Förslag till föredragningslista Arbetsutskottet

Transkript

1 Handläggare Carin Lilliehöök Föredragningslista Sammanträdesdatum Sida 1(8) Till Arbetsutskottets ledamöter Direktionens övriga ledamöter och ersättare för kännedom Förslag till föredragningslista Arbetsutskottet 1. Val av protokollsjusterare 2. Föredragningslistans fastställande Beslutsärenden 3. Delårsbokslut OFB TO RD 2016/141 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Delårsbokslut för Region Dalarna per godkänns. Muntlig föredragning på arbetsutskottet 4. Budget 2017 OFB TO RD 2016/113 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. Förslaget till budget för 2017 antas 2. Förslaget till indikativ budget för 2018 och 2019 antas 3. Region Dalarnas ekonomiska mål för 2017 ska vara ett nollresultat eller bättre 4. Det egna kapitalet ska vara oförändrat eller förbättrat jämfört med ingången av räkenskapsåret. Muntlig föredragning på arbetsutskottet

2 2(7) 5. Verksamhetsplan 2017 OFB TO RD 2016/142 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Region Dalarnas verksamhetsplan 2017 antas. Muntlig föredragning på arbetsutskottet 6. Regional systemanalys som underlag inför OFB KS transportinfrastrukturplaneringen RD 2016/125 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Fastställa förslag till Regional systemanalys. Ärende bifogas. 7. Upphandling av turistbyrå- och destinationsutvecklings- OFB MH verksamheter (Nya Visit Dalarna) RD 2015/153 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Direktionen beslutar att med slutsatserna i bilagda promemoria redovisa och besvara kommunernas uppdrag att förbereda upphandling av turistbyrå- och destinationsutvecklingsfunktioner. Ärende bifogas. 8. Bildande av länsgemensamt kommunalt OFB MH bolag för turistbyrå- och destinationsutveckling RD 2016/143 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. Direktionen beslutar överlämna ärendet till länets kommuner för behandling i respektive fullmäktige, med förslag till beslut i bilaga. 2. Direktionen beslutar förklara beslutet ovan för omedelbart justerad Ärende kompletteras. Carl-Johan I muntlig föredragning kl på arbetsutskottet

3 3(7) 9. Avtal mellan RD och Visit Dalarna om överföring OFB MH av verksamhet RD 2016/143 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Avtalet godkänns. Ärende bifogas. 10. Särskild skrivelse Högskolan Dalarnas framtida OFB LF lokalisering RD 2016/150 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Den särskilda skrivelsen godkänns Muntlig föredragning på arbetsutskottet 11. Reviderat förslag på struktur och organisering av Dala OFB CD Valideringscentrum RD 2016/100 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. Kommunerna rekommenderas anta Region Dalarnas förslag på organisering och budget av Dala Valideringscentrum, samt att Malung/Sälens kommun blir huvudman för organiseringen av Dala Valideringscentrum 2. Kommunerna rekommenderas finansiera Dala Valideringscentrum med 5,55 kr/innevånare/år 3. En ny verksamhetsplan tas fram för arbetet, verksamhetsplanen ska tas fram i samverkan med ansvarig tjänsteman på Region Dalarna 4. En utvärdering ska ske efter ett år och resultatet av utvärderingen ska rapporteras till Region Dalarnas direktion. Ärende bifogas

4 4(7) 12. Eventuell överlåtelse av kommunal energi- och klimatrådgivning i Dalarna enligt ny förordning och föreskrifter RD 2016/107 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Region Dalarna kan utifrån nya föreskrifterna från Energimyndigheten enligt förordning SFS 2016:385 erbjuda de kommuner som önskar att ansöka och erhålla uppdraget Energioch klimatrådgivning i dess ställe. Ärende bifogas 13. Förslag om avtal för finansiering av kollektivtrafiken OFB HJ RD 2016/147 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. Godkänna förslagen till finansieringsavtal för den allmänna resp. den särskilda kollektivtrafiken, 2. Rekommendera kommunerna och landstinget att genom fullmäktigebeslut godkänna avtalen, 3. Klarlägga villkoren kring kostnader och finansiering för Avesta kommuns avgiftsfria kollektivtrafik, 4. Klarlägga villkoren kring kostnader och finansiering för Smedjebackens kommuns egenupphandlade skolskjutstrafik, 5. Förklarar besluten ovan för omedelbart justerade Ärende bifogas 14. Förslag om process för skatteväxling OFB HJ RD 2016/148 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. Inleda en process för skatteväxling av den allmänna kollektivtrafiken inkl. skolskjutskostnad samt AB Dalatrafiks organisationskostnader från och med år 2018, 2. Utse Kollektivtrafikrådet som beredningsorgan för processen. Ärende bifogas

5 5(7) 15. Förslag att godkänna bolagsdokument avseende OFB HJ Tåg i Bergslagen AB RD 2016/16 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta godkänna bolagsordning, ägardirektiv och aktieägaravtal för Tåg i Bergslagen AB. Ärende bifogas 16. AlmeDalarna RD 2016/ 138 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1:1 medel beviljas för projektet AlmeDalarna Ärende bifogas. Budget kompletteras senare 17. Projektärenden OFB EB RD U 2016/13. Förslag till beslut: Arbetsutskottet beslutar Projekt Riskbegränsande kapital Region Dalarna, med sökande Företagarna i Västra Götaland Utveckling AB, beviljas medfinansiering med kronor RD U 2016/30 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Projekt Next Horizon Avancerad industri, en förstudie, med sökande Region Dalarna, beviljas medfinansiering med kronor. Besluten ovan gäller under förutsättning att genomförande och övrig finansiering sker enligt ansökan. Ärenden bifogas

6 6(7) 18. Sammanträdesplan 2017 (reviderad) OFB CL RD Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Förslag till uppdaterad sammanträdesplan för arbetsutskottet och direktionen godkänns Reviderad sammanträdesplan 2017 bifogas 19. Fyllnadsval av ordinarie ledamot i arbetsutskottet OFB CL RD 2014/194 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. Gunnar Barke (S) föreslås väljas till ordinarie ledamot i arbetsutskottet. 2. Beslutet gäller from 1/10 fram till mandatperiodens slut. Muntlig information. 20. Fyllnadsval av ersättare i arbetsutskottet OFB CL RD 2014/194 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. xx föreslås väljas till ersättare i arbetsutskottet efter Lena Olsson (V) 2. Beslutet gäller from 1/10 fram till mandatperiodens slut. Muntlig information. 21. Fyllnadsval ledamot kollektivtrafikrådet OFB CL RD 2014/194 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. xx föreslås väljas till ledamot i kollektivtrafikrådet efter Lena Olsson (V) 2. Beslutet gäller from 1/10 fram till mandatperiodens slut. Muntlig information.

7 7(7) 22. Fyllnadsval styrkommittén Inre Skandinavien OFB CL Interreg Sverige-Norge RD 2014/194 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. xx föreslås väljas till ledamot i styrkommittén Inre Skandinavien Interreg Sverige-Norge efter Lena Olsson (V) 2. Beslutet gäller from 1/10 fram till mandatperiodens slut. Muntlig information. 23. Direktionens valärende: Val av ombudsman och ersättare OFB CL Intresseföreningen Bergslaget RD 2014/194 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. xx föreslås väljas till ombudsman vid årsmötet i Intresseföreningen Bergslaget i maj xx föreslås väljas till ersättare vid årsmötet i Intresseföreningen Bergslaget i maj 2017 Muntlig information. Överläggningsärenden 24. Regionbildning OFB LN RD 2015/59 Diskussionspunkt på arbetsutskottet och direktionen 25. Övriga ärenden

8 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Tiina Ohlsson Datum Arbetsutskottet Diarienummer 2016/141 Delårsbokslut Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Delårsbokslut för Region Dalarna per godkänns. Beslutsunderlag Muntlig föredragning på arbetsutskottet. Revisionsberättelsen delas ut i samband med arbetsutskottet. Handlingarna skickas ut till direktionen den 26 oktober.

9 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Tiina Ohlsson Datum Arbetsutskottet Diarienummer 2016/113 Budget 2017 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. Förslaget till budget för 2017 antas 2. Förslaget till indikativ budget för 2018 och 2019 antas 3. Region Dalarnas ekonomiska mål för 2017 ska vara ett nollresultat eller bättre 4. Det egna kapitalet ska vara oförändrat eller förbättrat jämfört med ingången av räkenskapsåret. Beslutsunderlag Muntlig föredragning på arbetsutskottet. Handlingar skickas ut till direktionen den 26 oktober.

10 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Tiina Ohlsson Datum Arbetsutskottet Diarienummer 2016/142 Verksamhetsplan 2017 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Region Dalarnas verksamhetsplan 2017 antas. Beslutsunderlag Muntlig föredragning på arbetsutskottet. Verksamhetsplan 2017 skickas ut med handlingarna till direktionen den 26 oktober.

11 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Kent Söderlund Datum AU Diarienummer RD 2016/125 Regional systemanalys som underlag inför transportinfrastrukturplaneringen Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslå Direktionen besluta Fastställa förslag till Regional systemanalys. Sammanfattning av ärendet I regeringens uppdrag om att ta fram inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden , fick Trafikverket även i uppdrag att i samråd med länsplaneupprättarna ta fram en ny metodbeskrivning för regionala systemanalyser. Länsplaneupprättarna beslutar dock själva om en regional systemanalys behöver tas fram som underlag inför kommande åtgärdsplanering för perioden Region Dalarnas gällande regionala systemanalys togs fram 2008 (inför åtgärdsplaneringen ). Vi har valt att ta fram en ny regional systemanalys för beslut i Direktionen i oktober Den ska utgöra underlag inför kommande åtgärdsplaneringen; dels för Trafikverkets arbete med att ta fram ny nationell plan och dels för vår eget arbete med att ta fram ny länsplan. Beslutsunderlag Regional transportsystemanalys Planeringsförutsättningar Matris utifrån Dalastrategins vägval; Regionala mål, funktion, brister och åtgärdsstrategier Textredovisning av utpekade funktionella transportstråk genom Dalarna Karta över utpekade funktionella transportstråk genom Dalarna Region Dalarna har genomfört en hearing (2 september) kring arbetet med en ny regional transportsystemanalys och kommande åtgärdsplanering för att ta fram en ny länsplan Rådet för kommunikationer och infrastruktur har därefter vid möte (6 september) berett underlag för en muntlig information av systemanalysen för arbetsutskottet (7 september) och Direktionen (21 september). Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se bg org nr

12 2(2) Förslag Arbetsutskottet föreslår, inom ramen för fastställande av Regional transportsystemanalys, att Direktionen även gör en prioritering inom de utpekade funktionella transportstråken som redovisas i bifogat dokument. I gällande regional systemanalys gjordes följande prioriteringar kopplade till den nationella transportplanen: Dalabanan. Bergslagsbanan (dubbelspår Falun-Borlänge). E 16 (med koppling till Sälenfjällen) Rv 70 (Borlänge och norr ut) Kent Söderlund

13 2016 Planeringsförutsättningar nuläge och utvecklingstendenser Systemanalys Dalarna Version/Datum;

14 1 Innehållsförteckning 2. Planeringsförutsättningar - nuläge och utvecklingstendenser Inledning Befolkningsutvecklingen i Dalarna... 2 Den regionala geografin... 6 Regionförstoring Gränsöverskridande samverkan... 7 Sverige - Norge med fokus på Dalarna Hedmark Näringsliv Dalarnas starka ben exportindustri och besöksnäring Godstransporter och transportarbete Besöksnäringen Kompetensförsörjning Arbetsmarknad pendling - tillgänglighet IT-infrastruktur... 31

15 2 2. Planeringsförutsättningar - nuläge och utvecklingstendenser. 2.1 Inledning Dalarna är landets 4:e största län till ytan med en areal på km². I diagrammet nedan åskådliggörs storleken (ytan) i relation till de mellansvenska länen 1. Dalarna är tydligt störst med Gävleborgs län som nummer två i storleksordning. Inom det område som i EU-sammanhang benämns Norra Mellansverige 2 redovisas i underlag inför nuvarande strukturfondsprogram ( ) att området presterar väl eller åtminstone har förutsättningar att göra det, medan många av indikatorerna visar att Norra Mellansverige har stora utmaningar att hantera, utmaningar som också är en del av mer genomgripande samhällsförändringar i Sverige och världen. Dalarna bidrar till Sveriges ekonomi på ett tydligt och positivt sätt. Dalarna har ett näringsliv med många små och relativt många stora företag, bland de senare flera nationellt viktiga exportföretag. Dalarna utgör också ett betydelsefullt besöksområde, sommar som vinter, med norra Europas största vinterdestination som en viktig del. Framtidsinriktade investeringar i flygplats och Köpcentrum i Sälenfjällen stärker bilden av möjlig tillväxtpotential. Dalarnas landsbygd är en resurs för hela Dalarnas utveckling. Villkoret för att ta tillvara denna tillgång är en helhetssyn som spänner över många olika områden. För att göra det möjligt måste fysisk infrastruktur och kommunikationer lyftas på ett tydligare sätt än hittills. Platsens attraktivitet och estetik är viktiga i sammanhanget. Människors personliga egenskaper, och grupptillhörighet har mindre inverkan på vem som väljer att flytta till platser på landsbygden. Motverkande krafter finns och är mycket starka. Enligt en FN-rapport från 2010 bor nu 50 % av världens befolkning i städer, och 2050 kommer dessa att ha blivit 70 % (av drygt 9 miljarder). EU:s statistikbyrå Eurostat (2012) fann att Sverige hade den största inflyttning till sina städer i hela Europa och förutspådde ingen avmattning. Här finns en uppenbar konflikt mellan en önskad respektive trolig/prognosticerad utveckling. 2.2 Befolkningsutvecklingen i Dalarna Dalarna hade invånare år Historiskt sett har det skett flera större svängningar i Dalarnas befolkningsutveckling kopplat till samhällsutvecklingen i stort. Ekonomiska hög- och lågkonjunkturer har påverkat antalet sysselsatta vilket i sin tur påverkar befolkningens storlek. Den ekonomiska strukturomvandlingen under andra hälften av 1900-talet har inneburit en minskande sysselsättning främst i 1 Gävleborg, Dalarna, Västmanland, Uppsala, Örebro och Södermanland. 2 Dalarnas, Gävleborgs och Värmlands län

16 AXELTITEL 3 branscher lokaliserade på landsbygden och i mindre orter. Större orter har under samma period haft en ökad sysselsättning. Under gröna vågen 3 på 1970-talet växte befolkningen i Dalarna succesivt för att Befolkningsutveckling i Dalarna män; kvinnor; vända till en nedgång under första halvan av 1980-talet. Under andra halvan på 1980-talet och några år in på 1990-talet hade Dalarna sin kraftigaste befolkningstillväxt i modern tid, där befolkningen ökade med drygt personer mellan 1987 och Den svenska 90-talskrisen i början av 1990-talet hade 3 Den tredje gröna vågen var en trend som innebar att många unga familjer i Sverige under 1970-talet flyttade från storstäderna och ut på landsbygden. För första gången minskade storstädernas invånarantal och ökade landsbygdens. Gröna vågen behöver dock inte avse flytt till ren landsbygd eller omoderna förhållanden, utan kan också avse utflyttningen från städerna till nybyggda villa- och radhusförorter under 1970-talet och åren däromkring. Även senare trender av liknande karaktär har gått under samma namn.

