SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND SRF Box 35, Torhamn, tel ,

Transkript

1 SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND SRF Box 35, Torhamn, tel , Preliminär rapport från E-SIN-mötet i Dublin, Irland februari 2003 Jag åkte hemifrån vid halv ett på lördag middag. Flyg upp till Arlanda och därifrån till Dublin. Claus Jensen från De Danske Småöarna stod och väntade på mig vid bagageutlämningen. Skönt att träffa någon som man kan prata svenska med. Claus berättade att Joakim från Finland också hade kommit och att vi skulle träffa honom lite senare på kvällen. Vi bodde inte på samma hotell men Claus steg av vid mitt hotell. När flygbussen stannade utropade han: - Du ska ju bo på ett slott! Ja, jag måste säga att det såg imponerande ut. Det visade sig inte vara ett slott utan en fd flickskola. Men fint var det och bidrog till en mycket trevlig vistelse i Dublin. Lördagkvällen åt vi middag tillsammans med Joakim och diskuterade våra föreningars inställning till Interreg-projektet. Söndagen ägnade vi oss åt att vara turister, men också att läsa in oss på materialet. På kvällen träffade vi Lisa och Graeme från Skottland. Måndagmorgonen kom och nu gällde det att vara skärpt. Det som skulle avhandlas under måndagen var Interreg IIIc- ansökan och den som hjälpte oss igenom denna dag på ett alldeles ypperligt sätt var Mary Owens från Irland. Förutom Danmark, Finland och Sverige var irländarna representerade med sex personer, eller egentligen 7, men 3-månader gamle Theo gjorde inte något större väsen av sig under 2-dagars mötet. Faktaruta om INTERREG IIIC (interregionalt samarbete mellan regioner i EU och dess grannländer) Programmet baseras på konkreta projekt och arbete i nätverk. EU:s medlemsstater är indelade i fyra Interreg IIIc-zoner. Sverige tillhör den Norra zonen. Följande kriterier måste uppfyllas: fem olika länder, varav minst tre måste vara medlemsstater. Dessutom måste länderna komma från minst två zoner. Samtliga områden inom EU kan få stöd. Varje land.ska avsätta sex % av sina Interregmedel till interregional samarbetsverksamhet. Detta innebär att Sverige fördelar ca 83 milj kr till Interreg IIIc-samarbetet Allra först hade vi en genomgång av vad Interreg III c är och till vad man kan söka medel. För E-SINs del är det aktuellt att söka medel för att i nätverk lära och utbyta erfarenheter. Då är det viktigt att trycka på att den vikande populationen är ett gemensamt problem. Vi kan söka pengar till till seminarier, konferenser, hemsida, databas, studieresor, personalutbyte, studier och teknisk support.

2 Mary rekommenderar att projekttiden för E-SINs projekt är 3 år. Vi fick därefter veta vilka regler som gällde för Leading-partner. Det visade sig att Irland kunde iklädda sig denna roll och efter Marys genomgång var jag tacksam för att inte SRF hamnade i den positionen. Som leading-partner så ansvarar man för allt och fungerar som koordinator och drivande. Man ska vara den som håller kontakten med övriga lead-partners i projektet. Det ska finnas en styrgrupp. Ansökningstiden är fortfarande oklar, men vi får räkna med allt ifrån maj-sept. Om ansökan beviljas kan E-SIN söka max euro för det förberedande arbetet, vilket innebär att SRF kan få mina kostnader täckta. Vi får också en andra chans vid avslag. Det stod klart att samtliga hade ambitioner att delta i projektet, enda osäkerheten är Finland. Men man kommer att vara med men kanske inte fullt ut som vi andra. För ansökan måste det bestämmas ett huvudtema. Efter en genomgång av vad de olika länderna uppfattade som huvudproblem så bestämdes detta vara Modernisering av skärgården genom att implementera det nya med det gamla. Samtliga hade erfarenheten att det är svårt att få nya åretrunt inflyttare. Huvudtemat ska sedan innehålla max 5 underteman. Vi fick alla ge förslag till dessa och följande beslutades: 1. Öarnas identitet (kultur, språk, stolthet) fokus på ungdomar (Irland/Finland) 2. Boende (Sverige) 3. Tillgång till allmän service (utbildning, hälsa, transporter, etc. (Frankrike) 4. Hållbar utveckling (Skottland) 5. Öka befolkning ( skapa nya jobb i traditionella näringar, IT, etc) (Danmark/Finland) Hur ska vi genomföra projektet? En arbetsgrupp/tema bildas med 4-5 personer från de olika länderna Denna grupp träffas två ggr/år under 2 års tid. Man har en liten budget kopplad till varje grupp. Gruppen ska ta fram goda exempel och fakta kring sitt tema. Detta ska sedan spridas till skärgårdsbor som politiker. E-SINs årliga konferens finns inte med i projektet utan får finansieras som idag. Alla var överens om att hemsidan kommer att spela en viktig roll. Här ska man bl a hitta olika goda exempel, projektrapporter, etc. När det gäller att lägga upp en databas erbjöd Graeme att detta kunde göras via GINs databas. Ett erbjudande som vi alla tackade för. Vilken är målgruppen? Öborna som är de verkliga experterna Opinionsblidare M fl

3 Resultat Goda exempel Konferens Policydokument Hemsida Material, både skriftligt och nätbaserat som bl a kan användas i olika utbildningar Tillgång till existerande databas via GIN Kunskap Projektorganisation Arbetet i Interreg IIIc drivs enligt principen lead partner principle vilket innebär en kontakt, en ansvarig. STYRGRUPP Vägledare Rådgivare Följa ekonomi och arbetsgrupp FRANKRIKE LEAD-PARTNER Irland DANMARK SKOTTLAND Koordinator 100 % Administratör 50 % SVERIGE FINLAND Kontrakt skrivs mellan varje land och Irland. Vi beslutade att 25% skulle tas med i budgeten för det land som är koordinator i ett tema. Nästa fråga som diskuterades var huruvida varje förening kunde anses ha legal status. Vi kom fram till att vi alla hade det utom Skottland, men att det gick och lösa. Vid mötet fanns en representant med från Irlands regering. Han kommer att författa ett brev som vi andra kan använda oss av när vi uppvaktar våra regeringar. Han kommer att föreslå att varje land bidrar med euro.

4 Vad händer nu? Mary kommer att göra ett utkast utifrån dagens diskussioner och beslut. Detta kommer att bli klart till i slutet av mars. Då vet vi säkert också när ansökan ska vara inlämnad. Hemläxa till varje medlemsförening: 1. Ta fram kostnad för resa från Sverige till de andra länderna 2. Namn på öar som ingår 3. Alla ska vara godkända som partner i april-maj 4. Gör en bedömning över vilka lönekostnader som är aktuella Vi tackade Mary för en mycket bra coachning och önskade henne lycka till med det fortsatta arbetet. Första dagen slutade med att irländarna bjöd oss på middag på en trevlig italiensk restaurang. Därefter gick vi på irländsk pubafton där vi bjöds på irländsk dansuppvisning. Leader+ Tisdagen började med att jag höll en genomgång av LEADER+ i allmänhet och våra Leader+ områden som har anknytning till kust, skärgård och insjöar. Jag berättade också om svårigheterna att få fram de olika LAG-grupperna runt om i Europa då det fortfarande, efter 3½ år, inte tillsatts någon att bygga upp en liknande databas som finns på nationell nivå. Hans-Olof Ståhlgren, på nationella nätverket i Sverige har dock lovat att via sina kontakter försöka få fram användbara kontakter till E-SINs medlemmar. Jag informerade vidare att jag blivit inbjuden till en konferens/mässa i Marstrand den mars där transnationella projekt och idéer ska presenteras. Här skulle E-SIN ges ett bra tillfälle att presentera de projektidéer som vi kommer fram till under dagen. Vilka projektidéer fanns det då? 1. Båtbyggare, både skolor och museum. (Irland) Material önskas från skolor, museer, etc. Jag ska ta kontakt med Hans Noack och Ingemar Rosén. 2. Marin ekoturism (Skottland) 3. IT en möjlighet för att utveckla öarna? (Danmark) 4. Utveckla nya produkter genom att använda tradionellt hantverk (Frankrike) 5. Hälsoprojekt 6. Broschyr över E-SIN Varje medlemsförening som tagit på sig en projektidé gör en ½-sidig sammanställning och lägger ut på E-SINs hemsida. Detta kan jag använda mig av vid en ev. medverkan i Marstrand.

5 Ungdomsprojeket Joakim från Finland hade gjort ett utkast till en projektansökan för ungdomar. Tanken var att, i samband med höstens planerade E-SIN konferens på Irland, det skulle anordnas ett flerdagars seminarium för ungdomar i åldern år, 10 deltagare/land. Här skulle man knyta kontakter, skapa en vi-känsla bland dessa unga visa att det finns likasinnade runt om i Europa. Alla tyckte att idén är mycket bra och viktig, men vi såg vissa problem. Ett av de viktigaste är att ungdomarna måste bli mer involverade i ämnena som ska tas upp under seminariedagarna. Samtidigt såg vi att kostnaderna blev alldeles för stora. Irland som är det land som kan söka medeln tog reda på att maxbeloppet att söka är euro. Därför beslutade gruppen att till årets E-SIN-konferens ska 2 ungdomar/land ges möjlighet att medverka. De deltar i huvudkonferensen, men kommer också att ges stort utrymme för att arbeta fram ett utkast till projektansökan. Irland kommer att ansöka om euro för detta bantade projekt. CMPR Vi diskuterade ingående huruvida det är meningsfullt och viktigt att E-SIN är representerat på CMPR:s möten. Vi enades om att det är viktigt, men att vi ska ges en möjlighet att på mötet på Mallorca i mars att presentera E-SIN. Vi ska inte bara sitta med. Graeme undrade om vi har fått status formel observer. Det är i så fall viktigt att Bengt i brev trycker på detta och ber att få göra en presentation. Pierre Philip ansåg att E-SINs medverkan är mycket viktigt då detta ger oss en möjlighet att göra ett viktigt lobbyarbete. Att hävda de små isolerade öarnas roll rent politiskt. Man ansåg alltså att Bengt bör medverka vid mötet i mars. När det gäller kostnaderna bad man att SRF tar fram dessa och mailar ut till de övriga så delar man på dessa. 3:de E-SIN-konferensen på Irland Nästa konferens kommer att vara den september 2003 på Irland. Vid pennan Ann-Marie