Din vik är värdefull

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Din vik är värdefull"

Transkript

1 Din vik är värdefull

2 Foto: Bernt Nordman Foto:Julia Nyström Funderar du på att muddra i en vik? I den här broschyren kan du läsa om muddringars effekter Planerar du att muddra i din vik för att förbättra förutsättningarna för simning eller båttrafik? Då hoppas vi att du bekantar dig med denna broschyr och funderar på alternativ för att uppnå det reslutat du önskar. Största delen av de småskaliga muddringarna utförs utan vetskap om deras negativa ekologiska konsekvenser eller eventuella negativa förändringar i kulturlandskapet. Med småskalig muddring avser vi avlägsnande av bottensediment på upp till 1000 kubikmeter (t.ex. att gräva bort en meter bottensediment från en yta på 100 x 10 meter). Muddringsbranschen fungerar tyvärr lite som Vilda Västern: När en muddringsentreprenör marknadsför sina tjänster händer det, att flera i grannskapet muddrar i samma vik utan ordentlig planering och utan att de sammanlagda konsekvenserna tas i beaktande. Alltför ofta glömmer man bort att på förhand anmäla muddringen till miljömyndigheterna. I takt med att allt fler stränder inne i allt grundare vikar planeras för fritidsbostäder vill allt flera strandägare utföra småskaliga muddringar. Utarbetad efter Natur och Miljös publikation Muddra mindre med mera miljöhänsyn! Konsekvenser av muddring i grunda havsområden av Maria Degerlund (2005) Redaktör: Lotta Nummelin Utgivare: Natur och Miljö rf., Formgivare: Johannes Ekholm Tryckeri: Waasa Graphics Papper: Arctic The Silk, FSC-märkt Utgivningsår: 2008 Pärmbild: En grund havsvik är en unik miljö för många växtoch djurarter (fotograf: Martin Snickars, Husö biologiska station, Åbo Akademi)

3 Grunda havsvikar en unik del av kustnaturen De grunda havsområdena längs Östersjöns kust utgör en unik helhet, där landhöjningen skapar kontinuerlig förändring. Öppna havsvikar utvecklas till alltmera isolerade bassänger som kallas flador, gloflador, glon och glosjöar. Till slut växer de helt igen och smälter samman med de omgivande landområdena. Filter mellan land och hav På gränsen mellan land och hav fungerar de grunda, skyddade kustvattnen som ett filter för den näring som belastar havet från land. De motverkar övergödningen av våra kustvatten. Näringen som anrikas i kustzonen leder till att ekosystemet är synnerligen produktivt och har stor biologisk mångfald. På en skala från bräckt till närapå sött vatten hyser de olika flada- och glostadierna unika och artrika växt- och djursamhällen. Unik miljö för växter och djur På kustzonens grunda havsbottnar finns växter och alger som inte förekommer på djupare eller öppnare vatten i Östersjön. Vegetationen fungerar som livsmiljö och jaktmarker för bottendjur och fisk som lever på och av växterna. Ett flertal fiskar, såsom abborre, gädda och olika karpfiskar, är direkt beroende av sådana vegetationsrika miljöer under lektiden. De grunda bottnarna

4 erbjuder också en varm, trygg och näringsrik plats för fiskyngel i ett för dem kritiskt livsskede. Typiska fåglar som lever i grunda havsvikar är storskrake, knipa, vigg och salskrake. Andra arter, som främst påträffas i andra miljöer, söker föda bland vegetationen i grunda havsmiljöer och i flyttningstider fungerar de som viktiga viloplatser för en mängd arter. Foto:Heidi Lyytikäinen Hot mot viknaturen De grunda havsvikarna är populära områden för bebyggelse och annan mänsklig aktivitet. Belastningen av näringsämnen är i dag så kraftig, att de grunda havsområdens egen reningskapacitet inte räcker till, vilket leder till en betydande övergödning. Mekaniska ingrepp och störningar såsom muddring, båttrafik, vägbanksbyggen, dikning och dränering i grunda och isolerade havsområden rubbar ekosystemets naturliga balans. Delar av kusten drabbas också av försurning och urlakning av tungmetaller till följd av ingrepp i sura sulfatjordar. En stor del av näringen lagras i kustvattnens bottensediment. Då dessa rörs upp vid muddring eller till följd av ökad motorbåtstrafik, förstärks de negativa effekterna av övergödningen. Större vattenväxter och växtliknande alger kvävs av snabbväxande trådalger, vilka gynnas av den ökade näringstillgången. Försämrade ljusförhållanden på grund av stora mängder växtplankton eller andra partiklar i vattnet leder till att större vattenväxter inte klarar sig. Detta får även konsekvenser för djursamhällena på de grunda bottnarna. Bild: Martin Snickars, Husö biologiska station, Åbo Akademi Grunda havsvikar fungerar som filter för näring från land och som skyddade näringsrika området för många fiskarter, fåglar och växter.

