En översikt över missbruksvården i Nordvästkommunerna med fokus på unga vuxna med cannabismissbruk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En översikt över missbruksvården i Nordvästkommunerna med fokus på unga vuxna med cannabismissbruk"

Transkript

1 En översikt över missbruksvården i Nordvästkommunerna med fokus på unga vuxna med cannabismissbruk Praktikerrapport Maria Andersson 2014

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 4 Förförståelse Problemformulering Syfte och frågeställningar Centralt begrepp Metod 2. Kunskapsöversikt 11 Cannabis vad är det? Fysiska och psykiska konsekvenser Definition missbruk och beroende Rekommenderade behandlingar enligt riktlinjerna Metoder i nordväst: HAP MI ORS/SRS Återfallsprevention Sammanfattning 3. Beskrivning av den kommunala öppenvården för missbrukare i 19 Nordvästkommunerna Ekerö Järfälla Sigtuna Sollentuna Solna Sundbyberg Upplands-Bro Upplands Väsby Intervjuer 4. Slutsatser och diskussion 31 Inledning Slutsatser Avslutande diskusison Referenser 35 Bilagor 38-2-

3 Förord Den här rapporten är ett resultat av ett praktikerprojekt. Ett praktikerprojekt innebär en möjlighet för socialsekreterare i nordvästkommunerna att fördjupa sig i en fråga hämtat från vardagen inom någon av Individ- och familjeomsorgens verksamhetsområden. FoU-Nordväst bistår med handledning under arbetet med rapporten. Kunskapen som utvinns ur en vardaglig fråga kan förhoppningsvis bidra till lokal verksamhetsutveckling. I den här rapporten har Maria Andersson som arbetar som socialsekreterare inom Sollentuna beroendemottagning undersökt nordvästkommunernas arbete med unga vuxna med cannabismissbruk. De frågor som har ställts handlar bland annat vilka insatser som erbjuds unga vuxna cannabismissbrukare, vilken kunskap om cannabismissbruk och dess konsekvenser som finns i kommunerna. Den metodologiska utgångspunkten är kvalitativ och bygger på en mejl-enkät samt intervjuer med nyckelpersoner. Den samlade bilden som framkom efter analysen av intervjuerna var att beredskapen i nordvästkommunerna att arbeta med unga vuxna med cannabismissbruk tycktes vara god. Kommunerna var väl uppdaterade i de metoder som rekommenderas för målgruppen i de Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården. Det framkom också att det fanns svårigheter i uppföljningen av arbetet vilket kan bero på administrativa brister som till exempel ärenderegistrering och systematik i dokumentation av ärenden. På resan mot en praktikerrapport har Maria handletts av Katarina Piuva, docent vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, samt av Anders Arnsvik, socionom/fil mag, FoU-Nordväst. -3-

4 1. Inledning Under åren föddes sammanlagt barn i Sverige, med en befolkningstopp 1993 då födelsetalet var barn 1. Dessa har i dag vuxit upp, är år och är den grupp som kommer att vara i fokus i denna undersökning. De har vuxit upp i en tid där tillgängligheten till cannabis succesivt ökat under den senaste tjugoårsperioden, fram till Om man studerar cannabisanvändningen på europeisk nivå finns data som indikerar att cannabis är den vanligast rapporterade drogen efter alkohol för personer som inleder specialiserad missbruksbehandling. De flesta som börjar använda cannabis tenderar att vara relativt unga män. Cannabis är också en drog som allmänheten har en kluven inställning till. En del länder skiljer uttryckligen mellan cannabis och andra droger i sin narkotikapolitik. 3 Att det förs diskussioner som tyder på att droger och droganvändning normaliserats betyder inte att det är helt accepterat och normalt. I en uppsats från Luleå Tekniska Universitet (LTU) av Nina Jansson (2014) gällande droganvändning och drogpreferenser bland universitetsstudenter vid LTU förs en diskussion om normalisering. Nina Jansson beskriver att normalisering visar att normer, attityder och värderingar, både på individ- och kulturnivå, har ett mer tillåtande förhållningssätt till droger. Enligt normaliseringsteorin som Howard Parker, Lisa Williams och Judith Aldridge vid universitetet i Manchester har utvecklat är normaliseringsbegreppet en mätare av förändringar i sociala beteenden och kulturella perspektiv när det gäller droger. De studerade normaliseringen av droger avseende tillgänglighet, preferenser, kultur, omfattning av droganvändande och testande samt i vilket/vilka sammanhang som droger används. I sin uppsats lyfter Nina Jansson också fram en svensk studie skriven av Sharon Sznitman (2008), Drug normalization and the case of Sweden. Den visar, baserat på Parkers normaliseringsteori, att droger och droganvändning inte håller på att normaliseras i Sverige. Detta visar sig i den restriktiva narkotikapolitiken, det låga användandet av droger och de offentliga attityderna gentemot illegala droger. 4 På internet finns många diskussionssidor i vilka det förs fram åsikter där cannabis jämförs med alkohol och argument förs fram om att cannabis borde legaliseras eftersom det är mindre farligt än alkohol. I en undersökning gjord av Josefin Månsson och Mats Ekendahl på Stockholms Universitet om attityder till cannabis i relation till alkohol som förs fram på diskussionsforumet Flashback framgår också att det argumenteras kring att cannabis inte är fysiskt beroendeframkallande vilket man menar att alkohol är. Detta ska göra cannabis till en mindre farlig drog än alkohol. Cannabis framställs på Flashback som ett alternativ till alkohol för personer som inte vill bli beroende och som bryr sig om sitt liv och sina relationer. Det tas upp att cannabisanvändande inte förorsakar dödsfall, till skillnad från alkohol. Det framförs att cannabis är mindre psykosframkallande än alkohol. Där förs också fram åsikten att samhället diskriminerar cannabisförsäljaren som erbjuder en fridskapande ört, i jämförelse med alkoholkonsumenten som i sin berusning till och med kan köra över och döda ett barn, 1 Befolkningsutveckling. Tillgänglig : amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/25788/25795/helarsstatistik--- Riket/26046/ 2 Guttormsen, Ulf (2012). Narkotikatillgängligheten Stockholm: Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikafrågor (Rapport 132) 3 Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk. (2013) Europeiska narkotikarapporten 2013: trender och utveckling. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå 4 Jansson, Nina (2014). Droganvändning och drogpreferenser bland universitetsstudenter vid LTU. En kvantitativ undersökning. Luleå: Luleå tekniska universitet. -4-

5 och där cannabisförsäljaren döms till längre fängelsestraff än den rattfulle. Det framgår att man anser att den offentliga hållningen till cannabis är partisk och ovetenskaplig. 5 När man läser dessa diskussioner kan det vara lätt att få uppfattningen att de attityder som ventileras där är representativa för en stor del av befolkningen vilket skulle kunna tolkas som en attitydförändring. Dock är det svårt att hitta systematiska och mer långsiktiga nationella undersökningar gällande attityder till cannabis vilket gör det svårt att säga något bestämt om det skett en attitydförändring gällande cannabis. 6 En rapport av Anders Bergmark m.fl. från 2006 som bland annat undersökte ungas attityder till droger konstaterade att det inte fanns stöd för antagandet att svenska ungdomar generellt sett blivit drogliberala. Dock skriver de att undantaget möjligen är de ungas syn på cannabis. Ungdomarna i studien ansåg att cannabis var mindre farlig och skadlig än annan narkotika. 7 I en rapport från FoU Sjuhärad undersöktes attityder till cannabis och alkohol. De intervjuade ungdomar från 13 år och ibland upp till 25 år om deras erfarenheter och kunskaper om cannabis. I materialet framkommer att det är socialt accepterat bland de äldre intervjudeltagarna att använda cannabis och att cannabis anses vara en ganska ofarlig drog. 8 Försäkringsbolaget If lät under våren 2014 genomföra en undersökning bland 1003 personer i åldrarna år avseende bl.a. alkohol- och drogvanor samt attityder till detta. Det visade sig att i gruppen åringar hade 69 % av männen och 79 % av kvinnorna aldrig använt andra droger än alkohol. 41 % av männen och 57 % av kvinnorna tyckte att det borde vara hårdare regler och kontroll än i dag vad gäller droganvändande. Av männen tyckte 26 % att det skulle vara friare regler än i dag vad gäller droganvändande. Enbart 7 % av kvinnorna delade den åsikten. 9 Bland de unga vuxna jag har behandlat har jag genom åren träffat ett tiotal som drabbats av psykoser i samband med att de rökt cannabis. I vår verksamhet bedömer vi det som att det är en ökning jämfört med hur det var för några år sedan. I en dansk avhandling från 1994 som omfattade ungefär hälften av Köpenhamns öppna och slutna medicinska och sociala institutioner där bl.a. psykotiska patienter och klienter med missbruksproblematik vårdades visade att samsjukligheten i missbruk och psykisk ohälsa var hög. 10 Folkhälsomyndigheten uppger att personer med riskabla alkoholvanor har en betydligt ökad risk att ha använt cannabis de senaste tolv månaderna. 11 Om även det omvända sambandet 5 Månsson, Josefin & Ekendahl, Mats (2012). Legitimacy through scaremongering: The discursive role of alcohol in online discussions of cannabis use and policy. Addiction Research & Theory Dec 2013, (Vol. 21, No. 6, Pages ) 6 Guttormsson, Ulf, Raninen, Anna & Leifman, Håkan (2014). Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga?- Några vanliga frågeställningar om cannabis samt empiriska analyser av skolelevers drogvanor. Stockholm: Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikafrågor 7 Bergmark, Anders, Karlsson, Peter, Ekendahl, Mats, Fahlke, Claudia, Nylander, Ingrid, Lalander, Philip & Rytterbro, Lise-Lotte (2006). Vad är det som gör att unga testar narkotika och vad gör att vissa fastnar?. Mobilisering mot Narkotika (Rapport 15) 8 Andersson, Björn & Lebedinski, Lolo (red) (2013)... men ingen berättar om de fula sidorna...rapport från en FoU-cirkel för lokal mobilisering mot cannabis. Borås, FoU Sjuhärad (Nummer 31) & Länsstyrelsen i Västra Götalands Län (Nr 2013:94) 9 Nepa Sverige (2014). Försäkringsbolaget Ifs drogattitydundersökning. 10 Ramström, Jan (2009). Skador av hasch och marijuana: En genomgång av vetenskapliga studier publicerade till och med år Rapport 2009:13. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 11 Samband mellan alkohol, narkotika, tobak och spel. Tillgänglig : -5-

6 föreligger, att de som använder cannabis i högre utsträckning än andra använder alkohol, borde det uppmärksammans i behandlingen av cannabismissbrukare. De ungdomar och unga vuxna jag har mött i mitt arbete på Sollentuna Beroendemottagning har till övervägande del missbrukat cannabis. I Stockholmsenkäten, vars data sammanställs av Länsstyrelsen tillfrågas skolungdomar i åk 9 och åk 2 på gymnasiet om bl.a. sina drogvanor. Där framkommer att cannabis är den drog som efter alkohol är vanligast bland ungdomarna. I Stockholmsenkäten 2014 framgår att 13 % av flickorna och 20 % av pojkarna bland Sollentunas gymnasieungdomar har använt droger vid något tillfälle var siffrorna 13 % för flickor och 27 % för pojkar. 13 I de kommuner som ingår i studien samt deltagit i Stockholmsenkäten 2014 såg det ut på följande sätt: Figur 1. Andel gymnasieungdomar som använt droger vid något tillfälle. Stockholmsenkäten, Kommun Flickor (%) Pojkar (%) Ekerö Järfälla Sigtuna Solna Sundbyberg Upplands-Bro Upplands Väsby Att vi nu står inför en ökning av personer som kommer att söka hjälp från socialtjänst och beroendevård för sitt cannabismissbruk är inte osannolikt eftersom det finns en befolkningstopp 1993 samt att cannabis är vanligt förekommande bland ungdomar. Eftersom vi befinner oss i en tid där stor del av behandlingen av personer med missbruksproblematik förväntas genomföras på hemmaplan är det också av stor vikt att de verksamheter som erbjuder behandlingar i öppenvård som är hjälpsamma för klienten och kostnadseffektiva för verksamheten. Christer Åkerlund, Teamledare BC-ung/resursenheten ungdom och familj i Eskilstuna, har gjort en beräkning av vad en person i aktivt cannabismissbruk som är aktuell inom socialtjänsten och eventuellt uppbär andra insatser inom kommunen innebär för kostnad för kommunen under ett år. Åkerlund kom fram till att genomsnittskostnaden för en kommun blir kronor/ cannabismissbrukare/per år. Han har också beräknat att en öppenvårdsbehandling kostar kommunen cirka kronor/klient Snidare, Kaisa, Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län, (Elektronisk) Stockholm: Länsstyrelsen. Tillgänglig : 13 Stockholmsenkäten 2012: Temarapport: Droger och spel. Gymnasieskolans årskurs 2. Tillgänglig : 02% pdf 14 Muntlig framställan av Christer Åkerlund vid Cannabiskonferens i Eskilstuna

7 Förförståelse Sedan min examen från Socialhögskolan 2002 har jag i stort sett enbart arbetat inom fältet missbruk. Jag har sedan oktober 2008 arbetat som behandlare på Sollentuna Beroendemottagning och har under denna period arbetat med samtliga målgrupper som mottagningen vänder sig till, vuxna, ungdomar och unga vuxna. Sollentuna Beroendemottagning är en integrerad mottagning vilket får till följd att vi är samlokaliserade med landstingets beroendevård. Beroendevården är här uppdelad i två aktörer, Maria Ungdom som arbetar med personer år samt Beroendecentrum Vuxen som arbetar med personer 18 år och äldre. I samband med att jag gick en vidareutbildning inom cannabisbehandling, Beroendelära med inriktning på behandling av cannabismissbruk, 7,5 hp, skulle vi under utbildningen ha minst en person som skulle behandlas med haschavvänjningsprogrammet (HAP). Under utbildningen försökte jag behandla tre personer, vilka samtliga avbröt behandlingen. När jag lämnade in min skriftliga rapport och examinatorn samt kurskamraterna läste den blev de förvånade över att jag arbetade med så svåra klienter i öppenvård. De var samstämmiga om att de klienter jag försökt behandla med HAP borde erbjudits behandlingshem i stället för öppenvård. Sedan dess har tanken följt mig om öppenvården arbetar med rätt personer. En fundering i sammanhanget är vilka grupper öppenvården möter då många inte tycks ha förutsättningar att klara av öppenvård i den form verksamheterna är utformade i dagsläget. Problemformulering I verksamheten jag arbetar inom har vi erfarit att gruppen unga-vuxna, år, med cannabismissbruk ökat. Likaså har media under senare år rapporterat att unga har en mer tillåtande attityd till cannabis. Av den anledningen vore det intressant att intervjua socialsekreterare/behandlare inom nordvästkommunerna i syfte att undersöka hur de uppfattar cannabismissbruket bland unga vuxna samt hur de arbetar med målgruppen. Ålderskategorin unga-vuxna har ökat under de senaste åren sett ur ett demografiskt perspektiv. Min fråga blir då på vilket sätt socialtjänstens öppenvård förbereder sig inför kommande behov. Mot bakgrund till att det verkar finnas en viss oro för att cannabisbruket ökar bland yngre, ställer jag mig frågan om Nordvästkommunerna kommer att prioritera denna fråga. Ett antagande jag gör är att cannabisrökarna oftast erbjuds mindre verksam behandling än vad de skulle kunna få. Med praktikerprojektet vill jag förmedla fördjupade kunskaper om cannabis och behandling. Vidare vill jag beskriva hur Nordväst kommunernas (Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna Stad, Sundbybergs Stad, Upplands-Bro samt Upplands Väsby) behandlare arbetar med unga vuxna i cannabismissbruk. Den bilden kommer att ställas i relation till vad aktuell forskning anser vara hjälpsamt för målgruppen. Eftersom Socialstyrelsen reviderar de Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård vill jag fråga några arbetsledare vad de tänker om de preliminära nationella riktlinjerna vad gäller cannabis. Jag vill också bidra med tankar om eventuella utvecklingsområden. -7-

8 Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare/behandlare beskriver sina verksamheters arbete med unga-vuxna, år, som har ett cannabismissbruk, samt att få en bild av vad verksamhetsansvariga har för utvecklingsplaner. Följande frågeställningar har legat till grund för undersökningen: Hur socialsekreterare/behandlare beskriver sitt och sina verksamheters arbete. Har stor andel av klienterna uppskattar socialsekreterare/behandlare vara unga-vuxna med cannabismissbruk? Hur bedömer socialsekreterare/behandlare sina och sina samarbetsparters kunskaper om cannabismissbruk? Vilken behandling erbjuds vanligtvis cannabismissbrukare och vad anser socialsekreterare/behandlare vara verksamt i behandlingen? Hur överensstämmer socialtjänstens kunskaper och insatser för cannabismissbruk med det aktuella kunskapsläget inom forskningen? Arbetsledares reflektioner över de preliminära Nationella riktlinjerna. Centralt begrepp I studien förekommer ett centralt begrepp som kan tolkas på flera sätt. För möjligheten att förstå studien som den är tänkt kommer begreppet att förklaras. Unga vuxna: definitionen av målgruppen unga vuxna handlar om kvarvarandet i ungdomslivet. Att jag valt 20 och inte 18 år som nedre gräns för undersökningen handlar primärt om praktiska skäl. Flera av kommunens beroendemottagningar samarbetar eller samverkar med landstinget. Landstinget har på många ställen valt att dela upp sin målgrupp så att de som är under 20 år hör till Mini Maria och de som är över 20 år hör till Beroendecentrums vuxen del. För att få en mer samlad bild av vad som erbjuds till de personer som söker hjälp för sitt cannabismissbruk på de lokala mottagningarna har jag därför valt bort Mini Marias målgrupp. En vanlig övre åldersgräns för begreppet unga vuxna har i många studier legat vid 25 år. Enligt min praktiska erfarenhet lever många upp till 30 under mer ungdomslika förhållanden; de bor hemma, står utanför arbetsmarknaden, har liten eller ingen erfarenhet från arbetslivet. Även om Lena Lidström i sin doktorsavhandling från 2009 om unga vuxnas övergångar från skola till arbete ställer andra frågor än vad som ställs i denna undersökning är hennes definition av när personer övergår från unga vuxna-världen till vuxen världen applicerbara på min undersökning. Lena Lidström beforskar gruppen åringar och skriver Vidare inriktas studien på åldergruppen år, det vill säga på unga vuxna snarare än ungdomar om vi ser till den idag vanliga avgränsningen till 25 år. Att den åldersgränsen ofta fortsätter gälla inom forskning, statistik och politik är bekymmersam mot bakgrund av att ungas etablering i arbetslivet och andra övergångar förknippade med vuxenblivande har fördröjts och idag ofta sker närmare 30-årsåldern Lindström, Lena (2009) En resa med osäkra mål: Unga vuxnas övergångar från skola till arbete i ett biografiskt perspektiv. Umeå, Diss. Institutionen för barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning. Sid

9 Att bilda familj är också en sak som förknippas med vuxenbildande och i SCBs statistik går det också att utläsa att medelåldern för de män som blev pappor för första gången 2013 var 31,5 år, medan den var 29 år för mammorna. 16 Metod Val av metod I syfte att undersöka hur nordvästkommunerna arbetar med cannabisanvändare har jag valt att göra en kvalitativ, deskriptiv fördjupningsstudie 17 med halvstrukturerade intervjuer 18. Undersökningen baseras på frågor (se bilagor) som skickats via mail till informanter (socionomer/behandlare) på FoU Nordväst-områdets beroendemottagningar. I syfte att fördjupa det insamlade materialet från enkäten gjordes intervjuer med två chefer/arbetsledare inom socialtjänsternas öppenvård för att få en bild av deras syn på hur behandlingsutbudet för cannabisanvändare i nuläget ser ut och hur de anser att det bör utvecklas med utgångspunkt i de preliminära nationella riktlinjerna. Till intervjuerna valdes gruppledarna för öppenvården i Sundbyberg och i Upplands Väsby. Kommunerna har ungefär lika stor folkmängd, och med ungefär lika stor andel unga vuxna. Eftersom de båda kommunerna valt att organisera sin öppenvård på olika sätt är det intressant att få veta om arbetsledarnas sätt att se på öppenvården för undersökningens målgrupp skiljer sig åt. Avslutningsvis analyserades det insamlade materialet i relation till kunskapsområdet. Tillvägagångssätt Initialt eftersöktes mailadresser till kommunernas öppenvårdsmottagningar. På kommunernas hemsidor fanns kontaktuppgifter. I tre av kommunerna, Järfälla, Upplands Väsby och Sollentuna, fanns mailadresser direkt till mottagningarna. Till Sundbyberg gick det att maila ansvarspersoner, som sedan vidarebefordrade mailet till mottagningen. De övriga mottagningarna hade enbart telefonnummer. I de fallen ringde jag upp och fick mailadressen till någon som arbetade som behandlare inom kommunen och mailade dem. I det första mailutskicket efterfrågades om mottagningen vänder sig till personer som röker cannabis och hur många som arbetar på mottagningen. Det andra mailutskicket behandlade frågor kring hur behandlare upplever sin aktuella arbetssituation avseende cannabismissbruk, deras bild av kunskapsläget och huruvida gruppen unga vuxna med cannabismissbruk ökat eller minskat under de tre senaste åren. I många fall krävdes flera mail till behandlare med förtydligande frågor för att tillräckligt utförliga svar skulle kunna lämnas. Mailkontakten pågick primärt under perioden När svar inkommit bearbetades svaren, vilka ofta var i punktform, till löpande text. Mail skickades till arbetsledare/chefer för mottagningarna för att få till stånd en intervju. Chefen för Sollentuna Beroendemottagning valdes bort då det är den verksamhet jag arbetar i. Eftersom bara en mottagnings arbetsledare svarade valdes i samråd med handledare ut ytterligare en kommun som kontaktas via telefon för att boka in intervju. Intervjun med Upplands Väsbys öppenvårds arbetsledare genomfördes och intervjun med Sundbybergs öppenvårds arbetsledare genomfördes Genom att lyssna på 16 Förstagångspappor äldre än förstagångsmammor. Tillgänglig : 17 Widerberg, Karin (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Studentlitteratur AB, Lund. 18 Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun, 2 upp. Studentlitteratur AB, Lund. -9-

10 intervjun , samt analyserades och tematiserades informanternas svar utifrån syftet med frågeställningarna. Resultaten från mailkontakterna med behandlare samt intervjuerna med arbetsledare ställdes i relation till vad forskning och myndighetsdokument uppger är hjälpsamt i öppenvårdsbehandling av unga vuxna cannabismissbrukare. -10-

11 2. Kunskapsöversikt I kapitlet redogörs för myndighetsdokument (Socialstyrelsens preliminära nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård), aktuell forskning avseende cannabis samt forskning om missbrukets psykiska och fysiska skadeverkningar. Avsnittet bygger i huvudsak på Jan Ramströms genomgång och sammanställning av vetenskapliga studier publicerade till och med år Kapitlet kompletteras även med några aktuella studier publicerade efter Avslutningsvis redogörs kortfattat för de metoder som används inom missbruksvården i nordvästkommunerna. Cannabis vad är det? Cannabis är ett samlingsnamn för olika beredningar som utvinns ur hampväxten Cannabis Sativa. För att framställa marijuana torkas cannabisens växt- och blomdelar. Hasch är kåda som främst utsöndras från blomman. Från cannabis går även att framställa hascholja. I vår del av världen är det vanligast att inta marijuana och hasch genom rökning. Hascholja används främst för att förstärka rökberedningarna, men kan också blandas i mat eller dryck. När man vid urinprovstagningar mäter förekomsten av cannabis i urinen är det genom att mäta halten av delta-9-tetrahydrocannabinol (THC). THC är ett av mer än 400 ämnen i cannabis och det mest psykoaktiva. Det betyder att THC har störst betydelse för både de euforiska effekterna av ruset, men också för flera av cannabis skadeeffekter. Högre koncentration av THC leder till starkare upplevelse av drogen, men ökar också risken för skador. När THC-koncentrationen ökar minskar cannabidiol(cbd)-koncentrationen. Det verkar som att en hög CBD-nivå till viss del har en skyddande verkan mot cannabisutlösta psykoser samt att det även verkar skydda mot beroendeutveckling. Skaderisken vid cannabisrökning är också kopplad till individens egen sårbarhet för psykisk och fysisk ohälsa. Det finns grupper som generellt är mer sårbara för THC:ets negativa effekter. Dessa grupper är tonåringar, gravida och foster samt personer med benägenhet för psykiska störningar. 19 THC har en halveringstid i plasma på ca 56 timmar för engångsanvändaren medan det för en regelmässig användare har hälften så lång halveringstid. Det innebär för en vanerökare att den måste tillföra cannabis oftare för att uppleva rus än vad som krävs för en person som använder cannabis sporadiskt. THC är en fettlöslig substans vilket innebär att den lagras i fettvävnad efter intag. I vävnader har THC en halveringstid på ca 7 dagar och vid regelbunden rökning av cannabis ansamlas därför THC i fettvävnader och kan därifrån påverka hjärnans funktioner. THC omvandlas via levern till mer än 80 olika nedbrytningsprodukter vilka i sig kan påverka hälsan negativt. Detektionstiden för THC och dess metaboliter i urin kan variera mellan ett dygn och upp till ca tre månader beroende på hur länge, ofta och mycket en person har använt cannabis. 20 Det finns inget som tyder på att passiv rökning, d.v.s. att en person vistas tillsammans med andra som röker cannabis utan att själv röka, ger utslag på urinprover, även om det rent teoretiskt skulle kunna hända Ramström 20 Laboratoriet för klinisk kemi (2012). Missbruksanalyser i urin. Göteborg: Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Sid 6 21 vänner som regelbundet röker på när jag är i samma rum - kan det ge utslag på ett drogtest?. Tillgänglig :

12 Enligt socialstyrelsens preliminära nationella riktlinjer är cannabis den vanligaste illegala drogen som används i Sverige i dag. 22 Cannabis är en drog som i vissa sammanhang, t.ex. i delar av den mediala debatten, anses vara en lätt drog. Detta trots att det i forskning påvisas att cannabis har en negativ påverkan på en persons personliga utveckling samt att det kan ge båda fysiska och psykiska konsekvenser. Fysiska och psykiska konsekvenser Att cannabis är beroendeframkallande anses i dag vara fastslaget och det bedöms att ca 10 % av de som använder cannabis regelbundet utvecklar ett beroende. Risken att utveckla beroende av alkohol eller andra droger bedöms vara högre. Forskning visar att långvarig och/eller regelbunden användning av cannabis kan medföra risker för den fysiska och psykiska hälsan. 23 Thomas Lundqvist, forskare och praktiker, har genom klinisk och teoretisk erfarenhet kunskap om cannabis påverkan på individen. Lundqvist beskriver att personer som regelbundet röker cannabis tillskansar sig en personlighetsprofil som är starkt förknippad med cannabisrökandet. Enligt Lundqvist (i Ramström 2009) har en cannabisrökare svårt att finna ord för att uttrycka vad hen egentligen menar, en begränsad förmåga att roas/njuta av t.ex. litteratur, film, teater samt uppvisar känslor av tristess och tomhet i det dagliga livet, liksom känslor av ensamhet och att inte vara förstådd. Den vanemässiga cannabisrökaren kan uppvisa tendenser att externalisera problem och inte tåla kritik, en övertygelse om att hen fungerar adekvat samt en oförmåga att se självkritiskt på sitt eget beteende. Cannaibisrökaren får också ofta svårt med koncentration och uppmärksamhet, uppvisar en oförmåga att planera sin dag, har en tro på att hen är aktiv eftersom hen har många pågående projekt som dock sällan avslutas och har svårt att upprätthålla rutiner för dagen eller veckan. 24 Enligt socialstyrelsens preliminära riktlinjer innebär cannabisanvändning risk för panikkänslor, dysfori och psykossymtom i form av hallucinationer och känslor av att vara förföljd. Cannabisrökaren riskerar också nedsättning av kognitiva funktioner, som kan visa sig i form av bland annat försämrat korttidsminne, splittring av tankeverksamhet, störd tidsuppfattning och bristande förmåga att behålla uppmärksamheten. Att röka cannabis kan också ge upphov till störning av psykomotoriska funktioner vilket kan påverka t.ex. förmågan att köra bil Socialstyrelsen (2014). Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård sid Ibid 24 Ramström 25 Socialstyrelsen (2014). Sid

13 Definition av missbruk och beroende Inom beroendevården (landstinget) i Sverige skiljer man på tillstånden beroende och missbruk vid diagnosticering av droganvändande. I diagnosticeringssystemet DSM-IV, Diagnostic and statistical manual of mental disorders (American Psychiatric association, 1994) 26 beskrivs skillnaden mellan de båda tillstånden, missbruk och beroende, på följande sätt: Figur 2. Definition av missbruk och beroende enligt DSM-IV. Missbruk Upprepad användning av alkohol eller narkotika som leder till misslyckande att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet. Upprepad användning av alkohol eller narkotika i riskfyllda situationer, exempelvis i bilkörning eller i arbetslivet. Upprepade kontakter med rättsväsendet som en följd av missbruket. Fortsatt användning trots återkommande problem. Beroende Behov av allt större dos för att uppnå ruseffekt. Abstinensbesvär när bruket upphör. Intag av större mängd eller intag under längre tid än vad som avsågs. Varaktig önskan, eller misslyckade försök att minska intaget. Betydande del av livet ägnas åt att skaffa, konsumera och hämta sig från bruket av alkohol eller narkotika. Viktiga sociala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga aktiviteter försummas. Fortsatt användning trots kroppsliga eller psykiska skador. Följande kriterier krävs för att fastställa diagnosen missbruk respektive beroende: Missbruk bestäms genom att man ska ha uppfyllt ett eller flera kriterier under ett års tid. Beroende fastställs om man uppfyller tre av ovanstående kriterier under en period av ett år. I Läkartidningen skriver Miki Agerberg, journalist och författare, att när DSM-5 offentliggjordes i maj i år [2013], visade det sig att de här två begreppen [beroende och missbruk] hade ersatts av ett enda nytt:»substance use disorder«. Detta kan sedan preciseras utifrån vilken drog det handlar om, till exempel»alcohol use disorder«. 27 Skälet till förändringen är att författarna till DSM-5 gjorde bedömningen att missbruk och beroende inte är fristående från varandra, utan till stor del uttryck för samma underliggande tillstånd. De har plockat bort ett av missbrukskriterierna (problem med rättvisan på grund av missbruk), lagt till ett nytt kriterium (sug efter droger), och i övrigt slagit ihop kriterierna för beroende och missbruk. 28 Man får då elva kriterier, varav minst två ska vara uppfyllda för att man ska kunna tala om»substance use disorder«. Genom att räkna antalet uppfyllda kriterier får man också ett mått på problemets allvar: från milt (två till tre kriterier) över måttligt (fyra till fem) till svårt (sex eller fler kriterier). Det har ännu inte kommit en svensk översättning av DSM-5, men när det 26 Olausson, Solveig. (2008) Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa. Göteborg: Livréna AB. 27 Agerberg, Miki (2013). "DSM-5: Ny diagnos ersätter missbruk och beroende." CHLR Läkartidningen 41/2013 Läkartidningen.se Ibid. -13-

14 sker kommer landstinget att gå över till den nya definitionen. Enligt Läkartidningen kan substance use disorder komma att översättas med substanssyndrom. I Socialtjänstlagen (2001:453), SOL, används bara termen missbruk. I det sammanhanget får man i regel förstå alkohol- eller narkotikamissbrukare som personer med ett beroende samt en social problematik. Socialtjänsten förväntas erbjuda personer icke-medicinsk behandling för deras missbruk. 29 Rekommenderade behandlingar enligt riktlinjerna I socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (SoS, 2007) anges att behandlingen för klienter och patienter med missbruk eller beroende av cannabis ska inriktas på omedelbar avhållsamhet med regelbundna övervakade urinprover. Socialstyrelsen ansåg då att det inte fanns tillräcklig evidens för att uttala sig om eventuell psykosocial behandling hade tillräcklig effekt. 30 Under våren 2014 publicerades de reviderade nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården. Där beskrivs att det finns få psykosociala behandlingsalternativ att tillgå vid cannabisberoende och att det i stort sett saknas läkemedelsbehandling. Begreppet psykosocial behandling definierar socialstyrelsen som metoder eller tekniker som ska förändra eller bearbeta den enskildes problembeteende. 31 Socialstyrelsen rekommenderar hälso- och sjukvård samt socialtjänst att de bör erbjuda cannabisrökare kognitiv beteendeterapi (KBT). Socialstyrelsen konstaterar att KBT har en måttlig effekt för cannabismissbruk. Socialstyrelsens rekommenderar också hälso- och sjukvård samt socialtjänst att de kan erbjuda haschavvänjningsprogrammet (HAP). Socialstyrelsen skriver att HAP har effekt på användning av cannabis. De konstarerar dock att det vetenskapliga underlaget för programmet är otillräckligt, men att det har stöd i beprövad erfarenhet. Dessutom innehåller HAP inslag av psykosocial behandling som är inkluderad och rekommenderas i riktlinjerna, det vill säga motiverande samtal (MI) och kognitiv beteendeterapi (KBT). Socialstyrelsens rekommendation är att hälso- och sjukvård samt socialtjänst även kan erbjuda motiverande samtal (MI), då åtgärden visat sig ha viss effekt. Förstärkningsmetod (contingency manegement) som tillägg till KBT kan också erbjudas (d.v.s. belöning vid önskvärt beteende t.ex. negativa urinprov för droger). Avgörande för rekommendationen är att åtgärden visar måttlig effekt jämfört med endast KBT, men enbart har begränsat vetenskapligt stöd Beroende och missbruksvård. Tillgänglig : 30 Socialstyrelsen (2007). Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. 31 Socialstyrelsen (2014). Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 32 Ibid -14-

15 Metoder i nordväst I det här avsnittet redogörs för de metoder som används inom nordvästkommunernas missbruksvård. Samtliga metoder förutom ORS, SRS och återfallsprevention (ÅP) lyfts fram i de Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården. HAP Haschavvänjningsprogrammet (HAP) är en manualbaserad behandling som utvecklats från mångårig klinisk erfarenhet av att behandla personer med missbruk eller beroende av cannabis. Behandlingen vänder sig primärt till personer från cirka 18 år som har rökt cannabis oregelbundet under en period av minst två år eller som använt cannabis regelbundet i minst sex månader, tre gånger per vecka, och som vill sluta med det. Det innebär att HAP ofta måste föregås av en längre eller kortare period med motiverande samtal för att hjälpa personen att komma fram till beslutet att sluta använda cannabis. HAP är en aktiv psykoedukativ behandling indelad i en medicinsk, en psykologisk och en social fas. Behandlingen pågår under 6 8 veckor och innebär ungefär 18 sessioner. Det finns också en kortversion av HAP som primärt riktar sig till yngre ungdomar och deras föräldrar, men som skulle kunna användas med unga vuxna som inte har ett så långt eller omfattande cannabisanvändande som krävs för att gå HAP. Då träffas behandlaren och klienten, och i förekommande fall föräldrar, under sex veckor, vardera ett besök/vecka. Ibland sker besöken tillsammans med föräldrar och ibland var för sig. 33 Enligt det Nationella Cannabisnätverket, som består av erfarna professionella som arbetar kontinuerligt med krävs att den som påbörjar HAP är beredd att helt sluta röka cannabis under de 6 veckor som programmet pågår eftersom HAP inte är ett motivationsprogram utan ett program för avgiftning. För att en person ska erbjudas HAP kan också annat stöd behöva finnas, t.ex. drogfritt boende. Om det finns en akut psykiatrisk problematik, t.ex. psykos, som gör det olämpligt med samtalskontakt ska inte HAP genomföras. Det är dock möjligt att en person med allmänpsykiatriska tillstånd/sjukdomar kan genomöra HAP men då bör samarbete med specialistsjukvård finnas tillgänglig vid behov. När personer har en nedsatt funktionsnivå bör en anpassning av materialet göras för att passa den utvecklingsnivå personen befinner sig på, exempelvis genom att förenkla språk och begränsa mängden information och/eller ha med stödperson eller liknande vid samtalen. 34 MI MI utvecklades under talen av den amerikanska psykologen, William R. Miller och hans sydafrikanska kollega Stephen Rollnick, huvudsakligen verksam i Wales. Det är en samtalsmetod som används för att underlätta förändringsprocesser i rådgivning och behandling. Initialt var MI tänkt att användas för att behandla personer med alkoholproblem, men i dag används den mer generellt för behandling av olika livsstilsrelaterade problem, bl.a. alkohol, droger, spel och kost. Syftet med MI är att främja motivation och beteendeförändringar, och är både ett förhållningssätt och en samtalsmetod som genom att aktivt främja klientens egna förändringsimpulser kan ses som en behandling i sig. 35 Grunden för MI är tanken att en persons benägenhet att påbörja en förändring hänger ihop med personens egen upplevelse av sin situation. När en person, av vilken anledning som helst, börjar ifrågasätta t.ex. sitt cannabisanvändande och börjar känna motstridiga känslor, 33 Aa 34 Info till min uppsats. Tillgänglig :http://cannabishjalpen.se/node/ Miller, William R & Rollnick, Stephen (2013). Motivational Interviewing: Helping people change, 3 upp. New York: Guildford publications. Kap 2 & 3-15-

16 ambivalens, inför sitt rökande har en förändringsprocess startat. Inom MI ses ambivalensen som en nödvändig faktor för förändring och arbetet går ut på att undersöka och förstärka ambivalens och senare också de uttryck som klienten själv gör som talar för förändring. Tillsammans med klienten gör behandlaren en kartläggning av hur klientens cannabisrökande påverkar det dagliga livet och hur det stämmer överens med klientens värderingar och önskemål om hur livet skulle vara. Ett systematiskt arbete med en sådan kartläggning kan visa skillnader som hjälper klienten vidare i förändringsprocessen. I arbetet med MI är det viktigt att försöka förstå klienten genom ett empatiskt och reflekterande lyssnande, inte argumentera när klienten inte ser någon anledning till förändring utan att istället utforska motståndet och stärka klientens tro på sin förmåga och möjligheten till förändring. Behandlaren ska hjälpa klienten att själv formulera en förståelse av sitt problem, skapa egna argument för förändring och stärka klientens engagemang till att genomföra förändringen. 36 Socialstyrelsen skriver i de preliminära nationella riktlinjerna att MI har en liten positiv effekt på minskad cannabisanvändning när de jämför med att inte ge någon åtgärd alls, ge försenad behandling, enklare rådgivning och information, stå på väntelista, sedvanlig vård eller annan aktiv behandling, det bedöms ha rekommendationsgrad 5 av 10, där 1 är bäst och 10 är sämst. Anledningen till att MI får rekommendationsgrad 5 för användning i arbetet med cannabismissbruk är att MI tycks ha viss effekt på minskad cannabisanvändning men att det vetenskapliga underlaget är begränsat. Socialstyrelsen menar att MI är en behandling som kostar relativt lite att genomföra. Effekten är dock liten och evidensen för effekten begränsad. 37 ORS/SRS 38 ORS och SRS nämns inte i de Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården. Däremot är skattningsinstrumentet väl beprövat inom missbruksvården i Sverige. ORS (Outcome Rating Scale), och SRS (Session Ratings Scale) har utvecklats av Scott D Miller, forskare och psykoterapeut vid Institute for the Study of Therapeutic Change (ISTC) i Chicago. ORS/SRS är ett instrument som låter klienten skatta sin upplevelse av sitt mående den senaste veckan utifrån fyra ämnen samt även sin upplevelse av hur mötet med behandlaren, också utifrån fyra ämnen, varit. ORS görs av klienten initialt under besöket. Klienten förhåller sig till frågeområdena; Individuellt: personligt välbefinnande, Nära relationer: familj och andra nära relationer, Socialt: arbete, skola, vänner samt Allmänt: livet som helhet. Klienten markerar sitt mående på en linje där en markering till vänster på linjen anger en lägre nivå av tillfredställelse, och en markering till höger en högre nivå av tillfredsställelse. ORS stämmer av hur klientens mående utvecklas under behandlingskontakten och ger också en möjlighet för behandlaren att lyfta samtalsämnen som är aktuella för klienten. 36 MI/Motiverande samtal. Tillgänglig : 37 Aa 38 SRS/ORS. Tillgänglig :http://kunskaptillpraktik.skl.se/utvecklingsomraden/uppfoljning/srs-ors -16-

17 SRS görs av klienten i slutet av besöket. Då får klienten förhålla sig till följande frågeområden; Relation där markeringslinjens vänstra sida visar Jag kände mig inte hörd, förstådd och respekterad och markeringslinjens högra sida visar Jag kände mig hörd, förstådd och respekterad, Mål och Ämnen där markeringslinjens vänstra sida visar Vi arbetade inte med eller pratade inte om det som jag ville arbeta med och prata om och markeringslinjens högra sida visar Vi arbetade med eller pratade om det som jag ville arbeta med och prata om, Sätt att arbeta eller Metod där markeringslinjens vänstra sida visar Sättet vi arbetade på passar mig inte och markeringslinjens högra sida visar Sättet vi arbetade på passar mig bra samt Allmänt där markeringslinjens vänstra sida visar Det var något som saknades i dagens samtal och markeringslinjens högra sida visar Dagens samtal passade mig helt. På samma sätt som vid ORS får klienten markera på linjerna hur den tycker att behandlaren har klarat av detta. SRS ger behandlaren chansen att stämma av hur klienten upplever relationen samt är en möjlighet för behandlaren att ändra på sådant som klienten upplever som negativt för relationen till behandlaren. Skattningarna görs på osiffrade linjer eftersom det har visat sig att personer tenderar att skatta mer fritt om det är osiffrat. 39 Dock mäts linjerna med linjal efter skattning och de fyra ORSämnena räknas ihop för sig och de fyra SRS-ämnena för sig. Dessa två värden förs in i ett skattningsraster så klient och behandlare på ett överskådligt sätt kan följa klientens upplevelse av sitt mående och sin relation till behandlaren över tid för att på så sätt kunna avgöra om klienten upplever sig bli hjälpt av insatsen. Återfallsprevention Återfallsprevention (ÅP) omnämns inte heller i de Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården men är vanligt förekommande inom missbruksbehandling i Sverige. ÅP är en form av kognitiv beteendeterapi som syftar till att förebygga återfall i missbruk av alkohol, narkotika, läkemedel, tobak eller spel. ÅP bygger på social inlärningsteori och kognitiv psykologi. Den amerikanska forskaren och beteendeterapeuten Alan Marlatt är en central person för metodens framväxt. I studier med alkoholberoende personer fann han att ett antal olika typer av triggers (utlösande faktorer) var vanliga. Dessa triggers var t.ex. konflikter med andra, nedstämdhet, ångest, socialt tryck att dricka. Inom ÅP ser man det som att dessa faktorer är led i en process som leder till återfall. Återfallet startar med tankar och känslor kring ens drog i vissa situationer och leder sedan till att personen inte klarar av att hålla fast vid sitt beslut att avstå från drogen. ÅP syftar till att en person ska erhålla beteendeinriktade (yttre) och kognitiva (inre) redskap för att kunna påverka återfallsprocessen och i och med det minska risken att återfalla i missbruk. De beteendeinriktade redskapen handlar om att kunna tacka nej till sin drog på ett effektivt sätt. De kognitiva färdigheterna handlar om att personen blir bättre på att känna igen, undvika och hantera de situationer när hen riskerar att återfalla. 39 Muntlig kommunikation med Scott D Miller

18 Enligt socialstyrelsens beskrivning innehåller en kurs i ÅP kartläggning av risksituationer: tankar, känslor och beteenden som utlöser känslor av sug efter alkohol, sug och färdigheter att hantera sug. Den innehåller även kartläggning av positiva och negativa konsekvenser av såväl drickandet som av nykterheten, olösta problem som riskfaktor för återfall samt problemlösning. En ÅP-kurs ska lära personen att tacka nej till alkohol, se tidiga varningssignaler och undvika riskabla beslut. Personen ska få hjälp att skapa nödplaner för oväntade och omtumlande händelser. En kurs i ÅP ska också innehålla summering och utvärdering av kursen. 40 Inom ÅP arbetar man med hemuppgifter, modellinlärning samt beteendeträning genom rollspel. ÅP ges som kurs under 8 tillfällen a två timmar/gång. Den ges gärna i grupp med tio till tolv deltagare. Den kan också ges individuellt. För att hålla i ÅP-kurser förutsätts att man genomgått kursledarutbildning. I socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård från 2007 menar de att ÅP uppfyller högsta evidensgrad för behandling vid missbruk och beroende av alkohol och narkotika. I socialstyrelsens preliminära riktlinjer från 2014 nämnas ÅP som ett exempel på en typ av KBT. Sammanfattning Inom den medicinska forskningen råder stor enighet om att regelbundet användande av cannabis påverkar individen negativt, både psykiskt och fysiskt. Socialstyrelsen har undersökt vilka typer av behandling som är lämpligast att erbjuda då behandlare träffar personer som röker cannabis och vill ha hjälp för att sluta med det. Socialstyrelsen rekommenderar som förstahandsval KBT, som andrahandsval HAP, i tredjehand MI och som sista typ av behandling de tar upp menar de att förstärkningsmetod som komplement till KBT kan erbjudas. Inom Nordvästkommunerna erbjuds bland annat HAP, MI och ÅP till personer som missbrukar cannabis. I några kommuner används ORS/SRS för att följa upp om personerna uppnår förbättringar i sitt mående under tiden de ingår i behandling och om de upplever förtroende till sin behandlare. 40 Återfallsprevention. Tillgänglig : -18-

19 3. Beskrivning av den kommunala öppenvården för missbrukare i Nordvästkommunerna I FoU Nordväst ingår åtta kommuner; Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna Stad, Sundbybergs Stad, Upplands-Bro och Upplands Väsby. Kommunerna har valt att organisera sin öppenvård för missbrukare på olika sätt. Uppgiftslämnare har varit personer som arbetar inom missbruksvården kompletterat med information från kommunernas hemsidor. Ekerö Befolkningsunderlag Ekerö har en befolkning på personer (november 2013) varav 2296 tillhör gruppen unga vuxna. 41 Vilka behandlingar erbjuds? I Ekerö finns kommunens öppenvårdsmottagning, Fyren, som vänder sig till kommuninvånare över 18 år som behöver hjälp med sitt missbruk och/eller beroende av alkohol, tabletter eller narkotika. Beroendemottagningen i Ekerö är integrerad med Stockholms läns landsting. 42 Till Fyrens öppenvård kan personer som röker cannabis komma och erbjuds då motiverande samtal, KBT samt möjlighet att delta i återfallspreventions-kurser. En socionom och KBTterapeut är anställd av kommunen för att arbeta med behandling av missbruk. 43 Det gängse är att klienterna på Fyren får en kombination av de behandlingsinsatser som erbjuds och att insatserna individanpassas. Det vanligaste är att klienten får MI och KBT med hemuppgifter. Fyren erbjuder återfallspreventionskurser varje termin. Eftersom Fyrens verksamhet är samlokaliserad med landstingets beroendevård sker samverkan med dem när det gäller personer över 20 år. För dem under 20 har behandlare kontakt med MiniMaria under en dag/vecka. Övriga samverkanspartners är handläggarna på socialkontoret. Statistik och uppföljning av insatser Under 2013 tog Fyren emot 20 personer som sökte behandling för cannabismissbruk, av dessa var fem år. De uppskattar generellt att 27 % av de som går i behandling på Fyren är år. Under 2010 tog Fyren emot 17 personer i behandling varav åtta var år. De har inga uppgifter om vilken typ av missbruk personerna behandlades för. De gör dock bedömningen att andelen cannabisrökare inte har förändrats och menar att ca 15 % är cannabisrökare. För att följa upp om deras insatser ger resultat kan det förekomma att klienten erbjuds en uppföljningstid. Kunskaper om cannabismissbruk Gällande cannabisklienter framkommer att de anser att det är den svåraste gruppen att arbeta med och att det behövs fördjupad kunskap för att kunna arbeta med dem på ett effektivt sätt. 41 Kommunfolkmängd efter kön 1 november Tillgänglig : 42 Ekerö kommun. Tillgänglig : 43 Mail från informant, Fyren,

20 Informanten upplever att hans närmaste kolleger, som är sjuksköterskor, kan en del om cannabis och vad som är verksam behandling, och att även handläggarna på socialkontoret kan en del. Informanten uppger att han anser att KBT och motiverande samtal är de mest verksamma metoderna för att behandla unga vuxna med cannabismissbruk. 44 Järfälla Befolkningsunderlag Järfälla har en befolkning på personer (november 2013) varav 8538 tillhör gruppen unga vuxna. 45 Vilka behandlingar erbjuds? I Järfälla finns Vuxenmottagningen, en öppenvårdsmottagning som vänder sig till kommunens innevånare över 18 år som upplever att deras användande av alkohol och droger har börjat påverka deras liv negativt. De har ett nära samarbete med Landstingets Beroendevård. Det går att vara anonym under kontakten med Vuxenmottagningen. 46 Till Vuxenmottagningen kommer personer som använder cannabis och de kan komma både via remiss från myndighet samt genom en så kallad öppen dörr för alla som är skrivna i kommunen. På Vuxenmottagningen erbjuds återfallsprevention, HAP (både den långa och korta versionen), KBT och familjearbete. Det finns fem behandlare i kommunen som har möjlighet att arbeta med cannabisbehandling. 47 På Vuxenmottagningen tar de emot personer över 20 år och alla kan erbjudas 6 samtal på serviceyta innan det behövs uppdrag från socialtjänstens myndighetsdel för att de ska kunna fortsätta arbeta. Den vanligaste behandlingen de erbjuder till personer som röker cannabis är återfallsprevention, den korta versionen av HAP, familjebehandling och KBT. Det förekommer även att de får uppdrag som omfattar motiverande samtal. Då de erbjuder enbart sex samtal på serviceyta och all vidare kontakt sker på uppdrag styrs behandlingsinsatserna av vad socialsekreterarna väljer för behandlingsinriktning. Om en socialsekreterare skulle önska en behandlingsinsats som bara en behandlare har utbildning och kompetens i och den inte kan genomföra behandlingen förs ett samtal om vilken annan behandling som skulle vara lämplig. Statistik och uppföljning av insatser De uppskattar att andelen unga vuxna är ca 10 % av det totala antalet klienter som tas emot på mottagningen. Under 2013 togs i Järfälla emot ca 100 personer i åldrarna 13 och uppåt som använde cannabis. De uppskattar att ca 65 % av dessa kom på serviceyta och att ca 10 % var unga vuxna. Det skulle innebära att de tog emot ca 10 unga vuxna med cannabismissbruk och att 4 av dem kom på uppdrag från socialtjänsten. Under 2010 tog Vuxenmottagningen emot 44 Mail från informant, Fyren, samt Kommunfolkmängd efter kön 1 november Tillgänglig : 46 Järfälla kommun. Tillgänglig : 47 Mail från informant, Järfälla Vuxenmottagning

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

HAP - Haschavvänjningsprogrammet och Cannabisprogram för ungdomar

HAP - Haschavvänjningsprogrammet och Cannabisprogram för ungdomar Skövde 2014-05-22 HAP - Haschavvänjningsprogrammet och Cannabisprogram för ungdomar Karin Patriksson Kunskapskällar n, Social resursförvaltning, Göteborgs stad karin.patriksson@socialresurs.goteborg.se

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Pressträff om resultaten från Stockholmsenkäten 14 Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Nationell strategi för ANDT-politiken 11-15

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Riskbruk, missbruk och beroende Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Vision Att fortbildningen ger en orientering om hur missbrukspsykologi kan tillämpas i det kliniska/praktiska arbetet med

Läs mer

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440.

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Dom jag pratat med berättar att de upplever att projektet haft en lång startsträcka och att de ännu

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna! Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

Cannabis låt fakta styra dina beslut

Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis och syntetiska cannabinoider låt fakta styra dina beslut. Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, dess ruseffekter, hur de

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Missbrukande kvinnor

Missbrukande kvinnor Grupprabatt! Gå fyra betala för tre! Missbrukande kvinnor Nya riskgrupper, verksamma insatser och ett förbättrat bemötande Ändrade drogvanor och nya riskgrupper ta del av senaste nytt! Lär dig mer om missbruk

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare

Läs mer

Motiverande Samtal (MI)

Motiverande Samtal (MI) Motiverande Samtal (MI) en introduktionsföreläsning Göteborg den 23 september 2010 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult, MINT-utbildare YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg Indikatorer inom missbruksvården Mats Anderberg Mikael Dahlberg Upplägg Introduktion om indikatorer Nationella indikatorer för missbruks- och beroendevården Indikatorer baserade på UngDOK Indikatorers

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Missbrukspsykologi En introduktion till ämnet Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset claudia.fahlke@psy.gu.se

Läs mer

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Socialstyrelsens chefsstödsmanual Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Resultatet av 2015 års FoU-enkät Christina B. Embretsen Henrik Karlsson Martin Åberg

Resultatet av 2015 års FoU-enkät Christina B. Embretsen Henrik Karlsson Martin Åberg Resultatet av 2015 års FoU-enkät Christina B. Embretsen Henrik Karlsson Martin Åberg FoU-rapport Innehåll Inledning... 1 Resultat... 1 Vilka har besvarat enkäten?... 1 Kontakt och utbyte med FoU-Nordväst

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

KBT behandling vid spelberoende

KBT behandling vid spelberoende KBT behandling vid spelberoende RFMA konferens om spel och spelmissbruk 2011-02-02 Henrik Josephson Psykolog, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, CNS missbruk/beroende henrik.josephson@ki.se

Läs mer

Svensk beroendeforskning vad är på gång?

Svensk beroendeforskning vad är på gång? Svensk beroendeforskning vad är på gång? Claudia Fahlke, professor vid Göteborgs universitet & Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Förståndare för CERA, centrum för beroendeforskning vid

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Utvärdering av Haschprogrammet Hösten 2005-2007

Utvärdering av Haschprogrammet Hösten 2005-2007 Datum 2008-01-08 Socialförvaltningen Missbruksenheten Utvärdering av Haschprogrammet Hösten 2005-2007 Januari 2008-01-08 Ann Hercules C:\Documents and Settings\121289\Mina dokument\thomas Produktion\Nätverksgrupp

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.

Läs mer

Motiverande Samtal MI introduktion

Motiverande Samtal MI introduktion Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 1 346 personer var anmälda på utbildningen dag 1, 269 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

FoU-cirkel om lokal mobilisering mot cannabis

FoU-cirkel om lokal mobilisering mot cannabis FoU-cirkel om lokal mobilisering mot cannabis Björn Andersson Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Gunilla Henningsson Lerums kommun Sammanhanget Länsstyrelsen Västra Götaland gav våren

Läs mer

Stöd för initial vårdplanering

Stöd för initial vårdplanering Stöd för initial vårdplanering Stöd för vårdplanering Ambitionen med det här materialet är att vara ett stöd vid vårdplaneringen för personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik. Det bygger på

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

2014-04-21 DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK

2014-04-21 DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH ALKOHOL MYTER / RISKER / FÖRÄNDRING Karlstad 28 april 2014 peter.wirbing@telia.com Myten om alkohol som självmedicinering Hur personer med dubbla

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

Sammanfattning av boken Motiverande samtal MI Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor av Tom Barth och Christina Näsholm

Sammanfattning av boken Motiverande samtal MI Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor av Tom Barth och Christina Näsholm Östersund 20150114 I DMC-projektet har vi tagit del av boken Motiverande samtal genom Veronica Kjörell, projektassistent som i texten nedan har sammanfattat det mest väsentliga, som vi ser det. Till det

Läs mer

Granskning av stödet till spelberoende

Granskning av stödet till spelberoende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2014/956-IFN-012 Patrik Kalander - aj069 E-post: patrik.kalander@vasteras.se Kopia till Kommunrevisionen Individ och familjenämnden

Läs mer

Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare

Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare Besöksadress: Skärgårdsgatan 4, 414 58 Göteborg Telefon: 076 118 93 63 E-post: yvonne.ma.andersson@vgregion.se INBJUDAN TILL UTBILDNING! Projekt Västkompetens

Läs mer

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net

Läs mer

Cannabisprogram för. ungdomar

Cannabisprogram för. ungdomar Cannabisprogram för ungdomar 1 Innehåll 1. Inledning.....4 2. Kunskapsunderlagen....5 2.1. Kunskapsinventeringen....5 2.2. Kartläggningen i Cannabisnätverket......5 2.3. De dokumenterade kortprogrammen.....7

Läs mer

Skadeverkningar av cannabis

Skadeverkningar av cannabis Skadeverkningar av cannabis Karlstad 2012 09 03 Kerstin Käll Med.dr., överläkare Beroendekliniken Universitetssjukhuset Linköping Två viktigaste källorna Thomas Lundqvist Dan Ericsson. Vägen ut ur Haschmissbruket.

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Samordningsprogram för patienter med blandberoende Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN 1/17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Lagkrav i Socialtjänstlagen och Hälso-

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet. Socialförvaltningen

Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet. Socialförvaltningen Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet Scott Miller Relationen mellan terapeut och klient förutsäger behandlingsresultat bättre än teoretisk inriktning och behandlingsmetod

Läs mer

KARTLÄGGNING AV NARKOTIKAANVÄNDANDET I VÄSTERÅS 2012

KARTLÄGGNING AV NARKOTIKAANVÄNDANDET I VÄSTERÅS 2012 KARTLÄGGNING AV NARKOTIKAANVÄNDANDET I VÄSTERÅS 212 Rapport Drogsamrådet 2 Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 212... 1 Förord 5 Kartläggningen 6 Metoder 6 212 års insamlande av uppgifter för

Läs mer

Motiverande Samtal MI

Motiverande Samtal MI Motiverande Samtal MI grundutbildning neuropsykiatrin UDDEVALLA 27 28 november 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen? 1 Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Västernorrland 2010 10 11 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem 2006-09-01 Dnr SN 2006/81 Riktlinjer Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem Nacka kommun Innehåll INLEDNING...1 LAGSTIFTNING...1 KOMMUNENS UTGÅNGSPUNKTER...2 HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION...2

Läs mer

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Om du har egna problem Har alkohol eller droger blivit ett problem eller hinder

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Sammanfattning av informationskväll om droger

Sammanfattning av informationskväll om droger Sammanfattning av informationskväll om droger Gullmarsskolans aula 2012-10-23 Sammanställt av Anna Nyman Holgersson, Folkhälsosamordnare Tel. 0523-61 31 09 anna.nyman-holgersson@lysekil.se Program Föreläsning

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

Alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården 2014-10- 13 Alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Anne H Berman, leg psykolog, leg psykoterapeut Docent och adj lektor i klinisk psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Centrum

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer