Haditer i praktiken. - Shiamuslimers frihet för egen tolkning. Av: Mohamad Pourakbar Handledare: Jenny Berglund

Transkript

1 Södertörns högskola Institutionen för historia och samtidsstudier C-uppsats 15 hp Religion V Vårterminen 2013 Haditer i praktiken - Shiamuslimers frihet för egen tolkning Av: Mohamad Pourakbar Handledare: Jenny Berglund

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING DISPOSITION METOD OCH MATERIAL PROCESSEN TILL INTERVJUN INFORMANTERNA SHIA ISLAM TOLVORNA KORANEN HADITER TIDIGARE FORSKNING HADITERS SYFTE HADITERS TROVÄRDIGHET HADITER I PRAKTIKEN UNDERSÖKNING OCH ANALYS MOHSEN HAKIMOLLAHI (IMAM) SEDIGHEH VASMAGHI (JURISPRUDENS) AHMED (LEKMAN) ANALYS SAMMANFATTNINGS RESULTAT LITTERATUR OCH KÄLLFÖRTECKNING BILAGA A BILAGA B

3 1. Inledning Hur man tolkar och praktiserar islam bland muslimer är en viktig del av det religiösa livet. Inom islam är man överens om en och samma urkund (Koranen). Koranen som av muslimer anses vara sänd från Gud, via ängeln Gabriel till profeten Muhammed i början av 600-talet e.v.t. I och med att Koranen har komplexa och otydliga delar behövs något som muslimer kan ta hjälp av för att lösa dess komplexitet och otydlighet, något som hjälper vid tolkningsfrågor. För att förstå vad Koranen menar i sina verser tar man således hjälp av haditer, det vill säga berättelser om profeten Muhammed och hans följeslagare/lärjungar skrivna av vittnen från profetens tid, vilka har en nyckelroll inom islam (Hjärpe 2005, s 132). Haditer kan förstås som verktyg som förklarar och vägleder inom exempelvis andliga, juridisk och även vardagliga frågor såsom tidebönen, klädseln och maten. De fungerar som ett verktyg för att förstå och tolka Koranen och profetens liv (sunna). Syftet är att de ska fungera som ett hjälpmedel vid frågor som inte kan besvaras från Koranen. Bland många muslimer och de olika inriktningarna (shia & sunni) har dessa traditioner fått olika betydelser beroende på vem som har sagt eller skrivit haditen. Detta är bland annat på grund av vilken tradition och rättsskola man tillhör. Utifrån detta har det skapats en granskningstradition som avgör om haditer är accepterade eller icke-accepterade. Inom vissa traditioner och länder kan man se ett tydligt maktspel där haditer har används för att legitimera handlingar men också för att påpeka andra praktikers fel (Hjärpe 2005, s 133). Detta har skapat och skapar oenighet bland muslimer. Det är viktigt för en religionskunskapslärare att ha kunskap om islam. Nyfikenheten bland elever är stor när det gäller hur man ska tolka Koranen. Då är det viktigt att läraren känner till islam och dess olika uppfattningar som finns inom religionen. I och med att media har uppmärksammat islam väldigt mycket de senaste åren och elevernas intresse för religion har ökat bör man visa att det finns olika syn i olika frågor om hur man ska praktisera islam. Kännedom om Koranen och haditerna blir då väsentligt speciellt för en religionskunskapslärare. I de nya ämnesplanerna för religionskunskap betonas också att elever ska lära sig olikheter inom religioner (Lgr 11). För att förstå olikheter inom islam är det således viktigt att förstå hur haditer används i tolkningen av islam. 3

4 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att presentera hur haditer används som ett hjälpmedel för att förstå Koranen bättre. Undersökningens fokus ligger kring den muslimska tolvshia traditionen och hur haditerna kan användas i praktiken. Undersökningen bygger på intervjuer med en tolv shiamuslimsk lekman, en tolv shiamuslimsk imam och en tolv shiamuslimsk juridisk rättslärd. Dessa tre informanter kommer att ge oss en förståelse för hur haditer fungerar i praktiken när det kommer till frågan om tolkning. Syftet är att se vad haditer har för funktion. Uppsatsens viktigaste frågeställningar är: Varför har haditer en sådan stor roll i praktiken när det redan finns en legitimerad urkund (Koranen)? Hur mycket utrymme har en lekman för egen tolkning? 1.2 Disposition Denna uppsats kommer efter dess inledande delar syfte och metod att innehålla tre ytterligare delar. Den första delen kommer att beskriva historien bakom shiaislams uppkomst, med inriktning mot tolvorna och koranen samt haditers betydelse inom gruppen. Nästa del kommer att presentera informanterna, tre personer som alla har ett nära förhållande till shiaislam men som har olika förhållande till tolkningsprocessen: en shiamuslimsk imam, en juridisk rättslärd och en praktiserande shiamuslimsk lekman. Tredje delen undersöker frågan om haditer och dess syfte och hur de används i praktiken på individnivå. Som avslutning presenteras några teoretiska tillämpningar där vetenskap möter andliga perspektivet och också sätts i relation till politiska sammanhang. Även i analysen möter vetenskap möter andlighet för att jag ska kunna presentera och beskriva syftet med haditer och dess användning. Uppsatsen avslutas med en sammanfattning av innehåll och resultat. 4

5 2. Metod och material Uppsatsen grundar sig på intervjuer med en representant från en shiamoské, det vill säga en imam, en rättslärd inom tolv imamernas shiaislam som arbetar inom islamisk juridik samt en shiamuslimsk lekman. Lekmannen finns med för att tydliggöra hur haditer i praktiken kan fungerar bland lekmän. Jag har valt att använda mig av intervjuer eftersom det är en effektiv metod för att komma närmare och bättre kunna förstå syftet med haditer i praktiken, både från lekmäns perspektiv och rättslärda och andliga ledare. Jag har valt att sammanställa en intervjuguide med färdiga frågor och ämnen att prata om. Samtidigt ger intervjuer flexibilitet för intervjupersonen att kunna utveckla sina svar mer detaljrikt om de ämnen som intervjuaren tar upp (Patel och Davidson 2011, s 82). Det finns nackdelar med att välja intervjuer med informanter som kan vara färgade av sina egna åsikter och tankar, detta är jag helt medveten om, men anser dock att fördelarna såsom deras expertkunskap väger tyngre (Gillham 2008, s 103) Jag måste klargöra här att dessa individer som jag har valt ut för att intervjua representerar inte alla shiamuslimer runt om i världen, utan detta är ett urval som jag personligen har gjort utifrån geografiska och tidsmässiga anledningar för att kunna få fram kunniga informanter för denna uppsats. Dessa tre representerar personer som finns på olika nivå i tolkningshierarkin inom shia: imamen som arbetar i en församling och dagligen ger svar på frågor till församlingsmedlemmar där han måste använda sig av haditer för att tolka, den rättslärde som hör till en av de övre skiktet i en tolkningshierarki eftersom hon har disputerat inom fiq (jurisprudens) vid Teherans universitet och en lekman som praktiserar shiaislam, är intresserad av sin religion men som inte är expert. Alla intervjuer har spelats in för att jag ska kunna återgå till originalintervjun utan att vara orolig för att missa någon viktig information och för att undvika missförstånd (Gillham 2008). Förutom intervjuer så har även referenslitteratur används för att beskriva historiska händelser men också vetenskapliga teorier och tillämpningar för att på bästa möjliga sätt kunna utföra analysen över ämnet om hadith och deras betydelse. 5

6 2.1 Processen till intervjun Informanterna kontaktades först via mail där ämnet och syftet med uppsatsen presenterades och sedan genom kontakt per telefon bestämdes tid och plats för intervju. Plats och tid för intervju skedde vid olika tillfällen med varje informant. Intervjuerna med de två första informanterna (imamen och den juridiska rättslärde) skedde på deras respektive arbetsplats medan lekmannen intervjuades hemma hos mig. Innan intervjun genomfördes, iordningställdes frågor och tre case (fall) relaterade till vardaglig problematik för en praktiserande muslim (se bilaga), men endast två av fallen kommer att presenteras här eftersom jag ansåg att Case nummer ett besvarades av informanterna indirekt genom frågeguiden jag hade iordningställt före intervjuerna. Casen klargjorde för mig hur informanterna tänker och hur de använder sig av Koranen och haditer i specifika vardagliga problem som kan uppstå för en muslimsk lekman. Genom att besvara dessa case har jag haft möjlighet att jämföra informanternas svar för att tydliggöra hur de resonerar samt vilka möjligheter till olika tolkningar det finns bland tolv shiamuslimer. Svaren på casen sammanfattades och redogjordes under varje informants intervjusammanfattning i kapitel fem, under rubriken Undersökning och analys. Frågorna som ställdes till varje informant har också sammanfattats och redogjorts under samma kapitel. Dessa frågor och fall skickades inte i förväg till informanterna, eftersom jag i min undersökning ville se hur dessa informanter gick till väga för att besvara mina frågor och lösa de tre fallen som presenterades under intervjutillfället. Varje intervju spelades in via en ljudupptagare med varje informants samtycke. Två av intervjuerna genomfördes på persiska. Fördelen med detta har varit att det är två av informanternas hemspråk som jag behärskar. I och med detta har det kunnat förmedla sin kunskap och åsikter på ett mer ingående sätt än om jag hade använt engelska eller svenska. 6

7 2.2 Informanterna De två islamiskt lärda informanterna är: Mohsen Hakimollahi och Sedigeh Vasmaghi. Mohsen Hakimollahi är huvudimam sedan två år tillbaka i imam Ali Islamic center i Järfälla. Han kommer ursprungligen från Iran och är utbildad i islamisk teologi på Al- Mustafa universitet i Qom och Tehran, i Iran. Han har ca femton års erfarenhet av att arbeta som imam, därav 13 år östra Asien (Indonesien och Malaysia för att nämna några). Sedigheh Vasmaghi är doktor inom islamisk juridik, ursprungligen från Iran, där hon även undervisade inom islamisk lag deltog hon i en öppen proteströrelse i presidentvalet genom att publicera texter, dikter och artiklar som var mot den nuvarande regimen. Efter detta tvingades hon lämna landet då en arresteringsorder hade utfärdats på henne. Idag lever hon i Uppsala, som årets fristadsförfattare. Dessa två informanter representerar sin församling, respektive grupp i och med deras utbildning och kunskap. Vid frågan om anonymitet ansåg de inte att det var nödvändigt då de ser sig själva som auktoriserade representanter och därmed ingen anonymitet behövs. Ahmed är en ung, praktiserande muslimsk lekman med viss högskoleutbildning, men inte tillräckligt för att anses som en auktoriserad representant på samma sätt som de övriga. Detta är viktigt för denna uppsats eftersom det ger oss ett exempel på hur en lekman förhåller sig till haditer och de lärdes utlåtande. För att bevara Ahmeds anonymitet har jag använt mig av en alias för att beskriva honom i denna text. Ahmed tillhör tolv Imams shiatradition. 7

8 3. Shiaislam Under 600-talet efter profeten Muhammeds död blev det dags att utse en ny ledare bland den muslimska trosgemenskapen. Profetens kusin och svärson, Ali ibn Abu Talib var en av kandidaterna för att bli utsedd till den nästa religiösa ledaren. Enligt en grupp muslimer och Ali själv hade han blivit utvald av profeten innan dennes död. Alla muslimer delade däremot inte denna uppfattning och en konflikt och splittring uppstod bland dem. Anhängarna till Ali blev kallade för shiiter (shiat Ali på arabiska). Abu Bakr, profetens vän och svärfar, blev vald till näste ledare vilket inte samtycktes till av Ali och shiiterna. Men den shiitiska rörelsen levde vidare (Thurfjell 2011, s 242). Inom shiaislam anser man att ledarskapet ska föras vidare via släktskap, vilket då förde ledarskapet till Alis son, som i sin tur förde det vidare i vad som ses som en helig ättelinje. Shia tog sig en form av islam som kretsade kring Ali ättlingarnas vishetslära (Thurfjell 2011, s 242). Man anser att genom Alis släktträd förs en förvaltning vidare av en mystisk gudomlig insikt och kontakt mellan människor och Gud. Dessa ättlingar fick namnet eller titeln Imamer (Thurfjell 201, s 242). Dispyter om vem som är den rättfärdiga ledaren efter profeten Muhammed har existerat i århundraden. Detta har lett till splittringar bland muslimer redan från början. Att det mesta kretsar kring Ali och imamerna är vad som främst betonar särskiljningen mellan sunniter och shiiter. Men med tiden så har shiaislam utvecklats och skapat sina egna traditioner. I och med detta har även shiamuslimer en egen rättsskola som de följer, den Jafaritiska rättskolan (Thurfjell 2011, s 242). 8

9 3.1 Tolvorna Inom den shiitiska rörelsen finns det ytterligare en inriktning som utgör majoriteten av shiamuslimer. Dessa kallas ithna ashari, eller tolvorna på svenska. Enligt dessa tolvor så har det funnits tolv imamer (inklusive Ali) efter profetens död och att den tolfte och sista imamen, imam al-mahdi, lever gömd sedan 800-talet fram tills den dagen han återvänder och återställer den [sanna] islam och det islamiska samhället (Thurfjell 2011, s 242). 3.2 Koranen Alla muslimer runt om i världen är överens om en enad helig skrift som tron kretsar runt om. Koranen är islams heliga skrift, urkund (Roald 2005, s 26). Koranens ursprungliga benämning är al-qur an al-karim (den ädla recitationen). Jämfört med den kristna teologin håller evangelisterna från Nya testamentet som vittnen till uppenbarelsen, så menar islamisk teologi att själva Koranen utgör uppenbarelsen. Koranen som ett religiöst objekt för muslimer, som kan förstå i samma grad som Jesus för kristna. Koranen som bok erhåller därmed helig status (Janson 2011, s 257). Koranställen som berör till exempel brott och straff, ekonomi, kontrakt och maktutövning har förhållandevis tydliga förklaringar och svar. Andra frågor om till exempel kläder, föda och regler för beteende och regler för gudstjänsthandlingar återfinns till större del i islamisk jurisprudens (Hjärpe 2005, s 56-57). 9

10 3.3 Haditer Haditer fungerar som ett verktyg för att föra vidare profetens arv (tro) till framtida generationer då islam expanderade ut från Medina till resten av världen. I och med att shiamuslimer tänker annorlunda jämfört med sunniter angående ledarskapet efter profeten och vissa traditioner så finns det även en annorlunda hadith tradition som de följer. Inom den sunnitiska traditionen måste tradentkedjan (isnad) (trovärdighetslänken som leder vittnesmålen) leda endast till profeten själv, medan shiiter anser att imamerna är lika ofelbara och därmed lika trovärdiga. Med tanke på imamernas ofelbarhet inom shiaislam, så anser man att så länge en hadith kommer från Profeten eller en av de tolv imamerna så anser man per automatik att hadithen är sann (Brown 2009, s ). En känd hadit bland shiamuslimer som klargör idén om imamernas ofelbarhet i deras utlåtande som har sagts av den sjätte imamen, imam Ja far al-sadiq, lyder My hadiths are the hadiths of my father, and the hadiths of my father are the hadiths of my grandfather, and the hadiths of my grandfather are the hadiths of al-husayn, and the hadiths of al-husayn are the hadiths of al-hasan, and the hadiths of al-hasan are the hadiths of the Commander of the Faithful (Ali b. Abi Talib) (s), and the hadiths of the Commander of the Faithful are the hadiths of the Messenger of God (s), and the hadith of the Messenger of God are the words of God most high (Brown 2009, s 125) Brown (2009) menar att haditer har annat slags värde och funktion än Koranen inom islam. Enligt vissa har de en komplementär funktion medan andra säger att det är ett verktyg som behövs för att förstå Koranen men som riskerar att missleda människor (Hjärpe 2004, 25-26). Detta kan man se under revolutionen i Iran 1980 med Ayatollah Khomeini och hur han använde sin tolkning för att nå makten (Hjärpe 2004, s 93). 10

11 4 Tidigare forskning Min undersökning utgår från shia-tolvornas tolkning och tradition inom islam. Med hjälp av tre underrubriker har jag delat in min undersökning i denna uppsats som är baserad på de olika teman som framkom under intervjuerna med informanterna. I den första underrubriken, haditers syfte, presenteras syftet med haditer inom islam enligt litteraturen. Vad är det exakt och vad för användning finns det av den för shia muslimer i sin tro? Den andra underrubriken, haditers trovärdighet, berör frågan dess legitimering och trovärdighet i praktiken. Vad säger litteraturen om hur muslimer vet om en hadit är sann och hur bevisar man dess trovärdighet? Den tredje underrubriken, haditer i praktiken, presenterar hur haditer framställs och används inom vardagliga religiösa frågor. 4.1 Haditers syfte Jonathan A.C. Brown beskriver i början av sin bok Hadith Muhammads Legacy in the Medieval and Modern World (2009), hur muslimer ser på Koranen och hur de tillämpar haditer för att förstå den heliga texten. [ ] the Quran is not the source to which a curious reader should refer in order to answer the question What does Islam say about a particular issue. The Quran is not a book of law, and many tenets of Islamic theology are never mentioned in the holy book. To consult the Quran is only to get part of the picture. Large portions of the Islamic legal, theological, and popular religious traditions come not from the book that Muslims hold to be Gods s revelation, but rather from the legacy of Muhammad [ ] (Brown 2009, s 3) En vanlig förklaring för haditer och deras syfte bland muslimer är: Yet the Quran is not the source to wich a curious reader should refer in order to answer the question What does Islam say about a particular issue. The Quran is not a book of law, and manny tenets of Islamic theological, and popular religius traditions come not from the book that Muslims hold to God s revelation, but rather from legacy of Muhammad, whom they believe God chose to explain the elucidate His message through word and deed. It is in his teachings that we find Muslim dress codes as well as the rules and restrictions for holy war (Brown 2009, s 3). 11

12 Brown menar att Koranen i sig inte är den enda källan för att förstå kärnan av religionen. Genom att lära sig predikan och praktiken av Profeten ökar muslimer sin förståelse av islam. Vägen till fromhet sker genom att följa Profetens utlåtande och agerande. Till exempel, frågor som rör lag och rätt lärs ut genom Profeten och inte endast via Koranen, då Koranen inte diskuterar sådant i detaljer. The normative legacy of the prophet is known as the Sunna, and, although it stands second to the Quran in terms of reverence, it is the lens through which the holy book is interpreted and understood (Brown 2009, s 3). Jan Hjärpe skriver i sin bok Sharia (2005) att, alla muslimer är överens om Koranens auktoritet som den högsta auktoritära källan inom islam. Men samtidigt finns en enighet om att islamisk tro och praxis i första hand går tillbaka till andra källor. Han menar då i och med att Koranen i sig inte har gett tydlig struktur för hur religionen ska utövas eller tydlighet för islamisk lag och rätt, istället har profetens sunna kompletterat det som saknas, det vill säga när Koranen är otydlighet vad gäller vissa frågor (Hjärpe 2005, s 125). Med tiden blev profetens sunna en självklarhet för de första muslimerna och därmed den andra rättskällan (första är då Koranen). Man tillämpade ray (åsikt) som stod för resonemang och rättspraxis om regler. En domare följde det som skulle betecknas som sunt förnuft. Detta satte igång en andra tes om att varje åsikt inte skulle baseras på subjektivitet, utan på ilm (kunskap). Med detta avsågs kunskap om från det som profeten och hans anhängare hade sagt och gjort som ansågs accepterat under deras tid (Hjärpe 2005, s 126). Även om haditer har en viktig roll i religionen så är de en sekundär källa nästintill primärkällan, Koranen. Mycket av det som är islamisk historia är just specifikt det som har förts vidare via haditer. Profetens sunna är den enhet som har bevarats, illustrerats och tolkats med tiden, på så sätt erhåller den sitt legitima ursprung till orden och ageranden av profeten själv (Brown 2009, s 3). Muslimer är eniga om att Koranen inte är en detaljerad skrift, där lag och rätt och religiösa utövningar beskrivs. Muslimer anser att för att diskutera sådana frågor så bör man istället referera till det som hjälper oss att förstå Koranen, verktyget som människan har till förfoga att tyda dess verser, det vill säga haditer (Brown 2009) 12

13 4.2 Haditers trovärdighet Via de personer som sökte och samlade in haditer, taliberna, som färdades från den ena lärde till den andre så uppstod det ett ifrågasättande av vilka av haditer som samlades in som var trovärdiga. Genom kritisk granskning uppstod en tradition att skilja de tillförlitliga texterna från de falska. Det fanns historieberättare (qussas) som på ett underhållande sätt berättade historier om profeten utan att bry sig om de var sanna eller falska. Detta väckte intresset bland många och de lyssnade på det som sades. Genom dessa historieberättare har dock många haditer som ansetts falska ändå levt vidare. Detta skapade då ett behov av granskning av haditer för att avgöra dess trovärdighet (Hjärpe 2005, s 127). Inom den sunnitiska traditionen finns det många haditsamlingar som sunniter följer. Två särskilt viktiga samlingar brukar lyftas fram bland sunniter. De kallas för as-sahihan (de båda sunda). Dessa samlingar anses enbart innehålla traditioner med hög tillförlitlighet. Dessa traditioner är insamlade av Muhammad ibn Isma il al- Bukhari (d. 870/871) och Abu al-husayn Muslim ibn al-hajjaj (d. 875/876) (Hjärpe 2005: sid 127). Inom den shiitska traditionen, som denna uppsats fokuserar på, följs en annan samling av traditioner. Istället för begreppet hadit, användes ofta termen khabar (pluralis akhbar), som bär på samma mening. Som jag nämnde i kapitel 3 så följer denna akhbar-samling traditionskedjan via Imam Alis familj och inte andra ledsagare. Förutom traditionskedjan innehåller dessa samlingar stöd för de shiitiska läror och sedvanor och plikttroheten till de rättfärdiga imamerna (Ali och hans släktarv). Det finns fyra samlingar som leder till tre samlare som bär störst värde. Dessa var, Abu Ja far Muhammad ibn Ya qub al-kulini (d. 939), Abu Ja far Muhammad ibn Ali [al-babuya] al-qummi (d. 991) och Abu Ja far Muhammad al- Hassan at-tusi (d. 1067/1068). En samling av Imam Alis tal, nahj al-balagha (Vältalighetens grammatik), som innehåller Alis skrifter och tal. Denna samling har en egen särställning (Hjärpe 2005, s 129). Med tiden blev haditerna, al-akhbar gradvis allt viktigare för shia muslimer. Därmed blev också deras metoder avgörande för dess pålitlighet och deras styrande roll allt mer komplicerad. En traditionskritik tilldelades att gälla för dess innehåll som riktade sig in på hur traditionsförmedlingen gått till. De rättslärde bedömde haditens isnad (stöd), det vill säga kedjan av informatörer som den gått genom. 13

14 Varje informatör granskades efter till exempel ålder, traditionstillhörighet, omständigheterna de befann sig i när de tog del av traditionen och hur det leder tillbaka till profetens tid och plats. Denna granskning ses i haditvetenskap som ett särskilt ämne, ar-rijal (männen). På detta sätt granskades och värdesattes haditer och dess trovärdighet (Hjärpe 2005, s 130). 4.3 Haditer i praktiken Samtidigt som haditer erhåller vittnesmål från Profeten och från hans tid, så behöver det inte alltid betyda att praktiserande lekmän forskar på egen hand i haditer som existerar. Enligt forskaren Mohammed Arkoun, och hans bok Rethinking islam (1994), är traditioner något som naturligt följer via haditer och eftersom traditioner upprepas för det muslimska samhället med förslag på sanning, värde och normer som legitimeras via Guds ord och profetens lära så kan inget adderas utifrån. Med andra ord betyder det att inga andra källor förutom legitimerade haditer och Koranen får användas för att fastställa muslimska värden och normer i en tradition. För konvertiter som ska ledas in i en religiös tradition, krävs att de kan läran och undantagen i haditerna för att bli inskolade i en tradition som sanktioneras med referenser till profeten eller argumenterings metoder som kallas qiyas (juridikalt). Således behöver de skolas in och lära sig traditionen enligt muslimsk juridiskt metod. Detta går ut på att hitta relevanta eller liknande händelser från profetens tid som kan legitimera fallet i frågan. Profetens tid som legitimering är således grunden till en godkänd religiös tradition (På arabiska kallas det för asl) (Arkoun 1994, s 50). Alltså anses det enligt Arkoun, att så länge en liknande händelse kan refereras till ursprungstiden (profetens tid), så blir den legitim och därmed användbar (Arkoun 1994) Arkoun menar till exempel att heder inom traditionella samhällen inte är något nedskrivet utan, lever genom praktiska former av vanor som leder individuellt och kollektivt beteende. Han menar då att det inte är via texter som den läran förs vidare, utan via en mångfald av vardagliga aktiviteter i alla sina former så som rituella, sociala och symboliska handlingar. Han menar att islam som en textreligion tävlar med den muntliga traditionen där den nedskriven lag ibland hamnar i konflikt med lokala seder (Arkoun 1994, s 88). 14

15 5 Undersökning och analys För att på bästa sätt kunna exemplifiera hur haditer används inom tolv shiamuslimers tradition kommer jag i detta kapitel presentera en sammanfattning av vad mina utvalda informanter sagt angående detta ämne. Via dessa informanter får vi naturligtvis inte en universell bild av alla shia tolvor, men däremot kan vi få exempel som gör att vi kan förstå hur haditer används i praktiken. Alla informanter är medvetna om uppsatsens syfte och som jag nämnt tidigare i kapitel två är alla intervjuer strukturerade efter en färdig frågeställningsguide och ljudet har inspelats för att kunna återgå till ursprungskällan och verifiera det som har sagts under intervjun. 5.1 Imam Mohsen Hakimollahi Imam Hakimollahi menar att även om att Koranen är muslimers viktigaste urkund och den viktigaste text/bok som finns så spelar haditer ändå en extremt viktig roll för individens tro och för att kunna bevara sin sanna fromhet. Imam Hakimollahi, gav ett exempel redan i början av vår intervju för att försöka förklara detta fenomen och dess orsak. Han sa: frågor som har ideologiska eller filosofiska tankar hos människan, så kan han söka fram svar via koranen. Men det behöver inte betyda att i koranen så finns alla detaljer, det är omöjligt. Koranen är en bok för människans civiliserande uppförande, för att alla människor, oavsett grupp och tanke sätt. Så vi kan inte utifrån Koranen avgöra vilket slags vatten vi ska dricka, vilket fönster vi ska laga, vad vi ska ha på oss. Koranen har bara gett oss en sammanfattning, den har betonat vissa detaljer, men för det mesta är det sammanfattningar. (Imam Mohsen Hakimollahi 2013) Han anser att vägen till förståelse av Koranen går endast genom haditer. Detta är då för att förhindra missförståelse och misstolkningar av den heliga skriften. Haditer medför struktur och guidelinjer för att man ska kunna förstå meningen med Koranens verser. Imam Hakimollahi anser att en vanlig praktiserande lekman ska se Koranen som en guidebok för livet, en bok som talar om vänskap och kärlek. Han tycker inte att Koranen är en bok som ska följas ordagrant och praktiseras på exakt samma sätt som profeten för 1400 år sedan. 15

16 En del tror att Koranen är här för att till exempel bestämma vilken frukt du ska äta och inte äta, vilka kläder du ska bära och vilka kläder du inte ska bära. Till exempel så finns det en del som säger att eftersom Profeten hämtade vatten från en brunn och drack, så måste även vi dricka vårt vatten från en brunn eller till exempel så red profeten på en häst på den tiden och då måste även vi göra detta idag och inte åka flygplan och inte använda oss utav mobiler, fanns ingen läsk på den tiden så därför bör inte häller vi dricka läsk. Dessa människor har då en mycket ytlig tankesätt genom att säga att det som inte finns med i Koranen är därmed dåligt (Imam Hakimollahi, 6 maj ). Han menar här att egen tolkning kan till viss del vara missledande och ytligt. Ska man tolka Koranen bör man först och främst ha kunskap om de verktyg på ett sätt som till exempel haditer och rättslärda människor har om haditer. När det gäller haditers legitimitet, menar han att, om en hadit ska vara legitim (sahiyeh), så måste den vara jämförbar med Koranens vers. Haditer som säger emot Koranen anses vara falska och därmed inte sahiyeh. Detta är ett vanligt tankesätt bland shiamuslimer, men även bland sunniter. Ett annat sätt att avgöra trovärdigheten i samband med jämförelsen till Koranen är att tradentkedjan måste vara stark, trovärdig och leda dess ord tillbaka till profeten eller någon av det tolv ofelbara imamerna. Han säger att genom historien har detta misstolkats och missbrukats av makthavare. Han fortsätter och berättar om hur man förut skrev haditer på beställning av religiösa ledare där det i haditen kunde stå något som skulle vara till fördel för ledaren eller till nackdel för dennes fiender. Ett exempel, som imam Hakimollahi nämnde var när imam Hosseins (den tredje ofelbara imamen) fiende beställde en sådan falsk hadit där det stod att, det imam Hossein gjorde var fel och därmed att han var en fiende till islam och man hade rätt att döda honom trots att han var son till imam Ali. De fyra sunnitiska rättskolorna (Hanafi, Maliki, Shafi och den Hanbali) anses enligt Imam Hakimollahi vara felaktiga då deras insamling av historisk fakta och ord som sades av profeten och hans anhängare, samlades in två generationer (ca 170 år) efter profetens död. Han legitimerar detta med att säga att Ni (syftar på sunniter) struntar i vad som hände under år efter profetens död, sedan kommer ni efter 170år och tar vittnesmål från någon 170år efter profetens död och frågar vad profeten sa (Imam Hakimollahi, 6 maj ). 16

17 Han fortsätter med att förklara att detta var kopplat till politik och att det här var metoden som användes förr i tiden för att ta kontroll över makten. Detta refererades då till vad sunniterna gjorde efter profetens död. Med allt detta sagt gick han vidare och berättade att, varje individ måste med sitt förnuft avgöra vad som anses sant eller falskt. [ ] inom Islam är det haram att härma [ ] till exempel jag säger att Gud finns, för att någon annan sa det till mig [ ] Jag måste själv fundera och avgöra om Gud existerar (Imam Hakimollahi, 6 maj ). Mycket av det Imam Hakimollahi berättade under sin intervju hade att göra med varje individ i den muslimska församlingen själv avgör hur den ska leva sitt liv. Imam Hakimollahi, presenterade ett gradsystem som metafor där varje steg, regler och kunskap personen följde i praktiken inom den islamiska tron, betydde att man erhöll en högre grad som muslim jämfört med andra muslimer som inte följde de andliga och praktiska reglerna lika strängt. Detta kan jämföras gradsystemet som existerar inom militären. Samma parallella kriterier drog han med islams regler, det vill säga att det är ett verktyg för att behålla sin fromhet och den rätta vägen till paradiset. Presentation av de två casen. Case två När jag frågade imam Hakimollahi om en kvinna anses göra rätt eller fel om hon väljer att avstå från slöjan men ändå praktisera de andra reglerna och traditionerna som medförs av islam? ( Se bilaga B för exakt formulering av Case två). Svarade han bland annat: Vi säger att du går in i en restaurang, olika sorters mat serveras på bordet. Det finns efterrätt läsk, mat, sallad, yoghurt, olika saker helt enkelt. Om du nu vill få energi i kroppen så kommer du att äta allt på bordet som är beställt. Istället så säger du nej jag tycker inte om det här och inte det där häller, men det där tycker jag om så jag äter av den bara. Detta gör inget, du kommer att bli mätt av endast det, men den energin som du behöver kommer du inte att få (Imam Hakimollahi, 6 maj ). 17

18 Han menar att genom dina egna personliga val har du friheten att välja det som passar dig men istället försvåras strävan till en fullfärdig fromhet. Imam Hakimollahi jämförde islam med ett träd (därav bilden på den här uppsatsens första sida), där trädet symboliserar en fullbordad slam. Trädet delades i sin tur upp i tre sammankopplade nivåer: roten, stammen/grenarna och bladen. Individen måste befinna sig i alla de tre stadierna för att erhålla den sanna fromheten inom islam enligt imamen. Om vi ska säga vad som är viktigast av ett träd, så skulle vi säga att rötterna är viktigast och sedan stammen och sedan bladen. Första grad, andra grad och tredje grad. Så vi kallar nu Islam för detta träd. Det första som är viktigast inom islam är den rätta tanken. Alltså min tanke till Gud och profeten måste vara fina. Detta är vad som är viktigt [ ] Sedan måste det finnas en bra och stark stam. Vad har det för syfte inom islam? Beteende. Någon som har goda tankar men har i praktiken ett dåligt humör, till exempel någon som är jätte snål, ljuger, använder fula ord. Detta innebär då att han inte erhåller det andra. Han har goda rötter men inte det andra steget [ ] Den som har goda rötter, alltså goda tankar och en god stam, alltså ett gott beteende, sen nästa steg är det viktiga, det ytliga. Alltså till exempel den som har en god beteende kommer också att be. Det ena goda ytliga blir till exempel bönen, fastan, inte äta griskött, inte dricka alkohol, dessa kvalificerar för goda ytliga handlingar (Imam Hakimollahi, 6 maj ). Vi ser här att han menar att genom goda tankar, gott beteende och goda gärningar uppnår en sann muslim till sitt fullo. Case tre (se bilaga B för exakt formulering) beskriver en ny konverterad man till islam och hans funderingar över vilken tradition han bör följa för sitt bönesätt? Svarade Imam Hakimollahi på detta sätt: [ ] Islam är lika med Rasul allah (guds profet). Vad har han sagt? Han sa gå efter min ahl albayt (profetens släkt). Vem är hans ahl al-bayt? Ali [ ] som du vet så är den shiitiska vägen den rätta vägen. Som till exempel, du säger till ditt barn att äta jord, eller att ljuga. Går det? Nej, han kommer själv inte att göra det. Shia säger att profetens väg är en enkel väg. Varför ska man ta en omväg? Vill ni veta vad profeten sa, lyssna bara på det Ali sa [ ] (Imam Hakimollahi, 6 maj ) Han menar att den rätta vägen är genom profeten Muhammeds släktarv, vilket då är via Imam Ali. Detta kan förstås som en tydlig shiitisk synsätt att praktisera islam. 18

19 5.2 Sedigheh Vasmaghi Genom en juridisk shiamuslimsk rättslärd, som doktor Sedigheh Vasmaghi, får vi en delvis annorlunda bild av hur, varför och när haditer används och till vilket syfte för individen. Vasmaghi menar att, för shiamuslimer var det viktigt redan på profetens tid att föra vidare hans ord, handlingar och även klädsel. Haditers syfte är att de ska vägleda muslimer till att följa profetens exempel genom hans predikan och praktik. Hon berättar att enligt traditionen, sägs det att en muslim måste tro och leva exakt som profeten för att kunna fullbordas som muslim. Detta är Vasmaghis historiska och vetenskapliga sätt att förklara för oss haditers början och en av de viktiga grunderna till dess uppkomst. Hon menar att med tiden fick haditer en sådan stor betydelse att dess värde översteg Koranens i vissa frågor. Vasmaghi ger oss två förklaringar till detta: Första förklaringen är att mycket inte finns med i Koranen, som till exempel specifika regler om bönesätt, kläd- och matregler. En del regler finns men inget av det är specifikt benämnd för dess användning i praktiken. Den andra orsaken är dess förståelse och accepterande av vissa verser från Koranen. Koranen uppenbarade sig under Muhammads livstid och är på sätt och viss anpassad efter hans tidsperiod. Vasmaghi menar att efter profetens död, blev det svårare för folket, generation efter generation att acceptera vissa regler och normer som står i Koranen då de inte passade deras tidsepoker. Koranen följde inte tidens förändringar. Som ett exempel menar hon att senare tiders makthavare och ledare inte kunnat relatera till Koranen och då oftast refererade till profetens tidsperiod och samhällsstruktur. Genom haditer kunde dessa ledare få en utökad förståelse av Koranens verser. Koranen sågs mer symboliskt och som grund till det praktiska verktyget, haditer (Vasmaghi, 7 maj ). Detta sägs ur ett historiskt perspektiv där Vasmaghi är mycket angelägen om att man först alltid bör ta reda på historien och sedan läsa haditerna för att kunna utöka sin kunskap som sedan i sin tur reflekterar det till Koranen för att finna hur man bör förhålla sig till den. Enligt Vasmaghi så finns det olika synsätt till hur haditer ska användas för att politiska ojämlikheter ska undvikas: [ ] alltså att vi, genom historia, genom haditer och genom fundamentalistiska synsätt titta på en tradition och säga att det här var shia och därmed rätt, och den där är sunni och därmed fel. Denna synsätt är fel enligt mig (Vasmaghi 7 maj ). 19

20 Vasmaghis teori är att praktiska skillnader, som till exempel böneställning, som uppstår mellan shiiter och sunniter är genom haditer. Men för en individ som ska kunna förstå kärnan i Koranen och dess verser, måste denna ta till sig kunskapen som kommer från historiska böcker (haditer). Genom haditer klargörs ritualer och regler för hur den individuella muslimen ska kunna praktisera islam. Problematiken i denna teori är att alla inte har lika mycket tid för att läsa igenom alla böcker och texter. Vasmaghi menar att till exempel att om någon har ett yrke som tidskrävande, så kan denna man eller kvinna förlita sig på de rättslärda som har dedikerat sitt liv för sådana sökanden bland alla haditer och Koranverser. Samtidigt menar Vasmaghi att även om man kan förlita sig på rättslärdas tolkningar, så kan man även tillämpa ijtihad (självständig tolkning av skrifterna) för sin egna personliga tolknig. Ijtihad är detta, att varje individ är fri att söka på egen hand, forska, leta och avgöra själv vad den vill göra [ ] Men om hans forskning är begränsad, som till exempel väljer att be med händerna på huvudet och man frågar honom, du som ber på detta sätt måste ha en anledning till att du gör det på så vis [ ] alltså måste det finnas en anledning så att andra som hör, som till exempel de lärda eller andra forskare inte ska kunna ifrågasätta dennes anledning. Anledningen måste vara trovärdig, måste vara tillförlitlig. Jurisprudensen och de som forskar som till exempel spenderar hela sina liv för att forska, anstränger sig just för detta. De försöker säga att, enligt mig så levde profeten på detta sätt, eller att muslimer måste göra på denna vis. Alltså detta är mina grunder. Alltså måste det finnas grunder (Vasmaghi, 7 maj ) Utan grunder och legitima skäl finns det enligt Vasmaghi ingen plats för egna tolkningar. Hon menar dock att till exempel en lekman har möjligheten att tolka Koranen, men det måste finnas forskning och kunskap att stödja sig på och ett legitimt skäl för dennes tolkning. Bruk av aql hos individen spelar även hos Vasmaghi en stor roll för muslimska lekmän. Att genom sitt aql avgöra vad som anses korrekt bland alla existerande haditer. Hon menar däremot att, i och med att denna frihet finns för varje individ, finns vissa kriterier att följa för sina tolkningar, Anledningen måste vara trovärdig, måste vara tillförlitlig (Vasmaghi, 7 maj ). Vidare påpekade Vasmaghi under vår intervju att, religion och politik är två fenomen som inte bör blandas i ett samhälle. Om det sker en mix så kommer misstolkningar och missbruk av både det religiösa och den politiska ideologin att komma i bruk. Detta kommer att 20

21 påverka folket negativt. Kärnan av religionen ligger hos individens egen vilja. Denna egna vilja riskerar att missbrukas av de politiska ledarna genom missbruk av haditer för att legitimera deras tolkning av religionen. Genom religiösa legitimering kan politiska ledare skapa större trovärdighet för sina handlingar mot lekmännen. Den här kommentaren från Vasmaghi kan vi naturligtvis förstå utifrån hennes erfarenheter under regimen i Iran. När det gäller forskning menar Vasmaghi att det är viktigt att jämföra dåtid med nutid. Vasmaghis teori går ut på att Koranen kom under en orolig tid där världen och samhället befann sig mellan krig och strid. Regler och normer för människan som kom med islam på den tiden passar inte med dagens moderna samhälle eftersom tiden har ändrats, människan har ändrats och därmed bör vissa regler och normer ändras. Presentation av de två casen Case två (se bilaga B) anses en kvinna göra rätt eller fel om hon väljer att avstå från slöjan men ändå praktisera de andra regler och traditioner som medförs av islam? Vasmaghi svarade enligt följande, [ ] det gör inget om en muslimsk kvinna inte bär på slöja, alltså att visa håret är inget fel. Under profetens tid visar i historieböckerna och till och med i några haditer att, inte alla kvinnor täckte håret, inte ens under bönen täckte de håret och det gjorde inget. Och jag tror att kläder är ett fenomen som gradvis genom tiden utvecklats [ ] alltså det som är bra, dåligt, fult, vackert är något som människan själv har bedömt. Det att hur mycket av kroppen som ska täckas som är bra och det vi inte ska täcka och det är dåligt är alltså det som människan själv genom tiden har avgjort. Men islams profet, majoriteten av Arabiens befolkning bodde i öknen och många av de, enligt historieböckerna, hade inga kläder. Islams profet kom och sa att det är bra att ta på er kläder. Varför? Jo för att, kläder är faktiskt en av symbolerna för civilisation. Alltså civiliserade människor, upplysta människor kommer inte ut nakna. Ända sen människan blev civiliserad, ökade användningen av kläder (Vasmaghi, 7 maj 2013) Hennes tolkning innebär att klädkoden inom islam är något som har medfötts och utvecklats med tiden av människan själv. Och just på grund av detta anser hon att det är ingen tvång i islam för en kvinna att bära slöja, eftersom det inte sägs eller står någonstans i Koranen eller i historieböckerna. 21

22 Vasmaghi har en klar och tydlig bild över hur islam bör praktiseras ur varje individs perspektiv. Hon lämnar utrymme för lekmännen att använda sitt förstånd (aql) så länge kunskapen finns bland dem för att fatta egna tolkningar som går att legitimeras och förklaras. Case tre (se bilaga B) en ny konverterad man till islam och hans funderingar över vilken tradition han bör följa för sitt bönesätt? Vasmaghi berättade att inom shia och sunni islam finns det självklara skillnader på hur man utövar bönen, som till exempel hur armarna ska hållas och att bland shiiter används en bönesten. Hon sa: jag skulle ha sagt att [ ] enligt mig så är den shiitiska bönetraditionen rätt och den sunnitiska. Jag skulle ha frågat honom vilken tycker du mest om? Vilken tycker du om, deras bönesätt eller deras? Den som du tycker bäst [ ] han ska titta. Alltså han ska se hur de ber och hur de andra ber. Han kan besöka deras moské och titta och delta i bönen och en annan gång besöka de andras och be med dem. Han kan en dag be på ett sätt och en annan dag be på ett annat sätt. Alltså enligt mig så spelar bönesättet inte någon stor roll mellan dagens muslimer. Alla sätt är rätt (Vasmaghi, 7maj ) Vasmaghis kommentar ger en tydlig bild av att hon trots den starka shiitiska traditionen så förhåller sig till viss del neutral när det gäller vissa traditioner, som till exempel bönesättet. 22

23 5.3 Ahmed Som en praktiserande tolv Imam shiamuslim, anser Ahmed att haditer har sin plats för det praktiska utövandet inom islam, medan Koranen står för det principiella. Som en praktiserande lekman överlåter han praktiska fiqh (rättsvetenskapliga) frågor, som till exempel haram/halal frågor, klädsel och bönetider, till en marja (rättslärd), då den rättslärde som han väljer att följa enligt honom är en pålitlig källa för tolkning. Men samtidigt tillämpar han sin personliga logik till marjans utlåtande. Samtidigt som han följer en marja så anser han att, precis som med haditer, är en marja ett hjälpmedel för individens förståelse av religionen, Slutet av dagen, så kan du skippa alla marja som finns i världen och göra exakt så som du vill. Vi tror på att, vid domedagen så kommer vi att stå där inför Gud med egna handlingar och dina egna tankar och det som du har förstått. Vi ser det här med marja som ett hjälp medel. Man återvänder till någon som är kunnigare i vissa frågor. Så om jag känner att det här inte går alls ihop med hur jag ser på saker som till exempel, en vanlig fråga som behandlar fiqh, hur vissa har tolkat det här med att nån som går ur islam, så säger vissa att det är dödsstraff på det. Jag håller starkt emot, också min marja har den åsikten som jag har men till och med om vi säger att han säger att det är dödsstraff som gäller, det går rakt emot dem koraniska versen så som jag förstår det. Då behöver jag inte förhålla mig till det samma som sätt så som de gör. Så det finns all möjlighet det [ ] (Ahmed, 11 maj ) Individens egna tolkningar och jämförelsen med en inre logik, är det som Ahmed anser är en av de viktigaste metoderna för att praktisera islam. Genom logik anses människan kunna förhålla sig till de regler och normer som tilldelas varje muslim. Detta ger då utrymme för lekmännen att locka till sig kunskap, sanning. Vad gäller frågan om haditers trovärdighet, anser Ahmed att, haditer som går emot Koranen och logiken, inte erhåller något värde i sig. Logik tillsammans med Koranen är det enda sättet att avgöra haditers pålitlighet. Den shiitiska tradentkedjan är inte, enligt Ahmed, en avgörande metod för att se dess pålitlighet. en sanning, är en sanning, oavsett var den kommer från. (Ahmed, 11 maj ). Även om det finns plats för lekmännen att fatta sina egna beslut och tolkningar, anser Ahmed att detta fortfarande är upp till en marja att ta hand rättsfrågor, men om det nu skulle ske en tolkning som Ahmeds marja har gjort som Ahmed inte är överens om, så anser Ahmed att han har friheten och möjligheten att byta marja i någon specifik fråga så att den passar Ahmeds egna uppfattningar. Under intervjun sa Ahmed att 23

24 Man kan byta i en fråga, man kan byta helt och hållet. För mig, jag är inte så. Hela det här med marja är att det ska vara en förenkling, så varför komplicera det. Det är en rättslärd som jag anser är vettig, [ ] då följer jag honom i den frågan (Ahmed, 11 maj ). Ahmeds svar tyder på att han menar att tolkningar och fatwor som ges ut i slutändan ändå måste passa individen. Hans utrymme som en shiamuslimsk lekman är både begränsat men samtidigt flexibel i vilka frågor han väljer att följa. Ahmed, berättade att han följer en marja där hans fatwa är Ahmeds vägledning. Men trots detta är Ahmed kritisk mot vissa fatwor som ges från hans marja, Om han anser att det är tillåtet att äta räkor enligt islam, enligt hans tolkning, ja, då får du på det sättet. Om det är någonting som kommer som jätte konstigt som tillexempel hans säger att du måste ta på dig en röd mössa varje torsdag kväll, då självklart, då kan man ställa frågan, ok vad är visdomen bakom det här? Om det låter jätte konstigt (Ahmed, 11 maj ) Varje shiamuslim måste utse en marja, vars ijtihad han rättar sig efter. En marja anses inom shiaislam att vara ombud för den dolde och sista Imamen, Mahdi (Roald 2005, s 138). Ahmeds flexibla tolkning att välja en egen marja gör att han har möjligheter att hoppa mellan olika marja inom olika frågor. På så sätt kan en shiamuslim, enligt Ahmeds tolkningar, vara fri i sin tro samtidigt som den följer dess regler inom ramarna. Trots den flexibilitet som finns för att finna svar för det egna tänkandet, anser Ahmed dock att det är fel om en lekman väljer att neka alla svar tills hon eller han når en tolkning som passar just henne eller honom. Sådana sökningar ses mer som egen dyrkan än Gudsdyrkan, eftersom man inte accepterar Guds ord och istället letar efter kryphål för att legitimera sina handlingar. Utrymme för att söka efter kunskap bär således ändå på sina gränser (Ahmed, 11 maj ) Vad gäller frågan om haditer skulle kunna tas bort idag för att öppna vägen mellan shiiter och sunniter, ansåg Ahmed att detta istället skulle skapa en större olikhet, då ytterligare grupper skulle uppstå med sina nya tolkningar och utlåtande. Haditer har som syftet att leda människan och förtydliga islam oavsett gruppindelning. Ahmed menar att det finns haditer idag som både shiiter och sunniter samtycker till, till exempel där det sägs att alla är jämlika. Ahmed har en idé om att 24

25 haditer kan anses vara en skatt för den muslimska befolkningen och även för ickemuslimer. Haditer är en historisk skatt och samtidigt ett verktyg för att leda individen. Med detta sagt så menar han att det finns haditer som kan besvara frågor som vem är Gud? samt hur man förhåller sig till Gud. Om sådana haditer skulle gå förlorade, så tror jag inom den islamiska teologin, vi skulle gå tillbaka millenier. För många tror att det här filosofiska tänkandet kom från grekerna till islam, men jag tror det fanns redan i början av islam, med Imam Ali, med profeten, med de tolv Imamerna. Och om vi säger spirituella läror om verkligheten om saker och ting så som islam ser det, till exempel vad är det som händer för själen när man begår en synd? Där finns det jätte många haditer som Imam Ja far och Imam Sadegh förklarar ur ett islamiskt perspektiv, vad är det själen går igenom [ ] (Ahmed, 11 maj ) Presentation av de två casen Case två (se bilaga B) om en kvinna anses göra rätt eller fel om hon väljer att avstå från slöjan men ändå praktisera de andra regler och traditioner som medförs av islam? Caset tycktes inte beröra honom, eftersom han ansåg att han är en man och män behöver inte bära slöja i och med att regeln är satt för kvinnor. Jag ville dock höra hans åsikter angående den obligatoriska regeln som är satt inom islam för en kvinna att bära slöja. Han sa: För mig handlar det här inte så mycket om etik och moral, det här handlar mer om fiqh fråga. Så som jag förstår fiqh om man läser ur den koraniska versen om hijab. Jag har kommit fram till slutsatsen att det är obligatoriskt att ha på sig hijab (Ahmed, 11 maj ). Ahmed har då med hjälp av fiqh (jurisprudensen) och den Koraniska versern fattat sitt personliga beslut att slöja är ett obligatoriskt klädesplagg för en muslimsk kvinna. Men i och med att Ahmed anser att religion och islam är individuellt och inget man ska påtvinga någon så anser han samtidigt att varje muslim själv ska få avgöra om till exempel hon ska bära slöja eller inte. Med andra ord, Ahmed påtvingar ingen att ha på sig slöja, det är något de själva får avgöra. 25