5 Miljökonsekvenser av muddring Den omedelbara effekten av muddring är att växt- och djursamhällen som är beroende av området förstörs. Indirekt och på längre sikt kan muddring i grunda havsområden ha långtgående konsekvenser för den omgivande vattenmiljön, även för artsamhällen som inte befinner sig i direkt anslutning till de miljöer där ingreppen görs. Många miljöeffekter är oåterkalleliga. Det kan vara ytterst svårt, eller åtminstone väldigt dyrt, att återställa ett vikekosystem som har rubbats av en muddring. Ökad exponering, mera cirkulation Muddringar i inloppet till isolerade vattenmiljöer (såsom grunda vikar, flador och glon) ökar kontakten till det omgivande havet och gör det grunda vattenområdet mera utsatt för vind och vattenströmmar. Ökad vattencirkulation kan förlänga den negativa effekten av muddring genom att partiklar och närsalter från sedimenten hela tiden virvlar upp i vattenmassan. Ökad tillströmning av saltare och kallare havsvatten till de mera isolerade vattenmiljöerna hotar de arter som behöver varmt och sött vatten. Motorbåtstrafik och avlägsnande av vass har liknande inverkan på miljön i grunda havsområden. En ofta förekommande missuppfattning är att ökning av vattenutbytet genom muddring förbättrar vattenkvaliteten. Det här kan du läsa mera om i Natur och Miljös publikation om restaureringsmuddringar.

6 Sämre sikt, mindre ljus När man gräver i grunda havsbottnar blandas bottensediment med vattnet som då blir grumligt. Detta innebär sämre sikt för djuren och försämrade ljusförhållanden för vattenvegetationen. Vattenväxterna lider, eftersom fotosyntetiserande växter är beroende av ljus. Sedimentpartiklar virvlar upp, sjunker på nytt och täcker större vattenväxter och alger. Frigjord näring, större produktion När näring, som har varit bunden i sedimenten frigörs till vattenmassan, blir den tillgänglig för växter. Ökad näringstillgång främjar vissa arter på bekostnad av andra. Den ökade produktionen av växtplankton, tråd- och påväxtalger försämrar ljusförhållandena för högre vattenväxter. Vattenväxter, som gynnas av näringsrika förhållanden, kan konkurrera ut känsliga arter. Förändringarna i vattenvegetationen har konsekvenser för fiskar och andra djur på de grunda havsbottnarna. När de ökade mängderna trådalger dör och bryts ner kan syrebrist lätt uppstå, vilket skadar speciellt fiskyngel och andra bottenlevande djur. Gifter från förorenade sediment Muddring i förorenade områden kan förorsaka stor skada då gifterna frigörs från sedimenten och kommer tillbaka ut i vattnet och då kan börja anrikas i bl.a. fisk. Gifterna kan härstamma från exempelvis båtvarv, sågverk eller annan industriell verksamhet, som kan ha upphört för årtionden sedan. Längs kusten upptäcks alltjämt nya områden med förhöjda gifthalter i sedimenten. De flesta småskaliga muddringarna görs i områden där inga sedimentprov har tagits. Foto: Kajsa Rosqvist Kransalger bidrar till den mångfald av växt- och djurarter som är typisk för grunda kustområden i naturtillstånd. På bilden fyra kransalgsarter: rödsträfse, grönsträfse, hårsträfse och borststräfse. Dessa kan försvinna från ett muddrat vattenområde.

