IB inspirerar till mångspråkigt arbete. Mångspråkiga skolbiblioteket

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IB inspirerar till mångspråkigt arbete. Mångspråkiga skolbiblioteket"

Transkript

1 Det mångspråkiga skolbiblioteket Enligt bibliotekslagen ska alla bibliotek, även skolbiblioteken, ägna särskild uppmärksamhet åt personer med andra modersmål än svenska. Det innebär bland annat att skol- och gymnasiebibliotek bör ge tillgång till litteratur på elevernas olika språk. IB inspirerar till mångspråkigt arbete Att skolbibliotek erbjuder litteratur på elevernas olika modersmål är nödvändigt för att möta alla elevers behov och stödja deras lärande och självkänsla, säger Charlotte Goobar på Internationella biblioteket (IB). Inte minst för de nyanlända eleverna är det värdefullt att få tillgång till böcker på sitt eget språk, innan de hunnit lära sig läsa alls på svenska. Genom att till exempel skylta på ett sätt som inspirerar och väcker nyfikenhet kan biblioteket visa de olika språk som finns i skolan och att de alla är viktiga. Genom att jobba integrerat med undervisningen och bidra med kunskap om mångspråkig litteratur, databaser och andra webbresurser medverkar samtidigt skolbibliotekarien till att främja elevernas flerspråkighet. Charlotte Goobar, foto: Helene Derkert Uppmuntrar till samarbete inom skolan Charlotte Goobar arbetar som utvecklingsledare och kontaktperson för den verksamhet som Internationella biblioteket riktar till gymnasiebiblioteken i Sverige. Hon berättar att det finns ett stort intresse och engagemang bland skolbibliotekarier för mångspråksfrågor. Många verkar ha tagit till sig vad styrdokumenten säger och inser att skolbiblioteket kan stödja elevers lärande genom att arbeta mångspråkigt. Men det finns också hinder på vägen. Charlotte Goobar berättar att det finns skolbibliotekarier som säger att de varken har pengar eller hyllmeter för att köpa böcker på olika språk. Hon menar att det i den situationen är viktigt att stanna upp, fundera över sina prioriteringar och se om de stämmer med elevernas verkliga behov. 1

2 Hur många elever finns på den egna skolan som har ett eller flera andra språk än svenska? Reflektera över vad lagar och styrdokument säger om skolans arbete med och för elever med annat modersmål än svenska! Det är också viktigt att föra den här diskussionen med rektor, som är den som tilldelar resurser. Det mångspråkiga arbetet bör vara förankrat hela vägen, hos skolledning, lärarkollegium och bibliotekspersonal för att bli relevant och få nödvändigt utrymme. Hon betonar också betydelsen av att samarbeta med modersmålslärarna när de finns. Skolbibliotekarie och modersmålslärare kan ha ett fruktbart utbyte av kunskaper och erfarenheter när det gäller litteratur på elevernas modersmål! Ser gärna samarbete mellan bibliotek Ett annat sätt att övervinna hinder som brist på tid, plats och pengar är att hitta former för hur man kan samverka och samordna resurserna inom ett län eller en kommun, säger Charlotte Goobar. Jag tänker till exempel på hur man i Växjö har en väldigt enkel modell för att hjälpas åt kring mångspråkig litteratur genom att tre skolbibliotek är huvudansvariga för beståndet, som alla skolbiblioteken delar på och enkelt lånar från. Det finns fler exempel på lokala samarbeten och råd till skolhuvudmän i en publikation från Kungliga biblioteket. Charlotte Goobar hoppas att den skriften också bidrar till att göra IB:s verksamhet mer känd bland skolledare och skolhuvudmän. Att jobba med mångspråkighet i skolbiblioteket Ger stöd till skolbibliotek För folk- och skolbibliotek i hela landet, som behöver expertstöd, finns IB som kompetenscenter och lånecentral. Där har Charlotte Goobar en viktig uppgift att försöka nå ut och bredda bibliotekets nätverk kring mångspråkigt arbete. Samverkan är en ledstjärna i såväl konsultativt stöd som i metod- och kompetensutveckling. För att kunna kommunicera med så många som möjligt ute i landet, finns Facebookgruppen Mångspråkigt gymnasiebibliotek. Där kan vi nätverka och inspirera varandra genom idé- och erfarenhetsutbyte och gemensam omvärldsbevakning. Jag skickar ut en jämn ström med bra tips och länkar den vägen, så det kan vara värt att kliva in och hålla koll där! Alla skolbibliotekarier som behöver stöd när det gäller det mångspråkiga skolbiblioteksarbetet kan vända sig till IB. Det kan vara nya skolbibliotekarier som inte kommit in i arbetet, eller mer rutinerade som arbetar på en skola som fått elever med annat modersmål än svenska. De allra flesta som kontaktar oss vill ha inköps- och litteraturvägledning. Dessutom efterfrågas kompetensutveckling och även praktiskt stöd i form av biblioteksutrustning som skyltar, knubbtexter och informationsmaterial. 2

3 Skolbiblioteken kan också låna litteratur från IB. De kan göra enstaka lån av titlar, antingen genom folkbiblioteket eller genom Libris och även direkt från IB via bibliotekskatalogen. Interbib.se, vår nya flerspråkiga webbplats med integrerad katalog, är själva hjärtat för vårt utåtriktade arbete. Där finns i stort sett allt stöd och all vägledning tillgänglig och dessutom massor av spännande läsning! Om ett skolbibliotek behöver låna kompletterande depositioner, så ska det vända sig till sitt folkbibliotek, eftersom det är folkbibliotekens bestånd av mångspråkiga medier som IB kompletterar. Det finns flera poänger med detta, menar Charlotte Goobar. Bland annat ger det tillfälle att kommunicera med sitt lokala bibliotek om hur behoven av mångspråkig litteratur ser ut inom den egna kommunen och om hur man kan samarbeta kring det, avslutar Charlotte Goobar. Charlotte Goobars tips till skolbibliotekarier Formulera, tillsammans med skolledning och lärare, en strategi för hur skolbiblioteket kan stödja elever med annat modersmål än svenska. Kartlägg vilka språkgrupper som finns i skolan! Det ger en bra grund för mångspråksarbetet. Låt gärna kartläggningen ingå i strategin. Skriv in mångspråksarbetet i skolbibliotekets och skolans arbets- och/eller verksamhetsplan. Se till att planen samspelar med kommunens biblioteksplan, för att klargöra ansvar, roller och samarbetsområden. Använd Interbib.se både som bibliotekskatalog och för information och inspiration. Gå med i Facebook-gruppen Mångspråkigt gymnasiebibliotek, där finns bra tips inte bara för gymnasiebibliotekarier utan för alla typer av skolbibliotek. Fakta om det mångspråkiga skolbiblioteket Som en integrerad del av skolan kan skolbiblioteket spela en viktig roll för elever med andra modersmål än svenska. Forskning visar att den som lär sig modersmålet ordentligt också lättare lär sig ett nytt språk, som t. ex svenska. Den som kan sitt modersmål bra uppnår i allmänhet bättre resultat även i övriga ämnen. Andra argument betonar modersmålets betydelse för identiteten, självkänslan och relationerna med familjen. Tillgång till litteratur och författarskap på det egna språket är värdefullt för identitetsskapandet och kontakten med sin kulturella bakgrund. Även de lagar, riktlinjer och styrdokument som är viktiga för skolan säger att också skolbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt dem med annat modersmål än svenska. I Bibliotekslagen, Språklagen, Mångkulturella biblioteksmanifestet och läro- och kursplaner, t.ex. modersmålskursen, liksom också i Skolinspektionens riktlinjer för skolbibliotek, finns det motiveringar för att arbeta mångspråkigt. Text: Charlotte Goobar och Anette Holmqvist 3

4 Skolbibliotekarier om mångspråkigt arbete Vad betyder ett skolbibliotek för elever med annat modersmål än svenska? Skolverket har frågat några skolbibliotekarier. De arbetar på skolor som har eller håller på att bygga upp ett mångspråkigt bibliotek. Här kan du ta del av deras tankar. Foto: Montserrat Arias På Upplands-Brogymnasiet är man i färd med att börja bygga upp ett mångspråkigt skolbibliotek. Där arbetar Anna Rydh Eriksson som bibliotekarie och hon har tidigare erfarenhet av ett sådant arbete och vet att skolbiblioteket kan betyda oerhört mycket för elever med annat modersmål än svenska. Det är en lugn plats där de har möjlighet att sitta ner och studera. Där finns vuxna som ofta har tid och som man kan fråga om det behövs. När biblioteket dessutom börjar tillhandahålla böcker på det egna modersmålet blir betydelsen ännu större. Hon berättar att på den förra skolan, som var en grundskola, märktes det tydligt på de elever som inte läste modersmål. De blev oerhört glada över att deras föräldrars språk fanns på hyllan. De lånade och sade att de skulle be föräldrarna läsa och det märktes också att de kände stolthet. Nu hoppas Anna Rydh Eriksson få se samma effekt av den mångspråkiga satsning hon tänkt sig på Upplands-Brogymnasiet, det vill säga att eleverna känner sig sedda och betydelsefulla samt självklart att de börjar läsa och låna böcker på sitt modersmål. Hon hoppas också att de blir så intresserade att de självmant tar sig till Internationella biblioteket inne i centrala Stockholm. Än så länge är detta bara i planeringsstadiet och hon diskuterar med lärare och rektor hur det mångspråkiga biblioteket ska se ut och vad det ska innehålla. Vi har tankar på ett bibliotek som innehåller några klassiker från olika språk. Med de begränsade resurser som skolan har gäller det att bygga upp ett bestånd som håller över tid. Men det första vi behöver göra är att inventera vilka språk som förekommer på skolan och i vilken mängd. Ta kontakt med modersmålslärarna Att bygga upp ett mångspråkigt skolbibliotek kräver samarbete med många. Om det finns 4

5 modersmålslärare i kommunen eller på skolan så är det en självklar samarbetspartner och resurs för erfarenhetsutbyte. I dialog med modersmålslärarna kan du bestämma vilka böcker som passar att ha på det enskilda språket och för just den målgrupp som finns på skolan, säger Anna Rydh Eriksson. De känner ofta till bra inköpskanaler. På min förra skola hade jag regelbundna möten med modersmålslärarna. Peter Rydén håller med. Han arbetar som bibliotekarie på Tingsholmsgymnasiets mediatek i Ulricehamn, en skola där minst 10 procent av ungdomseleverna har annat modersmål än svenska. Bland vuxeneleverna är det uppskattningsvis mer än hälften som har det, berättar han. Mediateket gör egna inköp av modersmålslitteratur på tyska, franska och engelska. Vi tar då hjälp av modersmålslärarna för att få tag i det bästa materialet. Sedan har modersmålslärarna själva köpt in böcker på flera ytterligare språk, böcker som ska användas i undervisningen. Situationen för modersmålslärare varierar. Det är vanligt att de är anställda av kommunen och åker runt mellan olika skolor. I andra fall är de anställda direkt av skolan, som till exempel modersmålslärarna i arabiska och somaliska på Hjulsta grundskola i Stockholm. Av skolans 400 elever har nästan alla ett annat modersmål än svenska och det finns nyanlända elever i alla åldrar. Där arbetar Cilla Dalén som bibliotekarie sedan några år tillbaka och har ett etablerat samarbete med alla lärare inklusive språklärarna. Det händer också att jag träffar externa modersmålslärare, säger hon. Vid några tillfällen har jag deltagit när skolledningen haft informationsmöte med dem inför läsårsstart, berättar hon. Samarbeta med folkbiblioteket och ta reda på om det finns centralt stöd i kommunen Det är också mycket vanligt att samarbeta med folkbiblioteket, eftersom skolbiblioteken måste gå via folkbiblioteket för att beställa kompletterande depositioner från Internationella biblioteket. Anna Rydh Eriksson, som ännu är i planeringsstadiet, glädjer sig åt att folkbiblioteket anställt en bibliotekarie som fått ansvar att jobba med mångspråkighet. Självklart kommer vi att samarbeta med henne, säger hon. Jag kan tänka mig att det blir bra att ha en person på folkbiblioteket att diskutera mångspråkig litteratur med, även om hon inte kan tillhandahålla böcker till skolan. Peter Rydén berättar att stadsbiblioteket i Ulricehamn brukar plocka samman material på valda språk och skicka till skolan. Ofta kan vi då få ett trettiotal olika böcker på de flesta vanliga språk, både nyare och äldre titlar, som också tilltalar eleverna. När det bara är någon enstaka elev som önskar sig böcker har det inte varit långt för dem att gå ner till stadsbiblioteket där får de alltid bra hjälp. I Västerås finns det ingen möjlighet att beställa depositioner från stadsbiblioteket eller regionbiblioteket. Däremot har staden inrättat ett Språk- läs och skrivcentrum med lånecentral som 5

6 köper in böcker på modersmål till skolorna. Montserrat Arias arbetar centralt på stadens barnoch ungdomsförvaltning. Meningen med denna verksamhet är att skolor ska kunna låna ifrån lånecentralen. Det kommer att bli som ett mini IB för våra skolor. Hon berättar att de kommer samarbeta med modersmålslärare för att kontrollera att böckerna fungerar i skolan. Liknande varianter på centrala modersmålsresurser finns på fler ställen i landet, till exempel i Mölndal och Stockholm. I Mölndal finns över 800 elever som deltar i modersmålsundervisning och sedan ett tag tillbaka har skolorna möjlighet att beställa böcker från Modersmålsbiblioteket. Det gör till exempel Margareta Gulder som är bibliotekarie på Kvarnbyskolan, en 7-9-skola med 420 elever. Hon sitter också med i Modersmålsbibliotekets projektgrupp och berättar: Skolbibliotek och folkbibliotek byggde upp grundbeståndet tillsammans och hjälptes åt med inköp med mera. Idag består samarbetet i projektet mest av fortbildning av modersmålslärare, bokprat för lärarna och lån. Tidigare hade grundskolorna i Stockholms stad möjlighet att få depositioner från Internationella biblioteket. Den möjligheten upphörde för ett drygt år sedan, berättar Cilla Dalén. Vi har alltid haft en del egna böcker, framför allt på somaliska där en av våra modersmålslärare har hjälpt till att köpa in böcker. Men nu det senaste året har vi tyvärr inte alls kunnat tillhandahålla böcker på alla elevers modersmål. Vi håller nu på att bygga upp ett eget bestånd, men det år svårt både att veta vad man vill köpa och att få tag i böckerna. Cilla Dalén berättar att Medioteket i Stockholm har börjat bygga upp ett bestånd som skolorna kan låna ur. Det är nya, fina böcker som uppskattas när de kommer till biblioteket, men tyvärr finns det ännu inte böcker på alla språk och heller inte så många olika titlar, menar hon. Jag anser att det är helt nödvändigt med ett samarbete inom kommunerna, eller på länsnivå. På min skola kan det helt plötsligt stå två nyanlända elever med ett nytt språk som modersmål i biblioteket och vilja läsa böcker. Om jag då ska köpa in böcker tar det ett tag innan de kommer. Tycker eleverna om att läsa så behövs många olika titlar, och rätt vad det är så slutar eleverna igen. Däremot kan vi förstås på skolorna ha egna bestånd på de vanligare språken. Det finns också exempel på skolbibliotek som samarbetar med varandra för att bygga upp ett mångspråkigt skolbiblioteksbestånd. Så är det i Växjö, där olika skolbibliotek ansvarar för olika språk och sedan lånar av varandra. En verksamhet som betyder mycket Genom det mångspråkiga biblioteket får eleverna tillgång till lättlästa böcker, tidningar, tidskrifter och andra hjälpmedel på sitt eget modersmål. Nyanlända elever med bristande skolbakgrund kan behöva lära sig läsa, även om de kommer hit under sin högstadietid, och då är det lättare att göra det på modersmålet. Som bibliotekarie kan jag hjälpa dem att hitta böcker på modersmålet, både böcker som föl- 6

7 jer undervisningen och böcker för egna studier, säger Cilla Dalén. Eleverna lånar mest för att läsa hemma, medan modersmålslärarna lånar någon enstaka gång för sin undervisning. Ett skolbibliotek med nyanlända elever måste på det hela taget ha en större bredd även på sitt utbud av svensk litteratur eftersom det kan behövas lättlästa böcker också. Det gäller även engelska, eftersom elever kan komma från länder där de inte haft någon engelskundervisning. På Tingsholmsgymnasiet upplever Peter Rydén att många elever kommer till Mediateket för att få inspiration och idéer och självklart för att hitta böcker på modersmålet. Vi har ett gäng elever med arabiska som modersmål som ofta sitter i Mediateket och studerar de har också lätt för att söka kontakt med oss i personalen. Anna Rydh Eriksson hoppas att effekten av ett mer mångspråkigt bestånd på Upplands Bro-gymnasiet blir att eleverna känner sig mer hemma i skolbiblioteket än de gör idag. Att de känner att biblioteket verkligen finns här för deras skull, avslutar hon. Text: Anette Holmqvist. Elever medskapare i det mångspråkiga biblioteket Det som jag tycker är värt att lyfta fram är vårt försök att arbeta nära eleverna och skapa relationer både med dem och med deras föräldrar, säger Karin Nielsen-Lundin som är skolbibliotekarie på Alléskolan i Åtvidaberg. Foto: Montserrat Arias På Alléskolan är biblioteket en mötesplats. Det finns kreativ yta, där elever och personal möts och skapar tillsammans. Hyllan med modersmålslitteratur och lättläst litteratur på svenska finns i anslutning till den här ytan. Tidigare fanns det inte så mycket litteratur på annat språk än svenska och de moderna språk som man läser i skolan, berättar Karin Nielsen-Lundin. Men för ett par år sedan startade en 7

8 internationell klass med elever från olika språkgrupper och kulturer och med stor variation i sin tidigare skolgång. Klassen har varierat i storlek mellan 5 och 10 elever och elever har delvis bytts under tiden. Läraren, Isa Pils-Johansson, och jag har haft många långa samtal om hur skolbiblioteket skulle kunna stötta den här nyanlända gruppen. Vi insåg att vi behövde kunskaper, resurser, medier, programverksamhet och nätverk. Tillsammans utarbetade de båda en strategi för att främja läsning för barn med annat modersmål än svenska. Strategin, som tar avstamp i bibliotekslagen, är indelad i sex avsnitt: Värdegrund, Utgångspunkter för arbetet, Kunskap, Bestånd, Programverksamhet/Läsfrämjande arbete, Information och Samarbete. Strategin gäller både läsning på modersmål och svenska och har efter hand byggts ut. Under hela året har vi aktivt byggt nätverk, gått kurser, läst böcker och skapat ett bestånd med både böcker på modersmål och på lätt svenska. Skapat bestånd i samverkan med elever På Alléskolans bibliotek har man bestämt att det ska finnas såväl litteratur på modersmål som ett bestånd av lättläst svenska som passar för elevgruppen. Det har tagit lång tid att hitta titlar och det var en utmaning att hitta lättläst litteratur, berättar Karin Nielsen-Lundin. Det visade sig att det behövdes en särskild hylla i det lättlästa beståndet för den här gruppen. I den vanliga lättlästa fanns titlar som skapade kulturkrockar som kändes onödiga. Hon berättar också att eleverna får föreslå böcker och det försöker hon tillmötesgå så långt som möjligt. På så vis anpassas det mångspråkiga beståndet efter elevgruppen i den internationella klassen. Karin Nielsen-Lundin får också tips från kollegor och genom att omvärldsbevaka i sociala medier. Jag har försökt skaffa mig ett nätverk genom att delta i olika facebookgrupper till exempel Mångspråkigt gymnasiebibliotek, Modersmål Sverige, Svenska som andraspråk och Skolbibliotekssamtal. Jag kollar Internationella bibliotekets tipslistor och jag mailar också personalen där om tips. En del har jag lärt mig genom att gå olika fortbildningar, till exempel där Internationella biblioteket deltagit. Allt köps dock inte in till skolbiblioteket, utan eleverna har också tillgång till Götabibliotekens (Östergötlands samlade katalog) hela bestånd. Dessutom kan skolbiblioteket, via folkbiblioteket, beställa titlar från Internationella biblioteket. På frågan om hur beståndet används svarar hon: Eleverna lånar mest på frivillig basis men uppmuntras mycket av sin lärare att läsa på både modersmål och på svenska. Det lånas flitigt även om jag tycker mig se att flickorna lånar mest. Lär eleverna hitta i och till biblioteket Precis som skolbakgrunden varierar bland elever i den internationella klassen, så varierar deras erfarenheter av bibliotek. Därför har man på Alléskolan skapat en baskurs i hur man kan hitta i 8

9 ett bibliotek. Vi pratar om vad ett bibliotek är och vilka regler som gäller. Vi pratar om att böckerna har sin bestämda plats och lär oss varför och att hitta i hyllorna. Vi besöker kommunbiblioteket och lär oss vad det finns för resurser där som kan vara till glädje för eleverna. Det här blir både en social träning och ett sätt att visa en demokratisk rättighet och rik resurs som eleverna har tillgång till under hela livet. Eleverna från den internationella klassen kommer nästan varje rast till biblioteket. De är med i verksamheten och skapar och samtalar. Vi tror att vi i bibblan både skapar möjlighet för möten, samtal och en känsla av delaktighet. Runt borden där vi skapar samlas elever frivilligt och från många olika klasser. Karin Nielsen-Lundin menar att det finns en lekfullhet hos eleverna i biblioteket, som kanske inte alltid visar sig vid ett klassrumsbesök. Hon berättar att de skrattar mycket tillsammans. Eftersom eleverna hjälper oss välja böcker på deras modersmål tänker vi att de känner att de är viktiga och blir tagna på allvar. De hjälper oss att översätta texter och titlar och att söka på annat tangentbord. De får bli ledare och vägvisare för en stund. Under våren ska eleverna få skriva och skapa böcker där de får berätta om sin resa till Sverige. Det blir ett spännande och viktigt samarbete mellan lärare, elever och skolbibliotek. På så sätt får vi också fler berättelser i biblioteket, menar Karin Nielsen-Lundin. Arrangerar föräldramöten om böcker och läsning Karin Nielsen-Lundin är övertygad om att eleverna stärks i sitt lärande av ett gott samarbete mellan hemmet och skolan. Därför ordnar hon föräldramöten för att diskutera böcker, vikten av läsning och läsning både på svenska och på modersmål. Syftet är att skapa ett gemensamt engagemang och få föräldrarna medvetna om vilka resurser som finns tillgängliga. Efter den inledande diskussionen brukar vi sitta med en familj i taget och gå igenom vilka resurser som finns i biblioteket på det språk eleven talar. Vi berättar också om möjligheten att låna in, vi bläddrar i och provar att låna böcker. När föräldrarna går hem får de med sig en mapp med information om bland annat rättigheter och hemsideadresser till bibliotek och resurser på nätet. Karin Nielsen-Lundin tycker att det har varit lyckat och kommer att fortsätta med den här typen av föräldramöten. Vill skapa större nätverk på skolan En utmaning framöver blir att skapa nätverk på skolan. Den internationella klassen hålls samman av en lärare vilket underlättar mycket. Karin Nielsen-Lundin skulle vilja arbeta mer aktivt med alla elever på skolan som har annat modersmål än svenska, men de är utspridda på så många lärare. En annan utmaning är att hitta litteratur för ungdomar i åldern på vissa språk. Tonårstiden betraktas inte på samma sätt i alla kulturer. 9

10 Jag skulle önska att vi får många författare som vill skriva på två språk i framtiden! Jag skulle också vilja se mer samarbete mellan skola, skolbibliotek och folkbibliotek i de här frågorna. Vi skulle kunna skapa en gemensam kunskap och eventuellt bestånd som kan röra sig mellan skolorna utifrån behov. Det kanske kan bli verklighet i framtiden, vi har ju precis börjat vår resa. Text: Karin Nielsen-Lundin Textredigering: Anette Holmqvist Tips till skolbibliotek om mångspråkigt bestånd Här är några länkar och praktiska tips till skolbibliotekarier och lärare som arbetar i eller har tänkt skapa ett mångspråkigt bibliotek. Tipsen kommer både från Internationella biblioteket och från skolbibliotekarier som kommit olika långt i sitt mångspråkiga arbete. Inspiration till arbetet med skolbibliotek: Skolverket Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: E-post: 10

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande

Läs mer

Skolbibliotek 2011. Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt centrum, Södertälje

Skolbibliotek 2011. Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt centrum, Södertälje Skolbibliotek 2011 AKTUELL FORSKNING & HÖGINTRESSANTA PRAKTIKFALL Nya krav, möjligheter och metoder! TALARE Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Modersmålsbiblioteket

Modersmålsbiblioteket Nätverk Slutrapport Projektperiod: 2011-09-01 2012-09-01 Modersmålsbiblioteket B Innehållsförteckning 1. Förord...3 2. Bakgrund...4 Modersmålsenhetens organisation...4 Förskola...4 Grundskola...5 Gymnasium...5

Läs mer

Arbetsplan för nyanlända elever

Arbetsplan för nyanlända elever Förskola & Skola Arbetsplan för nyanlända elever Om vissa skolor i Nacka kommun fick profilera sig på olika språk, kunde en nyanländ elev placeras på en skola som valt att profilera sig på elevens modersmål.

Läs mer

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16 Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16 Vilka är vi? Helena Ahlgren Leg. logoped Kärnhuset helena.ahlgren@halmstad.se Ulrika Thorbjörnsson Barnbibliotekarie Stadsbiblioteket

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

Verksamhetsberättelse Nationella uppdraget Internationella biblioteket 2014

Verksamhetsberättelse Nationella uppdraget Internationella biblioteket 2014 Verksamhetsberättelse Nationella uppdraget Internationella biblioteket 2014 Denna VB gäller Internationella biblioteket i rollen som lånecentral och nationellt kompetenscenter för folk- och skolbibliotek

Läs mer

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2010

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2010 1 CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2010 FÖRORD Medieförsörjningsplanen syftar till att få till stånd tydliga riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan Internationella bibliotekets

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2016

Biblioteksplan 2013-2016 Biblioteksplan 2013-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kommunens struktur 3. Verksamhetsområden 3.1 Allmänheten 3.1.1 Nuläge och utgångspunkt för fortsatt verksamhet 3.1.2 Framtiden att arbeta för

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

På andra språk än svenska

På andra språk än svenska På andra språk än svenska Inledning Strax efter påsk 2008 skickade Regionbibliotek Västra Götaland ut en enkät till kommunbiblioteken i regionen angående böcker på andra språk än svenska. Ett angeläget

Läs mer

MTM ger stöd till skolbiblioteken. Tillgängliga skolbiblioteket

MTM ger stöd till skolbiblioteken. Tillgängliga skolbiblioteket Tillgängliga skolbiblioteket Omkring sex procent av befolkningen har en läsnedsättning. Synskada och dyslexi är de vanligaste orsakerna till en läsnedsättning men det finns andra orsaker också. Skolbiblioteken

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland

Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Checklista Bakgrund Barnhälsovård och bibliotek har ett gemensamt uppdrag att på olika sätt stimulera barns språkutveckling. En framgångsfaktor i

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2015

Biblioteksplan 2013-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(4) Biblioteksplan 2013-2015 Område Program Plan Riktlinje Biblioteksplan Fastställd Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad BKU-nämnd, Till och med 2015 2012-10-31 79 Tjänsteföreskrift Diarienummer

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson Bokklubb och kulturklubb för barn Paper presenterat vid konferensen 10-11 oktober 2007 i Borås Klubbverksamhet på Borås Stadsbibliotek. Tänk att få överösa barn

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 KB och dess partners och nationella kompetenscentra i det nationella utvecklings- och samverkansuppdraget Bakgrund I mars 2012 tog Kungl biblioteket beslut om

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KULTUR OCH FRITIDSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum 2014-12-18. Revidering av lokal biblioteksplan, redovisning

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KULTUR OCH FRITIDSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum 2014-12-18. Revidering av lokal biblioteksplan, redovisning SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KULTUR OCH FRITIDSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2014-12-18 4(101 KFU 72 Revidering av lokal biblioteksplan, redovisning Dnr 2014/773 ; INLEDNING Syftet med en biblioteksplan

Läs mer

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 3 ESP och modersmålsundervisningen ESP språkutvecklingsnivåer

Läs mer

Skolbibliotek och lärande

Skolbibliotek och lärande Slutrapport Projektperiod: 2012-01-07 2013-01-07 Skolbibliotek och lärande Margareta Gulder & Kia Andersson Sammanfattning Projektet Skolbibliotek och lärande har pågått under perioden 2012-01-07 2013-01-07

Läs mer

Handlingsplan för fokusbiblioteket

Handlingsplan för fokusbiblioteket Handlingsplan för fokusbiblioteket Vist skola 2011/2012 Innehållsförteckning Presentation av fokusbiblioteket... 3 Handlingsplanens syfte... 3 Fokusbibliotekets mål... 3 Styrdokument... 3 Lgr 11... 3 Skollagen...

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Symposium 4 oktober 2012 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Arash Hassanpour arash.hassanpour@linkoping.se Innehåll En historisk tillbakablick

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Läsförmåga en demokratifråga Betydelsen av bemannade skolbibliotek

Läsförmåga en demokratifråga Betydelsen av bemannade skolbibliotek Läsförmåga en demokratifråga Betydelsen av bemannade skolbibliotek En rapport från Lärarförbundet och Centum för lättläst Förord Från skolans värld kommer ständigt rapporter om problem kring elevers bristande

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN Biblioteksplan Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA Innehåll 1. Kvalitetsgarantier för biblioteks- verksamheterna i Vallentuna...

Läs mer

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13 5. Dnr BUN 2012007 012 Innehållsförteckning... 2 Gemensamma mål... 3 Övergripande fokusområden...

Läs mer

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017 för 2015-2017 2014-08-12 1(8) Biblioteksplan Kultur- och fritidsförvaltningen Biblioteket Kerstin Nordén, Telefon 0155-383 50 kerstin.norden@oxelosund.se Biblioteksplan för 2015-2017 1. Bibliotekets verksamhet

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Strategiska framtidsfrågor för mångspråkig litteraturförsörjning

Strategiska framtidsfrågor för mångspråkig litteraturförsörjning Strategiska framtidsfrågor för mångspråkig litteraturförsörjning Seminarium i Stockholm, Serafen, den 15 januari 2009 Deltagare: Se bilaga Maria Törnfeldt, ordförande i Sveriges Länsbibliotekarier, hälsade

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012

Biblioteksplan 2009-2012 Biblioteksplan 2009-2012 1 Bakgrund och Syfte...utgår från invånarnas behov av biblioteksservice...ta tillvara de resurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och stimulera till utveckling 2

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

Språkutvecklande arbetssätt

Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolan Vallhornsgatan 21 124 61 Bandhagen Kontaktperson Marianne Bloch 08-508 49 210 marianne.bloch@utbildning.stockholm.se Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolans elevunderlag har under åren

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Angående en strategisk satsning på bemanning och kompetens i landets skolbibliotek

Angående en strategisk satsning på bemanning och kompetens i landets skolbibliotek 2013 06 19 Till utbildningsminister Jan Björklund Angående en strategisk satsning på bemanning och kompetens i landets skolbibliotek Regeringen förväntas i höst presentera en proposition om litteratur

Läs mer

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning Dagens program VÄXA FÖR FRAMGÅNG Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande 10.00 Nyanlända elever i fokus Organisation för mottagande Kartläggning: Steg 1 och 2 12.00 Lunch 13.00 Kartläggning:

Läs mer

Välkomna! Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010. Gunilla Almgren Bäck gunilla.almgren-back@grkom.se. Lars Björn lars.bjorn@grkom.

Välkomna! Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010. Gunilla Almgren Bäck gunilla.almgren-back@grkom.se. Lars Björn lars.bjorn@grkom. Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010 Välkomna! Skoldatatek: En resurs i kommunens skolutveckling En naturlig del i kommunens elevstöd: - Verkar för inkluderande lösningar. I samverkan med

Läs mer

Biblioteksplan. Robertsfors kommun 2015 2017

Biblioteksplan. Robertsfors kommun 2015 2017 Biblioteksplan Robertsfors kommun 2015 2017 Vision Biblioteket ska avgiftsfritt erbjuda ett rikt och varierat. mediebestånd, god service och en stimulerande miljö för läsning, upplevelser och lärande Bibliotekplan

Läs mer

Skolbiblioteksplan för Svedala kommun, 2009-2011 -från förskoleklass till gymnasium

Skolbiblioteksplan för Svedala kommun, 2009-2011 -från förskoleklass till gymnasium 1 Skolbiblioteksplan för Svedala kommun, 2009-2011 -från förskoleklass till gymnasium 1. Syfte Syftet med följande handlingsplan är att formulera vision och övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

SYV I VID BEMÄRKELSE SE MÖJLIGHETER!

SYV I VID BEMÄRKELSE SE MÖJLIGHETER! SKOLSAMVERKAN SYV = Hela skolans ansvar SKOLSAMVERKAN SYV I VID BEMÄRKELSE SE MÖJLIGHETER! Välkomna Studie- och yrkesvägledare, lärare, skolledare, utvecklingsledare och övriga intresserade på grundskolan

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Stockholm, 30 januari 2015 Sofia Engman och Mikael Olofsson, Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet Vår

Läs mer

7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1

7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1 7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1 Bibliotek (antal invånare i kommunen) % utrikes födda Uppgiftslämnare Aneby (6 400) 8 % Inger Eriksson Abrinius och Inger Hällfors Statistik

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Skolbibliotekets två främsta funktioner är att inspirera eleverna att känna läslust samt att hjälpa eleverna att förbättra sin förmåga att söka

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2006

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2006 1 CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2006 FÖRORD Medieförsörjningsplanen syftar till att få till stånd tydliga riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan Internationella bibliotekets

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Biblioteksverksamhet Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Riktlinjer 2007 1 Förord En bra biblioteksverksamhet på anstalter och häkten samverkar med offentliga bibliotek och leds av en engagerad bibliotekarie

Läs mer

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. Dalens förskolor består av fyra förskolor, med sammanlagt

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun 1 Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun Bibliotekslagen: Alla medborgare ska ha tillgång till ett folkbibliotek till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Välkommen till Vidåkersskolan

Välkommen till Vidåkersskolan Välkommen till Vidåkersskolan Vidåkersskolan Vidåkersskolan är kommunens enda högstadieskola åk 7-9. Det går ca 300 elever på skolan. Den ligger i ett vackert naturområde vid Vingåkersån och några minuters

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Projekt Synliggör Biblioteket

Projekt Synliggör Biblioteket Projekt Synliggör Biblioteket Projektet drivs av Region Halland 2009-2010. Kulturrådet har beviljat medel. Projektbibliotek: Hylte, Laholm, Onsala och Vallås Syfte: göra biblioteken och biblioteksverksamheterna

Läs mer

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen Sektionen för resurs och stödverksamhet Flerspråkighet Snezana Arsenovic Nero, verksamhetschef (modersmålsstöd i förskola, förskoleklass) Åsa Svensson,

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Förskoleklassen är till för ditt barn

Förskoleklassen är till för ditt barn Förskoleklassen är till för ditt barn EN BROSCHYR OM förskoleklassen Förskoleklassen är till för ditt barn Skolverket Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690

Läs mer

Läsfrämjande litteraturprofil Ett samarbete mellan bibliotek och förskoleverksamhet i Mölndals stad

Läsfrämjande litteraturprofil Ett samarbete mellan bibliotek och förskoleverksamhet i Mölndals stad Läsfrämjande litteraturprofil Ett samarbete mellan bibliotek och förskoleverksamhet i Mölndals stad Utgiven av Mölndals stad Kontaktuppgifter för mer information: Biblioteket Anette Eliasson, bibliotekschef,

Läs mer

www.gubbangsskolan.stockholm.se

www.gubbangsskolan.stockholm.se www.gubbangsskolan.stockholm.se SID 2 (7) STYRDOKUMENT I SKOLAN I skolan finns det styrdokument på flera nivåer: läroplanen Lgr 11 på nationell nivå samt Stockholms stads vision En skola i världsklass

Läs mer

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD Innehållsförteckning: Guide... 3 Framgångsfaktorer för elevråd... 4 Framgångsfaktorernas metoder... 6 Fungerande grupp... 6 Struktur... 8 Kunskap och kompetenser... 10 Resurser...

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer