskar. Största delen av de småskaliga muddringarna utförs utan vetskap om deras negativa ekologiska konsekvenser eller eventuella negativa förändringar i kulturlandskapet. Med småskalig muddring avser vi avlägsnande av bottensediment på upp till 1000 kubikmeter (t.ex. att gräva bort en meter bottensediment från en yta på 100 x 10 meter). Muddringsbranschen fungerar tyvärr lite som Vilda Västern: När en muddringsentreprenör marknadsför sina tjänster händer det, att flera i grannskapet muddrar i samma vik utan ordentlig planering och utan att de sammanlagda konsekvenserna tas i beaktande. Alltför ofta glömmer man bort att på förhand anmäla muddringen till miljömyndigheterna. I takt med att allt fler stränder inne i allt grundare vikar planeras för fritidsbostäder vill allt flera strandägare utföra småskaliga muddringar. Utarbetad efter Natur och Miljös publikation Muddra mindre med mera miljöhänsyn! Konsekvenser av muddring i grunda havsområden av Maria Degerlund (2005) Redaktör: Lotta Nummelin Utgivare: Natur och Miljö rf., Formgivare: Johannes Ekholm Tryckeri: Waasa Graphics Papper: Arctic The Silk, FSC-märkt Utgivningsår: 2008 Pärmbild: En grund havsvik är en unik miljö för många växtoch djurarter (fotograf: Martin Snickars, Husö biologiska station, Åbo Akademi)
3 Grunda havsvikar en unik del av kustnaturen De grunda havsområdena längs Östersjöns kust utgör en unik helhet, där landhöjningen skapar kontinuerlig förändring. Öppna havsvikar utvecklas till alltmera isolerade bassänger som kallas flador, gloflador, glon och glosjöar. Till slut växer de helt igen och smälter samman med de omgivande landområdena. Filter mellan land och hav På gränsen mellan land och hav fungerar de grunda, skyddade kustvattnen som ett filter för den näring som belastar havet från land. De motverkar övergödningen av våra kustvatten. Näringen som anrikas i kustzonen leder till att ekosystemet är synnerligen produktivt och har stor biologisk mångfald. På en skala från bräckt till närapå sött vatten hyser de olika flada- och glostadierna unika och artrika växt- och djursamhällen. Unik miljö för växter och djur På kustzonens grunda havsbottnar finns växter och alger som inte förekommer på djupare eller öppnare vatten i Östersjön. Vegetationen fungerar som livsmiljö och jaktmarker för bottendjur och fisk som lever på och av växterna. Ett flertal fiskar, såsom abborre, gädda och olika karpfiskar, är direkt beroende av sådana vegetationsrika miljöer under lektiden. De grunda bottnarna
4 erbjuder också en varm, trygg och näringsrik plats för fiskyngel i ett för dem kritiskt livsskede. Typiska fåglar som lever i grunda havsvikar är storskrake, knipa, vigg och salskrake. Andra arter, som främst påträffas i andra miljöer, söker föda bland vegetationen i grunda havsmiljöer och i flyttningstider fungerar de som viktiga viloplatser för en mängd arter. Foto:Heidi Lyytikäinen Hot mot viknaturen De grunda havsvikarna är populära områden för bebyggelse och annan mänsklig aktivitet. Belastningen av näringsämnen är i dag så kraftig, att de grunda havsområdens egen reningskapacitet inte räcker till, vilket leder till en betydande övergödning. Mekaniska ingrepp och störningar såsom muddring, båttrafik, vägbanksbyggen, dikning och dränering i grunda och isolerade havsområden rubbar ekosystemets naturliga balans. Delar av kusten drabbas också av försurning och urlakning av tungmetaller till följd av ingrepp i sura sulfatjordar. En stor del av näringen lagras i kustvattnens bottensediment. Då dessa rörs upp vid muddring eller till följd av ökad motorbåtstrafik, förstärks de negativa effekterna av övergödningen. Större vattenväxter och växtliknande alger kvävs av snabbväxande trådalger, vilka gynnas av den ökade näringstillgången. Försämrade ljusförhållanden på grund av stora mängder växtplankton eller andra partiklar i vattnet leder till att större vattenväxter inte klarar sig. Detta får även konsekvenser för djursamhällena på de grunda bottnarna. Bild: Martin Snickars, Husö biologiska station, Åbo Akademi Grunda havsvikar fungerar som filter för näring från land och som skyddade näringsrika området för många fiskarter, fåglar och växter.
5 Miljökonsekvenser av muddring Den omedelbara effekten av muddring är att växt- och djursamhällen som är beroende av området förstörs. Indirekt och på längre sikt kan muddring i grunda havsområden ha långtgående konsekvenser för den omgivande vattenmiljön, även för artsamhällen som inte befinner sig i direkt anslutning till de miljöer där ingreppen görs. Många miljöeffekter är oåterkalleliga. Det kan vara ytterst svårt, eller åtminstone väldigt dyrt, att återställa ett vikekosystem som har rubbats av en muddring. Ökad exponering, mera cirkulation Muddringar i inloppet till isolerade vattenmiljöer (såsom grunda vikar, flador och glon) ökar kontakten till det omgivande havet och gör det grunda vattenområdet mera utsatt för vind och vattenströmmar. Ökad vattencirkulation kan förlänga den negativa effekten av muddring genom att partiklar och närsalter från sedimenten hela tiden virvlar upp i vattenmassan. Ökad tillströmning av saltare och kallare havsvatten till de mera isolerade vattenmiljöerna hotar de arter som behöver varmt och sött vatten. Motorbåtstrafik och avlägsnande av vass har liknande inverkan på miljön i grunda havsområden. En ofta förekommande missuppfattning är att ökning av vattenutbytet genom muddring förbättrar vattenkvaliteten. Det här kan du läsa mera om i Natur och Miljös publikation om restaureringsmuddringar.
6 Sämre sikt, mindre ljus När man gräver i grunda havsbottnar blandas bottensediment med vattnet som då blir grumligt. Detta innebär sämre sikt för djuren och försämrade ljusförhållanden för vattenvegetationen. Vattenväxterna lider, eftersom fotosyntetiserande växter är beroende av ljus. Sedimentpartiklar virvlar upp, sjunker på nytt och täcker större vattenväxter och alger. Frigjord näring, större produktion När näring, som har varit bunden i sedimenten frigörs till vattenmassan, blir den tillgänglig för växter. Ökad näringstillgång främjar vissa arter på bekostnad av andra. Den ökade produktionen av växtplankton, tråd- och påväxtalger försämrar ljusförhållandena för högre vattenväxter. Vattenväxter, som gynnas av näringsrika förhållanden, kan konkurrera ut känsliga arter. Förändringarna i vattenvegetationen har konsekvenser för fiskar och andra djur på de grunda havsbottnarna. När de ökade mängderna trådalger dör och bryts ner kan syrebrist lätt uppstå, vilket skadar speciellt fiskyngel och andra bottenlevande djur. Gifter från förorenade sediment Muddring i förorenade områden kan förorsaka stor skada då gifterna frigörs från sedimenten och kommer tillbaka ut i vattnet och då kan börja anrikas i bl.a. fisk. Gifterna kan härstamma från exempelvis båtvarv, sågverk eller annan industriell verksamhet, som kan ha upphört för årtionden sedan. Längs kusten upptäcks alltjämt nya områden med förhöjda gifthalter i sedimenten. De flesta småskaliga muddringarna görs i områden där inga sedimentprov har tagits. Foto: Kajsa Rosqvist Kransalger bidrar till den mångfald av växt- och djurarter som är typisk för grunda kustområden i naturtillstånd. På bilden fyra kransalgsarter: rödsträfse, grönsträfse, hårsträfse och borststräfse. Dessa kan försvinna från ett muddrat vattenområde.
7 Foto: Anette Bäck Muddermassor kan läcka ut näring och skadliga ämnen till vattenmiljön. De ändrar landskapsbilden för en lång tid framåt. Inverkningar på landskapsbilden Mekaniska ingrepp kan också inverka på landskapsbilden och kulturvärdena. Detta blir speciellt tydligt när man placerar muddermassor på land. Högar av muddermassor kan förändra områdets landskapsbild för en lång tid framåt. Ett stort antal småskaliga muddringar förändrar strandlinjen på ett bestående sätt och försämrar rekreationsmöjligheterna. Effekterna av ökad båttrafik Vid första anblicken kan ökad tillgänglighet med båt uppfattas som något enbart positivt. Effekterna på vattennaturen kan dock vara större än man föreställer sig. Turbulensen från propellrarna rör upp lagrad näring från sedimenten. Svallvågorna eroderar stränderna. Bullret stör både fiskar, fåglar och människorna som bor kring viken. Utsläppen av avgaser, bensin, olja och annat ökar.
8 Förlorade livsmiljöer, ekologiska konsekvenser Grumligt vatten, frigjord näring, förhöjda gifthalter och en ökad exponering kan radikalt förändra de grunda havsvikarnas karaktär. Växter, alger och djur som förekommer i havsvikar i naturligt tillstånd kan helt försvinna. Även djur som söker föda och skydd i dessa miljöer påverkas negativt av de förändrade förhållandena. Fiskstammarna lider då deras lekplatser och barnkamrar försämras eller förstörs. Det är viktigt att se helheten: Den sammanlagda effekten av många små muddringar är dramatisk för naturen i våra kustvatten. Foto: Larsmo kommun Många muddringar i samma område innebär ett radikalt ingrepp.
9 MUDDRING EXPONERING, CIRKULATION ALL EXPONERING OCH CIRKULATION ALLMÄN OCH LOKAL BELASTNING FÖRHÖJDA NÄRINGSHALTER Muddring kan få oanade konsekvenser MOTORBÅTS- TRAFIK EXPONERING, CIRKULATION EXPONERING, CIRKULATION GRUMLING VÄXTPLANKTON KONSEKVENSER FÖR DJUR OCH VÄXTER PÅVÄXT, ALGMATTOR FÖRKVÄVNING OCH UTSLAGNING AV VEGETATIONEN Illustration: Tuuli Meriläinen BORTTAGANDE AV VASS
10 Vad kan du göra istället? Vill man bevara vattenområdets tillgänglighet för båtar är det bättre att anlägga en brygga än att muddra en båtkanal. Hör också efter med dina grannar ifall ni kunde bygga en gemensam småbåtshamn. Hur utföra en försiktig muddring? Ibland kan en försiktig grävning vara berättigad, exempelvis för att upprätthålla eller förbättra vandringsmöjligheterna för fisk till och från en isolerad flada eller glosjö, vars mynning har vuxit eller snart kommer att växa igen. För fiskens vandring kan det räcka med en cirka 30 cm bred, i krokar grävd ränna, något som bra kan göras med spade. En eventuell båtkanal bör grävas eller skäras så att exponeringen påverkas så lite som möjligt, t.ex. så att kanalen anläggs snett mot den dominerande vindriktningen och så att tröskeln vid fladans/gloets mynning bevaras. Muddringar skall alltid genomföras under vinterhalvåret för att minimera konsekvenserna för växt- och djurliv. Muddermassor skall alltid placeras på torra land, och så högt upp att de inte rinner tillbaka ut i vattnet vid högvatten eller kraftigt regn.
11 Foto: Mats Westerbom Det är i regel bättre med ett mindre ingrepp som senare kan upprepas. Vid större ingrepp är det svårare att förutse konsekvenserna, vilka i värsta fall kan bli helt motsatta de förväntade. Var får du hjälp vems är ansvaret? Som uppdragsgivare bär du alltid själv det slutliga ansvaret för ingreppet och de möjliga skador som uppkommer. Sakkunnig hjälp finns dock att få. Kommunens miljötjänstemän eller de regionala miljöcentralerna kan ge vägledning. Gynna seriösa muddringsentreprenörer, som har bra kontakt med miljömyndigheterna. Ta inga spontana beslut på basen av annonser i tidningar. Det är viktigt med god planering och diskussioner i ett tillräckligt tidigt skede. Vad säger lagen om muddring? Även mindre muddringar kräver anmälan till miljömyndigheterna. Vattenområdets ägare eller samfällighetens delägare skall även underrättas om det planerade ingreppet. Kontakta den kommunala miljötjänsteinnehavaren eller den regionala miljöcentralen för att få råd och tips om hur du bör gå till väga. Ibland kan tillstånd av miljötillståndsverket krävas. Flador och glon under 10 hektar i naturtillstånd är fredade enligt vattenlagen. För mera information, se även Natur och Miljös publikation Muddra mindre med mera miljöhänsyn ( Foto: Kajsa Rosqvist Noggrann planering och hjälp av sakkunniga är nyckelfaktorer för ett lyckat ingrepp.
12 Natur och Miljö rf är det finlandssvenska riksförbundet för miljövård i Finland. Natur och Miljö är en oberoende, partipolitiskt obunden, ideell medborgarorganisation. Energi och klimat, Östersjön, biologisk mångfald och miljöfostran är några av de frågor Natur och Miljö arbetar med. Natur och Miljö bildar opinion, väcker debatt och informerar om miljövård och naturskydd genom kampanjer, projekt och frivilligverksamhet. Natur och Miljö påverkar miljöpolitiken på nationell och regional nivå genom offentliga ställningstaganden och kommittéarbete. Förbundet sprider miljöinformation på svenska genom bland annat tidskriften Finlands Natur.
MUDDRA MINDRE. med mera miljöhänsyn! Konsekvenser av muddring i grunda havsområden. Natur och Miljö r.f.
MUDDRA MINDRE med mera miljöhänsyn! Konsekvenser av muddring i grunda havsområden Natur och Miljö r.f. INNEHÅLL Förord 3 1. Grunda havsvikar och havsbottnar en unik och hotad del av kustnaturen 2. Varför
Läs merSyrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Läs merLedare: Gamla synder fortsätter att övergöda
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,
Läs merANSÖKAN OM MILJÖGRANSKNING AV MUDDRING ELLER ANNAT VATTENFÖRETAG*
Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet Norragatan 17, AX-22100 Mariehamn Tel: +358 18 528 600, Fax: +358 18 528 601 E-post: kansliet@amhm.ax Hemsida: www.amhm.ax Diarienummer (ifylles av myndighet): Handlingar
Läs merKonsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du?
Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du? Helsingfors universitet, Göteborgs universitet, Finlands miljöcentral, Coastal Research and Planning Institute
Läs merStrandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson
Strandskydd och boende vid stranden Foto: Jana Andersson Vad är strandskydd? Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs
Läs merRåd i anslutning till muddrings- och slåtterarbeten
Råd i anslutning till muddrings- och slåtterarbeten Tillståndsplikt i enlighet med vattenlagen (en anmälan räcker inte) En muddring där mängden muddringsmassor uppgår till mer än 500 m³ fordrar alltid
Läs merKalkning och försurning i Jönköpings län
Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet
Läs merDet befruktade ägget fäster sig på botten
Kautsky presentation Del 2: Förökningen hos tång Det befruktade ägget fäster sig på botten Äggsamlingarna släpps ut i vattnet Äggen sjunker till botten och fäster sig En normal groddplanta ca 14 dagar
Läs merLångtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Läs merModul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1
Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer
Läs merVattenmiljöns tillstånd i projektområdet
SeaGIS 2.0 Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Vattenmiljön Vad är god miljöstatus eller god vattenkvalitet i havet? Varför
Läs merVegetationsrika sjöar
Hur viktiga är undervattensväxterna för fisk och småkryp? Tina Kyrkander Vegetationsrika sjöar Hornborgasjön Krankesjön Tåkern Mkt vegetation Mkt fågel 1 Inventering i Vänern många typer av sjöar i en
Läs merRestaurering av Fiskvandringsleder i Malax
Restaurering av fiskvandringsleder i Malax 1 Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax Malax Fiskargille r.f. har ansökt och erhållit finansiering för ett ERUF-finansierat projekt 2007-2013 via Södra
Läs merMiljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.
HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför
Läs meronsdag 9 oktober 13 Ekologi
Ekologi Ekologi Vad handlar ekologi om? Vad handlar ekologi om? Ekologi är läran om samspelet mellan växter, djur och deras omgivning. Ekologi Vad gör en ekolog? Vad gör en ekolog? En ekolog försöker förstå:
Läs merMuddringsområdet. Muddringen tar ca två månader och kommer att genomföras under vinterhalvåret 2016 eller 2017.
Muddringsområdet Muddring kommer att genomföras från Södertälje kanal till Köpings hamn. Köpings kommun ansvarar för muddringen från Runnskär fram till kajen. Muddringen tar ca två månader och kommer att
Läs merLJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING. Styrelsen önskar alla välkomna till
LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING Styrelsen önskar alla välkomna till detta öppna årsmöte. LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING Agenda. Information om arbetet med miljö/kanalfrågan. Arbete under
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merAtt anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Läs merÖstersjön - ett evolutionärt experiment
Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför
Läs merViva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö
Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö Naturskyddsföreningens arbete för havs- och vattenmiljö Rinnande vatten Vattenkraft Havsmiljön Fisk och fiskemetoder + Ren båtbotten Lokal vattenmiljö
Läs merJens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,
Jens Olsson 1 Ulf Bergström Bild: BIOPIX Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU Riksmöte för vattenorganisationer, 2012-09-17 Bild: BIOPIX Fyra frågor Varför skall
Läs merMiljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.
Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda
Läs merIsättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald
Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet
Läs merUtveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar
Utveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar LÄNSSTYRELSEN BLEKINGE LÄN HÖGSKOLAN KALMAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN Den regionala miljöövervakningen 2001 Titel:
Läs merWave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen
www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av
Läs merett arbetsmaterial i tre nivåer
Lärarhandledning till BYGG ÖSTERSJÖNS EKOSYSTEM ett arbetsmaterial i tre nivåer Det här är ett lektionsmaterial om Östersjöns ekosystem och hur det påverkas av olika mänskliga aktiviteter. Materialet är
Läs mer5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.
Läs merAvloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN
Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet
Läs merBADVATTENPROFIL SANDBANKEN
BADVATTENPROFIL SANDBANKEN INNEHÅLL 1. KONTAKTUPPGIFTER 1.1 Badstrandens ägare och 1.2 Badstrandens huvudansvariga skötare och 1.3 Badstrandens övervakande myndighet och 1.4 Laboratoriet som undersöker
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs merMILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING
MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser
Läs merGränsöverskridande vattensamarbete. Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten
Gränsöverskridande vattensamarbete Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten 15.2.2017 INNEHÅLL Kort tillbakablick på gränsöverskridande vattensamarbete över Kvarken Vad
Läs merSjön saneras från kvicksilver
Sjön saneras från kvicksilver 2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar
Läs merAnmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut
Elektronisk delgivning Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut Länsstyrelsen ger dispens från strandskyddsbestämmelserna,
Läs merVarje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?
Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merVattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning
Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merMiljösituationen i Malmö
Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt
Läs merBevarandeplan för Natura område
BEVARANDEPLAN Fastställd 2005-09-09 Diarienummer: 511-3663-2005 Naturvårdsfunktionen Åke Widgren Bevarandeplan för Natura 2000 - område SE0410068 Pukaviksbukten Kommun: Sölvesborg Områdets totala areal:
Läs merSura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.
Läs merVattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet
Läs merRensning och underhåll av dikningsföretag
Rensning och underhåll av dikningsföretag 11 september 2012 Therese Eklund, vattenhandläggare Vad ska jag prata om? Generell lagstiftning Lagstiftning som rör rensningsarbeten Exempel på försiktighetsmått
Läs merUndersökning av lekbotten och sediment i Lännerstasundet, Nacka kommun
i Lännerstasundet, Nacka kommun. 2011-06-13 Upprättad av: Anne Thorén och Peter Plantman Granskad av: Magnus Land RAPPORT i Lännerstasundet, Nacka kommun. Kund Nacka Kommun David Högberg 131 81 Nacka Konsult
Läs merBestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006
Länsstyrelsen på Gotland har uppdrag av regeringen att arbeta för att det på ett långsiktigt och hållbart sätt genomförs en ansvarsfull hushållning av fiskresurserna så att de ger en god och långsiktig
Läs merBehovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag
Läs merDET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Läs merGöteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet
Läs merSEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program
SEABED 2009-2012 SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED är ett treårigt internationellt projekt, som påbörjades i september 2009 och pågår till augusti 2012. Projektets syfte
Läs merDet var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.
Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall
Läs merMILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Läs merRiktlinjer för hantering av stora oljeutsläpp till havs
2013-03-06 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE M 2012-404 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Oljeskyddsplan för Nacka kommun Riktlinjer för hantering av stora oljeutsläpp till havs Förslag till beslut A. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden
Läs merSura sulfatjordar vad är det?
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral
Läs merGuidade turer vid Bulls måse
Guidade turer vid Bulls måse 2003-2007 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Bakgrund Sedan början av 1700-talet har en mycket stor del av våtmarkerna i Sverige dikats ut för att öka
Läs merSvenska Björn SE0110124
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund
Läs merOlja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01
samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Olja och miljö Miljöeffekter Ett oljeutsläpp orsakar skador på växt- och djurliv genom nedsmetning och förgiftning. Oljor har olika egenskaper beroende
Läs merLektionsuppgift: Mångfalden i sjön
Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna
Läs merrapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt?
rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt? Johan Persson och Tomas Loreth Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Författare Johan Persson och Tomas Loreth,
Läs merÖVER EN MILJON TYCKER SOM DU. Att TYVÄRR HAR BÅTLIVET EN BAKSIDA. VET DU HUR DIN HÄLSA PÅVERKAS av
Ibåtliv VISST ÄR DET UNDERBART! Sommar och dags för båtliv igen. Inget slår känslan under en färd ut över glittrande, blått vatten. ÖVER EN MILJON TYCKER SOM DU. Att vara ute på sjön är ett av våra största
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-område
2010-11-25 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520058 Måseskär.lst.s EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000. Livsmiljöerna för vilda djur och
Läs merSura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs mer10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.
10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en
Läs merMörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Läs merExploatering och påverkan på ålgräsängar
Exploatering och påverkan på ålgräsängar Kristjan Laas Juridiska institutionen Göteborgs universitet www.gu.se/zorro Foto: Eduardo Infantes VARFÖR ÄR MIN LILLA FRITIDSBÅT ETT HOT MOT ÅLGRÄSET? Starkt tryck
Läs merTEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT
Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker
Läs merTidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merFörberedande arbete för att tillämpa lågflödesmuddring i Vansjön Heby
Förberedande arbete för att tillämpa lågflödesmuddring i Vansjön Heby Lägesrapport: Teknikmarknads kartering och sedimentprov Vansjön 2013 och 2014 Camilla Winqvist, Per Möller och Börje Åstrand 2014-10-30
Läs merMaterialet baserar sig på stoff från adressen http://www.aaltojenalla.fi/ Åsikterna som framförs i texten representerar författarens syn.
Materialbaserat prov i miljövetenskaper Läs vidstående material som behandlar Östersjöns tillstånd och belastning och besvara frågorna 1-5. Observera att materialet inte ger dig uttömmande svar på frågorna,
Läs merMiljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar
Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi janne.toivonen@abo.fi 6.6.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 Efter den stora fiskdöden 2006-2007
Läs merVårt hav Östersjön. Miljö och samhälle Vad kan du göra?
Vårt hav Östersjön Miljö och samhälle Vad kan du göra? Barnens Östersjöprotest Det sägs alltid att de unga är jordens framtid. Men, vi är ju jordens nutid! Och dessutom dess framtid! Idealet är att man
Läs merBehovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden
1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten
Läs merAvloppsinventering i Haninge kommun 2011
Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en
Läs merBryggor och uppgrumling av sediment
Bryggor och uppgrumling av sediment Påverkan på ålgräset i västra götalands län Louise Eriander Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs Universitet Bryggor och uppgrumling av sediment Påverkan
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merNya statusklassningar vattendrag nov 2013
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=
Läs merBOTTENDÖD I HANÖBUKTEN!
BOTTENDÖD I HANÖBUKTEN! HAVET LUKTAR SOM EN SUR FIS. Alla vet att de grunda bottnarna är de viktigaste uppväxtområdena för allt liv i havet och ändå fortsätter vi att släppa ut näringsämnen och föroreningar
Läs merInledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen
Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merKrokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.
Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu 17, 06100 PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan 17, 06100 BORGÅ Hur påverkar
Läs merLOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt
LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra
Läs merLångtidsserier på Husö biologiska station
Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram
Läs merRÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT. Hur kan kommunen skydda vattnen?
RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT Hur kan kommunen skydda vattnen? AVLOPPSVATTNET I KOMMUNCENTREN Förstahandslösningen är kommunala avloppssystem. Avloppsvattenhanteringen bör förbättras i synnerhet
Läs merFJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA
ISBJÖRN FJÄRIL SKÖLDPADDA KORALL PINGVIN PANDA ISEN SMÄLTER ÄNGAR BLIR ÅKRAR HAVSNIVÅN STIGER HAVEN BLIR VARMARE SLUT PÅ MAT SKOGARNA FÖRSVINNER ÅK MER TÅG VÄLJ EKOLOGISKT ÅTERVINN MER KÖP FÄRRE GREJER
Läs merTeckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.
Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel
Läs merTillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet
Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner
Läs merGöteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.
Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport
Läs merProgram för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm
Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling
Läs merNaturanpassade erosionsskydd
Naturanpassade erosionsskydd Gunnel Göransson, Per Danielsson, Anette Björlin Statens geotekniska institut Avd. Klimatanpassning Foto: Anette Björlin Foto: Anette Björlin Hårda ingenjörsmässiga skydd skyddar
Läs merGrumlighet i Magelungen
Grumlighet i Magelungen Undersökning i augusti 2006 Peter Lindström 2006-11-17 Bild från den vik där klippresterna läggs upp i väntan på borttransport, 2006-08-22. Sid 1 av 5 Inledning Under samrådsmöten
Läs merLektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Läs merGötarpsån: Hären - Töllstorpaån
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen
Läs merFörslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun
1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning
Läs merProv namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.
Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som
Läs merDikesrensningens regelverk
Dikesrensningens regelverk Kurs LBP Dikesrensning i praktiken Elisabet Andersson, EKOLOG Andreas Drott, MARKSPECIALIST Anja Lomander, MARKSPECIALIST Regelverk Miljöbalken Allmänna hänsynsregler (kap 2)
Läs merHur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning
Läs merVarför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar
Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?
Läs mer