Brunnshög en äldre järnåldersgård med smide för husbehov eller specialiserad produktion?

Transkript

1 UV GAL RAPPORT 2010:5 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Brunnshög en äldre järnåldersgård med smide för husbehov eller specialiserad produktion? Metallografiska analyser av järnfynd Skåne, Lunds Stad, Brunnshög, Ö. Torn 27:2 m.fl., LUHM Lena Grandin G A L Geoarkeologiskt Laboratorium

2

3 UV GAL RAPPORT 2010:5 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Brunnshög en äldre järnåldersgård med smide för husbehov eller specialiserad produktion? Metallografiska analyser av järnfynd Skåne, Lunds Stad, Brunnshög, Ö. Torn 27:2 m.fl., LUHM Lena Grandin G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Brunnshög en äldre järnåldersgård med smide 3

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Uppsala Portalgatan 2A Uppsala Växel: Fax: e-post: e-post: Riksantikvarieämbetet UV GAL Rapport 2010:5 ISSN Utskrift Uppsala, 2010

5 Innehåll Sammanfattning... 7 Abstract... 8 Inledning... 9 Bakgrund... 9 Frågeställning... 9 Metod och material Metallografisk undersökning Material Resultat Halvfabrikat och arbetsredskap Handtag och krokar Vinklade och vridna föremål Beslag och platta föremål Spikar och nitar, eller avlånga föremål Utvärdering och tolkning av resultaten Metallförekomst, slaggmängd och konstruktion allmän bakgrund Föremålens uppbyggnad och sammansättning Metalltillgång och smidesteknik Ett specialiserat smide eller enbart för husbehov? Referenser Administrativa uppgifter Bilagor Bilaga 1. Sammanställning metallografisk analys Figurer Tabellförteckning Brunnshög en äldre järnåldersgård med smide 5

6 6 UV GAL Rapport 2010:5. Geoarkeologisk undersökning

7 Sammanfattning I samband med arkeologiska undersökningar vid Brunnshög i nordöstra Lund, Skåne, utförda av Riksantikvarieämbetets UV Syd 2008, påträffades välbevarade lämningar efter en gård från äldre järnålder. Vid undersökningen framkom ett omfattande fyndmaterial efter metallhantverk, främst i form av slagger och järnföremål. Gården vid Brunnshög har en för regionen ovanligt lång platskontinuitet som sträcker sig från cirka 300 f. Kr. till 400/550 e. Kr. För att avgöra om smederna på gården har valt olika kvalitéer för olika ändamål; hur skickliga de var på att ta tillvara järnets och stålets olika materialegenskaper samt om de var specialiserade och tillverkade mer än för det lokala behovet har Geoarkeologiskt Laboratorium (GAL) utfört metallografiska undersökningar på 25 föremål av metalliskt järn. Dessa utgör ca 12 % av det totala antalet järnfynd från gården. Järnfynden består dels av obearbetade järnklumpar som gått förlorade i samband med smidet dels av smidda föremål. Bland dessa finns t.ex. nitar/spikar, beslag, vinklade och böjda föremål, samt fynd som klassificerats som halvfabrikat. Resultaten visar att det huvudsakligen finns homogent uppbyggda eller bandade järn. Bland de homogena dominerar ferrit, dvs. mjukt järn. Det förekommer också fosforjärn, liksom stål. De senare med såväl lägre som högre kolhalt. Däremot saknas härdat stål, vilket förväntas i eggredskap, även om vissa typer av knivar fungerar även med de dokumenterade kvalitéerna. Med utgångspunkt i de analyserade fynden, kan man dra slutsatsen att smidet på gården huvudsakligen har varit för husbehov. I det analyserade materialet saknas kvalitéer som härdat stål som är karaktäristisk för t.ex. en del typer av knivar och vapen, även under äldre järnålder. Det rör sig snarare om redskap och bruksföremål. Bland dessa träder det dock fram flera intressanta detaljer som antyder att smederna haft tillgång på flera metaller som råvara, likväl som att metallerna har lagts samman i några av föremålen där band av mjukt järn, fosforjärn och stål har vällts samman. Den observerade materialselektionen kan i viss mån tala för specialiserad produktion, dock inte för annat än olika typer av redskap och bruksföremål. De flesta föremålen uppvisar tecken på omfattande smide där smederna har pressat ut slagg och vikt samman järnet och smitt ut det igen. Huvudsakligen har resultatet blivit lyckat men i några fall är slaggmängden stor och kvalitetsnedsättande vilket också har resulterat i tydlig sprickbildning. Ämnesjärnen är fåtaliga, likt på många andra järnåldersgårdar i regionen, och det kan diskuteras om ämnesjärn utgjort en viktig råvara eller om smederna snarare utgått direkt från slaggrika luppar, något som förekomsten av slaggrikt järn kan tyda på. Det är inte möjligt att entydigt avgöra om smeden eller smederna på gården även har haft andra funktioner de har dock inte varit några noviser i detta hantverk utan arbetat med det tämligen regelbundet. En trolig tolkning av smidet på gården i Brunnshög är att det har varit stationärt och långlivat Brunnshög en äldre järnåldersgård med smide 7

8 Abstract An archaeological excavation, made in 2008, at Brunnshög, in the northeastern part of Lund in Scania in southernmost Sweden, well-preserved remains of a settlement from Early Iron Age was uncovered. The settlement site was probably active from c. 300 BC to AD 400/550, which is unusually long for the region. Among the finds is an extensive material from metalwork comprising slag, forging debris and iron items, but no constructions related to neither production nor forging of iron. Archaeometallurgic analyses have been carried out on a selection (12 %) of the iron items to determine their metal quality, the applied forging techniques and the access to raw material at the site. Another aim was to find out whether the black smiths were specialised and produced items for a larger market or only for the local need. The analysed iron samples include iron lumps rich in slag that were lost during forging, as well as the finalised objects. Among these are for example rivets/nails, fittings, bent iron objects and material that initially were classified as semi-products, possibly currency bars. The results from the archaeometallurgic analyses show that the iron items are either homogenous in their construction or composed of several layers that were welded together. Various combinations of metal qualities have been noted. Among these the homogenous items are mainly made of ferritic iron (soft iron). Phosphoric iron is also present as well as steel with lower or occasionally higher carbon content. However, quenched steel, as expected for edges in some types of knifes or weapons also from Early Iron Age, have not been observed. Knives may, however, also be constructed from the observed qualities. The various qualities have also been combined in laminated objects, where two or three of them have been welded together. According to the results, true currency bars are few, or non-existent, in resemblance with other similar sites from Iron Age. This indicates that currency bars were not as important as raw material. Rather slag rich blooms seem to have been the origin for the smith, as also suggested from the presence of slag rich iron lumps of the same various metal qualities as the objects. Furthermore, the analyses point out a selection of metals for various applications in elongated and bent objects as rivets and nails in contrast to flat objects as fittings. The application was probably mainly for tools and utility items and this production seem to have been continuous at the site. Whether the black smiths were specialised or not is more difficult to confirm, but they certainly controlled the forging technique, how to delimit the slag content and work with various qualities for various applications. 8 UV GAL Rapport 2010:5. Geoarkeologisk undersökning

9 Inledning Bakgrund I samband med arkeologiska undersökningar vid Brunnshög i nordöstra Lund, utförda av Riksantikvarieämbetets UV Syd 2008, påträffades välbevarade lämningar efter en gård från äldre järnålder (Ericson & Lagergren 2009). Vid undersökningen framkom ett omfattande fyndmaterial efter metallhantverk, främst i form av slagger och järnföremål. Inför den vetenskapliga bearbetningen avsattes därför medel inom det uppdragsarkeologiska projektet för metallurgiska analyser av ett mindre urval av fynden. De arkeometallurgiska analyserna av slagg och järn utfördes av Geoarkeologiskt laboratorium (GAL) vid Riksantikvarieämbetet UV Uppsala. Resultaten redovisades i rapporten Smide på en järnåldersgård. (Grandin 2008). Inga rester av härdar eller städ från smidet påträffades. Med hjälp av slagger, lerinfodring och järn var det dock möjligt att få en inblick i vilka processer som hade ägt rum på gården och några av de smidestekniker som smeden behärskat. Såväl smidesskållor som obearbetade järnklumpar visar att smeden hade utgått från en råvara som sannolikt var en järnlupp, dvs. ett järn som kommer mer eller mindre direkt från blästugnen och endast är hopslaget. Järnfynden består dels av obearbetade järnklumpar som troligen gått förlorade i samband med smidet dels av ett stort antal utsmidda föremål. Bland föremålen finns t.ex. nitar/spikar, beslag, vinklade och böjda föremål, samt delar av knivar. De inledande analyserna (Grandin 2008) visar att det bland de obearbetade järnklumparna fanns exempel på stål, medan ett mjukt järn med god formbarhet var vanligare bland de undersökta föremålen. Stål, men mestadels med lägre kolhalter, fanns i enstaka fall i föremålen. Bland föremålen finns olika kategorier, med olika former och delvis olika användningsområden. Detta innebär att man skulle kunna förvänta sig att det krävs olika materialegenskaper, något som det mjukare järnet och det hårdare stålet representerar. Frågeställning Järnet i ett större perspektiv Gården vid Brunnshög har en mycket lång platskontinuitet som sträcker sig från cirka 300 f. Kr. till 400/550 e. Kr. Detta skiljer gården från annan samtida bebyggelse, inte bara i det lokala området utan också i ett regionalt och interregionalt perspektiv. Har den smidesverksamhet som påträffats på platsen haft någon ekonomisk betydelse för invånarna utöver det egna hushållets behov? Den kompletterande metallografiska undersökningen förväntas ge ett bättre underlag för att bedöma huruvida järnföremålen från Brunnshög speglar en specialiserad smeds arbete eller ett mer temporärt gårdssmide. Utfallet av analyserna är således grundläggande för förståelsen av gårdens betydelse sett i förhållande till den omgivande bygden. Brunnshög en äldre järnåldersgård med smide 9

10 Undersökningen Det uppdragsarkeologiska projektets ekonomiska ramar medgav bara analyser av ett litet urval av järnfynden från Brunnshög (12 föremål av 280 st, dvs. ca 4 %). Den begränsade mängden analyserade föremål innebar att det inte var möjligt att avgöra om järn och stål uppträder systematiskt fördelade i de olika föremålstyperna. Därför var det inte heller möjligt att uttala sig om huruvida olika typer av föremål är tillverkade av samma järn- eller stålkvalité, eller om det finns en variation av flera kvalitéer inom de respektive föremålstyperna. Teoretiskt skulle en enhetlighet i materialet inom likartade föremål med samma användningsområde ge en indikation på att smeden tillverkat större likartade volymer av samma produkt och att man i så fall ser tecken på någon form av avsalu. Det senare berör även frågan om smedens kunskaper, huruvida denne var specialiserad, den miljö han verkade i och vilka förutsättningar som fanns där för hantverket. För att avgöra om smederna har valt olika kvalitéer för olika ändamål; hur skickliga de var på att ta tillvara järnets och stålets olika materialegenskaper samt om de var specialiserade och tillverkade mer än för det lokala behovet behövdes emellertid ett större underlag. Medel ansöktes därför för kompletterande metallografiska analyser av 4 5 exemplar var ur några av de förekommande föremålstyperna för att belysa detta såväl vad gäller sammansättning som vilka smidestekniker som har använts. Medel från Crafoordska stiftelsen har finansierat denna metallografiska undersökning och resultaten kommer också att ingå i en artikel av Anne Carlie vid Riksantikvarieämbetet UV Syd som behandlar smidet på platsen Smide för husbehov eller specialiserad produktion?. De kommer även att integreras i en omlandsstudie som utgör grunden för artikeln Människor i en randbygd av samma författare. Båda artiklarna presenteras i en bok i Riksantikvarieämbetet UV:s serie Småskrifter. Metod och material Metallografisk undersökning Metallografiska undersökningar utfördes på polerade prover från 25 föremål av metalliskt järn i påfallande ljus för att bedöma järnkvalitén. Flera av dem undersöktes i både längd- och tvärsnitt, i något fall hela det bevarade föremålet i plan. I mikroskopet kan olika texturer, beroende på kemisk sammansättning och grad av bearbetning utläsas. Proverna undersöks i två steg. Först studeras den polerade ytan för att se slaggförekomst och slaggsammansättning. Slaggerna är ofta små och långsmala till följd av smidet. De är också finkorniga och därmed kan det vara svårt att urskilja deras sammansättning. De innehåller dock vanligen en glasfas som är kiselrik och en eller flera järnoxidmineral, t.ex. wüstit eller magnetit. Ibland förekommer också olivin, ett mineral som innehåller både järn och kisel. I nästa steg etsas proverna med 2 % nitallösning, vilken påverkar metallen olika beroende på dess sammansättning. Metoden är därför 10 UV GAL Rapport 2010:5. Geoarkeologisk undersökning

11 användbar för att bedöma kolhalten i materialet, t.ex. om det är ett mjukt kolfritt järn eller stål med kolinnehåll. Metoden kan också avslöja ett fosforinnehåll, vilket påverkar materialets hårdhets- och seghetsegenskaper. Några termer som används i detaljbeskrivningarna i resultatkapitlet är ferrit som är ett mjukt järn utan kolinnehåll, cementit som är en förening av järn och kol (Fe 3 C), och perlit som är en struktur uppbyggd av omväxlande ferrit och cementit. Generellt medför alltså en större mängd perlit en högre kolhalt och ett hårdare material. Det är också möjligt att se hur järnet har bearbetats t.ex. om olika stycken har sammanfogats. En sådan vällning skapar ibland en söm, eller en fog som syns som en avvikande linje i provet och ibland också kantas av slagg. Man kan också urskilja olika värmebehandlingar som härdning, dvs. en upphettning med påföljande snabb avkylning i t.ex. vatten. Den bildade strukturen kallas martensit. Ett härdat stål kan också anlöpas, för att minska sprödheten och martensiten omformas. Uppvärmning i form av glödgning, utan snabb avkylning, kan även ses i form av cementit som antagit rundare former, så kallad sfäroidisering. Undersökningen genomfördes i ett Zeiss Axioskop 40A polarisationsmikroskop utrustat med en digitalkamera. Material Bland järnföremålen finns olika kategorier, med olika former och delvis olika användningsområden. Detta innebär att vi hypotetiskt skulle kunna förvänta oss att det krävs olika materialegenskaper, något som det mjukare järnet och det hårdare stålet representerar som observerades i den inledande analysen. För att undersöka detta gjordes ett urval ur de formmässigt olika kategorierna. Urvalet påverkades även av fyndens bevarandegrad och vi eftersträvade så mycket metalliskt järn som möjligt för bra analyser. Fynd som man inom projektet valt att konservera var inte heller aktuella för metallografiska analyser. Fynden som ingår i analysmaterialet är alla från kulturlager som överlagrar flera av anläggningarna på boplatsen. Det är möjligt att lokalisera dem i förhållande till dessa men det har inte varit avsikten med denna undersökning. De flesta fynd har gjorts med hjälp av metalldetektor och enligt undersökaren har signalen varit av sådan art att järnet har bedömts som förhistoriskt. De analyserade fynden presenteras kortfattat nedan i tabell 1. Här ingår även tidigare metallografiskt undersökta fynd. I resultatkapitlet beskrivs sedan varje fynd ingående. Såväl deras yttre former, iakttagelser vid provtagning samt observationer i mikroskop följer därefter. För varje fynd följer avslutningsvis en sammanfattande och kommenterande slutsats. Samtliga fynd, även de som analyserades tidigare (Grandin 2008) presenteras slutligen i korthet i tabell i bilaga 1 där man får en översikt över deras slagginnehåll, metallens sammansättning och hur föremålet är tillverkat. Brunnshög en äldre järnåldersgård med smide 11

12 Tabell 1. Fynd som ingår i undersökning och den indelning som gjorts utifrån deras form. De som har analyserats tidigare är kursiverade. Fynd Kontext Kommentar Järnklumpar och järn i slagg 1127 L108 N om gropsystem A53385 järnklump med slagg 1130 L108 N om gropsystem A53385 slagg med järnkoncentrationer 1198 L108 rakt över gropsystem A53385 järnklump med slagg Halvfabrikat o arbetsredskap 812 L108 ten? 819 L108 ten? 947 L108 N om gropsystem A53385 avlångt järnfragment 962 L108 ten? 996 L108 N om gropsystem A53385 järnfragment 998 L108 S om hus 23 ämne 1112 L108 tånge? Handtag och krokar 1020 L108 N om gropsystem A53385 ovanpå hus L108 SÖ om hus 18 krok 1063 L108 mellan hus 20 och 25 krok Vinklade/vridna föremål krok/krampa 1029 L108 N om hus 24 vinklat föremål 1032 L108 ovanpå hus 21 vinklat föremål 1120 L108 ovanpå hus 20 obestämt föremål Beslag, gångjärn, platta föremål 995 L108 NV om hus 26 beslag/gångjärn 999 L108 SV om hus 19 beslag 1003 L108 N om hus 24 platt föremål 1007 L108 SO om gropsystem A53385 platt järnfragment 1014 L108 ovanpå hus 20 platt föremål 1016 L108 N om hus 16 platt föremål 1061 L108 SO om gropsystem A53385 platt järnstycke 1065 L108 platt, eggredskap? Spik och nitar 767 L108 invid hus 20 nit 814 L108 NO om gropsystem A53385 avlångt järnfragment (spik?) 815 L108 ovanpå hus 15 spik 817 L108 ovanpå hus 15 spik 825 L108 invid hus 20 spik 832 L108 ovanpå hus 20 spik/nithuvud 836 L108 Ö om hus 20 spik 843 L108 ovanpå hus 19 spik 948 L108 N om gropsystem A53385 avlångt järnfragment 1041 L108 nithuvud 12 UV GAL Rapport 2010:5. Geoarkeologisk undersökning

13 Figur 1. Två av de undersökta fyndposterna från kategorin järnklumpar och järn i slagg som analyserades vid den tidigare studien (Grandin 2008). Resultat Varje fynd beskrivs grundligt i nedanstående text. De presenteras i samma ordningsföljd som i tabell 1. Såväl deras yttre former, iakttagelser vid provtagning samt observationer i mikroskop följer därefter. För varje fynd följer avslutningsvis en sammanfattande och kommenterande slutsats. Samtliga fynd, även de som analyserades tidigare (Grandin 2008) presenteras slutligen i korthet i bilaga 1 där man får en översikt över deras slagginnehåll, metallens sammansättning och hur föremålet är tillverkat. Många av fynden illustreras också med foton där provtagningsområdet är markerat. Ett urval av foton på detaljerade metallstrukturer från undersökningen i mikroskop finns också i anslutning till respektive fynd. Figur 2. De undersökta fyndposterna från kategorin halvfabrikat och arbetsredskap. Linjer markerar tvär- eller längdsnitt som undersökts. Brunnshög en äldre järnåldersgård med smide 13

14 Halvfabrikat och arbetsredskap F812 Okulär granskning Fyndet är långsmalt och tenformat. (Fig. 2) Längd inklusive korrosionsskikt är ca 50 mm. Tvärsnittet är i det närmast kvadratiskt med sidan 7 mm, eventuellt med något tillplattade hörn. Ena änden verkar ha gått av tvärt, den andra har en mjukare avrundning, men är täckt av ett lager av rost. Vikt 13,0 g. Prov för analys är valt som längdsnitt genom den avrundade kortsidan som också är avsmalnande. Ett tvärsnitt i den avbrutna kortsidan har också valts för analys. Metallografisk undersökning Tvärsnittet är delvis korroderat, eventuellt har det ursprungligen varit kvadratiskt med rundade hörn. I metallen finns i princip ingen innesluten slagg, men små grå droppar, ca 2 3 mikrometer stora. Dessa är homogena i sammansättning men deras sammansättning kan inte urskiljas. De skulle kunna bestå av wüstit men är sannolikt någon järnhaltig fas. Längdsnittet har samma utseende som tvärsnittet men de inneslutna dropparna är något större, drygt 10 mikrometer och i vissa kan även en mörkare fas urskiljas. Metallen är mycket homogent uppbyggd och består av jämnkornig ferrit. I hela snittytan, förutom de allra yttersta ca 300 mikrometrarna förekommer cementit längs kornkontakterna. Kolhalten är totalt sett låg, mindre än 0,1%. Kommentar Stycket är extremt homogent i sin järnstruktur, såväl sammansättningsmässigt som kornstorleksmässigt. Avsaknaden av slagginneslutningar och denna extrema homogenitet är ovanlig under järnålder och det kan inte uteslutas att fyndet är av senare datum. F819 Okulär granskning Fyndet är långsmalt (Fig. 2), tenformat, och kraftigt påverkat av rost varför dess former i tvärsnitt är svårbestämbara. Längd 60 mm, i tvärsnitt 9 6 mm. Det är möjligen avsmalnande i båda kortsidorna. Vikt 10,4 g. Prov för analys är valt genom den något bredare kortsidan. Tvärsnittet är ovalt. Metallografisk undersökning Hela snittet, förutom en tunn korroderad ytterkant består av metalliskt järn. Ingen slagg finns i provet. Vid etsning framträder en mycket homogen stålstruktur där endast de yttre delarna avviker något från resten. Metallen består uteslutande av härdat stål (Fig. 3) Kommentar Stycket är sannolikt av betydligt senare datum än järnålderskontexten. 14 UV GAL Rapport 2010:5. Geoarkeologisk undersökning

15 Figur 3. F819. Detalj på homogent härdat stål. Foto från mikroskopet på etsat prov. F962 Okulär granskning Långsmalt fynd, med rektangulärt tvärsnitt. Fyndet har relativt liten påväxt av rost jämfört med många av de andra. Längd 32 mm, i tvärsnitt 7 4 mm. Vikt 4,7 g. Prov för analys är taget i den kortsida som ser avbruten ut. Vid provtagning delade sig fyndet i två delar längs en spricka där också en del rost finns koncentrerat. På båda sidor om sprickan finns bevarat metalliskt järn. De båda bitarna har satts samman i provet. Figur 4. F962. Översikt på det huvudsakligen ferritiska järnet (ljusa fält) med en stor spricka diagonalt genom provet. I nedre högra hörnet en något förhöjd kolhalt (blåbrunt område). Foto från mikroskopet på etsat prov. Metallografisk undersökning Tvärsnittet formar en tydlig rektangel med en spricka på diagonalen som delar upp det i två delar. Ingen slagg kan dock urskiljas längs sprickan, enbart korrosion. Större slagginneslutningar, upp till mikrometer, med oregelbunden form förekommer fläckvis i metallen liksom i korroderade områden. Två smala stråk med mindre Brunnshög en äldre järnåldersgård med smide 15

16 inneslutningar löper parallellt med den stora sprickan. Inneslutningarna byggs upp av wüstit och en glasfas i något varierande proportioner. Vid etsning framträder en vid första anblicken homogen ferrit. Vid noggrann granskning visar sig dock flera detaljer (Fig. 4). Längs ena långsidan förekommer små mängder cementit i ferritens kornkontakter. Något högre kolhalt, med perlit tillsammans med ferriten, finns i ett litet område i ett hörn på motstående långsida. Dessutom uppträder en överpräglande dendritisk eller globulär textur i ferriten, främst i ett band mellan de två smala stråken av slagginneslutningar som i det närmaste följer sprickan. Längs det ena stråket av slagg syns dessutom en ljus linje i metallen som antyder en vällsöm, eventuellt med skillnader i sammansättning på grund av anrikning av något spårämne. Den överpräglande texturen beror på ett fosforinnehåll. Liknande textur förekommer även sporadiskt i mindre områden nära ytterkanten. Kommentar Stycket är uppbyggt av järn respektive fosforhaltigt järn som ligger diagonalt centralt genom tvärsnittet. Järnkvalitén är god och tämligen jämn med något ökad hårdhet och seghet centralt. Den totala kvalitén är dock nedsatt på grund av sprickbildningen och delvis stor slaggmängd. Figur 5. F998. Översikt på det homogena gjutjärnet med tydliga svarta grafitnålar. Foto från mikroskopet på etsat prov. F998 Okulär granskning Fyndposten utgörs av ett stavformat (Fig. 2) järn med ett tvärsnitt med två parallella, men olika långa, sidor. Sidorna som förbinder de två parallella sidorna är i stora drag lika långa varför tvärsnittet har formen av en likbent parallelltrapets. Detta fynd är det längsta av totalt fyra med samma tvärsnitt. Ett kortare exemplar, F996, som undersökts tidigare är ett gjutjärn. Med tanke på det tidigare resultatet finns antagande om samma sammansättning även i F998. Ett tvärsnitt för analys provtogs genom den avbrutna kortsidan. 16 UV GAL Rapport 2010:5. Geoarkeologisk undersökning

17 Metallografisk undersökning Hela snittet utgörs av ett homogent gjutjärn med grafitnålar. Vid etsning framträder en textur med perlit och cementit (Fig. 5). Kommentar Stycket är tillverkat av en framställningsteknik som är av yngre datum än järnålderskontexten på lokalen och hör inte hemma i den aktuella miljön. F1112 Okulär granskning Långsmalt fynd med troligen en ände bevarad, den andra med rak brottyta (Fig. 2). Längd 30 mm, i tvärsnitt 4 2 mm. Något smalare i bevarade kortänden än den avbrutna. Vikt 2,5 g. Tånge? Ett rektangulärt tvärsnitt vid den avbrutna kortsidan valdes för analys. Figur 6. F1112. Översikt på den tydligt bandade strukturen med växelvisa band av grovkornig ferrit (ljusa band) och finkornigare band av både ferrit och perlit (ljust blå). Foto från mikroskopet på etsat prov. Figur 7. F1112. Detalj ur föregående figur, vriden 90 grader där banden av högre kolhalt (ljust blå) i övre halvan tydligt avgränsar sig mot de kolfria ferritiska områden (ljusa). Här syns också lite innesluten slagg (grå ytor). Foto från mikroskopet på etsat prov. Brunnshög en äldre järnåldersgård med smide 17

18 Metallografisk undersökning Stora delar av snittet består av metalliskt järn, men ytterkanterna och två hörn är något korroderade. En spricka löper från mitt på ena långsidan i en mjuk böj in mot centrala delar av tvärsnittet. På båda sidor om denna finns det rikligt med slagginneslutningar som följer samma riktning, men fortsätter rakt genom snittet ut till motstående långsida. Inneslutningarna är mestadels små, några tiotal mikrometer stora. Ytterligare två band av små inneslutningar löper parallellt med det centrala bandet, närmare kortsidorna. Banden av inneslutningar följer samma riktning men inneslutningarna i sig är vanligen cirkelformade eller i några fall något utsträckta vinkelrätt mot slaggstråkens utbredning. Mellan de tre banden är det tämligen slaggfritt. Inneslutningarna består mestadels av en glasfas, men i vissa dominerar wüstit. Vid etsning framträder en tydligt bandad struktur med växelvisa band av grovkornig ferrit och finkornigare band av både ferrit och perlit (Fig. 6). Kontakten mellan banden följer samma riktning som stråken av slagg som huvudsakligen ligger i banden av ferrit. I ett av ferritbanden finns dock perlitförekomster (Fig. 7) alldeles i anslutning till slaggen. Kommentar Stycket är bandat järn/lågkolhaltigt stål som är smitt av flera lager, möjligen från ett och samma stycke som plattats ut och vikts samman flera gånger. Handtag och krokar F1025 Okulär granskning En långsmal ten som är omböjd i båda ändar men i olika riktningar (Fig. 8). Om den ena är omböjd i planet så är den andra omböjd vinkelrätt mot planet. Längd 55 mm, i tvärsnitt ca 8 7 mm inklusive korrosionsskikt. Vikt 11,3 g. Prov för analys är valt som plansnitt genom den ena omböjningen samt som tvärsnitt i anslutning till plansnittet. Metallografisk undersökning Stora delar av plansnittet är slaggfritt. Endast lokalt finns små ansamlingar av slagginneslutningar. En något större ansamling utgörs av smala inneslutningar som är långsträckta parallellt med ytterformen. De innehåller mestadels wüstit. I tvärsnittet finns en motsvarande koncentration, men här är de inte lika långsträckta. Järnet är homogent i sammansättning. Det består av nästan uteslutande ferrit (Fig. 9) med små mängder cementit i kornkontakterna, lokalt även perlit. Ena halvan av plansnittet uppvisar en tydligt bandad textur med flera parallella band, utan åtskiljande slagginneslutningar, av tämligen finkornig ferrit. Dessa band mynnar successivt ut i en något grövre homogen ferrit utan bandad struktur. 18 UV GAL Rapport 2010:5. Geoarkeologisk undersökning

19 Figur 8. De undersökta fyndposterna från kategorin handtag och krokar. Linjer markerar tvär- eller längdsnitt som undersökts. Rutor visar ytor som undersökts i plan som är parallellt med bilden, vanligen centralt i föremålet. Kommentar Föremålet är homogent i sin sammansättning och består av mjukt järn, ferrit, med endast små mängder cementit. Såväl struktur som textur varierar från ena änden av plansnittet till den andra. Ena delen är tydligt bandad med finkornig ferrit. Andra halvan saknar bandad struktur och ferriten är något grövre. Möjligen markerar detta övergången mellan de olika riktningar som kroken är omböjd i. Det vill säga, snittet löper i samma riktning men bearbetningen är vriden runt en axel som är parallell med snittets längdriktning. Brunnshög en äldre järnåldersgård med smide 19

20 Figur 9. F1025. Detalj på homogen ferrit med små mängder cementit/perlit i kornkontakterna. Provet är något kraftigare etsat och därför mörkare än flera andra prov. Foto från mikroskopet på etsat prov. Figur 10. F1063. Översikt genom krokens omböjning där en struktur framträder som följer samma mönster som ytterformen och slagginneslutningarna. Upprepade band av något olika sammansättning och/eller kornstorlek avlöser varandra. Ferritiskt järn förekommer rikligast, men i varierande kornstorlek från tämligen grovt nära den inre böjen till finkornigare i ytterböjen. Foto från mikroskopet på etsat prov. F1063 Okulär granskning Krok med u-formad omböjning av långsmal ten (Fig. 8). En längre sida är ca 30 mm till omböjningen, en kortare ca 10 mm. Tenens bredd är ca 4 mm längs sidorna men avsmalnande till ca 3 mm vid omböjningen. Total vikt 4,9 g. Prov för analys är valt som plansnitt genom den avslutande omböjningen samt som tvärsnitt mitt i omböjningen. I båda finns tämligen stor andel intakt metalliskt järn men ett hörn av tvärsnittet är korroderat. 20 UV GAL Rapport 2010:5. Geoarkeologisk undersökning

21 Figur 11. F1063. Detalj tvärs över de olika banden från föregående figur där perlit förekommer i ferritens kornkontakter (ljust blå ytor i vänstra delen). Foto från mikroskopet på etsat prov. Figur 12. F1063. Detalj ur föregående figurs högra delar. Mikroskopet är inställt för att skapa den topografiska effekt som tydligt visar små tunna åsryggar i ferriten. Detta beror på ett fosforinnehåll. Foto från mikroskopet på etsat prov. Metallografisk undersökning Plansnittet genom omböjningen visar tydligt ett mönster även i metallen som följer ytterkanternas omböjning. I metallen löper flera tunna parallella stråk av slagg, och delvis även korrosion längs slaggen. Slaggen förekommer i tunna stråk såväl i mer centrala delar som närmare ytterkanterna. Inneslutningarna är i det närmaste heldragna även om kortare avbrott förekommer. Avbrotten är skarpa och riktade vinkelrätt mot deras utbredning. Inneslutningarna består huvudsakligen av wüstit men i vissa förekommer även en glasfas och i ytterligare andra dominerar glas. Det finns dock ingen tydlig uppdelning mellan olika stråk. De Brunnshög en äldre järnåldersgård med smide 21

22 förekommer i olika storlekar. De största är ca 20 mikrometer breda, de näst största ca 10, och de minsta några få mikrometer breda. I tvärsnittet är inneslutningarna mer oregelbundna i formen men förekommer ändå tydligt i flera olika storlekar och de större är koncentrerade i centrala delar medan de mindre förekommer mer perifert. Vid etsning framträder en struktur som följer samma mönster som ytterformen och slagginneslutningarna. Upprepade band av något olika sammansättning och/eller kornstorlek avlöser varandra (Fig. 10). Ferritiskt järn förekommer rikligast, men i varierande kornstorlek från tämligen grovt nära den inre böjen till finkornigare i ytterböjen. I något band är kornen också långsträckta i samma riktning som banden. Nära de centrala större inneslutningarna finns också ett band, eller flera tunnare, av lågkolhaltigt stål där perlit förekommer i ferritens kornkontakter (Fig. 11). I banden med grövre ferrit syns en diffus överpräglande textur, inte dendritisk men väl långsmal, som sannolikt beror på ett fosforinnehåll (Fig. 12). I tvärsnittet framträder den överpräglande fosfortexturen tydligare. I detta snitt kan man urskilja tre tydliga band av olika sammansättning; ytterst lågkolhaltigt stål bestående av ferrit med liten mängd perlit i kornkontakterna, finkornig ferrit därefter och sedan ojämnkornig något grövre ferrit med överpräglande fosfortextur. Det senare dominerar i snittet. Kommentar Kroken är uppbyggd av flera upprepade band och mycket bearbetad. Möjligen är flera kvalitéer sammanvällda. Alternativt är det variationer inom ursprungligen samma stycke. Slagg förekommer, systematiskt, i hela men aldrig i stora volymer utan mestadels som tunna stråk som följer kontakterna mellan de olika banden. Vinklade och vridna föremål F1029 Okulär granskning Omböjd järnten (Fig. 13). Omböjningen är i det närmaste bananformad. Total längd 22 mm. Tenen är rektangulär i tvärsnitt ca 5 4 mm, med störst bredd vinkelrätt omböjningen, och något avsmalnande mot båda kortsidorna. Vikt 1,5 g. Prov för metallografisk analys är taget som tvärsnitt (Fig. 13). Metallografisk undersökning Tvärsnittet är korroderat i ytterkanten men stora delar av de centrala delarna är intakt metalliskt järn. Snittet beskriver snarare en halvcirkel än den rektangel som observerades okulärt med den fastkittade korrosionen. Tvärs igenom snittet, i en vid båge, löper dock en tämligen bred slagginneslutning. Den innehåller wüstit och en glasfas. Mindre slagginneslutningar, följande samma struktur, som är oregelbundna i formen förekommer också. Dessa innehåller mestadels endast en glasfas men wüstit förekommer i en del. Efter etsning framträder en tämligen homogen struktur av lågkolhaltigt stål. Ferrit med mindre mängder perlit i kornkontakterna förekommer i 22 UV GAL Rapport 2010:5. Geoarkeologisk undersökning

23 hela snittytan. En diffust bandad struktur kan anas. Banden följer samma mönster som slagginneslutningarna (Fig. 14) Kommentar Stycket är tillverkat av stycke lågkolhaltigt stål som har vikvällts. Vid någon hopvikning har en större mängd slagg samlats längs en kontaktyta och kraftigt försämrat styckets totala kvalité. Metallen i sig är dock homogen i sin sammansättning. Figur 13. De undersökta fyndposterna från kategorin vinklade/vridna föremål. Linjer markerar tvär- eller längdsnitt som undersökts. Rutor visar ytor som undersökts som i plan som är parallellt med bilden, vanligen centralt i föremålet. Brunnshög en äldre järnåldersgård med smide 23

24 Figur 14. F1029. En diffust bandad struktur kan anas i det ferritdominerande järnet. Foto från mikroskopet på etsat prov. F1032 Okulär granskning En L-formad krok med längsta sidan 35 mm, kortaste 26 mm. Inre böjen är i det närmast rätvinklig. Den yttre är i rundare i formen. Kroken är böjd av en ten med rektangulärt tvärsnitt. Bredd som mest ca 9 mm, minskande till ca 4 6 mm i kortändarna och med en tjocklek på ca 3 mm. Prover för metallografisk analys är tagna som plansnitt genom krokens ena halva och tvärsnitt nära omböjningen (Fig. 13). Metallografisk undersökning Stora delar av plansnittet är korroderat, men tvärsnittet domineras av metalliskt järn. I tvärsnittet framträder några parallella stråk av långsträckta slagginneslutningar som i S-form löper genom snittet. Inneslutningarna är långsmala, ca mikrometer, och består antingen av wüstit eller en glasfas. Ett stråk innehåller endast glasfas medan övriga huvudsakligen innehåller wüstit. Wüstit finns också som mycket små droppformade inneslutningar fördelade i stora delar av tvärsnittet. I plansnittet finns likartade små inneslutningar men även betydligt större, ca mikrometer, och med oregelbunden form. Vid etsning framträder en tydligt sammansatt struktur i tvärsnittet. Ett centralt band av lågkolhaltigt stål omges av ferrit som är relativt grovkornig (Fig. 15). De långsträckta slagginneslutningarna återfinns inom det centrala bandet av stål och i kontakten med ferriten. Det senare gäller speciellt de glasiga slagginneslutningarna som löper längs ena kontakten (Fig. 16). På motstående sida är det dock inneslutningar med wüstit som avgränsar stålet från det mjukare järnet. Denna gräns är tämligen skarp medan den längs de glasiga inneslutningarna är diffusare med en diffundering av kol över kontakten. Kolhalten är som högst i centrala delar av stålet och minskar successivt mot det mjukare järnet. De små slaggdropparna av wüstit som också noterats återfinns inom det ferritiska området. Där stålbandet når ytterkanten är kolhalten lokalt förhöjd till enbart perlit. På motstående sida finns dessutom ett band av perlit som löper längs en mikrometer bred zon även i kontakt 24 UV GAL Rapport 2010:5. Geoarkeologisk undersökning

25 med ferriten (Fig. 15 och 17). Detta kolrika band ser ut att ha bildats genom uppkolning. I plansnittet är förhållandet det omvända mellan det mjuka järnet och stålet. Ferriten förekommer centralt och längs ytterkanterna är stålhalten lokalt högre. Det framkommer dock inga tydliga kontakter mellan de båda järnkvalitéerna. Figur 15. F1032. Hela det undersökta tvärsnittet. Ett centralt band av lågkolhaltigt stål omges av ferrit som är relativt grovkornig. De långsträckta slagginneslutningarna återfinns inom det centrala bandet av stål och i kontakten med ferriten. Längs kortsidorna, främst den vänstra finns en tunn zon av perlit. Foto från mikroskopet på etsat prov. Områdena inom rutorna visas i detalj i följande figurer. Figur 16. F1032. Detalj från övre delen i föregående figur som tydligt visar kontakten mellan ferrit, mjukt järn, längst ner i bild och det kolrikare stålbandet över. Kontakten markeras tydligt av långsmala grå slagginneslutningar. Överst återkommer ferrit igen. Foto från mikroskopet på etsat prov. Kommentar Föremålet är sammansatt av två olika material. Tvärsnittet visar hur ett band av lågkolhaltigt stål löper längs med snittets långsida genom föremålet och kantas av två yttre lager av mjukt järn. Såsom tvärsnittet ser ut idag är stålet inte centralt placerat utan förskjutet mot ena kanten. Det är dessutom svagt böjt. Där det skär ytterkanterna är kolhalten förhöjd; på ena sidan endast mitt för stålbandet, på motstående längs hela kanten. Möjligen har det varit likadant på båda sidorna men delar av kanten saknas. Brunnshög en äldre järnåldersgård med smide 25

26 Figur 17. F1032. Detalj från kanten av föremålet. Kontakten mellan det mjukare järnet och det hårdare stålet, kantat av slagg syns i den vänstra halvan av bilden som i föregående figur. Till vänster syns en mörkt blåbrun zon (se pilen) som utgörs av stål med högre kolhalt. Allra ytterst en zon av grå rost. Foto från mikroskopet på etsat prov. Figur 18. F1120. Bilden illustrerar den ringa mängden innesluten slagg (små grå fläckar) i metallen. Foto från mikroskopet på oetsat prov. Figur 19. F1120. Detalj på det ferritdominerande järnet med små mängder perlit och cementit längs korngränserna (ljust blå). Enstaka slagginneslutningar (grå) löper horisontellt genom bilden. Foto från mikroskopet på etsat prov. 26 UV GAL Rapport 2010:5. Geoarkeologisk undersökning

27 Figur 20. De undersökta fyndposterna från kategorin beslag och platta föremål. Linjer markerar tvär- eller längdsnitt som undersökts. F1120 Okulär granskning En långsmal ten (Fig. 13) med rektangulärt tvärsnitt som antingen är något vridet centralt eller har en stor påväxt av rost. Storlek inklusive korrosionsprodukter är mm men delat tvärsnitt visar en tjocklek på enbart 13 4 mm. Vikt 38,2 g. Det rektangulära tvärsnittet, nära ena kortsidan, har valts för metallografisk analys. Metallografisk undersökning Det mesta av tvärsnittet utgörs av metall. Slagginneslutningar förekommer endast som små, avlånga formationer som ligger koncentrerade i ett flertal stråk längs med snittets långsida (Fig. 18). Även om de är fördelade i stora delar av metallen är den totala förekomsten liten och slaggen är ordentligt utsmidd. Inneslutningarna är Brunnshög en äldre järnåldersgård med smide 27

28 som mest ca 100 mikrometer långa, men inte mer än 10 mikrometer breda. Järnet är ett homogent lågkolhaltigt (ej härdbart) stål. Det är uppbyggt av ferritkorn som är något oregelbundna och ojämnkorniga med jämn fördelning av perlit mellan vissa kornkontakter och mindre mängder cementit lite mer frekvent (Fig. 19). Kommentar Stycket är ett homogent lågkolhaltigt stål, med liten mängd innesluten slagg, som blivit väl bearbetat och utsmitt. Beslag och platta föremål F995 Okulär granskning Beslag/gångjärn, rektangulärt i plan med ena kortsidan något rundad. Centralt på ena långsidan finns ett halvcirkelformat hål. Storlek mm, vikt 72,2 g inklusive tämligen stora mängder rost. Prov för metallografisk analys är valt från långsidan utan hål, i form av ett längdsnitt för halva långsidan (Fig. 20). Figur 21. F995. Homogen grovkornig ferrit (ljust bruna fält). Mängden slagg är större än i flera andra föremål (grå ytor). Foto från mikroskopet på etsat prov. Metallografisk undersökning Stora delar av det undersökta snittet består av metalliskt järn. Endast en mycket liten del har korroderat. I metallen finns tämligen mycket slagginneslutningar (Fig. 21) som är något ojämnt fördelade. De som finns är långsträckta längs med snittets långsida. I några områden är de få, i andra förekommer de rikligt genom hela fyndets tjocklek. De är också tämligen stora (Fig. 23), som mest 1 mm långa och flera hundra mikrometer breda och domineras av wüstit. Ett fåtal mindre slagginneslutningar förekommer också nära den avrundade kortsidan där de böjer av från en central position till en som är närmare ytterkanten. Dessa inneslutningar innehåller också huvudsakligen wüstit. 28 UV GAL Rapport 2010:5. Geoarkeologisk undersökning

29 Vid etsning framträder en mestadels smycket homogen textur. Materialet utgörs av en grovkornig ferrit (Fig. 21). I närheten av de mindre slagginneslutningarna nära den avrundade kortsidan är ferriten dock något finkornigare (Fig. 22) och har små mängder cementit längs kornkontakterna. I de grovkorniga områdena förekommer små parallella cementitnålar, eventuellt nitridnålar, inom ferritkornen (Fig. 23) och lokalt även som subkorngränser i de grova ferritkornen. Kommentar Föremålet är tillverkat av ett kolfattigt järn. Det är grovkornigt och har inte fått någon ökad hårdhet genom fortsatt bearbetning, utan är sannolikt tämligen smidigt. En del stora inneslutningar av slagg är sannolikt kvalitetsnedsättande. Figur 22. F995. Mot ytterkanten är ferritkornen mindre och slagginneslutningarna färre. Foto från mikroskopet på etsat prov. Figur 23. F995. Lokalt förekommer små nålar av cementit eller nitrid i ferriten. Slagginneslutningarna är stora nog för att flera faser ska kunna urskiljas. I de grå ytorna ses olivin (ljusare grå) och glas (mörkare grå). Foto från mikroskopet på etsat prov. Brunnshög en äldre järnåldersgård med smide 29

30 Figur 24. F999. Järnet innehåller tämligen rikliga mängder innesluten slagg (grå ytor) i olika storlekar. Foto från mikroskopet på oetsat prov. Figur 25. F999. Här framträder en homogen textur med genomgående ferritkorn (ljusa fält) med tydliga korngränser. Flera stråk av slagginneslutningar syns tydligt. Foto från mikroskopet på etsat prov. F999 Okulär granskning Beslag? Fynd bestående av tämligen tunn järnplåt (Fig. 20). Rektangulärt med något rundade hörn. Centralt på ena kortsidan och ena långsidan finns halvcirkelformade hål. Storlek mm, vikt 33,5 g. Prov för metallografisk analys är ett tvärsnitt från kortsidan utan hål. Metallografisk undersökning Stora delar av snittet är korroderat men det finns fläckvis bevarade ytor av metalliskt järn i centrala delar. Som mest är dessa ca 0,5 mm breda och några millimeter långa. Inga ytterkanter har något intakt metalliskt järn. 30 UV GAL Rapport 2010:5. Geoarkeologisk undersökning

31 Järnet innehåller tämligen rikliga mängder innesluten slagg (Fig. 24). Denna är långsmal och utsträckt längs med snittets långsida. Inneslutningarna förekommer i olika storlekar. De största är ca 100 mikrometer långa och mikrometer breda och innehåller wüstit och en glasfas i varierande proportioner. De något mindre inneslutningarna innehåller samma faser medan de allra minsta främst består av en glasfas. De senare är som små, 1 2 mikrometer stora, slaggdroppar och är tämligen jämnt fördelade i föremålet. Slagginneslutningarnas långsträckta, och samtidigt något böljande och mjuka former visar att de har sträckts ut och pressats isär under ett varmsmide. Mestadels har slaggen fördelats väl men en del större inneslutningar har blivit kvar. Mängden är tämligen hög och materialet överlag därför sannolikt inte av allra bästa kvalitet. Slaggen i föremålet tolkas vara kvarleva från framställningen och inte en effekt av smidet i form av nybildning längs vällfogar. Vid etsning av provet framträder en homogen textur med genomgående ferritkorn med tydliga korngränser (Fig. 25). Kornen är relativt fina, men det finns tunna stråk med något grövre korn. I de centrala delarna, där kornen är som minst, finns ställvis ett fåtal områden med lite cementit längs korngränserna. Mestadels är det dock helt kolfritt järn. Kommentar Stycket är ett homogent mjukt järn med tämligen stor mängd innesluten slagg. Denna är dock fördelad i stycket i samband med smidet. F1003 Okulär granskning Platt föremål av tämligen tunn och korroderad järnplåt (Fig. 20). I det närmaste rektangulärt, mm stort med en flikig kortsida. Vikt inklusive rost är 35,6 g. Prov för metallografisk analys är taget som ett tvärsnitt från den raka kortsidan. Metallografisk undersökning Ena halvan av det provtagna snittet är tämligen väl bevarat medan den andra halvan nästan genomgående är korroderad. I den mest välbevarade delen framträder två parallella stråk av slagginneslutningar (Fig. 26). De löper centralt genom snittet och följer dess långsida. För övrigt är slaggmängden liten. Inneslutningarna är upp till 80 mikrometer breda, men mestadels inte mer än mikrometer. De innehåller wüstit och en glasfas i varierande proportioner. Med tanke på hur de är koncentrerade längs två tydliga linjer är det möjligt att de representerar en vällfog mellan olika lager av järn. Efter etsning framträder en något bandad textur med utbredning parallellt med slagginneslutningarna (Fig ). Mellan dessa och delvis utanför dem dominerar ferrit med lite perlit i kornkontakterna. På ömse sidor om detta centrala band ökar kolhalten utåt till perlitdominerat med mindre mängder ferrit. På några få ytor är kolhalten ännu högre i ytterkanterna med nästan enbart perlit. Kolhalten är därmed lägst, i ett Brunnshög en äldre järnåldersgård med smide 31

32 centralt band kring slagginneslutningarna och ökar successivt utåt åt båda långsidorna till några tiondels viktsprocent. Även om bandet av slagginneslutningar och förändring av kolhalt löper parallellt representerar det ingen tydlig vällfog mellan olika järnkvaliteter (Fig. 27). Det är snarare en effekt av vikvällning där en avkolning, troligen oplanerad, kan ha skett längs ytor som sedan har vikts samman. Kommentar Föremålet är tillverkat av ett järn/stål med något varierande kolhalt där den högsta kolhalten, några tiondels viktsprocent, är koncentrerat till ytterkanterna. Det är tillverkat av ett stycke som har vikvällts och koncentrerat slagginneslutningar kring en central omvikning. Figur 26. F1003. Föremålet uppvisar en något bandad textur med utbredning parallellt med slagginneslutningarna. Kolhalten ökar mot ytterkanterna, vilket syns tydligast längst ner till vänster. Foto från mikroskopet på etsat prov. Figur 27. F1003. Detalj ur föregående. Bilden är roterad 90 grader. Centralt, runt en slagginneslutning, är kolhalten lägst men ökar successivt åt kanterna i bilden. Foto från mikroskopet på etsat prov. F1014 Okulär granskning Ett platt föremål, oregelbundet rektangulärt i plan (Fig. 20). Ena kortsidan är något bredare och eventuellt tunnare än andra. Storlek mm, vikt 36,0 g. 32 UV GAL Rapport 2010:5. Geoarkeologisk undersökning

33 Prov för analys är taget från den bredare kortsidan, parallellt med långsidan för att se om eventuell tillplattning har skett. I den provtagna delen finns antydan till utplattning, dock inte i den kvarvarande snittytan. Metallografisk undersökning Det mesta av det provtagna snittet utgörs av metalliskt järn. Endast tunna zoner i ytterkanterna är korroderade. Ett fåtal tunna stråk av små slagginneslutningar löper genom snittet parallellt med längsta sidan. De är inte jämnt fördelade utan förekommer i mindre koncentrationer, varav de flesta är nära de båda långsidornas ytterkanter. Lokalt förekommer också slagg mer centralt men i dessa fall inte i lika tydliga stråk utan mer som enstaka inneslutningar. De flesta slagginneslutningarna innehåller till stora delar wüstit, men ett avvikande stråk nära ena ytterkanten har inneslutningar med enbart glasfas. De senare tillhör de största ca mikrometer breda och mikrometer långa. De flesta är dock betydligt mindre, ca 10 mikrometer breda och mikrometer långa. Vid etsning framträder en homogen tämligen grovkornig ferritisk textur med tydliga parallella linjer i många korn (Fig. 28) som visar att järnet har värmebearbetats. Kommentar Föremålet är mycket homogent uppbyggt med jämna, grova korn. Det är värmebehandlat. Järnstrukturen är ovanlig i material från järnåldern och med tanke på den ringa slaggmängden kan det inte uteslutas att materialet är av senare datum. Figur 28. F1014. Föremålet har en homogen grovkornig ferritisk textur. Foto från mikroskopet på etsat prov. F1016 Okulär granskning Platt och plant föremål, men betydligt tjockare än flera av de andra platta. Rektangulärt med något rundade hörn mm stort, vikt 22,0 g. Vid provtagning av tvärsnitt från kortsida för analys framkom en något vinklad profil. Brunnshög en äldre järnåldersgård med smide 33