Söderenergi Hållbarhetsrapport 2014

Transkript

1 Söderenergi Hållbarhetsrapport 2014

2 Om Söderenergi Söderenergi Sveriges fjärde största fjärrvärmeproducent Söderenergi producerar närmare GWh fjärrvärme i Igelsta värmeverk, Igelsta kraftvärmeverk och Fittjaverket. Vid Igelsta kraftvärmeverk produceras dessutom el. Därutöver finns två reservanläggningar, Huddinge maskincentral och Geneta panncentral. Merparten av vår värmeproduktion säljs och distribueras av våra kunder, Telge Nät i Södertälje och Nykvarn samt av Södertörns Fjärrvärme i Huddinge, Botkyrka och Salem. Vi har dessutom ett produktionssamarbete med Fortum Värme. Vi producerar fjärrvärme för cirka personer, kontor och industrier i södra Storstockholm. Elproduktionen uppgår till drygt 550 GWh per år och motsvarar förbrukningen av hushållsel i bostäder. Söderenergi är certifierad avseende ledningssystem för miljö och arbetsmiljö enligt de internationella standarderna ISO14001 och OHSAS Den el som Söderenergi producerar säljs på den nordiska elbörsen Nordpool. Utöver el och värme producerar vi även ånga för AstraZenecas läkemedelsproduktion samt hetvatten till Scanias lackeringsverkstad i Södertälje. Vår affärsidé Vi ska producera värme och el på ett sådant sätt att det gör det möjligt för våra kunder att sälja värme med god konkurrenskraft, hög leveranssäkerhet och en stark miljöprofil. Det gör vi genom att producera värme och el med högsta kvalitet med bästa kunnande, högsta servicenivå och en fullgod kunskap om fjärrvärmens marknadsförutsättningar. Vår vision är att bli Sveriges bästa producent av värme och el för ett hållbart samhälle. Våra ledstjärnor Produktion i världsklass Hållbarhet och resurssnålhet Långsiktig lokal och regional aktör Framkant avseende bränsleflexibilitet Öppenhet, samarbete och personligt ägarskap Ägare Söderenergi ägs av Telge AB (42 %) i Södertälje kommun och av Södertörns Energi AB (58 %). Södertörns Energi är ett holdingbolag ägt av Huddinge och Botkyrka kommuner. Inflytandet är lika stort för de båda ägarbolagen. Från Nykvarn i söder till Stockholms innerstad i norr 2 Söderenergi AB

3 Viktiga händelser under 2014 Resultat Sänkta bränslekostnader i kombination med hög tillgänglighet och ett flertal andra lyckade aktiviteter har inneburit att vi överträffat det budgeterade resultatet. Slutresultatet efter finansnetto blev 98 Mkr före skatt, jämfört med budgeterade 74 Mkr. Sänkta bränslekostnader. Arbetet med att sänka bränslekostnaderna i basproduktionen har i huvudsak skett genom att successivt och på ett kontrollerat sätt öka andelen returflis i kraftvärmeverket. Ny kalkhantering. Den tidigare hanteringen av osläckt kalk vid Igelsta värmeverk har ersatts av enbart hantering av släckt kalk för rökgasreningen. En mycket farlig arbetsmiljö med gammal utrustning har därmed ersatts, ombyggnaden har också resulterat i en stabilare rökgasrening. Förutsättningar för ökade sjötransporter till Igelstaverkets hamn. Logistiken är oerhört viktig då lagerytorna för bränslen är mycket begränsade. Under året har den EU-finansierade förstudien slutförts som avser bränslelogistik och ökad andel sjötransporter. EFFEKTIVARE LAGERYTA. Vi har utvecklat logistiken och minskat sårbarheten vid våra lagerytor runt Igelstaverket. Åtgärder för att reducera damm och spill. För att minska damning och spill vid fartygslossning av bränsle på Igelsta kaj har vattensprinkler och vindnät installerats. Ett nedskräpningsskydd mellan kaj och båt finns också på plats för att utvärderas. Vindnät har även installerats inne på Igelstaverkets bränsleplan. Nytt kontor. Om- och påbyggnaden av befintlig kontorsbyggnad har pågått under året och inflyttning beräknas i början av april Kontoret kommer att ersätta gamla slitna baracker och leda till en förbättrad arbetsmiljö. 74-tons flisbil i drift. Lastbilen går nu i trafik mellan vår bränsleterminal i Nykvarn och Igelstaverket. En effektivare lastbilstransport med 30 % mer last än en vanlig flisbil och som drivs med biodiesel gjord av raps. Nytt tåg med ökad kapacitet till vår bränsleterminal i Nykvarn. Ett nytt tåg har tagits i drift, tåget dras av två lok, är 630 meter långt och kan frakta upp till 90 containers. Kapaciteten per tåg är c:a 35 % större jämfört med de gamla tågens. Legomurar för effektivare logistik, kapacitetet, minskad damm och brandrisk. Bränsleterminalen i Nykvarn och vid Igelstaverkets bränsleplaner har förbättrats genom att bygga stödmurar i betong-legoblock. Automatisk värmeövervakning. Arbetet med att installera ett system för värmeövervakning med IR-kameror för att undvika bränder på bränsleterminalen i Nykvarn påbörjades under året, beräknas vara klart våren Nytt brandskydd. Ett sprinklersystem har installerats på turbinen i Igelsta kraftvärmeverk. Trafik över Nynäsvägen. Som ett led i att göra överfarten mellan kaj och Igelstaverket säkrare har trafiksignaler installerats. Trafiksignalen sköts manuellt med fjärrkontroll av lastmaskinsföraren. Innehåll Om Söderenergi... 2 Viktiga händelser VD-ord... 4 Vårt hållbarhetsperspektiv... 6 Vår verksamhet Bränsleförsörjning... 8 Transport, logistik och lager Produktion och rening Medarbetare, organisation och socialt ansvar Fjärrvärmens utmaningar och möjligheter Nyckeltal Riktlinjer och policys Viktig händelse Legomurar runt bränsleplan Hållbarhetsrapport

4 VD-ord: Fjärrvärmen, en del av vårt hållbara samhälle Nordiskt klimat, framsynta politiker och duktigt branschfolk har bidragit till att Svensk fjärrvärme ligger i framkant i Europa. Tyst och osynligt har fjärrvärmen under flera decennier bidragit till Sveriges position som en miljöledande nation. Som producent av värme och el är vi stolta över historien och engagerade i framtidens utmaningar. Ingen annan produkt tillgodoser så många människors behov av värme så miljövänligt, tryggt och kostnadseffektivt som just fjärrvärmen. Fjärrvärmen är idag en förutsättning för ett hållbart samhälle. Vi bidrar till våra ägarkommuners miljöprofil Drivkrafterna för att öka resurshushållningen är starka. Miljöpolitiska styrmedel förändrar attityder, konsumtionsmönster och utmanar industriers förmåga att lösa problem. Som producent av fjärrvärme har vi lång erfarenhet av att finna nya lösningar. Vi har sedan många år tillbaka avvecklat koleldning till förmån för bränsle som minskar utsläpp av fossil koldioxid. Flera länder i Europa använder idag kol som bränsle för uppvärmning. Vi på Söderenergi sätter press på vår förmåga att vara flexibla och innovativa i våra val av bränslen. Vår förmåga att minska skadliga utsläpp och samtidigt lösa delar av samhällets avfallsproblem är stor. Vi bidrar till våra ägarkommuners konkurrenskraft och miljöprofil. 4 Söderenergi AB

5 Ekonomiskt och ekologiskt klokt Huvuddelen av vårt bränsle kommer från skogen, industrier och byggplatser. Vi kallar det återvunnet och förnyelsebart bränsle. Som illustrationen visar finns det en stark koppling mellan ett rivningsfärdigt trähus i Ridham, en ort några mil öster om London, och en lägenhet på Nygatan i Södertälje. Illustrationen ställer flera frågor. Kan vi tekniskt värma upp lägenheten på Nygatan med trähuset från Ridham? Bör vi göra det utifrån ett hållbarhetsperspektiv? Svaren på frågorna är ja. England saknar idag anläggningar för att återvinna materialet till uppvärmning. För oss är det möjligt. Vi menar också att det är ekonomiskt och ekologiskt klokt. Via båt har vi hämtat hem huset, utsorterat som returflis och färdigt att omvandla till värme och el. Alternativet för engelsmännen är att lägga träavfall på deponi med ökade miljökonsekvenser. Detta är bara ett exempel av många där vi återvinner bränsle från skog, industrier och byggplatser. Acceptans över tid Ett hållbart samhälle bygger på hållbar konsumtion. Allt som idag går att återvinna bör återvinnas. Kvar blir material och resurser som ingen vill ha. I folkmun kallas det sopor och avfall och jämställs ofta med hushållsavfall. Vi eldar inte hushållsavfall. Våra anläggningar är inte anpassade för det. Vi är dock övertygade om principen att allt avfall som inte kan återanvändas på annat sätt bör energiåtervinnas så långt det bara går. Utmaningen ligger inte alltid i teknikens möjligheter. Förtroende och allmänhetens acceptans väger tungt. Ett hållbart samhälle ställs regelbundet inför nya rön och nya utmaningar som söker acceptans. Vårt uppdrag är att medverka med hållbara lösningar och skapa förtroende för idén om att resurser som inte kan tas till vara på annat sätt kan och bör energiåtervinnas. Vi sparar naturresurser Jag är mycket stolt över hur vi energiåtervinner material, transporterar bränsle och producerar värme och el. Från ax till limpa är fjärrvärmen idag den mest resurssnåla uppvärmningsformen. Det finns ett mått på hur effektiv olika uppvärmningsformer är och beskrivs med primärenergifaktorn. Ju mindre naturresurser i form av olja och kol som vi tar i anspråk och ju mindre energiförluster som uppstår på vägen, från exempelvis Ridham till elementet på Nygatan, desto mer resurser sparas. Söderenergis primärenergifaktor är sex gånger lägre jämfört med en värmepump som använder el för uppvärmning. Något som idag är okänt för många och väsentligt att ta hänsyn till när man diskuterar helheten och vad som är hållbar uppvärmning. Jag vill rikta ett tack varmt till alla er medarbetare som tålmodigt stått ut med torftiga kontorsförhållanden i avvaktan på det nya kontoret. Ni har professionellt och engagerat bidragit till mycket goda resultat för Jag vill också tacka våra samarbetspartners och entreprenörer som hjälpt oss i vår strävan att leverera en fin produkt med tydlig samhällsnytta. Slutligen vill jag tacka vår styrelse för stöd och engagemang i frågor som kräver kloka beslut. Karin Medin, vd, Söderenergi Hållbarhetsrapport

6 Vårt hållbarhetsperspektiv Förbättrad luftkvalitet Utbyggnaden av fjärrvärmen har inneburit en kraftigt förbättrad luftkvalitet i svenska tätorter och inte minst i de kommuner Södernenergi levererar värme till. Före fjärrvärmeutbyggnaden på 1970-talet skedde uppvärmningen med olje- eller vedeldade pannor. Reningen i hus och mindre panncentraler var enkel eller rent av obefintlig. Då mättes det upp direkt hälsoskadliga nivåer av sot och svaveldioxid i exempelvis Södertälje. Detta förändrades i ett slag när Igelsta värmeverk med avancerad rökgasrening togs i drift. Luften i Södertälje blev märkbart bättre. Söderenergi har och tar ett stort ansvar för att bidra till en hållbar utveckling i ägarkommunerna Södertälje, Huddinge och Botkyrka. Kommunernas högt ställda miljöambitioner både vad gäller energiproduktion och avfallshantering kräver aktörer som aktivt söker lösningar för ett hållbart kretsloppssamhälle. Söderenergis inriktning, att utnyttja resurser som annars skulle gått förlorade, stämmer väl in i kretsloppet. Tidigare präglades materialströmmarna i samhället av att de var linjära. Material och produkter köptes in användes och gick sedan raka vägen till soptippen. Nu har vi lärt 6 Söderenergi AB

