Valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst - Förslag till förfrågningsunderlag samt följdändringar inför införandet

Transkript

1 Handling 2017 nr 132 Valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst - Förslag till förfrågningsunderlag samt följdändringar inför införandet Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag med tillägg enligt yrkande från M, L och KD den 31 maj 2017 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Förfrågningsunderlag för hemtjänst i enlighet med bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande godkänns. 2. Kommunfullmäktiges beslut om förfrågningsunderlag enligt punkt 1 innebär att stadsdelsnämnderna ska följa samma krav. 3. Tillägg i kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens delegationsordning i enlighet med bilaga 3 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande godkänns. 4. Uppdraget till stadsledningskontoret om att vidta åtgärder för att införa valfrihetssystem enligt Lag om valfrihetssystem (LOV), med början inom hemtjänsten förklaras fullgjort. 5. Grundersättningen för externa utförare i LOV i hemtjänsten för Göteborgs Stad 2018 uppräknas till 2018 års nivå och fastställs till 400 kronor per timma. Ersättningen innefattar momskompensation med 6 kronor per timma. För kommunala utförare utgår ersättningen exkl. momskompensation vilket ger en ersättning på 394 kronor per timma Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: Daniel Bernmar (V) yrkade att ärendet skulle återremitteras till stadsledningskontoret i enlighet med yrkande från V, S och MP den 31 maj Jonas Ransgård (M) yrkade bifall till stadsledningskontorets förslag och tilläggsyrkande från M, L och KD den 31 maj Ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) yrkade avslag på tilläggsyrkande från M, L och KD den 31 maj Vid omröstning beträffande ärendets avgörande idag respektive ärendets återremiss röstade Ulf Kamne (MP), Daniel Bernmar (V), Marina Johansson (S), tjänstgörande ersättarna Jonas Attenius (S), Tord Karlsson (S) och ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) för ärendets återremiss. Jonas Ransgård (M), David Lega (KD), Kristina Tharing (M), Maria Rydén (M), Martin Wannholt, Lars Hansson (SD) och tjänstgörande ersättaren Ann Catrine Fogelgren (L) röstade för ärendets avgörande idag. 1(2)

2 Kommunstyrelsen beslutade med sju röster mot sex att avgöra ärendet vid dagens sammanträde. Kommunstyrelsen beslutade härefter utan omröstning att bifalla stadsledningskontorets förslag. Vid omröstning beträffande bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet från M, L och KD röstade Ulf Kamne (MP), Daniel Bernmar (V), Marina Johansson (S), tjänstgörande ersättarna Jonas Attenius (S), Tord Karlsson (S) och ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) för avslag. Jonas Ransgård (M), David Lega (KD), Kristina Tharing (M), Maria Rydén (M), Martin Wannholt, Lars Hansson (SD) och tjänstgörande ersättaren Ann Catrine Fogelgren (L) röstade för bifall. Kommunstyrelsen beslutade med sju röster mot sex att bifalla tilläggsyrkandet från M, L och KD. Representanterna från M, L och KD antecknade som yttrande en skrivelse från den 17 maj Göteborg den 31 maj 2017 Göteborgs kommunstyrelse Ann-Sofie Hermansson Lina Isaksson 2(2)

3 Tilläggsyrkande (M) (L) (KD) Kommunstyrelsen Ärende Valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst Förslag till förfrågningsunderlag samt följdändringar inför införandet. Förslag till beslut: I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Att grundersättningen för externa utförare i LOV i hemtjänsten för Göteborgs Stad 2018 uppräknas till 2018 års nivå och fastställs till 400 kronor per timma. Ersättningen innefattar momskompensation med 6 kronor per timma. För kommunala utförare utgår ersättningen exkl. momskompensation vilket ger en ersättning på 394 kronor per timma. Ärendet: Ersättningen som utgår i valfrihetssystemet för utförare inom hemtjänsten behöver fastställas för år Eftersom det inte finns något förslag till ersättningsbelopp i budgetförslaget 2018 från (S), (V) och (MP) för vi här fram beloppen som behöver fastställas för valfrihetssystemet i hemtjänsten.

4 Yrkande V, S, MP Kommunstyrelsen Yrkande angående Valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst - Förslag till förfrågningsunderlag samt följdändringar inför införandet Som ett led i att införa ett valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten presenteras nu ett förslag till förfrågningsunderlag. Detta innehåller de krav som ska ställas på utförare som vill bedriva hemtjänst. Det är tydligt att valfrihetssystem kan utformas oberoende av de detaljerade krav som upphandlingsdirektiven (LOU, LUK) ställer. Exempelvis konstaterades det i utredningen Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) att valfrihetssystem enligt LOV utgör vare sig upphandling av tjänster eller av tjänstekoncessioner ur ett EU-rättsligt perspektiv. Vidare konstaterar utredningen, i ett resonemang som förefaller öppna tidigare stängda dörrar, att det är rättsligt möjligt att reservera ett valfrihetssystem för enbart idéburna icke-vinstdrivna aktörer om detta kan motiveras utifrån de krav som EU-rätten uppställer. Mot den bakgrunden menar vi att det i tjänsteutlåtandet inte har gjorts tillräckligt grundliga analyser av vilka krav som faktiskt kan ställas i förfrågningsunderlaget. Vi vill därför återremittera ärendet för att i några avseenden skapa ett tydligare och mer utförligt beslutsunderlag. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige föreslås besluta att återremittera ärendet för att utreda om det i förfrågningsunderlaget skulle vara möjligt att ställa krav på att (1) utförarna ska vara idéburna, icke-vinstdrivande eller sociala företag, att (2) utförarna ska ha kollektivavtal, att (3) utförarna ska erbjuda avtalsförsäkringar samt att (4) utförarna ska säkerställa att ingen anställd ska tvingas arbeta delade turer.