17 4 en enorm påverkan på den svenska arbetsmarknaden, med en nedgång på 16 % av antalet sysselsatta mellan 1990 och Nedgången i Dalarna var till och med något högre med drygt 18 % för samma tid. Sysselsättningsnedgången var störst inom skog- och jordbruksnäringen, bygg samt gruv- och tillverkningsindustrin. Gruv- och tillverkningsindustrin hade under 1990-talet flest sysselsatta av alla branscher i Dalarna varför nedgången i antalet sysselsatta i denna bransch var störst i absoluta tal. Drygt jobb försvann mellan 1990 och Befolkningen i Dalarna ökade fram till 1994 då den ekonomiska recessionen slutligen kom att påverka även befolkningsutvecklingen i kraftigt negativ riktning, mellan 1994 och2001 minskade befolkningen med över personer. Under det senaste decenniet har befolkningsutvecklingen hämtat sig och är åter positiv i Dalarna, främst som en följd av en ökad invandring. Om man ser till den nationella befolkningsutvecklingen så har Dalarnas andel av den svenska befolkningen minskat från år 1970 från 3,4 % till 2,9 %. Storstadslänen, Uppsala och Hallands andelar av den svenska befolkningen har växt under denna period medan övriga läns andelar minskar, vilket illustrerar det vi brukar kalla urbanisering. Urbaniseringen kan skönjas även i en analys på kommunnivå i Dalarna, där Falun, Borlänge, Mora, Leksand, Gagnef och Säter har ökat sin befolkning sedan 1970, medan övriga kommuner har haft en minskande befolkning. Urbaniseringstrenden är stark och till stor del en orsak av den ekonomiska omstruktureringen som skett sedan 1900-talets mitt, där näringar som i större utsträckning varit lokaliserade på landsbygden och mindre orter har haft en nedgång i sysselsättningen medan näringar som gynnas av en befolkningstäthet och därmed i större utsträckning är lokaliserade i städer har haft en god tillväxt. Urbaniseringen är dock inte naturgiven utan påverkas förutom av näringslivets rumsliga organisering i viss omfattning också av politiska beslut. En studie vid Uppsala universitet visar att statliga arbetstillfällen har centraliserats i snabbare takt än befolkningen, vilket tydligt illustrerar den politiska dimensionen av urbaniseringen. Det är naturligtvis omöjligt att med stor säkerhet bedöma framtida befolkningsutveckling men om nuvarande trender fortsätter i ungefär samma takt så kommer vi att se en fortsatt centralisering av sysselsätt-

18 ning och befolkning till de större tätorterna i länet. Även om invandringen har minskat väsentligt sensommaren 2016 jämfört med det mycket extrema året 2015 så tyder den instabila situationen på många håll i världen på en fortsatt relativt hög invandring. Sammantaget finns det skäl att tro att befolkningsutvecklingen i Dalarna kan fortsätta i en positiv riktning, men att det i några kommuner särskilt mindre och perifera även fortsättningsvis har en negativ befolkningsutveckling. 5

19 6 Den regionala geografin Det är viktigt att skilja på stad och land och att uppmärksamma relationen mellan centrum och periferi. Dalarna har en koncentration av befolkning och näringsliv till regionens centrala delar där Falun och Borlänge utgör ett tydligt tvåkärnigt centrum. Falun och Borlänge kan tillsammans erbjuda mycket av det som förknippas med större städer bred arbetsmarknad, bra service- och kulturutbud samt goda utbildningsmöjligheter. Vid sidan av Falun och Borlänge har Dalarna en struktur av städer och tätorter med olika karaktär och relativt korta inbördes restider. Restiderna ger invånarna möjligheter att välja boendemiljö och arbetsplats mer oberoende av varandra. Falun/Borlänge med Mora, Avesta och Ludvika som delregionala noder ger möjligheter att utveckla sammanhållna marknader för arbete, studier, boende och service som möjliggör jämställda livsval 4. Stora delar av Dalarna vid sidan av centrum, delregionala noder och mindre tätorter är glest befolkade med stora avstånd till arbetsplatser och service. Dalarnas närhet till Stockholmsregionen ger förutsättningar för en samverkan och ett gemensamt arbete för utveckling av en storregional struktur i Mellansverige. Regionförstoringen drivs framåt av utbyggda och bättre kommunikationer inom de viktiga nord-sydliga och öst-västliga väg- och järnvägsstråken med E 16 (inklusive E 4 Uppsala/Stockholm), riksväg 70 och Dalabanan som viktigaste kommunikationsstråk för persontransporter på landsväg respektive järnväg. På järnvägssidan är Bergslagsbanan ett högt prioriterat godsstråk i Mellansverige med Borlänge som utpekad nod 5. Den är även tillsammans med Dalabanan det dominerande stråket för den regionala och interregionala tågtrafiken i länet. Dalarna som län har varit tidigt ute i generationsväxlingen och har en besvärande obalans mellan mycket stora åldersgrupper som lämnar arbetsmarknaden och relativt få ungdomar som ersätter dessa. Från 2014 kommer ut- och inflödet av arbetskraft att vara mera i balans men enligt prognoserna förstärks svårigheterna att rekrytera kvalificerad personal inom både offentlig och privat sektor. En förbättrad matchning mellan utbud och efterfrågan kräver väl fungerande infrastruktur och transporter för att möjliggöra resor till och från utbildning och arbete. Det är avgörande för länets fortsatta utveckling och tillväxt. Regionförstoring Begreppet regionförstoring används nästan uteslutande för att beskriva arbetspendling. En ökad rörlighet på arbetsmarknaden, mätt i andel som arbetar i en kommun och bor i en annan, ses ofta som något positivt då strukturella förändringar på arbetsmarknaden kan förutsättas vara möjliga att hantera genom pendling inom större arbetsmarknadsregioner. I de lokala arbetsmarknadsregioner (LA-regioner) som har ett utbud av jobb i flera olika branscher och yrken blir det lättare för sysselsatta att flytta över från ett yrke eller bransch till ett annat vid en nedgång i det yrke/bransch man arbetar i. LA-regioner kan ocksåkopplas till ett resonemang om ortsstruktur och sårbarhet. Robusta kommuner karakteriseras av tillgång till stora och diversifierade arbetsmarknader, en stor utpendling och en hög utbildningsnivå. De kommuner som rankas som mest sårbara är sådana som traditionellt har haft en lokal arbetsmarknad med en hög andel sysselsatta inom tillverkningsindustrin. 4 Dalastrategin, 2014, avsn Dalastrategin, avsn 5.3

20 7 Ett framgångsrikt utvecklingsarbete, såväl generellt som för infrastrukturåtgärder, måste bygga på åtgärder som minskar den strukturella sårbarheten och ökar förmågan till omställning. Ett inflöde av arbetskraft, kapital och kompetens och också en kontinuerlig omvandling/uppgradering av det existerande näringslivet bygger på en väl fungerande infrastruktur med kopplingar mot växande regioner och ett väl fungerande utbildningssystem. FA-regioner i Mellansverige Källa: Tillväxtanalys I Dalarna har arbetsmarknadsregionerna (se ovan) minskat från åtta till sex mellan I dagsläget bildar två kommuner egna LA-regioner. Det är Malung Sälens kommun och Vansbro kommun som inte har det utbyte med andra arbetsmarknader och inte heller med varandra, som krävs för att inlemmas i någon av övriga LAregioner i Dalarna. I analsyser av skilda slag används begreppet FA-regioner (funktionella analysregioner) Medan LA-regionerna kan förändras från år till år är FA-regionerna definierade på ett sådant sätt att förändringarna måste vara av mer bestående art för att indelningen ska förändras. Botniska korridoren med kopplingar. Trafikverket 2.3 Gränsöverskridande samverkan Den Nordiska Triangeln är EU:s särskilt utpekade transportstråk i Norden. Länkarna mellan de nordiska huvudstäderna Köpenhamn, Stockholm och Oslo bildar den triangel av utvecklingskorridorer som är prioriterade i TEN-T (Trans European Network Transport). Längs den Nordiska Triangeln bor 8,4 miljoner av Sveriges och Norges sam- lade befolkning på 13,5 miljoner människor.

21 8 När insatser görs för att utveckla gränsöverskridande regioner ställs krav på samordning av till exempel bebyggelseplanering och regional trafik som den centrala nationella nivån normalt inte hanterar. Mer storskaliga exempel på det är Öresundsförbindelsen som har inneburit att Malmö och Köpenhamn med omland har integrerats i en arbetsmarknadsregion. Botniska korridoren är den primära godstransportleden från Helsingfors via Haparanda till Mjölby och Arlanda Stockholm i söder. Korridoren är även den en del av EUs stomnätverk för transporter, TEN-T Core network. I norra delen av Norden finns samarbetet "Den Nordiska Logistikkorridoren" (Nordic Logistic Nordiska Logistikkorridoren Corridor, NLC). Det är ett transportstråk som förenar trafikslag från öst till väst i Norden. Stråket löper från den norska Atlantkusten, genom Sverige och vidare till den finska Österbottens kust. Stråket förenar fyra hamnar och tre logistikområden. Sverige - Norge med fokus på Dalarna Hedmark. I en OECD - rapport 6 dras slutsatsen att bortsett från turism och till viss del inom skogsindustrin erbjuder det gränsöverskridande samarbetet mellan Dalarna och Hedmarks Fylke mer begränsade utvecklingsmöjligheter. Regionen utgör inte ett kunskapsnav inom OECD, och karakteriseras av låg befolkningstäthet och långa avstånd mellan regionens huvudsakliga befolkningscentra. E16 En förutsättning för regional utveckling och tillväxt är en tillfredsställande, tillgänglig och effektiv transportinfrastruktur. De övergripande vägsystemen i Sverige och Norge är fortfarande uppbyggda med den nationella trafiken som grund. De gränsöverskridande kopplingarna är relativt få och en gemensam systemsyn har ännu inte fått önskvärt genomslag i det samlade svensk-norska vägnätet. Längst i söder finns tre betydelsefulla gränsöverskridande vägkopplingar, E6, E18 och riksväg 61 inom elva mils avstånd fågelvägen. Dessa tre vägar löser transportbehoven inom Nordiska Triangeln, alltså från Sydsverige upp till Mälardalen. Innan E16s förlängning österut genom Sverige är det norrut ca 40 mil fågelvägen (och ca 60 mil via vägnätet) till gränspassagen för nästa huvudvägstråk som är E14, Sundsvall Östersund Storlien Trondheim. En samlad systemsyn behövs för att åstadkomma ett vägnät som fungerar tillfredsställande över nationsgränserna i hela Skandinavien och som ger förutsättningar för väl fungerande interregionalt, regionalt och lokalt samspel. Behovet av en sammankoppling mellan det svenska 6 Projektet "Cross-border regional innovation policies" som Hedmark- Dalarna samarbetet deltog i tillsammans med åtta andra samverkande gränsregioner i Europa.

22 9 och norska vägnätet mellan Torsby och Kongsvinger har aktualiserats i ett antal studier initierade av län och fylken i området. Sedan behovet av åtgärder kopplat till den felande länken mellan Torsby och Kongsvinger togs upp, har Norge och Sverige successivt utvecklat sina nationella stamvägnät. Detta innebär att behovet åtgärder den med koppling till den felande länken för att knyta ihop de två nationella stamvägnäten blir alltmera påtagligt. Vägen mellan Klöfta norr om Oslo och Kongsvinger är idag under utbyggnad till fyrfältsväg. Den nord-sydliga svenska vägen genom inlandet har successivt uppgraderats från ett vägstråk med blandning av läns- och riksvägsnummer, först till riksväg 45 och sedan till E45. Riksvägarna inom Dalarna och Värmland liksom E4 längs Norrlandskusten har också under samma tid successivt fått höjd standard. Gränshandel, Sverige - Norge 7 Gränshandeln mellan Sverige och Norge har på senare år utvecklats starkt. Den norska gränshandeln står för 3 procent av den totala svenska detaljhandeln. Prisskillnader länderna emellan är den främsta drivkraften för inköpsresor. I dagsläget finns en relativ kostnads/prisskillnad om ca 15 % mellan Sverige och Norge. Norrmän som åker över gränsen för att handla ökade 2014 sina inköp i Sverige med 600 miljoner kronor. Den totala omsättningen från norsk gränshandel i den svenska detaljhandeln uppgick till 16,9 Utvecklingen i gränshandeln har under den senaste 20-årsperioden varit betydligt starkare än utvecklingen i övrig detaljhandel i Sverige. De framtida förutsättningarna för norsk gränshandel i Sverige bedöms som goda då prisskillnaderna mellan Sverige och Norge förväntas fort sätta att gynna handeln i Sverige. Större investeringar görs också i gränshandeln genom utbyggnad och etableringar på nya ortermiljarder vilket är en ökning med 4 procent sedan Avsnittet inkl. bilder baseras i huvudsak på Länstyrelsen Dalarnas rapport Underlag för gränshandel och köpcentrum i Sälen Högskolan Dalarna, M Bohlin, J Håkansson.

23 10 Den främsta reseanledningen vid resor från Norge till Sverige är shopping. 71 procent av norrmännens resor till Sverige var shoppingresor och majoriteten av dessa (62 procent) var resor över dagen. Övriga Figur: Handelns omsättningsutveckling i Sverige, fritidsresor, med eller utan övernattning, svarade för 24 procent av resorna. Fem procent av resorna från Norge till Sverige 2014 var arbetsresor med eller utan övernattning. Bilen är det dominerande färdsättet för norrmännen. Valet av färdsätt till Sverige är en följd av de geografiska och infrastrukturella förutsättningarna. I dag finns tre för gränshandeln viktiga köpcentra. Alla tre ligger söder om Sälen och har det gemensamt att de är externt lokaliserade i förhållande till städer/befolkningscentra (se rödfärgade platsbeteckningar i Utvecklingen i gränshandeln har under den senaste 20-årsperioden varit betydligt starkare än utvecklingen i övrig detaljhandel i Sverige. De framtida förutsättningarna för norsk gränshandel i Sverige bedöms som goda då prisskillnaderna mellan Sverige och Norge förväntas fort sätta att gynna handeln i Sverige. Större investeringar görs också i gränshandeln genom utbyggnad och etableringar på nya orter (se bild). Lokaliseringarna bygger på ett tillresande kundunderlag och att kunderna i dessa fall i huvudsak kommer från grannlandet Norge. Möjligheterna att utveckla gränshandeln på motsvarande eller liknande vis i Sälenområdet bygger på att turismen både på svensk och på norsk sida i området skulle kunna bidra till att ge handeln ett betydande kundunderlag. I det avseendet avviker Sälenområdet en del mot kanske främst de värmländska erfarenheterna, då turismen vid dessa handelplatser är begränsad. I fallet med Sälen så finns en betydande turism på svensk sida som kan komma att utgöra ett avsevärt kundunderlag. På norsk sida finns också en betydande turism, främst vid Trysil, som utöver en lokal norsk befolkning utgör ett potentiellt och i viss

24 11 mån redan realiserat kundunderlag. När det gäller en tänkbar lokalisering till Sälenområ det är den gängse bilden att Norges befolkning längs gränsen är förhållandevis gles. I Torsby kommun startar under hösten 2015 utbyggnaden av Långflons Köpcentrum (ca 30 minuter från Sälen). Figur --. Det marknadsområde (grönfärgat) där en Sälen-lokalisering erbjuder kortaste reseavstånd.

25 Näringsliv Dalarna har ett konkurrenskraftigt näringsliv där industri, byggbransch, besöksnäring och vård är de största branscherna sysselsättningsmässigt. I det geografiska sammanhanget, en Mellansvensk storregion, ligger Dalarna i nivå med Örebro, Västmanland och Gävleborg i värdet av varor och tjänster som produceras i länet. Dalarna har genom näringslivets omstruktureringar förlorat delar av sin sysselsättning inom skogsbruk, gruv- och mineralnäringen samt verkstadsindustrin. De stora andelarna sysselsatta inom basindustrin finns i Avesta, Fors, Hedemora, Långshyttan, Vikmanshyttan, Borlänge och Smedjebacken. Betydande andelar av dagens sysselsättning bygger med modern produktionsteknik vidare på denna tradition. Specialiseringen av länets näringsliv har varit och är nödvändig för att kunna bibehålla konkurrenskraft gentemot omvärlden. Målinriktade satsningar på nya branscher, innovationer och stödjande system och aktörer är av stor betydelse för att stärka regionens konkurrenskraft och bredda arbetsmarknaderna. Den succesivt ökande graden av specialiseringen riskerar att leda till obalanser mellan arbetsmarknaderna om restiderna mellan arbetsmarknaderna är för långa. Kvinnor arbetar närmare hemmet och reser mycket kortare sträckor än vad män gör. Män har tillgång till större och mer växande arbetsmarknadsregioner och reser generellt mer arbetsrelaterat. Näringslivet kräver dessutom allt bättre kommunikationer för att människor ska träffas för att utveckla produkter, tjänster och affärer. Den nödvändiga infrastrukturen möjliggör kommunikationer till knutpunkter och destinationer i Sverige och världen. Där byggs affärsrelationer som genererar aktivitet i Dalarna. Grunden är att kunskap och kompetens ges goda förutsättningar förflyttning inom länet och i utbyte med andra i vår omvärld.

26 13 Den växande sysselsättningen i Dalarna kommer först och främst från tjänstenäringarna inklusive besöksnäringen. Besöksnäringen är numera den bransch som har den största andelen sysselsatta och som tillsammans med bygg och anläggning, företagstjänster, IT och telekom samt reklam och media, står för nära hälften av all sysselsättning i Dalarna. Den snabbaste produktionstillväxten inom tjänstesektorn under de senaste tio åren återfinns inom branscherna handel, företagstjänster, utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg samt Samhälleliga och personliga tjänster. En avgörande faktor, för både de etablerad samt för de framväxande kunskapsintensiva tjänsteföretagen är god tillgång på högkvalificerad arbetskraft. De flaskhalsar (rekryteringsproblem) som uppstod år 2007, och som nu återkommer ovanligt snabbt bör motverkas genom åtgärder som ökar tillgången på denna typ av arbetskraft, för att möjliggöra en snabbbare tillväxt i tjänstesektorn. Här kan naturligtvis förbättrade pendlings- och resemöjligheter spela en viktig roll. Diagrammet ger en tydlig bild av hur sysselsättningen i olika näringsgrenar utvecklat sig mellan åren Tillverkningsindustrin har minskat. En del av den minskande sysselsättningen inom tillverkningsindustrin kan återfinnas inom de växande företagstjänsterna. Avknoppning av delar av verksamheten inom tillverkningsindustrin återuppstår i andra företag som klassas som företagstjänster. Mellan åren 2002 och 2015 har sysselsättningstillväxten varit betydligt högre för arbetsställen med 1-9 anställda. Större arbetsställen har drabbats betydligt hårdare i de ekonomiska kriserna de senaste dryga tjugo åren och dessutom tenderar sysselsättningen att både falla och stiga brantare än i gruppen av småoch medelstora arbetsställen.

27 14 Dalarnas starka ben exportindustri och besöksnäring Industrisysselsättningen har under perioden ökat något i Dalarna. Tillverkning av stål, trävaror, papper och utrustning för elkraftsöverföring är störst när det gäller tillverkningsindustrin i länet. I figuren nedan redovisas den beräknade fördelningen av värdet av den svenska exportens regionala produktion. Dalarnas framträdande roll som exportlän är tydlig. Med en eventuell återstart av gruvverksamheten kommer den rollen att bli än mer framträdande. Figur 7 Beräknad regional fördelning av produktion av svensk export. De stora företagen inom stålindustrin finns representerade i Dalarna med moderna och högteknologiska verksamheter i Avesta (Outokumpu), Borlänge (SSAB), Smedjebacken (Ovako) och Långshyttan (Kloster Speedsteel). Framgångsfaktorn har varit en tydlig specialisering med en produktion av alltmer kvalificerade produkter. Stålkoncernerna i Sverige exporterar 95 % av sin produktion till 150 länder. ABB är världsledande inom tillverkning av komponenter/ system för överföring av högspänd likström (HVDC). Vid anläggningen i Ludvika arbetar personer och de bidrar genom avancerad forskning till att företaget håller sin ställning i världen. Forskarbyn High Voltage Valley bidades på initiativ av ABB, STRI, KTH, Uppsala universitet, Chalmers och det regionala utvecklingsbolaget AB Samarkand Skog och träförädling har varit och är en central del i Dalarnas industriella utveckling. Inom skogsindustrin arbetar idag knappt personer i företag som omfattar papper- och massaindustri, sågverk, träskiveindustri, snickerier, tillverkning av förädlade trädbränslen samt tillverkning av förpackningar av trä, papper och papp. De största företagen inom massa och papper i Dalarna är Stora Enso Kvarnsveden, Figur: Sågverk och produktion. Dalarna 2013

28 15 Stora Enso Fors och Arctic Paper, Grycksbo. Sågverksindustrin är rikt representerad i Dalarna med anläggningar på många platser/orter i Dalarna. I kartan över mellersta och norra Sverige framgår verksam heternas lokalisering och omfattning i sågad volym ( se fig). Den exportinriktade processindustrin, som är en viktig del av Dalarnas ekonomiska ryggrad, upplever ett mycket starkt omvärldstryck. Digitaliseringen inom media, med förändrade konsumtionsmönster som följd, påverkar sysselsättningsmässigt framförallt produktionen av papper i Dalarna. Inom många delar av näringslivet har kostnadskonkurrensen ökat dramatiskt i och med industrialiseringen av Kina och Östeuropa. Dalarnas processindustri har inte förutsättningar att konkurrera med innebär att produktutveckling och innovationer blir allt viktigare i kampen om kunder och marknadsandelar. Utmaningarna i den allt starkare globala konkurrensen måste mötas av ett mer diversifierat och kunskapsbaserat företagande. Medvetna strategier med långsiktiga satsningar på forskning och utveckling är därför nödvändiga. En infrastruktur som möjliggör än mer tids- och kostnadseffektiva transporter och resor är helt nödvändigt för Dalarnas företagsamhet.den förväntade återstarten av gruvverksamhet i Dalarna har än så länge bara delvis blivit verklighet. Bolidens omfattande investering i Garpenbergsgruvan har under 2015 inneburit ett kraftigt ökat tonnage och transportarbete. Garpenbergsgruvan är i dagsläget den mest effektiva underjordsgruvan i världen för zinkbrytning. Med den ökade kapaciteten anläggningen söker Boliden nu efter nya etableringar på flera olika ställen i länet. Nya etableringar, i den mån de kommer till stånd, kommer att generera ökade transporter till och från Garpenberg. De påbörjade järnmalmsprojekteten i Ludvika kommun har stannat upp på grund av låga malmpriser på världsmarknaden. Projekten bedöms ha stor potential att gå mot drift om priset åter ökar. Redan gjorda förberedelser och investeringar innebär att man kommit långt i förberedelser för uppstart av produktionen. När förutsättningarna är de rätta kan behov av att hantera stora transportvolymer uppstå med kort varsel. Det är då viktigt att infrastrukturen är i ett skick så nödvändiga transporter är möjliga att genomföra på ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt. De två största varugrupperna som fraktades till, från och inom Sverige med lastbil, järnväg och fartyg var under 2014 malm och andra produkter från utvinning samt jordbruks- och skogsbruksprodukter. De stod tillsammans för 40 procent av allt gods som transporterades. För Dalarnas del innebär det att vägar- och järnvägars förmåga att ta emot och hantera de samlade volymerna av nämnda godsslag är mycket viktigt för den regonala ekonomin och arbete/sysselsättning. I figuren på föregående sida illustreras på ett

29 16 mycket tydligt sätt hur integrerat Dalarna är i de flöden av malm och stål som utgör en förutsättning nationellt viktiga verksamheter. Godstransporter och transportarbete. Inledningsvis rdovisar vi några diagram hämtade från Trafikverkets prognosverksamhet. Det första ger en uppfattning om hur kraftfullt det totala nationella transportarbetet uttryckt i personkilometer per år förväntas komma att öka. Personbilens fortsatta dominans är helt uppenbar, medan persontransporter med flyg och buss förvänatas förbli mer eller mindre oförändrat. Prognosen för resandet med tåg förväntas öka något. Transportarbetet uttryckt i tonkm per år kommer enligt Trafikverkets prognos att utvecklas mycket påtagigt (se figur nästa sida). På uppdrag av regeringen tar Trafikverket fram och tillhandahåller aktuella årliga trafikprognoser. En större uppdatering av alla förutsättningar, verktyg och basprognoser genomförs vart fjärde år. Basåret för den prognos vi redovisar här är Diagrammet nedan visar fördelningen av de inrikes transportvolymerna. De antaganden och värden som vi refererar till i denna systemanalys är hämtade från de uppdateringarna 2015 och Analyser och prognoser för godstransporter i Sverige har gjorts med sikte på både 2030 och Trafikverkets basprognoser pekar ut de mest troliga scenarierna, givet de förutsättningar och delprognoser som antagits. Förutsättningar och delprognoser rör bland annat ekonomins utveckling, varuvärdenas förändring, utrikeshandelns tillväxt och framtida transittrafik.

30 Figur: Baserad på:: Prognos för godstransporter 2040 Trafikverkets Basprognoser 2016 Publikationsnummer: 2016:062 17

31 18 Prognosen pekar mot att den största delen av produktionen transporteras inrikes även fram mot 2040, men andelen som går på export ökar. Mätt i volym växer de inrikes transportbehoven inom samtliga varugrupper under den aktuella tiden. De transporterade inrikesvolymerna ökar med totalt 38%. Jord, sten och bygg ökar mest i absoluta tal, följt av färdiga industrivaror. Utrikesvolymerna förväntas vara större än inrikesvolymerna år När det gäller importen, så ökar färdiga industriprodukter mest, följt av stål. För exporten är motsvarande jord, sten och bygg respektive färdiga industriprodukter. Utveckling per varugrupp Totalt sett ökar volymerna för samtliga varugrupper i prognosen till 2040, med undantag för oljeprodukter, som stagnerar. Den stora ökningen av transporterad jord, sten och byggmateriel har sin grund i att förbrukningen ofta sker i växande storstadsområden medan produktionen till största delen ligger långt från konsumtionsplatsen. Långtidsutredningen pekar också på den mycket kraftiga ökningen av export och import i denna varugrupp. Totalt Färdiga industriprod. Kemikalier JordStenBygg PapperMassa Stålprodukter JärnmalmSkrot Oljeprodukter RåoljaKol Livsmedel Trävaror Rundvirke Förändring av transportefterfrågan (kton) i % Jordbruk Import Export -200% 0% 200% 400% 600% 800% 1000% För För Dalarna viktiga kategorier som trävaror, rundvirke ökar kraftigt medan järnmalm och skrot ökar något mindre än genomsnittet. Stålprodukter ökar med 150 %. Den kraftigaste Figur : Efterfrågan i kton per år 2012 och 2040 per varugrupp. ökningen procentuellt sett står dock högvärdiga varor för. Även här är förklaringen utrikeshandelns ökning. Särskilt importen av högvärdiga varor ökar mycketmedan ökningen av exporten ligger på en lägre nivå.

32 19 Kanslighetsanalys Bergslagen Trafikverket 2015 Den stigande efterfrågan på malm under 2000-talet har lett till en ökad prospektering och öppnandet av nya gruvor i takt med att nya fyndigheter gjorts, samt även att ett återupptagande av brytningen i tidigare nedlagda gruvor genomförts eller övervägts i flera fall. Under 2014 har världsmarknadspriset på järnmalm sjunkit, vilket fått negativa konsekvenser för många gruvbolags verksamhet. Flera faktorer påverkar världsmarknadspriset på järnmalm, varav en avmattad efterfrågan i Kina är en betydelsefull faktor, i kombination med en fortsatt hög global produktion. De flesta bedömare anser det dock troligt att världsmarknadspriset på malm kommer att stiga långsiktigt i takt med att efterfrågan stiger när fler utvecklingsländer industrialiseras. Figur, Antaget vägval för tillkommande malmtransporter mellan Bergslagen Oxelösund respektive Bergslagen-Uddevalla Källa: Trafikverkets Basprognos 2015 I Bergslagen har en återupptagen gruvdrift i Grängesberg och Ludvika varit uppe till diskussion. Grängesbergs Iron, som var ett av bolagen som ville satsa i södra Dalarna, blev begärda i konkurs under Det andra bolaget, Nordic Iron Ore i Ludvika, planerar dock fortfarande för att starta gruvbrytning. Trafikverket har i ett antal rapporter sammanställt vilka volymer som antagits kan komma att brytas i detta område, därefter kartlagt vilka transporter som genereras utifrån malmvolymerna och slutligen gjort beräkningar vilka effekter på spårkapaciteten

33 20 Figur 32 Största län till län flöden på väg i ton för samtliga varugrupper den ökande trafiken kan få. 8 Under 2013 analyserade Trafikverket även kapaciteten på berörda banor för prognosåret 2030, 9 det vill säga trafikeringen i prognosen för 2030 i kombination med tillkommande malmtåg. Det är orsaken till varför det ingår kapacitetsförstärkande investeringar på stråket Ludvika-Frövi, samt farledsåtgärder i Oxelösund i planen för perioden Samband mellan län. Informationen i figurerna på föregående sida indikerar att även om utrikesvolymerna förväntas öka mer än inrikestransorterna så kommer det med stor sannolikhet inte att påverka/förändra de inbördes relationerna med andra län för Dalarnas del. De till Dalarna gränsande länen Gävleborg och Västmanland kommer även fortsättningsvis att svara för det största utbytet när det gäller godsflöden på väg. De största volymerna när det gäller Gävleborgs län går på E 16 Gävle Falun/Borlänge och omvänt samt på Rv 68 Gävle Avesta vidare mot Västmanland och omvänt. I riktning till och från Västmanland medverkar också godstrafiken på RV 70 och 66 till de tydliga flödena mellan länen. Besöksnäringen Besöksnäringen är en av Sveriges snabbast växande näringar. Den är arbetsintensiv, platsbunden och därför av stort intresse när det gäller att skapa sysselsättning och utveckla företagandet. Besöksnäringen spänner över många politik- och intresseområden. Aktörerna är många, inte sällan förenas offentlig sektor och det privata näringslivet. Kännetecknande är också en hög andel små företag. Besöksnäringen är en ekonomiskt viktig och växande näring I Sverige. Näringen omfattar dels det som lockar besökaren till platsen som tex skidanläggningar, idrottsevenemang, events och naturupplevelser av många olika slag. Besökaren nyttjar även det utbud av varor och tjänster som finns på platsen. Därför är även restauranger, kaféer och shopping är viktiga delar i besöksnäringen. Boende/logi är viktiga komponenter i besöksnäringens förutsättningar. En ort med många besökare har ett större underlag för konsumtion av nöjen, handel, kaféer och restauranger även till glädje för de boende på orten. Underleverantörer i form av tvätterier, städföretag och transportföretag gynnas också av den ökade efterfrågan på marknaden. I diagrammet nedan beskrivs antalet årssysselsatta kopplade till besöksnäringen i aktuella delbranscher. 8 Kapacitetsutredning: Malmtrafik från Håksberg och Grängesberg till Oxelösunds hamn ; TRV Prognoser för arbetet med nationell transportplan godstransporters utveckling fram till 2030 ; TRV 2013:56.

34 21 Besöksnäringen bidrar till ortens eller regionens ekonomi på fler sätt än konsumtion av nöjen. En väl fungerande besöksnäring bidrar också till att skapa den attraktiva regionen. Mätt i antalet gästnätter står Dalarna i en klass för sig och är ett av de största länen inom besöksnäringen även i ett nationellt perspektiv. Dalarna är till volymen övernattningar det fjärde största besöks näringslänet efter Stockholm, Västra Götaland och Skåne. I nedanstående figur jämförs Dalarna och övriga län med Sveriges tre storstadsområden Gävleborgs län 20 Dalarnas län 19 Västmanlands län 18 Örebro län 04 Södermanlands län 03 Uppsala län 0030 Stor-Malmö 0020 Stor-Göteborg 0010 Stor-Stockholm Upplevelsesektorn, dit besöksnäringen räknas, är globalt en av de mest snabbt växande av alla delekonomier. I Sverige står sektorn för 9 procent av BNP, omsätter 190 miljarder kronor och sysselsätter personer. På senare tid har upplevelsesamhället som begrepp allt mer hamnat i fokus i diskussioner om enomiskt värdeskapande och som konkurrensmedel. Upplevelser har blivit något som produceras, paketeras och säljs. Betydelsen av kreativa miljöer, kunden som medproducent och innovatör, och betydelsen av ny teknologi för besöksnäringen hör till ämnet. De dryga sysselsatta inom besöksnäringen i Dalarna fördelar sig på de olika branscherna enligt ovanstående diagram. Upplevelsesektorn, dit besöksnäringen räknas, är globalt en av de mest snabbt växande av alla delekonomier. I Sverige står sektorn för 9 procent av BNP, omsätter 190 miljarder kronor och sysselsätter personer10. På senare tid har upplevelsesamhället som begrepp allt mer hamnat i fokus i diskussioner om 10 Tillväxtverket; sysselsatta (personer, medeltal), plus 5,8 % (plus 35,4 % från 2000)

35 ekonomiskt värdeskapande och som konkurrensmedel. Upplevelser har blivit något som produceras, paketeras och säljs. Betydelsen av kreativa miljöer, kunden som medproducent och innovatör, och betydelsen av ny teknologi för besöksnäringen hör till ämnet. Totalt omsätter besöksnäringen i Dalarna 7,1 miljarder kronor/år i cirka företag. Besöksnäringen har haft en mycket gynnsam sysselsättningsutveckling de senaste åren och har potential till en fortsatt stark tillväxt. Sett till det som redan kommit till stånd och planeras för tidsperioden kommer tio miljarder att investeras under perioden. Ett förverkligande av planerna leder fram till nya bäddar varav planeras att tillkomma i Dalafjällen. De nya bäddarna kan skapa 3 miljoner gästnätter och ge en ökad omsättning på 2,2 miljarder och nya arbetstillfällen 22

36 23 Turism året runt Under säsongen uppgick antalet skiddagar 11 till knappt 2 miljoner i Sälen och ca 0,5 miljoner i Idre. Mellan säsongerna 2012/ /15 ökade Sälen marginellt medan ökningen i Idre uppgick till ca 10 %. Turismgästnätterna i regionen har de största volymerna i Sälenfjällen, och i Idre/Grövelsjön. Det finns ett organiserat turismsamarbete mellan kommunerna över den svensk-norska gränsen. Sommarturismen är omfattande i Siljansbygden och under stark utveckling i Dalafjällen. Det faktum att områden Källa: SCB. med omfattande vinterturism och sommarturism gränsar till varandra innebär att potentialer föreligger avseende resurssamordning av olika slag. Dalarna har även några av landets största årliga idrottsarrangemang. Vasaloppet är världens äldsta, största och längsta skidlopp. Den klassiska 90 km långa sträckan mellan Berga by i Sälen till Mora var länge det enda loppet. I dag finns sexton olika lopp inom disciplinerna cykling, löpning och längdskidåkning som årligen lockar anmälda deltagare. Dansbandsveckan i Malung, Rättvik Classic Car Week och Vansbrosimningen är stora sommarevenemang i Dalarna. Dalhalla i Rättvik har i det närmaste blivit en nationalscen med musikevenemang per år. 11 En skiddag är en dags skidåkning med liftkort

37 24 Säsongsvariationer I cirkeldiagrammet speglas det faktum att turismen under vintersäsongen utgör drygt hälften av alla gästnätter som besökare tillbringar i Dalarna. Malung-Sälen och Älvdalen är de kommuner som har störst andel vinterturister jämfört med den bofasta befolkningen. Under max veckan - vid påsk - har Sälen ca Varifrån kommer de utländska besökarna i Dalarna? 18% 28% 1% Danmark Norge 13% Tyskland Nederländerna Ryssland 13% 27% Övr länder turister per dygn och Idre ca Siljansbygden har ca turister per dygn under vintern. Malung-Sälen har en högre andel vinterturister än Älvdalen. Siljansbygden har hög andel sommarturism och även Älvdalens kommun har betydande sommarturism. Att områden med omfattande vinterturism, respektive betydande och växande sommarturism, gränsar till varandra innebär betydande potentialer i resurs samordning av olika slag. För att ta vara på dessa potentialer behövs bättre infrastruktur och kommunikationer. För personalen är tillgänglighet genom dagpendling betydelsefull för att uppnå väl fungerande helårssysselsättning. För Dalarna är det viktigt att inte bara den Sverigeinterna trafiken fungerar och får en god framkomlighet med hög säkerhet utan att även den gränsöverskridande infrastruktur som utländska nyttjar för att nå sina resmål, har en standard och kapacitet som medger säkert och tidseffektivt resande.

38 Onsdag Lördag Tisdag Fredag Måndag Torsdag Söndag Onsdag Lördag Tisdag Fredag Måndag Torsdag Söndag Onsdag Lördag Tisdag Fredag Måndag Torsdag Söndag Onsdag Lördag Tisdag Fredag Måndag Torsdag Söndag 25 Besöksnäringens transporter Besöksnäringen är sysselsättningsintensiv men andelen sysselsatta på årsbasis för att utföra transporter inom besöksnäringen är låg. En mycket stor andel av besökarnas transportarbete till och från samt inom destinationen/destinationerna utförs med resor i egen bil. Resandet med bil till och från turistdestinationer resulterar i stora säsongs- och veckovariationer i vägtrafikflödena. Det går stora mängder trafik på Vasaloppsvägen, 13/2 5/ Uppmätt trafik 13/2-5/ (fordon/dygn) ÅDT 2001 (550 fordon/dygn) Figuren visar säsongsvariationen i vägtrafiken, i detta fall längs Vasaloppsvägen. ÅDT=medeltrafik per dygn över året. Källa: WSP vägar som är byggda för avsevärt mindre trafikflöden. Även om trafiken utslagen över alla årets dagar/dygn inte är speciellt hög, sker den med en stark koncentration till säsong och under helgerna. I takt med de ökade investeringarna inom besöksnäringen byggs de redan existerande problemen på. Vägnätets kapacitetsproblem är stora under turistsäsong. Problemen kan förväntas tillta med planerade investeringar och fler besökare. Vägnätet till Dalafjällen, som fortfarande lider av ett relativt stort antal brister, kan bli en än mer påtaglig flaskhals för turistnäringens utveckling och ge ökade negativa biverkningar av transportarbetet. Av dagens totala resande till Dalarna är ca 30 % fritidsresor. Bil är det dominerande transportmedlet. Ca 90 % av fritidsresorna till Dalarna sker med bil. Dagens ca 15 miljoner övernattningar i Dalarna innebär 3,2 miljoner besökare. Med antagandet att 90 % kommer med bil motsvarar detta 1,1 miljoner bilar som ska nyttja transportsystemet. Turistnäringens planerade investeringar har stor betydelse för trafiken på vägnätet. De expansionsplaner som redovisats innebär ca bilar ytterligare per år. Detta är en mycket stor utmaning för transportsystemet och den geografi som trafiken passerar. Vinterperioden bedöms få den största ökningen med drygt bilar. Vintertid, i synnerhet torsdagar-söndagar (i samband med stugbyte), är trafiken ca % högre än genomsnittet över året. Under högsäsong passerar upp mot fordon per dygn, ofta under ett fåtal timmar. Några exempel i figurerna ovan och nedan belyser det förda resonemanget.

39 Torsdag Söndag Onsdag Lördag Tisdag Fredag Måndag Torsdag Söndag Onsdag Lördag Tisdag Fredag Måndag Torsdag Söndag Onsdag Lördag Tisdag Fredag Måndag Torsdag Söndag Onsdag Lördag Tisdag Fredag 26 Turisttrafiken till och från Dalarna är mycket omfattande, särskilt under veckosluten. Trafikbelastningen under högsäsongens toppar är upp till 500 % högre än genomsnittet över året. Det medför stora tillgänglighets- och trafiksäkerhetsproblem i vägnätet som är dimensionerat för betydligt mindre trafikflöden. Vid toppbelastning i vägnätet uppstår trängsel där trafiken flyter med betydligt lägre hastighet än den skyltade. Trafikflödet längs vissa sträckor är idag kritiskt nära kapacitetstaket som om det överskrids innebär att medelhastigheten minskar drastiskt i stora delar av vägnätet till Sälen. Besökare upplever det som trångt och att trafiken går sakta. Upplevelserna avgör Sälens attraktivitet i ett resandeperspektiv. På anläggningarna ligger kravet att fortsatt utveckla sina erbjudanden anpassade till kundernas efterfrågan. Det gäller att nu och framåt skapa erbjudanden som attraherar dagens och morgondagens besökare. Figuren visar säsongsvariationen i vägtrafiken, i detta fall norr om Särna. ÅDT=medeltrafik per dygn över året. Källa: WSP Väg 70 norr om Särna, 14/2 5/ Uppmätt trafik 14/2-5/ (fordon/dygn) ÅDT 2011 (1060 fordon/dygn) Fortfarande finns det en stark koppling till stugbyten under helger och andra weekendnära arrangemang. Näringen har därutöver krav på sig att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Det kan stå för en beredskap att vara beredd att medverka till lösningar, som samtidigt som det tillfredställer kundens önskemål, bereder vägen för andra sätt att möta efterfrågan på transporter och sätt att resa. Ett sätt att möta den ovan beskrivna situationen resulterade i ett behovsgrundat samlat arbete inom benämnt "Fjällpaket Dalarna". Inom den ramen växte det fram ett förslag om att bygga en internationell flygplats i Sälenområdet. Den planerade flygplatsen svarar mot en önskvärd ökning av främst utländska besökare. Regeringen har anvisat ett investeringsstöd om 250 mkr för byggandet av flygplatsen. Planen har under pågående arbete utvidgats till att också omfatta ett köpcentrum 12 som tillför ytterligare utvecklingskraft och fler arbetstillfällen till området. Utgångspunkterna är att utöver det statliga investeringsstödet till 12 Se avsnitt gränshandel, sid 7

40 27 flygplatsen ska privata medel bekosta resten av investeringen i flygplatsen och den kommande driften av den. För trafikförsörjningen innebär flygplatsen att andra målgrupper får en god tillgänglighet till Sälen, Trysil och Idre. Till stor del står dessa målgrupper att finna på den internationella marknaden. Flyg och andra kollektiva färdmedel kan framöver antas öka i betydelse förutsatt att en infrastruktur med kollektivtrafik till anläggningarna och inom destinationerna utvecklas. 2.5 Kompetensförsörjning Dalarna har en stark arbetsmarknad där en stor utmaning några år framöver är kompetensförsörjningen. Även om samtliga unga skulle välja att bo kvar i Dalarna skulle dessa inte räcka till för att ersätta alla pensionsavgångar. Med tanke på den stora rörligheten bland unga idag, inte minst till större universitetsorter, kommer många unga i Dalarna att lämna länet, liksom de gör i de flesta andra län i landet. Sysselsättningstillväxten sker istället i tjänstesektorer med ett högt såväl som lågt kunskapsinnehåll. Tjänster är i många fall kontaktintensiva och har därför bäst förutsättningar att växa i täta storstäder och i regionala centra. En annan viktig driftkraft var högskoleexpansionen och regionaliseringen av högskolan under 1990-talet, som också har bidragit till att gynna storstäder och regionala centra. Unga vuxnas flytt till studier och arbete dominerar flyttningarna över kommun- och länsgränserna i riket. Arbetsförmedlingen gör bedömningen att invandringen är den mest realistiska möjligheten att lösa kompetensförsörjningen men då måste utmaningarna integration, tillgänglighet och bostadsförsörjning lösas. Den starka arbetsmarknaden kommer till uttryck i sysselsättningsstatistiken där Dalarna är femte största län, i den föreslagna storregionen, mätt i befolkning, men tredje största sett till antalet sysselsatta och det län som efter Uppsala har lägst antal arbetslösa. Omsättningen i personer som går från arbetslöshet till arbete är i Dalarna högre än riksgenomsnittet. Arbetsförmedlingens analyser har visat på en generellt hög rörlighet på Dalarnas arbetsmarknad. Rörligheten är utöver arbetslösheten en viktig parameter vid analyser av arbetsmarknaden. Även vid en relativt låg arbetslöshet kan en låg rörlighet indikera en arbetsmarknad som fungerar mindre bra. Likaså kan en arbetsmarknad med en relativt sett hög arbetslöshet fungera väl. Därför är långtidsarbetslösheten en mycket viktig variabel och där ligger Uppsala och Dalarnas län under riksgenomsnittet, och övriga län över. 2.6 Arbetsmarknad pendling - tillgänglighet Dalarna är till ytan det största länet i den föreslagna Svealandsregionen och den med lägst befolkningstäthet. Med tanke på det skulle man kunna förvänta sig en låg andel arbetspendling över kommungräns. Dalarna ligger dock i nivå med Örebro och Västmanland (26-27 %) i andel utpendlare av totalt antal sysselsatta i kommunen (nattbefolkning) och högre än Gävleborg (20 %). Den relativt sett låga standarden på Dalabanan samt en stark arbetsmarknad i Dalarna är två aspekter som gör att Dalarna har den lägsta arbetspendlingen till andra län. Trafikverket har klassificerat tillgängligheten till städer, flygplatser, sjukhus, högskolor/universitet mm för varje kommunhuvudort i Sverige. Klassificeringen redovisas på kartor med resp. kommuns till- gänglighet redovisad som god, acceptabel eller dålig. Den sammanvägda tillgängligheten för de 8 kriterierna

41 28 Källa; Trafikverket redovisas i bilden på föregående sida. I den sammanlagda värderingen ligger merparten av Dalakommunerna inom ramen för god tillgänglighet. Malung-Sälen och Älvdalen klassificeras som att ha en acceptabel tillgänglighet respektive på gränsen till dålig tillgänglighet. Malung Sälen och Älvdalen har dålig tillgänglighet till region-/universitetssjukhus och den sammanvägad tillgängligheten till storstäder. Även Vansbro kommun har dålig tillgänglighet i det avseendet. Detsamma gäller för dessa tre kommuner avseende tillgängligheten till flygplatser med internationell trafik. Även tillgänglighetet till och från Stockholm är mindre god respektive dålig för Malung- Sälen respektive Älvdalen. I Dalarna är Borlänge den stora inpendlingsorten i södra delen av länet även om Falun, Ludvika