Miljögifter i avloppsslam

Transkript

1 Miljögifter i avloppsslam - en studie omfattande 19 reningsverk i Västra Götaland Annika Svensson LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND Rapport 2002:39

2 PRODUKTION Länsstyrelsen Västra Götaland, Miljöskyddsenheten TEXT Annika Svensson OMSLAGSBILD Margareta Hernebring PUBLIKATION 2002: 39 ISSN X

3 Förord Förord Denna rapport har tagits fram inom Länsstyrelsen i Västra Götalands läns miljömålsprojekt för riksdagens miljökvalitetsmål Giftfri miljö. Länet har ett stort ansvar för att värna om en bra miljö för människor i länet och att samordna arbetet med utfasning av särskilt farliga ämnen liksom arbetet med fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier. Syftet med rapporten är att ge en bild av förekomsten av några miljögifter i våra tätorter. Avloppsslam används här som en indikator på ämnenas förekomst. Studien omfattar analys av slam från 19 kommunala avloppsreningsverk i olika delar av länet. Rapporten innehåller jämförelser med gällande regelverk och resultat från liknande studier samt omfattar kommentarer till vissa avvikande resultat. Med dagens konsumtionsmönster och spridning av kemiska ämnen i produkter var ämnena förväntade att återfinnas i avloppsslam. Vilka halter som är låga eller höga är emellertid svårt att avgöra eftersom bra referensvärden saknas. Resultaten kommer att integreras i myndigheternas arbete för en minskad användning av hälso- och miljöfarliga ämnen. Resultaten avses även att användas som jämförelse vid kommande uppföljning av riksdagens beslutade delmål Utfasning av särskilt farliga ämnen. Siv Hansson och Margareta Hernebring har varit samordnare för projektet. Projektutförare inklusive framtagande av rapport har varit Annika Svensson, projektanställd för ändamålet. Miljökemist Nicklas Paxéus vid Gryaab, Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag, har varit till stor hjälp vid val av analysparametrar och vid bedömning av resultat. Berörda kommuner, vars avloppsslam har ingått i studien, har fått möjlighet att lämna synpunkter på rapportens innehåll. Diskussioner och material som tas fram inom miljömålsprojektet läggs kontinuerligt ut på projektets hemsida på: Författaren ansvarar själv för rapportens innehåll. Ulrika Samuelsson Miljövårdsdirektör

4 Sammanfattning Sammanfattning Syftet med studien är att förbättra vår kunskap om förekomsten av miljögifter i vårt samhälle. Framförallt om sådana ämnen som är långlivade, toxiska och bioackumulerbara. Därför tog Länsstyrelsen i Västra Götalands län initiativet till denna studie där slam från 19 olika kommunala avloppsreningsverk undersöktes med avseende på innehållet av ftalater, dioxiner, klorbensener, organiska tennföreningar, klorfenoler, PAH, nonylfenol, oktylfenol, klorparaffiner, LAS, triclosan, flourkarboner, EDTA, EOX samt vissa spårämnen. De flesta av ämnena mäts normalt inte i avloppsslam men klassas som särskilt farliga enligt delmål 3 till miljömålet Giftfri miljö och skall därför fasas ut. Reningsverken valdes ut för att få stor variation med avseende på storlek, anslutna verksamheter och geografisk placering. Viktigt att notera är att endast ett slamprov analyserades från varje avloppsreningsverk. Detta innebär att man har en ögonblicksbild av slammens sammansättning och att inga större slutsatser kan dras av resultaten. Trots att vissa slamprov utmärker sig med avseende på föroreningsnivåerna gentemot de övriga, är halterna i de flesta fall låga både ur ett nationellt- och framförallt ur ett internationellt perspektiv. Som jämförelse kan nämnas att slam från alla 19 undersökta reningsverk klarar de gränsvärden som föreslås ska gälla för slam som skall få spridas på jordbruksmark inom EU framöver. Då vi vet att många av ämnena sprids genom diffusa läckage från olika konsumtionsprodukter var det väntat att dessa skulle återfinnas i slamproverna. Vidare visar det sig att slammens sammansättning till större del beror på variationen av anslutna verksamheter till reningsverket än på reningsverkets storlek och regionala placering. Det enda fall där man kan se ett samband mellan slammets föroreningshalt och processval i reningsverket är när det gäller EOX. Här är halten lägre i rötat slam än i orötat. I några fall visar resultaten att slammens innehåll skiljer sig ganska kraftigt åt och ofta kan detta alltså förklaras med vilka typer av verksamheter som är anslutna till respektive reningsverk. Exempelvis visar analysresultaten att slam från ett av reningsverken, vars anslutna verksamheter präglas av verkstadsindustri, innehåller högre halter av metaller och vissa polyaromatiska kolväten än slam från övriga verk i studien. På motsvarande sätt innehåller slam från ett annat av reningsverken, med ett glasbruk anslutet, förhöjda halter av monobutyltenn och slam från ett tredje reningsverk, med ett fotolaboratorium anslutet, förhöjda halter av silver. Till de mer oförklarliga resultaten hör att slam från ett av reningsverken innehöll förhöjda halter av flourkarboner, ett annat av dioxiner och ett tredje av ftalater, jämfört med övriga slam som här analyserades. Resultaten visar även att slam från ett av reningsverken, vilket enligt uppgift i stort sett saknar industriella anslutningar, innehåller förhöjda halter av ett flertal föroreningar. Halterna av LAS, EOX, triclosan, ftalater, tennorganiska föreningar och bor låg i detta slam över medianvärdena för de olika slammens innehåll av respektive förorening.

5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid. 1. Inledning 6 2. Bakgrund Giftfri miljö Föroreningar i slam POP Priority Pollutants Pågående arbete inom området 9 3. Urval av ämnen Urvalskriterier Ftalater Dioxiner Klorbensener Organiska tennföreningar Klorfenoler PAH Nonylfenol/Oktylfenol Klorparaffiner LAS Triclosan Flourkarboner Spårämnen 16 Silver Guld Bor Molybden Antimon Volfram EDTA Urval av avloppsreningsverk Provtagning och analyser Resultat Redovisningsmetod Ftalater Dioxiner Klorbensener Organiska tennföreningar Klorfenoler PAH Nonylfenol/Oktylfenol Klorparaffiner LAS 29

6 Innehållsförteckning Triclosan Flourkarboner Spårämnen EDTA och EOX Osäkerheter Sammanställning av resultat..40 Referenser 43 Bilagor 1. Uppgifter om avloppsreningsverken 2. Avloppsreningsverkens placering i länet 3. Metodbeskrivningar 4. Fullständiga analysresultat 4:1 Ftalater 4:2 LAS, EOX, N-tot och P-tot 4:3 Organiska tennföreningar 4:4 PAH 16 4:5 Klorbensener 4:6 Klorfenoler 4:7 Spårämnen 4:8 Dioxiner 4:9 EDTA, Triclosan, Klorparaffiner och Flourkarboner 5. Omräkning av LAS och triclosan

7 Inledning 1. Inledning Denna rapport presenterar en liten del av det miljömålsarbete som görs på regional nivå av Länsstyrelsen i Västra Götaland. Arbetet har haft som syfte att kartera problemen inom miljömålet Giftfri miljö med slam som en indikator på de ämnen som används i samhället. Giftfri miljö är ett av de femton miljökvalitetsmål som riksdagen fastslog våren 1999, för att vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Till detta miljömål har riksdagen sedan kopplat och beslutat om sex delmål. Mot bakgrund av framförallt delmål 3, utfasning av särskilt farliga ämnen har denna undersökning genomförts. Med studien har Länsstyrelsen i Västra Götalands län gjort en kartläggning av förekomsten av vissa miljögifter i slam från kommunala avloppsreningsverk. Avloppsslam har här valts som indikator då det uppkommer som slutprodukt vid rening av avloppsvatten. Trots att viss biologisk nedbrytning sker i reningsverket, främst av lättnedbrytbara organiska ämnen, avskiljs många stabila och fettlösliga ämnen med slammet. Således kan slammets innehåll av föroreningar ganska väl spegla vilka produkter och kemikalier som används i samhället. Tanken var att på ett mätbart sätt delvis öka kunskapen om var vi befinner oss idag när det gäller användningen av vissa svårnedbrytbara och bioackumulerbara kemikalier i samhället. Resultaten och insikterna från denna studie är också tänkta att kunna användas vid senare uppföljningar. 6

8 Bakgrund 2. Bakgrund 2.1. Giftfri miljö Giftfri miljö är ett av de femton miljökvalitetsmål som riksdagen beslutade om i enlighet med propositionen Svenska miljömål (prop. 1997/98:145). Målen är tänkta att nås inom en generation, alltså innan ca 2020 [12]. För att lyckas kompletterade man denna med propositionen Kemikaliestrategi för giftfri miljö (prop.2000/01:65). I denna arbetar man vidare för att mer precisera vad som kan göras och hur detta ska gå till, både regionalt och nationellt. I Kemikaliestrategi för giftfri miljö preciseras fem delmål som beslutades av riksdagen: 1. Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper 2. Miljö- och hälsoinformation om olika varor. 3. Utfasning av särskilt farliga ämnen. 4. Fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier. 5. Riktvärden för miljökvalitet. 6. Förorenade områden Ämnen som klassas som särskilt farliga och därmed omfattas av delmål 3, är de som är långlivade och bioackumulerbara. Syftet med delmålet är att ämnen som man vet eller misstänker är särskilt skadliga för människor eller miljö inte ska användas. Delmål 4 omfattar alla övriga ämnen som inte är särskilt farliga men som är klassade eller märkta på grund av sin farlighet. Syftet med delmål 5 är att definiera vad som enligt miljökvalitetsmålet skall anses med halter nära bakgrundsnivån respektive nära noll. Ett steg på vägen mot att nå miljökvalitetsmålen är självklart att kraven på delmålen uppfylls. Detta måste säkerställas genom löpande tillsyn och inspektion men också med hjälp av uppföljning av åtgärderna Föroreningar i slam Under lång tid har olika kemiska ämnen använts runt om i vårt samhälle för olika ändamål. Industriländernas ökade materiella välfärd har lett till att användningen under de sista årtiondena har ökat kraftigt. Idag uppskattas minst olika kemiska ämnen förekomma i kommersiellt bruk runt om i världen och av dessa används ca i Sverige [28]. Dessutom förekommer ämnen som vi inte avsiktligt producerar utan som bildas som resultat av produktion, användning eller destruktion av andra ämnen. Beroende på egenskaper har många av ämnena stor betydelse och används därmed i stor utsträckning inom ett flertal områden medan andra har en liten och mer preciserad marknad. Tillverkning och användning av dessa föreningar leder till att många av dem slutligen hamnar i våra kommunala avloppsreningsverk. I princip gäller alltså att avloppsvattnet som når avloppsreningsverket potentiellt kan innehålla varje substans som produceras och/eller används i det aktuella upptagningsområdet. 7

9 Bakgrund De ämnen som är fettlösliga och stabila kommer till största del att ansamlas i slammet där de bryts ner mer eller mindre långsamt. En undersökning av slammets innehåll är därför ett bra sätt att tydliggöra vad vi använder oss av i samhället med avseende på vissa ämnen Huvuddelen av ämnena som har studerats används både i hushåll och inom industrin. Hur stort det relativa bidraget är ifrån respektive källa har inte undersökts utan varierar beroende på ämne. Litteraturstudier och jämförelsen av resultaten pekar på en generell minskning av halterna i avloppsslam från svenska avloppsreningsverk under de senaste åren. Ofta är utsläppen från industrin bättre kartlagda och lättare att komma tillrätta med genom olika punktinsatser medan utsläppen från hushållen är betydligt mer diffusa och därmed svårare att angripa. Det finns därför anledning att tro att minskningen till största del har skett inom den industriella användningen och att utsläppen från hushållen inte har minskat i samma takt. Med detta resonemang borde den totala andelen från hushåll har ökat POP I denna studie har undersökningen huvudsakligen koncentrerats till några av de så kallade POP (Persistent Organic Pollutants). Ämnen vars potentiella effekter varierar något men med det gemensamma att de är organiska ämnen som är persistenta (stabila) mot kemisk, fysikalisk och biologisk nedbrytning. De är samtidigt toxiska och/eller bioackumulerbara. Anledningen till att dessa oönskade föreningar återfinns i vårt samhälle är som tidigare nämnts, antingen ett resultat av avsiktlig produktion och efterföljande användning eller att de bildas oavsiktligt som mer eller mindre diffusa biprodukter i samband med andra aktiviteter. Det problematiska med dessa ämnen är till stor del deras egenskaper som nämnts ovan. Ämnenas fettlösliga förmåga avgör i vilken mån de bioackumuleras samtidigt som persistensen gör att de kvantiteter som nått ut till en viss naturmiljö blir kvar under lång tid. Samtidigt finns då risk för att ämnena kommer att spridas långa vägar med vatten och vind. Ofta är deras akuta toxiska effekter inte speciellt stora utan det är deras långvariga (kroniska) effekter som utgör den stora risken. Det är svårt att dra slutsatser av studier angående ämnenas toxiska verkan. Detta följer av att det dels tar lång tid innan effekterna blir synliga dels att kunskaperna angående effekterna av olika ämnen baseras på studier av en isolerad substans eller en enkel sammansättning [8]. Dessa kunskaper ger i och för sig en bra vägledning men i verkligheten förekommer ämnena oftast i mycket komplexa blandningar där interaktioner mellan olika ämnen mycket väl kan ha betydelse. Förutom de egenskaper angående stabilitet, bioackumulerbarhet och toxicitet som angivits ovan, saknas gemensamma egenskaper inom gruppen. Detta gör att effekterna och dess styrka kan skiljas åt kraftigt inom gruppen, beroende på respektive molekyls specifika utseende och föroreningens sammansättning. Vissa ämnen, till exempel PCB och DDT, har länge varit 8

10 Bakgrund förbjudna på grund av sin starkt toxiska effekt. Utöver de POP:s som är identifierade som skadliga, finns misstankar om att betydligt fler av de vi använder idag, kan vara en bidragande orsak till att vi samtidigt har stora problem med oförklarliga biologiska effekter hos såväl människor som hos djur och natur. Detta eftersom de allra flesta av de POP:s som idag är tillåtna, har förts in utan att man hunnit studera dess långsiktiga effekter varför vi har en stor saknad av kunskap härom Priority Pollutants I stort sett alla av de ämnen som här valts att studera finns i listan över de så kallade Priority Pollutants. Listan innehåller två grupper av ämnen. En grupp utgörs av ämnen som man på grund av dess stabila, bioackumulerbara och toxiska egenskaper vill ersätta med andra mindre farliga alternativ. Ämnena i den andra gruppen är också stabila och bioackumulerbara men om dessa krävs mer kunskap angående dess potentiella toxicitet. Bedömningarna bygger i de flesta fall på data av ämnenas egenskaper i vatten och hur de påverkar vattenlevande organismer [30] och utifrån halterna i slamprover brukar man bedöma kvaliteten på detta Pågående arbete inom området Inom området pågår även mycket annat arbete, både inom och utanför länet. Stor utveckling har under lång tid skett och sker fortfarande, inom till exempel textil-, gummi- respektive färgindustrin. Dessa branscher som länge varit förknippade med miljöstörande kemikalieanvändning. Eftersom det handlar om stabila långlivade föreningar är det viktigt att utfasningen av dessa är en fortgående och kontinuerlig process. Inom Västra Götalands län sker, liksom nationellt, arbetet mer precist genom att öka kunskapen, kartlägga och sortera bort ämnen för att nå ett mer hälsosamt och hållbart samhället. Det handlar om gifter som metaller och organiska föreningar, i luft så väl som i vatten och mark. Inom ramen för detta arbete belyses här några andra projekt som kan vara av intresse. Vissa av projekten pågår medan andra redan är avslutade. Gryaab deltar i ett EU finansierat projekt där man undersöker förekomsten av läkemedelsrester i avloppsvatten, hur de sprids i miljön och deras effekter på vattenlevande organismer. ITM har kartlagt halterna av olika bromerade flamskyddsmedel i slam från ett femtiotal olika avloppsreningsverk runt om i Sverige. Projektet har skett på uppdrag av Naturvårdsverket och har precis slutförts. Rapport nr 5188, Bromerade flamskyddsmedel i avloppsslam. ITM undersöker i samarbete med Stockholm Vatten förekomsten av olika hormonstörande ämnen i slam och utgående vatten från 9

11 Bakgrund Bromma- och Henriksdals reningsverk. Ämnena är nonylfenol, bisfenol A och österogen, dels från P-piller dels naturligt österogen. Studien väntades vara klar under våren ITM har också arbetat med ett projekt där de kartlagt förekomsten av triclosan utanför 10 stora (> pe) avloppsreningsverk. I första steget studerade man innehållet i galla hos tånglake och gädda utanför reningsverken. I två av dessa anläggningar har även halterna i vatten och slam mätts. Genom att mäta före och efter olika reningssteg ville man öka kunskapen om i vilken grad triclosan bryts ner vid olika behandlingsmetoder. Stiftelsen för Miljöstrategisk Forskning, MISTRA, finansierar ett forskningsprogram med namnet Urbana VA-system. Programmet ska försöka bidra till en lösning på problemet: Hur ska systemen för dricks- och avloppsvatten i tätorter utformas och drivas i framtidens hållbara Sverige?. Programmet påbörjades 1998 och första fasen skulle vara klar under våren 2002 för att sedan gå in i fas två. Utförligare information om programmet finns att tillgå på dess hemsida ( Helena Palmqvist på Luleå Universitet presenterade under hösten 2001 sin Lic. avhandling där hon försökte utreda hur vi kan minska riskerna med våra avloppssystem, vilka ämnen som är farliga och vilka metoder som finns att tillgå vid en riskanalys av dessa. På Umeå Universitet arbetar man med att kartlägga förekomsten av antibiotika vid svenska reningsverk. Man ska dessutom analysera slam från reningsverken i Borås, Alingsås, Floda, Umeå, Henriksdal samt Ryaverket för att söka efter nya ämnen. Alltså undersöka om dessa slam innehåller föroreningar som vi tidigare inte varit medvetna om men som kan vara av intresse. Naturvårdsverket genomförde 2001 en utredning angående prioritering av ämnen för screening under de närmaste åren. Det gäller organiska föroreningar och arbetet startade samma år. Naturvårdsverket har också precis, på uppdrag av regeringen, avslutat ett remissarbete avseende "Bra slam och fosfor i kretslopp". Där berör man en del om framtida syn och lagstiftning kring miljöoch hälsoskyddskrav för avloppsslam och dess användning samt om återanvändning av fosfor. Länsstyrelsen i Skåne län har under sommaren 2002 givit ut en rapport med titeln Slam i Skåne län kvalitet, hantering och debatt. Här vill man ge en samlad bild av slamproblematiken och kvalitén på slam från kommunala avloppsreningsverk i Skåne län under åren

12 Bakgrund 3. Urval av ämnen Syftet med studien är att förbättra vår kunskap om oönskade ämnen i avloppsslam samt därmed få en uppfattning om i vilken utsträckning och i vilket sammanhang de används i samhället. Vilka ämnen som förekommer i samband med en viss industriell verksamhet finns ofta en ganska god kunskap om, så intresset ligger istället i att få en uppfattning om användningen och de diffusa utsläppen runt om i samhället Urvalskriterier Ämnena valdes ut med hänsyn till deras stabila-, bioackumulerbara- och toxiska egenskaper och gemensamt för alla är att de är definierade som så kallade Prioriterade ämnen eller som förslag till desamma. Selektionen gjordes så att ämnena finns med på listan över de ämnen som är prioriterade med avseende på ramdirektivet för vatten (se bilaga till direktiv 2000/60/EG), eller i den emissionsdeklaration som enligt föreskrifter ska bifogas miljörapporterna från och med år 2002 (se NFS 2000:13). De är också ämnen som vanligtvis inte mäts varför bromerade flamskyddsmedel, som redan har undersökts i andra studier, inte ingår. Idag analyseras allt slam från tillståndspliktiga reningsverk regelbundet med avseende på nonylfenol, PAH, toluen och PCB. Trots begränsad budget valdes PAH och nonylfenol att tas med i projektet. Anledningen var att man här ville analysera sexton olika isomerer inom gruppen (PAH 16), istället för de sex (PAH 6) vilket är den analys reningsverken brukar göra. Likvärdiga provtagningar och analyser ger också bättre förutsättningar för en jämförelse reningsverken emellan. Beträffande nonylfenol var situationen den, att eftersom man ville analysera oktylfenol medförde det endast en marginell kostnad att samtidigt undersöka slammens innehåll av nonylfenol. Utöver de utvalda organiska ämnena beslutades att studien också skulle innefatta kontroll av antimon, molybden, guld, silver, volfram och bor. As, Ag, W och B valdes ut med rapporten, Halter av 61 spårelement i avloppsslam, stallgödsel, handelsgödsel, nederbörd samt i jord och gröda [25], som bakgrund. Enligt de rådande förutsättningarna i rapporten är det dessa spårämnen som teoretiskt, har den snabbaste fördubblingstiden i matjord om avloppsslam används som gödningsmedel. Även molybden valdes att ha med i studien då denna halt enligt undersökningen Halter av 61 spårelement i avloppsslam, stallgödsel, handelsgödsel, nederbörd samt i jord och gröda [25] är klart högre i slam än i mark. Antimon är intressant då detta bland annat används i samband med bromerade organiska flamskyddsmedel Ftalater Förekomst: Ftalater är den absolut vanligaste gruppen av mjukgörare i plastprodukter (främst i PVC). Av de drygt 1 miljon ton ftalater som 11

13 Urval av ämnen produceras i Västeuropa per år är de kommersiellt viktigaste: DEHP (di-(2- etylhexyl)ftalat) som står för ca 50% av produktionen i Västeuropa, DBP (dibutylftalat) och BBP (butylbensylftalat) [2][4]. Användningsområdena för ftalaterna är många, bland annat i förpackningsmaterial för livsmedel, leksaker, medicinsk utrustning, färger samt olika typer av golv- och väggbeläggningar [4][5][19]. Utsläppen till avloppsreningsverket sker dels vid produktionen dels då ämnet frigörs från den produkt det används i. Egenskaper: Den akuta giftigheten för vattenlevande organismer är hög medan den för människan är lägre [23]. Ångorna kan dock verka irriterade på ögon och luftvägar [23]. Man har också observerat levertumörer och testikelskador hos exponerade försöksdjur [5]. Ftalaterna har en potentiellt bioackumulerande förmåga och DEHP är klassad som reproduktionstoxisk. Enligt proposition 1990/91:90 föreslås en snabb avveckling av de giftigaste ftalaterna Dioxiner Förekomst: Dioxiner kallas en grupp av substanser, totalt 210 st, vilka är polyklorerade dibenzo-p-dioxiner (PCDD) eller polyklorerade dibenzofuraner (PCDF). Dessa ämnen bildas bland annat som förorening vid ofullständiga förbränningsprocesser i närvaro av klor och produceras alltså inte avsiktligt. Exempel kan vara avfallsförbränning och olika okontrollerade bränder. De kan också bildas t.ex. vid klorblekning och vid användning av klorerade lösningsmedel. De olika PCDD och PCDF har mycket olika giftighet och för att kunna göra en samlad bedömning av de toxiska effekterna av en specifik dioxinsammansättning har man infört beräkningssystem med så kallade TEF (toxiska ekvivalens-faktorer). Systemen bygger på att man ska kunna uttrycka halten av enskilda substanser som TCDD-ekvivalenter (TEQ) där TCDD (2,3, 7,8-tetraklorodibenso-p-dioxin) är den giftigaste formen av dioxin [5][18]. För att kunna utvärdera ett resultat måste hänsyn tas till vilket system som använts vid omräkningen då det här finns ett flertal olika. Dioxiner binds hårt till jordpartiklar varför de i avloppsvatten torde bindas till slammet [23] eller till de suspenderade ämnen som inte avskiljs i reningsverket. Egenskaper: En stor del av människans intag sker via fet fisk och feta mejeriprodukter [9]. Dioxiner är i högsta grad ackumulerande substanser med en halveringstid som vanligen ligger på >10 år. Det är klarlagt att dioxiner medverkar till uppkomst av cancer hos vissa djur redan vid mycket låga doser. Huruvida dioxiner är cancerframkallande för människan har däremot studerats och diskuterats under lång tid och delade meningar verkar fortfarande råda på området [8][9]. Effekter på hormonsystemet har dock påvisats i samband med dioxinolyckor. Människor som varit utsatta i samband med dessa har uppvisat störningar i köns- och fortplantningsfunktionerna. 12

14 Urval av ämnen 3.4. Klorbensener Förekomst: De olika klorbensenerna har olika användningsområden. Hexaklorbensen till exempel, används bland annat som fungicid, insektsmedel samt vid tillverkning av andra klorerade aromatiska ämnen [20]. Diklorbensen används som bekämpningsmedel och fram till 1 jan 1990 då ämnet för detta användningsområde förbjöds, också som luftdeodorant bland annat på toaletter [23]. Triklorbensen användes tidigare som carrier vid färgning av textil. I Sverige har användningen upphört men det skulle kunna tänkas att det fortfarande förekommer då det tvättas ur importerade kläder. Egenskaper: De olika ämnenas toxicitet skiljer sig åt men mutagena effekter har påvisats på försöksdjur och vissa ämnen misstänks också ha cancerogena egenskaper Organiska tennföreningar: Förekomst: Organiska tennföreningar används i huvudsak som stabilisatorer i PVC. De tar då hand om frigjord saltsyra och förhindrar därmed korrosion av den inneslutande metallen. Ett annat, mer omdiskuterat område är dess svamp- och bakteriedödande effekt vilket gör att de används i färger (båtbottenfärger) och lacker. På fritids- och småbåtar är dock användandet förbjudet i Sverige sedan 1988 [19]. Egenskaper: Toxiciteten varierar stort inom gruppen och beror på längden och antalet av de alkyl-/arylgrupper som är substituerade till tennatomen [10] [23]. Detta innebär att trisubstituerade tennföreningar är mer toxiska än monosubstituerade. Kolkedjans längd påverkar också på så sätt att metyloch etyltennföreningar är mer toxiska för insekter respektive däggdjur medan butyltennföreningar är mer toxiska för akvatiska organismer [32]. Tennorganiska föreningar bioackumuleras i både mark- och vattenmiljöer. Nedbrytningshastigheten är låg och sker stegvis till slutprodukten SnO 2 [23] [32] Klorfenoler Förekomst: Klorfenoler fungerar och används som antimikrobiella medel. Syftet är därmed att döda eller förhindra tillväxt av mikroorganismer i olika typer av produkter. Det mest kända användningsområdet i Sverige för pentaklorfenol, var som impregneringsmedel för olika trävaror [18] men användningen förbjöds under 70-talet på grund av sin toxicitet [23]. Dock används ämnet fortfarande som rötskyddsmedel i olika delar av världen. Bland annat behandlas textil för att förhindra mögel vid fartygstransporter. Vidare är pentaklorfenol oftast förorenat av oktaklorerade dioxiner och dibensofuraner och är därmed en källa för dioxiner. Inom gruppen av ämnen ökar stabiliteten mot biologisk nedbrytning med ökat antal kloratomer vilket leder till att toxiciteten varierar inom gruppen. Egenskaper: Klorerade fenoler är cellgift och kan ge skador på leverns avgiftningsfunktion [11]. De är mycket giftiga för vattenorganismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljöer [23]. Vissa av klorfenolerna ges beteckningen predioxin med varierande toxicitet [11]. 13

15 Urval av ämnen 3.7. PAH Förekomst: Den största delen av de PAH som finns i vår omgivning bildas som förorening vid ofullständig förbränning av såväl petroleumprodukter som andra kolhaltiga bränslen [10] inklusive fett, kolhydrater och proteiner [11]. De sprids sedan med rökgasernas partiklar och kan återfinnas i stort sett överallt i vår miljö. Egenskaper: De flesta PAH är toxiska, relativt stabila och har en större eller mindre förmåga att bioackumuleras. Några PAH är klassade som cancerogena. Varje kontakt med PAH innebär en kontakt med en ofta väldigt komplicerad sammansättning av mer eller mindre närbesläktade och toxiska ämnen. Detta innebär att den specifika PAH-toxicitet beror på dess sammansättning i helhet Nonylfenol/Oktylfenol Förekomst: Nonylfenolerna (NF) har egentligen inget praktiskt användningsområde i kemtekniska produkter utan används som råvara vid tillverkning av nonylfenoletoxylat (NFEO) och bildas vid nedbrytning av densamma. NFEO tillhör gruppen nonjoniska tensider och används som aktiv komponent i tvätt-, rengörings- och avfettningsprodukter för industriellt bruk. De används också som dispergeringsmedel bl.a. i vattenbaserade färger och bekämpningsmedel. Användningen av nonylfenoletoxylater har minskat kraftigt under de senaste tio åren och har till viss del ersatts av oktylfenoletoxylat. Detta eftersom även nonylfenoletoxylater ingår i den grupp av ämnen som regeringen enligt miljöproposition 90/91:90 ville försöka fasa ut till år 2000 [3][5][6][8][26]. Egenskaper: Ämnena är toxiska för vattenlevande organismer och svårnedbrytbara i vattenmiljö. I jord verkar dock nedbrytningen ske i betydligt större hastighet [7]. Experiment har visat att de kan orsaka störningar i könsfunktionerna hos levande organismer [8]. Hormonell påverkan hos bl.a. fiskar har också påvisats Klorparaffiner (kloralkaner) Förekomst: Klorparaffiner har många användningsområden. De är effektiva, kemikalietåliga och billiga mjukgörare i olika typer av färg [1] och byggmateriel [8][27]. De används också i skärvätskor vid metallbearbetning, transformatoroljor och fogmassor. Högklorerade paraffiner används som flamskyddsmedel [23]. Dessa ämnen är några av de ämnen som är högt prioriterade för avveckling enligt regeringens miljöproposition 90/91:90 och målet är att användningen i Sverige ska avvecklas på frivillig väg [8]. Statistik [27] visar att importen och därmed användandet av klorparaffiner har minskat kraftigt och uppgick 1999 till 230 ton jämfört med de 1098 ton som importerades Egenskaper: De mest undersökta klorparaffinerna är de kortkedjade (C10- C13) och högklorerade. Dessa har visat sig var bioackumulerande, stabila och toxiska [8]. Dessa egenskaper har visat sig öka med ökad kedjelängd och kloreringsgrad [23]. Åtminstone några ämnen inom gruppen har visat sig vara cancerogena [22]. 14

16 Urval av ämnen LAS Förekomst: LAS står för linjära alkylbensensulfonater och är en anjonisk tensid. Den användes länge som aktiv substans i tvätt- och rengöringsmedel för hushållsbruk togs den dock på grund av konsumentpåverkan till stor del bort ur tvättmedel avsedda för svenska marknaden och ersattes av mer miljövänliga alternativ. Resultatet blev att användningen sjönk till 260 ton 1996 jämfört med de 6300 ton som användes 1988 [21]. Ersättning av LAS krävs för att få produkten miljömärkt vilket merparten av tvättmedlena är i Sverige [3]. Egenskaper: LAS är toxiskt för vattenlevande organismer medan den akuta toxiciteten för däggdjur är mycket låg [23]. I inkommande vatten till reningsverken finns LAS dels löst i vatten dels utfällt eller bundet till partikar. De utfällda eller bundna tycks vara mindre toxiska men har en betydligt lägre nedbrytningshastighet än de lösta som till stor del bryts ner i aktivslamsteget [23] Triclosan Förekomst: Triclosan är en klorerad difenyl eter och har de senaste åren fått stor uppmärksamhet då det blivit lite av en symbol för producenternas marknadsföring av antibakteriella medel. En marknadsföring som spelar mycket på människors rädsla för bakterier. Man kan i många fall diskutera dess nödvändighet i de produkter där de används som bland andra är i vissa hygienprodukter (tandkräm, fotspray, deodoranter och munvatten), skärbrädor, tvättsvampar, trasor men också sportkläder [17]. Egenskaper: Triclosan betecknas av Tox-info som mycket giftig för fisk och kräftdjur, lågt akutgiftig för däggdjur, potentiellt svårnedbrytbar och bioackumulerbar [16] samtidigt som det finns en potential för uppkomst av resistenta bakterier. Forskning har visat att triclosan inte bryts ned i reningsverket utan lagras upp i fisk utanför dessa [17]. Vidare är triclosan en predioxin, vilket innebär att den kan bilda dioxiner vid förbränning [17] Flourkarboner Förekomst: Perfluoroktansulfonat (PFOS) är det ämne inom gruppen vars förekomst och eventuella problem uppmärksammats speciellt i Sverige [15][24]. Ämnet kan användas som råvara (monomer) vid tillverkning av impregneringsmedel baserade på polymerer uppbyggda av densamma [14]. Impregneringsmedlena används bland annat för att ge textilier en vatteneller kemikalieavvisande egenskap. De kan också användas för klotterskydd. Vilka produkter de används i har man inte riktigt klart för sig men förmodligen skiljer sig detta lite från land till land. I Sverige är det i till exempel skor, möbler och kläder som impregnerats medan man i USA även har använt det för impregnering an mattor samt för att ge kartong en fettoch vattenavvisandeeffekt [15]. Ämnet förekommer också på grund av sina ytaktiva egenskaper som tensid i vissa skumbrandsläckare och inom industrin bland annat vid metallytbehandling [15]. Hur utbredd användningen och spridningen för övrigt är, vet man inte idag men 15

17 Urval av ämnen kartläggning behövs och förmodligen används det i betydligt fler produkter [15]. Egenskaper: PFOS har visat sig störa reproduktionen hos apor och råttor och har egenskaper som gör att det misstänks vara cancerogent [15]. Ämnet är också bioackumulerbart och extremt svårnedbrytbart [15]. 3M som tidigare var den största producenten av PFOS har avslutat sin tillverkning trots att förbud för produktion saknas. PFOS kommer troligtvis att ingå i det ordinarie miljöövervakningsprogrammet framöver [24] Spårämnen Silver Förekomst: Den största användningen av silverföreningar är som aktiv komponent i fotografisk film, i kemisk analysverksamhet samt i medicinska preparat. Andra användningsområden är i elektronisk utrustning och i smycken. Egenskaper: Silver är inget livsnödvändigt element och har visat sig bioackumuleras i växtplankton samt har en hög giftighet gentemot sötvattenfisk och andra vattenorganismer [23]. Guld Förekomst: Guld används främst i smycken och vid förgyllning, ytbehandling och inom elektronikindustrin. Egenskaper: Guldsalter kan ge allergier [10]. Bor Förekomst: Det största användningsområdet för bor i Sverige har tidigare varit i formen natriumperborat vilket fungerar som blekmedel. I miljömärkt tvättmedel har emellertid ämnet varit förbjudet åtminstone sedan För övrigt har bor begränsad användning i laboratorieglas, i desinfektionsmedel, flamskyddsmedel och speciallegeringar. Egenskaper: Huruvida bor är giftigt eller inte för vattenlevande organismer är inte riktigt fastställt, men i mindre mängder är det livsnödvändigt för vissa växter [23]. Effekter som testikelskador, sterilitet och fosterskador har dock rapporterats vid djurförsök. Som damm och aerosoler orsakar borsyra lätt allvarlig irritation i ögon och övre andningsorgan [46]. Molybden Förekomst: Molybden används framför allt som legeringsmetall i olika järnlegeringar men också som katalysator [46]. Egenskaper: Molybden är essentiell för växter. Djurförsök har visat att kopparomsättningen i levern påverkas av molybdenintag via föda. Höga intag kan hos exempelvis kor och får ge diarréer, avfärgning av hår och skelettförändringar [46]. Antimon Förekomst: Antimon används bland annat som pigment vid keramik- och glastillverkning samt som legeringsmetall med bly och zink [10]. Antimontrioxid i sin tur har använts i bromerade organiska 16

18 Urval av ämnen flamskyddsmedel [23]. Ett annat användningsområde är vid tillverkning av polyesterfiber. Egenskaper: Antimon verkar irriterande för hud och slemhinnor. Detta i kombination med dess höga akuta giftighet ger symtom från mag- och tarmkanalen [10]. Antimon har också hög algtoxicitet. Volfram Förekomst: Volfram används bland annat i glödtrådar, elektriska kontakter, svetselektroder och i olika verktyg för metallbearbetning. Egenskaper: Laboratorieexperiment visar att akut förgiftning på råtta ger symtom som diarré och nervös nedstämdhet. Dock har inga förgiftningsfall på människa rapporterats vid inandning av rent volframmetallstoft [46] EDTA Förekomst: EDTA är en stark komplexbildare och fungerar därför som en avhärdare. Den används främst inom textil-, cellulosa-, metall- och grafisk industri. I hushållsprodukter har användningen som avhärdare minskat kraftigt de senaste åren. Egenskaper: EDTA är biologiskt svårnedbrytbart men bryts ned fotokemiskt under inverkan av solljus 17

19 Urval av avloppsreningsverk 4. Urval av avloppsreningsverk Då budgeten för projektet var begränsad fick en kompromiss göras mellan antalet analyser per slamprov och antalet prov (deltagande reningsverk). Urvalet av de ämnen som var av stort intresse resulterade i att slam från 19 olika avloppsreningsverk skulle analyseras och därmed ge underlag till rapporten. Anläggningarna valdes så att en så stor spridning som möjligt erhölls dels med avseende på reningsverkens storlek dels med hänsyn till typ av verksamheter anslutna till verket. Samtidigt önskades en god geografisk spridning. De 19 olika reningsverken kontaktades och det visade sig att alla ville delta i undersökningen. Nedan presenteras de olika ingående avloppsreningsverken och vilka typer av anslutningar de har som gjorde att de var intressanta att ha med i studien. De delas här in i fyra olika kategorier beroende på antalet fysiskt anslutna personer. Ytterligare information om respektive reningsverk och var i länet de är placerade finns i bilaga 1 respektive bilaga 2. I: <1 000 personer II: personer III: personer IV: > personer Tabell 1: Presentation av de undersökta avloppsreningsverken. Antal anslutna (pers.) Lakvatten Ja Nej Rötning av slam Anslutningar av intresse Producerad mängd slam år 2001 (ton TS) I Bohus-Malmön 400 X hushåll, varv 23 II Donsö (Göteborg) X hushåll 40 Brålanda (Vänersborg) X livsmedel 217 Rävlanda X hushåll 105 Herrljunga X fotolaboratorium 57 Munkedal X hushåll 240 Tranemo X glas-, färgindustri 497 Karlsborg X militär, mekanisk industri 181 III Vara X X tvätteri 160 Lysekil X X fiskindustri, varv 643 Ulricehamn X X blandad industri 293 Åmål X X verkstadsindustri 264 Skara X X mejeri, chark 655 Stenungsund X blandad industri 380 Skene X textilindustri 992 IV Alingsås X X tvätteri, livsmedelsindustri 801 Lidköping X blandad industri 1246 Uddevalla X X blandad industri 1038 Ryaverket X X storstad

20 Provtagning och analyser 5. Provtagning och analyser Vid varje reningsverk togs ett prov som skickades till det anlitade laboratoriet. Tanken var att alla provtagningar skulle göras mellan den 13/12 och den 18/ På grund av vissa omständigheter togs slamproverna från Skara-, Herrljunga- och Donsö reningsverk inte förrän i mitten eller slutet av januari Herrljunga- och Donsö reningsverk tvingades också göra en komplettering av proverna vilket innebar att två provomgångar skickades för analys. Insamlingen av prov skedde genom att personal på respektive reningsverk vid ett tillfälle tog material från fem olika ställen i slamlagret och samlade detta till ett prov. Var proven för respektive verk är tagna finns beskrivet i bilaga 1. Provet bestod med ett fåtal undantag (där slambehandling inte sker) av nyproducerat och stabiliserat slam som sedan hanteras på olika sätt vid de olika verken. Beroende på att processerna på de olika verken ser olika ut med avseende på behandling har man tvingats lösa provtagningen på andra sätt vid vissa verk. Man har dock varit noga med att få ett så jämförbart prov som möjligt. Samlingsprovet skickades till SGAB som också bidrog med information angående provtagningen, provtagningsutrustning i form av skedar, kärl och boxar. Metodbeskrivningar för analyserna återfinns i bilaga 3. Utöver analyser av de i kapitel 3 nämnda föroreningarna gjordes också analyser med avseende på EOX, torrsubstanshalt, total fosfor samt total kväve. 19

21 Resultat 6. Resultat 6.1 Redovisningsmetod Eftersom de flesta av de analyserade ämnena inte ingår i den grupp av indikatorämnen som enligt slamöverenskommelsen ska analyseras i slam kan det i många fall vara svårt att hitta jämförelsedata. En annan faktor som förklarar bristen på analysresultat att jämföra med är att det är först på senare tid som ämnenas hälso- och miljöfarlighet har uppmärksammats. För vissa ämnen, till exempel ftalater, finns en del tillgängliga analysresultat men dessa är i många fall ganska gamla och därmed inte speciellt relevanta längre. Olika undersökningar är också olika utförligt gjorda. Om läsaren är intresserad av en internationell översikt av förekomster av vissa organiska föroreningar i avloppsslam hänvisas till referenserna [39][42]. En vanlig och rimlig metod att redovisa föroreningshalterna, är i massa förorening/kg slam TS. Här har även valts att presentera resultaten i massa förorening/kg fosfor. Anledningen är främst att slambehandlingen på de studerade reningsverken kan skilja sig åt ganska kraftigt. Om slammet rötas, vilket sker vid många av verken, kommer cirka hälften av det organiska materialet att brytas ner. Detta kommer att öka halten av föroreningarna i slammet. Motsatt effekt erhålls om kalk tillsätts slammet vid stabilisering, vilket görs vid några verk. En annan anledning till att titta på mängden förorening per kg fosfor är om man vill jämföra resultaten utifrån slammets möjlighet att utnyttjas som jordförbättringsmedel. Enligt Naturvårdsverket är tanken att slam med bra kvalitet ska ses som en resurs och användas som gödningsmedel. Här är då slammets innehåll av fosfor intressant ur kretsloppssynpunkt. Det är därför viktigt att belysa att föroreningar liksom fosfor, genom slamanvändning, tillförs marken. Det bör dock påpekas att även denna jämförelse har sina brister då fosforavskiljningen mellan de olika reningsverken kan skilja sig kraftigt år beroende på vilka reningsmetoder man använder sig av. Resultaten presenteras enligt följande uppdelning: ftalater, dioxiner, klorbensener, organiska tennföreningar, klorfenoler, PAH, nonyl- /oktylfenol, klorparaffiner, LAS, triclosan, spårämnen, flourkarboner samt EDTA och EOX. För att utifrån de olika föroreningsnivåerna i slammen få en uppfattning om vilka mängder det rör sig om görs följande uppskattning: I ett avloppsreningsverk med en anslutning på personekvivalenter produceras mellan 500 och ton slam TS per år (grov uppskattning), beroende på typ av anslutningar till reningsverket. Det medför att om det i slammet återfinns 1 mg/kg TS har åtminstone 0,5-1 kg förorening/år tillförts reningsverket. Alltså, om en relativt stor del av ämnet ifråga avskiljs med slammet kan mycket små och kontinuerliga utsläpp ge utslag vid en slamanalys. I texten för varje grupp presenteras de viktigaste resultaten. Fullständiga analysresultat finns presenterade i bilaga 4. 20

22 Resultat Kväve och fosfor De flesta av värdena stämmer ganska väl överens med det innehåll av fosfor och kväve som är redovisade i miljörapporterna för år Några resultat som dock skiljer lite är slam från Herrljunga reningsverk som i sin miljörapport för år 2001 redovisar en kvävehalt på 8,4 % samt en fosforhalt på 3,3 % jämfört med de 6,0 % respektive 4,1 % som uppmätts i denna studie. Tranemo reningsverk redovisar i sin miljörapport för samma år en fosforhalt på 1,7 % vilket är ganska lågt jämfört med de 2,5 % som uppmätts nu. Tabell 2: Analysresultat av kväve och fosfor i avloppsslam N-Tot P-tot kvot N/P Rötning % % Bohus-Malmön Reningsverk (Sotenäs) 2,4 1,4 1,7 Donsö Reningsverk (Göteborg) 1,6 2,1 0,76 Brålanda Reningsverk (Vänersborg) 5,6 2,5 2,2 Rävlanda Reningsverk (Härryda) 4,5 2,6 1,7 Herrljunga Reningsverk 6,0 4,1 1,5 Munkedals Reningsverk 3,8 2,0 1,9 Tranemo Reningsverk 4,4 2,5 1,8 Karlsborg Reningsverk 5,4 2,7 2,0 Vara Reningsverk 3,3 3,5 0,94 X Lysekils Reningsverk 3,5 2,9 1,2 X Ulricehamns Reningsverk 3,8 3,3 1,2 X Åmål Reningsverk 3,3 3,4 0,97 X Skara Reningsverk 4,5 3,8 1,2 X Stenungsunds Reningsverk 5,1 3,1 1,6 Skene Reningsverk 3,4 2,2 1,5 Alingsås Reningsverk 3,2 3,5 0,91 X Lidköpings Reningsverk 5,0 2,2 2,3 Uddevalla Reningsverk 3,6 3,2 1,1 X Ryaverket (Göteborg) 3,8 3,4 1,1 X Medianvärde 3,8 2,9 1, Ftalater Denna studie Studien visar att halterna av nio av de tio analyserade ftalaterna ligger med några få undantag under detektionsgränsen på 0,80 mg/kg TS (se bilaga 4:1). Endast di-(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) ligger i nästan alla slamprover på mätbara nivåer (se tabell 3). Nivåerna överensstämmer ganska väl med de som erhållits vid tidigare studier och visar att trenden med sjunkande halter under de senaste åren håller i sig. Medianvärdet av DEHP ligger på 4,8 mg/kg TS (165 mg/kg P). Den högsta halten uppmättes i Donsös slam som innehöll 35 mg/kg TS (1700 mg/kg P). Slammet från Bohus-Malmön väcker ingen uppmärksamhet vad gäller uppmätt halt i mg/kg TS, jämfört med de andra slamproven men det låga 21

23 Resultat fosforinnehållet i detta slam bidrar till högre tillförsel av DEHP till jorden vid eventuell användning som gödningsmedel. Slammet från Åmåls reningsverk utmärker sig med något förhöjda värden på två olika ftalater (se bilaga 4:1). Dessa är di-isobutylftalat och di-nbutylftalat på 1,4 mg/kg TS respektive 1,8 mg/kg TS. I slam från Rävlanda reningsverk uppgår halten di-n-butylftalat till 6,6 mg/kg TS vilket motsvarar 250 mg/kg P. Det bör uppmärksammas att uppmätt halt i slam från ett reningsverk endast är en tredjedel av förväntad halt i jämförelse med tidigare analyser. Det är oklart om detta även gäller för övriga slam då jämförande mätresultat saknas. Förklaringen till skillnaderna kan ligga i att ftalater är vanligt förekommande i olika plaster och att det därmed är lätt att förorena provet vid hanteringen. Samtidigt är det lätt att tappa en del på grund av ämnets flyktighet. Detta resulterar i att det är lätt att få missvisande resultat vid analys. Tabell 3: Analysresultat av di-(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) i avloppsslam DEHP DEHP mg/kgts mg/kg P Bohus-Malmön Reningsverk (Sotenäs) 8,2 590 Donsö Reningsverk (Göteborg) Brålanda Reningsverk (Vänersborg) <0,8 - Rävlanda Reningsverk (Härryda) 7,5 280 Herrljunga Reningsverk 7,5 190 Munkedals Reningsverk 2,0 100 Tranemo Reningsverk 2,0 80 Karlsborg Reningsverk 1,3 47 Vara Reningsverk 1,4 40 Lysekils Reningsverk 6,9 240 Ulricehamns Reningsverk Åmål Reningsverk 4,8 140 Skara Reningsverk 1,5 40 Stenungsunds Reningsverk 2,1 67 Skene Reningsverk 7,0 320 Alingsås Reningsverk 3,7 110 Lidköpings Reningsverk 5,0 230 Uddevalla Reningsverk 1,9 60 Ryaverket (Göteborg) Medianvärde 4,8 165 Jämförelser med tidigare studier Ftalater (främst DEHP) är en av de grupper som är mest välanalyserade i slam och väldokumenterade under de senaste 15 åren. I Danmark ställs liksom i Sverige krav på slam som ska spridas på åkermark. Till skillnad 22

24 Resultat från Sverige finns här krav på innehållet av DEHP som inte får överstiga 50 mg/kg TS. Detta klarar i stort sett allt slam från danska reningsverk [38] liksom alla slam från de här undersökta reningsverken. Nedan följer en sammanställning av några av de undersökningar och resultat som hittats med avseende på uppmätta halter av DEHP i avloppsslam. I en rapport från Naturvårdsverket [30] ingick analyser av några ftalater då man undersökte avloppsslam från 14 olika reningsverk under åren Det visade sig att DEHP förekom i nästan alla dessa slamprover. Halterna låg oftast mellan 100 och 400 mg/kg TS med något undantag över och under. Övriga ftalater som analyserades var dietylftalat, dimetylftalat och di-n-butylftalat. Dessa ämnen kvantifierades endast i ett fåtal prover, i betydligt lägre halter (di-n-butylftalat mg/kg TS) och registrerades inte ens i övriga analyser. Man misstänkte därför att specifika källor var orsaken till förekomsten. I en sammanställning som också gjorts av Naturvårdsverket [5] samt i en rapport gjord på uppdrag av VAV [34] redovisas halter av DEHP från olika undersökningar. Analyserna gjordes i början av 90-talet och halterna låg då vanligtvis över 100 mg/kg TS. Slamanalyser i ytterligare en studie [31] från 1989, där åtta olika reningsverk i Sverige undersöktes visar att halterna då låg från 55 ända upp till 661 mg DEHP/kg TS. Internationella undersökningar visar att halter av DEHP i halter runt 50 och ända upp mot drygt 100 mg/kg TS inte är ovanligt [36][42] Dioxiner Denna studie Resultaten av uppmätta halter av dioxiner presenteras som summa PCDD/PCDF, alltså summan av polyklorerade dibenzo-p-dioxiner och polyklorerade dibenzofuraner och omräkningen har gjorts enligt den internationella standarden. Slam från Karlsborgs reningsverk samt slam från Ryaverket har dioxinhalter på 65 respektive 48 ng/kg TS. Detta är betydligt högre än resultat från övriga reningsverk. Det är svårt att dra några slutsatser angående källorna till dessa höga halter då dioxiner i avloppsvatten kan komma från så många olika håll. Till Ryaverket finns stora förbränningsanläggningar (till exempel Renova) anslutna. Dessa och andra stora industrier och processer kan vara upphovet. För att finna en eventuell källa till de förhöjda halterna i slam från dessa båda reningsverk krävs dock fler analyser och vidare utredning. Även slammet från Stenungsund och Skene har värden som utmärker sig något i förhållande till övriga verk. Det förhöjda värdet i slam från Skene avloppsreningsverk kan eventuellt förklaras av att viss hypokloritanvändning fortfarande förekommer inom textilindustrin. 23

25 Resultat Tabell 4. Analysresultat av dioxiner i avloppsslam (I-TEQ-ekvivalenter) Summa PCDD/PCDF Summa PCDD/PCDF ng/kg TS µg/kg P Bohus-Malmön Reningsverk (Sotenäs) 1,4 0,10 Donsö Reningsverk (Göteborg) 1,0 0,049 Brålanda Reningsverk (Vänersborg) 3,6 0,15 Rävlanda Reningsverk (Härryda) 4,7 0,18 Herrljunga Reningsverk 4,9 0,12 Munkedals Reningsverk 3,6 0,18 Tranemo Reningsverk 6,7 0,27 Karlsborg Reningsverk 65 2,4 Vara Reningsverk 5,0 0,14 Lysekils Reningsverk 10 0,35 Ulricehamns Reningsverk 2,0 0,059 Åmål Reningsverk 7,2 0,21 Skara Reningsverk 3,9 0,10 Stenungsunds Reningsverk 15 0,47 Skene Reningsverk 18 0,84 Alingsås Reningsverk 8,0 0,23 Lidköpings Reningsverk 2,7 0,12 Uddevalla Reningsverk 6,2 0,19 Ryaverket (Göteborg) 48 1,4 Medianvärde 5,0 0,18 Jämförelser med tidigare studier Resultat från en rapport gjord på uppdrag av VAV [34] visar att dioxinhalterna i slam från Malmö och Lund har sjunkit under nittiotalet uppmättes 35 respektive 51 ng TEQ/kg TS och 1997 hade halterna sjunkit till 22 respektive 15 ng TEQ/kg TS. Nedanstående internationella uppgifter angående dioxinhalter i slam presenteras i Dioxin och slam några fakta [41]. Det bör dock tas i beaktande att källhänvisningar saknas. År 1989 uppvisade två prov i Sverige halter på18 resp. 23 ng/kg TS. År 1991 mättes halterna i 172 prov i Tyskland. Medelvärdet var 60 ng/kg TS. År 1993 uppmättes i 13 prov i Storbritannien halter på ng/kg TS. År 1996 uppmättes i Danmark i 35 prov halter på 0,7-54 (medel 9,5) ng/kg TS. Vidare bedömer danska Miljöstyrelsen att halten i danskt slam ligger i medeltal på ca 10 ng/kg TS [41]. I brist på någon känd nationell svensk översikt är detta troligen den bästa uppskattning som kan göras också för svenskt slam (Peter Balmér, personligt meddelande). 24

26 Resultat I Tyskland har man satt ett gränsvärde för dioxiner på 100 ng/kg TS och i USA finns ett förslag om ett gränsvärde på 300 ng/kg TS [41]. Erhållna värden i denna studie ligger alla under dessa nivåer Klorbensener Halterna av klorbensener låg vid tillfället för provtagningen under rapporteringsgränserna för såväl de specifika ämnena (<0,05 mg/kg TS) som för totalhalten av klorbensener (< 0,28 mg/kg TS). Jämförelse med andra analysresultat på slam från svenska reningsverk visar att halterna verkar ha legat på dessa nivåer under ganska lång tid [30] Organiska tennföreningar Tabell 5: Analysresultat av organiska tennföreningar i avloppsslam Monobutyltenn Dibutyltenn Tributyltenn µg/kg TS mg/kg P µg/kg TS mg/kg P µg/kg TS mg/kg P Bohus-Malmön Reningsverk (Sotenäs) 120 8, ,9 Donsö Reningsverk (Göteborg) ,2 29 1,4 Brålanda Reningsverk (Vänersborg) 230 9, ,5 22 0,89 Rävlanda Reningsverk (Härryda) ,3 55 2,1 Herrljunga Reningsverk , ,91 Munkedals Reningsverk ,6 Tranemo Reningsverk ,4 Karlsborg Reningsverk ,6 Vara Reningsverk 290 8, ,7 51 1,4 Lysekils Reningsverk 150 5, ,9 91 3,1 Ulricehamns Reningsverk ,3 Åmål Reningsverk ,7 Skara Reningsverk 160 4,2 50 1,3 10 0,26 Stenungsunds Reningsverk ,0 Skene Reningsverk ,8 Alingsås Reningsverk 270 7, ,2 63 1,8 Lidköpings Reningsverk ,0 Uddevalla Reningsverk 160 5, ,8 33 1,0 Ryaverket (Göteborg) 120 3, ,3 48 1,4 Medianvärde ,8 44 1,6 Denna studie Främst är det halterna av de tennorganiska föreningarna mono-, di- och tributyltenn (MBT, DBT, och TBT) som utmärker sig i slammet. Dessa föreningar finns i varierande halter mellan , respektive µg/kg TS. Tetrabutyltenn i en halt på 4,4 µg/kg TS finns i slammet från Åmåls reningsverk. Även mono- och dioktyltenn registrerades men låg i alla slamprov under 50 respektive 73 µg/kg TS. För övriga föreningar låg halterna under rapporteringsgränsen på 1 µg/kg TS. 25

27 Resultat Den högst halten av MBT uppmättes i avloppsslammet från Tranemo reningsverk, 870 mg/kg TS (35 mg/kg P). En trolig källa är glasbruket Rexam Limmared AB, som använder monobutyltennklorid vid tennbeläggning av glasförpackningar. Själva anläggningen för tennbeläggningen är emellertid inte anslutet till kommunens reningsverk i Tranemo men däremot finns andra lokaler inom företaget som har en sådan anslutning. Utsläppet från glasbruket har inte tidigare analyserats med avseende på MBT. Länsstyrelsen har nu ställt krav på glasbruket att göra sådana mätningar inklusive att utreda källor till utsläpp av tennorganiska ämnen samt lämna förslag till åtgärder. Högst halter av TBT finns i slammet från Lysekils och Bohus-Malmöns reningsverk. I Bohus-Malmön finns anläggning för underhåll och förvaring av båtar vilket troligtvis kan vara en källa till föroreningen. TBT har under många år använts i båtbottenfärger men är sedan drygt tio år förbjuden för användning till fritidsbåtar. Möjlighet finns dock att inhandla den utanför Sverige. Vid en beräkning av de totala utsläppen under ett år visar det sig att det vid Bohus-Malmöns reningsverk endast rör sig om ca 3 g vilket är betydligt mindre än hos de flesta andra reningsverken. De jämförelsevis höga halterna i Lysekil som totalt sett ger en betydligt högre belastning förmodas på samma sätt ha en koppling till de varv som finns där. Jämförelser med tidigare studier En utförlig studie om förekomsten av tennorganiska föreningar i slam från tre olika svenska reningsverk utfördes 1993 [32]. Undersökningen visade att motsvarande värden för MBT, DBT, och TBT då låg på 0,1-0,8 mg/kg TS, 0,2-2,2 mg/kg TS respektive 0,02-0,4 mg/kg TS i slam från de studerade reningsverken. Våra resultat i jämförelse med resultat från undersökningen år 1993 är därmed i samma nivå vad beträffar MBT, medan halterna av DBT och TBT nu är lägre. Framförallt har halterna av DBT nu minskat, cirka 10 gånger. Innehållet av tennorganiska föreningar i slam verkar således ha minskat de senaste åren. Dioktyltenn fanns vid studien år 1993 i halter upp till 0,6 mg/kg TS. Ett av reningsverken, som ingick i studien år 1993, var Gässlösa reningsverk i Borås. Resultatet härifrån visade att slammets innehåll av MBT, DBT och TBT varierade mellan 0,15-0,37 mg/kg TS, 0,8-1,6 mg/kg TS och 0,11-0,21 mg/kg TS. Slam från Gässlösa reningsverk analyserades även hösten år 2001 bland annat med avseende på tennorganiska föreningar [33]. Resultaten visade på ungefär samma halter; 0,07 mg Sn/kg TS för MBT, 0,04 mg Sn/kg TS för DBT och 0,06 mg Sn/kg TS för TBT. Halterna av mono- och dioktyltenn var dock något lägre Klorfenoler Liksom övriga klorfenoler ligger halterna av pentaklorfenol under rapporteringsgränsen på 0.10 mg/kg TS vilket det verkar har gjort under ganska lång tid i Sverige [30]. Internationella undersökningar från slutet på 26

28 Resultat 80-talet och början på 90-talet visar dock på halter av pentaklorfenol mellan 1 och 5 mg/kg TS [36]. 6.7.PAH Denna studie Genomförd studie visar på att medianvärdet för summan av 16 olika PAHföreningar, PAH 16, ligger på 0,54 mg/kg TS. För slam med förhöjt innehåll av PAH 16 är det i de flesta fall pyren, flouranten och/eller fenantren som är höga och ger utslag i totalhalten (se bilaga 4:4). Resterande föreningar ligger med något undantag under rapporteringsgränsen på 0,05 mg/kg TS. Slam från samtliga reningsverk i denna studie klarar slamöverenskommelsens rekommenderade värde på 3,0 mg/kg TS för PAH 6. Detta gäller även för Alingsås avloppsslam trots att halten PAH 16 här uppgår till 5,0 mg/kg TS. Anledningen är innehållet av pyren, bens(a)antracen, krysen och fenantren som tillsammans ger en halt på 2,97 mg/kg TS. Dessa mäts inte vid analys av PAH 6. Tabell 6: Analysresultat av PAH i avloppsslam summa 16 EPA-PAH summa 16 EPA-PAH mg/kg TS mg/kg P Bohus-Malmön Reningsverk (Sotenäs) 2,2 160 Donsö Reningsverk (Göteborg) 0,54 26 Brålanda Reningsverk (Vänersborg) 1,3 53 Rävlanda Reningsverk (Härryda) 1,4 53 Herrljunga Reningsverk 1,0 25 Munkedals Reningsverk <0,4 - Tranemo Reningsverk <0,4 - Karlsborg Reningsverk <0,4 - Vara Reningsverk <0,4 - Lysekils Reningsverk 2,2 76 Ulricehamns Reningsverk 0,50 15 Åmål Reningsverk 2,9 85 Skara Reningsverk <0,4 - Stenungsunds Reningsverk <0,4 - Skene Reningsverk <0,4 - Alingsås Reningsverk 5,0 140 Lidköpings Reningsverk <0,4 - Uddevalla Reningsverk 0,69 22 Ryaverket (Göteborg) 2,9 85 Medianvärde 0,54 53 Jämförelse med tidigare studier PAH som en indikatorsubstans för kvalitetssäkring för slam finns även i Danmark. Danmark tillämpar samma nivå, 3,0 mg/kg TS, som i Sverige men detta värde omfattar för fler PAH-föreningar, 9 stycken [38]. En sammanställning av slamanalyser med avseende på PAH i några olika 27

29 Resultat länder [39][42], visar att halterna av PAH 16 i Tyskland i slutet av 90-talet låg mellan 0,25 och 16,3 mg/kg TS med ett medelvärde runt 6,5 mg/kg TS. I Norge rapporterades då ett medelvärde av PAH på 3,9 mg/kg TS, med något enstaka prov med en halt ända upp mot 30 mg/kg TS. Dessa resultat var något högre än de som rapporterades från Danmark där halterna på alla prov låg under 8,5 mg/kg TS. Internationella undersökningar visar att benso (a)pyren och flouranten i slutet på 80-talet och början på 90-talet, ofta registrerats i halter mellan 1 och 10 mg/kg TS [36]. I Sverige verkade de under samma tid ligga något lägre [29] [30]. 6.8.Nonylfenol/Oktylfenol Denna studie Halterna av nonylfenol i de olika slamproverna är generellt låga. I de flesta fall mellan 1 och 5 mg/kg TS. Tabell 7: Analysresultat av 4-nonylfenol och 4-oktylfenol i avloppsslam 4-nonylfenol 4-nonylfenol 4-oktylfenol 4-oktylfenol mg/kg TS g/kg P mg/kg TS g/kg P Bohus-Malmön Reningsverk (Sotenäs) 5, ,36 26 Donsö Reningsverk (Göteborg) 2, ,07 3,3 Brålanda Reningsverk (Vänersborg) 0,10 4,1 0,01 0,41 Rävlanda Reningsverk (Härryda) ,45 17 Herrljunga Reningsverk 0, ,02 0,5 Munkedals Reningsverk 1,5 74 0,03 1,5 Tranemo Reningsverk 3, ,20 8,0 Karlsborg Reningsverk 2,5 91 0,20 7,3 Vara Reningsverk 2,5 71 0,13 3,7 Lysekils Reningsverk 5, ,20 6,9 Ulricehamns Reningsverk 5, ,52 16 Åmål Reningsverk 0,20 5,8 0,004 0,12 Skara Reningsverk 2,8 74 0,08 2,1 Stenungsunds Reningsverk 0, ,14 4,5 Skene Reningsverk 7, ,29 13 Alingsås Reningsverk 1,5 43 0,15 4,3 Lidköpings Reningsverk 3, ,25 12 Uddevalla Reningsverk 1,9 60 0,14 4,4 Ryaverket (Göteborg) ,35 10 Medianvärde 2,5 91 0,15 4,5 Jämförelser med tidigare studier Resultaten från nonylfenolanalyser har tidigare visat sig skilja ganska mycket beroende på metod, laboratorie och dylikt. Alla analysresultaten i denna studie är betydligt lägre än vad de förväntades vara och avvikelserna kan förklaras i skillnader vid extraktionsförfarandet vid analyserna. 28

30 Resultat Resultatet är något förvånande eftersom de regelbundna analyserna som görs under året på alla anläggningarna visar på halter från 5 och ända upp till 50 mg/kg TS. Även Ryaverkets halter brukar enligt deras egna mätningar ligga högre än de 17 mg/kg TS som uppmätts här. Nonylfenol är en av de indikatorsubstanser som används för kvalitetssäkring för slam. Riktvärdet ligger på 50 mg/kg TS. I Danmark där kraven är hårdare, ligger gränsvärdet på 30 mg/kg TS. Dessa skärptes ytterliggare 1 juli, 2002, då det sänktes till 10 mg/kg TS [38]. Knappt hälften av slammet från danska reningsverk uppfyller detta krav Klorparaffiner Innehållet av klorparaffiner (C10-C13) låg i alla slamprover, under rapporteringsgränsen på 2,0 mg/kg TS. Antalet undersökningar av klorparaffiner i avloppsslam är väldigt begränsat då svårigheterna är stora vid kemisk analys av dessa. Som jämförelse kan dock nämnas att 1990 rapporterades halter på 4-10 mg/kg TS i avloppsslam från Liverpool (C10- C20, % Cl) och 1995 uppmättes 1-65 mg/kg TS i avloppsslam i närheten av industrier i Tyskland (C10-C13, 60 % Cl) [45] LAS Denna studie De flesta olika slamproverna innehåller halter av LAS på upp till 250 mg/kg TS, dock finns vissa verk vars innehåll är betydligt högre. Ryaverkets slam visar på 920 mg LAS/kg TS (27 g/kg P). Även slammet från Lysekil utmärkte sig något men klarar liksom Ryaverkets slam, det gränsvärde för LAS på 1300 mg/kg TS, som Danmark satt upp [38]. Jämförelser med tidigare studier Slamanalyser från reningsverk Stockholm, gjorda på slam producerat under slutet av 1998 och 2000 visar på halter runt 1000 samt 2000 mg/kg TS [40], vilket verkar peka på att de höga halterna är ett storstadsproblem. I rapporten Organiska för(or)eningar i avloppsvatten från kommunala reningsverk [3] analyserade man avloppsvatten med avseende på LAS från olika reningsverk, däribland Donsö, Ryaverket och Uddevalla. Dessa prover togs under våren 1995 och halterna i ingående- liksom utgående flöde låg alla under kvantifieringsgränsen på <2 µg/l. Med hänsyn till hur mycket slam som bildas i förhållande till inkommande vatten, skulle detta teoretiskt, maximalt ge en halt av LAS i slammet i storleksordningen 20, 20 respektive 15 mg/kg TS för respektive verk (se bilaga 5). Analysresultaten i denna undersökning, som alltså är gjord sex år senare skiljer kraftigt då halterna av LAS i slammet från Donsö och Ryaverket är betydligt högre, drygt en tiopotens. För Uddevalla reningsverk stämmer dock de båda resultaten någorlunda. Huruvida halterna verkligen har ökat eller om skillnaderna 29

31 Resultat beror på de osäkerheter som uppstår dels vid analyserna dels vid omräkningen ovan i samband med analyserna är osäkert. Orsaken till de eventuellt förhöjda halterna av LAS i vissa slam kan i så fall vara hushållens val av tvättmedel. Nästan alla tvättmedel som produceras för den svenska marknaden är sedan några år tillbaka, fria från LAS eftersom de är miljömärkta. Många välkända tvättmedelsmärken direktimporteras idag och säljs av så kallade lågpriskedjor, ofta lokaliserade till storstadsregioner. Dessa produkter, som är avsedda för en annan marknad, saknar miljömärkning på paketen trots att de är miljömärkta här, har en annan sammansättning och kan därmed innehåll LAS. Tabell 8: Analysresultat av LAS i avloppsslam LAS LAS mg/kg TS g/kg P Bohus-Malmön Reningsverk (Sotenäs) Donsö Reningsverk (Göteborg) Brålanda Reningsverk (Vänersborg) <50 - Rävlanda Reningsverk (Härryda) Herrljunga Reningsverk <50 - Munkedals Reningsverk 65 3,2 Tranemo Reningsverk 180 7,2 Karlsborg Reningsverk <75 - Vara Reningsverk <50 - Lysekils Reningsverk Ulricehamns Reningsverk 240 7,2 Åmål Reningsverk 170 5,0 Skara Reningsverk 240 6,3 Stenungsunds Reningsverk <50 - Skene Reningsverk 110 5,0 Alingsås Reningsverk Lidköpings Reningsverk 150 6,9 Uddevalla Reningsverk 120 3,8 Ryaverket (Göteborg) Medianvärde 170 7, Triclosan Denna studie Förutom slam från reningsverken i Alingsås och Ulricehamn visar resultaten på att slam från Rävlanda och Bohus-Malmön innehåller något högre halter än slam från övriga avloppsreningsverk. Eftersom både Rävlanda reningsverk och Bohus-Malmöns reningsverk i stort sett saknar industriell belastning, stärker detta de tankar man har om att tandkrämer och flytande tvål som används i hushållen är den största källan till det triclosan som når reningsverket [43]. 30

32 Resultat En uppskattning av att tandkräm innehåller 0.03% triclosan [43] och varje person ansluten till reningsverket använder 500 g tandkräm per år ger ungefär samma mängd som om den uppmätta halten i slammet från Rävlanda reningsverk multipliceras med slamproduktionen år För Alingsås och Ulricehamn är dock den uppmätta halten multiplicerat med slamproduktionen ca 45 % respektive 15 % större än den på ovanstående sätt uppskattade. Detta innebär att triclosan tillförs även från annat håll. Det omvända gäller för övriga verk där den uppmätta halten multiplicerat med slamproduktionen oftast, med några få undantag uppgår till 25 % av den uppskattade. Detta är ju inte helt orimligt med tanke på att en viss del av ingående triclosan följer vattenfasen, en viss nedbrytning sker vid reningsverket samt att alla människor inte använder tandkrämer innehållande triclosan. Ingen av dessa faktorer är medräknade i uppskattningen ovan. Tabell 9: Analysresultat av triclosan i avloppsslam triclosan triclosan mg/kg TS mg/kg P Bohus-Malmön Reningsverk (Sotenäs) 2,1 150 Donsö Reningsverk (Göteborg) 0,47 22 Brålanda Reningsverk (Vänersborg) 0,34 14 Rävlanda Reningsverk (Härryda) 3,7 140 Herrljunga Reningsverk 0,35 8,6 Munkedals Reningsverk 0,53 26 Tranemo Reningsverk 0,34 14 Karlsborg Reningsverk 0,18 6,6 Vara Reningsverk 0,45 13 Lysekils Reningsverk 1,2 41 Ulricehamns Reningsverk 5,1 150 Åmål Reningsverk 0,028 0,82 Skara Reningsverk 0,38 10 Stenungsunds Reningsverk 0,20 6,4 Skene Reningsverk 0,26 12 Alingsås Reningsverk 6,4 180 Lidköpings Reningsverk 1,3 60 Uddevalla Reningsverk 0,18 5,7 Ryaverket (Göteborg) 0,04 1,0 Medianvärde 0,38 14 Jämförelser med tidigare studier Det finns stora kunskapsluckor angående förekomsten av triclosan i vatten och markmiljöer knutna till våra avloppsreningsverk. Speciellt märks detta då det bara verkar finnas ett fåtal analyser gjorda på slam tidigare. Samtidigt saknas standardmetod för denna analys vilket gör att resultaten och framförallt jämförelse av dessa kan vara osäkra. I tabell 10 presenteras dock resultat från analyser gjorda av IVL under hösten Dessa visar på något högre halter än de som uppmätts i denna studie. 31

33 Resultat Tabell 10: Analysresultat av triclosan i avloppsslam under hösten mg/kg TS Bromma 2,8 Loudden 4,4 Henriksdal 3,0 Gässlösa 2,8 Slamanalyser gjorda på Bromma- och Henriksdal reningsverk, inom ITM:s projektet för kartläggning av triclosan (se kapitel 2.5.), visade på halter mellan 3 och 4 mg/kg TS för år Under år 2000 hade halterna stigit till 6-10 mg/kg TS [43]. Analyserna gjordes på primär-, överskotts- och rötslam men inga större skillnader mellan dessa uppmärksammades [43]. Vidare har mätningar gjorts på inkommande- respektive utgående avloppsvatten från sex olika reningsverk som presenteras i Organiska för(or)eningar i avloppsvatten från kommunala reningsverk [3]. Resultaten från denna rapport presenteras i tabell 11. Tabell 11: Analysresultat av triclosan i avloppsvatten (µg/l) Inkommande (µg/l) Utgående (µg/l) Ölmanäs Reningsverk 0,1 0,1 Donsö Reningsverk 0,2 0,1 Lerums Reningsverk 0,3 0,2 Skansverket (Uddevalla) 0,4 - Ryaverket 0,23 0,1 Henriksdals Reningsverk 1,5 - Skillnaderna av halterna i inkommande- och utgående vatten till Donsö reningsverk, Ryaverket och Skansverket i Uddevalla innebär att halterna i slammet vid samma tid (våren 1995) maximalt skulle kunna uppgå till 1,0, 1,0 respektive 3,0 mg/kg TS för respektive verk (se bilaga 5). Ovanstående omräkning skulle dock innebära att ingen nedbrytning av triclosan sker, vilket inte är fallet. Analyserna i denna studie, som är gjorda drygt sex år senare, visar på halterna 0,47, 0,04 samt 0,18 mg/kg TS i slam från samma verk Flourkarboner Denna studie Även halten av perflouroktansulfonat (PFOS) varierar något mellan de olika verken. Orsaken till de förhöjda halterna av PFOS i slammet från reningsverken i Stenungsund och Munkedal, som uppgår till 0,16 respektive 1,0 mg/kg TS, är inte känd eftersom inga uppfattade källor finns. Att det tiden strax före provtagningen skulle ha använts skumsläckare i samband med släckning av en brand någonstans och att detta skulle ha orsakat ett 32

34 Resultat punktutsläpp verkar inte rimligt. Då en utjämning av slamkvalitén sker i de olika processtegen och eftersom PFOS har visat sig till stor del följa vattenfasen till recipienten visar en överslagsräkning att det skulle krävas ett antal brandsläckare under lång tidsperiod för att ge dessa halter i slammet [15]. Troligtvis är det därför andra källor som ger dessa halter. Ämnet i fråga ingår bland annat i vissa produkter avsedda för att ge papper en fettavvisande förmåga. Huruvida dessa typer av produkter avvänds av pappersbruket Munkedals AB har inte undersökts men företaget har egna anläggningar för rening av process- och dagvatten varför dessa inte ska nå det kommunala reningsverket. Tabell 12: Analysresultat av perfluoroktansulfonat (PFOS) i avloppsslam PFOS PFOS mg/kg TS mg/kg P Bohus-Malmön Reningsverk (Sotenäs) <0,02 - Donsö Reningsverk (Göteborg) <0,02 - Brålanda Reningsverk (Vänersborg) 0,026 1,1 Rävlanda Reningsverk (Härryda) 0,034 1,3 Herrljunga Reningsverk 0,025 0,62 Munkedals Reningsverk 1,0 49 Tranemo Reningsverk 0,024 1,0 Karlsborg Reningsverk <0,02 - Vara Reningsverk 0,026 0,74 Lysekils Reningsverk 0,070 2,4 Ulricehamns Reningsverk 0,026 0,78 Åmål Reningsverk 0,052 1,5 Skara Reningsverk <0,02 - Stenungsunds Reningsverk 0,16 5,1 Skene Reningsverk 0,027 1,2 Alingsås Reningsverk 0,087 2,5 Lidköpings Reningsverk <0,02 - Uddevalla Reningsverk <0,02 - Ryaverket (Göteborg) 0,043 1,3 Medianvärde 0,026 1,3 Jämförelser med tidigare studier Många slam innehåller halter på runt 0,020 mg/kg TS som kan tänkas till stor del utgöra den bakgrundshalt som orsakas av diffusa utsläpp till följd av hushållens användning av ämnet. Detta stämmer ganska väl med de månadsprover av slam från Henriksdals- och Bromma reningsverk som analyserades under år 2001 [44] och presenteras i tabell 13. Tabell 13: Analysresultat av PFOS i avloppsslam (mg/kg TS) [44] Vår 2001 Höst 2001 Henriksdals reningsverk 0,033 0,016 Bromma reningsverk 0,016 0,012 33

35 Resultat Spårämnen Silver Som väntat kunde en förhöjd halt av silver (Ag) noteras i slam från Herrljunga reningsverk, troligtvis på grund av det fotolaboratorium som är anslutet till reningsverket. Halten 29 mg/kg TS är i samma storleksordning som den som uppmättes och rapporterades i miljörapporten år 2000 och 1997 men betydligt lägre än de halter som rapporterades för 1998 och 1999, då halten uppmättes till runt 50 mg/kg TS. En beräkning av totala mängden av silver i slammet under år 2001, med utgångspunkt från den uppmätta halten, visar att utsläppet från fotolaboratoriet endast utgör en fjärdedel av den totala mängden silver i slammet. Ursprunget för resterade mängd är oklar. En teori är läckage från silverhaltigt slam som tidigare har avsatts i ledningsnätet. Laboratoriet har nyligen fått strängare krav på utsläpp av silver till vatten, vilket kräver att processåtgärder måste vidtas inom anläggningen. Detta bör leda till förbättrad slamkvalitet framöver. Även slam från Åmåls reningsverk utmärker sig något med en silverhalt på 16 mg/kg TS. För övrigt överensstämmer resultaten till största delen ganska bra med de resultat som framkom i rapporten Halter av 61 spårelement i avloppsslam, stallgödsel, handelsgödsel nederbörd samt i jord och gröda [25]. Här analyserade man slam från 48 olika reningsverk från olika delar av Sverige, varav två av dessa (Stenungsund och Ryaverket) även ingår i båda studierna. Vissa förklarliga men också oförklarliga skillnader kan dock observeras. Guld Guld (Au) förekommer i slammen, oftast i halter mellan 0,2 och 0,6 mg/kg TS. I rapporten Halter av 61 spårelement [25] låg medelhalten på 0,79 mg/kg TS vilket endast slam från Åmåls reningsverk överstiger med en halt på 0,94 mg/kg TS. Bor Innehållet av bor (B) skiljer sig kraftigt åt i de olika proven, från 13 upp till 620 mg/kg TS. Högst ligger Rävlanda reningsverk med en halt på 620 mg/kg TS. Stor variation av bor förekom även i rapporten Halter av 61 spårelement [25], mellan 2 och 390 mg/kg TS. Orsaken till hög halt av bor skulle kunna vara hushållens användning av tvättmedel innehållande perborat. I detta fall finns dock ingen anledning att tro att rutinerna för befolkningen här skulle skilja sig från andra kommuners invånare. Det borde alltså finnas andra orsaker till att halterna varierar så kraftigt. Om detta beror på reningsprocessen, är dock okänd. Molybden Halterna av molybden (Mo) låg i alla slamprover med god marginal, under det medelvärde på 6,7 mg/kg TS som uppmättes i rapporten Halter av 61 spårelement [25]. 34

36 Resultat Antimon Antimon (Sb) som förekommer i polyester som rest från tillverkningen av fibern tvättas delvis ur vid textilberedning. Detta förklarar att halterna är utmärkande i slam från Skene reningsverk (27 mg/kg TS). Av samma anledning har höga halter i andra sammanhang också uppmätts i Borås [33]. I övriga slamprover ligger halterna under 3 mg/kg TS vilket stämmer ganska väl med det medelvärde på 2,4 mg/kg TS som erhölls enligt rapporten Halter av 61 spårelement [25]. Volfram Uppmätta halter av volfram (W) i denna studie ligger under medelvärdet på 7,9 mg/kg TS från ovan nämnd rapport Halter av 61 spårelement [25]. Den högsta halten 5,6 mg/kg TS, uppmättes i slam från Åmåls reningsverk. 35

37 36 Tabell 14: Analysresultat av spårämnen i avloppsslam Ag Ag Au Au B B Mo Mo Sb Sb W W mg/kg TS mg/kg P mg/kg TS mg/kg P mg/kg TS mg/kg P mg/kg TS mg/kg P mg/kg TS mg/kg P mg/kg TS mg/kg P Bohus-Malmön Reningsverk (Sotenäs) 0, , , , ,3 90 Donsö Reningsverk (Göteborg) 0, ,14 6, , ,9 140 <0,4 - Brålanda Reningsverk (Vänersborg) 0, , , , ,2 49 Rävlanda Reningsverk (Härryda) 1,2 45 0, , , ,46 17 Herrljunga Reningsverk , ,6 65 0, ,5 37 Munkedals Reningsverk 8, , <2-0, ,2 160 Tranemo Reningsverk 1,1 45 0, , ,5 59 2,0 78 Karlsborg Reningsverk 1,8 65 0, , ,5 55 1,8 67 Vara Reningsverk 3,1 89 0, , ,9 54 2,1 59 Lysekils Reningsverk 3, , <2-2,1 72 4,3 150 Ulricehamns Reningsverk 9, , ,9 88 1,8 54 2,6 77 Åmål Reningsverk , , ,2 63 5,9 170 Skara Reningsverk 2,2 57 0,27 7, , ,4 36 2,7 72 Stenungsunds Reningsverk 2,6 83 0, ,0 96 1,3 42 1,9 62 Skene Reningsverk 3, , , <0,4 - Alingsås Reningsverk 4, , , ,9 55 4,7 130 Lidköpings Reningsverk 4, , , ,3 60 1,4 66 Uddevalla Reningsverk 4, , , ,1 65 3,0 96 Ryaverket (Göteborg) 4, , , ,7 78 5,8 170 Medianvärde 3, , , ,5 55 2,1 77 Resultat

38 Resultat EDTA och EOX EDTA Högst halt av EDTA återfinns i slammet från Herrljunga reningsverk med 56 mg/kg TS. Med verkets slamproduktion innebär detta en mängd på drygt 7 kg/år. Källan är med säkerhet det anslutna fotografiska laboratoriet som använder EDTA som komplexbildare i sin verksamhet. 7 kg/år motsvarar cirka 1/10 av den mängd laboratoriet släpper ut till avloppsledningsnätet. Tabell 15: Analysresultat av EDTA i avloppsslam EDTA EDTA mg/kg TS mg/kg P Bohus-Malmön Reningsverk (Sotenäs) <0,02 - Donsö Reningsverk (Göteborg) 0,94 45 Brålanda Reningsverk (Vänersborg) 0,052 2,1 Rävlanda Reningsverk (Härryda) 0,07 2,7 Herrljunga Reningsverk 56, Munkedals Reningsverk 0,54 26 Tranemo Reningsverk 0,55 22 Karlsborg Reningsverk 0,061 2,2 Vara Reningsverk 0,15 4,3 Lysekils Reningsverk <0,02 - Ulricehamns Reningsverk <0,02 - Åmål Reningsverk 0,12 3,5 Skara Reningsverk 0,36 9,5 Stenungsunds Reningsverk 5,6 180 Skene Reningsverk 1,2 55 Alingsås Reningsverk <0,02 - Lidköpings Reningsverk <0,02 - Uddevalla Reningsverk <0,02 - Ryaverket (Göteborg) 6,6 180 Medianvärde 0,07 22 EOX Till skillnad från enskilda ämnen är EOX en samlingsparameter av halogenerade föreningar, lättnedbrytbara såväl som svårnedbrytbara. Detta förklarar skillnaden i halterna av EOX i rötat respektive icke rötat slam. För orötat slam ligger medianvärdet på 7,8 mg/kg TS medan det för rötat slam ligger på 3,4 mg/kg TS. Detta tyder på att de mer lättnedbrytbara föreningarna hinner brytas ner under rötprocessen. De högsta halterna av EOX uppmättes i slam från Rävlanda reningsverk, 21 mg/kg TS samt i slam från Herrljunga reningsverk, 18 mg/kg TS. Som tabell 16 visar är båda dessa slam orötade. Ett fotolaboratorium är anslutet till Herrljunga reningsverk men det ska påpekas att den biocid man här använder sig av för att förhindra bakterietillväxt i framkallningsbaden inte innehåller något klor. 37

39 Resultat I Malmö och Lund låg halterna av EOX på 30 respektive 40 mg/kg TS 1998 [34]. Tabell 16: Analysresultat av EOX i avloppsslam EOX EOX Rötning mg/kg TS g/kg P Bohus-Malmön Reningsverk (Sotenäs) <1,0 - Donsö Reningsverk (Göteborg) 7,8 0,37 Brålanda Reningsverk (Vänersborg) <1,0 - Rävlanda Reningsverk (Härryda) 21 0,80 Herrljunga Reningsverk 18 0,44 Munkedals Reningsverk 8,4 0,41 Tranemo Reningsverk 3,3 0,13 Karlsborg Reningsverk 4,0 0,15 Vara Reningsverk 6,0 0,17 X Lysekils Reningsverk 5,3 0,18 X Ulricehamns Reningsverk 3,0 0,09 X Åmål Reningsverk <1,0 - X Skara Reningsverk <1,0 - X Stenungsunds Reningsverk 11 0,35 Skene Reningsverk 7,4 0,34 Alingsås Reningsverk 3,8 0,11 X Lidköpings Reningsverk 8,3 0,38 Uddevalla Reningsverk 2,7 0,08 X Ryaverket (Göteborg) 5,6 0,16 X Medianvärde 6,0 0,18 38

40 Osäkerheter 7. Osäkerheter Proverna för denna studie togs endast vid ett tillfälle. Sammansättningen av avloppsslam kan vid vissa verk variera beroende på när det tas med avseende på årstid. Under året sker ofta variationer av till exempel ansluten folkmängd, andelen industri och väderleksförhållande. Slammet har dock vanligtvis flera dagars uppehållstid i reningsprocessen innan det tas ut som överskottsslam så mindre variationer bör inte påverka resultaten nämnvärt. Uppehållstiden varierar mellan olika anläggningar beroende på belastning och utformning av reningsverket. På de flesta verk sker även en omblandning och utjämning genom långa uppehållstider i rötsteg och andra metoder för slambehandling. Alla reningsverk har inför provtagningen av slammet fått noggranna och samma instruktioner och utrustning. Trots detta kan man inte bortse ifrån att själva provtagningen har utförts av nitton olika individer och därefter hanterats av ännu fler. Analyser av organiska föroreningar är svårt. Innehållet i slammet kan lätt förändras under hanteringen (se 6.2. Ftalater). Vidare skiljer ibland analysförfarandet något mellan olika laboratorier (se 6.8. Nonylfenol/Oktylfenol) och ibland saknas standarder helt för analyserna (se Triclosan). Dessa faktorer gör att jämförelse av resultat från olika studier och mellan olika laboratorier ska göras med försiktighet. Det finns också en viss mätosäkerhet vid analyserna. För organiska ämnen gäller 30 % mätosäkerhet vid detektionsgränsen, % mätosäkerhet vid en halt som ligger 10 gånger detektionsgränsen. För metaller är mätosäkerheten kopplad till den specifika mätningen. Vid granskning av resultaten i denna studie uppmärksammades oförklarligt stora avvikelser i analysresultaten. I vissa fall gjordes då analyserna om, dock på samma slamprov. 39

41 Sammanställning av resultat 8. Sammanställning av resultat Tabell 17 visar en sammanställning av analysresultaten för slam från de 19 olika reningsverken där haltintervall och medianvärden presenteras för respektive ämne. Till grund för medianvärdena för halt/kg TS (kolumn 4) ligger alla analysresultaten vare sig ämnet i fråga låg över eller under rapporteringsgränsen. Medianvärdena för halt/kg P (kolumn 7) är däremot endast baserat på de analyser då halterna kunde kvantifieras. I kolumnen längst till höger redovisas antalet prov av de 19 då man inte fann kvantifierbara nivåer. Tabell 17: Sammanställning av analysresultat. Ämne Halt/kg torrsubstans Halt/kg fosfor Enhet Intervall Median Enhet Intervall Median Antal ej kvantifierade DEHP mg/kg TS <0,8-35 4,8 mg/kg P PCDD/PCDF ng/kg TS 1,3-65 5,0 µg/kg P 0,049-2,4 0,18 Monobutyltenn µg/kg TS mg/kg P 3, Dibutyltenn µg/kg TS mg/kg P 0, ,8 Tributyltenn µg/kg TS mg/kg P 0,26-6,9 1,6 Σ Klorfenoler mg/kg TS <0,90 <0, PAH 16 mg/kg TS <0,4-5,0 1,4 mg/kg P Σ Klorbensener mg/kg TS <0,28 <0, nonylfenol mg/kg TS 0,1-17 2,5 mg/kg P 4, oktylfenol g/kg TS ,15 mg/kg P 0, ,5 Σ Klorparaffiner (C10-C13) mg/kg TS <2,0 <2, LAS mg/kg TS < g/kg P 3,2-29 7,2 5 Triclosan g/kg TS ,38 mg/kg P 1, PFOS mg/kg TS <0,02-1,0 0,026 mg/kg P 0, ,3 6 Ag mg/kg TS 0, ,7 mg/kg P Au mg/kg TS 0,14-0,94 0,43 mg/kg P 6, B mg/kg TS g/kg P 0, Mb mg/kg TS <2-5,6 3,0 mg/kg P Sb mg/kg TS 0, ,5 mg/kg P W mg/kg TS <0,4-5,9 2,0 mg/kg P EOX mg/kg TS <1,0-21 5,3 g/kg P 0,08-0,8 0,18 4 EDTA mg/kg TS <0, ,07 mg/kg P 2, N-tot % 0,33-6,0 3,8 P-tot % 1,4-4,1 2,9 Halterna av de undersökta föroreningarna visar sig i de flesta fall vara ganska låga både ur ett nationellt- och framförallt ur ett internationellt perspektiv. Som en jämförelse presenteras i tabell 18 de föreslagna gränsvärdena för vissa organiska föroreningar i slam, avsett för spridning på jordbruksmark inom EU framöver. De uppmätta halterna i slam från de 19 40

42 Sammanställning av resultat olika avloppsreningsverken, ligger alla lägre än dessa gränsvärden. Innan de föreslagna gränsvärdena kan träda i kraft krävs dock en harmonisering av analysmetoderna eftersom en brist på detta hittills har bidragit till att stora skillnader i föroreningshalterna/analysresultaten förekommer både inom och mellan de olika länderna. Tabell 18: Föreslagna gränsvärden för slam som ska få användas på jordbruksmark inom EU. Föreslaget gränsvärde (mg/kg TS) DEHP 100 PAH 6 LAS 2600 PCDD/PCDF 100 (1) NF 50 (1) ng/kg (TEQ) Alla analyser av klorföreningar så som klorparaffiner, klorfenoler och klorbensener visar på halter under rapporteringsgränsena. Från början fanns misstankar att det skulle vara skillnader i slamprovens innehåll av dessa ämnen. Variationerna skulle uppstå, bland annat beroende på skillnader i klordosering vid dricksvattennätet samt på skillnader i kloranvändningen vid olika typer av anslutna verksamheter. Detta verkar dock inte vara fallet varför några vidare fördjupningar angående dessa parametrar inte gjorts. Slutsatsen som dras är att en mindre variation av klorbelastning inte verkar bidra till förändrade halter av de ovan nämnda föreningarna. Endast någon enstaka överraskning har framkommit under arbetets gång. Varför en del slamprover innehåller jämförelsevis höga halter av vissa föroreningar har inte alltid kunna utredas vilket heller inte var målet för studien. Orsaken till dessa avvikelser kan inte direkt knytas till vare sig avloppsreningsverkens storlek, olikheter i slambehandlingen, geografisk placering av anläggningen eller vilken typ av verksamheter som är anslutna till reningsverket. Rävlanda, Karlsborg och Munkedal är några av de reningsverk där det krävs vidare undersökningar av kommunerna för att finna orsakerna till förhöjda föroreningshalter. Exempelvis har Rävlanda reningsverk enligt uppgift inte någon industriell anslutning att tala om. Det är därför lite förvånande att slammet innehåller så pass höga halter av ett flertal av de undersökta ämnena relativt slam från övriga reningsverk. I de fall man kan se en korrelation mellan förhöjda halter och någon av ovanstående parametrar är det främst typen av anslutna verksamheter som sätter sin prägel på slammets innehåll, vilket också har kommenteras i texten. Som exempel kan nämnas slam från Åmål reningsverk som innehåller högre halter av metaller och PAH än de flesta övriga reningsverk. 41

43 Sammanställning av resultat Detta kan ses som en direkt följd av den stora andelen verkstadsindustri som präglar kommunen. På samma sätt kan innehållet av antimon i slam från Skene reningsverk ses som ett resultat av ortens textilindustri och silvret i Herrljunga reningsverk som en följd av det anslutna fotolaboratoriet. Det enda fallet där man kan se ett samband mellan föroreningsnivån i slammet och processval inom reningsverket är då man jämför halterna av EOX i rötat respektive orötat slam. Under rötningsprocessen bryts en del av de mer lättnedbrytbara halogenerade föreningarna ner och resulterar i lägre halter. Säkert är dock att till stor del har föroreningar sitt ursprung i diffusa läckage från olika konsumentprodukter vi använder oss av runt om i samhället. Detta ger en ganska likvärdig belastning på reningsverken och därmed likvärdiga halter i de olika slamproverna. De nivåer som de flesta slam uppvisar med avseende på de olika föroreningarna får därför till stor del anses tillhöra vår nuvarande belastning som beror på dagens konsumtionsmönster. 42

44 Referenser Referenser 1. Håkans J. och Rumar K, Färgleverantörer bekänner färg, Kemikalieinspektionen, Tillsynsprojekt färger, Rapport7/ Ahlbom Jan och Duns Ulf, Freilich D., En nyans grönare en studie av färg till konsument/yrkesmåleri, Kemikalieinspektionen, Rapport 2/ Paxéus Nicklas (1999), Qrganiska för(or)eningar i avloppsvatten från kommunalt reningsverk, VA-forsk, rapport European Council for Plasticisers and Intermediates (ECPI), internet ( okt 2001). 5. Nilsson Charlotte (1996), Organiska miljöföroreningar i slam Bidrag till människors exponering för vissa östrogenstörande substanser, Institutet för miljömedicin, Naturvårdsverket, Rapport Olsson Öberg Mona och Berg Ulrika (), Riskpannorama för kemikalier, SOU 1997:84, internet, ( d.pdf, nov 2991). 7. Kemikalieinspektionen, OBS-listan, Bernes Claes, Organiska miljögifter Ett svenskt perspektiv på ett internationellt problem, Monitor 16, Naturvårdsverkets förlag, Petersson Göran (1997), Kemisk miljövetenskap, kursmaterial, Kemisk miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola. 10. Birgerson B., Sterner O. och Zimerson E. (1995), Kemiska hälsorisker Toxikologi i kemiskt perspektiv, Liber-Hermods. 11. Iversen Tor-Henning (red.), Kjemiske miljøgifter effekter på biologiske systemer, Universitetsforlaget, Oslo, Norge, Kemikaliestrategi för giftfri miljö, Regeringens proposition 2000/01:65, Riksdagens tryckeriexpedition, Stockholm, Sverige, POP Stabila Organiska Miljögifter stort eller litet problem, Naturvårdsverket, Rapport 4563, Low-emission and APEO-free fluorocarbon finishing, Presentationsmaterial från konferens, Sekretariat Geschäftsleitung, 43

45 Referenser Rudolf GmbH & Co. KG, Chemische Fabrik, Altvaterstr , D Geretsried, Phone: 08171/53-103, Fax: 08171/ Järnberg Ulf, personlig kommunikation, Institutet för tillämpad miljöforskning, Stockholms Universitet, Stockholm, Sverige, tfn , dec Lundgren Astrid, Wadman Linda och Saltberg Anna (2000), Antibakteriella medel, studentarbete i kursen Kemisk Miljövetenskap, Kemisk miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola, 17. Forsström Ellen, Sudda, sudda, bort en ful bacill, Svenska Naturskyddsföreningens tidskrift: Sveriges Natur nr 2/00, internet: ( m), dec Öberg Mattias och Håkansson Helen (2000) Hälsorisker med långlivade organiska miljögifter, Naturvårdsverket, Rapport Cato Ingemar (1997), Sedimentundersölningar längs Bohuskusten 1995 samt nuvarande trender i kustsedimentens miljökvalitet en rapport från fem miljöprogram, Sveriges Geologisk Undersökning, Rapporter och meddelanden Organiska föroreningar i kommunalt avloppsvatten och slam - Förekomst, reduktion vid avloppsvattenrening samt förslag till åtgärder, Svenska vatten- och avloppsverksföreningen (VAV), meddelande, VAV M68, Surfactants draft for public hearing, Swedish Society for Nature Conservation, Foondations concerning criteria for Bra Miljöval, Naturskyddsföreningens hemsida om Bra Miljöval, nov Nilsson Marie- Louise, Ny metod avslöjar enskilda klorparaffiiner, Miljötrender från SLU, Sveriges Lantbruksuniversitets tidskrift nr 2/ Dellien Ingemar (1996), Kemikaliers effekter i VA-sammanhang en datasammanställning, VA-forsk, rapport Miljögiftet PFOS spritt i Sverige, m-plus, nyhetsbrev från miljöaktuellt, nummer december Eriksson Jan (2001), Halter av 61 spårelement i avloppsslam, stallgödsel, handelsgödsel, nederbörd samt i jord och gröda, Institutionen för markvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. 44

46 Referenser 26. Tillverkningsindustrin behöver få bättre kemikalieinfo, Naturvårdsverket, pressmeddelande , internet: ( jan Kemikaliestatistik, Kemikalieinspektionens hemsida, flödesanalyser ( jan Att finna farliga flöden Kemikalier i samhället, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, Rapport från ett regeringsuppdrag, rapport 5035, Strandberg Lidia, Johansson Magnus, Palmquist Helena, Tysklind Mats (2001), The flow of chemicals within the sewage systems possibilities and limitations for risk assesment of chemicals,???????, Swedwn. 30. Linusson Anna, Slam, Innehåll av organiska miljöfarliga ämnen Sammanställning och utvärdering av analysresultat, rapport 4085, Naturvårdsverket, Palm O., Dahlberg A-G. and Holmström H. (1989), Sludge quality from municipal wastewater treatment plants in Sweden past and future trends, paper presented at the meeting of W-170 Regional Cooperative Research Commitee, Las Vegas, USA, januari 1989, VATTEN 45: Norin Harald och Borén Hans (1993), Organiska tennföreningar i rötslam från några svenska reningsverk, Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning, IVL Rapport B 1114, Stockholm, Sverige. 33. Analysprotokoll gällande slam från Gässlösa Reningsverk, erhållna av Anette Ohlsson, tfn , e-post: anette.ohlsson@boras.se, Borås kommun, gatukontoret, februari Andersson Per-Göran och Nilsson Peter (1999), Slamspridning på åkermark, fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren , VA-forsk, rapport , Stockholm, Sverige. 35. Wilson S.C., Duarte-Davidson R. and Jones K.C. (1996), Screening the environmental fate of organic contaminants in sewage sludges applied to agricultural soils: 1. the potential for downward movement to groundwaters, The Science of the Total Environment 185,

47 Referenser 36. O Connor G.A. (1996), Organic compounds in sludge-amended soilsand their potential for uptake by corp plants, The Science of the Total Environment 185, Björndal H. (1993), Hälso- och miljöfarliga högvolymkemikalier i slam förekomst och effekter på slammets användbarhet, kompletterande utredning om högvolymkemikalier, Enheten för kemikalier, Statens Naturvårdsverk. 38. Finlands miljöcentral, Dansk Afløbs- og Spildevandsforening, Spildevandsteknisk Forening, Svenska Vatten- och Avloppsverksförening, Norsk vann- og avlø0psverkforening, Nordisk konference om rensning af kommunalt spildevand - biologiske renseprocesser og slambehandling, Material från konferense i Köpenhamn januari Langenkamp H. and Part P. (project coordination), Erbardt W. And Preuβ A.(data elaboration and reporting) (2001), Organic Contaminants in Sewage Sludge for Agricultural use, internet: Europeiska unionens hemsida om slam, ( pdf), feb Wahlberg Cajsa, personlig kommunikation, Stockholm Vatten AB, Stockholm, Sverige, tfn , e-post: Cajsa.Wahlberg@stockholmvatten.se, feb Balmér Peter (2001), Dioxin och slam några fakta, opublicerat PM erhållet av Cajsa Wahlberg, Stockholm Vatten AB, Stockholm, Sverige. 42. Thornton I, (2001), Pollutants in urban waste water and sewage sludg - Final Report, prepered by ICON I C Consultants Ltd, London, February 2001 for Directorate-General Environment, Office for Official Publications of the European Communities, ISBN , Luxembourg, internet: Europeiska unionens hemsida om slam ( m), mar Adolfsson-Erici Margaretha, personlig kommunikation, Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM), Stockholms Universitet, Stockholm, Sverige, tfn , e-post: margaretha.adolfsson-erici@itm.su.se, mars Table 2. Sample information and results, analysresultat gällande perfluoroktansulfonat i slam från Henriksdals- och Bromma reningsverk, erhållna av Ulf Järnberg, Institutet för tillämpad 46

48 Referenser miljöforskning, Stockholms Universitet, Stockholm, Sverige, tfn , apr Torny G. T., Fisk A. T., Westmore J. B. And Muir D. C. D. (1998), Environmental Chemistry and Toxicology of Polychlorinated n- Alkanes, Environ. Contan. Toxicol. 158:53-128, Springer. Verlag. 46. Laveskog Anders, Lindskog Anne och Stenberg Ulf (1976), Om metaller en litteratursammansttällning, Statens Naturvårdsverk, Stockholm, Sverige. 47

49 BILAGOR 1. Uppgifter om avloppsreningsverken 2. Avloppsreningsverkens placering i länet 3. Metodbeskrivningar 4. Fullständiga analysresultat 4:1 Ftalater 4:2 LAS, EOX, N-tot och P-tot 4:3 Organiska tennföreningar 4:4 PAH 16 4:5 Klorbensener 4:6 Klorfenoler 4:7 Spårämnen 4:8 Dioxiner 4:9 EDTA, Triclosan, Klorparaffiner och Flourkarboner 5. Omräkning av LAS och triclosan

50 Bilaga 1 Alingsås avloppsreningsverk Uppgifter gällande år Anslutna personer till reningsverk: personer Anslutna personer till vattenverk: personer Anslutna personekvivalenter räknat på BOD 7 : pe (räknat på 70 g BOD/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på fosfor: pe (räknat på 2,1 g P/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på kväve: pe (räknat på 14 g N/dygn, person) Mängd inkommande avloppsvatten: m 3 Andel tillskottsvatten: 38 % Inkommande halt kväve: 36,1 mg/l Inkommande halt fosfor: 9,8 mg/l Utgående halt kväve: 21,1 mg/l Producerad mängd slam: 801 ton TS Mottagen mängd externslam för direkt slambehandling: 0 ton TS Anslutningar: Reningsprocess: Ledningsnät: Dricksvatten: Provtagning: Till reningsverket är förutom kommunens hushåll några större industrier anslutna. Ett större tvätteri samt Arla som huvudsakligen producerar juice. Man har också en mindre industri som lackerar lameller avsedda för persienner. Det inkommande vattnet passerar ett rensgaller, sandfång och förluftas innan det phjusteras med svavelsyra före biobädden. Aluminiumsulfat tillsätts i första flockningsbassängen och vattnet leds sedan till eftersedimenteringsbassängen. Uttag av slam härur sker kontinuerligt innan det förtjockas och pumpas till rötkammaren som har en uppehållstid på dygn. Det rötade slammet förtjockas ännu en gång innan polymer tillsätts och slammet avvattnas före kompostering. Externslam från kommunens övriga reningsverk, privata slambrunna och egen latrinstation tas emot och förs in tillsammans med inkommande vatten. Ledningsnätet består av både kombinerat och separerat ledningssystem (ungefär hälften av varje). Undersökningar med avseende på felkopplingar och inläckage har gjorts och man fortsätter med de åtgärder som ska göras. Ytvatten används som dricksvatten. I stort sett sammanfaller försörjningsområdena för dricksvatten och avlopp. Provtagningen gjordes efter avvattningen av det rötade slammet och inga driftsstörningar, försök eller andra faktorer som skulle ha kunnat förändra sammansättningen i provet hade skett tiden före provtagningen. Recipient- och grundvattennivån under slutet av 2001 var extremt låga på grund av en torr höst. Sid. 1 (19)

51 Bilaga 1 Bohus-Malmön avloppsreningsverk Uppgifter gällande år Anslutna personer till reningsverk: 400 personer Anslutna personer till vattenverk: - Anslutna personekvivalenter räknat på BOD 7 : 166 pe (räknat på 70 g BOD/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på fosfor: 307 pe (räknat på 2,1 g P/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på kväve: 280 pe (räknat på 14 g N/ dygn, person) Mängd inkommande avloppsvatten: m 3 Andel tillskottsvatten: 4,8 % Inkommande halt kväve: 14,4 mg/l Inkommande halt fosfor: 2,37 mg/l Utgående halt kväve: 12,8 mg/l Producerad mängd slam: 22,4 ton TS Mottagen mängd externslam för direkt slambehandling: 0 ton TS Anslutningar: Reningsprocess: Ledningsnät: Dricksvatten: Provtagning: I stort sett består anslutningarna endast av hushåll. Ett fingaller är första steget i den reningsprocess som endast efterföljs av direktfällning med aluminium. Det bildade slammet förtjockas med hjälp av polymer och transporteras sedan vidare till Omholmens reningsverk för vidare behandling. Under vintertid sker detta en gång varannan vecka. Eftersom ingen behandling av slam sker tas inget externslam emot. Till största del är ledningsnätet separerat. Under året har man lagt mycket jobb på att minska mängden inläckage som vid högvatten kan vara stort. Under år 2000 uppgick mängden ovidkommande vatten till knappt 40 % vilket har minskat kraftigt med hänsyn till de åtgärder som gjorts. Dricksvattnet tas som ytvatten och är analyserat med avseende på bekämpningsmedel med negativt resultat. Vattnet fälls med aluminium och får passera ett dynasandfilter samt ett kolfilter innan klor tillsätts och vattnet kan distribueras. Slamprovet togs av förtjockat slam ur slamlagret. Vattenflödena under hösten var något lägre än normalt varför även recipientnivån och grundvattennivån kan anses vara något lågt men ändå inom det normala intervallet. Eftersom hösten medför att fritidsbåtar tas upp och rengörs kan detta orsaka att halter av olika föreningar som härrör härifrån kan öka i slammet. Sid. 2 (19)

52 Bilaga 1 Brålanda avloppsreningsverk Uppgifter gällande år Anslutna personer till reningsverk: personer Anslutna personer till vattenverk: personer Anslutna personekvivalenter räknat på BOD 7 : pe (räknat på 70 g BOD/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på fosfor: pe (räknat på 2,1 g P/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på kväve: pe (räknat på 14 g N/dygn, person) Mängd inkommande avloppsvatten: m 3 Andel tillskottsvatten: 27,7 % Inkommande halt kväve: 71 mg/l Inkommande halt fosfor: 11,4 mg/l Utgående halt kväve: 24 mg/l Producerad mängd slam: 217,4 ton TS Mottagen mängd externslam för direkt slambehandling: 0 ton TS Anslutningar: Reningsprocess: Ledningsnät: Dricksvatten: Provtagning: De största verksamheterna utöver kommunens hushåll är chark och livsmedelsindustri i form av Topp Livsmedelsprodukter AB, Dahlbergs slakteri AB och Roys Chark AB. Den mekaniska reningen utgörs av en roterande sil samt sandfång. Sedan följer aktivslamprocess, tillsättning av aluminium och flockning innan slammet avskiljs i slutsedimenteringen. Slammet stabiliseras, förtjockas och tillsätts polymer innan avvattningen görs. För det slam som går vidare till jordbruk tillsätts kalk för stabilisering. Ledningsnätet är till största delen separerat och undersökningar har visat att det ovidkommande vattnet som uppgår till ca 40 % till största del består av dräneringsvatten. Till största delen används ytvatten som råvatten för dricksvattenproduktion. Detta får passera ett sandfilter innan man fäller med aluminiumsulfat. Av det grundvatten som till viss del använd sker ingen rening. Ytvattentäkten har analyserats med avseende på bekämpningsmedel med negativt resultat. I stort sett sammanfaller verksamhetsområdena för vattenförsörjning och avloppsrening. Slamprovet togs av avvattnat och stabiliserat slam. Driftsstörningar, försök eller andra faktorer som skulle ha kunnat påverka sammansättningen i provet har inte skett. Recipient- och grundvattennivån verkar ha varit normala. Sid. 3 (19)

53 Bilaga 1 Donsö avloppsreningsverk Uppgifter gällande år Anslutna personer till reningsverk: personer Anslutna personer till vattenverk: - Anslutna personekvivalenter räknat på BOD 7 : pe (räknat på 70 g BOD/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på fosfor: pe (räknat på 2,1 g P/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på kväve: pe (räknat på 14 g N/dygn, person) Mängd inkommande avloppsvatten: m 3 Andel tillskottsvatten: 38 % Inkommande halt kväve: 26,0 mg/l Inkommande halt fosfor: 5,23 mg/l Utgående halt kväve: 18,9 mg/l Producerad mängd slam: 40 ton TS Mottagen mängd externslam för direkt slambehandling: 0 ton TS Anslutningar: Reningsprocess: Ledningsnät: Dricksvatten: Provtagning: Donsö reningsverk tar hand om vatten från hushåll på Donsö, Vrångö och delar av Styrsö. Vattnet passerar först en renssil innan det når en biobädd. Flytande järnklorid tillsätts före flockningen och det utfällda materialet avskiljs i efterföljande sedimenteringsbassäng. Härifrån förs slammet till luftningsbassängen och pumpas sedan varje morgon till slamlagret. Härifrån pumpas slammet två eller tre gånger i veckan (beroende på årstid) för vidare transport till slambehandling på annat avloppsreningsverk. 1/3 av ledningsnätet är utformat som duplikatsystem medan resterande delar är separerat. Dricksvatten tas ur ytvattenkälla. Provtagningen gjordes på obehandlat slam ur slamlagret. Provtagningen på Donsö har skett under två tillfällen, båda under andra halvan av januari. Under denna tid har det regnat betydligt mer än i december då övriga reningsverk tog sina prov. Detta innebär att flödena in i reningsverket har varit väldigt kraftiga liksom andelen ovidkommande vatten. Vid något tillfälle runt den 15 januari 2002 har någon fastighetsägare tömt villaolja i avloppet vilket man uppmärksammade vid reningsverket. Detta skulle därmed kunna ha påverkat sammansättningen på slamprovet som togs i slutet på januari. Sid. 4 (19)

54 Bilaga 1 Herrljunga avloppsreningsverk Uppgifter gällande år Anslutna personer till reningsverk: personer Anslutna personer till vattenverk: personer Anslutna personekvivalenter räknat på BOD 7 : pe (räknat på 70 g BOD/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på fosfor: pe (räknat på 2,1 g P/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på kväve: pe (räknat på 14 /dygn, person) Mängd inkommande avloppsvatten: m 3 Andel tillskottsvatten: 30 % Inkommande halt kväve: 33,1 mg/l Inkommande halt fosfor: 6,2 mg/l Utgående halt kväve: 9,8 mg/l Producerad mängd slam: 57 ton TS Mottagen mängd externslam för direkt slambehandling: 0 ton TS Anslutningar: Reningsprocess: Ledningsnät: Dricksvatten: Provtagning: Verksamheter som är anslutna till reningsverket och kan påverka slamkvalitén är framför allt Västsvenska Fotolaboratoriet (VSFL). Andra verksamheter är Herrljunga Cider som tillverkar öl, cider och saft samt Shells biltvätt. Man vet att VSFL orsakar höga halter av silver i slammet och misstänks också orsaka en hämmande effekt på biosteget. Den mekaniska reningen utgörs av fingaller, luftat sandfång samt försedimentering. Efter denna behandlas vattnet i ett aktivslamsystem med tillhörande sedimenteringsbassänger. Man fäller med aluminium och tillsätter också kalk. Slammet stabiliseras, förtjockas och tillsätts polymer innan avvattning. Uttaget av slam sker för närvarande vid behov. Slammet luftas i ca 8 dygn innan det pumpas till slamdräneringsbädd eller vassbädd. Externslam tas ej emot. Ledningsnätet är till största delen separerat. I vissa delar går dock dräneringsvattnet i spillvattenledningarna. Största delen av samhället har inventerats med avseende på felkopplingar som har åtgärdats. Av inkommande vatten utgörs ca 30 % av ovidkommande vatten. Dricksvatten tas ur grundvattentäkt och behandlas genom makadambädd, återinfiltration, dosering av natronlut och sandfilter. Klor tillsätts normalt inte analyserades råvattnet med avseende på bekämpningsmedel och i stort sett samanfaller verksamhetsområdena för dricks- och avloppsvattnet. Slamprovet togs från provtagningspunkten på utgående ledning till slambehandlingsbäddarna. Sid. 5 (19)

55 Bilaga 1 Karlsborgs avloppsreningsverk Uppgifter gällande år Anslutna personer till reningsverk: personer Anslutna personer till vattenverk: personer Anslutna personekvivalenter räknat på BOD 7 : pe (räknat på 70 g BOD/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på fosfor: pe (räknat på 2,1 g P/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på kväve: pe (räknat på 14 g N/dygn, person) Mängd inkommande avloppsvatten: m 3 Andel tillskottsvatten: 63 % Inkommande halt kväve: 11,6 mg/l Inkommande halt fosfor: 1,9 mg/l Utgående halt kväve: 10,2 mg/l Producerad mängd slam: 181,3 ton TS Mottagen mängd externslam för direkt slambehandling: 0 ton TS Anslutningar: Reningsprocess: Ledningsnätet: Dricksvatten: Provtagningen: I stort sett endast hushåll är anslutna. Dock finns enstaka bilvårdsanläggningar, bensinmackar och hotell men inga återkommande problem med någon av dessa har uppmärksammats. Vattnet passerar fingaller och luftade sandfång innan det når aktivslamsystemet med tillhörande sedimenteringsbassänger. Utförsel av slam styrs av slamhaltsmätare varför slamåldern inte kan specificeras. Man använder sig av simultanfällning med järn varvid fosfor fälls ut. För tillfället förtjockas slammet innan polymer tillsätts för en effektivare avvattning i centrifugen. Vassbäddar har anlagts men används inte under vinterhalvåret på grund av driftsstörningar. Externslam från sommarstugor och mindre reningsverk tas emot och förs in via ledningsnätet innan reningsprocessen. Ledningsnätet består av både kombinerat och separerat ledningssystem. Förra året gjordes undersökningar av nätet varvid man påvisade stora problem med inläckage. Dricksvattnet tas ur Vättern och renas genom att det får passera ett kolfilter innan man tillsätter klor, lut och kolsyra. Vattnet har analyserats med avseende på bekämpningsmedel men inget kunde påvisas. I stort sett sammanfaller försörjningsområdena för dricksvatten och avlopp. Provet togs efter centrifugeringen och inga driftsstörningar, försök eller andra faktorer som skulle ha kunnat påverka sammansättningen i provet har skett. Inga onormala vattenflöden har observerats men recipientnivån och grundvattennivån ansågs vara något låga men ändå inom det normala intervallet. Sid. 6 (19)

56 Bilaga 1 Lidköpings avloppsreningsverk Uppgifter gällande år Anslutna personer till reningsverk: personer Anslutna personer till vattenverk? personer Anslutna personekvivalenter räknat på BOD 7 : pe (räknat på 70 g BOD/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på fosfor: pe (räknat på 2,1 g P/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på kväve: pe (räknat på 14 g N/dygn, person) Mängd inkommande avloppsvatten: m 3 Andel tillskottsvatten: 48,4 % Inkommande halt kväve: 32 mg/l Inkommande halt fosfor: 6 mg/l Utgående halt kväve: 13,3 mg/l Producerad mängd slam: ton TS Mottagen mängd externslam för direkt slambehandling: 8 ton från mindre reningsverk och 179 ton från slamavskiljare Anslutningar: Reningsprocess: Ledningsnät: Dricksvatten Provtagning: Utöver hushåll är diverse blandad småindustri ansluten. Den mekaniska reningen utgörs av fingaller, luftade sandfång och försedimentering. Vattnet behandlas sedan i en aktivslamanläggning med kväverening och efterföljande sedimenteringsbassänger. Slutligen fäller man med aluminium och vattnet passerar en flockningsbassäng innan slammet avskiljs i flotationsbassänger. Slamåldern är dagar. Slammet tas ut kontinuerligt ur försedimenteringsbassängen och avvattnas i centrifug efter tillsatts av polymer. Till sist sker hygienisering av slammet genom kompostering. Externslam från enskilda hushåll förs till slamlagret. Kontinuerligt arbete med felsöknings- och åtgärdsarbete görs.. 90 % av kommunens dricksvatten tas ur ytvattentäkt och 10 % ur grundvattentäkt. Kontroll av råvattnets innehåll av bekämpningsmedel görs varje kvartal. Reningen sker genom kemisk fällning med aluminium och med hjälp av sandfilter. Driftsstörningar, försök eller andra faktorer som skulle ha kunnat påverka sammansättningen i provet har inte skett vid tiden för provtagningen. Recipient- och grundvattennivån verkar ha varit normala. Sid. 7 (19)

57 Bilaga 1 Lysekil avloppsreningsverk Uppgifter gällande år Anslutna personer till reningsverk: personer Anslutna personer till vattenverk: personer Anslutna personekvivalenter räknat på BOD 7 : pe (räknat på 70 g BOD/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på fosfor: pe (räknat på 2,1 g P/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på kväve: pe (räknat på 14 g N/dygn, person) Mängd inkommande avloppsvatten: m 3 Andel tillskottsvatten: 60 % Inkommande halt kväve: 35,7 mg/l Inkommande halt fosfor: 5,9 mg/l Utgående halt kväve: 26,8 mg/l Producerad mängd slam: 643 ton TS Mottagen mängd externslam för direkt slambehandling: 114 ton TS från mindre reningsverk varav 35 ton TS från fiskberedningsindustrin Anslutningar: Reningsprocess: Ledningsnät: Dricksvatten: Provtagning: Reningsverket tillförs industrivatten från fiskindustrierna Lysekils Havsdelikatesser, Lysekils Fryshus och Boviks Konservfabrik. Den mekaniska reningen utgörs av fingaller, sandfång och försedimentering. Vattnet får sedan passera en biobädd innan man fäller med aluminium och avskiljer hio- och kemslam från vattnet med hjälp av eftersedimentering. De avskilja slammen pumpas kontinuerligt vidare till gemensam slambassäng. Här tillförs också externslam från enskilda avlopp, moderlakar från Lysekils Havsdelikatesser och förtjockat slam från kommunens mindre reningsverk. Allt slam rötas och centrifugeras efter inblandning av polymer. 72 % av det slam som hanteras här kommer från livsmedelsindustrin. Inventerings- och åtgärdsarbete pågår ständigt med att byta ut och felsöka delar av ledningsnätet som till ungefär en tredjedel är kombinerat. Som råvattenkälla utnyttjas ytvatten som renas med hjälp av sandfilterbädd, flotation och till sist ett filtertorn. I processen tillsätts kalk, aluminiumsulfat och klor. Bekämpningsmedel har analyserats med negativt resultat och verksamhetsområdena för vattenförsörjning och avloppsrening sammanfaller. Slamprovet består av rötat och avvattnat slam. Vid ett par tillfällen varje höst ställer fiskindustrierna om sin produktion från konserver till lutfisk. Dess avloppsvatten ändrar då ph vilket orsakar vissa störningar vid reningsverket. Denna omställning hade dock redan skett vid provtagningstillfället varför slammet kan ses som normalt, då inga andra försök eller störningar uppmärksammades. Sid. 8 (19)

58 Bilaga 1 Munkedal avloppsreningsverk Uppgifter gällande år Anslutna personer till reningsverk: personer Anslutna personer till vattenverk: personer Anslutna personekvivalenter räknat på BOD 7 : pe (räknat på 70 g BOD/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på fosfor: pe (räknat på 2,1 g P/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på kväve: pe (räknat på 14 g N/dygn, person) Mängd inkommande avloppsvatten: m 3 Andel tillskottsvatten: 44 % Inkommande halt kväve: 25,6 mg/l Inkommande halt fosfor: 4,96 mg/l Utgående halt kväve: 16,5 mg/l Producerad mängd slam: 240 ton TS Mottagen mängd externslam för direkt slambehandling: 0 ton TS Anslutningar: Reningsprocess: Ledningsnät: Dricksvatten: Provtagning: Reningsverket saknar större industriella anslutningar. Pappersbruket Munkedals AB har eget reningsverk men det kommunala reningsverket tar emot en del avloppsvattnet här ifrån. Bland annat vatten som används vid tvätt av vissa filter. Detta tros vara anledningen till att vattnet periodvis är ganska basiskt samt innehåller ganska höga halter av stärkelse. Inkommande vatten passerar först ett fingaller och sandfång innan den biologiska reningen sker med hjälp av en biobädd. Flockning sker direkt efteråt och aluminium används som fällningskemikalie. Slammet förtjockas sedan och förs till slamlagret för stabilisering i 7-8 dygn. Härifrån tas slammet kontinuerligt till slutavvattningen som sker med hjälp av polymer. Externslam från enskilda avlopp tas emot och får tillsammans med avloppsvattnet passera de olika reningsstegen. Ledningsnätet är som på många andra ställen gammalt och åtgärdas kontinuerligt del för del. Felkopplingar förekommer därför och mängden inläckage är relativt stort. Som dricksvatten används grundvatten, vilket genomgår luftning som enda reningssteg. I stort sett sammanfaller verksamhetsområdena för vattenförsörjning och avloppsrening. Provet togs efter stabilisering och centrifugering. Inga driftsstörningar, försök eller andra faktorer som skulle ha kunnat påverka sammansättningen i provet har skett. Vattenflöden har varit normal liksom recipient- och grundvattennivån. Sid. 9 (19)

59 Bilaga 1 Ryaverket Uppgifter gällande år Anslutna personer till reningsverk: personer Anslutna personer till vattenverk: - Anslutna personekvivalenter räknat på BOD 7 : pe (räknat på 70 g BOD/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på fosfor: pe (räknat på 2,1 g P/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på kväve: pe (räknat på 14 g N/dygn, person) Mängd inkommande avloppsvatten: m 3 Andel tillskottsvatten: 54 % Inkommande halt kväve: 26,3 mg/l Inkommande halt fosfor: 4,54 mg/l Utgående halt kväve: 10,6 mg/l Producerad mängd slam: ton TS Mottagen mängd externslam för direkt slambehandling: m 3 (5 % TS) organsikt material från bl a storkök och livsmedelsindustri. Anslutningar: Reningsprocess: Ledningsnät: Dricksvatten: Provtagning: Ryaverket tar emot och behandlar avloppsvatten från göteborgsregionen. Eftersom verket behandlar avloppsvatten från en storstad är de flesta olika typer av verksamheter anslutna. Ca 11 % av vattnet kommer från industrier, sjukhus och offentlig förvaltning. Den mekaniska reningen utgörs av ett galler samt försedimentering. I aktivslamprocessen med eftersedimenteringen som följer är slamåldern 3-5 dygn. Järn används som fällningskemikalie. Det bildade överskottsslam pumpas kontinuerligt tillsammans med primärslam från sedimenteringsbassängerna till rötkammarna som har en uppehållstid på dygn. Efter rötningen pumpas slammet till slamsilon där det tas ut och doseras med polymer för att sedan avvattnas. Anläggningen kan också ta emot externt organiskt material som matrester och fett samt organiskt avfall från Renova och samröta detta tillsammans med slammet. Ledningsnätet är till största delen kombinerat och stora delar har undersökts med avseende på felkopplingar. Inkommande vatten till reningsverket kommer från olika kommuner varför reningen av detta varierar. Provet togs på rötat avvattnat slam. Inga driftsstörningar uppmärksammades vid tiden för provtagningen. Olika testkörningar och försök förekommer ständigt på Ryaverket. Inget som gjordes vid denna tid bör dock ha påverkat sammansättningen i provet. Vattenflöden var normala liksom recipient- och grundvattennivån. Sid. 10 (19)

60 Bilaga 1 Rävlanda avloppsreningsverk Uppgifter gällande år Anslutna personer till reningsverk: personer Anslutna personer till vattenverk: personer Anslutna personekvivalenter räknat på BOD 7 : pe (räknat på 70 g BOD/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på fosfor: pe (räknat på 2,1 g P/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på kväve: pe (räknat på 14 g N/dygn, person) Mängd inkommande avloppsvatten: m 3 Andel tillskottsvatten: 46 % Inkommande halt kväve: 39 mg/l Inkommande halt fosfor: 6,2 mg/l Utgående halt kväve: 25 mg/l Producerad mängd slam: 105 ton TS Mottagen mängd externslam för direkt slambehandling: 0 ton TS Anslutningar: Reningsprocess: Ledningsnät: Dricksvatten: Provtagning: Utöver avloppsvatten från hushåll i Rävlanda och Hindås tätorter är de enda anslutna verksamheter några bensinmackar. Den mekaniska reningen utgörs av galler, luftat sandfång och försedimentering. I slutet av aktivslamprocessen som har biologisk fosforrening tillförs fällningskemikalie i form av aluminium. Slammet pumpas direkt från försedimenteringsbassängen, utan tillsats av polymer till slamtorkbäddar för avvattning och stabilisering. Utförsel av överskottsslam sker med mamutpumpar varför slamåldern är okänd. Externslam tas emot och får passera separat galler innan det förs in med inkommande vatten. Ledningsnätet är till största delen separerat men dräneringsvatten är i flera fall fortfarande påkopplat och utgör en stor del av det ovidkommande vatten som år 2000 uppgick till 46 %. Inventeringar av delar av ledningsnätet har gjorts och åtgärdats. Hösten har varit torr och spolningar av ledningsnäten hade inte skett. Råvattnet som utgörs av grundvatten tillförs lut som ph-justerare. För övrigt sker normalt ingen rening. Under oktober till december tillfördes dock 0,3 g klor/m3 vatten. Verksamhetsområdena för vattenförsörjning och avloppsrening sammanfaller. Provet togs på olika ställen direkt från bäddarna och representerar därmed sista årets slamproduktion. Man har under september och oktober tillsatt Purifin som kolkälla till biosteget. På grund av dåligt rengjord bil fick man i början av december in någon typ av bilvax i systemet i samband med mottagande av externslam. Vaxet hade förts för rötning till annat avloppsreningsverk och var därmed inte giftigt men väldigt syrekrävande. Sid. 11 (19)

61 Bilaga 1 Skara avloppsreningsverk Uppgifter gällande år Anslutna personer till reningsverket: personer Anslutna personer till vattenverk: personer Anslutna personekvivalenter räknat på BOD 7 : pe (räknat på 70 g BOD/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på fosfor: pe (räknat på 2,1 g P/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på kväve: pe (räknat på 14 g N/dygn, person) Mängd inkommande avloppsvatten: m 3 Andel tillskottsvatten: 27% Inkommande halt kväve: 67 mg/l Inkommande halt fosfor: 12,5 mg/l Utgående halt kväve: 22 mg/l Producerad mängd slam: 655 ton TS Mottagen mängd externslam för direkt slambehandling: 0 ton TS Anslutningar: Reningsprocess: Ledningsnät: Dricksvatten: Provtagning: Ett flertal olika industrier är anslutna till avloppssystemet. Främst är det olika typer av livsmedelsindustrier som Swedish Meats, Scan Foods, Kronfågel, Lantägg och Axvalls mejerier men också ett tvätteri. Avloppsvattnet renas mekaniskt med hjälp av fingaller och försedimentering. Vattnet fördelas sedan i tre strömmar där en del leds till SBR-anläggningen för att sedan direkt pumpas till eftersedimenteringen. En tredjedel pumpas till anoxdelen av aktivslamsteget innan det når ox-delen. Den tredje strömmen leds till biobädden innan den leds till oxdelen i aktivslamsteget. Slamåldern är okänd eftersom denna styrs av mängd suspenderat material, per automatik. Fosforfällning sker med hjälp av aluminiumklorid. Uttag av slam sker diskontinuerligt, några timmar per dygn ur försedimenteringsbassängen. Efter förtjockaren tillsätts slammet polymer som flockningsmedel innan det pumpas till rötkammaren. Externslam från enskilda avlopp tas emot och leds in tillsammans med inkommande vatten. Ledningsnätet är till 100 % separerat. Inventering av detta har gjorts och de felkopplingar som går att göra något åt har åtgärdats. Råvattnet tas ur Vättern och får passera ett sandfilter innan hårdheten justeras och klor doseras. Verksamhetsområdena för dricksvatten och avlopp sammanfaller. Slamprovet togs på rötat och avvattnat slam. Recipientnivån liksom grundvattennivån var normala. Sid. 12 (19)

62 Bilaga 1 Skene avloppsreningsverk Uppgifter gällande år Anslutna personer till reningsverk: personer Anslutna personer till vattenverk: - Anslutna personekvivalenter räknat på BOD 7 : pe (räknat på 70 g BOD/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på fosfor: pe (räknat på 2,1 g P/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på kväve: pe (räknat på 14 g N/dygn, person) Mängd inkommande avloppsvatten: m 3 Andel tillskottsvatten: 48 % Inkommande halt kväve: 22 mg/l Inkommande halt fosfor: 3,9 mg/l Utgående halt kväve: 7,5 mg/l Producerad mängd slam: 992 ton TS Mottagen mängd externslam för direkt slambehandling: m³ av varierande TS-halt från mindre reningsverk och enskilda hushåll Anslutningar: Den dominerande branschen på orten utgörs framför allt av textilindustri. Problem uppkommer ibland med att en aluminiumpasta som används för ytbeläggning vid tillverkning av rullgardiner, tillförs reningsverket med inkommande vatten. Stora Enso har också en fabrik som tillverkar kartong och emballage. Reningsprocess: Inkommande vatten passerar först ett galler, sandfång och försedimentering innan flödet delas och halva flödet går till biotornet. Detta vatten sammanförs med det andra flödet i aktivslamsteget. Slamålder är ca tre dygn. Bioslammet avskiljs i sedimenteringsbassängen och i flotationen som följer tillsätts vattnet aluminium och polymer. Kemslam samt förtjockat primär- och bioslam tas kontinuerligt ut och förs till ett blandslamlager som töms när det blir fullt, vilket tar 3-4 dagar. Ytterligare polymer tillsätts innan slammet centrifugeras och komposteras. Externslam från enskilda hushåll och sju mindre reningsverk tas emot och läggs på kulvert innan det förs in i centrifugen. Ledningsnät: Ledningsnätet är separerat och spolning sker kontinuerligt. Dricksvatten: Grundvattnet som används som råvatten analyseras vart tredje år. När man i slutet av 90 talet hittade spår av bekämpningsmedel kompletterade man UV-bestrålningen och infiltrationssteget med ett kolfilter. Provtagning: Man har för avsikt att byta fällningskemikalie från PAX till Ecoflock och har därför gjort testkörningar under året. Tidvis märker man också att ph i reningsverket ökar men varför detta sker är okänt. Dessa bör dock inte ha påverkat slamkvalitén för tiden vid provtagningen. För övrigt observerades inga störningar och recipient- och grundvattennivån var normala Sid. 13 (19)

63 Bilaga 1 Stenungsund avloppsreningsverk Uppgifter gällande år Anslutna personer till reningsverk: personer Anslutna personer till vattenverk: - Anslutna personekvivalenter räknat på BOD 7 : pe (räknat på 70 g BOD/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på fosfor: pe (räknat på 2,1 g P/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på kväve: pe (räknat på 14 g N/dygn, person) Mängd inkommande avloppsvatten: m 3 Andel tillskottsvatten: 22% Inkommande halt kväve: 36 mg/l Inkommande halt fosfor: 6,0 mg/l Utgående halt kväve: 11 mg/l Producerad mängd slam: 380 ton TS Mottagen mängd externslam för direkt slambehandling: 0 ton TS Anslutningar: Reningsprocess: Ledningsnät: Dricksvatten: Provtagning: Utöver hushåll utgörs anslutna verksamheter av mindre blandad industri. Inkommande vatten passerar i ett första steg galler/silar samt ett luftat sandfång. Härefter använder man sig av en aktivslamprocess med biologisk fosfor- och kvävereduktion där fällningskemikalie, i form av järnklorid tillsätts direkt in i biosteget. Den totala slamåldern uppgår till ca 25 dygn, medan slamåldern i den luftade delen varierar med året men har en snittid på 12 dygn. Slammet förs kontinuerligt ut ur sedimenteringsbassängen och tillsätts polymer innan det avslutningsvis centrifugeras. Externslam från enskilda brunnar passerar ett separat rensgaller innan det pumpas in i biosteget. Nästan hela ledningsnätet är separerat och stora delar har under en tid inventerats och åtgärdats. Under hösten har man lyckats slutföra arbetet med de felkopplingar av takvatten som har belastat ledningsnätet vilket har lett till att andelen tillskottsvatten har minskat till ca 22 %. Dock kvarstår arbetet beträffande felkopplingar av dräneringsvatten. Råvattnet utgörs av ytvatten som fälls med aluminium innan det får passera ett flofilter. Till sist doseras kalk, kolsyra och klor. Kommunen sköter inte själva vattenförsörjningen men verksamhetsområdena bör vara ungefär de samma.. Slamprovet togs på avvattnat slam efter centrifugen och kan ses som representativt då alla driftsbetingelser var normala. Även recipient- och grundvattennivån var normala, eventuellt något låga. Sid. 14 (19)

64 Bilaga 1 Tranemo avloppsreningsverk Uppgifter gällande år Anslutna personer till reningsverk: personer Anslutna personer till vattenverk: - Anslutna personekvivalenter räknat på BOD 7 : pe (räknat på 70 g BOD/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på fosfor: pe (räknat på 2,1 g P/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på kväve: pe (räknat på 14 g N/dygn, person) Mängd inkommande avloppsvatten: m 3 Andel tillskottsvatten: 44 % Inkommande halt kväve: 26 mg/l Inkommande halt fosfor: 4,3 mg/l Utgående halt kväve: 17 mg/l Producerad mängd slam: 497 ton TS Mottagen mängd externslam för direkt slambehandling: m 3 från andra reningsverk Anslutningar: Reningsprocess: Ledningsnät: Dricksvatten: Provtagning: De två största verksamheterna inom kommunen som skulle kunna påverka vatten- och slamkvalitén är Rexam AB som tillverkar glasförpackningar samt färgtillverkaren Tranemo Teknos AB. Inkommande vatten får först passera ett galler, sandfång och försedimenteringsbassäng innan man tillsätter fällningskemikalie i form av aluminium samt polymer. Den biologiska reningen utgörs av ett aktivslamsystem med bassänger för luftning och sedimentering. Slam från externa reningsverk och enskilda avlopp blandas med internslam i slamlagret som vintertid töms en gång per vecka. Härifrån förs slammet till avvattning efter att polymer tillsatts. Efter avvattningen konditioneras slammet med bränd kalk innan det deponeras. Efter inventeringar och åtgärder har man idag i stort sett ett helt separerat ledningsnät. Dricksvatten hämtas som grundvatten. På grund av höga halter av järn och mangan tillsätts kaliumpermanganat innan vattnet får passera ett biofilter eller ett långsamfilter. Bekämpningsmedel har analyserats för länge sedan men halterna var obetydliga. Verksamhetsområdena för vattenförsörjning och avloppsrening är i det närmaste samma. Efter en något torr höst är både grundvatten- och recipientnivån något lägre än normalt. Provet togs av avvattnat slam, dock innan kalk tillsätts. Förhållandena anses vara normala varför provet bör vara representativt. Sid. 15 (19)

65 Bilaga 1 Uddevalla avloppsreningsverk Uppgifter gällande år Anslutna personer till reningsverk: personer Anslutna personer till vattenverk: personer Anslutna personekvivalenter räknat på BOD 7 : pe (räknat på 70 g BOD/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på fosfor: pe (räknat på 2,1 g P/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på kväve: pe (räknat på 14 g N/dygn, person) Mängd inkommande avloppsvatten: m 3 Andel tillskottsvatten: 47 % Inkommande halt kväve: 27 mg/l Inkommande halt fosfor: 5 mg/l Utgående halt kväve: 9 mg/l Producerad mängd slam: 1038 ton TS Mottagen mängd externslam för direkt slambehandling: 0 ton TS Anslutningar: Reningsprocess: Ledningsnät: Dricksvatten: Provtagning: Anslutna verksamheter utöver hushåll utgörs av mindre blandad industri. Inkommande vatten passerar först rensgaller, sandfång och försedimentering. Innan försedimenteringen tillämpas förfällning med en kombination av järnklorid och polymer som fällni8ngskemikalier. Efter aktivslamsteget där man har en slamålder på dygn leds vattnet till mellansedimenteringen varifrån överskottslam avleds till pumpgropen. Efterfällningen görs med aluminium och slammet förs tillbaka till försedimenteringen där det kontinuerligt tas ut, förtjockas och pumpas till rötkammaren tillsammans med överskottsslam från biosteget. Polymer tillsätts och slammet rötas i dagar innan det centrifugeras. Externslam från enskilda avlopp förs vanligtvis in tillsammans med inkommande vatten. Till största delen är ledningsnätet separerat och inventeringar med efterföljande åtgärder sker kontinuerligt. Som råvatten används ytvatten som renas i kolfilter innan aluminium, kalk, kolsyra och klor tillsätts. Viss stöddosering av klor sker även ute på nätet. I stort sett sammanfaller försörjningsområdena för dricksvatten och avlopp. Provtagningen gjordes efter avvattningen av det rötade slammet och inga driftsstörningar, försök eller andra faktorer som skulle ha kunnat påverka sammansättningen i provet hade skett. Tidvis har man dock registrerat ökade halter av zink i slammet som kan härledas till Autonova. Recipientnivån liksom grundvattennivån var normala. Sid. 16 (19)

66 Bilaga 1 Ulricehamn avloppsreningsverk Uppgifter gällande år Anslutna personer till reningsverk personer Anslutna personer till vattenverk: personer Anslutna personekvivalenter räknat på BOD 7 : pe (räknat på 70 g BOD/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på fosfor: pe (räknat på 2,1 g P/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på kväve: pe (räknat på 14 g N/dygn, person) Mängd inkommande avloppsvatten: m 3 Andel tillskottsvatten: 54 % Inkommande halt kväve: 37,7 mg/l Inkommande halt fosfor: 5,68 mg/l Utgående halt kväve: 24,9 mg/l Producerad mängd slam: 293 ton TS Mottagen mängd externslam för direkt slambehandling: 0 ton TS Anslutningar: Reningsprocess: Ledningsnät: Dricksvatten: Provtagning: Anslutna verksamheter utöver hushåll utgörs av mindre blandad industri. Avloppsvattnet renas mekaniskt med hjälp av galler, luftade sandfång och försedimentering. Den biologiska reningen sker sedan med hjälp av en biobädd följd av en sedimenteringsbassäng. Slam från försedimenteringen blandas med bioslam och rötas. Som fällningskemikalie används aluminium och det avskilda kemslammet blandas med rötslammet och pumpas till förtjockaren. Polymer tillsätts för att underlätta den efterföljande centrifugeringen. Externslam tas inte emot. Ledningsnätet är i stort sett helt separerat. Dricksvatten hämtas som grundvatten. Detta renas med hjälp av luftning och snabbfilter samt avhärdas med hjälp av jonbyte. Klor tillsätts ej. Bekämpningsmedel är analyserat och kunde inte detekteras. Vattenförsörjningsområdet är något större än verksamhetsområdet för avloppsreningsverket. Provtagningen gjordes av avvattnat slam, efter centrifugen. Recipientnivån liksom grundvattennivån bedömdes som normala, eventuellt något låga. Sid. 17 (19)

67 Bilaga 1 Vara avloppsreningsverk Uppgifter gällande år Anslutna personer till reningsverk: personer Anslutna personer till vattenverk: - Anslutna personekvivalenter räknat på BOD 7 : pe (räknat på 70 g BOD/dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på fosfor: pe (räknat på 2,1 g /dygn, person) Anslutna personekvivalenter räknat på kväve: pe (räknat på 14 g N/dygn, person) Mängd inkommande avloppsvatten: m 3 Andel tillskottsvatten: 30 % Inkommande halt kväve: 28 mg/l Inkommande halt fosfor: 9,05 mg/l Utgående halt kväve: 19 mg/l Producerad mängd slam: 160 ton TS Mottagen mängd externslam för direkt slambehandling: 22 ton TS Anslutningar: Reningsprocess: Ledningsnät: Dricksvatten: Provtagning: Anslutna verksamheter som är av intresse är främst ett stort tvätteri samt diverse blandad industri. Efter galler och sandfång genomgår vattnet förfällning med aluminium följt av sedimentering. Det biologiska steget utgörs av en aktivslamprocess med en slamålder på ca fem dygn. Ytterligare fällningskemikalie tillsätts innan det är dags för slutsedimenteringen. Avskiljt slam återförs och tas kontinuerligt ut ur försedimenteringsbassängen och pumpas tillsammans med slam från biostegssedimenteringen till förtjockaren efter att polymer tillsatts som hjälpkoagulant. Slammet förs sedan vidare till rötkammaren, som har en uppehållstid på ca 10 dygn, för att till sist avvattnas i en centrifug efter tillsatts av ytterligare polymer. Ledningsnätet är till största delen kombinerat. Man har gjort och gör undersökningar av nätet och åtgärdar dess brister. Detta har bland annat bidragit till att dagvatten från hustak har minskat kraftigt och att detta nu till största del kommer från asfalterade ytor. Ca 60 % av råvattnet utgörs av grundvatten och resterande av ytvatten. Vattnet är analyserat med avseende på bekämpningsmedel men resultatet var för vederbörande okänt. Försörjningsområdena för dricksvatten och avlopp skiljer sig åt något. Provet togs på slam som var rötat och avvattnat. Inga testkörningar gjordes under tiden för provtagningen och recipient- liksom grundvattennivån bedömdes som normala. Däremot hade man uppmärksammat en ökad slamflykt från biosteget vilket troligtvis orsakades av dieselolja i inkommande vatten. Detta var dock så lite att det inte bör ha påverkat slamkvalitén där provet togs. Sid. 18 (19)

68 Bilaga 1 Åmål avloppsreningsverk Uppgifter gällande år Anslutna personer till reningsverk: personer Anslutna personer till vattenverk: personer Anslutna personer räknat på BOD 7 : 4529 pe (räknat på 70 g BOD/dygn, person) Anslutna personer räknat på fosfor: 6111 pe (räknat på 2,1 g P/dygn, person) Anslutna personer räknat på kväve: 8095 pe (räknat på 14 g N/dygn, person) Mängd inkommande avloppsvatten: m 3 Andel tillskottsvatten: 60,7 % Inkommande halt kväve: 21,2 mg/l Inkommande halt fosfor: 2,4 mg/l Utgående halt kväve: 20 mg/l Producerad mängd slam: 264 ton TS Mottagen mängd externslam för direkt slambehandling: 16 ton TS från andra reningsverk samt 46 ton TS från enskilda anläggningar Anslutningar: Reningsprocess: Ledningsnät: Dricksvatten: Provtagning: De industriella anslutningarna utgörs till stor del av diverse verkstadsindustrier samt bilvårdsanläggningar. Vattnet får passera ett rensgaller, sandfång och försedimenteringssteg följt av en aktivslamprocess med eftersedimentering. Man fäller med aluminium och slamåldern vid provtagningstillfället uppgick till 5,3 dygn. Slammet tas kontinuerligt ur eftersedimenteringsbassängen, förtjockas efter tillsatts av polymer och förs till rötkammaren som har en uppehållstid på ca 30 dygn. Det rötade slammet avvattnas i en dekanter tillsammans med polymer. Största delen av ledningsnätet är fortfarande kombinerat. Som dricksvattenkälla används ytvatten som är analyserat med avseende på bekämpningsmedel. Klor doseras inte på nätet och i stort sett sammanfaller försörjningsområdena för dricksvatten och avlopp. Provet togs som två delprov ur de två rötkamrarna och blandades samman. Det enda försök som pågick vid tiden för provtagningen var övergången från AVR som fällningskemikalie till PAX som är tänkt att användas framöver. Recipientnivån liksom grundvattennivån kunde vid tillfället ses som normala. Sid. 19 (19)

69