Projekt Oberoende Verksamhetsplattform

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt Oberoende Verksamhetsplattform"

Transkript

1 Projekt Oberoende Verksamhetsplattform Sammanfattning / Verksamhetsplattform Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan de idéburna organisationerna Ungdomens Nykterhetsförbund, Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle och A Non Smoking Generation. Verksamhetsplattformen ska ligga till grund för Projekt Oberoendes genomförande under samt en eventuell etablering av en framtida reguljär verksamhet. Utmaningar / Uppdrag Att identifiera respektive organisations (UNF, RNS och NSG) roll i projektets genomförande samt utveckla samverkansformerna mellan de tre organisationerna inom ramen för projektet. Att utveckla och kvalitetssäkra hållbara och långsiktiga samverkansformer mellan idéburna organisationer och offentlig sektor. Att identifiera de behov och brister som finns i det lokala ANDT- förebyggande arbetet och utveckla och kvalitetssäkra kompletterande stöd, metoder och verktyg som uppfyller dessa. Att etablera Projekt Oberoende som en trovärdig och efterfrågad ANDT- förebyggande aktör samt få relevanta myndigheters gillande och rekommendation. Att säkerställa såväl kortsiktig som långsiktig finansiering av projekt Oberoende. En akut överlevnadsfråga. Att bygga en långsiktig organisations- och verksamhetsstruktur för projektets fortlevnad och övergång till reguljär verksamhet efter projekttidens utgång. Mission/Vision Syfte Mål Att på allvar påverka och göra skillnad gällande drogutvecklingen bland unga i Sverige. Att hitta en samarbetsform där de tre organisationerna bidrar med sina kunskaper och erfarenheter och tillsammans utvecklar samverkansformer och verktyg för stöd för regionalt och lokalt ANDT- förebyggande arbete. Att i samhället i stort och speciellt bland ungdomar minska acceptansen för att ungdomar testar droger och öka acceptansen för att ungdomar säger nej till droger 1

2 Värdegrund Alkohol, narkotika och tobak står för mycket mänskligt lidande och gigantiska kostnader i vårt samhälle. Det är ur ett humanistiskt och ur ett samhällsperspektiv självklart att ta vara på varje möjlighet att motverka att unga testar och utvecklar beroende av dessa substanser. Definition: I projekt oberoende inbegriper vi Alkohol, Narkotika, Tobak och Dopning i begreppet droger. Bakgrund Ett mänskligt och samhälleligt problem Det är under uppväxtåren och tonårstiden vi formar våra levnadsvanor och gör våra livsstilsval. Vanor och val som får konsekvenser för resten av våra liv. Alkohol, narkotika och tobak står för mycket mänskligt lidande och gigantiska kostnader i vårt samhälle. Det borde därför såväl ur ett humanistiskt som ur ett samhällsperspektiv vara självklart att ta vara på varje möjlighet att motverka att unga testar och utvecklar beroende av dessa substanser. Drogutvecklingen bland ungdomar i Sverige Ungdomars alkohol- narkotika- och tobaksvanor har undersökts av CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) sedan 1970 talet. Nedan presenteras hur utvecklingen har varit för respektive drog sedan talet. (Källa CAN) ALKOHOL - En samlad bedömning av årskurs 9 elevernas alkoholvanor är att den under talet ökade i omfattning. Men efter toppen runt millennieskiftet (då cirka 80% av årskurs 9 elever klassificerades som alkoholkonsumenter) har det skett en nedgång (cirka 55% av pojkarna och 59% av flickorna i årskurs 9 klassificeras som alkoholkonsumenter 2011), vilket är de historiskt lägsta siffrorna sedan man började mäta. Minskningen återfinns både hos flickorna och pojkarna. Pojkarnas konsumtion har sjunkit något mer än flickornas, men då bör också nämnas att pojkarnas ökning mellan var kraftigare än flickornas. Även vad gäller så kallad intensivkonsumtion så ökade den under talet för att för pojkarnas del sjunka under talet till att nu ligga på samma nivå som flickornas. Bland gymnasieelever ser vi att konsumtionen är betydligt högre (83% av pojkarna och 84% av flickorna klassificeras som alkoholkonsumenter) jämfört med i årskurs 9 och intensivkonsumtion är betydligt vanligare. Men även gymnasieelevernas konsumtion av alkohol har minskat sedan millennieskiftet. NARKOTIKA - Under talet minskade andelen ungdomar som prövat narkotika och en låg nivå uppnåddes under slutet av talet. Under talet däremot fördubblades andelen elever i årskurs 9 som prövat narkotika. Efter en viss svacka 2

3 under mitten av talet fick vi återigen en ökning och år 2011 svarade totalt 8% av årskurs 9 eleverna (7% av flickorna och 9% av pojkarna) att de prövat narkotika. I gymnasiet år 2 var siffran mer än dubbelt så stor cirka 17% (14% av flickorna 20% av pojkarna) uppgav där att de prövat narkotika. Huvuddelen av de som har provat narkotika har då provat Cannabis. TOBAK I början på talet rökte varannan årskurs 9 elev. Under talet minskade rökningen kraftigt bland ungdomar. För att sedan under talet vända upp något. Dock utan att vara i närheten av 70- talets siffror ändrade CAN frågan i sin undersökning (nu klassificerades även de som uppgav att de rökte ibland som rökare, inte bara dagligrökare med andra ord). Siffran blev då högre. Och jämförelser med och 80- talet blev svårare att göra. Men sedan 1997 har frågan varit densamma och vi kan se en minskning fram till 2004 då det återigen vänder upp. I 2011 års undersökning svarar 19% av pojkarna och 26% av flickorna i år 9 att de röker. I år 2 på gymnasiet uppger 33% av pojkarna och 39% av flickorna att de röker. Så efter toppnoteringar 2009 har rökningen åter vänt ned något bland ungdomar. Dock är det för tidigt att påstå att det skulle handla om en nedåtgående trend. År 2009 ställde CAN för första gången frågan om eleverna hade rökt vattenpipa. I 2011 års undersökning uppgav 40% av pojkarna och 38% av flickorna i årskurs 9 att de hade gjort det. På gymnasiet i år 2 uppgav 60% av både flickor och pojkar att de hade rökt vattenpipa. Man ställde även frågan vilken form av tobak som de hade rökt och en majoritet uppgav då den med nikotin. Många visste dock inte vilken form av tobak de rökt. När det gäller snusning så har frågan i undersökningen ändrats flera gånger sedan talet vilket gör långsiktiga jämförelser svåra. Men sedan 1997 är frågan den samma. Vi kan då se att efter en till början stark uppgång av snusanvändning bland unga pojkar har kurvan vänt nedåt något under de senaste åren. Unga flickors snusning ökade i början på talet men har även den vänt nedåt något under de senaste åren. Idag snusar cirka 12% av pojkarna och 3% av flickorna i årskurs 9. På gymnasiet år 2 är siffrorna 25% av pojkarna och 8% av flickorna. Sammanfattningsvis kan sägas att pojkar i högre grad än flickor är tobakskonsumenter. Drogförebyggande arbete Tidigare bedrevs det drogförebyggande arbetet i Sverige i stuprör. Det vill säga man strävade efter att förebygga alkohol, narkotika och tobak var för sig. Såväl myndigheter, som frivilligsektor delade upp sig kring respektive fråga., (se exempelvis Ungdomens Nykterhetsförbund, Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle och A Non Smoking Generation eller på myndighetssidan Alkoholkommitén och Mobilisering mot narkotika). Även metoder, metodmaterial och utbildningar har haft den substansindelningen. Den här stuprörsuppdelningen lever fortfarande kvar. Det finns även en stuprörsuppdelning mellan aktörer och arenor (exempel skola/socialtjänst eller frivilligsektor/offentligsektor) som kan vara ett hinder för samverkan. All forskning pekar dock på att det finns klara och tydliga samband mellan ungdomars bruk av tobak och bruk av alkohol samt en ökad benägenhet att prova narkotika. Det har 3

4 visat sig att de ungdomar som röker eller snusar alkoholdebuterar tidigare och dricker mer än ungdomar som inte brukar tobak. Det omvända sambandet finns även då många feströker eller snusar i samband med alkoholintag. De ungdomar som testar narkotika, där Cannabisrökning är det vanligaste, är nästan uteslutande först rökare. Och inte sällan är påverkan av alkohol en orsak när en ung människa tar ytterligare ett normöverskridande steg och testar narkotika. Utöver dessa samband finns det även ett antal gemensamma nämnare för det förebyggande arbetet i form av risk och skyddsfaktorer oavsett om det är tobak, alkohol eller narkotika som ska förebyggas. Det har därför under senare år skett en förändring i inställningen till hur ANDT (Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak)- förebyggande arbete ska planeras och genomföras. Politik och styrning Drogförebyggande arbete Sedan ett par år tillbaka så har en förändring skett gällande politik och styrning inom drogförebyggarområdet. I den ANDT- strategi som regeringen lade fram 2011 talar man nu om ett sammanhållet drogförebyggande angreppssätt Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak. Stuprören ska ersättas av hängrännor, det gäller därför att hitta de gemensamma grundkomponenterna för drogförebyggande arbete oavsett drog. I regeringens ANDT- strategi betonar man även frivilligorganisationernas roll som viktig samverkanspart och aktör i det regionala och lokala drogförebyggande arbetet. Tre frivilligorganisationer påbörjar ett samarbete Som ett svar på kraven om samordning av ANDT samt för att kunna bli en viktig och kompetent aktör i det regionala och lokala drogförebyggande arbetet inledde de tre frivilligorganisationerna Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), A Non Smoking Generation (NSG) och Riksförbundet Narkotikafritt samhälle (RNS) 2008 ett samarbete. För att undersöka vilka möjligheter som fanns för samverkan mellan organisationerna, vad man borde prioritera, vilka behov man kunde fylla samt vilka angreppssätt och metoder som forskningen rekommenderade, genomförde man en omfattande förstudie. Förstudien blev klar Förstudiens slutsatser Nedan presenteras en sammanfattning av förstudiens slutsatser. För att ta del av samtliga slutsatser och rekommendationer, läs förstudien som finns som bilaga (1) till verksamhetsplattformen. Att arbeta för att barn och ungdomar väljer en drogfri livsstil är något som ligger i samtliga tre organisationers uppdrag och vision. Det är även något som stöds av den allmänna opinionen, beslutsfattare och lagstiftning. Målformuleringen för en, av organisationerna, gemensam satsning Att i samhället i stort och speciellt bland ungdomar minska acceptansen för att ungdomar testar droger och öka acceptansen för att ungdomar säger nej till droger kan därmed ligga som ett tydligt grundfundament för denna satsning. 4

5 När det gäller val av angreppssätt och strategi för en gemensam satsning bör valet falla på att utforma ett flerkomponentsprogram som fokuserar på att förebygga riskfaktorer samt stärka skyddsfaktorer på ett antal arenor och via olika kanaler. De tre frivilligorganisationerna ska genom sin gemensamma satsning erbjuda regionala och lokala aktörer stöd i deras drogförebyggande arbetet med ungdomar. Det ska ske genom olika samverkansformer, material och utbildningar. Utgångspunkten i utformandet av dessa stödjande insatser ska vara forskning och beprövad erfarenhet. Satsningen ska ske i nära samverkan med berörda myndigheter Statens Folkhälsoinstitut(FHI), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialdepartementet, ANDT Rådet, Skolverket m.fl. Ekonomiskt stöd för genomförandet av denna satsning bör sökas hos FHI, Allmänna Arvsfonden med flera. Satsningen bör även i ett första skede ske i samarbete med ett antal lokala aktörer, försökskommuner. I samverkan med dessa försökskommuner utvecklas de komponenter som sedan ska ingå i organisationernas gemensamma erbjudande. För att säkerställa att de komponenter som tas fram i projektet verkligen motsvarar de behov som finns i det lokal drogförebyggande arbetet tillsätts ett advisoryboard bestående av representanter från försökskommunerna, men även experter och andra erfarna praktiker inom drogförebyggande arbete. Beslut att gå vidare Efter genomförd förstudie fortsatte de tre organisationerna att hålla kontakten på ledningsnivå. Man diskuterade hur man skulle ta samarbetet vidare utifrån förstudiens resultat och under hösten 2010 beslöt man att ta det ett steg till. Man enades om projektnamnet Oberoende och en ansökan togs fram. Man sökte nu ekonomiskt stöd hos Statens Folkhälsoinstitut och hos Allmänna Arvsfonden i syfte att ta fram en Verksamhetsplattform samt påbörja samverkan med försökskommuner. Statens Folkhälsoinstitut beviljade i maj 2011 projektet stöd. Allmänna Arvsfonden avslog ansökan i december 2011, med hänvisning till att det inte låg inom Arvsfondens kriterier. Dock har arbetet fortgått under 2011 med att ta fram verksamhetsplattformen och att kontakta möjliga försökskommuner. Ett tjugotal kommuner har anmält intresse att samarbeta inom ramen för projekt Oberoende. Nulägesbeskrivning Trender - Drogsituationen bland unga idag Som kunde utläsas i tidigare avsnitt om drogutvecklingen bland unga i Sverige så har vi under senare år kunnat se en ökning av tobaksbruk och att man prövar narkotika (i huvudsak cannabis) bland unga. Däremot har vi fått en minskning av antalet ungdomar (årskurs 9) som är alkoholkonsumenter. Idag uppger 60% av årskurs 9 elever att de konsumerar alkohol, 5

6 vilket ändå, trots minskningen, måste anses vara en hög siffra då 15- åringar enligt lag inte ska kunna införskaffa alkohol. Det är även så att de ungdomar som definieras som intensivkonsumenter dricker mer nu än tidigare. Vi har även fått in en ny företeelse i ungas bruk av droger, rökning av vattenpipa. Så många som 60% av ungdomar i år två på gymnasiet uppger att de har testat röka vattenpipa. En majoritet av dessa uppger att det har rökt vattenpipa vid flera tillfällen. Många av dessa vet inte om det är tobak eller något annat (smaksatt melass) de har rökt. Rökning av vattenpipa är som sagt en ny företeelse bland ungdomar i Sverige. Det finns därför ännu inte forskningsbelägg för att rökning av vattenpipa är en inkörsport för att röka tobak och/eller cannabis. Även om det är rimligt att anta att så är fallet. Ytterligare ett relativt nytt fenomen som ökat under senare år är de lagliga droger som marknadsförs och säljs, i huvudsak till ungdomar, på Internet. Ungdomar kan genom ett par knapptryck beställa hem preparat som har narkotikaliknande effekter men ännu inte av lagstiftarna hunnit narkotikaklassas. Det finns en stor okunskap bland vuxna om dessa droger samt hur de används bland unga. Dock har en förbättring skett inom det här drogområdet då lagstiftarna har gett polis och tull möjlighet att beslagta och förstöra droger som är under utredning. Vilket har gjort att stora beslag har tagits och förstörts under senare tid, vilket naturligtvis slår hårt mot distributörernas ekonomi. De tre organisationerna Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan tre starka aktörer inom den drogförebyggande frivilligsektorn. De tre organisationerna, Ungdomens Nykterhetsförbund, Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle och A Non Smoking Generation representerar var sitt område inom ANT- (Alkohol, Narkotika, Tobak) förebyggande arbete. Nedan presenteras kortfattat respektive organisation, deras förutsättningar, uppdrag och förebyggande arbete som det ser ut nu. Ungdomens Nykterhetsförbund, UNF Är en ideell ungdomsorganisation med cirka helnyktra medlemmar i åldrarna år. UNF:s vision är en demokratisk och solidarisk värld fri från droger. UNF bygger sin verksamhet kring fem uppdrag: Organisation Att säkerställa en levande folkrörelsestruktur. Drogpolitik Att vara ungas verktyg och röst för att påverka den politiska utvecklingen så att den leder till en drogfri värld. Socialt Att skapa trygga och inkluderande miljöer fria från droger där unga människor kan vara sig själva. Globalt Att stärka och främja ungdomsorganisationer i hela världen som arbetar drogförebyggande. Förebyggande - Att bryta den rådande alkoholnormen och förändra ungdomars drogbeteende för att öka nykterheten. UNF:s förebyggande arbete sker framförallt genom att göra drogfri verksamhet för unga i sina cirka 125 lokalföreningar och 23 distrikt. Man har även i omgångar tagit fram olika metoder och material för alkoholförebyggande arbete i skolan. Den metod och material 6

7 som UNF senast tog fram, med stöd från Statens Folkhälsoinstitut, var skolmaterialet Opåverkad. Materialet innehåller förslag på lektionsinnehåll om alkoholfrågan. Dock har satsningen på materialet Opåverkad lagts på is då det inte har fått det genomslag och de resultat man önskade. UNF driver även en tankesmedja med namnet Fake Free vars uppgift är att belysa, avslöja och lösa upp myter kring alkohol och berusning. Och på så sätt få ungdomar att ifrågasätta anledningar till att bruka alkohol och den så kallade alkoholnormen. Fake Free är inspirerat av organisationen ADIC i Sri Lanka som där framgångsrikt har arbetat alkohol- och drogförebyggande. Fake Free är inte utvärderat i Sverige. UNF är en del av IOGT- NTO rörelsen och partipolitiskt obundna och religiöst neutrala. UNF är en medlemsorganisation där kongressen (medlemmarna) är högsta beslutsfattande organ. Kongressen utser en förbundsstyrelse som ska verkställa kongressens beslut. Förbundsstyrelsen har möten fem gånger per år. UNF har ett kansli med cirka 10 personer anställda. De svårigheter som UNF ser är bland annat problem med EU- lagstiftningen i alkoholfrågan, vilket bland annat har inneburit att alkoholreklamen åter är ett vanligt inslag i svenska medier. Man anser också att man har haft svårt att hitta och utveckla verksamma metoder för alkoholförebyggande arbete i till exempel skolor. Vilket innebär att man idag inte har något riktigt bra att erbjuda när det gäller den delen av det förebyggande arbetet. UNF:s målsättningar för de närmaste åren är att växa i medlemsantal ( medlemmar år 2013). Bli en än starkare drogpolitisk aktör, utveckla sitt sociala och globala arbete ytterligare samt kvalitetssäkra organisationens förebyggande arbetet. UNF ser projekt Oberoende som en möjlighet att utveckla och förbättra det drogförebyggande arbetet i Sverige. Att samverkan med de övriga två organisationerna RNS och NSG samt att inom projektet samordna ANT- förebyggande insatser ger UNF större möjlighet att verka förebyggande än om man skulle driva arbetet själva. Man ser även projektet som en möjlighet att utveckla sin egen kompetens inom det drogförebyggande området. UNF:s framtida bild av projekt Oberoende är att det utvecklas till en fristående, självfinansierad och etablerad organisation, ett förebyggarinstitut, som erbjuder professionellt stöd till kommuner. UNF är då en av flera huvudmän i denna organisation. Det är då även möjligt att delar av UNF:s förebyggande arbete då ingår och genomförs inom ramen för denna organisation istället för inom ramen för UNF. Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, RNS Grundades 1969 av läkaren och forskaren Nils Bejerot. RNS är en partipolitiskt och religiöst oberoende ideell organisation. Man har idag cirka medlemmar. RNS verkar för ett narkotikafritt samhälle genom att bilda opinion för en restriktiv narkotikapolitik. Man har inom RNS antagit ett narkotikapolitiskt program som innehåller fem utvecklingsområden som RNS ska verka för: Förebyggande insatser Narkotikafri skola, Narkotikafri trafik, Narkotikafritt arbetsliv. 7

8 Tidiga insatser Misstankebaserade drogtester i skolan, Fokus på konsumtionsbrott i polisens narkotikabekämpning, Fungerande och strukturerade metoder inom socialtjänsten. Behandling Drogfri behandling, Rättighet och skyldighet till behandling, Strikt kontrollerad substitutionsbehandling, Statligt finansierad LVM- vård, Narkotikafria fängelser, Restriktiv förtidspensionering. Utbildning. Anhöriga RNS verksamhets huvudområde är opinionsbildning och kunskapsspridning gällande narkotikafrågan. I sitt förebyggande arbete driver RNS bland annat projektet Narkotikafri skola. Man har tagit fram ett handledningsmaterial som hjälper skolor att ta fram handlingsplaner och policys om de misstänker att narkotika finns på skolan eller för att förebygga så att det inte sker. Ett av de bärande förslagen i projektet Narkotikafri skola är att eleverna ska genomgå slumpvisa (frivilliga) drogtester. Slumpvisa drogtester i skolan är en kontroversiell fråga där RNS har mött motstånd hos bland annat Skolverket, Skolinspektionen, Folkhälsoinstitutet och politiska ungdomsförbund. Det finns dock ett par studier som pekar på att drogtester i skolan ger önskad effekt. RNS har även tagit fram ett fakta- och undervisningsmaterial Droglådan som vänder sig till skolor, trafikskolor och företag. Materialet innehåller ett stort antal häften som beskriver olika droger, kännetecken och dess negativa effekter. Materialet är ej utvärderat och marknadsförs sparsamt av RNS. Droger i gråzonen är ett projekt som RNS initierat och driver tillsammans med ett par andra organisationer. Projektet handlar om att identifierar de nya droger som ännu inte har narkotikaklassats och därför kan beställas av vem som helst via Internet. Samt att sprida kunskap om och varna för dessa. Så att exempelvis lärare och föräldrar kan ha en större beredskap och agera om dessa dyker upp på skolan eller i ens barns kompisgäng. RNS ger också ut en tidningen Narkotikafrågan, med fyra nummer per år. Den har en upplaga om cirka ex. RNS arbetar även internationellt bland annat i ett samarbetsprojekt i Belarus. RNS är liksom UNF en medlemsorganisation. Kongressen utser en förbundsstyrelse som verkställer kongressens beslut. Det dagliga arbetet utförs av RNS kansli som består av fyra heltidsanställda. Lokalföreningar med ideellt engagerade medlemmar finns runt om i landet. De svårigheter som RNS har identifierat är att organisationen har en negativ utveckling gällande medlemmar och sponsringsföretag vilket påverkar ekonomin negativt. Det vikande medlemsantalet gör att man tappar den lokala förankringen och möjligheten att verka lokalt. Att RNS är en personellt och ekonomiskt liten organisation gör att man måste avstå från att genomföra vissa projekt. Man uppfattar det även som att narkotikafrågan inte är lika het idag som för år sedan. Det var lättare att engagera privatpersoner och företag som medlemmar då. RNS målsättningar för de närmaste åren är att öka medlemsantalet, gärna i målgruppen tonårsföräldrar som är en speciellt viktig målgrupp för RNS information. Med ett ökat medlemsantal skulle man också få en bättre lokal förankring och verksamhet. Man kommer även att fortsätta opinionsbilda i de frågor som lyfts fram i RNS 8

9 narkotikapolitiska program. Man tror att Cannabisfrågan, diskussionen kring legalisering och bruk, kommer att växa i samhällsdebatten. De så kallade Internetdrogerna likaså. Vilket blir viktiga frågor för RNS att bevaka och agera i. RNS prioriterar idag sitt opinionsbildande arbete i narkotikafrågan och har därför inte möjligheten att också bedriva några större förebyggande projekt. Man ser därför samverkansprojektet Oberoende som en möjlighet att ändå vara delaktiga och påverka det förebyggande arbetet. RNS menar att Oberoende kan bli en stark faktor i det lokala förebyggande arbetet i Sverige. Förhoppningen är att kommuner kommer köpa tjänster från Oberoende som då utvecklas till en självfinansierad verksamhet där UNF, RNS och NSG är huvudmän. Man ser även att ytterligare någon organisation skulle kunna beredas plats inom Oberoende, exempelvis någon som arbetar med dopingfrågan. A Non Smoking Generation, NSG Är en ideell organisation som startades 1979 av de två reklammännen Bo Lindquist och Carl Horn. NSG arbetar för att barn och unga aldrig ska börja röka eller snusa. NSG:s mål är tillika dess namn, en framtida tobaksfri generation. Inledningsvis var man uteslutande en kampanjorganisation vars syfte var att ge en motbild till tobaksindustrins glamourisering av rökning och istället göra det modernt att vara rökfri. I rikstäckande kampanjer användes kändisar som ambassadörer för den rökfria generationen. I början på talet började man även med sin förebyggande verksamhet i skolorna, Klassbesöken. Unga Inspiratörer anställdes för att gå ut i skolor runt om i landet och utifrån en specialutvecklad metod göra övningar och diskutera tobaksfrågan med eleverna. Sedan starten 1982 har över en och en halv miljon elever haft besök i sin klass av en inspiratör från NSG. NSG arbetar utifrån tre huvudlinjer: Prevention Där klassbesöken ingår, men även utbildning av skolpersonal, fritidspersonal, föräldrar m.fl. Man har även utvecklat metoder, material och flerkomponentsprogram för lokalt tobaksförebyggande arbete. Opinionsbildning Genom kampanjer och andra insatser strävar man efter att påverka opinionsbildare, beslutsfattare och andra aktörer i tobaksfrågan. Opinionsbildningens mål är att begränsa tobakens plats i samhället. Finansiering NSG arbetar aktivt med insamling och försäljning. NSG finansieras idag via bidrag från staten och stiftelser, privatpersoners bidrag, företagssponsring samt försäljning av klassbesök och utbildningar. NSG:s största verksamhetsdel är det förebyggande arbetet. Man har idag 10 inspiratörer anställda som genomför klassbesök runt om i landet. Man håller även föreläsningar för föräldrar och utbildar lärare, fritidsledare och andra som i sin profession möter barn och ungdomar. NSG har samarbete med och stödjer ett par kommuner i deras tobaksförebyggande arbete. Då handlar det ofta om flerkomponentsinsatser (flera olika insatser). Man har tagit fram webbplattformen tobaksnolla.se där föräldrar, skolpersonal, fritidspersonal och föreningsledare kan hitta material och tips om hur de kan verka eller arbeta tobaksförebyggande i sin roll. NSG är tillskillnad från UNF och RNS inte en medlemsorganisation. NSG styrs av sin styrelse där representanter från näringsliv och frivilligsektorn sitter. Bland annat har 9

10 Cancerfonden, Hjärt- Lungfonden och Yrkesföreningar mot tobak var sin representant i styrelsen. NSG:s kansli består av en generalsekreterare samt två heltidsanställda projektledare. Totalt 10 inspiratörer, varav två är anställda av samarbetspart (landsting). Man har även ett par konsulter knutna till verksamheten för ekonomi, insamling och projekt. De svårigheter som NSG har identifierat är begränsade och osäkra ekonomiska resurser. Det är hela tiden en kamp för att få till finansieringen. Och den finansiering man får in räcker inte för att göra så omfattande insatser inom det förebyggande arbetet som man skulle vilja och som skulle behövas för att få önskad effekt. Man anser också att eftersom rökningen har gått ned så kraftigt bland vuxenbefolkningen (och den allmänna kännedomen om ungdomars tobaksbruk är dålig) så är tobaksfrågan idag, hos många, en ickefråga. Vilket gör det svårt att få gehör för frågan hos beslutsfattare och vuxna generellt. Sverige har också i jämförelse med många andra jämförbara länder en svag tobakspolitik. Framöver har NSG ambitionen att lyfta opinionsbildningen och kampanjarbetet i verksamheten. Man vill göra problematiken kring unga och tobak mer synlig i debatten och man vill även lyfta NSG:s varumärke. NSG ska vara den organisationer som man vänder sig till om man har frågor om ungdomars tobaksbruk. När det gäller det förebyggande arbetet råder en viss osäkerhet. Klassbesöksverksamheten går inte ihop ekonomiskt och frågan är om det är det mest effektiva arbetssättet för att uppnå målen med att få ned tobaksbruket bland barn och unga och en framtida tobaksfri generation. Att projekt Oberoende sammanför alkohol-, narkotika- och tobaksförebyggande arbete ser NSG som en fördel. Man tror att det stärker ANT- arbetet som helhet men även tobaksfrågan enskilt. Då tobaksfrågan stått lite i alkoholens och narkotikans skugga. Man menar också att det ligger helt i linje med den politiska agendan inom det drogförebyggande området och i linje med vad samordnare i landets kommuner önskar och efterfrågar. När det gäller den långsiktiga bilden av Oberoende så menar NSG att målbilden är något oklar. Men att förhoppningen är att det Oberoende lever vidare som en egen organisation eller som ett fortlöpande projekt som drivs av UNF, RNS och NSG. Man säger också att det kan vara så att delar av det förebyggande arbete som NSG driver idag, kanske då går in i Oberoende och att NSG då fokuserar än mer på att arbeta opinionsbildande med frågor som rör ungdomars tobaksbruk. Nuvarande drogförebyggande politisk inriktning ANDT- rådet och ANDT- sekretariatet Efter att tidigare inom det drogpolitiska området separerat alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksfrågorna gjordes en förändring och sammanförning då man 2008 bildade regeringens råd för alkohol-, narkotika, dopning-, och tobaksfrågor, det så kallade ANDT- rådet. ANDT- rådet har till uppgift att bistå regeringen i frågor med koppling till ANDT- området. Som resurs för ANDT- rådet upprättades även ett sekretariat. ANDT- sekretariatet är regeringens samordningsfunktion för alkohol-, narkotika-, dopnings-, och tobakspolitik. 10

11 Sekretariatet är placerat inom Socialdepartementet. Sekretariatet har till uppgift att förstärka utvecklingen och samordningen av arbetet inom Regeringskansliet, vilket ska leda till en tydligare, mer samordnad och effektiv myndighetsstyrning. Sekretariatet har till uppgift att verka för spridning och genomförande av den samlade ANDT- strategin. ANDT- sekretariatet har även till uppgift att sammanställa regeringens årliga åtgärdsprogram för ANDT- politiken. Regeringens ANDT- strategi och åtgärdsprogram Regeringen beslutade den 22 december 2010 om propositionen En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings-, och tobakspolitiken. Riksdagen antog den samlade strategin den 30 mars 2011 och beslutade samtidigt om det övergripande målet för ANDT- politiken: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Med ett samlat övergripande mål ville regeringen tydliggöra viljeinriktningen att komma till rätta med de samlade problem som bruk och missbruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak orsakar både individ och samhälle. Man ville också underlätta statens styrning av stödet på ANDT- området. Strategin anger mål, inriktning och prioriteringar för samhällets insatser under åren Förutom det övergripande målet innehåller strategin sju långsiktiga mål, dessa är: 1. Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska. 2. Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak. 3. Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska succesivt minska. Insatser för att förhindra att någon börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska prioriteras. 4. Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika dopningsmedel eller tobak ska succesivt minska. 5. Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet. 6. Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska. 7. En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt. För projekt Oberoendes del är det i huvudsak mål 3 som är av betydelse, men det finns även delmål inom mål 4 och 6 som är relevanta för projektet. För projekt Oberoende relevanta delmål: Prioriterat delmål 3:2 Utveckla metoder för att barn och ungdomar inte ska börja använda tobaksprodukter Prioriterat delmål 3:3 Ökad användning av befintliga verksamma metoder för att skjuta upp alkoholdebuten och minska den skadliga alkoholkonsumtionen. Prioriterat delmål 3:4 En hälsofrämjande skola. Prioriterat delmål 3:5 Ett ökat deltagande av föräldrar, idéburna organisationer och näringsliv i det förebyggande arbetet. 11

12 Prioriterat delmål 4:2 Minskat riskbruk och intensivkonsumtion av alkohol bland studenter och unga vuxna med psykisk ohälsa. Prioriterat delmål 6:2 Antalet döda och skadade p.g.a. alkohol-, narkotika- och dopningsrelaterat våld ska minska. Prioriterat delmål 6:4 Dödligheten bland ungdomar och unga vuxna p.g.a. alkoholförgiftningar och experimenterande med droger ska minska. Prioriterat delmål 6:4 Medvetenheten i hela befolkningen om ANDT- användningens effekter på hälsan bör öka. För att förverkliga ANDT- politiken, enligt inriktningen i strategin, krävs insatser från myndigheter, från kommuner och landsting, näringsliv, idéburna organisationer och det övriga civila samhället. Det är regeringens uppfattning att samverkan mellan det hälsofrämjande, förebyggande, brottsbekämpandet, behandlande och rehabiliterande områdena bör förstärkas. Under strategiperioden bör samarbete och samverkan fördjupas mellan statliga myndigheter, kommuner, landsting och idéburna organisationer och antalet gemensamma verksamheter öka. En fortsatt dialog ska föras mellan regeringen, myndigheter och idéburna organisationer. Regeringen tar årligen fram en handlingsplan fram för det ANDT- förebyggande arbetet. I mars 2012 beräknas den nya finnas tillgänglig. Evidens och strategier för ANT- förebyggande arbete (Vad vet vi?) Preventionsforskningen inom alkohol-, narkotika och tobaksområdet är fortfarande en ung verksamhet. Därför är ännu många frågor obesvarade om såväl orsaker till problem som vilka åtgärder som är effektiva i det förebyggande arbetet. Dock har vissa strategier och preventionsprogram visat sig verkningsfulla, framförallt inom alkohol- och tobaksområdet. Det är rimligt att tro att dessa strategier och program även kan ha effekt i det narkotikaförebyggande arbetet. Det finns dock en aspekt som gör att narkotika klart skiljer sig från de övriga två områdena och det är att all ickemedicinsk användning av narkotika är förbjuden enligt lag emedan de andra två substanserna är såväl lagliga som inom vissa ramar socialt accepterade. Flerkomponentsprogram De mest verkningsfulla strategierna avseende ANT- förebyggande arbete bygger på så kallade flerkomponentsprogram som riktas till såväl breda som specifika målgrupper och där ingen enskild åtgärd kan ersättas med en annan. Det handlar om en bred och enad front på internationell, nationell, regional och lokal nivå. Där olika förebyggande insatser utformas och mixas utifrån den forskningsbaserade kunskap som idag finns. Ett effektivt förebyggande arbete ska bygga på fyra grundstenar: Lagstiftning och andra regleringsåtgärder (inklusive prispolitik) samt information om och effektiv tillsyn av reglerna. Opinionsbildning och kunskapsspridning som stöder den förebyggande strategin. Information och utbildning om ANT- frågorna som ett reguljärt inslag i många verksamheter så som skol- och utbildningsväsendet samt hälso- och sjukvården. Hjälp att sluta med bruket av drogen. 12

13 Risk och skyddsfaktorer ANT- förebyggande arbete handlar om att förebygga och motverka de faktorer som kan leda till missbruk av droger och stärka de faktorer som skyddar mot missbruk av droger. Man talar om risk- och skyddsfaktorer. Risk- och skyddsfaktorer finns hos individen, familjen, i den sociala kontext man ingår i och i samhället i stort. Exempel på riskfaktorer på individnivå är aggressivitet och impulsivitet, på familjenivå oengagerade, otydliga och frånvarande föräldrar, på kamratnivå accepterande attityd till och användning av droger, på skolnivå, dåliga studieprestationer och skolk men även förekomst av exempelvis tobak och andra droger i skolmiljön och slutligen på samhällsnivå tillgång till droger, dålig efterlevnad av regler och lagar (läs åldersgräns vid försäljning, lagning och försäljning av narkotika) och en generell accepterande attityd till drogbruk. Exempel Tjuvrökning eller att ungdomar dricker sig fulla är väl inget större problem, så har det väl alltid varit. Eller Cannabis är inte farligare än alkohol och bör därför legaliseras. Förebyggande arenor och komponenter Familj Barn och ungdomars starkaste normbildare är deras föräldrar. Föräldrars inställning och förhållningssätt till droger har visat sig vara en av de största påverkansfaktorerna när det gäller deras barns framtida förhållningssätt till droger. Föräldrar som är engagerade, kärleksfulla och tydliga med regler och värderingar och som klart visar att de inte accepterar att deras barn använder tobak, alkohol eller narkotika är en stark skyddsfaktor. Därför måste preventionsinsatser inbegripa föräldrar. Skola Skolan har som sitt huvuduppdrag att förbereda eleverna inför vuxenlivet. En del i det uppdraget handlar då även om att hantera lockelser och risker med olika former av droganvändning. Skolan har enligt skollag och läroplan skyldighet att ge eleverna kunskaper om tobak, alkohol och narkotika. Problemet är att ANT- undervisning i sig förefaller ha små effekter på ungdomarnas beteende. Dock kan effekterna bli större om skolan kompletterar ANT- undervisningen med andra förebyggande insatser som att utveckla skolans sociala miljö, utveckla skolans skyddsfaktorer som att se till att alla ges de bästa förutsättningar till skolframgång och att man tar tag i eventuella skolktendenser tidigt. Vidare att skolan eftersträvar att utveckla elevernas sociala och emotionella kompetens, samverkar med föräldrarna samt har ett restriktivt och tydligt förhållningssätt gällande tobak, alkohol och narkotika. Ett sådant förhållningssätt skulle bland annat kunna formuleras i form av en drogpolicy och rent konkret bland annat beskriva hur skolan aktivt verkar för att tobakslagens förbud mot rökning på skolgården efterlevs och att all verksamhet som bedrivs i skolan eller i skolans regi är drogfri. Fritid Vad barn och ungdomar gör och är på sin fritid har även det visat sig vara en stor påverkansfaktor. Barns och ungdomars kamratkontakter, organiserade fritidsaktiviteter och ungdomskultur påverkar deras inställning till att prova och bruka tobak, alkohol och narkotika. En negativ inställning till droger i kamratkretsen, en organiserad och socialt utvecklande fritidsverksamhet som i sig har ett drognegativt förhållningssätt (exempelvis föreningspolicy som säger att tränarna i fotbollslaget inte ska bruka tobak när de är tillsammans med laget, årsfesten i klubben är alkoholfri och så 13

14 vidare) och förebilder inom ungdomskulturen som tar avstånd från droger (se Björn Gustavsson och Adam Tensta) är skyddsfaktorer medan det motsatta är riskfaktorer. Media och medier En allt större konkurrens när det gäller att påverka barn och ungdomar får föräldrar, skola och samhällsinstanser av media och olika medier. Medielandskapet är under ständig förändring och utvecklingen går fruktansvärt fort. Mobiltelefonen är ungdomars viktigaste pryl och över 95% av svenska barn och ungdomar i åldrarna år använder sig av Internet varje vecka. De allra flesta dagligen. Budskap, symboler, förebilder och livsstilar sprids och byts ut blixtsnabbt. Användarna blir själva budbärare och idéer, budskap och symboler som uppfattas som attraktiva sprids som en löpeld mellan ungdomarna och inte bara nationellt utan över hela jordklotet. Det här är något som tobaksindustrin, alkoholindustrin och de narkotikapositiva krafterna har tagit fasta på. För varje drognegativ hemsida eller kampanj som tas fram finns minst lika många på motsatt sida och de är framgångsrika i sitt arbete med att påverka ungdomar. Opinionsbildning och attitydpåverkan Eftersom en majoritet av svenskarna stödjer målsättningen ett narkotikafritt samhälle och att barn och ungdomar inte ska använda tobak och alkohol så kan man ställa sig frågan om vi verkligen behöver arbeta med opinionsbildning i dessa frågor. Svaret blir nog ändå tveklöst ja. Vi behöver kampanjer och opinionsbildning för att långsiktigt upprätthålla detta stöd. Inte minst för att en restriktiv lagstiftning, efterlevnad och tillsyn av regelverk kräver ett starkt folkligt stöd. Ur ett opinionsbildningsperspektiv kan det vara ett problem att slå samman alkohol och tobak med narkotika. Detta för att som tidigare nämnts narkotikan särskiljer sig från de två övriga genom att det är olagligt. Narkotikan skiljer sig även ur ett målsättningsperspektiv. Det finns ett starkt folkligt stöd för en nollvision gällande narkotikabruk, men inte när det gäller tobak och alkohol. Det finns därför, ur ett opinionsbildande perspektiv en risk med att klumpa samman de tre substanserna. Att driva ett opinionsbildande arbete för en nollvision för samtliga tre finner inte stöd i den lagstiftande eller politiska ambitionen inte heller i den folkliga opinionen. Det finns även en risk att man genom denna sammanklumpning normaliserar bruket av narkotika, att det likställs med bruk av alkohol och tobaksbruk. Men om vi vrider lite på perspektivet så finns det både ett lagligt stöd och stöd hos den stora massan för att barn och ungdomar inte ska använda någondera alkohol, tobak eller narkotika. Allt det här bör man ha i åtanke när man utformar en plan för en sammanhållen ANT- kampanj. När det gäller att påverka människor till långsiktiga förändringar i attityder och beteenden (låta bli att använda droger) är kommunikationsforskarna tämligen eniga om att traditionella kampanjer, det vill säga masskommunikativa insatser så som TV- reklam och annonser, är ineffektiva. Däremot interpersonell kommunikation (människor emellan) har en större möjlighet att påverka till förändring i attityder och beteende. Därför bör målsättningen vara att få upp frågan högt på människors (målgruppens) agenda. Det vill säga att de pratar om den vid middagsbordet, i skolan, på jobbet, i vänkretsen, på internetforum med mera. Målgruppen blir här bärare av budskapet och även av förändringsprocessen. Här gäller att hitta de frågor, budskap och symboler som tänder målgruppen och gör att de är villiga att göra frågan till sin. Det här är ett kommunikationsområde som vissa kommersiella aktörer behärskar men som myndigheter och idéburna organisationer ännu inte har lyckats hitta in i. En problematik med ANT- information till ungdomar är att den inte är efterfrågad av ungdomarna själva. Det är med andra ord svårt att nå ut med ANT- information eftersom 14

15 ungdomarna själva inte letar efter den. Och i det informationsöverflöd som finns kommer, alternativt sorteras, ANT- information / kampanjer som de är utformade idag helt enkelt bort. Vill vi påverka barn och ungdomars attityder och beteende i ANT- frågorna krävs ett nytt kommunikativt angreppssätt. Ett angreppssätt som gör att ungdomarna själva väljer ANT- informationen och sprider den vidare. ANDT- förebyggande arbete Aktörer (intressenter del 1) Socialstyrelsen Är förvaltningsmyndighet för verksamhet som rör hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet, tandvård, hälsoskydd, smittskydd, socialtjänst, stöd och service till vissa funktionsnedsatta samt frågor om alkohol och missbruksmedel. Vidare ansvarar Socialstyrelsen för den sociala tillsynen, inklusive tillsynen över missbruks- och beroendevården samt tillsyn av Statens institutionsstyrelses institutioner. Statens Folkhälsoinstitut Är nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier inom folkhälsoområdet. Institutionen ansvarar för sektorsövergripande uppföljning av utvecklingen av folkhälsans bestämningsfaktorer och utvärderar insatser inom folkhälsoområdet. Området inkluderar folkhälsopolitikens målområde 11 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Statens Folkhälsoinstitut ska bistå med nationellt stöd för genomförandet av ANDT- politiken. Mål och inriktning för perioden har presenterats i ANDT- strategin. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är arbetsgivar- och intresseorganisation för landets samtliga kommuner, landsting och regioner. Bland annat stödjer SKL medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete samt bedriver utvecklingsarbetet Kunskap till praktik för att kommuner, landsting och regioner ska ta ett gemensamt ansvar för att Socialstyrelsens riktlinjer för missbruks- och beroendevården tillämpas. Länsstyrelserna I varje län finns en länsstyrelse som ansvarar för den statliga förvaltningen i länet, i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret för särskilda förvaltningsuppgifter. Länsstyrelserna ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Även för många av de offentliga uppgifterna som utförs av kommuner eller andra aktörer har länsstyrelserna uppgifter när det gäller bland annat tillsyn, uppföljning och utvärdering. Som regeringens företrädare i länen utgör länsstyrelsen en viktig länk mellan nationell, regional och lokal nivå. Länsstyrelsen ska verka för att de nationella mål som riksdag och regering beslutat om får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen ska ansvara för att det finns en särskild ANDT- samordningsfunktion i respektive län. Länsstyrelsen ska, genom ANDT- samordningens funktion, verka för ett genomförande av den nationella ANDT- politiken i länet, bidra till utvecklingen av ett långsiktigt kunskapsbaserat regionalt och lokalt arbete samt stimulera utvecklingen av samordnade och tvärsektoriella insatser i kommunerna och landstingen. Statens skolverk Statens skolverk är förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet och ska bl.a. bidra till att alla elever får goda möjligheter till utveckling och lärande. Regeringen har givit Statens skolverk i uppdrag att 15

16 utforma utbildningsinsatser för att stödja undervisningen i ANDT. I uppdraget ingår även att göra en inventering av det stödmaterial som finns på området och bedöma behovet av ytterligare material. Skolverkets uppdrag ska slutredovisas 31 oktober Kommuner Varje kommun har ansvar för det lokala ANDT- förebyggande arbetet. I de flesta kommuner finns en samordnare anställd som ansvarar för att samordna och driva det förebyggande arbetet i kommunen. Idéburna organisationer Utöver UNF, RNS och NSG finns ett stort utbud av såväl nationellt som lokalt verksamma idéburna organisationer som delvis eller helt arbetar inom det ANDT- förebyggande området. Exempel är Riksförbundet SMART, Föräldraföreningen mot narkotika (FMN), Mentor, Kriminellas revansch i samhället (KRIS), Riksförbundet VISIR, KSAN, med flera. Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysning (CAN) - har till uppgift att sprida information om alkohol och andra droger. Det gör man genom att publicera nationella rapporter och undersökningar. CAN bildades 1901 och är en ideell föreningen med 44 medlemsorganisationer. CAN tar till skillnad från de idéburna organisationerna inte ställning i alkohol och narkotikapolitiska frågor. ANDT- förebyggande arbete målgrupper (intressenter del 2) För projekt Oberoende kan följande målgrupper identifieras: Primär målgrupp Ungdomar år vilka projekt Oberoende syftar att påverka i slutändan och som är huvudmålgrupp för projekt Oberoende. Sekundär målgrupp: De professionella som möter ungdomar i sitt jobb på lokal nivå. Ungdomarnas föräldrar. Politiker och beslutsfattare med inflytande över ungdomsfrågor. Det är dessa som ska påverkas och erbjudas stöd samt verktyg för att arbeta förebyggande med ungdomarna. ANTD- förebyggande arbete vad pågår och hur går det? Som tidigare har nämnts så genomfördes en förändring i den drogpoliska inriktningen då man gick från att bedriva alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksförebyggande arbete var för sig till att samla dessa i en gemensam strategi. Myndigheterna Alkoholkommitén och Mobilisering mot narkotika lades ned, ANDT- rådet och sekretariatet bildades och uppgifter flyttades över till dem, Statens Folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen. Folkhälsoinstitutet har nu bland annat till uppgift att fördela medel till och följa upp metodutvecklingsprojekt inom ANDT- området. Varav projekt Oberoende är ett. Under senare år har Länsstyrelserna fått ANDT- samordnande funktioner och har som uppdrag att stödja det regionala och lokala ANDT- förebyggande arbetet som till stor del ska utföras av kommunerna, gärna i samarbete med idéburna organisationer. 16

17 Ett stort antal idéburna organisationer är verksamma inom ANDT- området. Många av dessa har liksom UNF, RNS och NSG sin specifika ANDT- fråga och ytterst få (om någon) arbetar heltäckande ANDT. Alltså i enlighet med den nya ANDT- strategin. De flesta organisationerna bedriver både opinionsbildning och förebyggande arbete inom sin fråga. I det förebyggande arbetet strävar man ofta efter samverkan med kommuner, skolor och föreningsliv. Vilket i vissa lokala fall varit framgångsrikt. Men ofta blir samarbetena sporadiska och i form av punktinsatser. Det är mycket ovanligt med strategiska och långsiktiga samarbeten. I den i förstudien genomförda enkät- och intervjustudien ser vi också att samordnarna i landets kommuner uppfattar samverkan med idéburna organisationer som önskvärd men inte helt problemfri. Problemet ligger i att det finns så många olika aktörer inom den drogförebyggande frivilligsektorn. Och man känner osäkerhet såväl inför vem av dessa man ska samarbeta med och vilken kvalitet organisationernas arbete och metoder håller. Och vid en genomgång av de metoder och arbetssätt som de mest aktiva idéburna organisationerna erbjuder så ser man att osäkerheten är befogad. Allt för lite är byggt på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Väldigt lite är utvärderat. Och om man hård drar det kan man säga att det är mer vilja än kunskap som styr utformandet av de metoder och insatser som de idéburna organisationerna erbjuder. Det finns också ett par väl spridda metoder som inte direkt är knutna till en organisation utan mer sprungna ur ett lokalt arbete, eller ur en enskild institutions eller persons arbete, exempelvis ÖPP (numera Effekt), SET och Tobaksfri Duo (Kontraktsmetoden) är kanske de mest kända. De här tre metoderna har också tidigare erhållit så kallad evidensstatus, men har under det senaste året även de blivit ifrågasatta. Det är också ett problem för kommunerna att frivilligsektorn fortsatt i stor grad är uppdelad i ANDT, vilket gör att man för att täcka in helheten måste samarbeta med flera olika organisationer. Vilket är tids- och resurskrävande. Vilket gör att många kommuner därför avstår. Samverkan kommun och frivilligsektor fungerar därför inte så som det är uttryckt och önskat i regeringens ANDT- strategi. Kommunerna å sin sida mäktar inte med att bära det ANTD- förebyggande arbetet själva. Så behovet finns av en kompletterande partner i form av en stark idéburen aktör med konkreta och effektiva ANDT- förebyggande verktyg. Ytterligare ett problem såväl för de seriösa idéburna organisationerna som för kommuner är att det finns ett antal oseriösa aktörer som verkar inom förebyggarområdet. Framförallt har det funnits vinstdrivande företag som har förklätt sig till idéburen organisation och på så sätt samlat in pengar och spritt material och metoder som inte har förankring i forskning och beprövad erfarenhet. ANDT- förebyggande arbete Ekonomi Trots vad som kan uppfattas som stora ekonomiska satsningar från regeringen så lider Förebyggande branschen generellt av dålig ekonomi. De flesta idéburna organisationer har problem att få ekonomin att gå ihop och har för lite ekonomiska resurser för att genomföra sitt förebyggande arbete i tillräckligt stor skala och då också kunna knyta an utvärderare och metodutvecklare för att höja kvalitén och effekten på arbetet. Det stora antalet organisationer och program gör dessutom att konkurrensen om de pengar som finns, bidrag från FHI, stiftelser, sponsring från näringslivet, 17

18 kommuners budgetar för förebyggande arbete m.m., är stor. Och resurserna pytsas ut och det som låter som en stor satsning på många miljoner blir ganska urvattnat i slutändan. Nulägesanalys Drogutvecklingen bland unga Alkoholbruket bland unga har under de senaste 10 åren gått ned kraftigt. Idag uppger 60% av årskurs 9 elever att de är alkoholkonsumenter. Att det sedan millennieskiftet har gått ned från 80% till 60% är naturligtvis positivt. Men det finns en fara i att slå sig till ro och tänka att det goda resultatet kommer att bestå, eller att nedgången fortsätter av sig själv. Utöver det så bör man beakta och reflektera över att det fortfarande är en majoritet av Sveriges 15- åringar som uppger att de dricker alkohol. Och det är knappast en siffra som man kan vara nöjd med, då det enligt lag och den allmänna opinionen borde vara 0%. Det alkoholförebyggande arbetet bland barn och unga är med andra ord på intet sätt avklarat, utan behöver vidmakthållas och utvecklas. Vi bör då särskilt analysera vad det är i det alkoholförebyggande arbetet som har varit verksamt och förstärka de delarna. Det är till exempel rimligt att anta vi genom den satsning som har varit på föräldrainformation har fått en mer restriktiv hållning bland föräldrar till att bjuda och köpa ut alkohol och att det kan vara en framgångsfaktor att arbeta vidare med. När det gäller såväl ungdomars tobaksbruk och att testa narkotika har vi såväl i medier som i undersökningar kunnat läsa att det har ökat de senaste åren. Vi har en negativ utveckling där fler ungdomar röker och testar olika former av narkotika. Bruket av cannabis har ökat markant och gått ned i åldrarna. Det har också under de senaste åren kommit in nyheter på drogområdet i form av vattenpiparökning och lagliga Internetdroger. Både när det gäller vattenpiparökning och Internetdrogerna är okunskapen bland de vuxna i samhället stor. Vilket har gjort att dessa droger i viss mån har fått utvecklas och fått fäste bland unga utan att vuxenvärlden har reagerat. Idag uppger närmare 60% av gymnasieelever i årskurs 2 att de har rökt vattenpipa vid ett flertal tillfällen. Alltså en betydligt högre siffra än de som uppger att de röker (dagligen eller ibland) vilket visar att även ungdomarna inte ser vattenpiparökning som att röka. När det gäller bruk av tobak och narkotika har vi med andra ord en mycket oroande utveckling. Det finns all anledning att satsa stora resurser och arbeta aktivt för att motverka detta. Men vi måste också ställa oss frågan varför de insatser som har gjorts under de här åren då utvecklingen varit negativ inte har gett önskat resultat. Vad har brustit och vad kan vi göra bättre? Okunskapen och utebliven reaktion bland vuxna, liksom att rökning fortfarande förekommer på nästan samtliga Sveriges skolgårdar, trots att tobakslagen förbjuder det, kan säkert vara riskfaktorer att fokusera på. Men vi bör också sträva efter att utveckla fler komponenter i enlighet med den forskning och beprövad erfarenhet som finns. 18

19 Organisationernas samverkan UNF, RNS och NSG är var för sig de starkaste och mest väletablerade idéburna organisationerna inom sitt område (ANT). Att de är de tre mest välkända organisationerna som går samman i projekt Oberoende stärker satsningen och gör den trovärdig och attraktiv för dess intressenter. Med undantag för UNF är organisationerna ändå små när det gäller ekonomiska och personella resurser. Det här påverkar RNS och NSG:s möjligheter att själva bedriva ett kvalitativt, effektivt och omfattande förebyggande arbete. Samverkan ökar möjligheterna att faktiskt göra skillnad. Projekt Oberoende ska också vara en verksamhet som helt fokuserar på förebyggande insatser, vilket motverkar splittring och resursläckage. Och om UNF, RNS och NSG i en framtid lägger sitt förebyggande arbete inom ramen för projekt Oberoende skulle det kunna stärka de tre enskilda organisationerna i deras opinionsbildande verksamhet, då möjlighet till fokusering även ges där. De tre organisationerna har sedan förstudiens genomförande kommit varandra ytterligare närmare. Man delar samma humanistiska och samhälleliga grundsyn på problematiken kring ungdomar och droger och hur det borde förebyggas. Man är överens om att ett sammanhållet ANT- förebyggande arbete är både det mest efterfrågade och effektiva och att samverkan med andra organisationer är en framtida möjlighet och vägen att gå. Man har antagit en gemensam målsättning med projekt Oberoende Att minska acceptansen för att ungdomar testar droger och öka acceptansen för att ungdomar säger nej till droger. Vilket är projektets grundfundament och utgångspunkt. Samtliga tre organisationer ser en framtid med och i Oberoende, antingen som ett långsiktigt projekt de är engagerade i alternativt att Oberoende blir en egen verksamhet/organisation där UNF, RNS och NSG är huvudmän. Förutsättningarna för samverkan i projekt Oberoende, ur såväl ett kort som långt perspektiv, ser därför ut att vara goda. Den drogpolitiska inriktningens betydelse för Oberoende Det finns två huvudspår i regeringens ANDT- strategi som ligger helt i linje med projekt Oberoende. Det ena är att det är en sammanhållen strategi för ANDT. Målsättningen är att det drogförebyggande arbetet nationellt, regionalt och lokalt ska ske samordnat ANDT. Det andra är den uttalade målsättningen att samverkan bör ske mellan offentlig sektor och idéburna organisationer. På så sätt svarar UNF, RNS och NSG:s satsning på Oberoende upp mot den politiska önskan och intressenternas behov. Det här i sin tur borde innebära att Oberoende har goda förutsättningar att på sikt etablera ett politiskt stöd och bli en efterfrågad samarbetspart till kommuner och övrig offentlig sektor. Metoder och verktyg för ANDT- förebyggande arbete Som tidigare nämnts så är preventionsforskningen inom Alkohol-, narkotika- och tobaksområdet fortfarande en ung verksamhet. Därför är ännu många frågor fortsatt obesvarade om såväl orsaker till problem som vilka åtgärder som är effektiva i det förebyggande arbetet. Men det har visat sig att flerkomponentsstrategier, där flera olika 19

20 parallella insatser riktas till såväl breda som specifika målgrupper är en väg att gå. Forskning pekar även på att insatser som stärker så kallade skyddsfaktorer och motverkar riskfaktorer i barns och ungas liv bör prioriteras. Och det är också dessa kunskaper, flerkomponenetsstrategier och risk- och skyddsfaktorer, som måste ligga till grund för de insatser, verktyg och material som Oberoende utvecklar. Ytterligare en sak att ta hänsyn till är att Oberoende är ämnat att fungera som ett stöd och komplement i det lokala ANDT- förebyggande arbetet. Projekt Oberoende ska inte ta över kommuners, skolors med fleras ansvar eller vara istället för. Det är därför viktigt att se till att det som utvecklas inom ramen för projekt Oberoende både relaterar till forskningen och täcker det behov av stöd som lokala aktörer har. Behov, konkurrens och positionering I den förstudie (se bilaga 1) som ligger till grund för projekt Oberoende genomfördes en enkätundersökning samt ett tjugotal intervjuer med läns- och kommunala samordnare. Där kunde vi utläsa att läns- och kommunala samordnare är positiva till samverkan med idéburna organisationer. De anser att sådan samverkan är en förutsättning för det förebyggande arbetet i Sverige. Idéburna organisationer är en resurs och tillgång som behövs, säger man. Att behovet av samverkan med idéburna organisationer finns är otvivelaktigt. Men samtidigt uppfattar man problem i denna samverkan. De problem som nämns är att det finns så många olika idéburna organisationer, som alla driver sin fråga och att det i sig motverkar den samordning av ANDT- frågorna som sker. Mängden idéburna organisationer gör även att man tycker de är svåra att hålla isär, det är svårt att veta vilka organisationer som är seriösa och kompetenta. Man betonar här vikten av att arbeta med utvärderade och beprövade metoder, långsiktighet och att man löpande utvärderar sitt arbete. Något som samordnarna känner sig tveksamma till om de idéburna organisationerna gör och klarar av. Läns- och kommunsamordnarna uppger att de skulle önska någon form av kvalitetsmärkning eller rekommendation från exempelvis Statens Folkhälsoinstitut avseende vilka idéburna organisationer som arbetar kunskapsbaserat och är bra samverkansparter. De här frågetecknen som samordnarna har kring idéburna organisationer gör att de idag inte utnyttjar de idéburna organisationerna i den utsträckning som man skulle vilja. I det som kom fram i förstudiens enkät- och intervjuundersökning och som vi kan läsa här ovan, däri ligger nycklarna för projekt Oberoende. Genom att tillgodose samordnarnas önskemål om samordning ANDT samt att utgå från forskning och beprövad erfarenhet i utformandet av metoder, verktyg och material, viket vi avser. Öppnar sig en möjlighet att inta en unik position inom den drogförebyggande frivilligsektorn. Skulle projekt Oberoende dessutom, vilket är målsättningen, vinna Statens Folkhälsoinstituts med flera myndigheters gillande och rekommendation, så kommer Oberoende att vara den självklara framtida samverkansparten för landets kommuner när det gäller ANDT- förebyggande arbete. Projekt Oberoende skulle även vara den naturliga samtalspartnern från den drogförebyggande frivilligsektorn för beslutsfattare och myndigheter. Vad är det då man vill ha hjälp med? Vilka är de behov man önskar att, projekt Oberoende, ska uppfylla? Här blir önskelistan lång och på så sätt även otydlig. Men några saker lyfts ändå fram mer än andra. Och när det gäller det lokala ANDT- 20

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Rapport Förstudie: ANT Kampanj

Rapport Förstudie: ANT Kampanj Rapport Förstudie: ANT Kampanj Ett samverkansprojekt mellan A Non Smoking Generation, Ungdomens Nykterhetsförbund och Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle. 2009-04-14 Niklas Odén 1 Innehåll Bakgrund Sid

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena TOBAKSFRI SKOLTID Örebro oktober 2014 Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena Skolan kan göra skillnad Näst efter hemmet är skolan den miljö som påverkar barnsoch

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 Producerat av IOGT-NTO:s kommunikationsenhet 2009 Tryck: Sandvikens Tryckeri AB IOGT-NTO:s strategiska inriktning

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Från ord till handling i regeringens ANDT-strategi

Från ord till handling i regeringens ANDT-strategi Från ord till handling i regeringens ANDT-strategi Maria Renström Ämnesråd/Gruppledare ANDT och Socialtjänst Min presentation Hur kom vi fram till regeringens ANDT-strategi? Hur involverade vi praktiker,

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Drogpolitiskt program 2010 Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Inledning Drogfrågorna är en viktig del av Sveriges folkhälsopolitik. Att begränsa skadorna av alkohol är en viktig faktor

Läs mer

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit?

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Niklas Odén Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet Rökte varannan svensk man Rökte varannan 15 åring Unga tjejer går om unga killar Rökfria

Läs mer

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Hej! Det du håller i din hand är en hjälp till hur man som förening kan arbeta mot tobak. Det är många olika krafter som drar i våra barns uppmärksamhet -

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Gäller från och med 1 januari 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx xx Inledning Riksdagen beslutade i mars 2011 om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och

Läs mer

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening Tobak är ett av de största hälsoproblem vi har Tobak är, trots stora framgångar i det tobaksförebyggande

Läs mer

LÄNSSTYRELSENS LÄNSSAMORDNING ANDT. ALKOHOL NARKOTIKA DOPNING TOBAK samt BRÅ & FOLKHÄLSA

LÄNSSTYRELSENS LÄNSSAMORDNING ANDT. ALKOHOL NARKOTIKA DOPNING TOBAK samt BRÅ & FOLKHÄLSA LÄNSSTYRELSENS LÄNSSAMORDNING ANDT ALKOHOL NARKOTIKA DOPNING TOBAK samt BRÅ & FOLKHÄLSA ANDT sekretariatet Folkhälsoinstitutet och BRÅ Nationell struktur för ANDT området! ANDT-rådet och sekretariatet

Läs mer

Nationellt tobaksarbete

Nationellt tobaksarbete Nationellt tobaksarbete Cecilia Birgersson Utredare tobaksprevention 2011-04-05 Sid 1 Konsekvenser Nikotin är en drog med snabb tillvänjning som ger ett starkt beroende i klass med heroin Tobaksrökningen

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun

Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun Ett program framtaget av Förebyggande rådet i Skellefteås ingående aktörer i samverkan med landstinget, föreningar och organisationer, samt med

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010.

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Nationella mål Minska bruket av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskande skadeverkningar

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 1 (5) Antagen av kommunfullmäktige den 19 maj 2010, 104. Dnr: 316/10-900. DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 Båstads kommuns drogförebyggande strategi handlar ytterst om att bedriva ett långsiktigt förebyggande

Läs mer

Handlingsplan för det drogförebyggande arbetet 2015 2016 i Munkedals kommun Alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT)

Handlingsplan för det drogförebyggande arbetet 2015 2016 i Munkedals kommun Alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) Handlingsplan för det drogförebyggande arbetet 2015 2016 i Munkedals kommun Alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) Antagen i kommunstyrelsen 3 dec 2014 Utgångspunkt Genom en handlingsplan vill Munkedals

Läs mer

Tobaksfria fritidsgårdar

Tobaksfria fritidsgårdar Tobaksfria fritidsgårdar Niklas Odén Varför det? Hur gå tillväga? Ett gott exempel! Vilka är det som börjar röka eller snusa? De behöver stöd från vuxenvärlden att hålla tobaksfönstret stängt! Är fritidsgårdar

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Syftet med handlingsplanen är att konkretisera insatserna i kommunen

Läs mer

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultat från de årliga drogvaneundersökningar som genomförs i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Undersökningen i nian har genomförts sedan 1971, vilket gör det till

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Alkohol- och drogförebyggande arbete i Jönköpings län 2009-2014

Alkohol- och drogförebyggande arbete i Jönköpings län 2009-2014 Alkohol- och drogförebyggande arbete i Jönköpings län 2009-2014 Detta dokument är en sammanfattning av Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014. Du kan läsa

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Tobaksförebyggande arbete i VB. * Tobaksfri Duo och Smart Ungdom * Salut * Tobaksfri gymnasieskola * Handslag tobaksfri uppväxt

Tobaksförebyggande arbete i VB. * Tobaksfri Duo och Smart Ungdom * Salut * Tobaksfri gymnasieskola * Handslag tobaksfri uppväxt Tobaksförebyggande arbete i VB * Tobaksfri Duo och Smart Ungdom * Salut * Tobaksfri gymnasieskola * Handslag tobaksfri uppväxt Styrdokument och lagstiftning Tobakslagen (1993:581) = en skyddslag Nationella

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister Vad är problemet? De unga riskerar tobaksoch alkoholberoende, våld, olyckor, oönskat sex, narkotika, kriminalitet, och dödliga sjukdomar. Vi får ungdomar att låta bli tobak. På så sätt minskar riskerna

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

ALKOHOL- & DROGPOLICY

ALKOHOL- & DROGPOLICY ALKOHOL- & DROGPOLICY FÖR VÄXJÖ KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-20 gruppen som dricker allra mest har ökat markant alkohol- och drogpolicy för växjö kommun ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Växjö

Läs mer

En drogfri miljö. för barn och unga

En drogfri miljö. för barn och unga En drogfri miljö för barn och unga Denna skrift beskriver vad som gäller kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och överdrivet spelande för grund- och grundsärskolan, gymnasie- och gymnasiesärskolan

Läs mer

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Pressträff om resultaten från Stockholmsenkäten 14 Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Nationell strategi för ANDT-politiken 11-15

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete Mats Anderberg Bakgrund Svårigheter att implementera kunskapsbaserade ANDTstrategier och -insatser på lokal nivå Kontextuella

Läs mer

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun 1 (9) Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun Fastställd av referensgruppen, våren 2012 2 (9) Vision Vår vision En tobaksfri framtid i Mörbylånga kommun innebär att ingen av kommande generationer

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program 2011-2015 1 Inledning Folkhälsorådet har av Kommunstyrelsen fått i uppdrag att revidera det Alkohol- och drogpolitiska programmet som antogs av kommunfullmäktige 16 oktober

Läs mer

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband?

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Ungdomars rökvanor Andel ungdomar som börjar röka - Varje år beräknas 16 000 ungdomar börja röka eller - Ca 45 ungdomar börjar röka varje dag varje dag - 30 50%

Läs mer

Trestad2 - storstädernas satsning mot cannabis

Trestad2 - storstädernas satsning mot cannabis Trestad2 - storstädernas satsning mot cannabis Ulla Kungur, Göteborg Anders Eriksson, Stockholm Mats Glans, Malmö Cannabissituationen Stockholm Göteborg Malmö Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Riksidrottsförbundets policy Om alkohol, narkotika, doping och tobak

Riksidrottsförbundets policy Om alkohol, narkotika, doping och tobak Riksidrottsförbundets policy Om alkohol, narkotika, doping och tobak Riksidrottsförbundet Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab Oktober 2014 Riksidrottsförbundets ANDT-policy Riksidrottsförbundet Stockholm

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika

Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika Vuxenförvaltningen 1(6) Datum 2007-03-30 Handläggare Er Referens Vår Referens Claes Zachrison dnr 2006/131 016 6001 Förvaltningsutredare Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika

Läs mer

DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR UPPSALA KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-12-18

DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR UPPSALA KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-12-18 KOMMUNSTYRELSEN DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR UPPSALA KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-12-18 Syfte Föreliggande drogpolitiska program tydliggör och konkretiserar Uppsala kommuns samlade vilja och inriktning

Läs mer

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse

Läs mer

Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden

Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden inklusive handlingsplaner Beslutad av kommunfullmäktige 2015-06-24, 50. Framtagen med stöd av länsgemensam mobilisering mot droger;

Läs mer

Handlingsplan för Hofors kommuns CAN-grupp 2011

Handlingsplan för Hofors kommuns CAN-grupp 2011 Handlingsplan för Hofors kommuns CAN-grupp 2011 Människan är en social varelse och det är i samspel med andra som vi utvecklas en utveckling som pågår hela livet. Vi kallar det socialisation. Om socialisationen

Läs mer

Heta argument mot tobak

Heta argument mot tobak Heta argument mot tobak Hej! Det du håller i din hand är några tips till dig som förälder. Foldern har i huvudsak bara ett syfte att hjälpa dig med argument när du ska prata med ditt barn om tobak och

Läs mer

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8.

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8. AN D T Rapport 215 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 17 augusti 215 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak 6-7 Hälsofrämjande miljöer 7-8

Läs mer

Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan

Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan Inledning Skolan är en arbetsplats där vuxnas attityder, värderingar

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSPLAN Innehållsförteckning Inledning...3 Indikatorer...4

Läs mer

Ditt nej gör. Till dig som förälder om barn, ungdomar och tobaksberoende

Ditt nej gör. Till dig som förälder om barn, ungdomar och tobaksberoende Ditt nej gör storskill n ad Till dig som förälder om barn, ungdomar och tobaksberoende Du är betydelsefull! Den här skriften har främst ett syfte att hjälpa dig som förälder med argument när du ska prata

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 Strömstad Lysekil Sotenäs Tanum Munkedal Innehåll SAMMANFATTNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 OM UNDERSÖKNINGEN... 6 Svarsandel... 6 LÄSANVISNING... 6 Definitioner... 6 Intensiv-konsument

Läs mer

Handlingsprogram för tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbete i Tomelilla kommun 2007-2010

Handlingsprogram för tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbete i Tomelilla kommun 2007-2010 Handlingsprogram för tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbete i Tomelilla kommun 2007-2010 Antaget av Kommunfullmäktige den 14 maj 2007 Inledning Kommunstyrelserna i Simrishamns, Sjöbo och Tomelilla

Läs mer

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19

Läs mer

Kartläggning 2012-06-19. Första delen av projektet. S.A.N.N Samverkan.Antidoping.Nätverk.Norrbotten

Kartläggning 2012-06-19. Första delen av projektet. S.A.N.N Samverkan.Antidoping.Nätverk.Norrbotten S.A.N.N Samverkan.Antidoping.Nätverk.Norrbotten S.A.N.N är ett samverkansprojekt med aktörer från samhället och idrotten, finansierat av Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Norrbottens läns landsting

Läs mer

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken En sammanfattad version av proposition 2010/11:47 kommenterad av regeringens ANDT-råd Artikelnummer: S.2011.027, Form och produktion:

Läs mer

Alkohol- och Drogpolicy

Alkohol- och Drogpolicy Alkohol- och Drogpolicy för föreningar i Norsjö kommun Handbok för föreningsledare. Information för vårdnadshavare och medlemmar. Antaget av föreningen:. Styrelsens ordförande:. Datum: Syfte Syftet med

Läs mer

Antaget av Fullmäktige [Välj datum]

Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Alkohol- och drogpolicy Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Innehåll Innehåll... 2 Kapitel 1: Inledning... 3 Kapitel 2: Allmänna principer... 3 Kapitel 3: Ansvar... 4 Kapitel 4: Åtgärder... 5 2 Kapitel

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Policy & handlingsplan mot tobak, alkohol & narkotika

Policy & handlingsplan mot tobak, alkohol & narkotika Policy & handlingsplan mot tobak, alkohol & narkotika Gymnasieskola November 2003 (Reviderad juni 2006) Inledning Skolan har ett ansvar att motverka tobaksbruk, alkohol- och narkotikamissbruk bland elever

Läs mer

Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt

Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt Bild 1 Hur kan vi nå en tobaksfri skoltid? Evidensbaserade metoder och goda exempel maria.nilsson@epiph.umu.se www.psykologermottobak.se Bild 2 Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt Men

Läs mer

Samverkan för framgång

Samverkan för framgång Kickoff för ANDT-strategin. Landshövding Ingemar Skogö inledde konferensen om ANDT-strategin i länet. Han ser strategin både som verktyg, grund och inspirationskälla i arbetet för ett samhälle fritt från

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT TOBAK, ALKOHOL OCH DROGER

HANDLINGSPLAN MOT TOBAK, ALKOHOL OCH DROGER HANDLINGSPLAN MOT TOBAK, ALKOHOL OCH DROGER Umeå kommuns för- och grundskola Område unga Dokumentnamn: Handlingsplan mot tobak, alkohol och droger Umeå kommuns för-och grundskola Dokumentansvarig: Dokumentdatum:

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Delredovisning av uppdrag om att utforma utbildningsinsatser om alkohol, narkotika, dopning och tobak U2011/375/S, U2010/5830/S

Delredovisning av uppdrag om att utforma utbildningsinsatser om alkohol, narkotika, dopning och tobak U2011/375/S, U2010/5830/S Utbildningsdepartementet 1 (11) Delredovisning av uppdrag om att utforma utbildningsinsatser om alkohol, narkotika, dopning och tobak U2011/375/S, U2010/5830/S Skolverket överlämnar härmed en plan för

Läs mer

Handlingsplan. för det drogförebyggande arbetet i Kungsbacka kommuns skolor

Handlingsplan. för det drogförebyggande arbetet i Kungsbacka kommuns skolor Handlingsplan för det drogförebyggande arbetet i Kungsbacka kommuns skolor ch grundskolan samt gymnasiet ska erna till en stark attityd mot droge för att stärka eleverna och deras fö ta goda beslut. I

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Läs dessa anvisningar samt dokumentet Så här bedömer Socialstyrelsen ansökningar om verksamhetsbidrag för social verksamhet innan ni lämnar

Läs mer

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Rutin mot droger Sektor utbildning Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Sida: 2 (7) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 3 1.2 Ansvar... 3 2. Definition av droger... 3

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Handlingsprogram för Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak i Kristianstads kommun

Handlingsprogram för Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak i Kristianstads kommun Handlingsprogram för Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak i Kristianstads kommun 2012-2015 Innehåll 1.Inledning... 3 2. Folkhälsans 11 mål... 3 2.1 Målområde 11 tobak, alkohol, narkotika, dopning och

Läs mer