Alingsåsparken - en kulturmiljöinventering ARCHIDEA AB VARBERGSGATAN GÖTEBORG TEL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alingsåsparken - en kulturmiljöinventering ARCHIDEA AB VARBERGSGATAN 12 412 65 GÖTEBORG TEL. 031-723 73 60 WWW.ARCHIDEA.SE"

Transkript

1 Alingsåsparken - en kulturmiljöinventering

2

3 Innehållsförteckning Bakgrund...4 Målsättning och syfte...4 Historik...5 Folkets Park...5 Alingsåsparken...7 Byggnaderna i Alingsåsparken...8 Inventering av bebyggelsen...10 Bebyggelsen i sin helhet...10 Kulturhistorisk karaktärisering av bebyggelsen...14 Inventering av vegetationen...16 Sammanfattning - analys...22 Bebyggelsen...22 Vegetation...23 Parkens framtid - en första tanke kring dess utveckling...24 Framtiden - bakgrund...24 Miljön som helhet och byggnaderna...24 Vegetation...25 Verksamheter...26 Alingsåsparkens identitet...27

4 Bakgrund Archidea har fått i uppdrag att utföra en kulturmiljöinventering av Alingsåsparken. Kommunen har påbörjat ett projekt att ta fram en framtida inriktning för parkmiljön. Inventeringen skall ligga som ett kunskapsunderlag inför vidare arbete. Inventeringen har utförts översiktligt av bebyggelsen, växtligheten och dess samspel. Rapporten är framtagen av Sofia Larsson, bebyggelseantikvarie och Peter Svenson, trädgårdsmästare på Archidea AB, i april Målsättning och syfte Målsättningen är att göra en övergripande kulturmiljöinventering av bebyggelsemiljön och växtligheten i parken. Syftet är att ta fram de kvaliteter och värden som miljön i sin helhet besitter. Resultatet skall redovisas på ett konkret och illustrativt sätt. Fin entré, årtal och placering okänt för författaren. Föreningsarkivet i Alingsås.

5 Historik Folkets Park De allra första folkliga byggnadsverken gjorda för nöje och rekreation anlades under slutet av 1800-talet och bestod oftast ev en enkel ihopsnickrad dansbana. Det var dansen som var det primära. Innan dess förekom dans gärna vid födelsedagskalas, bröllop och vid vissa högtider. Men också vid marknader, i samband med avslutningar av vissa stora arbeten på landsbygden, som t ex slåtter och skörd eller när ett stort byggprojekt avslutats, så ställde man gärna till med fest och dans. Vissa platser har sedan gammalt mer eller mindre informellt använts för fest och dans och sedan helt naturligt blivit festplatser med dansbanor och andra byggnader. Men man kunde också dansa hemma hos någon, på en gårdsplan eller i ett vägskäl. Dans på träbroar förekom också då det inte slet lika mycket på skorna som dans på en grusig väg. Vintertid kunde man dansa sk pjäxdans på isen. De första anlagda festplatserna i Västra Götaland började dyka upp kring sekelskiftet I städerna var det vanligt att vissa politiska föreningar och loger började anordna festplatser. De tidiga folkparkerna byggdes i städernas utkanter eller på natursköna platser utanför samhällena på köpt mark. Karaktäristiskt för de första festplasterna är att de hade en enkel prägel. Lövade, fyrkantiga banor med hemsnickrade plankgolv, utan tak och med räcken i trä runt om. Så småningom byggdes någon form av estrad vid en av sidorna, ibland med tak över där den eller de som spelade musik eller teater kunde stå. Efterhand tillkom tak över många av banorna. Det är oklart i vilken utsträckning det fanns andra byggnader än dansbanor på platserna. Några ritningar användes sällan. Dansbanan Lövekulle i Alingsåstrakten strax efter sekelskiftet Ur Kulörta lyktor och dansbiljetter.

6 De tidigaste festplatserna hade en provisorisk prägel och användes bara en kort period innan de flyttades till en annan plats, ibland p g a skepsis mot verksamheten från olika myndigheter, svenska kyrkan och andra religiösa grupper. Ganska tidigt fick dansbanorna rykte om sig att utgöra syndens nästen. Gemensamt för många av festplatserna och folkparkerna under 1900-talets början är att ortens egen arbetskraft stod för utformningen och uppförandet av byggnaderna. Istället för enkla taklösa dansbanor byggde man på vissa håll s k danspaviljonger eller rotundor. Dessa polygonala, ouppvärmda byggnader med flackt toppiga, flersidiga tak hade ofta stora fönsterrader längs väggarna, vilket fick byggnaderna att verka som ett mellanting mellan utomhus och inomhus. Under folkparkernas första tid bestod publiken huvudsakligen av unga arbetare eller ungdomar från landsbygden. Underhållningen var folklig med dans, bondkomiker, revyartister och akrobater. Många var lokala förmågor. Kvalitén på underhållare höjdes med tiden och på talen fanns det gott om professionella artister att anlita. Teateruppträdanden blev tidigt en viktig del av den folkliga kultur som utvecklades i landets folkparker. Särskilda teaterbyggnader började uppföras i parkerna redan under sekelskiftet Senare har scenerna även använts till operor, rock- och popuppträdanden. På 1920-talet blev den ambulerande teaterverksamheten väletablerad. Under 1800-talet fick det som idag kallas gammaldans sitt genomslag; schottis, polka, hambo och liknande dansades runt om i landet. Under talen börjar nya dansformer, nya musikintrument och ny musik göra intåg i den svenska dans- och musikkulturen. Vid tiden för första världskriget gjorde jazzdansen och jazzmusiken sin entré i de större städerna. Bygge av dansrotunda. Årtal okänt. Arkiv: Privat Paviljong, numera riven. Arkiv: Privat Under talen var antalet festplatser i länet som mest. Intresset för dans och den nya ungdomskulturen som växte fram gav näring till ett stort sug efter sociala arenor och mötesplatser. Nu började man anlita ingenjörer och arkitekter för att uppföra folkparksbyggnader. På 1950-talet stod parkerna i blom då välståndet hade ökat och människor hade mer tider över till att roa sig. Bilens genomslag innebar att utbudet av festplatser blev större, men i förlängningen blev resultatet att de mindre parkerna slogs ut till förmån för de större som hade resurser att bjuda in mer eftertraktade publikmagneter. Under 1960-talet utvecklas dansstilen twist och på 70-talet kom discon. På festplatserna satsade man på ljudförstärkning och många rotundor byggdes om till danspalats. Serveringslokalerna byggdes ofta om till restaurangbyggnader. På 1980-talet blev publiken i viss mån mer lyssnande än dansande då stora artister som Ulf Lundell, Carola, Imperiet m fl gjorde turneér. På 90-talet övergav flera av de stora artistbokningsfirmorna i landet folkparkerna till förmån för andra mer unika miljöer som Varbergs fästning eller Borgholms slottsruin vilket innebar slutet för många festplatser. De parker som finns kvar har under de senaste årtiondena haft aktiva artistbokare som anlitat de attraktiva artisterna. Man har på flera håll anpassat verksamheten till aktiviteter som än idag drar en publik; loppmarknader, auktioner, privata fester, markander mm. Det krävs också en hängiven förening och aktiva medlemmar som lägger ner själ och hjärta i sina festplatser.

7 Alingsåsparken När den svenska arbetarrörelsen började växa fram bjöd borgarna på hårt motstånd. Möten och sammankomster fick ofta genomföras i små, trångbodda lägenheter eller ibland inomhus under sträng uppmärksamhet från myndigheters sida. Det var ett svårt arbete att få fram egna lokaler för mötesverksamhet och andra arrangemang. I Alingsås var motståndet hårt och stadens borgmästare, som samtidigt var huvudman i Sparbanken, hotade att säga upp inteckningen för en fastighetsägare som hyrde ut lokaler för möten arrangerade av arbetarrörelsen bildades Alingsås Folkets Husförening med syfte att få fram pengar för i första hand hyra av en lokal som rymde 100 personer, i andra hand köpa en fastighet som kunde användas som Folkets Hus. Föreningen anordnade fester, varulotterier och basarer för att få in pengar togs frågan upp om att anskaffa en egen festplats och en kommitté tillsattes med uppdrag att hitta en lämplig plats att köpa. Uppdraget slutfördes och marken där nuvarande parken står köptes för kr. Parken blev ett värdefullt tillskott för Folkets Husförening. Programblad från 1929, 1932, 1949 och 1950 Arkiv: Alingsåsparken I början blev Alingsåsparken mycket kritiserad, man ansåg att den bidrog till att sänka moralen hos arbetarklassen. De ekonomiska förutsättningarna var små och festprogrammen fick till en början läggas på en ganska låg nivå, vilket ibland bidrog till en del bråkiga element i parken. Men många uppskattade också de enkla humorister och vissångare som uppträdde och lockade till skratt! Störningsmomenten avtog med tiden och genom utvisningar, skriftliga varningar och portförbud minskade problemen avsevärt övertogs Parken av Föreningen Folkparkens vänner vilka började omdana parken. Ständiga funktionärer tillsattes och programmens innehåll blev rikare och kvalitén höjdes på uppträdandena byggdes teatern vilket blev en höjdpunkt för parken. Skådespel, operetter, lustspel och revyer lockade en stor publik. Folkparken utvecklades till att bli en teater för alla. Publiken representerades nu inte bara av arbetarrörelsen utan parken gästades av alingsåsare ur alla klasser. Parken blev ett nöje för alla. Även religiösa församlingar och Frälsningsarmén anlitade parken för sina arrangemang. Samtidigt började den nya tidens dansformer, musikintrument och musik göra intåg i Alingsåsparken. Den moderna dansen ingav först föreningens medlemmar allvarliga bekymmer. Styrelsen fick t o m i uppdrag att vidta lämpliga åtgärder för att försöka dämpa jazzflugan i parken. Alingåsparkens verksamhet har präglats av frivilligt arbete och engagemang. Ekonomin har under flera perioder under verksamhetens drift varit mycket ansträngd. Fram på 1950-talet blev det allt svårare att få frivillig arbetskraft till Parken. År 1960 blev styrelsen för första gången tvungen att annonsera efter köks- och serveringspersonal. De sista åren under egen regi drabbades parken av förlustresultat övergick Folkets parks ägo till kommunen.

8 Byggnaderna i Alingsåsparken Från början bestod området enbart av träd och sly i en kuperad terräng, det var mycket arbete som lades ner enbart för att få fram den stora, jämna planen och slingrande stigarna som omgav parken. Många år förflöto under svett och möda innan den sällsynt hårdarbetade terrängen kunde anses tuktad (ur Folkets Park Alingsås , sid 6). Allt arbete baserades på frivillig arbetskraft under lediga stunder. Hur parken såg ut från början finns inte mycket material om. Den första teaterbyggnaden var belägen ungefär på platsen för det nuvarande teaterhuset. Den första dansbanan fanns där dansrotundan idag står. Den var mycket enkelt uppförd, hade ingen överbyggnad och fick lagas varje år. Enda belysningen i parken utgjordes av en luxlampa på hög stolpe intill dansbanan. Elektrisk belysning saknades helt. På andra håll i parken fick man nöja sig med stearinljus under mörka höstkvällar beslöts att den befintliga ladugården i parken skulle göras om till serveringspaviljong med kök. Kanske är detta ladan som byggdes om till serveringspaviljong, se nästa sida. Arkiv: Föreningsarkivet i Alingsås. När Föreningen Folkparkens vänner övertog ledningen 1926 byggdes den nuvarande dansrotundan byggdes teaterbyggnaden. Vy ungefär från nuvarande entrén. Tidigare var här en plats för framträdanden.

9 Ovan till vänster: troligen bygge av terrass, nedan till höger: vy över parken intill restaurangen. Övriga bilder blandat från olika tider. Arkiv: Föreningsarkivet i Alingsås.

10

11 Inventering av bebyggelsen Bebyggelsen i sin helhet Byggnaderna i parken är uppförda i enkel byggnadsteknik och material. Taken är lagda med papp, plåt eller betongtegel. Fasaderna klädda med träpanel, masonit eller eternit. Det förekommer utsmyckande detaljer i gjutjärn och enklare snickerier. Vissa belysningsstolpar är försedda med fötter av formsågat, vitmålat trä. LJusarkader i svart järn med lampor i olika färger ger ett intryck av festplats. Området är inhägnat med stängsel och har troligen så alltid varit. Detta kan ses som en fördel från byggnadernas perspektiv då de inte utsatts för någon vandalisering eller dylikt trots att de under stora perioder står oanvända och området är tomt på människor. Över entrén hänger en blåmålad skylt med Alingsås Parken. Här finns också barriärer som börjar ute på parkeringen för att styra en tillströmmande publik. Utgången är försedd med en snurrgrind. Gångbanan som löper från entrén är inramad av svarta järnbågar med belysning i olika färger. Skick: Alingsåsparkens byggnader och anläggningar är i generellt behov av en upprustning. 1. Biljettlucka Två byggnader med platt tak lagt med plåt binds ihop över själva entrén med en triangulär fronton. Enkel byggnadskonstruktion av trä direkt på betongfundament. Fasad av stående spontad panel, gulmålat. Rött färgskikt under. Takgesims av trä, vitmålat. Enkelfönster av trä, i övrigt luckor igensatta med masonitplattor. Grönfärgat, tvådelat nätstaket som entrégrind mot parkeringen. Skick: Mycket färgbortfall, mindre rötskador på utsatta delar. 2. Paviljongen 1920-tals klassicistisk byggnad med enkelt utförda pelare och pilastrar. Fasad med stående panel, större ursprungliga spröjsade Alingsåsparkens nuvarande entré från ut- och insidan av parken.

12 lunettfönster på gavlarna. Sadeltak lagt med rött enkupigt betongtegel. Åt öster, parkens entréparti, är byggnaden öppen och står på pelare. Här finns ett spelhjul och bar med spelstationer samt en enkel dörröppning till husets ena gavel. På byggnadens södra gavel finns ett igensatt fönster. Här finns även två dörrar med stående panel, det var här vakterna hade sitt kontor vid vissa publiktäta evenemang. På den norra gaveln finns två dörrpartier med fiskbenspanel, varav den ena leder in till ett utrymme där man arrangerat spelningar, haft pub och disco. Den andra leder en trappa upp till ett förrådsutrymme. Skick: Mycket färgbortfall, en hel del rötskador i fasadpanel, fönster och dörrar. 3. Gluggen Byggnad som uttrycker funktionalism med ett flackt sadeltak. Lampor i olika färger är dragna under utbyggnadens takfotlist. En gjuten ramp av betong leder till en blåmålad masonitklädd dörr, draghandtag av smide samt kraftiga gångjärnsbeslag av järn. Stående gulmålad locklistpanel på fasader och taköverbyggnad. Öppningsbara luckor i fasaden. Här har man haft disco på senare år. Troligen har här hållits varieté och dans under tidigare år. Skick: Färgbortfall, lokala rötskador. Paviljongen 4. Spelhall och café Långsmal byggnad i funktionalistisk anda med ett mittparti som markeras med en triangulär fronton. Fasader av gulmålad stående, spontad panel samt locklistpanel på mittpartiets fasad. Flackt pulpettak som lutar åt byggnadens baksida, lagt med plåt. Enkeldörrar av trä, vissa masonitinklädda, en med stående panel och en med panel och glasruta. Öppningsbara luckor för lotteri, bollkastning mm. Tvådelade enkla fönster. Svart järngrind till cafédelen. Fasaden är utsmyckad med fint böljande formade järndekorationer som pilastrar och bågvalv. Gamla foton visar att bygggnaden tidigare varit öppen och vilat på järnpelarna, se nästa sida. Inne i cafédelen fortsätter pelarkonstruktionerna. Innerväggar av liggande, rundad panel. I byggnaden har man hållit spelhall med bulleribång (kast med bollar och priser), korvasnik / café. Skick: Färgbortfall, lokala rötskador. Gluggen 5a och b Senare tillkomna lusthus / grillplats Lusthusbetonade mindre byggnader för att grilla eller umgänge. Fasader av liggande panel, tak lagt med papp. Skick: Färgbortfall, lokala rötskador. Spelhall och café

13 6. Dansrotunda Oktagonal byggad med fasader av gulmålad stående locklistpanel, tak lagd med svart papp. Två större entrépartier med dubbla dörrar åt söder som är blåmålade och masonitinklädda med utsmyckande lister. Snickarglädje i bärare till entrétak. Enkelfönster, åt öster och väster fönsterrader. Även entréparti åt norr med dubbla dörrpartier med panelklädda enkeldörrar försedda med glas. En tillbyggnad med entré och ramp åt norr för musiker. Oktagonalt taktorn prydd med spets. Skick: Färgbortfall, lokala rötskador. Tydliga fuktskador i fasad åt norr. 7. Restaurang Oktagonal byggad med fasader av gulmålad stående locklistpanel, tak lagd med svart papp. Entrétillbyggnad med sadeltak åt söder med glasade dubbeldörr. Tvådelade, spröjsade fönster av trä på bottenplan, större tvådelade, småspröjsindelade fönster på andra våningsplanet med ett toppigt avslut på det papplagda taket. En senare tillkommen trappa av trä leder utvändigt upp till andra våningen. En serveringsterrass på restaurangens framsida inramad av masonitinklädd barriär med lampor på avlastare. Skick: Färgbortfall, lokala rötskador. Äldre foto på spelhall / café. Föreningsarkivet i Alingsås. Bilder nedan: Restaurang och dansrotunda samt teater nu och förr. 8.Teaterbyggnad Funktionalistsik byggnad som karaktäriseras av två formmässigt olika byggnadskroppar i vinkel varav publikdelen har en utstickande välvd form. Den höga byggnadsdelen delen inrymmer själva scendelen. Publikdelen är vänd mot parken och har en välvd form med tak lagt med papp. Den övre delen av fasaden är klädd med eternitplattor i gul kulör, nederdelen åt öster och norr (parken) av gulmålad locklistpanel. Luckor och dörrar försedda med masonitskivor dekorerade med listverk. Ett flackt papplagt tak ovan entrédelen. Långsidorna på den välvda delen av teatern är trappstegsformad, åt norr följer en hel rad med masonitklädda öppningsbara luckor. Åt söder en fönsterrad med vitmålade lister av trä mellan de eternitklädda partierna.

14 Den högre byggnadskroppen som rymmer scenen är klädd med eternitplattor i blå kulör i nederdelen och vita i de övre våningsplanen. Höga, tvådelade fönster med småspröjsindelning. Vita eternitpartier även kring fönster. Sadeltak lagt med papp. En tillbyggd lastbrygga åt söder. Även en senare tillbyggnad som en förlängning av den vinklade scendelen av byggnaden för loge med gulmålad träpanel och papplagt sadeltak. Invändigt: Teatern har fritt upp till tak bakom scen. Publikdelen är intressant med typiskt modernistiskt välvda pelare på var sida om gången intill fönsterraderna. Platserna är anpassad för både en sittande och stående publik med enkla handledare i stål och bänkar av trä. Skick: Teatern är i mycket dåligt skick framför allt den publika delen. Fuktskador med läckande tak som inte åtgärdats har lett till omfattande skador. I övrigt färgbortfall och lokala rötskador. 9. Parkterrass En terrass med delvis putsad mur åt söder och öster. En häck avgränsar mot dansrotundan. Marken består av mossa och gräs, troligen stenar lagda undertill. Upp till terrassen leder en trappa av trä, en pergola av trä binder ihop platsen och förstärker dess cirkelform. Även ett senare tillkommet trästaket åt muren. Skick: Mycket igenvuxen. Den putsade muren faller sönder i bitar. Ovan: Ritning dansrotundan, under: terrassen 10. Jordkällare med putsade väggar och grästak, enkeldörr av trä. Har troligen använts av restaurangen. Skick: Ej inspekterad. 11. Senare tillkommen fontän murad med skiffersten. Omgärdad av plantering inramad av tjärade träbitar. Skick: Muren med fogar lossnar, kraftig saltutfällning, lösa stenar. 12. Affischtavla. Ej inventerad.

15 Kulturhistorisk karaktärisering av bebyggelsen Karaktäristiskt för Alingsås Parkens bebyggelse är att de är i regel byggda i enkel byggnadsteknik och material. Arkitektoniskt har flera av byggnaderna ett funktionalistiskt och enkelt formspråk med få utsmyckningar. Det finns även 1920-tals klassicism representerat med utsmyckande klassicistiska element. Jordkällare. Nedan: Teatern och terrassen. Byggnaderna är uppförda av arbetare under fritid, utan ersättning och med de medel som fanns. Material och teknik har anpassats efter en begränsad budget och utifrån en säsongsverksamhet. I de flesta fall saknas ritningar och varken arkitekt eller ingenjör har varit inblandad under konstruktionen. 1. Entrébyggnaden är byggnadstekniskt mycket enkel och saknar arkitektoniska värden. Det är en byggnad uppförd utan att göra några anspråk på formässigt uttryck eller detaljomsorg. Den skall fylla sin funktion helt enkelt. 2. Paviljongen är också en enkel konstruktion men här finns en omsorg i det arkitektoniska uttrycket med 20-tals klassicistiska element som kolonner och pilastrar med listverk mm i ett mycket enkelt utförande men det förhöjer sammantaget värdet. 3. Gluggen är en byggnad som uttrycker funktionalism med ett flackt sadeltak och enkel men modernistisk entréöverbyggnad på nätta pelare av trä, med en lätt svängd form på taket lagt med plåt. Fasaderna är avskalde. Ett fint exempel på modernistisk arkitektur i parken med de karaktäristiska taklutningarna och formen på entrétaket. Byggnadstekniskt en enkel byggnad. 4. Cafébyggnaden är en enkel byggnadskonstruktion idag utan några högre arkitektoniska kvaliteter, förutom de bevarade järnpelarna som har ett högt värde. Byggnaden har byggts om och dess ursprungliga uttryck förvanskats. Dess fronton och dekorativa element med pilastrar och bågar

16 i järn lättar upp den i övrigt enkla konstruktionen. Byggnadstekniskt mycket enkelt utförd. Dess långsmala form har ett värde för parkens rumslighet. 11. Fontänen är senare tillkommen och tillför inga arkitektoniska eller historiska kvaliteter i parken. 5a och b. Enkla, senare tillkomna konstruktioner som inte är avgörande för parkens arkitektoniska eller historiska kvaliteter. Dess formspråk hänger ihop med övriga byggnader. 6. Dansrotundan var från början uppförd utan bärande väggar och tak, numera är den oktagonala byggnaden försedd med ett papplagt tak som följer byggnadens form. Byggnaden med sin funktion och form är ett typiskt exempel på hur en dansrotunda kan uttrycka sig. Interiört finns ett relativt nylagt golv och fyller sin funktion än idag. Den modernistiska prägel som råder interiört med nätta, enkla pelare av trä, den panelinklädda mittpelare, scenen mm är viktig att bevara. 7. Restaurangbyggnaden som även under en period benämndes Bolaget är också den en oktagonal byggnad och påminner om dansrotundan i sitt arkitektoniska uttryck. Fina, ursprungliga fönster på ovanvåningen som är viktiga att bevara, även de ursprungliga spröjsade fönster som finns på första plan höjer byggnadens värde. Hänger formässigt samman med övriga byggnader i parken. 8. Teatern är en funktionalistisk byggnad som karaktäriseras av två i sin form olika byggnadskroppar i vinkel och volymverkan i den kuperade terrängen samt med sin modernistiska arkitektur. Det spännande formspråket i kombination med volymen ger parken en extra dimension. Byggnaden är i lokalt i mycket dåligt skick och bör rustas upp då det även interiört har stora arkitektoniska värden i sitt smäckra, moderna formspråk. Vy mot restaurangen. 9. Parkterrassen har troligen spelat en viktig sammanlänkande roll i Alingsåsparken där människor kunnat stråla samman från olika aktiviteter för social samvaro eller en stunds avkoppling. Platsen är väl vald med överblick över parken och ner till sjön. Viktig att bevara för framtiden. 10. Jordkällaren har ett miljömässigt och historiskt värde som skapar rumslighet, atmosfär och en förståelse för parkens historia.

17 Sammanfattning - värt att notera och bevara Bebyggelsemiljön som helhet Alingsåsparken har varit en viktig plats för nöje, umgänge, dans, kultur-, musik- och teaterupplevelser under 96 år i staden. Det är en plats med minnen för flera generationer. Parken med byggnader har förändrats med tiden men essensen av nöjespark fins fortfarande kvar. Det är en typisk festplats som har varit mycket vanlig i Sverige men som på senare år blivit allt mer sällsynta. Den är unik på så sätt att den har en kontinuitet över nästan 100 år för dans, nöje, teater och umgänge. Parken har som helhet ett högt kulturhistoriskt värde för staden Alingsås och som ett typiskt exempel på Folkpark som företeelse då dessa festplatser generellt blivit allt mer sällsynta och utarmade p g a brist på underhåll och rivning. Idag en trött teaterbyggnad (ovan) som sett bättre dagar (nedan). Parkmiljön som helhet har sammantaget även ett mycket högt socialhistoriskt värde för Alingsås som ett monument över arbetarrörelsens verksamhet under början av förra seklet. Det finns också en tydlig tråd av kontinuitet inbyggd i bebyggelsen - parken med byggnader har underhållits, utvecklats, byggts om och till och anpassats utifrån behov. Flera enskilda detaljer i helheten har ett stort värde för parkens historia och miljö: - ljusarkadena i järn med färgade glödlampor samt - ljusslingorna som är fastsatta längs flera fasader ger ett typiskt uttryck för en Folkpark. - Entrésnurran har ett visst arkitektoniskt och historiskt värde för parken. - Lagboken som har en lång kontinuitet i parken, den har funnits i tidigare versioner och är som företeelse viktig att be vara som ett historiskt dokument. - Tombolahjulet i Paviljongen är en viktigt detalj i parken.

18 Byggnaderna Byggnaderna i parken är i regel uppförda i mycket enkel byggnadsteknik och material. Några byggnader utmärker sig trots det och kan tillskrivas ett bevarandevärde p g a sitt arkitektoniska och historiska värde. Jordkällaren kan tillskrivas ett historiskt och miljömässigt värde. Paviljongen är en intressant 20-tals klassicistisk byggnad med den öppna fasaden med spelhjul och bar som är ett fint och typiskt exempel på byggnadstyp vid festplatser. Gluggen har ett avskalat, typiskt modernistiskt uttryck med en karakteristisk entréöverbyggnad. Cafébyggnaden med pilastrar och kolonner sammanbundna med bågar i fint utfört smide har ett högt arkitektoniskt värde för byggnaden och parken. Dansrotundan är ett fint exempel på byggnadstypen i Folkparker eller på festplatser. Den har även funktionalistiska detaljer bevarade invändigt. I sitt sammanhang är den viktig att bevara. Restaurangbyggnaden har fina spröjsade fönster på ovanvåningen och är också ett viktigt inslag i parkmiljön. Teatern utmärker sig från övriga byggnader rent arkitektoniskt och med sin volym. Det är en byggnad väl värd att bevara som helhet, även med tanke på interiören som har stora arkitektoniska värden. Teaterbyggnaden är en mycket värdefull och karaktärskapande byggnad för parken. Byggnaden har tidigare byggts om och till vid flera tillfällen. Det finns förutsättningar att utveckla och samtidigt bevara och förstärka de kvaliteter som finns. Parkterrassen har en strategisk, hög placering i parken och väver ihop de olika delarna. En naturlig samlingsplats som är viktig i parkmiljön.

19 Inventering av vegetationen Det som mycket tydligt karaktäriserar vegetationen i Alingsåsparken är intrycket av en naturpark. Majoriteten av de befintliga lövträden och barrträden är självetablerade utan mänsklig inverkan. Här växer tall, gran, ek, björk, bok och sälg mm. Väldigt många individer har kunnat utvecklas i lugn och ro och därmed blivit både gamla och stora profiler. Tack vare den slåtter som troligtvis pågått under hela parkens historia har flertalet trädindivider kunnat utvecklas fullt ut till kraftfulla solitärer utan konkurrens från uppväxande slyvegetation. Ett påtagligt inslag bland flera, är de många ordentligt gamla individer av vårtbjörk. Troligtvis är det den svaga konkurrensen från annan växtlighet som gjort att dessa björkar fått utvecklas till fullo och uppnått hög ålder. Blandningen av lövträd och barrträd känns väldigt harmonisk i parken. Ett intressant inslag är de inplanterade parkrhododendronbuskar som bildar vintergröna öar inne bland de höga solitärträden. Lägre vintergrön vegetation utgör en fin kontrast till de nakna trädstammarna under vinterhalvåret och skapar på så sätt en fyllighet i landskapet. Här skulle det vara värdefullt att tillföra ytterligare parkrhododendron i parken. Självetabledare, gamla, välväxta björkar i en samspelt miljö. En tydlig struktur i parken är att växtligheten är relativt jämnt spridd över hela ytan. Det är få individer som växer i dungar. Det här kan också vara ett resultat av den årliga slåtter som utförts. Det har medvetet blivit så att man slagit gräs och sly med en viss regelbundenhet. Detta faktum gör att trädkronorna bildar ett nästan sammanhängande tak över hela området, och därmed är det få platser som är ljusmässigt öppna.

20

21 Specifika objekt värda att notera och bevara: Det finns ett antal trädindivider som lever i en slags symbios rent utseendemässigt med några utav byggnaderna i parken. A. En ståtlig tall vid entrén utgör ett betydande blickfång och karaktär. B. En tall som växer väldigt nära Rotundan på samma sida som grillpaviljongen. Här växer också ett flerstammigt exemplar av ek. De flerstammiga exemplaren är överhuvudtaget få i parken, vilket gör dessa extra värdefulla. C. Terrassen som är anlagd intill Rotundan är en värdefull och mycket fint belägen platå i parkens centrala delar. Härifrån ser man ut över nästan hela parken. I dess totala närhet växer välutvecklade exemplar av både ek och vårtbjörk och bildar som en inramning åt terrassen. Uppe på terrassen växer en individ av en ek som ganska ensamt ståtar här bildar rummet kring ytan. Häcken runt terrassen bör återskapas med nytt växtmaterial. Dess rumsbildande inramning gör platsen trevlig och ombonad vilket behövs med tanke på att hela terrassen ligger högt och lite utsatt. Samspel mellan parkens träd och byggnaderna kan upplevas på flera ställen. A D. Ett mindre bokbestånd i det centrala kvarteret på väg ned mot Teaterbyggnaden är värdefullt. Bokträdet i sig är alltid värdefullt att bevara eftersom dessa träd blir gamla och mycket vackra och är inte så oerhört vanliga i vårt land som man kan tro. E. Flerstammig vårtbjörk intill Restaurangen har en säregen karaktär värd att bevara.

22 B D C E

23 F. Vid entréområdet är en villaträdgårdsliknande plantering etablerad mitt framför stånden av spelhjul. Den har karaktären av 70 och 80-tal med tidstypiska barrväxter och prydnadsbuskar. Tyvärr känns hela denna plantering ganska malplacerad. Och egentligen har den nog aldrig riktigt passat in här i den annars så naturinspirerade parkmiljön. Planteringen bör försvinna i en framtida planering. G. Strax intill Teaterbyggnaden växer en ridå med höga granar. Granarna bildar en mörk vägg och skapar en ny dimension för parken som blir en spännande kontrast med sitt skuggiga djup. Invid kvinnostatyn är en buskplantering etablerad som en halvmåneformad fond. Växtmaterialet är alltför gammalt för att sparas men bör bytas ut och ersättas med ett nytt. G Avslutningsvis skulle parkmiljön vinna på att gångvägarnas asfalt bryts upp och ersätts med grusade gångar, vilket skulle skapa en större harmoni med hela parkens växtlighet. Hårt packade grusgångar kan också utgöra god tillgänglighet. Framtida slåtter bör ta hänsyn till att säkerställa en nyetablering av självsådda plantor. Detta för att en föryngring ska kunna bli verklighet när gamla individer dör ut på sikt. F Asfalten i parken skulle med fördel bytas ut till hårt packade grusgångar.

Omvärldsanalys av Alingsåsparken

Omvärldsanalys av Alingsåsparken Omvärldsanalys av Alingsåsparken Bakgrund Alingsåsparken (Fastigheten, Stadsskogen 1:2) är 37 544 m2 och består av ett parkområde med ett antal byggnader dansrotunda, restaurang, teater, kafé, förråd,

Läs mer

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-

Läs mer

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 FJÄLLVRÅKEN Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 1. Gestaltning 1.1 Byggnad och tomt Tomten ligger högt placerad i Falkenberg med relativt långt avstånd till omkringliggande bostadsbebyggelse i väster.

Läs mer

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad.

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. antal våningar: 2 Gulvit slätputs. Bruna 2-luftsfönster. Port med utsnidade

Läs mer

Jordkällaren vid Hammarby herrgård

Jordkällaren vid Hammarby herrgård Jordkällaren vid Hammarby herrgård Södra Husby 1:41, Nora socken och kommun, Västmanland Renovering av jordkällaren 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2008:1 INLEDNING... 3 Översiktlig beskrivning...

Läs mer

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård.

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 12:b Storegårdsparken 194 Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 3:3 Storegårdsparken SANDHEM grönytor och en fotbollsplan.

Läs mer

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan)

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan) 17 Järnvägsområdet Omfattning Bangårdsområdet från Älbergsvägens viadukt till stationsområdet söder om järnvägen samt till Brunnskullsövergången på den norra sidan. Den stora bangården fick sin nuvarande

Läs mer

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera:

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera: Strömstads Kommun 2014-10-03 Planavdelningen 452 80 Strömstad Utlåtande över Rosa huset På uppdrag av Planavdelningen genom AB Strömstadbyggen har 2014-10-02 en byggteknisk utredning utförts, deltagande

Läs mer

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET 1(7) Dokumentnamn Kulturhistorisk bedömning Datum 2015-10-27 KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET Förslag i sammanfattning Kommunantikvarien föreslår att: Huvudbyggnaden och komplementbyggnaden

Läs mer

Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad

Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Vaxholms stad Stadsbyggnadsförvaltningen Albin Uller, Byggnadsantikvarie 2010-05-04 Omfattning och innehåll En genomgång

Läs mer

Nulägesbeskrivning. Läge. Exteriör. Våningsantal. Grund Torpargrund, stomme Timmerstomme.

Nulägesbeskrivning. Läge. Exteriör. Våningsantal. Grund Torpargrund, stomme Timmerstomme. - " t. Vård- och underhållsplan, Granskogs torp, Säby 3: 71, Västra Jåtvatåliet. Järfälla kommun Nulägesbeskrivning Läge Granskogs torp ligger på ]änrafåltet inom Västra järvafältets naturreservat, Torpet

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren

11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren 178 11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren 9 10 11 8 12 Vallmovägen BESKRIVNING AV KULTURMILJÖN 7 13 Kulturmiljön består av tre miljöer med gruppbebyggda småhus av olika byggnadstyper. Skogsduvan 10-32

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning

Läs mer

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik 6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 1 Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 I Gamla Hunnebo finns bostadshus som representerar olika sekler alltifrån 1850-talet och fram till 1950-talet. De exempel som redovisas

Läs mer

VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG

VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG Rapport Länsmuseet Gävleborg 2012:01 VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG Dokumentation inför rivning Gäveränge 1:63 Ockelbo socken Ockelbo kommun Gästrikland 2011 Anna Larsdotter Länsmuseet Gävleborgs rapportserie

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

byggnadsvård KN-SLM15-0119 Samhällsbyggnadsförvaltningen Flens kommun 642 81 Flen Sörmlands museum, David Hansson 2015-09-11

byggnadsvård KN-SLM15-0119 Samhällsbyggnadsförvaltningen Flens kommun 642 81 Flen Sörmlands museum, David Hansson 2015-09-11 KN-SLM15-0119 byggnadsvård En del av Landstinget Sörmland till. Samhällsbyggnadsförvaltningen Flens kommun 642 81 Flen från. Sörmlands museum, David Hansson datum. 2015-09-11 ang. Yttrande rörande Flens

Läs mer

168 Schedewij, Flens kommun Orangeriet Kaster Sadeltaksväxthus

168 Schedewij, Flens kommun Orangeriet Kaster Sadeltaksväxthus 168 Schedewij, Flens kommun orangeriet vid schedewij sett från söder. Schedewij skedevi 1:5, forssa socken, flens kommun. Vid Schedewij finns ett 1800-talsorangeri med ett garage tillbyggt på baksidan.

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör Gråbruna betongpannor på sadeltak, papptäckta plana tak Fasader, tegel Panel, vindskivor, fönster och dörrar S 5040-Y90R S 4030-Y S 8505-Y80R Färgändringar kan godtas dock inte med för stor spridning,

Läs mer

Järnvägsstationen i Kopparberg

Järnvägsstationen i Kopparberg Järnvägsstationen i Kopparberg Herrhagen 1:33, Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Restaureringsarbeten 2008-2009 Charlott Torgén Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:26 2 Innehållsförteckning

Läs mer

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

MELLAN HIMMEL OCH VATTEN - ett flexibelt boende i samklang med naturen

MELLAN HIMMEL OCH VATTEN - ett flexibelt boende i samklang med naturen Hemmet idag måste kunna erbjuda ett flexibelt boende för en modern och hållbar livsstil samtidigt som det harmonierar med omgivningen. Detta ställer nya krav på material och arkitektonisk utformning. Dalslandsstugan

Läs mer

12 Stocksätter. Miljöbeskrivningar

12 Stocksätter. Miljöbeskrivningar 12 Stocksätter Omfattning Kv Tallen, Björken, Granen, Tunet 1, Stocksätter 1:2, Kornet, Hasselbacken, Trasten, Svanen, Ängen, Hultet samt Storspoven 5-7. Stocksätters mark låg fram till 1927 till största

Läs mer

Sammanställning av statistik och kommentarer från medborgarna

Sammanställning av statistik och kommentarer från medborgarna Sammanställning av statistik och kommentarer från medborgarna 1. Statistik 1.1 Statistik över förslagslämnare Figur 1. Åldersfördelning av total andel förslag (196 st) Figur 2. Fördelningen på bostadsområde

Läs mer

LJUNGSTRÖM 1 A från SV

LJUNGSTRÖM 1 A från SV fastighet: LJUNGSTRÖM 1, hus A. adress: Blekegatan 10. ålder: 1911 (byggt som barnkrubba). Ombyggt 1930, 1942, 1954. arkitekt / byggm: Theodor Kellgren. Karl Erikson (1930), Åke Pettersson (1942), Rune

Läs mer

FAXE 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 4. FAXE 1 A från NV

FAXE 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 4. FAXE 1 A från NV fastighet: FAXE 1, hus A. adress: Södra Änggatan 6. ålder: 1935. Ombyggt 1946, 1977. arkitekt / byggm: Oscar Isberg. Nils Selander (1946). ½ Grå puts. Rött fasadtegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Grå

Läs mer

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade

Läs mer

fastighet: BUSKAMÖLLAN 7, hus A. adress: Hagagatan 17. ålder: 1924. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2½

fastighet: BUSKAMÖLLAN 7, hus A. adress: Hagagatan 17. ålder: 1924. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2½ fastighet: BUSKAMÖLLAN 7, hus A. adress: Hagagatan 17. ålder: 1924. Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2½ Gråmålad puts. Gulvit puts. Gröna 2-lufts spröjsade fönster. Brun dörr med skurna

Läs mer

PETRONELLA 4 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. PETRONELLA 4 från SV DÖRR. PETRONELLA 4 från S BESLAG

PETRONELLA 4 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. PETRONELLA 4 från SV DÖRR. PETRONELLA 4 från S BESLAG LILLA VÄSTERGATAN Lilla Västergatan är nog den mest fotograferade gatan i innerstaden. Den symboliserar Ystad småskaligheten, korsvirket, det krokiga gatunätet för våra besökare. Alla hus här har alltså

Läs mer

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO fastighet: LÄRKAN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 8, Karstens väg 1. ålder: 1923. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2 Mörkt gråmålad puts. Gul spritputs. Mansardtak,

Läs mer

Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret

Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret Stora Sjövillan består av 3 lägenheter för permanentboende, ca 704kvm bta. Byggnaden är blåklassad. Stora Sjövillan, Äppelviksvägen 47A,

Läs mer

YSTAD 1 A från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. Förklarat som byggnadsminne 1993.

YSTAD 1 A från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. Förklarat som byggnadsminne 1993. fastighet: YSTAD 1, hus A. adress: Österleden 13. ålder: 1902. Ombyggt 1939, 1948, 1952, 1987. arkitekt / byggm: Peter Boisen. Rune Welin (1948, 1952). användning: Tingshus. antal våningar: 2½ Kvadersten,

Läs mer

klassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper

klassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper FÖR DIG SOM SKA BYGGA om OCH RENOVERA! VÅRT NYA HUS Nr.12 2012 belysning lys upp din trädgård teveprofilen Andrea engsäll inreder med detaljer vinterväxter skapa egna grupper 14 heta kaminer GÖR om köket

Läs mer

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E BJÖRKRIS O Råd och riktlinjer Kvarter K L N I K F H M J C E B D A Antagen: 2012-01-12 BN 9 Innehåll Innehåll Inledning Bakgrund Behöver jag bygglov? Detaljplan Tillbyggnader i Björkris Avskärmning kring

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

DOKUMENTATIONSRAPPORT

DOKUMENTATIONSRAPPORT DOKUMENTATIONSRAPPORT KV. SEGLET 1992 HÄRNÖSANDS STAD HÄRNÖSANDSKO~UN LÄNSMUSEET MURBERGET AVD. FÖR KULTURMILJÖVÅRD SETH JANSSON INLEDNING I ändringen av den gällande detaljplanen för kv Seglet har man

Läs mer

Råd och riktlinjer för gestaltning. Sintorps. Sintorp 4:6 2010-03-04 BN 63. 1 av 7

Råd och riktlinjer för gestaltning. Sintorps. Sintorp 4:6 2010-03-04 BN 63. 1 av 7 Råd och riktlinjer för gestaltning Sintorps Sintorp 4:6 2010-03-04 BN 63 1 av 7 Bakgrund Byggnadsnämnden har till uppgift enligt Plan- och bygglagen att verka för en god och estetiskt tilltalande stads

Läs mer

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad.

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad. fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. Gråmålad puts. Gult tegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela, 2-lufts och 3-lufts fönster. Grå

Läs mer

Detaljplan för fastigheterna Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9)

Detaljplan för fastigheterna Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9) Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9) Gestaltningsprogram för fastigheterna Hunnebostrand Sotenäs kommun Antagandehandling 2008-12-11 Gestaltningsprogrammets syfte Gestaltningsprogrammets syfte är att illustrera

Läs mer

FLYGBILD. folkets park. Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning

FLYGBILD. folkets park. Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning Folkets Park. För våra ögon och skissande händer ett lugnt och underbart skönt område där lummighet och stillhet blandas med öppenhet och vilja. Dessa

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM TOCKABJÄR BOSTADSOMRÅDE BRÖSARP

GESTALTNINGSPROGRAM TOCKABJÄR BOSTADSOMRÅDE BRÖSARP GESTALTNINGSPROGRAM TOCKABJÄR BOSTADSOMRÅDE BRÖSARP GESTALTNINGSPROGRAM TOCKABJÄR BOSTADSOMRÅDE, BRÖSARP BAKGRUND Sydväst om Brösarp finns ett stort, kuperat skogsområde. Mellan Brösarp och Brunsvik planeras

Läs mer

c/o 25 Klassisk & hög

c/o 25 Klassisk & hög c/o 15 Klassisk Markerat takutsprång och äkta genomgående spröjs gör detta hus till en äkta klassisk länga i litet format. Utifrån bildar fasader, fönster och tak i enhetlig matt kulör en fin helhet. Inifrån

Läs mer

BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV

BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV 2014-03-13 Dnr: BMN 2013-480 BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SKÄLLVIKS PRÄSTGÅRD 3:1 M.FL., SKÄLLVIK, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Upprättad: 2014-01-20,

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning

Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning PER NELSON BYGGNADSVÅRDSBYRÅ Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning Fastighet: Johanneshov 1:1 Hus 7 (f.d. Hus 29 Hudbod (senast livsmedelsindustri) Adress: Styckmästargatan 11-13 Stadsdel: Slakthusområdet,

Läs mer

Bild nr 1, Vy från Lindholmshamnen NCS S 3005-G80Y NCS S 4010-G80Y NCS S 3005-B80G NCS S 5005-B80G

Bild nr 1, Vy från Lindholmshamnen NCS S 3005-G80Y NCS S 4010-G80Y NCS S 3005-B80G NCS S 5005-B80G BRF MASTHUGGET BRF MASTHUGGET N När Du betraktar bostadsområdet från håll ser Du ett grönskande berg i milda, sammanhållna gröngrå-blå kulörer. Befinner Du Dig inne i området sprakar det av liv. Varje

Läs mer

Butiksfasader i Gamla Stan

Butiksfasader i Gamla Stan stockholms stadsmuseum Butiksfasader i Gamla Stan Det här behöver du veta när du vill underhålla eller ändra fasaden till din butik. www.stadsmuseum.stockholm.se/ byggnadsvard Omslagsbild framsida: Butiksfasad

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Vitmålad puts. BERGMAN S 7 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3.

Vitmålad puts. BERGMAN S 7 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3. fastighet: BERGMAN SÖDRA 7, hus A. adress: Engelbrektsgatan 23. ålder: 1883. Ombyggt 1956, 1958. S. Johansson (1956 och 1958). ½ Svartmålad puts. Rött tegel. Sadeltak, rött 2-kupigt tegel. Vita hela fönster.

Läs mer

Tiunda Park. www.rosendaluppsala.se

Tiunda Park. www.rosendaluppsala.se Tiunda Park www.rosendaluppsala.se : 55 55 20 MITT I STADEN Ditt nya hem i Tiunda Park Mitt i Uppsalas historiska studentkvarter, ca fem minuter från Universitetshuset, Ekonomikum, Carolina Rediviva och

Läs mer

projekt kulturkvarteret

projekt kulturkvarteret projekt kulturkvarteret HISSAR BIBLIOTEK LILLA SALEN FOAJÉ/CAFÉ KÖK MUSIK I SYD Syftet med det pågående projektet med arbetsnamnet Kulturkvarteret är: Samverkan att med en ny sammanbindande tillbyggnad

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

2 Karaktärisering av kapellanläggningen

2 Karaktärisering av kapellanläggningen 1 2 Karaktärisering av kapellanläggningen Hölicks fiskeläge ligger på Hornslandets sydspets. Kapellet som ligger på en höjd syns tydligt i bildens mitt, ovanför den traditionella fiskarbebyggelsen. Foto

Läs mer

Stora Maräng Stora Maräng

Stora Maräng Stora Maräng Vy från järnvägsbron Vy från gårdsplan mot Storgatan 41.0 36.9 39.0 FUTURUM 38.2 1 44.4 Futurum 43 Folkets hus 3 41 39.8 43.5 43.5 44.0 43.5 36.2 36.3 42 43.3 36.3 36.3 36 STORA MARÄNG NY IN OCH UTFART

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

fastighet: WENDT 1, hus A. adress: Körlings väg 9. ålder: 1951. arkitekt / byggm: Tage Billgren. användning: Bostäder.

fastighet: WENDT 1, hus A. adress: Körlings väg 9. ålder: 1951. arkitekt / byggm: Tage Billgren. användning: Bostäder. fastighet: WENDT 1, hus A. adress: Körlings väg 9. ålder: 1951. arkitekt / byggm: Tage Billgren. användning: Bostäder. antal våningar: 2 Grågrön sprutputs. Valmat lågt sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Ljusgröna

Läs mer

MORSING 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 3, M = 3. MORSING 1 A från NV. MORSING 1 A från SV BALKONG

MORSING 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 3, M = 3. MORSING 1 A från NV. MORSING 1 A från SV BALKONG fastighet: MORSING 1, hus A. adress: Björklidsgatan 6. ålder: 1931. Ombyggt 1933, 1981. Oscar Isberg (1933), Göran Johansson (1981). ½ Vit puts. Sadeltak, svarta betongpannor. Vita spröjsade 2- och 3-lufts

Läs mer

Nyproduktion av sunda stenhus i Nyproduktion av sunda stenhus i Gislövs läge Situationsplan

Nyproduktion av sunda stenhus i Nyproduktion av sunda stenhus i Gislövs läge Situationsplan Nyproduktion av sunda stenhus i Nyproduktion av sunda stenhus i Gislövs läge 10 750 kvm 11 748 kvm Park och lekplats Mot Gislövs läge och havet 1 1 2 8 9 915 kvm 6 915 kvm 3 913 kvm 913 kvm 808 kvm 810

Läs mer

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87 Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta

Läs mer

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013 Ovanpå Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Inledning Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i både inner och ytterstaden. Bristen på mark

Läs mer

Ledamöterna i stadsbyggnadsnämnden har 30 procent av rösterna, Södertälje Byggmästareförening 30 procent och allmänheten resterande 40 procent.

Ledamöterna i stadsbyggnadsnämnden har 30 procent av rösterna, Södertälje Byggmästareförening 30 procent och allmänheten resterande 40 procent. Varje år utses Årets byggnad och Årets renovering i Södertälje. Syftet med utmärkelserna är att uppmärksamma god bebyggelse och uppmuntra till varsam renovering i Södertälje, så att vi bygger en stad att

Läs mer

ANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING

ANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING ANTIKVARISK URSPRUNGLIGA BYGGNADSDELAR / BYGGNADSDETALJER SADELTAK NU MED BETONGPANNOR HÄNG- OCH STUPRÖR DELVIS UTBYTTA TEGELSTENSMURAD SKORSTEN NU PLÅTINKLÄDD FÖNSTER MED RUNDBÅGE- FORMADE BÅGAR TIMMERPANEL

Läs mer

med balkonger emellan. Litet skärmtak runt nästan hela huset. K = 2, M = 1. Fint exempel på funkis, mycket viktig för torgmiljön.

med balkonger emellan. Litet skärmtak runt nästan hela huset. K = 2, M = 1. Fint exempel på funkis, mycket viktig för torgmiljön. fastighet: ÖSTEN 1. adress: Lingsgatan 3, Bollhusgatan 8. ålder: 1938. arkitekt / byggm: August Ewe. användning: Affärer, bostäder. antal våningar: 3 Gråmålad puts. Gråmålad puts, mörkare på bottenvåningen.

Läs mer

UMa 1/8 SITUATIONSPLAN 1:400. UMa

UMa 1/8 SITUATIONSPLAN 1:400. UMa UMa Sametinget fungerar som samesamhällets egen märkesbyggnad och som en viktig symbol för omvärlden. Byggnadens karaktär präglas av naturnärhet och mystik, samtidigt som den uppfyller kraven på funktionalitet

Läs mer

K = 2, M = 1. kulturhistoriskt (K) Gediget hus med många fina detaljer. Mycket miljömässigt (M) viktigt för miljön vid Österportstorg.

K = 2, M = 1. kulturhistoriskt (K) Gediget hus med många fina detaljer. Mycket miljömässigt (M) viktigt för miljön vid Österportstorg. fastighet: BÄVERN 1, hus A. Solgården. adress: Österportstorg 5, Regementsgatan 1. 1928. Carl Wennerholm. användning: Bostäder. antal våningar: 4½ Mörkgrå målad puts. Vit puts, i bottenvåning ljust grå.

Läs mer

Checklista för trädgårdsdesign

Checklista för trädgårdsdesign Denna checklista är tänkt att vara en inspirationskälla och ge mer vidgade vyer, inom ett område som man inte nödvändigtvis är insatt i. I de fall då man vill ha en designad trädgård, skall den också ligga

Läs mer

ERIK 1 från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 4, M = 4. ERIK 1 från NO

ERIK 1 från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 4, M = 4. ERIK 1 från NO fastighet: ERIK 1. adress: Harpegatan 23 - Stallgatan 18. ålder: 1700-1750. ( Enligt brandbrev från ca 1800, då var huset restaurerat.) Tillbyggt norrut 1914. arkitekt / byggm: ½, mansardvåning åt gård.

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över västra Söderby Del 2 villor väster Gestaltningsprogram

Läs mer

K = 2, M = 3. Ett fint 30-talshus, som sticker ut med sitt torn.

K = 2, M = 3. Ett fint 30-talshus, som sticker ut med sitt torn. fastighet: GULLIN 1. adress: Vassgatan 15, Björklidsgatan 10. ålder: 1934. arkitekt / byggm: S. Persson. antal våningar: 2 Gul puts. Mansardtak, rödgrå eternitplattor. Vita spröjsade 2-lufts fönster. Ljusbrun

Läs mer

Måla träfasad. Skydda och försköna ditt hus

Måla träfasad. Skydda och försköna ditt hus Måla träfasad Skydda och försköna ditt hus Jag har 96 favoriter I vår utomhusfärgkarta för träfasad har vi på Beckers noga valt ut 96 kulörer som på bästa sätt smälter in i vår nordiska natur och arkitektur.

Läs mer

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna Fastighetsbeteckning: Fåran 1 Namn/Gatuadress: Hagavägen 14, 16 Kommun, Stadsdel: Solna, Norra Hagalund Ärendenr: 2015-05-25 Brf Fåran 1 Sarah Philipson Hagavägen 14 Solna Antikvariskt utlåtande angående

Läs mer

Svartmålad puts. Rosa puts, mot gård ljusgrå puts. Mansardtak, svart papp i skiffermönster, på gårdsflygel. BERGMAN N. 2 A från NO

Svartmålad puts. Rosa puts, mot gård ljusgrå puts. Mansardtak, svart papp i skiffermönster, på gårdsflygel. BERGMAN N. 2 A från NO fastighet: BERGMAN NORRA 2, hus A. adress: Regementsgatan 12. ålder: Ombyggt 1918, 1928 (tillbyggnad av gårdsflygel m.m.), 1943, 1946, 1971, 1994. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1918 och 1928), Berndt

Läs mer

Bygglovshandling

Bygglovshandling Utvändig material- och kulörbeskrivning samt beskrivning av gestaltningsprinciper Antal sidor inkl denna: xx Bygglovshandling Dokumentnamn / 2014-12-09 LINK arkitektur AB / Lumaparksvägen 7, Box 92126,

Läs mer

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09 Solenergi och arkitektur i Malmö stad Katarina Garre, 2014-12-09 Råd och riktlinjer Solenergi och arkitektur Råd och riktlinjer uppmuntra och inspirera byggherrar att använda sig av solens energi Solenergi

Läs mer

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

Residenset i Östersund din nya företagsadress? PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör

Läs mer

Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga

Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga INLEDNING För att värna önskade kvaliteter, områdets karaktär och utformningen av byggnader och mark, upprättas i samband med detaljplan ett gestaltningsprogram.

Läs mer

Magiskt. i cederträ. Text Micaela Nordberg Foto Richard Powers & Shai Gil. Vårt Nya Hus 41

Magiskt. i cederträ. Text Micaela Nordberg Foto Richard Powers & Shai Gil. Vårt Nya Hus 41 Magiskt i cederträ Med vackra vandringsstråk och branta skidbackar inpå knuten har arkitektbyrån AKB ritat ett modernt hus med fantastiskt ljusinsläpp. Som fasad har man valt cederträ - ett doftande träslag

Läs mer

Spelare som byggt i Blockingsås gillar ofta att utnyttja taken. Här ett hus med en stor takterrass och en bred trappa ner i byggnaden.

Spelare som byggt i Blockingsås gillar ofta att utnyttja taken. Här ett hus med en stor takterrass och en bred trappa ner i byggnaden. Spelare som byggt i Blockingsås gillar ofta att utnyttja taken. Här ett hus med en stor takterrass och en bred trappa ner i byggnaden. Även på ytan oansenliga byggnader kan vara intressanta inuti. Många

Läs mer

Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk

Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk Karlskoga socken och kommun, Värmland Renovering 2013 Charlott Torgén Rapport 2013:14 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 INLEDNING...

Läs mer

Detaljplan för nytt scenhus för Cirkus vid Hazeliusbacken remiss från stadsbyggnadskontoret

Detaljplan för nytt scenhus för Cirkus vid Hazeliusbacken remiss från stadsbyggnadskontoret ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖGRUPPEN NOR RA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2010-08-09 Handläggare: Leila Massih Telefon: 08-508 090 21 Till Östermalms stadsdelsnämnd Detaljplan för

Läs mer

Drömmen om ett vackrare hem

Drömmen om ett vackrare hem Drömmen om ett vackrare hem 1 Vår kärlek till trä har sin förklaring Vårt företag har byggt trappor i det lilla inlandssamhället Norsjö i Västerbotten sedan 1923. Det är ganska enkelt att förstå varifrån

Läs mer

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65 Viksjö gård (35) Namnet Viksjö, skrivet Vikhusum, finns omnämnt på en av runstenarna vid Jakobsbergs folkhögskola, som dateras till 1000-talet. Att gården är av förhistoriskt ursprung visas också av de

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR fastighet: PERNILLA 9. adress: Lilla Västergatan 5. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1928. arkitekt / byggm: Oscar Isberg (1928). ½ Svartmålad cementputs. Korsvirke, brun timra, rödbruna putsade fack. Blå 2-lufts

Läs mer

Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden

Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden Kommunfullmäktige 2007-02-26 43 88 2008-02-25 33 69 Kommunstyrelsen 2008-02-11 28 61 Arbets- och personalutskottet 2008-01-14 3 6 Dnr 07.74-008 Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden febkf37 Ärendebeskrivning

Läs mer

KRISTIANSTADS KOMMUN VITTSKÖVLE 21:4 VITTSKÖVLE HEMMET VITTSKÖVLEVÄGEN 104 297 91 VITTSKÖVLE

KRISTIANSTADS KOMMUN VITTSKÖVLE 21:4 VITTSKÖVLE HEMMET VITTSKÖVLEVÄGEN 104 297 91 VITTSKÖVLE BILAGA 3 KRISTIANSTADS KOMMUN VITTSKÖVLE 21:4 VITTSKÖVLE HEMMET VITTSKÖVLEVÄGEN 104 297 91 VITTSKÖVLE STATUSBESIKTNING UT- OCH IN- VÄNDIGT AV FASTIGHET MED BYGGNADER Kristianstad 2004-08-19 FB Engineering

Läs mer

TEXT: MIKAEL TORSTENSSON FOTO: GÖRAN UHLIN

TEXT: MIKAEL TORSTENSSON FOTO: GÖRAN UHLIN 56 ATTITYD I JÖ HUS MED ATTITYD ETT TEXT: MIKAEL TORSTENSSON FOTO: GÖRAN UHLIN ARKITEKTENS VAL - ATTITYD 131 57 ÖNKÖPING T MODERNT FUNKISHUS 58 ATTITYD I JÖNKÖPING PÅ HUSETS FRAMSIDA FINNS EN GENERÖS TERRASS,

Läs mer

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30. Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.214 2015-01-26 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE GESTALTNINGSPROGRAM Ekerövallen

Läs mer

Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen. Villatomter i Öster. Etapp 1 Tomt nr 6-26 2007-03-27 1(6)

Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen. Villatomter i Öster. Etapp 1 Tomt nr 6-26 2007-03-27 1(6) Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen Villatomter i Öster Etapp 1 Tomt nr 6-26 1(6) = 1- och 1½-planshus Övriga hus 1½- och 2- planshus Situationsplan Villatomter

Läs mer

Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning

Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning PER NELSON BYGGNADSVÅRDSBYRÅ Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning Fastighet: Johanneshov 1:1 Hus 8 (f.d. Hus 20 21 rensstuga och dynghus.) Adress: Styckmästargatan 10 Stadsdel: Slakthusområdet,

Läs mer