5 Yttrande (M) (L) (KD) Kommunstyrelsen Ärende Valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst Förslag till förfrågningsunderlag samt följdändringar inför införandet. Alliansen har länge drivit frågan om ökad valfrihet i äldreomsorgen. Valet av utförare ska i så hög utsträckning som möjligt ligga nära den enskilde. Mot den bakgrunden var det ett välkommet beslut våren 2015 att valfrihetssystem i enlighet med Lagen om valfrihetssystem, LOV, med början inom hemtjänsten skulle utredas för att införas. Utredning har sedan dess pågått och förfrågningsunderlaget har varit på remiss och delvis omarbetats efter inkomna synpunkter. Underlaget inför beslutet om förfrågningsunderlag och följdändringar för införandet har tagit tid, men vi menar att det har varit en viktig del i processen för att få ett bearbetat och känt underlag såväl i kommunens verksamheter som bland potentiella externa utförare. Förfrågningsunderlaget har relativt högt ställda krav, vilket kan försvåra för mindre utförare med få anställda att etablera sig. Fördelen med högt ställda krav är att de höjer kvaliteten på hemtjänsten överlag då dessa aktörer kan utföra både service och omsorg. Det bidrar till ökad trygghet för den enskilde brukaren. Vi vill föreslå ändringar i förfrågningsunderlaget när det gäller; Ickevalsalternativ och Beskrivning av tjänsten avseende natten, trygghetslarm, trygghetskamera och i frågan om tid. Eftersom vi vill att valfrihetssystemet kommer på plats i enlighet med plan så avser vi återkomma med ett förslag om ändringar på dessa punkter. De förslag som är aktuella återges nedan i texten Ickevalsalternativ I stycket Ickevalsalternativ, står att: Till och med år 2019 är ickevalsalternativet Göteborgs Stads hemtjänst. Från år 2020 införs turordning som medger möjlighet att delta för privata utförare som av enheten får kontrakt och uppföljning, efter strukturerad uppföljning, bedöms vara ett fullgott alternativ. Modell för turordning samt kvalitetskriterier fastställs av kommunfullmäktige under Vi vill uppdra åt Stadsledningskontoret att omgående justera förfrågningsunderlaget så att externa utförare redan från start är med på en turordningslista som ickevalsalternativ. Modell för turordning och turordningsregler tas fram som ett följduppdrag Beskrivning av tjänsten I stycket Beskrivning av tjänsten, står att: Utföraren ska enligt uppdrag från kommunens handläggare utföra hemtjänst (dag och kvällsinsatser) måndag till söndag mellan kl Göteborgs Stad ansvarar för åtgärder av trygghetslarm och trygghetskamera samt samtliga nattinsatser.

6 Vi vill uppdra åt Stadsledningskontoret att ändra innehållet i förfrågningsunderlaget i detta textavsnitt så att det blir möjligt för externa utförare att ansvara för åtgärder även nattetid, om de så vill. På motsvarande sätt vill vi lämna uppdraget att ändra i förfrågningsunderlaget så att de externa utförare som vill även kan få ansvara för åtgärder av trygghetslarm och trygghetskamera. Tiden för när hemtjänsten ska utföras anges till kl Vi vill att tiden ändras till kl Denna ändring underlättar för fler utförare att kunna erbjuda hemtjänst. I Stadsledningskontorets underlag står även att av de kommuner som har omvärldsbevakats så har de flesta tiden Övriga kommuner har tider mellan tidigast och senast

7 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1255/15 Välfärd och utbildning Avdelningen för äldre och hälso- och sjukvård Gisela Askne, Karin Magnusson Telefon , E-post: Valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst - Förslag till förfrågningsunderlag samt följdändringar inför införandet Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Förfrågningsunderlag för hemtjänst i enlighet med bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande godkänns. 2. Kommunfullmäktiges beslut om förfrågningsunderlag enligt punkt 1 innebär att stadsdelsnämnderna ska följa samma krav. 3. Tillägg i kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens delegationsordning i enlighet med bilaga 3 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande godkänns. 4. Uppdraget till stadsledningskontoret om att vidta åtgärder för att införa valfrihetssystem enligt Lag om valfrihetssystem (LOV), med början inom hemtjänsten förklaras fullgjort. Sammanfattning Stadsledningskontoret har utifrån uppdrag från kommunfullmäktige om att vidta åtgärder för att införa valfrihetssystem enligt LOV, tagit fram ett förslag till förfrågningsunderlag. I december 2016 fattade kommunstyrelsen beslut om att skicka stadsledningskontorets förslag till förfrågningsunderlag på remiss. Utifrån inkomna synpunkter i remissomgången föreslår nu stadsledningskontoret ett nytt förslag till förfrågningsunderlag, enligt bilaga 1 till tjänsteutlåtande. Kommunstyrelsens beslutade tidsplan innebär att enskilda ska kunna välja utförare av hemtjänst senhösten För att hålla tidsplanen behöver förfrågningsunderlaget beslutas av kommunfullmäktige i juni månad Förfrågningsunderlaget innehåller de krav som ställs på utförare som vill ansluta sig till valfrihetssystemet. Stadsledningskontoret har beskrivit verksamheten som konkurrensutsätts samt krav i fem kapitel; allmän orientering, administrativa krav/bestämmelser, krav på utförare, krav på tjänstens utförande och kontraktets villkor. En granskning har gjorts av vilka styrande dokument som kan behöva ändras med anledning av organisering av enheten för kontrakt och uppföljning till stadsledningskontoret. 1(17)

8 Ekonomiska konsekvenser Den ersättningsmodell och timersättning som föreslås i förfrågningsunderlaget kommer vara kostnadsneutralt utifrån dagens hemtjänstkostnader på en hela staden nivå. Eftersom stadsdelsnämnderna har olika ersättningsnivåer och modeller kommer den föreslagna modellen att ge olika konsekvenser för stadsdelsnämnderna. Utgångspunkten för beräkning av timersättning är en självkostnadsanalys utifrån bokslut för år 2015, uppräknat med kostnadsutveckling år 2016 samt budgetindex för år 2017 (KF:s budget) för att komma till 2017 års nivå. Volymerna som används i beräkningen baseras på den tid som handläggarna har beviljat år 2015 med prognos för år Ersättningsnivån för 2018 kommer fastställas i samband med kommunfullmäktiges budgetbeslut i juni 2017 och kommer bygga på 2017 års ersättningsnivå uppräknat med det i budgeten fastställda genomsnittsindex för äldreomsorgen minus eventuell justering för förändringsfaktor. Vid kontakter med kommuner som infört valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten, framgår att flera kommuner i sin egen regi inte klarar att bedriva hemtjänst enligt den beslutade ersättningsnivån. Om detta sker inom Göteborgs Stad kan det utgöra en ekonomisk risk för staden. En annan identifierad ekonomisk risk är övergången från att ersätta för beviljad tid till utförd tid. Mätning av utförd tid genomfördes i samband med Attraktiv hemtjänst och den visade att på staden nivå utfördes 60 procent av den biståndsbedömda tiden. Stadsledningskontoret har genomfört en uppföljande mätning som redovisades i början av Resultatet är i princip samma på en hela staden nivå. I stadsdelsförvaltningarnas förberedelsearbete, för övergång till ekonomisk ersättning utifrån utförd tid, används mätningen som underlag. För att säkerställa att ersättning till utförare faktiskt motsvarar utförd tid krävs ett ITstöd. Upphandlingsprocessen för ett sådan för staden gemensamt system har blivit kraftigt försenad men är nu klar. Erfarenheter från andra kommuner som inför ITbaserade stöd för att följa upp utförd tid visar att en implementeringstid behövs för att kunna lita på resultaten. Stadsdelsförvaltningarna påbörjar implementeringen av IT systemet under hösten Stadsledningskontoret har föreslagit att ersättning utgår från biståndsbedömd tid till Detta gjordes redan i det ärende till KS som handlade om organisation för att teckna och följa upp kontrakt samt grundprinciper för ekonomisk ersättningsmodell. Kommunstyrelsen beslutade i enlighet med stadsledningskontorets förslag till beslut. En ekonomisk risk i anslutning till ovanstående är att efterfrågan på hemtjänst kan öka. Det kan finnas brukare som idag får sina omsorgsinsatser tillgodosedda genom exempelvis anhörigstöd, och kan finna att det finns bra alternativ inom valfrihetssystemet. Andra kommuner har upplevt att utförare har egna syften om att utöka verksamheten, och uppvaktar myndighetsutövningen utifrån egna intressen som inte är grundade i enskilds faktiska behov utan enbart syftar till att utöka den egna verksamheten. Detta har uppmärksammats och finns med i myndighetsutövningens handlingsplan inför införandet av valfrihetssystem. Barnperspektivet Under de senaste åren har barnperspektivet förstärkts och förtydligats i socialtjänstlagen och bestämmelserna svarar mot FN:s barnkonvention. När en insats rör ett barn under 18 år ska hänsyn alltid tas till vad barnets bästa kräver. När en förälder eller närstående har behov av stöd och hjälp i form av hemtjänst är det viktigt att uppmärksamma hur situationen påverkar barnet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(17)

9 Jämställdhetsperspektivet Merparten av medarbetare och chefer inom stadens hemtjänst är kvinnor. Införandet av valfrihetssystem innebär en ökad möjlighet att välja arbetsgivare och en ökad möjlighet till kvinnligt företagande. Eventuella försämringar av arbetsvillkoren inom hemtjänsten påverkar i hög grad kvinnor. Stadsledningskontoret har i förslaget till förfrågningsunderlag ställt de krav på goda arbetsvillkor som bedömts möjliga att ställa utifrån gällande lagstiftning samt proportionalitetsprincipen. Proportionalitetsprincipen innebär att kraven på utförare och kraven på tjänsten måste ha ett naturligt samband och stå i rimlig proportion till det som ska upphandlas. De krav som ställs ska vara både lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Om det finns flera alternativ bör det alternativ väljas som är minst belastande för utföraren. Utifrån dialoger med privata utförare av hemtjänst bedömer stadsledningskontoret att det finns stor risk att kravet på heltidsanställningar kommer leda till delade arbetsturer. Det kan också finnas risk att privata utförare anger kapacitetstak som understiger de antal timmar som medför att de inte behöver erbjuda sysselsättningsgrad på heltid. Stadsledningskontoret föreslår att utförare bör betala in premie för tjänstepension och att inbetalning även ska göras under arbetstagares lagstadgade föräldraledighet samt under sjukledighet. Det är viktigt utifrån jämställdhetsperspektivet. Mångfaldsperspektivet Införandet av valfrihetssystem syftar till att öka antalet utförare som brukare med hemtjänst kan välja mellan, och kan medföra en ökad mångfald av utförare med olika språk- och kulturkompetens. Göteborgs Stad är ett finskt förvaltningsområde vilket innebär att sverigefinska göteborgare har ett förstärkt skydd där kulturen och språket ska främjas.utförare föreslås kunna välja att vara en utförare som vid efterfrågan helt eller delvis kan erbjuda hemtjänst med omsorgspersonal som talar och skriver finska vilket kan leda till en kvalitetshöjning för sverigefinnar med hemtjänst. Miljöperspektivet Hemtjänst är en geografiskt spridd verksamhet vilket medför att personalplanering och ruttoptimering är viktigt för att undvika onödiga resor. Införande av valfrihetssystem innebär att förutsättningarna för en effektiv ruttplanering försvåras. När flera olika utförare verkar inom samma geografiska område eller över flera geografiska områden är det svårt att undvika att transporter och då även med bil ökar. Förslaget att natt- och trygghetslarmsinsatser inte ingår i konkurrensutsättningen kan bidra till färre resor. I förslag till förfrågningsunderlag ingår krav som miljöledningssystem, resepolicy, miljöfordon, val av bränsle, sparsam körning, hantering av avfall samt att följa Göteborgs Stads måltidsprogram. Omvärldsperspektivet Inför framtagande av förfrågningsunderlag för valfrihetssystem inom hemtjänsten är omvärldsbevakning en viktig del av arbetet. I oktober 2016 hade 162 kommuner infört ett valfrihetssystem enligt LOV. Deras erfarenheter tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, Konkurrensverket, Statskontoret, Finansdepartementet, Kammarkollegiet och Socialstyrelsen har varit en viktig del i underlaget när förslaget till förfrågningsunderlag har utarbetats. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(17)

10 Det pågår ett antal nationella initiativ som kan påverka valfrihetssystemet. Exempel på sådana initiativ är; Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78), krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7), nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen (Dir 2015:72) och ny kommunallag (SOU 2015:24). Stadsledningskontoret har i utredningen bland annat genomfört studiebesök i flera kommuner, träffat Sveriges Kommuner och Landsting, fått utbildning av upphandlingsmyndigheten och Sveriges Kommuner och landsting. Samverkan har skett med inköps- och upphandlingsnämnden (tidigare Göteborgs Stads upphandlingsbolag) och stadsledningskontorets enhet kunskapscentrum mot organiserad brottlighet. Stadsledningskontoret har i utredningen haft ett nära samarbete med Södertälje kommun utifrån deras specifika erfarenheter kring oegentligheter i samband med införandet av valfrihetssystem enligt LOV. Bilaga 1, Förslag till förfrågningsunderlag för hemtjänst Bilaga 2, Sammanställning av remissvar samt stadsledningskontorets bedömningar utifrån inlämnade synpunkter samt övriga förslag till förändringar. Bilaga 3, Förslag till tillägg i kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens delegationsordning Bilaga 4, Protokollsutdrag SDN Bilaga 5, Övriga remissinstansers svar Bilaga 6, Utredning gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning Bilaga 7, Protokoll från CSG kommer finnas i bilaga 7 när samverkan är genomförd Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(17)

11 Ärendet Stadsledningskontoret har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att vidta åtgärder för att införa valfrihetssystem enligt Lag om valfrihetssystem (LOV); med början inom hemtjänsten. Beslut i kommunfullmäktige , handling 2015 nummer 92. Ärendet innehåller förslag till ett förfrågningsunderlag där Göteborgs Stads krav på utförare av hemtjänst framgår. Det förslag till förfrågningsunderlag som delgavs kommunstyrelsen i december 2016 har reviderats efter remissomgången. Ärendet har en i kommunstyrelsen beslutad tidsplan som innebär att kommunfullmäktige behöver besluta om förfrågningsunderlaget i juni månad för att brukare ska kunna välja utförare från senhösten Tidigare beslut i samma ärende Stadsledningskontoret har återkommit till kommunstyrelsen med ärenden inom utredningen för införandet. De ärenden kommunstyrelsen och kommunfullmäktige tidigare behandlat i samma ärende är; - Utredningsarbete inklusive tidsplan. Beslut i KS Remittera förslag till organisation för att teckna och följa upp kontrakt och ekonomisk ersättningsmodell. Beslut i KS Organisation för att teckna och följa upp kontrakt och ekonomisk ersättningsmodell. Beslut i KS och i KF handling Remittera förslag till förfrågningsunderlag. Beslut i KS Bakgrund Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) LOV ger lagliga och tydliga förutsättningar när kommuner vill inrätta kundval inom bland annat socialtjänst och hälso- och sjukvård. Konkurrensutsättningen innebär fri etableringsrätt för företag som uppfyller kraven i kommunens förfrågningsunderlag. Kommunens ansvar i valfrihetssystemet I ett valfrihetssystem enligt LOV har kommunen två roller: 1. Kommunen är huvudman och ytterst ansvarig för verksamheten, oavsett om kommunen tillhandahåller hemtjänsten i egen regi eller genom extern utförare inom ramen för valfrihetssystem. I ansvaret ingår att bestämma ersättning för tjänsten, ta emot och handlägga ansökningar, teckna kontrakt/avtal med de som uppfyller kraven samt ansvara för uppföljning och utvärdering. Myndighetsutövningen ingår i kommunens ansvar och blir beställare av hemtjänstutförandet. 2. I kommunens ansvar ingår också att vara en utförande producent av hemtjänst och för egen del uppfylla de krav som ställs i förfrågningsunderlaget. De kommunala utförarna ska precis som de externa utförarna konkurrera med kvalitet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(17)

12 Överväganden kring organisationens utformning och hur aktuella yrkesroller ska förhålla sig i organisationen för att skapa ett neutralt förhållningsätt mellan externa utförare och hemtjänstens egen regi behöver klargöras i stadsdelsnämnderna. Stadsledningskontoret har tillsammans med sektorscheferna inom äldre och hälso- och sjukvården med att identifiera sådana uppgifter och roller avseende organisation som behöver hanteras inom respektive stadsdelsnämnd inför att valfrihetssystemet startas. Därtill har stadsdelarna, i sitt förberedelsearbete, tagit fram handlingsplaner avseende hemtjänsten i egen regi, myndighetsutövning och hälso- och sjukvård för att förbereda organisation och medarbetare inför valfrihetssystemet. Utgångspunkter i förfrågningsunderlaget LOV, lag om valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem, LOV, reglerar vad som ska gälla för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva kommunala och landstingskommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd, vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten. Valfrihetssystem enligt LOV är ett alternativ till upphandling enligt Lag om offentlig upphandling (LOU). Det är ett regelverk som beskriver hur privata utförare kan bli leverantörer av välfärdstjänster. Lagen bygger på grundläggande EG-rättsliga principer: konkurrens, ickediskriminering, öppenhet och proportionalitet. Grunderna i lagstiftningen innebär följande: Förfrågningsunderlaget ska löpande annonseras på den nationella webbplatsen, valfrihetswebben. Förfrågningsunderlaget ska innehålla o grunderna för den ekonomiska ersättningen o på vilket sätt ansökan ska lämnas ska anges o inom vilken tid beslut om godkännande kommer fattas o särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras får ställas och ska anges i förfrågningsunderlaget En privat utförare får vid behov åberopa andra företags ekonomiska, tekniska och yrkesmässiga kapacitet i ansökan, det vill säga använda underleverantörer Göteborgs Stad ska lämna information om samtliga privata utförare som staden tecknat kontrakt med inom ramen för valfrihetssystemet. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. För den enskilde som inte väljer utförare ska Göteborgs Stad tillhandahålla ett ickevalsalternativ. Den upphandlande myndigheten ska godkänna samtliga utförare som uppfyller de krav som angetts i förfrågningsunderlaget och som inte har uteslutits med stöd av 7 kap. 1 Det vill säga den upphandlande myndigheten får utesluta en privat utförare som; 1. är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud, 2. är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, ackord eller annat liknande förfarande, 3. genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott som avser yrkesutövningen, 4. har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(17)

13 myndigheten kan visa detta, 5. inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom EES-området, eller 6. i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av denna paragraf. Om sökanden är en juridisk person, får sökanden uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för sådant brott som avses i första stycket 3 eller gjort sig skyldig till sådant fel som avses i första stycket 4. Den upphandlande myndigheten får begära att en sökande visar att det inte finns någon grund för att utesluta denne med stöd av första stycket 1, 2, 3 eller 5. Tilläggstjänster En tilläggstjänst kan dels vara en tjänst som ingår i ett biståndsbeslut men som brukaren vill utöka på något sätt, t.ex. hur ofta tjänsten utförs, dels en tjänst som inte ingår i biståndsbeslutet. Tilläggstjänsterna baseras på en överenskommelse mellan brukaren och utföraren och betalas av brukaren själv. Av proposition 2008/09:29, lag om valfrihetssystem, framkommer att det av direktiven till utredningen framgick att utredarens förslag skulle säkerställa och om möjligt underlätta att tilläggstjänster kan erbjudas. Flera av remissinstanserna förordade att samtliga utförare, även kommunerna, skulle kunna erbjuda tilläggstjänster. Utredarens bedömning var dock en annan. Enligt utredarens mening underlättar den föreslagna lagen om valfrihetssystem i sig, för externa utförare att erbjuda s.k. tilläggstjänster. Den kommunala kompetensen bör dock inte utvidgas för att göra det möjligt även för kommuner att erbjuda och utföra sådana tjänster. En kommunal möjlighet att tillhandahålla tilläggstjänster kan medföra negativa konsekvenser för småföretagsamhet inklusive kvinnors företagande, något som den förslagna lagen om valfrihetssystem istället är avsedd att uppmuntra. Framför allt saknas det ett allmänt intresse av att kommunerna befattar sig med denna typ av verksamhet. Regeringens bedömning var att den kommunala kompetensen inte bör utvidgas avseende tillhandahållandet av tilläggstjänster.det innebär att Göteborgs Stad inte har möjlighet att erbjuda tilläggstjänster och staden kan inte förbjuda externa utförare att erbjuda tilläggstjänster. Grundprinciper för ett valfrihetssystem När en upphandlande myndighet genomför en upphandling enligt LOV ska myndigheten beakta de EU-rättsliga grundprinciperna för all offentlig upphandling. Detta betyder att myndigheten ska behandla utförare på ett likvärdigt och ickediskriminerande sätt samt att upphandlingen ska genomföras på ett öppet sätt. Principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet ska också beaktas. Bestämmelserna i LOV ska alltid tolkas mot bakgrund av dessa fem principer. Icke-diskriminering. Principen om icke-diskriminering innebär att det är förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera en utförare på grund av faktorer som nationalitet. Den upphandlande myndigheten får inte ställa några krav som enbart svenska företag kan känna till eller utföra. Likabehandling. Principen om likabehandling innebär att alla utförare ska ges samma förutsättningar. Alla utförare måste till exempel få tillgång till samma information samtidigt, så att ingen utförare får ett övertag. Ömsesidigt erkännande. Principen om ömsesidigt erkännande innebär att intyg och certifikat som har utfärdats av en medlemsstats behöriga myndigheter ska gälla också i övriga EU- och EES-länder. Proportionalitet. Proportionalitetsprincipen innebär att kraven på utförare och tjänsten måste ha ett naturligt samband och stå i rimlig proportion till det som ska upphandlas. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(17)

14 De krav som ställs ska vara både lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Om det finns flera alternativ bör det alternativ väljas som är minst belastande för utföraren. Öppenhet. Principen om öppenhet (transparens) innebär att den upphandlande myndigheten är skyldig att skapa öppenhet och lämna information om upphandlingen och det praktiska tillvägagångssättet vid denna. Förfrågningsunderlaget ska vara förutsägbart, det vill säga klart och tydligt formulerat och innehålla samtliga krav som ställs. Olika typer av utförare I ett valfrihetssystem enligt LOV kan både små och stora företag liksom nonprofit/idéburna, stiftelser och ideella föreningar vara privata utförare. I proposition (Prop. 2008/09:29) beskriver regeringen att LOV ska ses som en del i strävandet mot att sätta brukaren i fokus genom att makten förskjuts från politiker och tjänstemän till mottagaren av tjänsten. Möjligheten för den enskilde att själv få avgöra vem som får i uppgift att utföra uppdraget anses stärka individens rätt till självbestämmande och delaktighet. Förutom ökat brukarinflytande är målet att skapande av valfrihetssystem ska leda till nytänkande och mångfald, ökade möjligheter för kvinnors företagande och för små företag att leverera tjänster till den offentliga sektorn samt förbättrade villkor för arbetstagarna. Enligt Göteborgs Stads budget för 2017 ska staden främja små- och medelstora företags möjlighet att delta i upphandlingar genom att exempelvis bryta upp kontrakt i mindre delar. Former ska utvecklas för hur innovationsupphandling kan användas för att utveckla stadens verksamheter i samverkan med forskning, företag och andra offentliga aktörer. Göteborgs Stads inköpspolicy tydliggör Vid inköp och upphandling ska möjligheterna för små och medelstora företag att delta beaktas och en bedömning av de samlade kravens inverkan på möjligheterna för små och medelstora företag att delta i upphandlingen ska också ingå i konsekvensanalysen. I både propositionen och i stadens inköpspolicy nämns små företag. Enligt Svenskt näringsliv är definitionen av små företag att de ska ha mellan 10 och 49 anställda. Deras årliga omsättning ska dessutom understiga 10 miljoner euro eller ha en balansomslutning som inte överstiger 10 miljoner euro. Stadsledningskontorets överväganden och bedömningar gällande utgångspunkter i förfrågningsunderlaget Stadsledningskontorets avvägningar av vilka krav som bör ställas i förfrågningsunderlaget utgår från de EU-rättsliga grundprinciperna, att valfrihetssystemet ska ge den enskilde möjlighet att välja olika typer av utförare och ambitionen att möjliggöra för små företag att delta i upphandlingar. Förslag till förfrågningsunderlag Förslag till förfrågningsunderlag är indelat i 5 kapitel. Nedan beskrivs en översiktlig bild av innehållet i respektive kapitel. Kapitel 1, Allmän orientering Beskriver Göteborgs Stad som upphandlande myndighet kopplat till hemtjänst, vad som ingår i konkurrensutsättningen, befolkningsunderlag och behovsanalys, information och val i ett valfrihetssystem inklusive ickeval, kapacitetstak, rutiner för val och omval, marknadsföring och presentation av verksamhet, avgifter och vad som gäller vid tilläggstjänster. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(17)

15 Kapitel 2, Administrativa krav/bestämmelser Beskriver allmänna krav på ansökan, ansökningsprocessen, insyn, lagar, förordningar och föreskrifter. Kapitel 3, Krav på utförare Innehåller krav på utföraren som gäller uteslutningsgrunder för utförare, skatter, socialförsäkringsavgifter samt registrering, ekonomisk och finansiell ställning, referenser, meddelarfrihet, lokaler och utrustning, verksamhetsansvarig och ledning samt medarbetare, kvalitetsledningssystem, miljö och social hänsyn, underleverantörer samt kris och beredskap. Kapitel 4, Krav på tjänstens utförande Innehåller krav på hemtjänstens utförande utifrån lagstiftning, föreskrifter, beslut i Göteborgs Stad och krav på kompetens och arbetsvillkor. Kraven är beskrivna under rubrikerna; självbestämmande och integritet, helhetssyn och samordning, trygghet och säkerhet, kunskapsbaserad verksamhet och tillgänglighet. Kapitel 5, Kontraktets villkor Innhåller allmänna villkor för kontraktet såsom kontraktspartner, kontrakthandlingar och kontraktperiod, kommersiella villkor, ansvar och villkor för samarbete mellan parterna samt kontraktsuppföljning. Stadsledningskontorets överväganden och bedömningar inför framtagandet av kraven i förfrågningsunderlaget Övervägande del av förslagen i förfrågningsunderlaget har en utredning som underlag. Utredningarna finns i bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Förslag till ersättning bygger på en självkostnadsanalys utifrån bokslut för år 2015, uppräknat med kostnadsutveckling år 2016 samt budgetindex för år 2017 (KF:s budget) för att komma till 2017 års nivå. Volymerna som används i beräkningen baseras på den tid som handläggarna har beviljat år 2015 med prognos för år Ersättningsnivån som anges i förslag till förfrågningsunderlag bygger på de krav och förutsättningar som beskrivs i förfrågningsunderlaget. De delar som är med i beräkningen av timersättningen är kostnader för hemtjänst och delegerad hälso- och sjukvård dag och kväll, tillägg för utförande av hemtjänst på öarna i Södra Skärgården, tillägg för upprättande av genomförandeplan, ledsagning och avlösning. Vid framräknande av ersättningsnivån ingår inte kostnaderna för det som föreslås ligga utanför den konkurrensutsatta verksamheten, bland annat kostnader för hemtjänst och delegerad hälso- och sjukvård som utförs nattetid, trygghetsjouren, åtgärder vid trygghetslarm samt boendestöd. Dessa verksamhetsdelar föreslås stadsdelsnämnderna ansvara för och att ersättning sker genom nämndbidrag. Beslut i kommunfullmäktige om förändringar i förfrågningsunderlaget kan mot bakgrund av ovanstående innebära behov av förändringar av ersättningsnivån. Stadsledningskontoret har i förslag till krav på särskilda arbetsrättsliga villkor haft som målsättning att Göteborgs Stad ska stödja goda arbetsvillkor. Särskilda arbetsrättsliga villkor ska följa centrala kollektivavtal för motsvarande arbetstagare i branschen. Det kan inte ställas krav på att privata utförare tecknar lokala kollektivavtal, vilket innebär att alla delar i lokala avtal inte får genomslag i förslag till förfrågningsunderlag. Detta beror på proportionalitetsprincipen samt vad som finns reglerat i lagstiftning. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(17)

16 I förslag till förfrågningsunderlaget har krav formulerats för att stödja målsättningarna i Attraktiv hemtjänst. Av kommunfullmäktiges beslut om förfrågningsunderlag följer vilka krav som ska gälla för stadsdelsnämndernas hemtjänst. Stadsledningskontoret avser att ta fram en kravspecifikation som ska gälla för den hemtjänst som stadsdelsnämnderna utför i egen regi (kallad Göteborgs Stads hemtjänst). Remissinsatsernas synpunkter Kommunstyrelsen beslutade att remittera förslag till förfrågningsunderlag till; samtliga stadsdelsnämnder, Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor, Göteborgs Stads pensionärsråd, Kommunal, Vision, Vårdförbundet, Saco, branschorganisationerna Famna och Vårdföretagarna med begäran om yttrande senast Stadsledningskontoret skrev i tjänstutlåtandet att svaren särskilt skulle beakta; Brukarnas möjlighet att välja utförare. Brukarnas möjlighet till hemtjänst av god kvalitet. Stadsdelsnämndens ansvar för att tillse att brukarna får beviljat bistånd utfört, oavsett om hemtjänsten utförs i egen regi eller genom extern utförare. Hur kraven motsvarar stadsdelsnämndernas nuvarande verksamhet. Externa utförares möjlighet att delta i konkurrensutsättningen. Samt att synpunkterna samlades utifrån kapitlen i förslaget till förfrågningsunderlag. Samtliga remissinstanser har svarat och remissvaren i sin helhet finns tillgängliga i databasen kommunstyrelsens sammanträdesrum. För att ta del av stadsledningskontorets sammanställning av remissvaren och bedömningar utifrån respektive avsnitt i förfrågningsunderlaget, se bilaga 2. Nedan redogörs för de synpunkter från remissinstanserna som stadsledningskontoret bedömt vara av mest väsentlig art. Kapitel 1, Allmän orientering Stadsdelsnämnderna Angående förslaget att utförare enligt uppdrag från kommunens handläggare ska utföra hemtjänst måndag till söndag mellan kl kommenterar flera av stadsdelsnämnderna att ersättningen inte täcker så sena kvällstider. Angående förslaget om att utförare kan välja att utföra hemtjänst i hela Göteborgs Stad eller begränsa sin verksamhet till ett eller flera av 35 geografiska områden förordar sex av stadsdelsnämnderna hela Göteborg eller inom respektive stadsdel. En stadsdelsnämnd förordar hela Göteborg eller att begränsa sin verksamhet till ett av primärområdena. Angående förslaget om att ickevalsalternativet ska vara Göteborgs Stads hemtjänst till och med år 2021 framför fem stadsdelsnämnder i sina remissvar att Göteborgs Stads hemtjänst ska vara ickevalsalternativet. Gällande förslaget om att den enskilde kan när som helst välja att byta utförare med fem arbetsdagars omställningstid framför flera stadsdelsnämnder att det är för kort tid för att säkerställa delgeringar enligt hälso- och sjukvårdslagen samt att handläggarna hinner med administrativt. De stadsdelsnämnder som framfört synpunkt förordar upp till tio dagar. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10(17)

