Fördjupad månadsrapport januari mars 2015

Transkript

1 Datum Sida 1 (17) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1. Fördjupad månadsrapport januari mars

2 Fördjupad månadsrapport mars Från upprättas ekonomiska rapporter med utgångspunkt i Rådet för Kommunal Redovisnings, RKRs rekommendation 22, Delårsrapport. Det innebär bland annat att periodisering ska göras enligt samma principer som vid årsredovisning. Förändringar berör framförallt beräkning och redovisning av semesterlöneskuld mot tidigare år. Detta får till följd att den faktiska skulden beräknas vid bokslutstillfället och att periodens förändring kostnadsförs. Tidigare har helårseffekten av skuldförändringen fördelats jämnt över året. Semesterlöneskulden upparbetas och växer allt eftersom arbetstagarna tjänar in semesterdagar. När semesterperioderna kommer och arbetstagarna tar ut semester minskar kommunens semesterlöneskuld. Månadsresultatet visar nuläget men kan inte ligga till grund för en linjär resultatutveckling under året, varför fokus bör ligga på prognosen för helåret. Nytt för i år är även att budgeten periodiseras efter förväntade variationer och, till skillnad mot tidigare, inte fördelats jämnt över året. I resultaträkningen jämförs utfallet för perioden med periodbudgeten i en avvikelsekolumn. Då fördjupat månadsrapport från görs per mars månad istället för april månad, vilket varit fallet tidigare år, saknas vissa jämförelser bland nyckeltalen.

3 Innehåll Ekonomi... 1 Kommunen... 1 Investeringar... 1 Likviditet... 2 Balanskravsutredning... 2 Nämnderna... 3 Personal... 5 Attraktiv arbetsgivare... 5 Generationsväxling... 6 Strategiska områden... 6 Sammantaget... 6 Barn och unga... 6 Utbildning, arbete och näringsliv... 6 Demokrati och öppenhet... 9 Livsmiljö... 9 Styrning och ledning... 1 Bilaga Nyckeltal fördjupad månadsrapport per 31 mars Bilaga Analys förstärkt månadsbokslut socialnämnden mars Bilaga Periodbokslut & årsprognos för socialtjänsten Bilaga Konsekvensbeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden

4 Ekonomi Kommunen Periodbudget jan-mars Avvikelse utfall mot periodbudget (tkr) Utfall jan-mars Prognos helår Budget helår Utfall helår 214 Intäkter Kostnader Avskrivningar Nettokostnader Skatteintäkter Generella stadsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Periodens resultat Varav jämförelsestörande intäkt Resultat i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag -1,32 % -1,2 %,48 %,28 % 1,4 % Kommunens resultat för perioden januari-mars uppgår till -7,1 mkr vilket är,7 mkr sämre än periodbudget. I verksamheternas kostnader ingår ökningen av semesterlöneskulden för perioden (35,2 mkr). Finansiella intäkterna är till största delen borgensavgifter samt viss avkastning på kapitalförvaltningen. Inga upplupna ränteintäkter finns för perioden på grund av ränteläget. Helårsprognosen visar positivt resultat, 1,4 mkr. Jämfört med budget (6,1 mkr) är prognosen 4,3 mkr bättre. Kostnaden för semesterlöneskuldens ökning beräknas för helåret att uppgå till 2,9 mkr. I prognosen ingår en jämförelsestörande intäkt på 18,6 mkr som avser beslutad återbetalning av 24-års premier från AFA. Nämndernas prognos för helåret visar underskott med -17,4 mkr. Det finns ett antal faktorer som gör att den totala prognosen för kommunen landar på överskott trots nämndernas samlade underskott. Återbetalningen från AFA är den enskilt största posten. På finansieringen prognostiseras underskott mot budget för pensionskostnader och finansiella intäkter, medan avräkning social avgifter för ungdomar och äldre visar överskott. Det låga ränteläget och avkastningen på kapitalförvaltningen indikerar underskott för finansnettot på -3,3 mkr. Kommunen prognostiserar också en hög investeringstakt under året vilket påverkar avkastningen negativt på grund av att likviditeten förväntas försämras kraftigt Ovanstående diagram visar att kommunen totalt uppvisat positiva resultat under åren 1997 prognos. 4% 3% 2% 1% % 1997 Resultat Piteå kommun , helårsprognos (mars) (mkr) För att nå kommunens mål, att resultatet ska uppgå till 2-3 % av skatter och generella statsbidrag, skulle det prognostiserade resultat uppgå till minst 43 mkr (motsvarar en förbättring med 32,6 mkr) Resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag Piteå Liknande kommuner Riket 213 prog prog. Investeringar Investeringsbudgeten för år uppgår till 317,6 mkr medan det i kassaflödesbudgeten beräknades att 272,6 mkr skulle tas i anspråk under året. Per sista mars har 53,2 mkr investerats. Helårsprognosen pekar på att 299,4 mkr kommer nyttjas, vilket utgör 94 % av investeringsbudgeten (11 % av kassaflödesbudgeten). 1

5 Det innebär att 246,2 mkr ska upparbetas under årets resterande nio månader. Nedan visas större investeringsprojekt under året. Investeringsprojekt Prognos (mkr) Skolstrukturförändringar 48 Nytt äldrecenter 36 Stadsberget 23 Reinvesteringar fastigheter 18 Infrastruktur Lindbäcksstadion 14 Pitholms sporthall 12 Mark- och fastighetsförvärv 11 Industritomt Haraholmen 1 Reinvesteringar gator och vägar 1 Måltidsservice Likviditet Under perioden har likviditeten i kommunen minskat bland annat på grund av utbetalning av den avgiftsbestämda delen av tjänstepensionen för 214. Den prognostiserade investeringsnivån indikerar försämring av likviditeten under året i jämförelse med mars månads utfall. För helåret beräknas likviditeten minska med 185 mkr. I följande diagram visas likviditeten under perioden med avstämning den 15:e och sista varje månad. 6 Investeringar budget och utfall samt helårsprognos (mars) (mkr) Budget Investerat prog. Likvida medel januari - mars (mkr) Totalt Kommunens behållning Reservfond Bolagens behållning Likviditet antal dagar prog. Med en betalningsberedskap på 3 dagar avses att kommunen klarar sina ekonomiska åtaganden i 3 dagar utan att nya likvider flyter in. Måttet är ett genomsnitt varför betalningsberedskapen varierar över tid. Kommunens höga investeringstakt och låga förväntan på årets resultat kommer innebära att betalningsberedskapen understiger 3 dagar under hösten. Balanskravsutredning Kommunens budgeterade resultat för helåret klarar kommunallagens balanskrav, det vill säga att intäkterna överstiger kostnaderna. I resultatet ingår inte några underskott från tidigare år som ska återföras. Den årsprognos som lämnas i samband med den fördjupade månadsrapporten i mars indikerar att kommunen kommer att uppvisa ett positivt resultat för helåret. Prognos (tkr) Helår Budget Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår realisationsvinster/förluster Resultat efter balanskravsjusteringar Eventuella medel från RuR Prognostiserat balanskravsresultat jan 15 jan 31 jan 15 feb 28 feb 15 mar 31 mar Kommunens likviditetsmål är en betalningsberedskap på minst 3 dagar. Helårsprognosen pekar på en betalningsberedskap om 21 dagar vid årsskiftet, vilket är klart under målet. En likviditetsprognos måste tas fram för årets resterande månader. 2