7 Foto: Anette Bäck Muddermassor kan läcka ut näring och skadliga ämnen till vattenmiljön. De ändrar landskapsbilden för en lång tid framåt. Inverkningar på landskapsbilden Mekaniska ingrepp kan också inverka på landskapsbilden och kulturvärdena. Detta blir speciellt tydligt när man placerar muddermassor på land. Högar av muddermassor kan förändra områdets landskapsbild för en lång tid framåt. Ett stort antal småskaliga muddringar förändrar strandlinjen på ett bestående sätt och försämrar rekreationsmöjligheterna. Effekterna av ökad båttrafik Vid första anblicken kan ökad tillgänglighet med båt uppfattas som något enbart positivt. Effekterna på vattennaturen kan dock vara större än man föreställer sig. Turbulensen från propellrarna rör upp lagrad näring från sedimenten. Svallvågorna eroderar stränderna. Bullret stör både fiskar, fåglar och människorna som bor kring viken. Utsläppen av avgaser, bensin, olja och annat ökar.

8 Förlorade livsmiljöer, ekologiska konsekvenser Grumligt vatten, frigjord näring, förhöjda gifthalter och en ökad exponering kan radikalt förändra de grunda havsvikarnas karaktär. Växter, alger och djur som förekommer i havsvikar i naturligt tillstånd kan helt försvinna. Även djur som söker föda och skydd i dessa miljöer påverkas negativt av de förändrade förhållandena. Fiskstammarna lider då deras lekplatser och barnkamrar försämras eller förstörs. Det är viktigt att se helheten: Den sammanlagda effekten av många små muddringar är dramatisk för naturen i våra kustvatten. Foto: Larsmo kommun Många muddringar i samma område innebär ett radikalt ingrepp.

9 MUDDRING EXPONERING, CIRKULATION ALL EXPONERING OCH CIRKULATION ALLMÄN OCH LOKAL BELASTNING FÖRHÖJDA NÄRINGSHALTER Muddring kan få oanade konsekvenser MOTORBÅTS- TRAFIK EXPONERING, CIRKULATION EXPONERING, CIRKULATION GRUMLING VÄXTPLANKTON KONSEKVENSER FÖR DJUR OCH VÄXTER PÅVÄXT, ALGMATTOR FÖRKVÄVNING OCH UTSLAGNING AV VEGETATIONEN Illustration: Tuuli Meriläinen BORTTAGANDE AV VASS

10 Vad kan du göra istället? Vill man bevara vattenområdets tillgänglighet för båtar är det bättre att anlägga en brygga än att muddra en båtkanal. Hör också efter med dina grannar ifall ni kunde bygga en gemensam småbåtshamn. Hur utföra en försiktig muddring? Ibland kan en försiktig grävning vara berättigad, exempelvis för att upprätthålla eller förbättra vandringsmöjligheterna för fisk till och från en isolerad flada eller glosjö, vars mynning har vuxit eller snart kommer att växa igen. För fiskens vandring kan det räcka med en cirka 30 cm bred, i krokar grävd ränna, något som bra kan göras med spade. En eventuell båtkanal bör grävas eller skäras så att exponeringen påverkas så lite som möjligt, t.ex. så att kanalen anläggs snett mot den dominerande vindriktningen och så att tröskeln vid fladans/gloets mynning bevaras. Muddringar skall alltid genomföras under vinterhalvåret för att minimera konsekvenserna för växt- och djurliv. Muddermassor skall alltid placeras på torra land, och så högt upp att de inte rinner tillbaka ut i vattnet vid högvatten eller kraftigt regn.

11 Foto: Mats Westerbom Det är i regel bättre med ett mindre ingrepp som senare kan upprepas. Vid större ingrepp är det svårare att förutse konsekvenserna, vilka i värsta fall kan bli helt motsatta de förväntade. Var får du hjälp vems är ansvaret? Som uppdragsgivare bär du alltid själv det slutliga ansvaret för ingreppet och de möjliga skador som uppkommer. Sakkunnig hjälp finns dock att få. Kommunens miljötjänstemän eller de regionala miljöcentralerna kan ge vägledning. Gynna seriösa muddringsentreprenörer, som har bra kontakt med miljömyndigheterna. Ta inga spontana beslut på basen av annonser i tidningar. Det är viktigt med god planering och diskussioner i ett tillräckligt tidigt skede. Vad säger lagen om muddring? Även mindre muddringar kräver anmälan till miljömyndigheterna. Vattenområdets ägare eller samfällighetens delägare skall även underrättas om det planerade ingreppet. Kontakta den kommunala miljötjänsteinnehavaren eller den regionala miljöcentralen för att få råd och tips om hur du bör gå till väga. Ibland kan tillstånd av miljötillståndsverket krävas. Flador och glon under 10 hektar i naturtillstånd är fredade enligt vattenlagen. För mera information, se även Natur och Miljös publikation Muddra mindre med mera miljöhänsyn ( Foto: Kajsa Rosqvist Noggrann planering och hjälp av sakkunniga är nyckelfaktorer för ett lyckat ingrepp.

12 Natur och Miljö rf är det finlandssvenska riksförbundet för miljövård i Finland. Natur och Miljö är en oberoende, partipolitiskt obunden, ideell medborgarorganisation. Energi och klimat, Östersjön, biologisk mångfald och miljöfostran är några av de frågor Natur och Miljö arbetar med. Natur och Miljö bildar opinion, väcker debatt och informerar om miljövård och naturskydd genom kampanjer, projekt och frivilligverksamhet. Natur och Miljö påverkar miljöpolitiken på nationell och regional nivå genom offentliga ställningstaganden och kommittéarbete. Förbundet sprider miljöinformation på svenska genom bland annat tidskriften Finlands Natur.

MUDDRA MINDRE. med mera miljöhänsyn! Konsekvenser av muddring i grunda havsområden. Natur och Miljö r.f.

MUDDRA MINDRE. med mera miljöhänsyn! Konsekvenser av muddring i grunda havsområden. Natur och Miljö r.f. MUDDRA MINDRE med mera miljöhänsyn! Konsekvenser av muddring i grunda havsområden Natur och Miljö r.f. INNEHÅLL Förord 3 1. Grunda havsvikar och havsbottnar en unik och hotad del av kustnaturen 2. Varför

Läs mer

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan

Läs mer

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,

Läs mer

ANSÖKAN OM MILJÖGRANSKNING AV MUDDRING ELLER ANNAT VATTENFÖRETAG*

ANSÖKAN OM MILJÖGRANSKNING AV MUDDRING ELLER ANNAT VATTENFÖRETAG* Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet Norragatan 17, AX-22100 Mariehamn Tel: +358 18 528 600, Fax: +358 18 528 601 E-post: kansliet@amhm.ax Hemsida: www.amhm.ax Diarienummer (ifylles av myndighet): Handlingar

Läs mer

Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du?

Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du? Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du? Helsingfors universitet, Göteborgs universitet, Finlands miljöcentral, Coastal Research and Planning Institute

Läs mer

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson Strandskydd och boende vid stranden Foto: Jana Andersson Vad är strandskydd? Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs

Läs mer

Råd i anslutning till muddrings- och slåtterarbeten

Råd i anslutning till muddrings- och slåtterarbeten Råd i anslutning till muddrings- och slåtterarbeten Tillståndsplikt i enlighet med vattenlagen (en anmälan räcker inte) En muddring där mängden muddringsmassor uppgår till mer än 500 m³ fordrar alltid

Läs mer

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Kalkning och försurning i Jönköpings län Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet

Läs mer

Det befruktade ägget fäster sig på botten

Det befruktade ägget fäster sig på botten Kautsky presentation Del 2: Förökningen hos tång Det befruktade ägget fäster sig på botten Äggsamlingarna släpps ut i vattnet Äggen sjunker till botten och fäster sig En normal groddplanta ca 14 dagar

Läs mer

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Långtidsserier från. Husö biologiska station Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...

Läs mer

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer

Läs mer

Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet

Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet SeaGIS 2.0 Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Vattenmiljön Vad är god miljöstatus eller god vattenkvalitet i havet? Varför

Läs mer

Vegetationsrika sjöar

Vegetationsrika sjöar Hur viktiga är undervattensväxterna för fisk och småkryp? Tina Kyrkander Vegetationsrika sjöar Hornborgasjön Krankesjön Tåkern Mkt vegetation Mkt fågel 1 Inventering i Vänern många typer av sjöar i en

Läs mer

Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax

Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax Restaurering av fiskvandringsleder i Malax 1 Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax Malax Fiskargille r.f. har ansökt och erhållit finansiering för ett ERUF-finansierat projekt 2007-2013 via Södra

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

onsdag 9 oktober 13 Ekologi

onsdag 9 oktober 13 Ekologi Ekologi Ekologi Vad handlar ekologi om? Vad handlar ekologi om? Ekologi är läran om samspelet mellan växter, djur och deras omgivning. Ekologi Vad gör en ekolog? Vad gör en ekolog? En ekolog försöker förstå:

Läs mer

Muddringsområdet. Muddringen tar ca två månader och kommer att genomföras under vinterhalvåret 2016 eller 2017.

Muddringsområdet. Muddringen tar ca två månader och kommer att genomföras under vinterhalvåret 2016 eller 2017. Muddringsområdet Muddring kommer att genomföras från Södertälje kanal till Köpings hamn. Köpings kommun ansvarar för muddringen från Runnskär fram till kajen. Muddringen tar ca två månader och kommer att

Läs mer

LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING. Styrelsen önskar alla välkomna till

LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING. Styrelsen önskar alla välkomna till LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING Styrelsen önskar alla välkomna till detta öppna årsmöte. LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING Agenda. Information om arbetet med miljö/kanalfrågan. Arbete under

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Östersjön - ett evolutionärt experiment Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför

Läs mer

Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö

Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö Naturskyddsföreningens arbete för havs- och vattenmiljö Rinnande vatten Vattenkraft Havsmiljön Fisk och fiskemetoder + Ren båtbotten Lokal vattenmiljö

Läs mer

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer, Jens Olsson 1 Ulf Bergström Bild: BIOPIX Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU Riksmöte för vattenorganisationer, 2012-09-17 Bild: BIOPIX Fyra frågor Varför skall

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet

Läs mer

Utveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar

Utveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar Utveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar LÄNSSTYRELSEN BLEKINGE LÄN HÖGSKOLAN KALMAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN Den regionala miljöövervakningen 2001 Titel:

Läs mer

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av

Läs mer

ett arbetsmaterial i tre nivåer

ett arbetsmaterial i tre nivåer Lärarhandledning till BYGG ÖSTERSJÖNS EKOSYSTEM ett arbetsmaterial i tre nivåer Det här är ett lektionsmaterial om Östersjöns ekosystem och hur det påverkas av olika mänskliga aktiviteter. Materialet är

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer

BADVATTENPROFIL SANDBANKEN

BADVATTENPROFIL SANDBANKEN BADVATTENPROFIL SANDBANKEN INNEHÅLL 1. KONTAKTUPPGIFTER 1.1 Badstrandens ägare och 1.2 Badstrandens huvudansvariga skötare och 1.3 Badstrandens övervakande myndighet och 1.4 Laboratoriet som undersöker

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

Gränsöverskridande vattensamarbete. Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten

Gränsöverskridande vattensamarbete. Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Gränsöverskridande vattensamarbete Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten 15.2.2017 INNEHÅLL Kort tillbakablick på gränsöverskridande vattensamarbete över Kvarken Vad

Läs mer

Sjön saneras från kvicksilver

Sjön saneras från kvicksilver Sjön saneras från kvicksilver 2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar

Läs mer

Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut

Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut Elektronisk delgivning Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut Länsstyrelsen ger dispens från strandskyddsbestämmelserna,

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan

Läs mer

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Bevarandeplan för Natura område

Bevarandeplan för Natura område BEVARANDEPLAN Fastställd 2005-09-09 Diarienummer: 511-3663-2005 Naturvårdsfunktionen Åke Widgren Bevarandeplan för Natura 2000 - område SE0410068 Pukaviksbukten Kommun: Sölvesborg Områdets totala areal:

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Rensning och underhåll av dikningsföretag

Rensning och underhåll av dikningsföretag Rensning och underhåll av dikningsföretag 11 september 2012 Therese Eklund, vattenhandläggare Vad ska jag prata om? Generell lagstiftning Lagstiftning som rör rensningsarbeten Exempel på försiktighetsmått

Läs mer

Undersökning av lekbotten och sediment i Lännerstasundet, Nacka kommun

Undersökning av lekbotten och sediment i Lännerstasundet, Nacka kommun i Lännerstasundet, Nacka kommun. 2011-06-13 Upprättad av: Anne Thorén och Peter Plantman Granskad av: Magnus Land RAPPORT i Lännerstasundet, Nacka kommun. Kund Nacka Kommun David Högberg 131 81 Nacka Konsult

Läs mer

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006 Länsstyrelsen på Gotland har uppdrag av regeringen att arbeta för att det på ett långsiktigt och hållbart sätt genomförs en ansvarsfull hushållning av fiskresurserna så att de ger en god och långsiktig

Läs mer

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet

Läs mer

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED 2009-2012 SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED är ett treårigt internationellt projekt, som påbörjades i september 2009 och pågår till augusti 2012. Projektets syfte

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Riktlinjer för hantering av stora oljeutsläpp till havs

Riktlinjer för hantering av stora oljeutsläpp till havs 2013-03-06 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE M 2012-404 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Oljeskyddsplan för Nacka kommun Riktlinjer för hantering av stora oljeutsläpp till havs Förslag till beslut A. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det?

Sura sulfatjordar vad är det? Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral

Läs mer

Guidade turer vid Bulls måse

Guidade turer vid Bulls måse Guidade turer vid Bulls måse 2003-2007 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Bakgrund Sedan början av 1700-talet har en mycket stor del av våtmarkerna i Sverige dikats ut för att öka

Läs mer

Svenska Björn SE0110124

Svenska Björn SE0110124 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund

Läs mer

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01 samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Olja och miljö Miljöeffekter Ett oljeutsläpp orsakar skador på växt- och djurliv genom nedsmetning och förgiftning. Oljor har olika egenskaper beroende

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt?

rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt? rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt? Johan Persson och Tomas Loreth Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Författare Johan Persson och Tomas Loreth,

Läs mer

ÖVER EN MILJON TYCKER SOM DU. Att TYVÄRR HAR BÅTLIVET EN BAKSIDA. VET DU HUR DIN HÄLSA PÅVERKAS av

ÖVER EN MILJON TYCKER SOM DU. Att TYVÄRR HAR BÅTLIVET EN BAKSIDA. VET DU HUR DIN HÄLSA PÅVERKAS av Ibåtliv VISST ÄR DET UNDERBART! Sommar och dags för båtliv igen. Inget slår känslan under en färd ut över glittrande, blått vatten. ÖVER EN MILJON TYCKER SOM DU. Att vara ute på sjön är ett av våra största

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område 2010-11-25 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520058 Måseskär.lst.s EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000. Livsmiljöerna för vilda djur och

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral

Läs mer

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen

Läs mer

Exploatering och påverkan på ålgräsängar

Exploatering och påverkan på ålgräsängar Exploatering och påverkan på ålgräsängar Kristjan Laas Juridiska institutionen Göteborgs universitet www.gu.se/zorro Foto: Eduardo Infantes VARFÖR ÄR MIN LILLA FRITIDSBÅT ETT HOT MOT ÅLGRÄSET? Starkt tryck

Läs mer

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Förberedande arbete för att tillämpa lågflödesmuddring i Vansjön Heby

Förberedande arbete för att tillämpa lågflödesmuddring i Vansjön Heby Förberedande arbete för att tillämpa lågflödesmuddring i Vansjön Heby Lägesrapport: Teknikmarknads kartering och sedimentprov Vansjön 2013 och 2014 Camilla Winqvist, Per Möller och Börje Åstrand 2014-10-30

Läs mer

Materialet baserar sig på stoff från adressen http://www.aaltojenalla.fi/ Åsikterna som framförs i texten representerar författarens syn.

Materialet baserar sig på stoff från adressen http://www.aaltojenalla.fi/ Åsikterna som framförs i texten representerar författarens syn. Materialbaserat prov i miljövetenskaper Läs vidstående material som behandlar Östersjöns tillstånd och belastning och besvara frågorna 1-5. Observera att materialet inte ger dig uttömmande svar på frågorna,

Läs mer

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi janne.toivonen@abo.fi 6.6.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 Efter den stora fiskdöden 2006-2007

Läs mer

Vårt hav Östersjön. Miljö och samhälle Vad kan du göra?

Vårt hav Östersjön. Miljö och samhälle Vad kan du göra? Vårt hav Östersjön Miljö och samhälle Vad kan du göra? Barnens Östersjöprotest Det sägs alltid att de unga är jordens framtid. Men, vi är ju jordens nutid! Och dessutom dess framtid! Idealet är att man

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en

Läs mer

Bryggor och uppgrumling av sediment

Bryggor och uppgrumling av sediment Bryggor och uppgrumling av sediment Påverkan på ålgräset i västra götalands län Louise Eriander Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs Universitet Bryggor och uppgrumling av sediment Påverkan

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=

Läs mer

BOTTENDÖD I HANÖBUKTEN!

BOTTENDÖD I HANÖBUKTEN! BOTTENDÖD I HANÖBUKTEN! HAVET LUKTAR SOM EN SUR FIS. Alla vet att de grunda bottnarna är de viktigaste uppväxtområdena för allt liv i havet och ändå fortsätter vi att släppa ut näringsämnen och föroreningar

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu 17, 06100 PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan 17, 06100 BORGÅ Hur påverkar

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer

Långtidsserier på Husö biologiska station

Långtidsserier på Husö biologiska station Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram

Läs mer

RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT. Hur kan kommunen skydda vattnen?

RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT. Hur kan kommunen skydda vattnen? RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT Hur kan kommunen skydda vattnen? AVLOPPSVATTNET I KOMMUNCENTREN Förstahandslösningen är kommunala avloppssystem. Avloppsvattenhanteringen bör förbättras i synnerhet

Läs mer

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA ISBJÖRN FJÄRIL SKÖLDPADDA KORALL PINGVIN PANDA ISEN SMÄLTER ÄNGAR BLIR ÅKRAR HAVSNIVÅN STIGER HAVEN BLIR VARMARE SLUT PÅ MAT SKOGARNA FÖRSVINNER ÅK MER TÅG VÄLJ EKOLOGISKT ÅTERVINN MER KÖP FÄRRE GREJER

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Naturanpassade erosionsskydd

Naturanpassade erosionsskydd Naturanpassade erosionsskydd Gunnel Göransson, Per Danielsson, Anette Björlin Statens geotekniska institut Avd. Klimatanpassning Foto: Anette Björlin Foto: Anette Björlin Hårda ingenjörsmässiga skydd skyddar

Läs mer

Grumlighet i Magelungen

Grumlighet i Magelungen Grumlighet i Magelungen Undersökning i augusti 2006 Peter Lindström 2006-11-17 Bild från den vik där klippresterna läggs upp i väntan på borttransport, 2006-08-22. Sid 1 av 5 Inledning Under samrådsmöten

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som

Läs mer

Dikesrensningens regelverk

Dikesrensningens regelverk Dikesrensningens regelverk Kurs LBP Dikesrensning i praktiken Elisabet Andersson, EKOLOG Andreas Drott, MARKSPECIALIST Anja Lomander, MARKSPECIALIST Regelverk Miljöbalken Allmänna hänsynsregler (kap 2)

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer