Svar på remiss om förslag till förfrågningsunderlag avseende valfrihetssystem inom hemtjänsten

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer N /16 Sektor äldreomsorg och hälso- och sjukvård Morgan Davidsson, Agneta Caderoth Åstedt Telefon (vxl) E-post: Svar på remiss om förslag till förfrågningsunderlag avseende valfrihetssystem inom hemtjänsten Ärendet Kommunfullmäktige beslutade i juni 2015 att införa valfrihetssystem enligt LOV (lagen om valfrihet) för hemtjänsten i Göteborg. Stadsledningskontoret har utifrån uppdrag från kommunfullmäktige tagit fram ett förslag till förfrågningsunderlag för företag som vill ansluta sig till valfrihetssystemet. Kommunstyrelsen har utan eget ställningstagande remitterat stadsledningskontorets förslag till samtliga stadsdelsnämnder samt Famna, Vårdföretagarna, Göteborgs råd för funktionshinderfrågor och Göteborgs pensionärsråd med begäran om yttrande senast den 30 mars Förslag till beslut i stadsdelsnämnden Majorna-Linné Stadsdelsnämnden tillstyrker förslaget till förfrågningsunderlag, med de synpunkter som framgår i förvaltningens tjänsteutlåtande. Tjänsteutlåtandet översänds till kommunstyrelsen som eget yttrande. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen gör bedömningen att förfrågningsunderlaget är väl genomarbetat och tillräckligt för att säkerställa en hemtjänst av god kvalité. Förvaltningen bedömer att ett par förändringar och förtydliganden bör göras, vilka sammanfattas nedan: Omställningstiden för att ta emot en brukare från annan utförare bör ändras från fem till tio arbetsdagar. Detta för att hemtjänsten ska kunna säkra upp brukarens behov, få en överrapportering från tidigare utförare och säkerställa tillräcklig personal och medicindelegering. Enligt förfrågningsunderlaget får anhöriganställningar inte beviljas vilket bör ändras till att de ska kunna beviljas i särskilda undantagsfall då hemtjänsten inte kan tillgodose brukarens behov på något annat sätt. Förfrågningsunderlaget klargör inte på vilket sätt nämnderna förväntas tillse att insatserna blir utförda på ett tillfredsställande sätt. Det behövs därför en tydlig samverkan mellan uppföljande enhet på stadsledningskontoret och utförarna kring hur kvalité i utförande och avtal ska följas upp och åtgärdas vid brister. Rutin och ramar för detta bör tas fram under (7)

2 Kravet på 100 % aktuella genomförandeplaner bör enligt förvaltningen ändras till att 100 % genomförandeplaner ska vara upprättade inom 14 dagar från startdagen samt att brukarens delaktighet är säkerställd. Kravet på 60 % utbildad personal bör omformuleras och istället ställas mot typen av arbetsuppgift som personalen utför för att öppna upp för differentiering av arbetsuppgifter och för att kunna ta in fler kompetenser. Det betyder att kraven om utbildning ska följas vid utförande av omsorgsinsats, men vid serviceinsats kan annan kompetens vara tillräcklig. Det bör tilläggas i förfrågningsunderlaget som ett krav att 100 % av brukarna ska ha blivit informerade om vem deras kontaktpersonal är och att 100 % av brukarna ska ha blivit informerade om vart de vänder sig med synpunkter och klagomål. Samtliga utförare ska använda sig av stadens gemensamma verksamhetssystem, inklusive Treserva för genomförandeplaner och daganteckningar. Stadsdelarna har kompletterat Treserva med ett digitalt system för avvikelsehantering. Förvaltningen bedömer att krav bör ställas på privata utförare om att använda samma avvikelsesystem och att alla utförare ska arbeta efter samma rutiner. I förfrågningsunderlaget framgår att all frånvaro som brukaren informerar utföraren om minst en dag i förväg ska räknas som planerad frånvaro och att ingen ersättning utgår till utföraren för denna tid. Det behöver förtydligas vad som avses med att informera utföraren en dag i förväg samt hur och till vem som frånvaron ska rapporteras. Altboplacerade brukare med missbruk eller psykiatriska diagnoser kräver ofta dubbelbemanning ur arbetsmiljöhänsyn. En stadengemensam schablon behöver fastställas för målgruppen med dubbel ersättning Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade i juni 2015 att införa valfrihetssystem enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Stadsledningskontoret har därefter på kommunstyrelsens uppdrag utrett konsekvenser och tagit fram förslag för stadens organisation och ekonomistyrning vid införande av valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst. Stadsledningskontoret har även utarbetat ett förslag till förfrågningsunderlag för företag som vill ansluta sig till valfrihetssystemet. Förslaget till förfrågningsunderlag är en bilaga till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande Valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst - Remittera förslag till förfrågningsunderlag och innehåller de krav som ställs på utförare som vill ansluta sig till valfrihetssystemet. Stadsledningskontoret vill att remissinstanserna särskilt svarar utifrån perspektiven: Brukarnas möjlighet att välja utförare Brukarnas möjlighet till hemtjänst av god kvalitet Stadsdelsnämndens ansvar att tillse att brukarna får beviljat bistånd utfört, oavsett om hemtjänsten utförs i egen regi eller genom extern utförare Hur kraven motsvarar stadsdelsnämndernas nuvarande verksamhet Externa utförares möjlighet att delta i konkurrensutsättningen Göteborgs Stad Majorna-Linné, tjänsteutlåtande 2(7)

3 Förvaltningens synpunkter Förvaltningen samlade bedömning är att förfrågningsunderlaget är lättillgängligt, belyser många infallsvinklar och är tillräckligt för att säkerställa en hemtjänst av god kvalité. Kraven motsvarar i stort sett de krav som ställs på verksamheten idag. Förvaltningen har ett antal synpunkter på förändringar eller förtydliganden som bör införas i förfrågningsunderlaget och redovisar dem utifrån nedanstående perspektiv: Brukarnas möjlighet att välja utförare I förfrågningsunderlaget anges att den enskilde när som helst kan byta utförare och fem dagar föreslås som omställningstid för utföraren att ta emot en ny brukare. En kort omställningstid försvårar för utföraren att säkerställa brukarens önskemål och behov före insatserna ska påbörjas. Förvaltningen anser därför att omställningstiden ska ändras till tio dagar för att hemtjänsten ska kunna säkra upp brukarens behov, få en överrapportering från tidigare utförare och säkerställa tillräcklig personal och medicindelegeringar. Då en extern utförare inte kan fortsätta bedriva verksamhet på grund av konkurs eller hävning av avtal är stadsdelens befolkningsansvar tydligt och omställningstiden är då 24 timmar som vid ett nytt ärende. Enligt förfrågningsunderlaget får anhöriganställningar inte beviljas vilket förvaltningen anser bör ändras till att de ska kunna beviljas i särskilda undantagsfall då hemtjänsten inte kan tillgodose brukarens behov på något annat sätt. Hemtjänsten har en bred språkkunskap bland personalen men det har förekommit sällsynta språk hos brukaren som inte har kunnat tillgodoses på annat sätt än genom en anhöriganställning. Enheten för myndighetsutövning ska avgöra om behovet finns av anhöriganställning och uppföljningsenheten följer upp insatserna. Alla privata verksamheter ska använda sig av kommunens nuvarande verksamhetssystem. Förvaltningen anser att det är av stor vikt att detta är ett krav som behålls i förfrågningsunderlaget. Det kommer underlätta och effektivisera hantering av ärenden och kontroll av kvalité både för beställare och för utförare. Det kommer också underlätta avsevärt vid överrapportering och informationsöverföring mellan de olika verksamheterna. Brukarnas möjlighet till hemtjänst av god kvalitet Kraven i förfrågningsunderlaget gällande kvalité motsvarar i stort sett de krav som ställs på verksamheten idag. I förfrågningsunderlaget ställs följande krav på kvalité: 90 % av brukarna ska veta vem deras kontaktpersonal är 95 % av brukarna ska vara nöjda med bemötandet 70 % av brukarna ska veta vart de vänder sig med synpunkter och klagomål Det bör tilläggas i förfrågningsunderlaget som ett krav att 100 % av brukarna ska ha blivit informerade om vem deras kontaktpersonal är och att 100 % ska ha blivit informerade om vart de vänder sig med synpunkter och klagomål. I förfrågningsunderlaget ställs krav på 100 % aktuella genomförandeplaner. Detta är ett högt krav då det ständigt tillkommer nya brukare och kravet bör istället beskrivas utifrån att 100 % ska vara upprättade inom 14 dagar från startdagen samt att brukarens delaktighet säkerställs. I förfrågningsunderlaget ställs krav på att 60 % av den arbetade tiden ska utföras av omsorgspersonal med godkänd omvårdnadsutbildning. Undantag kan medges för semestervikarier under sommarmånaderna. Det är idag svårt att rekrytera behörig Göteborgs Stad Majorna-Linné, tjänsteutlåtande 3(7)

4 personal till hemtjänsten och bristen på utbildade undersköterskor förväntas öka för varje år samtidigt som andelen äldre med omsorgsbehov ökar. Förvaltningen bedömer att det på enhetsnivå kommer att vara problematiskt att leva upp till kravet på 60 % utbildade undersköterskor. Förvaltningen föreslår istället att kravet ställs mot typen av arbetsinsats som görs. Det betyder att kraven om utbildning ska följas vid utförande av omsorgsinsats, men vid serviceinsats kan annan kompetens vara tillräcklig. Utföraren ska ha ett ledningssystem för kvalité som motsvarar kraven i Socialstyrelsens föreskrift och ansvarar för att rapportera, utreda, avhjälpa och undanröja avvikelser på ett systematiskt sätt. Samtliga utförare ska använda sig av stadens gemensamma verksamhetssystem, inklusive Treserva för genomförandeplaner och daganteckningar. Stadsdelarna har kompletterat Treserva med ett digitalt system för avvikelsehantering. Förvaltningen bedömer att krav bör ställas på privata utförare om att använda samma avvikelsesystem och att alla utförare arbetar efter samma rutiner. Stadsdelsnämndens ansvar för att tillse att brukarna får beviljat bistånd utfört, oavsett om hemtjänsten utförs i egen regi eller genom extern utförare Stadsdelarnas befolkningsansvar är tydligt. Genom stadsdelens myndighetsutövningsenhet sker uppföljning av beviljade insatser och tid via uppföljningsverktyget UH (Utvärdering Hemtjänst) på individnivå. Förfrågningsunderlaget klargör inte på vilket sätt nämnderna förväntas tillse att insatserna blir utförda på ett tillfredsställande sätt. Det behövs därför en tydlig samverkan mellan uppföljande enhet på stadsledningskontoret och utförarna kring hur kvalité i utförande och avtal ska följas upp och åtgärdas vid brister. Rutin och ramar för detta bör tas fram under Hur kraven motsvarar stadsdelsnämndernas nuvarande verksamhet Staden erbjuder sedan flera år tillbaka heltid för samtliga medarbetare, vilket är positivt och stödjer jämställdhetsarbetet. Därutöver ska andelen timanställda hållas på låga nivåer och delade turer får inte förekomma. Förvaltningen anser att kraven är högt ställda och innebär vissa kostnader för utförare i egen regi. Dessa krav kommer inte vara ställda på privata utförare då det skulle försvåra för dem att etablera sig. I förslaget till förfrågningsunderlaget fastställs att natt- och larminsatser kommer utföras av den kommunala hemtjänsten även efter införandet av LOV. Förvaltningen ställer sig mycket positiv till detta då det innebär att nattens insatser kan planeras på ett effektivt och miljövänligt sätt över stadsdelen jämfört med om det var flera utförare nattetid. Det innebär också att trygghetsjouren endast har en utförare att vända sig till för larmåtgärder nattetid. Det är också positivt att nattinsatserna behålls i egen regi för att kunna fortsätta implementera nya IT- och tekniklösningar. Förslaget gällande att larmåtgärder dagtid samlas och organiseras i en larmpatrull ställer sig förvaltningen mycket positiv till. En ny larmorganisation med en larmpatrull är nödvändig för att den ordinarie verksamheten, oavsett regi, inte ska drabbas av att behöva avbryta ordinarie insatser för att åtgärda larm. Det upplevs idag som stressigt för personalen att alltid vara beredd på larminsatser men också som otryggt för den brukare som blir lämnad mitt i en insats. Det skulle innebära en stor arbetsmiljöförbättring med en larmpatrull för de ordinarie medarbetarna, speciellt med hänsyn till att antalet utförare kan öka i och med LOV. En larmpatrull som enbart arbetar med larmutryckning kan ha en säkrare och bättre nyckelhantering och vid införandet av nya tekniska lösningar så som GPS-larm och tillsyn via kamera underlättas arbetet då det är samma patrull som hanterar utryckning vid uppsökande och hämtning av brukare. Göteborgs Stad Majorna-Linné, tjänsteutlåtande 4(7)

5 I förfrågningsunderlaget framgår att all frånvaro som brukaren informerar utföraren om minst en dag i förväg ska räknas som planerad frånvaro och ingen ersättning utgår till utföraren för denna tid. Frånvaro som är oplanerad ersätts från första frånvarodagen, övrig tid kommer inte att ersättas. Det behöver förtydligas vad som avses med att informera utföraren en dag i förväg samt hur och till vem som frånvaron ska rapporteras. Externa utförares möjlighet att delta i konkurrensutsättningen Regelverket är tydligt och ställer rimliga krav så att även externa utförare ska kunna etablera sig. Förvaltningen anser att ickevalsalternativet som föreslår egen regi under de tre första åren med LOV är rimligt innan tillräckligt många företag har hunnit etablera sig för att en turordning ska kunna gälla. Det kan dock inledningsvis missgynna externa företag att etablera sig och växa i tillräckligt hög takt. Privata utförare kan ange ett kapacitetstak vilket begränsar antalet beviljade timmar som utföraren har kapacitet för under en månad. Förvaltningen bedömer att detta, tillsammans med att natt- och larminsatser behålls i egen regi samt möjlighet till deltidspersonal, större andel timanställda och delade turer skapar goda förutsättningar och underlättar för mindre företag att etablera sig. Ekonomiska konsekvenser på kort sikt Utgångspunkten för beräkning av timersättning är en självkostnadsanalys utifrån bokslut för år 2015, uppräknat med kostnadsutveckling år 2016 samt budgetindex för år 2017 (KF:s budget) för att komma till 2017 års nivå. De ekonomiska konsekvenserna för stadsdelen behöver utredas och följas noga under Detsamma gäller förutsättningarna för de särskilda uppdrag som ska behållas inom staden så som nattoch larminsatser. Samtliga utförare ska enligt uppdrag från kommunens handläggare utföra hemtjänst måndag till söndag mellan kl. 06:00-23:00. Det är viktigt att i förfrågningsunderlaget förtydliga att prestationsersättning tar hänsyn till det OB-tillägg som utgår från kl. 22:00. För att säkerställa att ersättning till utförare faktiskt motsvarar utförd tid krävs ett ITstöd. Upphandlingsprocessen för ett stadengemensamt system har blivit kraftigt försenad. Det är av största vikt att detta system motsvarar förväntningarna som är satta i förfrågningsunderlaget. Stadsledningskontoret har föreslagit att ersättning utgår från biståndsbedömd tid till och med Detta är nödvändigt och bra för att ge egen regi en rimlig omställningsperiod samt ge möjlighet att testa och implementera det elektroniska mätsystemet. Altboplacerade brukare med missbruk eller psykiatriska diagnoser kräver ofta dubbelbemanning ut arbetsmiljöhänsyn. En stadengemensam schablon behöver fastställas för målgruppen med dubbel ersättning. Detta bör ingå i avsnittet gällande extra ersättning i förfrågningsunderlaget. Ekonomiska konsekvenser på lång sikt Vid införande av uppmätt utförd tid år 2019 så kan det trots en lång förberedelsetid inte uteslutas att det kommer att medföra stora omställningskostnader för vissa stadsdelar. Utförd tid är ett helt annat ersättningssystem än beviljad tid och innan systemet är infört och arbetssätten är förändrade kommer stadsdelarna få ökade kostnader. Göteborgs Stad Majorna-Linné, tjänsteutlåtande 5(7)

6 Konsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv Ur ett miljöperspektiv är hemtjänsten en geografiskt spridd verksamhet vilket medför att personalplanering och bra planerade rutter är viktigt för att undvika onödiga resor. Att natt- och larminsatser behålls i egen regi kan bidra till färre och bättre planerade resor. Barnperspektiv När en förälder eller närstående har behov av stöd och hjälp i form av hemtjänst är det viktigt ur ett barnperspektiv att ta hänsyn till hur situationen påverkar barnet. Vid införandet av LOV har den enskilde ökade möjligheter att välja utförare som denne är trygg med men också en utförare som kan erbjuda fler tilläggstjänster för att få en alla tjänster samlade hos en och samma utförare. Jämställdhetsperspektiv Merparten av medarbetare och chefer inom stadens hemtjänst är kvinnor. Införande av ett valfrihetssystem ger en ökad möjlighet att välja arbetsgivare och en ökad möjlighet till kvinnligt företagande. Det finns också risker för att en skillnad mellan egna och privata utförares arbetsförhållanden uppstår om förfrågningsunderlaget inte tar fasta på de satsningar som gjorts inom staden avseende mål kring heltid, andel timanställda och delade turer för hemtjänstpersonal. Införandet av valfrihetssystem syftar till att öka antalet utförare som brukare med hemtjänst kan välja mellan, och kan medföra en ökad mångfald av utförare med olika språk- och kulturkompetens. Samråd Information i lokala pensionärsrådet Samverkan Information i lokal samverkansgrupp Förvaltningens överväganden Förvaltningen samlade bedömning är att förfrågningsunderlaget är lättillgängligt, belyser många infallsvinklar och är tillräckligt för att säkerställa en hemtjänst av god kvalité. Kraven motsvarar i stort sett de krav som ställs på verksamheten idag. Förvaltningen föreslår att nämnden tillstyrker förslaget till förfrågningsunderlag, med de synpunkter som framgår i förvaltningens tjänsteutlåtande. Stadsdelsförvaltningen Majorna-Linné Thomas Segenstedt Stadsdelsdirektör Morgan Davidsson Sektorchef Äldreomsorg och Hälso- och sjukvård Göteborgs Stad Majorna-Linné, tjänsteutlåtande 6(7)

7 Beslutsunderlag Bilaga 1: Remiss gällande förslag till förfrågningsunderlag- valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst, Bilaga 2: Valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst - Remittera förslag till förfrågningsunderlag, Tjänsteutlåtande , Välfärd och utbildning, Avdelningen för äldre och hälso- och sjukvård Bilaga 3: Förslag till förfrågningsunderlag, Bilaga 4: Utredning gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning valfrihetssystem enligt LOV, hemtjänst, Beslutet ska skickas till Stadsledningskontoret i Göteborgs Stad Göteborgs Stad Majorna-Linné, tjänsteutlåtande 7(7)

8 Remiss gällande förslag till förfrågningsunderlag- valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst Kommunstyrelsen beslutade att sända förslag på förfrågningsunderlag för hemtjänst inom valfrihetssystemet enligt LOV på remiss. Remissvaret ska vara Stadsledningskontoret i Göteborgs Stad tillhanda senast Remissen avser stadsdelsnämndens uppfattning om vad förslag till förfrågningsunderlag innebär för; Brukarnas möjlighet att välja utförare. Brukarnas möjlighet till hemtjänst av god kvalitet. Stadsdelsnämndens ansvar för att tillse att brukarna får beviljat bistånd utfört, oavsett om hemtjänsten utförs i egen regi eller genom extern utförare. Hur kraven motsvarar stadsdelsnämndernas nuvarande verksamhet. Externa utförares möjlighet att delta i konkurrensutsättningen. Synpunkter på förfrågningsunderlaget ska lämnas i den mall som bifogas och detta dokument ska vara en bilaga till tjänsteutlåtandet/remissvaret. Utöver stadsdelsnämnderna beslutade kommunstyrelsen att skicka ärendet på remiss till branschorganisationer, fackliga organisationer, Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor samt Göteborgs Stads pensionärsråd. Följande ges möjlighet att besvara remissen: SDN Angered SDN Östra Göteborg SDN Örgryte-Härlanda SDN Centrum SDN Majorna-Linné SDN Askim-Frölunda-Högsbo SDN Västra Göteborg SDN Västra Hisingen SDN Lundby SDN Norra Hisingen Göteborgs Råd för funktionshinderfrågor Göteborgs Stads pensionärsråd Famna Vårdföretagarna Kommunal Vårdförbundet SACO Vision

9

10 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1255/15 Välfärd och utbildning Avdelningen för äldre och hälso- och sjukvård Gisela Askne, Karin Magnusson Telefon , E-post: Valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst - Remittera förslag till förfrågningsunderlag Förslag till beslut I Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen remitterar utan eget ställningstagande stadsledningskontorets tjänsteutlåtande till samtliga stadsdelsnämnder, Famna, Vårdföretagarna, Göteborgs råd för funktionshinderfrågor och Göteborgs pensionärsråd med begäran om yttrande senast Sammanfattning Stadsledningskontoret har utifrån uppdrag från kommunfullmäktige om att vidta åtgärder för att införa valfrihetssystem enligt LOV, tagit fram ett förslag till förfrågningsunderlag. Förslag till förfrågningsunderlag är en bilaga till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Till tjänsteutlåtandet finns också en bilaga med stadsledningskontorets utredningar avseende de krav som föreslås ställas i förfrågningsunderlaget. Kommunstyrelsens beslutade tidsplan innebär att enskilda ska kunna välja utförare av hemtjänst senhösten För att hålla tidsplanen behöver förfrågningsunderlaget beslutas av kommunfullmäktige innan sommaren Förfrågningsunderlaget innehåller de krav som ställs på utförare som vill ansluta sig till valfrihetssystemet. Stadsledningskontoret har beskrivit verksamheten som konkurrensutsätts samt krav i fem kapitel; allmän orientering, administrativa krav/bestämmelser, krav på utförare, krav på tjänstens utförande och kontraktets villkor. Stadsledningskontoret föreslår att remittera förslag till förfrågningsunderlag till stadsdelsnämnderna, Famna, Vårdföretagarna, Göteborgs råd för funktionshinderfrågor och Göteborgs pensionärsråd med begäran om yttrande senast Ekonomiska konsekvenser Den ersättningsmodell och timersättning som föreslås i förfrågningsunderlaget kommer vara kostnadsneutralt utifrån dagens hemtjänstkostnader på en hela staden nivå. Eftersom stadsdelsnämnderna har olika ersättningsnivåer och modeller kommer den föreslagna modellen ge olika konsekvenser för stadsdelsnämnderna. Utgångspunkten för beräkning av timersättning är en självkostnadsanalys utifrån bokslut för år 2015, uppräknat med kostnadsutveckling år 2016 samt budgetindex för år 1(13)

11 2017 (KF:s budget) för att komma till 2017 års nivå. Volymerna som används i beräkningen baseras på den tid som handläggarna har beviljat år 2015 med prognos för år Av kontakter med kommuner som infört valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten, framgår att flera kommuner i sin egen regi inte klarar att bedriva hemtjänst enligt den beslutade ersättningsnivån. Om detta sker inom Göteborgs Stad kan det utgöra en ekonomisk risk för staden. En annan identifierad ekonomisk risk är övergången från att ersätta för beviljad tid till utförd tid. Mätning av utförd tid genomfördes i samband med Attraktiv hemtjänst och den visade att på staden nivå utfördes 60 procent av den biståndsbedömda tiden. Stadsledningskontoret har genomfört en ny mätning som kommer att redovisas i januari/februari Detta kommer att utgöra ett nytt underlag för stadsdelsnämnderna i sitt förberedelsearbete inför att ersätta för utförd tid inom hemtjänst. För att säkerställa att ersättning till utförare faktiskt motsvarar utförd tid krävs ett ITstöd. Upphandlingsprocessen för ett sådan för staden gemensamt system har blivit kraftigt försenad. Erfarenheter från andra kommuner som inför IT-baserade stöd för att följa upp utförd tid visar att en implementeringstid behövs för att kunna lita på resultaten. En ekonomisk risk i anslutning till ovanstående är att efterfrågan på hemtjänst kan öka. Det kan finnas brukare som idag får sina omsorgsinsatser tillgodosedda genom exempelvis anhörigstöd och kan finna att det finns bra alternativ till detta inom valfrihetssystemet. Andra kommuner har också upplevt att utförare har egna syften om att utöka verksamheten och uppvaktar myndighetsutövningen utifrån egna intressen som inte är grundade i enskilds faktiska behov utan enbart syftar till att utöka den egna verksamheten. Detta har uppmärksammats inom stadens myndighetsutövning och finns med i myndighetsutövningens handlingsplan. Stadsledningskontoret har föreslagit att ersättning utgår från biståndsbedömd tid till Detta gjordes redan i det ärende till KS som handlade om organisation för att teckna och följa upp kontrakt samt grundprinciper för ekonomisk ersättningsmodell. Kommunstyrelsen beslutade i enlighet med stadsledningskontorets förslag till beslut. Barnperspektivet Under de senaste åren har barnperspektivet förstärkts och förtydligats i socialtjänstlagen och bestämmelserna svarar mot FN:s barnkonvention. När en insats rör ett barn under 18 år ska hänsyn alltid tas till vad barnets bästa kräver. När en förälder eller närstående har behov av stöd och hjälp i form av hemtjänst är det viktigt att uppmärksamma hur situationen påverkar barnet. Jämställdhetsperspektivet Merparten av medarbetare och chefer inom stadens hemtjänst är kvinnor. Införandet av valfrihetssystem innebär en ökad möjlighet att välja arbetsgivare och en ökad möjlighet till kvinnligt företagande. Eventuella försämringar av arbetsvillkoren inom hemtjänsten påverkar i hög grad kvinnor. Stadsledningskontoret har ställt de krav på goda arbetsvillkor som bedömts möjliga att ställa utifrån gällande lagstiftningar samt proportionalitetsprincipen. Proportionalitetsprincipen innebär att kraven på utförare och tjänsten måste ha ett naturligt samband och stå i rimlig proportion till det som ska upphandlas. De krav som Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(13)

12 ställs ska vara både lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Om det finns flera alternativ bör det alternativ väljas som är minst belastande för utföraren. Utifrån dialoger med utförare av hemtjänst bedömer stadsledningskontoret att det finns stor risk att kravet på heltidsanställningar kommer leda till delade arbetsturer. Det kan också finnas risk att utförare anmäler kapacitetstak som innebär att de inte behöver erbjuda sysselsättningsgrad på heltid. Stadsledningskontoret föreslår att utförare ska betala in premie för tjänstepension och att inbetalning även ska göras under arbetstagares lagstadgade föräldraledighet samt under sjukledighet. Det är ett mycket viktigt krav utifrån jämställdhetsperspektivet. Mångfaldsperspektivet Införandet av valfrihetssystem syftar till att öka antalet utförare som brukare med hemtjänst kan välja mellan, och kan medföra en ökad mångfald av utförare med olika språk- och kulturkompetens. Göteborgs Stad är ett finskt förvaltningsområde vilket innebär att sverigefinska göteborgare har ett förstärkt skydd där kulturen och språket ska främjas. Utförare föreslås kunna välja att vara en utförare som vid efterfrågan helt eller delvis kan erbjuda hemtjänst med omsorgspersonal som talar och skriver finska vilket kan leda till en kvalitetshöjning för sverigefinnar med hemtjänst. Miljöperspektivet Hemtjänst är en geografiskt spridd verksamhet vilket medför att personalplanering och ruttoptimering är viktigt för att undvika onödiga resor. Införande av valfrihetssystem innebär att förutsättningarna för en effektiv ruttplanering försvåras. När flera olika utförare verkar inom samma geografiska område eller över flera geografiska områden är det svårt att undvika att transporter och då även med bil ökar. I förslag till förfrågningsunderlag ingår krav som miljöledningssystem, resepolicy, miljöfordon, val av bränsle, sparsam körning, hantering av avfall samt att följa Göteborgs Stads måltidsprogram. Omvärldsperspektivet Inför framtagande av förfrågningsunderlag för valfrihetssystem inom hemtjänsten är omvärldsbevakning en viktig del av arbetet. I april 2016 hade 158 kommuner infört ett valfrihetssystem enligt LOV. Deras erfarenheter tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, Konkurrensverket, Statskontoret, Finansdepartementet, Kammarkollegiet och Socialstyrelsen har varit en viktig del i underlaget när förslaget till förfrågningsunderlag har utarbetats. Det pågår ett antal nationella initiativ som kan påverka valfrihetssystemet. Exempel på sådana initiativ är; Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78), krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7), nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen (Dir 2015:72) och ny kommunallag (SOU 2015:24). Stadsledningskontoret har i utredningen bland annat genomfört studiebesök i flera kommuner, träffat Sveriges Kommuner och Landsting, fått utbildning av upphandlingsmyndigheten och Sveriges Kommuner och landsting. Samverkan har skett med Göteborgs Stads upphandlingsbolag och Stadsledningskontorets enhet kunskapscentrum mot organiserad brottlighet. Stadsledningskontoret har i utredningen ett nära samarbete med Södertälje kommun utifrån deras specifika erfarenheter kring oegentligheter i samband med införandet av valfrihetssystem enligt LOV. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(13)

13 Bilaga 1 Utredningar som ligger till grund till krav i förslag till förfrågningsunderlag Bilaga 2 Förslag till förfrågningsunderlag Bilaga 3 Protokollsutdrag CSG Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(13)

14 Ärendet Stadsledningskontoret har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att vidta åtgärder för att införa valfrihetssystem enligt Lag om valfrihetssystem (LOV), med början inom hemtjänsten. Beslut i kommunfullmäktige , handling 2015 nummer 92. Detta ärende innehåller förslag till ett förfrågningsunderlag där Göteborgs Stads krav på utförare av hemtjänst framgår. Kommunstyrelsen föreslås remittera förfrågningsunderlaget till ett urval remissinstanser. Ärendet har en i Kommunstyrelsen beslutad tidsplan som innebär att det finns stor risk att brukarna inte kan välja utförare från senhösten 2017 om beslut inte fattas innan årsskiftet. Bakgrund Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) LOV ger lagliga och tydliga förutsättningar när kommuner vill inrätta kundval inom bland annat socialtjänst och hälso- och sjukvård. Konkurrensutsättningen innebär fri etableringsrätt för företag som uppfyller kraven i kommunens förfrågningsunderlag. Kommunens ansvar i valfrihetssystemet I ett valfrihetssystem enligt LOV har kommunen två roller: 1. Kommunen är huvudman och ytterst ansvarig för verksamheten, oavsett om kommunen tillhandahåller hemtjänsten i egen regi eller genom extern utförare inom ramen för valfrihetssystem. I ansvaret ingår att bestämma ersättning för tjänsten, ta emot och handlägga ansökningar, teckna kontrakt/avtal med de som uppfyller kraven samt ansvara för uppföljning och utvärdering. Myndighetsutövningen ingår i kommunens ansvar och blir beställare av hemtjänstutförandet. 2. I kommunens ansvar ingår också att vara en utförande producent av hemtjänst och för egen del uppfylla de krav som ställs i förfrågningsunderlaget. De kommunala utförarna ska precis som de externa utförarna konkurrera med kvalitet. Överväganden kring organisationens utformning och hur aktuella yrkesroller ska förhålla sig i organisationen för att skapa ett neutralt förhållningsätt mellan externa utförare och hemtjänstens egen regi behöver klargöras i stadsdelsnämnderna. Stadsledningskontoret arbetar tillsammans med sektorscheferna inom äldre och hälsooch sjukvården med att identifiera sådana uppgifter och roller avseende organisation som behöver hanteras inom respektive stadsdelsnämnd inför att valfrihetssystemet startas. Därtill tar stadsdelarna, i sitt förberedelsearbete, fram handlingsplaner avseende hemtjänsten i egen regi, myndighetsutövning och hälso- och sjukvård för att förbereda organisation och medarbetare inför valfrihetssystemet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(13)

15 Tidsplan Stadsdelsnämndernas mötestider är början av februari och slutet av mars. Med anledning av detta bör remisstiden sättas till slutet av mars. Ärendets beredning Utredningens organisation Utredningen har arbetat utifrån en struktur med styrgrupp, utredningsledare, arbetsgrupper samt grupperingar för avstämning. Organisationen för utredningen godkändes i kommunstyrelsen Arbetsgrupper Inom varje gruppering frågeställningar (de fyra boxarna ovan) har ett flertal arbetsgrupper bildats för att arbeta med aktuella frågeställningar inom utredningsarbetet för att införa valfrihetssystemet enligt LOV inom hemtjänsten. I samtliga arbetsgrupper har det ingått chefer eller medarbetare från stadsdelsförvaltningarna samt att det inom området IT och kommunikation ingått medarbetare från Intraservice och Konsument och medborgarservice. Genomförda utredningar är dokumenterade och biläggs stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(13)

16 Omvärldsbevakning Utredningen har utifrån olika perspektiv valt ut ett antal referenskommuner. Perspektiven är; storstäder, kommuner med stadsdelsnämnder, kommuner inom göteborgsregionen (GR), rambeslut i hemtjänst, innovativa idéer eller annat som särskilt uppmärksammats, målrelaterade ersättningar samt välfärdsteknik. De utvalda kommunerna är Stockholm, Uppsala, Umeå, Östersund, Jönköping, Borås, Partille, Mölndal, Västerås, Södertälje, Örebro, Sundsvall och Alingsås. Stadsledningskontoret har genomfört studiebesök, telefonsamtal, skype, mailkontakt och läst referenskommunernas förfrågningsunderlag. I enskilda frågor har även andra kommuner än referenskommunernas förfrågningsunderlag varit en del av omvärldsbevakningen. I utredningsarbetet har stadsledningskontoret fått utbildning av Upphandlingsmyndigheten, genomfört träffar med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och läst rapporter från Kammarkollegiet, Socialstyrelsen, Konkurrensverket, SKL med flera. Avstämning och dialog Löpande information och dialog har skett med stadens chefsgrupperingar och specialistfunktioner som arbetar mot hemtjänst, Äldreberedningen, facklig referensgrupp, Göteborgs råd för funktionshinderfrågor, Göteborgs pensionärsråd, Upphandlingsbolaget och Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. Stadsledningskontoret har i utredningen haft dialogmöten med Famna och Vårdföretagarna (branschorganisationer). Stadsledningskontoret har tagit hänsyn till synpunkter från dialogerna i bedömningar och förslaget till förfrågningsunderlag. Utgångspunkter i förfrågningsunderlaget LOV, lag om valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem, LOV, reglerar vad som ska gälla för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva kommunala och landstingskommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd, vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten. Valfrihetssystem enligt LOV är ett alternativ till upphandling enligt Lag om offentlig upphandling (LOU). Det är ett regelverk som beskriver hur privata utförare kan bli leverantörer av välfärdstjänster. Lagen bygger på grundläggande EG-rättsliga principer: konkurrens, ickediskriminering, öppenhet och proportionalitet. Grunderna i lagstiftningen innebär följande: Förfrågningsunderlaget ska löpande annonseras på den nationella webbplatsen, valfrihetswebben. Förfrågningsunderlaget ska innehålla o grunderna för den ekonomiska ersättningen o ska anges på vilket sätt ansökan ska lämnas o inom vilken tid beslut om godkännande kommer fattas Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(13)

17 o särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras får ställas och ska anges i förfrågningsunderlaget En utförare får vid behov åberopa andra företags ekonomiska, tekniska och yrkesmässiga kapacitet i ansökan, dvs. använda underleverantörer Göteborgs Stad ska lämna information om samtliga leverantörer som staden tecknat kontrakt med inom ramen för valfrihetssystemet. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. För den enskilde som inte väljer leverantör ska Göteborgs Stad tillhandahålla ett ickevalsalternativ. Den upphandlande myndigheten ska godkänna samtliga sökande som uppfyller de krav som angetts i förfrågningsunderlaget och som inte har uteslutits med stöd av 7 kap. 1 D.v.s. Den upphandlande myndigheten får utesluta en utförare som; 1. är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud, 2. är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, ackord eller annat liknande förfarande, 3. genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott som avser yrkesutövningen, 4. har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande myndigheten kan visa detta, 5. inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom EES-området, eller 6. i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av denna paragraf. Om sökanden är en juridisk person, får sökanden uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för sådant brott som avses i första stycket 3 eller gjort sig skyldig till sådant fel som avses i första stycket 4. Den upphandlande myndigheten får begära att en sökande visar att det inte finns någon grund för att utesluta denne med stöd av första stycket 1, 2, 3 eller 5. Tilläggstjänster En tilläggstjänst kan dels vara en tjänst som ingår i ett biståndsbeslut men som brukaren vill utöka på något sätt, t.ex. hur ofta tjänsten utförs, dels en tjänst som inte ingår i biståndsbeslutet. Tilläggstjänsterna baseras på en överenskommelse mellan brukaren och utföraren och betalas av brukaren själv. Av proposition 2008/09:29, lag om valfrihetssystem, framkommer att det av direktiven till utredningen framgick att utredarens förslag skulle säkerställa och om möjligt underlätta att tilläggstjänster kan erbjudas. Flera av remissinstanserna förordade att samtliga utförare, även kommunerna, skulle kunna erbjuda tilläggstjänster. Utredarens bedömning var dock en annan. Enligt utredarens mening underlättar den föreslagna lagen om valfrihetssystem i sig, för externa utförare att erbjuda s.k. tilläggstjänster. Den kommunala kompetensen bör dock inte utvidgas för att göra det möjligt även för kommuner att erbjuda och utföra sådana tjänster. En kommunal möjlighet att tillhandahålla tilläggstjänster kan medföra negativa konsekvenser för småföretagsamhet inklusive kvinnors företagande, något som den förslagna lagen om valfrihetssystem istället är avsedd att uppmuntra. Framför allt saknas det ett allmänt intresse av att kommunerna befattar sig med denna typ av verksamhet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(13)

18 Regeringens bedömning var att den kommunala kompetensen inte bör utvidgas avseende tillhandahållandet av tilläggstjänster. Det innebär att Göteborgs Stad inte har möjlighet att erbjuda tilläggstjänster och staden kan inte förbjuda externa utförare att erbjuda tilläggstjänster. Grundprinciper för ett valfrihetssystem När en upphandlande myndighet genomför en upphandling enligt LOV ska myndigheten beakta de EU-rättsliga grundprinciperna för all offentlig upphandling. Detta betyder att myndigheten ska behandla utförare på ett likvärdigt och ickediskriminerande sätt samt att upphandlingen ska genomföras på ett öppet sätt. Principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet ska också beaktas. Bestämmelserna i LOV ska alltid tolkas mot bakgrund av dessa fem principer. Icke-diskriminering Principen om icke-diskriminering innebär att det är förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera en utförare på grund av faktorer som nationalitet. Den upphandlande myndigheten får inte ställa några krav som enbart svenska företag kan känna till eller utföra. Likabehandling Principen om likabehandling innebär att alla utförare ska ges samma förutsättningar. Alla utförare måste till exempel få tillgång till samma information samtidigt, så att ingen utförare får ett övertag. Ömsesidigt erkännande Principen om ömsesidigt erkännande innebär att intyg och certifikat som har utfärdats av en medlemsstats behöriga myndigheter ska gälla också i övriga EU- och EES-länder. Proportionalitet Proportionalitetsprincipen innebär att kraven på utförare och tjänsten måste ha ett naturligt samband och stå i rimlig proportion till det som ska upphandlas. De krav som ställs ska vara både lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Om det finns flera alternativ bör det alternativ väljas som är minst belastande för utföraren. Öppenhet Principen om öppenhet (transparens) innebär att den upphandlande myndigheten är skyldig att skapa öppenhet och lämna information om upphandlingen och det praktiska tillvägagångssättet vid denna. Förfrågningsunderlaget ska vara förutsägbart, det vill säga klart och tydligt formulerat och innehålla samtliga krav som ställs. Olika typer av utförare I ett valfrihetssystem enligt LOV kan både små och stora företag liksom nonprofit/idéburna, stiftelser och ideella föreningar vara utförare. I proposition (Prop. 2008/09:29) beskriver regeringen att LOV ska ses som en del i strävandet mot att sätta brukaren i fokus genom att makten förskjuts från politiker och tjänstemän till mottagaren av tjänsten. Möjligheten för den enskilde att själv få avgöra vem som får i uppgift att utföra uppdraget anses stärka individens rätt till självbestämmande och delaktighet. Förutom ökat brukarinflytande är målet att skapande av valfrihetssystem ska leda till nytänkande och mångfald, ökade möjligheter för kvinnors företagande och för små företag att leverera tjänster till den offentliga sektorn samt förbättrade villkor för arbetstagarna. Enligt Göteborgs Stads budget för 2017 ska staden främja små- och medelstora företags möjlighet att delta i upphandlingar genom att exempelvis bryta upp kontrakt i mindre delar. Former ska utvecklas för hur innovationsupphandling kan användas för att utveckla stadens verksamheter i samverkan med forskning, företag och andra offentliga aktörer. Göteborgs Stads inköpspolicy tydliggör Vid inköp och upphandling ska möjligheterna för små och medelstora företag att delta beaktas och en bedömning av de samlade Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(13)

19 kravens inverkan på möjligheterna för små och medelstora företag att delta i upphandlingen ska också ingå i konsekvensanalysen. I både propositionen och i stadens inköpspolicy nämns små företag. Enligt Svenskt näringsliv är definitionen av små företag att de ska ha mellan 10 och 49 anställda. Deras årliga omsättning ska dessutom understiga 10 miljoner euro eller ha en balansomslutning som inte överstiger 10 miljoner euro. Stadsledningskontorets överväganden och bedömningar gällande utgångspunkter i förfrågningsunderlaget Stadsledningskontorets avvägningar av vilka krav som bör ställas i förfrågningsunderlaget utgår från de EU-rättsliga grundsprinciperna, att valfrihetssystemet ska ge den enskilde möjlighet att välja olika typer av utförare och ambitionen att möjliggöra för små företag att delta i upphandlingar. Eventuella förändringar i förslag till förfrågningsunderlaget kan innebära förändringar av ersättningsnivån och anpassning av IT-stöd (inkl. beställningar av förändringar till IT-leverantörer) Förslag till förfrågningsunderlag Förslag till förfrågningsunderlag (bilaga 2) är indelat i 5 kapitel. Nedan beskrivs en översiktlig bild av innehållet i respektive kapitel. Kapitel 1, Allmän orientering Beskriver Göteborgs Stad som upphandlande myndighet kopplat till hemtjänst, vad som ingår i konkurrensutsättningen, befolkningsunderlag och behovsanalys, information och val i ett valfrihetssystem inklusive ickeval, kapacitetstak, rutiner för val och omval, marknadsföring och presentation av verksamhet, avgifter och vad som gäller vid tilläggstjänster. Kapitel 2, Administrativa krav/bestämmelser Beskriver allmänna krav på ansökan, ansökningsprocessen, insyn, lagar, förordningar och föreskrifter. Kapitel 3, Krav på utförare Innehåller krav på utföraren som gäller uteslutningsgrunder för utförare, skatter, socialförsäkringsavgifter samt registrering, ekonomisk och finansiell ställning, referenser, meddelarfrihet, lokaler och utrustning, verksamhetsansvarig och ledning samt medarbetare, kvalitetsledningssystem, miljö och social hänsyn, underleverantörer samt kris och beredskap. Kapitel 4, Krav på tjänstens utförande Innehåller krav på hemtjänstens utförande utifrån lagstiftning, föreskrifter, beslut i Göteborgs Stad och krav på kompetens och arbetsvillkor. Kraven är beskrivna under rubrikerna; självbestämmande och integritet, helhetssyn och samordning, trygghet och säkerhet, kunskapsbaserad verksamhet och tillgänglighet. Kapitel 5, Kontraktets villkor Innhåller allmänna villkor för kontraktet såsom kontraktspartner, kontrakthandlingar och kontraktperiod, kommersiella villkor, ansvar och villkor för samarbete mellan parterna samt kontraktsuppföljning. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10(13)

20 Stadsledningskontorets bedömning av val till remissinstanser för förfrågningsunderlaget Stadsdelsnämnderna bör vara remissinstanser ut två perspektiv. Nämnderna kommer ha två roller inom valfrihetssystemet. De är ytterst ansvariga för att brukarna får beviljat bistånd utfört, oavsett om kommunen tillhandahåller hemtjänsten i egen regi eller genom extern utförare inom ramen för valfrihetssystem. Stadsdelsnämnderna kommer också att vara utförare av hemtjänst. Vårdföretagarna och Famna kommer ha utförare inom sina organisationer och bör därför vara remissinsatser. Göteborgs Stads pensionärsråd har på möte framfört att de önskar att varje organisation som är representerad i rådet ska vara remissinstans. I tjänsteutlåtande, daterat , som avsåg organisation för utredningsarbetet samt tidsplan framgår att Göteborgs stads råd för funktionshinderfrågor och Göteborgs stads pensionärsråd kommer bjudas in för kontinuerliga avstämningar samt i förekommande fall vara remissinstanser. Stadsledningskontoret bedömer utifrån att kommunstyrelsen beslutade, i enlighet med vad som redovisades i det tjänsteutlåtandet, att kommunstyrelsen ska föreslå att det är råden som helhet som ska vara remissinstans. I enlighet med Göteborgs Stads samverkansavtal kommer förslag till förfrågningsunderlag att samverkas med de fackliga organisationerna. Samverkan kommer att ske inför remissomgången och inför beslut av förfrågningsunderlaget i KS och KF. Stadsledningskontoret föreslår därför inte att ärendet skickas på remiss till de fackliga organisationerna. Inför detta ställningstagande har stadsledningskontoret beaktat protokollsanteckning från CSG, där de fackliga organisationerna framförde att de förutsätter att de kommer vara remissinstanser i förslaget till förfrågningsunderlag med anledning av att det är av yttersta vikt för deras medlemmar där bland annat frågan om kollektivavtal kommer att behandlas. Med stöd av ovanstående bedömer stadsledningskontorets att remissinsatser för förfrågningsunderlaget bör vara stadsdelsnämnderna, Vårdföretagarna, Famna, Göteborgs stads pensionärsråd och Göteborgs stads råd för funktionshinderfrågor. Stadsledningskontorets överväganden och bedömningar avseende perspektiven ekonomi, HR och Attraktiv hemtjänst Övervägande del av förslagen i förfrågningsunderlaget har en utredning som underlag. Utredningarna finns i bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Förslag till ersättning bygger på en självkostnadsanalys utifrån bokslut för år 2015, uppräknat med kostnadsutveckling år 2016 samt budgetindex för år 2017 (KF:s budget) för att komma till 2017 års nivå. Volymerna som används i beräkningen baseras på den tid som handläggarna har beviljat år 2015 med prognos för år För beräkning av timersättningen har Sveriges Kommuner och Landstings räknesnurra använts. Den är indelad i fyra övergripande områden personalkostnader, kringkostnader, övriga kostnader, overheadkostnader samt momskompensation för externa utförare. På grund av försenad implementering av IT-stödet för planering och tidsregistrering föreslås att utförarna ersätts för beviljad tid från start för att övergå till en ersättning utifrån utförd tid från Ersättningsnivån som anges i förslag till förfrågningsunderlag bygger på de krav och förutsättningar som beskrivs i förfrågningsunderlaget. De delar som är med i beräkningen av timersättningen är kostnader för hemtjänst och delegerad hälso- och Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11(13)

21 sjukvård dag och kväll, tillägg för utförande av hemtjänst på öarna i Södra Skärgården, tillägg för upprättande av genomförandeplan, ledsagning och avlösning. Det som inte ingår i ersättningsnivån är bland annat kostnader för hemtjänst och delegerad hälso- och sjukvård natt, trygghetsjouren, åtgärder vid trygghetslarm och boendestöd. Dessa verksamhetsdelar föreslås stadsdelsnämnderna ansvara för och att ersättning sker genom nämndbidrag. Därför är kostnaderna för dessa verksamhetsdelar exkluderade, när timersättningen är framräknad. Förändringar i förslaget till förfrågningsunderlaget kan mot bakgrund av ovanstående innebära förändringar av ersättningsnivån. Stadsledningskontoret har i förslagen till krav på särskilda arbetsrättsliga villkor haft som målsättning att Göteborgs Stad ska stödja goda arbetsvillkor. Särskilda arbetsrättsliga villkor ska följa centrala kollektivavtal för motsvarande arbetstagare i branschen. Det kan inte ställas krav på att externa utförare tecknar lokala kollektivavtal, vilket innebär att alla delar i lokala avtal inte får genomslag i förslag till förfrågningsunderlag. Detta beror på proportionalitetsprincipen samt vad som finns reglerat i lagstiftning. I förslag till förfrågningsunderlaget har krav formulerats för att stödja målsättningarna i Attraktiv hemtjänst. Stadsledningskontoret kommer efter remissomgången att arbeta fram förslag till ett dokument som speglar kraven i förfrågningsunderlaget och som ska gälla för den hemtjänst som stadsdelsnämnderna utför i egen regi. Stadsledningskontoret har i utredningen uppmärksammat risk för övertalighet i samband med valfrihetssystemet. Bedömningen är att det kommer att uppstå behov av omplacering, men i vilken omfattning är svårt att avgöra då det beror på brukares val av annan utförare. I de fall behov av omplacering uppkommer finns anställningstrygghet i Göteborgs Stad som innebär att tillsvidareanställda inte kommer att sägas upp på grund av arbetsbrist utan erbjudas annan anställning i kommunen. Staden har en omställningsprocess för hur detta ska hanteras och bemanningsenheterna kommer att utgöra en viktig del detta. Stadsledningskontorets bedömning är att det inte kommer att medföra några stora merkostnader eftersom det finns stora rekryteringsbehov inom verksamhetsområdet. Begäran om synpunkter från remissinstanser Stadsledningskontoret önskar få remissinsatsernas synpunkter på föreslaget till förfrågningsunderlag senast Stadsledningskontoret vill att remissinstanserna särskilt svarar utifrån perspektiven: Brukarnas möjlighet att välja utförare. Brukarnas möjlighet till hemtjänst av god kvalitet. Stadsdelsnämndens ansvar för att tillse att brukarna får beviljat bistånd utfört, oavsett om hemtjänsten utförs i egen regi eller genom extern utförare. Hur kraven motsvarar stadsdelsnämndernas nuvarande verksamhet. Externa utförares möjlighet att delta i konkurrensutsättningen. Samverkan med de fackliga organisationerna Facklig samverkan har skett i CSG De fackliga organisationerna förklarar sig oeniga med arbetsgivarens förslag. Parterna är dock överens om att partssamverkan är genomförd. De fackliga organisationerna lämnar synpunkter i CSG:s protokoll Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12(13)

22 Stadsledningskontoret Gisela Askne Karin Magnusson Jörgen Samuelsson Planeringsledare Planeringsledare Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13(13)

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57 Bilaga1. Rambeslut Bakgrund till rambeslut Göteborgs Stad har sedan 2009 arbetat med att öka den enskildes självbestämmande i hemtjänsten. Då infördes möjligheten att kunna förfoga över sin beslutade tid för specifikt serviceinsatser i hemtjänsten. Kommunfullmäktige har 2015 beslutat om att utöka den enskildes självbestämmande till att omfatta både service och omsorgsinsatser. Det vill säga beslut om all hemtjänst, inte bara beslut om service, ska i Göteborgs Stad fattas som rambeslut. Bakgrunden är kommunfullmäktiges inriktningsmål att den enskildes självbestämmande och inflytande i hemtjänsten ska öka. Avgränsningar Göteborgs Stad har valt att använda sig av olika beslutstyper som ska tillgodose behov hos personer som bor i ordinärt boende. Uppdrag utifrån ett rambeslut avser behov av hemtjänst dag och kvällstid. Beslut om hemtjänst Huvudregeln är att handläggaren fattar beslut om hemtjänst som rambeslut, vilket innebär att majoriteten av uppdragen till utföraren kommer att utgå från ett rambeslut. I vissa fall kan det vara så att fatta rambeslut inte är lämpligt. Det kan handla om att handläggaren bedömer att den enskilde har behov som behöver tillgodoses med specifika insatser som inte bör kunna bytas mot andra insatser för att målsättningen med beslutet/uppdraget ska nås. Det kan t.ex. röra sig om en person som riskerar att bli vräkt om städningen av bostaden inte utförs regelbundet eller om en person som behöver stöd i att sköta sin egen hälsa för att inte fara illa. Det kan också handla om att den enskilde av någon anledning önskar ett insatsbeslut och då ska hen kunna få det. Det ska tydligt framgå i uppdrag till utförare om uppdraget avser utförande utifrån rambeslut alternativt insatsbeslut. Handläggning och rambeslut Biståndshandläggare (handlägger ärenden för personer 65 år och äldre) och socialsekreterare (handlägger ärenden för personer under 65 år) fattar beslut om hemtjänst. Beslutet föregås av utredning enligt stadens socialtjänstprocess och är utgångspunkten för uppdraget till utförare av hemtjänst. I uppdrag utifrån ett rambeslut anges behov av stöd och hjälp inom olika behovsområden, t.ex. förflyttning, bereda måltider, samt en totaltid för genomförande av insatser för att tillgodose dessa olika behov. Uppdrag till utförare Rambeslut innebär att den enskilde får beslut om hemtjänst i antal timmar per vecka och kan bestämma över vad hen vill ha stöd och hjälp med men inom vissa ramar. Ramarna för utförande är att inom ramen för beslutat antal timmar tillgodose den enskildes behov utifrån beskrivning av behov och målsättning i handläggarens uppdrag. Uppdraget är utförarens utgångspunkt för att ta fram en genomförandeplan tillsammans med den enskilde. Utföraren ska tillsammans med den enskilde planera vad som ska göras, hur och när varje vecka, samt fördela totaltiden över en schemaperiod (exempelvis fyra veckor). Vad som kommer fram i planeringssamtalet ska dokumenteras i genomförandeplanen. Genomförandeplanen ska vara utgångspunkt för utförarens bemannings- och schemaplanering.

58 Bilaga1. Rambeslut Den enskilde har även rätt att till exempel utifrån dagsform få stöd och hjälp med andra insatser än de som finns beskrivna i den upprättade genomförandeplanen, vilka är de insatser som normalt ska utföras. Om den enskilde regelbundet behöver stöd och hjälp med andra insatser än vad som ligger inom ramen för beslut och handläggarens uppdrag ska handläggaren kontaktas omgående. I första hand ska utföraren uppmana den enskilde att ta kontakt med handläggaren och i andra hand ska utförare ta kontakt för uppföljning av beslutet. Om utförare väljer att använda underleverantör för utförande av någon del av uppdraget ska den enskilde vid upprättandet av genomförandeplan tillfrågas om den enskilde vill: 1. Förfoga över all sin hemtjänsttid(kunna byta ut insatser), d.v.s. all hemtjänsttid utförs av samma utförare. 2. Få del av hemtjänst utförd av den underleverantör som utföraren anlitat, men avsäger sig då möjlighet att förfoga över all sin hemtjänsttid. Tiden som underleverantör ska utföra räknas av från det totala antalet timmar som den enskilde kan förfoga över(tid inom vilken den enskilde kan byta ut insatser). I båda fallen måste den enskilde ges möjlighet att kunna välja om, med viss framförhållning, för att ge utförare möjlighet att planera om. Den enskilde har rätt till att ändra sin genomförandeplan tillsammans med utföraren. Om det den enskilde vill ändra på påverkar bemannings- och schemaplanering måste utföraren få tid att planera om denna utifrån den reviderade genomförandeplanen. Omplaneringen ska ske så snart utföraren bedömer att det är möjligt. Vilka är ramarna Den enskilde har rätt att tillsammans med kontaktpersonal planera vad som ska utföras inom den beviljade tiden så länge det är förenligt med bedömning av behov och mål i handläggarens uppdrag och medarbetarnas arbetsmiljö. Utförare av hemtjänst ska inte utföra trädgårds- eller fastighetsskötsel eller andra uppgifter som kräver särskild fackkunskap inom andra yrkesområden än vård och omsorg. Ramarna för den enskildes självbestämmande och utförarens planering: Den tid den enskilde beviljats i sitt hemtjänstbeslut, tiden framgår även i handläggarens uppdrag till utföraren. Vad den enskilde vill ha stöd och hjälp med i planering av vad som i normalfallet ska utföras ska utgå från vad hen ansökt om och bedömts behöva. De planerade insatserna ska kunna leda till att målsättningen som den enskilde och handläggaren kommit fram till kan uppfyllas. Målsättningen framgår i handläggarens uppdrag till utföraren. Kraven på god arbetsmiljö för medarbetaren. Arbetsgivaren har ansvar för att förebygga vad som skulle kunna orsaka ohälsa och olycksfall i arbetet. Ramarna för den enskildes eventuella önskemål om annat stöd/annan hjälp med andra insatser än vad som planerats är att insatserna ska utföras inom den enskildes schemalagda tid, att insatserna inte strider mot målsättningen med beslutet/uppdraget och att insatserna är förenliga med krav på god arbetsmiljö.

59 Bilaga 2. Anmälan om geografiska områden Göteborgs Stad är organisatoriskt indelad i 10 stadsdelsnämnder med geografiskt ansvar för bland annat äldreomsorg, kommunal hälso- och sjukvård och funktionshinderverksamhet. Respektive stadsdelsnämnd ansvarar för myndighetsutövningen för personer som är i behov av hemtjänst. Vid deltagande i valfrihetssystemet för hemtjänst i Göteborgs stad kan externa utförare välja att utföra hemtjänst i hela Göteborgs stad eller begränsa sin verksamhet till ett eller flera geografiska områden. De 10 stadsdelarna har delats in i sammanlagt 35 stycken geografiska områden. Om utföraren önskar begränsa sin verksamhet till ett eller flera geografiska områden markeras dessa områden med ett X i den vänstra gråmarkerade kolumnen. Angered Primärområden som ingår 1 Bergum/Gunnilse Bergum, Gunnilse 2 Angereds Centrum/Rannebergen Angereds Centrum, Rannebergen 3 Lövgärdet/Gårdsten Lövgärdet-Gårdstensberget, Agnesberg 4 Hammarkullen/Hjällbo Hjällbo, Eriksbo, Linnarhult, Hammarkullen Östra Göteborg Primärområden som ingår 5 Gamlestan/Kviberg/Utby Gamlestaden, Utby 6 Kortedala Norra Kortedala, Södra Kortedala 7 Bergsjön Västra Bergsjön, Östra Bergsjön

60 Bilaga 2. Anmälan om geografiska områden Örgryte-Härlanda 10 9 Primärområden som ingår 8 Kallebäck/Skår och Bö/Kärralund Kallebäck, Skår, Kärralund 9 Torpa/ Strömmensberg, Kålltorp/Bagaregården och Björkekärr Björkekärr, Kålltorp, Torpa, Härlanda, Bagaregården 10 Lunden och Olskroken Lunden, Överås, Olskroken, Redbergslid 8 Centrum Primärområden som ingår 11 Johanneberg/Lorensberg Johanneberg, Landala, Lorensberg 12 Krokslätt Krokslätt 13 Innerstaden Vasastaden, Inom vallgraven 14 Guldheden Guldheden 15 Heden Heden, Stampen Majorna-Linné Primärområden som ingår 16 Stigbergstorget Masthugget, Stigberget, Majorna 17 Mariaplan Sanna, Kungsladugård 18 Linné Olivedal, Haga, Annedal, Änggården Askim-Frölunda-Högsbo Primärområden som ingår 19 Askim Askim, Hovås, Billdal 20 Frölunda Tofta, Ruddalen, Järnbrott, Frölunda torg 21 Högsbo Kaverös, Flatås, Högsbohöjd, Högsbotorp, Högsbo

61 Bilaga 2. Anmälan om geografiska områden Västra Göteborg Primärområden som ingår 22 Södra Skärgården/Långedrag/Fiskebäck Södra Skärgården, Långedrag, Fiskebäck 23 Grimmered/Hagen Grimmered, Hagen 24 Önnered/Näset Önnered, Näset 25 Smycke/Beryll Bratthammar, Guldringen, Skattegården 26 Opal Ängås, Kannebäck, Grevegården Västra Hisingen Primärområden som ingår 27 Torslanda Björlanda, Nolered, Hjuvik, Arendal 28 Södra Biskopsgården Södra Biskopsgården, Jättesten 29 Norra Biskopsgården Norra Biskopsgården, Svartedalen, Länsmansgården Lundby Primärområden som ingår 30 Slättadamm/Kärrdalen Slättadamm, Kärrdalen 31 Centrala Lundby Kyrkbyn, Rambergstaden, Kvillebäcken 32 Nora Älvstranden Eriksberg, Lindholmen

62 Bilaga 2. Anmälan om geografiska områden Norra Hisingen Primärområden som ingår 33 Backa Backa, Skogome, Skälltorp, Brunnsbo 34 Kärra/Rödbo/Säve Kärra, Rödbo, Säve 35 Tuve Tuve

63 Bilaga 3. Referensblankett - utföraren är ett nybildat företag Referenstagning gällande ansökan enligt lag om valfrihetssystem (LOV) avseende utförande av hemtjänst Referenstagning gäller den som ska vara ansvarig för den dagliga driften Uppgifter på utföraren Utförarens/företagets namn: Utförarens organisationsnummer: Namn på den som är ansvarig för den dagliga driften: Uppgifter på den som lämnar referenser Namn: Titel: Personnummer: Telefon nr: E-post: 1. Beskriv förhållande mellan dig och den som ska vara ansvarig för den dagliga driften (arbetsgivare, när i tiden etc.): 2. Har den som ska vara ansvarig för den dagliga driften minst 24 månaders chefserfarenhet inom äldreomsorg och/eller funktionshinderverksamhetenhet? Beskriv erfarenheten. 3. Beskriv kunskaper och förmågor hos den som ska vara ansvarig för den dagliga driften som du anser gör att personen är lämplig för uppdraget?

64 Bilaga 3. Referensblankett - utföraren är ett nybildat företag 4. Beskriv utvecklingsområden hos den som ska vara ansvarig för den dagliga driften, som kan komma att påverka personens ledarskap och förmåga att driva verksamheten? 5. Skulle du välja att anställa personen för att leda och utveckla hemtjänst? Ort och datum Underskrift

65 Bilaga 4. Referensblankett - utföraren är ett etablerat företag. Referenstagning gällande ansökan enligt LOV, Lag om valfrihet Referenstagning gäller utförare/företag Uppgifter på utföraren Utförarens/företagets namn: Utförarens organisationsnummer: Namn på utförarens företrädare: Uppgifter på den som lämnar referenser Namn: Titel: Personnummer: Telefon nr: E-post: 1. Beskriv förhållande mellan dig och utföraren (annan kommun, arbetsgivare, etc.): 2. Beskriv utförarens erfarenhet av att bedriva hemtjänst eller liknande verksamhet. 3. Beskriv de styrkor som utföraren har?

66 Bilaga 4. Referensblankett - utföraren är ett etablerat företag. 4. Beskriv de utvecklingsområden som utföraren har? 5. Skulle du välja att anställa personen för att leda och utveckla hemtjänst? Ort och datum Underskrift

67 Bilaga Förteckning över godkända omvårdnadsutbildningar Poäng för godkända omvårdnadsutbildningar inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen (styrks med betyg). För att räknas som en godkänd utbildning ska utbildaren ha betygsrätt med tillstånd från Skolinspektionen. Vuxenutbildning är en viktig del av det svenska utbildningssystemet, särskilt yrkesutbildningar. Enskilda utbildningsanordnare kan ansöka om tillstånd hos Skolinspektionen att sätta betyg, anordna prövning och utfärda betyg och intyg, så kallad betygsrätt. Med stöd av betygsrätten kan de enskilda utbildningsanordnarna anordna kurser som motsvarar komvux. Ungdomsgymnasiet poäng från gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram. Det motsvarar tre år. Vuxenutbildningar poäng från omvårdnadsprogrammet poäng från det nya omvårdnadsprogrammet (1 400 poäng är godkänt men vid poäng utfärdas diplom från Vård-och omsorgscollage). Äldre utbildningar Äldre undersköterskeutbildning som vid omräkning motsvarar poäng. (900 omräknade poäng motsvarar inte en godkänd utbildning). Tvåårig vårdlinje poäng Gav möjlighet att söka arbete som undersköterska eller mentalskötare. Jfr Äldre undersköterskeutbildning. Mentalskötarutbildning poäng två eller tre terminer. Gav möjlighet att söka arbete som undersköterska eller som mentalskötare. Jfr Äldre undersköterskeutbildning. Treårig omvårdnadslinje poäng. Sammanslagning av Tvåårig vårdlinje och Social servicelinje. Kursinnehållet motsvarar Omvårdnadsprogrammets karaktärsämnen, gemensamma kurser och valbara kurser.

68 Bilaga 6. IT-system och appar IT-system och appar Bilagan innehåller beskrivning av de åtaganden rörande IT som gäller för externa utförare att förhålla sig till som krav innan man ansöker om att bli utförare av hemtjänst inom Göteborgs Stad Göteborgs Stad att ansvara för att göra Arbetssätt för externa utförare av hemtjänst är beskrivet i valda delar av Göteborgs Stads Socialtjänstprocess, se goteborg.se/utforarehemtjanst. Externa utföraren ska använda Göteborgs Stad IT-system Treserva och app för uppföljning av utförd tid för att dokumentera, rapportera och kommunicera enligt de riktlinjer som upprättas. Förklaring av begrepp IT-system de program som används via en dator App de program som används via en mobiltelefon Utrustning, programvaror och abonnemang Informationssäkerhet Externa utföraren ansvarar för att datorer som används ska ha ett installerat och uppdaterat antivirusprogram samt brandvägg. Externa utföraren ansvarar för att programvara, inklusive operativsystem, som är installerad på den utrustning som externa utföraren använder är uppdaterade med säkerhetsuppdateringar samt av leverantören supporterade versioner. Externa utföraren ansvarar för att införskaffa, bekosta och, när så krävs, nyttja SITHS-kort för säker verifiering av användare i IT-system och appar. För mer information kontakta Inera på Kostnader och anskaffning av utrustning och abonnemang Externa utföraren ansvarar för att anskaffa, bekosta och förse sin verksamhet med den utrustning och de abonnemang som är beskrivna i detta förfrågningsunderlag. Externa utföraren skall teckna egna avtal direkt med respektive leverantör. Datorer Hårdvara Datorer ska minst uppfylla de rekommenderade systemkrav som gäller för den programvara som är installerad på datorn. Rekommenderade systemkrav hittas på datortillverkarens hemsida.

69 Bilaga 6. IT-system och appar Programvaror Datorer ska vara installerade med något av följande operativsystem. Windows (av Microsoft supporterad version) OS X (av Apple supporterad version) Följande webbläsare kan användas vid arbete i Treserva. Internet Explorer (senaste versionen) Anslutning En stabil anslutning till internet krävs vid arbete i Treserva. Vilken kapacitet som är nödvändig beror på företagets storlek samt övrigt nyttjande av bandbredd. Göteborgs Stad rekommenderar fast uppkoppling eller 4G på minst 5 Mbit/s. Mobiltelefoner Hårdvara Mobiltelefonmodeller som skall användas vid arbete i app för uppföljning av utförd tid samt Treserva appar är Apple iphone 6, 16 GB eller 64 GB Mobiltelefonmodeller kan komma att förändras under pågående avtalstid. Externa utförare kommer att informeras om förändrade villkor. Programvaror Externa utföraren ansvarar för att följa tillhandahållna anvisningar för installation av Göteborgs Stads app för uppföljning av utförd tid, eventuella Treserva appar samt verktyg för hantering av apparna. Anslutning En stabil anslutning till internet krävs vid arbete i app för uppföljning av utförd tid samt Treserva appar. Vilken kapacitet som är nödvändig beror på företagets storlek samt övrigt nyttjande av bandbredd. Göteborgs Stad rekommenderar fast uppkoppling eller 4G på minst 5 Mbit/s. Tillbehör Externa utföraren ansvarar för att anskaffa följande tillbehör som krävs till mobiltelefonerna för att kunna arbeta i app för uppföljning av utförd tid samt Treserva appar: Tactivoskal för certifierad iphone, i dagsläget iphone 6. SITHS-kort

70 Bilaga 6. IT-system och appar Support och utbildning Support för egen utrustning och programvaror Externa utföraren ansvarar för support av utrustning, programvaror, abonnemang och internetuppkoppling som de köpt in och bekostat själva. Utse IT-kontaktperson Efter kontraktskrivning ska externa utföraren utse en IT-kontaktperson med ansvar att utbilda, tilldela och avsluta behörigheter i IT-systemen till användarna i sin organisation fungera som första linjens support i den egna verksamheten utbilda användare i sin organisation delta i informationsmöten som anordnas av Göteborgs Stad och sprida informationen/kunskapen vidare i sin organisation. Kompetenskrav och utbildning IT-kontaktpersoner hos extern utförare ska ha genomgått av Göteborgs Stad anordnade utbildningar för kunskap om Göteborgs Stads IT-system och eventuella appar innan överenskommen verksamhetsstart. Innehåll och agenda meddelas i samband med planering av utbildning. Externa utförarens personal ska ha erforderlig datakunskap samt den kompetens som fodras för informationshantering via kommunens IT-system och eventuella appar. Åtkomst till IT-stöd, användare IT-kontaktperson hos externa utförare ansvarar för att beställa åtkomst till IT-stöd såsom nyupplägg, förändringar och avslut av användare enligt framtagen beställningsrutin. Behörighet till Göteborgs Stads nätverk och Göteborgs Stads IT-system och eventuella appar är personlig och får inte överlåtas eller lånas ut till annan användare. Externa utföraren ska omedelbart rapportera till Göteborgs Stad Intraservice då en IT-kontaktperson börjar eller slutar sin anställning så att behörighet kan läggas upp respektive avslutas. Om kontraktet mellan Göteborgs Stad och externa utföraren upphör avslutas externa utförarens behörighet till behörighetssystem, IT-system och eventuella appar. Åtagande Göteborgs Stad IT-System och appar IT-system som tillhandahålls av Göteborgs Stad och ska användas av externa utförare Nedan beskrivs de IT-system som Göteborgs Stad tillhandahåller och som ska användas av de externa utförare som bedriver hemtjänst inom Göteborgs Stad. Det som omfattas är delar av IT-systemet Treserva och Göteborgs Stads app för uppföljning av utförd tid.

71 Bilaga 6. IT-system och appar Treserva Treserva är ett IT-system som innehåller många olika moduler. Göteborgs stad tillhandahåller nedanstående funktionalitet i Treserva till externa utförare. Treserva windows för att ta emot och fördela uppdrag från beställande myndighet. I och med fördelningen av uppdraget sätts datum för verkställighet vilket gör att debitering till brukare, statistik och uppföljning blir korrekt. Treservas meddelandefunktion för kommunikation med bl.a. ansvarig handläggare hos Göteborgs Stad. Kommunikation via Treservas meddelandefunktion innebär att meddelanden kan skickas med sekretesskydd och att externa utförare på så sätt kan följa valda delar av Göteborgs Stads Socialtjänstprocess. Treserva genomförandewebb för att skapa och revidera genomförandeplaner för sina brukare. Detta innebär att Göteborgs Stads handläggare kan ta del av genomförandeplanerna på samma sätt för alla brukare samt att Göteborgs Stad kan följa upp antal brukare med upprättad genomförandeplan för alla utförarenheter oavsett utförare. För att använda Treserva Windows och Treservas genomförandewebb krävs att den externa utföraren har tillgång till dator och lever upp till krav som specificeras i denna bilaga. Installation av appar Göteborgs Stad ansvarar för att installera och uppdatera app för uppföljing av utförd tid samt Treserva appar som ägs av Göteborgs Stad. Nedan beskrivs de IT-system och appar som Göteborgs Stad erbjuder externa utförare av hemtjänst. Treserva genomförandewebb, daganteckningar Externa utförare erbjuds möjligheten att kunna skriva daganteckningar i Treserva genomförandeweb samt att då använda funktion för att sammanfatta daganteckningar. Mobilt arbetssätt, Treserva appar Appar i Treserva är under införande och möjlighet att erbjuda denna tjänst till externa utförare kan därmed komma att förändras. Externa utförare erbjuds att kunna arbeta mobilt med samma förutsättningar som utförare i Göteborgs Stad, vilket förutsätter tillgång till nedanstående appar i Treserva. Som komplement till IT-systemet Treserva finns två appar för mobilt arbetssätt. App för utförardokumentation innefattar informationsmängder som även finns i Treserva Genomförande webb Personuppgifter och uppmärksamhetsinformation, daganteckningar och genomförandeplan. Med app för meddelande i Treserva finns Treservas interna meddelandefunktion med sekretesskydd alltid tillgänglig för att skicka och ta emot meddelanden från andra användare. För att använda appar i Treserva krävs att den externa utföraren har tillgång till en mobiltelefon som lever upp till de krav som specificeras i denna bilaga.

72 Bilaga 6. IT-system och appar Utrustning, programvaror och abonnemang Licenser Göteborgs Stad ansvarar för att till externa utförare tillhandahålla licenser som behövs för att kunna få tillgång till Göteborgs Stads IT-system och appar. Support och utbildning Åtkomst till IT-system och appar Göteborgs Stad ansvarar för att externa utförare, efter inkommen beställning från utsedd ITkontaktperson, får åtkomst till de IT-system och eventuella appar som ska användas. Utbildning Göteborgs Stad tillhandahåller utbildning för externa utförarens utsedda IT-kontaktpersoner i de ITsystem och eventuella appar som det åligger externa utförare av hemtjänst i kommunen att använda. Dessa IT-kontaktpersoner ska sedan i sin tur utbilda användare i sin organisation. Utbildningstillfällen kommer att erbjudas under perioden augusti till juni för nya IT-kontaktpersoner. Allmänt För att support ska kunna ges krävs en anmälan från utsedd IT-kontaktperson till support intraservice via telefon eller e-post support.intraservice@intraservice.goteborg.se. Ärendet hanteras därefter enligt ordinarie supportprocess Supportens öppettider är vardagar kl och för akuta ärenden vardagar kl samt lördagar, söndagar och helgdagar kl Akuta ärenden definieras som felanmälan avseende kommunikationsstopp, spärrade ID i verksamhetskritiska system såsom VPN, Treserva. Support angående verksamhetssystem erbjuds endast under kontorstid. Supporten gäller enbart de IT-system och appar som Göteborgs Stad tillhandahåller och som omfattas av denna bilaga. Övrig hård- och programvara supporteras ej av Göteborgs Stad. Support IT-system och appar Supportärenden ska skickas in av särskild utsedd IT-kontaktperson hos extern utförare. Support omfattar alla IT-system och appar inom vård och omsorg som beskrivs i denna bilaga. Driftinformation om de IT-system som ingår ansvarar Göteborgs Stad för att leverera avseende de kommungemensamma interna systemen. Planerade driftstopp Det förekommer tillfällen när förebyggande service eller uppdateringar krävs för systemet. Information om detta kommer att skickas ut till utsedd IT-kontaktperson senast 10 dagar innan planerat driftavbrott. Planerade driftsavbrott förläggs i första hand dagtid söndagar mellan kl

73 Bilaga 6. IT-system och appar Driftstörningar Vid driftstörningar i stadens system lämnas information via sms och e-post till utsedda ITkontaktpersoner hos den externa utföraren. Staden betalar inte ut skadestånd eller annan ersättning vid driftstörningar.

74 Bilaga 7 Göteborgs Stad plan för miljöfordonsarbete, fordonspooler och stöd till introduktion av elfordon Antagen i Trafiknämnden i september, till KS 23/11 alt 7/12 därefter till KF. Delar av planen har bäring på utförare av LOV-tjänster, vilket är delar avseende Krav på kommunala förvaltningar och bolag vid inköp och hyra av fordon. Relevanta krav i planen är: , se nedan Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att att att att att tillstyrka mål för Göteborgs Stads miljöfordonsarbete, fordonspooler och stöd till introduktion av elfordon, föreslå kommunfullmäktige att fastställa dessa mål, föreslå kommunfullmäktige att upphäva tidigare beslut med mål för miljöfordon och drivmedel i Göteborgs Stad (KF dnr 2522/11), föreslå kommunfullmäktige att upphäva tidigare beslut om att främja utvecklingen av bilpooler (KF dnr 0822/12), samt föreslå kommunfullmäktige att upphäva tidigare beslut att främja introduktion av elfordon i Göteborg (KF dnr 1600/11). Urval av relevanta kapitel: 1.7 Krav vid val av fordon Personbil ska vara miljöfordon. Lätt lastbil ska vara miljöfordon om det finns lämplig modell att tillgå. Tunga fordon ska vara miljöfordon om det finns lämplig modell. Kravet gäller enbart fordon som används i verksamhet som inte är konkurrensutsatt. Vinterdäck ska vara dubbfria Som definition av miljöfordon gäller kommunfullmäktiges beslut. Observera att kommunfullmäktige även har beslutat trafiksäkerhetskrav som gäller vid inköp av fordon till kommunflottan 1. 1 Trafiksäkerhetskrav för Göteborgs Stad vid nyanskaffning av fordon, dnr 1784/11, beslutade

75 1.8 Prioritering av bränsle vid val av personbil och lätt lastbil 1. Välj i första hand gasfordon, elfordon eller laddhybridfordon. Som elfordon räknas både batteribilar och bränslecellsbilar. 2. Välj i andra hand etanolfordon eller annat förnybart drivet fordon. 3. Välj i tredje hand elhybridfordon. 4. Välj i sista hand annat fordon som enbart kan drivas på fossilt bränsle. Välj energieffektiva modeller i respektive kategori. Valet av fordon ska göras med hänsyn till funktion och ekonomi. I det fall ett fordon väljs som enbart kan drivas på fossilt bränsle måste det finnas särskilda skäl som ska dokumenteras. Prioriteringen ovan är en rekommendation och varje inköpare och avropare får själv göra en avvägning av praktiska, ekonomiska och miljömässiga förhållanden. 1.9 Krav på dieselmotor till personbil och lätt lastbil Personbil får väljas med dieselmotor endast om den har teknik som säkerställer att utsläppen av kväveoxider i verklig drift är på samma nivå som vid certifiering. 2 Lätt lastbil får väljas med dieselmotor om det inte finns andra motoralternativ för det aktuella behovet, eller om dieselmotorn har teknik som säkerställer att utsläppen av kväveoxider i verklig drift är på samma nivå som vid certifiering. 3 Laddhybridbil får väljas med dieselmotor även om den inte har teknik som säkerställer att utsläppen av kväveoxider i verklig drift är på samma nivå som vid certifiering enligt ovan, om den till helt övervägande del kommer att köras på el Bullerkrav för personbilar och lätta lastbilar När val av miljöfordon och bränsle är gjorda enligt ovan ska den minst bullrande modellen väljas. Vid inköp av däck ska väljas sådana som har bra våtgrepp, lågt rullmotstånd och lågt buller. I nu gällande mål från 2012 finns inga krav på att sänka bullret från Göteborgs Stads fordon. Buller är ett stort miljöproblem och det är viktigt att Göteborgs Stad bidrar till att sänka bullret från vägtrafiken. Här föreslås krav som innebär att Staden ska välja lågbullrande fordon och däck. Miljöförvaltningen, Gatubolaget och trafikkontoret har redan inlett ett arbete för att ställa denna typ av krav i ramavtal. 2 För att dieselmotorer i lätta fordon inte ska släppa ut mer kväveoxider i verklig drift än andra fordon krävs sannolikt att de uppfyller EU:s kommande krav på kväveoxidutsläpp vid kallstart (-7 grader C) i så kallat Type06- prov eller motsvarande, samt kommande krav på övervakning av bilars utsläpp i verklig trafik (RDE, Real world driving emissions) där det finns så kallade not to exceed -gränsvärden eller motsvarande. Det är osäkert när denna teknik införs, men eventuellt Vid osäkerhet, rådfråga trafikkontoret. 3 För dieselkrav, se föregående not.

76 1.11 Drivmedelsanvändning Den el och fordonsgas som används i Göteborgs Stads flotta ska vara förnybar. Flerbränslefordon ska till helt övervägande del köras på det miljöanpassade alternativet. Laddhybridfordon ska till helt övervägande del köras på el. I nu gällande mål från 2012 beslutades att Göteborgs Stads flotta av elfordon ska laddas med el från förnybara källor och att fordonsgasen ska vara förnybar. Det kravet föreslås ligga fast. Det uppfylls genom att teckna avtal om förnybar el och gas i upphandlingar och så har skett vid senaste upphandling. Det är också en självklarhet att flerbränslefordon ska tankas med miljöbränsle och att laddbara bilar ska köras så mycket som möjligt på el.

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93 Bilaga 9, Värdighetsgarantier Göteborgs Stads värdighetsgarantier Vi garanterar att planeringen för hur din hjälp och ditt stöd ska utföras görs tillsammans med dig eller med person som företräder dig. Planeringen ska vara klar inom två veckor från det att din hjälp påbörjats. Har du annat modersmål än svenska garanterar vi att din plan översätts om du så önskar. Vi garanterar att medarbetare som besöker dig i ditt hem visar sin tjänstelegitimation när de presenterar sig. Vi garanterar att vi tar kontakt med dig så fort vi vet om vi inte kan komma inom överenskommen tid. Vi garanterar att vi tar kontakt med dig i förväg om en ny medarbetare ska ge dig stöd och hjälp. Vi garanterar avgiftsfri och individuellt anpassad avlösning i hemmet efter biståndsbeslut. När du meddelar att du behöver avlösning ska du kunna få det senast inom 48 timmar. (Vi behöver två vardagar för att planera.)

94 Bilaga10. Vägledande principer för välfärdsteknik Vägledande principer för välfärdsteknik För att nå målsättningen att den enskildes inflytande och självbestämmande ska öka har kommunfullmäktige antagit vägledande principer för välfärdsteknik i hemtjänsten; - individanpassat med ökade möjligheter till egna val för den enskilde - användarvänligt och med hög säkerhet - kostnadsmedvetet avseende den enskilde och verksamheten samt - till nytta för både den enskilde och verksamheten De vägledande principerna antogs av kommunfullmäktige i samband med ärendet Förändrat arbetssätt och styrsystem inom hemtjänsten för att utveckla Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande som i sitt genomförande benämns Attraktiv hemtjänst.

95 Utredning gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning valfrihetssystem enligt LOV, hemtjänst

96 Innehåll Inledning Myndigheters ansvar Upphandlingsmyndigheten Konkurrensverket LOV, lag om valfrihetssystem Tilläggstjänster Grundprinciper för ett valfrihetssystem Icke-diskriminering Likabehandling Ömsesidigt erkännande Proportionalitet Öppenhet Olika typer av utförare Förändring av beslutat förfrågningsunderlag Utredningens genomförande Dialog med branschorganisationerna Referenskommuner Studiebesök, litteratur m.m Attraktiv hemtjänst Utredning Strategi Införa rambeslut Strategi Införa välfärdsteknik Strategi Införa IT-stöd för planering och uppföljning av tid Strategi Skapa goda arbetsplatser Målen (187)

97 Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret förordar Ökad efterfrågan? Utredning Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret förordar Vad ska ingå i konkurrensutsättningen? Nattinsatser Utredning Göteborg Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Utförarperspektivet Konsekvenser för staden Ekonomiska perspektivet Stadsledningskontorets samlade bedömning Stadsledningskontoret förordar Matdistribution av kyld portionsmat Utredning Myndighetsutövning Utförande Ramavtal Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret förordar (187)

98 Delegerad/ordinerad hälso- och sjukvårdsåtgärd Utredning Göteborgs stad Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Utförarperspektivet Konsekvenser för staden Ekonomiska perspektivet Stadsledningskontoret förordar Vård i livets slut (vak) Utredning Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Utförarperspektivet Konsekvenser för staden Stadsledningskontoret förordar Åtgärd trygghetslarm/tillsyn via trygghetskamera Utredning Trygghetsjouren Trygghetslarm Trygghetskamera Åtgärd av trygghetslarm och hembesök med anledning av tillsyn via trygghetskamera i förhållande till rambeslut Attraktiv hemtjänst Separat organisation för åtgärd av trygghetslarm/trygghetskamera (187)

99 Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Trygghetskamera Trygghetslarm Brukarperspektivet Utförarperspektivet Konsekvenser för staden Ekonomiska perspektivet Stadsledningskontoret förordar Avlösning i hemmet enligt socialtjänstlagen Utredning Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Utförarperspektivet Ekonomiska perspektivet Stadsledningskontorets samlade bedömning Stadsledningskontoret förordar Ledsagning enligt socialtjänstlagen Utredning Göteborgs Stad Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Utförarperspektivet Konsekvenser för staden Ekonomiska perspektivet Stadsledningskontorets samlade bedömning Stadsledningskontoret förordar (187)

100 Sammanfattning av vad som föreslås konkurrensutsättas Geografisk begränsning Utredning Uppdelning i geografiska områden Den externa utföraren definierar området Staden definierar områden Tio stadsdelar Brukarperspektivet Utförarperspektivet tidigare stadsdelar mellanområden - folkhälsoområden primärområden Brukarperspektivet Utförarperspektivet områden Stadsledningskontorets samlade bedömning Stadsledningskontoret förordar Kapacitetstak Utredning Stadsledningskontoret bedömning Brukarperspektivet Utförarperspektivet Konsekvenser för staden Ekonomiska perspektivet Stadsledningskontorets samlade bedömning Stadsledningskontoret förordar (187)

101 Ickevalsalternativ Utredning Information och stöd till dem som inte vill eller kan välja utförare Ickeval Omvärldsbevakning Kommunen som ickevalsalternativ Turordningsschema Övriga ickevalsalternativ Stadsledningskontorets samlade bedömning Stadsledningskontoret förordar Värdighetsgarantier Utredning Göteborgs stads värdighetsgarantier inom hemtjänst Lagstiftning Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret förordar Anhöriganställning Utredning Definition Göteborg Orsaker till anhöriganställningar Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Utförarperspektivet Konsekvenser för staden (187)

102 Ekonomiska perspektivet Stadsledningskontoret förordar Egenvård Utredning Beslut om egenvård Planering av egenvård Göteborgs Stad Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret förordar Munhälsobedömningar Utredning Munhälsobedömning Vårdenheternas ansvar Intygsutfärdare Samverkan Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret förordar God man och förvaltare Utredning Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret förordar Nationella minoriteter och finskt förvaltningsområde Utredning Lagstiftning Rätten att använda minoritetsspråk hos myndigheter (187)

103 Nationella minoriteter och valfrihets system enligt LOV Finskt förvaltningsområde i ett LOV system Stadsledningskontorets bedömning Konsekvensanalys Stadsledningskontoret förordar Kollektivt utförda insatser Utredning Socialtjänstlagen och myndighetsutövningen Vilka insatser kan vara aktuella för samordning Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Utförarperspektivet Ekonomiska perspektivet Stadsledningskontorets samlade bedömning Stadsledningskontoret förordar Livsmedelsföretag Utredning Lagstiftning Omvärldsbevakning Göteborgs Stad Stadsledningskontoret s bedömning Stadsledningskontoret förordar Krav på tjänstens utförande Lagstiftning Utredning Kvalitetskrav i kommuner med valfrihetssystem (187)

104 Kvalitetsområden för tjänstens utförande Utvärdering hemtjänst, UH Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret förordar Stadsledningskontorets förslag på krav på tjänstens utförande: Lagar, föreskrifter och förordningar Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet Tillgänglighet Miljökrav Utredning Upphandling - grundförutsättning Nationell vägledning i LOV Stadens styrande dokument Upphandlingsexempel från staden Lagstiftning Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Utförarperspektivet Konsekvenser för staden Ekonomiska perspektivet Stadsledningskontorets samlade bedömning Stadsledningskontoret förordar (187)

105 Kompetenskrav för den som är ansvarig för den dagliga driften Utredning Lagstiftning Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Utförarperspektivet Konsekvenser för staden Stadsledningskontoret förordar Omsorgspersonalens kompetens Utredning Lagstiftning Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Utförarperspektivet Konsekvenser för staden Ekonomiska perspektivet Stadsledningskontoret förordar Arbetsrättsliga villkor (kollektivavtalsliknande villkor) Utredning Lagstiftning Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Utförarperspektivet Konsekvenser för staden (187)

106 Stadsledningskontoret förordar Heltidsanställningar Utredning Lagstiftning Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Utförarperspektivet Konsekvenser för staden Ekonomiska perspektivet Stadsledningskontorets samlade bedömning Stadsledningskontoret förordar Utredning Lagstiftning Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Utförarperspektivet Konsekvenser för staden Ekonomiska perspektivet Stadsledningskontoret förordar Arbetad tid utförd av timavlönade medarbetare Utredning Lagstiftning Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet (187)

107 Utförarperspektivet Ekonomiska perspektivet Stadsledningskontoret förordar Basala hygienrutiner och arbetskläder Utredning Lagstiftning Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Göteborgs Stad Omvärldsbevakning Brukarperspektivet Utförarperspektivet Stadsledningskontorets samlade bedömning Stadsledningskontoret förordar Arbetsplatser Utredning Lagstiftning Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Utförarperspektivet Ekonomiska perspektivet Stadsledningskontoret förordar IT och teknik Utredning Aktuella föreskrifter Attraktiv hemtjänst Treserva (187)

108 Tillhandahållande IT-utrustning som PC och mobiltelefon till externa utförare IT-system för planering av verksamheten IT-system för registrering av avvikelser Stadsledningskontoret förordar Val och omval Utredning Val Omval Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret förordar Utförares presentation av sin verksamhet och den enskildes möjlighet att jämföra utförare Utredning Lagstiftning Göteborgs Stad Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Jämförelsetjänst Utförares presentation av sin verksamhet Stadsledningskontoret förordar Stadsledningskontoret förslag på text i förfrågningsunderlaget Ersättningsmodell Göteborgs Stads nuvarande förutsättningar Utredning Ersättning utifrån beviljad eller utförd tid Volymer (187)

109 Ersättningsnivåer Kringkostnader och kringtid Momskompensation Stadsledningskontorets bedömning Personalkostnader Stadsledningskontoret förordar Ersättningsnivå Momskompensation Förslag till text i förfrågningsunderlaget Att godkänna utförare Process för att godkänna utförare Annonsera Handlägga ansökan Besluta Teckna kontrakt Möjliggöra start av verksamhet Stadsledningskontoret förordar Uppföljning Utredning Lagstiftning Definition Kvalitet Uppföljning Sanktion Omvärldsbevakning Omvärldsbevakning sanktioner Stadsledningskontorets bedömning Uppföljning (187)

110 Påföljder vid brister, sanktioner Stadsledningskontoret förordar Uppföljning och insyn Förslag på krav angående insyn och uppföljning Påföljder vid brister, sanktioner Förslag på krav angående påföljder vid brister Referenser (187)

111 Inledning Kommunfullmäktige beslutade att införa valfrihetssystem enligt Lag om valfrihetssystem (LOV), med början inom hemtjänsten. Stadsledningskontoret fick i uppdrag att vidta åtgärder för att införa valfrihetssystemet. Arbete sker i olika steg 1. Förslag på organisation för att teckna kontrakt och följa upp utförare samt grundläggande principer för den ekonomiska ersättningsmodellen. 2. Förslag till förfrågningsunderlag, dvs. kravspecifikationen för den tjänst som konkurrensutsätts i valfrihetssystemet. 3. Förbereda införandet av valfrihetssystemet så som inrättande av ny enhet för kontrakt och uppföljning, påverkan på stadens organisation, IT-stöd m.m. Denna utredning gällande avgränsningar och krav i förfrågningsunderlag avser i första hand steg två enligt ovan. Myndigheters ansvar Upphandlingsmyndigheten Upphandlingsmyndigheten ger stöd genom att utveckla och förmedla kunskap, verktyg och metoder för offentlig upphandling och valfrihetssystem. De ska verka för en rättssäker, effektiv och socialt och miljömässigt hållbar upphandling till nytta för medborgarna och näringslivets utveckling. Upphandlingsmyndigheten ansvarar för driften av en nationell databas Valfrihetswebben för annonsering av förfrågningsunderlag inom hälso- och sjukvård samt socialtjänster. Där finns annonser till alla kommuner och landstings valfrihetssystem enligt LOV. Annonserna är tillgängliga för alla. Konkurrensverket Konkurrensverket är tillsynsmyndighet för olika valfrihetssystem och har i uppgift att uppmärksamma regelöverträdelser som är av större betydelse eller av principiellt intresse följa och redovisa den rättsliga utvecklingen på området och även uppmärksamma om det finns lagstiftning och praxis som motverkar en effektiv modell för valfrihetssystem förebygga regelöverträdelser och verka för en enhetlig lagtillämpning genom att ge generell vägledning och lättillgänglig information om LOV 17(187)

112 LOV, lag om valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem, LOV, reglerar vad som ska gälla för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva kommunala och landstingskommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd, vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten. Valfrihetssystem enligt LOV är ett alternativ till upphandling enligt Lag om offentlig upphandling (LOU). Det är ett regelverk som beskriver hur privata utförare kan bli leverantörer av välfärdstjänster. Lagen bygger på grundläggande EG-rättsliga principer: konkurrens, icke-diskriminering, öppenhet och proportionalitet. Grunderna i lagstiftningen innebär följande: Förfrågningsunderlaget ska löpande annonseras på den nationella webbplatsen, valfrihetswebben. Förfrågningsunderlaget ska innehålla o grunderna för den ekonomiska ersättningen o ska anges på vilket sätt ansökan ska lämnas o inom vilken tid beslut om godkännande kommer fattas o särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras får ställas och ska anges i förfrågningsunderlaget En utförare får vid behov åberopa andra företags ekonomiska, tekniska och yrkesmässiga kapacitet i ansökan, dvs. använda underleverantörer Göteborgs Stad ska lämna information om samtliga leverantörer som staden tecknat kontrakt med inom ramen för valfrihetssystemet. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. För den enskilde som inte väljer leverantör ska Göteborgs Stad tillhandahålla ett ickevalsalternativ. Den upphandlande myndigheten ska godkänna samtliga sökande som uppfyller de krav som angetts i förfrågningsunderlaget och som inte har uteslutits med stöd av 7 kap. 1 Dvs. Den upphandlande myndigheten får utesluta en utförare som; 1. är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud, 2. är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, ackord eller annat liknande förfarande, 3. genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott som avser yrkesutövningen, 4. har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande myndigheten kan visa detta, 5. inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i 18(187)

113 hemlandet eller annan stat inom EES-området, eller 6. i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av denna paragraf. Om sökanden är en juridisk person, får sökanden uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för sådant brott som avses i första stycket 3 eller gjort sig skyldig till sådant fel som avses i första stycket 4. Den upphandlande myndigheten får begära att en sökande visar att det inte finns någon grund för att utesluta denne med stöd av första stycket 1, 2, 3 eller 5. Tilläggstjänster En tilläggstjänst kan dels vara en tjänst som ingår i ett biståndsbeslut men som brukaren vill utöka på något sätt, t.ex. hur ofta tjänsten utförs, dels en tjänst som inte ingår i biståndsbeslutet. Tilläggstjänsterna baseras på en överenskommelse mellan brukaren och utföraren och betalas av brukaren själv. Av proposition 2008/09:29, lag om valfrihetssystem framkommer att det av direktiven till utredningen framgick att utredarens förslag skulle säkerställa och om möjligt underlätta att tilläggstjänster kan erbjudas. Flera av remissinstanserna förordade att samtliga utförare, även kommunerna skulle kunna erbjuda tilläggstjänster utredarens bedömning var dock en annan. Enligt utredarens mening underlättar den föreslagna lagen om valfrihetssystem i sig, för externa utförare att erbjuda s.k. tilläggstjänster. Den kommunala kompetensen bör dock inte utvidgas för att göra det möjligt även för kommuner att erbjuda och utföra sådana tjänster. En kommunal möjlighet att tillhandahålla tilläggstjänster kan medföra negativa konsekvenser för småföretagsamhet inklusive kvinnors företagande, något som den förslagna lagen om valfrihetssystem istället är avsedd att uppmuntra. Framför allt saknas det ett allmänt intresse av att kommunerna befattar sig med denna typ av verksamhet. Regeringens bedömning var att den kommunala kompetensen inte bör utvidgas avseende tillhandahållandet av tilläggstjänster. Det innebär att Göteborgs Stad inte har möjlighet att erbjuda tilläggstjänster och staden kan inte förbjuda externa utförare att erbjuda tilläggstjänster. Grundprinciper för ett valfrihetssystem 1 När en upphandlande myndighet genomför en upphandling enligt LOV ska myndigheten beakta de EU-rättsliga grundprinciperna för all offentlig upphandling. Detta betyder att myndigheten ska behandla utförare på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt att upphandlingen ska genomföras på ett öppet sätt. Principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet ska också beaktas. Bestämmelserna i LOV ska alltid tolkas mot bakgrund av dessa fem principer. 1 Upphandling enligt LOV en processbeskrivning. Vägledning, 2011:03, Kammarkollegiet. 19(187)

114 Icke-diskriminering Principen om icke-diskriminering innebär att det är förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera en utförare på grund av faktorer som nationalitet. Den upphandlande myndigheten får inte ställa några krav som enbart svenska företag kan känna till eller utföra. Likabehandling Principen om likabehandling innebär att alla utförare ska ges samma förutsättningar. Alla utförare måste till exempel få tillgång till samma information samtidigt, så att ingen utförare får ett övertag. Ömsesidigt erkännande Principen om ömsesidigt erkännande innebär att intyg och certifikat som har utfärdats av en medlemsstats behöriga myndigheter ska gälla också i övriga EU- och EES-länder. Proportionalitet Proportionalitetsprincipen innebär att kraven på utförare och tjänsten måste ha ett naturligt samband och stå i rimlig proportion till det som ska upphandlas. De krav som ställs ska vara både lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Om det finns flera alternativ bör det alternativ väljas som är minst belastande för utföraren. Öppenhet Principen om öppenhet (transparens) innebär att den upphandlande myndigheten är skyldig att skapa öppenhet och lämna information om upphandlingen och det praktiska tillvägagångssättet vid denna. Förfrågningsunderlaget ska vara förutsägbart, det vill säga klart och tydligt formulerat och innehålla samtliga krav som ställs. Olika typer av utförare I ett valfrihetssystem enligt LOV kan både små och stora utförare liksom non-profit/idéburna, stiftelser och ideella föreningar vara utförare. I proposition (Prop. 2008/09:29) beskriver regeringen att LOV ska ses som en del i strävandet mot att sätta brukaren i fokus genom att makten förskjuts från politiker och tjänstemän till mottagaren av tjänsten. Möjligheten för den enskilde att själv få avgöra vem som får i uppgift att utföra uppdraget anses stärka individens rätt till självbestämmande och delaktighet. Förutom ökat brukarinflytande är målet att skapande av valfrihetssystem ska leda till nytänkande och mångfald, ökade möjligheter för kvinnors företagande och för små företag att leverera tjänster till den offentliga sektorn samt förbättrade villkor för arbetstagarna. Enligt Göteborgs Stads budget för 2017 ska staden främja små- och medelstora företags möjlighet att delta i upphandlingar genom att exempelvis bryta upp kontrakt i mindre delar. Former ska utvecklas för hur innovationsupphandling kan användas för att utveckla stadens verksamheter i samverkan med forskning, företag och andra offentliga aktörer. Göteborgs Stads inköpspolicy tydliggör Vid inköp och upphandling ska möjligheterna för små och medelstora företag att delta beaktas och en bedömning av de samlade kravens inverkan 20(187)

115 på möjligheterna för små och medelstora företag att delta i upphandlingen ska också ingå i konsekvensanalysen. I både propositionen och i stadens inköpspolicy nämns små företag. Enligt Svensk näringsliv är definitionen av små företag att de ska ha mellan 10 och 49 anställda. Deras årliga omsättning ska dessutom understiga 10 miljoner euro eller ha en balansomslutning som inte överstiger 10 miljoner euro. Stadsledningskontorets avvägningar av vilka krav som bör ställas i förfrågningsunderlaget har utgått från de EU-rättsliga grundprinciperna, att valfrihetssystemet ska ge den enskilde möjlighet att välja olika typer av utförare och ambitionen att möjliggöra för små företag att delta i upphandlingar. Förändring av beslutat förfrågningsunderlag De krav och villkor som ställs i ett valfrihetssystem kan komma att behöva revideras. Inte minst gäller detta vilken ersättning som ska ges, eftersom valfrihetssystemen syftar till att fungera under många år och därför måste kunna anpassas efter prisförändringar och andra förändringar i samhället. Om villkoren ska kunna ändras måste det anges i förfrågningsunderlaget hur detta ska ske. Villkoren måste också ändras i samma utsträckning för samtliga utförare. Det är viktigt att utförarna ges information om eventuella villkorsändringar i god tid för att kunna anpassa sina verksamheter. Det är också viktigt att det framgår av förfrågningsunderlaget vad som ska gälla i det fall utförarna inte accepterar villkorsändringarna. Utredningens genomförande Utredningen har organiserats enligt bilden nedan. Styrgruppen har till största delen bestått av stadsledningskontorets ledningsgrupp och haft regelbundna möten från februari Kommunstyrelsens äldreberedning har utgjort den politiska avstämningsgruppen. Utöver information och samverkan i den centrala 21(187)

116 samverkansgruppen, CSG har dialog förts med en facklig referensgrupp. Information och dialog har förts med Göteborgs Stads pensionärsråd (GPR) och Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor (GRF). Utredningsarbetet har delats upp utifrån fyra områden som haft var sin ledare. De fyra områdena har haft regelbundna avstämningar då många av utredningsfrågorna står i beroende till varandra på olika sätt. För att utreda olika frågeställningar har flera olika arbetsgrupper med representation från stadsdelsförvaltningarna utgjort ett stöd. Medarbetare från Upphandlingsbolaget och Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet har bidragit med expertkunskap. Dialog med branschorganisationerna Enligt stadens inköpspolicy ska dialog föras med leverantörer och anbudsgivare i syfte att främja goda affärer och stärka stadens anseende som avtalspart och upphandlande myndighet. Stadsledningskontoret har i utredningen haft dialogmöten med branschorganisationerna Famna och Vårdföretagarna. Referenskommuner Stadsledningskontoret valde tidigt, utifrån olika perspektiv, ut ett antal referenskommuner. Storstäder: Stockholm, Uppsala Kommuner med stadsdelsnämnder; Borås, Stockholm Kommuner inom Göteborgsregionen (GR): Partille, Mölndal, Alingsås (de kommuner som senast reviderat förfrågningsunderlagen) Variationer av rambeslut i hemtjänst: Jönköping, Västerås, Örebro Innovativa idéer eller annat som särskilt uppmärksammats ex. samt. Västerås (välfärdsteknik), Sundsvall (omtalad hemtjänst), Östersund (målrelaterade ersättning), Södertälje (oegentligheter) Stadsledningskontoret har genomfört studiebesök, haft personliga kontakter och läst referenskommunernas förfrågningsunderlag. I enskilda frågor har även andra kommuners förfrågningsunderlag varit en del av omvärldsbevakningen. Studiebesök, litteratur m.m. Stadsledningskontoret har fått utbildning av Upphandlingsmyndigheten, genomfört träffar med Sveriges kommuner och landsting (SKL), läst rapporter från myndigheter så som Konkurrensverket, Kammarkollegiet, Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting (SKL) samt annan litteratur, se referenslitteraturlistan. 22(187)

117 Attraktiv hemtjänst Vilken påverkan har programmet Attraktiv hemtjänst på valfrihetssystemet och dess förfrågningsunderlag? På vilket sätt påverkas Attraktiv hemtjänsts olika strategier av att staden inför ett valfrihetssystem? Utredning I mars 2014 fattade Göteborgs Stads kommunstyrelse beslut om en mål- och strategiplan för att utveckla och förbättra hemtjänsten. Underlag för beslutet var den utredning som stadsledningskontoret arbetade fram och innebär omfattande förändringar i verksamheten fram till år Kommunfullmäktige fastslog två mål och fyra strategier och programmet för att genomföra den långsiktiga utvecklingssatsningen benämns Attraktiv hemtjänst. Programmet Attraktiv hemtjänst arbetar utifrån de av kommunfullmäktige antagna målen, brukarnas inflytande och självbestämmande ska öka medarbetarna i hemtjänsten ska uppleva yrket som attraktivt För att nå målen fastslog kommunfullmäktige fyra strategier. Införa rambeslut Införa välfärdsteknik (benämndes tidigare välfärdsteknologi) som alternativ till traditionell hemtjänst. Införa IT-stöd för planering och uppföljning av tid Skapa goda arbetsplatser Aktiviteter inom respektive strategi beslutas på tjänstemannanivå. För närvarande pågår ett långsiktigt strategiskt arbete och ett aktivt operativt arbete inom och mellan strategierna för att nå de två målen i stadsdelars båda sektorer ÄO-HS och IFO-FH. Vilken påverkan har programmet Attraktiv hemtjänst på valfrihetssystemet och dess förfrågningsunderlag och på vilket sätt påverkas Attraktiv hemtjänsts olika strategier av att staden inför ett valfrihetssystem inom hemtjänsten? Nedan beskrivs först påverkan utifrån de olika strategierna. Strategi Införa rambeslut Införande av rambeslut innebär ett ökat inflytande och självbestämmande för den enskilde gällande vad som ska utföras. Vid införandet av valfrihetssystem ges den enskilde möjlighet att även välja vilken utförare (vilken organisation eller företag, sällan person) som ska utföra insatserna. I andra kommuner är det vanligt att utförare kan välja att vara utförare av serviceinsatser eller både serviceinsatser och omsorgsinsatser. Rambeslutet fattas i antal timmar/vecka för att tillgodose den enskildes totala behov av insatser dag och kväll. Den enskilde har rätt att ha önskemål, och få stöd och hjälp med andra insatser än de som finns beskrivna i den upprättade 23(187)

118 genomförandeplanen (till exempel utifrån dagsform). Utifrån ovan är det inte möjligt att som utförare av hemtjänst i Göteborgs Stad endast erbjuda servicetjänster, exempelvis städning, då det ska finnas möjlighet för den enskilde att efter dagsform kunna få hjälp med att exempelvis duscha. Samtliga brukare med hemtjänst ska ha ett rambeslut före 1/ (förutom i de fall traditionella insatsbeslut bedöms vara mer lämpligt/önskas av den enskilde), dvs. att införa rambeslut beräknas vara avslutat före valfrihetssystemet införs. Rambeslut innebär ett förändrat arbetssätt för utförarna med ökat fokus på samtal om självbestämmande och inflytande utifrån den enskildes behov och förutsättningar. Utifrån handläggarens uppdrag planerar utföraren tillsammans med den enskilde vad som ska göras, hur och när varje vecka, samt hur totaltiden ska fördelas över en schemaperiod. Vad som kommer fram i samtalet ska dokumenteras i den enskildes genomförandeplan. Enligt Göteborgs Stads värdighetsgarantier har den enskilde rätt att få sin genomförandeplan upprättad inom två veckor. För att säkerställa att planeringen av den enskildes beviljade timmar kan tillgodose den enskildes behov och målsättningen med beslutet ska handläggaren säkerställa upprättade genomförandeplaner. Utförarens upprättade genomförandeplaner behöver därför vara tillgänglig för handläggaren att ta del av snarast efter upprättandet och inför uppföljning och utvärdering. Om utföraren skulle tillåtsas manuell social dokumentation/social journal skulle det försvåra uppföljningen både på individnivå och uppföljningen av utföraren utifrån tjänstens utförande. Handläggaren ska kontakta den enskilde inom tre månader för att fråga om den enskilde får hjälp med det hen behöver och hur nöjd hen är. Detta gäller oavsett om hemtjänstbeslutet är ett rambeslut eller ett insatsbeslut. Om beslutet är längre än ett år ska handläggaren därutöver kontakta den enskilde en gång om året för utvärdering av pågående beslut. Handläggaren ska ställa nio värderingsfrågor (åtta när det gäller insatsbeslut) kring hur nöjd den enskilde är på en skala 1-5. Om den enskilde ger betyg 1-2 ska handläggaren kontakta utföraren (riktmärke) även rapport av avvikelse alternativt risk för missförhållande (lex Sarah) kan bli aktuellt. Modellen kallas UH, Utvärdering Hemtjänst. Oavsett vilken utförare den enskilde valt kommer utvärderingarna att genomföras och handläggaren tar vid behov enligt ovan kontakt med utföraren. Resultatet av utvärderingarna aggregeras på gruppnivå för verksamhetsutveckling och (förhoppningsvis) som en del i en jämförelsetjänst för att underlätta den enskildes val av utförare. Inom strategin införa rambeslut hanteras parallellt införande av Socialstyrelsens modell IBIC (tidigare ÄBIC) inom äldreomsorgen. Införandet sker successivt i avvaktan på att IT-stödet anpassas med en ny modul. Från våren 2016 använder handläggarna bland annat delar av det nationella fackspråket för att beskriva den enskildes behov i utredning och uppdrag till utföraren. Utförare ska tillsammans med den enskilde planera genomförandet utifrån handläggarens strukturerade bedömning av hur den enskildes behov ska tillgodoses. Från hösten 2017 utökas införandet till att omfatta introduktion i hela modellens begrepp och 24(187)

119 arbetssätt, inklusive använda en bedömningsskala. IBIC kommer att användas fullt ut när det är möjligt att även dokumentera i stadens IT-stöd från och med Sammantaget innebär det att samtliga utförare successivt behöver ha en ökad kunskap i IBIC enligt stadens plan för införande. Hur påverkas valfrihetssystemet? Samtliga utförare måste kunna tillgodose den enskildes totala behov, dvs. erbjuda både service och omsorg. Krav på att samtliga brukare ska ha en aktuell genomförandeplan som är upprättad i dialog inom två veckor. Samtliga utförare behöver kompetens för att hantera rambeslut. Samtliga utförare behöver tillse att ansvarig handläggare får tillgång till upprättade och reviderade genomförandeplaner snarast vilket får till följd att utförare som ett minimum ska använda stadens verksamhetssystem för mottagande av uppdrag och upprättande av genomförandeplaner och social journal. Samtliga utförare ska finnas som utförare i UH och kunna jämföras med andra utförare utifrån brukarnöjdhet. Utöver den ordinarie dialogen mellan handläggare och utförare ska samtliga utförare vid behov ha en konstruktiv dialog med ansvarig handläggare kring åtgärder utifrån den enskildes upplevelser och svar i UH. Samliga utförare ska acceptera att aggregerat resultat från UH kopplas till stadens jämförelsetjänst. Då modellen med rambeslut och utvärdering med UH är unikt för Göteborg behöver information/utbildning av utförare ges kontinuerligt, vilket bör erbjudas ansvarig för den dagliga driften samt ev. annan person ansvarig för att utbilda vidare i organisationen. Samtliga utförare ska ha kompetens i IBIC (minst enligt det successiva införandet i staden). Respektive utförare ansvarar för att skaffa kompetens gällande arbetssättet i IBIC. Hur påverkar införande av valfrihetssystemet strategin? Arbetet med att införa rambeslut bedöms avslutat före införande av valfrihetssystem vilket medför att det inte finns någon påverkan på strategin. Strategi Införa välfärdsteknik Kommunfullmäktige har antagit vägledande principer för välfärdsteknologi. I programmet för Attraktiv hemtjänst finns en målsättning att införa tio välfärdstekniktjänster till år Inom strategin pågår ett antal projekt som beskrivs nedan. Trygghetskamera Trygghetskamera beviljas som bistånd och erbjuds idag som alternativ och/eller komplement till traditionell tillsyn inom hemtjänsten. Den enskilde betalar för tillsynen enligt gällande hemtjänsttaxa (tidsschablon om fem minuter/tillsyn som trygghetsjourens jourledare utför). Respektive utförare av hemtjänst ansvarar för åtgärder hemma hos den enskilde som 25(187)

120 framkommer genom tillsynen via kamera. Vid införande av fler utförare måste informationen om vilken aktuell utförare den enskilde valt säkerställas i förhållande till Trygghetsjouren. I dag finns inget ersättningssystem för att ersätta utförarna för de åtgärder som utförs med anledning av tillsyn via trygghetskameran. När valfrihetssystemet och gemensam modellen för ekonomiersättning införs bör utföraren ersättas för åtgärder utifrån utförd tid. Modell för behovsanalys Arbetet beräknas vara klart hösten 2016 och berörs inte av valfrihetssystemet. ego ego är ett treårigt projekt, som delfinansieras genom ESF, (drygt 10 miljoner kronor under perioden maj april 2019) för utbildning kring användandet av teknik och omfattar bl.a. omsorgspersonal. 100 stycken IT-ambassadörer ska utbildas för att utbilda vidare på de olika enheterna enligt modellen "train the trainer". Projektet utgörs av två olika delar av teknik: 1. Utbildning i det IT-stöd för planering och uppföljning som staden upphandlar. 2. Kunskap kring välfärdsteknik Vid införandet av valfrihetssystemet finns det behov av någon form av utbildning av utförare gällande bl.a. rambeslut, användning av stadens IT-stöd m.m. Ställningstagande behöver tas gällande hur projektet ska samverka med denna utbildning gällande utförares behov av kunskap gällande uppföljningssystemet och välfärdsteknik. Bedömningen är att externa utförare kan erbjudas att ta del av e-goprojektet om det är en lämplig lösning. Bild- och ljudkommunikation En så kallad Poc (proof of concept) genomförs under hösten 2016 i en liten skala och innebär test av bild- och ljudkommunikation som alternativ och/eller komplement till traditionell tillsyn (motsvarande exempelvis Skype). Under projekttiden testas utrustningen hemma hos enskilda för att tillgodose behov av trygghetsskapande behov/tillsyn. Efter testet ska beslut tas om insatsen ska implementeras i staden. Strategiledaren behöver i sin analys ta ställning till vad ett breddinförande innebär i förhållande till valfrihetssystemet. Upphandla digitala trygghetslarm Tekniken för trygghetslarm behöver bytas ut. Arbetet sker i två steg. Upphandling av larmmottagare är klar och upphandling av larmtelefon pågår. Påverkar inte valfrihetssystemet. Införa digitala trygghetslarm När upphandlingen av tekniken är klar ska byte av stadens drygt trygghetslarm bytas ut. Påverkar inte valfrihetssystemet. Den nya tekniken skulle på sikt kunna medföra utveckling av fler lösningar då tekniken finns och kan användas till andra tjänster. Vid en utveckling av tjänster genom tekniken för digitala trygghetslarm behöver dialog föras med externa utförare av hemtjänst och analys göras gällande tjänsternas påverkan på olika utförare. 26(187)

121 Förstudie positioneringslarm Positioneringslarm innebär ett mobilt larm med GPS. En förstudie är klar och strategiledaren har fått beslut från styrgruppen för Attraktiv hemtjänst att arbeta för att det ska bli en tjänst. Det finns en arbetshypotes om att handläggaren på sikt bedömer den enskildes behov och att trygghetsjouren får kunskap i att avgöra vilken lösning/ typ av larm som bäst motsvarar behoven. Att ansvara för åtgärder för enskilda som har ett positioneringslarm kan medföra behov av insats på en plats med ett stor geografiskt avstånd från där hemtjänstens medarbetare befinner sig. Ett breddinförande av positioneringslarm bedöms inte vara genomfört innan valfrihetssystemet startar. Frågan om åtgärder vid positioneringslarm på sikt kan ingå i valfrihetssystemet eller bör vara Göteborgs Stads åtagande får utredas av strategiledare och ansvarig för revidering av förfrågningsunderlaget inför ev. beslut i kommunfullmäktige om reviderat förfrågningsunderlag. Det är av vikt att likabehandlingsprincipen följs och att inte enskilda som valt extern utförare åsidosätts vad gäller möjligheter till nya tekniska lösningar som beviljas som bistånd. Hur påverkas valfrihetssystemet? Kommunfullmäktiges vägledande principer för välfärdsteknologi ska framgå i förfrågningsunderlaget Samtliga utförare ska se positivt på den teknikutveckling som Göteborgs Stad arbetar aktivt för. Samtliga utförare ska kunna utföra insatser hos brukare med välfärdsteknik i hemmet. Samtliga utförare ska erbjudas information om den teknik som kan användas av enskilda individer i ordinärt boende och som beviljas som bistånd inom Göteborgs stad. När valfrihetssystemet och gemensam modellen för ekonomiersättning införs bör utföraren ersättas för åtgärder som utförs utifrån tekniska lösningar, ex. trygghetskamera utifrån utförd tid. Hur påverkar införande av valfrihetssystemet strategin? e-goprojektet behöver samordnas med övrig utbildning av externa utförare gällande utförares behov av kunskap gällande uppföljningssystemet och välfärdsteknik. Eventuellt kan utbildningen ske inom ramen för e-goprojektet. Vid en eventuell utveckling av ytterligare tjänster genom tekniken för digitala trygghetslarm behöver en analys göras gällande tjänsternas påverkan på olika utförare. Strategiledaren behöver analysera vad ett eventuellt breddinförande av kommande tjänster ska hanteras och vad ett införande innebär i förhållande till valfrihetssystemet. Om tjänsten innebär förändringar för utförare av hemtjänst kan det innebära att ett införande kan ske först efter att förfrågningsunderlaget reviderats och beslutats av kommunfullmäktige. Det är av vikt att likabehandlingsprincipen följs och att inte enskilda som valt extern utförare åsidosätts vad gäller möjligheter till nya tekniska lösningar som beviljas som bistånd. 27(187)

122 Strategi Införa IT-stöd för planering och uppföljning av tid Under arbetets gång har det pågått diskussioner om vad som ingår i strategin. Vid tiden för fullmäktiges beslut av mål och strategier var det endast ett IT-stöd för planering och uppföljning som fanns i åtanke. Under resans gång har behov av vidareutveckling av IT-stöd uppmärksammats för att nå målen, ex. införandet av IT-stödet för utvärdering - UH, anpassningar av verksamhetsstödet i förhållande till IBIC, införandet av appar för dokumentation och framtida behov av anpassningar och ev. nya IT-stöd. För att veta hur strategin påverkar valfrihetssystemet och vice versa måste det klargöras vad som ska ingå i strategin framöver, vilket hanteras av samordnare för Attraktiv hemtjänst. Projektet för att införa IT-stöd för planering och uppföljning är i en uppstartsfas. IT-stödet består av en planeringsfunktion samt en funktion för att registrera utförd tid. Funktionen för att registrera utförd tid ska ge input till: Behov av justerad planering Uppföljning Ekonomisk ersättning till utförare Underlag för den enskildes avgift Införandet av IT-stöd för uppföljning och registrering av utförd tid som genererar ekonomisk ersättning och den enskildes avgift medför att samtliga utförare måste använda sig av det av stadens upphandlade IT-stöd för uppföljning. IT-stödet kommer även innehålla en modul för planering av hemtjänstens insatser utifrån enskildas behov av stöd, medarbetarnas arbetsschema och rutoptimering och är integrerat med verksamhetssystemet m.m. En extern utförare bör kunna välja på vilket sätt de vill planera och schemalägga och funktionen för planering har därför inte bedömts lämplig att kravställa för externa utförare. Utifrån ett befolkningsansvar och möjlighet för utförare att ge bästa möjliga service till kommuninvånarna bör det dock utredas vidare om det skulle kunna vara möjligt och lämpligt att externa utförare ges möjlighet att använda stadens system för planering. Införande av IT stöd för planering och uppföljning har tidigare beräknats vara slutförd före införande av valfrihetssystem. Upphandlingen har varit föremål för överklaganden vilket försenat införandet med ca ett år. Den utdragna processen påverkar tidplanen för införandet av IT-stödet och möjligheten för utförare att registrera utförd tid som föreslås vara grunden i den ekonomiska ersättningsmodellen samt för den enskildes avgift. För att valfrihetssystemet ska kunna införas enligt beslutad tidplan behöver en tillfällig ersättningsmodell, som utgår från beviljad tid, tas fram. Hur påverkas valfrihetssystemet? Överklagandeprocessen medför att en ekonomisk ersättningsmodell som utgår från beviljad tid behöver tas fram för att ev. användas under en kortare period i avvaktan på implementering av IT-stödet. Samtliga utförare ska använda de IT-stöd som staden kravställer gällande uppföljning av utförd tid. 28(187)

123 Det behöver finnas en långsiktig förvaltnings/driftsorganisation för utbildning i stadens IT-stöd för utförare, både interna och externa. Utredning behövs gällande om det skulle kunna vara möjligt och lämpligt att externa utförare ges möjlighet att använda stadens system för planering. Hur påverkar införande av valfrihetssystemet strategin? IT-stödet för planering och uppföljning med funktionen att registrera utförd tid behöver vara implementerat för att en modell med ersättning för utförd tid ska vara realistiskt att påbörja. Då överklagningsprocessen drog ut på tiden innebär tidplanen för uppstart av valfrihetssystemet enligt LOV hösten 2017 en orimligt snäv tidsram för strategin. (se ovan) Strategi Skapa goda arbetsplatser Strategin består av flera olika delar och där flera av insatserna inte enbart berör hemtjänst utan kan även innefatta flera delar av verksamheten. Under utredningen har det blivit tydligt att det i samband med införandet av ett valfrihetssystem blir viktigt att skilja på vad som inom strategin görs utifrån rollen som arbetsgivare för medarbetarna i hemtjänsten och vad som görs utifrån ett befolkningsperspektiv. Stadens kompetensmodell Utifrån kompetensmodellen med basuppdrag, fördjupat uppdrag och expertuppdrag pågår arbetet med att utveckla karriärvägar, använda kompetensen och därmed öka stadens möjlighet att uppfattas som attraktiv arbetsgivare. Därutöver pågår arbete för att säkerställa kompetens, öka andel med grundutbildning och få fler medarbetare med YH-utbildning. Omsorgshandledare är exempel på en ny befattning som är ett led i detta arbete. Stadens kompetensmodell är offentlig och det är därför möjligt även för externa utförare att använda modellen. Enligt förfrågningsunderlaget kommer krav ställas på en andel utbildade medarbetare. Strategiledaren samarbetar aktivt med vuxenutbildningen för att få tillgång till utbildningsplatser så att fler outbildade medarbetare kan få grundutbildning. Stadens arbete med att öka antalet utbildningsplatser behöver fortsätta som tidigare och görs utifrån stadens arbetsgivarroll. Handlingsplan för arbetsmiljö Arbete pågår för en hållbar bemanning som medför ökad frisknärvaro för medarbetarna och kontinuitet för brukaren. Arbetet görs utifrån stadens arbetsgivarroll och handlar till stora delar om hur arbetet organiseras. Resultatet från utvärdering av arbetet med optimerad bemanning kan komma att påverka det fortsatta arbetet. En del av handlingsplanen handlar om biståndshandläggarnas flöde av arbetsuppgifter. Vid införande av valfrihetssystem kommer handläggarnas arbetssätt förändras. En samverkan behöver ske mellan arbetet med handlingsplan för arbetsmiljö och arbetet med handläggarnas förändrade arbetssätt. Två stadsdelars hemtjänst ingår i en forskningsstudie för att testa fysisk aktivitet på betald arbetstid med målsättning att öka frisknärvaron och minska kostnaden för sjukfrånvaron. 29(187)

124 Arbetet görs utifrån stadens arbetsgivarroll och det är viktigt att hitta ett fungerande arbetssätt över tid. Trygg, säker och funktionell arbetsmiljö Ett utbildningskoncept har tagits fram kring att systematiskt arbeta med ergonomi och förflyttningsteknik och som innebär att samtliga medarbetare och chefer kontinuerligt ska delta i utbildningen. Deltagandet i utbildningen sker på den personalrelaterade tiden och arbetet görs utifrån stadens arbetsgivarroll. Det pågår ett arbete för att samtliga arbetsgrupper inom hemtjänsten ska ha sina kontor i bra lokaler med teknisk utrustning för social dokumentation och med möjlighet att efterleva kraven på arbetskläder, vilket även det är ett arbete utifrån arbetsgivarrollen. Av utredningen framgår i ett senare avsnitt vilka krav som kan ställas på lokaler och arbetskläder i förfrågningsunderlaget. Det arbete som pågår för att motverka IT-stress är arbete utifrån arbetsgivarrollen. Inom stadens arbetsmiljöarbete pågår ett arbete för att utveckla teamsamverkan för att stärka ett personcentrerat arbetssätt. Satsningen ligger dock inte inom programmet för Attraktiv hemtjänst. Vikten av att arbeta personcentrerat/ha ett personcentrerat förhållningssätt framhålls i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg av personer med demenssjukdom. I kommunfullmäktiges beslutade budget för 2017 finns uppdrag till samtliga stadsdelar att under 2017 införa modellen interprofessionell teamsamverkan med utgångspunkt i personcentrerad vård inom äldreomsorgen. En handlingsplan för att införa personcentrerad vård inom äldreomsorgen kommer att tas fram under hösten Vid införandet av valfrihetssystem påverkas hemtjänstens teamsamarbete och sjuksköterskor, arbetsterapeuter/fysioterapeuter får fler utförarorganisationer att samverka med vilket medför behov av ett förändrat arbetssätt och organisering. Det personcentrerade arbetssättet som ska införas inom äldreomsorgen innebär bl.a. att stärka patienten/brukarens roll som medskapare vilket ligger helt i linje med rambeslut inom hemtjänsten och IBIC. I förfrågningsunderlaget kommer krav ställas på att samtliga utförare ska arbeta för att stärka den enskildes självbestämmande samt arbeta med rambeslut, IBIC samt personcentrerad vård. Chefsförsörjningsplan Ett arbete utifrån arbetsgivarrollen pågår vad gäller bl.a. chefsrörlighet och chefers uppdrag och förutsättningar. Arbetet med vilken kompetens som behövs för att klara uppdraget som chef kan användas vid framtagandet av krav på kompetens i förfrågningsunderlaget. Handlingsplan för ledarskap Utifrån rollen som arbetsgivare pågår ett arbete gällande ledarskapets förutsättningar. Marknadsföring av yrken För att attrahera medarbetare till arbetet inom hemtjänsten genomförs olika aktiviteter. Att ungdomar och vuxna väljer att utbilda sig till ett arbete inom vård och omsorg är ett 30(187)

125 gemensamt intresse för staden och externa utförare. Stadens arbete behöver därför fortgå utifrån ett befolkningsperspektiv. Vid införande av valfrihetssystem kommer det finnas behov för utförare att marknadsföra sig som arbetsgivare vilket även kommer gälla Göteborgs Stad. Inför att börja marknadsföra sig som arbetsgivare i konkurrens med externa utförare behöver strategiska beslut tas gällande vad som är specifikt för Göteborgs Stad och vad som görs utifrån ett befolkningsperspektiv och kan användas även av externa utförare. Det gäller exempelvis den framtagna webbintroduktionsutbildningen för hemtjänst. Hur påverkas valfrihetssystemet? Arbetet inom strategin påverkar förfrågningsunderlagets krav på ex. andel med grundutbildning samt vilken kompetens som behövs för att klara uppdraget som chef. Hur påverkar införande av valfrihetssystemet strategin? Flertalet av de insatser som utförs inom strategin kommer att kunna fortsätta utifrån stadens roll som arbetsgivare. Strategiska beslut behöver tas gällande vad staden gör utifrån sin roll som arbetsgivare och vad som görs utifrån ett befolkningsperspektiv. Det gäller exempelvis den framtagna webbintroduktionsutbildningen för hemtjänst. En samverkan behöver ske mellan arbetet med handlingsplan för arbetsmiljö (handläggarnas flöde) och stadsdelarnas arbete kring handläggarnas förändrade arbetssätt utifrån valfrihetssystemet. Fastställandet av ekonomiska ersättningen för utförd hemtjänst kan påverka stadens satsningar framöver gällande friskvård på arbetstid och systematisk utbildning i ergonomi och förflyttningsteknik. Ytterligare reflektioner som ligger utanför programmet för attraktiv hemtjänst: Vid införande av valfrihetssystemet behöver stadsledningskontoret ta ställning till kontorets arbete kring bl.a. kompetensfrågor. Det behöver tydliggöras vad som görs ur ett befolkningsperspektiv, dvs. vilka insatser som görs på strategisk nivå för att medborgarna oavsett utförare ska få en god vård och omsorg och vilka mer operativa insatser som görs för att Göteborgs Stad som arbetsgivare ska ha medarbetare med rätt kompetens. Målen Kommunfullmäktige har för hemtjänst antagit målen; brukarnas inflytande och självbestämmande ska öka medarbetarna i hemtjänsten ska uppleva yrket som attraktivt I förfrågningsunderlaget ska de två målen definiera den politiska ambitionen för den hemtjänst som utförs i Göteborg. För att nå målen ska samtliga utförare: 31(187)

126 Arbeta för ökat självbestämmande och inflytande utifrån den enskildes rambeslut Leva upp till de krav som ställs i förfrågningsunderlaget gällande arbetsvillkor, kompetens, it-stöd, välfärdsteknik m.m. För att nå målen ska stadens egen regi av hemtjänst fortsätta sitt arbete i stadsdelarna utifrån programmets strategier och aktiviteter. Externa utförare ges utöver kraven i förfrågningsunderlaget möjlighet att forma sin verksamhet utifrån de två målen och ingår därutöver inte i programmet för Attraktiv hemtjänst. Stadsledningskontorets uppföljning av de två målen sker från och med 2018 av samtliga utförare (inkl. externa utförare). Underlag för uppföljningen fås genom UH, den individuella utvärderingen som sker av samtliga hemtjänstbeslut samt från den uppföljning av samtliga utförare som kommer göras gällande hur utföraren lever upp till kraven i förfrågningsunderlaget. Därutöver följs myndighetsutövningen och den egna regin upp via medarbetarenkäten enligt uppföljningsplanen. Externa utförare ansvarar för hur de följer upp medarbetarnas arbetsmiljö. Några politiska ställningstagande kring Attraktiv hemtjänst bedöms inte behövas utifrån införandet av valfrihetssystemet enligt LOV. Stadsledningskontorets bedömning Några politiska ställningstagande kring Attraktiv hemtjänst behövs inte utifrån införandet av valfrihetssystemet enligt LOV. Attraktiv hemtjänst får följande konsekvenser på kraven i förfrågningsunderlaget Samtliga utförare: ska erbjuda både service och omsorg ska uppfylla krav på arbetsvillkor, andel med grundutbildning samt chefskompetensarbetskläder, ska ha kompetens för att hantera rambeslut ska upprätta genomförandeplan i dialog med den enskilde ska tillse att ansvarig handläggare får tillgång till upprättade och reviderade genomförandeplaner snarast ska jämföras med andra utförare utifrån brukarnöjdhet, UH ska föra dialog med ansvarig handläggare kring åtgärder utifrån den enskildes upplevelser och svar i UH. ska acceptera att aggregerat resultat från UH kopplas till stadens jämförelsetjänst. ska ha kompetens i IBIC (minst enligt det successiva införandet i staden). ska arbeta utifrån personcentrerat förhållningssätt ska se positivt på teknikutveckling 32(187)

127 ska kunna utföra insatser hos brukare med välfärdsteknik i hemmet. Ska använda Treserva för mottagande av uppdrag och upprättande av genomförandeplaner och journalföring Ska använda de IT-stöd som staden kravställer gällande uppföljning av utförd tid Utredning bör initieras gällande om det skulle kunna vara möjligt och lämpligt att externa utförare ges möjlighet att använda stadens system för planering samt Treservas funktion gällande arbetsanteckningar Stadsledningskontoret förordar Vid införande av valfrihetssystem enligt LOV i hemtjänsten ska fullmäktiges båda mål definieras som den politiska ambitionen och utredningens resultat av respektive strategis påverkan avspeglas i förfrågningsunderlagets krav på samtliga utförare. Uppföljningen av de båda målen görs av stadsledningskontoret enligt gällande uppföljningsplan. För att nå målen ska stadens egen regi av hemtjänst fortsätta sitt arbete i stadsdelarna utifrån programmets strategier och aktiviteter. Ökad efterfrågan? Kommer efterfrågan av hemtjänst att öka på grund av införandet av valfrihetssystem? Utredning Omvärldsbevakning I flera av landets kommuner ökar antalet timmar som kommunen beviljar för hemtjänst i högre takt än antalet äldre vilket till exempel kan förklaras med att antalet lägenheter i särskilt boende minskat och en allmän strävan att äldre i högre utsträckning ska kunna bo kvar hemma, vilket förutsätter att hjälp ges i hemmet. Denna ökning påverkas dock inte av införande av valfrihetssystem. I Stadskontorets rapport 2 framkommer att efterfrågan kan öka utifrån att brukarna och utförarna har ett gemensamt intresse av att tjänsteutbudet ökar. Brukarna vill få del av det stöd som kommunen tillhandahåller och kommunerna beviljar i regel ansökningar från brukarna, få ansökningar avslås. I rapporten framkommer också en ökad efterfrågan i de kommuner som använder förenklad biståndsbedömning, Uppsala bedömer exempelvis att förenklad handläggning ökade kostnaderna mer än vid traditionell handläggning. Enligt samma rapport är externa utförares marknadsföring ytterligare en förklaring. LOVmarknaden är för många externa utförare inte den enda marknaden utan de erbjuder också 2 Lagen om valfrihetssystem. Hur påverkar den kostnader och effektivitet i kommunerna? Stadskontorets rapport 2012:15 33(187)

128 sina tjänster på RUT-marknaden. Externa utförare bedriver i vissa fall en aktiv marknadsföring för att få nya brukare, höja sin omsättning och öka sina marknadsandelar. Externa utförare erbjuder tjänster med ett nytt innehåll. Dessa tjänster fyller ett behov som kommunen inte tidigare svarat mot, exempelvis att tjänsterna erbjuds på flera olika språk och därmed ökar efterfrågan. I Södertälje kommun ökade kostnaderna för hemtjänsten vid införandet av valfrihetssystem enligt LOV med 50 procent under det första året. Vid samtal med representanter för kommunen framkommer att Södertälje funderat på förklaringsmodeller för det inträffade. En första förklaringsmodell var att det skulle funnits en underdimensionering av biståndsbehoven på grund av anhöriga som inom vissa kulturer är mer benägna att ge omsorg inom familjen. Det skulle i så fall ha varit ett inflöde av nya brukare till hemtjänsten när det öppnades möjlighet att ge anhörigomsorgen i en extern utförares regi. Vid granskning av det ökade antalet timmar fann Södertälje att så inte var fallet, utan det var tidigare brukare med externa utförare som hade fått behov av hemtjänst i en ökad omfattning. Senare skulle det konstateras att det förekom brottslighet hos ett par externa utförare och domar har nyligen fallit i rättegången gällande bedrägeri mot kommunen. För utförare inom ett valfrihetssystem finns det ett ekonomiskt incitament att den enskilde brukaren ska ha så många timmar hemtjänst som möjligt. I Södertälje hade det därför förekommit flera olika sätt att påverka biståndsbedömningen. Exempelvis: att handläggaren känt press från företagets representant som deltagit vid hembesök att enskildas behov överdrevs i kontakten med handläggaren att företaget stått för tolk eller att anhöriga tolkat under kontakt med handläggaren att externa utförarens jurist försökt påverka ansvarig chef för myndighetsutövningen Vid kontakter med representanter från Södertälje uppmanas Göteborgs stad att ha kontroll över omfattningen av beviljade timmar vid införandet och att följa utvecklingen kontinuerligt utifrån respektive utförare. Vidare påtalas vikten av att förbereda handläggarna på den förändrade yrkesrollen samt att det i förfrågningsunderlaget framkommer krav på ex. tolk och möjlighet till oanmälda uppföljningar av utföraren. Ansvariga tjänstemän på Sveriges kommuner och landsting, SKL påtalar vikten av att säkerställa att de beviljade timmarna överensstämmer med den enskildes behov inför uppstart av ett valfrihetssystem p.g.a. utförares incitament att den enskildes beviljade timmar ökar. Stadsledningskontorets bedömning Hemtjänst beviljas som ett bistånd enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen till de som har behov och vars behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Ett införande av valfrihetssystem medför inte att begreppet skälig levnadsnivå ska tolkas på ett annorlunda sätt än tidigare. Möjligheten för brukaren att få en insats som är mer individanpassad och utformad enligt brukarens egna önskemål kan med ett valfrihetssystem bli större. Personer som har behov av hemtjänst men som tidigare inte sökt insatsen kan eventuellt motiveras att söka hemtjänst då 34(187)

129 det är möjligt att välja en annan utförare än kommunen. Dessa personer skulle exempelvis kunna finnas bland personer med stor misstro mot den kommunala verksamheten eller personer som önskar sitt stöd på ett annat språk än svenska. Hur många personer det kan röra sig om är mycket svårt att avgöra. I Göteborgs Stad finns möjlighet att, som ett anhörigstöd, beviljas insatsen hemvårdsbidrag. För närvarande har ca personer beslut om hemvårdsbidrag, vilket i stort sätt är samma nivå som föregående år. Enligt stadens regelverk kan hemvårdsbidrag beviljas till person som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring och som vårdas av anhöriga i hemmet. Som anhörig i detta sammanhang räknas även vänner och grannar. Hemvårdsbidraget utbetalas till den enskilde som i sin tur betalar den anhörige eller annan som utför stödet. Det finns därför inga uppgifter om vem som ger stödet exempelvis hur många som sammanbor med den som ger stöd. Enligt stadens riktlinjer ska arbetet främst bestå av personlig omvårdnad och vara av sådan art som man inte normalt hjälper varandra med inom ramen för föräldraansvar eller hushållsgemenskap. Det innebär att de uppgifter som utförs och ersätts genom hemvårdsbidrag i stora delar är det som kan beviljas som hemtjänst. Hemvårdsbidraget utbetalas i fem olika nivåer utifrån en procentuell andel av basbeloppet. För den högsta nivån utbetalas ca kr. Med tanke på den nivå på ersättning som utbetalas för att ge omfattande stöd och hjälp är bedömningen att det kan finnas incitament hos dessa personer att istället ansöka om hemtjänst om anhörig, vän eller granne har möjlighet att blir anställd av en extern utförare. Stadsledningskontoret förordar Det finns risker för att omfattningen av hemtjänst kan öka vid införande av valfrihetssystem. Den sammanfattande bedömningen är dock att ökningen avsevärt kan begränsas om åtgärderna enlig nedan genomförs. Möjligheten för anhöriga att anställas av extern utförare bör begränsas av flera orsaker. Även möjligheten till sk. objektanställningar dvs. att medarbetaren endast arbetar för en brukare bör begränsas. Ytterligare åtgärder som bör genomföras för att begränsa en ökad efterfrågan: Hanteras av stadsledningskontoret/ks samverka med kunskapscentrum mot organiserad brottslighet i processen att godkänna och följa upp externa utförare behålla myndighetsbeslut i form av rambeslut/insatsbeslut, dvs. inte föreslå införande av förenklad biståndshandläggning Vid framtagandet av förfrågningsunderlag: reglera möjligheten till anhöriganställningar och objektsanställningar reglera företagens möjlighet till aggressiv marknadsföring reglera stadens ansvar att anlita tolk 35(187)

130 reglera att det i stadens uppföljning kan förekomma oanmälda besök hos enskilda Hanteras av stadsdelarna utbilda och rusta stadens handläggare inför den förändrade yrkesrollen att kontinuerligt följa utvecklingen av beviljade timmar utifrån respektive utförare Vad ska ingå i konkurrensutsättningen? Kommunfullmäktige har beslutat att ett valfrihetssystem enligt LOV ska införas med början inom hemtjänsten. Vad hemtjänsten innebär behöver tydliggöras då det kan tolkas på två olika sätt. 1. Valfriheten gäller endast den enskildes biståndsbeslut om hemtjänst 2. Valfriheten gäller även de närliggande uppgifter som stadens hemtjänstorganisation i dag utför, dvs. även ordinerad/delegerad hälso- och sjukvård, vård i livets slut, avlösning, ledsagning, åtgärder av trygghetslarm m.m. Stadsledningskontoret har därför valt att se på fördelar och nackdelar med de olika delarna i punkt två och lämnar förslag på vad som bör ingå i valfriheten inom hemtjänsten. Nattinsatser Bör staden kravställa att utförare av hemtjänst ska erbjuda sina tjänster dygnet runt eller ska hemtjänst på natten utföras av Göteborgs Stad? Utredning Vid införande av valfrihetssystem finns möjlighet att ange vilken del av dygnet som konkurrensutsätts för de delar som ingår i valfrihetssystemet. Definition. Med nattinsatser avses de insatser som den enskilde beviljats för att tillgodose behov under nattetid. Hjälp och stöd i samband med läggning etc. oavsett hur sent på kvällen behovet ska tillgodoses ingår inte i utredningens definition av nattinsats. Det innebär att definitionen avser nattinsats inte organisationens definition av när nattpasset påbörjar sitt arbete då den organisationen ofta utför även kvällsinsatser. Göteborg Av stadens ca personer som har hemtjänst har ca 530 personer (knappt 6 procent) beslut om nattinsatser och 62 personer är beviljade trygghetskamera med vilken tillsynen sker på distans från trygghetsjouren, till största delen nattetid. Åtgärder vid trygghetskamera utreds närmre i ett annat avsnitt. Nattinsatser ingår inte i den enskildes rambeslut utan är ett separat beslut. 36(187)

131 I Göteborgs stad finns idag ingen gemensam tidpunkt för när medarbetarna som arbetar kväll slutar och nattpatrullen börjar sitt pass. I sex av stadsdelarna arbetar nattpatrullen från Övriga har likande tider, tidigaste starttid och senaste sluttid Västra Hisingen erbjuder medarbetare på natten heltidstjänster vilket innebär att arbetspassen är på minst nio timmar enligt en lokal överenskommelse. Västra Göteborg har en separat nattpatrull med två medarbetare för nattinsatser på öarna trots mycket få besök. Nattpatrullerna åtgärdar även trygghetslarm på uppdrag av trygghetsjouren. Enligt den erfarenhet som delges från stadsdelarna framkommer att det är relativt vanligt att enskilda önskar kvällsbesök för läggning mm allt senare och att det finns behov av kvällsinsatser efter kl. 22, vilka ingår i den enskildes rambeslut. Kvällspersonalen slutar vid olika tidpunkter, med mer eller mindre tid som överlappar nattpatrullens schema beroende på de aktuella brukarnas behov, dvs. bemanningskravet styr schemaläggningen. Inom staden finns avtal med trygghetsjouren i Majorna-Linné om arbetsledning på obekväm arbetstid dvs. vardagar kl samt fredagar kl till måndagar kl Antalet personer med nattinsatser varierar mellan stadsdelarna från st. Några av stadsdelarna uppger att de arbetat aktivt med att inte bevilja tillsyn till enskilda som sover och uppmanar den enskilde att larma om hen behöver stöd och hjälp och anpassat sin organisation efter det. Vissa stadsdelar har arbetat mer aktivt med att informera enskilda om möjligheten till trygghetskamera. En enskild individ som är beviljad nattinsats kan ha en eller flera besök. Nattpatrullerna arbetar av arbetsmiljöskäl oftast två och två och en patrull besöker mellan brukare per natt. I snitt ger en patrull i Göteborgs stad hjälp och stöd till ca 18 brukare per natt. En grov överslagsräkning visar att det motsvarar ca 6 procent av totala antalet omsorgstagare med hemtjänst. För att en extern utförare skulle komma upp i ca 18 brukare med nattinsatser skulle det kunna innebära att utföraren behöver utföra hemtjänst för ca 300 brukare. Omvärldsbevakning Stockholm kräver att utförarna ska kunna ta uppdrag dygnet runt. I Uppsala kan utföraren välja om de vill vara valbara som utförare på natten. I de kommuner som stadsledningskontoret valt att omvärldsbevaka har majoriteten (Uppsala, Västerås, Örebro, Partille, Sundsvall, Östersund) krav på att externa utförare ska kunna ta uppdrag mellan Övriga kommuner har tider mellan tidigast och senast Örebro tydliggör i kommunens förfrågningsunderlag att det finns möjlighet för utförare att profilera sig genom att erbjuda senare kvällstider och tidigare morgontider än (187)

132 Vid dialog med Famna framkom önskemål om att samtliga utförare ska ha möjlighet att utföra natt och att små utförare kan gå samman med varandra för en gemensam nattorganisation. Även representanter från Vårdföretagarna har framfört att det är en fördel om en utförare har möjlighet att ha egen nattorganisation men att det inte är ett krav. Stadsledningskontorets bedömning Om Göteborgs Stad skulle utföra nattinsatserna försvåras samverkan mellan medarbetare på dag/kväll och natt vilket är en nackdel ur både brukarperspektiv, medarbetarperspektiv och utförarperspektiv. Brukarperspektivet Ur ett brukarperspektiv är det en fördel om den utförare hen valt kan utföra insatserna dygnet runt vilket minskar risken för fel i informationsöverföringen mellan natt och dag/kväll. Större utförare bedöms ha större möjlighet att utföra nattinsatser vilket kan påverka konkurrensen och på sikt slå ut mindre utförare, vilket skulle få en negativ inverkan på brukarnas valfrihet. De personer som har nattinsatser är de mest sjuka med mycket omfattande behov. Om Göteborgs Stad ansvarar för samtliga nattinsatser kan staden säkra att behoven tillgodoses av medarbetare som har kompetens och arbetar i en nattorganisation med upparbetad samverkan med hälso- och sjukvården m.m. Utförarperspektivet Ur ett utförarperspektiv vore den en fördel att ha möjlighet men inte att krav att erbjuda den enskilde samtliga insatser dygnet runt. Det som framkommit under utredningen är att det krävs ca 300 brukare inom ett begränsat geografiskt område för att en utförare ska kunna skapa en kostnadseffektiv nattpatrull. Att endast ha en eller ett par brukare med nattinsatser skulle innebära ett mycket ineffektivt resursutnyttjande. Famna har dock framfört möjligheten för mindre utförare att samverka om natten. För små utförare är det mycket svårt att erbjuda natt och ur ett utförarperspektiv vore det bra om utförande av nattinsatser är valbart för respektive utförare. Om Göteborgs Stad ansvarar för samtliga nattinsatser kan det vara en konkurrensfördel för staden för de ca 6 procent av brukarna som har nattinsatser. Konsekvenser för staden Om kommunen ansvarar för samtliga nattinsatser skulle det, kring de som har en extern utförare för dag-/kvällsinsatser, innebära fler utförare att samverka med för exempelvis sjuksköterskorna i den kommunala hälso- och sjukvården. I dag påbörjar nattpatrullerna sitt arbete från kl och framåt. Att kravställa att externa utförare utför insatser till exempelvis kl kan innebära en påverkan på nattpatrullernas arbete under senare delen av kvällen om det är flera brukare som väljer annan utförare för sina insatser dag och kväll. 38(187)

133 I remissvaren gällande organisation och ekonomisk ersättningsmodell framförde samtliga stadsdelar att de förordar att den egna stadsdelens hemtjänst utför hemtjänstinsatserna på natten. Göteborg Stad har en organisation med trygghetsjouren som utför arbetsledning nattetid vilket är en fördel ur både brukar och medarbetarperspektiv. Ekonomiska perspektivet Om externa utförare ska utföra nattinsatser behöver ett ersättningssystem för nattinsatser tas fram. Det som framkommit under utredningen är att det krävs ca 300 brukare inom ett begränsat geografiskt område för att en utförare ska kunna skapa en kostnadseffektiv nattpatrull. Stadsledningskontoret utgår från att det inte tillförs några ytterligare ekonomiska resurser till stadsdelsnämnderna i samband med införandet av valfrihetssystemet. Göteborgs Stad kommer troligtvis behöva ha nattpatruller oavsett hur många som väljer externa utförare. Utifrån resurseffektivitet är bedömningen att det inte är lämpligt att låta nattinsatserna ingå i valfrihetssystemet i nuläget. Stadsledningskontorets samlade bedömning Trots att det är en fördel för den enskilde om samtliga utförare kan erbjuda nattinsatser är bedömningen utifrån kostnadseffektivitet att Göteborgs Stad bör ansvara för samtliga insatser som definieras som nattinsatser. Samtliga utförare ska kunna utföra insatser för övriga behov enligt beviljade timmar. Den enskildes behov och önskemål kan variera över tid och säsong och det mest lämpliga vore att kravställa att samtliga utförare kan ta emot uppdrag som ska utföras mellan D.v.s. utföraren schemalägger medarbetarna utifrån aktuellt behov/bemanningskrav. Nattinsatserna bör utföras av Göteborgs Stad och schemaläggs även de utifrån behov/bemanningskrav. Stadsledningskontoret förordar Göteborgs Stad ansvarar för nattinsatser. Samtliga utförare ska kunna utföra uppdrag måndag till söndag mellan kl Matdistribution av kyld portionsmat Utredning Myndighetsutövning Beslut om matdistribution, dvs. leverans av färdiglagad, kyld mat, matlåda, är en egen beslutstyp i verksamhetsstödet Treserva och fattas av handläggare på samma sätt som vid behov av annat bistånd enligt socialtjänstlagen. 39(187)

134 31 oktober 2016 omfattades drygt personer 65 år och äldre, samt drygt 40 personer under 65 år av matdistribution i Göteborgs Stad. Den enskilde debiteras avgift för hemlevererad matportion. Den enskildes avgift Enligt nuvarande avgiftstillämpningar (reviderade 1 januari 2016): Avgift för hemlevererad mat debiteras med ett belopp per portion. I detta pris ingår även leveransen av mat till bostaden. Om den enskilde behöver stöd och hjälp runt sin måltid fattar handläggaren också beslut om hemtjänst; exempel, duka fram och servera mat, uppmuntra och påminna om att äta, matas. Den enskilde debiteras då avgift för hemtjänst. Utförande Det är utförare av hemtjänst som beställer leverans av matportioner. Tiden för att hantera beställningar av matportioner ingår i den indirekta brukartiden. Ramavtal Göteborgs Stad har upphandlat ett ramavtal, UB , för kyld portionsmat och ensam leverantör är Sodexo AB. Staden har slutit ramavtal, avtalet gäller tom Utdrag ur ramavtalet: Ramavtalet avser kyld portionsmat till omsorgsverksamheter inom kommun/stadsdel med omsorgstagare med beviljat bistånd. Avtalsanvändare av kyld portionsmat är i huvudsak omsorgsverksamheten i respektive kommun/stadsdel. Det innebär generellt att omsorgstagaren är slutkonsument och att omsorgsverksamheten i respektive stadsdel/kommun är ansvarig för planering, avrop etc. Tillägg till ramavtal Beställningsrutiner (utdrag) Det finns bara ett sätt att beställa - via Sodexos webbaserade beställningssystem. Fördelarna med detta är bla att det blir säkrare och mindre risk för fel, valmöjligheterna kommer att öka och ni kommer att kunna följa upp era beställningar på ett bättre sätt. Sodexo kommer leverera mat mellan tisdag och fredag, dvs ingen leverans kommer att ske på måndagar. Vilken leveransdag som omsorgstagarna inom ert distrikt kommer att få framgår i mejlet med inloggningsuppgifter. Stadsledningskontorets bedömning Nuvarande avtal går ut våren När ny upphandling av kyld mat ska göras bör hänsyn tas till att beställningen kan komma att göras av fler antal utförare än idag. Stadsledningskontoret förordar Enskilda kan ha både beslut om hemtjänst och matdistribution(hemlevererad matportion) enligt socialtjänstlagen. Samtliga utförare ska enligt uppdrag från handläggare utföra 40(187)

135 beställning m.m. av hemlevererad matportion enligt aktuella avtal och rutiner som gäller i Göteborgs Stad. Delegerad/ordinerad hälso- och sjukvårdsåtgärd Ska den, av legitimerade personalen, delegerade eller ordinerade hälso- och sjukvården ingå i konkurrensutsättningen? Utredning Kommunfullmäktige i Göteborgs Stad har beslutat att införa valfrihetssystem med början inom hemtjänsten. Stadsledningskontoret har därför att utreda om det endast är beslut om hemtjänst som ska ingå i konkurrensutsättningen eller om den även ska omfatta andra insatser som hemtjänstens organisation utför, så som ledsagning, avlösning och delegerad/ordinerad hälso- och sjukvård. Stadsledningskontoret utgår från att det är hemtjänst som är grunden för valfrihetssystemet och att frågeställningen gäller vad som ska ingå för personer som har beslut om hemtjänst och eventuellt ytterligare insats. Göteborgs stad Göteborgs Stad ansvarar för den kommunala hälso- och sjukvården i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och gällande hälso- och sjukvårdsavtal i Västra Götaland. I de kommunala hälso- och sjukvårdsenheterna i respektive stadsdel arbetar i huvudsak legitimerad personal, dvs. sjuksköterskor, arbetsterapeuter samt fysioterapeuter. Samtliga stadsdelsförvaltningar har en geografisk indelning av den legitimerade personalen. I flera av förvaltningarna sammanfaller indelningen med utförandet av hemtjänstens geografiska enheter. I Göteborgs Stad finns ca personer som är i behov av kommunal hälso- och sjukvård i ordinärt boende vars utförande den legitimerade personalen ordinerat/delegerat till omsorgspersonal. Ca 90 st av dem har inte hemtjänst. Norra Hisingen Lundby Västra Hisingen Västra Göteborg Askim-Frölunda-Högsbo Majorna-Linné Centrum Örgryte-Härlanda Östra Göteborg Angered Antal personer med ordinerad/delegerad hälso- och sjukvård med hemtjänst Antal personer med ordinerad/delegerad hälso- och sjukvård utan hemtjänst Staden har i dag ingen gemensam modell för ersättning till utförare av hemtjänst för den delegerade och ordinerade hälso- och sjukvård som utförs. I vissa stadsdelar ersätts hemtjänsten per bedömd timma, i vissa ingår det som en andel i den ersättning utförarna får 41(187)

136 för beviljade timmar hemtjänst. Den hemtjänst som fortfarande utförs inom IFOfunktionshinder i två stadsdelar nämndbidragsfinansieras. Samverkan I samtliga SDF finns någon form av strukturerad tvärprofessionell samverkan mellan omsorgspersonal och legitimerad personal. För utförarna av hemtjänst inom funktionshinder i Norra Hisingen och Centrum finns andra samverkansformer än inom äldreomsorgen i samma stadsdelsförvaltning. I vissa av förvaltningarna ingår även handläggaren i samverkan regelbundet eller vid behov. Omvärldsbevakning Av de tolv kommuner som stadsledningskontoret tittat närmre på ingår ordinerad/delegerad hälso- och sjukvård i valfrihetssystemet för samtliga kommuner utom i Stockholm där det inte är möjligt då kommunen inte tagit över hemsjukvården från landstinget. Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Ur brukarperspektivet är det en fördel om insatser enligt socialtjänstlagen och enligt hälso- och sjukvårdslagen kan utföras vid samma tillfälle av samma medarbetare. Ur brukarperspektivet innebär det en högre person- och utförarkontinuitet samt en högre patientsäkerhet. Att insatserna ingår i konkurrensutsättningen medför att staden behöver ställa ökade krav på kompetens hos utförarnas medarbetare vilket kan innebära en ökad trygghet för brukarna. Ur ett brukarperspektiv ses inga nackdelar med att den delegerade hälso- och sjukvården ingår. Utförarperspektivet Ur ett utförarperspektiv är det en fördel att ansvara för utförandet av den enskildes hela behov, vilket ställer krav på kvalitet och kontinuitet. Att samtliga utförare har samma uppdrag stärker konkurrensneutraliteten. Ur ett utförarperspektiv ställer det bredare och högre kompetenskrav på medarbetare vilket kan försvåra möjligheten att rekrytera medarbetare med rätt kompetens. Uppdrag vid avancerad hälso- och sjukvård kan upplevas som komplext och svårt. Kraven kan medföra en begränsning av vilka utförare som kommer att vara intresserade av att bli utförare av hemtjänst i Göteborg. Konsekvenser för staden En förutsättning för att den delegerade insatserna ska ingå i konkurrensutsättningen är att tiden för hälso- och sjukvårdsinsatserna bedöms på ett likvärdigt sätt i stadsdelarna. Om den legitimerade personalen inte har möjlighet att delegera uppgifter till dem som ansvarar för den dagliga omsorgen behöver insatserna delegeras till stadens medarbetare (i hemtjänsten eller utöka antalet medarbetare inom hälso- och sjukvårdsenheterna) som inte 42(187)

137 utför den dagliga omsorgen vilket skulle få en negativ påverkan på patientsäkerheten. Alternativt behöver insatserna utföras av den legitimerade personalen vilket tar tid och fokus från de mer avancerade arbetsuppgifterna Stadens hälso- och sjukvårdsorganisationen blir en del av beställarorganisationen och behöver säkra att samtliga utförare behandlas på likande sätt och att samverkan, rådgivning, utbildning, delegering mm till utförarna sker enligt samma principer. Hälso- och sjukvårdsorganisation får fler utförare att samverka med vilket påverkar den legitimerade personalens organisering och arbetssituation. I områden med flera vårdcentraler och flera utförare av hemtjänst kommer kraven på medarbetarna öka gällande samverkan och logistik. Det innebär vidare ökade krav på den legitimerade personalens kontroll av kompetens inför delegering och uppföljning av den samma. Förslaget innebär att staden genom kraven i förfrågningsunderlaget kan säkerställa att de utförare som vill verka inom hemtjänsten i Göteborg har verksamhetsledning och medarbetare med relevant kompetens för uppdraget. Ekonomiska perspektivet Att ta med den delegerade hälso- och sjukvårdsinsatserna i en konkurrensutsättning är i sig inte kostnadsdrivande. Det som kommer bli tydligt är att alla stadsdelar måste hantera den delegerade hälso- och sjukvården på likvärdigt sätt vilket gör det lättare att jämföra kostnadsbilden mellan de olika verksamheterna. Det som kan påverka kostnadsbilden är schablontiderna. Om det beslutas att schablontider ska gälla all delegerad och ordinerad hälso- och sjukvård oavsett om den görs i samband med annan hemtjänst eller som enskilt besök kommer kostnaderna öka jämfört med idag då flertalet stadsdelar idag inte ersätter för delegerade insatser som görs i samband med annan omsorg. Även storleken på schablontiderna påverkar givetvis kostnadsbilden. Om dessa fastställs till tider som är mer generösa än vad dagens ersättning grundar sig på kommer detta påverka kostnadsbilden negativt. Stadsledningskontoret förordar Utförare ska utföra hälso- och sjukvårdsåtgärder som delegerats eller ordinerats av stadens legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal till personer som valt utföraren som utförare av den beviljade hemtjänsten. För de personer som endast har insats i form av ordinerad/delegerad hälso- och sjukvård är Göteborgs Stads hemtjänst utförare. Stadengemensamma schablontider för insatser enligt hälso- och sjukvårdlagen ska tas fram. 43(187)

138 Vård i livets slut (vak) Ska uppdrag från patientansvarig sjuksköterska i form av vård och omsorg i livets slut (vak) dygnet runt ingå i konkurrensutsättningen? Utredning Kommunfullmäktige i Göteborgs stad har beslutat att införa valfrihetssystem med början inom hemtjänsten. Stadsledningskontoret har därför att utreda om det endast är beslut om hemtjänst som ska ingå i konkurrensutsättningen eller om den även ska omfatta andra insatser som hemtjänstens organisation utför, så som ledsagning, avlösning och delegerad/ordinerad hälso- och sjukvård. Stadsledningskontoret utgår från att det är hemtjänst som är grunden för valfrihetssystemet och att frågeställningen gäller vad som ska ingå för personer som har beslut om hemtjänst och eventuellt ytterligare insats. Bedömning av och beslut om omsorg i form av vård i livets slutskede, vak ska enligt stadens vägledning för hemtjänst tas av ansvarig sjuksköterska och insatsen ges enligt hälso- och sjukvårdslagen. Hanteringen likställs med bedömning av behov av Hospice. Vård i livets slut (vak) kan bli aktuellt med kort varsel och utifrån uppdrag kunna utföras under dygnets alla timmar. Stadsledningskontoret föreslår att samtliga utförare ska utföra hälso- och sjukvårdsinsatser utifrån ordination/delegation från den legitimerade personalen inom den kommunala hälsooch sjukvården för insatser för personer som även har hemtjänst. Omvärldsbevakning I de kommuner som stadsledningskontoret omvärldsbevakar har fyra kommuner av tolv tydliggjort vad som gäller vid vård i livets slut. I Östersund och Partille ska samtliga utförare utföra insatser kl samt nattvak. Örebro har följande skrivning; Vård i livets slutskede efter beslut av omvårdnadsansvarig sjuksköterska ingår i utförarens åtagande under hela dygnet. Kommunen ersätter då utföraren utifrån utförd tid enligt "ersättning för vak". Ersättningen är lägre än övrigt timpris med hänvisning till mindre administration och kringtid. I Sundsvall kan utförare få möjlighet att ta uppdrag gällande vård i livets slut mellan kl 22:00 och 7:00. Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet De allra flesta personer som bedöms aktuella för vård i livets slut (vak) utförd av hemtjänsten har dessförinnan haft andra insatser från hemtjänsten. Det innebär att dessa personer och ibland även deras anhöriga bedöms ha en upparbetad relation med hemtjänstutförarens medarbetare. Om externa utförare inte skulle ansvara för att utföra insatsen vård i livets slut dygnet runt skulle den Göteborgs Stads hemtjänst få uppdragen på natten. Det bedöms inte 44(187)

139 rimligt att den enskilde individen under den sista tiden i livet ska få sin omsorg av för denne okända medarbetare i Göteborgs Stads hemtjänst. Utförarperspektivet Då samtliga utförare föreslås utföra ordinerade/delegerade insatser dag och kväll innebär det att samtliga utförare kommer att ha en upparbetad samverkan med den kommunala hälsooch sjukvården i de områden där de verkar. Det får som följd att det bedöms rimligt att samtliga utförare även på uppdrag från patientansvarig sjuksköterska ska kunna ge omsorg i form av vård i livets slutskede (vak). För utförare som inte normalt har bemannig dygnet runt kan det vara en svårighet att bemanna för vak nattetid. Konsekvenser för staden Stadengemensamma rutiner för bedömning av vård i livets slut och uppdrag till utförare behöver tas fram. Stadsledningskontoret förordar Samtliga utförare ska på uppdrag från patientansvarig sjuksköterska ge vård och omsorg i livets slut (vak) dygnet runt. Åtgärd trygghetslarm/tillsyn via trygghetskamera Ska samtliga utförare vidta åtgärder då den enskilde larmar på sitt trygghetslarm? Ska samtliga utförare vidta åtgärder då trygghetsjouren utför tillsyn via trygghetskamera och en åtgärd behöver utföras? Utredning Utredningen omfattar åtgärd av trygghetslarm/trygghetskamera dag och kväll då stadsledningskontoret förordar att samtliga nattinsatser utförs av Göteborgs Stad. Trygghetsjouren Trygghetsjouren ansvarar för installation av trygghetslarm. Trygghetsjouren är en larmcentral som tar emot larmanrop/samtal från enskilda dygnet runt. Gällande trygghetslarm servar trygghetsjouren i Majorna-Linné samtliga stadsdelar. Trygghetsjouren ansvarar även för installation av och utför kameratillsyn för enskilda. Trygghetslarm Trygghetslarm är en tjänst som gör det möjligt för den enskilde att komma i kontakt med medarbetare vid oförutsedda situationer. Trygghetslarm är till för att skapa trygghet för den enskilde och hens anhöriga. Om den enskilde behöver akut hjälp eller om inte trygghetsjouren får kontakt med den enskilde kontaktar trygghetsjouren, medarbetare i hemtjänsten som åker hem till den enskilde. Ibland larmar många samtidigt och då kan det uppstå väntetid hos larmcentralen. Hemtjänsten prioriterar de allvarligaste larmen först och det är därför svårt att säga hur lång tid det tar innan de kommer hem till den enskilde, men vanligtvis kommer 45(187)

140 hemtjänsten inom 30 minuter. Larmcentralen och hemtjänsten arbetar för att besvara larm så snabbt som möjligt. 3 Ca personer har trygghetslarm fördelade enligt diagram nedan > 65 år < 65 år Ca personer, ca 38 procent av de som har trygghetslarm har inte hemtjänst < 65 år > 65 år Som bakgrundsmaterial har stadsledningskontoret tagit del av statistik från trygghetsjouren från september månad Med utgångspunkt från dessa uppgifter kan konstateras att trygghetsjouren varje dygn tar emot ca larm. Hur många av dessa larm som kommer från samma person går inte att utläsa av statistiken. Dock har ca personer ett trygghetslarm, vilket innebär att det en genomsnittlig dag är minst ca personer som inte aktivt använder sitt trygghetslarm. Stadsledningskontoret förordar att samtliga nattinsatser utförs av Göteborgs Stads hemtjänst vilket innebär att larm nattetid räknas bort. Under dag- och kvällstid tar trygghetsjouren emot (187)

141 ca 955 larm. Av dessa larm utgör 11 procent provlarm, 20 procent upprepade larm (dvs. en person som redan larmat och efter en stund larmar igen) och 10 procent larmar av misstag. Resterande utredning utgår från resterande ca 570 larm/dag (dag och kväll). De 570 larmen per dag (dag + kväll) i september fördelar sig enligt följande. Procentsatsen jämför antal tillfällen som trygghetslarmen används med antal personer som har ett trygghetslarm i respektive stadsdel. Angered Östra Göteborg Örgryte- Härlanda Centrum Majorna- Linné AFH Västra Göteborg Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen % 4 % 6 % 3 % 8 % 5 % 5 % 8 % 6 % 5 % Orsaken till att enskilda använder trygghetslarmet är enligt trygghetsjouren följande. Statistiken avser totalt för Göteborg Stad. Fördelning per stadsdel redovisas längre fram i utredningen. Den enskilde väntar på hemtjänsten 25 % Den enskilde behöver gå på toaletten 12 % Den enskilde är orolig 12 % Den enskilde behöver handräckning 11 % Dörrlarm 9 % Den enskilde vill lämna ett meddelande till hemtjänsten 8 % Oklart 6% Tyst larm/ingen talkontakt 6 % Den enskilde har ramlat 3 % Behöver hjälp med förflyttning 3 % Socialt samtal 2 % Anhörig larmar för att lämna meddelande till hemtjänsten 2 % Sjukdom 2 % Hemtjänsten larmar för att lämna meddelande till kollegor 1 % Den enskilde vill lägga sig 1 % 47(187)

142 I 36 procent (205 gånger dagligen) av de tillfällen då trygghetsjouren tar emot larm på dag och kväll är orsaken till att det enskilde använt trygghetslarmet, kommunikation mellan den enskilde och hemtjänstens medarbetare enligt nedan. Den enskilde väntar på hemtjänsten 25 % Den enskilde vill lämna ett meddelande till hemtjänsten 8 % Anhörig larmar för att lämna meddelande till hemtjänsten 2 % Hemtjänsten larmar för att lämna meddelande till kollegor 1 % Nedan redovisas orsakskoder för användande av trygghetslarmet per stadsdel. väntar toa läggning meddelande förflyttning handräckning orolig dörrlarm ramlat, sjukdom, ingen kontakt, oklart Angered 30 % 10 % 13 % 2 % 1 % 10 % 8 % 3 % 20 % Östra Göteborg Örgryte- Härlanda 34 % 5 % 12 % 3 % 0 % 6 % 19 % 1 % 15 % 22 % 9 % 5 % 1 % 1 % 8 % 15 % 15 % 19 % Centrum 25 % 12 % 7 % 4 % 1 % 12 % 17 % 0 % 18 % Majorna- Linné 26 % 10 % 9 % 3 % 1 % 13 % 10 % 13 % 12 % AFH 22 % 11 % 12 % 3 % 2 % 13 % 16 % 7 % 12 % Västra Göteborg Västra Hisingen 21 % 15 % 17 % 4 % 2 % 13 % 7 % 1 % 17 % 25 % 12 % 15 % 2 % 1 % 7 % 7 % 7 % 24 % Lundby 28 % 10 % 22 % 3 % 1 % 12 % 4 % 7 % 12 % Norra Hisingen 28 % 7 % 10 % 2 % 1 % 11 % 11 % 15 % 12 % Andel som larmar för att de väntar på hemtjänsten varierar mellan stadsdelarna, från 22 till 34 procent. Andel som larmar för att de behöver gå på toaletten varierar mellan stadsdelarna, från 5 till 22 procent, för handräckning varierar siffran mellan 6 till 13 procent. Handräckning kan ex. innebära att den enskilde vill ha ett glas vatten, tappat fjärrkontrollen eller likande. Att den 48(187)

143 enskilde larmar vid behov av förflyttning eller vill ha hjälp att lägga sig sker sällan och varierar i en mycket mindre omfattning mellan stadsdelarna. Uppgifterna tyder på att stadsdelarna väljer att använda den enskildes förmåga att larma på olika sätt för behov som är mer eller mindre förutsägbara och därmed går att schemalägga. Att den enskilde kan påkalla hjälp när behovet uppstår och inte behöver schemaläggas stärker den enskildes självbestämmande. Ur ett likabehandlingsperspektiv är det dock olyckigt om det är så att vissa personer har beviljad biståndstid och därmed betalar hemtjänstavgift för insatsen medan andra inte har beviljad tid utan larmar när behovet uppstår. Dörrlarm innebär oftast att trygghetsjouren får en signal då den enskilde går ut genom ytterdörren och att hemtjänsten uppmärksammas och behöver finnas tillgänglig. Andel dörrlarm varierar mellan stadsdelarna, från 0 till 15 procent av totala antalet larm till trygghetsjouren vilket tyder på att stadsdelarna har olika strategier gällande produkten. För närvarande finns totalt 51 stycken dörrlarm i staden. Andel som larmar pga. oro varierar mellan stadsdelarna, från 4 till 19 procent. I den sista kolumnen har flera olika orsakskoder slagits samman. Dessa avser situationer då en åtgärd oftast behövs omgående, den enskilde har ramlat, är sjuk, larmar utan att trygghetsjouren får kontakt eller att situationen på annat sätt är oklar. Dessa orsaker varierar från 12 till 24 procent mellan stadsdelarna. Enligt stadens definition av insatsen trygghetslarm är det en tjänst som gör det möjligt för den enskilde att komma i kontakt med medarbetare vid oförutsedda situationer. Trygghetslarm är till för att skapa trygghet för den enskilde och hens anhöriga. Om den enskilde behöver akut hjälp eller om inte trygghetsjouren får kontakt med den enskilde kontaktar trygghetsjouren, personalen i hemtjänsten som åker hem till den enskilde. Enligt denna definition dras slutsatsen att det är de tre kolumnerna till höger i tabellen på föregående sida som motsvarar de situationer som insatsen trygghetslarm i första hand är avsedd för. Av stadsdelarnas totala antal trygghetslarm används det i dessa situationer enligt andelen nedan. Angered Östra Göteborg Örgryte- Härlanda Centrum Majorna- Linné AFH Västra Göteborg Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen 31 % 35 % 49 % 35 % 35 % 35 % 25 % 38 % 23 % 38 % Jämfört med antal tillfällen som trygghetslarmen dagligen används innebär det i antal tillfällen per stadsdel: Angered Östra Göteborg Örgryte- Härlanda Centrum Majorna- Linné AFH Västra Göteborg Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen (187)

144 Övriga användning av trygghetslarmet avser ett sätt att komma i kontakt med hemtjänstens medarbetare kring mer eller mindre förutsägbara behov, meddelande till hemtjänsten samt frågor kring att den enskilde väntar på hemtjänsten. Trygghetskamera Trygghetskamera är en tillsynstjänst som vänder sig till personer med biståndsbeslut om hemtjänst i form av tillsyn. Kameratillsynen utförs av trygghetsjouren. Tjänsten är från år 2015 ett alternativ eller komplement till ordinarie tillsyn med besök i hemmet. Tillsynen sker i ca 30 sekunder och görs vid överenskomna tillfällen. Övrig tid är kameran avstängd. Om trygghetsjouren inte ser den enskilde under tillsynstillfället, görs en ny tillsyn inom 20 minuter. Om den enskilde fortfarande inte är synlig ringer trygghetsjouren för att se så allt är bra. Om den enskilde inte svarar görs ett hembesök. 4 Åtgärd av trygghetslarm och hembesök med anledning av tillsyn via trygghetskamera i förhållande till rambeslut. Samtliga stadsdelar ansvarar för att, vid behov, göra hembesök hos den enskilde efter kontakt från trygghetsjouren. Attraktiv hemtjänst Rambeslut I hemtjänstutredningen som senare utmynnande i Attraktiv hemtjänst konstaterades att rambeslut påverkar åtgärder av trygghetslarm. En av utmaningarna med att införa rambeslut var enligt utredningen att den enskilde har rätt att förfoga över sin beviljade tid vilket påverkar möjligheten att åtgärda trygghetslarm under en annan pågående insats. Införandet av rambeslut får enligt utredningens slutsatser och rekommendationer påverkan på hur hemtjänsten organiserar mottagande av trygghetslarm. Det finns möjligheter att organisera åtgärder av trygghetslarm så att särskilt utsedda medarbetare på uppdrag av trygghetsjouren åtgärdar trygghetslarm/trygghetskamera. Välfärsteknik Inom strategin att införa välfärdsteknologi har följande lösningar för framtida trygghetslarm identifierats. Inomhuslarm, traditionella trygghetslarm är lämpliga för personer som inte vistas utomhus. Mobilt larm är lämpliga för personer som vill behålla oberoende, självständighet och trygghet även utomhus, främjar utevistelse och deltagande i aktiviteter, hälsofrämjande mm. En behovsanalys har gjorts då resultatet visade på att 49 procent efterfrågar denna lösning. Jämfört med traditionella trygghetslarm innebär mobila larm ett ökat ansvar för staden då åtgärder utanför den enskildes bostad krävs. Den (187)

145 enskilde ansvarar för laddning av utrustning och larmar vid behov (aktivt larm). Arbete med Juridiska bedömningar kring ansvarsgränser m.m. kvarstår. Mobilt larm med positioneringsfunktion/gps-larm är lämpliga för personer där det finns risk att personen kan gå vilse och ej hitta hem, för att skydda och värna, t ex personer med kognitiv svikt, kan innehålla geo-fencing (passivt larm ). Jämfört med traditionella trygghetslarm innebär larm med positioneringsfunktion/gps-larm ett ökat ansvar för staden då åtgärder utanför den enskildes bostad krävs samt praktisk hantering av t ex laddning av tekniken. Styrgruppen för attraktiv hemtjänst beslutade att ansvarig strategiledare ska arbeta vidare med samtliga tre alternativ och konstaterade att en organisatorisk lösning för att hantera mobila larm på sikt kommer att behövas. Arbete med Juridiska bedömningar kring ansvarsgränser m.m. kvarstår. Separat organisation för åtgärd av trygghetslarm/trygghetskamera Utifrån målsättningarna med attraktiv hemtjänst borde en separat larmorganisation redan införts. En organisering med särskilt utsedda medarbetare som på uppdrag av trygghetsjouren åtgärdar trygghetslarm/trygghetskamera skulle: i förhållande till rambeslut öka möjlighet att den enskilde kan förfoga över sin beviljade tid och få hela tiden utförd då det inte finns risk för att någon annan larmar och medarbetaren behöver lämna. i förhållande till utveckling av välfärdsteknik och olika former av mobila larm öka möjligheten att åtgärder kan genomföras av medarbetare utanför den enskildes bostad och i ett större geografiskt område. Erfarenheter från Göteborg I Göteborgs stad har det tidigare funnits separata larmpatruller som åtgärdat larm. Erfarenheter från sdf Östra Göteborg och från Trygghetsjouren visar på följande: Åtgärderna vid larm bör utföras av medarbetare med rätt kompetens Larmpatrullerna behöver bemannas med två medarbetare per pass. Om medarbetarna arbetar var annan helg innebär det sammantaget ett behov av åtta medarbetare per patrull för att tjänstgöra dag och kväll. Larmpatrullerna behöver tillgång till bil. Hur stort geografiskt område en patrull kan hantera är beroende av tillgång till nycklar och var nyckelskåpen är placerade. Ett rimligt område är nuvarande stadsdelar vilket skulle innebära behov av en patrull per stadsdel. Om Göteborgs stad ska ha separata larmpatruller för att åtgärda trygghetslarm, trygghetskamera och på sikt mobila larm behöver hänsyn tas till det vid framräkning av timpriset för hemtjänsten inom valfrihetssystemet. Kostnaden för respektive stadsdel att inrätta en separat larmpatrull för dag och kväll beräknas grovt till ca 4 mkr vilka måste 51(187)

146 reserveras innan priset per hemtjänsttimme beräknas utifrån stadens nettokostnad för hemtjänst. Omvärldsbevakning Av de kommuner som omvärldsbevakningen omfattar har följande valt att låta åtgärder av trygghetslarm utföras av samtliga utförare, Stockholm, Uppsala, Sundsvall, Alingsås och Östersund. Det innebär att den enskildes val av utförare av hemtjänst även vidtar åtgärder då den enskilde larmat och trygghetsjouren eller motsvarande organisation gjort bedömningen att en åtgärd behövs. Utföraren ska ta ansvar för regelbunden test av funktionaliteten och leva upp till krav på inställelsetid, ex. är inställelsetiden max 30 minuter i Stockholm. Stockholm reviderar för närvarande sitt förfrågningsunderlag och utkastet är att Stockholms stad förelås ansvara för åtgärder av trygghetslarm från Orsaker till förslaget till förändring beror bland annat på ett högt antal avvikelser, problem kring nycklar och portkoder som kan härröras till utförares användning av underleverantörer för åtgärder av trygghetslarm. I följande kommuner ansvarar kommunen för samtliga åtgärder av trygghetslarm, Västerås, Örebro, Jönköping, Umeå, Partille, Mölndal och Borås. Gällande trygghetskamera är det endast Västerås som erbjuder tjänsten. Enligt uppgifter från ansvarig tjänsteman i Västerås bör Göteborgs Stad ansvara för tillsynen i kameran då det är svårt att hitta en rimlig ersättning för tillsynen och det kräver en manuell rapportering. Hur åtgärderna ska organisering finns däremot olika lösningar på. Ersättning för larmåtgärder I de kommuner där samtliga utförare åtgärdar trygghetslarm finns olika konstruktioner för ersättning till utförare. Stockholm Östersund Sundsvall Uppsala Alingsås 155 kr/brukare och månad 2022 kr/brukare som engångsbelopp samt ersättning för utförd tid 175 kr/brukare och månad för trygghetslarm respektive GPS-larm Utförd tid 391 kr/tim i tätort och 455 kr/tim i glesbyggd 141 kr/åtgärdat larm De olika kommunernas val av ekonomisk ersättningsmodell får konsekvenser för samtliga utförare. Vid en hög andel personer som har trygghetslarm men inte använder larmet så ofta torde det vara en fördel med ersättning för antal brukare med larm. Vid en hör andel personer som använder sitt larm bedöms ersättning för åtgärdade larm vara bättre ur utförarsynpunkt. Stadsledningskontorets bedömning Trygghetskamera Bedömningen är att det inte finns några incitament att flytta uppdraget att utföra tillsynen via trygghetskamera från Trygghetsjouren. Då det till största delen är nattillsyn som utförs och 52(187)

147 Göteborgs Stad förslås utföra samtliga nattinsatser är det därför rimligt att staden även ansvarar för samliga åtgärder med anledning av tillsyn via trygghetskamera. Trygghetslarm I 36 procent av de tillfällen då trygghetsjouren tar emot larm handlar det om kommunikation mellan den enskilde och hemtjänstens medarbetare (inklusive meddelande om att de väntar på hemtjänsten). Dagligen använder drygt 140 personer sitt trygghetslarm och uppger att de väntar på hemtjänsten. Göteborgs Stad har en värdighetsgaranti som innebär att Vi garanterar att vi tar kontakt med dig så fort vi vet om vi inte kan komma inom överenskommen tid. Det kan därför inte anses rimligt att trygghetslarmet ska användas av den enskilde för att meddela att hemtjänsten inte har kommit och att hen väntar. Hemtjänstens medarbetare måste bli mycket bättre på att efterleva värdighetsgarantin. I stadens utveckling av välfärdsteknik bör detta behov tydliggöras och en alternativ lösning utredas för att enkelt meddela den enskilde när hemtjänsten kommer samt avlasta trygghetsjouren dessa samtal. Dagligen används trygghetslarmet drygt 60 gånger för att lämna meddelande till hemtjänsten om att exempelvis den enskilde åker bort. Att hemtjänsten organiserar verksamheten så att den enskilde och eventuell anhörig vet vem som är hens kontaktpersonal och hur hen enklast kommer i kontakt med hemtjänsten borde minska behovet av användning av trygghetslarmet i dessa situationer. Enskilda som larmar för att de behöver gå på toaletten, behov av handräckning eller förflyttning varierar mellan stadsdelarna. Uppgifterna tyder på att stadsdelarna väljer att använda den enskildes förmåga att larma på olika sätt för behov som är mer eller mindre förutsägbara och därmed går att schemalägga. Att den enskilde kan påkalla hjälp när behovet uppstår och inte behöver schemaläggas stärker den enskildes självbestämmande. I dessa situationer är bedömningen att den enskilde önskar komma i kontakt med den utförare som hen valt och inte en separat larmpatrull. Utifrån utredningen utkristalliserar sig två alternativ: 1. Samtliga hemtjänstutförare ansvarar för åtgärder av trygghetslarm klockan 7-22 alla dagar. I avsnittet gällande nattinsatser föreslås att samtliga utförare ska efter behov kunna ta uppdrag tidiga morgon och sen kväll, Att använda samma tider för ansvar för åtgärder vid trygghetslarm anses inte lämpligt då samtliga utförare då skulle tvingas ha schemalagda medarbetare dessa timmar endast utifrån eventuella larm. 2. Göteborgs Stad ansvarar för åtgärder av trygghetslarm och trygghetskamera. I dag används trygghetslarmet i hög omfattning för att tillgodose behov av kommunikation mellan den enskilde och hemtjänsten. Göteborg Stad ser gärna att utföraren hittar alternativa lösningar för kommunikation med utförarens brukare. För att trygghetslarmet i första hand ska användas i oförutsedda situationer som kräver en åtgärd ska samtliga utförare: Efterleva värdighetsgarantin och meddela den enskilde om hemtjänsten inte kan komma inom överenskommen tid. 53(187)

148 Tillse att den enskilde har en kontaktpersonal som har huvudansvaret för kommunikation mellan den enskilde och hemtjänsten. Schemalägga insatser i så stor utsträckning som möjligt. Om individuella insatser inte schemaläggs utan den enskilde ska kontakta utföraren när insatser (som ryms inom biståndsbeslutet) önskas, ska en skriftlig rutin för kontakten finnas. Rutinen kan innebära att den enskilde använder trygghetslarmet i dessa situationer och att trygghetsjouren meddelar vald hemtjänstutförare. Minimera behovet av åtgärder gällande handräckning genom att arbeta proaktivt och förutse den enskildes behov i så stor utsträckning som möjligt. Utifrån utredningens resultat, attraktiv hemtjänsts målsättningar och erfarenheterna från Stockholms Stad är bedömningen att alternativ nummer två är mest lämpligt, vilket innebär: När den enskilde har behov av ett besök är det Göteborgs stads larmorganisation som ansvarar för åtgärderna. Undantaget de fall då det finns skriftliga överenskommelser om att vald hemtjänstutförare ska kontaktas för ej schemalagda insatser som ryms inom biståndsbeslutet. Trygghetsjouren kommer vid införandet av valfrihetssystemet även fortsättningsvis svara på samtliga larm när den enskilde larmar. Trygghetsjouren behöver ha aktuella uppgifter på samtliga brukares hemtjänstutförare (dag/kväll samt ev. Göteborgs Stad på natten) för vidarebefordran av meddelanden mellan hemtjänsten och den enskilde. Möjligheten att i dessa sammanhang använda meddelandefunktionen i Treserva och de appar som kommer implementeras behöver utredas innan valfrihetssystemet startar. Brukarperspektivet En organisation med särskilt utsedda medarbetare som åtgärdar trygghetslarm ökar möjligheten att den enskilde, enligt syftet med rambeslut, kan förfoga över hela sin beviljade tid då det inte finns risk för att någon annan larmar och medarbetaren behöver lämna. Separata larmpatruller får till konsekvens att, det för den enskilde, inte är en känd medarbetare som kommer när den enskilde larmar och behöver ett besök. Erfarenheter från bl.a. Stockholm, där respektive utförare har ansvaret, visar på användandet av underentreprenörer för att lösa arbetsuppgiften vilket innebär att den enskilde inte heller i de fallen träffar en känd medarbetare. Förslaget innebär att samtliga utförare måste ha ett aktivt arbete kring kontaktpersonalens roll, efterleva värdighetsgarantin samt rutiner för kommunikation mellan den enskilde och hemtjänsten, vilket bedöms få positiva konsekvenser för den enskilde. Om förslaget får till följd att den enskilde på sikt kan få tillgång till mobilt larm som kan användas utanför hemmet vore det en stor fördel. Utförarperspektivet Utföraren har inte möjlighet att erbjuda ett helhetsansvar för den enskilde. Att Göteborgs Stad ansvarar för att åtgärda trygghetslarm ökar möjligheten för små utförare att etablera sig och utföra hemtjänst i Göteborg. 54(187)

149 Att åtgärder av trygghetslarm utförs i en separat organisation är positivt utifrån konkurrensneutraliteten mellan egen regi och externa utförare. Samtliga utförare måste ha ett aktivt arbete kring kontaktpersonalens roll, efterleva värdighetsgarantin samt rutiner för kommunikation mellan den enskilde och hemtjänsten samt vara förutseende för att minimera användandet av trygghetslarmet för åtgärder som går att förutse och lösa på annat sätt. Ur ett medarbetarperspektiv är det positivt att inte behöva känna oro och stress över att behöva lämna en enskild för att åtgärda ett larm. Konsekvenser för staden Införandet av separata larmpatruller borde som tidigare nämnt redan genomförts med hänvisning till målsättningarna med attraktiv hemtjänst och har i sig inte med införandet av valfrihetssystemet att göra. Däremot hade externa utförares möjlighet att skapa separata larmpatruller behövt analyserats vid införandet av valfrihetssystemet. Staden behöver inrätta separata larmpatruller för att åtgärda larm dag och kvällstid. Arbetstiderna för respektive larmpatrull bör anpassas till respektive stadsdels nattorganisation. Enligt statistiken varierar underlaget för larmpatruller mellan stadsdelar och det finns därför anledning att se över möjligheten till samverkan i stadsdelarna. Att inrätta separata larmpatruller ökar staden möjligheter att utveckla nya digitala lösningar i form av bl.a. mobila larm och positioneringslarm. Ur ett likabehandlingsperspektiv behöver staden säkerställa likabehandling gällande beviljat bistånd i förhållande till enskilda som larmar när behovet uppstår och vars behov inte till alla delar ingår i biståndsbeslutet. Att inte samtliga utförare ansvarar för åtgärder kräver särskild kvalitetssäkring av informationsöverföringen mellan olika utförare, exempelvis tillgång till social dokumentation över åtgärdade larm. Meddelandefunktionen i Treserva och de appar som kommer implementeras behöver utredas innan valfrihetssystemet startar. Även Trygghetsjourens dokumentation behöver ingå i detta arbete. Ekonomiska perspektivet Vid framräkningen av den ekonomiska ersättningen för utförd hemtjänst behöver hänsyn tas till Göteborgs Stads kostnader för separata medarbetare för att åtgärda trygghetslarm. Kostnader motsvarande ca 4 miljoner kr per stadsdel har reserverats utifrån befolkningsperspektivet innan priset per hemtjänsttimme beräknats utifrån stadens nettokostnad för hemtjänst. Stadsledningskontoret förordar Göteborgs stad ansvarar för åtgärder av trygghetslarm och trygghetskamera 55(187)

150 I förfrågningsunderlaget tydliggörs följande under krav på tjänsten, avsnitt tillgänglighet. Respektive utförares efterlevnad föreslås följas upp via statistik från Trygghetsjouren. I dag används trygghetslarmet i hög omfattning för att tillgodose behov av kommunikation mellan den enskilde och hemtjänsten. Göteborg Stad ser gärna att utföraren hittar alternativa lösningar för kommunikation med utförarens brukare. För att trygghetslarmet i första hand ska användas i oförutsedda situationer som kräver en åtgärd ska samtliga utförare: Efterleva värdighetsgarantin och meddela den enskilde om hemtjänsten inte kan komma inom överenskommen tid. Tillse att den enskilde har en kontaktpersonal som har huvudansvaret för kommunikation mellan den enskilde och hemtjänsten. Schemalägga insatser i så stor utsträckning som möjligt. Om individuella insatser inte schemaläggs utan den enskilde ska kontakta utföraren när insatser (som ryms inom biståndsbeslutet) önskas, ska en skriftlig rutin för kontakten finnas. Rutinen kan innebära att den enskilde använder trygghetslarmet i dessa situationer och att Trygghetsjouren meddelar vald hemtjänstutförare. Minimera behovet av åtgärder gällande handräckning genom att arbeta proaktivt och förutse den enskildes behov i så stor utsträckning som möjligt. Avlösning i hemmet enligt socialtjänstlagen Ska beslut om avlösning i hemmet enligt socialtjänstlagen ingå i konkurrensutsättningen? Utredning Kommunfullmäktige i Göteborgs Stad har beslutat att införa valfrihetssystem med början inom hemtjänsten. Stadsledningskontoret har därför att ta ställning till om det endast är beslut om hemtjänst som ska ingå i konkurrensutsättningen eller om den även ska omfatta andra insatser som hemtjänstens organisation utför, så som ledsagning, avlösning och åtgärd vid trygghetslarm. Stadsledningskontoret utgår från att det är hemtjänst som är grunden för valfrihetssystemet och att frågeställningen gäller vad som ska ingå för personer som har beslut om hemtjänst och eventuellt ytterligare insats. Utredningen avser separata biståndsbeslut om avlösning i hemmet enligt SoL. Beslut enligt LSS ingår inte i utredningen. Göteborgs Stad När den anhörige har behov av återhämtning och därmed behov av någon form av avlösning kan den närstående ansöka om det stöd hen behöver för att ersätta stödet från den anhörige. Stödet bör enligt stadens riktlinjer för stöd till anhöriga utformas flexibelt så att det långsiktigt möjliggör för den anhörige att fortsätta att ge det stöd hen vill och kan. Den anhörige kan exempelvis erbjudas återhämtning genom att den närstående beviljas dagverksamhet, 56(187)

151 hemtjänst, boendestöd, korttidsvistelse eller avlösning. Efter individuellt beslut ska avlösning i hemmet enligt stadens riktlinjer erbjudas i hemmet dygnet runt, såväl vardag som helgdag. Avlösning i hemmet ska erbjudas som en regelbunden insats eller vid oförutsedda situationer. Enligt Göteborgs Stads värdighetsgarantier gäller följande; Vi garanterar avgiftsfri och individuellt anpassad avlösning i hemmet efter biståndsbeslut. När du meddelar att du behöver avlösning ska du kunna få det senast inom 48 timmar. (Vi behöver två vardagar för att planera.) Ca 250 personer har beslut om avlösning i hemmet enligt SoL. Se diagram nedan. 45 personer under 65 år 40 där avlösningen utförs av hemtjänsten 25 personer över 65 år där 20 avlösningen utförs av hemtjänsten 5 personer under 65 år 0 där avlösningen utförs av annan org i sdf. personer över 65 år där avlösningen utförs av annan org i sdf. I sdf Centrum utförs all avlösning i hemmet av en separat organisation, anhörigcentrum. För personer under 65 år utförs avlösningen av separat organisation i tre ytterligare stadsdelar. För personer över 65 år utförs all avlösning i hemmet i övriga stadsdelar av hemtjänsten. Omvärldsbevakning Av de tolv kommuner som stadsledningskontoret tittat närmre på ingår den form av avlösning som vanligen utförs av hemtjänsten i elva kommuner. Stockholm har ett separat förfrågningsunderlag för avlösning och ledsagning. I Uppsala ingår inte den typ av avlösning som kallas egentidsstöd. Den enda kommun där avlösning inte ingår är Borås. Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Utifrån Attraktiv hemtjänst, rambeslut och målsättningen att öka inflytandet och självbestämmande ligger det i linje att även öka inflytandet gällande val av utförare för de insatser som gränsar till hemtjänst, ex. avlösning för de personer som även har hemtjänst. Ur ett brukarperspektiv är det en fördel då den enskilde får möjlighet till en ökad/bibehållen personkontinuitet om möjlighet finns att välja samma utförare för både hemtjänst och avlösning. Om avlösning alltid ska utföras av Göteborgs Stad medför det med automatik fler kontakter för de som väljer externa utförare av hemtjänst (vilket i och för sig redan är fallet i de stadsdelsförvaltningar som har separat organisering av avlösningen). 57(187)

152 Om den enskilde har behov och önskemål om en nischad utförare för hemtjänst finns troligen samma behov för avlösning i hemmet. Om dessa insatser ingår i valfrihetssystemet finns ökade möjlighet att tillgodose den enskildes behov av ex. språkkompetens. Ur ett anhörigperspektiv bör möjligheten att kunna anlita samma utförare som i familjen är känd genom hemtjänsten öka tryggheten och därmed möjligheten att den anhörige får den återhämtning som avlösningen syftar till. Brukare som enbart är beviljade avlösning och som inte har hemtjänst kan uppleva en orättvisa över att de inte kan välja utförare. Utförarperspektivet Avlösning i hemmet är en insats som utförs i den enskildes hem och är mycket nära kopplad till hemtjänstens övriga insatser och det bedöms därför naturligt att samtliga utförare kan utföra även den insatsen. Ur ett utförarperspektiv är det positivt att kunna erbjuda en större helhet för den enskilde, insatserna anses vara kostnadseffektiva då de i regel medför mindre kringtid än ordinarie hemtjänstinsatser. Ur ett utförarperspektiv kräver insatsen avlösning en mer flexibel verksamhet då insatserna kan behöva utföras med kort varsel, inom 48 timmar, och på tider (natt) som utföraren inte normalt utför insatser, vilket skulle kunna innebära svårigheter för små utförare. Ekonomiska perspektivet För de personer som är beviljade avlösning i hemmet men inte har hemtjänst kan det finnas ett incitament att ansöka om hemtjänst för att därmed få möjlighet att välja utförare vilket skulle kunna öka efterfrågan på hemtjänsten och därmed medföra en kostnadsökning. Att ersättningsmodellen ger ersättning för utförd tid är en förutsättning då det ofta är stor differens mellan beviljad och utförd tid gällande avlösning. Stadsledningskontorets samlade bedömning Största fördelen med att avlösningen ingår är att det möjliggör en bibehållen/högre kontinuitet för den enskilde och dess anhörig som är i behov av avlösning. Dvs. personer som har beslut om hemtjänst och ett separat beslut om avlösning kan välja samma utförare för hemtjänst och avlösning. Då syftet är att bibehålla/öka kontinuiteten bör det inte vara möjligt att välja två olika externa utförare för hemtjänst och avlösning. Vissa stadsdelar har ett upparbetad organisation som utför avlösning i hemmet. Det ska därför vara möjligt att välja Göteborgs Stad som utförare av avlösningen i hemmet även då den enskilde väljer en extern utförare av hemtjänsten. De personer som enbart har beslut om avlösning i hemmet ingår inte i valfrihetssystemet enligt LOV för hemtjänst. 58(187)

153 Stadsledningskontoret förordar De personer som har beslut om både hemtjänst och avlösning i hemmet enligt SoL och valt en extern utförare för hemtjänst har möjlighet att välja samma utförare för avlösningen. Stadens värdighetsgaranti gäller och utföraren ska, inom 48 timmar, kunna erbjuda avlösning i hemmet dygnets alla timmar. (Två vardagar för att planera) Ledsagning enligt socialtjänstlagen Ska beslut om ledsagning enligt socialtjänstlagen ingå i konkurrensutsättningen? Utredning Kommunfullmäktige i Göteborgs Stad har beslutat att införa valfrihetssystem med början inom hemtjänsten. Stadsledningskontoret har därför att ta ställning till om det endast är beslut om hemtjänst som ska ingå i konkurrensutsättningen eller om den även ska omfatta andra insatser som hemtjänstens organisation utför, så som ledsagning, avlösning och åtgärd vid trygghetslarm. Stadsledningskontoret utgår från att det är hemtjänst som är grunden för valfrihetssystemet och att frågeställningen gäller vad som ska ingå för personer som har beslut om hemtjänst och eventuellt ytterligare insats. Utredningen avser beslut om ledsagning enligt SoL. Beslut enligt LSS ingår inte i utredningen. Göteborgs Stad Ca personer har beslut om ledsagning enligt SoL. Se diagram nedan personer under 65 år där ledsagningen utförs av hemtjänsten personer över 65 år där ledsagningen utförs av hemtjänsten personer under 65 år där ledsagningen utförs av annan org i sdf. Antal personer med beslut om ledsagning varierar mellan stadsdelarna. Västra Hisingen har en högre andel beslut om ledsagning än övriga stadsdelar. 59(187)

154 För personer både under och över 65 år är det vanligast att hemtjänsten är den organisation som utför ledsagningen. För personer under 65 år finns det tre stadsdelar som har en annan organisation som utför hela eller delar av besluten om ledsagning. Stadens riktlinjer Texten nedan avser ledsagning och är hämtade ur gällande riktlinjer för äldreomsorgen. Utförande Ledsagning, liksom andra insatser inom socialtjänsten, ska utformas så att den stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Ledsagningen ska utformas så att den innebär ett personligt stöd och anpassas efter individuella behov och önskemål. Det innebär en strävan efter att tillmötesgå den enskildes önskemål om vem som ska utföra ledsagningen och om tidpunkten för ledsagningen. Den individuella anpassningen innebär att ledsagaren ska ha den kompetens som behövs för att ledsagningen ska vara av bra kvalitet för varje enskild person. Den enskilde och ledsagaren behöver exempelvis kunna kommunicera med varandra och ledsagaren behöver vara förtrogen med sådana hjälpmedel som den enskilde använder. Det är viktigt att ledsagningen sker så att den enskilde känner sig trygg. De som exempelvis har en omfattande hörsel- eller synnedsättning måste kunna lita på att ledsagaren inser vad funktionsnedsättningen innebär vid förflyttning i trafikmiljö. Ledsagning innefattar vid behov hjälp med förflyttning, av- och påklädning, toalettbesök och hjälp vid måltider. Ledsagarens omkostnader Ledsagaren är anställd av kommunen som svarar för sådana omkostnader som är nödvändiga för att ledsagningen ska kunna utföras. I samband med utredning och beslut, eller i vart fall innan ledsagningen utförs, ska kommunen besluta om vilka omkostnader som är skäliga. Om ledsagningen omfattar insatser under exempelvis ett arenaevenemang är entréavgift skälig liksom resekostnader för kollektivtrafik. Omvärldsbevakning Socialstyrelsen hade 2010 ett regeringsuppdrag att kartlägga kommunernas tillämpning av insatsen ledsagning inom ramen för socialtjänstlagen och LSS. Socialstyrelsens slutsats var då att ledsagning är en betydelsefull, ofta avgörande insats för att öka delaktigheten i samhället för enskilda personer med funktionsnedsättning. Det borde därför vara en självklarhet för kommunerna att erbjuda individuellt utformad ledsagning av god kvalitet. I rapporten 5 framkommer att vid ledsagningsinsatser bör den enskilde kunna påverka vem som ska bistå med insatsen... Eftersom relationen mellan den enskilde och ledsagaren bygger på tillit och förtroende är det angeläget att skapa rutiner för att alltid kunna erbjuda inflytande för den enskilde vid valet av ledsagare. 5 Ledsagning enligt LSS och SoL. Kartläggning av kommunernas insatser 2010, Socialstyrelsen, Artikelnummer (187)

155 Av de kommuner som stadsledningskontoret tittat närmre på ingår ledsagning i valfrihetssystemet i Västerås, Örebro, Partille, Sundsvall, Östersund och Alingsås. Stockholm, Uppsala och Mölndal har separat förfrågningsunderlag för ledsagning. Ledsagning ingår inte valfrihetssystemet i Jönköping, Umeå och Borås. Det innebär att 75 % av valda kommuner har ett valfrihetssystem för ledsagning. Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Att låta insatsen ledsagning ingå i valfrihetssystemet innebär inte att den enskilde kan välja person men innebär en möjlighet att välja utförare som organisation. Utifrån Attraktiv hemtjänst, rambeslut och målsättningen att öka inflytandet och självbestämmande ligger det i linje att även öka inflytandet gällande val av utförare för de insatser som gränsar till hemtjänst, ex. ledsagning för de personer som även har hemtjänst. Den enskilde kan ha möjlighet till en ökad personkontinuitet om möjlighet finns att välja samma utförare för både hemtjänst och ledsagning. Om ledsagning alltid ska utföras av Göteborgs Stad medför det med automatik fler kontakter för de som väljer externa utförare av hemtjänst. Om den enskilde har behov och önskemål av en nischad utförare för hemtjänst finns troligen samma behov för ledsagning. Om dessa insatser ingår i valfrihetssystemet finns möjlighet att tillgodose den enskildes behov av ex. språkkompetens. Utförarperspektivet För utförare är det positivt att kunna erbjuda en större helhet för den enskilde, insatserna är kostnadseffektiva och kräver i regel mindre kringtid än hemtjänst. Ur ett utförarperspektiv kräver insatsen ledsagning en mer flexibel verksamhet då insatserna kan behöva utföras med kort varsel, vilket kan innebära svårigheter för små utförare. Konsekvenser för staden Insatsen ledsagning är en insats som, trots riktlinjer beslutade av KF, hanteras olika i stadsdelarna. Om otydligheten kvarstår finns risk för att utförare och brukare har ett gemensamt incitament av att den enskilde beviljas ledsagning i en högre omfattning än vad som motsvarar behoven. I samband med revideringen av riktlinjer och vägledning behöver insatsen ledsagning förtydligas och regler och rutiner kring ersättning för ledsagarens omkostnader behöver tas fram. I de tre stadsdelar där funktionshinderverksamheten utför beslut om ledsagning kan det få konsekvenser om de som även har hemtjänst till stora delar väljer samma externa utförare för ledsagningen som för sin hemtjänst. 61(187)

156 Ekonomiska perspektivet För de personer som är beviljade ledsagning enligt SoL men inte har hemtjänst kan det finnas ett incitament att ansöka om hemtjänst för att därmed få möjlighet att välja utförare vilket skulle kunna öka efterfrågan på hemtjänsten och därmed medföra en kostnadsökning. Att ersättningsmodellen ger ersättning för utförd tid är en förutsättning då det ofta är stor differens mellan beviljad och utförd tid gällande insatsen ledsagning. Stadsledningskontorets samlade bedömning Största fördelen med att ledsagningen ingår är att det möjliggör en bibehållen/högre kontinuitet för den enskilde. Dvs. personer som har beslut om hemtjänst och ett separat beslut om ledsagning enligt SoL kan välja samma utförare för hemtjänst och ledsagning. Då syftet är att bibehålla/öka kontinuiteten bör det inte vara möjligt att välja olika externa utförare för hemtjänst och ledsagning. De personer som enbart har beslut om ledsagning enligt SoL ingår inte i valfrihetssystemet enligt LOV för hemtjänst. Stadsledningskontoret förordar De personer som har beslut om både hemtjänst och ledsagning enligt SoL och valt en extern utförare för hemtjänst har även möjlighet att välja samma utförare för ledsagningen. Sammanfattning av vad som föreslås konkurrensutsättas Valfrihetssystemet gäller den som - oavsett ålder - beviljats bistånd enligt socialtjänstlagen i form av hemtjänst. Samtliga utförare ska kunna utföra både service och omvårdnad. Beslut om hemtjänst i Göteborgs Stad fattas huvudsakligen som rambeslut. Samtliga utförare ska enligt uppdrag utföra hemtjänst måndag till söndag mellan kl utifrån den enskildes beslut, behov och önskemål. För personer som har hemtjänst kan andra insatser enligt socialtjänstlagen och åtgärder enligt hälso- och sjukvårdslagen också vara aktuella, vilket beskrivs nedan. Enskilda kan ha både beslut om hemtjänst och matdistribution(hemlevererad matportion) enligt socialtjänstlagen. Samtliga utförare ska enligt uppdrag från handläggare utföra beställning m.m. av hemlevererad matportion enligt aktuella avtal och rutiner som gäller i Göteborgs Stad. Enskilda som har beslut om både hemtjänst och avlösning i hemmet enligt socialtjänstlagen och valt en extern utförare för hemtjänst har möjlighet att välja samma utförare för avlösningen i hemmet. Samtliga utförare ska enligt uppdrag utföra avlösning i hemmet. Enligt Göteborgs stads riktlinjer och värdighetsgarantier ska avlösning kunna ske dygnet runt, såväl vardag som helgdag och genomföras inom 48 timmar. 62(187)

157 Enskilda som har beslut om både hemtjänst och ledsagning enligt socialtjänstlagen och valt en extern utförare för hemtjänst har möjlighet att välja samma utförare för ledsagningen. Samtliga utförare ska enligt uppdrag utföra ledsagning. Samtliga utförare ska enligt uppdrag utföra hälso- och sjukvårdsåtgärder. Hälso- och sjukvårdsåtgärder delegeras eller ordineras av Göteborgs Stads legitimerade hälsooch sjukvårdspersonal till medarbetare hos den utförare som den enskilde valt för att utföra hemtjänst. För enskilda som endast har insats i form av ordinerad/delegerad hälso- och sjukvård är Göteborgs Stad hemtjänst utförare. Samtliga utförare ska på uppdrag från patientansvarig sjuksköterska ge omsorg i form av vård och omsorg i livets slut (vak) dygnet runt. Geografisk begränsning Vilket är det minsta geografiska området som en extern utförare kan välja att utföra hemtjänst i? Utredning Utgångspunkten för utredningen är att det ska finnas en reell valfrihet att välja utförare som passar den enskildes behov oavsett var i staden den enskilde bor samt den politiska viljeinriktningen att Göteborgs Stad ska främja små- och medelstora företags möjlighet att delta i upphandlingar genom att exempelvis bryta upp kontrakt i mindre delar. 6 Uppdelning i geografiska områden Inom vård och omsorg är det enligt Kammarkollegiet 7 möjligt att dela upp exempelvis hemtjänsten i olika geografiska områden för att utförare inte ska behöva förbinda sig att leverera sin tjänst till alla brukare inom kommunen. En geografisk uppdelning kan enligt samma vägledning underlätta för små och nya utförare och på detta sätt blir det möjligt för utförare att lämna in ansökan. I en studie som utfördes av Uppsala universitet 2009 på uppdrag av SKL 8 framkom att geografisk begränsning är till fördel för nya utförare som planerar att etablera sig i till ytan stora kommuner eftersom man då kan starta upp verksamhet i kundvalet inom ett mindre område. I kommuner där det fanns en möjlighet för utförarna att begränsa sig till ett visst geografiskt område, valde utförarna främst att etablera sig i de centrala delarna av kommunen. Detta leder enligt studien till att valmöjligheterna för enskilda som bor i de yttre delarna av kommunen blir färre, vilket innebär en viss nackdel. Däremot är det troligt att fler småföretag väljer att etablera sig i kommuner där de kan begränsa sig geografiskt vilket troligen innebär att det inom kommunen totalt sett blir fler utförare att välja mellan. Huruvida ett kundvalssystem bör utformas på ett sätt där det är möjligt för utförarna att begränsa sig till 6 Mål och inriktningsdokument för Göteborgs Stads budget S, Mp, V, Fi 7 Utformande av förfrågningsunderlag för upphandling enligt LOV. Vägledning från Kammarkollegiet. 2011:01 8 Kundval i hemtjänsten Erfarenheter av information och uppföljning. SKL (187)

158 vissa områden beror enligt studien på typen av kommun. I en kommun som nästan enbart består av tätort finns enligt studien inte samma behov för utförarna att kunna begränsa sig till ett område som det gör i kommuner med större yta. Stadsdelarnas utförande av hemtjänst är i dag indelade i ca 70 enheter som i huvudsak följer en geografisk indelning. Orsaken till uppdelningen i mindre enheter görs med hänsyn till ett lämpligt antal brukare och medarbetare i respektive enhet men även med hänsyn till effektivisering av transporter mm utifrån de olika stadsdelarnas geografi. Omvärldsbevakning Samtliga kommuner som stadsledningskontoret studerat närmre, förutom Uppsala, har valt att ha någon form av geografisk begränsning. Slutsats Göteborgs Stad är stor till ytan och det är därför inte rimligt att kräva att externa utförare ska kunna utföra hemtjänst hos enskilda i hela staden. Att i detta sammanhang dela upp staden i mindre geografiska enheter skulle kunna vara ett sätt att främja små- och medelstora utförare av hemtjänst. Bedömningen är därför att externa utförare bör ges möjlighet att verka i avgränsade geografiska områden i likhet med stadens egen regi. Stadsledningskontoret förordar därför att möjliggöra geografisk begränsning. Den geografiska begränsningen kan ske på olika sätt vilket beskrivs och analyseras ur olika perspektiv nedan. Den externa utföraren definierar området I Stockholm ges utförarna möjlighet att själva definiera sitt geografiska upptagningsområde. Även i Östersund finns en viss mått av att utföraren själv kan definiera sitt upptagningsområde, Brukarperspektivet Det har under utredningen framkommit synpunkter på att alternativet är positivt ur ett brukarperspektiv då utförare med hög kompetens och kvalitet har större intresse att etablera sig då man helt fritt får definiera sitt upptagningsområde. Alternativet bedöms medföra svårigheter att kommunicera ut till medborgarna vilka utförare som är valbara för respektive individ och kan därmed kräva en särskild administrativ hantering. Exempelvis är det svårt för den enskilde att på ett lättförståligt vis beskriva sitt upptagningsområden i en informationsbroschyr. Det finns en påtaglig risk att utförare väljer att inte verka i, ur utförarperspektivet, mindre attraktiva områden vilket får till konsekvens att alternativet riskerar att inte ge samtliga brukare en reell valfrihet. Utförarperspektivet Alternativet är en fördel ur ett utförarperspektiv för både mindre och större utförare. Små utförare med viss inriktning har möjlighet att välja att utföra sin verksamhet i endast den 64(187)

159 begränsade del av staden de vill verka i. Det kan exempelvis finnas intresse av att bedriva hemtjänst på gatorna i direkt anslutning till ett äldreboende som drivs av den externa utföraren vilket påtalats av både Famna och Vårdföretagarna. Slutsats Stadsledningskontoret bedömer att de negativa konsekvenser med ovanstående alternativ överväger och förordar att Göteborgs Stad definierar de geografiska områden där externa utförare kan välja att verka och därmed vara valbara för den enskilde. Staden definierar områden Vid användandet av en uppdelning i bestämda geografiska områden kan externa utförare välja att verka i en eller flera geografiska områden. Det finns ingen begränsning av antalet områden där en utförare får verka om utföraren uppfyller övriga krav i förfrågningsunderlaget. I flera av de kommuner som har geografiska områden används SCB:s nyckelkoder (NYKO). För Göteborgs del motsvaras det av basområden och är 937 stycken, vilket inte är ett realistiskt antal områden att hantera inom valfrihetssystemet. I början av utredningsarbetet definierades följande möjliga geografiska områden: 10 nuvarande stadsdelar 21 tidigare stadsdelar 30 mellanområden folkhälsoområden 96 Primärområden Därutöver har områdeschef hemtjänst och sektorschef för äldreomsorg och hälso- och sjukvård i respektive stadsdel fått ta fram ett förslag på indelning av stadsdelen i 3-5 lämpliga områden. De fem olika alternativen redovisas nedan utifrån brukarperspektiv och utförarperspektiv. Tio stadsdelar Staden delas in efter de nuvarande tio stadsdelarnas geografiska områden. Exempelvis Askim- Frölunda-Högsbo, Angered, Västra Hisingen Brukarperspektivet De geografiska benämningarna börjar bli kända av medborgarna vilket kan underlätta kommunikationen om valbara utförare. Utförare kan inte välja bort mindre attraktiva områden inom stadsdelen vilket säkerställer att samtliga brukare i en stadsdel har ett lika utbud av utförare att välja mellan. Alternativet kan innebära en begränsad vilja och möjlighet för utförare att etablera sig vilket ur ett brukarperspektiv minskar valfriheten. 65(187)

160 Utförarperspektivet Större och etablerade utförare bedöms ha möjligheter att etablera sig trots att stadsdelarnas indelning innebär stora geografiska områden och långa avstånd mellan brukare. För mindre och nystartade utförare som ex. inte önskar eller har möjlighet att använda biltransporter innebär det svårigheter att verka i stora geografiska områden. Exempelvis kan det vara svårt att utföra hemtjänst i hela Västra Göteborg inklusive södra skärgården eller på Norra Hisingen med rimliga transporttider mellan brukarna 21 tidigare stadsdelar Staden delas in i de tidigare 21 stadsdelarna. Exempelvis Högsbo, Lärjedalen, Tuve De geografiska områdena är mindre än de nuvarande 10 stadsdelarna förutom Centrum och Lundby som är de samma i båda alternativen. Brukarperspektivet De geografiska benämningarna är kända av medborgarna vilket kan underlätta kommunikationen om valbara utförare. Alternativet innebär att Södra skärgården är ett eget område med sina specifika behov utifrån transporttider m.m. vilket kan påverka utförares intresse av att vara valbar utförare i det området. Alternativet kan innebära en begränsad möjlighet och vilja för utförare att etablera sig vilket ur ett brukarperspektiv minskar valfriheten. Alternativet kan innebära att medborgare inom samma stadsdel inte får likvärdig valfrihet beroende på vilka utförare som väljer att etablera sig i vilket/vilka områden. Utförarperspektivet Större och etablerade utförare bedöms ha möjligheter att etablera sig trots att alternativet innebär några större geografiska områden och därmed risk för långa avstånd mellan brukare. För mindre och nystartade utförare som ex. inte önskar eller har möjlighet att använda biltransporter innebär det svårigheter att verka i stora geografiska områden. Exempelvis kan det vara svårt att utföra hemtjänst i hela Lärjedalen med rimliga transporttider mellan brukarna. Konsekvenser för staden Det kommunikationsarbete som sedan sammanslagningen pågår i nuvarande stadsdelar med att forma en gemensam stadsdel kan påverkas negativt om de gamla stadsdelsnamnen åter börjar användas av staden. 66(187)

161 30 mellanområden - folkhälsoområden I stadens arbete med Ett jämlikt Göteborg 9 har trettio mellanområden tagits fram. Områdena används för statistik och har främst tagits fram utifrån socioekonomisk status då hälsa är starkt förknippat med bl.a. utbildningsnivå, inkomstnivå och arbete och vice versa. Exempelvis består stadsdelen Västra Göteborg av mellanområdena Södra Västkusten, Centrala Tynnered och Södra skärgården. Stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo består av Nya Högsbo, Nya Frölunda och Stora Askim. Brukarperspektivet De geografiska benämningarna är okända för medborgarna vilket kan försvåra kommunikationen om valbara utförare. Ett alternativ blir då att använda sifferbenämningarna Alternativet innebär att Södra skärgården är ett eget område med sina specifika behov utifrån transporttider m.m. vilket kan påverka utförares intresse av att vara valbar utförare i det området. Alternativet kan innebära en begränsad möjlighet och vilja för utförare att etablera sig vilket ur ett brukarperspektiv minskar valfriheten. Alternativet kan innebära att medborgare inom samma stadsdel inte får likvärdig valfrihet beroende på vilka utförare som väljer att etablera sig i vilket/vilka områden. Utförarperspektivet Olika typer av utförare bedöms ha möjligheter att etablera sig trots att alternativet innebär några större geografiska områden och därmed risk för långa avstånd mellan brukare. För mindre och nystartade utförare som ex. inte önskar eller har möjlighet att använda biltransporter innebär det svårigheter att verka i de större geografiska områdena. Exempelvis kan det vara svårt att utföra hemtjänst i hela Övre Hisingen med rimliga transporttider mellan brukarna. Konsekvenser för staden En indelning i trettio områden är en hanterbar mängd områden att hantera administrativt, då det i snitt innebär tre områden per stadsdel. 96 primärområden Primärområde är i Göteborgs Stad en beteckning på ett underområde i en stadsdel. Områdena används för planering av kommunala verksamheter som har geografiska upptagningsområden. Sedan 2012 är antalet 96. Områdena är skapade så att de bildar naturliga grannskap med i genomsnitt invånare. Primärområdena 9 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Rapport (187)

162 används även av Boplats Göteborg. Tre exempel på indelning per stadsdel till höger. Brukarperspektivet Primärområdena har benämningar som är kända och etablerade hos medborgarna vilket underlättar vid kommuniceringen av valbara utförare. Att det kan vara lättare för utförare att etablera sig i ett mindre geografiskt område skulle kunna innebära fler utförare för brukarna att välja på. Alternativet kan innebära att medborgare inom samma stadsdel inte får likvärdig valfrihet beroende på vilka utförare som väljer att etablera sig i vilket/vilka primärområden. Möjligheten för utförare att välja att endast verka i, de för utförare, mer attraktiva primärområden innebär en risk för områden med enbart Göteborgs Stads egen regi som utförare. Vilket i sin tur skulle innebära att enskilda i dessa primärområden inte ges reell möjlighet att välja utförare. Utförarperspektivet För nya utförare kan det vara lättare att etablera sig, då de kan välja att etablera sig i ett eller flera primärområden och ha möjlighet att vid önskemål utöka geografiskt område efter hand. Det bedöms även enklare för utförarna att marknadsföra sig i ett mindre begränsat område. För stora och etablerade utförare innebär alternativet ingen nackdel då de har möjligheter att etablera sig i flera områden. Konsekvenser för staden 96 primärområden bedöms vara administrativt tungt att hantera då det i snitt innebär 9-10 områden per stadsdel. 35 områden Utredningsledaren gav områdeschef hemtjänst och sektorschef för äldreomsorg och hälso- och sjukvård i respektive stadsdel i uppdrag att ta fram ett förslag på indelning av respektive stadsdel i tre till fem lämpliga områden. Indelningen skulle utgå från chefernas professionella bedömning av rimligheten för en extern utförare att ta emot uppdrag och utföra hemtjänst för enskilda inom hela det geografiska området. Resultatet blev 34 stycken områden. Till vissa delar samstämmer dessa områden med de 30 st. sk. folkhälsoområdena. Utredningsledaren har därefter gjort ett par justeringar vilket resulterat i 35 områden. Förslagen på benämningarna är ett utkast. 68(187)

163 Angered Förslag på benämning Primärområden som ingår 1 Bergum/Gunnilse Bergum, Gunnilse 2 Angereds Centrum/Rannebergen Angereds Centrum, Rannebergen 3 Lövgärdet/Gårdsten Lövgärdet, Gårdstensberget, Agnesberg 4 Hammarkullen/Hjällbo Hjällbo, Eriksbo, Linnarhult, Hammarkullen Östra Göteborg Förslag på benämning Primärområden som ingår 5 Gamlestan/Kviberg/Utby Gamlestaden, Utby 6 Kortedala Norra Kortedala, Södra Kortedala 7 Bergsjön Västra Bergsjön, Östra Bergsjön Örgryte-Härlanda Förslag på benämning Primärområden som ingår 8 Kallebäck/Skår och Bö/Kärralund Kallebäck, Skår, Kärralund 69(187)

164 9 Torpa/ Strömmensberg, Kålltorp/Bagaregården och Björkekärr Björkekärr, Kålltorp, Torpa, Härlanda, Bagaregården 10 Lunden och Olskroken Lunden, Överås, Olskroken, Redbergslid Centrum Förslag på benämning Primärområden som ingår 11 Johanneberg/Lorensberg Johanneberg, Landala, Lorensberg 12 Krokslätt Krokslätt 13 Innerstaden Vasastaden, Inom vallgraven 14 Guldheden Guldheden 15 Heden Heden, Stampen Majorna-Linné Förslag på benämning Primärområden som ingår 16 Stigbergstorget Masthugget, Stigberget, Majorna 17 Mariaplan Sanna, Kungsladugård 18 Linné Olivedal, Haga, Annedal, Änggården 70(187)

165 Askim-Frölunda-Högsbo Förslag på benämning Primärområden som ingår 19 Askim Askim, Hovås, Billdal 20 Frölunda Tofta, Ruddalen, Järnbrott, Frölunda torg 21 Högsbo Kaverös, Flatås, Högsbohöjd, Högsbotorp, Högsbo Västra Göteborg Förslag på benämning Primärområden som ingår 22 Södra Skärgården/Långedrag/Fiskebäck Södra Skärgården, Långedrag, Fiskebäck 23 Grimmered/Hagen Grimmered, Hagen 24 Önnered/Näset Önnered, Näset 25 Smycke/Beryll Bratthammar, Guldringen, Skattegården 26 Opal Ängås, Kannebäck, Grevegården 71(187)

166 Västra Hisingen Förslag på benämning Primärområden som ingår 27 Torslanda Björlanda, Nolered, Hjuvik, Arendal 28 Södra Biskopsgården Södra Biskopsgården, Jättesten 29 Norra Biskopsgården Norra Biskopsgården, Svartedalen, Länsmansgården Lundby Förslag på benämning Primärområden som ingår 30 Slättadamm/Kärrdalen Slättadamm, Kärrdalen 31 Centrala Lundby Kyrkbyn, Rambergstaden, Kvillebäcken 32 Nora Älvstranden Eriksberg, Lindholmen Norra Hisingen 72(187)

167 Förslag på benämning Primärområden som ingår 33 Backa Backa, Skogome, Skälltorp, Brunnsbo 34 Kärra/Rödbo/Säve Kärra, Rödbo, Säve 35 Tuve Tuve Brukarperspektivet Förslagen till benämningar är i de flesta fall kända för medborgarna underlättar kommunikationen om valbara utförare. Alternativet innebär att Södra skärgården inte är ett eget område vilket kan öka möjligheten till fler valbara utförare i det området. Alternativet kan innebära en begränsad möjlighet och vilja för utförare att etablera sig vilket ur ett brukarperspektiv minskar valfriheten. Alternativet kan innebära att medborgare inom samma stadsdel inte får likvärdig valfrihet beroende på vilka utförare som väljer att etablera sig i vilket/vilka områden. Utförarperspektivet Olika typer av utförare bedöms ha möjligheter att etablera sig trots att alternativet innebär några större geografiska områden och därmed risk för långa avstånd mellan brukare. För mindre och nystartade utförare som ex. inte önskar eller har möjlighet att använda biltransporter innebär det svårigheter att verka i de större geografiska områdena. Exempelvis kan det vara svårt att utföra hemtjänst i hela Kärra/Rödbo/Säve med rimliga transporttider mellan brukarna. Konsekvenser för staden En indelning i trettiofem områden är en hanterbar mängd områden att hantera administrativt, då det i snitt innebär tre-fyra områden per stadsdel. Stadsledningskontorets samlade bedömning Stadsledningskontoret förordar en geografisk begränsning av staden som är mindre än dagens tio stadsdelar för att möjliggöra att brukarna har en reell möjlighet att välja olika typer av utförare inom valfrihetssystemet i Göteborgs Stad. När små utförare ska starta upp verksamhet är små geografiska områden en möjliggörare likaså för de som vill bedriva verksamhet i direkt anslutning till ex. ett äldreboende. Alternativet med stadens 96 primärområden bedöms har flera fördelar men bedöms vara för administrativt tungt och riskerar primärområden utan reell möjlighet till val av utförare. 73(187)

168 Alternativen med 21 till 35 områden bedöms därför vara det mest lämpliga. I alternativen med 21 respektive 30 områden är Södra skärgården ett eget område. I övrigt är det liknade fördelar och nackdelar med de tre alternativen ur både brukar- och utförarperspektiv. Oavsett vilket alternativ som väljs är det av vikt att identifiera om det över tid finns områden utan extern utförare. Om så är fallet bör en orsaksanalys göras och förslag till revideringar i förfrågningsunderlaget arbetas fram. Stadsledningskontoret förordar alternativet med 35 områden som utgår från ansvariga chefers bedömning av förutsättningar för att utförare ska kunna bedriva verksamhet inom hela det geografiska området, då det bedöms vara det alternativ med minst risk för område utan reell valfrihet för medborgaren. Stadsledningskontoret förordar Externa utförare kan välja att utföra hemtjänst i hela Göteborgs stad eller begränsa sin verksamhet till ett eller flera av 35 geografiska områden. Utökning av geografiskt område ska anmälas senast den 15:de i månaden för att börja gälla den 1:a i kommande månad. Exempel; anmälan om utökat geografiskt område som görs den 14 april börjar gälla den 1 maj. Minskning av geografiskt område anmäls senast den 15:de i månaden för att börja gälla den 1:a i nästnästa månad. Exempel; anmälan om minskat geografiskt område som görs den 14 april börjar gälla den 1 juni. Minskning av geografiskt område innebär att enskilda som bor i det geografiska område som utföraren minskar måste välja en ny utförare. Kapacitetstak Ska Göteborgs Stads valfrihetssystem inom hemtjänst möjliggöra kapacitetstak? Utredning Utgångspunkten för utredningen är att det ska finnas en reell valfrihet att välja utförare som passar den enskildes behov oavsett var i staden den enskilde bor samt den politiska viljeinriktningen att Göteborgs Stad ska främja små och medelstora företags möjlighet att delta i upphandlingar genom att exempelvis bryta upp kontrakt i mindre delar. 10 Proposition (2008/09:29) 11 medger att kommunen kan ställa krav på leverantören gällande skyldighet att ta uppdrag eller att ta emot alla brukare som väljer leverantören samt den enskilde invånarens rätt att välja om. Kommunen bör i kravspecifikationen reglera leverantörens skyldighet att ta emot alla uppdrag, så länge det inryms i eventuellt kapacitetstak. 10 Mål och inriktningsdokument för Göteborgs Stads budget S, Mp, V, Fi 11 Proposition 2008/09:29 Lag om valfrihetssystem 74(187)

169 Enligt en undersökning som SKL genomförde uppgav 70 procent (av totalt 29 kommuner i undersökningen) att deras utförare har möjlighet att sätta ett kapacitetstak för sin verksamhet. Kapacitetstaket innebär att utförarna får sätta en gräns för hur många hemtjänsttimmar de kan utföra under en viss tidsperiod. Utförarna är dock alltid tvungna att genomföra insatser åt redan befintliga brukare även om omsorgsbehovet förändras, vilket kan medföra att utföraren går över sitt kapacitetstak för antal hemtjänsttimmar. Utförare kan ansöka om att höja eller sänka sitt kapacitetstak. När utförare med kapacitetstak når taket tas de bort från sammanställning över valbara utförare. Enligt ovan nämnda rapport från SKL:s har några kommuner uppgett att systemet kan bli omständligt eftersom en del utförare regelbundet ansökt om att få ändra sitt kapacitetstak. Detta har bland annat berott på att det inte funnits några system eller rutiner för att bevaka vilka utförare som nått sitt kapacitetstak eller inte. Utförare som väljer att inte ha kapacitetstak måste ta emot alla potentiella brukare. Enligt samma rapport kan det ställa till problem för utförare som har svårt att anställa nya medarbetare med kort varsel eller som inte vill låta företaget växa. För att säkra omsorgen kring den enskilde bör kommunen ställa krav på utförarna gällande så kallade oförutsedda behov. Det betyder att utförarna ska tillgodose den enskildes oförutsedda, utökade behov i väntan på ett biståndsbeslut. Sådana oförutsedda behov kan uppstå vid t.ex. akut sjukdom eller olycksfall och ska utföras även om en utförare nått sitt eventuella kapacitetstak. 13 Omvärldsbevakning Samtliga kommuner som stadsledningskontoret studerat närmre, förutom Borås, har valt att erbjuda utförarna att sätta ett kapacitetstak. I de flesta kommunerna får kapacitetstaket sättas helt fritt medan utförare i två kommuner som lägst får ha kapacitetstak på 160 respektive 300 timmar i månaden. I en av kommunerna är möjligheten att ändra kapacitetstak begränsat till 2 ggr/år. Ett par kommuner har valt att förtydliga att kapacitetstaket avser beviljade hemtjänsttimmar enligt socialtjänstlagen och timmar för delegerad/ordinerad hälso- och sjukvård. I en kommun tydliggörs i förfrågningsunderlaget utförarens skyldighet att skriftligt meddela då kapacitetstaket är nått och när utföraren åter kan ta nya brukare. I Stockholm erbjuds utförarna att sätta kapacitetstak per stadsdel. I oktober 2016 var 130 utförare godkända och av dem hade 25 procent angivit kapacitetstak totalt eller per stadsdel. Endast sex utförare (4 procent) hade satt ett kapacitetstak som understeg 1000 timmar/månad. 12 Kundval i hemtjänsten Erfarenheter av information och uppföljning. SKL Kravspecifikation för upphandling av hemtjänst, Vägledning från Konkurrensverket 2 (2014) 75(187)

170 Stadsledningskontoret bedömning Texten nedan är till stora delar hämtad från de slutsatser SKL 14 dragit. Brukarperspektivet Sett utifrån brukarnas perspektiv så leder kapacitetstak ibland till att valmöjligheterna begränsas eftersom alla utförare inte alltid finns tillgängliga. Å andra sidan skapar kapacitetstak möjligheter för utförarna att exempelvis kunna erbjuda en verksamhet med hög personalkontinuitet, vilket många brukare ser som det viktigaste när de väljer utförare. Om kapacitetstak ger fler utförare möjligheter att bedriva hemtjänst ger det i sin tur medborgarna en högre grad av valfrihet. Utförarperspektivet Göteborgs Stad ska främja små och medelstora företags möjlighet att delta i upphandlingar. Enligt Svensk näringsliv ska små företag ha mellan 10 och 49 anställda. Deras årliga omsättning ska dessutom understiga 10 miljoner euro eller ha en balansomslutning som inte överstiger 10 miljoner euro. För utförarna är det framförallt positivt med kapacitetstak eftersom utförare då kan styra verksamhetens omfattning när det gäller både antalet anställda och arbetsbelastning. Konsekvenser för staden Kapacitetstak leder till en ökad administration eftersom den föreslagna stadengemensamma enheten måste behandla anmälningar om förändrat kapacitetstak från utförarna. Det är dock möjligt att begränsa hur ofta en utförare kan ändra sitt kapacitetstak. Staden behöver bevaka vilka utförare som är valbara för brukarna och uppdatera informationen utefter vilka utförare som nått taket eller inte. Om staden ska möjliggöra för utförarna att sätta kapacitetstak är det viktigt att det finns ett lätthanterligt system för att ha koll på när utförare når sitt kapacitetstak samt vilka utförare som är valbara när den enskilde ska välja. Att informationen är korrekt är viktigt både för handläggare och brukare. I avsnittet kring möjligheten att ställa krav på medarbetares rätt till heltidsanställningar är förslaget att i förfrågningsunderlaget koppla kravet på en andel heltidstjänster till en viss verksamhetsvolym. Om staden även ger utförare möjlighet att sätta kapacitetstak finns en viss risk att utförare som inte vill erbjuda medarbetare heltidstjänster sätter ett kapacitetstak strax under den definierade volymen för krav på heltidstjänster. Ekonomiska perspektivet Eventuella kostnader för ett enkelt och lätthanterligt system för att administrativt hantera information i förhållande till kapacitetstak. 14 Kundval i hemtjänsten Erfarenheter av information och uppföljning. SKL (187)

171 Stadsledningskontorets samlade bedömning Den politiska viljan att minimera antalet medarbetare med ofrivillig deltid skulle kunna påverkas av utförares möjlighet att sätta ett kapacitetstak. Om Göteborgs stad väljer att erbjuda möjligheten för utförare att definiera ett kapacitetstak är det därför viktigt att efter ca tre år utvärdera om den möjligheten har fått oönskade effekter på medarbetarnas arbetsvillkor. Stadsledningskontorets samlade bedömning är att externa utförare ska få möjlighet att sätta ett kapacitetstak som lägst är brukartimmar per månad. Motiveringen är att det möjliggör för små utförare att delta i konkurrensutsättningen. Förändring av ökat/minskat kapacitetstaket bör begränsas till maximalt två gånger per år och utförare. För att möjliggöra kapacitetstak i kombination med 35 geografiska områden (enligt förslag) bör kapacitetstaket endast gälla totala kapaciteten per utförare utan hänsyn till geografiskt område. Stadsledningskontoret förordar Utförare kan ange ett kapacitetstak. Kapacitetstak anges i antal timmar per månad. Taket får inte vara lägre än timmar/månad. Taket begränsar hur många beviljade timmar enligt Socialtjänstlagen samt uppdrag på delegerad/ordinerad hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen som utföraren har möjlighet att utföra under en månad. Utföraren ska ta emot alla uppdrag, så länge det inryms i eventuellt kapacitetstak. Utföraren ska genomföra insatser åt redan befintliga brukare även om behovet förändras, vilket kan medföra att utföraren går över sitt kapacitetstak. Sänkning av kapacitetstak innebär att utföraren inte kan få uppdrag för nya brukare förrän utförarens uppdrag i antal timmar understigit angivet kapacitetstak. Den enskilde kan aldrig tvingas byta utförare mot sin vilja för att utföraren vill sänka sitt kapacitetstak. Utföraren ska skriftligt meddela då kapacitetstaket är nått och när utföraren åter kan ta nya brukare. Utföraren kan anmäla om att höja eller sänka sitt kapacitetstak under kontraktstiden, dock maximalt två gånger per år. Vid anmälan om kapacitetstak eller ändring av kapacitetstak gäller följande: Anmälan om kapacitetstak eller höjning/sänkning av kapacitetstak ska ha inkommit senast den 15:e i månaden för att börja gälla den 1:a i kommande månad. Exempel; anmälan om utökat kapacitetstak som görs den 14 april börjar gälla den 1 maj. Ickevalsalternativ Vilket ickevalsalternativ ska gälla i Göteborgs valfrihetssystem för hemtjänst? Utredning I 9 kap. 2 LOV anges att för den enskilde som inte väljer utförare ska den upphandlande myndigheten tillhandahålla ett så kallat ickevalsalternativ. 77(187)

172 Valet av utförare är en möjlighet för den enskilde. Den som inte vill välja ska kunna avstå. Den enskilde ska i dessa situationer bli hänvisad till det ickevalsalternativ som staden bestämt i förväg. I Socialstyrelsens rapport framkommer att i det hos de svarande kommunerna är ca 16 procent som inte väljer utförare medan det i en annan rapport 16 framkommer att omkring 10 procent inte gör något aktivt val. Vilka orsaker som kan ligga bakom ickevalen har inte efterfrågats. Därmed ingår både de som inte vill och de som inte kan välja utförare. Hur fördelningen ser ut mellan dessa grupper är inte känt. I samma rapport framgår att kommunerna inte gör någon åtskillnad mellan brukare som inte kan välja och de som inte vill välja utförare. I Göteborgs Stad har ca personer hemtjänst. Om man utgår från att göteborgare väljer utförare i motsvarande omfattning skulle det innebära ca personer som inte gör ett aktivt val. Information och stöd till dem som inte vill eller kan välja utförare I 9 kap. 1 LOV anges att den upphandlande myndigheten till enskilda ska lämna information om samtliga utförare som myndigheten tecknat kontrakt med inom ramen för valfrihetssystemet. Informationen ska enligt samma bestämmelse vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. I 9 kap. 2 LOV anges att för den enskilde som inte väljer utförare ska den upphandlande myndigheten tillhandahålla ett ickevals-alternativ. Ansvarig handläggare har ett ansvar att vägleda den enskilde vid val av utförare, men har inte möjlighet att rekommendera en utförare. I förarbetena till 9 kap. 1 LOV anges bland annat följande; För att kunna välja krävs att den enskilde ges möjlighet att göra rationella val utifrån egna behov och preferenser. Detta kräver tillgänglig och jämförbar information om valalternativen. Vidare måste biståndshandläggaren förhålla sig konkurrensneutral i förhållande till de utförare som finns i valfrihetssystemet, inklusive egenregiverksamheten. Information av intresse kan vara till exempel särskild kompetensinriktning, att det finns personal som talar andra språk än svenska, öppettider och tillgänglighet (prop. 2008/09:29 Lag om valfrihetssystem, s. 90 och 96). Införande av en valfrihetsmodell innebär förändrade roller för både brukare och handläggare. Socialstyrelsen har i en rapport 17 tydliggjort de svårigheter valfrihetssystem kan innebära för äldre De äldre förväntas uppträda som kunder på en marknad och göra aktiva och rationella val av utförare. Enligt Hjalmarsson är många äldre förhindrade att ta denna roll på grund av nedsatt allmäntillstånd och har därmed begränsade förutsättningar att göra rationella val. Många av de äldre upplever det också som svårt att ta till sig den information som ges och önskar att de kunde få hjälp att välja. Hjalmarssons slutsats är att de äldre förväntas göra ett val om något de inte har kännedom om, under stor tidspress, i en svår livssituation. 15 Stimulansbidrag LOV. Delrapport Socialstyrelsen Stimulansbidrag LOV Slutrapport Socialstyrelsen Kommunal eller enskild regi, spelar det någon roll? en jämförelse av utförare av vård och omsorg om äldre, Socialstyrelsen (187)

173 Konkurrensverket 18 framhåller i sin rapport ett gott exempel för att underlätta val av utförare i samband med vårdplanering som innebär att handläggaren efter två veckor kontaktar den enskilde för att säkerställa att den enskilde är nöjd med valet av utförare eller det ickeval som tilldelats och samt om den enskilde önskar göra ett omval. För personer som inte själva har förmågan välja utförare gäller i första hand handläggarens ordinarie arbetssätt gällande anmälan om behov av legal företrädare (god man/förvaltare) och ombud. Ett valfrihetssystem ger enligt Socialstyrelsen 19 mer makt och inflytande till de brukare som har förutsättningar att fatta egna beslut och agera som kunder på omsorgsmarknaden. Denna målgrupp bedöms även vara hjälpt av en e-tjänst för att göra omval. Vid införande av valfrihetssystemet i Göteborg finns ambition om att öka möjligheten för en större del av målgruppen att göra aktiva val av utförare. För att det ska bli möjligt kommer det vara av vikt att staden ställer krav på utförare att lämna relevant information som underlag den enskilde kan få tillgång till relevant information om Göteborgs Stads egen regi samt godkända utförare på ett enkelt och tillgänglighetsanpassat sätt att en jämförelsetjänst tas fram där även resultatet från UH (stadens egen modell, Utvärdering Hemtjänst) används så snart statistikunderlag finns för externa utförare. tydliggöra handläggarens roll så att den enskilde kan få relevant vägledning i val och omval av utförare utifrån individuella behov och önskemål ta fram en checklista för vilken information som handläggaren ska ge den enskilde tydliggöra Kontaktcenters roll kring information om valfrihetssystemet och vilka utförare som den enskilde kan välja mellan utifrån adress. (Kontaktcenter ska dock inte vägleda den enskilde i valet då de uppgifter om den enskildes behov och önskemål som behövs för att kunna vägleda bedöms vara känsliga uppgifter som ansvarig handläggare bör hantera utifrån socialtjänstsekretessen) Socialstyrelsen 20 och Konkurrensverket 21 har undersökt vilken information som äldre efterfrågas för att kunna välja utförare, vilket är en viktig kunskapskälla i det fortsatta arbetet kring information och kommunikation gällande stadens valfrihetssystem. Ickeval För de personer som trots insatserna ovan inte kan eller vill välja ska det finnas ett ickevalsalternativ. 18 Kommunernas valfrihetssystem med fokus på hemtjänst. Slutrapport. Konkurrensverket, Rapport 2013:1 19 Valfrihetssystem ur ett befolknings- och patientperspektiv Slutredovisning, Socialstyrelsen, Vad vill äldre veta? En sammanställning av studier om äldres val inom äldreomsorgen, Socialstyrelsen Kommunernas valfrihetssystem med fokus på hemtjänst Slutrapport, Konkurrensverket 2013:1 79(187)

174 Enligt lagens förarbeten 22 ska den upphandlande myndigheten stödja, underlätta för och uppmuntra den enskilde att välja leverantör i ett valfrihetssystem. Med hänsyn till att valet är svårt att göra och det finns människor som inte vill eller kan välja anser regeringen att kommunen och landstingen ska tillhandahålla ett s.k. ickevalsalternativ. Ickevalsalternativet ska vara ett kvalitativt fullgott alternativ. Den upphandlande myndigheten ska i förväg bestämma vad som gäller om den enskilde inte väljer. Den upphandlande myndighetens handläggare får inte slumpvis välja bland de leverantörer som tecknat avtal med den upphandlande myndigheten... Regeringen delar flertalet remissinstansers åsikt att kommuner och landsting själva måste avgöra vad ickevalsalternativet ska vara. Det går i lagstiftning inte att ange vad ickevalet ska vara eftersom förutsättningarna för de olika tjänsterna som kan ingå i ett valfrihetssystem varierar För vissa typer av tjänster kan den upphandlande myndighetens egenregiverksamhet vara det bästa ickevalsalternativet, eftersom huvudansvaret för verksamheten trots allt ligger på myndigheten. Ett annat förfarande kan vara att den upphandlande myndigheten anvisar någon av de utförare som finns i valfrihetssystemet i en i förväg uppställd turordning, vilket innebär att samtliga utförare behandlas lika. Den upphandlande myndigheten kan också upphandla ett ickevalsalternativ enligt LOU, eftersom LOU och LOV kan finnas i samma system Det är viktigt att ickevalsalternativet är konkurrensneutralt mellan de leverantörer som tecknat avtal med den upphandlande myndigheten enligt lagen om valfrihetssystem. Det är också viktigt att den enskilde får information om ickevalsalternativet och vilken leverantör den enskilde kommer att få. Enligt Konkurrensverkets remissvar hade de inget att invända mot förslaget att den enskilde ska erbjudas ett ickevalsalternativ men framhåller att det bör ställas krav på att myndigheten på ett tydligt och välmotiverat sätt redovisar hur ickevalsalternativet utses. Konkurrensverket avstyrkte förslagen om att utse egenregin eller en enligt LOU upphandlad entreprenör till ickevalsalternativ. Det förstnämnda förslaget skulle innebära betydande konkurrensfördelar för egenregin, vilket riskerar leda till att mångfalden och konkurrensen på marknaden begränsas. I Konkurrensverkets rapport lämnar verket ett antal åtgärdsförslag, För att öka konkurrensneutraliteten och etableringsmöjligheten för externa utförare anser Konkurrensverket att ickevalsalternativet ska vara turordning. Socialstyrelsen konstaterar i sin slutrapport följande; De allra flesta brukare klarar av att göra sitt val på egen hand. De som saknar beslutsförmåga uppges vanligen ha en anhörig eller närstående som bistår i valet. I annat fall kan en god man eller förvaltare finnas med i bilden. Om även sådana saknas, så är kommunens ickevalsalternativ den vanligaste lösningen. Det kan diskuteras om det också är den bästa lösningen, särskilt med tanke på att vården och omsorgen i möjligaste mån bör vara individanpassad. Personer som saknar beslutsförmåga kan ha särskilda behov som kanske hanteras bäst av en utförare med speciell kompetens. Enligt 22 Prop. 2008/09:29. Lag om valfrihetssystem. 23 Kommunernas valfrihetssystem med fokus på hemtjänst Slutrapport, Konkurrensverket 2013:1 24 Stimulansbidrag LOV Slutrapport (187)

175 samma rapport konstaterar Socialstyrelsen Vid nedsatt beslutsförmåga tillämpas vanligen kommunens ickevals-alternativ om ingen kan bistå den enskilde i valet av utförare. Ickevalsalternativen utgår inte från individens behov utan från den ordning som gäller i kommunen om någon avstår från att välja utförare. Med hänsyn till att vården och omsorgen i möjligaste mån bör vara individanpassad, så är Socialstyrelsens bedömning att det bör övervägas om inte val utanför kommunens ickevals-ordning i sådana fall bör vara möjligt. Avgörande i valet skulle i så fall vara vilken utförare som bäst kan tillgodose brukarens behov och inte vilken utförare som står på tur. Omvärldsbevakning För att kartlägga ickevalsalternativen gick Konkurrensverket 25 år 2012 igenom 146 kommuners förfrågningsunderlag för valfrihetssystem inom hemtjänst. I de 146 kommunerna var det vanligast att ha egenregin som ickevalsalternativ. Andelen kommuner som fördelar icke-valet till egenregin hade minskat mellan åren 2010 och 2012, från 61 procent till 54 procent. Under samma period hade turordningslistor blivit allt vanligare. Andelen kommuner som fördelar icke-valet via turordning har ökat från 28 procent till 38 procent. I sex av 146 kommuner var målsättningen att övergå till turordning när valfrihetssystemet är igång. Ytterligare tre kommuner hade som målsättning att övergå till turordning efter det första eller andra året, under villkoren att det måste finnas minst en godkänd extern utförare. Stockholms stad har tydliggjort att ickevalsalternativet även ska ta emot akuta beställningar och utföra dessa insatser. Med akuta insatser avses insatser som behöver påbörjas omgående innan den enskilde valt utförare eller när vald utförare inte kan påbörja insatsen/insatserna omgående. Då situationen inte längre är akut ska biståndshandläggaren se till att den enskilde ges möjlighet att välja utförare av hemtjänst. Kommunen som ickevalsalternativ Av de kommuner som omvärldsbevakningen omfattar har följande kommuner valt kommunen som icke-val; Västerås, Partille, Jönköping, Sundsvall, Borås. Stockholm har nyligen övergått till kommunens egenregi som ickeval. Majoriteten av alla kommuner med valfrihetssystem inom hemtjänsten har egenregiverksamheten som ickevalsalternativ. De flesta externa utförare som Konkurrensverket har intervjuat 26 upplever att egenregin som det enda alternativet vid brukarnas ickeval är ett inträdeshinder. Det upplevs särskilt som ett hinder i samband med nyetablering. Ickevalsalternativet är därför särskilt viktigt för nya utförare. Konkurrensverket anser att kommuner som tillämpar egenregi som ickeval bör överväga att införa turordning. Detta skulle fungera som ett sätt att öka förutsättningarna för etablering av externa utförare. Det skulle dessutom öka konkurrensneutraliteten. 25 Konkurrensverkets rapport 2013:1 26 Kommunernas valfrihetssystem med fokus på hemtjänst. Slutrapport. Konkurrensverket, Rapport 2013:1 81(187)

176 Vid dialog med ansvariga för frågan på SKL framkommer att den egna regin som icke-val inte anses som tillräckligt konkurrensneutralt mellan egen regi och externa utförare Brukarperspektivet Staden har kunskap om att den egna verksamheten med kompetens för uppdraget och har en kvalitet där ca 81 procent av brukarna är ganska eller mycket nöjda och vid en uppstart av valfrihetssystemet kan det anses vara en trygghet för de som inte väljer utförare. Stadens egenregi har kunskap och erfarenhet av att bemöta och stödja beslutsoförmögna personer vilket skulle bemöta Socialstyrelsens farhågor kring de som inte väljer. Staden har även en stor organisationen som är flexibel och uppbyggd för att snabbt ställa om för nya brukare/förändrade behov. Utförarperspektivet Alternativet anses inte vara konkurrensneutralt då det försämrar möjligheten för externa utförare att få nya brukare. Enligt Konkurrensverket är det viktigast för externa utförare att vara ickevalsalternativ vid nyetablering. Både Famna och Vårdföretagarna påtalar vikten av att Göteborgs Stad inte väljer att ha stadens egenregi som ickeval, då det starkt påverkar viljan att etablera sig som utförare i Göteborg. Turordningsschema Av de kommuner som omvärldsbevakningen omfattar har följande kommuner valt att låta egen regi och externa utförare vara icke-val utefter en specificerad turordning; Uppsala, Örebro, Umeå, Mölndal, Östersund, Alingsås. I Örebro och Umeå är det valfritt för externa utförare att delta. Konkurrensverket har kartlagt 55 kommuner med turordningssystem vilken visar på brister i kommunernas information om systemen samt en stor variation i de tidsintervall som gäller för tilldelning. Det finns modeller av turordningssystem där utförarna roterar efter varje ickeval och upp till fasta perioder om sex månader. För att kunna säkerställa att utföraren har en stabilitet och har kompetens och möjlighet att vara ickevalsalternativ finns exempel på kommuner som ställer krav på hur länge en utförare ska ha utfört hemtjänst i kommunen för att få delta i turordningen för ickeval. Konkurrenstverket rekommenderar kommuner som har ett turordningsschema för ickeval att: Säkerställ tydlig och tillgänglig information om hur turordningssystemet fungerar för såväl utförare som brukare. Tillämpa korta tidsperioder i turordningslistan för att underlätta etablering av potentiella utförare. Ge plats för nya utförare genom att med jämna intervall uppdatera turordningslistan. Brukarperspektivet Vid uppstart av valfrihetssystemet kan utförare som uppfyller kompetenskrav m.m. starta upp nya verksamheter, vilket medför en uppbyggandsfas. Det finns även en osäkerhet gällande 82(187)

177 externa utförares kvalitet och kompetens kring exempelvis de mest sjuka äldre även om de godkänns som utförare. Om ickevalet ska utgöras av en turordning bör det därför ställas krav på att utföraren utfört hemtjänst i staden eller någon av kranskommunerna under en viss period dessförinnan. Utförarperspektivet Alternativet med turordning anses vara konkurrensneutralt och förbättrar möjligheten för externa utförare att få nya brukare. Stadens val av ickevalsalternativ kan vara avgörande för viljan att starta verksamhet i Göteborg. Konsekvenser för staden Den administrativa hanteringen av ett turordningsschema kräver ett IT-stöd utifrån valbara utförare inom aktuellt geografiskt område som inte nått upp till kapacitetstaket. Om det inte ställs krav på att samtliga utförare ingår i turordningsschemat kan det uppfattas som en konkurrensfördel gentemot den egna regin som inte kan välja bort att delta och därmed måste ha en större beredskap för att ta emot nya brukare Övriga ickevalsalternativ. Utöver ovan nämnda finns det kommuner som har andra alternativ. Exempelvis har Linköping upphandlad utförare enligt LOU som ickevalsalternativ. I landet fanns det vid Konkurrensverkets genomgång två kommuner som väljer ickeval utifrån den utförare som fått bäst resultat utifrån kvalitetsuppföljningen. Turordningssystemet bygger på två förutsättningar. För det första måste utföraren redan ha ett minsta antal brukare. För det andra ska en viss andel av dessa brukare delta i kvalitetsuppföljningen. Skälet till detta är att den enskildes svar ska förbli konfidentiellt i det samlade resultatet. Konkurrensverket noterar i sin slutrapport 27 att utförare med för få brukare inte kan delta i ett sådant turordningssystem, eftersom det är konstruerat utifrån att utföraren måste uppnå en viss volym. Två kommuner tillämpade enligt samma genomgång ickevalet enligt två huvudprinciper: kapacitet och närhet. Det innebär att ickevalet hamnar hos den utförare som befinner sig närmast brukaren och har kapacitet att utföra tjänsten. Stadsledningskontorets samlade bedömning Utifrån konkurrensneutralitet borde samtliga utförare vara ickevalsalternativ och hänsyn till små utförare skulle kunna tas genom möjligheten att sätta ett kapacitetstak. Utifrån ett brukarperspektiv, med fokus på de mest sjuka äldre, och kravet på att ickevalsalternativet ska vara ett kvalitativt fullgott alternativ är bedömningen att det under en uppstart av valfrihetssystemet borde vara egenregin som är ickevalsalternativ. Under de exempelvis tre 27 Kommunernas valfrihetssystem med fokus på hemtjänst. Slutrapport. Konkurrensverket, Rapport 2013:1 83(187)

178 första åren med valfrihetssystem skapas då möjlighet att utreda och arbeta fram ett ickevalsalternativ utifrån både kvalitetsaspekter, individuella behov och konkurrensneutralitet. Bedömningen är att liksom Stockholms stad tydliggöra att ickevalsalternativet även ska ta emot akuta beställningar och utföra dessa insatser. Göteborgs Stads egen regi är ickevalsalternativet år Inför år 2021 kommer nytt ställningstagande gällande ickevalsalternativet att tas av kommunfullmäktige. Egenregin ansvarar även för att utföra akuta uppdrag för nya brukare. Med akuta insatser avses insatser som behöver påbörjas omgående innan den enskilde valt utförare eller när vald utförare inte kan påbörja insatsen/insatserna omgående. Då situationen inte längre är akut ska handläggaren se till att den enskilde ges möjlighet att välja utförare av hemtjänst. Handläggaren ska fråga den enskilde om hen är nöjd med sitt val av utförare, alternativt det ickeval som hen tilldelats, eller om den enskilde vill göra ett omval av utförare. Handläggaren ska ställa frågan för att säkerställa att den enskilde är nöjd med sin utförare, eller om den enskilde vill välja annan utförare. Frågan ska ställas i samband med handläggarens utvärdering av hemtjänst, UH. Stadsledningskontoret förordar Göteborgs Stads egen regi är ickevalsalternativet år Handläggaren ska fråga den enskilde om hen är nöjd med sitt val av utförare, alternativt det ickeval som hen tilldelats, eller om den enskilde vill göra ett omval av utförare. Handläggaren ska ställa frågan för att säkerställa att den enskilde är nöjd med sin utförare, eller om den enskilde vill välja annan utförare. Frågan ska ställas i samband med handläggarens utvärdering av hemtjänst, UH. Värdighetsgarantier Ska det finnas någon reglering i förfrågningsunderlaget gällande stadens beslutade värdighetsgarantier? Utredning Göteborgs stads värdighetsgarantier inom hemtjänst Göteborgs stad har beslutat om fem värdighetsgarantier som gäller hemtjänst: Vi garanterar att planeringen för hur din hjälp och ditt stöd ska utföras görs tillsammans med dig eller med person som företräder dig. Planeringen ska vara klar inom två veckor från det att din hjälp påbörjats. Har du annat modersmål än svenska garanterar vi att din plan översätts om du så önskar. Vi garanterar att medarbetare som besöker dig i ditt hem visar sin tjänstelegitimation när de presenterar sig. 84(187)

179 Vi garanterar att vi tar kontakt med dig så fort vi vet om vi inte kan komma inom överenskommen tid. Vi garanterar att vi tar kontakt med dig i förväg om en ny medarbetare ska ge dig stöd och hjälp. Vi garanterar avgiftsfri och individuellt anpassad avlösning i hemmet efter biståndsbeslut. När du meddelar att du behöver avlösning ska du kunna få det senast inom 48 timmar. (Vi behöver två vardagar för att planera.) Uppföljning av värdighetsgarantier I ärendet till kommunfullmäktige, diarienummer 1133/11, som gäller värdighetsgarantierna är uppföljningen av garantierna reglerade. Uppföljningen ska ske kontinuerligt för att de ska kunna utvecklas och förbättras. Den sker årligen och ur tre perspektiv; Hur väl verksamheterna uppfyllt det som anges i värdighetsgarantierna Om värdighetsgarantierna bidragit till att utveckla verksamhetens kvalitet samt om värdighetsgarantierna är tydliga, uppföljningsbara och kända. Stadsledningskontoret, som ansvarar för att uppföljningen av värdighetsgarantier genomförs, genomförde första gången (2015) uppföljningen vid två tillfällen (UR 1 och UR 3). Vid första tillfället (UR 1) följdes resultatet av antal synpunkter från brukare och anhöriga och antal avvikelser från medarbetare, vilka åtgärder stadsdelsnämnderna vidtagit utifrån synpunkter och avvikelser samt stadsdelsnämndens analys av varför värdighetsgarantin inte uppfyllts upp. Uppföljning av efterlevnad av värdighetsgarantierna förutsätter en väl fungerande synpunktsoch avvikelsehantering. Flera av stadsdelsnämnderna skriver i sina rapporter att synpunktshanteringen är ett förbättringsarbete både när det gäller system och arbetssätt. Stadsdelsnämnderna har redovisat att de främsta anledningarna till att brister i efterlevnad av värdighetsgarantierna beror på bristande rutiner och riktlinjer samt brister i information och kommunikation. I UR följde stadsledningskontoret upp utifrån om garantierna bidragit till att utveckla verksamhetens kvalitet samt om garantierna är tydliga, uppföljningsbara och kända. Stadsledningskontoret kunde konstatera att stora kommunikationssatsningar genomförts. Trots detta är inte värdighetsgarantierna tillräckligt kända för brukare och anhöriga. Stadsledningskontoret ansåg att foldern om värdighetsgarantier behövde omarbetas och förtydliga vilken verksamhet värdighetsgarantierna riktar sig till, samt att verksamheten behövde överväga om det finns alternativa sätt att informera brukare och anhöriga. Uppföljning av värdighetsgarantierna på brukarnivå kan bland annat ske genom nationella brukarundersökningen, den nya modellen för uppföljning av hemtjänst (UH) samt mätning av andel genomförandeplaner i Treserva. Stadsledningskontoret bedömde att det var för tidigt att följa upp hur värdighetsgarantierna påverkar verksamhetens kvalitets- och måluppföljning. 85(187)

180 Vidare bedömde stadsledningskontoret att det är viktigt att nämnderna arbetar vidare med förankring och efterlevnad av de nu gällande värdighetsgarantier och att inga förändringar bör göras i nuläget. Lagstiftning Den 1 januari 2011 infördes en nationell värdegrund i socialtjänstlagen (SoL). Den nya bestämmelsen i 5 kap. 4 innebär att socialtjänstens insatser för äldre personer ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Med värdigt liv avses rätt till: privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, individanpassning, delaktighet, insatser av god kvalitet och gott bemötande. I regeringens proposition Värdigt liv i äldreomsorgen 2009/10:116 framgår att regeringens bedömning är att en lokal värdighetsgaranti kan vara ett betydelsefullt verktyg att tillämpa inom äldreomsorgen. Garantin bör vara en konkret beskrivning av vad äldre personer, deras anhöriga och övriga kommuninvånare kan förvänta sig av de tjänster som kommunen erbjuder. Värdighetsgarantier är en del i äldreomsorgens kvalitetsarbete i Göteborgs Stad. Genom att ta fram värdighetsgarantier för äldreomsorgens insatser med fokus på vad som är viktigt för äldre kommer äldres perspektiv i fokus. När äldreomsorgen utgår från vad som kan utlovas i ett brukarperspektiv kan det bli styrande för verksamhetens synsätt, arbetssätt och resultatorientering. Det är viktigt att skilja mellan värdighetsgarantier och vad som är visioner, mål, och indikatorer. Värdighetsgarantier riktar sig tydligt mot den äldre med äldreomsorg och preciserar nivån för omsorgens utförande. Kommunerna har getts möjlighet att ansöka om prestationsersättning för att utforma lokala värdighetsgarantier. Enligt Socialstyrelsens vägledning 28 för att utforma värdighetsgarantier ska kommunerna i arbetet med att utforma lokala garantier granska, men också ta ställning till, vad som görs i äldreomsorgen och vad man vill uppnå i form av kvalitets- och servicenivåer utifrån den nationella värdegrunden. Garantierna ska utformas som en konkret utfästelse till kommuninvånaren och också ge ett tydligt mervärde utöver rättigheter enligt gällande lagstiftning. I regeringens proposition Värdigt liv i äldreomsorgen 2009/10:116 framgår vidare att de lokala värdighetsgarantierna bör kunna tillämpas av såväl kommunen som enskild verksamhet. Omvärldsbevakning Stadsledningskontoret har valt ut tolv kommuner som referenskommuner. En genomgång har gjorts i dessa kommuners förfrågningsunderlag för att se om och hur de har reglerat värdighetsgarantierna. Tre olika sätt utkristalliseras: Under särskild rubrik ex. värdegrund och värdighetsgaranti beskriva kommunens värdighetsgarantier och vilka krav som ställs på utföraren. Under rubrik ex. kvalitetskrav hänvisa till bilaga som anger värdighetsgarantierna 28 Socialstyrelsens vägledning för att utforma värdighetsgarantier, artikelnummer (187)

181 Beskrivning av värdegrund och kommunens värdighetsgarantier under särskild rubrik där man också skriver att man markerar ordet garanti under respektive kvalitetskrav i förfrågningsunderlaget. Stadsledningskontorets bedömning I regeringens proposition Värdigt liv i äldreomsorgen 2009/10:116 framgår att de lokala värdighetsgarantierna bör kunna tillämpas av såväl kommunen som enskild verksamhet. Göteborgs stad har beslutat om fem värdighetsgarantier som gäller hemtjänst: Vi garanterar att planeringen för hur din hjälp och ditt stöd ska utföras görs tillsammans med dig eller med person som företräder dig. Planeringen ska vara klar inom två veckor från det att din hjälp påbörjats. Har du annat modersmål än svenska garanterar vi att din plan översätts om du så önskar. Vi garanterar att medarbetare som besöker dig i ditt hem visar sin tjänstelegitimation när de presenterar sig. Vi garanterar att vi tar kontakt med dig så fort vi vet om vi inte kan komma inom överenskommen tid. Vi garanterar att vi tar kontakt med dig i förväg om en ny medarbetare ska ge dig stöd och hjälp. Vi garanterar avgiftsfri och individuellt anpassad avlösning i hemmet efter biståndsbeslut. När du meddelar att du behöver avlösning ska du kunna få det senast inom 48 timmar. (Vi behöver två vardagar för att planera.) Stadsledningskontoret tolkar förarbeten till lagstiftningen till värdighetsgarantier att de har som avsikt att gälla på befolkningsnivå. Stadsledningskontoret bedömer därmed att Göteborgs stads värdighetsgarantier ska gälla hemtjänst oavsett egen regi eller externa utförare. Stadsledningskontoret förordar Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen gäller alla kommuner och verksamheter som utför äldreomsorg enligt socialtjänstlagen Samtliga utförare ska följa den nationella värdegrunden och Göteborg stads värdighetsgarantier. Uppföljningen av värdighetsgarantierna behöver därmed ingå i uppföljning av tjänstens utförande. Förslag på formulering av krav avseende värdighetsgarantier: Utförarens ska bedriva ett aktivt värdegrundsarbete. Värdegrundsarbetet ska spegla den nationella värdegrunden i 5 kap 4 socialtjänstlagen. Utföraren är skyldig att följa Göteborg stads värdighetsgarantier. Värdighetsgarantier uttrycker såväl individens rättigheter som utförarens skyldigheter, som avser hemtjänsten. 87(187)

182 Anhöriganställning Hur ska anhöriganställningar regleras i förfrågningsunderlag inom ramen för valfrihetssystemet? Utredning Definition Enligt Socialstyrelsens termbank är definitionen av en anhöriganställning: en anhörigvårdare som är anställd av utföraren. Det är oftast så att den enskilde och den anställde delar hushåll, men det kan också vara så att den anställde är den enskildes barn eller andra släktingar t.ex. en bror, en syster, sonhustru, kusinbarn. Utredningen behandlar anhöriganställning/objektanställning, vilket innebär att en person anställs för att utföra hemtjänstinsatser enbart hos en person. Även i dessa fall kan det vara en släkting eller annan närstående som anställs. Det kan också vara en person som har särskilda språkliga och kulturella kunskaper som den enskilde efterfrågar. Göteborg Enligt gällande riktlinje för äldreomsorgen i Göteborgs Stad står följande skrivet angående anhöriganställningar. Enligt det regelverk för hemvårdsbidrag som gällde före september 2005, kunde den som hade rätt till hemvårdsbidrag i högre vårdnivåer begära att en anhörig, som utförde vården, i stället skulle anställas av kommunen. Kopplingen mellan bidrag och anställning av anhörig finns inte kvar i nu gällande regelverk. Den enskilde har inte rätt att bestämma hur ett behov skall tillgodoses. Det är inte heller en rättighet att bli anställd som anhörigvårdare. Som alltid har den enskilde dock rätt att framställa sin begäran, få den behandlad och få möjlighet att överklaga ett beslut han/hon inte är nöjd med. Om en person har ett konstaterat behov av bistånd måste handläggaren även ta ställning till hur behoven skall tillgodoses. Om handläggaren bedömer att behoven kan tillgodoses genom den ordinarie organisationen eller ser någon annan lösning som tillgodoser biståndsbehovet, kan den enskilde inte kräva en speciell utformning eller att en anhörig skall anställas. Det kan dock finnas tillfällen när det inte är möjligt att uppnå tillräcklig kvalitet på biståndet utan att gå utanför den ordinarie organisationen. När det finns behov av personal med särskilda förutsättningar och kompetenser kan det i vissa fall vara lämpligt att anställa en anhörig för vårduppgifter hos sin närstående. Anställningsfrågan är då ändå en fråga om ett personaladministrativt beslut, inte ett bistånd. Om en anställning avser endast uppgifter hos en närstående kan den under vissa förutsättningar göras som en objektanställning/pan-anställning. Kommunen blir arbetsgivare med de skyldigheter som detta medför och skall därför på sedvanligt sätt ta ställning till den arbetssökandes lämplighet. 88(187)

183 Det är viktigt att de olika aktörerna inom verksamheten (t ex biståndshandläggare/ socialsekreterare och hemtjänstutförare) samverkar för att klarlägga vad som är möjligt i den ordinarie organisationen och vad som kräver särskilda arrangemang. Antal personer där hemtjänsten utförs av anhöriganställda i Göteborgs Stad < 65 år > 65 år Orsaker till anhöriganställningar De vanligaste bakomliggande orsakerna till tillämpning av anhöriganställningar är: Språk och möjlighet till kommunikation på modersmålet. Hemtjänsten kan inte tillgodose den enskilde specifika behov av trygghet, kontinuitet etc. Den enskilde behöver tillsyn under stora delar av dygnet. Beviljade timmar/brukare- jämfört med antal beviljade timmar/brukare utförda av anhöriganställd < 65 år beviljade timmar/mån > 65 år beviljade timmar/mån < 65 år beviljade timmar/mån utförd av anhöriganställd > 65 år beviljade timmar/mån utförd av anhöriganställd 89(187)

184 Andel av beviljade timmar som utförs av anhöriganställd 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% < 65 år > 65 år Hemvårdsbidrag I Göteborg finns dessutom hemvårdsbidrag. I Göteborgs stads regler för hemvårdbidrag prövas och beviljas hemvårdbidraget enligt kap 4 2 Socialtjänstlagen, inom ramen för kommunens generellt inriktade sociala verksamhet. Hemvårdsbidrag är ett kommunalt bidrag som fastställts av Göteborgs kommunfullmäktige. Hemvårdsbidrag kan utgå till person som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring och som vårdas av anhöriga i hemmet. Som anhörig i detta sammanhang räknas även vänner och grannar. I Göteborg finns ca 1600 personer som erhåller hemvårdsbidrag. Det kan finnas incitament att ansöka om hemtjänst och en vän/anhörig blir anställd av en extern utförare när hemtjänsten konkurrensutsätts. Omvärldsbevakning Vid genomgång av referenskommunernas förfrågningsunderlag framkommer att flera kommuner inte tillåter anhöriganställningar. Vid utvidgad omvärldsbevakning visar det sig att inte heller Stockholm och flera andra kommunerna runt Stockholmsområdet, t.ex. Järfälla, Täby, Upplands-Väsby och Solna inte tillåter anhöriganställningar. Vid kontakt med Södertälje framkom att när LOV infördes inom hemtjänsten 2012 upplevde Södertälje ett ökande antal biståndsbedömda timmar och därmed kostnader. Analysen som gjordes med anledning av de ökande kostnaderna visade att hemtjänstföretag i Södertälje bedrivit en offensiv marknadsföring genom uppsökande verksamhet. Det ledde till att kommunen gjorde förändringar i förfrågningsunderlaget som endast tillät marknadsföring i skriftlig form. Resultatet i Södertälje var att antalet vårdtimmar som köptes från privata vårdbolag ökade, från nästan , till nästan inom loppet av ungefär ett halvår. Men kommunens egen hemtjänst minskade inte i samma utsträckning. Det kom att kosta kommunen mellan 50 och 60 miljoner kronor mer per år. En tydlig tendens var också att antalet anhöriga som anställts i nystartade privata vårdbolag hade blivit fler. I elva granskade 90(187)

185 vårdbolag var var fjärde anställd anhörig. Eftersom hemtjänsttimmarna beviljas av kommunen pekade det här på att det fanns ett stort dolt vårdbehov i kommunen och att många människor vårdat anhöriga utan att få betalt. Detta ledde till att Södertälje beslutade att inte längre tillåta anhöriganställningar. Syftet var att komma till rätta med den höga andelen outbildade och på så vis höja kvaliteten inom hemtjänsten. En liknande utveckling skedde i Örebro. Det står att läsa på Örebros hemsida att Örebro har valt att förändra förfrågningsunderlaget och har från och med hösten 2016 exkluderat möjligheten för utföraren att anställa anhöriga till burkaren. Även Stockholm har valt att från 2016 ta bort möjligheten till anhöriganställningar. Anledningen till Stockholms beslut var att inte kvaliteten kunde garanteras inom hemtjänsten. Vid granskning av anhörig- och objektanställningar visade det sig att det var medarbetare som saknade adekvat utbildning och hade bristande kunskaper i svenska språket. De arbetade ofta ensamma och träffade inte ledningen och kollegor. Dokumentationen av både planeringen och genomförandet av arbetet var ofta bristfälligt. Det framkom också att anhörig- och objektanställda ofta arbetade veckans alla dagar året runt. Arbetstidslagen följdes således inte. Det finns kommuner som tillåter anhöriganställningar och en del av dem reglerar när anhöriganställning är tillämpbart. Alingsås tillåter att vid särskilda/synnerliga skäl kan utföraren anställa en anhörig, det gäller när hjälp/stöd inte kan ges av omvårdnadspersonal. Skulle en sådan anställning bli aktuell ska samråd alltid ske med beställaren innan anställning sker. Partilles förfrågningsunderlag står följande anställer utföraren anhörig för att utföra uppdrag gäller samma krav för uppdraget som vid anställning av icke anhörig. Det finns också kommuner som inte väljer att reglera dessa anställningar. Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontorets bedömning är att exkludera sådana anställningar som innebär att medarbetaren endast är anställd för att utföra uppdrag hos sin närstående. Detta för att undvika liknande scenario som beskrivs i utredningen. Vidare är stadsledningskontorets bedömning att anställd hos utföraren som också är anhörig behöver regleras i förfrågningsunderlaget. En reglering sker genom att stadsledningskontoret har ställt omfattande och höga krav i förfrågningsunderlaget, exempelvis på medarbetarnas kompetens, kraven på tjänstens utförande samt Göteborgs Stads rätt att följa upp förfrågningsunderlag på det sätt som staden bedömer vara nödvändigt. Ansvarig kontraktsoch uppföljningsenhet kommer att samarbeta med kunskapscentrum mot organiserad brottslighet, både när det gäller att godkänna utförare och när det gäller att följa upp utförare. Brukarperspektivet Ur ett brukarperspektiv skulle det kunna vara värdeskapande att erbjuda den enskilde möjligheten till att dennes anhörig kan få anställning, t.ex. genom att den anhörige talar samma språk, utövar samma religion eller har samma kultur. Det finns emellertid en risk för att anhöriganställningar kan leda till en osund beroendesällning mellan den enskilde och dennes anhörig. När det gäller beroendeförhållandet gör stadsledningskontoret bedömningen att det kan finnas en risk för att den enskilde inte klagar på en insats som inte fungerar som den ska 91(187)

186 om den utförs av en anhörig. En annan risk är att den enskilde och den anhörige kan bli ekonomiskt beroende av varandra och att det inte bidrar till det arbetssätt som är kravställt i förfrågningsunderlaget. Utförarperspektivet Det är viktigt att alla som är anställda inom hemtjänsten har samma rättigheter när det gäller bland annat semester, raster, utbildning och vila, och att det ställs samma krav på alla utförare. Vidare är bedömningen är att det är svårt att kunna garantera kvaliteten när det gäller anhöriganställningar. Kompetens i utförandet av hemtjänst, t.ex. utifrån funktion, utbildning samt nationella föreskrifter om specifika metoder etc ska säkerställas av utföraren. Kommunen har det yttersta ansvaret och ansvarar för uppföljningen av utförarnas verksamhet. Konsekvenser för staden De brukare som idag har hemvårdsbidrag, beräknas vara ca personer. Det kan finnas incitament att ansöka om hemtjänst om det är möjligt att en anhörig, vän eller granne blir PAN-anställd av en extern utförare. Ekonomiska perspektivet Flera kommuners förfrågningsunderlag beskriver att de inte valt att konkurrensutsätta anhöriganställningar i hemtjänsten. I en del kommuner har kostnaderna ökat kraftigt då inte anhöriganställningar reglerats i förfrågningsunderlaget i samband med införande av valfrihetssystem av hemtjänst. Stadsledningskontoret förordar Om det finns anställd hos utföraren som också är anhörig till någon av utförarens brukare gäller samma krav i förfrågningsunderlaget som för övriga medarbetare. Anställning, då en medarbetare anställs för att enbart arbeta hos en specifik brukare, får inte förekomma. Egenvård Vilka krav gällande egenvård ska ställas på utförarna vid införandet av valfrihetssystemet i Göteborgs Stad? Utredning Med egenvård menas i detta sammanhang en hälso- och sjukvårdsåtgärd som en legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en person själv kan utföra eller utför med hjälp av någon annan. Vid egenvård ska Socialstyrelsen föreskrifter, om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6), följas. Den egenvård som den enskilde utför själv, eller med hjälp av någon annan räknas inte som hälso- och sjukvård och omfattas därför inte av hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Däremot är hälso- och sjukvårdens bedömning, planering och uppföljning att betrakta som hälso- och sjukvård. 92(187)

187 Individuell bedömning Det går inte att säga generellt vilka åtgärder som utgör egenvård. Det beror på omständigheterna i varje enskilt fall. Bedömningen ska göras i samråd med berörd person, utifrån dennes fysiska och psykiska hälsa samt med hänsyn till hens livssituation i övrigt. Det innebär att resultatet beror på om berörd person har förutsättningar att själv klara av att utföra egenvården på ett säkert sätt, eller om personen kan instruera någon att hjälpa till. Om personen inte själv kan ansvara för egenvården beror resultatet av bedömningen på hur stödet och hjälpen ser ut. Det kan vara egenvård om åtgärden kan utföras på ett säkert sätt av någon annan t.ex. en närstående eller medarbetare. Samråd Den enskilde kan behöva praktisk hjälp för att utföra egenvården. I så fall ska den som gör bedömningen först samråda med den som ska hjälpa till med hänsyn till reglerna om sekretess och tystnadsplikt. Det kan vara en närstående, socialtjänsten eller en ansvarig befattningshavare hos en annan aktör. Samrådet är till för att bedömningen ska bli så korrekt som möjligt. Ansökan om bistånd I vissa fall kan berörd person behöva ansöka om en insats från socialtjänsten för att få hjälp med att utföra egenvården. Det är den enskilde själv som ansöker om insatser enligt SoL. Medan personen väntar på ett beslut ligger ansvaret för åtgärden kvar på hälso- och sjukvården. Om den enskilde beviljas hjälp med sin egenvård ingår det i den omvårdnad som ska ges enligt SoL. Om personen redan är beviljad en insats kan åtgärden i vissa fall rymmas inom insatsen. Då ska den aktuella åtgärden överlämnas på ett säkert sätt så att berörd person inte riskerar att vara utan stöd. Beslut om egenvård Om den enskilde behöver hjälp med sin egenvård och det inte finns en aktuell egenvårdsbedömning, kan verksamheten tillsammans med den enskilde kontakta den som har gjort tidigare egenvårdsbedömningen för att få en ny bedömning och planering. Egenvårdsbedömningen och planeringen ska vara dokumenterad. Planeringen ska också föras till personakten eller motsvarande inom socialtjänsten med hänsyn till reglerna om sekretess och tystnadsplikt. Är åtgärden bedömd som egenvård är det inte hälso- och sjukvård utan kan vara en del av socialtjänsten. Planering av egenvård Av planeringen av egenvården ska det framgå 1. vilken åtgärd som har bedömts som egenvård, 2. om personen själv eller med hjälp av någon annan ska utföra egenvården, 3. hur information och instruktioner till de som ska utföra den egenvården ska ges, 93(187)

188 4. vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas, om berörd person har drabbats av eller har utsatts för risk att drabbas av skada eller sjukdom i samband med egenvården, 5. vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas, om personens situation förändras, 6. hur och när bedömningen av egenvården ska följas upp och 7. när en omprövning av bedömningen av egenvården ska göras. Rutiner och arbetssätt Det är viktigt att verksamheter inom socialtjänsten har bra rutiner och arbetsätt för hur medarbetare på ett säkert sätt hjälper barn och vuxna med egenvård. Göteborgs Stad I Göteborgs Stads kvalitetsledningssystem finns egenvårdsprocessen beskriven inom ramen för välfärdens processer som är beskrivningar av arbetssätten i stadens kärnverksamheter. Omvärldsbevakning Omvärldsbevakning har genomförts via genomgång av förfrågningsunderlag från Alingsås, Borås, Jönköping, Mölndal, Partille, Stockholm, Sundsvall, Uppsala, Umeå, Västerås, Örebro och Östersund. Alingsås, Sundsvall, Stockholm och Västerås har tagit med krav gällande egenvård i sina förfrågningsunderlag medan övriga kommuner inte ställt några krav inom området. Stadsledningskontorets bedömning Utifrån krav i gällande föreskrifter är bedömningen att krav på följsamhet till Socialstyrelsens föreskrifter om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6) ska finnas med i förfrågningsunderlaget. Stadsledningskontoret förordar Om den enskilde själv tar ansvar men behöver praktisk hjälp med någon hälso- och sjukvårdsuppgift kan den, efter beslut av ansvarig legitimerad hälso- och sjukvårdpersonal och i samråd med den enskilde, utföras som egenvård. Utföraren ska ha kunskap om Socialstyrelsens föreskrifter gällande bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6). Utföraren ska ha rutiner och arbetsätt för hur medarbetarna på ett säkert sätt hjälper den enskilde med egenvård. Munhälsobedömningar Ska Göteborgs Stad ställa krav på att utföraren uppmärksammar när den enskilde har rätt till särskilt tandvårdsstöd? 94(187)

189 Utredning Enligt Västra Götalandsregler om särskilt tandvårdstöd ska personer som är berättigade till uppsökande munhälsobedömning identifieras av kommunala intygsutfärdare och ges intyg om N-tandvård (nödvändig tandvård) redan från och med 1 januari det år de fyller 20 år. Rätt till uppsökande Munhälsobedömning har personer som: 1. Bor i särskilt boende med tillsyn större delen av dygnet och där förbättringsutsikten bedöms vara liten. Här avses personer med ett varaktigt behov av vård och omsorg och som kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar för enligt HSL (1982:763) 18 1st. Det är personens behov av omvårdnad som avgör rätten till Särskilt Tandvårdsstöd. 2. Bor i eget boende med mycket hög grad av service och omsorg under dygnet och som vårdas av hemtjänst eller hemsjukvård. Här avses personer med små förbättringsutsikter därför berörs inte de med enbart behov av dagliga injektioner eller omläggningar, inte heller de med tillfälligt behov av sjukvård efter sjukhusvistelse. Det är personens behov av omvårdnad som avgör rätten till Särskilt Tandvårdsstöd. 3. Har beslut om insatser enligt LSS, lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. 4. Får stöd och hjälp av anhörig med anledning av begåvningshandikapp, psykiskt eller fysiskt funktionshinder eller svår kronisk sjukdom. Här avses även personer med begränsad verklighetsuppfattning på grund av långvarigt och allvarligt psykiskt funktionshinder såsom vid psykossjukdom. Det är personens behov av omvårdnad som avgör rätten till Särskilt Tandvårdsstöd. Munhälsobedömning Munhälsobedömning är en förenklad kontroll av munhåla, tänder och tandersättningar. Bedömningen utförs av legitimerad tandhygienist eller legitimerad tandläkare i personens hem eller i det särskilda boendet. Behovet av munhygieninsatser bedöms med utgångspunkt från vad patienten eller medarbetare kan klara av. Vid varje munhälsobedömning ska ansvarig vårdpersonal finnas med för att ge information om den boendes allmäntillstånd och speciella problem samt för att ta emot de individuella instruktioner som ges. Utbildning i allmän munhälsovård för vårdpersonal ingår också som en viktig del i regionens uppsökande verksamhet. 95(187)

190 Vårdenheternas ansvar Den vårdpersonal som har det huvudsakliga ansvaret för berättigade personer enligt ovan, ska se till att var och en av dessa får ett intyg om N-tandvård samt årligen erbjuds en munhälsobedömning utan kostnad. De som har tackat nej till munhälsobedömning ska tillfrågas på nytt varje år. Svaren ska registreras på boendenivå i Västra Götalandsregionens dataregister via Intygsbeställningen. Intygsutfärdare I Göteborgs stad är det stadsdelarnas handläggare som utfärdar intyg efter att behovet identifierats av utförarna. Samverkan Västra Götalandsregionen har vid dialogmöte med Göteborgs Stad redogjort för statistik avseende den uppsökande tandvården. Statistiken visar att 1,75 procent av befolkningen 20 år och äldre i Västra Götaland har fått tandvårdsintyg. Sveriges kommuner och landstings (SKL) mål är att 2,3 procent av befolkningen 20 år och äldre ska ha tandvårdsintyg. I Göteborgs Stad är det 1,35 procent av befolkningen 20 år och äldre som har tandvårdintyg. Västra Götalandsregionen har uppmanat Göteborgs Stad att vara aktivare med att identifiera personer som har rätt till särskilt tandvårdsstöd och erbjuda dessa personer munhälsobedömning. Omvärldsbevakning Omvärldsbevakning har genomförts via genomgång av förfrågningsunderlag från Alingsås, Borås, Jönköping, Mölndal, Partille, Stockholm, Sundsvall, Uppsala, Umeå, Västerås, Örebro och Östersund. Sundsvall, Stockholm och Östersund har tagit med krav gällande särskilt tandvårdsstöd och munhälsobedömningar i sina förfrågningsunderlag medan övriga kommuner inte ställt några krav inom området. Stadsledningskontorets bedömning Utifrån Västra Götalands regler om särskilt tandvårdsstöd samt att Västra Götalandsregionen bedömer att det finns flera som tillhör målgruppen än som idag identifieras är stadsledningskontorets bedömning att krav ska ställas på utförarna att uppmärksamma när den enskilde har rätt till särskilt tandvårdsstöd och erbjuda den enskilde munvårdsbedömning. Stadsledningskontoret förordar Stadsledningskontoret förordar att krav kring särskilt tandvårdstöd och munhälsobedömningar ställs på utförare. Utföraren ska se till att Västra Götalands regler för särskilt tandvårdsstöd är kända hos medarbetarna. Om behov av munhälsobedömning uppstår ska den enskildes handläggare meddelas för utfärdande av intyg. 96(187)

191 Kontaktpersonalen eller annan medarbetare ska finnas med när munhälsobedömningen sker för att ta del av instruktioner och kunna hjälpa den enskilde som har behov av hjälp och stöd med den dagliga munvården. Utföraren ska erbjuda omsorgspersonalen utbildning i munhälsovård. God man och förvaltare Ska medarbetare eller personer i ledande ställning hos utförarna tillåtas ha uppdrag som god man eller förvaltare till utförarens brukare? Utredning Godmanskap är ett uppdrag som innebär att den gode mannen utför uppgifter för någons räkning. Uppdraget är viktigt eftersom tanken med det är att alla i Sverige ska få lika rätt oavsett förmåga. Den som har fått en god man eller förvaltare kallas huvudman. Den gode mannen kan hjälpa sin huvudman. Men det räcker inte alltid med en god man för att hjälpa en person på ett bra sätt. Om någon inte kan ta hand om sig själv eller sin egendom, kan tingsrätten anordna en förvaltare. Den som har förvaltare måste, alltid eller i vissa fall, ha förvaltarens samtycke för att ingå avtal eller rättshandla på andra sätt. En förvaltare råder alltså ensam över den egendom som omfattas av förvaltarskapet. En god man eller en förvaltare har ett uppdrag som kan bestå av en, två eller tre olika delar. Uppdraget delas in i delarna: Bevaka rättigheter Förvalta egendom Sörja för person Personer som på grund av sjukdom, psykisk funktionsnedsättning, försvagat hälsotillstånd eller likande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person kan få en god man. När det gäller sjukdom, måste det vara en sjukdom som påverkar personens möjlighet att fatta beslut i ekonomiska eller juridiska frågor. Hjälpbehovet måste också vara kopplat till minst en av de tre delarna av godmanskapet. Överförmyndarnämnden har tillsyn över de gode män och förvaltare som finns i kommunen. Den som utses till god man eller förvaltare ska vara en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig person. Omvärldsbevakning Omvärldsbevakning har genomförts via genomgång av förfrågningsunderlag från Alingsås, Borås, Jönköping, Mölndal, Partille, Stockholm, Sundsvall, Uppsala, Umeå, Västerås, Örebro och Östersund. Det är få av kommunerna som reglerat godmanskap och förvaltarskap i förhållande till 97(187)

192 utförarna uppdrag. Endast Partille och Sundsvall har krav inom området med i sina förfrågningsunderlag. Stadsledningskontorets bedömning En huvudman är i stor beroendeställning till sin gode man eller förvaltare. Stadsledningskontorets bedömning är att det inte är lämpligt att medarbetare eller personer i ledande ställning hos utförare inom valfrihetssystemet är god man eller förvaltare för de brukare som utföraren ger hemtjänst till. Stadsledningskontoret förordar Utförarens medarbetare eller personer i ledande ställning ska inte ha uppdrag som god man eller förvaltare för enskilda de utför hemtjänst åt. Nationella minoriteter och finskt förvaltningsområde Hur ska Göteborgs Stads ansvar som finskt förvaltningsområde samt nationella minoriteter hanteras i förhållande till valfrihetssystemet? Utredning Lagstiftning Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk Från1 januari 2010 började ny lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk att gälla. Lagen innehåller bestämmelser om nationella minoriteter, nationella minoritetsspråk, förvaltningsområden och rätten att använda minoritetsspråk hos förvaltningsmyndigheter och domstolar samt bestämmelser om vissa skyldigheter inom vissa verksamheter, exempelvis äldreomsorg. Lagen innehåller också bestämmelser om uppföljning av tillämpningen av lagen. Sveriges nationella minoriteter är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Socialtjänstlagen I 5 kap. 6 SoL anges att kommunen ska verka för att det finns tillgång till medarbetare med kunskaper i finska, meänkieli eller samiska där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor. Rätten att använda minoritetsspråk hos myndigheter Utanför ett förvaltningsområde har enskilda rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska vid muntliga och skriftliga kontakter i förvaltningsmyndigheters ärenden i vilka den enskilda är part eller ställföreträdare för part, om ärendet kan handläggas av personal som behärskar minoritetsspråket. 98(187)

193 Inom ett förvaltningsområde har enskilda rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med en förvaltningsmyndighet vars geografiska verksamhetsområde helt eller delvis sammanfaller med minoritetsspråkets förvaltningsområde. Detta gäller i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part, om ärendet har anknytning till förvaltningsområdet. Om den enskilde använder finska, meänkieli eller samiska i ett sådant ärende, är myndigheten skyldig att ge muntligt svar på samma språk. Enskilda som saknar juridiskt biträde har dessutom rätt att på begäran få en skriftlig översättning av beslut och beslutsmotivering i ärendet på finska, meänkieli respektive samiska. Myndigheten ska även i övrigt sträva efter att bemöta de enskilda på dessa språk. Äldres rätt till service och omvårdnad på minoritetsspråk Utanför ett förvaltningsområde ska en kommun erbjuda hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen om det finns tillgång till medarbetare som är kunnig i finska, meänkieli respektive samiska. Inom ett förvaltningsområde ska en kommun erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av medarbetare som behärskar finska, meänkieli respektive samiska. Göteborgs stad är ett finskt förvaltningsområde Göteborg ingår sedan 1 februari 2011 i förvaltningsområdet för finska språket. På stadsledningskontoret finns, på enheten för mänskliga rättigheter, en planeringsledare med ansvar för finskt förvaltningsområde. Inom äldreomsorgen finns en processledare anställd som ska serva hela staden. Staden har en hemsida för finskt förvaltningsområde och en handlingsplan är beslutad av kommunstyrelsen (dnr 1033/13). Nationella minoriteter och valfrihets system enligt LOV Myndighetsutövning Enskildas rätt att använda meänkieli och samiska i sina muntliga och skriftliga kontakter med förvaltningsmyndigheters ärenden i vilka den enskilda är part eller ställföreträdare för part, om ärendet kan handläggas av personal som behärskar minoritetsspråket. I blanketten för att ansöka om hemtjänst finns följande formulering och möjlighet att ange önskemål Äldreomsorg på finska, samiska eller meänkieli Göteborgs Stad ingår sedan 1 februari 2011 som förvaltningsområde för det finska språket. Det innebär att vi erbjuder äldreomsorg på finska, helt eller delvis. Göteborgs stad ska erbjuda äldreomsorg, helt eller delvis på samiska eller meänkieli, om det finns tillgång till personal som kan dessa språk. 99(187)

194 Ja, jag önskar finskspråkig äldreomsorg Ja, jag är intresserad av äldreomsorg på samiska Ja, jag är intresserad av äldreomsorg på meänkieli Enligt processledaren för äldreomsorg och planeringsledaren för finskt förvaltningsområde är det viktigt att fånga upp att enskilda vill ha äldreomsorgen på finska redan i ansökningsskedet. Detta underlättar inför verkställighet. Eftersom det inte finns något formkrav på hur ansökan kan göras är det viktigt att frågan ställs även i en muntlig ansökan. Finskt förvaltningsområde i ett LOV system Myndighet Sverigefinnar som bor i Göteborg har rätt att använda sitt modersmål i sina muntliga och skriftliga kontakter med myndigheten. Om enskilda invånare väljer att använda finska är myndigheten skyldig att ge muntligt och vid behov skriftligt svar på finska. Utförandet Verksamheten ska verka för att det anställs medarbetare med kunskaper i finska. Sverigefinnar som bor inom det finska förvaltningsområdet har rätt att få sin äldreomsorg helt eller delvis på finska. Omvärldsbevakning Det finns en webbplats, om nationella minoriteter som handhas av Sametinget. Där anges att det finns 59 som är kommuner som finska förvaltningsområde. Stadsledningskontoret har valt ut nio kommuner som ingår i finskt förvaltningsområde och samtidigt har LOV. Av dessa kravställer en av kommunerna att samtliga utförare ska kunna kommunicera på finska om detta efterfrågas. Några av kommunerna anger i förfrågningsunderlaget att det är möjligt att profilera sig och tydligt framhålla olika inriktningar eller kompetenser som kan erbjudas. Någon kommun har i sitt förfrågningsunderlag skrivit att man är finskt förvaltningsområde och att utföraren kan välja att vara en utförare som vid efterfrågan helt eller delvis kan ge stödet på bland annat finska. Stadsledningskontoret har inventerat vilka företag som verkar i kommuner som har en geografisk närhet med Göteborg. Den vanligaste profileringen är just språk- och kulturkompetens. Två företag profilerar sig mot just finska. Kartläggning Nedan anges antalet sverigefinländare i Göteborg per ålderskategori. Uppgifterna är hämtade från Statistiska centralbyrån december Någon uppgift om hur många personer av dessa som har hemtjänst finns inte att få. 100(187)

195 Ålder Antalet sverigefinländare i Göteborg år år år år 41 Uppgifterna finns nedbrutna på i vilka stadsdelar dessa personer bor. När det gäller första generationens sverigefinländare som bor flest i Angered och Norra Hisingen. Stadsledningskontorets bedömning Inom bedömningen är utförandet av hemtjänsten aktuellt, alltså att verksamheten ska verka för att det anställs medarbetare med kunskaper i finska. Sverigefinnar som bor inom det finska förvaltningsområdet har rätt att få sin äldreomsorg helt eller delvis på finska. En kommun kan erbjuda hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen om det finns tillgång till medarbetare som är kunnig i finska, meänkieli respektive samiska. Det är vikigt att fånga upp den enskildes vilja redan under ansökningstillfället för att underlätta inför rätt verkställighet. Detta gäller oavsett om staden har valfrihetssystem enligt LOV. Det bör i förfrågningsunderlaget framgå att Göteborgs Stad är ett finskt förvaltningsområde och en kort beskrivning om vad det innebär, samt en länk till avsnittet på stadens hemsida. Eventuellt kan man även skriva om övriga nationella minoriteter, men det bedöms inte nödvändigt då detta redan framgår av lagstiftning. Exempel på formulering i förfrågningsunderlaget; Göteborg är från och med den 1 februari 2011 en av de utvalda kommuner som ingår i finskt förvaltningsområde. Det innebär att sverigefinska göteborgare har ett förstärkt skydd där kulturen och språket ska främjas. Det innebär bland annat att kommunen ska ge äldreomsorg helt eller delvis på finska vid efterfrågan. Nedan har främst fokuserats på finskt förvaltningsområde. Det finns några olika förhållningssätt att ha i frågan, vilka anges nedan. 1. Kravställa i förfrågningsunderlaget att samtliga utförare ska erbjuda den som begär det delar eller hela hemtjänsten på språket finska. 101(187)

196 2. Skriva med önskemål om profilering av kultur och språk i förfrågningsunderlaget och hoppas det ger underlag till att företag vill profilera finska och övriga nationella minoriteter (de är dock inte ett krav såsom finskt förvaltningsområde är). 3. En variant av punkt 2. Som utförare kan du välja att vara en utförare som vid efterfrågan helt eller delvis kan ge stödet på finska. 4. Kommunen ska inom ramen för sitt ansvar tillse att brukare som begär det ska kunna få delar eller hela hemtjänsten på språket finska. Konsekvensanalys Om alternativ 1 väljs kan frågan om kommunens ansvar för att tillgodose kraven som följer av att staden är finskt förvaltningsområde. Om inte alternativ 4 ska bli aktuellt förutsätter det att det finns utförare som anmäler att man vill vara en utförare som vid efterfrågan helt eller delvis kan ge stödet på finska. Staden har tagit fram riklinjer för gemensam information på finska i Göteborgs stad. Stadsledningskontoret förordar Stadsledningskontoret förordar att det i förfrågningsunderlaget framgår att Göteborgs Stad är ett finskt förvaltningsområde och en kort beskrivning om vad det innebär, samt en länk till avsnittet på stadens hemsida. Stadsledningskontoret förordar att det i förfrågningsunderlaget skrivs att en utförare kan välja att vara en utförare som vid efterfrågan helt eller delvis kan ge stödet på finska. En konsekvens av detta är att stadens egen regi måste kunna erbjuda hemtjänst helt eller delvis på finska. I alla fall i de geografiska områden där det inte finns utförare som valt av vara sådan utförare som vid efterfrågan helt eller delvis erbjuder stödet på finska. Stadsledningskontoret förordar att staden har kvar följande text i stadens hemtjänstbroschyr vid ingången av valfrihetssystemet. Talar du ett annat språk än svenska försöker vi hitta någon ur personalen som talar samma språk som du. När det gäller finska har vi extra skyldighet att erbjuda finskspråkig personal. Det går också att få hemtjänst på teckenspråk om du har behov av det I övrigt är det upp till varje utförare som vill marknadsföra att man erbjuder hemtjänst på finska som får bestämma att man tar upp frågan i informations och presentationsmaterial. Gällande vad som ska beskrivas i förfrågningsunderlaget angående lagen om nationella minoriteter måste det harmoniera med hur övriga aktuella lagstiftningar anges i förfrågningsunderlaget. 102(187)

197 Kollektivt utförda insatser Ska det finnas någon reglering i förfrågningsunderlaget gällande om utförandet sker för flera brukare samtidigt? Utredning Socialtjänstlagen och myndighetsutövningen Rätten till hemtjänst regleras och prövas enligt socialtjäntslagen. Den som inte själv eller på annat sätt kan tillgodose det behov som bedömts föreligga har rätt till bistånd i form av hemtjänst. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå och biståndet ska utformas så att det stärker hens möjligheter att leva ett självständigt liv. I Göteborgs stad fattar handläggare beslut om hemtjänst i form av ett antal timmar (rambeslut) beviljas för att tillgodose biståndsbedömda behov inom aktuella livsområden (IBIC). Vilka insatser kan vara aktuella för samordning Utförande hemtjänst, upprättar utifrån handläggarens uppdrag enligt rambeslutet en genomförandeplan tillsammans med den enskilde där det framgår vilka insatser som ska utföras, samt hur och när inom ramen för beslutade timmar. Stadsledningskontoret bedömning är att de insatser som kan bli aktuella att samordna för flera brukare är inköp av dagligvaror, uträtta ärenden, uträtta apoteksärenden, promenader och aktivering/social samvaro Den vägledning som är framtagen för att bedöma tid för respektive behov/insats anger för; inköp av dagligvaror 60 min/vecka uträtta ärenden 15 min/vecka promenader min/vecka aktivering/social samvaro min/vecka Samordning av insatser i förhållande till rambeslut Den enskilde har rätt att förfoga över sina beviljade hemtjänsttimmar utifrån de biståndsbedömda behoven. Det innebär att hen ska kunna byta ut insatser i fall hen så önskar. Detta torde begränsa möjligheterna att samordna insatser. Hur hanteras frågan i stadsdelsförvaltningarna idag? Flera av stadsdelsförvaltningarna avropar i nuläget från ramavtal gällande inköp av dagligvaror vilket minskar aktualisering av samordning. Omvärldsbevakning Stadsledningskontoret har valt ut tolv kommuner som referenskommuner. En genomgång har gjorts i dessa kommuners förfrågningsunderlag för att se om de reglerat samordning av insatser för flera brukare. 103(187)

198 Borås hänvisar till sin feedback modell. Tidigare har deras schablontid varit 35 minuter för inköp och utgått från att inköpen sker samordnat. Stockholm - har reglerat hur insatser som utförts kollektivt ersätts. Nedanstående tider är framtagna och gäller per individ när insatser sker kollektivt. Kollektiv insats Tvätt Inköp Ärenden Matdistribution Schablontider 75 minuter 45 minuter 50 minuter 15 minuter Uppsala gällande hemsjukvård står följande: Utförs insatser tillsammans med flera personer samtidigt redovisas detta enbart för den arbetade tiden per medarbetare. Det går alltså inte att redovisa fem timmar för gruppträning på en timma åt fem individer. Detta redovisas som en timme och fördelas sedan ut per individ. För hemtjänst finns inget motsvarande. Dock är schablontiden för inköp när inte den enskilde är med 40 minuter. Följande kommuner har ingen skrivning om kollektiva insatser i sitt förfrågningsunderlag: Umeå, Jönköping, Örebro, Partille, Mölndal, Sundsvall, Östersund och Alingsås Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Om den enskilde inte ansökt om att gå med och handla är det utifrån ett brukarperspektiv oviktigt om inköpen görs kollektivt. Dock är det viktigt att kyl och frysvaror inte blir hanterade ovarsamt. Det är själva inköpen som kan göras kollektivt, tex att skriva lista, packa upp och in matvaror måste göras individuellt, de olika momenten i att handla är olika livsområden i IBIC. Utförarperspektivet Att utföra insatser kollektivt har främst med kostnadseffektivitet att göra. Hur man väljer att ersätta kan få en effekt på om man väljer att utföra insatser kollektivt eller ej. Det kan finnas undantag till effektiviteten och det är om man ser att den enskilde kan ha glädje av att göra saker gemensamt med andra brukare. Exempelvis aktiviteter/social samvaro eller promenader. Det torde vara ganska få ärenden då det finns ett antal träffpunkter i staden som kan tillgodose dessa behov i alla fall hos en del. Den enskilda kan också ansöka om ledsagning till och från aktivitet/samvaro som kan ske i förening, vid teaterbesök mm. 104(187)

199 Ekonomiska perspektivet I det fall utförarna väljer att utföra insatser kollektivt för att vara effektiva torde insatserna kunna utföras till en lägre snittid än i vägledningen för att bedöma tid. Om en lägre tid ska ersättas krävs att detta följs upp. Denna uppföljning blir stadsdelsnämndernas eftersom det ingår i de löpande fakturorna. En utökad administrationstid kan antas. I den bedömningen ligger att det är svårt att veta hur tiderna ska hanteras. Ska handläggaren bedöma tid för kollektivt utförda insatser, då blir det svårt att för hen att veta när det ska utföras kollektivt? Eller är det utföraren som avgör, och hur kontrolleras detta i så fall? Stadsledningskontorets samlade bedömning Stadsledningskontoret kan konstatera att det är få av de utvalda kommunerna som reglerar ersättningen och kollektiva insatser. Göteborgs vägledning för att bedöma tid för inköp av dagligvaror är något högre än flera andra kommuner vilket innebär att möjligheterna för att göra vinst på denna insats om insatser sker kollektivt ökar. Dessutom så innebär uppdrag och ramtid att den enskilde kan flytta tid mellan insatser samt att ambitionen är att all brukartid ska utföras. Detta bedöms minska intresse för att tjäna tid. Stadsledningskontoret föreslår att ersättningen inte regleras i fall insatser sker kollektivt. Detta med motivering att alltför många särskilda ersättningar riskerar att kräva mycket uppföljning. Det torde vara bättre att reglera priset utifrån ett genomsnitt vilket då innebär att vissa parametrar tenderar att vara ekonomiskt fördelaktiga och några tenderar att vara ekonomiska nackdelar. Stadsledningskontoret förordar Stadsledningskontoret förordar ingen reglering av ersättningen utifrån att insatser utförs kollektivt. Livsmedelsföretag Ska Göteborgs Stad formulera obligatoriskt krav på att utförare ska registrera sig som livsmedelsföretag? Utredning I Göteborg är det miljöförvaltningen som kontrollerar att livsmedelsföretagare i kommunen följer lagens regler och levererar säker mat till konsumenterna. Enligt miljöförvaltningens hemsida ska alla verksamheter som hanterar eller säljer livsmedel registrera det hos förvaltningen. Att en verksamhet registrerar sig innebär inte att verksamheten också behöver godkännas. Att vissa verksamheter behöver godkännas beror på att lagstiftaren anser att de innebär en större risk än andra verksamheter och det rör sig om anläggningar där livsmedel produceras. Den enskildes rätt till bistånd i sin dagliga livsföring enligt socialtjänstlagens 4 kap 1 kan innefatta stöd och hjälp i aktiviteter som berör livsmedel. I den nationella modellen Individens 105(187)

200 behov i Centrum (IBIC) beskrivs den dagliga livsföringen i vad Socialstyrelsen kallar livsområden baserat på Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Alla dessa livsområden kan utifrån den enskildes behov och handläggarens bedömning omfattas i uppdraget till utförare av hemtjänst. Exempel nedan: Lärande och att tillämpa kunskap: Området handlar här främst om problemlösning och beslutsfattande. Det kan t.ex. vara att se till att något som gått sönder blir lagat eller att slänga matvaror som blivit dåliga. Allmänna uppgifter och krav: Förmåga att genomföra enstaka eller mångfaldiga uppgifter, organisera arbetsgång och hantera stress. Området handlar här främst om att kunna planera, hantera och fullfölja vad den dagliga livsföringen kräver. Personlig vård: Egen personlig vård, att tvätta och torka sig själv, ta hand om sin kropp och kroppsdelar, klä sig, äta och dricka samt sköta sin egen hälsa. Hemliv: Husliga och dagliga sysslor och uppgifter. Det innefattar att skaffa bostad, mat, kläder och andra förnödenheter, hålla rent, reparera och ta hand om personliga och andra hushållsföremål samt att hjälpa andra. Området handlar här främst om att kunna laga mat, handla, uträtta ärenden eller annat hushållsarbete. Lagstiftning Enligt uppgifter i Kontrollwiki, Livsmedelsverkets nya webbaserade verktyg för livsmedelskontroll: Begreppet livsmedelsföretag Livsmedelsföretag definieras som varje privat eller offentligt företag som med eller utan vinstsyfte bedriver någon av de verksamheter som hänger samman med något av stadierna i livsmedelskedjan. (Se artikel 3.2 i förordning (EG) nr 178/2002) Begreppet företag används i livsmedelslagstiftningen med en särskild innebörd. Företag behöver alltså inte ha samma betydelse i livsmedelslagstiftningen som i annan lagstiftning, till exempel i skattelagstiftningen. En kontrollmyndighet kan därför bedöma att ett företag som är registrerat för livsmedelsverksamhet hos Bolagsverket eller Skatteverket ändå inte har sådan kontinuitet eller grad av organisation att verksamheten uppfyller kriterierna för livsmedelsföretag enligt livsmedelslagstiftningen. Begreppet livsmedelskedjan Enligt Livsmedelslagen gäller lagstiftningen alla stadier av produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan för livsmedel. Begreppet livsmedelsanläggning Varje enhet i ett livsmedelsföretag är en egen livsmedelsanläggning. Se artikel 2.1 i förordning (EG) nr 852/2004. Varje livsmedelsföretagare ska underrätta behörig myndighet om 106(187)

201 alla anläggningar som hen ansvarar för, så att varje sådan anläggning kan registreras eller, om godkännande krävs, se till att anläggningarna godkänns av den behöriga myndigheten. (Se artikel i förordning (EG) nr 852/2004) Vid genomgång av livsmedelsverkets hemsida tas en lista upp på verksamheter som ibland kan vara svåra att bedöma om de ska anses vara ett livsmedelsföretag eller inte. Lagstiftning och exempel ger ett visst tolkningsutrymme av vad som är livsmedelsföretag och inte. Exempel: Vid matlagning i gruppboende eller liknande vårdformer kan inköp och distribution av livsmedel anses uppfylla kriterierna för ett livsmedelsföretag, men däremot inte de boendes egen matlagning och servering. Om de boende själva (eller med hjälp från personal) tillagar maten är det enbart inköp och distribution av livsmedel som anses ingå i livsmedelsföretaget. När det gäller hemtjänst utförs tjänsten matlagning i enskildas privatbostäder och maten är avsedd för den enskildes egen konsumtion. Därför är det inte aktuellt att registrera de respektive privatbostädernas kök. Den som tillhandahåller tjänsten, det vill säga livsmedelsföretagaren, ska dock registreras. Verksamheter som inte omfattas av lagstiftningen: I ett privathushåll bereds och hanteras livsmedel som inte släpps ut på marknaden utan konsumeras inom hushållet. Enskilda personer som bereder, bearbetar, hanterar eller lagrar livsmedel och konsumerar dem i det egna hushållet är inte livsmedelsföretag och omfattas inte alls av livsmedelslagstiftningen. Se artikel 1.3 i förordning (EG) nr 178/2002. Omvärldsbevakning Kommuner kan ha beslutat, alternativt ha som praxis, att inte utföra att bereda måltid i hemmet utan erbjuder istället distribution av matportioner. Vid genomgång av referenskommunernas tillgängliga förfrågningsunderlag framgår att registrering av livsmedelsföretag inte alltid berörs. Jönköping, Örebro, Stockholm kräver att utföraren ska vara registrerad som livsmedelsanläggning hos miljökontoret för att kunna distribuera matportioner. Alingsås hänvisar till att verksamheten och nämnden inte har ansvar för den enskildes mat i det egna hemmet men ska sträva efter en god och säker mathantering. Stockholm tydliggör på sin hemsida att utföraren är ett livsmedelsföretag i lagens mening om de transporterar livsmedel i organiserad form, eller har lokaler där maten förvaras, till exempel där utföraren mellanlagrar matlådor. Att hjälpa till att laga mat i ett enskilt hushåll är inte ett livsmedelsföretag, och ska alltså inte registreras. Samma sak gäller om man hjälper den enskilde att handla eller transportera hem maten. Göteborgs Stad Vid avstämning med Göteborgs Stads miljöförvaltning framkommer att stadens förvaltning har samma tolkning som miljöförvaltningen i Stockholms Stad. Det är kommunernas livsmedelskontroll som ansvarar för vad som ska kontrolleras och inte. 107(187)

202 Stadsledningskontoret s bedömning Utförare av hemtjänst ska kunna ta emot och utföra uppdrag inom livsområden som berör den dagliga livsföringen för personer i ordinärt boende. Utföraren kan inte få förhandsbesked om vilka uppdrag som blir aktuella och uppdrag kan utifrån den enskildes behov behöva revideras under genomförandet. Av den anledningen är det sannolikt att utföraren kan komma att bli berörd av att hantera livsmedel på olika sätt t.ex. inköp, transportera varor, matlådor, matlagning. Stadsledningskontoret bedömning är att graden av kontinuitet och organisation av hantering av livsmedel spelar roll för om utföraren ska registrera sig som livsmedelsföretag. Det vill säga om livsmedel transporteras organiserat och/eller mellanlagras i t.ex. hemtjänstlokal ska utföraren registrera sig som livsmedelsföretag och varje lokal som livsmedelsanläggning. Att hjälpa till att laga mat i enskilt hushåll eller att enskilt transportera hem livsmedel bedöms inte vara verksamhet som kan betraktas som livsmedelsföretag. Stadsledningskontoret förordar Utföraren ska registrera sig som livsmedelsföretag hos miljöförvaltningen om företaget avser att utföra inköp och/eller distribuera livsmedel åt brukarna under mer organiserade former. Om företaget behöver rådgivning avseende om man omfattas av skyldigheten att registrera sig som livsmedelsföretag ska miljöförvaltningen kontaktas. Krav på tjänstens utförande Vilka krav på tjänstens utförande ska ställas? Lagstiftning Kvalitet definieras i 2 kap. 1 SOSFS 2011:9 på följande sätt: att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger: Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter skall finnas personer med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 6 innehåller motsvarande bestämmelse. Utredning Kvalitetskrav i kommuner med valfrihetssystem Kommuner med valfrihetssystem enligt LOV har skyldighet att säkerställa att insatser inom socialtjänsten är av god kvalitet oavsett vem som utför insatsen. Ett sätt är att kravställa god kvalitet redan i sitt förfrågningsunderlag. SKL har tagit fram en rapport för att ge kommunerna 108(187)

203 stöd i att kravställa kvalitet i sina förfrågningsunderlag. I rapporten behandlas bland annat vilken typ av kvalitet som kravställs. Det finns tre dimensioner 29. som utgångspunkt för att formulera krav på olika typer av kvalitet struktur-, process-, och resultatkvalitet 30. Strukturdimensionen rör sådant som handlar om vilka resurser som sätts in i verksamheten i form av exempelvis personaltäthet och medarbetarnas utbildningar. Processdimensionen handlar om det faktiska arbetet som förs inom organisationen, dvs. hur vård, omsorg, och service utförs i praktiken. Resultatdimensionen är utfallet av den bedrivna verksamheten där brukarnöjdhet och god hälsa är typiska exempel. Tanken är att det finns ett samband mellan de tre dimensionerna där god strukturell kvalitet förväntas öka förutsättningarna för utvecklandet av processer av god kvalitet vilket i sin tur kommer att leda till goda resultat. I SKL-s rapport framkommer att merparten av kommunerna som granskats i rapporten väljer att ställa krav på hur verksamheten bedrivs snarare än vilka resultat verksamheten bör uppnå. SKL menar att vilken typ av kvalitetskrav som kommunen valt att ställa avspeglar vad kommunen vill styra och säkerställa. I rapporten beskrivs att forskningen visar på att det mest framgångsrika sättet att styra för den upphandlande myndigheten är att använda sig av resultatmål. Genom att ställa krav på vilka resultat som utförarna ska uppnå överlåter man till utförarna själva att utveckla det mest effektiva sättet att nå målet. I rapporten framförs att kommunen bör har en variation av olika typer av kvalitetskrav för att kunna skapa sig en helhetsbild av kvaliteten inom hemtjänstverksamheterna. En annan aspekt som lyfts fram i SKL-s rapport är betydelsen av att ha krav som är möjliga att följa upp. Kvalitetsområden för tjänstens utförande Kvalitetskrav kan beskrivas i områden enligt Socialstyrelsens och SKL s modell för god vård och omsorg i socialtjänsten och på så sätt täcka in samtliga krav på god kvalitet enligt vad som anges i SoL. Konkurrensverket har tagit fram en vägledning för kommuner angående kravspecifikation för upphandling av hemtjänst utifrån dessa kvalitetsområden: Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet 29 Kvalitetskrav i valfrihetssystem en analys av förfrågningsunderlag i hemtjänsten, SKL, Donabedians modell över kvalitetsdimensioner 30 Kvalitetskrav i valfrihetssystem en analys av förfrågningsunderlag i hemtjänsten, SKL 109(187)

204 Kunskapsbaserad verksamhet Självbestämmande och integritet Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Det kan t.ex. handla om att kravställa att den enskilde får ett gott bemötande och att den enskildes synpunkter och klagomål tas tillvara för att utveckla kvalitet i verksamheten. Helhetssyn och samordning Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom lika verksamheter eller av olika utförare och professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Kommunerna kan t.ex kravställa hur samordning och samverkan ska bedrivas, att det ska finnas tydliga rutiner för samverkan kring den enskilde, men också mellan kommun och utförare. Trygghet och säkerhet Trygghet och säkerhet innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Det kan t.ex. handla om att kravställa att utföraren ska ha säkra rutiner för nyckelhantering eller hantering av kontanta medel. Ett annat exempel kan vara säkra rutiner för och säker förvaring av social dokumentation. Vidare kan det handla om säkra rutiner för klagomåls- och synpunktshantering och rapporteringsskyldighet enligt Lex Sarah. Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad verksamhet innebär att tjänster utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenhet ska tas tillvara. Krav kan till exempel ställas på lämplig utbildning för medarbetarna och personalkontinuitet. Vidare kan det handla om krav rörande vårdhygien och rutiner avseende beredning av måltider, dvs livsmedelshygien. Tillgänglighet Tillgänglighet innebär att det är lätt att få kontakt eller att verksamheterna är fysiskt tillgängliga. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och respekt. Det kan t.ex. handla om att kravställa att den enskilde ska kunna få kontakt med utföraren inom rimlig tid. Effektiv socialtjänst Effektivitet innebär att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten. Effektivitet innebär både att göra rätt saker och att göra dem på rätt sätt. Utförarens verksamhet måste bedrivas enligt målen (= rätt saker) och att resurserna ska användas på bästa sätt, givet dessa mål. Här kan kommunen sätta upp mätbara mål som utförare ska uppfylla. 110(187)

205 Utvärdering hemtjänst, UH Göteborgs Stad har tagit fram en modell för utvärdering av beslut inom hemtjänst. Syftet med modellen är: att följa upp om den enskildes behov tillgodoses att följa upp om den enskilde upplever att hans/hennes självbestämmande ökar Göteborgs Stad har valt att använda sig av rambeslut och att utvärdering genomförs är därför av särskild vikt. Handläggaren ska försäkra sig om att den enskilde har förstått beslutet och har möjlighet till självbestämmande och inflytande under genomförandet samt att den enskilde är tillfreds med resultatet. Metoden för utvärdering ger handläggaren stöd i att säkra den enskildes rättssäkerhet. Metoden ska även användas för att utvärdera traditionella insatsbeslut. Med stöd av aggregerade resultat/utfall får staden dessutom möjlighet att följa egen kvalitetsutveckling, ha ett verktyg som kan bidra till brukardialog och samtidigt kunna göra jämförelser mellan utförare. Kvalitetsbegreppet innehåller två centrala perspektiv: 1. Nyttan av tjänsten/insatsen den enskildes värdering av hur väl tjänsten tillgodoser den enskildes hjälpbehov. 2. Tjänstekvalitet den enskildes upplevelse av hur tjänsten levereras. Till exempel den enskildes upplevelse av hur hen värderat bemötandet, tillgängligheten, kontinuiteten och självbestämmandet. Göteborgs Stads ambition är att följa upp och värdera insatsens påverkan på kvaliteten enligt de två kvalitetsperspektiven ovan. Utvärderingen ger svar på den enskildes behov och hur dessa behov tillgodoses. Modellen har införts 2016 och uppföljning av modell och användning pågår. Omvärldsbevakning Samtliga av referenskommunerna har flera krav avseende kvalitet på tjänstens utförande. Några kommuner har följt de kvalitetsområden som Socialstyrelsen har tagit fram och som beskrivs i Konkurrensverkets vägledning. Alla referenskommunerna har krav avseende: avvikelser, lex Sarah, social dokumentation, kontaktpersonal, nyckelhantering, sekretess, hantering av kontanta medel etc. Referenskommunerna har formulerat kraven i förfrågningsunderlag med innehållet: att utföraren ska ta fram rutiner för ett visst ändamål och att utföraren ansvarar för att medarbetarna har kunskap om rutinerna samt att rutinerna följs. Omvärldsbevakningen bekräftar vad som framkommer i både SKL:s och Konkurrensverkets rapporter att förfrågningsunderlag rörande upphandling av hemtjänst innehåller företrädesvis kvalitetskrav som är formulerade i struktur- och processdimensionerna 111(187)

206 Stadsledningskontorets bedömning Kommunen har det yttersta ansvaret och måste därför kravställa och bedöma om utförare i ett valfrihetssystem inom hemtjänsten lever upp till lagstiftningens intentioner samt aktuella nationella föreskrifter och förordningar. Det är nödvändigt att utifrån lagstiftning, föreskrifter etc att kravställa utförandet av hemtjänsten i förfrågningsunderlaget, men det finns svårigheter med att beskriva vad som är god kvalitet inom socialtjänstens utförande. Kvalitetsdefinitionen, god kvalitet, kan beskrivas som en ram som ska fyllas med det innehåll som finns i lagar och föreskrifter eller policy/riktlinjer som gäller för verksamheten. Det är stadsledningskontoret bedömning att det som utförare inte räcker med att endast läsa aktuell lagstiftning och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om t.ex. social dokumentation, basala hygienrutiner, ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för att veta hur god kvalitet ska uppnås. Kvalitetsarbetet behöver vara förankrat och naturligt hos utföraren, så att utföraren systematiskt och fortlöpande kan utveckla och säkra kvaliteten. I socialtjänstlagen beskrivs att insatser enligt socialtjänstlagen ska vara av god kvalitet. Socialtjänstens utförande innehåller också självdefinierade värden, som t.ex. bemötande och kontinuitet. Två områden som upplevs olika av olika personer och av den anledningen blir svåra att specificera. Det en person upplever som ett gott bemötande eller hög grad av kontinuitet kan upplevas på ett annat sätt av en annan person. Av den anledningen är det stadsledningskontoret bedömning att det är viktigt att kravställa i resultatdimensionen. Det huvudsakliga syftet med bistånd i form av hemtjänst är att den enskildes behov ska tillgodoses. För att ta reda på om den enskilde är nöjd och får sina behov tillgodosedda har Göteborgs Stad tagit fram modellen utvärdering av hemtjänst, UH. Stadsledningskontoret bedömning att det är viktigt att kravställa att samtliga utförare aktivt ska arbeta med de resultat som utvärderingarna ger på individ- och gruppnivå. I dagsläget är det för tidigt att använda modellen för att kravställa resultatmål. Hur nöjd den enskilde är kan också följas upp i Socialstyrelsens brukarundersökning (avser endast äldre) samt i synpunkts- och klagomålshantering. Kraven på tjänstens utförande ska vara lika för egenregin och den externa regin. Kontinuerlig uppföljning höjer kvaliteten i verksamheten och bidrar till ett systematiskt kvalitetsarbete. Uppföljningen ska leda till lärande och utveckling. För vidare läsning av uppföljning av förfrågningsunderlaget hänvisas tillavsnittet om uppföljning. Stadsledningskontoret förordar Stadsledningskontoret förordar att kategorisera krav på tjänstens utförande utifrån den struktur av kvalitetsområden som finns beskriven i utredningen Stadsledningskontoret förordar att förfrågningsunderlaget har en balans mellan strukturmål, processmål och resultatmål. 112(187)

207 Stadsledningskontorets förslag på krav på tjänstens utförande: Lagar, föreskrifter och förordningar Utförarens verksamhet ska bedrivas i enlighet med aktuella lagar, föreskrifter och förordningar som är aktuella för uppdraget. Utföraren ska arbeta enligt vetenskap och beprövade erfarenheter. Den enskildes erfarenheter ska tas till vara på. Det är utförares ansvar att självständigt bevaka och hålla sig uppdaterad, följa utvecklingen och implementera gällande lagstiftning, föreskrifter samt förordningar samt anpassa verksamheten efter dessa. Utföraren ska kontinuerligt säkerställa att medarbetarna är uppdaterad och utbildad kring nya lagar, föreskrifter och förordningar. Utföraren ska arbeta enligt de mål och riktlinjer som Göteborgs Stad fastställer och ansvarar för att medarbetarna är införstådda med aktuella mål och riktlinjer rörande hemtjänst. Utföraren ansvarar för att all medarbetare har kunskap om de rutiner som Göteborgs Stad ställer krav på att utföraren ska ha. Utföraren ansvarar för införandet och följsamheten av rutinerna i verksamheten. Självbestämmande och integritet Värdighetsgaranti Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Socialtjänstens verksamhet för äldre ska kännetecknas av respekt för den enskildes självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet. Insatser ska utformas utifrån individanpassning, självbestämmande och delaktighet. Utförarens ska bedriva ett aktivt värdegrundsarbete. Värdegrundsarbetet ska spegla den nationella värdegrunden i 5 kap 4 socialtjänstlagen. Utföraren är skyldig att följa stadens värdighetsgarantier (bilaga B). Värdighetsgarantier uttrycker såväl individens rättigheter som utförarens skyldigheter. Utföraren ansvarar för att medarbetarna aktivt utför insatser av god kvalitet, utifrån individanpassning, självbestämmande och delaktighet. Bemötande Utföraren ska ha skriftlig rutin, som beskriver hur den enskildes och hens anhöriga/legala företrädare ska bemötas med värdighet och integritet. Bemötandet ska baseras på hälsofrämjande förhållningssätt, personcentrerat arbetssätt samt behovsorienterat arbetsätt med individens behov i centrum. 95 procent av aktuella brukare hos utföraren ska vara nöjda med bemötandet (nöjd och mycket nöjd i socialstyrelsens brukarundersökning). Anhörigperspektiv Ledning och medarbete ska ha ett tydligt anhörigperspektiv vilket innebär att de ska samverka med anhöriga, ta hänsyn till anhörigas synpunkter vid utförandet samt bemöta dem på ett bra och respektfullt sätt. Den anhöriges behov ska uppmärksammas och utföraren ska vid behov hänvisa till Göteborgs Stads anhörigkonsulenter. 113(187)

208 Inflytande och självbestämmande Beslut om hemtjänst i Göteborgs Stad fattas huvudsakligen i form av rambeslut. Handläggaren kan i vissa fall bedöma att det är mer lämpligt att fatta ett traditionellt insatsbeslut om den enskilde har behov som behöver tillgodoses med specifika insatser som inte bör kunna bytas ut. Om att den enskilde av någon anledning önskar ett insatsbeslut ska hen kunna få det. Bakgrunden till rambeslut är kommunfullmäktiges inriktningsmål att den enskildes självbestämmande och inflytande i hemtjänsten ska öka. Ett rambeslut innebär att den enskilde får beslut om hemtjänst i antal timmar per vecka och kan bestämma över vad hen vill ha stöd och hjälp med men inom vissa ramar. Den enskilde har rätt att tillsammans med kontaktpersonal planera vad som ska utföras inom den beviljade tiden så länge det är förenligt med bedömning av behov och mål i handläggarens utredning och medarbetarnas arbetsmiljö. Den enskilde har även rätt att till exempel utifrån dagsform få stöd och hjälp med andra insatser än de som beskrivs i den upprättade genomförandeplanen. Genomförandeplan Upprättandet av genomförandeplanen är en viktig del av den enskildes möjlighet till inflytande, självbestämmande och rättsäkerhet. Kontaktpersonalen ska erbjuda den enskilde att tillsammans med den enskilde upprätta en genomförandeplan. I dialog med kontaktpersonalen ska den enskilde planera vilka insatser som är lämpliga för att behoven ska tillgodoses och målet med beslutet ska nås. Vid upprättandet av genomförandeplan ska den enskilde tillfrågas gällande kontinuitet och vad som är viktigt för att den enskilde ska uppleva en god kontinuitet. För vissa brukare innebär det att hjälpen utförs på bestämda tider medan det för andra brukare innebär att stöd och hjälp utförs av så få medarbetare som möjligt. I genomförandeplanen dokumenteras hur insatserna ska utföras och hur tiden för insatserna ska fördelas under en längre schemaperiod. Handläggaren/socialsekreteraren ska ta del av upprättad och reviderad genomförandeplan för att säkerställa att de planerade insatserna ger förutsättningar att nå målet med beslutet. Utföraren ska, inom två veckor från verkställighetsdatumet, ta fram en genomförandeplan. Genomförandeplan ska beskriva planerad tid för insatser och när på dygnet de olika insatserna ska genomföras. Om den enskilde/legal företrädare inte ger sitt samtycke eller inte önskar medverka till att upprätta en genomförandeplan ska en arbetsplan upprättas. Genomförandeplanen/arbetsplanen ska kommuniceras med den enskilde, ansvarig chef, handläggare och andra berörda. 100 procent av aktuella brukare hos utföraren, som har rambeslut, ska ha en aktuell genomförandeplan. Välfärdsteknik För att nå målsättningen att den enskildes inflytande och självbestämmande ska öka har kommunfullmäktige antagit vägledande principer för välfärdsteknik i hemtjänsten; individanpassat med ökade möjligheter till egna val för den enskilde 114(187)

209 användarvänligt och med hög säkerhet kostnadsmedvetet avseende den enskilde och verksamheten samt till nytta för både den enskilde och verksamheten Utifrån de vägledande principerna utvecklar och implementerar Göteborgs Stad välfärdsteknik. Utförare av hemtjänst i Göteborgs Stad ska ha en positiv syn på teknikutveckling och samverka med enskilda och olika professioner inom Göteborgs Stad i användandet och utvecklingen av välfärdsteknik. Utvärdering Handläggarna genomför regelbundna utvärderingar enligt utvärdering av hemtjänsten, UH. Syftet med utvärderingarna är att handläggaren ska försäkra sig om att den enskilde har förstått beslutet och har möjlighet till självbestämmande och inflytande under genomförandet samt att den enskilde är tillfreds med resultatet. Metoden för utvärdering ger handläggaren stöd i att säkra den enskildes rättssäkerhet. Representant för utföraren ska inte delta vid utvärderingen. Göteborgs stads handläggare avgör om undantag ska göras. Utföraren ska ta del av utvärderingarnas reslutat och ska aktivt arbeta med att både tillgodose den enskildes behov och att följa upp samt utveckla god kvalitet i sin verksamhet. Helhetssyn och samordning Samordning och samverkan Den enskildes insatser ska samordnas med så få personer som möjligt inblandade för att säkerställa god kontinuitet. Utföraren ska ha skriftlig rutin, som beskriver hur samarbete och samverkan med anhöriga, legala företrädare, vårdgivare, myndigheter, organisationer och föreningar ska se ut. Detta för att säkerställa att den enskildes behov tillgodoses på bästa sätt. Utföraren ska arbeta i enlighet med de föreskrifter och överenskommelser som Göteborg Stad träffar med samverkanspartners. Utföraren ska regelbundet delta i tvärprofessionell samordning och samverkan kring den enskildes behov. När handläggare och/eller legitimerad personal kallar till samverkans- och samordningsmöte rörande den enskilde, tex vård- och omsorgsplanering, möten för samordnad individuell plan och andra uppföljningsmöten, är utföraren skyldig att delta. Trygghet och säkerhet Social dokumentation Utföraren ska följa lagstiftning och föreskrifter om social dokumentation. Utföraren ska följa Göteborgs Stads socialtjänstprocess i de processteg som berör utförandet. All dokumentation ska föras i enlighet med stadens plan för införande av Socialstyrelsens modell Individens Behov i Centrum (IBIC). Utföraren ansvarar för att medarbetarna fullgör sin dokumentationsskyldighet. Utföraren ansvarar för att all dokumentation som rör den enskilde förvaras på ett säkert sätt, så att obehöriga inte kan få tillgång till uppgifterna. 115(187)

210 Arkivering Utföraren ska följa Göteborgs Stads socialtjänstprocess, där arkiveringsrutiner för avslutade ärenden finns beskriven. Förändrad situation för den enskilde Utföraren ska omgående meddela den enskildes handläggare om man får kännedom om att den enskildes insatser, tillfälligt eller permanent, inte ska utföras t.ex. till följd av att den enskilde är inlagd på sjukhus, avsagt sig insatser vid flera tillfällen eller har avlidit. För enskilda som inte tidigare har beslut om hemtjänst men som får ett akut behov av stöd och hjälp är Göteborgs Stad ansvarig för att lösa den akuta situationen. För enskilda som har beslut om hemtjänst samt valt utförare och därefter får ett akut behov av utökat stöd och hjälp, är den enskildes valda utförare ansvarig för att lösa den akuta situationen. Om de akuta insatserna inte ryms inom den enskildes beslut ska utföraren kontakta den enskildes handläggare första vardagen efter att insatsen utförts. Handläggaren tar ställning till hur och när kontakt med den enskilde ska tas för att ge den enskilde möjlighet att eventuellt göra en ansökan om utökad stöd och hjälp. Utföraren har ansvar för att den enskilde som vårdats på sjukhus ska kunna återvända till sin bostad när de bedömts att den enskilde är utskrivningsklar. Om utföraren inte kan utföra de insatser som den enskilde, enligt uppdrag, är i behov av för att kunna återvända hem, innan betalningsansvaret träder i kraft, ska utföraren ersätta Göteborgs Stad för de fakturerade kostnaderna för betalningsansvar enligt gällande lagstiftning. Kontaktpersonal Utföraren ska säkerställa att den enskilde har en kontaktpersonal samt, om nödvändigt, har möjlighet till att byta kontaktpersonal. Den enskilde ska veta vem som är hens kontaktpersonal. Kontaktmedarbetarna ska personligen presenteras för den enskilde i samband med att insatsen verkställs. Utföraren ska ha en skriftlig rutin för kontaktmedarbetarnas uppdrag. 90 procent av aktuella brukare hos utföraren ska veta vem som är kontaktpersonal. Nyckelhantering Utföraren ska ha en säker hantering och förvaring för hantering av enskildas nycklar samt ha skriftlig rutin för hantering och förvaring. Eventuella kostnader som drabbar den enskilde på grund av låsbyte förorsakat av försumlighet hos utförare betalas av utföraren. Hantering av privata medel och värdesaker Utföraren ska ha en säker hantering för den enskildes privata medel och värdesaker. Utföraren ska ha skriftlig rutin för en säker och korrekt hantering av den enskildes privata medel och värdesaker. Med hantering av privata medel avses hantering av den enskildes privatekonomi, kontanter samt förvaring (deposition) av kontanta medel och värdesaker. 116(187)

211 Sekretess Utföraren ska hantera information på ett sådant sätt att sekretess garanteras. Utföraren ska följa lagstiftningen kring sekretess samt ha skriftlig rutin för ändamålet. Utföraren ansvarar för att samtliga medarbetare undertecknar förbindelse om tystnadsplikt i enlighet med aktuell lagstiftning vilket även innefattar eventuella underleverantörer, volontärer, studenter och praktikanter. Samtycke Utföraren ska ha skriftlig rutin för hur samtycke hanteras. För utlämnande av uppgifter från utföraren till t.ex. anhörig, annan vårdgivare krävs samtycke från den enskilde. Samtycket ska dokumenteras. Samtyckesblankett finns i Göteborgs Stads socialtjänstprocess. Synpunkter och klagomål Utföraren ska ha skriftlig rutin för hur den enskilde och andra ska kunna framföra synpunkter, klagomål. 70 procent av utförarnas brukare ska veta var man vänder sig för att framföra klagomål, synpunkter och klagomål. Avvikelser Utföraren ansvarar för att rapportera, utreda, avhjälpa och undanröja avvikelser på ett systematiskt sätt. Utföraren ska, enligt anvisning, tillhandahålla sammanställning och analys av inkomna avvikelserapporter till Göteborgs Stad. Rapporteringsskyldighet enligt lex Sarah Utföraren ansvarar för att följa föreskriften om lex Sarah samt se till att det finns en skriftlig rutin avseende att rapportera, utreda, avhjälpa och undanröja missförhållanden eller risker för missförhållanden. Utföraren ska, enligt anvisning, tillhandahålla sammanställning och analys av inkomna lex Sarah-rapporter till Göteborgs Stad. Skyddsåtgärder Utföraren ska följa Socialstyrelsens rekommendationer om skyddsåtgärder samt se till det finns en skriftlig rutin. Dödsfall Utföraren ska följa Göteborgs Stads rutin vid dödsfall. Om den enskilde inte öppnar dörren/eller svarar i telefon Utföraren ska ha skriftlig rutin för agerande när den enskilde inte öppnar dörren och/eller svarar i telefon. Utföraren ska tillsammans med den enskilde upprätta en överenskommelse angående vem som kontaktas om den enskilde inte går att nå vid planerad insats. Vårdhygien Utföraren ska följa Socialstyrelsens föreskrift om basala hygienrutiner samt se till att det finns en skriftlig rutin för ändamålet. Utföraren ansvarar för att medarbetarna konsekvent tillämpar basala hygienrutiner i sitt arbete för att förebygga vårdrelaterade infektioner. 117(187)

212 Utföraren ansvarar för att medarbetarna har goda kunskaper om basala hygienrutiner samt att de får kontinuerlig utbildning i hygien. Egenvård Om den enskilde själv tar ansvar men behöver praktisk hjälp med någon hälso- och sjukvårdsuppgift kan den, efter beslut av ansvarig legitimerad hälso- och sjukvårdpersonal och i samråd med den enskilde, utföras som egenvård. Utföraren ska ha kunskap om Socialstyrelsens föreskrifter gällande bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Utföraren ska ha rutiner och arbetsätt för hur medarbetarna på ett säkert sätt hjälper den enskilde med egenvård. Munhälsa Personer som har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser har rätt till särskilt tandvårdsstöd. Utföraren ska se till att Västra Götalands regler för särskilt tandvårdsstöd är kända hos medarbetarna. Om behov av munhälsobedömning uppstår ska den enskildes handläggare meddelas för utfärdande av intyg. Kontaktpersonalen eller annan medarbetare ska finnas med när munhälsobedömningen sker för att ta del av instruktioner och kunna hjälpa den enskilde som har behov av hjälp och stöd med den dagliga munvården. Utföraren ska erbjuda omsorgspersonalen utbildning i munhälsovård. Hjälpmedel Utföraren ansvarar för att medarbetarna har den kunskap och information som behövs för att kunna hjälpa den enskilde att använda personligt förskrivna hjälpmedel på ett säkert sätt. Utföraren ansvarar för att medarbetarna vet vart man vänder sig då personligt hjälpmedel inte fungerar. Utföraren ansvarar för att kontakta legitimerad personal då det finns behov av information/utbildning gällande personligt förskrivet hjälpmedel. Utförarna ansvarar för att ha en skriftlig rutin för ändamålet. God man/förvaltare Chef och medarbetare hos utföraren får inte åta sig att vara god man/förvaltare för brukare som utföraren utför uppdrag hos. Om utföraren uppmärksammar att den enskilde har behov av god man eller förmyndare skall detta anmälas till den enskildes handläggare eller till Göteborgs Stads överförmyndare. Mat och måltider Utföraren ska följa Göteborg Stads Måltidsprogram. Utföraren ska registrera sig som livsmedelsföretag hos miljöförvaltningen om utföraren avser att utföra inköp och/eller distribuera livsmedel åt brukarna under mer organiserade former. Om utföraren behöver rådgivning avseende om man omfattas av skyldigheten att registrera sig som livsmedelsföretag ska miljöförvaltningen kontaktas. 118(187)

213 Tillgänglighet Utföraren ska ha skriftlig rutin för tillgänglighet. Ansvarig chef eller dennes företrädare ska finnas tillgänglig för enskilda brukare och medarbetare vardagar mellan 08:00-16:30. Utföraren ska ha en person med chefsbefogenheter i beredskap, det vill säga en person som är nåbar utanför ordinarie arbetstid. Utföraren ska erbjuda hemtjänstinsatser mellan kl och kl samtliga dagar under året. Insatserna ska genomföras enligt den överenskommelse som finns i den enskildes individuella genomförandeplan alternativt arbetsplan. Trygghetslarmet används i hög omfattning för att tillgodose behov av kommunikation mellan den enskilde och hemtjänsten. Göteborg Stad ser gärna att utföraren hittar alternativa lösningar för kommunikation med utförarens brukare. För att trygghetslarmet i första hand ska användas i oförutsedda situationer som kräver en åtgärd ska samtliga utförare: Efterleva värdighetsgarantin och meddela den enskilde om hemtjänsten inte kan komma inom överenskommen tid. Tillse att den enskilde har en kontaktpersonal som har huvudansvaret för kommunikation mellan den enskilde och hemtjänsten. Schemalägga insatser i så stor utsträckning som möjligt. Om individuella insatser inte schemaläggs utan den enskilde ska kontakta utföraren när insatser (som ryms inom biståndsbeslutet) önskas, ska en skriftlig rutin för kontakten finnas. Rutinen kan innebära att den enskilde använder trygghetslarmet i dessa situationer och att trygghetsjouren meddelar vald hemtjänstutförare. Minimera behovet av åtgärder gällande handräckning genom att arbeta proaktivt och förutse den enskildes behov i så stor utsträckning som möjligt. Information till den enskilde Utföraren ska se till att den enskilde har kännedom om vilken medarbetare som kommer för att genomföra insatserna. Utföraren ska informera den enskilde om en medarbetare blir försenad eller om en ny medarbetare ska genomföra insatsen. Information från utföraren till den enskilde ska vara lätt att förstå. Den enskilde ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Utförare ska tillgodose att informationen är tillgänglighetsanpassad och att det vid behov finns möjlighet till alternativ kommunikation t.ex. vid afasi, syn- och hörselnedsättningar. Utföraren ska säkerställa att tolk används och betalas vid behov av utföraren. Göteborgs stad ansvarar för att vid behov anlita och betala tolk för möten mellan den enskilde och handläggare eller annan profession från Göteborgs Stad. Miljökrav Vilka krav bör ställas i förfrågningsunderlaget avseende miljöledningssystem och miljökrav? 119(187)

214 Utredning Upphandling - grundförutsättning Vid tillämpning av LOV ska de EG-rättsliga principerna användas. Dessa principer är: Likabehandling, Ömsesidigt erkännande, Proportionalitet, Transparens, Icke-diskriminering. Utföraren kan överklaga och hänvisa till att beställaren inte följt dessa principer i sin kravställan/förfrågningsunderlag. Beställaren behöver föra ett resonemang och göra en värdering av de krav som ställs. Det kan inte ställas krav på utföraren utöver de krav som gäller för staden egen hemtjänst. Storlek och längd på uppdrag avgör nivå på kravställan eller vilka budgetförutsättningar som finns för vår egen hemtjänst jämfört med utföraren. Volymen kan avgöra nivån på de miljökrav som staden väljer att ställa. Det förutsättningar som gäller för utföraren påverkar hur resor till brukare kan ske. För stadens hemtjänst gäller förflyttning enligt princip- gående, cykla, kollektivt och bil utifrån behov. När Staden ställer ett krav måste det finnas tanke kring om och hur kravet kommer att följa upp och samtliga krav ska vara uppföljningsbara. Det måste också vara tydligt beskrivet vad det får för konsekvens för utföraren om kraven inte uppfylls. Nationell vägledning i LOV Det finns nationell vägledning från Upphandlingsmyndigheten som beskriver upphandlingskriterier för vårdtjänster där det finns en bas och en avancerad kravnivå, Den ger vägledning om särskilda kontraktsvillkor så som systematiskt miljöarbete, miljöpolicy, miljöprogram eller riktlinje för miljöarbete samt rutiner för hantering av avfall hos den enskilde. Stadens styrande dokument Stadens organisationer, bland annat hemtjänst, har ett antal styrande dokument som styr och vägleder i det dagliga arbetet. Policy och riktlinje för resor i tjänsten, Stadens miljöledningsysten/miljödiplomering, Göteborgs Stads plan för miljöfordonsarbete m m, Måltidsprogram för Göteborgs Stad samt Göteborgs upphandlings- och inköpspolicy. Upphandlingsexempel från staden I arbetet med denna utredning har exempel på miljökravställan inhämtats från kretslopp- och vatten, Upphandlingsbolaget och färdtjänst. Exemplen omfattar kravställan för miljöledningssystem, miljökrav, fordon och drivmedel. Lagstiftning LOV att välja Lag Om Valfrihetssystem, Tillkommande kontraktsvillkor. 4 En myndighet får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur kontraktet ska fullgöras. Dessa villkor ska anges i annonsen om valfrihetssystem eller i förfrågningsunderlaget. 120(187)

215 Nytt lagförslag rörande LOU- Lagen om offentlig upphandling förväntas vara färdigt i november och införas 1/ Förslaget stärker bland annat möjlighet att ställa miljömässiga/sociala hänsynskrav. Nuvarande lagstiftning ger redan nu möjlighet att ställa dessa krav. Omvärldsbevakning I kartläggning har jämförelser med andra kommuners förfrågningsunderlag gjorts. Det finns referenskommuner som ställer mer långtgående övergripande miljökrav än Upphandlingsmyndighetens vägledning. Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Den miljömedvetne brukaren ska kunna känna trygghet att utföraren enligt LOV och stadens egen hemtjänst utför miljöarbete i samma omfattning på sikt. Utförarperspektivet Vikten att ha krav utifrån utförarens storlek och branschmognad gör att det kan behöva finns anpassade krav. Konsekvenser för staden Hur staden organiserar och kopplar ihop arbetet med kravställan och uppföljning får en stor betydelse för hur de miljömässiga kraven kan följas. Utförare av LOV-tjänster kan komma att utföra verksamhet i flera av stadsdelarna och har kanske inte en lokal som är placerar på ett sätt som möjliggör att använda gång och cykel till brukarnas hem. Det leder till att bilanvändning i tjänsten kan komma att öka jämfört med nuvarande organisation i stadens hemtjänst. Ekonomiska perspektivet För utföraren kan det innebära investeringar tillexempel i nya fordon eller utbildning av medarbetare. Kravställan kopplad till Stadens styrande dokument Stadsledningskontoret anser att redovisade styrande dokument för staden ska utgöra underlag för miljökrav som ställs på utförare av hemtjänst. En avvägning om vad som kan vara relevanta krav för en extern utförare av LOV-tjänster vid utformning av förfrågningsunderlag bör göras utifrån intentionerna i dessa för stadens styrande dokument. Stadsledningskontorets slutsats är att följande styrande dokument/ delar av styrande dokument har betydelse för kravställan inom miljöområdet och bör vägas in vid utformning av förfrågningsunderlag: Stadens resepolicy avseende att resor i första hand ska ske gåendes, med cykel eller kollektivt (spårvagn, buss, tåg, båt) därefter bil. Stadens miljödiplomering är exempel på ett miljöledningssystem som utövaren kan välja att följa. 121(187)

216 Trafiknämnden har tagit beslut om nya mål för stadens arbete och Göteborgs Stads plan för miljöfordonsarbete m m (fordon och drivmedel) ska tas upp för beslut i KS/KF, se bilaga A. Kapitel bör värderas. I stadens Måltidsprogram finns krav på bland annat kompetenskrav avseende livsmedelshantering. Målsättningen i Göteborgs Stads upphandlings och inköpspolicy är att sociala och etiska hänsyn och krav på funktion och miljöhänsyn blir en naturlig del av upphandlingsverksamhet. Stadsledningskontorets samlade bedömning Stadsledningskontorets bedömning är att staden bör använda delar av Upphandlingsmyndighetens rekommendationer för avancerad kravnivå, bilaga B, i kravställandet samt att de av stadens styrande som är aktuella för hemtjänst kravställs. Stadsledningskontoret förordar De krav som bedöms aktuella för konkurrensutsättningen avseende upphandlingsmyndighetens samt krav utifrån Göteborgs Stads styrande dokument är: Utföraren ska bedriva ett systematiskt miljöarbete inom ramen av ett miljöledningssystem. Utföraren ska senast ett år efter driftstart ha ett system för att arbeta systematiskt med miljöfrågor så att miljöpåverkan från uppdraget kan minskas. Miljöledningssystemet ska omfatta minst följande punkter: - en införd miljöpolicy med långsiktiga visioner - rutiner som säkerställer att lagar och föreskrifter som berör verksamheten efterlevs - rutiner och metoder som säkerställer att miljökrav följs i enlighet med kontraktet, inklusive rutiner för att hantera avvikelser - rutiner för kontinuerlig utbildning av medarbetare i miljöfrågor kopplade till uppdraget - årlig uppföljning av det egna miljöarbetet Utföraren ska vid start av verksamhet ha rutiner införda för kontroll av vilka förutsättningar till källsortering av avfall som finns hos den enskilde. Om den enskilde har behov av hjälp med källsortering och det hos den enskilde finns förutsättningar för källsortering, ska utföraren källsortera. Utföraren ska ha rutiner för hur farligt avfall, såsom exempelvis smittförande och stickande skärande avfall samt läkemedelsrester hos den enskilde ska hanteras. Utförare ska följa Göteborgs Stads resepolicy som anger att transport i första hand ska ske gåendes, med cykel eller kollektivt (spårvagn, buss, tåg, båt)därefter bil. Utförare som kör mer än 500 mil om året, ska utbilda medarbetare som kör i tjänsten i sparsam körning (enligt Trafikverkets kriterier) senast 6 månader efter start av verksamhet. 122(187)

217 Utföraren ska kunna uppvisa ett system för uppföljning av bränsleförbrukningen. Val av bränsle ska ske i enlighet med Göteborgs Stads plan för miljöfordonsarbete, fordonspooler och stöd till introduktion av elfordon. Bilaga A. Personbilar som används ska uppfylla kriterierna för miljöbil. Som miljöfordon räknas den personbil som uppfyller kraven för miljöbil i Vägtrafikskattelagen vid tidpunkt för första registrering. Utföraren ska göra miljömedvetna inköp. Utförare ska följa Göteborgs Stads måltidsprogram. Göteborgs Stads styrande dokument avseende miljökrav som ska följas finns tillgängliga på Göteborgs Stads hemsida för utförare, Kompetenskrav för den som är ansvarig för den dagliga driften Vilka krav på utbildning och erfarenhet ska ställas på den som är ansvarig för den dagliga driften? Utredning Den som ansvarar för den dagliga driften ska ha god kunskap om tillämpliga lagar och förordningar som gäller för verksamhetsområdet inklusive föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen samt det som gäller medarbetarnas villkor och arbetsmiljö. Den som är ansvarig måste kunna hantera rambeslut och IBIC och, om det inte finns särskilda metodhandledare i verksamheten, även vara handledare för medarbetare i dokumentation enligt rambesluten. Ansvarig ska finnas i verksamheten och var tillgänglig i sådan omfattning som krävs för uppdraget. För att kunna arbetsleda personalen och säkra kvaliteten för brukarna måste chefen vara fysiskt närvarande under en del av sin arbetstid och inte enbart nåbar via telefon eller mail. För att hantera uppdraget att vara ansvarig för den dagliga driften och säkerställa god kvalitet för den enskilde krävs att enhetschefen har högskoleutbildning och erfarenhet av arbetsledning inom äldreomsorg och/eller funktionshinder. Erfarenheten måste ha varit av en viss omfattning och längd och ska vara aktuell och uppdaterad med utvecklingen inom verksamhetsområdet d v s inte ligga allt för långt tillbaka i tiden. Högskoleutbildning är socionom- eller social omsorgsutbildning. För att utbildning ska betraktas som likvärdig ska den, utöver högskoleutbildning inom vård- och omsorg eller beteendevetenskap, innehålla minst 15 hp inom social juridik eller social omsorg. I Göteborgs stad ställs krav på att enhetschefer har högskoleutbildning samt erfarenhet av arbete som chef. En enhetschef i Göteborgs stad ska, utöver att ha god kunskap om tillämpliga lagar och förordningar, leda och driva utvecklings- och kvalitetsarbete på sin enhet samt ha god förmåga att samverka och samarbeta. Exempel på en annons som enhetschef hemtjänst i en stadsdelsförvaltning : 123(187)

218 Du har högskoleexamen från det sociala, vård- eller beteendevetenskapliga fältet och du har erfarenhet från arbete som chef. Meriterande är om du har arbetat som enhetschef inom hemtjänst. Du har goda kunskaper om gällande lagstiftning, arbetsrättsliga lagar relaterade till uppdraget samt goda ekonomiska kunskaper. Stor vikt läggs vid det personliga ledarskapet, vilket innebär att du som person är lyhörd, engagerad och har ett stort mått av personlig mognad. Vi ser också att du är handlingskraftig, kreativ och har initiativförmåga samt är en trygg och empatisk ledare. Är du dessutom en person som gärna delar med dig av dina kunskaper och erfarenheter till dina kollegor och medarbetare samtidigt som du är öppen för att lära dig av andra, tror vi att du kommer att trivas i detta uppdrag. I huvudsak uppfyller stadens chefer de kompetenskrav som ställs även om det finns chefer som har annan bakgrund. Chefer i Göteborgs stad har tillgång till kvalificerat stöd av specialister inom HR, ekonomi och juridik. De har tillgång till nätverk av kollegor och egna verksamhetschefer. Staden har ett väl utvecklat ledarförsörjningsprogram som bl a innehåller introduktion för nya chefer och samt chefsutveckling. Lagstiftning Den som är ansvarig för verksamheten är enligt arbetsmiljölagen (AML) skyldig att känna till de arbetsmiljöregler och förordningar som gäller för att förebygga ohälsa och skada samt tillämpa systematiskt arbetsmiljöarbete. I övrigt finns inga formella krav på chefer. Det är respektive huvudman som fastställer vilka krav på kompetens som ska gälla utifrån uppdrag och verksamhet. För chefer inom äldreomsorg finns inte motsvarande Allmänna råd (SOSFS 2011:12) om kompetens som det finns när det gäller omvårdnadspersonal. Omvärldsbevakning Alla referenskommuner ställer liknande krav på kunskap och erfarenhet för den som är ansvarig för den dagliga driften. Några kommuner har som krav att chefen ska vara närvarande eller tillgänglig 65 procent av arbetstiden för att markera att det är ett krav att chefen är fysiskt närvarande. Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Ur brukarperspektiv är det viktigt att den som är ansvarig för den dagliga driften är väl insatt i gällande regelverk och har egenskaper som kan skapa förtroende bland den enskilde och anhöriga. Enhetschefen måste vara insatt i hur Göteborgs Stads rambeslut fungerar och kunna bemanna verksamheten så att det skapas så hög grad av kontinuitet som möjligt. Personcentrerat arbetssätt innebär att chefen är väl insatt i och kan planera hur de olika professionerna, som arbetar enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen möts runt individen. 124(187)

219 Utförarperspektivet För att kunna leda arbetet och skapa en god arbetsmiljö måste chefen ha både utbildning och erfarenhet. Det är nödvändigt att chefen finns på plats personligen och har direktkontakt med sina medarbetare en viss del av sin normalarbetstid. Det är inte tillräckligt att enbart kunna nås via mail eller telefon. Det måste finnas en utsedd ställföreträdare då chefen är frånvarande och under den delen av medarbetarnas arbetspass som ligger utanför chefens normalarbetstid. Utföraren ska meddela Göteborgs Stad när det kommer att rekryteras ersättare för den chef som fanns vid kontraktskrivandet. Göteborgs Stad ska godkänna ersättaren på samma sätt som den ordinarie chefen. Konsekvenser för staden Handläggare, medarbetare inom kommunal hälso- och sjukvård samt trygghetsjourerna är beroende av att externa utförare har kompetenta ledare så att samarbetet kring brukarna fungerar optimalt och inte skapar medarbetare för de berörda personalgrupperna i staden. Stadsledningskontoret förordar Den som ansvarar för den dagliga driften ska ha god kunskap om tillämpliga lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen samt det som gäller medarbetarnas villkor och arbetsmiljö. Den som är ansvarig måste kunna hantera Göteborgs Stads rambeslut och IBIC och, om det inte finns handledare i verksamheten, även vara handledare för medarbetare i dokumentation enligt rambesluten. Ansvarig chef ska finnas i verksamheten och var tillgänglig i sådan omfattning som krävs för uppdraget. Chefen måste ha direktkontakt med sina medarbetare under en del av sin normalarbetstid och utföraren ska ha en person med chefsbefogenheter i beredskap, det vill säga en person som är nåbar de tider på dygnet som utföraren har medarbetare i tjänst. Ansvarig för den dagliga driften ska ha socionomexamen, eller social omsorgsutbildning eller annan likvärdig högskoleutbildning samt minst 24 månaders sammanhängande chefserfarenhet inom äldreomsorg och/eller funktionshinderverksamhet. Erfarenheten ska ha omfattat minst 75 % av en heltid och inte ligga längre tillbaka än ca 7 år. För att utbildning ska betraktas som likvärdig ska den, utöver högskoleutbildning med vård och omsorg eller beteendevetenskaplig inriktning, innehålla minst 15 högskolepoäng inom social juridik eller social omsorg. Kraven på formell kompetens och erfarenhet kan vara lägre än vad som skrivs ovan om utföraren kan påvisa att den har en ändamålsenlig organisation för att säkerställa kraven enligt ovan. Det är Göteborgs Stad som gör bedömningen om kompetens och erfarenhet inom organisationen är tillräcklig för att ansökan ska godkännas. CV ska inlämnas till Göteborgs Stad tillsammans med ansökan. Av CV ska framgå relevant utbildning och yrkeserfarenhet i form av arbetsgivare, anställningstid (fr.o.m. och t.o.m. med år och månad), tjänstgöringsgrad, benämning på tjänsten och arbetsuppgifter. Med CV lämnas examensbevis etc. som styrker utbildning samt anställningsbevis och referenser från nuvarande alternativt tidigare arbetsgivare. 125(187)

220 Omsorgspersonalens kompetens Vilka krav på omsorgspersonalens utbildning ska Göteborgs Stad ställa och hur stor andel ska ha godkänd omvårdnadsutbildning? Utredning Göteborgs Stad ställer krav på att omsorgspersonal som arbetar inom hemtjänsten ska ha omvårdnadsutbildning motsvarande treårigt gymnasium. Det senaste året har stadsdelsförvaltningarna rapporterat om tilltagande svårigheter att rekrytera utbildade undersköterskor. Vid den senaste kvalitetssäkrade genomgången av anställda i Göteborgs Stad framgår att 70 procent av den tillsvidareanställda omsorgspersonalen i hemtjänst har omvårdnadsutbildning. Bland tidsbegränsat anställda inkl. timavlönade är andelen med utbildning ca 30 procent. Den totala arbetade tiden utförd av medarbetare med omvårdnadsutbildning var 61 procent i oktober I samband med omvårdnadslyftet gjorde Göteborgs Stad en sammanställning av omvårdnadsutbildningar som till innehåll och omfattning uppfyller Göteborgs Stad krav på godkänd utbildning (denna förteckning bifogas förfrågningsunderlaget). Under senare tid har det förekommit att privata utbildningsanordnare erbjuder korta utbildningar till undersköterska där deltagarna efter genomgången utbildning får ett diplom av något slag. Dessa utbildningar uppfyller inte Göteborgs Stad krav på godkänd utbildning. I förfrågningsunderlaget efterfrågar vi fullgjord omvårdnadsutbildning med godkända betyg från gymnasieutbildning/vuxenutbildningen d v s att man studerat hos en utbildare som beviljats betygsrätt av Skolinspektionen. Det är viktigt att alla medarbetare har goda kunskaper i svenska så att man utan hinder kan kommunicera med den enskilde, anhöriga samt kollegor och andra och kunna dokumentera insatser enligt rambeslut, SoL och HSL. Minimikravet är att man har godkänt betyg i svenska från grundskolan åk. 9 eller svenska som andraspråk på lägst grundläggande nivå vilket är vad som krävs för att vara behörig och kunna tillgodogöra sig studier på gymnasienivå. Lagstiftning Enligt LOV 2 ska den upphandlande myndigheten behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt. Den upphandlande myndigheten ska iaktta principerna om öppenhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet när den tillämpar valfrihetssystem. Detta innebär att kommunen inte kan ställa högre krav på externa utförare än vad kommunen själv kan leva upp till i sin verksamhet. I allmänna råd från Socialstyrelsen (SOSFS 2011:12) finns rekommendationer om omvårdnadsutbildning, kunskaper i svenska samt grundläggande kunskaper och färdigheter som omvårdnadspersonalen ska besitta. 126(187)

221 Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses i författningen. Omvärldsbevakning Olika kommuner uttrycker krav på utbildning på olika sätt. Det är vanligt är att man anger en andel mellan procent som ska ha godkänd omvårdnadsutbildning. Några kommuner (bl a Kalmar) kräver att alla har utbildning. Vid kontakt med Kalmar framkommer att de har en högre andel med utbildning i sin kommunala verksamhet än vad de flesta andra kommuner har. Några kommuner preciserar inte utbildningskravet utan skriver att utföraren ska tillse att medarbetarna har erforderlig kompetens att genomföra uppdragen. Några kommuner som har angivit en trappa där man successivt under en viss tidsperiod ökar andel med grundutbildning som utföraren ska ha i sin verksamhet. Alla undersöka kommuner har krav på att medarbetarna ska behärska svenska språket i tal och skrift. Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Att huvuddelen av omsorgspersonalen har utbildning är en förutsättning att bedriva verksamhet med god kvalitet och kunna hantera rambeslut. Goda kunskaper i svenska språket, även för två-språkig personal, är viktigt för att kunna kommunicera och dokumentera. Utförarperspektivet Eftersom flera stadsdelsförvaltningar rapporterar om tilltagande svårigheter att rekrytera utbildade undersköterskor kan även externa utförare ha svårigheter att tillgodose behov av utbildade medarbetare även om kravet i förfrågningsunderlaget är ett obligatoriskt krav. Vid uppföljning ska man dels kontrollera andel arbetad tid utförd av utbildade medarbetare, men också hur aktivt utföraren försökt leva upp till kravet samt vad utföraren har för plan för att uppnå det ställda kravet. Undantag från kravet på utbildning kan göras för semestervikarier under sommarmånaderna. Konsekvenser för staden Den total arbetade tiden utförd av personal med omvårdnadsutbildning inom Göteborgs Stads hemtjänst var i oktober 2016, 61 procent. Även om det finns stadsdelar som har både lägre och högre andel så bedöms att krav på att 60 procent av den arbetade tiden utförs av medarbetare med omvårdnadsutbildning inte strida mot vad som sägs i LOV 2. Konkurrensen om utbildade medarbetare skärps, vilket kan vara både en risk och en möjlighet för staden som arbetsgivare. 127(187)

222 Ekonomiska perspektivet Lönen mellan utbildade eller outbildade medarbetare skiljer sig något åt. I underlaget till ersättningsmodellen är beräkning att 60 procent av medarbetare har utbildning. Stadsledningskontoret förordar 60 procent av den arbetade tiden ska utföras av omsorgspersonal med godkänd omvårdnadsutbildning enligt bilaga C, godkända omvårdnadsutbildningar. Undantag medges för semestervikarier under sommarmånaderna. Samtliga medarbetare ska behärska svenska språket i tal och skrift. Det innebär kunskaper i svenska motsvarande lägst årskurs nio eller svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Utföraren ska se till att nyanställda medarbetare får introduktion och ska ha skriftlig rutin för introduktion av nyanställda medarbetare. Utföraren ska ansvara för att medarbetare kontinuerligt får utbildning, fortbildning och handledning. Utföraren ska ha skriftliga generella och individuella kompetensutvecklingsplaner för medarbetarna. Arbetsrättsliga villkor (kollektivavtalsliknande villkor) Vilka krav på särskilda arbetsrättsliga villkor (kollektivavtalsliknande villkor) ska ställas i förfrågningsunderlaget? Utredning Enligt Konkurrensverket är det inte tillåtet för upphandlande myndigheter att kräva att utförare ska vara bundna av kollektivavtal under kontraktstiden. Sådant krav står i strid mot proportionalitetsprincipen och bedöms även som problematiskt med hänsyn till föreningsfriheten. På den svenska arbetsmarknaden tillämpas den svenska modellen. Det innebär att det är arbetsmarknadens parter som genom kollektivavtal reglerar lägstalöner och andra anställningsvillkor. Det innebär samtidigt att det inte finns någon nedre gräns i de fall där kollektivavtal saknas, vilket innebär en risk för så kallad social dumpning. Därmed uppkommer frågan om en upphandlande myndighet kan ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor med syfte att skydda medarbetarnas från orimliga löner och osäkra anställningsvillkor. Offentliga upphandlingar i Sverige ska genomföras med beaktande av de allmänna rättsprinciperna om likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkännande. Att ställa krav på kollektivavtal anses inte stå i proportion till kontraktsföremålet vid upphandling. Däremot kan den upphandlande myndigheten ställa krav på särskilda arbetsrättsliga villkor (kollektivavtalsliknande villkor). De förutsättningar som måste vara uppfyllda för att kunna ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor är att det är: kopplat till fullgörandet av kontraktet, tydligt angivet i förfrågningsunderlaget eller i annonsen, 128(187)

223 i överensstämmelse med de allmänna rättsprinciperna vara kontrollerbart Ur Göteborgs Stads budget: Utgångspunkten ska vara de svenska kollektivavtalen och att kollektivavtalsliknande villkor ska gälla i stadens upphandlingar. Genom upphandlingsvillkoren ska staden bidra till att säkerställa avtalsenliga löner, övertids- och semesterersättning, bättre arbetsmiljö och i förlängningen att skillnader i livsvillkor och hälsa minskar i staden. Regeringen överlämnade i maj 2016 ett förslag till Lagrådet om hur upphandlade myndigheter och enheter ska kunna ställa krav enligt kollektivavtal i offentliga upphandlingar. Förslaget innebär villkor avseende lön, semester och arbetstid. Enligt förslaget ska upphandlande myndigheter och enheter få ställa särskilda villkor exempelvis på försäkringar eller avsättning till tjänstepension. Förslaget är ännu inte antaget och det finns starka skiljaktigheter i riksdagen i synen på dessa villkor. Eftersom Göteborgs stad i sin budget har fattat beslut att det ska ställas krav på kollektivavtalsliknande villkor vid upphandlingar kommer regeringens förslag inte direkt att påverka hur staden hanterar denna upphandling. Utgångspunkten för de särskilda arbetsrättsliga villkor som ställs på externa utförare är att det handlar om ett långvarigt åtagande för Göteborgs stad. Utföraren ska erbjuda de anställda som utför tjänster åt Göteborgs stad grundläggande villkor som omfattar lön, arbetstid och semester. När det gäller villkor som är förenade med sjukledighet och föräldraledighet finns de inte med i Upphandlingsmyndighetens vägledningar. Stadsledningskontorets bedömning är att följa Upphandlingsmyndighetens råd och inte ta med dessa som särskilda kontraktsvillkor. Villkor för avsättning till tjänstepension är för den upphandlande myndigheten ett frivilligt villkor i propositionen till ny upphandlingslagstiftning. Det är tveksamt om villkoret är förenligt med de europeiska bestämmelserna för utstationering i alla upphandlingssituationer. Detta har lyfts bl.a. i Finansutskottet då propositionen var uppe för votering. I det fall de personer som utför ett upphandlat uppdrag är utstationerade från ett annat land blir villkoret om avsättning till tjänstepension oproportionerligt och otillåtet. Vid genomförandet av uppdrag i valfrihetssystemet för hemtjänst i Göteborg är det inte troligt att en utstationeringssituation kommer att uppstå, detta får även stöd av lagstiftaren som i den f.d. LOU bedömde att sjukvårds- och socialtjänster, är sk. B-tjänster utan gränsöverskridande intresse. Att ställa villkor på avsättning till tjänstepension i upphandlingen av ett LOV system för hemtjänst i Göteborg torde inte strida mot de europeiska bestämmelserna för utstationering. Avsättning till tjänstepension är en väsentlig trygghetsfaktor som har stor betydelse för anställdas framtida pension, inte minst ur jämställdhetssynpunkt och det är rimligt att ställa krav på att uppdrag som utförs för Göteborgs stad ska generera tjänstepension. 129(187)

224 Lagstiftning Enligt regeringens förslag till lagstiftning i 17 kap. 1 LOU får en upphandlande myndighet ställa särskilda miljömässiga, sociala, arbetsrättsliga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. Särskilda villkor för fullgörande av kontrakt ska ha anknytning till det som anskaffas. Regeringen har även i 17 kap. 2 LOU föreslagit att en upphandlande myndighet ska, om det är behövligt, kräva att utföraren ska fullgöra kontraktet enligt angivna villkor om lön, semester och arbetstid som arbetstagarna som ska utföra arbetet enligt kontraktet minst ska tillförsäkras. Enligt 17 kap. 3 LOU följer att nivåerna på villkoren enligt 2 ska anges enligt de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Villkoren ska dock alltid motsvara de nivåer som följer av lag. Omvärldsbevakning Det finns kommuner (Kalmar och Umeå) som ställer krav på kollektivavtal. Några kommuner skriver att utföraren ska följa svensk arbetsrättslig lagstiftning och i de fall de inte tecknat kollektivavtal ha försäkringar och inbetalning till tjänstepension. Några kommuner begär redovisning vilka kollektivavtal som finns (underförstått att det finns kollektivavtal?). Ingen av referenskommunerna har preciserat vilka kollektivavtalsliknande villkor som ska vara uppfyllda förutom lägstalöner. Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor säkerställer att medarbetare erbjuds grundläggande goda arbetsvillkor. Goda arbetsvillkor och god arbetsmiljö för medarbetare är positivt för verksamheten och hela branschen och påverkar kvaliteten i verksamheten. Goda arbetsvillkor har betydelse för att dämpa personalomsättning vilket i sin påverkar kontinuiteten för brukarna. Utförarperspektivet Stadsledningskontoret ser det som önskvärt att utföraren har kollektivavtal. Har utförare tecknat något av de förkommande centrala kollektivavtal som finns för motsvarande arbetstagare i branschen accepteras dessa i sin helhet. I de fall utföraren inte har kollektivavtal är det viktigt att säkerställa att medarbetarna har goda villkor och viktigt att det finns försäkringar och avsättning till tjänstepensioner. Det gör också att konkurrensförutsättningarna är likartade för alla utförare d v s genom att det ställs krav på vissa grundläggande arbetsrättsliga villkor är det kostnadsneutralt. Konsekvenser för staden Goda villkor för medarbetarna gagnar hela branschen oavsett utförare. Alla måste medverka till att göra undersköterskeyrket attraktivt så att man kan bemanna hemtjänsten med utbildade medarbetare oavsett utförare. I sin beställarroll kan staden medverka till en positiv utveckling med justa villkor i hela branschen genom att ställa krav på externa utförare. 130(187)

225 Stadsledningskontoret förordar Utförare ska erbjuda sina anställda som genomför uppdrag för Göteborgs stad som lägst nedan angivna villkor. Villkoren är hämtade ur Allmänna Bestämmelser i lydelse samt HÖK 16 som bifogas förfrågningsunderlaget. Då nästkommande kollektivavtal träder i kraft gäller motsvarande villkor ur det. Detta särskilda kontraktsvillkor kan också uppfyllas genom att utföraren är ansluten till ett annat centralt kollektivavtal som organiserar omvårdnadspersonal som utför uppdrag för Göteborgs stad. I de fall utföraren är ansluten till ett sådant centralt kollektivavtal ska utföraren ange vilket kollektivavtal de är anslutna till. Lägstalön enligt fastställda belopp i HÖK 16. Räknas upp då nya belopp för minimilöner fastställs i kommande löneavtal. Fast kontant lön lägst kronor för arbetstagare fyllda 19 år som saknar föreskriven utbildning och lägst kronor för arbetstagare som har föreskriven omvårdnadsutbildning, enligt bilaga E Lön ska utbetalas för hela arbetsdagen (inkl. förflyttning) enligt schema exklusive rast. Arbetstid 13 mom. 2, 3. Övertid 20 mom. 1 första stycket, mom. 2 första och andra stycket, mom. 3, mom. 4 Tillägg för obekväm arbetstid 21 mom. 1 Tillägg för förskjuten arbetstid 23 mom. 1,2 Semester 27 mom. 2, 3, 5, 6, 7, 8, 9 a), 15 Avsättning till tjänstepension. Beloppet som ska betalas in till tjänstepension ska minst motsvara 4,5 procent av den anställdes lön årligen. Inbetalning bör göras även under föräldraledighet och sjukledighet. Intyg från pensionsförvaltare ska kunna uppvisas. Utföraren ska säkerställa att tillämplig arbetsrättslig lagstiftning efterlevs. Heltidsanställningar Ska Göteborgs Stad ställa krav på att medarbetare erbjuds önskad tjänstgöringsgrad (grundanställning på heltid)? Utredning Utgångspunkten är att krav och villkor i upphandlingar måste ha ett samband med kontraktsföremålet, vilket innebär att kraven och villkoren endast kan gälla de medarbetare som utför de aktuella kontrakten. Det går alltså inte att ställa krav som gäller samtliga medarbetare om de inte arbetar på kommunens uppdrag. Det saknas rättspraxis där en kommun ställt krav på heltidsanställning i en upphandling. Däremot finns det exempel på upphandling av städtjänster där leverantörer som erbjuder heltidsanställningar premieras i utvärderingen. Detta skiljer sig dock från LOV eftersom upphandlingarna inte ska utvärderas, utan alla som är kvalificerade får vara med. I samtal med SKL:s arbetsrättschef är det inte prövat i domstol om det faktiskt är möjligt att ställa krav på heltid i förfrågningsunderlaget 131(187)

226 Enligt Upphandlingsbolaget kan det vara möjligt att ställa krav på att medarbetare som utför tjänster på uppdrag åt kommunen ska ha heltidsanställningar. Det finns dock risker med ett sådant krav. Om utförare utför tjänster åt andra kommuner och de inte har ställt ett sådant krav kan olika villkor gälla för medarbetare beroende på i vilken kommun de arbetar. Kravet kan också missgynna mindre utförare. Det går ju att uppfylla först när utföraren har fått så många beställningar att tjänsterna täcker en heltid. Förslaget från Upphandlingsbolaget är därför att det är utformat som ett särskilt kontraktsvillkor som ska uppfyllas först när utföraren har fått tillräckligt med beställningar. Enligt en upphandlingsjurist på stadsledningskontoret torde det vara möjligt att ställa krav på heltid, särskilt som Göteborgs Stad själv ska erbjuda sina medarbetare det. Det kan därför inte anses oproportionerligt gentemot utförarna. Inför beslut om förfrågningsunderlaget är dock rekommendationen att en särskild utredning görs i denna fråga. Stadsledningskontoret har uppdragit åt en extern juristfirma Front Advokater att utreda frågan ytterligare. Slutsatsen är att det är möjligt att ställa detta krav på utföraren och att det är förenligt med proportionalitetsprincipen. Rent juridiskt är frågan därmed färdigutredd. Den personalpolitiska aspekten på frågan är om stadens mål också i möjligaste mån ska gälla externa utförare samt att goda arbetsvillkor för medarbetare gagnar hela branschen. Göteborgs Stad beslutade redan 2009 att använda en gemensam bemanningsprocess (optimerad bemanning) för att nå de politiska målen om rätt till heltid samt färre timavlönade (max 5 procent av den arbetade tiden). Staden har i ett lokalt kollektivavtal (Dnr 1821/11) bl a reglerat hur den överlappande tiden ska hanteras genom förläggning av så kallade resurspass och användning av bemanningsenheter. Våren 2016 gjordes en utvärdering av optimerad bemanning som visade på att det finns förutsättningar att arbetssättet ska kunna fungera, men att det finns delar som måste förbättras och utvecklas för att det ska vara kostnadseffektivt och genomsyra verksamheten. Bemanningsenheternas uppdrag och funktion samt grundbemanning är identifierade förbättringsområdena och utgör en viktig del i bemanningsoptimeringen. I stadens egen hemtjänst är procent av den arbetade tiden utförd av anställda med grundanställning på heltid. Av de anställda (tillsvidareanställda och visstidsanställda) i hemtjänst har 83 procent en grundanställning på heltid (september 2016). I samband med att medarbetare har grundanställning på heltid i hemtjänst, där schemaläggningen omfattar alla veckans dagar, uppstår alltid en viss överlappning av arbetstid som arbetsgivaren måste lösa på ett sätt som inte medför ökade kostnader för verksamheten. Det krävs en viss volym för att klara detta. Lagstiftning Enligt 4 kap. 2 LOV får en upphandlande myndighet ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. Samtliga villkor ska anges i annonsen om valfrihetssystem eller i förfrågningsunderlaget. Arbetsrättsliga villkor, t.ex. arbetstid ingår i begreppet särskilda sociala villkor. 132(187)

227 Några för denna utrednings relevanta prejudicerande rättsfall finns inte. Enligt förarbetena till LOV ska särskilda kontraktsvillkor vara förenliga med de grundläggande gemenskapsrättsliga principerna, dvs. likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet, förutsebarhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet, samt EU-fördragets regler om den inre marknaden. Proportionalitetsprincipen innebär att kraven på utföraren och tjänsten måste ha ett naturligt samband och stå i rimlig proportion till det som ska upphandlas. De krav som ställs ska vara både lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Om det finns flera alternativ bör det alternativ väljas som är minst belastande för utföraren. Omvärldsbevakning Olika kommuner uttrycker kraven på olika sätt men i huvudsak kan man se att det rör sig om varianter på de fem alternativ som beskrivs nedan. 1. Kravet ställs utifrån kontinuitet för den enskilde utan koppling eller särskilda krav på anställningsform för medarbetare d v s utföraren bemannar sin verksamhet för att uppnå kontinuitet. 2. Kravet läggs som ett starkt önskemål kopplat till den politiska målsättningen i informationsdelen i förfrågningsunderlaget. 3. Kravet ställs som ett bör-krav d v s utföraren bör sträva efter heltidsanställning så långt som det är möjligt för verksamheten 4. Kravet ställs i relation till en viss verksamhetsvolym d v s om verksamheten omfattar ett visst antal brukartimmar är det rimligt att erbjuda anställda önskad tjänstgöringsgrad 5. Kravet ställs som ett generellt krav där alla erbjuds önskad tjänstgöringsgrad. Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Målet måste vara att skapa så hög grad av kontinuitet som möjligt för den enskilde. Det finns ingen absolut koppling mellan heltidsanställningar (anställningsform) och hög personalkontinuitet, men goda arbetsvillkor för medarbetare är i grunden positivt för verksamheten och hela branschen och påverkar indirekt möjligheten att skapa långsiktighet och kontinuitet. Utförarperspektivet Bemanning med anställda som har grundanställning på heltid kräver en viss verksamhetsvolym för att vara kostnadseffektivt. Vid schemaläggning som omfattar alla veckans dagar uppstår alltid en viss överlappning av arbetstid som utföraren måste lösa på ett sätt som inte medför stora kostnader för verksamheten. En nedre gräns för detta bedöms vara beviljade brukartimmar per månad. En risk med att sätta en volymgräns är att utförare konsekvent lägger sig på en nivå strax under gränsen, men vid uppföljning får man i så fall ställa detta i förhållande till kapacitetstaket och då göra en samlad bedömning. 133(187)

228 Att ställa krav på att alla utförare, oavsett verksamhetsvolym, skall erbjuda alla anställda tillsvidareanställning på heltid skulle missgynna små företag och få till följd att många inte har möjlighet att lämna ansökan. Det skulle inte heller vara möjligt för nya utförare att börja etablera en verksamhet. Att inte ställa några krav alls på heltidsanställning, utan överlåta till utföraren att bemanna verksamheten på ett sätt som motsvarar kvalitetskrav och övriga åtaganden kan å andra sidan innebära risk att många av de anställda erbjuds deltid eller tim. Konsekvenser för staden Det är en konkurrensfördel för Göteborgs Stad att kunna erbjuda anställning på heltid och att inte ha delade turer, men att lägga schema för medarbetare med heltidsanställning bygger till stor del på att staden har stora hemtjänstlag där det finns möjlighet till större schemagrupper och samarbete över gränserna. Göteborgs Stad har dessutom en gemensam bemanningsprocess optimerad bemanning för att nå de politiska målen om rätt till heltid och färre timavlönade. Om hemtjänstlagen krymper i samband med brukares val av annan utförare kan möjligheterna till samplanering begränsas och schemaläggning enligt stadens modell försvåras. Ekonomiska perspektivet Göteborgs Stad har heltidskravet redan idag och därmed kostnaderna och kravet bedöms därmed rimligt att ställa i förhållande till en viss verksamhetsvolym. Stadsledningskontorets samlade bedömning Stadsledningskontoret mening är att det finns en brytpunkt för verksamhetsvolym då det bedöms vara rimligt/ möjligt för utförare att kunna erbjuda anställda önskad tjänstgöringsgrad. Stadsledningskontoret har därför diskuterat med experter på schemaläggning för att genom schemasimulering ta fram underlag för att hitta en s k brytpunkt. Detta för att motverka att kravet får oönskade effekter i andra anställningsförhållanden så som många delade turer, många visstidsanställningar eller hög andel timavlönade. Utförare måste dock ha möjligheter att täcka luckor och hantera överlappning i schema på ett sätt som inte är kostnadsdrivande och då behöver olika anställningsformer till viss del användas vid sidan av tillsvidareanställda på heltid. Ett generellt krav på att alla ska ha tillsvidareanställningar kan därför inte ställas i förfrågningsunderlaget. Slutsatsen är att det behövs en verksamhetsvolym på beviljade brukartimmar per månad för att det ska vara rimligt för en utförare att erbjuda de anställda heltidsanställning brukartimmar motsvarar ca 100 brukare och anställda. Beviljade brukartimmar är grunden för utförarens åtagande. I diskussion med fackliga referensgruppen uttryckte företrädarna för Kommunal tveksamhet till att använda en volymgräns. Alternativet till att ställa krav på heltid i förhållande till verksamhetsvolym är att ställa det som ett bör-krav i förfrågningsunderlaget d v s utföraren bör eftersträva att erbjuda anställda 134(187)

229 önskad tjänstgöringsgrad och då överlåta till utföraren att bemanna på ett sätt som motsvarar kvalitetskrav och övriga åtaganden. Stadsledningskontoret förordar Att kravet utformas som ett särskilt kontraktsvillkor som ska uppfyllas då utföraren har en viss verksamhetsvolym eller då utföraren har fått tillräckligt med beställningar för att nå den nedre volymgränsen. Vid en verksamhetsvolym på minst beviljade brukartimmar per månad ska minst 75 procent av den arbetade tiden utföras av omsorgspersonal med grundanställning på heltid. Kravet gäller både för tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda. Se även avsnittet om kapacitetstak samt utredningar om delade schematurer samt arbetad tid utförd av timavlönade. Arbetstidsförläggning, delade schematurer Är det möjligt att ställa krav på att delade schematurer inte får förekomma? Utredning I samband med att medarbetare har grundanställning på heltid i hemtjänst, där schemaläggningen omfattar alla veckans dagar, uppstår alltid en viss överlappning av arbetstid som arbetsgivaren måste lösa på ett sätt som inte medför ökade kostnader för verksamheten. I Göteborgs Stad finns ett lokalt kollektivavtal (Dnr 1821/11) som reglerar hur den överlappande tiden ska hanteras genom förläggning av så kallade resurspass och användning av bemanningsenheter. På detta sätt kan man undvika delade schematurer. I tillämpningsanvisning till det lokala kollektivavtalet skrivs; Delade turer bör då endast förekomma när det är absolut nödvändigt pga verksamhetens specifika behov, då schemaläggningen inte går att lösa på annat sätt eller då enskild medarbete vid enstaka tillfälle själv väljer delad tur i sitt schema. Ett nytt lokalt kollektivavtal håller på att förhandlas fram och beräknas vara klart tidig vår Det finns ingen egentlig definition vad en delad schematur är. I arbetstidslagen (1982:673) anges gränser för hur många timmar arbetstagare som mest får arbeta och vilka viloperioder de minst ska ha men innehåller inga regler om hur arbetsgivaren ska ta hänsyn till arbetstidens förläggning i arbetsmiljöarbetet. Det finns således inte något absolut förbud mot delade schematurer men medarbetares arbetstidsförläggning är en viktig arbetsmiljöfaktor. 135(187)

230 Lagstiftning I arbetsmiljölagen (AML) kapitel 2 1 som rör arbetsmiljöns beskaffenhet skrivs Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll ska utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid ska även löneformer och förläggning av arbetstid beaktas. I föreskrift (AFS 2015:4) 12 om arbetstidens förläggning framgår att delade turer är en faktor som kan medföra risk för ohälsa. I arbetstidslagen (ATL) 15 angående raster skrivs Med raster förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka arbetstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället. Arbetsgivaren ska på förhand ange rasternas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger. Rasterna ska förläggas så, att arbetstagarna inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Rasternas antal, längd och förläggning ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena. I lagstiftningen finns således inte något uttryckligt förbud mot delade schematurer Omvärldsbevakning I många kommuner har anställda inom vården fått fler delade turer som en konsekvens av heltidsanställningar. Flera kommuner har som mål att minska delade turer, men (så vitt det går att få fram) har ingen lyckats med det eftersom kommunerna beräknar att det skulle innebära stora kostnader. Ingen annan kommun har kommit lika långt som Göteborg som, genom arbetssättet i optimerad bemanning och det lokala kollektivavtalet, lyckats minimera antal delade turer. Ingen av referenskommunerna har ställt kravet i förfrågningsunderlaget Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Goda arbetsvillkor för medarbetare är positivt för verksamheten och hela branschen. Utförarperspektivet Bemanning med anställda som har grundanställning på heltid kräver en viss verksamhetsvolym för att vara kostnadseffektivt. Göteborgs Stad har ett lokalt kollektivavtal som reglerar hur den överlappande tiden ska hanteras genom förläggning av s k resurspass och användning av bemanningsenheter och kan på så sätt undvika att lägga ut delade schematurer. Denna typ av lokala kollektivavtal ingår inte i begreppet kollektivavtalsliknande villkor d v s det är inte ett centralt kollektivavtal som tillämpas på motsvarande arbetstagare i hela riket. Det kan heller inte ställas krav på att alla utförare ska tillämpa samma arbetssätt som Göteborg har infört. Konsekvenser för staden Möjligheten att erbjuda goda arbetsvillkor med heltidsanställning utan delade turer är en konkurrensfördel för Göteborgs Stad. Att lägga sammanhållna scheman bygger till stor del på att staden har stora hemtjänstlag där det finns möjlighet till större schemagrupper och samarbete över gränserna. Om hemtjänstlagen krymper i samband med brukares val av annan 136(187)

231 utförare kan möjligheterna till samplanering begränsas och schemaläggning enligt stadens modell försvåras. Ekonomiska perspektivet Se under utförarperspektivet och konsekvenser för staden Stadsledningskontoret förordar Det finns inte något förbud i lag eller föreskrifter mot delade schematurer och staden kan inte ställa krav på att externa utförare tillämpar samma arbetssätt och lokala kollektivavtal som i Göteborgs stad. Det ställs därför som ett bör-krav i förfrågningsunderlaget Utföraren bör undvika att använda delade turer vid schemaläggning. Utföraren ska särskilt beakta arbetsmiljölagen och föreskrift AFS 2015:4 12 angående arbetstidens förläggning. Arbetad tid utförd av timavlönade medarbetare Kan Göteborgs Stad ställa krav i förfrågningsunderlaget på att max fem procent av den arbetade tiden får utföras av timavlönade? Utredning Göteborgs stad har en personalpolitisk inriktning att max 5 procent av den arbetade tiden i staden som helhet ska utföras av timavlönade medarbetare. Det gäller i samtliga verksamheter, men eftersom vård- och omsorg utgör nästan en tredjedel av stadens verksamhet får andelen timavlönade inom denna sektor stort genomslag på totalen. I september 2016 är den genomsnittliga tiden utförd av timavlönade i stadens hemtjänst 12,3 procent, men variationen är stor mellan olika stadsdelar - det finns stadsdelar som har både högre och lägre andel än genomsnittet ingen stadsdel ligger så lågt som 5 procent. Maxmåttet gäller dessutom för staden totalt och eftersom staden inte når upp till målet 5 procent och det är stor variation inom staden går det inte att ange något mått som skulle gälla för alla externa utförare. Göteborgs Stad har en gemensam bemanningsprocess optimerad bemanning - för att nå de politiska målen om rätt till heltid samt färre timavlönade. Förutsättningarna att minska andelen tid utförd av timavlönade är knuten till användande av bemanningsenheter, ökad grundbemanning samt förläggning av s.k. resurspass som uppkommer då heltidsanställdas scheman överlappas. Hantering av detta regleras i ett lokalt kollektivavtal. Denna typ av lokala kollektivavtal ingår inte i begreppet kollektivavtalsliknande villkor d v s det är inte ett centralt kollektivavtal som tillämpas på motsvarande arbetstagare i hela riket. Det kan inte ställas krav på att externa utförare har ett sådant avtal. Det kan heller inte ställas krav på att alla utförare ska tillämpa samma arbetssätt som Göteborg har infört. Våren 2016 gjordes en utvärdering av optimerad bemanning som visade på att det finns förutsättningar att arbetssättet ska kunna fungera, men att det finns delar som måste 137(187)

232 förbättras och utvecklas för att det ska vara kostnadseffektivt och genomsyra verksamheten. Bemanningsenheternas uppdrag och funktion samt grundbemanningen är identifierade förbättringsområden. Dessa är viktiga delar i bemanningsoptimeringen och nära knutna till möjligheten att minska andelen tid utförd av timavlönade. Lagstiftning Enligt LOV 2 ska den upphandlande myndigheten behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt. Den upphandlande myndigheten ska iaktta principerna om öppenhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet när den tillämpar valfrihetssystem. Det innebär bland annat att kommunen inte kan ställa högre krav på externa utförare än vad kommunen själv kan leva upp till i sin verksamhet. Omvärldsbevakning Ingen annan kommun har så tydligt som Göteborgs Stad satt en gräns i sin budget för hur stor andel av den arbetade tiden som får utföras av timavlönade. Däremot skriver flera kommuner i sin budget att målsättningen är att minska eller begränsa andelen timavlönade. I diskussion om timavlönade finns det de som menar att det inte enbart är negativt med timavlönade utan att det kan till och med kan gynna kontinuiteten för den enskilde genom att samma personer kan ta korta vikariat och att kontinuitet för den enskilde inte har något absolut samband med anställningsformen hos medarbetarna. Att vara timavlönad kan passa för vissa grupper (ex. studenter) under begränsade perioder men för de allra flesta är det en osäker anställningsform som är förknippad med negativa effekter så som osäker inkomst och svårigheter att planera sin tid. Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet En viss andel timavlönade måste alltid finnas för att täcka behov av korttidsvikariat, men timanställning är en osäker anställningsform och det är hög omsättning bland dessa. Även om timavlönade i vissa fall kan gynna kontinuiteten för den enskilde är det svårt att skapa en långsiktigt hållbar verksamhet med god kontinuitet om man har en allt för hög andel timavlönade. Utförarperspektivet För att verksamheten ska vara långsiktigt hållbar är det viktigt att utföraren har en stabil grundbemanning och goda arbetsvillkor för medarbetarna. Timavlönade bör i första hand användas vid sjuktoppar eller annan korttidsfrånvaro. Det finns inget absolut samband mellan kontinuitet för den enskilde och anställningsform och en viss del timavlönade måste finnas, särskilt i ett uppbyggnadsskede. Utförare måste ha möjligheter att täcka luckor och hantera överlappning i schema på ett sätt som inte är kostnadsdrivande och då behöver olika anställningsformer användas vid sidan av tillsvidareanställda på heltid. 138(187)

233 Ekonomiska perspektivet Det måste finnas möjligheter att täcka luckor och överlappning i schema på ett sätt som inte är kostnadsdrivande och då behöver olika anställningsformer användas vid sidan av tillsvidareanställda på heltid men så långt som möjligt bör användandet av timavlönade begränsas. Stadsledningskontoret förordar Göteborgs Stad kan inte ställa högre krav på externa utförare än vad staden kan leva upp till i sin verksamhet. Eftersom staden inte når upp till målet 5 % och andelen dessutom varierar stort mellan olika stadsdelar, går det inte att ange något mått som skulle gälla för alla externa brukare. I förfrågningsunderlaget kan det dock ställas som ett bör -krav. Utföraren bör organisera sin verksamhet på ett sådant sätt att arbetad tid utförd av timavlönade begränsas. Se även avsnittet om rätt till heltid. Basala hygienrutiner och arbetskläder Vilka krav på arbetskläder samt vilka hygienkrav utifrån föreskrifterna om basal hygien i vård och omsorg (SOSFS 2015:10) ska ställas på utförarna? Utredning Göteborgs Stad har ett personalpolitiskt beslut om att tillhandahålla fria arbetskläder till medarbetare i hemtjänst och hemsjukvård (Dnr 0608/14). De arbetskläder som tillhandahålls är dels kläder som följer Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvård m.m. (SOFS 2015:10), dels profilkläder. I Göteborgs Stads profilkläder ingår jacka, långärmade tröjor, vattentåliga skor och regnkläder. Staden ombesörjer tvätt av arbetskläderna. Det är obligatoriskt att bära arbetskläderna. Fria arbetskläder för medarbetarna har kommit att bli en viktig del i Göteborgs Stads arbete med att skapa en Attraktiv hemtjänst. Från och med den 1 januari 2016 gäller samma hygienregler vid arbete inom hemtjänsten, som inom hälso- och sjukvården. Hygienreglerna finns samlade i Socialstyrelsen föreskrifter om Basal hygien i vård och omsorg (SOSFS 2015:10). Föreskrifterna gäller i situationer då medarbetare har fysisk kontakt med patienter eller personer som får insatser i form av hemtjänst. För att förhindra smittspridning reglerar Socialstyrelsens föreskrifter hur arbetskläder ska användas för att förebygga uppkomst av infektioner och smittspridning. Arbetskläder i vård och omsorg ska ha korta ärmar. De ska bytas minst dagligen och gå att tvätta i 60 grader så att de blir rena och fria från smittämnen. I föreskriften regleras inte vem som ska tillhandahålla och tvätta medarbetarnas kläder. Vårdgivaren och den som ansvarar för verksamhet inom omsorgen måste dock säkerställa att Socialstyrelsens regler följs och ska fastställa de processer och rutiner som behövs för att säkra detta. I vissa situationer behövs skyddskläder i form av plastförkläden, engångshandskar, munskydd o dyl. Dessa ska arbetsgivaren tillhandahålla. I övrigt finns inga speciella regler för hur arbetskläderna ska se ut 139(187)

234 vad gäller färg, logotyp eller annan utformning eller vem som ska tillhandahålla eller tvätta kläderna. Lagstiftning Högsta förvaltningsdomstolen (HFD ) har avgjort några ärenden om arbetskläder inom hemtjänsten. Enligt denna dom är arbetsgivaren inte, med stöd av arbetsmiljölagen eller där tillhörande föreskrifter, skyldig att tillhandahålla arbetskläder. Det kan inte heller ställas krav på att arbetsgivaren ska tvätta arbetstagarnas kläder. Detta trots arbetsgivarens ansvar enligt arbetsmiljölagen att förebygga ohälsa eller olycksfall i arbetet. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens dom(hfd ) ska arbetsgivaren tillhandahålla skyddsutrustning vid arbete där det föreligger risk för smitta. Arbetsgivaren bör tillhandahålla sådan skyddsutrustning i sådan utsträckning där det finns behov av det. Arbetsmiljölagen innehåller inga krav på att arbetsgivaren ska tillhandahålla arbetskläder som inte är skyddsutrustning. Profilkläder och personliga hygienkläder för att förhindra smittspridning (SOSFS 2015:10) är inte skyddsutrustning. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Det är ett krav enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete att ta fram de processer och rutiner som behövs för att säkerställa att hygienreglerna följs. Vidare har utförare som bedriver hemtjänst ansvara för att föreskrifterna följs av medarbetarna. Göteborgs Stad Av stadsdelsförvaltningarnas patientsäkerhetsberättelser både för år 2014 och år 2015 framgår att följsamheten till de basala hygienreglerna behöver öka och är fortsatt ett förbättringsområde. Omvärldsbevakning Omvärldsbevakning har genomförts via genomgång av förfrågningsunderlag från Alingsås, Borås, Jönköping, Mölndal, Partille, Stockholm, Sundsvall, Uppsala, Umeå, Västerås, Örebro och Östersund. Det finns kommuner som ställer krav på arbetskläder, men det vanligaste är krav på tydlig identifikation i form av namnskylt med foto och företagets logotyp samt att Socialstyrelsens föreskrift om basala hygienrutiner ska följas. Hälften av kommunerna (Mölndal, Partille, Sundsvall, Stockholm, Uppsala och Örebro) har lyft in hygienkrav i sina förfrågningsunderlag. Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet I kontakten med den enskilde är det viktigt att hemtjänstens medarbetare har tydlig identifikation som lätt kan kännas igen samt att legitimera sig med fotolegitimation. Profilkläder kan visserligen underlätta igenkännande men är inte absolut nödvändigt för detta ändamål. 140(187)

235 När det gäller basala hygienrutiner för att förhindra smittspridning ska alla, vare sig det är kommunal eller extern utförare följa Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2015:10) Utförarperspektivet Utföraren är skyldig att följa arbetsmiljölagen och dess föreskrifter så att anställda inte utsätts för risker och ohälsa i sitt arbete. Utföraren och den som ansvarar för verksamheten är skyldig att ha fastställda basala hygienrutiner och säkerställa att reglerna följs samt fastställa de processer som behövs för att säkra detta. Skyddsutrustning i form av plastförkläden, plasthandskar, munskydd och liknande ska tillhandhållas av arbetsgivaren. Stadsledningskontorets samlade bedömning Det finns inte stöd i lag eller föreskrifter att arbetsgivaren ska tillhandahålla och tvätta arbetskläder för medarbetare inom äldreomsorg. Det finns även en dom i högsta förvaltningsdomstolen som fastslagit detta. Stadsledningskontorets gör trots detta bedömningen att ställa kravet i förfrågningsunderlaget som ett obligatoriskt krav eftersom arbetskläder kommit att bli en viktig del i arbetet med Attraktiv hemtjänst men att dessutom ställa krav på att utföraren ska tvätta arbetskläderna bedöms dock inte vara förenligt med proportionalitetsprincipen. Stadsledningskontoret förordar Stadsledningskontoret förordar att följande krav på arbetskläder samt hygienkrav ställs på utförare när valfrihetssystemet införs i Göteborgs Stad. Rutiner för basal hygien ska finnas i utförarens ledningssystem. Samtliga medarbetare ska följa Socialstyrelsens föreskrifter om Basal hygien i vård och omsorg enligt SOSFS 2015:10 i sitt arbete för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Utföraren ska tillse att samtliga medarbetare har goda kunskaper om de basala hygienrutiner och att dessa efterlevs. Utföraren ansvarar för att medarbetarna får kontinuerlig utbildning i hygien. Utföraren skall tillhandahålla och bekosta skyddsutrustning bestående av plasthandskar, plastförkläde, munskydd och handsprit Utföraren skall tillhandahålla och bekosta arbetskläder. Med arbetskläder avses ytterplagg (exempelvis jacka) samt överdel (exempelvis t-shirt eller tunika). Arbetsplatser Utredning I samband med att stadsledningskontoret utredde ett antal utvecklingsfrågor inom hemtjänsten 2013, det som kom att kallas Attraktiv hemtjänst uppmärksammades hemtjänstpersonalens förutsättningar och villkor. Att ha en arbetsplats anpassad till verksamhet och som uppfattades attraktiv var ingen självklarhet. Vanligt förekommande var att man talade om hemtjänstens lokal och att den inte var belägen eller anpassad för att 141(187)

236 uppfattas som attraktiv. En av utredningens slutsatser var att professionalisering av hemtjänsten behövs i form av bra arbetsplatser som är utrustade med modern teknik för mobilitet, hantering av arbetskläder med mera. Lagstiftning I Arbetsmiljölagen (1977:18) och dess föreskrifter finns beskrivningar om arbetslokalers och personalutrymmens beskaffenhet och utformning. I arbetsmiljölagen (1977:1160) framgår att arbetslokal skall vara så utformad och inredd att den är lämplig från arbetsmiljösynpunkt. I AFS 2009:2, arbetsplatsens utformning står att vid arbete och tjänstgöring i en brukares eller omvårdnadstagares bostad kan arbetsgivaren i vissa fall behöva ordna med personalutrymmen utanför bostaden. Omklädningsutrymmen behövs om verksamhetens art är sådan att ombyte till arbetskläder eller skyddskläder på arbetsstället behövs. Vidare står om omklädningsrum att om skyddskläder används utanpå privata kläder eller arbetskläder, till exempel skyddsrock, är det inte säkert att omklädningsrum behövs. För till exempel hemtjänstpersonal kan utrymme för ombyte mellan privata kläder och arbetskläder ordnas i anslutning till paus- och gemensamhetslokaler. Skyddskläder för hemtjänstpersonal kan till exempel ofta förvaras i badrummet hos vårdtagaren. AFS 1990:18 som handlar om omvårdnadsarbetet i enskilt hem skriver följande om arbetsplatser. 8 anger att arbetstagarna ska ha tillgång till lämpliga personalutrymmen i form av dusch-, toalett-, kläd- och matutrymme samt utrymmen för arbetets planering. För dem som arbetar inom hemtjänsten och hemsjukvården kan arbetet innebära kroppsansträngning, psykisk anspänning och smittorisk. Arbetstagarnas möjligheter att byta kläder, duscha eller ta rast i det enskilda hemmet är mycket begränsade. Behovet växlar av särskilda utrymmen för t ex hygien, måltider och vila. Det är viktigt att arbetet planeras så att arbetstagarna får faktiska möjligheter att göra de besök som behövs i personalutrymmen och i lokaler för arbetets planering. Omvärldsbevakning Övervägande andel av referenskommunerna ställer krav på arbetslokaler. Samtliga har en övergripande formulering såsom Utföraren ansvarar för att lokaler och utrustning är anpassad till verksamhet och personal Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet En verksamhet som uppfattas som professionell och attraktiv för medarbetare att arbeta i, är positivt för brukare med hemtjänst. Utförarperspektivet Stadens hemtjänstverksamhet har som ett led i Attraktiv hemtjänst arbetat med att tillhandahålla kontor för medarbetare inom hemtjänsten. 142(187)

237 Ekonomiska perspektivet Ersättning för kontor/lokaler bör ingå in den ekonomiska ersättningsmodellen. Stadsledningskontoret förordar Utförare ska tillhandahålla kontor/lokaler och utrustning för medarbetare som arbetar i hemtjänsten. Utföraren ska ha kontor/lokaler och utrustning som är tillgängligt och anpassat till verksamhet och personal. Kontoret/arbetsplatsen ska vara utrustat så att det motsvarar arbetsmiljökraven. Det ska ge förutsättningar för att utföra administrativt arbete kopplat till uppdraget, genomföra möten, pauser och luncher. På kontoren ska det finnas dokumentskåp och nyckelskåp för brukares nycklar som är säkert. IT och teknik Ska externa utförare använda stadens IT-lösningar eller använda egna IT-lösningar? Utredning Utgångspunkten för utredningen är att det ska finnas IT-stöd som stödjer processerna inom valfrihetssystemet. Det krävs tekniskt stöd på de flesta områden; för beställningar/uppdrag från handläggare till utförare, för kommunikation under utförandet, för dokumentation, för rapportering av uppdrag, för avgiftsberäkning och debitering, för kontroll och uppföljning och för samverkan mellan olika aktörer i socialtjänstprocessen. Göteborgs Stad använder IT-stödet Treserva för socialtjänstprocessens myndighetsutövning utförarens sociala dokumentation samt avgiftshandläggning. Aktuella föreskrifter Socialstyrelsens föreskrifter, SOSFS 2014:5, Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS Attraktiv hemtjänst Ur avsnittet om Attraktiv hemtjänst: Enligt Göteborgs Stads värdighetsgarantier har den enskilde rätt att få sin genomförandeplan upprättad inom två veckor. För att säkerställa att planeringen av den enskildes beviljade timmar kan tillgodose den enskildes behov och målsättningen med beslutet ska handläggaren säkerställa upprättade genomförandeplaner. Utförarens upprättade genomförandeplaner behöver därför vara tillgänglig för handläggaren att ta del av snarast efter upprättandet och inför uppföljning och utvärdering. Om utföraren skulle tillåtas manuell social dokumentation/social journal skulle det försvåra uppföljningen både på individnivå och uppföljningen av utföraren utifrån tjänstens utförande. 143(187)

238 Enligt värdighetsgarantierna ska utförare upprätta en genomförandeplan senast 14 dagar efter verkställt beslut. Då ny plan upprättas eller befintlig plan revideras ska den externa utföraren skicka ett meddelande via Treserva till handläggare. Detta så att handläggaren kan ta del av den upprättade eller reviderade genomförandeplanen. Om den enskilde behöver mer tid innan genomförandeplan upprättas ska det respekteras. Treserva Alternativ utförare använder egna IT-stöd Om externa utförare använder egna IT-stöd eller inget IT-stöd behöver de snarast skicka genomförandeplan till handläggare. Förutsättningar för teknisk import/export av genomförandeplan och journalanteckningar mellan stadens IT-stöd och externa utförares ITstöd finns inte i dagsläget. Stadsledningskontoret bedömer att det kommer vara svårt att effektivt uppfylla aktuella föreskrifter och upprätthålla socialtjänstsekretessen vid manuell hantering av genomförandeplaner och journaler. Alternativ utförare använder stadens IT-stöd Om externa (och i stadens egen regi) utförare använder stadens IT-stöd så får handläggaren på ett snabbt, säkert och utifrån socialtjänstsekretessen tillförlitligt sätt tillgång till genomförandeplaner och genomförandejournaler. Omvärldsbevakning Flera kommuner som stadsledningskontoret studerat närmare där kommunen har förutsättningen att kommunen ska ta del av genomförandeplan har som krav att kommunens IT-stöd ska användas. Enstaka kommuner har som krav att dokumentation ska överlämnas efter avslutat ärende. Detta alternativ är inte möjligt i Göteborgs stad med hänvisning till Attraktiv hemtjänst och beslutet att införa rambeslut för hemtjänst. Några kommuner har som krav att enbart utförare som överskrider ett mått på brukartid måste använda kommunens ITstöd. Flera av dessa kommuner informerar att de framöver kommer kräva att alla ska använda kommunens IT-stöd pga alltför stort manuellt arbete med att hantera handlingar utanför ITstödet och senare mata in nödvändiga uppgifter i IT-stödet. Brukarperspektivet Inom äldreomsorgen finns värdighetsgarantier. En av garantierna ger den enskilde rätt till en upprättad genomförandeplan inom två veckor. Alternativet att samtliga utförare använder stadens IT-stöd ger goda förutsättningar att uppfylla värdighetsgarantierna. Ur sekretessynpunkt är det av vikt att inte känsliga uppgifter om den enskilde faxas eller skickas med post. Utförarperspektivet Omvärldsbevakningen visar att det i kommuner med valfrihetssystem inom socialtjänsten är vanligt att externa utförare använder kommunens IT-stöd. Vid stadsledningskontoret 144(187)

239 avstämning med branschorganisationerna framfördes inga negativa synpunkter på förslaget att ställa krav på att externa utförare ska använda stadens IT-stöd för social dokumentation. Stadsledningskontoret har haft kontakt med levarantören CGI som har IT-stödet Treserva. CGI informerar att de i sin utvecklingsplan för Treserva kommer utveckla utökad funktionalitet för externa utförare. Bland annat genom att ge externa utförare möjlighet att ändra behörigheter i IT-stödet för sina egna medarbetare. CGI informerar också att de att inte har utvecklingsplaner för att möjliggöra export/import till andra IT-stöd utan utvecklar systemet för att kommuner även i framtiden ska ge utförare tillgång till kommunernas IT-stöd. Tillhandahållande IT-utrustning som PC och mobiltelefon till externa utförare För hantering av stadens IT-stöd, Treserva med dess mobila arbetssätt i form av exempelvis appar krävs teknisk utrustning för medarbetare inom hemtjänsten i form av PC och mobiltelefoner. Alternativ Staden tillhandahåller PC och telefon till externa utförare. Stadsledningskontoret bedömer att kostnaderna för Göteborgs Stad att förse, administrera och supportera externa utförare med PC och telefoner riskerar att bli höga efter avstämning med andra kommuner som tillhandahåller utrustning till externa utförare på grund av många borttappade och skadade enheter. Alternativ Externa utförare ansvarar själva för anskaffning av utrustning som PC och mobiltelefon. Externa utförare ges större möjligheter att styra över sina kostnader genom att de kan välja utrustning fritt inom de ramar som beskrivs nedan samt att de kan använda egen utrustning utanför det uppdrag de utför i Göteborgs Stad. Omvärldsbevakning Båda alternativen, att ge tillgång till eller kräva egen utrustning, används i andra kommuner. Några av de kommuner som i dagsläget tillhandahåller IT-utrustning planerar att framöver ställa som krav att externa utförare själva tillhandahåller sin utrustning på grund av alltför stor arbetsinsats med skadade och borttappade telefoner. Brukarperspektivet Alternativen bedöms inte innebära en skillnad för brukare. Utförarperspektivet Vid alternativ att externa utförare själva anskaffar sin utrustning ges de större möjligheter att välja utrustning fritt inom de ramar som beskrivs i förfrågningsunderlaget samt att de kan använda egen utrustning utanför det uppdrag de utför i Göteborgs Stad. Externa utförare behöver utse en IT-kontaktperson för ansvar att utbilda användare i egen organisation och fungera som första linjens support. IT-system för planering av verksamheten Kan staden ge valfri möjlighet att för externa utförare välja att använda stadens planeringssystem? 145(187)

240 I förfrågningsunderlag för planeringssystem anges endast de användare som finns inom staden. I bilaga F1 Stadens organisation och volymer anges bara Stadens volymer och i Bilaga J Betalningsvillkor beskrivs bara de användare som finns inom Staden. I kravspecifikationen under flik 1 Organisation beskrivs möjligheten att använda uppföljningsdelen separat med tanke på LOV men inte planeringsdelen. Stadsledningskontoret bedömer inte att externa utförare kan få möjlighet att använda IT-stöd för planering av hemtjänst. Omvärldsbevakning I utredningen har inga förfrågningsunderlag i andra kommuner identifierats där externa utförare får möjlighet att använda kommunens planeringssystem. Brukarperspektivet Alternativen bedöms inte innebära en skillnad för brukare. IT-system för registrering av avvikelser Externa utförare ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet. Ska externa utförare ges möjlighet att använda avvikelsesystemet i Treserva? Aktuella föreskrifter Socialstyrelsens föreskrifter, SOSFS 2011:9, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Ur 5 kap Systematiskt förbättringsarbete. Utredning av avvikelser, klagomål och synpunkter 3 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet från 1. vård- och omsorgstagare och deras närstående, 2. personal, 3. vårdgivare, 4. de som bedriver socialtjänst, 5. de som bedriver verksamhet enligt LSS, 6. myndigheter, och 7. föreningar, andra organisationer och intressenter Omvärldsbevakning I de förfrågningsunderlag som stadsledningskontoret tagit del av ställer kommuner som krav att klagomål och synpunkter tas emot och utreds men inte hur. Inga kommuner har identifierats som ger externa utförare möjlighet att använda kommunens IT-stöd för hantering av avvikelser. 146(187)

241 Brukarperspektivet För den enskilde är det viktigt att klagomål och synpunkter tas emot och utreds. Stadsledningskontoret bedömer att det inte påverkar den enskilde om den externa utföraren använder stadens IT-stöd för avvikelser eller ej. Utförarperspektivet Några externa utförare har egna IT-stöd för hantering av avvikelser, om de tvingas använda stadens IT-stöd finns risk för dubbelarbete. Stadsledningskontoret förordar Handläggaren ska snarast efter upprättande av genomförandeplaner kunna ta del av dem. Stadsledningskontoret förordar därför att externa utförare ska använda stadens IT-stöd för hantering av uppdrag, genomförandeplaner och genomförandejournaler. Stadsledningskontoret förordar att externa utförare inte erbjuds möjlighet att använda stadens IT-stöd för planering i hemtjänsten. Stadsledningskontoret förordar att det ska vara valfritt för externa utförare att använda stadens IT-stöd för avvikelser. Stadsledningskontoret förordar att externa utförare ansvarar för att anskaffa, bekosta och förse sin verksamhet med nödvändig utrustning och de abonnemang som krävs för åtkomst till stadens IT-stöd Treserva. Se bilaga D IT-stöd och appar Val och omval Vilka regler ska gälla för omval och vilken verksamhet ska ansvara för hanteringen av val och oval? Utredning För att ett valfrihetssystem ska fungera väl ska den enskilde ha en möjlighet att själv välja utförare menar Konkurrensverket 31. Detta innebär att den enskilde får välja utifrån egna behov och önskemål. En viktig förutsättning för den enskildes val är tydlig och objektiv information om valalternativen. För att underlätta den enskildes val bör informationen vara saklig, relevant, lättillgänglig och lättförståelig. Kommunen är skyldig att ge konkurrensneutral information. För att underlätta den enskildes val anser Konkurrensverket att kommunerna bör anpassa sin information och sina informationskanaler till brukarna. Det kan bland annat innebära att mer skriftlig information är nödvändig. Kommunen bör även publicera utförarnas kvalitetsresultat och kundundersökningar i samband med valsituationen så att brukarna kan jämföra utförarnas 31 Kommunernas valfrihetssystem - med fokus på hemtjänst, Slutrapprot, Konkurrensverket, (187)

242 kvalitet. Val Konkurrensverket 32 lyfter fram att efterfrågesidan i ett valfrihetssystem utgörs av den enskildes val av utförare. Den bestäms av medvetenhet om valmöjligheten, om tillgången och förståelsen av information, samt av styrkan, eller förmågan, att aktivt välja utförare. Vidare är utformningen av valsituationen för den enskilde avgörande om det kommer att göras några aktiva och medvetna val överhuvudtaget. Att tvingas välja vid fel tillfälle fungerar inte. Att istället inbjudas att välja när man är redo, har tid samt har egna såväl som andras erfarenheter att luta sig tillbaka mot, förbättrar förutsättningarna för framgång avsevärt menar både Konkurrensverket samt Socialstyrelsen 33 i sin uppföljning. Om inte brukarna har rimliga förutsättningar att välja den utförare som bäst uppfyller den enskildes behov kan knappast ett valfrihetssystem fungera. Konkurrensverkets utgångspunkt är att valfrihetssystem där brukarna väljer utförare har goda möjligheter att ge upphov till en kvalitetshöjande konkurrens. Socialstyrelsen 34 beskriver i sin uppföljning att följande effekter kunde skönjas vid en studie av befintlig kunskap om valets effekter. Vård- och omsorgstagare: hade svårt att ta till sig information om utförarna hade svårt att bedöma vad som skiljde utförarna åt tog till sig information beroende på hur deras hälsa och situation såg ut i ca procent av fallen inte hade klarat av att välja utan hjälp främst valde externa utförare om de var nytillkomna vård- och omsorgstagare valde externa utförare ju längre tid kundvalet funnits till inte fått tillgång till nya typer av tjänster hade färre valmöjligheter ju längre ut på landet de bodde bytte utförare i ca 10 procent av fallen valet av utförare styrdes av rekommendationer och geografisk närhet. Socialstyrelsen betonar att genom valsystemet ska den enskilde kunna få makt över verksamhetens innehåll och kvalitet. Genom valet ska den enskilde också kunna sortera bort de utförare som inte håller måttet. Att på så sätt stärka den enskilda människans ställning är avsikten. Människor med behov av vård och omsorg tycker att det är viktigt att kunna välja utförare. 32 Kvalitetshöjande konkurrens vad krävs?, Uppdragsforskningsrapport 2012:3, Konkurrensverket Valfrihet ur ett befolknings- och patientperspektiv, delredovisning, Socialstyrelsen, Valfrihet ur ett befolknings- och patientperspektiv, delredovisning, Socialstyrelsen, (187)

243 Socialstyrelsen anser att valfrihetssystem för äldre i regel inte tar hänsyn till att det kan finnas en motsättning mellan önskan att välja och den faktiska förmågan att välja. Omval Socialstyrelsen menar att möjligheten att byta utförare stärker den enskildes ställning i vården och omsorgen när pengarna följer den enskilde och hans eller hennes val. Vetskapen om att vara utbytbar ger vård- och omsorgsgivarna incitament att anstränga sig för att erbjuda de tjänster de åtagit sig och på sådant sätt att de som behöver dessa tjänster blir nöjda. Det är alltså inte bara det aktiva valet som stärker den enskilde utan också den potential som finns i det fria valet. Bristen på information antas vara det enskilt största problemet när det gäller befolkningens och personers möjligheter att utnyttja sin valfrihet inom vård och omsorg. Statskontoret har listat fem kriterier för vilken information den enskilde behöver i ett valfrihetssystem. Information måste finnas om att det finns en valmöjlighet vad som händer om man inte väljer och hur omval går till vilka utförare det finns och vilka tjänster de erbjuder skillnader och likheter mellan utförarna olika kvalitetsaspekter Av Socialstyrelsens analys av ett 60-tal förfrågningsunderlag framgår att alla kommuner har rutiner för byte av utförare och hur bytet ska gå till. Däremot finns det vissa skillnader mellan kommunerna såväl när det gäller tiden från omval till att det effektueras som antalet omval. Uppsägningstiden varierar från fem dagar till en månad. I några kommuner får den enskilde göra högst två omval under en viss period. Konkurrensverket konstaterar 35 att endast ett fåtal brukare gör omval. De menar att det finns sannolikt en mängd orsaker till detta och anser att kommunerna kan underlätta för brukarnas omval på flera sätt. Exempelvis kan kommunerna avtala om en kort uppsägningstid för den enskilde vid byte av utförare, införa tydliga rutiner gentemot brukare som drabbas när en utförare upphör med sin verksamhet och fortlöpande informera brukarna om nya godkända externa utförare. Utifrån genomförda brukarintervjuer framkom att få kände till hur omval av utförare sker. Brukarna uppgav att de endast valde en ny utförare om de var mycket missnöjda med den service och omsorg som de fick. Av brukarna svarade 12 procent att de funderat på att byta utförare men endast sju procent hade gjort ett omval. Enligt konkurrensverket förklarades det med att brukarna var rädda för att såra den aktuelle utföraren och att de inte ville vara till 35 Kommunernas valfrihetssystem - med fokus på hemtjänst, Slutrapprot, Konkurrensverket, (187)

244 besvär. Utöver det uppgav brukarna att informationen om övriga utförare och deras kvalitet var för dålig, och även att de hade bristfällig förmåga att själva kunna välja. En viktig informationskälla för brukarna var därför vänner och bekanta. Genomsnittstiden för att få en ny utförare vid omval var 17 dagar i de kommuner som Konkurrensverket studerade. Den kortaste tiden var fem dagar och den längsta 90 dagar. Konkurrensverket 36 poängterar att det är viktigt att en den enskilde har goda möjligheter att göra om sitt val om denne av någon anledning inte är nöjd. Att välja om ska vara enkelt, gå snabbt och leda till ett minimum av omställningskostnader. Ett förslag som Socialstyrelsen lyfter fram är att fråga den enskilde efter en viss period av hemtjänst om de skulle vara intresserade av att prova en ny utförare. För att underlätta val av utförare i samband med vårdplanering framhåller Konkurrensverket att handläggaren efter två veckor kan kontakta den enskilde för att säkerställa att den enskilde är nöjd med valet av utförare eller det ickeval som tilldelats samt kan fråga den enskilde om hen önskar göra ett omval. Omvärldsbevakning Stadsledningskontoret har i sin omvärldsbevakning studerat förfrågningsunderlagen från Alingsås, Borås, Jönköping, Mölndal, Partille, Stockholm, Sundsvall, Uppsala, Umeå, Västerås, Örebro och Östersund. Stadsledningskontoret drar samma slutsats som både Socialstyrelsen och Konkurrensverket har gjort, att det är stor variation i omställningstiden för byte av utförare mellan kommunerna. Stockholm har kortast omställelsetid på fem dagar och Alingsås har längts med en månad. Ett par kommuner har inte angett någon tidsram för byte och flera av kommuner har en omställelsetid på två veckor. Stadsledningskontorets bedömning I Göteborgs Stad har ca personer hemtjänst och enligt den litteratur stadsledningskontoret tagit del av är det högst 10 procent av brukarna som genomför ett omval. Detta motsvarar brukare per år och stadsdel, beroende på antal brukare i stadsdelen. Vid införandet av valfrihetssystemet kommer ansvarig handläggare att ha ett ansvar för att vägleda den enskilde vid val av utförare, men har inte möjlighet att rekommendera en utförare. Vidare ska handläggaren säkerställa att den enskilde är nöjd med valet av utförare eller det ickeval som tilldelats samt fråga om den enskilde önskar göra ett omval i samband med utvärdering av hemtjänst, UH. För att handläggaren i ett så tidigt skede som möjligt ska få information om den enskilde inte är nöjd med sin utförare och orsakerna till eventuellt missnöjde är det av största vikt att omval hanteras av ansvarig handläggare och inte av någon annan funktion. Detta är en del av handläggarens uppföljningsansvar av sina beslut. 36 Kvalitetshöjande konkurrens vad krävs?, Uppdragsforskningsrapport 2012:3, Konkurrensverket (187)

245 Socialstyrelsen lyfter i sina föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (5 kap. 19 SOSFS 2014:5) fram att det av den sociala dokumentationen ska framgå vilka önskemål om utförare som den enskilde har fört fram. Det ska också framgå vilken utförare som ska genomföra insatsen. Vidare framgår att det av dokumentationen bör framgå vilka åtgärder som i det enskilda fallet har vidtagits av nämnden för att hitta en utförare som svarar mot den enskildes behov och önskemål. Som lyfts fram i avsnittet gällande ickevalsalternativ är det viktigt att tydliggöra kontaktcenters roll kring information om valfrihetssystemet och vilka utförare som den enskilde kan välja mellan utifrån adress. Stadsledningskontoret bedömning är dock att Kontaktcenter inte ska vägleda den enskilde i valet då de uppgifter om den enskildes behov och önskemål som behövs för att kunna vägleda bedöms vara känsliga uppgifter som ansvarig handläggare bör hantera utifrån socialtjänstsekretessen. Den enskildes val av utförare är en del av myndighetsutövningen i socialtjänstprocessen och hanteras mellan att den enskilde fått beslut om hemtjänst och handläggaren skickar uppdrag till utföraren. Ansvaret för omval bör, enligt socialtjänstprocessen, hanteras på liknande sätt som val av utförare. En e-tjänst för att förenkla den enskildes val av utförare (med hjälp av e-legitimation) samt meddelande om önskad utförare till handläggaren är önskvärt. Handläggaren bör i dessa situationer ta en kontakt med den enskilde som en del i uppföljningsansvaret. Utifrån genomgången litteratur som lyfter fram att ett omval ska vara enkelt, gå snabbt och leda till ett minimum av omställningskostnader för att kunna att ge upphov till en kvalitetshöjande konkurrens mellan de olika utförarna är stadsledningskontorets bedömning att omställelsetiden ska vara så kort som möjligt. Ur ett brukarperspektiv är det också viktigt att ett omval hanteras så skyndsamt som möjligt när den enskilde har fattat beslut om att hen vill att annan utförare ska utföra beviljade insatser. Orsakerna till att den enskilde väljer att byta utförare är oftast ett missnöje och stadsledningskontoret bedömer därför att omställningstiden bör vara 5 dagar. Stadsledningskontoret förordar Den enskilde kan när som helst välja att byta utförare med 5 arbetsdagars omställningstid. Under denna period ansvarar den tidigare utföraren för insatserna. Infaller sista dag för uppsägningstiden på en lördag, söndag eller annan helgdag äger utförarbytet rum närmast följande vardag. Hantering av byte av utförare (social dokumentation, formulera uppdrag till utförare) är en del av myndighetsutövningen. I de fall då handläggaren får information om att den enskilde önskar byta utförare från annan än den enskilde själv, kontaktar handläggaren den enskilde. Anmälan om byte kan ske genom att den enskilde informerar på något av följande sätt: muntligt/skriftligt till handläggare 151(187)

246 muntligt till kontaktcenter som vidarebefordrar informationen till berörd handläggare genom e-tjänst med e-legitimation Avlämnande utförare eller dennes medarbetare får inte påverka den enskildes val av ny utförare. Avlämnande utförare ansvarar för att bytet innebär minsta möjliga negativa påverkan hos den enskilde och andra berörda. Avlämnande och mottagande utförare i samverkan med Göteborgs Stads olika professioner ska bidra till smidig och säker informationsöverföring och övergång för den enskilde. Utförares presentation av sin verksamhet och den enskildes möjlighet att jämföra utförare. Vilka krav ska Göteborgs Stad ställa på utförares presentation av sin verksamhet? Hur kan Göteborgs Stad underlätta för den enskilde att jämföra utförare? Utredning Utgångspunkten för utredningen är att Göteborgs Stad ansvara för att tillhandahålla saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig information om valbara utförare så att den enskilde har möjlighet att göra ett aktivt val. Lagstiftning Enligt 9 kap.1 LOV ska Göteborgs Stad som upphandlande myndighet lämna information till den enskilde om samtliga utförare som staden godkänt och tecknat kontrakt med inom ramen för valfrihetssystemet. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. Göteborgs Stad har ett informationsansvar gentemot medborgarna kring valbara utförare men utförarna har också möjlighet att marknadsföra sina verksamheter inom ramen för Marknadsföringslagen (SFS 2008:486). Med stöd av Regeringens proposition 2008/09:29 kan dock Göteborgs Stad ställa krav i förfrågningsunderlaget på hur utförarna får marknadsföra sina tjänster. Ansvarig handläggare har ett ansvar att vägleda den enskilde vid val av utförare, men har inte möjlighet att rekommendera en utförare. I förarbetena till 9 kap. 1 LOV anges bland annat följande: För att kunna välja krävs att den enskilde ges möjlighet att göra rationella val utifrån egna behov och preferenser. Detta kräver tillgänglig och jämförbar information om valalternativen. Vidare måste biståndshandläggaren förhålla sig konkurrensneutral i förhållande till de utföraren som finns i valfrihetssystemet, inklusive egenregiverksamheten. Information av intresse kan vara till exempel särskild kompetensinriktning, att det finns personal som talar andra språk än svenska, öppettider och tillgänglighet (prop. 2008/09:29 Lag om valfrihetssystem, s. 90 och 96). 152(187)

247 Göteborgs Stad Göteborgs Stads styrdokument Policy och riktlinjer för grafisk profil omfattar inte externa utförare av hemtjänst. Jämförelsetjänst Konsument- och medborgarservice har ett befintligt uppdrag att utveckla en jämförelsetjänst för Göteborgs Stad. Inom ramen för det uppdraget ingår att säkerställa att jämförelsetjänsten även fungerar för ett valfrihetssystem enligt LOV. Under våren 2016 utredde Konsument- och medborgarservice hur beslutet om att införa ett valfrihetssystem påverkar förvaltningen. Av resultaten framkom att en digital jämförelsetjänst behöver tas fram för att olika utförare ska kunna jämföras. Vidare konstaterades att jämförelsetjänsten ska nås via goteborg.se och även fungera som ett verktyg för att kontaktcenter ska kunna vara en neutral part och vägleda brukaren i samband med val av utförare. Omvärldsbevakning Stadsledningskontoret har tagit del av hur andra kommuner som har valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten har formulerat sina förfrågningsunderlag. Gemensamt för majoriteten av referenskommunerna är att man valt att fokusera på tre saker utifrån de risker man har identifierat: Marknadsföringen ska följa god marknadsföringssed Den ska inte uppfattas som påträngande Det är inte tillåtet att erbjuda brukare eller anhöriga gåvor eller annan ersättning för att välja en viss utförare. Stadsledningskontoret har även fört dialog med Upphandlingsmyndigheten som tagit över ansvaret för vägledning från Kammarkollegiet kring upphandling enligt LOV och Kunskapscenter mot organiserad brottslighet. Här delar man referenskommunernas uppfattning om vad som är relevant att lyfta i förfrågningsunderlaget. Majoriteten av referenskommunerna har valt att inte hänvisa till Marknadsföringslagen (SFS 2008:486) i förfrågningsunderlaget utan ger istället exempel på vad utförarna får och inte får göra som del i marknadsföringen. En förklaring som ges är att man är rädd att mindre aktörer som saknar juridisk kompetens på det marknadsrättsliga området skulle avstå från att ansöka om att bli utförare. De kommuner som stadsledningskontoret har varit i kontakt med lyfter som stor utmaning att ta fram tillräcklig information för att brukarna ska kunna göra ett aktivt val. Flera kommuner lyfter vikten av en bra jämförelsetjänst om man väljer ett valfrihetssystem enligt LOV eftersom antalet utförare kan bli många. 153(187)

248 I en rapport 37 från Sveriges Kommuner och Landsting framkommer att bristfällig information om utförarna riskerar att öka belastningen på biståndshandläggarna i valsituationen. Konkurrensverkets slutrapport 38 visar att flertalet kommuner upplever att det första mötet med den enskilde tar längre tid än före valfrihetssystemet införts till följd av ökat informationsbehov. Införande av en valfrihetsmodell innebär förändrade roller för både den enskilde och handläggare. Socialstyrelsen har i en rapport 39 tydliggjort de svårigheter valfrihetssystem kan innebära för äldre: De äldre förväntas uppträda som kunder på en marknad och göra aktiva och rationella val av utförare. Enligt Hjalmarsson är många äldre förhindrade att ta denna roll på grund av nedsatt allmäntillstånd och har därmed begränsade förutsättningar att göra rationella val. Många av de äldre upplever det också som svårt att ta till sig den information som ges och önskar att de kunde få hjälp att välja. Hjalmarssons slutsats är att de äldre förväntas göra ett val om något de inte har kännedom om, under stor tidspress, i en svår livssituation. Stadsledningskontorets bedömning Jämförelsetjänst Stadsledningskontorets bedömning är att en jämförelsetjänst med relevant och uppdaterad information är strategiskt viktig, dels för att brukare av hemtjänst och dess anhöriga ska ha möjlighet att göra ett aktivt val, dels för att förse handläggare och andra medarbetare som ska informera om olika utförare och/eller vägleda den enskilde i valet med ett modernt, effektivt och uppdaterat verktyg. Stadsledningskontoret anser att stor vikt bör läggas vid att utveckla en funktion för att kunna se vilka utförare som är valbara utifrån den enskildes adress. Vidare bör det finnas en filterfunktion i jämförelsetjänsten för att kunna avgränsa sin sökning utifrån den enskildes behov och önskemål och därmed kunna underlätta valet i form av färre alternativ för den enskilde. Vilka faktorer som ska ligga till grund för en sådan filterfunktion behöver utredas vidare inom ramen för utvecklingsarbetet av jämförelsetjänsten. Konsument- och medborgarservice konstaterade i sin utredning att de kan vara en neutral part i samband med val av utförare. Stadsledningskontoret bedömer att Konsument och medborgarservice kommer att ha en mycket viktig funktion gällande att tillgängliggöra information till den enskilde både via kontaktcenter, på webben och via en jämförelsetjänst. Stadsledningskontorets bedömning är dock att vägledning av den enskilde i samband med val och omval är en del av myndighetsutövningen och därmed ett ansvar för handläggarna i stadsdelarna. Se vidare avsnittet om val och omval. 37 Kundval i hemtjänsten erfarenheter av information och uppföljning, Sveriges Kommuner och Landsting, Kommunernas valfrihetssystem med fokus på hemtjänst, Konkurrensverket, Kommunal eller enskild regi, spelar det någon roll? en jämförelse av utförare av vård och omsorg om äldre, Socialstyrelsen (187)

249 Utförares presentation av sin verksamhet Baserat på de tre riskfaktorer som kommit fram utifrån referenskommunernas erfarenheter och dialog med Upphandlingsmyndigheten och Kunskapscenter mot organiserad brottslighet har stadsledningskontoret tagit fram förslag till text i förfrågningsunderlaget. Förutom att all marknadsföring ska ske i enlighet med god marknadsföringssed enligt Marknadsföringslagen har stadsledningskontoret fokuserat på att marknadsföringen ska utformas så att den inte uppfattas som påträngande. Det innebär att direktriktad marknadsföring, exempelvis genom oanmälda besök i hemmet, på sjukhus eller telefon inte är tillåtet i Göteborgs Stad. Inte heller att erbjuda någon form av ersättning, gåvor eller andra förmåner till brukare eller anhöriga för att välja en viss utförare. För att ge tyngd åt de krav som Göteborgs Stad ställer i förfrågningsunderlaget anser stadsledningskontoret att hänvisning till Marknadsföringslagen (SFS 2008:486) och Regeringens proposition 2008/09:29 ska göras i texten. Göteborgs Stads Policy och riktlinjer för grafisk profil omfattar inte externa utförare av hemtjänst. Stadsledningskontoret bedömer att riktlinjerna bör kompletteras med en text som anger vad som gäller för företag och organisationer som har godkänts och tecknat avtal med Göteborgs Stad att utföra hemtjänst. Samma text bör även läggas med i förfrågningsunderlaget. Stadsledningskontoret förslag på formulering: Externa utförare får i sin marknadsföring inte använda Göteborgs Stads logotyp. Däremot ska utförare i text i anslutning till avsändaren ange att de är godkända att utföra hemtjänst i Göteborgs Stad. Utförare ska använda formuleringen: Godkänd att utföra hemtjänst i Göteborgs Stad. Stadsledningskontoret förordar För att säkerställa att brukare får den information som krävs för att kunna jämföra olika utförare förordar stadsledningskontoret att Göteborgs Stad tar fram en gemensam presentationsmall som samtliga utförare som godkänts och tecknat kontrakt för att bedriva hemtjänst i Göteborg utgår från när de presenterar verksamheten. Innehållet bör även ligga till grund för den jämförelsetjänst som Konsument- och medborgarservice har i uppdrag att ta fram. Med hänsyn till målgruppen för hemtjänst förordar stadsledningskontoret att krav bör ställas i förfrågningsunderlaget hur utförare får marknadsföra sig, både inom ramen för valfrihetssystemet och eventuella tilläggstjänster som erbjuds. Stadsledningskontoret förslag på text i förfrågningsunderlaget Godkända utförare som har tecknat kontrakt med Göteborgs Stad har rätt att marknadsföra sin verksamhet i enlighet med god marknadsföringssed enligt Marknadsföringslagen (SFS 2008:486) samt - Tillkännagivande (2008:487) med anledning av marknadsföringslagen (2008:486), den så kallade "svarta listan". - ICC:s Regler för reklam och marknadskommunikation. 155(187)

250 Marknadsföring ska ske med respekt för brukare och övriga utförare. All marknadsföring ska utformas så att den inte upplevs som påträngande. Direktriktad marknadsföring av hemtjänst, exempelvis genom oanmälda hembesök, besök på sjukhus, telefonsamtal, sms eller e-post, är därför inte tillåtet. Brukare eller anhöriga får inte erbjudas någon form av ersättning, gåvor eller andra förmåner för att välja en viss utförare. Utförarens marknadsföringsmaterial får inte distribueras med hjälp av Göteborgs Stads medarbetare. Externa utförare får i sin marknadsföring inte använda Göteborgs Stads logotyp. Däremot ska utförare i text i anslutning till avsändaren ange att de är godkända att utföra hemtjänst i Göteborgs Stad. Utförare ska använda formuleringen: Godkänd att utföra hemtjänst i Göteborgs Stad. Utförare har rätt att tillhandahålla tilläggstjänster för insatser som inte är biståndsbedömda. Eventuella tilläggstjänster ska beskrivas i informationen om utförarens verksamhet och vara kända av Göteborgs Stad. Det ska tydligt framgå att eventuella tilläggstjänster inte ingår i valfrihetssystemet utan är en separat affärstransaktion mellan utföraren och den enskilde. Stadsdelsnämndernas handläggare och Göteborgs Stads kontaktcenter informerar den enskilde om valbara utförare. Den enskildes handläggare har ansvar att vägleda den enskilde i val och omval av utförare. För att underlätta den enskildes val av utförare har Göteborgs Stad tagit fram en presentationsmall som samtliga utförare ska använda. Göteborgs Stad sammanställer information om godkända utförare och ansvarar för att den enskilde får tillgång till informationen i samband med att hemtjänst beviljas. Information kommer även finnas tillgänglig i en jämförelsetjänst på Göteborgs Stads webbplats, Göteborgs Stad kommer att begära in den information som behövs då utföraren är godkänd, utföraren ska inte lämna informationen vid ansökan. Utföraren garanterar att informationen om verksamheten är korrekt och förändringar under kontraktstiden ska omgående meddelas Göteborgs Stad. Ersättningsmodell Hur bör ersättningsmodellen till utförare vara konstruerad vid införandet av valfrihetssystemet i Göteborgs Stad? Göteborgs Stads nuvarande förutsättningar Göteborgs Stad utgår från en resursfördelningsmodell som baserar sig på att de tio stadsdelsnämnderna tilldelas medel utifrån befolkningsunderlaget. Stadsdelsnämnderna fattar sedan beslut om hur medlen ska fördelas mellan olika områden samt vilken ersättningsmodell som ska användas. Hemtjänsten får idag i samtliga stadsdelsnämnder ersättning utifrån den tid brukarna beviljats i biståndsbeslutet. 156(187)

251 Vilka verksamhetsdelar som ingår i ersättningen skiljer sig åt mellan de olika stadsnämnderna, likaså vilka tider på dygnet som definieras som natt. Detta medför att stadsdelsnämndernas ersättningsmodeller inte är jämförbara. Inte heller timersättningen är jämförbar eftersom de kostnader den ska täcka skiljer sig åt mellan stadsnämnderna. Ytterligare en faktor som gör bilden komplex är att ersättningen för delegerade och ordinerade hälso- och sjukvårdsåtgärder hanteras på olika sätt i stadsdelarna. Den timersättningen som stadsledningskontoret föreslår baseras på 2015 års SDN-bokslut för hemtjänsten uppräknat med en kostnadsökning på fem procent för 2016 samt de av KF fastställda kostnadsindex för budget 2017 för att hamna på 2017 års kostnadsnivå. När valfrihetssystemet införs i Göteborgs Stad kommer timersättning till samtliga utförare vara samma i hela Göteborg. Detta medför att kostnaden för hemtjänsten kommer att påverka stadsdelsnämnderna olika med anledning av att stadsdelarna idag utgår från olika ersättningsmodeller. Men ur ett stadenövergripande perspektiv kommer den att vara kostnadsneutral. Utredning Sveriges kommuner och landsting (SKL) lyfter 40 fram att kostnaderna för hemtjänsten i en kommun påverkas av tre faktorer: Uppdraget och dess förutsättningar Biståndsbedömningen Det är av avgörande betydelse att beviljad tid motsvarar den enskildes faktiska behov eftersom kommunens kostnader annars riskerar att öka om ett prestationsbaserat ersättningssystem införs i ett läge där en stor andel av den biståndsbedömda tiden inte utförs. Utförandet av tjänsten Införande av valfrihetssystem förutsätter en prestationsbaserad ersättningsmodell och innebär nya möjligheter och risker för såväl kommun som utförarna. SKL har tagit fram en vägledning 41 för val av ersättningsmodell och beräkning av ersättningsnivåer som många kommuner som infört ett valfrihetssystem använts sig av. Stadsledningskontoret har i sitt arbete i likhet med flera andra kommuner valt att utgå från vägledningen. Till stadsledningskontoret har även en konsult knutits från Nordic Healthcare Group (NHG) med tidigare erfarenheter som konsult till ca 20 kommuner för framtagning av en 40 Koll på hemtjänsten, En handledning för analys av hemtjänstkostnaderna, Sveriges kommuner och landsting och Rådet för främjande av kommunala analyser, Val av ersättningsmodell och beräkning av ersättningsnivåer, Sveriges kommuner och landsting, hemtjänst och särskilt boende, (187)

252 ersättningsmodell vid införande av valfrihetssystem inom äldreomsorgen. Stadsledningskontorets utredningsarbete inleddes med att identifiera Göteborgs Stads befintliga kostnader med stöd av vägledningens självkostnadsanalys. Faktiska personalkostnader, kostnader för beviljad, arbetad, planerad och utförd tid samt övriga kostnader så som lokaler och material, administration och ledning har ingått i analysen. Utgångspunkterna i den ersättningsmodell som föreslås är självkostnadsanalysen samt förväntade kostnader för Göteborgs Stad år 2017, för de delar av verksamheten som kommer att ingå i valfrihetssystemet. SKL menar att vid framtagning av en ersättningsmodell har kommunen ansvar för att de externa utförarna ges rimliga ekonomiska förutsättningar. Men samtidigt måste även förutsättningarna för egen verksamhet samt kommunens ekonomi beaktas. Att hitta en rimlig ersättningsnivå är inte enkelt. Ingen kommun vill betala för mycket och en hög ersättning kan dessutom utgöra ett olagligt statligt stöd. Samtidigt minskar en låg ersättning intresset hos utförarna, vilket kan gå ut över mångfald och kvalitet. I valfrihetssystem erhåller kommunens egen verksamhet ungefär samma ersättning som andra utförare och kan få problem att gå runt om ersättningen är alltför låg. Konkurrensverket 42 betonar att om förutsättningarna för egenregi och externa utförare inte är någorlunda likvärdiga förefaller investeringsviljan måttlig. Inte minst gäller detta ersättningssystemets konstruktion som anses vara en del av konkurrensneutraliteten. Ett väl fungerande ersättningssystem stimulerar till nyinträde och till bättre kvalitet i de utförda tjänsterna. Stadsledningskontoret kan konstatera att ersättningsmodellernas konstruktion varierar från kommun till kommun då kommunerna utgår från sina specifika förutsättningar vid val av ersättningsmodell samt vilka delar av verksamheten kommunen valt att konkurrensutsätta. Variationen gäller både om man ersätter för utförd eller beviljad tid, ersättningsnivåer samt särskilda ersättningar utöver fastställd timersättning. Utifrån studerade förfrågningsunderlag konstaterar stadsledningskontoret att ersättningen skiljer sig åt mellan kommunerna. Vissa kommuner har olika ersättningsnivåer beroende av tid på dygnet som insatserna ska utföras samt vilka insatser och delar av verksamheten som ingår i valfrihetssystemet. Hos några kommuner ingår hantering av larm och nattinsatser utöver planerade insatser dagtid och hos någon kommun ingår även ledsagning och avlösarservice. Ersättningsmodellerna och nivåerna är precis som stadsdelarnas ersättningsmodeller inte jämförbara på grund av skillnader i vilka insatser och verksamheter som ersättningsmodellerna omfattar. 42 Kvalitetshöjande konkurrens vad krävs, Uppdragsforskningsrapport 2012:3, Konkurrensverket (187)

253 I utredningsarbetet kring verksamhetsavgränsningar föreslås att följande delar ska ingå i Göteborgs Stads valfrihetssystem hemtjänst kl.06:00-23:30 ledsagning och avlösning för de personer som erhåller hemtjänst, för att möjliggöra kontinuitet i omvårdnaden För uträkning av timersättning har SKL 43 tagit fram ett verktyg som de benämner räknesnurra som stöd till kommunerna. Räknesnurran är indelad i fyra övergripande områden omfattande personalkostnader, kringkostnader, övriga kostnader, overheadkostnader samt momskompensation för externa utförare. Stadsledningskontoret har i beräkning av ersättning använt denna räknesnurra. Utöver den timersättning som fastställs ger flera kommuner särskild ersättning för olika delar. Av de förfrågningsunderlag stadsledningskontoret tagit del av ger en eller flera kommuner ersättning utöver timersättningen för att bedriva hemtjänst på landsbygd, oplanerad frånvaro, dödsfall, upprättande av genomförandeplaner och/eller bomtid, det vill säga ersättning när den enskilde avböjer inplanerade insatser när personalen ringer på dörren eller inte är hemma vid det inplanerade besöket. Som särskilda ersättningar har stadsledningskontoret valt att gå vidare med: upprättande av genomförandeplaner oplanerad frånvaro tillägg för att bedriva hemtjänst på öarna i södra skärgården De särskilda ersättningarna kommer att påverka timersättningen på så sätt att medel behöver avsättas för att täcka de kostnader som stadsledningskontoret bedömer att ersättningarna kommer att medföra, vilket innebär en något lägre timersättning än om stadsledningskontoret valt att inte föreslå några särskilda ersättningar. Ersättning utifrån beviljad eller utförd tid SKL 44 lyfter fram att det finns både för- och nackdelar med ersättning enligt beviljad respektive utförd tid. Men ur ett brukarperspektiv förordar de att ersättningsmodellen bygger på att utföraren får betalt för utförd tid. Deras argument ses i nedanstående tabell. Beviljad tid Kommunen (+) Lätt att administrera (+) Små förändringar för Utförd tid (+) Utföraren har incitament för att utföra beslutet 43 Val av ersättningsmodell och beräkning av ersättningsnivåer, Sveriges kommuner och landsting, hemtjänst och särskilt boende, Val av ersättningsmodell och beräkning av ersättningsnivåer, Sveriges kommuner och landsting, hemtjänst och särskilt boende, (187)

254 Brukaren Utförare utförare och kommunen (-) Begränsade incitament att utföra beslutet med risk för rättsosäkerhet och kvalitetsbrister (-) Eventuell negativ inverkan på servicens kvalitet pga. begränsade incitament att utföra beslutet (+) Möjlighet att öka lönsamheten genom att göra så litet som möjligt för den garanterade inkomsten (rättssäkerhet, kvalitet) (-) Utföraren har inte incitament att använda tiden effektivt (-) Kostnadsutvecklingen kan vara svår att förutse (-) Ökad administration (+) Utrymme att påverka innehållet för den biståndsbedömda tjänsten i dialog med anordnaren (+) Anordnaren har incitament för att utföra den beslutade tiden (rättssäkerhet, kvalitet) (+) Utrymme för att påverka innehållet i tjänsten i dialog med brukaren (-) Avsaknad av incitament för att använda tiden effektivt Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 45 påpekar att det blir allt vanligare att mäta faktiskt utförda hemtjänsttimmar. Man menar att detta har flera fördelar; det ökar transparensen, stärker brukarnas ställning och förbättrar möjligheterna till styrning och ett effektivt resursutnyttjande. Den utförda tiden kan mätas antingen elektroniskt eller manuellt. Elektroniskt uppmätt tid innebär att utföraren får betalt för den exakta tid de befinner sig hos den enskilde medan med manuell registrering finns risk för avrundning uppåt. När Solna övergick från manuell till elektronisk mätning sjönk den utförda tiden med 25 procent. Göteborgs Stad har upphandlat ett planerings- och tidsregistreringssystem som enligt tidsplanen skulle införas denna höst. På grund av flera överklagande har införandet försenats minst ett år och beräknas för närvarande att införas senhösten I SKL 46 sammanställning över LOV-kommunernas ersättningsmodeller som omfattar 159 kommuner har 57 kommuner angett att de ger ersättning för beviljad tid och 73 kommuner angett att de ger ersättning för utförd tid. Övriga kommuner har ej svarat på frågan. Omvärldsbevakningen som gjorts via genomgång av förfrågningsunderlag från Alingsås, Borås, Jönköping, Mölndal, Partille, Stockholm, Sundsvall, Uppsala, Umeå, Västerås, Örebro och Östersund visar att: fem kommuner (Alingås, Partille, Sundsvall, Umeå och Östersund) ersätter utifrån beviljad tid 45 Goda år på ålderns höst? En ESO-rapport om konkurrens i äldreomsorgen, Finansdepartementet, Ersättning-hemtjänst-LOV (187)

255 sju kommuner (Borås, Jönköping, Mölndal, Stockholm, Uppsala, Västerås och Örebro) ersätter utifrån utförd tid. Volymer Variationerna i beviljad tid per brukare och månad är mycket stor i de svenska kommunerna. Antal kommuner Beviljad tid per brukare + 65 åroch månad Källa: Uppgifter från Kommun och landstingsdatabasen 2015, sammanställd av Nordic Healthcare Group (NHG). Göteborgs Stad befinner sig i nivå med genomsnittet. Enligt erfarenheter stadsledningskontoret tagit del av tenderar införandet av ett valfrihetssystem att driva på volymökningen av antal beviljade hemtjänsttimmar. Volymökningen tenderar att öka mer i kommuner som ersätter med utförd tid (36 procent under åren ), än kommuner som ersätter utifrån beviljad tid (21 procent under åren ). Volymerna i stadsledningskontorets ersättningsmodell baseras på den tid som handläggarna har beviljat år 2015 med prognos för år Stadsledningskontoret genomförde en mätning i tolv hemtjänstgrupper hösten år Mätningen visade att 60 procent av den beviljade tiden utfördes i genomsnitt. I en modell som ersätter för utförd tid är resultatet ingen ovanlighet. Enligt SKL stiger andelen utförd tid till procent när utförarna ersätts för utförd tid. 100 procent kommer inte att nås exempelvis därför att den boende tidvis är bortrest, inlagd på sjukhus eller av annat skäl tackar nej till hemtjänst. Beräkning av volymer år 2017 baseras på att antalet biståndsbedömda timmar är samma som Beräkningen av volymen för delegerade/ordinerade hälso- och sjukvårdsåtgärder innehåller viss osäkerhet. I kostnad per brukare (KPB) har Göteborgs Stad redovisat att andelen hälso- 161(187)

256 och sjukvårdsåtgärder är 4 procent av de biståndsbedömda timmarna. Vid förfrågan till stadsförvaltningarna om hur stor andel av den utförda tiden som är hälso- och sjukvårdsåtgärder beräknas andelen till 5,4 procent. Tidsuppskattningen innehåller en viss osäkerhetsfaktor då alla stadsförvaltningar inte särredovisar hälso- och sjukvårdsåtgärder. Andelen redovisade hälso- och sjukvårdsåtgärder är låg i förhållande till några kommuner som stadsledningskontoret ställt frågan till om hur stor andel av deras utförda timmar som är hälso- och sjukvårdsåtgärder. Om Göteborg stad kan jämföras i denna fråga med andra kommuner skulle andelen hälso- och sjukvård ligga på ca 7 procent. Ersättningsnivåer SKL 47 gör varje år en sammanställning över LOV-kommunernas ersättningsmodeller. Av sammanställningen för år 2015 kan stadsledningskontoret konstatera att ersättningsnivåerna varierar mellan kommunerna. Ersättningsnivån för beviljad tid låg mellan kr/timme hos de kommuner som svarade på frågan och mellan kr/timme hos de som ersatte för utförd tid. Kringkostnader och kringtid Göteborgs Stad har valt att inte använda sig av begreppet kringtid utan istället använda sig av begreppen indirekt brukartid, personalrelaterad tid och transporttid. I denna utredning har dock stadsledningskontoret valt att använda begreppet kringtid vilket underlättar jämförelser med andra kommuner och arbete med SKL s räknesnurra. Kringtiden påverkar ersättningsnivån. Förhållandet mellan direkt brukartid och kringtid är centralt både när det gäller att fastställa ersättningsnivå och för utförarens kostnader per utförd timme. Begreppet kringtid avser normalt tid för planering, arbetsledning, arbetsplatsträffar och möten, fortbildning, färdtid, dokumentation m.m. Tid för förflyttning eller resetid kan skilja mellan olika områden beroende på skillnader i genomsnittliga avstånd mellan hemtjänstens brukare. En annan faktor som har betydelse för förflyttningstiden är förhållandet mellan korta eller långa insatser. Korta insatser som till exempel tillsyn, medför mer förflyttningstid än insatser som tar en timme eller mer i anspråk. Olika undersökningar av kringtider som gjorts i landet över åren visar att det finns stor variation inom hemtjänst vad gäller andelen kringtid. Spridningen har legat i intervallet 60 till 20 procents kringtid. I vissa fall kan kvaliteten i dessa mätningar ifrågasättas bland annat beroende på manuell registrering under en begränsad tid. Stadsledningskontoret genomfördes hösten 2014 en utredning 48 för att förbereda inför utvecklingsprogrammet Attraktivt hemtjänst. Mätning av utförd tid var en del i utredningen. 47 Ersättning-hemtjänst-LOV Dnr 1120/14 162(187)

257 Andelen kringtid var i mätningen drygt 50 procent i genomsnitt för de tolv arbetsgrupper som ingick. En ny tidsstudie genomförs under november 2016 och resultatet av den kommer stadsledningskontoret till del i januari I analysen av utredningen pekade stadsledningskontoret på vikten att hålla samman insatser och på så sätt minska förflyttningstiden. Ytterligare faktorer som påvekar kringtiden är krav på dokumentation under genomförandet samt medarbetarnas behov av fortbildning. Även hur verksamheten planeras och genomförs påverkar kringtiden. I takt med att dokumentation kan göras enligt mobilt arbetssätt kommer transporttider kunna effektiviseras. Momskompensation För en konkurrensneutral hantering mellan egenregin och externa utförare anser Konkurrensverket att kommunerna bör besluta om momskompensation till de externa utförarna. När kommunen själv producerar omsorgstjänster erhåller de ersättning för all ingående moms från Skatteverket. Kommunen erhåller en schablonersättning från Skatteverket på sex procent av inköpsvärdet när kommunen köper in omsorgstjänster från externa utförare. Särskilda ersättningar Stadsledningskontoret har valt att inte gå vidare med att utreda ersättning för bomtid då stadsledningskontorets bedömning är att verksamheten och eventuellt ansvarig handläggare behöver utreda de bakomliggande orsakerna om bomtid är frekvent återkommande hos någon eller några brukare. När bomtid uppstår kan tiden användas till andra arbetsuppgifter som behöver göras. Även ersättning vid dödsfall har stadsledningskontoret valt att inte gå vidare med då bedömningen är att konsekvenserna för det ekonomiska bortfallet är av mindre betydelse för utföraren och av denna orsak inte bör påverka mångfalden av utförare. Däremot har stadsledningskontoret valt att gå vidare med genomförandeplaner, oplanerad frånvaro samt glesorts/tätsortsnära landsbygd. Genomförandeplaner Att ge särskild ersättning för upprättande av genomförandeplaner är inte så vanligt. Utifrån SKL s sammanställningen var det ett fåtal kommuner som svarade att de gav särskild ersättning för upprättande av genomförandeplaner. I Göteborgs Stad ges biståndsbeslut som ett rambeslut vilket innebär att det fattas i antal timmar per månad och inom de livsområden som behoven finns med hänsyn till den enskildes avsedda funktionstillstånd. Hänsyn tas också till övergripande målsättning samt om behoven ska tillgodoses med stödjande/tränande insats, kompenserande insats. Utförarna som ska verkställa biståndsbeslutet preciserar de specifika insatserna som ska utföras inom rambeslutet genom en överenskommelse mellan kontaktpersonalen och den enskilde. Överenskommelsen dokumenteras i en genomförandeplan. Arbetssättet innebär att den enskildes möjlighet till inflytande och självbestämmande förtydligas och att individuella behov och önskemål styr valet av genomförande. Genomförandeplanen är viktig för den enskilde ur 163(187)

258 ett rättssäkerhetsperspektiv. Det är stor skillnad mellan stadsförvaltningarna i Göteborgs Stad gällande hur stor andel av brukarna som har en upprättad genomförandeplan. Senaste mätningen i mars 2016 visade att 40 procent av brukarna hade en upprättad genomförande plan i den stadsdelsförvaltning med lägst andel och 100 procent av brukarna hade en upprättad genomförandeplan i den stadsdelsförvaltning med högst andel. Samtliga stadsdelsförvaltningar arbetar för att 100 procent av brukarna ska ha en genomförandeplan. Oplanerad frånvaro som avser inläggning på sjukhus eller korttidsvård Små företag är oftare känsligare för ekonomiskt bortfall än större företag. När brukare blir frånvarande hastigt blir detta därmed extra kännbart för små företag. Inom ramen för kommunernas valfrihetssystem för hemtjänst är drygt 75 procent av de externa utförare verksamma i endast en kommun enligt Konkurrensverket 49. Utifrån omvärldsanalysen är uppfattningen att det näst vanligaste att ge särskild ersättning för är oplanerad frånvaro. Av de förfrågningsunderlag som stadsledningskontoret tagit del av ger kommunerna ersättning för oplanerad frånvaro i minst två dagar i drygt hälften av kommunerna. Det finns exempel på kommuner som ger ersättning upp till 15 dagar. Samtliga av de kommuner som Konkurrensverket granskat i sin rapport 50 ger ersättning för oplanerad frånvaro de första två dagarna. Glesbygds-/tätortsnära landsbygdstillägg Göteborgs stadsdelsnämnder består till övervägande del av tätort utifrån Glesbygdsverkets definition 51 av gles- och landsbygden enligt statistik som statistiska centralbyrån (SCB) offentliggjorde den 25 oktober I utredningen kring geografisk indelning finns förslag till 35 möjliga områden att erbjuda hemtjänst i. Inget av dessa områden i sin helhet betraktas som tätortsnära landsbygden enligt Glesbygdsverkets definition. I Västra Göteborg föreslås ett geografiskt område omfatta Södra Skärgården/Långedrag/Fiskebäck. I detta område ingår primärområde 505 Södra Skärgården som betraktas som glesbygd. Med utgångspunkt från Glesbygdsverkets definition och SKL s och RKA s analys kring vad som påverkar hemtjänsten samt att det i dag i Göteborgs Stad enbart utgår extra ersättning till Västra Göteborg för hemtjänsten på öarna i södra skärgården är utredningens bedömning att det inom ramen för valfrihetssystemet endast ska utgår extra ersättning till utförare som bedriver verksamhet på någon av öarna i södra skärgården. Västra Göteborg ger idag en högre 49 Kommunernas valfrihetssystem med fokus på hemtjänst,slutrapport, konkurrensverket, Kommunernas valfrihetssystem med fokus på hemtjänst, slutrapport, konkurrensverket, Befolkning, service och företagande i Sveriges gles- och landsortsbygder, rapport 2009:10, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 164(187)

259 ersättning till utförare i den södra skärgården med 17 procent. Övriga stadsdelsnämnder ger ingen extra ersättning för glesbygd eller tätortsnära landsbygd. Stadsledningskontorets bedömning Ersättning utifrån beviljad eller utförd tid Stadsledningskontorets bedömning är att utförarna ska få ersättning utifrån utförd tid. Denna bedömning gjordes också i samband med hemtjänstutredningen 2013/2014., dnr 0665/13. Motiveringen är att det ger ett tydligare ersättningssystem som är bra för brukarna ur rättsäkerhets- och kvalitetsperspektiv. För att ersättningen ska vara tillförlitlig krävs dock ett IT system. Stadsledningskontoret bedömer att manuell registrering inte är ett bra alternativ. Ett för staden gemensam IT baserat system som ska planera och följa upp tid är under upphandling. Upphandlingen har kraftigt försenats och avtalet blev ca ett år försenat. Vid införandet av en ny IT-tjänst är det vanligt förkommande att olika problem uppstår som varit svåra att förutsätta. Eventuella införandeproblem bör vara identifierad, åtgärdade och kvalitetssäkrade innan utförarna får ersättning utifrån utförd tid. Manuell registrering av utförd tid är både administrativt tidskrävande och enligt genomgången litteratur inte helt tillförlitligt, och av denna anledning inte är att rekommendera. Stadsledningskontoret bedömer att ersättningen med bakgrund av ovanstående initialt ska utgå för biståndsbedömd tid. Volymer Inför övergången till ersättning utifrån utförd tid behöver handläggarna identifiera de brukare där utförandegraden är låg och göra en ny bedömning av behoven. Det finns annars risk att kostnaderna ökar utan att det har att göra med enskildas faktiska behov av hemtjänst. En del kommuner har även identifierat att brukare med hög utförandegrad har för lågt bedömd tid och utifrån det är dessa en grupp brukare som kan behöva omprövning av tid innan ersättningen utgår från utförd tid. Andelen delegerade/ordinerade hälso- och sjukvårdsåtgärder av de utförda SoL-insatserna är också oklart och påverkar volymerna. Efter tidsstudien i november kommer denna osäkerhetsfaktor minska. Ersättningsnivå Stadsledningskontoret har utgått från SKLs vägledning 52 när stadsledningskontoret bedömt att följande delar bör ingå vid framräkning av timersättning. Innehållet i de olika delarna baseras på självkostnadsanalysen samt krav som kommer att föreslås i förfrågningsunderlaget. 52 Val av ersättningsmodell och beräkning av ersättningsnivåer, Sveriges kommuner och landsting, hemtjänst och särskilt boende, (187)

260 Personalkostnader Genomsnittlig månadslön, baserad på 2015 års lön, uppräknad med 2,3 procent för år 2016 och 2,8 procent för år Detta motsvarar beslutade uppräkningar i kommunfullmäktiges budget. 60 procent utbildade medarbetare motsvarande undersköterskekompetens, 40 procent medarbetare som saknar vård- och omsorgsutbildning Semesterdagar 29 dagar, vilket är Göteborgs stads medelvärde för undersköterskor Sjukvikarier 3,5 procent, vilket ungefär motsvarar Göteborgs Stads andel av sjuklönekostnaderna för korttidsfrånvaro 1-14 dagar Arbetsgivaravgifter (PO-pålägg) 38,33 procent Övriga kostnader Kostnaden baseras på faktiska kostnader för år 2015 med prognos för år 2017, innefattande: Arbetslokaler Kontorsinventarier Arbetskläder Tekniska hjälpmedel Utbildningar, personalomkostnader IT så som telefoni, abonnemang, SITHS-kort Bilar, cyklar, månadskort Overheadkostnader Prognostiserade kostnader för år 2017, baserade på bedömning av vilka overheadresurser som behövs för att bedriva en god vård- och omsorg, föreslås innefatta: Verksamhetsoverhead knuten till hemtjänst så som enhetschef, verksamhetschef, administration kring IT, HR, ekonomi, kvalitet, utveckling och miljö Vid en beräkning av att administrationen som inkluderar kostnader för del av verksamhetschef, enhetschef, administration och förvaltningsoverhead för en fiktiv arbetsgrupp omfattande 25 medarbetare blir kostnaden på 8,5 procent av ersättningen. Kringkostnader och kringtid Indirekt brukartid - Uppgifter som utförs för den enskilde på annan plats ex. planering och kontakter runt den enskilde, dokumentation Transporttid - Transporttid mellan brukarna och till och från arbetslokalen inklusive skötsel av bilar Personalrelaterad tid - Uppgifter som är kopplade till organisation och personal Parallellgång som ej är biståndsbedömd Avböjd tid, ibland kallad bomtid 166(187)

261 Andelen av den totala personalkostnaden på 22 procent föreslås avsättas för kringkostnader, vilket är den nivå som i dag skiljer mellan arbetad tid och beviljad tid. Detta motsvarar ett påslag på 28 procent. Momskompensation Kommunen erhåller, när de själva producerar omsorgstjänster, ersättning för all ingående moms från Skatteverket. När kommunen köper in hemtjänst i ett paket från externa utförare där både service och omsorg ingår hanteras hela köpet som omsorg, varför utföraren inte debiterar moms. Kommunen erhåller en schablonersättning från Skatteverket på sex procent av inköpsvärdet och beslutar hur stor andel av detta som ska tillfalla externa utförare i form av höjd ersättningsnivå. Stadsledningskontorets bedömning är att externa utförare ska kompenseras med 1,6 procent på timpriset. Särskilda ersättningar Stadsledningskontorets bedömning är att särskild ersättning för upprättande av genomförandeplaner gynnar brukarna då en väl genomarbetad genomförandeplan skapar förutsättningar för en god vård- och omsorg som utgår från den enskilde önskemål och behov. Stadsledningskontorets bedömning är också att särskild ersättning för oplanerad frånvaro samt tillägg för att bedriva hemtjänst på öarna i södra skärgården möjliggör för små och medelstora företag att delta i upphandlingen i enlighet med kommunfullmäktiges målsättning och som en följd av detta ger brukarna flera utförare att välja mellan. Stadsledningskontorets förslag är att utförarna får ersättning för: upprättande av genomförandeplaner oplanerad frånvaro tillägg för att bedriva hemtjänst på öarna i södra skärgården De särskilda ersättningarna kommer att påverka timersättningen på så sätt att medel behöver avsättas för att täcka de kostnader som stadsledningskontoret bedömer att ersättningarna kommer att medföra. Upprättande av genomförandeplaner Stadsledningskontoret vill främja arbetet med att upprätta genomförandeplaner och motivera utförarna att tillsammans med den enskilde upprätta en väl genomarbetad genomförandeplan, vilket stadsledningskontoret bedömer både gynnar den enskildes rättsäkerhet och kvaliteten på själva utförandet. Stadsledningskontoret föreslår därför att utförarna får en engångsersättning motsvarande två timmar vid start av insatser till nya brukare. En ny brukare definierat som ny när den inte haft några insatser av aktuell utförare senaste två åren. Medel som avsätts baserar sig på statistik från år 2015 gällande antal nya brukare som beviljades hemtjänst samt genomgången litteratur som lyfter fram att ca 7-10 procent av 167(187)

262 brukarna gör omval. Oplanerad frånvaro som avser inläggning på sjukhus eller korttidsvård För att möjliggöra för små och medelstora företag att delta i upphandlingen i enlighet med kommunfullmäktiges målsättning och som en följd av detta ge brukarna flera utförare att välja mellan som en del i en kvalitetshöjande konkurrens föreslår stadsledningskontoret att utförarna får betalt för de två första dagarna vid oplanerad frånvaro. Med oplanerad frånvaro avses här inskrivning på sjukhus eller korttidsboende som inte i förväg är inplanerad under det senaste dygnet. Medel som avsätts för detta baserar sig på statistik gällande hur många vårdplaneringar som vårdplaneringsteamet genomfört tillsammans med regionen under januari-mars 2016 samt hur många brukare som oplanerat och hastigt fått beslut om korttidsboende. Glesbygds-/tätortsnära landsbygdstillägg Göteborgs stadsdelsnämnder består till övervägande del av tätort utifrån Glesbygdsverkets definition 53 av gles- och landsbygden enligt statistik som statistiska centralbyrån (SCB) offentliggjorde den 25 oktober I avsnittet kring geografisk indelning finns förslag till 35 möjliga områden att erbjuda hemtjänst i. Inget av dessa områden är i sin helhet att betrakta som tätortsnära landsbygden enligt Glesbygdsverkets definition. I Västra Göteborg föreslås ett geografiskt område omfatta Södra Skärgården/Långedrag/Fiskebäck. I detta område ingår primärområde 505 Södra Skärgården som betraktas som glesbygd. Med utgångspunkt från Glesbygdsverkets definition och SKL s och RKA s analys kring vad som påverkar hemtjänsten samt att det i dag i Göteborgs Stad enbart utgår extra ersättning till Västra Göteborg för hemtjänsten på öarna i södra skärgården är utredningens bedömning att det inom ramen för valfrihetssystemet endast ska utgår extra ersättning till utförare som bedriver verksamhet på någon av öarna i södra skärgården. Västra Göteborg ger idag en högre ersättning till utförare i den södra skärgården med 17 procent. Övriga stadsdelsnämnder ger ingen extra ersättning för glesbygd eller tätortsnära landsbygd. Stadsledningskontoret förordar Stadsledningskontoret förordar att ersättning ges för utförd tid. Dock bedömer stadsledningskontoret att ersättning ska ges utifrån beviljad tid när valfrihetssystemet startar. Detta med anledning av att IT systemet för att mäta utförd tid inte bedöms kunna vara implementerat fullt ut innan starten. Stadsledningskontorets bedömning är att osäkerhetsfaktorerna bör var reducerade till hanterlig nivå vid ingången av år 2019 och att Göteborgs Stad då övergår till att ersätta utförarna utifrån utförd tid. 53 Befolkning, service och företagande i Sveriges gles- och landsortsbygder, rapport 2009:10, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 168(187)

263 Ersättningsnivå Stadsledningskontoret förordar vidare att ersättningsnivån baseras på genomförd självkostnadsanalys och bedömning av förväntad kostnad år 2017 för den del av hemtjänsten som ingår i valfrihetssystemet. Momskompensation Stadsledningskontoret förordar att utförare i extern regi får en momskompensation på 1,6 procent på timpriset. Göteborgs Stad kompenseras för denna ökade kostnad då de erhåller en schablonersättning från Skatteverket på sex procent av inköpsvärdet. Förslag till text i förfrågningsunderlaget Utföraren får till och med ersättning för beviljad tid, och kommer därefter att ersättas utifrån utförd tid, då den nya IT-tjänsten för planering och registrering av utförd tid beräknas vara introducerad och implementerad i samtliga stadsdelsnämnder. Utföraren ska inom den totalt beställda tiden för samtliga brukare disponera personalresurserna så att de enskildas behov tillgodoses enligt uppdragen. Uppdrag kan omfatta tid för både beviljad hemtjänst och delegerade/ordinerade hälso- och sjukvårdsåtgärder. I ersättningen ingår samtliga kostnader för tjänsternas utförande såsom personalkostnader, kostnader för indirekt brukartid, personalrelaterad tid, resor, administration, IT-kostnader, lokaler, transporter, material, utrustning för tjänstens utförande, arbetstekniska hjälpmedel etcetera. Det utgår inte någon extra ersättning för dubbelbemanning på grund av arbetsmiljömässiga skäl. Till och med gäller följande: Grundersättning - Timersättning, 391 kronor per timma. Ersättningen innefattar momskompensation med 6 kronor per timma. Extra ersättning - Startersättning motsvarande två timmar för upprättande av genomförandeplan vid start av insatser till nya brukare. Med ny brukare menas enskild som inte haft insatser hos utföraren de senaste två åren. Ersättningen erhålls under förutsättningen att den enskildes handläggare säkerställt och bedömt genomförandeplanen som fullständig och betalas ut i efterskott. - Ö-tillägg utgår till utförare för insatser och åtgärder till brukare på någon av öarna i södra skärgården, med ett extra tillägg omfattande 17 procent av timersättningen. Förutsättningar för ersättning Beställd tid enligt uppdrag Ersättning utgår för beställd tid från handläggare och/eller legitimerad personal, med avdrag för frånvaro enligt nedan. 169(187)

264 Förändringar av behov regleras av utföraren i första hand genom att tillsammans med den enskilde fördela om beslutad tid mellan olika insatser. I andra hand kan det bli aktuellt att den enskilde får göra en ny ansökan. Planerad frånvaro All frånvaro som den enskilde informerar utföraren om minst en dag i förväg betraktas som planerad frånvaro och ska registreras i Treserva. Vid planerad frånvaro utgår ingen ersättning. Rambeslutet innebär att den enskilde beviljas tid/vecka och vid planerad frånvaro dras en sjundedel av från den tid brukaren beviljats, för varje frånvarande dag. Oplanerad frånvaro/avböjd insats Frånvaro som inte i förväg är inplanerad, betraktas som oplanerad frånvaro och ersätts första frånvarodagen, övrig tid ersätts inte. Avsteg görs om den oplanerade frånvaron beror på sjukhusvistelse eller vistelse på korttidsboende. Oplanerad frånvaro ersätts de två första dagarna (om hen skulle haft insatser utförda dessa dagar), övrig tid ersätts inte. Den dag den enskilde kommer till sjukhuset eller korttidsboendet räknas som dag ett. Rambeslutet innebär att den enskilde beviljas tid/vecka och en dags ersättning vid oplanerad frånvaro motsvarar en sjundedel av den tid den enskilde beviljats. Avslutat uppdrag Vid avslutat uppdrag upphör ersättningen omedelbart. Prisjutering Ersättningsnivåerna beslutas i samband med kommunfullmäktiges fastställande av budget för nästkommande år, vilket vanligtvis sker i juni, och gäller för kommande kalenderår om inget annat beslutas. Att godkänna utförare Hur ska Göteborgs Stad utforma processen för att godkänna utförare? Process för att godkänna utförare Utifrån andra kommuners erfarenheter och den litteratur som stadsledningskontoret tagit del av har stadsledningskontoret tagit fram ett förslag till en övergripande process för godkännande av externa utförare. Då den nya enheten för kontrakt och uppföljning är på plats är en av enhetens uppgifter att arbeta vidare med aktiviteterna i processen samt ta fram metoder och rutiner. 170(187)

265 Vid godkännande av utförare är det viktigt att en samverkan sker med stadsnämnderna och att referens tas från bl.a. fackliga organisationer. Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet är en viktig samverkanspartner för den nya enheten för kontrakt och uppföljning. Annonsera Förfrågningsunderlaget ska annonseras löpande i Kammarkollegiets nationella databas, Valfrihetswebben, Om en upphandlande myndighet inte annonserar sitt förfrågningsunderlag på Valfrihetswebben har ett valfrihetssystem enligt LOV inte införts. 54 Uppgifterna i annonsen ska hållas uppdaterade. Enheten för kontrakt och uppföljning bör vara ansvariga för att uppgifter om exempelvis kontaktpersoner och länkar är korrekta. Det är av vikt att handläggningstiden framgår av förfrågningsunderlaget då utföraren inte längre är bunden av sin ansökan då den i förfrågningsunderlaget angivna tiden för handläggningen av ansökan överskrids. I förslag till förfrågningsunderlaget framgår inom vilken tid som enheten för kontrakt och uppföljning kommer att fatta beslut om godkännande. Handläggningstiden föreslås vara sex veckor efter det att en komplett ansökan inkommit. Under semesterperioden juni-augusti kan handläggningstiden dock vara upp till två månader. Den upphandlande myndigheten ska antingen i annonsen eller i förfrågningsunderlaget ange på vilket sätt som ansökan ska lämnas in. En ansökan kan lämnas in exempelvis per post, fax eller genom elektroniska medel. En kombination av olika medel får också användas, det är myndigheten som bestämmer. Göteborgs Stad kommer att använda TendSign som IT-stöd för hantering av förfrågningsunderlag samt för elektroniskt mottagande av ansökningar. För att få in korrekta och kompletta ansökningar är det nödvändigt att utförarna har fått all nödvändig information om upphandlingen och att de även förstått informationen. Det ska därför finnas möjlighet att ställa frågor till den upphandlande myndigheten. I TendSign finns en funktion för frågor och svar som kan användas för detta syfte. Handlägga ansökan Information till utförare När förfrågningsunderlaget finns att tillgå på valfrihetswebben är det av vikt att en utförare kan få möjlighet till ytterligare information. Enheten för kontrakt och uppföljning bör 54 Upphandling enligt LOV en processbeskrivning. Vägledning, 2011:03, Kammarkollegiet. 171(187)

266 regelbundet bjuda in externa utförare till informationsmöten med syfte att besvara frågor från utförare som är intresserade av att verka i Göteborg. Enheten för kontrakt och uppföljning bör även hantera FAQ, Frequently Asked Questions på för att ytterligare öka utförares möjlighet till nödvändig information. Kontaktcenter och BRG bör kunna besvara enklare frågor från utförare och hänvisa till valfrihetswebben.se. Mer komplexa frågor bör besvaras av enheten för kontrakt och uppföljning. Enheten för kontrakt och uppföljning bör säkerställa att likvärdig information lämnas oavsett om informationen ges av den egna enheten, kontaktcenter eller BRG. Kontrollera att ansökan är komplett Ansökningar ska diarieföras och arkiveras i enlighet med de bestämmelser som gäller inkomna handlingar 10 förvaltningslagen. När ansökan inkommit ska en kontroll göras för att se att ansökan är fullständig. Om ansökan bedöms som ofullständig ska dialog föras med utföraren och utföraren ska erbjudas att komplettera ansökan. Kontroll och bedömning av ansökan Utföraren uppmanas i ansökan att lämna tre skriftliga referenser. Enheten för kontrakt och uppföljning kan därutöver inhämta referenser från bl.a.: stadsdelarnas myndighetsutövning för äldre och personer med funktionsnedsättning, MAS/MAR och SAS kommuner där utföraren eller dess ledning bedriver eller bedrivit verksamhet fackliga organisationer Enheten för kontrakt och uppföljning ska bedöma om utföraren bör uteslutas enligt 7 kap. LOV. Uteslutningsgrunder enligt 7 kap. LOV är bland annat att utföraren: är i konkurs eller likvidation inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt är dömd för brott som avser yrkesutövningen har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande myndigheten kan visa detta. Enheten för kontrakt och uppföljning ska på ett systematiskt sätt kontrollera att kraven enligt förfrågningsunderlaget är uppfyllda. Kontrollen ska ske genom skriftligt inlämnad ansökan inkl bifogade handlingar samt genom dialog med utföraren. Vid bedömning om en ansökan ska godkännas ska bedömningen göras utifrån enheten för kontrakt och uppföljnings samlade kompetens. Upprättade sammanställningar, protokoll mm ska diarieföras och arkiveras. För att utreda om det kan vara aktuellt att utesluta en utförare ska enheten för kontrakt och uppföljning samverka med Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. 172(187)

267 Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet tar initiativ till, samt stödjer och driver nätverk och samarbetsprojekt som ska leda till konkreta åtgärder mot gängkriminalitet, organiserad brottslighet och otillåten påverkan. Kunskapscentrum arbetar även långsiktigt och strukturellt genom att försvåra för kriminell verksamhet och otillåten påverkan. Samarbetet består av, förutom Göteborgs Stad, Polismyndigheten i Västra Götaland, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Kronofogden, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket, Länsstyrelsen Västra Götaland, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. De brottsbekämpande myndigheterna ansvarar för att utreda brott och lagföra individer. Stadens förvaltningar och bolag ansvarar för att slå sönder infrastrukturen för den organiserade brottsligheten med hjälp av administrativa åtgärder. Som grund för uppdraget finns en avsiktsförklaring där man förklarar syftet med myndighetssamverkan. Besluta Förhandlig enligt 38 MBL Reglerna i 38 MBL är tillämpliga när enheten för kontrakt och uppföljning föreslår att kontrakt ska skrivas med en utförare samt när tidigare upprättade kontrakt föreslås förlängas. De fackliga organisationer som kommunen har kollektivavtal med har rätt till förhandling. Enheten för kontrakt och uppföljning ska ge de fackliga organisationerna information om utförare som bedömts uppfylla kraven. De fackliga organisationerna ges därefter möjlighet att lämna synpunkter innan beslut fattas om att godkänna utföraren. Förhandlingen syftar till att de fackliga organisationerna ska få möjlighet att ta ställning till om deras vetorätt enligt 39 MBL ska utnyttjas. Fatta beslut Beslut om att godkänna eller avslå ansökan tas enligt delegationsordning och utföraren ska underrättas så snart som möjligt. Om utföraren uppfyller samtliga krav i förfrågningsunderlaget ska ansökan godkännas. Om utföraren inte uppfyller samtliga krav ska ansökan avslås. Utföraren ska informeras om vilka krav som inte uppfylls för att ha möjlighet att lämna in en ny ansökan. Vid avslag har utföraren möjlighet att ansöka om överprövning av avslagsbeslutet hos förvaltningsrätten. Teckna kontrakt Enheten för kontrakt och uppföljning bör ha dialogmöte med utföraren inför kontraktskrivning för att gå igenom kontraktsvillkoren, parternas åtaganden gällande utbildningsinsatser samt planerat datum för uppstart av verksamheten. När en utförare godkänts och dialogmötet genomförts ska kontrakt tecknas med utföraren. Kontraktstecknade sker enligt delegationsordning. 173(187)

268 Av kontraktet ska bland annat de ekonomiska villkoren framgå, samt avtalstider och rätten för parterna att häva avtalet. Efter att kontrakt skrivits ska aktuella dokument arkiveras såsom ansökan med tillhörande bilagor och eventuella kompletteringar och rättelser eventuella sammanställningar, protokoll och liknande från godkännandeförfarandet. Möjliggöra start av verksamhet Efter att den sökande utföraren blivit godkänd och kontrakt tecknats startar utförarens arbete för att bli aktiv i valfrihetssystemet. Götborgs Stad ska säkerställa att utföraren kan starta verksamheten genom att informera och utbilda ansvarig för den dagliga driften och ytterligare person i exempelvis; aktuella styrdokument, exempelvis gällande rambeslut och värdighetsgarantier aktuella IT-stöd administrativa rutiner för ex. fakturering av ersättning Utföraren har ansvar att därefter utbilda vidare så att alla medarbetare har nödvändig kunskap. Först när utföraren har fått information och genomgått utbildningar m.m. ges inloggningsuppgifter till aktuella IT-stöd. Rutiner för när en ny uförare tillkommer i valfrihetssystemet säkrar enligt Kammarkollegiet 55 att utföraren får den information och den administrativa hjälp som behövs för att få en så bra start i valfrihetssystemet som möjligt. Detta kan göras i form av så kallade uppstartsmöten med utföraren eller informationspärmar etc. Rutiner för stadens hantering behöver tas fram under våren 2017 i samverkan mellan stadsledningskontoret, stadsdelarna, intraservice och konsument och medborgarservice. Enheten för kontrakt och uppföljning ansvarar för information om godkända utförare till de stadsdelsnämnder där utföraren är valbar samt till konsument och medborgarservices kontaktcenter om samtliga utförare som staden tecknat kontrakt med. Hur information om godkända utförare ska uppdateras på stadens hemsida, i jämförelsetjänsten samt i övrigt informationsmaterial behöver ingå i det arbetet våren 2017 enligt ovan. Stadsledningskontoret förordar En process med aktiviteter och metoder för godkännande av utförare tas fram av enheten för kontrakt och uppföljning i enlighet med intentionerna ovan. 55 Upphandling enligt LOV en processbeskrivning. Vägledning, 2011:03, Kammarkollegiet. 174(187)

269 Rutiner för stadens arbete med att nya utförare kan starta upp sin verksamhet tas fram under våren 2017 i samverkan mellan stadsledningskontoret, stadsdelarna, intraservice och konsument och medborgarservice. Uppföljning Hur ska krav angående uppföljning formuleras i förfrågningsunderlaget? Hur ska en sanktionstrappa vara konstruerad vid införandet av valfrihetssystemet? Utredning Lagstiftning Kommunen ska säkerställa att det finns möjlighet att kontrollera och följa upp verksamhet som har lagts ut på någon annan aktör, samt att det finns information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i hur verksamheten bedrivs (3 kap19,19a Kommunallagen). Kommunallagen ställer följande krav på ansvariga nämnder (6 kap.7 ): att verksamheten bedrivs enligt de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt och de föreskrifter som gäller för verksamheten att den interna kontrollen är tillräcklig att verksamheten i övrigt bedrivs på ett tillfredsställande sätt För att leva upp till de krav som ställs i kommunallagen måste staden följa upp samtliga utförare, dvs uppföljning av både egen regi och extern regi. I Kammarkollegiets 56 vägledning lyfts det fram att den upphandlande myndigheten ska ange krav på att den sökande ska ge kommunen eller landstinget möjlighet till insyn i verksamheten. Här ska också krav ställas så att allmänheten kan få insyn i utförarens verksamhet Definition Kvalitet I SOSFS 2011:9 definieras kvalitet enligt följande: att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger: Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter skall finnas personer med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. 56 Utformande av förfrågningsunderlag för upphandling enligt LOV 175(187)

270 Uppföljning När lagen om valfrihet (LOV) tillämpas är det viktigt att det finns en fungerande modell för uppföljning av utförarna. Socialstyrelsen 57 lyfter i sin rapport fram att uppföljning av samtliga utförare inom ramen för valfrihetssystem i huvudsak utgår i från förfrågningsunderlaget, avtalet och själva godkännandena av utförarna. Därför är det viktigt att kraven som ställs på utföraren tydligt framgår och kommuniceras i förfrågningsunderlaget. Kraven som ställs är på olika nivåer och på så vis sker även uppföljningen på olika nivåer. I Konkurrensverkets 58 vägledning beskrivs de olika uppföljningsnivåerna enligt nedan A är den översta nivån, systemnivån, där uppföljningen sker gentemot politiska mål och uppföljning på befolkningsnivå. B är nästa nivå där verksamhetsområdet följs upp. Syftet med uppföljning på denna nivå är att se om vården och omsorgen som ges till befolkningen är jämlik i kommunen C uppföljning på denna nivå avser att följa upp hur vården och omsorgen utförs på utförarnivå. Syftet är att följa upp i vilken utsträckning som utförarna har uppfyllt de krav som ställts i avtalen samt stimulera utförarna att förbättra kvaliteten av vården och omsorgen. D är den lägsta nivån och avser uppföljningsansvar på individnivå. Har patienten/ den enskilde fått det som hen behöver och/eller fått beslut om? A. Systemnivå (uppföljning politiska mål och uppföljning på befolkningsnivå) B. Uppföljning på verksamhetsnivå (ex. all hemtjänst) C. Avtalsuppföljning (all hemtjänst) (Uppföljning av leverantör och tjänstens utförande) D. Uppföljning på individnivå Samtliga nivåer behöver följas upp. Utredningen avgränsar sig ifrån den uppföljning som varje huvudman ansvarar för, dvs det systematiska uppföljningsansvaret och egenkontrollen av sin 57 Socialstyrelsen 2013, Ställa krav på kvalitet och följa upp en vägledning för upphandling av vård och omsorg för äldre januari 58 Konkurrensverket 2014, Avtalsuppföljning av vård och omsorg 176(187)

271 egen verksamhet. Det är skyldigheter som varje utförare har oavsett införande av valfrihetssystem eller ej. Utredningen behandlar Göteborg Stads kravformuleringar avseende uppföljning av samtliga utförare inom hemtjänst, valfrihetssystem. Plan och arbetsordningen för uppföljningen av hemtjänst inom valfrihetssystem, som enheten för kontrakt och uppföljning ska ta fram, bygger på Göteborgs Stads program för uppföljning och insyn. Viktigt är att uppföljningen ser likadan ut och görs på samma sätt för egenregin som för den externa regin. Stadsledningskontorets förslag till organisation för uppföljning finns beskriven i utredningen LOV hemtjänst Organisation för teckna och följa upp kontrakt. Sanktion Konkurrensverket 59 menar att är det av stor betydelse att tillsynen är tillräckligt skarp i ett valfrihetssytem så att oseriösa sållas bort. De säger också att det är viktigt att det går att lita på att huvudmannen tar sitt ansvar och garanterar en trygg lägsta nivå som håller hög kvalitet. Bonus och viten och i förlängningen skadestånd och (hot om) kontraktshävning kan användas för att få utförarna att följa ingånget kontrakt enligt Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 60. Socialstyrelsen 61 lyfter fram att om det framkommer kvalitetsbrister i en verksamhet behöver kvalitetsarbetet i verksamheten ses över och uppföljningen från kommunen öka. Vid avtalsuppföljning och kontroll av verksamheten är det mycket viktigt att både bristerna och vilka åtgärder som vidtas dokumenteras. Vidare menar de att en förutsättning för att kunna hävda att de vidtagna åtgärderna inte är tillräckliga är att ha en god systematik i arbetet med att följa upp avtalen. I detta sammanhang hänvisar de till Kammarkollegiet som i sin vägledning förordas en så kallad sanktionstrappa som är indelad i fyra steg enligt nedan: 1. dialog 2. prisavdrag 3. uppsägning av avtal 4. hävning av avtalet Även Konkurrensverket 62 menar att löpande under genomförandet av olika uppföljningsaktiviteterna kommer man att behöva hantera eventuella avvikelser från avtalet som noterats. Vidare bör man i avtalsvillkoren reglera hur uteblivna eller felaktigt utförda tjänster ska hanteras. Konkurrensverket tycker att det är en fördel att ha tänkt ut och reglerat någon form av sanktionstrappa där det först finns utrymme för dialog och rättning innan det blir aktuellt med sanktioner som successivt blir mer och mer kännbara. Införande av 59 Kvalitetshöjande konkurrens i valfrihetssystem vad krävs? Uppdragsforskningsrapport, Konkurrensverket, Goda år på ålderns höst? En ESO-rapport om konkurrens i äldreomsorgen, Finansdepartementet, Ställa krav och följa upp, en vägledning för upphandling av vård och omsorg för äldre, Socialstyrelsen, Avtalsuppföljning av vård och omsorg, vägledning, Konkurrensverket, (187)

272 valfrihetssystem i Göteborgs Stad är komplext då införandet berör tio självständiga stadsdelsnämnderna. För att valfrihetssystemet ska upplevas som trovärdigt och fylla sitt syfte bör det råda konkurrensneutralitet mellan utförare i den egna regin och de externa utförarna, vilket enligt stadsledningskontoret bedömning även bör gälla sanktionstrappan. En sanktionstrappa bör byggas upp på ett sådant sätt att det som utförare inte lönar sig att bryta mot kontraktet utan att detta blir kännbart. Omvärldsbevakning Uppföljning Samtliga kommuner som ingår i omvärldsbevakningen har kravställt området uppföljning samt kommunens yttersta ansvar. Genom omvärldsbevakningen konstateras att en viktig del angående uppföljning är krav på kommunens rätt till insyn hos utföraren, dvs utförarens skyldighet att tillhandahålla information tex i verksamhetsberättelser, årsredovisningar eller dylikt. Vidare står det skrivet i flera referenskommuners förfrågningsunderlag att granskningar och redovisningar av utförarens verksamhet kan offentliggöras tex i diariet eller publiceras på kommunens hemsida. Exempelvis Örebro och Östersund hänvisar till riktlinjer för uppföljningen i förfrågningsunderlag. Uppsala hänvisar till en uppföljningsplan för hur uppföljningen ska se ut. Vidare beskriver Uppsala och Stockholm mer detaljerat hur uppföljningen kan ske genom tertialfrågor, screening, inhämtande av årsberättelse eller liknande samt genom anmälda eller oanmälde besök för uppföljning. Flera kommuner har också kravställt att kommunen bjuder in till regelbundna dialogträffar med utförarna. Några förfrågningsunderlag uttrycker speciellt att utföraren ska delta i och lämna uppgifter till de kvalitetsregister som beställaren lämnar uppgifter till. I några förfrågningsunderlag har det kravställts både planerade och oplanerade tillsynsbesök. Utföraren ska på eget initiativ meddela beställaren om eventuell kritik från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) eller annan myndighet angående verksamheten. Kopia på eventuella tillsynsrapporter och eventuella föreläggande ska omedelbart skickas till Göteborgs Stad. Omvärldsbevakning sanktioner När det gäller ekonomiska sanktioner har stadsledningskontoret ställt frågan till kommunerna om de tillämpar samma regler för utförare i egen regi som för externa utförare. Samtliga kommuner kräver in en åtgärdsplan vid upptäckta fel och brister och samtliga kommuner har säkrat rätten att häva avtalen om upptäckta fel och brister bedöms vara av allvarlig karaktär och inte åtgärdas inom en angiven tidsram. Åtta av kommunerna (Jönköping, Mölndal, Partille, Sundsvall, Västerås, Uppsala, Örebro och 178(187)

273 Östersund) använder sig av ekonomiska sanktioner om de externa utförarna inte rättar till upptäckta fel och brister, trots uppmaning om detta. I några av kommunerna (Mölndal, Västerås, Östersund) används samma ekonomiska sanktioner för utförare i den egna regin. Sundsvall använde under tiden mellan okt 2012 dec 2015, samma sanktioner till egen regi som till extern. Sundsvall ändrade till att tillämpa ekonomiska sanktioner enbart för externa utförare januari 2016, pga en omorganisation på socialförvaltningen till en samlad förvaltning istället för som tidigare en beställar-utförarorganisation. Östersund menar att det inte ska gå att kalkylera med att det är billigare att ha brister än att åtgärda de. De menar också att nivån måste stå i relation till uppdraget/ersättningens omfattning. Deras erfarenheter är att företag och egenregi som fått betala vite direkt genomfört åtgärder för att upprätthålla kvaliteten. Stadsledningskontorets bedömning Uppföljning Hela förfrågningsunderlaget utgör grunden för uppföljningen. Det som finns kravställt i förfrågningsunderlaget kommer kontinuerligt att följas upp av Göteborgs Stad. Stadsledningskontorets bedömning är att det är viktigt att i förfrågningsunderlaget förmedla kommunens rätt till insyn och utförarnas skyldighet att enligt anvisning eller på eget initiativ lämna in uppgifter till Göteborgs Stad. Bedömningen är att förfrågningsunderlaget behöver innehålla vilken typ av uppgifter som kommer att efterfrågas i samband med att Göteborg Stad följer upp utförarna. Det är också viktigt att det i förfrågningsunderlaget framgår att det är utförarnas skyldighet att medverka i uppföljningen. En annan aspekt som är viktig att betona är att det är Göteborgs Stad som avgör hur uppföljningen ser ut utifrån vad Göteborgs Stad anser var nödvändigt. En kontinuerlig och systematisk uppföljning av utförarna skapar sannolikt goda förutsättningar för en ökad kvalitet hos varje utförare. Utförarna behöver följa Göteborgs modell för uppföljning och överlämna rapporter enligt anvisningar ifrån Göteborgs Stad. Brukarperspektivet Det är viktigt att säkerställa att utförarna är seriösa och att den enskilde får sina behov tillgodosedda utifrån beviljat bistånd samt att insatserna håller förväntad kvalitet. Staden ansvarar för att följa upp att verksamheten håller en kvalitet som stämmer med rådande lagstiftning, nationella föreskrifter/förordningar. För att kunna säkerställa att den enskilde får insatser enligt lagens intentioner behöver samtliga utförare följas upp kontinuerligt. Utförarperspektivet Tydliga krav i förfrågningsunderlaget skapar en tydlighet och en vägledning för berörda utförare. Det bli tydligt att Göteborg har rätten till insyn och att Göteborg kommer att begära in uppgifter för att kunna följa upp om utföraren håller den kvalitet som är avtalad. Vidare ger uppföljningen en tydlig indikator på vilka områden utföraren eventuellt behöver utveckla ytterligare. 179(187)

274 Påföljder vid brister, sanktioner Stadsledningskontoret kan efter genomförd omvärldsbevakning konstatera att litteraturen förordar en sanktionstrappa och att åtta av de 12 studerade kommunerna har någon form av ekonomisk sanktion i sina trappor. Syftet med en sanktionstrappa är att snabbt kunna få till en rättelse när fel och brister upptäcks och häva kontrakt med utförare som inte uppfyller ställda krav. Stadsledningskontorets bedömning är att Göteborgs Stad ska ha en sanktionstrappa där det först finns utrymme för dialog och rättning innan det blir aktuellt med sanktioner som successivt blir mer och mer kännbara. Målet är att säkra brukarna en trygg lägsta nivå som håller hög kvalitet. När det gäller ekonomiska sanktioner ser stadsledningskontoret att det kan finnas både för och nackdelar med detta. De fördelar som stadsledningskontoret tagit del av är att när ekonomiska sanktioner utdelas så verkar utförarna snabbt rätta till fel och brister som påtalats. Det som stadsledningskontoret kan se som försvårande är att veta när felen och bristerna är av så allvarlig karaktär att de ekonomiska sanktionerna ska tillämpas. En annan försvårande aspekt är att valfrihetssystemet berör tio självständiga stadsdelar och att en utförare kan vara verksam i mer än en stadsdel. Det kan då vara svårt att bedöma om upptäckta fel och brister berör bara en stadsdel eller har effekter på alla stadsdelar som utföraren är verksam i. Följden kan bli att det blir svårt att veta hur den ekonomiska sanktionen ska beräknas. När valfrihetssystemet införs kommer Göteborgs Stad att skriva överenskommelser med stadsdelarna som utförare i egen regi för att tydliggöra att de krav på utförandet av tjänsten som ställs på externa utförare även gäller för utförare i egen regi. Ur neutralitets- och trovärdighetsperspektiv bedömer stadsledningskontoret att det är viktigt att samma krav på sanktioner som fastställs för externa utförare även gäller för utförare i den egna regin. Vilket medför att om ekonomiska sanktioner tillämpas ska de även tillämpas på utförare i intern regi. I dag består egen regi av flera olika hemtjänstgrupper i varje stadsdel och kvaliteten på tjänsterna kan skifta mellan grupperna. En fråga att ta ställning till vid tillämpning av ekonomiska sanktioner är om de ska tillämpas på hela stadsdelen eller på den eller de hemtjänstgrupper som inte uppfyller kraven i ingångna överenskommelser. Utifrån ovanstående problematisering är stadsledningskontorets bedömning att inte införa några ekonomiska sanktioner i sanktionstrappan vid införandet av valfrihetssystemet. Däremot bör frågan åter aktualiseras vid uppföljning av effekterna av införandet av valfrihetssystemet då Göteborgs Stad samlat på sig erfarenheter av att bedriva hemtjänst i ett valfrihetssystem. När det gäller möjligheten till hävning av avtalet är stadsledningskontorets bedömning att det är viktigt att ha med detta i en sanktionstrappa så kommunen kan häva ingånget avtal med externa utförare som inte uppfyller kraven. 180(187)

275 Stadsledningskontoret förordar Uppföljning och insyn Utredningen fastställer att utförarna inom valfrihetssystem är skyldiga att garantera stadens rätt till insyn i utförarnas verksamhet. stadsledningskontoret förordar att uppföljning ska göras utifrån förfrågningsunderlaget på verksamhet-, avtal- och systemnivå. Vidare förordar stadsledningskontoret att inte formulera för detaljerade krav avseende insyn och uppföljning. Detta för att möjliggöra för Göteborgs Stad att i uppföljningen av utförarna kunna använda de metoder som är nödvändiga för att säkerställa god och säker vård och omsorg. Utföraren ska medverka i uppföljningen och tillhandahålla sådana uppgifter om verksamheten som staden anser vara nödvändiga Varje enskild utförare inom valfrihetssystem för hemtjänst ska följas upp kontinuerligt, minst en gång per år och/eller vid behov. Stadsledningskontoret förordar en sanktionstrappa. Utgångspunkten i uppföljningen av utförarna är de krav som ställs i förfrågningsunderlaget. Enheten för kontrakt och uppföljning behöver ta fram en modell för hur uppföljningen ska se ut. Förslag på krav angående insyn och uppföljning Insyn Enligt kommunallagen ska Göteborg Stad tillförsäkra sig information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i hur verksamheten utförs. Utföraren är därför skyldig att lämna sådan information så att rätten till insyn för allmänheten säkras. Den information som Göteborgs Stad hämtar in från utföraren, med undantag för uppgifter om enskilda brukare, betraktas som offentliga handlingar. Göteborgs Stad informerar regelbundet sina kommuninvånare, via hemsidan eller annat informationsmaterial, om stadens verksamheter och ansvarsområde i form av protokoll, årsredovisningar, rapporter, kvalitetsredovisningar mm. Uppföljning Företrädare eller tjänstemän på uppdrag för Göteborg Stad följer regelbundet upp de krav som finns i förfrågningsunderlaget. Uppföljningen av utförarens verksamhet görs på det sätt som Göteborgs Stad anser vara nödvändig. Utföraren ska medverka i uppföljningen och tillhandahålla sådana uppgifter om verksamheten som staden anser vara nödvändiga. Uppföljningen sker på verksamhetsnivå, avtalsnivå samt genom uppföljning av tjänsten. Utföraren ska lämna uppgifter som efterfrågas av till exempel Sveriges kommuner och landsting, Statistiska centralbyrån, Socialstyrelsen och till de kvalitetsregister som Göteborg Stad lämnar uppgifter till. Utföraren ska ta fram efterfrågat material till Göteborgs uppföljningsrapporter. Utföraren ska redovisa en årlig årsrapport, ekonomisk redovisning, årlig kvalitetsrapport samt underlag till 181(187)

276 patientsäkerhetsarbetet. Rapporteringen och redovisningen sker enligt anvisning från enheten för kontrakt och uppföljning i Göteborg Stad. Utföraren ska hålla Göteborgs Stad informerad om händelser i organisationen som kan påverka utförandet av tjänsten, samarbetet och vad som avtalats. Utföraren ska på eget initiativ meddela Göteborgs Stad om eventuell kritik från Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Arbetsmiljöverket eller annan myndighet lämnat angående verksamheten. Kopia på eventuella tillsynsrapporter och eventuella föreläggande ska omgående skickas, enligt anvisning, till Göteborgs Stad. Påföljder vid brister, sanktioner Göteborgs Stad bör inta ha ekonomiska sanktioner i sanktionstrappan vid införandet av valfrihetssystemet. Däremot bör frågan åter aktualiseras vid uppföljning av effekterna av införandet av valfrihetssystemet då Göteborgs Stad samlat på sig erfarenheter av att bedriva hemtjänst i ett valfrihetssystem. De är av största vikt att Göteborgs Stad kan häva ingånget avtal med utförare. Förslag på krav angående påföljder vid brister Ansvar vid fel och brister Om en utförare uppvisar fel och brister i något avseende i förhållandet till de krav som framgår av ingånget kontrakt gäller nedanstående. Värdering Åtgärd Sanktion OK Det finns inga fel och brister i den uppföljda avtalspunkten eller på annat sätt reglerade krav på verksamheten Ingen åtgärd krävs - Anmärkningar Ges på sådant som inte innebär en direkt risk för den enskilde eller är motstridigt kontraktet eller annan regel, men inte heller motsvarar den gängse processen för uppfyllande av kvalitet på området. Avvikelser Icke åtgärdade anmärkningar blir avvikelser Stor avvikelse Om utföraren inte åtgärdat påtalat fel eller brist som bedöms som en avvikelse betraktas detta som fel och brister av större karaktär. Dialog Anmärkningar följs upp vid nästa regelmässiga uppföljning. Dialog. Vid avvikelser begärs en åtgärdsplan in. Åtgärdsplanen ska godkännas av enheten för kontrakt och uppföljning. Avvikelsen ska vara åtgärdad inom fyra veckor Dialog. Omedelbar rättning och en åtgärdsplan för att avvikelsen inte ska upprepas. Åtgärdsplanen ska godkännas av enheten för (187)

277 Med fel och brist av större karaktär avses för övrigt kontraktskrav eller andra regler som inte uppfylls alls eller bedöms efterlevas helt utan systematik och detta innebär en risk för den enskilde eller annan. kontrakt och uppföljning. Varning Hävning av avtal Varning Varningen gäller fram till dess att fel eller brist är åtgärdat alternativt till dess att det bedöms att utföraren inte klarar av att åtgärda fel eller brister. Hävning av kontraktet kan då komma att bli aktuellt. Hävning Om någon part inte fullgör sina åtaganden enligt avtalet och efter anmodan inte inom skälig tid vidtar rättelse får drabbad part antingen avhjälpa bristen på motpartens bekostnad eller göra avdrag på ersättningen. Vid avtalsbrott av väsentlig betydelse äger part rätt att häva avtalet. Följande omständigheter kan komma att utgöra avtalsbrott av väsentlig betydelse: - Om det framkommer att utföraren lämnat oriktiga uppgifter, inklusive manipulation av dokument, i ansökan vilket, om korrekt uppgifter lämnats, skulle ha inneburit att kontrakt inte erhållits - utföraren byter verksamhetsansvarig under kontraktsperioden och de nya personen inte uppfyller ställda krav - utföraren saknar fungerande rutiner eller system som erfordras enligt detta förfrågningsunderlag, - tillsynsmyndighet riktar allvarlig kritik mot verksamheten - allvarliga fel eller brister eller avsteg från de krav som ställts i förfrågningsunderlaget uppvisas vid uppföljningen av kontraktet eller vid annan tidpunkt, - större omfattning på upprepade anmärkningar och/eller avvikelser, - om andra oegentligheter av allvarlig karaktär från utförarens sida förekommit Göteborgs stad har alltid rätt att häva kontraktet om sådant förhållande som anges i 7 kap 1 LOV föreligger. Hävs avtalet är motparten skyldig att utge ersättning med ett belopp som motsvarar partens faktiska merkostnader med anledning av hävningen. Sådana merkostnader omfattar men begränsas inte till ersättningsköp, ökade personalkostnader och inkassokostnader. 183(187)

278 184(187)

279 Referenser Avtalsuppföljning av vård och omsorg. Vägledning 3 (2014). Konkurrensverket. Dom från Högsta förvaltningsdomstolen, HFD /Juni/ pdf Goda år på ålderns höst. En ESO-rapport om konkurrensen i äldreomsorgen. 2014:1, Finansdepartementet _1-till-webben.pdf Hur lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen kan utformas. Socialstyrelsen Kommunal eller enskild regi, spelar det någon roll? en jämförelse av utförare av vård och omsorg om äldre, Socialstyrelsen Kommunernas valfrihetssystem med fokus på hemtjänst. Slutrapport. Konkurrensverket, Rapport 2013:1 Konkurrens på likvärdiga villkor i kommunernas valfrihetssystem. Rapport 2013:8, Konkurrensverket. Kravspecifikation för upphandling av hemtjänst. Vägledning 2 (2014), Konkurrensverket Kundval i hemtjänsten Erfarenheter av information och uppföljning. SKL Kvalitetshöjande konkurrens i valfrihetssystemet vad krävs? Uppdragsforskningsrapport 2012:3. Rapport av Karl Lundvall på uppdrag av Konkurrensverket pdf Kvalitetskrav i valfrihetssystem en analys av förfrågningsunderlag i hemtjänsten, SKL 185(187)

280 Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk om-nationella-minoriteter-och_sfs Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lagen om valfrihetssystem. Hur påverkar den kostnader och effektivitet i kommunerna? 2012:15 Stadskontoret Lagen om valfrihetssystem (LOV). Vägledning för utförare. Vägledning 1 (2014). Konkurrensverket. agledning_2014-1_lov_utforare.pdf Ledsagning enligt LSS och SoL. Kartläggning av kommunernas insatser 2010, Socialstyrelsen, Artikelnummer Mål och inriktningsdokument för Göteborgs Stads budget S, Mp, V, Fi Proposition 2008/09:29 Lag om valfrihetssystem Proposition 2009/10:116 Värdigt liv i äldreomsorgen Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Rapport Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2015:10. Basal hygien i vård och omsorg. Socialtjänstlag (2001:453) Stimulansbidrag LOV. Delrapport Socialstyrelsen (187)

281 Ställa krav på kvalitet och följa upp en vägledning för upphandling av vård och omsorg för äldre Socialstyrelsen Stimulansbidrag LOV. Slutrapport , Socialstyrelsen Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk. Tillit och relationer. Om kvalitet i hemtjänsten - en kunskapsöversikt. Äldrecentrum 2015:4 Upphandling enligt LOV en processbeskrivning. Vägledning, 2011:03, Kammarkollegiet. _.pdf Utformade av förfrågningsunderlag för upphandling enligt LOV. Vägledning 2011:01, kammarkollegiet Vad vill äldre veta? En sammanställning av studier om äldres val inom äldreomsorgen, Socialstyrelsen Val av ersättningsmodell och beräkning av ersättningsnivå. Hemtjänst och särskilt boende, SKL Valfrihetssystem ur ett befolknings och patientperspektiv. Socialstyrelsen Valfrihetssystem ur ett befolknings- och patientperspektiv Slutredovisning, Socialstyrelsen, Valfrihetswebben, den nationella webbplatsen för annonsering av tjänster enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) (187)

282 Bilaga A Göteborgs Stad plan för miljöfordonsarbete, fordonspooler och stöd till introduktion av elfordon Antagen i Trafiknämnden i september, till KS 23/11 alt 7/12 därefter till KF. Delar av planen har bäring på utförare av LOV-tjänster, vilket är delar avseende Krav på kommunala förvaltningar och bolag vid inköp och hyra av fordon. Relevanta krav i planen är: , se nedan Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att att att att att tillstyrka mål för Göteborgs Stads miljöfordonsarbete, fordonspooler och stöd till introduktion av elfordon, föreslå kommunfullmäktige att fastställa dessa mål, föreslå kommunfullmäktige att upphäva tidigare beslut med mål för miljöfordon och drivmedel i Göteborgs Stad (KF dnr 2522/11), föreslå kommunfullmäktige att upphäva tidigare beslut om att främja utvecklingen av bilpooler (KF dnr 0822/12), samt föreslå kommunfullmäktige att upphäva tidigare beslut att främja introduktion av elfordon i Göteborg (KF dnr 1600/11). Urval av relevanta kapitel: 1.7 Krav vid val av fordon Personbil ska vara miljöfordon. Lätt lastbil ska vara miljöfordon om det finns lämplig modell att tillgå. Tunga fordon ska vara miljöfordon om det finns lämplig modell. Kravet gäller enbart fordon som används i verksamhet som inte är konkurrensutsatt. Vinterdäck ska vara dubbfria Som definition av miljöfordon gäller kommunfullmäktiges beslut. Observera att kommunfullmäktige även har beslutat trafiksäkerhetskrav som gäller vid inköp av fordon till kommunflottan 1. 1 Trafiksäkerhetskrav för Göteborgs Stad vid nyanskaffning av fordon, dnr 1784/11, beslutade

283 1.8 Prioritering av bränsle vid val av personbil och lätt lastbil 1. Välj i första hand gasfordon, elfordon eller laddhybridfordon. Som elfordon räknas både batteribilar och bränslecellsbilar. 2. Välj i andra hand etanolfordon eller annat förnybart drivet fordon. 3. Välj i tredje hand elhybridfordon. 4. Välj i sista hand annat fordon som enbart kan drivas på fossilt bränsle. Välj energieffektiva modeller i respektive kategori. Valet av fordon ska göras med hänsyn till funktion och ekonomi. I det fall ett fordon väljs som enbart kan drivas på fossilt bränsle måste det finnas särskilda skäl som ska dokumenteras. Prioriteringen ovan är en rekommendation och varje inköpare och avropare får själv göra en avvägning av praktiska, ekonomiska och miljömässiga förhållanden. 1.9 Krav på dieselmotor till personbil och lätt lastbil Personbil får väljas med dieselmotor endast om den har teknik som säkerställer att utsläppen av kväveoxider i verklig drift är på samma nivå som vid certifiering. 2 Lätt lastbil får väljas med dieselmotor om det inte finns andra motoralternativ för det aktuella behovet, eller om dieselmotorn har teknik som säkerställer att utsläppen av kväveoxider i verklig drift är på samma nivå som vid certifiering. 3 Laddhybridbil får väljas med dieselmotor även om den inte har teknik som säkerställer att utsläppen av kväveoxider i verklig drift är på samma nivå som vid certifiering enligt ovan, om den till helt övervägande del kommer att köras på el Bullerkrav för personbilar och lätta lastbilar När val av miljöfordon och bränsle är gjorda enligt ovan ska den minst bullrande modellen väljas. Vid inköp av däck ska väljas sådana som har bra våtgrepp, lågt rullmotstånd och lågt buller. I nu gällande mål från 2012 finns inga krav på att sänka bullret från Göteborgs Stads fordon. Buller är ett stort miljöproblem och det är viktigt att Göteborgs Stad bidrar till att sänka bullret från vägtrafiken. Här föreslås krav som innebär att Staden ska välja lågbullrande fordon och däck. Miljöförvaltningen, Gatubolaget och trafikkontoret har redan inlett ett arbete för att ställa denna typ av krav i ramavtal. 2 För att dieselmotorer i lätta fordon inte ska släppa ut mer kväveoxider i verklig drift än andra fordon krävs sannolikt att de uppfyller EU:s kommande krav på kväveoxidutsläpp vid kallstart (-7 grader C) i så kallat Type06- prov eller motsvarande, samt kommande krav på övervakning av bilars utsläpp i verklig trafik (RDE, Real world driving emissions) där det finns så kallade not to exceed -gränsvärden eller motsvarande. Det är osäkert när denna teknik införs, men eventuellt Vid osäkerhet, rådfråga trafikkontoret. 3 För dieselkrav, se föregående not.

284 1.11 Drivmedelsanvändning Den el och fordonsgas som används i Göteborgs Stads flotta ska vara förnybar. Flerbränslefordon ska till helt övervägande del köras på det miljöanpassade alternativet. Laddhybridfordon ska till helt övervägande del köras på el. I nu gällande mål från 2012 beslutades att Göteborgs Stads flotta av elfordon ska laddas med el från förnybara källor och att fordonsgasen ska vara förnybar. Det kravet föreslås ligga fast. Det uppfylls genom att teckna avtal om förnybar el och gas i upphandlingar och så har skett vid senaste upphandling. Det är också en självklarhet att flerbränslefordon ska tankas med miljöbränsle och att laddbara bilar ska köras så mycket som möjligt på el.

285 Bilaga B Utskriftsdatum: UPPHANDLINGSMYNDIGHETENS HÅLLBARHETSKRITERIER FÖR VÅRDTJÄNSTER Detta dokument är framtaget för att du enkelt ska kunna klippa och klistra den information du behöver. Observera att detta dokument saknar all bakgrundsinformation samt information till upphandlaren. Vi rekommenderar att du inför din upphandling även laddar hem och läser "Kriteriedokument med tillämpningshänvisningar" för de kriterier du har valt (PDF-version).

286 HEMTJÄNST Kontaktperson i miljöfrågor (KravID: 10150) Särskilda kontraktsvillkor Leverantören ska senast vid driftsstart ha en kontaktperson på företaget avseende miljöfrågor. Förslag till verifikat Namngiven person med kontaktuppgifter. Systematiskt miljöarbete (KravID: 10114) Särskilda kontraktsvillkor Leverantören ska senast 18 månader efter driftsstart ha ett system för att arbeta systematiskt med miljöfrågor så att miljöpåverkan från uppdraget kan minskas. Systemet ska omfatta den verksamhet som utför den avtalade tjänsten och ska minst inkludera följande delar: * en införd miljöpolicy (med policy avses de långsiktiga visionerna) * rutiner som säkerställer att lagar och föreskrifter som berör verksamheten efterlevs * rutiner och metoder som säkerställer att miljökrav följs i enlighet med avtalet, inklusive rutiner för att hantera avvikelser * årlig uppföljning av det egna miljöarbetet som utan anmodan skriftligen lämnas till den upphandlande organisationen Förslag till verifikat Certifiering enligt ISO 14001, EMAS-registrering eller eget dokumenterat system som innehåller punkterna i kravet. Rutiner för hantering av avfall hos brukaren/patienten (KravID: 10155) Särskilda kontraktsvillkor Leverantören ska vid driftsstart ha rutiner införda för kontroll av vilka förutsättningar till källsortering av avfall inklusive farligt avfall som finns hos varje brukare/patient. Finns förutsättningar för källsortering ska leverantören källsortera. Leverantörenska vid driftsstart ha rutiner införda för hur farligt avfall, såsom smittförande och stickande skärande avfall samt läkemedelsrester, som leverantören själv ger upphov till (genom att utföra tjänst) hos brukaren/patienten ska hanteras. Förslag till verifikat Dokumenterade rutiner. Sparsam körning (KravID: 10159)

287 Särskilda kontraktsvillkor Förarna som omfattas av uppdraget och kör mer än 500 mil i tjänsten om året, ska ha utbildats i sparsam körning (enligt Trafikverkets kriterier) senast 6 månader efter driftsstart. Leverantören ska kunna visa att ett system finns som följer upp bränsleförbrukningen. Leverantören ska kunna visa på att rutiner och uppföljningssystem finns som säkerställer en bestående sänkning av bränsleförbrukningen. Exempel på rutiner och uppföljningssystem kan vara: * internkontroll och rutiner för avvikelser * individuell uppföljning av förares bränsleförbrukning * tekniskt stödsystem i fordon som ger återkopplande information till förare hur dessa kan ändra körsätt så att bränsleförbrukningen minskar Förslag till verifikat Kompetensutvecklingsplan eller intyg på att förare genomgått utbildning, samt en beskrivning av uppföljningssystemet. Dokumenterade rutiner. Nyanskaffning av personbil (KravID: 10160) Särskilda kontraktsvillkor Vid nyanskaffning av personbil under avtalstiden ska fordonen uppfylla kriterierna för miljöbil enligt förordning om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor (SFS 2009:1). Förslag till verifikat Uppgifter ur vägtrafikregistret eller motsvarande utländska register, uppgifter från fordonstillverkaren. Miljöpolicy, miljöprogram eller riktlinjer för miljöarbete (KravID: 10156) Särskilda kontraktsvillkor Leverantören ska senast X 1 månader efter driftsstart följa följande delar... (ange delar) ur den upphandlande organisationens miljöpolicy, miljöprogram eller riktlinjer för miljöarbetet. Leverantören ska vid uppföljning redovisa hur man följer de uppställda kraven enligt ovan. 1 Den upphandlande organisationen måste själv välja när det kan anses vara lämpligt att dessa rutiner finns på plats. Förslagsvis bör det ske någon gång under det första verksamhetsåret. Miljökrav vid inköp (KravID: 10157) Särskilda kontraktsvillkor Leverantören ska senast X 1 månader efter driftsstart ha rutiner för att säkerställa att miljökrav ställs minst i enlighet med Upphandlingsmyndighetens upphandlingskriterier vid följande... (ange produktområden och eventuellt krav som är relevanta för tjänsten) inköp till verksamheten. Exempel på produktområden:

288 * Handskar * Förbandsartiklar * Inkontinens-och urologiartiklar * Anestesi och intensivvård * Kemisk-tekniska produkter * Livsmedel * Måltidstjänster * Läkemedel * Transporter, fordon och drivmedel Leverantören ska vid uppföljning redovisa att kraven vid inköp har ställts minst i enlighet med Upphandlingsmyndighetens upphandlingskriterier. 1 Den upphandlande organisationen måste själv välja när det kan anses vara lämpligt att dessa rutiner finns på plats. Förslagsvis bör det ske någon gång under det första verksamhetsåret. Förslag till verifikat Skriftlig dokumentation, t.ex. ifyllda svarsformulär till respektive kriteriedokument, se bilaga 1. Resefria möten (KravID: 10161) Särskilda kontraktsvillkor Tillgång till resefria möten (t.ex. telefonmöten, videomöten etc.) som kopplar till utförandet av uppdraget (t.ex. interna möten för medarbetarna eller vid upprättande av vårdplan med anhöriga eller andra vårdgivare etc.) ska finnas senast X 1 månader efter driftsstart. 1 Den upphandlande organisationen måste själv välja när det kan anses vara lämpligt att dessa rutiner finns på plats. Förslagsvis bör det ske någon gång under det första verksamhetsåret. Förslag till verifikat Leverantörsförsäkran Tolktjänster (KravID: 10162) Särskilda kontraktsvillkor Tillgång till video- och telefontolkutrustning ska finnas senast X 1 månader efter driftsstart. 1 Den upphandlande organisationen måste själv välja när det kan anses vara lämpligt att dessa rutiner finns på plats. Förslagsvis bör det ske någon gång under det första verksamhetsåret. Förslag till verifikat Leverantörsförsäkran

289 Stadsledningskontoret Bilaga C Förteckning över godkända omvårdnadsutbildningar Poäng för godkända omvårdnadsutbildningar inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen (styrks med betyg). För att räknas som en godkänd utbildning ska utbildaren ha betygsrätt med tillstånd från Skolinspektionen. Vuxenutbildning är en viktig del av det svenska utbildningssystemet, särskilt yrkesutbildningar. Enskilda utbildningsanordnare kan ansöka om tillstånd hos Skolinspektionen att sätta betyg, anordna prövning och utfärda betyg och intyg, så kallad betygsrätt. Med stöd av betygsrätten kan de enskilda utbildningsanordnarna anordna kurser som motsvarar komvux. Ungdomsgymnasiet poäng från gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram. Det motsvarar tre år. Vuxenutbildningar poäng från omvårdnadsprogrammet poäng från det nya omvårdnadsprogrammet (1 400 poäng är godkänt men vid poäng utfärdas diplom från Vård-och omsorgscollage). Äldre utbildningar Äldre undersköterskeutbildning som vid omräkning motsvarar poäng. (900 omräknade poäng motsvarar inte en godkänd utbildning). Tvåårig vårdlinje poäng Gav möjlighet att söka arbete som undersköterska eller mentalskötare. Jfr Äldre undersköterskeutbildning. Mentalskötarutbildning poäng två eller tre terminer. Gav möjlighet att söka arbete som undersköterska eller som mentalskötare. Jfr Äldre undersköterskeutbildning. Treårig omvårdnadslinje poäng. Sammanslagning av Tvåårig vårdlinje och Social servicelinje. Kursinnehållet motsvarar Omvårdnadsprogrammets karaktärsämnen, gemensamma kurser och valbara kurser.