DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHETEN TERMINALEN 1 CENTRUM, HELSINGBORGS STAD

Transkript

1 DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHETEN TERMINALEN 1 CENTRUM, HELSINGBORGS STAD Upprättad den 7 mars 2013 NORMALT PLANFÖRFARANDE Antagen av kommunfullmäktige. Laga kraft.. Genomförandetid t o m Dnr 47/2011

2 DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHETEN TERMINALEN 1 CENTRUM, HELSINGBORGS STAD Upprättad den 7 mars 2013, redaktionellt ändrad den 19 juni 2013 NORMALT PLANFÖRFARANDE Antagen av kommunfullmäktige. Laga kraft.. Genomförandetid t o m Dnr 47/2011

3 2(46) Dnr 47/2011 DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHETEN TERMINALEN 1 CENTRUM, HELSINGBORGS STAD PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen redovisas på: denna planbeskrivning med tillhörande genomförandebeskrivning detaljplanekarta med planbestämmelser och illustrationer genomförandebeskrivning PM Parkering för Knutpunkten (Ramböll, 2013) PM Riskbedömning avseende transport av farligt gods i Helsingborgs hamn (WUZ, 2013) PM Utredning av luftkvaliteten vid Järnvägsgatan med anledning av detaljplaneförslag (Ramböll, 2013) Detaljplan upprättas i enlighet med Plan- och bygglag (2010:900). SYFTE Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att utveckla Helsingborgs resecentrum, Knutpunkten, samt att möjliggöra för nya kontorslokaler i ett kollektivtrafiknära läge. Utvecklingen av reseanläggningen handlar bland annat om att renodla funktionerna och att tydliggöra reseanläggningens plats i staden. Utvecklingen relaterar också till den allmänna stadsutvecklingen av centrala Helsingborg med tillkommande exploatering och omstrukturering av stadsrum. BAKGRUND Aktuellt planområde omfattas av det stadsutvecklingsprojekt som rör centrala södra Helsingborg, H+. Södertunneln är en del av H+ som ger helt nya möjligheter för den södra delen av Knutpunkten, där ny bebyggelse och kollektivtrafiken kan utvecklas runt nya uppgångar med hissar och rulltrappor. Planområdet har i detta sammanhang varit föremål för en dialogprocess, som kallades Samverkan Knutpunkten. Stadsbyggnadsnämnden beslutade också den 27 januari 2011 att uppdra åt detaljplaneavdelningen att i detaljplan pröva möjligheten att utveckla området. Därefter senarelades Södertunneln på grund av kostnadsfördyringar och osäkerheter i finansieringen. Planprojektet skulle ursprungligen omfatta ett större geografiskt område än i föreliggande detaljplan, men området begränsades på grund av de ändrade förutsättningarna. Samverkan Knutpunkten var ett delprojekt i H+ där berörda parter arbetade för att tillsammans finna en långsiktigt hållbar lösning för Knutpunkten. Ett av målen var att skapa förutsättningar för ett väl fungerande resecentrum i samspel med staden. Ett antal dokument och förslag togs fram, som i flera avseenden utgör ett värdefullt kunskapsunderlag även idag. Ett program för Knutpunkten 2020 togs fram, där enskilda och gemensamma mål-

4 3(46) Dnr 47/2011 sättningar beskrevs i form av vilka kvaliteter som skulle eftersträvas. Programmet låg till grund för parallella uppdrag som genomfördes våren Resultatet av de parallella uppdragen utvärderades inom ramen för Samverkan Knutpunkten, men skulle prövas i det fortsatta planarbetet. En av de parter som deltog i dialogprocessen Samverkan Knutpunkten var Wihlborgs Fastigheter AB. Wihlborgs har sedan valt att gå vidare med planerna på att utveckla delar av Knutpunkten. I ett samarbete med Tengbom har de studerat möjligheterna att förändra befintliga byggnader inom fastigheten Terminalen 1 för att förbättra reseanläggningen och skapa nya ytor för kontorsverksamhet. Föreliggande detaljplan bedöms vara av stort allmänintresse och hanteras därför med normalt planförfarande. Planprogram bedöms inte nödvändigt eftersom det område som detaljplanen berör redan omfattas av detaljplan och eftersom planförslaget är förenligt med Helsingborgs översiktsplan. Förslaget har föredragits för stadsbyggnadsnämnden som information den 24 september Bedömning av miljöpåverkan Stadsbyggnadsförvaltningen har bedömt att planens genomförande inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 5 kap 18 plan- och bygglagen eller 6 kap miljöbalken varför miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning inte behöver genomföras, se vidare under rubriken Konsekvenser. PLANOMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR Läge och avgränsning Aktuellt planområde är beläget i centrala Helsingborg. Området avgränsas i norr av Kungstorget, i väster av Södra hamnen och i öster av Järnvägsgatan. I söder avgränsas området av parkeringsytor och kommunikationsytor för färjetrafiken. För exakt avgränsning hänvisas till plankartan. Planområdet omfattar ca 9300 m 2. Markägare I planområdet ingår del av fastigheten Terminalen 1. Fastigheten Terminalen 1 ägs av Helsingborgs stad. Fastigheten upplåts med tomträtt till Wihlborgs Terminalen 1 AB, c/o Wihlborgs Fastigheter AB. Alla byggnader inom Terminalen 1 ägs av Wihlborgs Terminalen 1 AB. Helsingborgs stad äger bussterminalen i markplan genom en servitutsupplåtelse. Parkeringshuset och det västra parkeringsdäcket inom fastigheten Terminalen 1 utgör gemensamhetsanläggning till fastigheterna Terminalen 1 och 2. Fastigheten Terminalen 2 ägs av Helsingborgs stad och upplåts med tomträtt till kommanditbolaget Nya Knutpunkten 6. Järnvägstunneln under planområdet tillhör med sin betongkonstruktion fastigheten Terminalen 1. Trafikverket har rättigheter till spåranläggningen med tillhörande perronger, och det är också Trafikverket som ansvarar för dessa delar av järnvägstunneln. Detta är reglerat genom servitut. Helsingborgs stad förvaltar dock vissa installationer i tunneln, såsom stag till tråg, ventilation, brandlarm och sprinklers. Övriga installationer och vertikala förbindelser förvaltar Trafikverket.

5 4(46) Dnr 47/2011 Planområdets avgränsning Fastigheter inom och i anslutning till planområdet. Blå linje visar fastighetsgräns. Beskrivning av området Markanvändning Inom planområdet ligger Helsingborgs resecentrum, Knutpunkten. Anläggningen innehåller resandefunktioner för färjor, tåg, stads- och regionbuss samt servicefunktioner för dessa. Anläggningen innehåller också till stor del kontor och i viss utsträckning även andra verksamheter såsom exempelvis restauranger, växlingskontor och apotek.

6 5(46) Dnr 47/2011 Bebyggelse Reseanläggningen Knutpunkten uppfördes år 1991 efter ritningar av arkitekten Ivar Krepp. Anläggningen består av totalt fem byggnader: ett fristående hotell och en stor trafikhall sammanbyggd med tre kontorskroppar. I gatuplan finns ett busstorg. Byggnaderna har fasader i ljus gulbeige puts och på stationsbyggnaden finns ett stort välvt glasparti på den norra sidan som är karaktäristiskt för byggnaden. Stationsbyggnaden består av fem våningsplan ovan mark och ett och ett halvt våningsplan under mark. Byggnadsarean är ca 7500 kvm. Sedan anläggningen uppfördes har bussterminalen byggts om för att skapa en bättre miljö för trafikanter och resenärer och viss modernisering av byggnaden har skett, främst interiört. Byggnader inom Knutpunkten. Röd markering visar gräns för planområdet. Torg/ Grönytor Norr om planområdet finns ett torg, Kungstorget. Detta fungerar främst som kommunikationsyta för bilar, taxi, cyklar och gående till och från reseanläggningen och hotellet. I den västra delen av torget finns en trädplantering. Några andra grönytor finns inte inom eller i anslutning till planområdet. Trafik Helsingborgs resecentrum utgör en regional knutpunkt för kollektivtrafik. Reseanläggningen har ca besökare och resenärer per dygn. Resandet sker med tåg, stads- och regionbuss och färjor. Utöver de kollektiva färdmedlen finns inom och i anslutning till Knutpunkten bil-, taxi- och cykeltrafik. Tågtrafiken utgör det största transportmedlet inom Knutpunkten. År 2010 trafikerades Knutpunkten av 108 tåg per dygn. I högtrafik innebar det ca 8 tåg per timme. Knutpunkten trafikeras endast av persontåg. Antalet tågresenärer var per dygn år Enligt

7 6(46) Dnr 47/2011 prognoser gjorda i samband med tidigare planarbete för området antas antalet tågresenärer öka till fram till år Tågtrafiken leds genom tunnlar under mark. Vänthall för tågresenärer finns i markplan, i den nordöstra delen av stationsbyggnaden. Här finns även servicefunktioner såsom biljettautomater och Skånetrafikens kontor. Tågens sträckning under mark Färjetrafiken utgör det minst använda transportmedlet inom Knutpunkten. Antalet resenärer varierar kraftigt över året, men en vanlig vardag är det ca 5500 resenärer per dygn. I semestertider och vid storhelger kan antalet resenärer uppgå till per dygn. Färjorna transporterar, förutom passagerare, även personbilar, lastbilar och bussar. Hamnanläggningen för färjetrafiken till och från Knutpunkten består av uppmarschområdet och in- och utfarter till detta, check in, tullfilter med magasineringsyta för bilar samt färjeläge med tillhörande ramper och klaffar. Säkerheten kring uppmarschområdet är hög, vilket bland annat medför att annan trafik än den till och från färjorna inte är tillåten inom området. Koppling mellan färjorna och själva stationsbyggnaden sker genom att landgångspassagerare som ska gå ombord förs via rulltrappa, hiss eller trappor från markplan upp till andra våningen. Passagerare som väntar på avgång kan uppehålla sig antingen i stationsbyggnaden eller i en mindre vänthall på andra våningen. Ankommande passagerare anländer till första våningen. Scandlines färjor är det enda transportmedel inom Knutpunkten som kör även nattid.

8 7(46) Dnr 47/2011 Område för färjetrafiken (ej exakta gränser) Busstrafiken är det andra största transportmedlet till och från Knutpunkten. Bussterminalen i Knutpunkten rymmer både fjärrbuss-, region- och lokalbusstrafik. I anslutning till fjärrbussarna finns en resebutik som administrerar avgifter för de bussbolag som använder fjärrbussterminalen. Resebutiken erbjuder även en väntsal. Regionbussterminalen är utformad som en så kallad ö-terminal, där busstrafiken leds runt en yta i mitten på vilken resenärerna väntar. Problem har uppstått i och med denna trafiklösning, bland annat med anledning av att resenärer måste korsa bussgatan för att ta sig till och från terminalen vilket upplevs otryggt med avseende på trafiksäkerhet. Regionbussterminalen rymmer också viss stadsbusstrafik. Knutpunkten angörs av samtliga huvudlinjer i Helsingborg. Byte mellan stadsbuss och tåg är den största enskilda bytesrelationen i Knutpunkten. Enligt prognoser gjorda i samband med tidigare planarbete för området antas resandet med stadsbuss och regionbuss öka kraftigt inom nära framtid. Den taxitrafik som finns i anslutning till Knutpunkten är lokaliserad till Kungstorget. Där finns kapacitet för maximalt 20 taxibilar. Knutpunkten utgör en viktig regional målpunkt för biltrafik. Med bil nås reseanläggningen från söder och norr via Järnvägsgatan och från öster via Trädgårdsgatan. Från söder nås reseanläggningen även via Sjögatan och Bredgatan. Angöring med personbil till Knutpunkten sker dels från Kungstorget i norr, dels från parkeringsdäcket i väster. På Kungstorget finns ca 12 platser för korttidsparkering (10 min) och en handikapplats. På parkeringsdäcket finns en lastzon på 30 m utmed fasaden. Lastzonen rymmer ca 5 bilar. Lastbilstrafik till och från Knutpunkten förekommer i flera olika lägen. Färjetrafiken försörjs via uppmarschområdet sydväst om planområdet. Butikerna mot Järnvägsgatan angörs av godstrafik via den invändiga bussgatan och leveranser till kontoren sker främst via det västra parkeringsdäcket. Hotellet tar emot leveranser med lastbil från den södra delen av byggnaden.

9 8(46) Dnr 47/2011 Område för busstrafiken (ej exakta gränser) Område för taxitrafik (ej exakta gränser) Föreliggande detaljplan har föregåtts av en parkerings-/trafikutredning (Ramböll, 2013). Av denna framgår att det idag finns 936 parkeringsplatser för bilar inom Knutpunkten. Dessa är fördelade enligt följande:

10 9(46) Dnr 47/2011 Anläggning Antal Parkeringshuset 303 Parkeringsdäcket 218 Garage 227 Södra parkeringen 188 Totalt 936 Nuvarande beläggning är ca 50%. Beläggningsgraden har uppskattats utifrån befintliga ytor inom anläggningen samt en undersökning utförd hösten 2010 (Ramböll, 2010). Tillgången till parkeringsplatser är i dagsläget således är högre än behovet. Wihlborgs Fastigheter AB äger parkeringsanläggningarna. Användningen av parkeringsplatserna regleras i gemensamhetsanläggningar. Parkeringshus, västra parkeringsdäcket och del av södra parkeringsdäcket (ej exakta gränser) Gång- och cykeltrafik Det cykelstråk som angör Knutpunkten går i nord-sydlig riktning längs Drottninggatan- Järnvägsgatan. Detta stråk växlar sedan över till Terminalgatan-Bredgatan söder om Knut-

11 10(46) Dnr 47/2011 punkten. Parkeringsplatser för cyklar, i anslutning till Knutpunkten, finns huvudsakligen på Kungstorget och utmed Järnvägsgatan. Cykelparkeringarna på Kungstorget är ofta överbelamrade. Möjligheten att parkera cyklar på den östra sidan av Järnvägsgatan används inte i någon större utsträckning, sannolikt för att avståndet till Knutpunkten blir större. Totalt finns idag ca 800 parkeringsplatser för cykel i anslutning till Knutpunkten. Enligt en resevaneundersökning som gjordes 2007 tog sig ca 600 personer med cykel till och från Knutpunkten varje vardag. Cykelparkeringarna kring Knutpunkten används både av resenärer och av anställda samt besökande till restauranger, butiker och kontor. Service Utbudet av service är relativt stort inom Knutpunktenområdet. Reseanläggningen rymmer dels resandefunktioner för färjor, tåg, stads- och regionbuss, dels servicefunktioner som är kopplade till dessa. Dessutom rymmer anläggningen restauranger, kaféer, mindre dagligvarubutik/kiosk, apotek och växlingskontor. Historik Järnväg anlades i Helsingborg år Först utgjorde järnvägen ett stickspår från Södra stambanan i Eslöv. En stationsbyggnad uppfördes då vid Trädgårdsgatan. År 1885 öppnade järnvägen till Halmstad och då byggdes en ny station vid Norra hamnen, den så kallade ångfärjestationen. Nästan hundra år senare beslutade Helsingborgs stad att uppföra en ny reseanläggning. Denna skulle bli en samlad reseanläggning för tåg-, buss- och färjetrafik med ett underjordiskt genomgångsspår för järnvägen. Vid den tiden var färjetrafiken det dominerande trafikslaget medan tågtrafiken endast stod för mindre del. Uppförandet av den nya reseanläggningen föregicks av en arkitekttävling. Det vinnande bidraget, kallat Nya Knutpunkten, ansågs ha den bästa lösningen. Den bärande idén i tävlingsförslaget var att hantera landgångspassagerarna till och från färjorna i två olika plan. Anläggningen invigdes år Ett flertal ombyggnader har skett sedan reseanläggningens tillkomst. Bland annat har bussterminalen byggts om för att skapa en bättre miljö för trafikanter och resenärer, interiör, dörrar och informationssystem har moderniserats och en fjärrbussterminal har anlagts. Kulturmiljö Reseanläggningen Knutpunkten finns omnämnd i det tematiska PM om kulturmiljö som togs fram inom ramen för FÖP H+. Där beskrivs anläggningen som en möjlig kulturresurs. Detta motiveras med att anläggningen är en del av stadsstrukturens utveckling i moderna tid. Anläggningen beskrivs som ett element som har slutit stadsrummet på västra sidan av Järnvägsgatan och fullföljer den breda boulevard som Drottninggatan utgör. Vidare har anläggningen ett kulturhistoriskt värde också i och med att den, trots storskaliga funktioner, är utformad med småskalig omsorg med butiker i gatuplan mot Järnvägsgatan. Arkeologi Planområdet berörs inte av några kända fornlämningar. Påträffas fornlämningar i samband med markarbeten skall dessa, i enlighet med 2 kap 10 lagen om kulturminnen m.m., omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Fornlämningar kan synas som härdrester, stenpackningar eller mörka färgningar i jorden. Geoteknik Berggrunden i Helsingborg utgörs av sedimentära bergarter, främst finkorniga sedimentbergarter som sand/sandsten, siltsten, lera/lersten och kol. Bergarterna växellagrar varandra

12 11(46) Dnr 47/2011 och den individuella lagertjockleken varierar från någon decimeter till tiotalet meter mäktiga enheter. Vattenföringen kan vara stor i uppspruckna bergpartier. Det har gjorts flera stora anläggningsprojekt i Helsingborg som bidragit till att skapa erfarenhet kring ingrepp i berggrunden. De största anläggningsprojekten är Knutpunkten, den norra järnvägstunneln och Sundstorgsgaraget. Berggrunden är normalt sett grävbar med grävmaskin på de aktuella djupen. I berget finns svaghetszoner i form av sprickzoner och lös sand eller lera. Sandfickorna kan vara kraftigt vattenförande. Teknisk försörjning Flera större tekniska anläggningar finns inom aktuellt planområde. Dessa utgörs dels av tekniska funktioner som tillhör tågtrafikens verksamhet, dels är det tekniska utrymmen som tillhör befintlig byggnad. Här kan bland annat nämnas teknikrum för el, ventilationsutrymmen och rum för reservkraft. Byggnaden är kopplad till kommunalt VA och dagvatten. Mark, luft och vatten Markföroreningar Inom aktuellt planområde finns inte några kända markföroreningar. Föroreningar kan dock antas förekomma eftersom området har använts för hamn- och järnvägsverksamhet under de senaste 100 åren. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft Miljökvalitetsnormer för utomhusluft syftar till att skydda människors hälsa och miljön. Gällande miljökvalitetsnormer enligt svensk författningssamling (SFS 2010:477) avser halterna i utomhusluft av kvävedioxid (NOB2B), kväveoxid, svaveldioxid (SOB2B), bly, partiklar (PM10 och PM2,5), kolmonoxid (CO), bensen, ozon (OB3B), arsenik, kadmium, nickel och benspyren. Luften i Helsingborg stad innehåller tidvis höga halter av kvävedioxid utmed särskilt trafikerade gator. Miljönämnden i Helsingborgs stad utger kontinuerligt rapporter som redovisar mätresultat från specifika positioner i staden. Enligt halvårsrapport 2012 överskrids miljökvalitetsnormen för kvävedioxid på Drottninggatan. En spridningsberäkning utförd av Ramböll oktober 2012 bekräftar resultaten från mätningarna och visar att situationen är jämförbar på Järnvägsgatan. Personbilar och tunga fordon är den primära utsläppskällan till de höga kvävedioxidhalterna på de hårdast belastade gatorna. Detta har inneburit att miljökvalitetsnormen för luft överskridits vid ett flertal tillfällen och att det finns risk för att den återigen kommer att överskridas. Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster Syftet med miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster (ytvatten, grundvatten och skyddade områden) är att tillståndet i våra vatten inte ska försämras och att alla vatten ska uppnå en bestämd miljökvalitet. Aktuellt planområde hör till grundvattenförekomsten Helsingborgssandstenen. Helsingborgssandstenen är ett grundvattenmagasin i sedimentär berggrund. Huvudavrinningsområde är Råån. Vid mätningar utförda år 2009 visade sig vattenförekomsten ha god

13 12(46) Dnr 47/2011 kvantitativ och god kvalitativ status. Dock har Vattenmyndigheten bedömt att det finns risk att god kemisk status inte uppnås 2015 eftersom det finns flera större tätorter, industrier och jordbruksmark inom förekomsten. Planområdet hör till kustvattenförekomsten Helsingborgsområdet som utgörs av kustområdet utanför Helsingborg. Mätningar utförda år 2009 visade att vattenförekomsten hade måttlig ekologisk potential och god kemisk ytvattenstatus. Kustvattenförekomstens måttliga ekologiska status är ett resultat av bland annat hamnverksamheten och urbaniseringen i Helsingborg. För att nå god ekologisk status skulle krävas att muddring upphör och att strandnära exploaterade områden återställs. Vattenmyndigheten påpekar att detta inte är rimligt med hänsyn till fortsatt hamnverksamhet och befintlig bebyggelse. Aktuellt planområde är beläget nära kusten och kan komma att påverkas av eventuella framtida havsnivåhöjningar som en konsekvens av rådande klimatförändringar. Marken inom planområdet ligger ca 2,0 m över havet. Hälsa och säkerhet I anslutning till aktuellt planområde finns flera miljöstörande anläggningar samt en bulleroch riskproblematik. Området är utpekat som uppmärksamhetsområde för miljöstörningar och för olycksrisker. Att ett område är utpekat som uppmärksamhetsområde innebär att Helsingborgs stad har bedömt att det finns verksamheter inom området som kan ha sådan påverkan på omgivningen att de bör uppmärksammas särskilt vid tillståndsprövning eller vid planering av ny bebyggelse. De anläggningar som bedöms ha störst påverkan på området är Helsingborgs hamn, H-H farled med uppmarschområde och Öresundsverket (reningsverk). Trafikbuller Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för vägtrafikbuller gäller en ekvivalent ljudnivå inomhus på max 40 dba för arbetslokaler för tyst verksamhet och för buller från järnvägstrafik gäller en maximal ljudnivå inomhus på max 60 dba. Dessa riktvärde bör tillämpas vid nybyggnation av arbetslokaler, nyetablering eller ändrad användning av områden. Aktuellt planområde omfattas av den trafikbullerutredning som gjordes inom ramen för FÖP H+ (Ramböll, 2010). Av denna framgår att planområdet är utsatt för trafikbuller, främst från trafik på Drottninggatan/Järnvägsgatan och från lastbilar som trafikerar närliggande områden via hamnleden. Externt industribuller Aktuellt planområde är utsatt för externt industribuller, främst från hamnverksamheten. I FÖP H+ konstateras att industribuller är den dimensionerande störningen från verksamheter inom eller i närheten av H+ -området. Risker (farligt gods m.m.) Aktuellt planområde berörs av transport av farligt gods, vilken förekommer i planområdets omedelbara närhet på HH-leden genom Scandlines och HH-ferries försorg. En översiktlig redovisning visas nedan.

14 13(46) Dnr 47/2011 Målpunkter och rekommenderade transportvägar för farligt gods (FÖP H+) Med anledning av aktuell riskbild har en riskbedömning gjorts inom ramen för arbetet med föreliggande detaljplaneförslag (WUZ, 2013). Riskbedömningen syftar till att med utgångspunkt i tidigare utredningar och ställningstaganden besvara följande frågor: Är risken (till följd av olyckor med farligt gods) acceptabel? Krävs det några riskreducerande åtgärder? Finns det behov av fler utredningar? Av riskbedömningen framgår att reseanläggningen Knutpunkten bör bedömas enligt kriteriet för känslig bebyggelse, vilket innebär att individrisken ska vara mindre än 10-7 per år. Knutpunkten är placerad på tillräckligt långt avstånd från uppmarschområdet för att detta ska uppfyllas (minst 30 m från uppmarschområdet). Risknivån utmed väg till färjor är också tillräckligt låg för att detta ska uppfyllas. Trots att risknivån är mycket låg vid transport mellan uppmarschområde och färjor finns det, enligt riskbedömningen, behov av att vidta riskreducerande åtgärder vid ett genomförande av planförslaget. Dessa beskrivs ytterligare under avsnittet Planens utformning. Område för farligt gods. Blått område visar uppmarschområdet, grönt område visar väg till färjor och gult område visar planområdet.

15 14(46) Dnr 47/2011 Om kriteriet för individrisk uppfylls har det i rapporten Strategi för bebyggelseplanering intill transportleder för farligt gods (WUZ, 2011) påvisats att även kriterierna för samhällsrisk uppfylls. I riskbedömningen konstateras att det inte är nödvändigt med ytterligare riskutredningar. Vibrationer och stomljud Aktuellt planområde är redan bebyggt och därför har inte någon utredning gällande eventuella vibrationer och stomljud inom eller i anslutning till planområdet gjorts i samband med föreliggande detaljplan. Vibrationer kan dock antas förekomma, främst från färjeverksamheten och från tågtrafiken. Generella riktvärden för vibrationer och stomljud saknas. Trafikverket anser dock att samma riktvärden för vibrationer bör tillämpas vid nybyggnad av bebyggelse, som vid nybyggnad av väg- och järnvägsinfrastruktur. Riktvärdet är 0,4 mm/s vägd RMS för utrymmen där människor stadigvarande vistas. Enligt Trafikverket är det lämpligt att använda 30 dba som riktvärde för stomljud (maximalvärde, slow). Tidigare ställningstaganden Översiktsplan I Helsingborgs nya översiktsplan, ÖP 2010, antagen av kommunfullmäktige den 18 maj 2010, redovisas planområdet som en regional station. Området runt stationen, med en radie på 1,2 km, redovisas som en regional nod. I översiktsplanen presenteras riktlinjer för regionala stationer och regionala noder. Enligt riktlinjerna ska hög exploatering med blandad bebyggelse för både boende och verksamheter särskilt beaktas inom dessa områden stationerna utvecklas till mer trygga och attraktiva mötesplatser och sambanden med stadens struktur ska förbättras ytan närmast stationen används effektivt avseende markutnyttjande och förtätning av redan bebyggd mark ska uppmuntras gångtrafik, cykelvägar och kollektrafik prioriteras för att möjliggöra ett hållbart och lättillgängligt resande byten mellan olika trafikslag underlättas med enkla och nära övergångar personal- och besöksintensiva verksamheter prioriteras i stationsnära lägen Med avseende på verksamhetsutveckling betonas också i översiktsplanen de regionala nodernas betydelse för kontor med hög sysselsättningstäthet och olika publika verksamheter med hög besöksfrekvens. Av översiktsplanen framgår att flera positiva konsekvenser kan uppstå som en följd av riktlinjerna. Exempelvis minskar biltrafiken om besöksintensiva verksamheter placeras i kollektivtrafiknära lägen och arbetsmarknad och näringsliv gynnas av goda transportsmöjligheter. I översiktsplanen redovisas aktuellt planområde också som del av ett större utvecklingsområde. Området omfattas av FÖP H+, fördjupning av översiktsplan för H+. Detta beskrivs närmare i nästa avsnitt. Aktuellt planförslag är förenligt med översiktsplanen.

16 15(46) Dnr 47/2011 Fördjupade översiktsplaner Aktuellt planområde omfattas av FÖP H+, fördjupning av översiktsplan för H+. Enligt FÖP H+ avses området kring Knutpunkten bli en utvidgning av centrala Helsingborg och bidra till en blandad stad med kontor, kommersiella lokaler och inslag av bostäder. Området är tänkt att bli en viktig mötesplats för de människor som rör sig i staden. I FÖP H+ presenteras ställningstaganden för Södra Hamnen-Knutpunkten. Exempel på ställningstaganden är: Knutpunkten utvecklas till både en funktionell bytespunkt och en attraktiv mötesplats integrerad med staden. Färjetrafikens behov tillgodoses till dess att en fast förbindelse mellan Sverige och Danmark har upprättats. Grönytefaktor tillämpas för att säkerställa en miniminivå av grönska även på kvartersmark. Lokalisering och utformning av kopplingar till Oceanpiren studeras. Bebyggelse anpassas till klimatförändringar med stigande havsnivåer. Den successiva utbyggnaden av bostäder och kontor anpassas till omgivande störningar från Järnvägsgatan, uppmarschområde och övrig hamnverksamhet. Särskild hänsyn ska tas till framtida anslutning av HH-förbindelse med järnvägstunnel för persontrafik och utveckling av Helsingborg C med ytterligare perronger. Aktuellt planområde har också omfattats av den dialogprocess som ingick som ett delprojekt i H+ -projektet, Samverkan Knutpunkten. Dialogprocessen innebar att berörda parter arbetade för att tillsammans finna en långsiktigt hållbar lösning på den komplexa situation som råder kring Knutpunkten. Ett av målen var att skapa förutsättningar för ett väl fungerande resecentrum i samspel med staden. Dialogprocessen resulterade i ett utvecklingsprogram för Knutpunkten, där enskilda och gemensamma målsättningar beskrevs i form av vilka kvaliteter som skulle eftersträvas. Utvecklingsprogrammet låg sedan till grund för ett parallelluppdrag som genomfördes våren Resultatet av parallelluppdraget utvärderades inom ramen för dialogprocessen och utifrån denna utvärdering formulerades rekommendationer för fortsatt arbete med Knutpunkten. Utvecklingsarbetet för Knutpunkten har delvis förändrats sedan utvecklingsprogrammet och rekommendationerna utarbetades, men delar av dessa dokument är fortfarande aktuella för framtida förändringar av området. Planförslaget är förenligt med de delar av utvecklingsprogrammet och rekommendationerna som fortfarande är aktuella. Riksintressen Aktuellt planområde ingår i områden som är utpekade som riksintressen för kustzonen, kommunikation (hamn) och järnväg. Dessutom ligger planområdet i närheten av ett område som är utpekat som riksintresse för kulturmiljövård. Riksintresse för kustzonen, enligt 3 kap 1 och 4 miljöbalken, gäller hela kuststräckan i Helsingborg. Kustzonen har stor betydelse för natur- och kulturmiljövård och för det rörliga friluftslivet. Riksintresset innebär att företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning vilket bland annat innebär att natur- och kulturvärden ska ges företräde. Inom område utpekat som riksintresse för kustzon ska ny bebyggelse prövas restriktivt så att allmänhetens tillgång till strandområden inte påverkas negativt.

17 16(46) Dnr 47/2011 Helsingborgs hamn är av riksintresse för kommunikation enligt 3 kap 8 miljöbalken. Hamnen har en viktig roll som knutpunkt mellan olika transportslag. Här finns en direkt järnvägsförbindelse med Västkustbanan söderut och via Skånebanan till Södra stambanan och Västkustbanan norrut. Hamnen har ett strategiskt läge vid Öresunds smalaste del och är en av norra Europas ledande hamnar. Hamnen har även moderna terminaler för hantering av enhets-, stycke- och bulkgods. Inom område utpekat som riksintresse för kommunikation, exempelvis hamnar, ska åtgärder inte göras som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningar i området. I Helsingborgs översiktsplan, ÖP 2010, redovisas stadens ställningstaganden till de riksintressen som finns utpekade i kommunen. Här framgår att Helsingborgs stad vill att riksintresset för hamnen preciseras för att hamnverksamheten ska kunna tydliggöras, vilket också är syftet med att riksintressen pekas ut. En precisering är också viktigt för att kunna finna goda lösningar på hur hamnverksamheten kan kombineras med andra typer av verksamheter och med bostäder. Med anledning av att hamnen rymmer olika typer av verksamhet, med olika betydelse, anser Helsingborgs stad också att riksintresset skulle kunna avgränsas geografiskt enligt karta nedan. Riksintresse hamn. Röd markering visar aktuellt planområde. Aktuellt planområde berörs av riksintresse för järnväg. Förbindelsespåret till Helsingborg har särskilt pekats ut som riksintresse för järnväg eftersom detta spår förbinder hamn av riksintresse med det övergripande nationella järnvägsnätet. Dessutom är Helsingborgs godsbangård och kombiterminal invid Västkustbanan utpekade som riksintresse. Stora delar av centrala Helsingborg är utpekade som riksintresse för kulturmiljövård. Aktuellt planområde ligger inte inom riksintresset för kulturmiljövård, men i närheten av detta.

18 17(46) Dnr 47/2011 Skrafferat område visar riksintresse för kulturmiljö. Röd markering visar aktuellt planområde. Riksintresset för kulturmiljövård motiveras med att Helsingborg speglar utvecklingsskeden från den tidiga medeltida högstaden runt den kungliga borgen till den högmedeltida lågstaden, 1600-talets befästningsstad och det sena 1800-talets och 1900-talets expansiva hamnoch industristad. Trots att aktuellt planområde inte ligger inom område som är utpekat som riksintresse för kulturmiljövård ska riksintresset beaktas vid planering av området. Detaljplaner Enligt gällande detaljplan för området (15683), som upprättats 6 mars 2003, regleras markanvändningen inom aktuellt planområde som (C) terminalområde och därmed samhörigt ändamål, med rätt för allmänheten att fritt röra sig inom de ytor som sammanknyter tåg-, buss- och färjeförbindelserna samt parkeringsanläggningar; för järnvägstrafik i tunnel och därmed samhörigt ändamål under mark samt som busstreminal och därmed samhörigt ändamål. Detaljplanen reglerar högsta byggnadshöjd och högsta totalhöjd. Högsta tillåtna höjd varierar mellan 20 m (byggnadshöjd) och 34 m (totalhöjd) inom planområdet. Antalet våningar regleras till högst 5 st. Vissa begränsningar av markens bebyggande finns, liksom bestämmelser om utformning av fasader. Genomförandetiden är 5 år från den dag när planen vann laga kraft. Genomförandetiden har således upphört. Aktuellt planområde berör även två andra detaljplaner. Den plan som angränsar i väster är detaljplan för Södra hamnen, laga kraft 22 september 1988 (12721). Planen syftar till att möjliggöra ett samlat färjeläge i anslutning till reseanläggningen Knutpunkten och tågtunneln. Ett samlat färjeläge har anlagts sedan planen upprättades. Genomförandetiden har upphört. Den plan som angränsar i norr och öster är detaljplan för Terminalen, laga kraft 22 september 1988 (12720). Planen syftar till att möjliggöra uppförande av en samlad reseanläggning för tåg-, buss- och färjeförbindelser med tillhörande kontors- och parkeringsanläggningar i anslutning till tågtunneln. En sådan reseanläggning har uppförts sedan planen upprättades. Genomförandetiden har upphört. Bevarandeprogram Aktuellt planområde omfattas av bevarandeprogram för Helsingborgs stadskärna, antaget i kommunfullmäktige 25 september Befintlig bebyggelse inom planområdet finns beskriven som övrig bebyggelse och några särskilda bevarandevärden pekas inte ut. Däre-

19 18(46) Dnr 47/2011 mot finns bebyggelse och platser i närheten av planområdet som i bevarandeprogrammet omnämns som kulturhistoriskt värdefulla miljöer är. Dessa är bland annat Drottninggatan, Järnvägsgatan, Trädgårdsgatan och Sundstorget. Gatorna tillkom i slutet av 1800-talet som paradgator, i enlighet med en stadsplan utformad av Georg Gustafsson. I bevarandeprogrammet beskrivs gatorna som kulturhistoriskt värdefulla med anledning av deras karaktär av boulevardstråk. Dessutom är den sammanhållna bebyggelsen utmed gatorna av stort kulturhistoriskt värde, främst den bebyggelse som uppfördes under och 1880-talet och vid sekelskiftet. Enligt bevarandeprogrammet bör den representativitet och de påkostade fasader som denna bebyggelse präglas av fungera som utgångspunkt vid kommande förändringar i stadsbilden. I bevarandeprogrammet beskrivs också medeltida gränder som kulturhistoriskt värdefulla. En av dessa är Himmelriksgränden, som ligger i närheten av aktuellt planområde. Gränderna har en lång historisk kontinuitet och därför är det angeläget att bevara dessa gatusträckningar och att göra eventuella förändringar med hänsyn till de kulturhistoriska värdena. I bevarandeprogrammet omnämns även Helsingborgs hamnar, särskilt Norra hamnen. Samtliga hamnar är relativt nya, den första anlades år 1832, men de anses trots detta vara kulturhistoriskt värdefulla. De kulturhistoriska värdena är främst kopplade till de delar som visar hamnarnas betydelse för Helsingborg, den heterogenitet som finns i hamnområdena vad gäller fysisk struktur och bebyggelse samt hamnarnas karaktär av offentliga miljöer. Fastighetsplan, tomtindelning Planområdet berörs av fastighetsplan akt 1283K-12666, laga kraft Denna avses upphävas i samband med att föreliggande detaljplan antas. Stadsdelsanalys Aktuellt planområde omfattas av en stadsdelsanalys för Södra hamnen. Denna upprättades av Stadsbyggnadskontoret i Helsingborg år I stadsdelsanalysen beskrivs områdets historiska utveckling, dess nuvarande struktur, funktioner och folkliv samt trafik. Stadsdelsanalysen innehåller också en analys av områdets starka och svaga sidor och rekommendationer för framtida utveckling. Övriga beslut Övriga beslut och policies som berör föreliggande detaljplan är: Trafikplan för staden, antagen av kommunfullmäktige den 25 oktober 2006 I trafikplanen presenteras tre utgångspunkter: 1. Trafikplanen ska bidra till att genomföra de övergripande mål för stadens utveckling som bland annat formulerats i översiktsplanen och i miljöprogrammet. 2. Staden måste kunna växa utan att biltrafiken ökar i samma takt som hittills. Resandet måste tas omhand av andra trafikslag än bil. 3. Trafikplanen ska bidra till att skapa en samlad syn på hur trafiken kan hanteras. Utifrån 7 olika arbetsområden presenteras i trafikplanen ytterligare utgångspunkter, tänkbara åtgärder samt förslag på förändringar. Parkeringsnorm för Helsingborgs stad 2007 I parkeringsnormen för Helsingborgs stad ges en nulägesbeskrivning av parkeringssituationen i Helsingborg, förslag på olika typer av parkeringslösningar samt parkeringsnormer för cyklar och bilar.

20 19(46) Dnr 47/2011 PM klimatanpassning, antagen av kommunfullmäktige den 25 oktober 2012 PM klimatanpassning innehåller redogörelser för vilka utmaningar som Helsingborg står inför med tanke på klimatförändringar, förslag på strategier för att hantera klimatförändringar och beskrivning av konsekvenser av olika åtgärder samt förslag till handlingsplan. En av de aspekter som tas upp i PM klimatanpassning, som rör föreliggande detaljplan, är höjda havsnivåer. Detta beskrivs ytterligare under rubriken Konsekvenser. Miljöprogram för Helsingborgs stad, antaget av kommunfullmäktige den 27 oktober 2010 I miljöprogrammet redovisas en miljöpolicy för Helsingborgs stad. Denna bygger huvudsakligen på stadens övergripande ställningstaganden till miljöfrågan, bland annat att miljö- och klimathänsyn ska vara en självklar del i stadens alla beslut, såväl för stadens nämnder, styrelser, bolag som för stadens entreprenader. Reviderat åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Helsingborg, utgivet av Länsstyrelsen i Skåne län Helsingborg berörs av åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormen för luft. Luften i Helsingborg stad innehåller tidvis höga halter av kvävedioxid utmed särskilt trafikerade gator, exempelvis Järnvägsgatan, vilket gör att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överskrids. Mot bakgrund av detta har länsstyrelsen, i samarbete med Helsingborgs stad, tagit fram ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för luft. Programmet fastställdes år 2007 och reviderades år Åtgärdsprogrammet innehåller följande tio huvudåtgärder: Åtgärd Ansvarig 1. Genomförande av ny cykelplan för Helsingborg Helsingborgs stad 2. Genomförande av Bussvisionen för Helsingborg Helsingborgs stad, Skånetrafiken 3. Ökad kapacitet/turutbud för regional tågtrafik Banverket, Skånetrafiken 4. Genomförande av ny parkeringspolicy Helsingborgs stad 5. Översyn av skyltning, styrning och kontroll av trafiken Helsingborgs stad, (inkl. hastighetssänkning Malmöleden) Vägverket, Polisen 6. Trafikdämpande åtgärder längs med Helsingborgs stad Södra Stenbocksgatan 7. Trafikdämpande åtgärder på Drottninggatan och Helsingborgs stad Järnvägsgatan 8. Miljözon tung trafik Helsingborgs stad 9. Miljökrav i upphandling av transporttjänster och Helsingborgs stad, arbetsmaskiner Region Skåne 10. Lokalt handlingsprogram med beteendepåverkande Helsingborgs stad åtgärder (mobility management) Det övergripande syftet med åtgärderna är att minska utsläppen från trafiken på de gator där miljökvalitetsnormen för luft överskrids eller riskerar att överskridas, utan att trafiken ökar på andra platser i staden så att normen riskerar att överskridas där istället.

21 20(46) Dnr 47/2011 Vid den årliga uppföljningen av åtgärdsprogrammet 2012 efterfrågades en konkretisering av huvudåtgärd 7, trafikdämpande åtgärder på Drottninggatan och Järnvägsgatan. Som ett resultat av detta togs en skrivelse fram hösten 2012, som syftade till att förtydliga delåtgärderna under huvudåtgärd 7 samt att föreslå kompletterande åtgärder till åtgärdsprogrammet. De kompletterande åtgärder som föreslogs var i korthet följande: o Ombyggnad av Drottninggatan o Ny uppgång vid Stadsparken o Översyn av stadens vägvisningssystem o Hastighetssänkning o Genomfartsförbud på Terminalgatan o NOx-plattor o Studera parkeringsnormen o Mobility management Sammantaget bedöms förtydligandet av de åtgärder som staden ålagt sig att genomföra samt de kompletterande åtgärder som beskrivs i dokumentet minska biltrafikflödet. För närvarande pågår ytterligare arbete med att utveckla de kompletterande åtgärder som föreslogs i skrivelsen Huvudsakligen handlar detta arbete om att utreda frågan om trafikdämpande åtgärder på Drottninggatan Järnvägsgatan. Beslut om att genomföra åtgärder i form av bussfiler i mitten av gatan togs i kommunfullmäktige den 11 juni RIKTSAM (Riktlinjer för samhällsplaneringen bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transporter av farligt gods), utgiven av Länsstyrelsen i Skåne län 2007 Planarbetet berörs även av länsstyrelsens rapport RIKTSAM. I rapporten redogörs för lagstiftning kring samhällsplanering och risker, riskhänsyn i samhällsplanering och metoder och modeller för riskanalys. Här ges bland annat exempel på vilka skyddsavstånd som bör hållas till vägar eller områden med farligt gods samt vilka krav som ska uppfyllas om avvikelser från dessa avstånd görs. Strategi för bebyggelseplanering intill färdvägar rekommenderade för farligt gods (WUZ, 2011), Helsingborgs stad Som ett sätt att tillämpa och vidareutveckla länsstyrelsens riktlinjer i RIKTSAM har Helsingborg stad låtit ta fram ytterligare riktlinjer, specifika för förhållandena i Helsingborg. Dessa presenteras i rapporten Strategi för bebyggelseplanering intill färdvägar rekommenderade för farligt gods (WUZ, 2011). Av rapporten framgår att risken att omkomma invid en farligt godsled på grund av olycka är väldigt låg. I rapporten föreslås följande avstånd tillämpas vid planering och uppförande av ny bebyggelse: Kategori 70 km/h Mindre känslig Hamnleden Rangerbangården Järnväg 50 km/h 0 m 10 m 10 m 0 m

22 Normal känslighet 21(46) Dnr 47/ m 10 m 10 m 10 m Känslig 50 m 40 m 70 m 10 m Till normalkänslig bebyggelse hör bland annat bostäder och kontor och till känslig bebyggelse hör bland annat skolor, vårdlokaler och stora samlingslokaler. PLANENS UTFORMNING Dispositionen i stort Planförslaget medger en reseanläggning som också innehåller kontorsytor och parkering för bil och cykel. Planförslaget innebär en omfördelning av volymerna, jämfört med dagens situation. Inom olika delar av planområdet medges olika höjder och våningsantal. Planen avses också bidra till att tydliggöra de olika funktionerna i anläggningen samt att förstärka kontakten mellan stationsbyggnaden och omgivande stadsrum. Planområdets geografiska utbredning innebär att sammanlagt två nu gällande detaljplaner påverkas: detaljplan för fastigheten Terminalen 1 m fl (15683), detaljplan för Södra hamnen Gamla staden 1:1 m fl (12721) och detaljplan för Terminalen Gamla staden 2:1 m fl (12720). Planområdet berör del av fastigheten Terminalen 1. Planområdets avgränsning redovisas nedan. Planområdets inverkan på detaljplan för fastigheten Terminalen 1 m fl (15683) respektive Södra hamnen Gamla staden 1:1 m fl (12721) Bebyggelsen Helsingborgs stad strävar mot en hållbar stadsplanering med beaktande av sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. Därför är planens intention att möjliggöra långsiktigt hållbara byggnader vilket i praktiken innebär att byggnader företrädesvis uppförs energisnåla, med miljövänliga byggnadsmaterial samt med fokus på trygghet och välmående. Föreliggande detaljplan har föregåtts av en önskan och ett behov av att förändra befintlig bebyggelse inom planområdet. Stationsbyggnaden avses byggas om, såväl interiört som

23 22(46) Dnr 47/2011 exteriört. Byggnadens nordöstra del är tänkt att tillföras en ny volym och fasad samt genomgå en inre omstrukturering. Funktionerna kommer i stort sett att vara desamma som idag. Intilliggande del av byggnaden avses också få en ny fasad samt byggas om till kontorsentré i markplan och trapphus för kontor i resterande plan. Även byggnaden i planområdets sydvästra del är tänkt att byggas till och nya kontorslokaler införas. Bebyggelsen inom planområdet har idag samordnad avfallshantering inom gemensamhetsanläggningen. Sortering sker i samtliga fraktioner. I planförslaget regleras högst antal våningsplan till mellan fem och elva st och högsta totalhöjd till mellan 18 och 42,5 m. Utöver högsta totalhöjd får mindre teknikutrymmen anordnas. Ventilationsutrymmen möjliggöres på del av taket. Inom den del av detaljplaneområdet där det inte i detta skede finns planer på att förändra befintlig byggnad föreslås bestämmelserna i nu gällande detaljplan ligga kvar. Dessa innebär att högsta totalhöjd regleras till 31 m respektive 25 m och högsta byggnadshöjd till 23,5 respektive 20,5. Högst antal våningsplan är fem st. Samtliga höjder i planförslaget är beräknade från nollplanet. Planförslaget medger centrumändamål, preciserat som terminalområde och därmed samhörigt ändamål samt kontor och parkeringsanläggningar. Inom delar av planområdet medges även järnvägstrafik i tunnel och därmed samhörigt ändamål under mark, samt bussterminal och därmed samhörigt ändamål. Dessa bestämmelser betecknas T1 respektive T2. Bestämmelserna T1 och T2 finns även i nu gällande detaljplan (15683), men betecknas där T2 och T4. Illustrationsplan för föreliggande planförslag

24 23(46) Dnr 47/2011 Ett område i planområdets norra del föreslås regleras som prickmark, det vill säga mark där byggnad inte får uppföras. Syftet är att låta denna mark bli en del av angränsande torgyta vid framtida förändringar av byggnaden. Detta avses stärka kopplingen mellan stationsbyggnaden och angränsande torg norr om denna, Kungstorget. I enlighet med detta föreslås också att detaljplanen reglerar fasaderna ut mot Kungstorget så att dessa utformas på ett sätt att god visuell kontakt mellan torgytan och entréhallen skapas samt att stationens funktion exponeras. Med anledning av de funktioner som finns inom planområdet innebär planförslaget att allmänhetens rätt att röra sig fritt inom de ytor som sammanknyter tåg-, buss- och färjeförbindelserna säkras i detaljplanen. Eftersom planområdet är utsatt för buller ska fasader utformas med hänsyn till buller från närliggande vägar, järnväg och hamnverksamhet. Hänsyn ska även tas till eventuella vibrationer och stomljud från järnvägs- och/eller hamnverksamhet. Föreliggande detaljplan berör också del av nu gällande detaljplan för Terminalen Gamla staden 2:1 m fl. Detta område utgör prickmark och u-område vilket innebär att marken inte får bebyggas och att den ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar, dock ej avloppsledningar. Marken är redan idag delvis bebyggd. Med anledning av detta föreslås i föreliggande detaljplan att bestämmelsen om prickmark tas bort och att endast bestämmelsen om u-område står kvar. Den del av planområdet som omfattar del av nu gällande detaljplan för Terminalen Gamla staden 2:1 m fl berör ett område som är betecknat med x1. Bestämmelsen x2 innebär att marken ska vara tillgänglig för planerad korsning för allmän gångtrafik, med frihöjd 4,7 m och konstruktionshöjd 2,5 meter. I föreliggande detaljplan föreslås att denna bestämmelse tas bort eftersom det inte längre finns planer på att uppföra en gångbro inom området. Del av gällande detaljplan (12720) och aktuellt planområde markerat med röd linje. Det förslag till förändringar inom planområdet som föregått aktuellt planförslag innebär åtgärder av befintlig bebyggelse, såväl interiört som exteriört. Intentionerna att förändra bebyggelsen handlar bland annat om att reseanläggningens funktioner tydliggörs och att nya kontorsytor tillförs, totalt ca 8000 m 2. Byggnaden utformas som tre delar, vilka får specifika uttryck men ändå samspelar. De tre delarna är stationsbyggnaden i öster, en lägre mellandel som huvudsakligen innehåller kommunikationsytor samt en kontorsdel i väster.

25 24(46) Dnr 47/2011 Att utforma de tre delarna olika är viktigt både för att undvika en alltför storskalig byggnad och för att förtydliga de olika funktioner som byggnaden rymmer. Det är också viktigt att stationsbyggnaden ges ett framträdande uttryck eftersom denna utgör den primära funktionen på platsen. Stationsbyggnaden ska vara enkel att identifiera och en byggnad som människor kan orientera sig efter i stadslandskapet. Byggnaden bör utformas så att den upplevs lätt, ljus och välkomnande för både invånare i Helsingborg och för besökare. Fasadmaterial ska vara glas och fasaden ska utformas med synlig konstruktion. Detta är ett sätt att skapa önskad transparens och att återknyta till äldre tiders stationsbyggnader, som ofta byggdes med synliga stålkonstruktioner och stora glaspartier. Den norra entrén utgör huvudentré. Huvudentrén bör göras tydlig, bland annat genom att endast ha en entré och att placera denna centralt på stationsbyggnadens norra fasad. Den byggnadsdel som ligger väster om stationsbyggnaden, mellandelen, bör utformas som både en länk och ett avskiljande element mellan stationsbyggnaden och kontorsbyggnaden i planområdets västra del. Mellandelen medges en totalhöjd på max 18 m och högst fem våningsplan. Fasadmaterial ska vara glas, gärna med någon form av grafiskt tryck och/eller synlig grönstruktur. Fasaden bör vara något indragen, för att ytterligare markera skillnaden mellan stationsbyggnaden, mellandelen och kontorsdelen. På taket på mellandelen medges fläktrum med en höjd av max 4,5 m. Kontorsdelen ska ges en utformning som skiljer sig från stationsbyggnadens. Kontorsdelen bör brytas upp i mindre volymer med en tydlig horisontalverkan. Ett sätt att skapa horisontalverkan i fasaden är att göra en indragen våning och därmed få de övre delarna att sväva. Detta kan också bli en markering av de olika tidsepoker som finns representerade på byggnaden, om den indragna våningen läggs mellan befintlig byggnadskropp och de nya volymer som avses uppföras ovanpå denna. Föreliggande planförslag innebär att delar av bebyggelsen utformas med gröna tak. Gröna tak kan fylla flera funktioner, bland annat kan gröna tak ge visuella kvaliteter, bidra till ökad biologisk mångfald, fungera som avlastning för dagvattenhanteringssystemet i staden och binda koldioxid och därmed bidra till att förbättra luftkvaliteten. På stationsbyggnaden medges att en klocka uppförs på taket samt att reklamskyltar sätts upp på stationsbyggnadens norra och östra fasad, i hörnet Järnvägsgatan/Kungstorget. Dessa kan med fördel utformas med ledbelysning och integreras i fasaden. I samband med åtgärder inom planområdet bör relationen och kopplingarna till angränsande områden och framtida förändringar av dessa studeras närmare. Det är betydelsefullt att det blir ett väl fungerande samspel mellan reseanläggningen och närliggande stadsrum och rörelsestråk. Särskild omsorg bör ges de delar av byggnaden som har direkt kontakt med gaturummet och som därmed relaterar starkt till den mänskliga skalan. Eftersom resandefunktionerna är öppna även kvälls- och delvis nattetid är det viktigt att anläggningen utformas på ett sätt som fungerar över hela dygnet.

26 25(46) Dnr 47/2011 Skissförslag på ny stationsbyggnad, mellandel och kontorsdel. Fasad mot norr. Nya byggnadsvolymer i jämförelse med befintlig bebyggelse. Fasad mot norr. Skissförslag på ny bebyggelse. Fasad mot söder. Nya byggnadsvolymer i jämförelse med befintlig bebyggelse. Fasad mot söder.

27 26(46) Dnr 47/2011 Skissförslag på ny bebyggelse. Fasad mot väster. Nya byggnadsvolymer i jämförelse med befintlig bebyggelse. Fasad mot väster. Skissförslag på ny bebyggelse. Fasad mot öst. Nya byggnadsvolymer i jämförelse med befintlig bebyggelse. Fasad mot öst.

28 27(46) Dnr 47/2011 Skissförslag på ny bebyggelse som möjliggöres genom planförslaget Perspektiv från Möllegrändsplatsen, från söder och från stationsbyggnaden, mot Kungstorget Referensbilder, exempel på liknande projekt och fasader i glas med synlig konstruktion

29 28(46) Dnr 47/2011 Referensbilder: 1. Kristallen, Köpenhamn 2. Umeå Östra, Umeå 3. Industriens hus, Köpenhamn Referensbilder, exempel på gröna tak Referensbilder, exempel på glasfasad med screentryck Trafik Biltrafik Aktuellt planförslag har föregåtts av en trafikutredning (Ramböll, 2012). I denna redovisas bland annat vilken fördelning av trafikslag som kan antas i och med planförslaget. Det betonas att andelen resande med kollektivtrafik och cykel sannolikt kommer att bli större här än i andra delar av Helsingborg i och med närheten till tåg- och busstrafik samt goda möjligheter till deltagande i bilpooler. Fördelningen mellan olika trafikslag beräknas bli följande: Färdmedel Andel % Bil 22 Kollektivt 35 Cykel 35 Gång 8 100

30 29(46) Dnr 47/2011 Av trafikutredningen framgår att aktuellt planförslag kan antas generera ytterligare 400 bilrörelser per dag, utöver de bilresor som förekommer idag. Resande med bil kommer huvudsakligen från söder till de parkeringar som finns på parkeringsdäcket och i parkeringshuset. Endast en mindre andel bilar angör via Knutpunktens norra sida, dessa är främst taxi och samåkare. De ca 400 bilrörelserna ska relateras dels till den trafik som rör sig till och från Knutpunkten idag, dels till hur mycket trafik det blir i framtiden enligt de planer som finns att öppna upp för trafik även från Bredgatan i söder. I trafikutredningen redovisas olika typer av bilresor enligt följande tabell: Typ av bilresa Beräkning Bilar/dag Till och från arbetet 2 x 100 parkerade bilar 200 Tjänsteresor Besökare Hälften av bilanvändarna gör en tjänsteresa/dag x 2 1 bilplats/1000 m2 ger 12 platser som omsätts 3 ggr, ToR Leveranser mm Fram och tillbaka Totalt 400 De bilrörelser som planförslaget antas generera beräknas vara fördelade enligt följande: från söder till parkeringsdäcket och parkeringshuset ca 190 bilrörelser; från öster ca 50 bilrörelser; från norr ca 160 bilrörelser. Fördelningen av bilrörelser innebär att den mängd trafik som föreliggande planförslag förväntas generera inte är av sådan omfattning att föroreningshalterna i luften kan antas öka nämnvärt. Beräknade trafikrörelser

31 30(46) Dnr 47/2011 Gång- och cykeltrafik I trafikutredning studeras även cykeltrafik. Av utredningen framgår att aktuellt planförslag kan antas generera ytterligare 350 cykelrörelser per dag, utöver de cykelresor som förekommer idag. Utifrån antalet invånare i olika områden i Helsingborg visar en grov fördelning att ca 45 % kommer norrifrån, ca 35 % via Trädgårdsgatan/Stadsparken och ca 20% via Bredgatan. Sammantaget innebär detta att knappt hälften kommer från norr och resten från söder. Detta innebär att antalet cykelparkeringsplatser bör vara ungefär lika stort på den norra som på den södra sidan av Knutpunkten. Dock kan det uppstå ett extra behov av cykelparkeringsplatser på den norra sidan eftersom även cyklister som kommer söderifrån kan komma att välja den norra entrén på grund av höjdskillnader mellan kontorsentréerna i söder och i norr. Kollektivtrafik Eftersom planområdet omfattar Helsingborgs resecentrum Knutpunkten finns redan idag goda kollektivtrafikförbindelser. Dessa antas inte förändras i och med planförslaget. Planförslaget antas dock främja resande med kollektivtrafik eftersom det möjliggör en utveckling av reseanläggningen och etablering av nya kontorsytor i kollektivtrafiknära läge. Parkering Inom Knutpunkten finns idag 936 parkeringsplatser för bil. Beläggningen är ca 50%. Av den trafikutredning som föregått planförslaget framgår att beläggningen sannolikt kommer att öka till 73% i och med de planerade nya ytorna inom planområdet. Befintliga platser räcker alltså till. Trafikutredningen redovisar också antagna förändringar längre fram i tiden. Genom att Knutpunkten utvecklas till ett modernt resecentrum som även innehåller attraktiva kontorsytor kommer sannolikt efterfrågan på besöksparkering att öka. Helsingborgs stad har bedömt att beläggningen härmed kan komma att öka enligt beräkningsfall 1 i tabellen nedan. Med hänsyn till framtida exploatering inom centrum kan beläggningen komma att öka enligt beräkningsfall 2 i tabellen nedan. Båda beräkningsfall 1 och 2 innebär att parkeringsbehovet kan tillgodoses inom de marginaler som finns vad gäller parkering inom och i anslutning till planområdet. Det bortfall som redovisas i tabellen är en följd av planerade förändringar av bebyggelsen inom planområdet. Parkeringshuset påverkas av etablering av nya kontorsytor och södra parkeringen påverkas av nya uppgångar från spåren. Redovisning av parkeringsbehov, parkeringsplatser och beläggningsgrad (trafikutredningen)

32 31(46) Dnr 47/2011 En viktig aspekt av framtida parkeringslösningar är att parkeringsplatserna disponeras så att besöksparkeringen ligger närmast de olika besökspunkterna, det vill säga i parkeringshuset och på parkeringsdäcket. Viktigt är också att inte reservera platserna för enskilda användare, vilket ökar möjligheterna till samnyttjande. Behovet av nya parkeringsplatser är beräknat enligt följande: Lokaltyp Beräkning Syss. Besök Terminal-/stationsyta Entréyta, ger inget tillskott 0 0 Butiker Restaurang Ingår inte i stadens p-norm. Behovet uppgår enligt generella tal (exvis Malmö) till 25 platser per m2 för besökande, används här. Kontor P-normen ger 9/1000 för sysselsatta resp. 0,1/1000 för besökande 94 1 Summa 94 5 Föreliggande planförslag avses stödja ett miljövänligt resande. Som en del i detta är det angeläget att skapa goda förhållanden för cyklister. Enligt trafikutredningen genererar planförslaget ett behov av ytterligare 210 parkeringsplatser för cykel, utöver de parkeringsplatser som finns idag. Beräkningen av parkeringsbehovet för cykel är gjord utifrån en ytsammanställning av den planerade bebyggelsen inom planområdet samt mot bakgrund av Helsingborgs stads parkeringsnorm. Beräkningen omfattar endast kontorsytorna inom planområdet, eftersom övriga ytor är så små att parkeringsbehovet är försumbart. Lokaltyp Beräkning Totalt Kontor m2 motsvarar ca 420 sysselsatta, parkeringsnormen anger behovet till 0,5/sysselsatt 210 Teknisk försörjning Dagvatten Dagvattnet inom aktuellt planområde omhändertas idag via ett dagvattennät som är anslutet till det kommunala nätet. Denna lösning föreslås användas även fortsättningsvis. Vatten och avlopp Vatten- och avloppssystem är utbyggt inom aktuellt planområde och bebyggelsen inom planområdet ska även fortsättningsvis vara ansluten till dessa system. Brandvattenförsörjning Avståndet mellan brandposterna ska vara maximalt 150 meter och avståndet mellan brandpost och uppställningsplats för släckbil ska inte överstiga 75 meter. I fall där avsteg från VAV P83 och VAV P76 måste göras ska lösningen för brandvattenförsörjning tas fram i samråd med brandförsvaret. Planförslaget förutsätter att dessa riktlinjer följs.

33 32(46) Dnr 47/2011 Ledningsnät Inom och i nära anslutning till aktuellt planområde finns flera större ledningar. Inom planområdet finns optorör, teleledningar, vattenledningar, dagvatten- och spillvattenledningar (även servisledningar), fjärrvärmeledningar och elschakt. Risk Med anledning av den riskbild som finns inom aktuellt planområde, avseende farligt gods, är det nödvändigt att vidta riskreducerande åtgärder vid ett genomförande av planförslaget. Åtgärderna ska begränsa skadorna i händelse av en olycka med farligt gods. Syftet med åtgärderna är främst att säkerställa att fordon inte kan kollidera med de byggnader som de passerar, alternativt att byggnaderna dimensioneras för sådan olyckslast samt att säkerställa att brand inte sprider sig till byggnaden. Erforderliga åtgärder kan göras på flera sätt, bland annat genom invallning eller brandskyddad fasad. Om en invallning görs behöver den kombineras med ett avåkningsskydd för att vara effektiv. Fordon lastade med farligt gods bör aldrig använda sig av de körfält som går under ovanliggande parkeringsdäck. Utöver ovan nämnda åtgärder ges i den riskbedömning som föregått planförslaget (WUZ, 2013) även mer detaljerade rekommendationer enligt följande: Avåkningsskyddet ska ha en funktion som motsvarar ett räcke i kapacitetsklass H2. Invallningen ska vara obrännbar, tät och minst 0,3 m hög. Det är möjligt att invallningen också utformas för att uppfylla en funktion som avåkningsskydd. Funktionen ska då motsvara ett räcke i kapacitetsklass H2. En brandklassad fasad kan utföras med något av följande alternativ: o Fasaden utförs i valfritt material med en utformning som uppfyller lägst brandtekniskklass EI 30. Fönster kan utföras i brandteknisk klass EW 30. o Fasaden utförs i obrännbart material med fönster i brandteknisk klass EW30. Båda alternativen kräver att fönster i brandteknisk klass inte får vara öppningsbara annat än med nyckel eller särskilt verktyg. KONSEKVENSER Bedömning av miljöpåverkan Stadsbyggnadsförvaltningen har bedömt att planens genomförande inte kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 5 kap 18 plan- och bygglagen respektive 6 kap miljöbalken. Bedömningen har gjorts utifrån planförslagets innehåll, typen av påverkan och områdets egenskaper i enlighet med 4 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB-fo), samt bilagorna 2 och 4 till samma förordning. Miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behöver därför inte genomföras. Riksintressen Kustzon Aktuellt planförslag bedöms inte påverka riksintresset för kustzonen eftersom det omfattar ett område som redan är detaljplanelagt och ianspråktaget för bebyggelse. Förslaget överensstämmer med intentionen att riskintresset för kustzon inte ska utgöra hinder för utbyggnad av befintlig tätort. Förslaget påverkar inte allmänhetens tillgång till strandområden.

34 33(46) Dnr 47/2011 Hamn Planförslaget bedöms inte påverka riksintresset för hamnen. Planförslaget berör hamnområdet fysiskt endast i mindre omfattning och har inte någon inverkan på hamnens verksamhet. De servitut, gemensamhetsanläggningar och ledningsrätter som är kopplade till hamnverksamheten kommer att omprövas om så krävs för att deras syfte även fortsättningsvis ska uppfyllas. Väg och järnväg Planförslaget bedöms inte påverka riksintresset för järnvägen. De servitut, gemensamhetsanläggningar och ledningsrätter som är kopplade till järnvägsverksamheten kommer att omprövas om så krävs för att deras syfte även fortsättningsvis ska uppfyllas. Kulturmiljö Planområdet ingår inte i område som är utpekat som riskintresse för kulturmiljövård, men angränsar till sådant. Planförslaget bedöms dock inte påverka riksintresset för kulturmiljövård. Området är redan ianspråktaget för bebyggelse och byggnadsvolymerna ut mot Järnvägsgatan och Kungstorget förändras inte nämnvärt. Större förändringar av byggnadsvolymer möjliggöres i planområdets västra del, mot sundet. Illustration av ny bebyggelse enligt planförslaget. Vy från sundet. Mark, luft och vatten Markföroreningar Vid större markarbeten inom planområdet ska eventuella markföroreningar undersökas ytterligare. Resultatet av en sådan undersökning kan komma att påverka vilka åtgärder som måste vidtas innan byggnadsarbeten under mark kan påbörjas. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft Aktuellt planförslag för del av Terminalen 1 kommer att generera ytterligare biltrafik. Av den trafikutredning som föregått planförslaget framgår att det förväntade antalet bilresor till och från planområdet, efter planens genomförande, antas öka med ca 400 resor/dygn. Den förväntade ökningen är främst kopplad till de nya kontorsplatser som tillkommer inom planområdet. Ökningen av biltrafik kommer sannolikt att påverka luftkvaliteten negativt om åtgärder inte vidtas. Med anledning av detta förutsätter planförslaget att åtgärder vidtas

35 34(46) Dnr 47/2011 i enlighet med Länsstyrelsens åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen och/eller att andra åtgärder vidtas som ger samma resultat. Trots att antalet bilresor ökar i och med planförslaget kan planförslaget i ett större perspektiv antas bidra till ett totalt sett minskat bilresande. Planförslaget förmodas främja resande med kollektivtrafik både genom den planerade utvecklingen av stationsbyggnaden och genom att nya kontorsplatser möjliggörs i ett kollektivtrafiknära läge. Dessutom bidrar planförslaget till en tätare stad genom ett mer effektivt nyttjande av marken vilket kan medföra såväl färre som kortare bilresor. I samband med upprättande av föreliggande planförslag har en utredning gjorts avseende planens inverkan på luftkvaliteten på Järnvägsgatan (Ramböll, 2013). Tre beräkningar har gjorts enligt följande: 1. Planens påverkan på luftkvaliteten med hänsyn till de byggnadshöjder som planförslaget medger. 2. Planens påverkan på luftkvaliteten med hänsyn till de ytterligare bilrörelser som planförslaget antas generera. 3. Planens påverkan på luftkvaliteten med hänsyn till de byggnadshöjder som planförslaget medger och de ytterligare bilrörelser som planförslaget antas generera. Beräkningarna har utförts med hjälp av Helsingborgs stads spridnings- och emissionsdatabasprogram. Resultatet av beräkningarna redovisas enligt följande: Tabell 1. Redovisning av hur mycket ökning i halter som beräknas på den västra sidan av fasaden om den genomsnittliga hushöjden ökar med 2,0 m.* originalberäkning är den ursprungliga beräkningen som har gjorts i samband med uppdateringen av emissionsdatabasen, som gjordes under 2012 åt Helsingborgs stad. Beräknade NO 2 - halter på Järnvägsgatans västra sida Medelvärde (norm 40 g/m 3 ) 98%-il dygn (norm 60 g/m 3 eller max överskridande 7 dygn per år) 98%-il tim (norm 90 g/m 3 eller max överskridande 175 timmar per år) Justerad höjd med 2,0 m Originalberäkning* 35 g/m 3 34 g/m 3 + 1,7% 56 g/m 3 56 g/m 3 + 0,4 % 78 g/m 3 76 g/m 3 +2,4 % Medel +1,5 % Förändring i procent

36 35(46) Dnr 47/2011 Tabell 2. Redovisning av hur mycket ökning i halter som beräknas på den västra sidan av fasaden om trafiken ökar med 400 fordon per dygn.* är den ursprungliga beräkningen som har gjorts i samband med uppdateringen av emissionsdatabasen, som gjordes under 2012 åt Helsingborgs stad. Beräknade NO 2 -halter på Järnvägsgatans västra sida Medelvärde (norm 40 g/m 3 ) 98%-il dygn (norm 60 g/m 3 eller max över-skridande 7 dygn per år) 98%-il tim (norm 90 g/m 3 eller max över-skridande 175 timmar per år) Justerad trafik med 400 fordon per dygn Originalberäkning* 35 g/m 3 34 g/m 3 + 1,8 % 56 g/m 3 56 g/m 3 + 0,9 % 77 g/m 3 76 g/m 3 +1,6 % Medel +1,4 % Förändring i procent Tabell 3. Redovisning av hur mycket ökning i halter som beräknas på den västra sidan av fasaden om trafiken ökar med 400 fordon per dygn, samt att den genomsnittliga hushöjden ökar med 2 meter.* är den ursprungliga beräkningen som har gjorts i samband med uppdateringen av emissionsdatabasen, som gjordes under 2012 åt Helsingborgs stad. Beräknade NO 2 -halter på Järnvägsgatans västra sida Medelvärde (norm 40 g/m 3 ) 98%-il dygn (norm 60 g/m 3 eller max överskridande 7 dygn per år) 98%-il tim (norm 90 g/m 3 eller max överskridande 175 timmar per år) Justerad trafik med 400 fordon per dygn och den genomsnittliga hushöjden ökas med 2 meter Originalberäkning* Förändring i procent 36 g/m 3 34 g/m 3 + 3,3 % 56 g/m 3 56 g/m 3 + 1,3 % 80 g/m 3 76 g/m 3 + 4,8 % Medel +3,1 % Slutsatsen i utredningen är att beräkningarna visar en modest ökning av kvävedioxidhalterna längs Järnvägsgatan, vid ett genomförande av planförslaget. Planförslaget bedöms därmed inte innebära påtaglig risk för att miljökvalitetsnormen för luft överskrids.

37 36(46) Dnr 47/2011 Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster Aktuellt planområde är beläget inom ett utströmningsområde och en negativ påverkan på vattenförekomsten Helsingborgssandsten bedöms därför inte som trolig. Aktuellt planförslag medger inte förändringar av den omfattning att det kan antas få betydande påverkan på kustvattenförekomsten. Havsnivå Marken inom planområdet ligger ca 50 m från kajen och ca 2,0 m över havet och kan härmed påverkas av framtida havsnivåhöjningar. Med anledning av framtida havsnivåhöjningar gäller generellt för Helsingborgs stad att bebyggelse och anläggningar anpassas till en medelhavsnivå på 1,0 m över havet och en extrem högvattenhavsnivå på 3,5 m över havet (RH2000). Föreliggande detaljplan omfattar dock befintlig bebyggelse och därför bör avsteg kunna göras från denna dimensionering. Att i detaljplanen reglera höjden till 3,5 m över havet bedöms inte vara rimligt med anledning av de byggnadstekniska och ekonomiska insatser som detta skulle kräva. Istället har tre andra alternativ studerats: Åtgärder i byggnadens fasad och funktioner Åtgärder i befintliga och nya fasader samt åtgärder som rör funktionerna i byggnaden kan vara ett sätt att hantera eventuella havsnivåhöjningar. Detta kan exempelvis innebära att fasader utformas så att de står emot viss översvämning eller att byggnaden utformas så att översvämning tillåts i vissa delar. Åtgärder vid kaj Åtgärder vid kaj kan bland annat innebära att havsportar/slussar till hamnanläggningarna byggs för att temporärt stänga ute havet vid extremnivåer. I PM Klimatanpassning konstateras att kajerna i Helsingborg måste byggas om för framtida havsnivåer successivt i den takt de tjänar ut. Redan nu finns planer på att bygga om delar av kajerna. Åtgärder mellan byggnad och kaj I PM Klimatanpassning konstateras också att andra åtgärder, utöver ombyggnad av kajer, kommer att behöva göras för att skydda befintlig stadsmiljö från havsnivåhöjningar. Här nämns uppförande av barriärer, pumpsystem och ombyggnad av VA-system. Med anledning av att aktuellt planområde omfattar befintlig bebyggelse och att det finns planerade åtgärder utanför planområdet för att skydda stadsmiljön från havsnivåhöjningar, föreslås inte någon reglering av sådana åtgärder i föreliggande detaljplan. Solförhållanden Planförslaget medger utökad byggrätt höjdmässigt inom delar av planområdet. De förändringar som planförslaget innebär är dock inte av sådan omfattning att planförslaget bedöms få betydande påverkan på befintlig bebyggelse avseende solförhållanden. Förändringar av byggnadsvolym medges främst i planområdets västra del och denna ligger inte i närheten av bostäder.

38 37(46) Dnr 47/2011 Hälsa och säkerhet Trafikbuller Aktuellt planområde är utsatt för trafikbuller, främst från trafik på Drottninggatan/Järnvägsgatan och från lastbilar som trafikerar närliggande områden via hamnleden. Detta bör beaktas vid förändringar av bebyggelsen inom planområdet, så att rekommenderade riktlinjer för trafikbuller följs. Externt industribuller Aktuellt planförslag förutsätter att åtgärder av fasader och fönster inom planområdet görs så att en acceptabel bullernivå inomhus garanteras och så att åtgärderna inte får negativa konsekvenser för hamnens verksamhet. Risker (farligt gods m m ) Med anledning av att transport av farligt gods förekommer i omedelbar närhet av aktuellt planområde ska skyddsåtgärder vidtas vid förändringar av bebyggelse och/eller verksamheter inom planområdet. Dessa åtgärder finns beskrivning under rubriken Planens utformning, Risker samt i den riskutredning som tagits fram inom ramen för föreliggande detaljplanearbete. Sammanfattningsvis handlar detta om att vidta åtgärder antingen inom planområdet eller utanför enligt följande eller likvärdiga åtgärder: 1. Utanför planområdet: Säkerställa att fordon inte kolliderar med de byggnader som de passerar samt valla in området för att förhindra att en eventuell brand sprider sig. 2. Inom planområdet: Dimensionera byggnaderna för sådan last att de klarar att fordon kolliderar med dem samt brandklassa fasader så att en eventuell brand inte sprider sig. Vibrationer och stomljud Åtgärder inom planområdet ska vidtas med hänsyn till eventuella vibrationer från järnvägsoch/eller hamnverksamheten. Natur- och kulturmiljö Naturresurser Planförslaget medger förändringar som innebär att markens utnyttjandet inom planområdet kan effektiviseras. Detta sker främst genom en justering av högsta tillåtna byggnadshöjd/totalhöjd. Möjligheten att effektivisera markanvändningen inom planområdet antas vara positivt med avseende på nyttjande av naturresurser. Kulturmiljö Planförslaget bedöms inte få negativa konsekvenser med avseende på kulturmiljö. De förändringar som planförslaget medger har utarbetats med hänsyn till bland annat befintlig bebyggelse- och gatustruktur i staden. Den byggnadshöjd som planförslaget medger är anpassad till befintlig bebyggelse inom och i anslutning till planområdet och bebyggelsens avgränsning i den norra delen av planområdet justeras så att den i högre grad följer befintlig gatustruktur. Sociala konsekvenser Planområdet, med reseanläggning och verksamheter, utgör en viktig plats i Helsingborg med avseende på sociala aspekter. Planförslaget stödjer den stadsutveckling som Helsing-

39 38(46) Dnr 47/2011 borgs stad kontinuerligt arbetar med. I enlighet med Helsingborgs översiktsplan, ÖP 2010, främjar förslaget en tät och blandad stad genom att nya verksamheter möjliggörs i anslutning till reseanläggningen. Förslaget främjar också ett hållbart resande i och med att det möjliggör en utveckling av Helsingborgs resecentrum och nya kontorsplatser i kollektivtrafiknära läge. Planförslaget kan också antas bidra till att det område som planen omfattar uppfattas som mer attraktivt. Genom en utveckling av reseanläggningen och ett tillskott av nya kontorsplatser kommer fler människor sannolikt att röra sig till och från platsen och att vistas där. Detta är positivt både med tanke på att det genererar möten mellan människor och att det skapar ökad trygghet i området. Planförslaget möjliggör också ett större underlag för handel, kultur och service i Helsingborgs centrala delar. Planförslaget avses också medföra att befintlig bebyggelse utvecklas på ett sätt som skapar ökad tydlighet i stadsrummet. Stationsbyggnaden bör ges en utformning som signalerar att den rymmer resandefunktioner och övrig bebyggelse inom planområdet bör kunna avläsas som kontorsverksamhet. Såväl yttre som inre utformning och struktur bör också bidra till att skapa ökad trygghet i staden. SAMMANFATTNING Aktuellt planförslag omfattar del av fastigheten Terminalen 1. Området omfattas idag av detaljplan som vann laga kraft 2003 och är redan ianspråktaget för bebyggelse. Planförslaget medger att nya kontorsytor möjliggörs inom planområdet. Förslaget innebär också att byggrätten avseende höjd utökas i vissa delar av planområdet och begränsas i andra delar av planområdet. Detta medför att förändringarna vad gäller höjd främst handlar om en omstrukturering av volymer inom planområdet. MEDVERKANDE Planförslaget är utarbetat av Tengbom genom Erik Lönnerholm (uppdragsansvarig) och Ninnie Hedström (planarkitekt) i samverkan med stadsbyggnadsförvaltningens projektledare Carl Welin samt Torgny Johansson, projektledare i tidiga skeden, Martin Warmark, trafikplanerare, Jens Gille, miljökoordinator, Lena Gottschalk, plantekniker, Helena Ljunqvist, lantmätare, Cecilia Johansson, exploateringsingenjör och Lars Nilsson, trafikutredare på Ramböll. STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Björn Bensdorp-Redestam Planchef Carl Welin Planarkitekt Erik Lönnerholm Tengbom, Ark LAR/MSA Ninnie Hedström Tengbom, Ark SAR/MSA

40 39(46) Dnr 47/2011 DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHETEN TERMINALEN 1 KNUTPUNKTEN, HELSINGBORGS STAD GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ORGANISATION Tidplan Planförslaget beräknas vinna laga kraft andra kvartalet Genomförandetid Detaljplanens genomförandetid är 5 år från det datum detaljplanen vinner laga kraft. Avtal Planavtal för finansiering av detaljplanens framtagande är upprättat. Exploateringsavtal ska tecknas mellan staden och tomträttsinnehavaren innan detaljplanen antas av kommunfullmäktige. FASTIGHETSRÄTT Fastighetsplan Planområdet berörs av fastighetsplan akt 1283K-12666, laga kraft Denna avses upphävas i samband med att föreliggande detaljplan antas. Fastighetsbildning och fastighetsrätt För planens genomförande krävs fastighetsbildning för att nybilda, ombilda och upphäva servitut och gemensamhetsanläggningar. Servitut, gemensamhetsanläggningar och ledningsrätter Inom och i nära anslutning till aktuellt planområde finns flera servitut, gemensamhetsanläggningar och ledningsrätter. Några av dessa påverkas av aktuellt planförslag. Dessa ska omprövas när detaljplanen har vunnit laga kraft och regleras i exploateringsavtalet. Ytterligare servitut, gemensamhetsanläggningar och ledningsrätter kan behöva omprövas/ombildas när detaljplanen vunnit laga kraft. Dessa ska också regleras i exploateringsavtalet. Möjlighet att reglera cykelparkering inom byggnaden på Terminalen 1 kan säkerställas genom servitut. Servitutet bör regleras i exploateringsavtalet. Följande servitut finns inom och i angränsning till planområdet: Akt: 1283K (anordningar för gångtrafik)

41 40(46) Dnr 47/2011 Beskrivning: Rätt att installera, nyttja, bibehålla och underhålla erforderliga anordningar för gångtrafik mellan samtliga våningsplan och underjordisk järnvägsstation. Rätt till tillträde för utförande, inspektion, underhåll och ombyggnad av anläggning, anordning, etc. Servitutet ligger delvis inom aktuellt planområde och kan komma att beröras vid framtida åtgärder inom området om planlösningen ändras inne i befintliga byggnader. Akt: 1283K (järnvägstrafik, järnvägsstation) Beskrivning: Rätt att utföra, nyttja, bibehålla och underhålla erforderliga anordningar för allmän järnvägstrafik och järnvägsstation inom Terminalen 1, tillhörig stationstunnel och tråganläggning. Rätt till tillträde för utförande inspektion, underhåll och ombyggnad av anläggning, anordning, etc. Servitutet är beläget under mark och ligger delvis inom aktuellt planområde och kan komma att beröras vid framtida åtgärder inom planområdet. Akt: 1283K (allmän gångtrafik) Beskrivning: Rätt att för kommunikation till, från och mellan olika trafikslag, som angör terminalen/stationsbyggnaden, upplåta erforderliga utrymmen för allmän gångtrafik utan skyldigheter för rättighetshavaren att svara för utrymmenas drift och underhåll. Servitutet ligger inom aktuellt planområde och kan komma att beröras vid framtida åtgärder inom området. Servitutet är beläget i Knutpunktens entréplan samt i våning 1-2. Akt: 1283K (skärmtak) Beskrivning: Rätt att anlägga, bibehålla, underhålla och reparera skärmtak. Servitutet ligger inte inom aktuellt planområde men kan komma att beröras vid framtida fasadändringar inom planområdet. Akt: 1283K (järnvägstrafik) Beskrivning: Rätt att anlägga, nyttja, bibehålla och underhålla erforderliga anordningar för allmän järnvägstrafik inom område C, när det påkallas för rikets säkerhet, mot att spårområden får användas för korsande allmän fordonstrafik då järnvägstrafik ej pågår. Rätt till tillträde för utförande, inspektion, underhåll och ombyggnad av anläggning, anordning, etc. Servitutet ligger delvis inom aktuellt planområde och kan komma att beröras vid framtida åtgärder inom planområdet. Enligt uppgifter från Trafikverket (granskningsyttrande inkommet 20 maj 2013) finns inte längre behov av servitutet. Akt: 1283K (allmän fordons- och gångtrafik) Beskrivning: Rätt att upplåta anlagda trafikytor för allmän fordons- och gångtrafik mot att rättighetshavaren svarar för drift och underhåll av dessa ytor. Servitutet ligger delvis inom aktuellt planområde och berörs av aktuellt planförslag. Servitutet som avser allmän gång och cykeltrafik framför Knutpunktens norra éntre behöver ändras och anpassas till förändringen av byggrättsytans utbredning i norr.

42 41(46) Dnr 47/2011 Akt: 1283K (väg) Beskrivning: Rätt till väg för person- och varutransporter. Servitutet ligger delvis inom aktuellt planområde och berörs av aktuellt planförslag. Servitutets utbredningsområde måste anpassas till förändringen i byggrättsytans utbredning i norr. Akt: 1283K (bussterminal) Beskrivning: Rätt att anlägga, bygga om, underhålla, driva och nyttja busstreminal med tillhörande anläggningar i markplanet. Rätten avser gång- och fordonstrafik inom område a. Rätten gäller med beaktande av existerande rättigheter för delbelastade fastigheterna sinsemellan avseende dels ytor för sophantering i Terminalen ga:2, dels bärande byggnadskonstruktioner (t ex pelare, balkar och väggar) vilka är gemensamma för flera fastigheter och ingår i Terminalen ga:3-5. Servitutet omfattar i vertikalled omslutande begränsningsytor och i horisontalled dels av mark- respektive golvytenivå, dels av underkant takbalkkonstruktion, infästningar för undertak och installationer i bjälklagskonstruktion, i undertak integrerade belysningsarmaturer samt elledningar till dessa, ledningar och kanaler för kall- och varmvatten, värme, sprinkler, ventilation och ledningar för el, tele, brandlarm och data. Rättighetshavaren utför drift och underhåll i den omfattning som krävs för att bedriva buss- och terminalverksamhet inom utövningsområdet. Servitutet ligger delvis inom aktuellt planområde och berörs av aktuellt planförslag. Akt: 1283K (järnvägstrafik) Beskrivning: Rätt att anlägga, nyttja, bibehålla och underhålla erforderliga anordningar för allmän järnvägstrafik inom områdena ca och cb på lotten H och området cc på Gamla Staden 8:1 mot att korsande spårområden får användas för allmän fordonstrafik till och från färjelägena då järnvägstrafik ej pågår. Servitutet ligger inte inom aktuellt planområde men kan komma att beröras vid framtida åtgärder inom planområdet. Akt: 1283K (matargång för gångtrafik) Beskrivning: Rätt att uppföra, bibehålla och underhålla samt i byggnadsdel fastgöra matargångar för gångtrafik till och från färjelägen. Skyldighet för belastad fastighet att inte uppföra eller i framtiden förändra byggnad på sådant sätt att gångtrafik mellan trafikterminal/station och färjor via matargångar förhindras. Rätt till tillträde för utförande, inspektion, underhåll och ombyggnad av anläggning, anordning, etc. Servitutet ligger inte inom aktuellt planområde men kan ändå komma att beröras av framtida åtgärder inom området.

43 42(46) Dnr 47/2011 Servitut akt 1283K Servitut akt 1283K Servitut akt 1283K Servitut akt 1283K Servitut akt 1283K Servitut akt 1283K

44 43(46) Dnr 47/2011 Servitut akt 1283K Servitut akt 1283K Servitut akt 1283K Servitut akt 1283K Servitut akt 1283K Servitut akt 1283K

45 44(46) Dnr 47/2011 Följande gemensamhetsanläggningar finns inom och i angränsning till planområdet: Helsingborg Terminalen ga:1 Ändamål: Parkeringshus med ramp, parkeringsdäck med ramper, hiss och trappor, gångytor samt parkerings- och tillfartsytor i markplan och till dessa anläggningar hörande anordningar samt parkering på det så kallade trågtaket. Gemensamhetsanläggningen ligger delvis inom aktuellt planområde och kan komma att beröras av framtida åtgärder inom området. Helsingborg Terminalen ga:2 Ändamål: Sopkomprimeringsanläggning samt plats för uppställning av sopkärl. Gemensamhetsanläggningen ligger delvis inom aktuellt planområde. Helsingborg Gamla Staden ga:2 Ändamål: Dagvattenledning. Gemensamhetsanläggningen ligger inte inom planområdet men kan komma att påverkas av framtida åtgärder inom området. Gemensamhetsanläggning Helsingborg Terminalen ga:1 respektive ga:2 Gemensamhetsanläggning Helsingborg Gamla staden ga:2

46 45(46) Dnr 47/2011 Följande ledningsrätter ligger delvis inom planområdet och kan komma att beröras av framtida åtgärder inom planområdet: Akt: 1283K (fjärrvärme och gas) Akt: 1283K (starkström) Akt: 1283K (vatten och avlopp) Ledningsrätterna är upplåtna på ytan norr om Knutpunkten. Starkströms-, vatten- och avloppsledningsrätterna sträcker sig även genom byggnaderna. Ledningsrätter inom planområdet EKONOMI Planekonomi Planens genomförande bedöms i detta skede inte kräva några kommunala investeringar. Eventuella åtgärder för planens genomförande bekostas av exploatören, till exempel skyddsåtgärder, flytt av ledningar och omprövning av servitut och gemensamhetsanläggningar. TEKNISKA UTREDNINGAR Innan anläggningsarbeten som rör markförhållandena kan påbörjas måste en utredning göras angående eventuella förekomster av markföroreningar. Dess resultat ska beaktas vid genomförande av detaljplanen. En miljöplan för entreprenadarbete som reglerar miljöskyddsåtgärder som exempelvis byggbuller och skydd av grundvatten, ska redovisas under byggtiden. Med anledning av att transport av farligt gods förekommer i omedelbar närhet av aktuellt planområde bör skyddsåtgärder vidtas vid förändringar av bebyggelse och/eller verksamheter inom planområdet. Dessa åtgärder finns beskrivning under rubriken Hälsa och säkerhet, Risker, i avsnittet Planområdets förutsättningar samt i den riskutredning som tagits fram inom ramen för föreliggande detaljplanearbete.

47 46(46) Dnr 47/2011 Dialog med Trafikverket bör upprättas avseende åtgärder som kan komma att påverka Trafikverkets verksamhet och/eller anläggningar och installationer. Åtgärder inom planområdet får inte påverka Trafikverkets anläggningar och/eller installationer negativt. STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Björn Bensdorp-Redestam Planchef Carl Welin Planarkitekt Erik Lönnerholm Tengbom, Ark LAR/MSA Ninnie Hedström Tengbom, Ark SAR/MSA

48 DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHETEN Terminalen 1 M FL CENTRUM, HELSINGBORGS STAD 1(11) Dnr 47/2011 S 28 februari 2013 SAMRÅDSREDOGÖRELSE DETALJPLANENS SYFTE OCH INNEHÅLL Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att utveckla Helsingborgs resecentrum, Knutpunkten, samt att möjliggöra för nya kontorslokaler i ett kollektivtrafiknära läge. Utvecklingen av reseanläggningen handlar bland annat om att renodla funktionerna och att tydliggöra reseanläggningens plats i staden. Utvecklingen relaterar också till den allmänna stadsutvecklingen av centrala Helsingborg med tillkommande exploatering och omstrukturering av stadsrum. HUR SAMRÅDET BEDRIVITS Sakägare har beretts tillfälle till samråd efter personlig kallelse och berörda bostadsrättsinnehavare, hyresgäster och boende samt sammanslutningar och övriga intressenter har inbjudits genom annons i lokaltidning den 24 november 2012, att delta i ett gemensamt samrådsmöte den 4 december Berörda förvaltningar och myndigheter har tillsänts planförslaget för eventuella synpunkter. Länsstyrelsen och lantmäterimyndigheten har avgivit yttrande enligt PBL 5 kap 20. Därutöver hade vid samrådets slut 12 yttranden inkommit från berörda förvaltningar. Från allmänheten inkom inte någon skrivelse. SAMRÅDSMÖTET Samrådsmötet arrangerades i form av ett öppet hus på Knutpunkten, där aktuellt planarbete och planförslag presenterades som en utställning med affischer. Representanter från Helsingborgs stad fanns tillgängliga för frågor, diskussion och synpunkter. Under samrådsmötet kom ett fåtal besökare. Från stadens sida deltog förutom stadsbyggnadsförvaltningen även representanter från mark- och exploateringsenheten. Även beställare av planen och anlitad plankonsult deltog. SAMRÅDSYTTRANDEN Länsstyrelsen har inkommit med yttrande den 8 januari Länsstyrelsen ser det som mycket positivt att Helsingborgsstad satsar på att förtäta de centrala delarna av staden, som planförslaget innebär. En sådan utveckling är nödvändig för att hushålla med marken och minska transportbehovet samtidigt som Helsingborg växer. Samtidigt konstaterar Länsstyrelsen att planområdets läge invid hårt trafikerade Järnvägsgatan innebär att stor uppmärksamhet måste ägnas åt trafikflödenas förväntade utveckling och hälsoeffekter för att området ska kunna prö- G:\Detaljplanering\Detaljplaner\Terminalen 1(Knutpunkten)\HBG Knutpunkten _ Samrådsredogörelse docx

49 2(11) Dnr 47/2011 S 28 februari 2013 vas lämpligt för föreslagen bebyggelse. I planhandlingarna redovisas att miljökvalitetsnorm för kvävedioxid överskrids både på Drottninggatan och på Järnvägsgatan vilket innebär att hälsoeffekter måste beaktas i det fortsatta planarbetet. Länsstyrelsen förutsätter att Helsingborgs stad i det fortsatta planarbetet analyserar vilka föroreningshalter i luft som kan förväntas vid genomförande av aktuellt planförslag. Länsstyrelsen anser att detta bör göras både lokalt, vid planområdet, och i andra delar av vägnätet där trafiken kan förväntas öka som en följd av planförslaget. Länsstyrelsen förutsätter också att Helsingborgs stad ytterligare studerar åtgärder som medför att miljökvalitetsnormerna för luft kan följas. Länsstyrelsen påpekar att sådana åtgärder inte kan säkerställas genom den aktuella detaljplanen men ändå måste redovisas som en del av planarbetet så att det blir möjligt att bedöma om planläggningen följer miljökvalitetsnormerna. Om miljökvalitetsnormerna för luft inte följs kan Länsstyrelsen komma att ingripa vid tillsyn enligt 11 kap PBL. Kommentar: I det fortsatta planarbetet har förväntade föroreningshalter i luft analyserats. Detta har skett genom en beräkning av trafikflöden och en redogörelse för vilka utsläpp som dessa kan antas skapa. Av analysen framgår sammanfattningsvis att den mängd trafik som föreliggande planförslag förväntas generera och den spridning av trafikrörelserna som sannolikt blir, inte är av sådan omfattning att föroreningshalterna i luften ökar nämnvärt. Planbeskrivningen kompletteras med information från analysen av föroreningshalter i luft. Helsingborgs stad arbetar aktivt med åtgärder för att förbättra luftkvaliteten i staden. Åtgärdsprogrammet är en del av detta arbete och för närvarande arbetar Miljöförvaltningen med ett förslag till ytterligare åtgärder, som ett komplement till åtgärdsprogrammet. Plan- och genomförandebeskrivningen kompletteras med uppgifter om pågående arbete med åtgärder avseende miljökvalitetsnormen för luft. ÖVRIGA SAMRÅDSSYNPUNKTER Följande har inget att erinra mot planförslaget: Lantmäteriet enligt yttrande den 13 dec 2012 NSVA enligt yttrande den 21 dec 2012 TeliaSonera Skanova Access AB enligt yttrande den 20 dec 2012 Skånetrafiken enligt yttrande den 18 dec 2012 Stadsledningsförvaltningen, Mark- och exploateringsavdelningen har inkommit med yttrande den 18 december Med hänvisning till FÖP H+ som anger att särskild hänsyn ska tas till en framtida anslutning av HH-förbindelse med järnvägstunnel för persontrafik och utveckling av Helsingborgs C med ytterligare perronger föreslår Mark- och exploateringsavdelningen att det på plankartan anges en be- G:\Detaljplanering\Detaljplaner\Terminalen 1(Knutpunkten)\HBG Knutpunkten _ Samrådsredogörelse docx

50 3(11) Dnr 47/2011 S 28 februari 2013 stämmelse som reglerar hur framtida påbyggnad får utföras med hänsyn till laster, stag och pålning. Påbyggnaden får inte omöjliggöra en framtida utbyggnad av järnvägstunneln och perronger inom planområdet. Mark- och exploateringsavdelningen påpekar att det är viktigt att en eventuell framtida markpassage mellan Oceanhamnen och Kungstorget inte omöjliggörs. Med anledning av detta bör, enligt Mark- och exploateringsavdelningen, den västra delen av planområdet antingen utgå ur planförslaget eller regleras i planen så att en sådan passage medges. Enligt Mark- och exploateringsavdelningen bör en analys göras av hur tillgängligheten och möjligheten till bilparkering påverkas av föreslagen tillbyggnad vid befintligt garage i planområdets södra del. I sitt yttrande påpekar Mark- och exploateringsavdelningen att plankartans gränser och bestämmelser behöver ses över i planområdets sydöstra del. Mark- och exploateringsavdelningen anser att föreliggande detaljplaneförslag bör möjliggöra framtida 3D-fastighetsbildning för bland annat tunneltråget och bussterminalen. Av Mark- och exploateringsavdelningens yttrande framgår att det är viktigt att befintligt servitut för allmän gångtrafik, akt nr. 1283K , inte försämras i och med planförslaget. Mark- och exploateringsavdelningen föreslår att det anges i genomförandebeskrivningen att det ska finnas möjlighet att säkerställa ett servitut för taxitrafik inne i byggnaden. Kommentar: Föreliggande planförslag bedöms inte omöjliggöra en eventuell framtida utbyggnad av järnvägstunnel och perronger nom planområdet. Planförslaget revideras så att den västra delen av planområdet utgår ur föreliggande detaljplaneförslag. Föreliggande planförslag bedöms inte påverka angöringsmöjligheterna eller möjligheten till trafikrörelser. Antalet parkeringsplatser påverkas endast marginellt och behovet av parkering kan lösas genom omdisponering av området söder om planområdet. Planförslagetrevideras så att gränser och bestämmelser blir korrekta. Föreliggande planförslag bedöms inte förhindra eventuell framtida 3Dfastighetsbildning inom planområdet. Föreliggande planförslag bedöms inte påverka befintligt servitut för allmän gångtrafik negativt. G:\Detaljplanering\Detaljplaner\Terminalen 1(Knutpunkten)\HBG Knutpunkten _ Samrådsredogörelse docx

51 4(11) Dnr 47/2011 S 28 februari 2013 Ett eventuellt servitut för taxitrafik inne i byggnaden regleras inte i detaljplanen utan är en fråga som hanteras genom avtal. Brandförsvaret har inkommit med yttrande den 4 december Brandförsvaret påpekar att det i samrådshandlingarna beskrivs att aktuellt planområde berörs av risker i form av vägar och målpunkter för farligt gods, men att det inte framgår om riskerna är acceptabla eller om fler utredningar och eventuella riskreducerande åtgärder behövs. Brandförsvaret efterlyser att handlingarna förtydligas vad gäller om riskerna är acceptabla alternativt att en ytterligare riskutredning görs. Brandförsvaret anser att det bör framgå av en eventuell riskutredning vilka riskreducerande åtgärder som ger bäst resultat med hänsyn till de konsekvenser som kan uppkomma. Brandförsvaret påpekar i sitt yttrande att det inte i BBR finns krav på brandklassning av fasader på grund av närhet till transporter av farligt gods. Kommentar: En ytterligare riskutredning har gjorts. Planförslaget kompletteras med resultatet av denna. Planhandlingarna förtydligas vad gäller regler för brandklassning av fasad och åtgärder avseende risker. Kulturförvaltningen har inkommit med yttrande den 21 december Kulturförvaltningen anser att det är viktigt att vidhålla höjden på takfotslinjen längs Järnvägsgatan eftersom den binder samman bebyggelsen på båda sidor av gatan. Kulturförvaltningen nämner också i sitt yttrande att högre höjder möjliggjordes redan i den detaljplan som upprättades Enligt Kulturförvaltningen är det en brist att planförslaget endast täcker in en del av den anläggning som ursprungligen uppfördes som Nya Knutpunkten. Nya Knutpunkten uppfördes som en helhet med resecentrum för tåg, bussar och båtar, ett fristående hotell och kontorskomplex. Kulturförvaltningen menar att det bör framgå av planhandlingarna att anläggningen Nya Knutpunkten i sin helhet har utpekats som en möjlig kulturresurs i det tematiska PM som togs fram inom ramen för FÖP H+. Anläggningen visar ett betydelsefullt steg i hamnens och kommunikationssystemets utveckling. Kulturförvaltningen gör bedömningen att föreliggande planförslag medger ändringar som påverkar de delar av befintlig anläggning som har tydligast arkitektoniskt värde och som har en karaktäristisk gestaltning. Kulturmiljöförvaltningen ser föreslagen förändring av entrén som en svaghet då den, enligt Kulturförvaltningen, främst innebär en kosmetisk omgestaltning, styrd av nya ideal, istället för att förhålla sig till resecentrumet som en funktionell helhet. G:\Detaljplanering\Detaljplaner\Terminalen 1(Knutpunkten)\HBG Knutpunkten _ Samrådsredogörelse docx

52 5(11) Dnr 47/2011 S 28 februari 2013 Kulturförvaltningen är positiv till att det i föreliggande detaljplan föreslås att byggnaden förses med gröna tak i den västra delen av planområdet. Kulturförvaltningen poängterar att de höjder som medges i föreliggande planförslag innebär att byggnaden kan komma att bli ett markant inslag i stadsbilden och att detta ställer höga krav på utformning. Kulturförvaltningen påpekar att aktuellt planområde ligger centralt i Helsingborg och att hänsyn ska tas till riksintresset för kulturmiljö. Enligt Kulturförvaltningen är det en fördel för riksintresset för kulturmiljö om bebyggelsens höga partier hålls smala, så att de tillåter en stadssiluett där landborgen fortfarande blir framträdande. Kommentar: I föreliggande detaljplaneförslag medges en högre höjd i del av byggnaden ut mot Järnvägsgatan, ca 23 m av fasaden. För resterande del av byggnaden, ca 39 m av fasaden, medges samma höjd som i nu gällande detaljplan. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer härmed att byggnaden även fortsättningsvis kommer att knyta an till bebyggelsen på den östra sidan av Järnvägsgatan med avseende på höjd. Avgränsningen av planområdet har skett utifrån behovet att förändra reseanläggningen. Behovet av olika funktioner och utformningen av dessa har förändrats sedan reseanläggningen uppfördes och det bedöms därför inte relevant att upprätta en ny plan för hela området. De delar av Knutpunkten som definieras som värdefulla utifrån ett kulturhistoriskt perspektiv, i det tematiska PM som Kulturförvaltningen hänvisar till, möjliggöres och till viss del säkerställs även i föreliggande detaljplaneförslag. Planhandlingarna kompletteras med information om detta i enlighet med Kulturmiljöförvaltningens yttrande. Utgångspunkten i föreliggande planarbete är att det finns behov av att modernisera reseanläggningen Knutpunkten. Sedan anläggningen uppfördes har förutsättningarna förändrats och detta har medfört att anläggningen inte längre är ändamålsenlig. Planerade förändringar innebär bland annat att anläggningens funktoner renodlas. Detta har bedömts vara betydelsefullt att tydliggöra även i byggnadens arkitektoniska uttryck. I arbetet med byggnadens utformning har också större anpassning till kringliggande gatustruktur och platsbildningar eftersträvats. Stadsbyggnadsförvaltningen delar inte Kulturförvaltningens uppfattning angående föreslagen förändring av huvudentrén. En av de huvudsakliga utgångspunkterna för föreslagna åtgärder av Knutpunkten är att reseanläggningen ska bli mer ändamålsenlig och att detta ska ske utifrån ett helhetsperspektiv. Stadsbyggnadsförvaltningen instämmer i Kulturförvaltningens synpunkter om utformning. Stadsbyggnadsförvaltningen anser också att det bör ställas höga krav på gestaltningen av bebyggelse inom planområdet. G:\Detaljplanering\Detaljplaner\Terminalen 1(Knutpunkten)\HBG Knutpunkten _ Samrådsredogörelse docx

53 6(11) Dnr 47/2011 S 28 februari 2013 Stadsbyggnadsförvaltningen instämmer i Kulturförvaltningens synpunkt om att bebyggelsens höga partier bör hållas smala. Intentionen med planförslaget är att volymerna inom planområdet ska markeras såväl horisontellt som vertikalt för att skapa en större variation i byggnaden och motverka att byggnaden framstår som en enda stor volym. Trafikverket har inkommit med yttrande den 10 januari Trafikverket påpekar att möjligheten för resenärer att nå plattformen inte får begränsas i och med föreliggande detaljplaneförslag. Trafikverket anser därför att detta bör säkras genom en användningsbestämmelse i detaljplanen. Trafikverket anser att användningsgränsen för T1 bör justeras så att bestämmelsen T1 omfattar även tunneltråget. Trafikverket poängterar vikten av att deras anläggningar och installationer inte påverkas negativt av ett genomförande av detaljplanen. Trafikverket förutsätter att detaljplanen utformas på sådant sätt att deras funktioner säkerställs. Trafikverket påpekar att de har servitut för spår i planområdets sydvästra del, akt nr 1283K De menar att behovet av detta servitut måste utredas under planarbetets gång. Trafikverket framför i sitt yttrande att kommunen bör initiera en dialog med Trafikverket kring till exempel trafikinformation när byggnaderna planeras. Trafikverket menar att detaljplanen ska kompletteras med gällande riktvärden för buller. Enligt Trafikverket ska också vibrationer och stomljud utredas i det fortsatta planarbetet och eventuella åtgärdskrav med hänseende till detta. Trafikverket påpekar att flygplatserna i Ängelholm, Ljungbyhed och Kastrup bör höras eftersom planområdet ligger inom MSA-påverkade zoner för dessa flygplatser. Enligt Trafikverket ska också en flyghinderanalys göras eftersom föreliggande detaljplaneförslag medger objekt som är högre än 20 m. Kommentar: I föreliggande planförslag har allmänhetens tillgänglighet till ytor som sammanknyter tåg-, buss- och färjeförbindelserna reglerats genom en bestämmelse om begränsning av markens bebyggande. Planförslaget revideras så att denna bestämmelse infogas i planen som en användningsbestämmelse. Stadsbyggnadsförvaltningen föreslår att användningsgränsen för T1 i fortsatt planarbete justeras i enlighet med Trafikverkets yttrande. Föreliggande detaljplaneförslag kan inte antas påverka Trafikverkets anläggningar och installationer negativt. Att eventuella framtida åtgärder inte påverkar anläggningar och installationer kan dock inte säkerställas i detaljplanen. Plan- och genomförande- G:\Detaljplanering\Detaljplaner\Terminalen 1(Knutpunkten)\HBG Knutpunkten _ Samrådsredogörelse docx

54 7(11) Dnr 47/2011 S 28 februari 2013 beskrivningen kompletteras ändå med information om betydelsen av att Trafikverkets anläggningar och installationer inte påverkas negativt. Behovet av servitut akt nr 1283K är en fråga för Trafikverket eftersom Trafikverket är förmånstagare för servitutet. Frågan kommer att utredas i fortsatt planarbete. Trafikverkets önskemål om dialog med kommunen vid åtgärder inom planområdet kan inte säkerställas i detaljplanen. Plan- och genomförandebeskrivningen kompletteras ändå med information om dialog i enlighet med Trafikverkets yttrande. Av planhandlingarna framgår att åtgärder inom planområdet ska uppfylla gällande krav för buller. Detaljplanen kompletteras med bestämmelse att åtgärder inom planområdet även ska uppfylla gällande krav för vibrationer och stomljud. Remiss kommer att skickas till berörda flygplatser under granskningsskedet. Försvarsmakten behöver inte höras om föreslagen höjd i detaljplanen inte överskrider 45 m. Enligt kontakt med flygplatsen i Ängelholm och Ljungbyhed krävs inte någon flyghinderanalys med anledning av föreliggande detaljplaneförslag. Miljöförvaltningen har inkommit med yttrande den 4 januari Miljöförvaltningen stöder syftet med planen och bedömer ett attraktivt resecentrum som betydelsefullt för att ett hållbart resande ska kunna uppnås. Av Miljöförvaltningens yttrande framgår att Helsingborgs stad skickade en kompletterande skrivning till länsstyrelsen den 26 november 2012, om aktuella åtgärder inom och utom ramen för åtgärdsprogrammet. Sammantaget bedöms åtgärderna verka för att trafikstråket Drottninggatan/Järnvägsgatan avlastas från genomfartstrafik samtidigt som hållbara resor gynnas. Det har dock inte sakkunnigt bedömts om åtgärderna är tillräckliga för att normen för kvävedioxid varaktigt ska innehållas. I skrivelsen till länsstyrelsen beskrivs också hur stadsmiljön runt Knutpunkten och på Järnvägsgatan kommer att förändras fram till Miljöförvaltningen framhåller att det finns skrivningar här som är viktiga att ha med i fortsatt detaljplanearbete. Mot bakgrund av att miljökvalitetsnormen för luft överskrids på Drottninggatan/Järnvägsgatan och den trafik som föreliggande planförslag förmodas generera menar Miljöförvaltningen att ett genomförande inte kan antas innebära annat än en betydande miljöpåverkan. Enligt Miljöförvaltningen bör planhandlingarna därför kompletteras med en miljökonsekvensbeskrivning. Miljöförvaltningen påpekar att trafiksituationen på Kungstorget ofta är ansträngd. Miljöförvaltningen konstaterar att endast en mindre del av denna yta ingår i planområdet, men poängterar ändå vikten av att frågan om åtgärder på Kungstorget hanteras av Helsingborgs stad. G:\Detaljplanering\Detaljplaner\Terminalen 1(Knutpunkten)\HBG Knutpunkten _ Samrådsredogörelse docx

55 8(11) Dnr 47/2011 S 28 februari 2013 Miljöförvaltningen beskriver i sitt yttrande vilka riktlinjer som gäller för byggnader och anläggningar med hänsyn till havsnivåhöjningar. Miljöförvaltningen hänvisar till det tematiska PM om klimatanpassning som togs fram inom ramen för FÖP H+ (KF 25 april 2012). Enligt detta bör den dimensionerande havsnivån med nuvarande kunskap vara minst +3,5 m (RH2000) till 2100 och för samhällsviktiga anläggningar +4 m. Enligt PM om klimatanpassning bör också skyldigheten att beakta dimensionerande havsnivå säkerställas genom planbestämmelse. Av planhandlingarna bör det även framgå hur detta avses göras. Vidare påpekar Miljöförvaltningen att Knutpunkten, i PM om klimatanpassning, är utpekad som känslig anläggning då golvet är höjdsatt till +2,35 m samtidigt som resecentrumet och järnvägstunneln utgör samhällsviktiga funktioner. Miljöförvaltningen anser att det vidare arbetet med planen bör kopplas närmare till detaljplaneringen av H+ Oceanpiren. Det gäller i synnerhet hur uppmarschområdet ska överbryggas. Miljöförvaltningen anser också att det som nu utgör parkeringsdäck söder om Knutpunkten behöver omgestaltas för att bli en attraktiv mötesplats och att människors möjlighet att röra sig obehindrat, med hög tillgänglighet, genom Knutpunkten till Järnvägsgatan behöver säkerställas på olika sätt. Enligt Miljöförvaltningen måste planen vidare samordnas med behov av att förbättra flöden mot busstorget och entréer mot Järnvägsgatan. Bland annat ska nya uppgångar från järnvägsspåret byggas i söder. Miljöförvaltningen menar att det inte går att uppfylla planens syfte om inte alla funktioner i resecentret hanteras med helhetssyn. Kommentar: Plan- och genomförandebeskrivningen kompletteras med information från den skrivelse som Miljöförvaltningen hänvisar till, som skickades till länsstyrelsen den 26 november Stadsbyggnadsförvaltningen vidhåller att föreliggande detaljplaneförslag inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och att en miljökonsekvensbedömning därför inte behöver upprättas. Stadsbyggnadsförvaltningen instämmer i Miljöförvaltningens synpunkter angående Kungstorget. Eftersom endast en mindre del av Kungstorget ingår i planområdet kan förändringar av Kungstorget dock inte säkras genom föreliggande detaljplaneförslag. Planhandlingarna kompletteras med ytterligare information om havsnivåhöjning och åtgärder med hänsyn till denna. Föreliggande detaljplaneförslag har utarbetats med utgångspunkt i de övergripande idéer som presenteras i FÖP H+ samt de planerade förändringar som framgår av programförslaget för Oceanhamnen. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer inte att föreliggande detaljplaneförslag innebär hinder för att genomföra de planerade åtgärderna i kringliggande områden. Eftersom uppmarschområdet inte ingår i aktuellt planområde G:\Detaljplanering\Detaljplaner\Terminalen 1(Knutpunkten)\HBG Knutpunkten _ Samrådsredogörelse docx

56 9(11) Dnr 47/2011 S 28 februari 2013 har detta inte studerats närmare inom ramen för föreliggande detaljplanearbete. Detsamma gäller för parkeringsdäcket söder om Knutpunkten. Föreliggande detaljplaneförslag kan dock inte antas utgöra hinder för att utveckla dessa ytor till attraktiva och välfungerande platser. Människors möjlighet att röra sig obehindrat, med hög tillgänglighet, genom Knutpunkten till Järnvägsgatan kan inte säkerställas i detaljplanen, utan är en fråga som regleras genom avtal. Aktuellt planförslag har föranletts av ett behov av att förändra reseanläggningen Knutpunkten. Detta har varit utgångspunkten för avgränsning av planområdet. I arbetet med föreslagna förändringar inom planområdet har hänsyn tagits till andra planer och projekt, såsom exempelvis H+. Föreliggande planförslag bedöms inte förhindra framtida förändringar kringliggande områden. Öresundskraft har inkommit med yttrande den 19 december Öresundskraft påpekar att det inom planområdet finns ett antal ledningar och att hänsyn måste tas till dessa vid åtgärder inom området. Kommentar: Synpunkt från Öresundskraft har noterats. Helsingborgs hamn AB har inkommit med yttrande den 20 december Av yttrandet framgår att Helsingborgs hamn stöder syftet med föreliggande detaljplaneförslag. Helsingborgs hamn påpekar dock att planerade åtgärder kräver att fasader och fönster inom planområdet utformas på sådant sätt att riktvärden för bullernivå inomhus garanteras och att AFS 2005:16 exponeringsvärde för lågfrekvent ljud inomhus i lokaler för kontorsarbete innehålls samt att åtgärderna är tillräckliga så att det inte får negativa konsekvenser för hamnens verksamhet. Helsingborgs hamn poängterar att de servitut, gemensamhetsanläggningar och ledningsrätter som idag berör hamnverksamheten även fortsättningsvis måste uppfyllas. Kommentar: Av planhandlingarna framgår att åtgärder inom planområdet ska uppfylla gällande krav för buller. Detaljplanen kompletteras med bestämmelse att åtgärder inom planområdet även ska uppfylla gällande krav för vibrationer och stomljud. Föreliggande planeförslag kan inte antas påverka befintliga servitut, gemensamhetsanläggningar och ledningsrätter negativt. Servitut, gemensamhetsanläggningar och ledningsrätter regleras dock inte i detaljplanen. SAMMANFATTNING Under samrådsskedet har framförda synpunkter främst behandlat: Planförslagets påverkan på miljökvalitetsnormen för luft Havsnivåhöjning som en följd av klimatförändringar G:\Detaljplanering\Detaljplaner\Terminalen 1(Knutpunkten)\HBG Knutpunkten _ Samrådsredogörelse docx

57 10(11) Dnr 47/2011 S 28 februari 2013 Riskfrågor med avseende på farligt gods Kulturhistoriska värden i befintlig bebyggelse inom planområdet Trafikbuller, vibrationer och stomljud Kopplingen mellan planförslaget och andra planerade och/eller pågående stadsutvecklingsprojekt ÄNDRINGAR INFÖR REMISS OCH GRANSKNING Följande ändringar har gjorts med anledning av framförda synpunkter under samrådsskedet. På plankartan har a. den nordvästra delen av planområdet utgått ur planområdet b. korrekturfel i plankartan rättats c. kompletterats med bestämmelse angående åtgärder för risker avseende farligt gods d. gränsen för bestämmelsen T1 justerats så att T1 omfattar även tunneltråget e. fastigheten Varvet 1 utgått ur planområdet Planbestämmelser har reviderats genom att a. bestämmelsen Inom terminalområde har allmänheten rätt att fritt röra sig inom de ytor som sammanknyter tåg-, buss- och färjeförbindelserna. lagts in som en användningsbestämmelse b. bestämmelsen om nockhöjd har ersatts av bestämmelse om totalhöjd c. bestämmelse om ventilationsutrymmen på tak har införts d. bestämmelser om fasadutformning har införts e. bestämmelse om utformning med hänsyn till vibrationer och stomljud har införts f. bestämmelse om grönt tak har införts g. bestämmelse om att byggnad ska utformas i enlighet med illustrationer och tillhörande beskrivning på illustrationskartan har införts Illustrationsplanen har reviderats a. så att den överensstämmer med ändringar gjorda i plankartan och i plan- och genomförandebeskrivningen b. så att planens intentioner avseende utformning av bebyggelse tydligare framgår genom principskisser med beskrivande text Planbeskrivningen har reviderats genom komplettering av a. information från den reviderade utredningen om trafik/parkering (Ramböll, 2013) b. uppgifter om Helsingborgs stads pågående arbete med åtgärder avseende miljökvalitetsnormen för luft c. information från riskutredningen (WUZ, 2013) d. upplysning om Knutpunktens kulturhistoriska värde e. ytterligare information om havsnivåhöjning och åtgärder avseende denna f. ytterligare beskrivning av de planerade förändringarna av bebyggelsen inom planområdet G:\Detaljplanering\Detaljplaner\Terminalen 1(Knutpunkten)\HBG Knutpunkten _ Samrådsredogörelse docx

58 11(11) Dnr 47/2011 S 28 februari 2013 Genomförandebeskrivningen harreviderats genom komplettering av a. information om betydelsen av att Trafikverkets anläggningar och installationer inte påverkas negativt vid åtgärder inom planområdet b. information om att dialog bör föras med Trafikverket vid åtgärder inom planområdet som kan påverka Trafikverkets verksamhet STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Björn Bensdorp-Redestam Planchef Carl Welin Planarkitekt G:\Detaljplanering\Detaljplaner\Terminalen 1(Knutpunkten)\HBG Knutpunkten _ Samrådsredogörelse docx

59 DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHETEN TERMINALEN 1 CENTRUM, HELSINGBORGS STAD 1(6) Dnr 47/2011 U 5 juni 2013 UTLÅTANDE DETALJPLANENS SYFTE OCH INNEHÅLL Detaljplanen upprättas för att pröva möjligheten att utveckla Helsingborgs resecentrum, Knutpunkten, samt att möjliggöra för nya kontorslokaler i ett kollektivtrafiknära läge. Utvecklingen av reseanläggningen handlar bland annat om att renodla funktionerna och att tydliggöra reseanläggningens plats i staden. Utvecklingen relaterar också till den allmänna stadsutvecklingen av centrala Helsingborg med tillkommande exploatering och omstrukturering av stadsrum. Granskningsförslaget innebar förslag till utvecklingsmöjligheter för befintlig reseanläggning i Helsingborg, Knutpunkten, samt förslag till möjlig påbyggnad av reseanläggningen för att inrymma fler kontorslokaler. REMISS OCH GRANSKNING Planförslaget har, efter stadsbyggnadsnämndens beslut den 20 mars 2013, remitterats till Helsingborgs Hamn AB, kommunstyrelsen, kulturnämnden, lantmäterimyndigheten, Ljungbyheds flygplats, länsstyrelsen, miljönämnden, Nordvästra Skånes Renhållnings AB, Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp, Helsingborgs Brandförsvar (räddningstjänst), TeliaSonera Skanova Acess AB, Trafikverket, Ängelholms Flygplats AB, Öresundskraft AB samt Region Skåne och Skånetrafiken. Samtliga utom Helsingborgs Hamn AB, kommunstyrelsen, Nordvästra Skånes Renhållnings AB och Skånetrafiken har inkommit med yttrande. Förslaget har varit ute på granskning på stadsbyggnadsförvaltningen fr o m den 8 april 2013 t o m den 3 maj Förslaget har, innan granskningen påbörjats, tillsänts länsstyrelsen, vilka den 2 maj 2013 meddelat att förslaget inte strider mot de intressen man har att bevaka enligt 12 kap 1 PBL. Kända sakägare och hyresgästorganisationen har i brev underrättats om granskningen. Kungörelse om att granskning äger rum har varit infört i ortstidningen den 6 april Vid granskningens slut hade inga skrivelser inkommit från allmänheten. INKOMNA YTTRANDEN Följande har inget att erinra mot planförslaget: G:\Detaljplanering\Detaljplaner\Terminalen 1(Knutpunkten)\Pdf planhandlingar\antagande\hbg Knutpunkten _ Utlåtande doc

60 2(6) Dnr 47/2011 U 5 juni 2013 TeliaSonera Skanova Access AB, enligt yttrande den 5 april 2013 Lantmäterimyndigheten, enligt yttrande den 9 april 2013 Ljungbyheds Flygplats, enligt yttrande den 10 april 2013 Ängelholms Flygplats AB, enligt yttrande den 17 april 2013 Region Skåne, enligt yttrande den 8 maj 2013 Länsstyrelsen har inkommit med yttrande den 2 maj Länsstyrelsen menar att det finns risk för att luftkvaliteten påverkas negativt när gaturummet sluts genom planerad påbyggnad av befintlig byggnad. Länsstyrelsen anser därför att planhandlingarna bör kompletteras med en redovisning av hur planerad påbyggnad påverkar luftkvaliteten. Med anledning av planerade påbyggnader påpekar länsstyrelsen också att det är betydelsefullt att föreslagna åtgärder genomförs så att miljökvalitetsnormen för luft kan följas. Kommentar: I det fortsatta planarbetet har förväntade föroreningshalter i lufta analyserats med hänsyn till planerad påbyggnad av befintliga byggnader inom planområdet. Detta har skett genom beräkningar i Helsingborgs stads spridnings- och emissionsdatabasprogram. Hänsyn har tagits till utformning av gata, byggnadshöjder, mm. Resultatet av utredningen visar på en modest ökning av kvävedioxidhalterna längs med Järnvägsgatan, vid genomförande av planförslaget. Denna bedöms inte innebära en påtaglig risk för att miljökvalitetsnormen för luft kommer att överskridas. Planbeskrivningen kompletteras med information om hur beräkningen har utförts och resultatet av denna. Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA) har inkommit med yttrande den 3 maj NSVA förutsätter att nödvändig hänsyn tas till befintliga vatten- och avloppsledningar vid åtgärder inom planområdet. Detta innebär bland annat att ledningar sätts ut innan arbeten påbörjas och att ledningarna skyddas i den mån det behövs. NSVA poängterar att befintliga ledningar inte får påverkas negativt av åtgärder inom planområdet. Kommentar: Synpunkterna från NSVA har noterats. Öresundskraft AB har inkommit med yttrande den 3 maj Öresundskraft påpekar att det finns el- och fjärrvärmeledningar samt optokablar inom planområdet och att hänsyn ska tas till dessa vid planerade åtgärder. Öresundskraft rekommenderar fastighetsägarna att samordna ett nytt fastighetsnät för optofiber så att alla kunder kan ta del av detta och ansluta sig till omvärlden med hjälp av olika operatörer. Öresundskraft önskar inte äga fastighetsnät på annans fastighet, så som är fallet idag. Kommentar: Synpunkterna från Öresundskraft har noterats. G:\Detaljplanering\Detaljplaner\Terminalen 1(Knutpunkten)\Pdf planhandlingar\antagande\hbg Knutpunkten _ Utlåtande doc

61 3(6) Dnr 47/2011 U 5 juni 2013 Helsingborgs Brandförsvar har inkommit med yttrande den 8 maj Med hänvisning till den riskutredning som föregått planförslaget anser Brandförsvaret att planförslaget ska kompletteras med en planbestämmelse om riskreducerande åtgärder. Brandförsvaret menar också att de riskreducerande åtgärder som benämns som bör i planhandlingarna istället ska benämnas som ska. Kommentar: Planhandlingarna revideras så att de riskreducerande åtgärder som i granskningsskedet benämndes bör istället benämns ska. Stadsbyggnadsförvaltningen har utrett frågan om planbestämmelse angående riskreducerande åtgärder ytterligare och vidhåller att en mer exakt planbestämmelse inte är lämplig eftersom det i detta skede inte är möjligt att förutse vilka åtgärder som är att föredra för att på bästa sätt reducera riskerna med avseende på farligt gods. Trafikverket har inkommit med yttrande den 10 maj Trafikverket menar att frågan om vibrationer och stomljud bör utredas ytterligare. Enligt Trafikverket bör det klargöras om särskilda krav och åtgärder kommer att behövas vid genomförande av planförslaget, med hänsyn till vibrationer och stomljud. Trafikverket anser att det åtminstone ska anges riktvärden för vibrationer och stomljud i den planbestämmelse som handlar om detta. Trafikverket har kompletterat sitt yttrande den 20 maj Trafikverket påpekar att användningsgränsen för T1-område bör justeras i enlighet med de inmätningar av tunneltråget som enligt uppgift har utförts. Trafikverket meddelar i sitt yttrande att servitutet i planområdets sydvästra hörn (akt 1283K ) inte behöver säkras i detaljplanen. Anledningen till detta är att planområdet endast berör en mindre del av servitutsområdet och att det spår som servitutet avser förutsattes utgå i planläggningen för Södertunneln. Kommentar: Stadsbyggnadsförvaltningen vidhåller att frågan om vibrationer och stomljud inte kan regleras i detaljplanen. Frågan kommer att utredas i samband med ansökan om bygglov, då byggnadens tekniska egenskapskrav studeras närmare. Dock kompletteras plan- och genomförandebeskrivningen med information om riktvärden i enlighet med Trafikverkets yttrande. Plankartan revideras så att gränsen för T1-området justeras i enlighet med Trafikverkets synpunkter. Planhandlingarna revideras avseende beskrivning av servitutet i planområdets sydvästra. Kulturnämnden har inkommit med yttrande den 24 maj Kulturnämnden påpekar att föreliggande planförslag endast omfattar en del av anläggning Nya Knutpunkten, som uppfördes som en helhet med resecentrum, ett fristående ho- G:\Detaljplanering\Detaljplaner\Terminalen 1(Knutpunkten)\Pdf planhandlingar\antagande\hbg Knutpunkten _ Utlåtande doc

62 4(6) Dnr 47/2011 U 5 juni 2013 tell och kontorskomplex. Enligt kulturnämnden är det önskvärt att behålla ett helhetsgrepp och att väga in samspelet med kvarvarande delar längs Järnvägsgatan. Kulturnämnden menar att de högsta delarna av byggnaden, som planförslaget medger, kommer att bli ett markant inslag i stadsbilden och en del av Helsingborgs nya ansikte mot kontinenten. Kulturnämnden anser att byggnadens höga delar bör hållas smala så att de tillåter en stadssilhuett där Landborgen fortfarande blir framträdande. Kommentar: Planförslaget har utarbetats med hänsyn till närliggande bebyggelse, gatunät och platsbildningar. Att inkludera ett större område i detaljplanen har inte bedömts vara relevant. I planarbetet har även stadens siluett studerats för att säkerställa att utformningen av planerad bebyggelse inom planområdet harmonierar med omgivande bebyggelse. Detta har bland annat skett med hjälp av fotomontage, vilket redovisas i planbeskrivningen. Stadsbyggnadsförvaltningen instämmer i kulturnämndens synpunkt om att bebyggelsens höga partier bör hållas smala. Intentionen med planförslaget är att volymerna inom planområdet ska markeras såväl horisontellt som vertikalt för att skapa en större variation i byggnaden och motverka att byggnaden framstår som en enda stor volym. Miljönämnden har inkommit med yttrande den 29 maj Miljönämnden uppmärksammar i sitt yttrande att planförslaget förutsätter att åtgärder vidtas i enlighet med länsstyrelsens åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för luft och eller att andra åtgärder vidtas som ger samma resultat. Miljönämnden anser att den bedömning som gjorts i föreliggande planarbete, avseende åtgärder med hänsyn till havsnivåhöjning, är rimlig. Av miljönämndens yttrande framgår att miljönämnden ser det som positivt att planförslaget innebär att delar av Knutpunkten förses med gröna tak i samband med framtida åtgärder av byggnaden. Samtidigt påpekar miljönämnden att gestaltningskravet inte bör utesluta en integration med solpaneler/-fångare. Miljönämnden påpekar att planförslaget avser stödja ett miljövänligt resande och menar mot bakgrund av detta att det är angeläget att skapa goda förhållanden för cyklister. Bland annat bör, enligt miljönämnden, attraktiva och säkra cykelparkeringar i stadsmiljön prioriteras i samband med åtgärder inom och i anslutning till planområdet. Miljönämnden anser att reglering av cykelparkering inom planområdet bör säkerställas genom servitut och exploateringsavtal, så som beskrivs i genomförandebeskrivningen. Kommentar: Stadsbyggnadsförvaltningen instämmer i miljönämndens synpunkter. G:\Detaljplanering\Detaljplaner\Terminalen 1(Knutpunkten)\Pdf planhandlingar\antagande\hbg Knutpunkten _ Utlåtande doc

63 5(6) Dnr 47/2011 U 5 juni 2013 SAMMANFATTNING Nedan sammanfattas de huvudsakliga synpunkter som inkommit under granskningsskedet samt vilka förändringar av planförslaget som de föranlett. Planförslagets eventuella påverkan på luftkvaliteten. En ytterligare utredning har gjorts och inarbetats i planhandlingarna. Resultatet av utredningen är att planförslaget inte kan antas påverka luftkvaliteten nämnvärt. Regleringen av riskreducerande åtgärder. Planhandlingarna revideras delvis i enlighet med inkomna synpunkter. Behovet av utredning av vibrationer och stomljud. Eventuella åtgärder för vibrationer och stomljud är inte möjliga att reglera i detaljplanen. Frågan avses istället hanteras i samband med ansökan om bygglov. Riktvärden för vibrationer och stomljud. Planhandlingarna kompletteras med information om riktvärden. Planförslagets geografiska omfattning. Större geografiskt område har inte bedömts relevant att inkludera i planförslaget. Vilken hänsyn som tas i planförslaget till de delar av anläggningen Knutpunkten som ligger utanför planområdet, med avseende på kulturmiljövärden. Planförslaget har utarbetats med hänsyn till kontextuella förhållanden såsom exempelvis närliggande bebyggelse. REDAKTIONELLA ÄNDRINGAR / REVIDERINGAR Följande redaktionella ändringar/revideringar har gjorts med anledning av framförda synpunkter under granskningsskedet. På plankartan har a. gränsen för tunneltråget och bussterminalen justerats i enlighet med bygglovhandlingar b. antalet tillåtna våningar i planområdets sydvästra del har justerats med anledning av en tidigare felskrivning, från IX till IV c. planområdets avgränsning justerats i områdets nordvästra del Planbeskrivningen kompletterats med a. information om utredningen av planförslagets påverkan på luftkvaliteten och resultaten av denna b. ytterligare beskrivning av nödvändiga riskreducerande åtgärder c. ytterligare beskrivning av riktvärden för vibrationer och stomljud d. reviderad beskrivning av servitut för spårområde i planområdets sydvästra del (akt 1283K ) KVARSTÅENDE ERINRINGAR Kvarstående erinringar från samrådsskedet finns beträffande behovet av att i genomförandebeskrivningen skriva att det ska finnas möjlighet att säkerställa ett servitut för taxitrafik inne i byggnaden att planförslaget delvis medger en höjd för takfot som avviker från befintliga byggnaders takfotshöjd längs Järnvägsgatan planområdets geografiska avgränsning behovet av utredning av vibrationer och stomljud behovet av en miljökonsekvensbeskrivning G:\Detaljplanering\Detaljplaner\Terminalen 1(Knutpunkten)\Pdf planhandlingar\antagande\hbg Knutpunkten _ Utlåtande doc

64 6(6) Dnr 47/2011 U 5 juni 2013 Kvarstående erinringar från granskningsskedet finns beträffande planbestämmelse om riskreducerande åtgärder behovet av utredning angående vibrationer och stomljud samt planbestämmelse för åtgärder avseende detta planområdets geografiska avgränsning Av dem som framfört kvarstående erinringar, är följande sakägare Trafikverket STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Björn Bensdorp-Redestam Planchef Carl Welin Planarkitekt G:\Detaljplanering\Detaljplaner\Terminalen 1(Knutpunkten)\Pdf planhandlingar\antagande\hbg Knutpunkten _ Utlåtande doc

65 Lars Nilsson Rev PARKERING FÖR KNUTPUNKTEN Syfte Detta PM är ett underlag för fortsatt diskussion kring parkering och angöring vid Knutpunkten. Avsikten är att bidra till en mer sammanhållen bild av vilka anspråk som kan finnas på anläggningen som helhet. Några frågeställningar 1. Vad betyder utbyggnad av kontorslokaler inom kvarteret Terminalen 1? I tabellen som följer sammanställs hur den nu aktuella utbyggnaden påverkar beläggningen i Knutpunkten i nuläget och för två framtida situationer med successivt högre efterfrågan främst på allmänt tillgängliga besöksplatser. Beläggningen i nuläget utgår från räkningar genomförda hösten 2010, se Parkeringsutredning Helsingborg, Ramböll Tillskottet från nu aktuell utbyggnad kan som framgår av tabellen inte tillgodoses i p-huset (kolumn 6). Det måste fördelas, vilket är lämpligt även av andra skäl. I kolumn 7 och 8 fördelas tillskottet istället lika på p-huset och garaget, vilket skapar utrymme för fler besöksplatser i p-huset och på p-däcket, som är mest attraktiva för besökare. Beläggningen uppgår idag till 50% räknat som genomsnitt för alla platser (465/936) och ökar efter ombyggnad och bortfall till 72% (559/776). Befintliga platser räcker alltså till. Med ökad efterfrågan på besöksparkering som följd av att Knutpunkten utvecklas till ett attraktivt kontorshus och ett modernt resecentrum med ökat resande och inslag av handel bedömer staden att beläggningen ökar enligt beräkningsfall 1 samt med tillkommande exploateringar inom centrum ökar den totala beläggningen till 81% enligt fall 2. Både p-huset och garaget har höga beläggningstal. Strategin för framtiden bör därför vara att tillgodose så stor andel av det nya behovet som möjligt i garaget under mark eller på den södra parkeringen, vilket ökar tillgången på besöksparkering i p-huset. Anläggning Antal Bortfall Framtida antal Nuvarande beläggning Beläggning efter utbyggnad allt i p-huset Framtida beläggning 1 efter utbyggnad fördelat Framtida beläggning 2 efter utbyggnad fördelat Parkeringshuset Parkeringsdäcket Garage Södra parkeringen Totalt % % % % % 70 59% % % % % 88 75% % 1

66 Lars Nilsson Rev Vilka parkeringsbehov har Knutpunktens terminaldel? Terminalen är en anläggning för kollektivtrafik och färjetrafik. Går man tillbaka till Program för Knutpunkten 2020, så redovisas enbart behov av angöringsplatser vid Kungstorget och på däcket motsvarande det nuvarande antalet. Inga anspråk redovisas för färjetrafiken. Troligen finns det ett behov för färjetrafiken även om det numera torde vara begränsat. I vilket fall bör det ingå i parkeringsräkningarna, se Parkeringsutredning Helsingborg, Ramböll Generellt förutsätts här att behovet för terminaldelens anställda, färjeresenärer och besökare ingår i parkeringsräkningarna och att angöringsplatser behövs minst i nuvarande omfattning. Förändringar i anläggningen får relateras till de överskott som noterades vid räkningarna. 3. Finns det några anspråk från centrum? Knutpunktens parkeringshus och parkeringsdäck ingår som resurs i utredningen Allmän parkeringsanläggning i Helsingborgs stadskärna, Tyréns september Utredningen har fokus på besöksparkering för centrumhandel och förutsätter att Ångfärjan inte används för allmän parkering i framtiden. Kompletteringar bör enligt utredningen i första hand göras inom 300 m radie från Stortorgets mitt, eftersom man inom detta område har ett underskott av bilplatser för besökande. Alternativa lägen för en ny parkeringsanläggning inom detta område redovisas i utredningen för fortsatta studier. Inga nya anspråk ställs på de anläggningar som finns i Knutpunkten. Tolkningen blir att p-huset och p-däcket ses som en resurs främst för området kring Mariatorget-Bruksgatan även för framtiden. Nuvarande och framtida behov inryms i parkeringsräkningarnas beläggningstal. 4. Hur bör Knutpunktens parkeringsanläggningar användas? Verksamheter i Knutpunkten ligger så centralt man kan i förhållande till både lokal, regional och nationell kollektivtrafik. Rimligen borde detta leda till en låg bilanvändning. Bilpooler kan användas för att minska behovet av platser för tjänsteresor. Parkering för anställda bör i första hand ske i garaget under mark. Reserverade platser bör undvikas för att få så flexibelt utnyttjande som möjligt. Utrymme för allmän besöksparkering bör avsättas både på däcket och i p-huset. Platserna på däcket har hög tillgänglighet och uppfattas ofta som bättre (enklare) än de som ligger i p-hus. En stor del av platserna på södra parkeringen kommer att försvinna då de nya uppgångarna från plattformarna byggs, ca 45%. Återstående platser är dock en intressant resurs för anställda i Knutpunkten och besökare till såväl Knutpunkten som centrum. 5. Behovet av cykelparkering Kompletteringar behövs såväl i norr som söder. Nuvarande ca 800 platser räcker inte för framtiden. Tillräcklig och attraktiv parkering för cyklar är en viktig komponent i Knutpunktens funktion. Idéer finns för kompletteringar såväl i norr som söder. 2

67 Lars Nilsson Rev Tillskott av bilresor Utöver resor till arbetet tillkommer tjänsteresor, besök, leveranser, hantverkare mm. Det totala bilresandet beräknas som följer. Typ av bilresa Beräkning Bilar/dag Till och från arbetet 2 x 100 bilar 200 Tjänsteresor Besökare Hälften av bilanvändarna gör en tjänsteresa/dag x 2 1 bilplats/1000 m2 ger 12 platser som omsätts 3 ggr, ToR 100 Leveranser mm Fram och tillbaka Totalt Det totala resandet uppgår således till ca 400 bilrörelser fram och tillbaka under en dag. Huvuddelen kommer från söder till de parkeringar som finns på däcket och i P-huset. Endast en mindre del angör via norra sidan, exempelvis besökare via taxi, samåkare. 3

68 Lars Nilsson Rev Bilaga Exempel från beläggningsräkningarna Här följer två bilder hämtade från Parkeringsutredning Helsingborg, Ramböll Bilderna illustrerar hur beläggningen varierar under dagen i Knutpunktens p-hus och p-däck. Beläggningen är jämnt fördelas över dagen. 4