Remiss gällande förslag till förfrågningsunderlag- valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst

Transkript

1 Remiss gällande förslag till förfrågningsunderlag- valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst Kommunstyrelsen beslutade att sända förslag på förfrågningsunderlag för hemtjänst inom valfrihetssystemet enligt LOV på remiss. Remissvaret ska vara Stadsledningskontoret i Göteborgs Stad tillhanda senast Remissen avser uppfattning om vad förslag till förfrågningsunderlag innebär för; Brukarnas möjlighet att välja utförare. Brukarnas möjlighet till hemtjänst av god kvalitet. Stadsdelsnämndens ansvar för att tillse att brukarna får beviljat bistånd utfört, oavsett om hemtjänsten utförs i egen regi eller genom extern utförare. Hur kraven motsvarar stadsdelsnämndernas nuvarande verksamhet. Externa utförares möjlighet att delta i konkurrensutsättningen. Synpunkter på förfrågningsunderlaget ska lämnas i den mall som bifogas och detta dokument ska vara en bilaga till tjänsteutlåtandet/remissvaret. Utöver stadsdelsnämnderna beslutade kommunstyrelsen att skicka ärendet på remiss till branschorganisationer, fackliga organisationer, Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor samt Göteborgs Stads pensionärsråd. Följande ges möjlighet att besvara remissen: SDN Angered SDN Östra Göteborg SDN Örgryte-Härlanda SDN Centrum SDN Majorna-Linné SDN Askim-Frölunda-Högsbo SDN Västra Göteborg SDN Västra Hisingen SDN Lundby SDN Norra Hisingen Göteborgs Råd för funktionshinderfrågor Göteborgs Stads pensionärsråd Famna Vårdföretagarna Kommunal Vårdförbundet SACO Vision

2 Svar på remissen ska senast sändas med e-post till eller Frågor besvaras av: Karin Magnusson tel planeringsledare Avdelningen för äldre och hälso- och sjukvård, Stadsledningskontoret Gisela Askne tel planeringsledare Avdelningen för äldre och hälso- och sjukvård, Stadsledningskontoret

3 Synpunkter på förslag till förfrågningsunderlag för hemtjänst inom valfrihetssystem enligt LOV Synpunkterna ska belysas utifrån perspektiven; brukarnas möjlighet att välja utförare, brukarnas möjlighet till hemtjänst av god kvalitet. stadsdelsnämndens ansvar för att tillse att brukarna får beviljat bistånd utfört oavsett om hemtjänsten utförs i egen regi eller genom extern utförare, hur kraven motsvarar stadsdelsnämndernas nuvarande verksamhet samt externa utförares möjlighet att delta i konkurrensutsättningen. Kapitel 1 Allmän orientering Kapitel 2 Administrativa krav/bestämmelser Kapitel 3 Krav på utförare Kapitel 4 Krav på tjänstens utförande Kapitel 5 Kontraktets villkor

4

5 Organisation Famna Almega Kommunal Vårdförbundet SACO Vision Göteborgs Stads Pensionärsråd Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor E-post

6 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1255/15 Välfärd och utbildning Avdelningen för äldre och hälso- och sjukvård Gisela Askne, Karin Magnusson Telefon , E-post: Valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst - Remittera förslag till förfrågningsunderlag Förslag till beslut I Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen remitterar utan eget ställningstagande stadsledningskontorets tjänsteutlåtande till samtliga stadsdelsnämnder, Famna, Vårdföretagarna, Göteborgs råd för funktionshinderfrågor och Göteborgs pensionärsråd med begäran om yttrande senast Sammanfattning Stadsledningskontoret har utifrån uppdrag från kommunfullmäktige om att vidta åtgärder för att införa valfrihetssystem enligt LOV, tagit fram ett förslag till förfrågningsunderlag. Förslag till förfrågningsunderlag är en bilaga till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Till tjänsteutlåtandet finns också en bilaga med stadsledningskontorets utredningar avseende de krav som föreslås ställas i förfrågningsunderlaget. Kommunstyrelsens beslutade tidsplan innebär att enskilda ska kunna välja utförare av hemtjänst senhösten För att hålla tidsplanen behöver förfrågningsunderlaget beslutas av kommunfullmäktige innan sommaren Förfrågningsunderlaget innehåller de krav som ställs på utförare som vill ansluta sig till valfrihetssystemet. Stadsledningskontoret har beskrivit verksamheten som konkurrensutsätts samt krav i fem kapitel; allmän orientering, administrativa krav/bestämmelser, krav på utförare, krav på tjänstens utförande och kontraktets villkor. Stadsledningskontoret föreslår att remittera förslag till förfrågningsunderlag till stadsdelsnämnderna, Famna, Vårdföretagarna, Göteborgs råd för funktionshinderfrågor och Göteborgs pensionärsråd med begäran om yttrande senast Ekonomiska konsekvenser Den ersättningsmodell och timersättning som föreslås i förfrågningsunderlaget kommer vara kostnadsneutralt utifrån dagens hemtjänstkostnader på en hela staden nivå. Eftersom stadsdelsnämnderna har olika ersättningsnivåer och modeller kommer den föreslagna modellen ge olika konsekvenser för stadsdelsnämnderna. Utgångspunkten för beräkning av timersättning är en självkostnadsanalys utifrån bokslut för år 2015, uppräknat med kostnadsutveckling år 2016 samt budgetindex för år 1(13)

7 2017 (KF:s budget) för att komma till 2017 års nivå. Volymerna som används i beräkningen baseras på den tid som handläggarna har beviljat år 2015 med prognos för år Av kontakter med kommuner som infört valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten, framgår att flera kommuner i sin egen regi inte klarar att bedriva hemtjänst enligt den beslutade ersättningsnivån. Om detta sker inom Göteborgs Stad kan det utgöra en ekonomisk risk för staden. En annan identifierad ekonomisk risk är övergången från att ersätta för beviljad tid till utförd tid. Mätning av utförd tid genomfördes i samband med Attraktiv hemtjänst och den visade att på staden nivå utfördes 60 procent av den biståndsbedömda tiden. Stadsledningskontoret har genomfört en ny mätning som kommer att redovisas i januari/februari Detta kommer att utgöra ett nytt underlag för stadsdelsnämnderna i sitt förberedelsearbete inför att ersätta för utförd tid inom hemtjänst. För att säkerställa att ersättning till utförare faktiskt motsvarar utförd tid krävs ett ITstöd. Upphandlingsprocessen för ett sådan för staden gemensamt system har blivit kraftigt försenad. Erfarenheter från andra kommuner som inför IT-baserade stöd för att följa upp utförd tid visar att en implementeringstid behövs för att kunna lita på resultaten. En ekonomisk risk i anslutning till ovanstående är att efterfrågan på hemtjänst kan öka. Det kan finnas brukare som idag får sina omsorgsinsatser tillgodosedda genom exempelvis anhörigstöd och kan finna att det finns bra alternativ till detta inom valfrihetssystemet. Andra kommuner har också upplevt att utförare har egna syften om att utöka verksamheten och uppvaktar myndighetsutövningen utifrån egna intressen som inte är grundade i enskilds faktiska behov utan enbart syftar till att utöka den egna verksamheten. Detta har uppmärksammats inom stadens myndighetsutövning och finns med i myndighetsutövningens handlingsplan. Stadsledningskontoret har föreslagit att ersättning utgår från biståndsbedömd tid till Detta gjordes redan i det ärende till KS som handlade om organisation för att teckna och följa upp kontrakt samt grundprinciper för ekonomisk ersättningsmodell. Kommunstyrelsen beslutade i enlighet med stadsledningskontorets förslag till beslut. Barnperspektivet Under de senaste åren har barnperspektivet förstärkts och förtydligats i socialtjänstlagen och bestämmelserna svarar mot FN:s barnkonvention. När en insats rör ett barn under 18 år ska hänsyn alltid tas till vad barnets bästa kräver. När en förälder eller närstående har behov av stöd och hjälp i form av hemtjänst är det viktigt att uppmärksamma hur situationen påverkar barnet. Jämställdhetsperspektivet Merparten av medarbetare och chefer inom stadens hemtjänst är kvinnor. Införandet av valfrihetssystem innebär en ökad möjlighet att välja arbetsgivare och en ökad möjlighet till kvinnligt företagande. Eventuella försämringar av arbetsvillkoren inom hemtjänsten påverkar i hög grad kvinnor. Stadsledningskontoret har ställt de krav på goda arbetsvillkor som bedömts möjliga att ställa utifrån gällande lagstiftningar samt proportionalitetsprincipen. Proportionalitetsprincipen innebär att kraven på utförare och tjänsten måste ha ett naturligt samband och stå i rimlig proportion till det som ska upphandlas. De krav som Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(13)

8 ställs ska vara både lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Om det finns flera alternativ bör det alternativ väljas som är minst belastande för utföraren. Utifrån dialoger med utförare av hemtjänst bedömer stadsledningskontoret att det finns stor risk att kravet på heltidsanställningar kommer leda till delade arbetsturer. Det kan också finnas risk att utförare anmäler kapacitetstak som innebär att de inte behöver erbjuda sysselsättningsgrad på heltid. Stadsledningskontoret föreslår att utförare ska betala in premie för tjänstepension och att inbetalning även ska göras under arbetstagares lagstadgade föräldraledighet samt under sjukledighet. Det är ett mycket viktigt krav utifrån jämställdhetsperspektivet. Mångfaldsperspektivet Införandet av valfrihetssystem syftar till att öka antalet utförare som brukare med hemtjänst kan välja mellan, och kan medföra en ökad mångfald av utförare med olika språk- och kulturkompetens. Göteborgs Stad är ett finskt förvaltningsområde vilket innebär att sverigefinska göteborgare har ett förstärkt skydd där kulturen och språket ska främjas. Utförare föreslås kunna välja att vara en utförare som vid efterfrågan helt eller delvis kan erbjuda hemtjänst med omsorgspersonal som talar och skriver finska vilket kan leda till en kvalitetshöjning för sverigefinnar med hemtjänst. Miljöperspektivet Hemtjänst är en geografiskt spridd verksamhet vilket medför att personalplanering och ruttoptimering är viktigt för att undvika onödiga resor. Införande av valfrihetssystem innebär att förutsättningarna för en effektiv ruttplanering försvåras. När flera olika utförare verkar inom samma geografiska område eller över flera geografiska områden är det svårt att undvika att transporter och då även med bil ökar. I förslag till förfrågningsunderlag ingår krav som miljöledningssystem, resepolicy, miljöfordon, val av bränsle, sparsam körning, hantering av avfall samt att följa Göteborgs Stads måltidsprogram. Omvärldsperspektivet Inför framtagande av förfrågningsunderlag för valfrihetssystem inom hemtjänsten är omvärldsbevakning en viktig del av arbetet. I april 2016 hade 158 kommuner infört ett valfrihetssystem enligt LOV. Deras erfarenheter tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, Konkurrensverket, Statskontoret, Finansdepartementet, Kammarkollegiet och Socialstyrelsen har varit en viktig del i underlaget när förslaget till förfrågningsunderlag har utarbetats. Det pågår ett antal nationella initiativ som kan påverka valfrihetssystemet. Exempel på sådana initiativ är; Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78), krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7), nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen (Dir 2015:72) och ny kommunallag (SOU 2015:24). Stadsledningskontoret har i utredningen bland annat genomfört studiebesök i flera kommuner, träffat Sveriges Kommuner och Landsting, fått utbildning av upphandlingsmyndigheten och Sveriges Kommuner och landsting. Samverkan har skett med Göteborgs Stads upphandlingsbolag och Stadsledningskontorets enhet kunskapscentrum mot organiserad brottlighet. Stadsledningskontoret har i utredningen ett nära samarbete med Södertälje kommun utifrån deras specifika erfarenheter kring oegentligheter i samband med införandet av valfrihetssystem enligt LOV. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(13)

9 Bilaga 1 Utredningar som ligger till grund till krav i förslag till förfrågningsunderlag Bilaga 2 Förslag till förfrågningsunderlag Bilaga 3 Protokollsutdrag CSG Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(13)

10 Ärendet Stadsledningskontoret har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att vidta åtgärder för att införa valfrihetssystem enligt Lag om valfrihetssystem (LOV), med början inom hemtjänsten. Beslut i kommunfullmäktige , handling 2015 nummer 92. Detta ärende innehåller förslag till ett förfrågningsunderlag där Göteborgs Stads krav på utförare av hemtjänst framgår. Kommunstyrelsen föreslås remittera förfrågningsunderlaget till ett urval remissinstanser. Ärendet har en i Kommunstyrelsen beslutad tidsplan som innebär att det finns stor risk att brukarna inte kan välja utförare från senhösten 2017 om beslut inte fattas innan årsskiftet. Bakgrund Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) LOV ger lagliga och tydliga förutsättningar när kommuner vill inrätta kundval inom bland annat socialtjänst och hälso- och sjukvård. Konkurrensutsättningen innebär fri etableringsrätt för företag som uppfyller kraven i kommunens förfrågningsunderlag. Kommunens ansvar i valfrihetssystemet I ett valfrihetssystem enligt LOV har kommunen två roller: 1. Kommunen är huvudman och ytterst ansvarig för verksamheten, oavsett om kommunen tillhandahåller hemtjänsten i egen regi eller genom extern utförare inom ramen för valfrihetssystem. I ansvaret ingår att bestämma ersättning för tjänsten, ta emot och handlägga ansökningar, teckna kontrakt/avtal med de som uppfyller kraven samt ansvara för uppföljning och utvärdering. Myndighetsutövningen ingår i kommunens ansvar och blir beställare av hemtjänstutförandet. 2. I kommunens ansvar ingår också att vara en utförande producent av hemtjänst och för egen del uppfylla de krav som ställs i förfrågningsunderlaget. De kommunala utförarna ska precis som de externa utförarna konkurrera med kvalitet. Överväganden kring organisationens utformning och hur aktuella yrkesroller ska förhålla sig i organisationen för att skapa ett neutralt förhållningsätt mellan externa utförare och hemtjänstens egen regi behöver klargöras i stadsdelsnämnderna. Stadsledningskontoret arbetar tillsammans med sektorscheferna inom äldre och hälsooch sjukvården med att identifiera sådana uppgifter och roller avseende organisation som behöver hanteras inom respektive stadsdelsnämnd inför att valfrihetssystemet startas. Därtill tar stadsdelarna, i sitt förberedelsearbete, fram handlingsplaner avseende hemtjänsten i egen regi, myndighetsutövning och hälso- och sjukvård för att förbereda organisation och medarbetare inför valfrihetssystemet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(13)

11 Tidsplan Stadsdelsnämndernas mötestider är början av februari och slutet av mars. Med anledning av detta bör remisstiden sättas till slutet av mars. Ärendets beredning Utredningens organisation Utredningen har arbetat utifrån en struktur med styrgrupp, utredningsledare, arbetsgrupper samt grupperingar för avstämning. Organisationen för utredningen godkändes i kommunstyrelsen Arbetsgrupper Inom varje gruppering frågeställningar (de fyra boxarna ovan) har ett flertal arbetsgrupper bildats för att arbeta med aktuella frågeställningar inom utredningsarbetet för att införa valfrihetssystemet enligt LOV inom hemtjänsten. I samtliga arbetsgrupper har det ingått chefer eller medarbetare från stadsdelsförvaltningarna samt att det inom området IT och kommunikation ingått medarbetare från Intraservice och Konsument och medborgarservice. Genomförda utredningar är dokumenterade och biläggs stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(13)

12 Omvärldsbevakning Utredningen har utifrån olika perspektiv valt ut ett antal referenskommuner. Perspektiven är; storstäder, kommuner med stadsdelsnämnder, kommuner inom göteborgsregionen (GR), rambeslut i hemtjänst, innovativa idéer eller annat som särskilt uppmärksammats, målrelaterade ersättningar samt välfärdsteknik. De utvalda kommunerna är Stockholm, Uppsala, Umeå, Östersund, Jönköping, Borås, Partille, Mölndal, Västerås, Södertälje, Örebro, Sundsvall och Alingsås. Stadsledningskontoret har genomfört studiebesök, telefonsamtal, skype, mailkontakt och läst referenskommunernas förfrågningsunderlag. I enskilda frågor har även andra kommuner än referenskommunernas förfrågningsunderlag varit en del av omvärldsbevakningen. I utredningsarbetet har stadsledningskontoret fått utbildning av Upphandlingsmyndigheten, genomfört träffar med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och läst rapporter från Kammarkollegiet, Socialstyrelsen, Konkurrensverket, SKL med flera. Avstämning och dialog Löpande information och dialog har skett med stadens chefsgrupperingar och specialistfunktioner som arbetar mot hemtjänst, Äldreberedningen, facklig referensgrupp, Göteborgs råd för funktionshinderfrågor, Göteborgs pensionärsråd, Upphandlingsbolaget och Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. Stadsledningskontoret har i utredningen haft dialogmöten med Famna och Vårdföretagarna (branschorganisationer). Stadsledningskontoret har tagit hänsyn till synpunkter från dialogerna i bedömningar och förslaget till förfrågningsunderlag. Utgångspunkter i förfrågningsunderlaget LOV, lag om valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem, LOV, reglerar vad som ska gälla för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva kommunala och landstingskommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd, vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten. Valfrihetssystem enligt LOV är ett alternativ till upphandling enligt Lag om offentlig upphandling (LOU). Det är ett regelverk som beskriver hur privata utförare kan bli leverantörer av välfärdstjänster. Lagen bygger på grundläggande EG-rättsliga principer: konkurrens, ickediskriminering, öppenhet och proportionalitet. Grunderna i lagstiftningen innebär följande: Förfrågningsunderlaget ska löpande annonseras på den nationella webbplatsen, valfrihetswebben. Förfrågningsunderlaget ska innehålla o grunderna för den ekonomiska ersättningen o ska anges på vilket sätt ansökan ska lämnas o inom vilken tid beslut om godkännande kommer fattas Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(13)

13 o särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras får ställas och ska anges i förfrågningsunderlaget En utförare får vid behov åberopa andra företags ekonomiska, tekniska och yrkesmässiga kapacitet i ansökan, dvs. använda underleverantörer Göteborgs Stad ska lämna information om samtliga leverantörer som staden tecknat kontrakt med inom ramen för valfrihetssystemet. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. För den enskilde som inte väljer leverantör ska Göteborgs Stad tillhandahålla ett ickevalsalternativ. Den upphandlande myndigheten ska godkänna samtliga sökande som uppfyller de krav som angetts i förfrågningsunderlaget och som inte har uteslutits med stöd av 7 kap. 1 D.v.s. Den upphandlande myndigheten får utesluta en utförare som; 1. är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud, 2. är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, ackord eller annat liknande förfarande, 3. genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott som avser yrkesutövningen, 4. har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande myndigheten kan visa detta, 5. inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom EES-området, eller 6. i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av denna paragraf. Om sökanden är en juridisk person, får sökanden uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för sådant brott som avses i första stycket 3 eller gjort sig skyldig till sådant fel som avses i första stycket 4. Den upphandlande myndigheten får begära att en sökande visar att det inte finns någon grund för att utesluta denne med stöd av första stycket 1, 2, 3 eller 5. Tilläggstjänster En tilläggstjänst kan dels vara en tjänst som ingår i ett biståndsbeslut men som brukaren vill utöka på något sätt, t.ex. hur ofta tjänsten utförs, dels en tjänst som inte ingår i biståndsbeslutet. Tilläggstjänsterna baseras på en överenskommelse mellan brukaren och utföraren och betalas av brukaren själv. Av proposition 2008/09:29, lag om valfrihetssystem, framkommer att det av direktiven till utredningen framgick att utredarens förslag skulle säkerställa och om möjligt underlätta att tilläggstjänster kan erbjudas. Flera av remissinstanserna förordade att samtliga utförare, även kommunerna, skulle kunna erbjuda tilläggstjänster. Utredarens bedömning var dock en annan. Enligt utredarens mening underlättar den föreslagna lagen om valfrihetssystem i sig, för externa utförare att erbjuda s.k. tilläggstjänster. Den kommunala kompetensen bör dock inte utvidgas för att göra det möjligt även för kommuner att erbjuda och utföra sådana tjänster. En kommunal möjlighet att tillhandahålla tilläggstjänster kan medföra negativa konsekvenser för småföretagsamhet inklusive kvinnors företagande, något som den förslagna lagen om valfrihetssystem istället är avsedd att uppmuntra. Framför allt saknas det ett allmänt intresse av att kommunerna befattar sig med denna typ av verksamhet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(13)

14 Regeringens bedömning var att den kommunala kompetensen inte bör utvidgas avseende tillhandahållandet av tilläggstjänster. Det innebär att Göteborgs Stad inte har möjlighet att erbjuda tilläggstjänster och staden kan inte förbjuda externa utförare att erbjuda tilläggstjänster. Grundprinciper för ett valfrihetssystem När en upphandlande myndighet genomför en upphandling enligt LOV ska myndigheten beakta de EU-rättsliga grundprinciperna för all offentlig upphandling. Detta betyder att myndigheten ska behandla utförare på ett likvärdigt och ickediskriminerande sätt samt att upphandlingen ska genomföras på ett öppet sätt. Principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet ska också beaktas. Bestämmelserna i LOV ska alltid tolkas mot bakgrund av dessa fem principer. Icke-diskriminering Principen om icke-diskriminering innebär att det är förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera en utförare på grund av faktorer som nationalitet. Den upphandlande myndigheten får inte ställa några krav som enbart svenska företag kan känna till eller utföra. Likabehandling Principen om likabehandling innebär att alla utförare ska ges samma förutsättningar. Alla utförare måste till exempel få tillgång till samma information samtidigt, så att ingen utförare får ett övertag. Ömsesidigt erkännande Principen om ömsesidigt erkännande innebär att intyg och certifikat som har utfärdats av en medlemsstats behöriga myndigheter ska gälla också i övriga EU- och EES-länder. Proportionalitet Proportionalitetsprincipen innebär att kraven på utförare och tjänsten måste ha ett naturligt samband och stå i rimlig proportion till det som ska upphandlas. De krav som ställs ska vara både lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Om det finns flera alternativ bör det alternativ väljas som är minst belastande för utföraren. Öppenhet Principen om öppenhet (transparens) innebär att den upphandlande myndigheten är skyldig att skapa öppenhet och lämna information om upphandlingen och det praktiska tillvägagångssättet vid denna. Förfrågningsunderlaget ska vara förutsägbart, det vill säga klart och tydligt formulerat och innehålla samtliga krav som ställs. Olika typer av utförare I ett valfrihetssystem enligt LOV kan både små och stora företag liksom nonprofit/idéburna, stiftelser och ideella föreningar vara utförare. I proposition (Prop. 2008/09:29) beskriver regeringen att LOV ska ses som en del i strävandet mot att sätta brukaren i fokus genom att makten förskjuts från politiker och tjänstemän till mottagaren av tjänsten. Möjligheten för den enskilde att själv få avgöra vem som får i uppgift att utföra uppdraget anses stärka individens rätt till självbestämmande och delaktighet. Förutom ökat brukarinflytande är målet att skapande av valfrihetssystem ska leda till nytänkande och mångfald, ökade möjligheter för kvinnors företagande och för små företag att leverera tjänster till den offentliga sektorn samt förbättrade villkor för arbetstagarna. Enligt Göteborgs Stads budget för 2017 ska staden främja små- och medelstora företags möjlighet att delta i upphandlingar genom att exempelvis bryta upp kontrakt i mindre delar. Former ska utvecklas för hur innovationsupphandling kan användas för att utveckla stadens verksamheter i samverkan med forskning, företag och andra offentliga aktörer. Göteborgs Stads inköpspolicy tydliggör Vid inköp och upphandling ska möjligheterna för små och medelstora företag att delta beaktas och en bedömning av de samlade Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(13)

15 kravens inverkan på möjligheterna för små och medelstora företag att delta i upphandlingen ska också ingå i konsekvensanalysen. I både propositionen och i stadens inköpspolicy nämns små företag. Enligt Svenskt näringsliv är definitionen av små företag att de ska ha mellan 10 och 49 anställda. Deras årliga omsättning ska dessutom understiga 10 miljoner euro eller ha en balansomslutning som inte överstiger 10 miljoner euro. Stadsledningskontorets överväganden och bedömningar gällande utgångspunkter i förfrågningsunderlaget Stadsledningskontorets avvägningar av vilka krav som bör ställas i förfrågningsunderlaget utgår från de EU-rättsliga grundsprinciperna, att valfrihetssystemet ska ge den enskilde möjlighet att välja olika typer av utförare och ambitionen att möjliggöra för små företag att delta i upphandlingar. Eventuella förändringar i förslag till förfrågningsunderlaget kan innebära förändringar av ersättningsnivån och anpassning av IT-stöd (inkl. beställningar av förändringar till IT-leverantörer) Förslag till förfrågningsunderlag Förslag till förfrågningsunderlag (bilaga 2) är indelat i 5 kapitel. Nedan beskrivs en översiktlig bild av innehållet i respektive kapitel. Kapitel 1, Allmän orientering Beskriver Göteborgs Stad som upphandlande myndighet kopplat till hemtjänst, vad som ingår i konkurrensutsättningen, befolkningsunderlag och behovsanalys, information och val i ett valfrihetssystem inklusive ickeval, kapacitetstak, rutiner för val och omval, marknadsföring och presentation av verksamhet, avgifter och vad som gäller vid tilläggstjänster. Kapitel 2, Administrativa krav/bestämmelser Beskriver allmänna krav på ansökan, ansökningsprocessen, insyn, lagar, förordningar och föreskrifter. Kapitel 3, Krav på utförare Innehåller krav på utföraren som gäller uteslutningsgrunder för utförare, skatter, socialförsäkringsavgifter samt registrering, ekonomisk och finansiell ställning, referenser, meddelarfrihet, lokaler och utrustning, verksamhetsansvarig och ledning samt medarbetare, kvalitetsledningssystem, miljö och social hänsyn, underleverantörer samt kris och beredskap. Kapitel 4, Krav på tjänstens utförande Innehåller krav på hemtjänstens utförande utifrån lagstiftning, föreskrifter, beslut i Göteborgs Stad och krav på kompetens och arbetsvillkor. Kraven är beskrivna under rubrikerna; självbestämmande och integritet, helhetssyn och samordning, trygghet och säkerhet, kunskapsbaserad verksamhet och tillgänglighet. Kapitel 5, Kontraktets villkor Innhåller allmänna villkor för kontraktet såsom kontraktspartner, kontrakthandlingar och kontraktperiod, kommersiella villkor, ansvar och villkor för samarbete mellan parterna samt kontraktsuppföljning. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10(13)

16 Stadsledningskontorets bedömning av val till remissinstanser för förfrågningsunderlaget Stadsdelsnämnderna bör vara remissinstanser ut två perspektiv. Nämnderna kommer ha två roller inom valfrihetssystemet. De är ytterst ansvariga för att brukarna får beviljat bistånd utfört, oavsett om kommunen tillhandahåller hemtjänsten i egen regi eller genom extern utförare inom ramen för valfrihetssystem. Stadsdelsnämnderna kommer också att vara utförare av hemtjänst. Vårdföretagarna och Famna kommer ha utförare inom sina organisationer och bör därför vara remissinsatser. Göteborgs Stads pensionärsråd har på möte framfört att de önskar att varje organisation som är representerad i rådet ska vara remissinstans. I tjänsteutlåtande, daterat , som avsåg organisation för utredningsarbetet samt tidsplan framgår att Göteborgs stads råd för funktionshinderfrågor och Göteborgs stads pensionärsråd kommer bjudas in för kontinuerliga avstämningar samt i förekommande fall vara remissinstanser. Stadsledningskontoret bedömer utifrån att kommunstyrelsen beslutade, i enlighet med vad som redovisades i det tjänsteutlåtandet, att kommunstyrelsen ska föreslå att det är råden som helhet som ska vara remissinstans. I enlighet med Göteborgs Stads samverkansavtal kommer förslag till förfrågningsunderlag att samverkas med de fackliga organisationerna. Samverkan kommer att ske inför remissomgången och inför beslut av förfrågningsunderlaget i KS och KF. Stadsledningskontoret föreslår därför inte att ärendet skickas på remiss till de fackliga organisationerna. Inför detta ställningstagande har stadsledningskontoret beaktat protokollsanteckning från CSG, där de fackliga organisationerna framförde att de förutsätter att de kommer vara remissinstanser i förslaget till förfrågningsunderlag med anledning av att det är av yttersta vikt för deras medlemmar där bland annat frågan om kollektivavtal kommer att behandlas. Med stöd av ovanstående bedömer stadsledningskontorets att remissinsatser för förfrågningsunderlaget bör vara stadsdelsnämnderna, Vårdföretagarna, Famna, Göteborgs stads pensionärsråd och Göteborgs stads råd för funktionshinderfrågor. Stadsledningskontorets överväganden och bedömningar avseende perspektiven ekonomi, HR och Attraktiv hemtjänst Övervägande del av förslagen i förfrågningsunderlaget har en utredning som underlag. Utredningarna finns i bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Förslag till ersättning bygger på en självkostnadsanalys utifrån bokslut för år 2015, uppräknat med kostnadsutveckling år 2016 samt budgetindex för år 2017 (KF:s budget) för att komma till 2017 års nivå. Volymerna som används i beräkningen baseras på den tid som handläggarna har beviljat år 2015 med prognos för år För beräkning av timersättningen har Sveriges Kommuner och Landstings räknesnurra använts. Den är indelad i fyra övergripande områden personalkostnader, kringkostnader, övriga kostnader, overheadkostnader samt momskompensation för externa utförare. På grund av försenad implementering av IT-stödet för planering och tidsregistrering föreslås att utförarna ersätts för beviljad tid från start för att övergå till en ersättning utifrån utförd tid från Ersättningsnivån som anges i förslag till förfrågningsunderlag bygger på de krav och förutsättningar som beskrivs i förfrågningsunderlaget. De delar som är med i beräkningen av timersättningen är kostnader för hemtjänst och delegerad hälso- och Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11(13)

17 sjukvård dag och kväll, tillägg för utförande av hemtjänst på öarna i Södra Skärgården, tillägg för upprättande av genomförandeplan, ledsagning och avlösning. Det som inte ingår i ersättningsnivån är bland annat kostnader för hemtjänst och delegerad hälso- och sjukvård natt, trygghetsjouren, åtgärder vid trygghetslarm och boendestöd. Dessa verksamhetsdelar föreslås stadsdelsnämnderna ansvara för och att ersättning sker genom nämndbidrag. Därför är kostnaderna för dessa verksamhetsdelar exkluderade, när timersättningen är framräknad. Förändringar i förslaget till förfrågningsunderlaget kan mot bakgrund av ovanstående innebära förändringar av ersättningsnivån. Stadsledningskontoret har i förslagen till krav på särskilda arbetsrättsliga villkor haft som målsättning att Göteborgs Stad ska stödja goda arbetsvillkor. Särskilda arbetsrättsliga villkor ska följa centrala kollektivavtal för motsvarande arbetstagare i branschen. Det kan inte ställas krav på att externa utförare tecknar lokala kollektivavtal, vilket innebär att alla delar i lokala avtal inte får genomslag i förslag till förfrågningsunderlag. Detta beror på proportionalitetsprincipen samt vad som finns reglerat i lagstiftning. I förslag till förfrågningsunderlaget har krav formulerats för att stödja målsättningarna i Attraktiv hemtjänst. Stadsledningskontoret kommer efter remissomgången att arbeta fram förslag till ett dokument som speglar kraven i förfrågningsunderlaget och som ska gälla för den hemtjänst som stadsdelsnämnderna utför i egen regi. Stadsledningskontoret har i utredningen uppmärksammat risk för övertalighet i samband med valfrihetssystemet. Bedömningen är att det kommer att uppstå behov av omplacering, men i vilken omfattning är svårt att avgöra då det beror på brukares val av annan utförare. I de fall behov av omplacering uppkommer finns anställningstrygghet i Göteborgs Stad som innebär att tillsvidareanställda inte kommer att sägas upp på grund av arbetsbrist utan erbjudas annan anställning i kommunen. Staden har en omställningsprocess för hur detta ska hanteras och bemanningsenheterna kommer att utgöra en viktig del detta. Stadsledningskontorets bedömning är att det inte kommer att medföra några stora merkostnader eftersom det finns stora rekryteringsbehov inom verksamhetsområdet. Begäran om synpunkter från remissinstanser Stadsledningskontoret önskar få remissinsatsernas synpunkter på föreslaget till förfrågningsunderlag senast Stadsledningskontoret vill att remissinstanserna särskilt svarar utifrån perspektiven: Brukarnas möjlighet att välja utförare. Brukarnas möjlighet till hemtjänst av god kvalitet. Stadsdelsnämndens ansvar för att tillse att brukarna får beviljat bistånd utfört, oavsett om hemtjänsten utförs i egen regi eller genom extern utförare. Hur kraven motsvarar stadsdelsnämndernas nuvarande verksamhet. Externa utförares möjlighet att delta i konkurrensutsättningen. Samverkan med de fackliga organisationerna Facklig samverkan har skett i CSG De fackliga organisationerna förklarar sig oeniga med arbetsgivarens förslag. Parterna är dock överens om att partssamverkan är genomförd. De fackliga organisationerna lämnar synpunkter i CSG:s protokoll Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12(13)

18 Stadsledningskontoret Gisela Askne Karin Magnusson Jörgen Samuelsson Planeringsledare Planeringsledare Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13(13)

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53 Bilaga1. Rambeslut Bakgrund till rambeslut Göteborgs Stad har sedan 2009 arbetat med att öka den enskildes självbestämmande i hemtjänsten. Då infördes möjligheten att kunna förfoga över sin beslutade tid för specifikt serviceinsatser i hemtjänsten. Kommunfullmäktige har 2015 beslutat om att utöka den enskildes självbestämmande till att omfatta både service och omsorgsinsatser. Det vill säga beslut om all hemtjänst, inte bara beslut om service, ska i Göteborgs Stad fattas som rambeslut. Bakgrunden är kommunfullmäktiges inriktningsmål att den enskildes självbestämmande och inflytande i hemtjänsten ska öka. Avgränsningar Göteborgs Stad har valt att använda sig av olika beslutstyper som ska tillgodose behov hos personer som bor i ordinärt boende. Uppdrag utifrån ett rambeslut avser behov av hemtjänst dag och kvällstid. Beslut om hemtjänst Huvudregeln är att handläggaren fattar beslut om hemtjänst som rambeslut, vilket innebär att majoriteten av uppdragen till utföraren kommer att utgå från ett rambeslut. I vissa fall kan det vara så att fatta rambeslut inte är lämpligt. Det kan handla om att handläggaren bedömer att den enskilde har behov som behöver tillgodoses med specifika insatser som inte bör kunna bytas mot andra insatser för att målsättningen med beslutet/uppdraget ska nås. Det kan t.ex. röra sig om en person som riskerar att bli vräkt om städningen av bostaden inte utförs regelbundet eller om en person som behöver stöd i att sköta sin egen hälsa för att inte fara illa. Det kan också handla om att den enskilde av någon anledning önskar ett insatsbeslut och då ska hen kunna få det. Det ska tydligt framgå i uppdrag till utförare om uppdraget avser utförande utifrån rambeslut alternativt insatsbeslut. Handläggning och rambeslut Biståndshandläggare (handlägger ärenden för personer 65 år och äldre) och socialsekreterare (handlägger ärenden för personer under 65 år) fattar beslut om hemtjänst. Beslutet föregås av utredning enligt stadens socialtjänstprocess och är utgångspunkten för uppdraget till utförare av hemtjänst. I uppdrag utifrån ett rambeslut anges behov av stöd och hjälp inom olika behovsområden, t.ex. förflyttning, bereda måltider, samt en totaltid för genomförande av insatser för att tillgodose dessa olika behov. Uppdrag till utförare Rambeslut innebär att den enskilde får beslut om hemtjänst i antal timmar per vecka och kan bestämma över vad hen vill ha stöd och hjälp med men inom vissa ramar. Ramarna för utförande är att inom ramen för beslutat antal timmar tillgodose den enskildes behov utifrån beskrivning av behov och målsättning i handläggarens uppdrag. Uppdraget är utförarens utgångspunkt för att ta fram en genomförandeplan tillsammans med den enskilde. Utföraren ska tillsammans med den enskilde planera vad som ska göras, hur och när varje vecka, samt fördela totaltiden över en schemaperiod (exempelvis fyra veckor). Vad som kommer fram i planeringssamtalet ska dokumenteras i genomförandeplanen. Genomförandeplanen ska vara utgångspunkt för utförarens bemannings- och schemaplanering.

54 Bilaga1. Rambeslut Den enskilde har även rätt att till exempel utifrån dagsform få stöd och hjälp med andra insatser än de som finns beskrivna i den upprättade genomförandeplanen, vilka är de insatser som normalt ska utföras. Om den enskilde regelbundet behöver stöd och hjälp med andra insatser än vad som ligger inom ramen för beslut och handläggarens uppdrag ska handläggaren kontaktas omgående. I första hand ska utföraren uppmana den enskilde att ta kontakt med handläggaren och i andra hand ska utförare ta kontakt för uppföljning av beslutet. Om utförare väljer att använda underleverantör för utförande av någon del av uppdraget ska den enskilde vid upprättandet av genomförandeplan tillfrågas om den enskilde vill: 1. Förfoga över all sin hemtjänsttid(kunna byta ut insatser), d.v.s. all hemtjänsttid utförs av samma utförare. 2. Få del av hemtjänst utförd av den underleverantör som utföraren anlitat, men avsäger sig då möjlighet att förfoga över all sin hemtjänsttid. Tiden som underleverantör ska utföra räknas av från det totala antalet timmar som den enskilde kan förfoga över(tid inom vilken den enskilde kan byta ut insatser). I båda fallen måste den enskilde ges möjlighet att kunna välja om, med viss framförhållning, för att ge utförare möjlighet att planera om. Den enskilde har rätt till att ändra sin genomförandeplan tillsammans med utföraren. Om det den enskilde vill ändra på påverkar bemannings- och schemaplanering måste utföraren få tid att planera om denna utifrån den reviderade genomförandeplanen. Omplaneringen ska ske så snart utföraren bedömer att det är möjligt. Vilka är ramarna Den enskilde har rätt att tillsammans med kontaktpersonal planera vad som ska utföras inom den beviljade tiden så länge det är förenligt med bedömning av behov och mål i handläggarens uppdrag och medarbetarnas arbetsmiljö. Utförare av hemtjänst ska inte utföra trädgårds- eller fastighetsskötsel eller andra uppgifter som kräver särskild fackkunskap inom andra yrkesområden än vård och omsorg. Ramarna för den enskildes självbestämmande och utförarens planering: Den tid den enskilde beviljats i sitt hemtjänstbeslut, tiden framgår även i handläggarens uppdrag till utföraren. Vad den enskilde vill ha stöd och hjälp med i planering av vad som i normalfallet ska utföras ska utgå från vad hen ansökt om och bedömts behöva. De planerade insatserna ska kunna leda till att målsättningen som den enskilde och handläggaren kommit fram till kan uppfyllas. Målsättningen framgår i handläggarens uppdrag till utföraren. Kraven på god arbetsmiljö för medarbetaren. Arbetsgivaren har ansvar för att förebygga vad som skulle kunna orsaka ohälsa och olycksfall i arbetet. Ramarna för den enskildes eventuella önskemål om annat stöd/annan hjälp med andra insatser än vad som planerats är att insatserna ska utföras inom den enskildes schemalagda tid, att insatserna inte strider mot målsättningen med beslutet/uppdraget och att insatserna är förenliga med krav på god arbetsmiljö.

55 Bilaga 2. Anmälan om geografiska områden Göteborgs Stad är organisatoriskt indelad i 10 stadsdelsnämnder med geografiskt ansvar för bland annat äldreomsorg, kommunal hälso- och sjukvård och funktionshinderverksamhet. Respektive stadsdelsnämnd ansvarar för myndighetsutövningen för personer som är i behov av hemtjänst. Vid deltagande i valfrihetssystemet för hemtjänst i Göteborgs stad kan externa utförare välja att utföra hemtjänst i hela Göteborgs stad eller begränsa sin verksamhet till ett eller flera geografiska områden. De 10 stadsdelarna har delats in i sammanlagt 35 stycken geografiska områden. Om utföraren önskar begränsa sin verksamhet till ett eller flera geografiska områden markeras dessa områden med ett X i den vänstra gråmarkerade kolumnen. Angered Primärområden som ingår 1 Bergum/Gunnilse Bergum, Gunnilse 2 Angereds Centrum/Rannebergen Angereds Centrum, Rannebergen 3 Lövgärdet/Gårdsten Lövgärdet-Gårdstensberget, Agnesberg 4 Hammarkullen/Hjällbo Hjällbo, Eriksbo, Linnarhult, Hammarkullen Östra Göteborg Primärområden som ingår 5 Gamlestan/Kviberg/Utby Gamlestaden, Utby 6 Kortedala Norra Kortedala, Södra Kortedala 7 Bergsjön Västra Bergsjön, Östra Bergsjön

56 Bilaga 2. Anmälan om geografiska områden Örgryte-Härlanda 10 9 Primärområden som ingår 8 Kallebäck/Skår och Bö/Kärralund Kallebäck, Skår, Kärralund 9 Torpa/ Strömmensberg, Kålltorp/Bagaregården och Björkekärr Björkekärr, Kålltorp, Torpa, Härlanda, Bagaregården 10 Lunden och Olskroken Lunden, Överås, Olskroken, Redbergslid 8 Centrum Primärområden som ingår 11 Johanneberg/Lorensberg Johanneberg, Landala, Lorensberg 12 Krokslätt Krokslätt 13 Innerstaden Vasastaden, Inom vallgraven 14 Guldheden Guldheden 15 Heden Heden, Stampen Majorna-Linné Primärområden som ingår 16 Stigbergstorget Masthugget, Stigberget, Majorna 17 Mariaplan Sanna, Kungsladugård 18 Linné Olivedal, Haga, Annedal, Änggården Askim-Frölunda-Högsbo Primärområden som ingår 19 Askim Askim, Hovås, Billdal 20 Frölunda Tofta, Ruddalen, Järnbrott, Frölunda torg 21 Högsbo Kaverös, Flatås, Högsbohöjd, Högsbotorp, Högsbo

57 Bilaga 2. Anmälan om geografiska områden Västra Göteborg Primärområden som ingår 22 Södra Skärgården/Långedrag/Fiskebäck Södra Skärgården, Långedrag, Fiskebäck 23 Grimmered/Hagen Grimmered, Hagen 24 Önnered/Näset Önnered, Näset 25 Smycke/Beryll Bratthammar, Guldringen, Skattegården 26 Opal Ängås, Kannebäck, Grevegården Västra Hisingen Primärområden som ingår 27 Torslanda Björlanda, Nolered, Hjuvik, Arendal 28 Södra Biskopsgården Södra Biskopsgården, Jättesten 29 Norra Biskopsgården Norra Biskopsgården, Svartedalen, Länsmansgården Lundby Primärområden som ingår 30 Slättadamm/Kärrdalen Slättadamm, Kärrdalen 31 Centrala Lundby Kyrkbyn, Rambergstaden, Kvillebäcken 32 Nora Älvstranden Eriksberg, Lindholmen

58 Bilaga 2. Anmälan om geografiska områden Norra Hisingen Primärområden som ingår 33 Backa Backa, Skogome, Skälltorp, Brunnsbo 34 Kärra/Rödbo/Säve Kärra, Rödbo, Säve 35 Tuve Tuve

59 Bilaga 3. Referensblankett - utföraren är ett nybildat företag Referenstagning gällande ansökan enligt lag om valfrihetssystem (LOV) avseende utförande av hemtjänst Referenstagning gäller den som ska vara ansvarig för den dagliga driften Uppgifter på utföraren Utförarens/företagets namn: Utförarens organisationsnummer: Namn på den som är ansvarig för den dagliga driften: Uppgifter på den som lämnar referenser Namn: Titel: Personnummer: Telefon nr: E-post: 1. Beskriv förhållande mellan dig och den som ska vara ansvarig för den dagliga driften (arbetsgivare, när i tiden etc.): 2. Har den som ska vara ansvarig för den dagliga driften minst 24 månaders chefserfarenhet inom äldreomsorg och/eller funktionshinderverksamhetenhet? Beskriv erfarenheten. 3. Beskriv kunskaper och förmågor hos den som ska vara ansvarig för den dagliga driften som du anser gör att personen är lämplig för uppdraget?

60 Bilaga 3. Referensblankett - utföraren är ett nybildat företag 4. Beskriv utvecklingsområden hos den som ska vara ansvarig för den dagliga driften, som kan komma att påverka personens ledarskap och förmåga att driva verksamheten? 5. Skulle du välja att anställa personen för att leda och utveckla hemtjänst? Ort och datum Underskrift

61 Bilaga 4. Referensblankett - utföraren är ett etablerat företag. Referenstagning gällande ansökan enligt LOV, Lag om valfrihet Referenstagning gäller utförare/företag Uppgifter på utföraren Utförarens/företagets namn: Utförarens organisationsnummer: Namn på utförarens företrädare: Uppgifter på den som lämnar referenser Namn: Titel: Personnummer: Telefon nr: E-post: 1. Beskriv förhållande mellan dig och utföraren (annan kommun, arbetsgivare, etc.): 2. Beskriv utförarens erfarenhet av att bedriva hemtjänst eller liknande verksamhet. 3. Beskriv de styrkor som utföraren har?

62 Bilaga 4. Referensblankett - utföraren är ett etablerat företag. 4. Beskriv de utvecklingsområden som utföraren har? 5. Skulle du välja att anställa personen för att leda och utveckla hemtjänst? Ort och datum Underskrift

63 Bilaga Förteckning över godkända omvårdnadsutbildningar Poäng för godkända omvårdnadsutbildningar inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen (styrks med betyg). För att räknas som en godkänd utbildning ska utbildaren ha betygsrätt med tillstånd från Skolinspektionen. Vuxenutbildning är en viktig del av det svenska utbildningssystemet, särskilt yrkesutbildningar. Enskilda utbildningsanordnare kan ansöka om tillstånd hos Skolinspektionen att sätta betyg, anordna prövning och utfärda betyg och intyg, så kallad betygsrätt. Med stöd av betygsrätten kan de enskilda utbildningsanordnarna anordna kurser som motsvarar komvux. Ungdomsgymnasiet poäng från gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram. Det motsvarar tre år. Vuxenutbildningar poäng från omvårdnadsprogrammet poäng från det nya omvårdnadsprogrammet (1 400 poäng är godkänt men vid poäng utfärdas diplom från Vård-och omsorgscollage). Äldre utbildningar Äldre undersköterskeutbildning som vid omräkning motsvarar poäng. (900 omräknade poäng motsvarar inte en godkänd utbildning). Tvåårig vårdlinje poäng Gav möjlighet att söka arbete som undersköterska eller mentalskötare. Jfr Äldre undersköterskeutbildning. Mentalskötarutbildning poäng två eller tre terminer. Gav möjlighet att söka arbete som undersköterska eller som mentalskötare. Jfr Äldre undersköterskeutbildning. Treårig omvårdnadslinje poäng. Sammanslagning av Tvåårig vårdlinje och Social servicelinje. Kursinnehållet motsvarar Omvårdnadsprogrammets karaktärsämnen, gemensamma kurser och valbara kurser.

64 Bilaga 6. IT-system och appar IT-system och appar Bilagan innehåller beskrivning av de åtaganden rörande IT som gäller för externa utförare att förhålla sig till som krav innan man ansöker om att bli utförare av hemtjänst inom Göteborgs Stad Göteborgs Stad att ansvara för att göra Arbetssätt för externa utförare av hemtjänst är beskrivet i valda delar av Göteborgs Stads Socialtjänstprocess, se goteborg.se/utforarehemtjanst. Externa utföraren ska använda Göteborgs Stad IT-system Treserva och app för uppföljning av utförd tid för att dokumentera, rapportera och kommunicera enligt de riktlinjer som upprättas. Förklaring av begrepp IT-system de program som används via en dator App de program som används via en mobiltelefon Utrustning, programvaror och abonnemang Informationssäkerhet Externa utföraren ansvarar för att datorer som används ska ha ett installerat och uppdaterat antivirusprogram samt brandvägg. Externa utföraren ansvarar för att programvara, inklusive operativsystem, som är installerad på den utrustning som externa utföraren använder är uppdaterade med säkerhetsuppdateringar samt av leverantören supporterade versioner. Externa utföraren ansvarar för att införskaffa, bekosta och, när så krävs, nyttja SITHS-kort för säker verifiering av användare i IT-system och appar. För mer information kontakta Inera på Kostnader och anskaffning av utrustning och abonnemang Externa utföraren ansvarar för att anskaffa, bekosta och förse sin verksamhet med den utrustning och de abonnemang som är beskrivna i detta förfrågningsunderlag. Externa utföraren skall teckna egna avtal direkt med respektive leverantör. Datorer Hårdvara Datorer ska minst uppfylla de rekommenderade systemkrav som gäller för den programvara som är installerad på datorn. Rekommenderade systemkrav hittas på datortillverkarens hemsida.

65 Bilaga 6. IT-system och appar Programvaror Datorer ska vara installerade med något av följande operativsystem. Windows (av Microsoft supporterad version) OS X (av Apple supporterad version) Följande webbläsare kan användas vid arbete i Treserva. Internet Explorer (senaste versionen) Anslutning En stabil anslutning till internet krävs vid arbete i Treserva. Vilken kapacitet som är nödvändig beror på företagets storlek samt övrigt nyttjande av bandbredd. Göteborgs Stad rekommenderar fast uppkoppling eller 4G på minst 5 Mbit/s. Mobiltelefoner Hårdvara Mobiltelefonmodeller som skall användas vid arbete i app för uppföljning av utförd tid samt Treserva appar är Apple iphone 6, 16 GB eller 64 GB Mobiltelefonmodeller kan komma att förändras under pågående avtalstid. Externa utförare kommer att informeras om förändrade villkor. Programvaror Externa utföraren ansvarar för att följa tillhandahållna anvisningar för installation av Göteborgs Stads app för uppföljning av utförd tid, eventuella Treserva appar samt verktyg för hantering av apparna. Anslutning En stabil anslutning till internet krävs vid arbete i app för uppföljning av utförd tid samt Treserva appar. Vilken kapacitet som är nödvändig beror på företagets storlek samt övrigt nyttjande av bandbredd. Göteborgs Stad rekommenderar fast uppkoppling eller 4G på minst 5 Mbit/s. Tillbehör Externa utföraren ansvarar för att anskaffa följande tillbehör som krävs till mobiltelefonerna för att kunna arbeta i app för uppföljning av utförd tid samt Treserva appar: Tactivoskal för certifierad iphone, i dagsläget iphone 6. SITHS-kort