7 oss att källsortera och materialåtervinna. Avfallet blir till värdefulla resurser vid framställning av nya varor. Allt avfall går dock inte att materialåtervinna. Då står vi inför valet att deponera avfallet med växande miljöproblem, eller att återvinna det som energi i form av fjärrvärme och el. Vissa avfall är enklare att energiåtervinna, andra skapar dilemma. Plast är ett avfall som ger upphov till utsläpp av fossil koldioxid oavsett om vi energiåtervinner eller deponerar det. Så länge vi kan återvinna plasten som energi med lägre utsläpp jämfört med deponi så gör vi nytta i ett resursperspektiv. Därför prioriterar Söderenergi resursperspektivet. Resurseffektivitet är en fråga som växer sig allt starkare i takt med ökad konsumtion och en begränsad tillgång till resurser. Mindre användning av naturresurser leder till en ökad hållbarhet och lägre påverkan på miljö och klimat. Genom denna strategi bidrar Söderenergi till att lösa samhällets avfallsproblem och till att stimulera källsortering och effektiv användning av olika avfallsströmmar. Miljöanpassat bränsle Som illustrationen visar har Söderenergi sedan början på 1990-talet konsekvent ökat användningen av återvunna och förnyelsebara bränslen på bekostnad av fossila. Genom ombyggnader och anpassningar i Igelsta värmeverk och i Fittjaverket har vi ständigt utvecklat vår förmåga att tillföra nya bränslen för optimala driftförhållanden. I Fittjaverket ledde ombyggnaden i ett första steg till att använda bioolja och i ett andra steg till träpellets. Med flaggskeppet Igelsta kraftvärmeverk utnyttjar vi stora volymer av både skogbränsle och returbränslen. Staplarna visar den kraftiga volymökning av återvunnet och förnyelsebart bränsle som skett mellan 1990 och De stora volymerna beror på att kol ersatts av mer volymkrävande bränslen och att energiproduktionen fördubblats i och med att kraftvärmerverket togs i drift. Volymökningen understryker vikten av att ha kompetens inom transport, logistik och lagerhållning inom det relativt begränsade område som Söderenergi förfogar över. Minskat utsläppen av fossil koldioxid Figuren visar också att Söderenergis framgångsrika förflyttning mot återvunna och förnyelsebara bränslen kraftigt reducerat vår andel totala utsläpp av fossil koldioxid trots fördubblad energiproduktion. Dessutom bidrar Igelsta kraftvärmeverk ytterligare till kraftigt reducerade utsläpp då den ersätter elproduktion på annan plats och med högre utsläpp av fossil koldioxid. Söderenergi stärker inte bara våra ägarkommuners miljöprofil utan bidrar också till att de nationella målen för minskade koldioxidutsläpp uppnås. Hållbar uppvärmning Som framgår har Söderenergi målmedvetet bidragit till en hållbar utveckling. I takt med att nya och äldre fas tig heter blir mer energieffektiva förändras behoven. Nya värmeprodukter uppstår och marknadsförs mot kunderna. Som fjärrvärmeproducent välkomnar Söderenergi nya och alternativa uppvärmningsformer. Konkurrensen sporrar oss att bli bättre. I ett hållbart perspektiv bör värmeprodukterna sättas in där de gör som bäst nytta både för kunder och för det hållbara samhället. Fjärrvärme gör ingen nytta i glesbygd. Bergvärme och luftvärmepumpar bygger ingen effektiv infrastruktur i tätbebyggelse. Hur gör vi kloka val? Det finns ett mått på hur effektiv olika uppvärmningsformer är och beskrivs med primärenergifaktorn. Ju mindre jungfruliga naturresurser som vi tar i anspråk och ju mindre energiförluster vi gör under transporterna desto mer resurser sparas. Söderenergi kan redovisa det låga värdet, 0,14 som primärenergifaktor. Värdet är mycket konkurrenskraftigt i relation till övriga branschen och konkurrerande värmeprodukter. Primärenergi är den energi som finns i jungfruliga naturresurser (t.ex. råolja, kol och skog) och som inte har omvandlats till någon ny form av energi (t.ex. bensin, elektricitet och träflis). Köpt/slutanvänd energi är den energi vi slutligen förbrukar i form av värme eller el. Ju mindre förluster som uppstår på vägen från utvinning/ transport/förädling till slutanvändning desto mer naturresurser sparas. Primärenergibegreppet innefattar ett livscykelperspektiv på energiproduktionen och nyttiggjord energi från spillflöden, t.ex. returbränslen, restvärme från industrier, räknas inte som primär energi. Primärenergifaktorn definieras som totalt tillförd primär energi dividerad med slutanvänd energi. Hög andel återvunnet material och små förluster ger en låg primärenergifaktor. Vår förflyttning mot återvunna och förnyelsebara bränslen är framgångsrik. Sedan 1990 har vi fördubblat vår energiproduktion och mer än halverat våra utsläpp av fossil koldioxid. Minskningen motsvarar utsläppen från cirka moderna bensinbilar som kör mil per år. Klimatet blir bättre med Söderenergi, lokalt och globalt. Hållbarhetsrapport

8 Bränsleförsörjning Söderenergi förbrukar cirka 1 miljon ton bränsle per år (motsvarande cirka 3 miljoner m 3 /år). Bränslemixen som används för fjärrvärme- och elproduktion är central ur ett resurs- och miljöperspektiv. Detta framgår av Söderenergis ägardirektiv och miljö- och hållbarhetspolicy där uppdraget är att minska användningen av fossila bränslen. Arbetet med vår bränsleförsörjning sker utifrån ett CSR perspektiv och våra affäretiska riktlinjer som är styrande för våra relationer med leverantörer och affärspartners. Ursprungssäkrat Våra bränslen tas ut och produceras enligt Global Compacts hållbarhetsprinciper som bland annat innebär att ursprunget ska vara säkrat. Bränslet får inte komma från illegala källor eller från skyddsvärda skogar. Leverantörerna ska uppfylla kraven för certifiering enligt Forest Stewardship Council eller annan likvärdig certifiering. Återvunna och förnyelsebara bränslen I huvudsak använder vi återvunna och förnyelsebara bränslen. Vi konkurrerar inte med materialåtervinning av avfall utan återvinner den energiresurs avfallet utgör och som annars skulle ha gått förlorad. Vår storlek och vår närvaro på flera marknader gör oss mindre känsliga för snabba kast. Vår marknadskompetens gör att vi aktivt kan finna nya marknader och billigare alternativ med bra miljöprestanda. Marknadsarbetet gör vi i samarbete med Efo AB, ett inköpsbolag för bränsle som Söderenergi äger tillsammans med sju andra kommunala energibolag. Av de bränslen som använts för den totala produktionen av värme och el utgjorde bio- och returbränslen 91 % (90 %), varav plastandelen stod för 5 %. Torv stod för 8 % (9 %) och andelen fossila bränslen eldningsolja var mind re än 1 % (1 %). Biobränsle, organiskt material som kan förnyas på relativt kort tid. Skogsbränsle, rester från avverkning i skogen samt biprodukter från skogsindust rin såsom spån och bark. Träpellets, förädlas av såg- och kutter spån från gran och fur. En biprodukt från sågverk och hyvlerier. Tallbeckolja, ett biobränsle som uppstår som biprodukt vid pappersmassetillverkning. Används som reservbränsle i liten skala. Returbränslen som inte kan användas på annat sätt. Returflis, utsorterat trä, rivnings- och emballagevirke från byggen, industri, handel och kontor. Verksamhetsavfall, kontors- och industriavfall som består av papper, plats, gummi och trä, som krossats, siktats och rensats från metaller, sand och andra föroreningar. Övriga bränslen Torv, förmultnande växter som finns i stora torvmossar. Eldningsolja, används för att tända våra pannor och när det är riktigt kallt. Utgör mindre än en procent av våra bränslen. Kvalitetskontroll Vi provtar alla laster, det ger oss ett underlag till att beräkna energivärdet och att kontrollera kvaliteten. Vår kvalitetskontroll ger oss kunskap om vad som finns i bränslena så vi kan hantera dem inom ramen för samhällets krav, våra egna riktlinjer tillsammans med vår miljö- och hållbarhetspolicy. Bra bränslekvalitet motverkar dessutom onödig förslitning och stopp i pannorna. 8 Söderenergi AB

9 Vår verksamhet Söderenergis totala bränslemix 0,4 % 0,1 % 0,5 % 8,5 % 4,5 % Träpellets/ barkpellets Skogsbränslen Returflis 13,9 % 34,1 % Bränslekross Bioolja (tallbeckolja) Torv 38,0 % Eldningsolja Slamblandning (AstraZeneca) Andel återvunna och förnyelsebara bränslen 91,0 % 0,5 % 8,5 % Återvunnet/ förnybart Torv Eldningsolja Viktig händelse EFFEKTIVARE LAGERYTA Hållbarhetsrapport

10 Transport, logistik och lager Vi hanterar cirka 1 miljon ton bränslen per år. Bränslena kommer från ett fyrtiotal leverantörer från olika delar av Sverige och ett tiotal länder i norra Europa. Miljö- och resursprestanda står i fokus för alla våra transporter. Vi transporterar med båt, tåg och lastbil. För att få volymerna till anläggningarna krävs bra logistik och lagerplatser. Hantering och lagring av bränslen ska ske säkert utan risk för bränder, problem med nedskräpning och damning. Vid Igelstaverket har vi begränsade lagerytor som kräver effektiv logistik. c:a 100 tåg per år c:a lastbilar per år Egen hamn främjar båttransporter c:a 200 fartyg per år Igelstaverkets läge med egen hamn i Igelstaviken innebär en stor konkurrensfördel. Cirka hälften av den totala bränslevolymen fraktas med båt. Båttransporter ger låg miljöpåverkan. Söderenergi strävar därför efter att så mycket som möjligt av bränslet går via sjö- och returfrakt, vilket innebär att vi nyttjar båtar som annars skulle gå tomma. Tillgång och pris på sjöfrakter är över tid mycket växlande varför vi väljer att säkra en stor del av vårt fraktbehov i form av fraktkontrakt. Vår verksamhet Effektivare transporter Till Nykvarns bränsleterminal kommer tågtransporter med skogsbränsle från hela landet. Det nya tåget dras av två lok, är 630 meter långt och kan frakta upp till 90 containers. Tåget har 75 % större kapacitet jämfört med det gamla. Tåg i kombination med vår terminal är ett viktigt logistiksystem som är robust, pålitligt och nödvändigt för att vi ska klara försörjningen. Från Nykvarn transporteras huvuddelen av bränslena med en ny typ av lastbil med 74 tons bruttovikt mot normalt 60 ton. Lastbilen ingår i ett forskningsprojekt och körs på dispens. Bilen drivs med biodiesel gjord av raps och har tillverkats av Scania. Utfallet är positivt och vi har reducerat antalet transporter med cirka 30 %. Därför påbörjas nu arbetet med att uppgrada lastbilen från 74-ton till 98-ton. Om allt faller väl ut så kan den uppgraderade bilen börja rulla under andra halvan av 2016 och blir då den största flisbilen i sitt slag. Ny bränsledepå Under 2014 har vi utvecklat logistiken och minskat sårbarheten vid våra lagerytor runt Igelstaverket. Våra relativt begränsade lagerytor på Igelsta ställer höga krav på effektivitet och flexibilitet. Vi undersöker våra möjligheter att förbättra billogistiken inom Igelstaverket med nya körvägar, placering av vågar och bränslemottagning. Bränsleterminal och lager Av den totala bränslevolymen kommer 10 % från hela Sverige med tåg till bränsleterminalen i Nykvarn. Utöver båt och tåg kommer resterande bränsle med bil. Dessutom förfogar vi över ett lager i Oxelösunds hamn som kan lagra upp till ton träpellets. Viktig händelse Automatisk värmeövervakning och nytt tåg 10 Söderenergi AB

11 Produktion och rening Produktion med avancerad rening Produktion av el och fjärrvärme ger upphov till utsläpp till luften. Produktionen och utsläppen från våra anläggningar kontrolleras mycket noga med avancerad styroch mätutrustning. För att öka resurseffektiviteten i samband med vår energiproduktion har vi fått tillstånd att höja effekten och därigenom kunna öka den årliga mängden returbränslen i Igelsta kraftvärmeverk. Med en ökad produktion av värme och el i anläggningen kan produktionen minskas i pannor med sämre prestanda. Reningen av rökgaserna vid Igelsta värmeverk har byggts om dels för att förbättra arbetsmiljö och dels för att få en stabilare rening av svaveldioxid. Åtgärden har också bidragit till kraftigt minskade utsläpp till vatten. Resursperspektiv och resursanvändning är centralt vid driften av produktionsanläggningarna. Fokus ligger på att minska miljöpåverkan från elanvändning och användning av stadsvatten. Detta görs genom att införa varvtalsstyrning på pumpar och återanvända vatten i ett industrivattensystem. Söderenergi är i princip självförsörjande av förnyelsebar el genom den elproduktion som sker i Igelsta kraftvärmeverk. Hantering av aska och andra restprodukter Värme- och elproduktionen vid våra anläggningar ger upphov till c:a ton aska och rökgasreningsprodukter per år. Hanteringen av aska ska ske på ett miljösäkert sätt och askan och rökgasreningsprodukterna ska så långt möjligt användas som en resurs i stället för att deponeras. Vår verksamhet Fram till utgången av år 2014 har samtliga restprodukter från produktionen använts för att sluttäcka en deponi i Södertälje och därmed kunna ersätta användning av naturprodukter som morän och lera. Söderenergi är tillsammans med flera andra fjärrvärmebolag delägare i bolaget Svenska energiaskor vars mål är att skapa accep tans för återvinning av energiaskor och nya användningsområden där askan kan komma till nytta. Produktion och ekonomi Det gångna året har som helhet varit varmare än normalt. Det har medfört att producerad värme för Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät inte nått upp till förväntad nivå, utan avviker med c:a 10 %. Även leveransen till Fortum Värme blev något lägre än planerat medan elproduktionen var i nivå med budget. Ett stort arbete har under flera år lagts ned på att utveckla och förbättra planering och prioritering av underhållsinsatser. Detta tillsammans med ett antal stora upphandlingar av entreprenadtjänster har lett till kostnadsbesparingar och förutsägbarhet på kostnadssidan. Under året har vi även förbättrat funktionen beredning, planering och styrning av projekt. Detta har medfört en ökad kontroll, samt förbättrat genomförande och uppföljning. Arbetet fortskrider även med att konsekvent men kontrollerat öka returflisandelen i kraftvärmeverket. Parallellt som andelen skrot i mottagna returflisleveranser har minskat tack vare ett aktivt arbete med leverantörer har vi också lärt oss var i anläggningen begränsningarna finns och hur vi kan bygga bort dem. En förbättrad bränslehantering, där de olika bränsleslagen kan hållas åtskilda, ger också möjlighet att optimera förbränningen i panna och öka dess prestanda. Viktig händelse Ny kalkhantering Hållbarhetsrapport

12 Produktion och rening (forts.) Kraftvärmeverket har fortsatt hög tillgänglighet medan de gamla hetvattenpannorna inte riktigt når upp till förväntad nivå. Värme- och elproduktion för år 2014 framgår av tabellen på sidan 13. Elhandel På den nordiska elmarknaden formades året av god tillgång på vattenkraft och vindkraft samt under senare delen av året av fallande priser på energiråvaror och el. Det genomsnittliga spotpriset 2014 blev 269 SEK/MWh vilket är 60 SEK lägre än året dessförinnan. Över året har 67 % av nettoportföljen varit säkrad till ett systempris om 43,16 EUR/MWh eller 393 SEK/MWh. Marknaden för elcertifikat har rört sig upp under första och tredje kvartalet för att falla tillbaka de två andra kvartalen. Under slutet av året har nedgången tilltagit. Årets produktion av elcertifikat gav en intäkt om 197 SEK/MWh. Andelen bio- och returbränslen i Igelsta kraftvärmeverk för elproduktion var 96,5 % och antalet erhållna elcertifikat blev ( ). Marknaden för utsläppsrätter har varierat kraftigt över året och vid årets utgång, tack vare en stark spurt under sista kvartalet, stigit med c:a 40 %. Under 2014 har 100 % av nettoportföljen sålts till priset 6,13 EUR. Söderenergi har under året jobbat med att kunna sälja sina ursprungsgarantier från elproduktionen i Igelsta Kraftvärmeverk på en bredare marknad i Europa. 12 Söderenergi AB

13 Vår verksamhet Värmeleverans i GWh Södertörns Fjärrvärme AB Telge Nät AB varav ångleverans hetvatten 4 2 Fortum Värme Summa Elproduktion i GWh Summa Bränsleförbrukning 2014 GWh Trä-/barkpellets 137 Skogsbränsle Returflis Bränslekross *) 421 Torv 257 Eldningsolja 15 Bioolja (tallbeck) 13 Slamblandning (AstraZeneca) Produktion 2014 Värme GWh Igelsta kraftvärmeverk Panna 1, Igelsta 384 Panna 2, Igelsta 163 Panna 3, Igelsta 327 Panna 4, Fittjaverket 136 Geneta PC och Huddinge MC 0 Spillvärme 0 STG & EL 0 Totalt värmeproduktion Import från Fortum 26 Totalt Söderenergi inkl import Värme- och elproduktion 2014 värmelev till Fortum- Elpro- SFAB och TN leverans duktion Trä-/barkpellets 0,1 % 16,2 % 0 % Skogsbränsle 33,7 % 9,1 % 53,2 % Returflis 32,9 % 37,7 % 43,2 % Bränslekross *) 27,5 % 15,2 % 0 % Torv 5,2 % 19,5 % 3,4 % Eldningsolja 0,5 % 0,9 % 0,2 % Bioolja (tallbeck) 0,1 % 1,4 % 0 % 100% 100% 100% *) Utsorterat avfall, d.v.s. papper, plast och trä som inte kan återanvändas. El GWh Igelsta kraftvärmeverk 570 Totalt inkl elproduktion Totalt elförbrukning 66 Hållbarhetsrapport

14 Medarbetare, organisation och socialt ansvar Söderenergi vill uppfattas som en attraktiv arbetsplats med medarbetare som goda ambassadörer. Vi strävar efter en säker arbetsmiljö där medarbetare i samverkan producerar samhällsnytta i form av värme och el för de många. Vi sätter stort värde på att medarbetare visar personligt ägarskap och tillför nya erfarenheter och perspektiv på arbetsplatsen. Vi tror att det skapar dynamik, öppenhet och främjar gott samarbete. Vi fortsätter på den inslagna vägen med att vidareutveckla och effektivisera verksamheten på Söderenergi där målstyrning med leanfilosofi och processorienterat arbetssätt är grunden tillsammans med våra ledningssystem för miljö och arbetsmiljö. Målstyrning med leanfilosofi har bidragit till större helhetssyn, ökad målförståelse och bättre samarbetsklimat. Med regelbundna uppföljningar av mål och viktiga nyckeltal skapar vi en tydlighet som sporrar och utmanar det personliga ägarskapet. En säker och trygg arbetsplats är vårt mål. Vi uppmuntrar alla medarbetare att aktivt rapporera observationer som kan förebygga tillbud och olyckor för sig själv och sina arbetskamrater. Ju fler observationer och åtgärder desto säkrare blir arbetsmiljön. Med systematik och uppföljning blir säkerhet ett naturligt inslag i vardagen. En bra arbetsplats är också en drogfri arbetsplats. Därför gör vi oannonserade drogtester med jämna mellanrum. Vi lyssnar regelbundet på hur medarbetare upplever sin arbetssituation, hur de mår och trivs och om uppgifterna kan lösas på ett bättre sätt. Regelbundna medarbetarundersökningar (NMI) görs för att mäta hur anställda upplever sin arbetsmiljö, arbetstrivsel och sitt engagemang. Utifrån resultatet jobbar vi vidare med att ta fram aktiviteter/åtgärder för att förbättra arbetsmiljön. Delaktighet är centralt för att känna meningsfullhet och motivation. Med kunskap om helhet och god insyn i andra enheters mål och planer ökar viljan till samarbete över gränser. Att få påverka sin egen arbetsplats är ett grundläggande inslag inom Söderenergi. Alla medarbetare förväntas bidra till den egna enhetens mål och handlingsplaner. Uppföljning sker vid gemensamma och återkommande tavelmöten. Viktig händelse Legomurar 14 Söderenergi AB

15 Större utbildningsinsatser under året Alla chefer och arbetsledare får återkommande träning i ledarskap. Ett stort antal medarbetare har fått utbildning i arbetsmiljö. Alla medarbetare har fått en kortare ergonomiutbildning. Träbränsleexponerad personal och inhyrd personal har fått utbildning i riskerna med trädammexponering. Chefer, arbetsledare och ett flertal medarbetare har fått en tvådagars grundläggande ekonomiutbildning för icke ekonomer. Ledningsgrupp och andra nyckelpersoner inom företaget har genomgått medieträning. Nätverkande Vi uppmuntrar vår personal att engagera sig i branschen och idag har vi flera medarbetare som deltar i olika branschråd och nätverksträffar. FÖRBÄTTRAD KOMMUNIKATION Vi lanserade en ny intern portal, en prioriterad kanal inom Söderenergi. För medarbetarna innebär det ett nytt sätt att arbeta, dela nyheter och information, samarbeta med varandra och hantera dokument. Förändringen syftar till en bättre förmedling och sökning av information, rätt förutsättningar för samarbete och effektiva möten samt minskat behov av epost-hantering. Personalinfomöten Under året har vi konti nuerliga informationsmöten för alla medarbetare där vi informerar om övergripande ämnen och har en dialog om viktiga frågor. Personalsiffror Antal anställda 143* 134 Kvinnor Män Personalomsättning 2,1 % 2,2 % Tillsvidareanställda som slutat 2 3 Pensionsavgång 1 1 Nyanställda 13 5 Sjukfrånvaro 4,4 % 3,3 % *) Söderenergi har 2014 förstärkt organisationen med tre nya tjänster, elkraftsingenjör, fastighetstekniker och produktions optimerare. Det har anställts två personer som tidigare var inhyrd personal (1 maskintekniker, 1 samordnartjänst för industristäd/sanering). Brand- och säkerhetssamordnare är en ersättningsrekrytering för pensionsavgång från Organisationen har förstärkts med tre tjänster på grund av föräldraledighet och kommande pensionsavgångar. Viktig händelse NYTT KONTOR Hållbarhetsrapport

16 Medarbetare, organisation och socialt ansvar (forts.) Genom samarbete med Städa Sverige stödjer vi både ungdomsidrott och miljön. Socialt ansvar Söderenergis affärer utförs enligt våra affärsetiska riktlinjer som i stort omfattar: mutor och bestickning, representationsregler, ursprungssäkring av bränslen, arbetsförhållanden och inköp. Internt har vi gemensamt tagit fram våra värderingar som tillsammans med personligt ägarskap ska genomsyra allt vi gör. n Samarbete Vi löser uppgifter tillsammans Vi jobbar över enhets-/avdelningsgränserna n Öppenhet Vi är öppna mot våra intressenter och varandra Vi delar med oss av kunskap till varandra n Engagemang Vi vill och vågar ta initiativ till förbättringar Vi är nyfikna och vill lära oss n Respekt Vi respekterar varandra Vi respekterar vår miljö och omvärld n Ärlighet Vi vågar vara uppriktiga även i svåra situationer Vi vågar ge och ta emot feedback för att utvecklas Samhällsstöd Vi stödjer bland annat Världsnaturfonden WWF och Naturskyddsföreningen. Vi sponsrar lokala idrottsföreningar samt skolmaterial riktat till barn för ökat kunskap om miljö och hållbar utveckling. I stället för julklapp till medarbetarna och julkort till våra samarbetspartners har vi även i år skänkt en julgåva till Rädda Barnen. Städa Sverige ungdomsidrott och miljö För tredje året i rad har vi tillsammans med Städa Sverige och lokala idrottsföre ningar genomfört miljöprojekt i närområdet kring Igelstaverket. Under åren har flera hundra ungdomar varit med och plockat över 10 ton skräp. Alla deltagare genomgår dessutom en miljöutbildning. Vi fortsätter samarbetet för en skräpfri närmiljö och föreningarnas möjlighet att tjäna in pengar och bli mer miljömedvetna. 16 Söderenergi AB

17 Fjärrvärmens utmaningar och möjligheter Hållbar uppvärmning idag och imorgon Fjärrvärmen som produkt och bransch har under 50 års tid gjort en betydande resa och genomgått en omfattande utveckling på teknik- och bränsleområdet. Fjärrvärmen har visat prov på stor förmåga till flexibilitet inte minst när det gäller omställning till förnyelsebara bränslen, utbyggnad av resurseffektiva kraftvärmeverk samt förmågan att använda spillvärme från olika industrier till uppvärmning. Fjärrvärmens förmåga att minska koldioxidutsläpp bidrar till att Sverige når sina miljöpolitiska mål. Som ett resultat av denna positiva utveckling har Svensk Fjärrvärme formulerat en ny vision. År 2030 ska all uppvärmning ske med enbart återvunnen energi. Söderenergis värmeleverans ligger i framkant och är idag baserad på drygt 90 procent återvunna eller förnybara bränslen. Fokus för Söderenergi ligger på att utnyttja de resurser som annars skulle gå till spillo och att fortsatt minska de fossila koldioxidutsläppen. Utmaningar kräver helhetssyn och ödmjukhet Fjärrvärmens affärsmodeller är ett forskningsprojekt som branschorganisationen Svensk Fjärrvärme tagit initiativ till. Forskningen visar på vikten att ta helhetsgrepp om flera utmaningar samtidigt. Exempel på sådana utmaningar är en förväntad minskad efterfrågan på fjärrvärme på grund av energieffektiviseringar. Vi ser också en ökad konkurrens från andra uppvärmningsformer där regelverket i alla delar inte styr mot hållbar utveckling. I mötet med nya och ändrade kundkrav vad gäller kommunikation, trovärdighet och prissättning förväntas vi uppträda med större öppenhet och ödmjukhet. Fjärr värme företagens ledningar och styrelser har ett stort ansvar att se över sina affärsmodeller, och ha en helhetssyn på fjärrvärmeaffären för att möta både myndigheters, ägares och kunders krav. Framtida värmebehov EU:s och Sveriges mål med energieffektivisering leder till lägre värmebehov i fastighetsbeståndet. I kombination med ökad konkurrens från bland annat värmepumpar indikerar prognoserna från Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät lägre värmeproduktion för Söderenergi. Även värmeutbytet med Fortum Värme minskar genom att Fortum utvecklar sin egen värmeproduktion. Mot detta står att Storstockholm växer kraftigt och regionens värmemarknad förväntas öka. Det kan på längre sikt uppstå behov av ny basproduktion med kraftvärme. Ändrade regler skapar nya förutsättningar Boverkets byggregler leder till att fjärrvärme i många fall inte kommer på fråga vid nybyggnation. Reglerna styr endast mot köpt energi vid installation av energilösning. Köpt energi innefattar inte resursåtgång för produktion av energi i hela kedjan från uttag, transport och omvandling av bränsle till energi. Detta är ur miljö- och resurssynpunkt helt missvisande och stödjer inte hållbar utveckling. Frågan har uppmärksammats i riksdagen och Boverket har fått i uppdrag att utreda frågan. Vi förutser en regeländring. Även förmånliga skatteregler för företag som satsar på vindkraft styr fel. Skattereglerna premierar de som väljer värmepumpar och vindkraft istället för fjärrvärme. Även denna effekt motverkar hållbar utveckling. Frågan har uppmärksammats på Viktig händelse Nytt tåg Hållbarhetsrapport 2014 Viktig händelse Trafik över Nynäsvägen 17

18 Fjärrvärmens utmaningar och möjligheter (forts.) departementsnivå och Svensk Fjärrvärme tillsammans med sin norska systerorganisation har lyft frågan till EUnivå. Kommunikation och värdegemenskap behöver stärkas kring fjärrvärmens miljöfördelar Det är av stor vikt såväl för den lokala acceptansen som för fjärrvärmens konkurrenskraft i regionen, att miljöfördelarna med Söderenergis värme- och elproduktion lyfts fram. Det kräver ett gott samarbete med distributionsbolagen och en tydlighet i kommunikationen. En av fjärrvärmebranschens stora utmaningar är att möta den allmänna uppfattningen som präglas av låg kännedom och lågt förtroende. Produktens fina hållbarhetsprofil är inte känd och bidrar inte till att stärka ägarkommunernas miljöprofil. Kloka investeringar och en väl utvecklad infrastruktur ger fjärrvärmen en central roll i utvecklingen av ett hållbart samhälle. Fjärrvärmeaktörer, politiker och tjänstemän inom miljö och samhällsplanering bör tillsammans utveckla en starkare värdegemenskap kring fjärrvärmens styrkor. Resurseffektivitet och klimatfrågan stärker fjärrvärmens roll i Europa Ett tecken på fjärrvärmens goda prestanda är att kraftvärme framhålls som en föredömlig teknik på EU-nivå och att det nya energieffektiviseringsdirektivet som nu införs i EU:s medlemsländer främjar en utbyggnad av kraftvärme och fjärrvärmesystem. Med utbyggd fjärrvärme i Europa kan koldioxidutsläppen minska och självförsörjningsgraden av energi öka. Sverige ses som en förebild i detta arbete. Ökad konkurrens om bränsle Frågor om biobränslens ursprung och balans i ekosystemen kommer att bli viktigare i takt med att Europa ska ställa om till mer förnybara bränslen. Konkurrensen om bränslena kommer att öka. Marknaderna för returbränslen, såväl de inhemska som de på kontinenten, är begränsade och styrs i hög grad av miljöpolitiska styrmedel. Drivkrafterna för att öka resurshushållningen är starka. Allt mindre mängder återvinnings- och brännbart läggs på deponi. Därmed förväntas att materialåtervinning Viktig händelse Förutsättningar för ökade sjötransporter till Igelstaverkets hamn 18 Söderenergi AB

19 ökar med minskade brännbara fraktioner till energiåtervinning. Samtidigt innebär mindre andel deponerat avfall att ökade mängder brännbart sorteras ut. På längre sikt kan efterfrågan från norra Europa av förnyelsebara bränslen samt konkurrens från produktion av biodrivmedel skapa en ökad efterfrågan på skogsbränslen. Fartygsfrakter och egen hamn ger konkurrensfördelar Fartygsfrakter inom Europa är miljövänliga transporter. Bränsleimporter är beroende av en stark svensk export med primärfrakter ut ur Östersjön. Med kunskap om transportmönster kan vi utnyttja returfrakter till bra villkor. Cirka hälften av Söderenergis bränsletransporter går via fartyg. Av både ekonomiska och miljömässiga skäl önskar Söderenergi öka sina sjötransporter. Med egen hamn och relativt stort avstånd till omgivande bebyggelse är det ett av de bästa lägena i regionen. Detta ger en långsiktig konkurrensfördel. Söderenergi har under genomfört en studie, delvis finansierad med EU-bidrag, för att utreda olika utbyggnadsmöjligheter av lagerytor och kaj för att kunna ta emot fler båtar. Effektivisering av verksamheten För att säkra en effektiv och värdeskapande verksamhet med gott ledarskap bedriver vi arbetet i flera plan. Med lean-filosofi utvecklar vi ett målstyrt och processorienterat arbetssätt. Vi har under året fortsatt med fördjupad träning och insikt i ledarskap samt att kartlägga företagets arbetsflöden, information och IT-system med syfte att få en tydlighet i roller, ansvar och styrning. Söderenergi är vidare miljöcertifierat enligt ISO och Arbetsmiljöcertifierat enligt OHSAS Genom att kontinuerligt tillföra pannorna rätt bränslemix uppnår vi optimala driftförutsättningar. Därför avser vi att komplettera med ny mät- och vågutrustning för att för att undvika föroreningar och ha god kontroll på fukthalt i bränslet. Långsiktigt minskat värmebehov och ökad konkurrens ställer krav på väl underbyggda beslut vid planering av underhållsinsatser och fortlöpande investeringar. Elmarknad och elcertikat Den snabba utbyggnaden av förnybar el, främst vind, med låga rörliga produktionskostnader medför att elpriserna blir mera volatila framöver. Kraftvärme som har en stabil och jämn elproduktion kommer då behöva möta korta perioder med ogynnsamma elpris. Det kommer att påverka dels den praktiska driften av kraftvärmeverket men även hur den finansiella handeln agerar. Elcertifikat erhålls för elproduktion med förnyelsebara bränslen. En möjlighet när det gäller elcertifikaten är den kontrollstation som hålls för systemet under Kvotnivåerna upplevs låga då det kommit in mycket förnybar energi samtidigt som elförbrukningen har minskat. Om ambitionsnivån höjs kan det åter komma att skapas attrak tiva priser på elcertifikaten vilket är positivt för Söder energi. En europeisk marknad med ursprungsgarantier för miljövänlig el växer fram parallellt med elcertifikatsystemet. Förberedelser har gjorts för att kunna sälja ursprungsgarantier på den brittiska marknaden. Kompetensförsörjning Söderenergi, som verkar i industristaden Södertälje, har idag tillgång till duktiga tekniker och ingenjörer. Vi är beroende av att det finns skolor i vår region som över tid satsar på utbildningar och tillhandahåller tekniska utbildningar såväl på högskola som på gymnasienivå. Vi erbjuder i mån av möjlighet praktikplatser för gymnasieskolor med teknisk inriktning och vi tar också emot studiebesök från högskolor med relevanta utbildningar. Söderenergis verksamhet är komplex med ett stort innehåll av teknik och logistik. Vår största utmaning är att vi på sikt har en god kompetensförsörjning och tillgång till duktiga ingenjörer och tekniker från högskolor och gymnasieprogram. Det är viktigt för att vi ska kunna fortsätta utveckla vår verksamhet och vara en attraktiv arbetsgivare. Hållbarhetsrapport

20 Nyckeltal Nyckeltal Produktion Värme total produktion GWh leverans till SFAB/TN GWh Leverans till Fortum GWh Elproduktion GWh Andel basproduktion (IKV + P1 + P3) % 87,8 81, Högsta uppmätta effekt MW Tillgänglig effekt (inklusive reserv) MW Andel hjälpel/produktion (värme och el) % 4,4 2,9 4,4 5,3 5,1 Produktion energi/anställd GWh/anst 21, ,9 22,7 26,6 Ekonomi Omsättning MSEK Resultat MSEK Eget kapital MSEK Investeringar MSEK Balansomslutning MSEK Soliditet % 10,0 11,0 8,4 6,1 6,7 Produktionskostnad värme kr/mwh Bränslekostnad/produktion (värme och el) kr/mwh UH-kostnad/produktion (värme och el) kr/mwh Insatsvaror/produktion (värme och el) kr/mwh Personal Antal anställda totalt 139 * Personalomsättning % 2,1 2,2 6,7 5,3 4,6 Andel kvinnor % Medelålder år Sjukfrånvaro % 4,4 3,3 3,4 3,2 3,2 Allvarligare olyckor och tillbud rapporte- antal rade till Arbetsmiljöverket MiljöNyckeltal 2014 Söderenergi 2 total energi- Telge Nät 1 SFAB 1 produktion Resurseffektivitet, PEF** 0,08 0,08 0,14 Klimatpåverkan, CO 2 (varav transp), g/kwh 46 (5) 45 (5) 67 (7) Emission av kväveoxid, NO X, mg/kwh Emission av svavel, S, mg/kwh Bränslen - förnybart/återvunnet (varav plast)***, % 94,8 94,7 91 (4,7) - eldningsolja, % 0,1 0,1 0,5 - torv, % 5,1 5,2 8,5 1 Specifikt per såld kwh till kund. 2 Specifikt per producerad kwh. * Inklusive tillfälliga anställningar 143. ** Primärenergifaktor. *** I enlighet med Värmemarknadskommitténs definition. 20 Söderenergi AB

21 Tekniska data Installation, Ombyggd, Effekt, MW, år år värme el Bränsle Igelsta värmeverk Panna Papper, plast, trä (bränslekross) Panna Torv, träpellets, tallbeckolja Panna Returflis, returbränsle Elpanna ( 30) - Igelsta kraftvärmeverk Skogsbränsle, returflis, bränslekross Fittja värmeverk Panna Nedmonterad Panna /72 Ej i drift Panna Eldningsolja 5 Panna Träpellets, tallbeckolja Elpannor ( 80) - Huddinge maskincentral Panna Eldningsolja 5 Panna Eldningsolja 5 Geneta panncentral Panna Eldningsolja 1 Panna Eldningsolja 1 Viktig händelse 74-tons flisbil i drift Hållbarhetsrapport

22 Riktlinjer och policys I de ägardirektiv som Södertälje, Huddinge och Botkyrka gett bolaget anges bland annat: Fjärrvärmen utgör en viktig infrastruktur med ekonomiskt och miljömässigt stora värden i ägarkommunerna. Bolaget skall kännetecknas av en sund ekonomi, resurssnålhet och eftersträvan av lösningar för ekologisk hållbarhet. Bränslen skall användas på ett resurseffektivt sätt för att minska belastningen på miljön. Bränslen ska så långt möjligt vara förnyelsebara (icke fossila) och/eller framställda av sådant material som annars skulle ha gått till spillo t.ex. avfall från skogsbruk eller material och restprodukter, exempelvis papper, trä och plast, som dels tjänstgjort en gång och dels inte kan återanvändas eller materialåtervinnas på ett effektivt sätt. Ett normalår ska användningen av fossil eldningsolja vara mindre än 2 % för leverans till SFAB och TN och andelen förnyelsebara bränslen/returbränslen ska totalt, inklusive leveransen till Fortum vara minst 90 % (avrop av effektgaranti exkluderat). I den utvecklingsplan för Söderenergi som är under utarbetande skall förutsättningarna och konsekvenserna av att avveckla användningen av torv till 2020 beskrivas. Avfall från förbränningsanläggningarna ska behandlas på ett miljöriktigt och resurseffektivt sätt. Ekonomisk hållbarhet Söderenergi strävar efter en ekonomisk hållbarhet. Detta innebär att den fjärrvärme som säljs kan konkurrera med andra uppvärmningsformer och vara attraktiv för våra kunder. Ekonomisk hållarhet innebär också att Söderenergi har en lånsiktigt stabil ekonomi och att vi har goda och sunda affärsrelationer med våra leverantörer och kunder. Affärsetiska riktlinjer Söderenergi riktlinjer utgår från Global Compact och är styrande för våra relationer med leverantörer och är ett uttryck för en strävan mot inte minst social hållbarhet och ansvarstagande hos våra leverantörer och affärspartners: Söderenergi ska sträva efter att upprätthålla en öppen och ärlig dialog med sina intressenter. Inga former av vänskapskorruption, mutor eller bestickningar, olaglig prissamverkan eller kartellbildning eller andra former av illegal verksamhet är tillåtna. Söderenergi stöder och respekterar internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Inga former av diskriminering på grund av etniskt eller nationellt ursprung, hudfärg, kön, sexuell läggning, religion eller politisk åsikt får förekomma. Inga former av tvångsarbete eller andra former av ofrivilligt arbete är tillåtet. Barnarbete får inte förekomma. Anställda och annan personal ska vara lägst 15 år eller ha lägst den ålder som gäller för allmän skolplikt, om den är högre. Arbetstagares rätt att organisera sig i valfri arbetstagarorganisation och att förhandla kollektivt ska respekteras. Arbetstagares representanter får inte diskrimineras och ska ges möjlighet att kunna fullgöra sina uppdrag. Förpliktelser gentemot anställda enligt nationella lagar och avtal om socialt skydd ska respekteras. Lön och annan ersättning ska minst uppfylla nationella lagar, gällande avtal och allmänt accepterad standard för branschen. Leverantörers verksamhet skall kännetecknas av en säker, hälsosam och hygienisk arbetsmiljö. Samtliga bränslen som köps in ska vara spårbara. Skogsbränslen får endast köpas från leverantörer som uppfyller kraven för certifiering enligt FSC, PEFC eller motsvarande. Viktig händelse Åtgärder för att reducera damm och spill Viktig händelse Nytt brandskydd 22 Söderenergi AB

23 Miljö- och hållbarhetspolicy Innebär i korthet att Söderenergi ska: Sträva efter en hållbar utveckling som avser både ekologisk som social och ekonomisk hållbarhet. Kontinuerligt minska verksamhetens miljöpåverkan där hela kedjan från framställning och transport av bränslen till förbränning och omhändertagande av askor och avfall ingår. Upprätthålla ett förtroende hos miljömyndigheter och allmänhet med en öppen redovisning och genom att följa gällande lagar och krav. Beakta ägares och kunders krav, bland annat vad gäller val av bränslen. Beakta miljö- och hållbarhetsfrågor vid anlitande av entreprenörer och leverantörer. Begränsa negativa miljökonsekvenser av olyckor och haverier genom förebyggande åtgärder. För att uppnå detta ska Söderenergi bland annat: I huvudsak använda sådana bränslen som dels tjänstgjort minst en gång, dels inte kan återanvändas eller materialåtervinnas på ett för miljön effektivt sätt. Arbetsmiljöpolicy En god och säker arbetsmiljö är en viktig fråga för Söderenergi. Söderenergi bedriver sedan ett år 2013 ett systematiskt och förebyggande arbetsmiljöarbete enligt den internationella standarden OHSAS Styrande för detta arbete är den arbetsmiljöpolicy som antagits av Söderenergis styrelse. Vi ska arbeta systematiskt och långsiktigt med arbetsmiljöfrågor och genom tydliga mål och rutiner uppnå en säker arbetsmiljö där skador och ohälsa förebyggs. Lagstiftning, myndighetsbeslut och partsöverenskommelser utgör minimikrav för arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöarbetet ska ingå som en integrerad och naturlig del i det dagliga arbetet och ständiga förbättringar ska eftersträvas. Ansvaret för en bra och säker arbetsmiljö ligger hos cheferna. Varje medarbetare har dessutom en skyldighet att aktivt visa ett personligt engagemang och verka för sin egen och sina arbetskamraters hälsa och säkerhet. Intern samverkan och löpande utbildningsinsatser utgör en viktig bas för arbetsmiljöarbetet. Alla aktiviteter som har betydelse för arbetsmiljön omfattas av företagets ledningssystem för arbetsmiljö där såväl fysiska, psykiska och sociala förhållanden ska beaktas. Hållbarhetsrapport 2014 Här finns plats för Söderenergis årsredovisning Den kan hämtas på vår webbplats