Utgångspunkter. Arbetsmarknadsrelationer Makt och fördelningsperspektiv Strävan att minska riskerna

Transkript

1 Utgångspunkter Arbetsmarknadsrelationer Makt och fördelningsperspektiv Strävan att minska riskerna

2 Två analytiska begrepp Stigberoende -Saltsjöbadstraditionen, samverkan mellan intresseorganisationer (LO och SAF) en politisk kultur för flera årtionden, parterna garanterade stabilitet på arbetsmarknaden Komplementaritet Samverkan mellan socialpolitiska system och arbetsmarknaden (Regler och institutioner som samverkar, förstärker och kompletterar varandra)

3 Socialpolitik Försörjningsvillkor, samhällets resurser arbetsmarknad makt- och fördelningssystem utbildning sjukvård bostäder fritid trygghet socialt nätverk

4 Socialförsäkringar Sverige, socialförsäkringarna en statlig angelägenhet, Tyskland, stora delar av socialförsäkringar administreras av arbetsmarknadens parter USA, anställningsanknutna försäkringar och/eller privata försäkringar

5 Sociala behov och sociala problem Vad är sociala behov? Vad är sociala problem?

6 Sociala problem Riskbilder förändras över tid Nya idéer och normer utvecklas

7 Fattigdom Relativ fattigdom, inte ha tillgång till social gemenskap, marginalisering, utanförskap (man relaterar de sociala villkoren till förhållandena inom en nation, levnadsvillkor som uppfattas som minimum och som påverkas av kulturella behov) Vanligaste måttet är 50% av medianinkomsten

8 Fattigdom Absolut fattigdom, inte ha tillgång på mat, kläder, husrum Stor del av världens befolkning lever på högst två dollar/dag 20% lever med mindre än en dollar/dag

9 Fattigvårdstraditionen Första kända regleringar samhälligheternas gemensamma ansvar (ekonomiska vinster var möjliga på någon annans bekostnad) Strängare lagstiftning baserad på sortering värdiga och ovärdiga fattiga (den oreglerade marknadsekonomin skulle erbjuda arbete till som verkligen ville arbeta)

10 Fattigdom Orsakar svält, näringsbrist och fysisk sjukdom Har skilt barn från sina mödrar Orsakar sociala problem som kriminalitet, missbruk, prostitution och familjevåld Berövar unga deras framtidstro Gör människor deprimerade, skapar skam, underlägenhet, uppgivenhet och vanmakt Samhällets strategi: Att blunda för och försöka leva med den Att försöka åtgärda den

11 Tre försörjningsarenor Familjen Arbetsmarknaden Staten

12 Direkta och indirekta motiv Religiösa motiv kyrkans sociala arbete välgörenhet Strävan efter ordning och kontroll regleringar om tiggeri krav på att arbeta flyttningsmöjligheter skillnad på värdiga och ovärdiga fattiga Uppfostran social förändring

13 Vägval 1847 och 1871 lagstiftning återspeglade att det svenska samhället genomgick betydande sociala förändringar - Befolkningsökning - Jordbrukets omvandling - Ökade sociala skillnader Mycket restriktiv fattigvård 1871 togs rätten till understöd bort för fullt friska människor

14 Vägval Legostadgan eller tjänstehjonslagstiftningen reglerade husböndernas rättigheter och skyldigheter gentemot tjänstehjonen - Arbetstider - Arbetsersättning - Vilka tvångsmedel husbonden kunde använda - Kraven att husbonden ska försörja tjänstehjon vid sjukdom och ålderdom (upphävdes 1923)

15 Fattigvårdsreformen Fattigvårdreformen 1918 från förnedrande och stigmatiserande lagstiftning till socialförsäkringstanken som skulle omfatta hela befolkningen Försäkringstanken, d v s inkomststöd som en förvärvad rättighet Stort tryck flytta över kostnaden till staten

16 Vad hände? Socialförsäkringssystemet började ta form. Folkpensionsreformen 1913 Arbetarförsäkringar 1891 Sjukkasselag 1901 Arbetares olycksfallsförsäkring 1901

17 Ett socialpolitiskt genombrott 1930-talet världsomfattande ekonomisk kris Den nya ekonomiska teorin föreskrev att staten måste ges mer aktiv roll för att utjämna de återkommande konjunktursvängningarna i den kapitalistiska ekonomin (Främsta förespråkaren ekonomen John Maynard Keynes, i Sverige Gunnar Myrdal (S) och Bertil Ohlin (Fp)

18 Folkhemstanken Lanserades av Per Albin Hansson Reformerna fick brett stöd (socialdemokraterna, bondeförbundet och folkpartiet) Satsningar på utbildning, avtalsenliga löner för beredskapsarbete, fackligt administrerade A- kassor, ökad folkpension, förbyggande mödra- och hälsovård, bidragsförskott, folktandvården, 2 v. semester, allmän sjukförsäkring, bostäder

19 Riktningar i Svensk socialpolitik Fattigvårdtraditionen med behovsprövningsprincip och strävandena att påverka individers liv i olika avseenden försök att från statens sida lägga människors liv till rätta (Myrdal) Betoning mot social rättigheter, skattefinansierade socialförsäkringar med enhetsersättning (Möller), 1955 introducerades sjukförsäkring med inkomst bortfalls principen, riktmärket var standardtrygghet Tanken var att medelklassen har ordentligt utbyte av försäkringen och intresset för privata försäkringar minskar (välfärdspolitiken grund)

20 Rehn-Meidner-modellen Utgångspunkten var att full sysselsättning tenderar resultera till prisökningar och dels försämrar industrins köpkraft och urholkar löntagarnas köpkraft Phillipskurvan sambandet mellan sysselsättning och köpkraft Rehn-Meidner försökte göra detta samband mindre besvärande genom att satsa hårt på lönepolitik i kombination med arbetsmarknadspolitik och socialpolitik

21 Solidarisk lönepolitik Genom starka fackliga organisationer och centralt reglerade avtal försökte man föra en lönepolitik lika lön för lika arbete för alla Arbetskraften skulle ges nödvändiga resurser att utbilda sig eller flytta dit jobben fanns Höga skatter skulle minska vinstnivåer och reducera privatekonomin Höga skatter skulle ge ökade inkomster till stat och kommuner för välfärdsbygget 1970-talet försök att inrätta kollektiva löntagarfonder (öka löntagarägandet i näringslivet)

22 Socialpolitikens effekter Skandinaviska modellen har haft starkt positiva effekter ur samhällsekonomisk synpunkt Den ekonomiska utvecklingen påverkas av sen sociala infrastrukturen, utbildningsnivån och efterfrågan (högre arbetskraftsutbud, högre konsumtion, minskad inkomstosäkerhet) I Sverige räknar man med att vi har ca 80% mindre fattiga p.g.a. de offentliga inkomstfördelningarna (FK,AF, Pension, barnbidrag mm)

23 Förändrade förutsättningar Tilltron till marknadens effektivitetsskapande har ökat Den enskildes ansvar för sin sociala situation har ökat Snävare budgetmarginaler (köp- säljsystem har ökat, t.ex äldreomsorg och skolor) Ideologi, valfrihet, klient eller brukartänkandet Ökad antal äldre Utrymmet för skattehöjning minskar globaliseringens påverkan Ökade kostnader för tjänsteproduktion

24 Ekonomisk liberala doktrinen Risk och säkerhet uppfattades som något positivt Risken att förlora inkomster och bli nollställda gjorde att individerna hade starka motiv att söka jobb och även acceptera lägre löner Understöd gavs efter hård behovsprövning

25 Det moderna samhället Allt fler blev beroende av lönearbete Ökad levnadsstandard men och ökad social sårbarhet (högkonjunktur lågkonjunktur) Facklig och politisk organisering Om ekonomin skulle utvecklas och frodas måste de sociala frågorna lösas Den sociala ingenjörskonsten trädde fram, den skulle förena en effektiv kapitalistisk ekonomi med social trygghet för arbetarklassen

26 Liberala välfärdmodeller T.ex. USA har mycket större andel utgifterna riktade till fattiga målet är att mildra akut nöd inte påverka levnadsvillkor eller inkomstfördelning

27 Det senmoderna samhället Den sociala ingenjörskonsten och Keynes konjunkturstabiliserande ekonomisk politik Västvärldens ekonomisk tillväxt hög sysselsättning Fordismen massproduktion med ny teknologi (stora vinster) Taylorismen arbetsledning och arbetsfördelning löpande band - kontroll

28 talet Förändring från industri- till tjänsteproduktion Från massproduktion till kunskapsintensiv högvärdeproduktion Från nationella företag till globala företag Ökad rörlighet av ekonomiskt och fysiskt kapital Anställdas och fackets minskade påverkans möjlighet

29 Aktiveringspolitik Alla ska ta större ansvar för sin egen försörjning, sysselsättning och kompetensutvecklig Aktivitet blir en förutsättning för understöd, gå vissa kurser, göra praktik, stärka sin kompetens ( dock sällan individanpassade)

30 Trygghetsförsäkringar Sjukförsäkring Arbetslöshetsersättning

31 Politikens mål och medel EU har vissa direktiv och minimiregler t.ex. jämställdhet, arbetsrätt och arbetsmiljö staterna har rapporteringsskyldighet ESF är ett exempel på europeisk socialpolitik, används bl.a. som stöd- och omställningsinsatser för regioner som drabbas av företagsnedläggningar och som stöd för olika utvecklingsprojekt som samverkansprojekt mellan olika myndigheter (t.ex. Försäkringskassan, arbetsförmedlingen, kommunen)

32 Full sysselsättning? Nyliberalapolitiska föreställningar - Låg sökintensitet - Höga löneanspråk - Begränsad flyttningsbenägenhet - Generösa trygghetssystem med höga ersättningsnivåer och långa ersättningsperioder

33 Segmentering på arbetsmarknaden De med säkra arbeten, god utbildning, bra kompetensutveckling, långvarig anställningsrelation De med deltidsarbete, tidsbegränsade anställningar, svagare löneutveckling, osäkra jobb

34 Strukturell arbetslöshet Bristande överensstämmelse mellan de arbetslösas kvalifikationer och geografiska hemvist och de krav som arbetsgivare ställer för att tillsätta nya jobb (män klarar sig i allmänhet bättre än kvinnor, likaså högutbildade) (personer utan gymnasieutbildning och invandrare klarar sig sämst)

35 Nya förutsättningar Minskad antal personer i arbetsför ålder Hög förvärvsfrekvens Minskas arbetskraftsreserv Minskad produktivitetsökning Problemet i framtiden är hur kommunerna ska klara de växande behov av välfärdstjänster som följer av befolkningens åldersförändringar

36 Tack för idag