SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 9

Transkript

1 SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 9 Häfte 2, Demokrati del 1 NU92 Individuell uppgift Allmänt Skolnummer Elevnummer Elevidentitet Ämne Gruppnummer Elevgruppsidentitet Gruppidentitet Kön SKOLNR ELEVNR ELEVID AMNE GRPNR EGRPID SOGGRPID KSO Vad är demokrati? Ordet demokrati används i många olika sammanhang. Men vad är egentligen demokrati? 1 Hur vill du beskriva demokrati? Folkstyre Ospec frihet Yttrandefrihet Tryckfrihet Religionsfrihet Rättvisa Uppräkning av politiska termer Republik Det är viktigt Dåligt TYP AV SVAR O29D001 O29D002 O29D003 O29D004 O29D005 O29D006 O29D007 O29D008 O29D009 O29D010 O29D011 O29D013 2 Hur är en människa som är demokratisk? Lyssnar på andra - majoritets beslut Rättvis Behandlar alla lika Yttrandefrihet Ospec fri Osjälvisk Självisk Personliga egenskaper Deltar i samhället genom att rösta mm O29D014 O29D015 O29D016 O29D017 O29D018 O29D019 O29D020 O29D021 O29D022 O29D023 Demokrati, del 1 NU92 Omvärldskunskap, SO: sid 1

2 3 När hände vad? Här nedanför står tre händelser som ingår i demokratins utveckling. Pla - cera in händelserna på rätt ställe i historien genom att dra streck från händelserna till rätt ställe på tidsaxeln. 4 Skatter Religionsfrihet O29D026 O29D029 Tryckfrihet O29D027 O29D030 Kvinnlig rösträtt O29D028 O29D031 Att betala ska tt är i allmänhet inte populärt. De flesta samhällen tar ändå ut skatt. Till vad? Allm. Kommun/Stat Spec. Kommun/Stat Social omsorg Trafiken Kulturen Försvar/polis Fritiden Byggnation Ospec. Bidrag Bistånd Kyrkan O29D032 O29D033 O29D034 O29D035 O29D036 O29D037 O29D038 O29D039 O29D040 O29D041 O29D042 O29D043 5 Inflation st äller till mycket bekymmer för enskilda, för företag och för stater. Förklara vad ordet inflation betyder! Pengars värdeminskning, ospec. Pengars värdeminskning, jämförelse Penningvärdet ökar och/eller minskar Priserna ökar Ökad penningmängd Uppgång av penningvärdet Mängden pengar otillräcklig Nånting med pengar Förklaring med hjälp av arbetslösheten Arbetsmarknadsåtgärder O29D044 O29D045 O29D046 O29D047 O29D048 O29D049 O29D050 O29D051 O29D052 O29D053 O29D054 Frågeindex NU92 Omvärldskunskap, SO: sid 2

3 6 Offentliga sektorn I bland annat senaste valr örelsen har det talats mycket om "den offent liga sektorn". Vad menar man? Svara genom att räkna upp områden som den offentliga sektorn har ansvar för! Skolan Barnomsorg Polis brandkår militär Trafik Renhållning Sjukvård Statliga företag Institutioner Politiska instanser Ospec. jobb i Kommun/Stat Ospec. Sveriges pengar O29D056 O29D057 O29D058 O29D059 O29D060 O29D061 O29D062 O29D063 O29D064 O29D065 O29D066 O29D067 Hur Sverige styrs Som du vet hade vi i Sverige val i september Vet du vad valet gällde? Då vet du kanske också hur Sverige styrs? 7 I val vart tredje år väljer folket representanter till... ja, till vad då? Riksdag Regering Landsting Kommunen Kyrkan Talman Statsminister Minister Spec./ Ospec Olika partier De som skall styra allm. O29D068 O29D069 O29D070 O29D071 O29D072 O29D073 O29D074 O29D075 O29D076 O29D077 O29D078 Vad gör man i kommunen? 8 Vem gör vad? Komplettera modellen genom att på de streckade linjerna skriva in något av orden: Väljer Förbereder Beslutar Genomför besluten Ger service 1: (Kommunstyrelse Kommunfullmäktige) O29D080 2: Kommunfullmäktige O29D081 3: (FOLKET Kommunfullmäktige) O29D082 4: (Kommunfullmäktige Förvaltning) O29D083 Demokrati, del 1 NU92 Omvärldskunskap, SO: sid 3

4 5: Nämnder och styrelser O29D084 6: (Nämnder och styrelser Kommunfullmäktige) O29D085 7: (Förvaltning FOLKET) O29D086 Se flödesschemat i häfte 2 Religionsfrihet Varje demokratisk rättighet vi har idag har kommit till tack vare att det funnits människor beredda att offra mycket för sin övertygelse. Detta gäller även religionsfriheten, en frihet som för oss är så självklar att många inte ens tänker på att den finns. 9 Vad menas med " religionsfrihet" Tro på vad man vill, omotiverat Tillhöra vilken religion man vill Man behöver inte tro alls Tro på vad man vill, UTAN STRAFF Ingen skillnad på religioner O29D087 O29D088 O29D089 O29D090 O29D091 O29D Vad kan religionsfrihet vara bra f ör? Inga krig-våld-konflikter Man får tro på vad man vill Man får tycka vad man vill Bibehållande av religioner Frihet Inget Allt O29D099 O29D100 O29D101 O29D102 O29D103 O29D104 O29D105 O29D Finns det n ågra risker med religionsfrihet? Ja, omotiverat Ja, bråk Ja, orsaker Ja, konstiga sekter Ja, kulturkrockar Ja, annan motivering Nej, omotiverat Nej, osäker Nej, annan motivering Både ja och nej O29D111 O29D112 O29D113 O29D114 O29D115 O29D116 O29D117 O29D118 O29D119 O29D120 O29D121 Frågeindex NU92 Omvärldskunskap, SO: sid 4

5 12 A Är religionsfrihet viktigt? O29D123 B Varför tycker du så? Alla ska få tro på vad de vill Alla ska få tycka vad de vill Frihet Religionsfrihet-demokrati För att förstå varandra Upprepning O29D124 O29D125 O29D126 O29D127 O29D128 O29D129 O29D Hur länge har det funnits religionsfrihet i vårt land? O29D Ge exempel p å någon person eller rörelse som kämpat för religionsfrihet och berätta vad du vet om det! Martin Luther Mahatma Gandhi Martin Luther King Nelson Mandela Jesus Judarna Olof Palme KDS, riksdagspartiet Livets ord Andra personer/rörelser TYP AV SVAR O29D137 O29D138 O29D139 O29D140 O29D141 O29D142 O29D143 O29D144 O29D145 O29D146 O29D147 O29D En lag fr ån 1726 förbjöd människor att samlas till religiösa möten utan för kyrkan och det egna hushå llet (Konventikelplakatet. Konventikel betyder religiös sammankomst). Om kristna från olika hushåll bad tillsammans kunde de bli landsförvisade. Ända fram till 1860 var det förbjudet att bilda egna församlingar. Alla måste tillhöra statskyrkan och förlja religionslagarna stiftades en ny lag. Den innebar att bara misstanken att n ågon tviv lade på den rätta läran var nog för att kalla honom/henne till förhör. Varför infördes sådana bestämmelser? Alla skulle ha samma tro Kontroll över folket Förhindra konflikter Rädda för andra religioner O29D150 O29D151 O29D152 O29D153 O29D154 Demokrati, del 1 NU92 Omvärldskunskap, SO: sid 5

6 16 Hur kom det sig att dessa lagar togs bort? Lagarna var dåliga Folket protesterade Folket följde inte lagarna Politik Konflikter med religionsgrupper Alla ska få tycka och tro vad de vill Det blev religionsfrihet Ingen motivering O29D162 O29D163 O29D164 O29D165 O29D166 O29D167 O29D168 O29D169 O29D I urkristendomen var det fattiga och slavar som drogs till den kristna tron. Varför var det så? Alla lika inför gud Sökte hjälp för att få det bättre Livet efter döden bättre Sökte tröst/gemenskap De blev tvingade Något att tro på Det fanns inget annat att tro på De hade inget annat för sig O29D174 O29D175 O29D176 O29D177 O29D178 O29D179 O29D180 O29D181 O29D Vilka kristna arbetar idag f ör mänskliga rättigheter? Berätta vad du vet! Kyrkan Jehovas vittnen Frälsningsarmén Moder Theresa KDS, riksdagspartiet Protestanter Rockstjärnor-AID-galor Röda korset/rädda barnen Amnesty Annan org/individ O29D186 O29D187 O29D188 O29D189 O29D190 O29D191 O29D192 O29D193 O29D194 O29D195 O29D Varför kan olika kristna människor handla så olika? Försök att förklara! Olika tolkningar av tron Olika individer Kultur-tradition Olika religioner O29D198 O29D199 O29D200 O29D201 O29D202 Frågeindex NU92 Omvärldskunskap, SO: sid 6

7 Arbetarrörelsen är idag en betydelsefull kraft i samhället. Den har sina rötter i händelser i slutet av 1800-talet. Innan dess hade arbetarna inte mycket att säga till om. Hur kom arbetarrörelsen egentligen igång? 20 Bedöm följande förklaringar till att arbetarrörelsen kom igång! (Rangordna förslagen från "mest troligt" till "minst troligt", 1-4) a: En elit fick de ganska tr öga arbetarna att bilda fack - föreningar. Ledarna betydde mest b: Vid 1800-talets slut var tiden mogen f ör en arbetarrörelse. Då var arbetsgivarna så rika och arbetarna så fattiga att rörelsen kom igång nästan av sig själv. c: Överallt i Sverige fanns vanliga arbetare, kvinnor och män, som vågade sätta sig upp mot arbetsgivarna. Genom många vanliga arbetares personliga mod fick arbetarrörelsen fart. d: Teknisk utveckling och dyra maskiner kr ävde att arbe - tarna tog mer ansvar. Därför tyckte arbetsgivarna att arbetarna skulle ha mer att s äga till om. O29D210 O29D211 O29D212 O29D UTVÄRDERING av uppgifterna hittills i det här häftet A Sätt ringar runt alla de ord som du tycker stämmer in på uppgiften: Lätt Svår O29D214 Viktig Oviktig O29D215 Intressant Ointressant O29D216 B Hur mycket har du l äst om det här området under hög - stadiet? Kryssa! (Skala från 1 Ingenting till 8 Väldigt mycket) C Hur har ni l äst? Ge gärna konkreta exempel! O29D217 Film/TV Studiebesök Pratat i klassen Läraren berättar Grupparbete Enskilt arbete Läst i böcker/tidningar Temadagar Anger NÄR de läst Anger hur de läst häftet Anger spec. område O29D218 O29D219 O29D220 O29D221 O29D222 O29D223 O29D224 O29D225 O29D226 O29D227 O29D228 O29D229 Demokrati, del 1 NU92 Omvärldskunskap, SO: sid 7

8 D Vilka inslag i undervisningen tyckte du var s ärskilt givande? Film/TV Studiebesök Pratat i klassen Läraren berättar Grupparbete Enskilt arbete Läst i böcker/tidningar Temadagar Alla Inga Anger spec. område O29D230 O29D231 O29D232 O29D233 O29D234 O29D235 O29D236 O29D237 O29D238 O29D239 O29D240 O29D241 Styrelseskick och rättvisa 22 Antag att regeringen inte gjorde n ågot åt en industri som släpper ut så stora mängder miljöfarliga ämnen att det är farligt för hälsan? Vad skulle du göra? Kryssa! (Skala från 1 Säkert göra till 4 Säkert inte göra) a: Demonstrera O29D242 b: Skriva p å namninsamling O29D243 c: Ringa politiker O29D244 d: Skriva till regeringen O29D245 e: Skriva till tidning O29D246 f: Rösta på annat parti O29D247 g: Gå med i miljögrupp O29D248 h: Vara passiv O29D249 i: Annat, n ämligen O29D250 Hungerstrejka Bojkotta fabrikens produkter Informera mig - berätta för andra Bilda miljögrupp Använda våld O29D251 O29D252 O29D253 O29D254 O29D255 O29D Har du gjort n ågot liknande själv någon gång? O29D257 I så fall, vad? Demonstrerat Skrivit på namninsamling Trädkramat Röstat på miljövänligt parti Ringt politiker O29D258 O29D259 O29D260 O29D261 O29D262 O29D263 Frågeindex NU92 Omvärldskunskap, SO: sid 8

9 24 Antag att regeringen t änkte införa lagar om fängelsestraff för personer som kritiserar regeringen? Vad skulle du göra? (Skala från 1 Säkert göra till 4 Säkert inte göra) a: Demonstrera O29D264 b: Inte lyda regler och lagar O29D265 c: Gå med i gerillagrupp O29D266 d: Ge stöd åt regeringsmotståndare O29D267 e: Försöka fly från landet O29D268 f: Vara passiv O29D269 g: Skriva i tidning O29D270 h: Ordna m öten O29D271 i: Annat, n ämligen O29D272 Inte rösta på det regeringspartiet Utöva våld mot regeringen Nonsenssvar Lektionen i svenska Tobias går i klass 9B. Han har ganska svårt med svenskan. I sjuan och ibland i åttan gick han till specialläraren, men i nian måste han gå i klassen, för specialläraren är upptagen med sjuorna. O29D273 O29D274 O29D275 O29D276 När det är fri skrivning ar läraren en stol och sätter sig bredvis Tobias. En dag när Tobias är sjuk, räcker en av klasskamraterna upp handen och säger: - Se hur bra det går idag, hur mycket hjälp vi får. Så borde det vara jämt. Vi tycker faktiskt att det är orättvist av dig att hjälpa Tobias så mycket. - Jag tycker det skulle vara orättvist av mig att hjälpa alla lika mycket, svarar läraren. Alla ni andra har det ganska lätt med svenskan, men vi vet att Tobias har stora problem. 25 Anser du att läraren gör rätt eller fel? Rätt Fel :... Både rätt och fel Varken r ätt eller fel Borde sagt det p å ett annat sätt Alla ska ha lika mycket hj älp Tobias borde få extra hjälp/ Spec.lärare, TYP AV SVAR O29D279 O29D280 O29D281 O29D282 O29D283 O29D284 O29D285 O29D287 Demokrati, del 1 NU92 Omvärldskunskap, SO: sid 9

10 26 Vilka är dina viktigaste skäl för det svar du gett? Försök förklara så noga du kan! De som har det svårt, mest hjälp Alla, lika mycket hjälp Praktiska anvisningar till läraren De andra klarar sig andå Ej prata om Tobias problem inför klassen Upprepning O29D288 O29D289 O29D290 O29D291 O29D292 O29D293 O29D Att klassen och l äraren har olika åsikt beror på att de ser på Tobias situa tion på olika sätt. Vilken är den stora skillnaden mellan deras synsätt, tycker Du? Elevernas egoism Orättvist enligt eleverna Rättvist/jämlikt enligt läraren Inlevelse - har inlevelse eller saknar inlevelse Lärarens jobb Kritik av läraren Både lärarens och elevernas sidor finns med i svaret Jag tycker så Nonsenssvar O29D300 O29D301 O29D302 O29D303 O29D304 O29D305 O29D306 O29D307 O29D308 O29D UTVÄRDERING av uppgiften Demokrati och styrelseskick (=resten av häf - tet, efter förra utvärderingen) A Sätt ringar runt alla de ord som du tycker stämmer in på uppgiften: Lätt Svår O29D312 Viktig Oviktig O29D313 Intressant Ointressant O29D314 B Hur mycket har du l äst om demokrati och styrelseskick under hög stadiet? Kryssa! (Skala från 1 Ingenting till 8 Väldigt mycket) O29D315 C Hur har ni l äst? Ge gärna konkreta exempel! Film/TV Studiebesök Pratat i klassen Läraren berättar Grupparbete Enskilt arbete Läst i böcker/tidningar Temadagar O29D316 O29D317 O29D318 O29D319 O29D320 O29D321 O29D322 O29D323 Frågeindex NU92 Omvärldskunskap, SO: sid 10

11 Anger NÄR de läst Anger hur de läst häftet Anger spec. område O29D324 O29D325 O29D326 O29D327 D Vilka inslag i undervisningen tyckte du var s ärskilt givande? Film/TV Studiebesök Pratat i klassen Läraren berättar Grupparbete Enskilt arbete Läst i böcker/tidningar Temadagar Alla Inga Anger spec. område O29D328 O29D329 O29D330 O29D331 O29D332 O29D333 O29D334 O29D335 O29D336 O29D337 O29D338 O29D339 Demokrati, del 1 NU92 Omvärldskunskap, SO: sid 11