Effekter av en ny industrietablering i Kalmar. Behöver Sverige fler fabriker?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Effekter av en ny industrietablering i Kalmar. Behöver Sverige fler fabriker? www.svensktnaringsliv.se"

Transkript

1 MAJ 2012 Storgatan 19, Stockholm Telefon Behöver Sverige fler fabriker? Effekter av en ny industrietablering i Kalmar

2 Innehåll 1. Sammanfattning Så kan en ny industrietablering se ut Direkta och indirekta effekter av en ny eta blering Så har vi räknat Vad behöver göras? Industrins betydelse Appendix Referenser Arbets- och referensgrupp...23 Författare: Stefan Fölster Carl Eckerdal Göran Grahn 1

3 1. Sammanfattning Det är numera ovanligt att det etableras helt nya industrianläggningar i Sverige. Några nya gru vor i norr, en enstaka pappersindustri eller en vindkraftspark kommer visserligen till, men tyvärr hör vi oftare talas om nedlägg ningar än nystarter. Det finns också gott om exempel på företag som har sonderat en investering i Sverige, men sedan valt att etablera sig i något annat land. Batteriföretaget Boston Power flyttade till USA och Kina trots att man övervägde att investera i Sverige. Solcellsföretaget Solibro flyttade tillverkning till Tyskland. Det brittiska läkemedelsföretaget GlaxoSmithKline, med verksamhet bland annat i Stockholm och Malmö, annonserar att de investerar massivt i Stor britannien samtidigt som AstraZeneca meddelar att de lägger ned sin forskningsavdelning i Södertälje. Företagen borde se Sverige som en intressant plats att investera i, men så är det ofta inte. En mängd helt nya produkter allt från vindkraftverk till vård robotar behöver produceras nå gonstans i världen.tysk industri har lyckats öka sina andelar på världsmarknaden på samma gång som de svenska krymper. Även Irland har med hjälp av stora reformer lyckats skapa ett attraktivt näringslivsklimat som resulterat i att många utländska företag lagt sin produktion i landet, med mängder av nya arbetstillfällen som resultat. Ett skäl till att Sverige inte gör sig tillräckligt attraktivt kan vara att de värden som etablering av nya industrier skapar sällan har be lysts och beräknats ordentligt. Det kan rentav finnas en missuppfattning att industrietableringar inte spelar så stor roll. Kanske känns industrin till och med lite mossig, som att den spelat ut sin roll? Om en sådan inställning bygger på en missuppfattning kan det få tråkiga konsekvenser för Sverige på sikt. Många tjänsteföretag lever i en tät symbios med industrin, och nyinvesteringar i industrianläggningar förbättrar läget även för dem. Industrin anlitar många av tjänsteföretagen, samtidigt som många tjänsteföretag stärks av närhet till produktion. I denna rapport har vi undersökt och analyserat hur en hypotetisk investering i industrin påverkar ett läns ekonomi och arbetsmarknad. Vilka effekter får det för människorna lokalt om ett nytt företag flyttar in? Etableringen i vårt exempel är hypotetiskt, men utgår från en fullt realistisk möj lighet. Vi har antagit att en uppfinnare står bakom en lovande produktion av batterier till kommande generationer av elbilar och startat ett företag (Framtidsbatteri) byggt på denna idé. För sin satsning i Europa har vi räknat på att man investerar i en produktionsan läggning i Kalmar för 2 miljarder kronor. Framtidsbatteri antas sysselsätta 600 medarbetare, men totalt sett blir antalet jobb ännu fler, då olika studier visar att varje sysselsatt person inom industrin sysselsätter minst en person till i kringliggande näringar. Batteriföretagets etablering ger således upphov till sam manlagt nya arbetstillfällen. 1 1 Detta är vad som kan kallas för bruttoeffekten. 2

4 I viss mån konkurrerar dessa jobb ut andra som har lägre produktivitet och betalar lägre löner, så nettoeffekten blir en blandning av nya jobb och högre löner. Sannolikt blir en sådan effekt högre i ett län där arbetslösheten är hög, som i Kalmar län där är arbetslösheten idag högre än i riket i genomsnitt. I vårt exempel leder företagets etablering i Kalmar därför till en nettoeffekt om 900 nya jobb. Sysselsättningen skulle varaktigt kunna öka i de län där det finns hög strukturell arbetslöshet om det skulle göras etableringar av Framtidsbatteris storlek i alla rikets län. Vi håller oss dock till en försiktig beräkning, och antar att det nya företagets satsning också lockar arbetskraft från befintliga industrier med lägre produk tivitet, särskilt i län som redan har hög sysselsättning. Effekten på rikets sysselsättning är därför osäker. Däremot finns ett solitt underlag i forskningen för hur mycket inkomsterna och produktiviteten kan förväntas öka. Om en investering motsvarande Framtidsbatteri gjordes i varje län skulle investeringarna i Sverige klättra från 18 till 19 procent av BNP. Vi antar här att alla investeringar i anläggningarna och kringinvesteringar i vägar, vatten, avlopp, bostäder med mera inte är på plats det första året utan att de pågår under fem år. Efter dessa fem år skulle BNPnivån vara 6 procent högre än vad som hade varit fallet utan investeringarna. Det skulle betyda att vår position jämfört med andra länder förbättras, vilket är välbehövligt. Sedan 1970 har Sverige fallit från en fjärdeplats i den så kallade välståndsligan till en elfte plats 2010 (och en preliminär niondeplats 2011). En stor del av nedgången kan troligen för klaras med att investeringarna i Sverige under lång tid varit lägre i Sverige än i omvärlden. Sverige har gjort en del för att vända utvecklingen, och under det senaste decenniet har det genom förts reformer som förbättrat investeringsklimatet i Sverige något. Skatter har sänkts och regler har förenklats, vilket har lett till att investeringskvoten stigit och vi har lyckats klättrat några placeringar i välståndsligan. Men det finns mycket kvar att göra; både skatter, regler och lagstiftning behöver bli mer konkurrenskraftiga för att motivera företag att göra investeringar i vårt land. Bland annat är den långdragna handläggningen av miljötillstånd även för investeringar som Framtidsbatteri som faktiskt förbättrar miljön ett problem för många företag. Enbart detta miljötillstån d skulle för en anläggning som Framtidsbatteri ta i snitt nästan fyra år att pro cessa. Därtill kommer hot om nya omfattande kostnader, som kraftigt höjda transportkostna der till följd av det nya svaveldirektivet. Våra beräkningar visar att det får stora positiva konsekvenser för vår ekonomi om de lokala och nationella politikerna och myndigheterna skapar villkor som attraherar nya företagsetableringar. Att det finns ett starkt samband mellan investeringar och tillväxt är belagt i en mängd veten skapliga undersökningar. Vår kalkyl, baserad på empiriska studier, tyder på att ett lyft i investeringar i den storleksordning vi diskuterar kan föra Sverige tillbaka till en nivå nära Nederländerna som för närvarande ligger på femte plats i välståndsligan. 3

5 2. Så kan en ny industrietablering se ut Den officiella statistiken visar att industrin svarade för 23 procent av den totala sysselsätt ningen 1987, enbart när man ser till de direkt anställda. Idag har den andelen sjunkit till 13 procent, vilket kan ge sken av att industrin tappat i betydelse. Statistiken tar emellertid inte hänsyn till att de tillverkande företagen idag köper in många tjänster samt anlitar beman ningsföretag i större utsträckning. Industrin skapar även jobb för dem som sköter löner, lunchmatsalar, städning och transporter med mera. Om man räknar in dem står det klart att an delen arbeten som industrin ger upphov till inte alls har minskat i den omfattning som den officiella sta tistiken visar. Industrin är således fortfarande viktig för svensk ekonomi, men långsamt minskar trots allt dess betydelse för sysselsättningen och produktionen i landet. Höga arbetsgivaravgifter och skatter, omodern arbets marknadslagstiftning och krånglig miljölagstiftning är exempel på faktorer som företagen själva nämner som hinder för nya investeringar. Den svenska industrins andelar av världsmarknaden krymper trendmässigt, medan till exempel Tyskland lyckats öka sin industris världsmarknadsandel. Vad skulle kunna hända om dessa hinder undanröjdes? Vad kan effekten bli för enskilda orter och samhällsekonomin som helhet om nya företag uppmuntras att investera i Sverige? Vi skissar ett full realistiskt exempel där ett företag som tillverkar avancerade batterier till bland annat elbilar söker etablera en produktionsanläggning. Företaget har i vårt exempel beslutat att förlägga produktionen av sina nyutvecklade lithium-ion batte rier för den europeiska marknaden till Kalmar i sydöstra Sverige. Företaget, som vi valt att kalla för Framtidsbatteri, har sitt ursprung i ett antal uppfinningar där även svenska forskare varit delaktiga. Etableringen av en anläggning i Kalmar rör av det skälet inte bara ren tillverkning utan även vidareutveckling av tekniken och en forsknings- och utvecklingsdel som ger företaget möjlighet att växa in i flera produktom råden i framtiden. Framtidsbatteris ledning beräknar att man behöver nyanställa 600 medarbetare till tillverkningsanläggningen i Kal mar. Saluvärdet av produktionen antas vara 8 miljarder per år. Så mycket som 90 procent av företagets försäljning går på export, vilket betyder att 7,2 miljarder av försäljningsvärdet säljs utanför Sverige. Insatsvaror köps för 6 miljarder per år, varav 90 procent eller 5,4 mil jarder, importeras. Förädlingsvärdet i företaget uppgår därmed till 2 miljarder. Produktiviteten (produk tionen per sysselsatt) är högre i företaget än i ekonomin i genomsnitt, vilket är normalt för industri företag som oftast också är mer kapitalintensiva. Dessutom tar vi hänsyn till att detta är en ny anläggning som därför kan antas ha högre produktivitet än snittet för industrin. Arbets kraftskostnaden per sysselsatt är högre i företaget än i hela eko nomin i genomsnitt, vilket speglar att det är en modern, rätt automatiserad, anläggning där en stor del av arbetskraften är ganska kvalificerad. Vilka kan de ekonomiska effekterna tänkas bli för Kalmar län av en sådan etablering? Och vad blir effekten för Sveriges ekonomi? Det ska vi nu titta närmare på. 4

6 3. Direkta och indirekta effekter av en ny eta blering Investeringar skapar en direkt effekt som är relativt lätt att beskriva. Den består av syssel sättningen som uppstår i själva anläggningen, samt de jobb som skapas hos underleverantö rer. Den består också av de anställdas inkomster, vilka är höga eftersom den nya verksamheten måste erbjuda löner som gör det attraktivt för människor att byta jobb eller flytta. Direkta effekter En investering leder till att sysselsättningen på orten stiger, vilket betyder lägre arbetslöshet och därmed bättre ekonomi för kommunen. Produktionen i den nya anläggningen kräver hög teknisk prestanda, så företaget behöver därför anställa många med arbetare med teknisk kom petens, vilket pressar upp lönerna något, som i sin tur leder till att konsumtionen på orten ökar och gynnar handeln och tjänstesektorn. Nya medarbetare som flyttat från andra platser för att arbeta i det nya företaget efterfrågar bostäder, så priserna stiger och kanske också sätter igång bostadsbyggandet, vilket i sin tur naturligtvis ger en rad arbetstillfällen till byggföretagen i regionen. Ytterligare arbets tillfällen skapas när kommunen förstärker sin infrastruktur (vägar, vatten, avlopp, el mm). Dessutom behöver respektive till de nya medarbetarna arbete, och medföljande barn kräver skolplats, fritidsaktiviteter med mera. Med fler inflyttade ökar transporterna i området liksom efterfrågan i ortens butiker och så vidare. Skatteintäkterna för kommunen går upp, vilket delvis omsätts i högre kommunal service (som vård, skola, omsorg och fritidsverksamheter), som då bety der att kommunen behöver anställa fler. Ju vidare cirkeln blir kring den nya etableringen, desto fler nya arbetstillfällen kan genereras. I en rapport från Almega och Unionen visar Hagman och Lind (2008) i en inputout putanalys att för varje industrijobb som tillkommer ökar sysselsättningen med 1,18 personer i övriga branscher som indirekt arbetar för att möjliggöra denna produktion. En studie av etableringar i gruvindustrin från Umeå Universitet visar att det för varje jobb i gruvnäringen skapas nästan lika många jobb i närliggande när ingar. 2 I en studie från Finland, också den om gruvetableringar, visar Tero Wallin (2005) att det vid en gruvetablering efter en tid skapas så mycket som fyra jobb för varje jobb i gruvnär ingen när cirkeln vidgas till att omfatta kringliggande områden såsom han del, transporter, vård, skola, omsorg och annan service. Baserat på detta skulle den direkta sysselsättningseffekten av en ny industrietablering bli dels dem som arbetar i själva anläggningen, och dels ytterligare minst lika många som får jobb i kringverksamheter. 2 Sörensen (2003) 5

7 Indirekta effekter De indirekta effekterna är mycket svårare att identifiera i detalj, delvis eftersom de i huvud sak uppstår till följd av att de nya jobben i viss mån konkurrerar ut befintliga arbetstillfällen, och i vilken mån detta sker varierar naturligtvis beroende på omständigheterna. Den ökade efterfrågan på arbetsmarknaden som en ny industrietablering skapar, leder san nolikt till att trycka upp löneläget även hos dess konkurrenter, eller kan rent av skapa kom petensbrist i vissa nischer. Det kan i sin tur innebära att sysselsättningen i dessa företag minskar. Annorlunda uttryckt innebär nyeta bleringen med hög produktivitet att konkurrenter med lägre produktivitet kan slås ut och att de anställda som en konsekvens blir arbetslösa och måste flytta från länet. Nettoeffekten av nya sysselsättningstillfällen blir därför på kort sikt mindre än det direkta antalet jobb som skapas. Hur arbetsmarknaden ser ut på orten spelar också in vid nettoberäkningarna av nya jobb. Möjligheten att nya arbeten skapas är troligen större i en ort med hög arbetslöshet än i en ort där arbetslösheten är låg. Vidare gör nyetableringarna att investeringarna och konsumtionen på orten och i länet stiger, vilket sysselsätter en mängd byggnadsarbetare, rörmokare, elektriker och andra yrkesgrup per. Men att plötsligt och snabbt få fram denna arbetskraft till arbeten som pågår under några år är inte enkelt, så troligen får en del investeringar som skulle ha gjorts om inte industrietableringen blivit av skjutas fram i tiden. Utöver dessa direkta och indirekta effekter kan det finnas ännu bredare indirekta effekter som vi inte fångar i siffror. 3 Nettoeffekterna varierar En nyetablering som Framtidsbatteri, ger en nettoeffekten på sysselsättning och inkomster som går utöver vad den initiala etableringen tycks ge. Om det blir direkta eller indirekta effekter beror på omständigheterna: I det ena extremfallet kan hela behovet av ny arbetskraft täckas med personer som är arbetslösa. 4 Det sker dock en viss inkomstökning, men i detta fall består inkomstökningen i regionen enbart av den direkta effekten för de personer som kan byta arbetslöshet mot arbete, samt eventuell avkastning till investerarna. I det andra extremfallet råder redan full sysselsättning i regionen, och då ökar sysselsätt ningen i det nya företaget på bekostnad av andra jobb som trängs ut. 3 Om etableringen blir lyckad kan en rad synergieffekter uppstå vertikalt och horisontellt i näringskedjan. Så kallade kluster kan uppstå där konkurrenter och samarbetspartner etablerar sig på samma ställe för att på så vis höja kompetensen inom det nya teknikområdet. Biltill verkningen i USA har t ex koncentrerats till Detroitområdet. Silicon Valley i Kalifornien har blivit ett kluster för dator- och elektronikindustrin, ett koncept som har kopierats till Kista i norra Stockholm. När många företag inom samma bransch etablerar sig på samma ställe uppstår konkurrens om personal och lönerna kan drivas upp. När personal flyttar mellan företagen överförs också teknik och kompetens. Produktiviteten kan då öka i bägge företa gen. Vidare kan symbios mellan t ex batteritillverkning och elmotortillverkning uppstå. Lyckat samarbete kan leda till konkurrenskraftiga lösningar som efterfrågas världen över. Om också elbilstillverkarna etablerar sig på samma ställe kan lyckade samarbeten uppstå, där nya tek niska lösningar snabbt kan testas och omsättas i praktiken. Om ett sådant elbilskluster upp står kan spridningseffekterna ur ett sysselsättningsperspektiv vida överstiga vad som genere ras i den ursprungliga etableringen. 4 Om arbetslösheten i regionen i huvudsak är konjunkurellt och tillfällig sker naturligtvis en undanträngning av andra jobb senare under nästa konjunkturåterhämtning. En investering som kortar konjunkturellt betingade arbetslöshetsperioder kan emellertid också minska strukturell arbetslöshet genom att korta perioder där människor riskerar att bli mindre anställningsbara. 6

8 När den nya verk samheten lockar med högre löner tvingas andra arbetsgivare att matcha med likadana eller högre löneökningar. Någonstans i kedjan finns då jobb som inte längre är lönsamma för arbetsgivaren, och som därför avvecklas. I detta extremfall uppstår ingen nettoeffekt på sysselsättning, men däremot en bredare effekt på löner och produktivitet. En tongivande forskare menar att investeringar i maskiner och utrustning är den viktigaste källan till ekonomisk tillväxt i G7 länderna. Investeringarnas bidrag till produktivitetsut veckling är större än alla andra faktorer för alla länder i alla perioder (Jorgenson, 2004). Han har självklart rätt i att investeringar spelar en stor roll. De flesta studier är entydiga i sina resultat. Några exempel är De Long and Summers (1991, 1992, 1993 and 1994) och Abdi (2004). Flera av studierna fokuserar just på investeringar i maskiner och utrustning och har funnit att dessa har ett samhällsekonomiskt värde som vida överstiger den privatekono miska avkastningen. En ökning av investeringarna med en procent har visat sig öka den långsiktiga produktivitetstillväxten i ekonomin med 0,2 0,3 procent. Senare års studier ten derar att vara mer avancerade, och finner ännu större effekter. Bond m.fl. (2010) genomför den ekonometrisk mest gedigna studien och har bevisat ett robust samband mellan investe ringar och BNP. En försiktig tolkning av dessa resultat är att en krona i investeringar ökar BNP och därmed även samhällets inkomster med ungefär en krona per år. Det bygger då på studier som är gjorda för hela länder. För en ort eller region kan det påverkas av spridningseffekter till öv riga landet, som kan gå åt olika håll. Sammantaget är en rimlig bedömning av effekterna att de ligger någonstans mellan de ex trempunkter som målades upp tidigare. En ort med hög arbetslöshet kan tillgodogöra sig de direkta effekterna i form av nya jobb som uppstår, medan en ort med låg arbetslöshet istället får en större, bredare inkomstökning. Utmaningen är då främst att försöka identifiera var på denna linje en ort ligger. Vi har gjort en bedömning av hur stor del av den direkta sysselsättningseffekten som kan täckas av per soner som var arbetslösa eller utanför arbetskraften innan etableringen. Denna andel antas sedan vara proportionell med avståndet till extrempunkterna i linjen. Sysselsättningseffekt Hög arbetslöshet Extrempunkt: hög arbetslöshet stor sysselsättningseffekt, liten inkomsteffekt Region med viss arbetslöshet får en mix av sysselsättningseffekt och inkomstökning Extrempunkt: låg arbetslöshet (full sysselsättning) endast inkomsteffekt Låg arbetslöshet Inkomsteffekt

9 4. Så har vi räknat Låt oss anta att det startar en ny industri inom miljöområdet (en batteritillverkningsanläggning) i en mel lan svensk stad (Kalmar). Vad skulle de ekonomiska effekterna av en sådan etablering bli för länet? Det fiktiva företaget har skapat ett litium-jon-batteri med en helt ny patenterad arkitektur både kemiskt och mekaniskt. Batteriet håller laddningen flera gånger längre än andra litium-jon-batterier och det kan laddas på kortare tid. I ett första skede är avsikten att tillverka batte rier till elbilar. Efterfrågan på de nya batterierna väntas bli mycket hög. Företaget beräknar att de behöver nyanställa 600 medarbetare till anläggningen i Kal mar. Salu värdet av produktionen antas vara 8 miljarder per år. Så mycket som 90 procent av företagets försäljning går på export, vilket betyder att 7,2 miljarder av försäljningsvärdet säljs utanför Sverige. Insatsvaror köps för 6 miljarder per år, varav 90 procent eller 5,4 miljarder, import eras. Förädlingsvärdet i företaget uppgår därmed till 2 miljarder. Produktiviteten (produktionen per sysselsatt) är högre i företaget än i ekonomin i genomsnitt, vilket är normalt för industri företag som oftast också är mer kapitalintensiva. Dessutom tar vi hänsyn till att detta är en ny anläggning som därför kan antas ha högre produktivitet än snittet för industrin. Produktions värdet (produkti viteten) blir således kronor per anställd (2 miljarder/600). Det är mycket högt, då produktiviteten i hela den svenska ekonomin uppgick till per an ställd Arbetskraftskostnaden per sysselsatt är också högre i företaget än i hela eko nomin i genomsnitt, vilket speglar att det är en modern, rätt automatiserad, anläggning där en stor del av arbetskraften är ganska kvalificerad. Resultaträkning, miljarder kronor Saluvärde Insatskostnader Sverige Industrin+energi Framtidsbatteri 8 6 = Förädlingsvärde Sysselsatta, tusental ,6 Arbetskraftskostnader ,42 Per sysselsatt, kronor AK/syss Månadslön/sysselsatt exkl sociala avgifter Produktivitet (FV/sysselsatt)

10 Så vad blir inkomst- och sysselsättningseffekten när vi tar hänsyn till både direkta och indi rekta effekter enligt det tidigare resonemanget? I rapporten baseras kalkylerna på att företaget etablerar en industri i Kalmar län, men exemplet kan även göras för andra län (med smärre justeringar). Orsaken till att beräkningarna för länen varierar är att de har olika utgångslägen, att de är olika stora eller har olika hög ar betslöshet. I ett litet län har företaget troligen sämre förutsättningar att rekrytera sina an ställda än i ett större län, så inflyttningen blir därför troligen större i ett litet än i ett stort län. Å andra sidan kan det vara lättare att rekrytera medarbetare i ett län med hög arbetslöshet än i ett län med låg arbetslöshet. Rörelserna, både in och ut ur länen, blir troligen större i ett mindre än i ett större län. Befolkningen och arbetsmarknadsläget i länen 2011 Antal och procent Län Befolkning Andel Arbetskraft Sysselsättning Arbetslösa Arbetslöshet Stockholm , ,4 Uppsala , ,6 Södermanland , ,9 Östergötland , ,3 Jönköping , ,2 Kronoberg , ,9 Kalmar , ,0 Gotland , ,9 Blekinge , ,0 Skåne , ,8 Halland , ,0 Västra Götaland , ,4 Värmland , ,5 Örebro , ,9 Västmanland , ,0 Dalarna , ,7 Gävleborg , ,4 Västernorrland , ,7 Jämtland , ,3 Västerbotten , ,4 Norrbotten , ,8 Riket ,5 Källa: SCB För att uttala sig om inkomsteffekten av att Framtidsbatteri flyttar in har vi tittat på hur BNP och de disponibla inkomsterna fördelar sig på länen. SCB redovisade nyligen den så kallade Bruttoregionprodukten samt en redovisning av de disponibla inkomsterna för länen avseende 2009, vilka visar att produktions- och inkomstandelarna skiljer sig avsevärt från län till län. 5 Till exempel svarar Stockholms län för nästan 31 procent av produktionen, 25 procent av inkomsterna men bara för 22 procent av befolkningen. I Kalmar län är skillnaderna inte lika stora. Länet svarar för 2 procent av produktionen i riket, 2,3 procent av inkomsterna och 2,5 procent av befolkningen. 5 Befolkningsandelarna avser visserligen 2011, men dessa skiljer sig endast marginellt från hur befolkningsandelarna såg ut

11 Bruttoregionprodukt och disponibel inkomst Miljarder kronor och procent 2009 BRP Andel 2009 Disp ink. Andel Stockholm , ,1 Uppsala 93 3,0 57 3,5 Södermanland 65 2,1 44 2,7 Östergötland 118 3,8 70 4,4 Jönköping 93 3,0 55 3,4 Kronoberg 52 1,7 31 1,9 Kalmar 62 2,0 37 2,3 Gotland 15 0,5 9 0,6 Blekinge 43 1,4 24 1,56 Skåne , ,6 Halland 86 2,8 53 3,3 Västra Götaland , ,5 Värmland 73 2,4 42 2,6 Örebro 82 2,7 44 2,8 Västmanland 73 2,4 42 2,6 Dalarna 82 2,6 45 2,8 Gävleborg 80 2,6 44 2,7 Västernorrland 79 2,5 40 2,5 Jämtland 39 1,3 20 1,2 Västerbotten 78 2,5 41 2,5 Norrbotten 79 2,6 41 2,5 Riket Källa: SCB Effekterna för länet Vilken effekt sysselsättningseffekten eller inkomsteffekten som överväger i ett län vid en industrietablering blir naturligtvis något godtyckligt, men baserat på uppgifterna över ar betsmarknad och inkomst för länen som redovisades ovan går det att göra en grov bedömning. Vi har delat in länen i tre grupper baserat på befolkningsandelarna och arbetslösheten i länen. De flesta länen är ganska små, med under fem procent av rikets befolkning, men har olika hög grad av arbetslöshet. De län med hög arbetslöshet och låg befolkningsandel hamnar i den övre vänstra cirkeln i diagrammet nedan. För dessa län kan de direkta effekterna av en industrietablering bli relativt stor och sysselsättningseffekten bli större än inkomsteffekten. I vårt exempel bedömer vi att mellan 800 och nya jobb kan komma till vid en etablering. I den nedre vänstra cirkeln hamnar små län med lägre arbetslöshet. För dessa län blir sysselsättningseffekten något mindre, nya jobb, samtidigt som inkomsteffekten blir något högre. För de tre storstadslänen är arbetsmarknaden så pass stor att sysselsättningseffekten troligen inte blir så stor, nya jobb, men å andra sidan blir inkomsteffekten av en etablering större. 10

12 Arbetslöshet i länen och länens andel av rikets befolkning Procent Arbetslöshet ,0 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 Värmland Blekinge Västmanland Örebro Södermanland Västernorrland Gävleborg Östergötland Kalmar Norrbotten Dalarna Jämtland Kronoberg Gotland Västerbotten Jönköping Halland Uppsala Stor sysselsättningseffekt, nya jobb, liten inkomsteffekt Skåne Medel sysselsättningseffekt, nya jobb, medel inkomsteffekt Andel av rikets befolkning V:a Götaland Stockholm Liten sysselsättningseffekt, nya jobb, stor inkomsteffekt Så hur ser det ut i Kalmar län, som vi valt som exempel? Där bor människor, vilket motsvarar 2,5 procent av rikets befolkning. Arbetslösheten uppgår till 8 procent, vilket är högre än i riket som genomsnitt. Kalmar tillhör ett av de mindre länen i riket, vilket talar för att rekryteringen av medar betare från andra län kan bli stor. Bruttoregionprodukten utgör 2 procent av riket och de disponibla inkomsterna utgör 2,3 procent av riket, vilket är något lägre än länets befolkningsandel. Vår tolkning av detta är att den direkta effekten, det vill säga ökningen av sysselsättningen, av en industrietablering i Kalmar är relativt stor samtidigt som inkomsteffekten är mindre. I diagrammet illustreras detta av att en industrietablering i Framtidsbatteris storleksklass skulle totalt 900 personer få nytt jobb Sysselsättningseffekt Hög arbetslöshet Kalmar stor sysselsättningseffekt och låg inkomsteffekt Låg arbetslöshet 0 Inkomsteffekt Effekter för riket För Sverige som helhet märks knappt en industrietablering som i vårt exempel, eftersom en investering är för marginell. Men om likvärdiga industrietableringar skulle komma till i alla de svenska länen, vilket inte är osannolikt om betingelserna är de rätta, förändras naturligtvis effekterna. 11

13 Initialt skulle sysselsättningen stiga av sådana etableringar, men kan vi anta att man på riks nivå efter en tid alltid hamnar i den högra extrempunkten, det vill säga att sysselsättningen står stabil men att samhällets inkomster ökar. Grundantagandet här är att arbetsmarknaden i genomsnitt över en konjunkturcykel befinner sig i jämvikt. 6 Inkomsterna i riket skulle därmed stiga påtagligt i och med snabbare tillväxt. Enligt fors karna leder en ökning av investeringarna med en procent till en långsiktig produktivitets tillväxt i ekonomin med 0,2 0,3 procent. Eftersom investeringarna uppgår till nästan 20 pro cent av BNP betyder det att om investeringskvoten kan höjas med en procentenhet av BNP så kan BNP-tillväxttakten höjas med drygt en procentenhet. En beräkning visar att om inve steringskvoten kunde höjas med en procentenhet och därmed tillväxttakten stiger med säg 1,2 procent per år så skulle BNP-nivån efter fem år vara ungefär 6 procent högre jämfört med om de nya investeringarna inte kommit till. 7 Detta skulle lyfta Sverige i välståndsligan ungefär till nivån där Nederländerna, för närvarande på femteplatsen, ligger. Under många år har investeringskvoten (investeringarna som andel av BNP) varit betydligt lägre här i Sverige än i våra konkurrentländer. Under det senaste decenniet har kvoten i Sve rige legat kring 18 procent medan den i Euroområdet har legat kring 21 procent, vilket är en viktig förklaring till att Sverige under lång tid fallit tillbaka i den så kallade välståndsligan. 8 Under de allra senaste åren har investeringskvoten i Sverige närmat sig euroområdets och Sverige har bland annat som ett resultat av detta också klättrat några placeringar i välfärds ligan de senaste åren. Men vi är fortfarande långt från den fjärdeplats som Sverige hade Sveriges placering i välståndsligan Köpkraftsjusterad BNP/capita Källa: OECD Om Sverige lyckades attrahera företag att investera i landet säg en industrietablering i varje län skulle Sveriges investeringskvot stiga en procentenhet och komma upp i nivå med euroländerna under de senaste åren, och då skulle förutsättningarna för vårt land att klättra tillbaka till en fjärdeplats i välståndsligan självklart öka påtagligt. 6 Arbetslösheten ligger i genomsnitt över en konjunkturcykel vid den sk naturliga arbetslösheten (NAIRU Non Accelerating Inflation Rate of Unemployment). 7 Se appendix. 8 OECD sammanställer varje år medlemsländernas köpkraftsjusterade BNP per capita i en så kallad välståndsliga. 12

14 Investeringskvot i Sverige och Euroområdet Procent av BNP Euroområdet Inklusive industrietableringar i alla län Sverige Exklusive nya industrietableringar Källa: SCB, Eurostat, Svenskt Näringsliv Under det senaste decenniet har det gjorts många reformer i Sverige. Skatter har sänkts och regler har förenklats, vilket sammantaget har gjort investeringsklimatet bättre i Sverige. Troligen leder det till att antalet investeringar i Sverige långsamt stiger, även utan de indu strietableringar vi skissar på i den här rapporten. Problemet är bara att det går för långsamt. Mycket mera kan göras för att göra investe ringsklimatet än mer attraktivt, och snabba på vårt återtåg till välståndstoppen. 13

15 5. Vad behöver göras? Industrin är viktig för svensk ekonomi, men långsamt minskar dess betydelse för sysselsättningen och produktionen i landet. Det följer inte av någon naturlag. Tyskland har till exempel lyckats väl med en industri som ökar sina världsmarknadsandelar. Företagens vilja att etablera nya verksamheter i Sverige bestäms av de samlade villkoren för en sådan produktion, både styrkor och svagheter av en svensk lokalisering. Bland svagheterna nämner företagen själva ofta att kompetensförsörjningen försvåras av inslag i utbildningssystemen, skatter och arbetsmarknadslagstiftningen samt regelkrångel på en rad områden. Vad skulle kunna hända om hindren undanröjdes? Om fler uppmuntrades till att investera i Sverie, vilka effekter skulle det få för enskilda orter och vår samhällsekonomin? Etablering av en ny industri skapar inte bara jobb i den egna anläggningen utan också i kringliggande verk samheter. Med rätt förutsättningar kan positiva spiraler skapas under många år som vida överstiger den ursprungliga etableringen. Lagstiftning och regler bör i många fall justeras för att skapa ett attraktivt investeringsklimat. Ett exempel är miljölagstiftningen som effektivt stoppar många investeringar i vårt land. Handläggningstiderna för miljötillstånd för att göra en investering är ofta orimligt lång. Hela processen för ett projekt som kräver miljötillstånd (från förstudie till avslutat genomfö rande) tar i genomsnitt mellan två och sex år beroende på vilken typ av ärende eller mål det är frå gan om samt om ärendet/målet överklagas eller inte, enligt en omfattande genomgång av miljötillståndsärenden som nyligen genomförts. 9 Enligt studien kommer regelförändringar som är på väg att införas att leda till ytterligare försämringar i hanteringen. Även många andra orosmoln har skapat en alltför hög risk för investeringar i Sverige. Till dem hör säkerheten i energiförsörjningen. Ett annat exempel är risken för kostnadsexplosion för transporter. Svavelregler ska införas i Östersjön och Nordsjön som är 35 gånger så hårda som i resten av Europa. Det blir en rejäl konkurrensnackdel för industrin och knappast bra för miljön heller när fartygstransporter flyttar över till lastbilstrafik. Ingen säger nej till suc ces sivt hårdare svavelregler, men den skärpning som är planerad till 2015 är för stor på för kort tid. Sedan 1990 har svavelnedfallet minskat med hela 73 procent i EU-27, och mest av allt i de länder runt Östersjön som nu ska få ytterligare hårda regler. Kostnaden för indu strin beräknas enligt Sjöfartsverket bli mdr kronor. Det är avgörande för vår ekonomiska utveckling att jordmånen för industrietableringar i landet är näringsrik så att våra företag kan konkurrera från en stark position. Men många företag vittnar om att klimatet för att investera inte håller måttet. 9 Ramböll Consulting, UNDERSÖKNING AV GENOMFÖRANDE- TIDER OCH FRAMTIDA RESURSBEHOV FÖR PROJEKT MED MILJÖPÅVERKAN,

16 6. Industrins betydelse Traditionellt har Sverige, och för den delen hela den utvecklade världen, delat in ekonomin i sektorer eller branscher baserad på om det tillverkas en vara eller en tjänst. Enligt denna indelning svarar den varuproduce rande sektorn i Sverige numera för 24 procent av den to tala sysselsätt ningen, och den privata tjänstesektorn svarar för drygt 45 procent av sysselsätt ningen. Under de senaste tio åren har den varuproducerande delen successivt minskat i andel medan tjänstesek torerna har ökat. De of fentliga myndigheternas (inklusive hushållens icke vinst drivande organisationer) andel av syssel sättningen har minskat från 36 procent till knappt 31 procent under perioden. I diagrammet nedan framgår att förändringen har skett successivt sedan Sysselsätt ningsandelen i tjänstesektorn har ökat med nästan tio pro centenheter under perioden samti digt som varusektorn och offentliga sek torn tappat unge fär 5 procentenheter vardera. Sysselsättningsandelar i svensk ekonomi Officiell indelning Tjänsteproducenter Off sektor+hush icke vinstdr Varuproduktion Hela näringslivets struktur är uppbyggd efter den här indelningen, och när ingslivsdebatten cirku lerar ofta kring den och den förskjutning som skett de senaste decennierna. Under de senaste decennierna har tillverkningsindustrin, enligt officiell statistik, minskat sin andel av sysselsättningen i hela västvärlden. Mängder av företag har lagts ned och många andra företag har flyttat till lågkostnadsländer. Globaliseringen har påskyndat en strukturom vand ling mot allt mera tjänsteproduktion. Den här bilden är tydlig också i Sverige. Många industriföretag har försvunnit från landet de senaste decennierna. Textilindustrin försvann till Portugal redan på talet. Varvsindu strin försvann till Sydkorea och Japan på 1970-talet. Vidare har stora delar av produktionen av vitvaror och bildäck försvunnit till många östeuropeiska länder, tillverkning av TV-appa rater och datorer har försvunnit till Asien och så 15

17 vidare. Det är lätt att börja tro att industrin spelat ut sin ekonomiska roll i landet, och det är bara en tidsfråga innan det sista tillverkande företaget har lagts ned eller flyttat utomlands. En del drar slutsatsen att vi därmed borde acceptera att detta är en naturlig utveckling, och att man istället ska satsa kraft och energi på andra sektorer, som tjänster. 24 Industrisysselsättning, andel av total sysselsättning i några länder Procent Tyskland Italien Spanien Finland Euro-området Sverige Källa: Macrobond Den officiella statistiken visar att industrin i Sverige enbart räknat på egna anställda svarade för 23 procent av den totala sysselsättningen Idag har den andelen sjunkit till 13 pro cent, men tappet kan förklaras med att idag ser industrin annorlunda ut. Industrin är idag i lika hög grad som tidigare betydelsefull för den svenska ekonomin. Sta tistiken tar inte hänsyn till att de tillverkande företagen idag köper in många tjänster samt i större utsträckning anlitar bemanningsföretag. Lönehantering, lunchmatsalar, städning, transporter med mera är exempel på verksamheter som idag ofta utförs av externa företag som registreras som tjänsteföretag. Om dessa delar räknas in i industrisysselsättningen tycks sysselsättning som industrin ger upphov till inte alls ha minskat i den omfattning som den officiella statistiken ger sken av. Vi menar att den offici ella indelningen av ekonomin är ålderdomlig och irrelevant, och att den leder till felaktiga slutsatser och prioriteringar. Industrins minskade andel av sys sel sättningen kan till större del förklaras av outsourcing. Som tidigare nämnts sköts numera städning, lönehantering och andra verksamheter ofta av externa företag som registrerats i tjänstesektorn. Vi dare är det så att in dustriföreta gens produkter måste transporteras till gros sister, detaljister, ex porthamnar med mera. I det sista ledet tar sedan handeln över och säljer varorna till kun derna. Detta betyder att det att den över vägande delen av sysselsätt ningen i näringslivet i själva verket är bero ende av varor, genom produktion, dis tribu tion eller för säljning. Utan industrin skulle tjänsteföretagen inte rulla på lika bra. Sysselsättningen i den sektor som säljer egentliga tjänster direkt till kon su ment är inte så stor i Sverige. Hit hör bland annat turism, nöjen, rekreation, hårklippning, service, underhåll, vård, omsorg, utbild ning samt de så kallade hushålls nära tjänsterna som regeringen öppnat för genom skatteavdrag. Hur många jobb som skapats genom denna reform är dock ännu oklart. 16

18 En modernare indelning av ekonomin Om näringsindelningen istället görs med tanke på detta får vi ett intres sant och annorlunda perspektiv på industrins betydelse. Sysselsättningsandelen i varusektorn (pro duktion, distri bution och försäljning) uppgår då till över hälften av den totala syssel sättningen i landet en andel som har varit i stort sett oförändrad under perioden medan andelen sysselsatta inom egentliga tjänstesektorn endast uppgår till knappt 20 procent. Naturligtvis finns det invändningar mot en sådan grov indelning av varor och tjänster. Trans porttjänsterna, som vi här räknat in i varuproduktionen, består till exempel till viss del av person trans porter med bussar, tåg, flyg och båt som är en servicetjänst riktad di rekt till män niskorna och därmed ska redovisas i tjänstesektorn. Men i vår grova stati stik är de emellertid inte möj liga att skilja åt, och över vägande delen av de tjänster som utförs i trans portnäringen torde ändå vara varutrans porter i olika led i produktionskedjan. I diagrammet nedan har vi illustrerat hur andelen sysselsatta i dessa al ternativa indelningar av sektorer har förändrats sedan Offentliga sek torn är oförändrad från det föregå ende diagrammet men mellan varu- och tjänstesek torn framträder nu en intressant bild. Plötsligt har tjänstesektorn inte alls ökat radikalt i betydelse för jobbskapande. Istället framträder industrin som en stabil och viktig del av svensk arbetsmarknad och ekonomi. Varu sektorn ligger i stort sett oförändrad runt 50 procent av sysselsättningen under hela perioden. De egentliga tjäns terna har ökat med fem procentenheter samtidigt som of fent liga sektorn tappat lika mycket. En stor del av denna förskjutning kan förklaras av att offentlig utbildning, vård och omsorg har privatiserats. 60 Sysselsättningsandelar i svensk ekonomi Alternativ indelning Varuproduktion, distribution och försäljning Off sektor+hush icke vinstdr Egentliga tjänster Industrin står för huvuddelen av svensk export Ett annat sätt att belysa industrins betydelse för den svenska ekonomin är att se på exporten och bytesbalansen. Sveriges export har vuxit snabbt sedan kronan släpptes att flyta i början av 1990-talet, och uppgår idag till 50 procent av BNP, vilket gör exporten till en viktig faktor bakom det senaste decenniets starka tillväxt i Sverige. Exporten genereras huvudsakligen i den varu producerande sektorn. Tjänsteexporten ökar visserligen, som andel av total export, men fortfarande svarar varuexporten för 17

19 70 procent av totalen. De tjänster som går på export består dessutom till 77 procent av installationer, reparationer och serviceavtal med mera som är nära kopplade till varuexporten Svensk export och import Procent av BNP Export Import Källa: SCB Exporten har också ökat snabbare än importen sedan 90-talet. Bytesbalansen har därmed vänts från ett underskott under och 1980-talet till ett betydande överskott det senaste decenniet. Bytesbalans i Sverige Procent av BNP Källa: Macrobond Trots att många företag har lämnat Sverige för att istället lägga sin produktion i lågkost nadsländer består bytesbalansöverskottet, och uppgår idag till drygt 7 procent av BNP. Detta kan förklaras med att många nya verksamheter har etablerats. Råvaruindustrin har fått ett uppsving tack vare ökad global efterfrågan som drivit upp priset på råvaror, vilket till exem pel lett till att många gruvor har öppnat och skapat sysselsättning i glesbygden. Energi (bränslen och elström) är en annan bransch som för närvarande ökar snabbt som andel av svensk produktion och export. An svarsfulla löneavtal och visst reformarbete har också hjälpt till att bevara konkurrens kraften generellt i Sverige. Viktigast har dock troligen varit företagens egen omställning mot allt mer avance rad produktion. Huvuddelen av den svenska exporten består idag av avance rade och tunga investeringsvaror. SKF, Alfa Laval, Atlas 10 Enligt Exportrådet. Siffran inkluderar industrinära tjänster. 18

20 Copco, Ericsson, Volvo och Scania är exempel på företag som producerar produkter som ännu inte möter allt för hård konkur rens från lågkostnads länderna. För dem kommer konkurrensen istället från länder i västvärl den som exempelvis Tyskland. Att just Sverige och Tyskland hittills klarat sig bra genom finanskrisen beror på att vi tillver kar varor som de nya lågkostnadsländerna ännu inte klarat att tillverka till samma kvalitet. Detta kan dock snabbt förändras, och utmaningen från lågkostnadsländerna närmar sig obön hörligen. Kinas resa började med textilproduktion på 80-talet, och har sedan övergått till produktion av varor som leksaker, hushållspro dukter, hushållselektronik och vitvaror. Idag är de och nafsar västvärldens bilproducenter i hälarna och snart har de lyft produktiviteten så mycket att det blir allvarliga utmaningar för inve steringsvaruproducenterna i västvärlden. Det gäller därför att med alla medel försöka bevara konkurrenskraften för att stå emot denna och andra utmaningar. Sverige kan aldrig stå stilla, utan behöver vara kraftfullt och flexibelt nog att förändras i takt med omvärlden. Att värna om och vårda de svenska industrierna, samt locka nya investerare till landet är en oerhört viktig del av detta. 19

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Det ekonomiska läget November Carl Oreland

Det ekonomiska läget November Carl Oreland Det ekonomiska läget November 2014 Carl Oreland 141104 BNP-tillväxten i USA är god och har överträffat förväntningarna, men i euroområdet. 2 Fortsatt mycket expansiv penningpolitik som dock divergerar

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1, 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 250 i Senaste

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för Q1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca varav

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Välkommen till Q4-presentation. Cecilia och Robert, Järna Rosor

Välkommen till Q4-presentation. Cecilia och Robert, Järna Rosor Välkommen till Q4-presentation Cecilia 1 och Robert, Järna Rosor Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, fjärde kvartalet 2012 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen

Läs mer

Vad sa vi sist? Internationellt och Sverige. Skuldkrisen i Europa fördjupas. Osäkerheten leder till att investeringar allt mer övergår i sparande.

Vad sa vi sist? Internationellt och Sverige. Skuldkrisen i Europa fördjupas. Osäkerheten leder till att investeringar allt mer övergår i sparande. 1 Vad sa vi sist? Internationellt och Sverige Skuldkrisen i Europa fördjupas. Osäkerheten leder till att investeringar allt mer övergår i sparande. Företagens framtidsutsikter fortsätter att bli mer negativa.

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 270 i Kalmar

Läs mer

Spångvandring Det ekonomiska läget, mars 2013

Spångvandring Det ekonomiska läget, mars 2013 Spångvandring Det ekonomiska läget, mars 2013 1 Den finansiella turbulensen har mojnat i Europa Statsskuldräntor (10 år) i PIIGS Procent 2 Spång lagts över de omfattande problemen i Europa Finansmarknaderna

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 850 i Skåne

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gotlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Två år med ROT och RUT

Två år med ROT och RUT Augusti 2010 Två år med ROT och RUT Innehåll Sammanfattning... 3 Fler jobb och företag med ROT och RUT... 4 Minst 18 000 nya jobb... 4 Nya jobb per län... 6 Minskat svartarbete... 9 Plus för statsbudgeten...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Företagarpanelen Q Västernorrlands län

Företagarpanelen Q Västernorrlands län Företagarpanelen Q2 2013 Västernorrlands län Om undersökningen Syfte Att löpande undersöka hur SN:s medlemsföretag ser på konjunkturutvecklingen och aktuella samhällsfrågor. Målgrupper 4545 intervjuer

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Produktivitetsutveckling, investeringar och välstånd Göran Grahn

Produktivitetsutveckling, investeringar och välstånd Göran Grahn Produktivitetsutveckling, investeringar och välstånd Göran Grahn 1 BNP-tillväxt i Sverige och Euroområdet Årlig procentuell förändring 2 Produktivitet i Sverige & Euroområdet Årlig procentuell förändring

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Företagsamheten 2014 Kalmar län

Företagsamheten 2014 Kalmar län Företagsamheten 2014 Kalmar län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Kalmar län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Kalmar län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Företagsamheten Hallands län

Företagsamheten Hallands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Välfärdsskaparna 2017

Välfärdsskaparna 2017 Välfärdsskaparna 2017 Günther Mårder vd, Företagarna @gunthermarder Interagera gärna! Använd hashtag: #arebiz @gunthermarder www.foretagarna.se Opinion v Rapporter v 2017 Småföretagen utgör 99,4 procent

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Hur påverkas företagen i Östergötland av euron?

Hur påverkas företagen i Östergötland av euron? Hur påverkas företagen i Östergötland av euron? Juni 2003 Rapport från s eurotest för företag 1 Innehål FÖRORD... 2 TESTETS UPPLÄGG... 3 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN FÖR ÖSTERGÖTLANDS LÄN... 3 TABELLER

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos för åren

Arbetsmarknadsprognos för åren Arbetsmarknadsprognos för åren 2009-2010 Angeles Bermudez-Svankvist Tord Strannefors 2009-06-09 Prognosantaganden Att den globala ekonomin minskar med cirka1,5 procent 2009 och växer med cirka 1,5 procent

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Hur påverkas företagen i Kalmar län av euron?

Hur påverkas företagen i Kalmar län av euron? Hur påverkas företagen i Kalmar län av euron? Juli 2003 Rapport från s eurotest för företag 1 Innehåll FÖRORD... 2 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN FÖR KALMAR LÄN... 3 TESTETS UPPLÄGG... 3 TABELLER KALMAR

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Gotlands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Gotlands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Gotlands län Johan Kreicbergs Våren 2009 Gotland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Företagsamheten Västernorrlands län

Företagsamheten Västernorrlands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Västernorrlands län Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Sveriges ekonomi inte tillräckligt bra

Sveriges ekonomi inte tillräckligt bra 2014-02-28 PM Till: Från: Tid: Ärende: Ann Öberg Jonas Frycklund, Göran Grahn Utveckling av BNP per capita Sveriges ekonomi inte tillräckligt bra Den allmänna bilden är att svensk ekonomi har utvecklats

Läs mer

Teknikutveckling, digitalisering och kompetensförsörjning. Medlemsföretaget Sakab i Kumla

Teknikutveckling, digitalisering och kompetensförsörjning. Medlemsföretaget Sakab i Kumla Teknikutveckling, digitalisering och kompetensförsörjning Medlemsföretaget Sakab i Kumla Rekryteringsförsök senaste 6 månaderna Har ni försökt att rekrytera medarbetare till ditt företag under de senaste

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

( ( ( Efterskalv ) ) ) Svenskt Näringsliv Det ekonomiska läget September 2010 Björn Lindgren

( ( ( Efterskalv ) ) ) Svenskt Näringsliv Det ekonomiska läget September 2010 Björn Lindgren ( ( ( Efterskalv ) ) ) Svenskt Näringsliv Det ekonomiska läget September 2010 Björn Lindgren USA är inte färdigsanerade ännu 15 Amerikanska hushålls totala lånestock Trillions of Dollars Trillions of Dollars

Läs mer

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden har en central roll i årets valrörelse. Diskussionen begränsar sig ofta till möjligheten

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Blekinge, 13 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Färre varsel på en svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas kraftigt av den ekonomiska

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

SJÄLVFIXARNA Det ekonomiska läget, juni Björn Lindgren, ekonom

SJÄLVFIXARNA Det ekonomiska läget, juni Björn Lindgren, ekonom SJÄLVFIXARNA Det ekonomiska läget, juni 2011 Björn Lindgren, ekonom Uppsala, 28 juni 2011 Europa i kris vad händer nu? Offentlig skuldsättning Procent av BNP 2007 resp 2010 160 140 120 100 80 60 40 20

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Företagsamheten Kalmar län

Företagsamheten Kalmar län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 län län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling... 6 Företagsamheten

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 Fått arbete Under september påbörjade 890 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

VD-löner 2009. Mars 2010

VD-löner 2009. Mars 2010 VD-löner 2009 Mars 2010 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer 1 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer har drygt 59 000 medlemsföretag. Två av tre företag är

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Hallands län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag 1 Tusentals jobb hotas om RUT avskaffas RUT-avdraget, det vill säga rätten att dra av halva kostnaden för hushållsnära

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2012

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2012 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2012 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 10 500 företagare, varav ca 490 i Svarsfrekvens

Läs mer

Ekonomirapporten. oktober 2012

Ekonomirapporten. oktober 2012 oktober 2012 1 BNP i Sverige och på våra viktigaste exportmarknader Årlig procentuell förändring 2 Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 USA 3,0 1,7 2,2 2,2 Tyskland 3,6

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län Företagsamheten 2012 Örebro län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Örebro län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

VÄSTSVENSK LÄGESÖVERSIKT. Vinter 2014

VÄSTSVENSK LÄGESÖVERSIKT. Vinter 2014 VÄSTSVENSK LÄGESÖVERSIKT Vinter 2014 Konjunktur Sammanfattning Västsvensk Lägesöversikt, Vintern 2014: Västsvensk konjunktur stärks långsamt men fortsätter röra sig runt ett neutralt konjunkturläge enligt

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Dalarnas län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Dalarnas län februari 2012 Företagsamheten 2012 Dalarnas län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Dalarnas län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

VD-löner April 2011

VD-löner April 2011 VD-löner 2010 April 2011 Stor spridning av VD-lönerna 1 Stor spridning av VD-lönerna har drygt 60 000 medlemsföretag. Omkring 40 000 företag är mindre, ägarledda företag med färre än 10 anställda. Ersättningen

Läs mer

Av de företagsamma i Blekinge utgör kvinnorna 25,6 procent, vilket är klart lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent).

Av de företagsamma i Blekinge utgör kvinnorna 25,6 procent, vilket är klart lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent). Företagsamhetsmätning - Blekinge Län Johan Kreicbergs Våren 2009 Blekinge Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 För elfte månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt Hinder för tillväxt 1 Totala näringslivets företag, anställda, omsättning och förädlingsvärde 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 97% Företag Anställda Omsättning Förädlingsvärde 3% 0,5% 0,1% 0-9

Läs mer

Unga inte lata så vill arbetsgivarna få fler i arbete vers 3 1

Unga inte lata så vill arbetsgivarna få fler i arbete vers 3 1 Unga inte lata så vill arbetsgivarna få fler i arbete -02- vers 1 Om undersökningen: Chefer med personalansvar på företag med fler än tio anställda. 1 respondenter. Genomfördes med webbintervjuer. Genomförd

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet

Läs mer

Nätverk Etablering av nyanlända

Nätverk Etablering av nyanlända Nätverk Etablering av nyanlända Högbo torsdag 5 november Johan Tegnhed Biträdande chef Marknadsområde Södra Norrland Dagordning - Arbetsförmedlingens uppdrag nu och återblick - Etableringsuppdragets förutsättningar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

TCO-ekonomerna analyserar. Svensk ekonomi bättre än sitt rykte!

TCO-ekonomerna analyserar. Svensk ekonomi bättre än sitt rykte! TCO-ekonomerna analyserar Svensk ekonomi bättre än sitt rykte! Hur förändras bilden av svensk ekonomi i och med revideringen av Nationalräkenskaperna? Inledning 1 Den 5 december publicerade Statistiska

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Västernorrlands län................................................... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet...

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Stockholms näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Stockholms län... 4 Småföretagsbarometern Stockholms län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Kultur, nöje & fritid 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer