Hållbarhetsrapport med årsredovisning 2012

Transkript

1 Hållbarhetsrapport med årsredovisning 2012

2 Söderenergi i korthet öderenergi producerar fjärrvärme och el S och ägs av Huddinge, Botkyrka och Södertälje kommuner. Fjärrvärmen säljs av distributionsbolagen Södertörns Fjärrvärme i Huddinge, Botkyrka och Salem samt av Telge Nät i Södertälje och Nykvarn. Vi har även ett produktionssamarbete med Fortum och försörjer periodvis delar av södra och centrala Stockholm med fjärrvärme. Den el som Söderenergi producerar leds ut på det nationella elnätet och säljs på den nordiska elbörsen Nordpool. Sammantaget producerar vi värme för cirka hushåll samt kontor och industrier, dessutom el som räcker till villors hushållsbehov. Utöver el och värme producerar vi även ånga för läkemedelsproduktionen på AstraZenecas fabrik i Gärtuna samt hetvatten till Scanias lackeringsverkstad i Södertälje. De större anläggningarna inom Söderenergi är Igelstaverket som innefattar Igelsta värmeverk och Igelsta kraftvärmeverk i Södertälje samt Fittjaverket i Botkyrka. Dessutom har vi två reservanläggningar, Geneta panncentral och Huddinge maskincentral. Vi eldar främst med bio- och returbränslen och samtliga anläggningar är miljöcertifierade enligt ISO Vår affärsidé Vi ska producera värme och el på ett sådant sätt att det gör det möjligt för våra kunder att sälja värme med god konkurrenskraft, hög leveranssäkerhet och en stark miljöprofil. Det gör vi genom att producera värme och el med högsta kvalitet med bästa kunnande, högsta servicenivå och en fullgod kunskap om fjärrvärmens marknadsförutsättningar. Igelsta kraftvärmeverk. Från Nykvarn i söder till Stockholms innerstad i norr Söderenergi försörjer via distributörerna Telge Nät och Södertörns Fjärrvärme cirka hushåll, kontor och lokaler i Nykvarn, Södertälje, Botkyrka, Salem och Huddinge med fjärrvärme. Dessutom exporterar vi värme till Stockholm som motsvarar förbrukningen i hushåll. Total värmeproduktion ca GWh per år och elproduktion ca 550 GWh per år. 2 Söderenergi AB

3 Viktiga händelser under 2012 Vi har under året haft en hög tillgänglighet i basproduktionen och kunnat överträffa det budgeterade resultatet om 54 Mkr. Slutresultatet efter finansnetto blev 103 Mkr. Ett projekt för att utveckla målstyrning enligt Leanfilosofin har genomförts under året. En omfattande revision av Söderenergis anläggningar genomfördes under sommaren där den största åtgärden var att byta ut panelväggarna i Panna 1 i Igelstaverket. Karin Medin, vd Söderenergi tog emot priset Årets Klimatkomet 2012 av Mikael Stöhr, fd vd Green Cargo. Under året har vi ökat returflisinblandningen i kraftvärmepannan samt påbörjat tester med ökad effekt. En genomgripande genomgång av verksamhetens processer för att finna förbättringar och därmed effektivisera verksamheten har gjorts under året. Söderenergi blev utsedd av Green Cargo till Årets klimatkomet 2012 En förstudie för att öka bränsleytor och effektivisera bränslehanteringen har genomförts av Sweco. Till ny ordförande för Söderenergi utsågs kommunstyrelsens ordförande i Södertälje Boel Godner. Innehåll Söderenergi i korthet... 2 Viktiga händelser under VD-ord: Intensivt år med goda resultat... 4 Omvärld och riskhantering... 6 Ägande och styrning... 8 Mål 2013 för långsiktig konkurrenskraft... 9 Söderenergi hållbarhet Produktion och ekonomi Miljö- och resursfrågor Medarbetare och socialt ansvar Nyckeltal Koncernens kassaflödesanalys... 7 Moderbolagets resultaträkning... 8 Moderbolagets balansräkning... 9 Moderbolagets kassaflödesanalys Noter Revisionsberättelse Årsredovisning (separat broschyr i omslagsficka) Förvaltningsberättelse... 2 Dispositioner... 4 Koncernens resultaträkning... 5 Koncernens balansräkning... 5 Hållbarhetsrapport

4 Intensivt år i ser tillbaka på ett intensivt år där vi V ägnat mycket kraft åt vidareutveckling, trimning och effektivisering av verksamheten. Jag kan samtidigt med glädje konstatera att vi kunnat leverera över förväntan, 49 Mkr utöver budget men inte utan utmaningar. Samtliga anläggningar har gått bra mycket tack vare ett bra samarbete mellan olika avdelningar på företaget och ett bra lagarbete vilket bland annat sommarens revisionsperiod visade prov på. Under året har vi tagit över kraftvärmeverket helt och hållet och är väldigt nöjda med anläggningen som levererar enligt plan. Under året startade också tester för att pröva möjligheten att få ut ännu mer effekt av kraftvärmeverket. Produktionssamarbetet med Fortum där alla anläggningar i det gemensamma systemet nyttjas på mest effektiva sätt har utfallit väl. Styrande omvärldsfaktorer Elprisutvecklingen med låga elpriser har fortsatt under året, vilket försämrade värdet av elproduktionen. Glädjande är att elcertifikatpriserna som formligen dök under 2010 och 2011 nu i slutet av 2012 har vänt uppåt igen. Den ökning som vi sett tidigare av priser för skogsbränsle har mattats av. Nyttja resurser på bästa sätt Att nyttja resurser som inte kan återanvändas till något annat än att utvinna energi ur dem är en av fjärrvärmens stora fördelar. Det bidrar till både högre resurseffektivitet och till en bättre miljö. Vi arbetar vidare med att så långt det är möjligt nyttja returbränslen dvs returflis som till stor del består av byggavfall samt papper, plast och trä från kontor och industrier som inte kan återvinnas igen. Resurseffektiviteten mäts i hur mycket primär energi som åtgår i omvandlingen från råvara till konsumerad energi. Eftersom vi har så hög andel retur- och skogsbränslen är primärenergifaktorn låg, vilket visar på en hög resurseffektivitet. Se mer om detta på sidan 16. Att förbättra bränslelogistiken och lagerkapaciteten Karin Medin, vd för Söderenergi är en angelägen fråga. Konsultföretaget Sweco slutförde under hösten en studie som visar på en stor potential för en mer effektiv bränslelogistik. Vi kommer fortsätta att arbeta vidare med deras förslag under Under 2012 tog vi ett litet steg vidare i denna fråga genom att dels förbättra bränsleinmatningen, dels bygga Våra anläggningar och användning av returbränslen fortsätter att dra till sig intresse från både Sverige och utlandet. Bland besökarna under året var t.ex. Nigerias energiminister som intresserade sig för vår användning av utsorterat avfall. Bilden visar ett studiebesök av internationella bioenergiexperter från ISO som arbetar med certifiering av bränslen. Kirsi Kortesluoma, drifttekniker, visar Söderenergis kvalitetskontroll av bränslen. 4 Söderenergi AB

5 med goda resultat om för att skapa bättre flexibilitet i våra bränslelager till kraftvärmeverket. Ett annat angeläget projekt är att bereda nya lokaler för stora delar av Söderenergis personal som idag sitter i utslitna tillfälliga baracker och som vi år för år fått söka förnyat tillstånd för. Detta är inte längre hållbart och i slutet av året fattade styrelsen ett beslut att påbörja en projektering av nya kontorslokaler vid Igelstaverket. Ekraft leanfilosofin i Söderenergi Det målstyrningsarbete som vi startade med 2011 har intensifierats under Vi har genomfört en kartläggning av våra övergripande processer, information och IT-system för att finna förbättringar, synergier och få stöd för framtida utveckling. Hela personalen har utbildats i och involverats i Ekraft som är Söderenergis förbättringsarbete enligt Leanfilosofin. En särskild tjänst har inför 2013 skapats för att stödja chefer och medarbetare i det fortsatta arbetet med vår verksamhetsutveckling. Andra åtgärder i effektiviseringen har varit ett ökat fokus på upphandling och styrning av entreprenörer samt det goda arbetet som gjorts av ägarkommunernas internbank med att sänka kapitalkostnaderna. Arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet har stärkts under året. Samtliga entreprenörer måste genomgå en arbetsmiljö- och säkerhetsutbildning. Även samtliga anställda på Söderenergi har genomgått säkerhetsutbildning. Årets Klimatkomet I juni blev Söderenergi utsedda till Årets klimatkomet av Green Cargo. Utmärkelsen ges till ett företag som utifrån sina förutsättningar gjort stora förbättringar av sin logistiks klimatpåverkan. Motiveringen för priset var att Söderenergi är pionjärer i Sverige när det gäller transporter av flis med tåg. Inför 2013 Vi fortsätter på det inslagna spåret med att vidareutveckla och effektivisera verksamheten på Söderenergi. Av stor vikt för fjärrvärmeaffären framöver är att lyfta fram fjärrvärmens fördelar och dess roll i ett hållbart samhälle Hela personalen har under året utbildats i och involverats i Ekraft som är Söderenergis förbättringsarbete enligt Leanfilosofin. i samarbete med våra kunder, distributionsbolagen Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät. Vi fortsätter arbetet med att etablera en långsiktig utvecklingsplan för Söderenergi. Avslutningsvis är jag stolt över mina duktiga medarbetare som genomfört ett mycket bra arbete med goda resultat under året. Jag vill också tacka alla våra samarbetspartners, entreprenörer och inte minst vår styrelse med Boel Godner som ny ordförande, för det goda samarbetet. Karin Medin vd, Söderenergi Effektivisering av bränslelager och bränslehantering är en prioriterad fråga. På bilden har vår nya avbalningsmaskin anlänt. Den medför att balar med bränslekross kommer att kunna tas emot på ett mer effektivt sätt. Hållbarhetsrapport

6 Omvärld och Igelsta kraftvärmeverk i Södertälje. Bio- och returbränslen ställer höga krav på logistik och bränslehantering. Cirka 200 fartyg per år lossas i Igelstaverkets hamn. öderenergis verksamhet och ekonomi är i hög Sgrad beroende av vad som händer i omvärlden. Vi påverkas bland annat av politiska beslut nationellt och i EU, vad som sker på el- och värmemarknaden samt den tekniska utvecklingen. Klimat och miljö Klimatfrågan är en global utmaning och kan förväntas stärka fjärrvärmens roll mot andra uppvärmningsformer. Ett tecken är att resurseffektiv kraftvärme framhålls som en föredömlig teknik på EU-nivå och det nya energieffektiviseringsdirektivet främjar en utbyggnad av kraftvärme. En europeisk marknad för ursprungsgarantier för miljövänlig el växer fram parallellt med certifikatsystemet och kan på sikt ge en extra intäkt för vår elproduktion. Det är av stor vikt såväl för den lokala acceptansen som för fjärrvärmens konkurrenskraft i regionen, att miljöfördelarna med Söderenergis värme- och elproduktion lyfts fram. Det kräver ett gott samarbete med distributionsbolagen och en tydlighet i kommunikationen. Fokus för Söderenergi ligger fortsatt på att minska de fossila koldioxidutsläppen och på att utnyttja bränsleresurser som annars skulle gå till spillo. Frågor om biobränslens ursprung och balans i ekosystemen kommer att bli viktigare i takt med ett ökat nyttjande av biobränslen. Söderenergi har därför ställt upp egna krav för de bränslen vi tar emot, och det pågår en process nationellt och inom EU att ta fram kriterier för biobränslen ur hållbarhetssynpunkt. Det är väsentligt att vi kontinuerligt följer upp att kraven uppfylls. Söderenergis satsning på klimatvänliga bränslen med låga koldioxidutsläpp förväntas ge ekonomiska fördelar vid tilldelandet av utsläppsrätter för kommande handelsperiod ( ). Något besked om tilldelningen har ännu inte erhållits när detta skrivs (februari 2013). Framtida värmemarknad EU:s och Sveriges mål kring energieffektivisering kommer att leda till ett lägre värmebehov i fastighetsbeståndet på sikt vilket förväntas leda till en lägre värmeproduktion för Söderenergi. I ett treårs-perspektiv kommer även värmeutbytet med Fortum Värme förväntas minska genom att Fortum utvecklar sin egen värmeproduktion. För en god planering kommer det att erfordras ett gemensamt arbete med såväl SFAB och Telge Nät som med Fortum Värme. Utbyggnadsmöjligheter Produktionsanläggningar för fjärrvärme med tillhörande bränslehantering ger upphov till buller, lukt, damm och omfattande transporter och därmed fordras ett skyddsavstånd kring anläggningarna. Samtidigt växer alla tätorter och det skapas en konkurrens om markanvändningen kring fjärrvärmeverken. Samhällets inriktning mot förnybara bränslen (biooch returbränslen) ställer ökade krav på ytor för bränslehantering och bränslelagring. Söderenergi har behov av ökade ytor för bränslehantering i första hand kring Igelstaverket för att effektivisera logistiken. Vidare är det av största vikt att behålla ett skyddsavstånd kring våra anläggningar som gör det möjligt att driva och fortsätta utveckla verksamheten utan att skapa olägenheter för boende och andra kringliggande verksamheter. Det finns också ett regionalt behov av nya kraftvärmeanläggningar och på längre sikt är Igelsta en attraktiv lokalisering för en utbyggnad. Med möjlighet till egen hamn och relativt stort avstånd till omgivande bebyggelse är det ett av de bästa lägen i regionen. Mot denna bakgrund är det viktigt med en långsiktig utvecklingsplan för Söderenergi som även beskriver hur vi bör agera för att behålla önskade utvecklingsmöjligheter. 6 Söderenergi AB

7 riskhantering e största affärsriskerna i Söderenergis verk- Dsamhet är kopplade till tillgång och pris på bränslen samt marknadspriser på el och elcertifikat. Bränslemarknad Söderenergis viktigaste bränslen är skogsflis och olika former av returbränslen. Av dessa är utbudet av returbränslen mest osäkert. Marknaderna, såväl de inhemska som på kontinenten, är små och styrs i hög grad av miljöpolitiska styrmedel. Uppbyggnad av lokal förbränningskapacitet förändrar också utbudet. Inhemsk returflis har för närvarande stagnerat och prisutvecklingen är stabil. Utbudet av importerad returflis ökar och vi ser fram emot en fortsatt uppbyggnad till bra prisnivåer. Skogsbränslemarknaden är större och volymerna tillräckliga. Prisutvecklingen som för något år sedan skenade, bedöms ha en lugnare utveckling under de närmaste åren. Marknader för elförsäljning och elcertifikat Elpriset är helt marknadsbaserat och styrs i huvudsak av tillgång på vatten till vattenkraftverken, och i viss mån av tillgången på kärnkraft samt priset på kol och utsläppsrätter. I motsats till bränslemarknaden finns möjlighet till finansiell prissäkring för att reducera risken i priset. Elcertifikaten, som erhålls för elproduktion med förnybara bränslen, är i dag en väsentlig del av bolagets intäkt. Prisnivån, som sjönk under 2011, har under 2012 stigit med ca 30%. Från och med 2012 ingår Norge i certifikatsystemet. Utöver elcertifikat, som är ett stödsystem för förnyelsebar energi, växer det även fram en kunddriven marknad för ursprungsgarantier. Ursprungsgarantier, utfärdade enligt förnybarhetsdirektivet, har som enda uppgift att utgöra bevis för slutkunden på att en viss andel eller mängd energi producerats från förnybara energikällor. En konsument av el som vill visa att de köpt förnybar ( grön ) el kan alltså köpa ursprungsgarantier som ett komplement till den fysiska elen. En ursprungsgaranti, motsvarande 1 MWh, kan utfärdas och registreras för varje energienhet som produceras. En ursprungsgaranti kan endast utfärdas och annulleras en gång. Söderenergi använder i första hand ursprungsgarantierna för att täcka upp för den el som används i den egna verksamheten (ca 140 GWh). Resterande ursprungsgarantier säljs till marknadspris. Finansiella risker och prisrisker Riskpolicy för hantering av prisrisker i energiaffären samt finansieringspolicy fastställdes av styrelsen i oktober 2011 för att på ett sammanhållet sätt reglera Söderenergis utvecklade verksamhet med elproduktion och väsentligt ökad värmeproduktion. Dessa policys har under året legat till grund för hanteringen av alla finansiella risker. Hållbarhetsrapport

8 Ägande och styrning öderenergi ägs gemensamt av Botkyrka, Hud- S dinge och Södertälje kommun via de kommunala bolagen Södertörns Energi AB och Telge AB. Bolaget producerar fjärrvärme för dessa kommuner samt till Salems och Nykvarns kommuner. Den producerade värmen levereras till Södertörns Fjärrvärme AB (SFAB) och Telge Nät AB (TN) som i sin tur distribuerar och marknadsför fjärrvärme till slutkunderna inom kommunerna. I syfte att sänka fjärrvärmepriset till Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät producerar Söderenergi även el, ånga och hetvatten samt levererar fjärrvärme till Fortum Värme. Figur 2. Ägarstruktur för Söderenergi AB. Som grund för Söderenergis verksamhet finns ett konsortialavtal tecknat mellan ägarbolagen. Vidare finns ägardirektiv som mer detaljerat anger hur företaget bör styras och vad bolaget ska uppnå. Ägardirektiven har reviderats under 2012 och kommer att beslutas i början av I det nya ägardirektivet slås fast att fjärrvärme utgör en viktig infrastruktur som bidrar med ekonomiskt och miljömässigt stora värden för ägarkommunerna. Några viktiga punkter ur de kommande ägardirektiven Söderenergi skall bidra till att säkra fjärrvärmens konkurrenskraft. Bolaget skall kännetecknas av en sund ekonomi, resurssnålhet och eftersträvan av lösningar för ekologisk hållbarhet. Produktionen av värme och el skall ske till lägsta möjliga kostnad, med hög leveranssäkerhet och med bränslen som till övervägande del baseras på biobränslen, avfallsbränslen eller återvunna material. Bolaget skall samverka med SFAB och TN för att åstadkomma lösningar som är lönsamma för hela den samlade fjärrvärmeaffären och för att utveckla en långsiktigt ekonomisk hållbar fjärrvärmeaffär i ägarkommunerna. Bolaget skall under perioden fortsatt effektivisera verksamheten, bl a genom att utveckla sitt interna arbetssätt med hjälp av målstyrning och leanfilosofi för att skapa bättre resultat. En prismodell mellan Söderenergi och värmedistributörerna SFAB och TN skall utarbetas för tre år i taget. Aktuell prismodell gäller Bolaget skall vid utgången av 2015 ha ett eget kapital om minst 250 mkr efter återbetalning av aktieägartillskott. I syfte att uppnå erforderligt kapital skall ägarna avstå från utdelning under perioden Bolaget skall vara miljöcertifierat och senast under 2013 även vara arbetsmiljöcertifierat. Bränslen skall användas på ett resurseffektivt sätt för att minska belastningen på miljön. Bränslen skall så långt möjligt vara förnyelsebara (icke fossila) och/eller framställda av sådant material som annars skulle gå till spillo. Ett normalår skall användningen av fossil eldningsolja vara mindre än 2% för leverans till SFAB och TN och andelen förnyelsebara bränslen/returbränslen ska totalt, inklusive leveransen till Fortum, vara 90%. 8 Elever från Brunnsängsskolan i Södertälje på studiebesök i Igelsta kraftvärmeverk.

9 Mål 2013 för långsiktig konkurrenskraft arje år uppdaterar vi vår affärsplan. Således V är det affärsplanen för som styr vårt arbete. Med grund i de kommande ägardirektiven och den omvärldsanalys och risköversyn som vi kontinuerligt uppdaterar har ett antal mål formulerats. Söderenergis affärsidé innebär att producera värme som gör det möjligt för distributörerna av fjärrvärme, våra kunder Telge Nät och Södertörns Fjärrvärme att sälja värme med god konkurrenskraft, hög leveranssäkerhet och en stark miljöprofil. För att leva upp till vår affärsidé strävar vi efter att ha en produktion i världsklass som präglas av resurssnålhet, hållbarhet samt hög leveranssäkerhet. Vi ska fortsatt ligga i framkant i att finna och kunna nyttja nya ekonomiska och miljömässigt hållbara bränslen till våra anläggningar för att skapa en god bränsleflexibilitet. Våra ledstjärnor Produktion i världsklass Hållbarhet och resurssnålhet Långsiktig regional aktör Framkant avseende bränsleflexibilitet Öppenhet, samarbete och personligt ägarskap Fjärde största fjärrvärmeproducent Söderenergi är den fjärde största producenten av fjärrvärme i Sverige och ska även fortsättningsvis vara en långsiktig regional aktör. Under 2013 kommer vi fortsatt att arbeta för ett förbättrat samarbete med ägare, kommunernas tjänstemän samt våra kunder för en ömsesidig framåtriktad utveckling av hela fjärrvärmeaffären. För att säkra produktionen av prisvärd, hållbar fjärrvärme och dess långsiktiga konkurrenskraft kommer det arbete som redan inletts för att ta fram en långsiktig utvecklingsplan för Söderenergi att fördjupas tillsammans med distributörerna SFAB och TN. Planen innefattar ekonomisk utveckling, investeringar och utbyggnadsmöjligheter. En ur effektivitetssynpunkt angelägen fråga är dels att ytterligare utveckla och effektivisera vår bränslelogistik, dels att på kort sikt finna en lösning på de begränsade lagerytor för bränslen som finns idag på Igelstaverket. Resultaten från en utredning som genomfördes under 2012 kommer under året att fördjupas och resultera i ett antal projekt för att ge ytterligare underlag för lönsamma effektiviseringsåtgärder. Martin Hedberg, Christer Hillblom och Magnus Arnersten, El & automation, kontrollerar mätvärden. Tester för att öka prestandan i kraftvärmeverket har under 2012 utfallit väl och nytt miljötillstånd kommer att sökas för att kunna permanenta den högre effekten. En långsiktig underhållsplan, baserad på tillgänglighet per panna kommer att tas fram under året för att ligga till underlag för den långsiktiga utvecklingsplanen. Under 2012 har vi lagt grunden till en ökad målstyrning utifrån leanfilosofin och processkartläggning. Arbetet fortsätter under Certifiering av vårt arbetsmiljöarbete enligt OHSAS ska slutföras under Projektering av nytt kontor för Söderenergis anställda genomförs under året, efter beslut i styrelsen. Bertil Wiklund, Driftavdelningen, kontrollerar en pump i Fittjaverket. Hållbarhetsrapport

10 Söderenergi hållbarhet edan har vi samlat ett antal policys, styrande dokument och nyckeltal som styr Söderenergi mot N ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Ekonomiskt hållbart Miljömässigt hållbart Socialt hållbart Innebörd En effektiv produktion av fjärrvärme som ska göra det möjligt för våra kunder distributörerna Telge Nät och Södertörns Fjärrvärme att sälja värme med god konkurrenskraft och hög leveranssäkerhet. Produktionen av fjärrvärme och el ska ske på ett miljöriktigt sätt. Enligt ägardirektiven ska den fossila andelen av koldioxidutsläppen 2010 vara högst 20%. Vid val av bränslen görs en samlad bedömning av miljöeffekter, resurshushållning och ekonomi. Vi ska erbjuda våra medarbetare en säker och attraktiv arbetsplats där man utvecklas och trivs. Våra affärer ska ske enligt affärsetiska principer som bland annat uttrycks i Global Compact. Nyckeltal 2012 Eget kapital, mkr 187 Resultat, mkr 103 Leveranskvalitet 6 (antal avvikelser) Produktionskostnad 334 (kr/mwh) Tillgänglighet bas- 96,8 produktion, % Miljönyckeltal 2012 TN/SFAB Fortum El-prod. Resurs- 0,14 0,32 0,19 effektivitet primärenergifaktor CO g/kwh NO X mg/kwh Svavel mg/kwh Förnybar/ 94,3 81,8 99,6 återvunnen andel i % - eldnings- 1,0 1,7 0,3 olja, % - torv, % 4,6 16, Tillbud/olyckor (antal) 18 Allvarligare olyckor och 2 tillbud rapporterade till Arbetsmiljöverket Sjukfrånvaro, % 3,4 Omsättning personal, % 6,7 Styrning Ägardirektiv sätter ramar för vår verksamhet. Finanspolicy sätter ramar för finansiella risker. Prisriskpolicy hanterar prisrisker i energiaffärer. Inköpspolicy reglerar att våra inköp sker på ett konkurrensneutralt och effektivt sätt. Ägardirektiv sätter ramar. Miljö- och hållbarhetspolicy anger hur vi ska minska vår miljöpåverkan samt styr inriktningen för val av bränslen, dvs att i huvudsak använda bränslen som dels tjänstgjort minst en gång, dels inte kan återanvändas på ett för miljön effektivt sätt. Certifiering enligt ISO Affärsetiska riktlinjer anger hur vi ska förhålla oss till leverantörer och entreprenörer. Här finns bl a riktlinjer för etiskt och miljömässigt försvarbara inköp av bränslen. Kommunikationspolicy anger grundläggande principer för kommunikationen internt och externt i företaget. Alkohol- och drogpolicy. Mångfaldsplan syftar bl a till en jämn fördelning av personalen utifrån kön, ålder m m samt motverka diskriminering. 10 Söderenergi AB

11 Produktion och ekonomi öderenergis huvuduppgift är att producera S fjärrvärme som levereras till Södertörns Fjärrvärme AB samt Telge Nät. Det hopkopplade fjärrvärmesystemet i kommunerna är även anslutet till Fortum Värmes fjärrvärmenät i Stockholm (se sidan 2). Söderenergi har ett produktionssamarbete med Fortum, som innebär att alla produktionsanläggningar i det gemensamma systemet utnyttjas på ett effektivt sätt. Genom samarbetet ökar Söderenergis produktion. Utöver produktionen av värme producerar Söderenergi sedan 2010 även el i det nya kraftvärmeverket. Genom att elen i huvudsak produceras med förnybara bränslen skogsflis och returbränslen erhåller Söderenergi också elcertifikat som bidrar till en ökad intäkt. Sedan tidigare produceras även ånga till AstraZeneca samt, i mindre omfattning, hetvatten för industriändamål. Produktionen av el, ånga och hetvatten samt värmeproduktionen för Fortum bidrar till att hålla ett lågt produktionspris för huvudleveransen till Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät. Några grundstenar Söderenergi har sedan början av 1990-talet en långsiktig strategi för att fjärrvärmesystemet ska utgöra en del i ett miljövänligt, resurssnålt och hållbart samhälle. Kol, som tidigare var huvudbränsle, har ersatts med bio- och returbränslen. Ett viktigt steg i hållbarhetsstrategin är den nya anläggningen, Igelsta kraftvärmeverk, som tillfört att vi även kan producera el på ett miljö- och klimatvänligt sätt. Med det tillskottet har andelen fossila bränslen i systemet kunnat reduceras ytterligare och idag utgör eldningsolja endast några procent av den totala bränsleanvändningen. I hållbarhetssträvandena ingår även att utforma en så bra bränslelogistik som möjligt. En stor del av våra bränslen kommer idag med båt från Östersjö- och Nordsjöre- gionen. Med uppbyggnaden av den nya järnvägsterminalen i Nykvarn kan bränslen från olika delar av Sverige transporteras på ett resurseffektivt och miljövänligt sätt. Produktion och ekonomi 2012 Vädret har i stort varit normalt under året med en regnig sommar och en mycket kall december. Producerad värme för Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät uppgår i stort till budget. Detsamma gäller elproduktionen. Utbytet med Fortum Värme har gått över förväntan och värmeleveransen till Stockholm är sammantaget cirka 100 GWh över budget. Tillgängligheten för basproduktionen har under året överträffat budgeterad nivå. Några korta inspektionsstopp har gjorts under året på kraftvärmeverket. Panna 1 kunde med återkommande åtgärder hållas i drift under våren. Efter revisionsperioden i sommar, då bland annat delar av pannväggen byttes samt slangfiltret renoverades, har tillgängligheten varit hög. Bränslepriserna har överlag varit fallande under året vilket gynnat det ekonomiska utfallet. Priset på elcertifikat har stigit sakta under året, medan priset på el varit lågt i januari samt från sommaren och framåt. Värmeleveransen för år 2012 framgår av tabellen nedan. I Söderenergis leverans av värme ingår 23 GWh som importerats från Fortum Värme. Gunnar Öberg och Risto Rautio, Driftavdelningen, i styrrummet på kraftvärmeverket. Värmeleverans i GWh Södertörns Fjärrvärme AB Telge Nät AB varav ångleverans hetvatten 6 2 Fortum Värme Överföringsförluster, 33 6 Söderenergis andel Summa I våra anläggningar eldar vi drygt 3 miljoner m 3 bränslen, vilket ställer stora krav på logistik och lagerytor. Till bränsleterminalen i Nykvarn anländer ton skogsflis med tåg varje år. Hållbarhetsrapport 2012 Elproduktion i GWh Summa

12 Produktion Produktion 2012 Värme GWh Igelsta kraftvärmeverk Panna 1, Igelsta 462 Panna 2, Igelsta 230 Panna 3, Igelsta 393 Panna 4, Fittjaverket 262 Geneta PC och Huddinge MC 0 Spillvärme 5 STG & EL 8 Totalt värmeproduktion Import från Fortum 48 Totalt Söderenergi inkl import El GWh Igelsta kraftvärmeverk 536 Totalt inkl elproduktion Bränslestrategi Söderenergi siktar så långt det är möjligt och rimligt ur hållbarhetssynpunkt på att använda förnybara bränslen. Dessa är antingen skogsbränslen som utgör rester från skogsbruket eller så kallade returbränslen bestående av utsorterat papper, plast och trä från kontor, byggen och industrier. Genom att utnyttja returbränslen använder vi energin för att producera värme och el och minskar samhällets avfallsproblem. Det handlar om att nyttja resurser som inte kan återanvändas till nya produkter i samhället. Vi har en flexibilitet i våra anläggningar för att elda denna typ av bränslen och har sedan länge arbetat med att hitta lämpliga avfallsströmmar och att skapa en marknad för dem samt arbetat med kvalitetssäkring av dessa bränslen. Detta gör att vi byggt en bred kompetens i företaget för att hantera returbränslen. I våra fem anläggningar eldar vi drygt 1 miljon ton, motsvarande 3 miljoner kubikmeter, bränslen per år. 18 % 32 % 7% 92 % ( 7 % ) 1 % 7 % 1 % 9 % Förnybart/ återvunnet varav plast 33 % Eldningsolja Torv Träpellets/ barkpellets Skogsflis Returflis Bränslekross Bioolja (tallbeckolja) Torv Eldningsolja Övrigt Bränsleförbrukning 2012 GWh Trä-/barkpellets 287 Skogsflis Returflis Bränslekross *) 578 Torv 215 Eldningsolja 33 Bioolja (tallbeck) 17 Slamblandning (AstraZeneca) Bränslemix 2012 för värme- och elproduktion Värmelev till Fortum- Elpro- SFAB och TN leverans duktion Trä-/barkpellets 3,0% 28,7% Skogsflis 27,8% 9,1% 60,9% Returflis 28,6% 32,6% 35,4% Bränslekross *) 34,7% 9,7% 3,3% Torv 4,6% 16,5% Eldningsolja 1,1% 1,7% 0,4% Bioolja (tallbeck) 0,2% 1,7% 100% 100% 100% *) Utsorterat avfall, dvs papper, plast och trä som inte kan återanvändas. Bränsleförsörjning 2012 Bränslena kommer från ett fyrtiotal leverantörer från olika delar av Sverige och tio andra länder. Logistiken är oerhört viktig då lagerytorna vid våra verk är mycket begränsade. Lokaliseringen av Igelstaverket vid inloppet till Södertälje kanal är mycket god för att ta emot båttrafik. Det mesta, cirka ton, kommer med båt till Igelsta hamn. Drygt ton skogsflis kommer med tåg till vår tågterminal i Nykvarn från olika delar i Sverige och cirka ton kommer direkt med lastbil till våra anläggningar. Utöver detta nyttjar vi Stora Vika där vi har lagerkapacitet. Från och med 2012 har vi avtalat om ett nytt lager i Oxelösunds hamn där vi kan lagra upp till ton träpellets. En mycket glädjande utveckling under andra halvan av året är sänkta priser överlag på de bränslemarknader som vi handlar på. Störst genomslag ekonomiskt får vi dock när vi ersätter dyrare bränslen med billigare alternativ såsom till exempel genom att öka användningen av returflis och minska andelen skogsflis, vilket vi systematiskt arbetar med. Vår aktiva närvaro på flera marknader samtidigt gör oss mindre utsatta för snabba kast men ställer samtidigt krav på att ständigt upprätthålla nödvändig marknadskompetens. Här är vårt samarbete med Efo AB, ett inköpsbolag som Söderenergi samäger med åtta andra kommunala energibolag, mycket värdefullt. Fartygsfrakter är ett viktigt transportslag för Söder- Figur 3. Bränslemix för värme- och elproduktion Definition enligt överenskommelse mellan Värmemarknadskommitten, som utgörs av Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sabo, och Svensk Fjärrvärme. 12 Söderenergi AB

13 och ekonomi energi, och därmed också en betydande kostnadspost. Tåg i kombination med vår terminal i Nykvarn är ett annat viktigt logistiksystem som är robust, pålitligt och nödvändigt för att vi ska klara försörjningen. Nästa steg i att utveckla logistiken och minska sårbarheten är att utveckla våra lagerytor runt Igelstaverket. Vi ser också över hur vi kan effektivisera hamnen och på möjligheten att ta in större båtar. Elhandel Det har varit ett nederbördsrikt år där överskottet i vattenmagasin pendlat mellan TWh under året. I frånvaro av längre perioder med stark kyla innebar den goda tillgången på vattenkraft och lågkonjunktur låga spotpriser på el. Det genomsnittliga systempriset på Nord Pool Spot uppgick till 272 kr/mwh, en minskning med en tredjedel jämfört med år 2011 och nästan en halvering jämfört med år Vi fick en torrare avslutning av året där spotpriserna letade sig uppåt under december och året avslutades med ca 3 TWh mera i magasinen än normalt. För att trygga intäkterna görs en finansiell säkring av framtida elpriser i enlighet med fastlagd policy. Elcertifikatmarknaden utvidgades 2012 till att även omfatta Norge. Marknaden har vänt och priserna har stigit med ca 30 % under året. Andelen bio- och returbränslen i Igelsta Kraftvärmeverk som berättigar till elcertifikat var 96 % och antalet erhållna elcertifikat blev stycken. Söderenergi har beslutat att använda en del av ursprungsgarantierna (se sidan 7 Omvärld ) vi erhåller för den förnyelsebara elproduktionen i kraftvärmeanläggningen till att täcka upp för den egna elförbrukningen (ca MWh), resterande del säljs löpande till marknadspris. Resultat 2012 Resultatet för 2012 uppgick till 103 Mkr. Det är väsentligt högre än vad som förväntades i budgeten för året (54 Mkr). De främsta anledningarna till avvikelsen är: hög tillgänglighet förbättrad driftoptimering samt optimering av bränslemix effektiviseringar lägre bränslepriser än budgeterat ökad värmeförsäljning internbankens arbete. Investeringar Årets investeringar uppgick till 85,7 Mkr (44,6 Mkr). Under året har resurserna främst fokuserats på investeringar i våra viktiga baspannor. Framför allt i omfattande investeringar i panna 1 (Igelstaverket), där bl.a. panelväggar och rostern bytts ut och förbättring gjorts av dyshuset. Förbättringar i bränslelogistiken har också skett liksom fortsatta investeringar i fjärrvärmeledningen mellan Fittja och Igelsta. Därutöver har ett flertal mindre förbättrings- och reinvesteringsprojekt genomförts. Hållbarhetsrapport 2012 Anders Andersson, avd. Mek-Underhåll, smörjer en pump i Fittjaverket. Effektivitet En grundläggande förutsättning för Söderenergi är att arbeta med att effektivisera produktionen och skapa ett produktionssystem som baseras på hållbara, miljö- och klimatvänliga bränslen. Det har inneburit stora investeringar i ombyggnader för bio- och returbränslen och i uppförandet av det nya kraftvärmeverket med resurseffektiv produktion av värme och el. Samtidigt har en kontinuerlig process drivits för att hitta nya bränsleslag i syfte att sänka produktionskostnaden. Under 2012 har vi till exempel med framgång kunnat öka andelen returflis i kraftvärmeverket och minska delen skogsbränsle. Arbetet med att hitta optimal bränslemix kommer att fortskrida, där målet är att kunna blanda in så stor andel returbränsle som möjligt utan att äventyra statusen på kraftvärmepannan. Under 2012 har också, på prov, effekten i kraftvärmeverket höjts. Proven har varit framgångsrika och resulterat i en kontinuerlig effektökning på cirka 5%. Även samarbetet med Fortum Värme syftar till att gemensamt använda de produktionsresurser som finns för att på effektivast möjliga sätt producera värme till det sammankopplade fjärrvärmesystemet och utbytet har under 2012 var det högsta hittills. Under året har vi även arbetat med att utveckla organisation och administration så att hela processen att producera värme ska ske på ett resurseffektivt sätt. Leankonceptet håller på att etableras i bolaget med en tydlig målstyrning och ett ständigt förbättringsarbete som omfattar alla anställda. Därutöver har ett ökat fokus på upphandling och styrning av externa entreprenörer samt ökade insatser för att analysera och planera erforderliga underhållsåtgärder gett tydliga resultat, som även är påvisbara i det ekonomiska resultatet. En stor del av Söderenergis kostnader utgörs av kapitalkostnader, och här har under 2012 ett gott arbete gjorts, i huvudsak av den internbank som ägarkommunerna tillsammans skapat, med att finna gynnsamma finansieringsformer som sänkt kapitalkostnaderna utöver den förväntan som fanns i budgeten. 13

14 Miljö- och iljö- och resursfrågorna står i fokus för M Söderenergis verksamhet. Resurseffektivitet är en fråga som växer sig allt starkare i takt med ökad konsumtion och en begränsad tillgång till resurser. Mindre användning av naturresurser leder till en ökad hållbarhet och lägre påverkan på miljö och klimat. Vid produktion av värme och el genom förbränning finns en rad centrala miljö- och resursfrågor, de viktigaste är: Vilka bränslen och andra naturresurser som används för att producera el och värme. Valet påverkar såväl resurshushållningen som t ex utsläppen av föroreningar. På vilket sätt bränsle och restprodukter transporteras till och från produktionsanläggningarna, vilket påverkar både resurshushållningen och miljöbelastningen. Utsläpp av föroreningar till luft och vatten från produktionen. Avgörande är både vilka bränslen som används och vilka reningstekniker som tilllämpas. Hur restprodukter och avfall från produktionen omhändertas. Styrande för vårt arbete är miljö- och håll barhetspolicyn. Samtliga anläggningar i Söderenergi är dess utom certifierade enligt miljöledningssystemet ISO Det innebär att vi har åtagit oss att genomföra mer omfattande miljöåtgärder än vad som krävs enligt miljölagstiftningen. Dessutom innebär det att vi ständigt ska söka förbättra våra åtaganden. Värme Sortering Papper Plast Glas PLåt Matrester Trä, papper, Plast Miljö- och hållbarhetspolicy Miljö- och hållbarhetspolicyn innebär i korthet att Söderenergi ska: Sträva efter en hållbar utveckling som avser både ekologisk som social och ekonomisk hållbarhet. Kontinuerligt minska verksamhetens miljöpåverkan där hela kedjan från framställning och transport av bränslen till förbränning och omhändertagande av askor och avfall ingår Upprätthålla ett förtroende hos miljömyndigheter och allmänhet med en öppen redovisning och genom att följa gällande lagar och krav Beakta ägares och kunders krav bl a vad gäller val av bränslen Beakta miljö- och hållbarhetsfrågor vid anlitande av entreprenörer och leverantörer Begränsa negativa miljökonsekvenser av olyckor och haverier genom förebyggande åtgärder För att uppnå detta ska Söderenergi bland annat: I huvudsak använda sådana bränslen som dels tjänstgjort minst en gång, dels inte kan återanvändas eller materialåtervinnas på ett för miljön effektivt sätt Bränslen och andra naturresurser Förutom bränslen åtgår naturresurser t ex i form av elenergi, vatten och olika insatsämnen vid produktion av el och värme. Den viktigaste resursen är det bränsle vi utnyttjar men även elförbrukningen är betydande. Söderenergi strävar enligt miljö- och hållbarhetspolicyn efter att så långt möjligt att använda returbränslen eller Kompost Nya tidningar Fleecetröjor Flaskor, glas, burkar Bilar avfallsbränslen. Enligt ägardirektiven ska vi också så långt det är möjligt använda förnyelsebara biologiska bränslen som inte leder till utsläpp av fossil koldioxid som bidrar till den globala växthuseffekten. Våra bränslen tas ut och produceras enligt Global Compacts hållbarhetsprinciper. (se ruta). Nytt är att det finns möjlighet att ursprungsmärka el och vi har från och med 2012 nyttjat ursprungsmärkt el från vår egen elproduktion. Igelstaverket Vi strävar efter att vår produktion ska ingå som en del i kretsloppssamhället. I kretsloppssamhället återvinns avfall till nya produkter och energin nyttiggörs i sådant avfall som inte kan materialåtervinnas. Vi eldar bland annat papper, plast och trä från industrier, byggen och kontor som inte kan återvinnas på ett för miljön effektivt sätt. Vi tar enbart emot sådant avfall som motsvarar våra kvalitetskriterier. Askorna från förbränningen i våra anläggningar återanvänds idag som tätskiktsmaterial för att avsluta hushållsdeponier. Tar vara på resurser som annars skulle gått förlorade Med returbränslen menar vi material som redan använts i produkter minst en gång och som inte kan utnyttjas på 14 Söderenergi AB

15 resursfrågor ett mer effektivt sätt och där alternativet är deponering. Vi konkurrerar därmed inte med materialåtervinning av avfall utan återvinner den energiresurs avfallet utgör och som annars skulle ha gått förlorad. En annan avfallstyp som utgör ett viktigt bränsle är rester från skogsbruket i form av grenar och toppar (GROT) samt stubbar. Resterna utgör ett avfall från skogsbruket men har inte ingått i någon produkt tidigare. För att mäta resurseffektiviteten räknar man fram en primärenergifaktor där hela livscykeln för bränslet tas med. Från hur mycket energi som går åt till att ta fram och bearbeta bränslet, transporter samt omvandling till slutprodukten värme eller el. Ju lägre den här faktorn är desto mindre resurser förbrukas i samhället. Söderenergis produktion har en mycket låg primärenergifaktor (se nästa sida). Ursprungssäkrat Våra bränslen tas ut och produceras enligt Global Compacts hållbarhetsprinciper som bl a innebär att: Ursprunget ska vara säkrat. Bränslet får inte komma från illegala källor eller från skyddsvärda skogar. Leverantörerna ska uppfylla kraven för certifiering enligt FSC* alt. PEFC* eller annan likvärdig motsvarighet. Bränslet ska ha framställts med inom EU acceptabla arbetsvillkor och med för landet normalt löneläge. Barnarbetare, illegal arbetskraft eller diskriminering får inte förekomma, och facklig verksamhet inte hindras. * Forest Stewardship Council är en internationell märkning för hållbart skogsbruk. PEFC är en liknande internationell certifiering anpassad till småskaligt skogsbruk. De flesta bränsletransporterna sker med båt och tåg I och med bygget av det nya kraftvärmeverket har användningen av bio- och returbränslen ökat och medfört att volymerna vuxit kraftigt. Den totala årliga mängden uppgår idag till cirka 1 miljon ton motsvarande ca 3 miljoner kubikmeter. Bränslena kommer från ett tiotal länder i norra Europa. För att få in dessa volymer bränslen till anläggningarna krävs omfattande transporter. Bränsletransporter med hjälp av fartyg ger väsentligt mindre utsläpp av fossil koldioxid och andra föroreningar jämfört med lastbilstransporter. Söderenergi strävar därför efter att så mycket som möjligt av bränslet går via sjöfrakt. Söderenergis huvudanläggningar vid Igelstaverket samt Fittjaverket har den stora fördelen att de ligger vid vatten med egna kajanläggningar. Detta gör att cirka hälften av bränslena kan tas in med båt. Antalet fartyg till Igelsta uppgår till cirka 200 per år. För att skapa ytterligare lagringsutrymmen för bränsle Hållbarhetsrapport 2012 Figur 4. Andelen förnybara/återvunna bränslen i hela Söderenergis produktion är 92 procent. Bio- och returbränslen 92 % (varav plast 7%) 7% Torv 1% Eldningsolja samt för att minska transportkostnaderna och miljöbelastningen etablerades Nykvarns bränsleterminal Det innebär att skogsflis från hela landet kan transporteras till Nykvarn med tåg. Hit transporteras cirka ton skogsflis per år. Den sista biten mellan Nykvarn och Igelsta sker med lastbilar som har den högsta miljöklassningen. Övriga bränslen kommer med lastbil direkt till Igelstaverket. Effektiv rökgasrening Produktion av el och fjärrvärme ger upphov till utsläpp till luften. Vid förbränningen bildas vatten, koldioxid, kväveoxid och svaveldioxid. Våra utsläpp påverkas dels av vilka bränslen vi eldar, dels av vilken rökgasreningsteknik vi har för att rena bort föroreningar som stoft, svavel och kväveoxider. Igelsta värmeverk var först i världen med avancerad rökgasteknik när det byggdes Vår tekniskt avancerade reningsutrustning samt omställningen från kol till biobränslen har inneburit att vi kunnat sänka utsläppen av både koldioxid och svavel med 80 procent. Sänkningen av kväveoxider har under denna period varit omkring 50 procent. Det nya kraftvärmeverket har inneburit att koldioxidutsläppen sänkts ytterligare med ton per år. Askor används till konstruktionsändamål Ur produktionen uppstår askor ton askor har under året tagits om hand av Telge Återvinning för att nyttjas som konstruktionsmaterial vid sluttäckning av deponier. Vi strävar efter att kunna återvinna askorna i så stor utsträckning som det är möjligt. Därför är vi aktiva i bolaget Svenska Energiaskor som är en intresseorganisation för bästa möjliga återanvändning av materialet askor. Miljöförbättringar under 2012 Under året har åtgärder vidtagits för att minska problem med buller och damning från bränslehanteringen vid Igelstaverket. Åtgärderna har bl a omfattat ny styrning av bandtransportörer och installation av dimridåaggregat på kajen som används för att minska damningen då fartyg lossas. Ett samarbete har också inletts med Städa Sverige. Utöver ordinarie städning som utförs på och runt Igelstaverket så innebär detta att ungdomar från lokala idrottsföreningar städar ett vidare område runt Igelstaverket två gånger per år. 15

16 Miljö- och resursfrågor Fjärrvärme för ett resurseffektivt samhälle Resurseffektivitet bygger på att samhället använder naturens tillgångar på ett så rationellt sätt som möjligt. Detta leder till en ökad hållbarhet och lägre påverkan på miljö och klimat. När det gäller värme- och elproduktion innebär det att produktionen ska ske med så hög verkningsgrad som möjligt för att fullt ut använda energivärdet i bränslet. Men det är minst lika viktigt, vilket bränsle som används. Om man i stället för att använda jungfruliga bränslen som kol och olja, kan använda olika former av avfall som annars skulle gå till spillo så innebär det ett högre resursutnyttjande och bidrar till ett effektivare samhälle. Tar hänsyn till hela livscykeln För att mäta resurseffektivitet har begreppet primärenergifaktor införts. Primärenergi är den energi som finns i naturresurser (t ex råolja, sol, vind, skog) och som inte har omvandlats till någon ny form av energi (t ex bensin, elektricitet och träflis). Den energi vi slutligen förbrukar i form av värme eller el kan vi kalla slutanvänd, eller köpt, energi. På vägen från primärenergi till slutanvänd energi finns förluster för bland annat utvinning, bearbetning, transporter och omvandling. Primärenergifaktorn (PEF) är förhållandet mellan primärenergi och slutanvänd energi. Ju större förluster, desto högre värde på primärenergifaktorn och desto mer primärenergi förbrukas. Ju lägre primärenergifaktor Utvinning, förädling, transport Primärenergianvändning Kraftproduktion, kraftvärme, värmeverk Utgående fjärrvärmevatten Återvunna bränslen, som returflis på bilden, bidrar till att förbrukningen av naturresurser blir mycket låg. desto mer naturresurser sparas. Primärenergibegreppet innefattar således ett livscykelperspektiv på energiproduktionen. Om man använder energiflöden från processer som inte kan använ das till någonting annat (t ex restvärme från industrier, industri- eller hushållsavfall, hyggesavfall eller restprodukter från skogsindustrin) så får man en mycket låg primärenergifaktor. Olika bränslen och olika energiformer får således olika primärenergifaktorer. I tabellen nedan visas exempel på primärenergifaktorn för ett antal bränslen/energislag. Bränsle Primärenergifaktor Källa Stenkol 1,15 MFB Eldningsolja 1,11 MFB Grot/stamvedsflis 0,03 MFB Torv 1,01 MFB Bensin/diesel 1,09 MFB El, marginalel Europa 2,50 EEU El, marginalel Norden 1,9 MFB Fjärrvärme-Söderenergi 0,14 SÖE (värmeleveranser till Södertörns Fjärrvärme AB och Telge Nät) Exempel på olika använda Primärenergifaktorer. MFB = Miljöfaktaboken 2011, EEU = Energieffektiviseringsutredningen, SÖE= Söderenergi AB köpt energi, Slutanvändning Hushållsel, driftel, fastighetsel Varmvatten Primärenergifaktorn för Söderenergi baseras på den bränslemix som användes för värmeleverans till Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät år Den stora andelen skogs- och returbränslen ger en låg primärenergifaktor. Resurseffektivitet Exemplet nedan visar tydligt att fjärrvärmen har en lägre primärenergifaktor än värmepumpar och är således resurseffektivare. Tyvärr avspeglas inte detta i Boverkets normer för uppvärmning vid nybyggnad som idag endast fokuserar på köpt energi och på så sätt styr mot ökad användning av bland annat värmepumpar. I EU:s nya energieffektiviseringsdirektiv som håller på att implementeras i Sverige framhålls vikten av att beakta primärenergianvändningen vilket förhoppningsvis kan leda till en mer nyanserad syn, och underlätta för fjärrvärmen att vara ett uppvärmningsalternativ i framtida nybyggnadsproduktion. resurseffektivitet med FjärrvärmE kwh/m 2 kwh/m 2 Värmebehov: Uppvärm- Fjärr- Värmening: värme pump från SFAB eller TN (med nordisk marginalel) Köpt energi: Primärenergi 0,14 1,9 faktor: Primärenergi: Returvatten Värmeväxlare eget vatten Radiator (element) Primärenergi är den energi som finns i naturresurser (t ex råolja, sol, vind, skog) och som inte har omvandlats till någon ny form av energi (t ex bensin, elektricitet och träflis). Köpt/slutanvänd energi är den energi vi slutligen förbrukar i form av värme eller el. Ju mindre förluster som uppstår på vägen från utvinning/transport/förädling till slutanvändning desto mer naturresurer sparas. Primärenergi begreppet innefattar således ett livscykelperspektiv på energiproduktionen. Med primärenergibegreppet kan resurseffektiviteten för olika uppvärmningsformer jämföras. I exemplet visas åtgången av primärenergi för två identiska hus men med olika energisystem. Det ena är ett fjärrvärmevärmt hus i någon av våra ägarkommuner, det andra har en värmepump som värmekälla. 16 Söderenergi AB

17 Medarbetare och socialt ansvar ppenhet, samarbete och personligt ägarskap Ö är ledstjärnor i vårt arbete och viktigt för att uppnå målet att Söderenergi långsiktigt ska betraktas som en attraktiv arbetsplats. Våra medarbetare är de som förverkligar och utvecklar företagets affärsmål. Därför är det viktigt att satsa på kompetenshöjande aktiviteter. Viktiga är också arbetsmiljöfrågorna, trivselfaktorer och förebyggande hälsoåtgärder. Under 2012 har vi fördjupat arbetet med att introducera leanfilosofin som vi inledde 2011.Vi kallar arbetet för Ekraft och samtliga medarbetare har genomgått en tre-dagarsutbildning. Vi uppmuntrar medarbetarna att engagera sig i olika branschföreningar och nätverk som har bärighet på vår bransch. Arbetsmiljö och säkerhet En ny arbetsmiljöpolicy har antagits under året. Baserat på denna och på kraven i arbetsmiljöcertifieringen har vi under året genomfört en systematisk riskbedömning av verksamheten ur ett säkerhetsperspektiv och vidta åtgärder för att minska riskerna. Sedan 2012 måste alla entreprenörer ha ar betsmiljöutbildning i form av SSGentrepass för att arbeta i våra anläggningar. Även Söderenergis personal har genomfört motsvarande arbetsmiljöutbildning och erhållit ett säkerhetskörkort. Utbildningar i Första hjälpen L-ABC och hjärtlungräddning, Säkra lyft och en grundkurs i arbetsmiljö har börjat genomföras under året för chefer, arbetsledare och skyddsombud. Dessutom har en utbildning i krisledning genomförts för chefer, arbetsledare och nyckelpersoner. Rutiner för det interna arbetsmiljöarbetet har vidareutvecklats under året som en del i målsättningen att under 2013 arbetsmiljöcertifiera företaget enligt standarden OHSAS Antal anställda Antal anställda varav kvinnor och män Alla medarbetare har varit med och tagit fram Söderenergis värderingar: Samarbete, Öppenhet, Engagemang, Respekt och Ärlighet. Socialt ansvar Söderenergis affärer utförs enligt våra affärsetiska riktlinjer. Riktlinjerna grundar sig på Global Compacts hållbarhetsprinciper. De innebär i korthet att: Söderenergis ska sträva efter att upprätthålla en öppen och ärlig dialog med sina intressenter. Inga former av mutor, bestickning, kartellbildningar är tillåtna. Inga former av diskriminering, tvångsarbete eller barnarbete får förekomma. Arbetstagarna har rätt att organisera sig i valfri arbetstagarorganisation. Löner och annan ersättning ska minst uppfylla nationella lagar, gällande avtal och allmänt accepterad standard för branschen. Leverantörers verksamhet ska kännetecknas av en säker, hälsosam och hygienisk arbetsmiljö. Söderenergis bränslen ska vara spårbara. Vi stödjer Världsnaturfonden, Naturskyddsföreningen och Rädda Barnen. Vi sponsrar lokal idrott samt stödjer initiativ och aktiviteter som riktar sig till barn. Personalomsättning Tillsvidareanställda medarbetare som slutat 9 7 varav medarbetare som gått i pension 2 1 Nyanställda som är tillvidareanställda 11 8 Personalomsättning under året 6,7% 5,3% (inklusive pensionsavgång) Frånvaro Total sjukfrånvaro 3,4% 3,2% Hållbarhetsrapport 2012 Här pågår utbildning i Första hjälpen L-ABS. Kursledaren Billy Ohlsson instruerar Jonas Olsson, Driftavdelningen. 17