6 Nämnderna (tkr) Nettokostnad Periodbudget Avvikelse mot Prognos Resultat jan-mar jan-mar periodbudget resultat helår jan-mar 214 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen KS gemensam KLK/STS Räddningstjänsten Barn- och utbildningsnämnden Fastighets- och servicenämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och tillsynsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden Överförmyndarnämnden (Miljö- och byggnämnden) 31 (Nämnden för arbetsmarkn.) 98 (Teknik- och servicenämnden) 2 72 Summa nämnder/styrelse Nämndernas utfall för perioden uppgår till -1,3 mkr. Nytt för i år är att alla nämnder periodiserar budgeten utifrån förväntade nettokostnader med variationer under året Nämndernas resultat per månad (mkr) Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Dec Helårsprognosen visar på nämndresultat om -17,4 mkr. Fem nämnder prognostiserar underskott om tillsammans -17,5 mkr enligt följande: Socialnämnden -9,4 mkr Samhällsbyggnadsnämnden -4,1 mkr Kultur- och fritidsnämnden -3,4 mkr Miljö- och tillsynsnämnden -,5 mkr Kommunfullmäktige -,1 mkr Samtliga KF KS gem KS, KLK/STS KS, RTJ BUN FSN KFN MTN SAM SN ÖFN Nämndernas utfall januari mars samt helårsprognos (mkr) Utfall jan mar Prognos helår Socialnämnden Socialtjänsten redovisar ett periodresultat till och med mars om -6,3 mkr. Motsvarande siffra för 214 var +1,7 mkr. Skillnaderna mellan åren återfinns såväl inom Stöd och omsorg som inom Äldreomsorg. För helåret bedöms Socialtjänsten i dagsläget redovisa ett budgetunderskott om -9,4 mkr. I jämförelse med bokslutet 214 är detta en försämring med 8,6 mkr. Se bilaga Analys förstärkt månadsbokslut mars socialnämnden. 3

7 Barn- och utbildningsnämnden Resultatet januari - mars visar överskott på 5,5 mkr. Grundskolan visar mindre underskott medan övriga verksamheter ger budgetöverskott. Underskottet inom grundskolans verksamhetsområde finns inom områdena: extra stödresurser, grundsärskolan och skolskjuts. Det är dock alldeles för tidigt för att säga om dessa underskott kommer att ligga kvar under året. Det är också väldigt svårt att uppskatta hur stor kostnaden blir för gymnasieelever som väljer annan huvudman till hösten. Pga ovanstående, och att semesterlöneskulden beräknas öka under året, lämnar barn- och utbildningsnämnden en -prognos för helåret. Samhällsbyggnadsnämnden Perioden visar ett underskott på,8 mkr som beror på ett betydande underskott inom vinterväghållningen på grund av extremt väder. Underskottet hade varit större om inte åtgärder att mildra det vidtagits. Det vägs också upp av överskott inom andra delar av förvaltningen. Dessa har främst uppstått genom senare start av upphandlade utbildningar, genom högre intäkter än väntat för större byggnationer och personalfrånvaro. Nämndens verksamhet har i huvudsak bedrivits utan betydande avvikelser vad gäller måluppfyllelse, förutom underskottet inom vinterväghållningen. Helårsprognosen visar underskott på 4,1 mkr och det förklaras nästan helt av vinterväghållningen. Under årets första tre månader förbrukades 7 % av den totala budgeten för den verksamheten. Förvaltningen har ett förslag på hur underskottet kan hanteras och viss förankring har skett. Förslaget för vidare diskussion medför 5 % kostnadstäckning inom nämnden och 5 % från kommunövergripande medel (se vidare bilaga). Ovanstående förslag ligger i linje med det utredningsunderlag som presenterats i Kommunfullmäktige diarienummer 12KS36. Miljö- och tillsynsnämnden Periodens resultat visar underskott på,2 mkr och årsprognosen underskott på,5 mkr. Detta beror på generationsväxling inom verksamheten alkoholhandläggning samt högre kostnader för nämnden än budgeterat. Verksamheten har under årets första månader bedrivits utan betydande avvikelser gällande måluppfyllelse. Fastighets- och servicenämnden Fastighets- och serviceförvaltningen redovisar underskott för perioden på -3, mkr varav kapitalkostnader +,9 mkr och semesterlöneskulden 2,3 mkr. För helåret prognostiseras ett nollresultat, vilket beror på att semesterlöneskuldens underskott förbättras med 2, mkr när semestrar börjar tas ut och underskott visas för snöröjnings- och takskottningskostnader. men detta kommer att minska i och med att verksamheten startar i april. Nämndens prognos för helåret visar underskott med 3,4 mkr. Studio Acusticum prognostiserar underskott med 2,8 mkr beroende på ökade kostnader för reparation och underhåll samt utökning av ekonomifunktionen. Den renoverade friidrottshallen Skoogs arena är mycket uppskattad och bokningarna har ökat. Driften är dock ett problem då det saknas,4 mkr i driftmedel. För att lösa detta under kommer intäkter från uthyrning att användas vilket innebär att mindre medel kan gå tillbaka till föreningsdrivna anläggningar. För SM216 prognostiseras överskott med,5 mkr vilket upparbetas under 216. I helårsprognosen ingår underskott för kulturmötesplatsen med,3 mkr, som hänförs till en underfinansierad tjänst. Denna tjänst anses nödvändig för att kunna driva kulturmötesplatsen och hålla öppettider som är rimliga. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige redovisar nollresultat för perioden januari-mars. Helårsprognosen visar underskott om -,1 mkr. Kommunstyrelsen KS gemensam, Kommunledningskontor, Strategiskt stöd Resultatet för kommunstyrelsen (exkl räddningstjänst) för perioden januari till mars uppgår till -,7 mkr, där ingår kostnader för semesterlöneskulden med 2,1 mkr. Förvaltningen för strategiskt stöd (StS) prognostiserar underskott på helåret med -1,2 mkr. Fortsatt höga kostnader inom personalavdelningen för bl.a. rekrytering, marknadsföring och friskvårdsersättning är orsaken till underskottet. Ej nyttjade medel ur den sociala investeringsfonden och verksamhetsutvecklingspotten gör att kommunstyrelsen totalt (exkl räddningstjänst) räknar med en helårsprognos på noll. Kommunstyrelsen Räddningstjänst Räddningstjänstens resultat för perioden visar överskott på,1 mkr. För helåret prognostiseras ett nollresultat. Antalet larm ligger på liknande nivå som i fjol vilket kan anses normalt. För perioden är dock antalet trafikolyckor något fler jämfört med i fjol. Generationsväxling medför ökade kostnader för kompetensutbildningar under. Efterfrågan på råd, information och utbildning har varit svag under våren varför målsättning på årsbasis kan bli svår att uppnå. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden redovisar ett nollresultat för perioden. På helåret prognostiseras överskott om,1 mkr. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden visar överskott med 4,1 mkr för perioden. Resultatenheten Studio Acusticum visar underskott med,2 mkr. I nämndens periodresultat ingår en upplupen semesterlöneskuld med,6 mkr. Fritidsavdelningen har överskott i perioden vilket är medel avsatta att användas vid renovering av Rosviks ishall. Kulturmötesplatsen har för perioden överskott, 4

8 Personal Att kommunen tar tillvara allas kompetens är en förutsättning för att klara komptensförsörjningen i framtiden. Därför krävs ett aktivt arbete för att öka mångfalden inom Piteå kommun. Ökad mångfald i arbetslivet ger också förutsättningar att tänkta nytt och utveckla arbetet. Det är också ett sätt att stärka kommunen som arbetsgivare, att uppfattas som attraktiv och utvecklingsinriktad. Attraktiv arbetsgivare Piteå kommun skall vara attraktiv som arbetsgivare som kontinuerligt arbetar med villkor, kultur och utveckling för att medarbetarna skall få förutsättningar att göra ett bra arbete. Kommunens chefer är bärare av de mål och uppdrag som är beslutade. För att skapa förutsättningar genomförs chefsforum, olika ledarutvecklingsprogram, introduktion etc. för att stärka chefen i sin roll. Andel heltid En attraktiv arbetsgivare erbjuder i möjligaste mån heltidsanställningar. Av kommunens 3 6 månadsanställda medarbetare arbetar 93 % heltid, 92 % av kvinnorna och 95 % av männen. Timanställningar ökar igen Piteå kommun har som mål att minska timanställningar till förmån för månadsanställningar. Efter förra årets minskning märks nu en ökning under årets första två månader och är nu åter på samma nivå som 213. Det är främst socialtjänsten som står för den största ökningen, vilket troligen kan förklaras av den höga sjukfrånvaron inom förvaltningen Antal timanställningar 213- Antal timmar utförda av timanställda/förvaltning Jan-feb Jan-feb 214 Fastighet och service Kommunledning Kultur, park och fritid Räddningstjänsten Samhällsbyggnad Socialtjänsten Strategiskt stöd 42 - Utbildning Totalt Sjukfrånvaron ökar Under perioden januari februari sker en markant ökning av sjukfrånvaron i förhållande till föregående år Sjukfrånvaro i % Det går inte att göra en djupare analys av den obligatoriska jämförelsen av sjukfrånvaron eftersom mätperioderna är en annan jämfört med 214. Dock kan konstateras att en ökning skett inom samtliga områden. En tänkbar förklaring till den ökade frånvaron är att årets första månader präglats av besvärliga influensor av olika slag. Obl. redovisning av sjukfrånvaron Sjukfrånvaro i % Jan- feb Piteå 214 Luleå 214 1, Tot. Sjukfrv. 8,1 6,1 6,1 2, Sjukfrv. >59 dgr , Sjukfrv. kvinnor 9,2 7, 6,7 4, Sjukfrv. män 3,9 2,7 4, 5, Sjukfrv. <29 år 7,8 4,9 4,4 6, Sjukfrv år 7,7 5,8 5,4 7, Sjukfrv. >5 år 8,5 6,5 7, Total sjukfrånvaro i % per förvaltning Sjukfrånvaro i % Jan-feb Kvinnor Män Fastighet och service 7,5 8,9 4,1 Kommunledning 7,9 12,2,8 Kultur, park och fritid 3, 3,7 1,8 Räddningstjänsten 3,8 2,4 4, Samhällsbyggnad 6,4 7,1 5,7 Socialtjänsten 1,3 1,1 5,1 Strategiskt stöd 2,8 2,1 3,7 Utbildning 7,1 8, 2,

9 Frisknärvaro Frisknärvaron visar andelen medarbetare utan någon sjukdag de senaste tolv månaderna. Under perioden har 38 % av medarbetarna inte haft någon sjukfrånvaro, det är samma nivå som föregående år. Inom räddningstjänsten är det 7 % som inte haft någon sjukdag. Kvinnors lön i förhållande till män Kvinnornas lön i förhållande till mäns är 91 %, det är samma som föregående år. Kommunledningskontoret ligger lägst med 73,9 %, det är dock en liten förbättring i jämförelse med föregående år. Samhällsbyggnad har högst med 19 %. Generationsväxling Pensionsavgångar och rörligheten på arbetsmarknaden bidrar till fortsatt ökat rekryteringsbehov. Under januari till mars har 23 stycken valt att gå i ålderspension, det är 5 fler än samma period föregående år. De flesta är mellan år. Ökningen av pensionsuttaget i år kan till stor del förklaras av att det är de över 65 år som valt att ta pension. Strategiska områden De tre prioriterade målen för är Piteå ska år 22 ha 43 invånare. Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund. Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer. Utifrån Piteå Kommuns omvärldsanalys finns pågående och beslutade strategier för att möta trender och nå ökad måluppfyllelse för enligt nedan; Medborgardialog dialog med närsamhället Plan för hållbarhet Ökad inflyttning Varumärket Piteå Samverkan Innovation och verksamhetsutveckling Ett Piteå för alla med ökad mångfald Attraktiv arbetsgivare Näringslivsutveckling, Våga vara spetsig Uppdrag från kommunchefen utöver strategier Piteå attraktivt och uthålligt Sammantaget Sammantaget visar analyserna för perioden på en fortsatt god utveckling. Piteå är en god skolkommun. Det byggs och planeras för nya bostäder och för ny infrastruktur. Arbetslösheten minskar och färre är i behov av försörjningsstöd. Piteå arbetar aktivt för att nå målet om 43 invånare, ett arbete som ger effekt. Trots en minskning av befolkning för årets första månader, så har Piteå en positiv befolkningsutveckling över tid. Utmaningar är att en åldrande befolkning och att antal invånare i arbetsför ålder minskar. Antal äldre ökar och kommunen ställer om till framtidens äldreomsorg. Behovet av bostäder ökar och till det följer behov av infrastruktur och ökad samhällsbyggnad. Piteå visar fortsatt positiv utveckling och har goda förutsättningar att möta framtiden på ett framgångsrikt sätt. Tillväxten innebär ökade investeringar, vilket kommer att leda till påfrestningar på kommunens likviditet. I vissa avseenden kan det innebära ökade driftkostnader. Till viss del kan det mötas genom ökad samverkan, förändrat arbetssätt och effektiva processer. Det kostar att bli fler, men att bli fler är också den stora möjligheten för Piteå att möta framtidens utmaningar. Utmaningar är att kvinnors ohälsa ökar, en åldrande befolkning, låg andel invandring samt en ökad försörjningsbörda. Piteå behöver bli fler, framförallt i arbestför ålder, en möjlighet att nå det är att arbeta proaktivt med mångfald. I det arbetet är mångfald genom ökad jämställdhet och ökad invandring två viktiga parametrar. Barn och unga Trygg och utvecklande uppväxt Andel utredningar där utredningstiden överskrids har ökat från 35 procent i april 214, till 55 % i mars. De utredningar som överstiger fyra månader utgör 17 ärenden, 53 procent pojkar och 47 procent flickor. Det är 78 barn som har varit placerade utanför hemmet i mars, jämfört med 86 barn i april 214. Av de 78 som placerats under var 53 placering på institution och familjehem och 25 placeringar av ensamkommande barn. Piteå har idag 12 platser för ensamkommande barn som är asylsökande. Inflödet till Sverige av ensamkommande barn är högt. Piteå förväntas ta emot 2 asylsökande barn. En första ökning till 16 platser sker för Piteås del under försommaren. Därutöver har Piteå 36 platser för ensamkommande barn som fått permanent uppehållstillstånd (PUT), samt de som flyttat i eget boende. Med utökningen kan det totala antalet ensamkommande barn/ungdomar i Piteå uppgå till 9 personer. Utbildning, arbete och näringsliv Analys av befolkning Mål: Piteå 43 invånare till 22 Ökad befolkning är ett prioriterat mål för Piteå kommun. Under perioden har både en årlig prognos och en framskriven prognos till 24 tagits fram. Den längre prognosen finns nedbruten på delområden i kommunen. Sista februari var befolkningen personer, en minskning med 48 personer sedan årsskiftet. Minskad befolkning under årets två första månader avviker inte från trenden (med vissa undantag) under 2-talet. Årets minskning är dock större än förra året. 6

10 Piteå kommuns befolkning Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec personer istället för personer. Sannolikt skulle då befolkning i arbetsför ålder år ha ökat och påverkat försörjningsbördan. God skolkommun Andelen barn som får plats i förskola inom tre månader är 95 procent. Väntetiden för de som inte fått plats har varit 3 dagar i genomsnitt. Med tre dagars väntetid innebär det att i princip alla får plats inom tre månader. Piteå når goda resultat i öppna jämförelser av grundskolan där Piteå når plats 43 av 29 kommuner år 214. Rankingen bygger på resultatmått vilka är trögrörliga. Prognosen visar en befolkning på till år 22 och en befolkning på till 224, en ökning med 2 2 invånare till år 224, vilket ligger knappt under målet. Åldrande befolkning I december 214 var Piteås antal invånare under 18 år 825 personer färre än antal invånare över 65 år, vilket visar på en åldrande befolkningen. Under årets två första månader föddes 66 barn, vilket är sex färre än under samma period ifjol. Samtidigt har antal invånare över 8 år ökat med 44 personer. Prognosen visar på en fortsatt ökning Befolkningsutveckling och prognos Totalt Behov av ökad befolkning i yrkesverksam ålder Försörjningsbördan beskriver teoretiskt hur många extra personer som en person i yrkesverksam ålder måste försörja förutom sig själv. Enligt befolkningsprognosen kommer försörjningsbördan i Piteå att öka kraftigt. Mellan år 27 och 214 ökade försörjningsbördan i Piteå från,71 till,77. Rikssnittet var år 214,73. Ökningen i Piteå kommer att tillta enligt prognosen, och år 233 vara,89. Efter 233 prognostiseras försörjningsbördan stabiliseras. Piteås försörjningsbörda beräknas öka mer än rikssnittet de kommande åren. Piteås befolkning år minskade med 78 personer från februari 214 till februari. Om Piteå istället skulle få en ökad befolkning i yrkesverksamma åldrar minskar försörjningsbördan. Analysföretaget Miklo presenterade i april 214 rapporten 1,3 % - Tål Sverige så här lite invandring? I rapporten konstateras att inflyttningen från andra länder till Sverige år 214 motsvarade 1,3 procent av befolkningen. Inflyttningen från andra länder år 214 till Piteå kommun utgjorde 182 personer, vilket motsvarar,44 procent av Piteå kommuns befolkningen. Piteå ligger med,44 % på plats 281 av Sveriges 29 kommuner. Om inflyttningen från andra länder till Piteå kommun år 214 legat på riksgenomsnittet 1,3 procent så skulle 358 fler flyttat till Piteå och befolkningen varit Mål: Piteå ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande Behov av en stark region Behovet av att befinna sig i en stark region är stort för att Piteå ska klara av att möta generationsväxlingen. Under januari till mars har 232 personer varslats, att jämföra med 315 personer under samma period 214. Snittet varslade personer ligger på 77 personer per månad. (Detta gäller för hela BD-Län) Sista mars hade det startat 2,1 nya företag per 1 invånare (144 företag), vilket innebär en ökning på drygt 15 procent sedan 214. Orsaken till uppgången kan bland annat vara en ökad efterfrågan på ROT-tjänster. Registreringar ligger i stort sett i samma nivå som regionen i övrigt. Antal nya företag per 1 invånare jan-mar jan-mar 214 jan-mar 213 jan-mar 212 2,1 1,8 2,5 3,7 Det har startat 87 företag i Piteå under perioden, vilket gör att tillväxtprogrammets ambition om 3 nya företag per år bedöms kunna nås. Näringslivsutveckling Att analysera näringslivsklimatet är komplext och innehåller flera delar. Piteå kommun följer och presenterar resultat från de undersökningar som görs. I Svenskt Näringslivs ranking som genomfördes hösten 213, stiger Piteås placering till plats 213, en ökning med 35 platser. Piteå på tredje plats i länet för Bästa Tillväxt 214. Utmärkelsen mäter företag som nyanställer, ökar sin omsättning och går med vinst. Enligt Företagarna och Upplysningscentralens ranking 214 hamnar Piteå på 97:e plats i landet när det gäller uthållig tillväxt (under 5 år) för företagen, vilket är en nedgång med 51 platser under året. Ranking baserad på företagens ekonomi mellan de två sista åren visar att Piteås företag faller i ranking från plats 47 till plats 146. Norrbotten faller också från plats 2 till plats 14. Däremot är Piteås tapp mindre inom varje enskilt område. Ljusglimtar är för Piteås del att företagen visar på högre resultat än länet och Sverige trots en lägre omsättningstillväxt (-1 %). Piteås större företag har en bättre tillväxt än genomsnittet i kommunen. Insikt är en enkät som genomförts av Sveriges Kommuner och Landsting, till företag som haft något ärende med kommunen under året. Under perioden har en mätning skett och resultatet redovisas i delår i augusti. 7

11 Innovativ energikommun I slutet av 21 beslutade kommunfullmäktige om ambitiösa klimat och energimål med sikte på 22. Målet att halvera koldioxidutsläppen från fossila bränslen inom Piteå som geografiska område och att Piteå ska vara nettoexportör av förnybar energi är redan uppnått. Framgångsfaktorer har varit politisk vilja, samverkan, tydliga mål och konkreta åtgärder. Piteå producerar nu mer förnybar el än vad som konsumerars, det vill säga att Piteå är nettoproducent på el genom vindkraft, vattenkraft, biogas och främst mottryck inom pappersbruken. I det fortsatta arbetet med hållbar utveckling kommer fokus att läggas på beteenden såsom resor, energieffektvisering i villor, konsumtion etc Piteå ligger fortfarande långt fram både nationellt och internationellt när det gäller förnyelsebar energi. PiteEnergi har ett utvecklingsarbete inom området solenergi och Skogbergets första 36 vindkraftsverk är i drift. Till följd av marknadens låga el- och elcertifikatspriser byggs det för närvarande inte fler verk i Markbygden. Inom 3 års sikt är bedömningen att monteringsarbetet kan ta fart igen. Minskad arbetslöshet I mars var det totalt 2,4 procent (64 personer) som var öppet arbetslösa i Piteå, en minskning med,4 procentenheter jämfört med mars 214. Sett till kön var det 1,8 procent kvinnor och 2,9 procent män som var öppet arbetslösa. Kvinnornas öppna arbetslöshet har minskat något mer än männens jämfört med mars 214. För utrikesfödda var det 7,7 procent som var öppet arbetslösa vilket är mer än tre gånger högre än för hela gruppen öppet arbetslösa. Total arbetslöshet för utrikesfödda uppgick till 15 procent, vilket är 1 procentenhet mindre än mars 214. Tillväxtprogrammet anger tre målvärden för 214 års utgång. - Piteå ska ha en lägre arbetslöshet totalt jämfört med riket, vilket uppnås för perioden vad avser öppen arbetslöshet. - Arbetslöshet för utrikesfödda ska vara lägre i Piteå än i riket, vilket uppnås för öppen arbetslöshet men inte inklusive program. - Ungdomsarbetslöshet ska vara lägre i Piteå än i riket, vilket uppnås för öppen arbetslöshet men inte inklusive program. Arbetslöshet mars, % Piteå Länet Riket Totalt öppet arbetslösa år 2,4 3, 3,2 Utrikesfödda totalt arbetslösa 15, 15,2 14,7 inklusive program Utrikesfödda öppet arbetslösa 7,7 7,6 8, Unga totalt arbetslösa 12,5 1,8 8,2 inklusive program Unga öppet arbetslösa 2,8 3,2 2,9 Av de unga var 2,8 procent öppet arbetslösa (18 personer), vilket är,1 procentenheter lägre än samma månad 214. Den totala ungdomsarbetslösheten hade i mars minskat till 12,5 procent. Trots minskning på 1,4 procentenheter är Piteås värde 1,7 procentenheter högre än länet. 4,% 3,% 2,% 1,%,% Öppet arbetslösa Ungdomar Total 214 Totalt Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt är 491 unga upp till 24 år arbetslösa varav 18 öppet arbetslösa och 383 sökande i program med aktivitetsstöd. Detta är en minskning jämfört med samma period förra året. Försörjningsstöd Totalt är det 446 hushåll som fått försörjningsstöd under årets första tre månader. Det är 14 hushåll färre än samma period 214. Av de som har försörjningsstöd utgör männen 59 procent och kvinnorna 41 procent. Antal unga hushåll (17-24 år) med försörjningsstöd uppgår till 149 hushåll, vilket är tre färre än i mars 214. Faktaruta: Definition av orsaksgrupper för försörjningsstöd: I gruppen arbetslöshet ingår arbetslösa som väntar på ersättning, saknar ersättning eller där ersättning från arbetslöshetsförsäkringen är otillräcklig för försörjning. I gruppen ingår även de som arbetar deltid ofrivilligt, väntar på lön eller har ett arbete med otillräcklig lön för sin försörjning. I gruppen sjukdom ingår sjuka som väntar på ersättning, personer som saknar ersättning trots läkarintyg eller där ersättningen från sjukförsäkringen är otillräcklig för försörjning. Orsak till försörjningsstöd Jan-mars jan-apr* 214 jan-apr* 213 Arbetslöshet 56 % 58 % 61 % Sjukdom 17 % 18 % 16 % Övrigt 27 % 24 % 23% *214 och 213 är perioden jan- april Arbetslöshet är största orsaken för behov av stöd till försörjning. Kostnaderna för januari till mars ligger,5 miljoner kronor lägre, och uppnår 92 procent av förra årets kostnader vid samma period 214. Försörjning ur ett könsperspektiv Piteås resultat fortsätter att visa på stora skillnader mellan män och kvinnor när det gäller förutsättning för försörjning. I skolan uppvisar flickorna högre resultat än pojkarna, arbetslösheten är högre för män både totalt och bland unga. Det är fler kvinnor som har en övergång till högskolestudier. Trots det är kvinnors medelinkomst lägre än männens. Samtidigt är det högre andel män som får stöd till sin försörjning, och Piteås kvinnor har en betydligt högre ohälsa än männen. 8

12 Demokrati och öppenhet Piteå ska präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund Mångfald är ett prioriterat mål och genomförande av den av Kommunstyrelsen beslutade handlingsplanen pågår. Bland annat har arbete för att förändra attityder och förhållnings-sätt inletts genom föreläsningar på politikerutbildning, samverkan med föreningar och företag i ett gemensamt projekt, föreläsningar för tjänstemän. Kompetensutveckling sker även inom arbetet hållbar skola. Piteå har också deltagit i Kraftsamling Norrbotten som ett gott exempel. Piteå kommun har också tillsammans med Skellefteå kommun skickat in en ansökan om medel för att höja kompetensen för medarbetare kring HBTQ frågor. Under året fokuseras det på mångfald på chefsforum och ett antal frukostföreläsningar för chefer. Tillgänglighet är en viktig faktor för att kunna vara delaktig i samhället. Nationella enkäter om tillgänglighet från Myndigheten för delaktighet (MFD) har besvarats. Resultatet för året har ännu inte kommit. Jämställdhet är ett område där Piteås arbete uppmärksammas. Piteå kommun har under perioden blivit utsedd till en av sju SKL:s modellkommuner i det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegrering. Piteå kommer tillsammans med ytterligare sex kommuner i Sverige, sprida kunskaper av arbetet med Hållbar jämställdhet. Pilotprojektet pågår under ett år. Gott mottagande av flyktingar är ett viktigt arbete för ett öppnare samhälle och för en ökad befolkning. Piteå har idag 1 platser för flyktingar som fått permanent uppehållstillstånd. Därutöver har Migrationsverket viss verksamhet för asylsökande i kommunen. Migrationsverket behöver öka antal platser för asylboenden i landet och Arbetsförmedlingen behöver möjlighet att snabbare kunna kommunplacera den som fått permanent uppehållstillstånd, för att förhindra att den som får uppehållstillstånd blir kvar i Migrationsverkets asylanläggningar. Detta sammantaget gör att kravet på kommunerna ökar. De av de flyktingar som ankom för två år sedan (213) är det 31 personer, 12 kvinnor och 19 män, som valt att stanna i Piteå, vilket uppfyller målet om minst 5 procent. Antalet flyktingar som väljer att bo kvar i Piteå två år efter ankomst * Kvinnor Män (61%) 57 (85%) 21 (58%) *tidigare var målvärdet tre år efter ankomst. Meningsfullt att engagera sig i kommunens utveckling Medborgardialog och dialog med närsamhället är en prioriterad strategi för, och syftet är att öka deltagandet och på sikt öka tilliten till lokalsamhället. Under årets första tre månader har några dialoger hunnit genomföras. På medborgarplatsen har resultat från Personligt och kommunens kvalitet i korthet redovisats. Dessutom har event för att öka rekrytering av personliga assistenter och vårdpersonal genomförts. Totalt har det kommit in 46 synpunkter vilket är mer vanligt, av dessa berör hälften snöröjning, bussar och andra gatu- och trafikfrågor. Dessutom har fem medborgarförslag inkommit. Unga frågar är genomfört med politikerbesök ute i skolorna. PiteåPanelen har svarat på en antiryktesundersökning. Rekrytering av ny panel har påbörjats då det är en ny mandatperiod. SCB.s medborgarundersökning pågår och resultatet kan presentras i delårsbokslutet. Under perioden har kommunstyrelsen beslutat om att fokosera på 4 större dialoger under året, mångfald, översiktsplan, boende och Framtidens stöd och omsorg. Planering av dessa dialoger har påbörjats. Under april månad kommer dialog kring biblioteksplanen och samråd kring kvarteren Häggen/Löjan att genomföras, och i juni startar samrådsprocess för översiktsplan. Tillgång till bredband är viktigt i en allt mer digitaliserad värld. I Piteå har 72 procent (en ökning från 7%, 213 ) av hushållen tillgång till bredband via fiber. Riksgenomsnittet ligger på 54 procent. Piteå hamnar i en ranking på 18.e plats i Sveriges 29 kommuner. Internationellt arbete Piteå har tre vänorter där samarbetet utvecklas. Kandalaksha där Piteå deltar i ett projekt med fokus på Energispar. Piteå kommun har presenterat sitt arbete i Kandalaksha. Sju lärare från Kandalaksha har besökt Piteå för att ta del av arbetet med elever kring energisparfrågor. Grindavik där representanter från Piteå har deltagit i deras årligt återkommande kulturvecka. Saint-Barthélemy dit en resa planeras under året av vänortsföreningen. Zambia En ansökan till ICLD har lämnats in om ett 3- årigt samarbete kring utveckling av lokal demokrati. Vietnam. ICLD har beviljat ett nytt 3-årigt projekt. Under perioden har en grupp besökt An Giang och det nya projektet har startat. Livsmiljö Mål: Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer. Antal bygglov för januari mars är 13 stycken, tidigare år redovisades januari-april. Per månad är det något färre bygglov men antal bygglov brukar öka under våren. Antal inkomna ansökningar om bygglov Jan-mars jan-apr 214 jan-apr Tryggt och tillgängligt för alla Hemtjänst, olika boendeformer för äldre, gruppbostad och personlig assistans är viktigt för att piteborna ska känna trygghet. Utbyggnaden av trygghetsboenden fortsätter i enlighet med omvandlingen i Framtidens äldreomsorg. Samhällsbyggnad Kommunen är inne i ett hektiskt skede och medverkar i ett flertal etablerings-, bygg- och infrastrukturprojekt. Många projekt pågår samtidigt. Byggkranar syns över hela centrum. Byggnationer av lägenheter, mötesplatser 9

13 samt att muddringen av Bondökanalen pågår, liksom att utveckla Kvarteret Örnen med bostäder, hotell och handel. Dessutom planeras ett antal större projekt exemplevis ett nytt bostadsområde vid Lövholmen, två nya centrumnära bostadsområden Norrmalm och Västermalm, Strömsundshuset med 16 våningar samt projektet vid Lindbäcksstadion. Utveckling av universitetsområdet har påbörjats. Folkhälsa Polisen har i samverkan med Piteå kommun tagit fram ett medborgarlöfte för där tillgänglighet och närvaro är i fokus. Utifrån dessa löften har det under perioden genomförts två dialogmöten på stan. Den folkhälsoenkät som genomfördes under året mäter tre områden, livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Resultatet visar att piteborna totalt sett upplever goda livsvillkor, men att levnadsvanorna bör förbättras för att nå en bättre hälsa. Enkätens resultat ska brytas ned på delområden och det resultatet kommer att kunna presenteras i delårsrapporten i augusti. Kvinnors hälsa Piteås sjukpenningtal fortsätter att öka och Piteås ökning är 16 procent, vilket är högre än både länet och riket för perioden. Sett på kön är kvinnornas tal i Piteå mer än dubbelt så högt som männens sjukpenningtal, vilket är en större skillnad än vad länet och riket uppvisar. Männen i Piteå har något högre tal än männen i länet och riket. Sjukpenningtalet Kvinnor Män Feb Feb 214 Feb 213 Piteå 17, 7,1 11,9 1,2 9,5 Länet 13,3 6,8 9,9 8,7 7,9 Styrning och ledning plan för hållbarhet Plan för hållbarhet har lett till att definitioner för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet tillsammans med 3-4 inriktningar per område har fastställts. Syftet är att tydliggöra både behov och pågående arbete med social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Planen är att beslut ska fattas i sin helhet i juni månad. Innovation och verksamhetsutveckling Under perioden har en masterstudent påbörjat arbete dels med att skriva en uppsats kring strukturer och kulturer inom verksamhetsutveckling och dels ett arbete med att utvärdera verksamhetsutvecklingspott och förslagskommitte. För att klara morgondagens förändringar med bland annat demografiutveckling och generationsskifte så behövs såväl en anpassning av resurser som utveckling av verksamheter och tjänster. Mätning av nyckeltal för antal inkomna ideer har ännu inte påbörjats. Varumärket Piteå, kopplat till samverkan För att Piteå ska stå starka i konkurrensen om arbetskraft, invånare och företagsetableringar är det viktigt att arbeta med varumärket Piteå på ett strukturerat sätt. Utmaningen är att göra det samtidigt som Piteås redan starka varumärke ibland upplevs av andra som en signal om att vi kan göra det bäst själva. Samverkan Samverkan pågår inom länet, fyrkanten och fördjupad samverkan med vissa kommuner. Det är rimligt att anta att arbete med ökad samverkan kommer att medföra förändringar i verksamheterna. De verksamheter som främst berörs är de som ligger längre bort från mötet med medborgaren. Folkhälsorådet har arbetat under lång tid med Genus och jämställdhet. Under kommer de att fokusera på att belysa kvinnors hälsa i arbetslivet, i familjelivet och i samhället i stort. Resor med kollektivtrafik Resor med kollektivtrafiken uppgår till resor för de tre första månaderna. Jämförande år avser januari till april, vilket är en svår jämförelse då resor med buss böjar avta fram emot våren. Samtidigt sker resor i länstrafikens lokala linjer, så totalt antal resor är drygt 16 per år. Antal resor med kollektivtrafik Jan-mars jan-apr* 214 jan-apr* 213 jan-apr* *dessa perioder har mätningen varit jan-april Kommunens hållbarhetsarbete Piteå ligger på plats 68 av landets 29 kommuner i Miljöaktuellts ranking 214, en förbättring på 2 platser sedan 213. Rankingen speglar kommunernas hållbarhetsarbete och bygger dels på en enkät och dels på 7 mått. Styrning och ledning Arbete pågår även för internt riktade strategier i det interna och mellankommunala arbetet, enligt följande; 1

14 Nyckeltal fördjupad månadsrapport mars Senaste värde kvinnor Senaste värde män Mar Mar 214 Helår 214 Helår 213 Nyckeltal Region Antal placerade barn och unga (familjehem, förstärkta familjehem och institutionsvård) Piteå Utredningstider för barn och unga på IFO andel ärenden i % med utredningstider över 4 mån Piteå 25% 36% 55% 46% 61% Antal invånare Piteå * Arbetskraftens storlek år (riktvärde är oförändrad arbetskraft till 22) Piteå * Andel öppet arbetslösa år. Mål: Högst 4 % Piteå 2,1% 3,% 2,4% 2,8% 2,7% 3,1% Riket 2,9% 3,8% 3,2% 3,4% 3,4% 3,8% Länet 2,5% 3,6% 3,% 3,% 3,2% 3,5% Andel ungdomar som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd Piteå 11,5% 15,2% 12,5% 13,8% 14,9% Riket 6,8% 1,5% 8,2% 8,9% Länet 8,7% 13,2% 1,8% 11,5% 12,8% Antal nya företag per 1 invånare (enligt SCB) Piteå 2,1 7,4 8,3 Andel som får plats i förskola inom tre månader, % Piteå 95% 97% 99% Antal bygglov/aktuell mätperiod Piteå Andel utrikesfödda i Piteå kommun som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd Piteå 14,7% 17,% 15,% 14,6% 16,4% Riket 13,4% 16,1% 14,7% 14,4% Länet 13,7% 17,2% 15,2% 15,2% 16,6% Försörjningsstöd - antal hushåll i försörjningsstöd Piteå Försörjningsstöd - antal hushåll i försörjningsstöd under 25 år Piteå Prognos Antal 6-15 år (Grundskolan) år 22 Piteå Prognos Antal år (gymnasieskolan) år 22 Piteå Prognos Antal 8 år och äldre år 22 Piteå Antal flyktingar bosatta i Piteå två år efter ankomst till Piteå Piteå Andel flyktingar bosatta i Piteå två år efter ankomst till Piteå Piteå 78% 88% 61% 85% Antal placerade barn och unga (familjehem, förstärkta familjehem och institutionsvård) Piteå Antal rådgivningar reklamationsärenden Piteå Antal budgetrådgivning/skuldsanering Piteå Antal resor i kollektivtrafik (inkl. regionaltrafik) Piteå Sjukpenningtalet bland kommunens invånare Piteå 17, 7,1 1,2 11,5 1, Riket 12,5 6,8 8,6 9,4 8,4 Länet 13,3 6,8 8,8 9,7 8,5 Hemtjänst antal personer Piteå Hemtjänst antal timmar Piteå Obl. redovisning Sjukfrånvaro, % Piteå 6,9% 2,9% 8,1% 6,1% 5,4% Frisknärvaro ( sjukdgr), % Piteå 34% 58% 38% 38% 37% Frisktalet ( -7 sjukdgr), % Piteå 66% 83% 68% 68% Andel heltidstjänster med undantag, % Piteå 91% 95% 93% 92% 93% Antal timmar som utförs av timanställda Piteå Kvinnors lön i förhållande till mäns lön, % Piteå 9,8% 9,8% 9,9% Årets resultat Piteå kommun, mkr Piteå -7,1 13,5 21,2 57,8 Resultat nämnd/styrelse, tkr. Mål: minst kr i årsresultat Piteå Resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statbidrag i %. Målnivån mellan 2,% - 3,% Piteå -1,3% 1,% 2,9% Riket 2,2% Liknande kommuner 2,8% Likviditet; Betalningsberedskap i antal dagar. Mål: Minst 3 dagar. Piteå * siffror avser februari

15 Socialtjänsten Datum: Månadsuppföljning ekonomi mars Socialtjänsten, exklusive förändring semesterlöneskuld, redovisar ett periodresultat till och med mars om -4,3mkr. Vid samma tidpunkt förra året var motsvarande resultat 2, mkr. Skillnaderna mellan åren återfinns såväl inom Stöd och omsorg som inom Äldreomsorg. För helåret bedöms Socialtjänsten i dagsläget redovisa ett budgetunderskott om -8,2 mkr. I jämförelse med bokslutet 214 är detta en försämring med lika mycket i och med att resultatet före förändring semesterlöneskuld var ett nollresultat. Det är en svårighet att efter tre månader göra en tillförlitlig årsprognos. Politik, Förvaltningsledning och administration Resultatet för perioden är ett överskott på,3 mkr och prognosen för helåret är,4 mkr. Politisk verksamhet har ett underskott på ca -,1 mkr. Anledningen till det är kostnader för nyvalskonferensen. Utbetalning av arvoden kan variera över året och prognosen är ett nollresultat. Förvaltningsledning har ett överskott på knappt,1 mkr. Personalfrämjande åtgärder visar på -,2 mkr vilket beror på att inköp av julklappar till anställda för föregående år har köpts in även efter årsskiftet. Guldklockor och årets julklappar kommer att påverka resultatet under resten av året. Prognosen hamnar dock på totalt för förvaltningsledningen. Administrativa enheten visar ett resultat på drygt,3 mkr. Överskottet beror delvis på att personalförstärkning i IT-teamet inte ännu är anställd. Det är övergripande verksamhet och rehabilitering som har ett positivt resultat. Prognosen för helåret är,4 mkr. Stöd och Omsorg exklusive Försörjningsstöd och Personlig assistans Redovisningen för perioden ger ett underskott för hela avdelningen om -1,1 mkr. Prognosen för helåret bedöms sluta på -2,3 mkr. Avdelningsledningen redovisar ett överskott för perioden om,4 mkr. Överskottet rör främst medel som avsatts till personalkostnader för eventuella tillsättningar senare i år. Årsprognosen beräknas till 2, mkr som avser medel avsatta för övriga verksamhetsområdens personalförstärkningar och eventuella viten. Stöd till försörjning genererar för perioden ett överskott om,8 mkr. Till största delen består detta av medel avsatta för vikariekostnader under sommaren samt en viss besparing i och med senareläggningar av nya tjänster. Senareläggningarna är främsta anledningen till ett förväntat överskott för året om,7 mkr. Stöd till vuxna med funktionshinder uppvisar ett överskott hittills i år på,7 mkr. Samtliga verksamheter utom hemtjänst och färdtjänst visar överskott. Bostadsanpassning står för högsta överskottet,,4 mkr. Årsprognosen beräknas till,5 mkr. Bostadsanpassningen bidrar med,5 mkr till detta medan hemtjänsten och färdtjänsten fortsatt generera budgetavvikelser om -,2 mkr respektive -,5 mkr. Viss inbesparing inom personalsidan vid nedsättningar och sjukfrånvaro bidrar även det till överskottet. Stöd till barn och familj redovisar ett totalt överskott för perioden om,7 mkr. De flesta verksamheter visar överskott förutom förstärkta familjehem. Vid utgången av mars var tio barn placerade här vilket genererat en budgetavvikelse för perioden om -,5 mkr. Periodens överskott består främst av inbesparade personalkostnader då nedsättningar och frånvaro inte alltid täckts upp av vikarier.

16 Socialtjänsten Datum: Senareläggning av en anställning samt färre placeringar än normalt inom familjehem och institutionsvård bidrar även det till överskottet. Årets budgetavvikelse beräknas i nuläget sluta med ett överskott om,8 mkr. Det flesta verksamheter väntas ge positiva överskott tack vare inbesparingar inom personalsidan och färre placeringar. Den gynnsamma situationen inom institutionsvården förväntas inte bestå utan sluta på -1,8 mkr. Däremot väntas förstärkta familjehem hålla viss stabilitet och sluta med en budgetavvikelse om -,6 mkr, vilket motsvarar fjolårets slutresultat med beaktande av årets ramförstärkning med 1 mkr. Psykosocialt stöd redovisar ett totalt underskott hittills i år om -3,7 mkr. Inom boendena återfinns -,6 mkr av underskottet på grund av extraförstärkningar för vårdkrävande brukare. Höjd budgetram för tillsatta tidigare ofinansierade tjänster har då eliminerat underskottet avsevärt. Utredningsverksamheten med extrabemanning samt köp av hemtjänst bidrar även de till underskottet. Trots ökad budgetram visar Institutionsvård vuxna ett underskott om -,7 mkr. Anledningen är att fler är placerade än normalt. I slutet av mars var 26 personer placerade på institution, varav fyra enligt LVM. Även om budgetförstärkningar i år gjorts med totalt 2,7 mkr förväntas året sluta med ett underskott om -6,3 mkr. Det är extrabemanningarna inom boendena och den dystra situationen med fler institutionsplaceringar som främst medför detta, där prognoserna ligger på -1,4 mkr respektive -5, mkr. Nuvarande 26 institutionsplaceringar, är 8-1 fler än snittet de närmast tidigare åren. Förra året fanns fyra LVM-placeringar det första halvåret och fyra det andra. Snittet brukar ligga på 1-4 per år. Nuvarande fyra LVM-placeringar väntas bli avslutade under våren, men en ny är på ingång. Består trenden av ökade placeringar är risken stor för ännu större underskott än nuvarande årsprognos. Äldreomsorg Äldreomsorgens resultat t.o.m. mars är -1,5 mkr (exkl. semesterlöneskulden), motsvarande resultat år 214 var 1,7 mkr. Det som framförallt har försämrat resultatet är att särskilt boende och utredning/bedömning avlösning har svårt att hålla budgeten. Prognosen för helåret är -3,6 mkr. Framtidens äldreomsorg som har ett resultat på,2 mkr i mars. Det som förväntas i helårsprognosen är att Framtidens äldreomsorg bidrar med ett plusresultat på 1 mkr. Avdelningsgemensamt visar på ett plusresultat på,9 mkr. I detta resultat ligger medel för arbetskläder som inte börjat förbrukas ännu. Prognosen för avdelningsgemensamt är 1, mkr. Vård och omsorgsboende har i mars ett resultat på -1, mkr vilket är likvärdigt med samma period 214 då resultatet var -,9 mkr. De allra flesta äldre vårdas idag hemma och de som flyttar in på boenden har ett mycket stort omvårdnadsbehov. Det är anledningen till att flera boenden har svårt att hålla budgeten och prognosen för helåret sätts i dagsläget till -1, mkr. Ordinärt boende har ett resultat på strax under nollsträcket, detta är en ökning med nära,4 mkr jämfört med samma månad året innan. De positiva siffrorna kommer främst från Hemsjukvård dag som i mars gör ett resultat på,3 mkr och minusresultatet beror på att hemtjänstproduktionen går -,9 mkr. Detta gör att helårsprognosen sätts till ett nollresultat. Utredning/Bedömning/Avlösning har ett resultat på nära -1,7 mkr t.o.m. mars vilket är en försämring med -1, mkr mot samma period året innan. Denna försämring består till största del av att hemtjänsttimmarna ökat ytterligare. Under 214 ökade antalet hemtjänsttimmar med 23 % motsvarande 4 årsarbetare och vid ingången av är antalet timmar på en hög nivå. Fler ärenden i hemtjänst beror på fler äldre, samt nerdragning av platser på särskilt boende. Antalet personer över 8 år har ökat med 243 personer mellan 21 och enligt befolkningsprognosen är ökningen 235 personer fram till 22. I projektet för framtidens äldreomsorg har medel flyttats till hemtjänsten och