17 Branschorganisationerna Angående förslaget att samtliga utförare ska enligt uppdrag från kommunens handläggare utföra hemtjänst måndag till söndag mellan kl , avråder Vårdföretagarna från kravet. De skriver att det begränsar kraftigt framförallt för små aktörers möjlighet att delta i LOV-systemet. Angående förslaget om att ickevalsalternativet ska vara Göteborgs Stads egen regi av hemtjänst till och med år 2021 förespråkar Vårdföretagarna och Famna ickevalet enligt en turordningslista. Motivering till detta är att det inte är lika ur konkurrenshänseende. Gällande att privata utförare kan anmäla till Göteborgs Stad om utföraren vill höja eller sänka sitt kapacitetstak under kontraktstiden, dock maximalt två gånger per år, Famna och Vårdföretagarna anser att förändring ska kunna göras fler än två ggr per år för att möjliggöra flexibilitet. Vårdföretagarna anser att kapacitetstaket ska vara lägre än 1000 tim. Fackliga organisationer Vision, Saco och vårdförbundet framför att fem dagar ärr för kort tid för att säkerställa delgeringar enligt hälso- och sjukvårdslagen. Kapitel 2, Administrativa krav/bestämmelser Synpunkter har lämnats kring krav på att utförare bör ansluta sig och rapporterar in sina uppgifter i den nationella webbplatsen Välfärdsinsyn som kommer att lanseras under Kapitel 3, Krav på utförare Stadsdelsnämnderna Flera stadsdelsnämnder påtalar att hälso- och sjukvårdsansvaret behöver klargöras i förfrågningsunderlaget. Angående att minst 60 procent av den arbetade tiden ska utföras av omsorgspersonal med godkänd omvårdnadsutbildning ställer sig övervägande andel av stadsdelsnämnderna bakom kravet. Gällande krav på användning av IT-stöd framför flertalet stadsdelsnämnder att även privata utförare borde använda avvikelsemodulen i stadens verksamhetssystem. Två stadsdelsnämnder framför att alla utförare ska erbjuda alla anställda sysselsättningsgrad på heltid. Branschorganisationerna Angående kravet på kompetens på den som ska leda den dagliga verksamheten framför Vårdföretagarna att kraven försvårar för medarbetare som vill starta hemtjänst utifrån idé om hur man vill förbättra hemtjänsten. De framför vidare vikten av att kompetensen också finns i Göteborgs Stads hemtjänst. Vårdföretagarna framför att föreslagen skrivning i praktiken kräver att den som ska leda den dagliga verksamheten redan är anställd vid ansökan om deltagande i valfrihetssystemet, vilket försvårar. Famna framför också att kraven är höga och att de anser att det är rimligt att kompetenskraven finns inom organisationen. Angående att minst 60 procent av den arbetade tiden ska utföras av omsorgspersonal med godkänd omvårdnadsutbildning framför Vårdföretagarna att det kan vara svårt att uppfylla kravet. Famna framför att kraven på användning av IT-stöd blir kostsamma. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11(17)

18 Famna och Vårdföretagarna framför synpunkter på kravet att vid en verksamhetsvolym på minst beviljade brukartimmar per månad, ska minst 75 procent av den arbetade tiden utföras av omsorgspersonal med grundanställning på heltid. Kravet gäller både för tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda. Famna anser att kravet endast bör gälla medarbetare med tillsvidareanställning och Vårdföretagarna förordar att kravet ställs som ett bör-krav. Brukarorganisationerna Angående kravet på kompetens på den som ska leda den dagliga verksamheten framför Göteborgs Stads pensionärsråd att kraven är höga. De försvårar för potentiella chefer att ta sig in i arbetslivet. Göteborgs Råd för funktionshinderfrågor framför att de vill ha målgruppskompetens i förfrågningsunderlaget. Fackliga organisationer Kommunal ställer sig bakom kravet att minst 60 procent av den arbetade tiden ska utföras av omsorgspersonal med godkänd omvårdnadsutbildning. Saco, Vision och Vårdförbundet vill ha en tydligare skrivning om att utförare ska ställa sin personal till förfogande för delegeringsutbildningar. Avseende kravet att utföraren bör undvika att använda delade turer vid schemaläggning, framför samtliga fackliga organisationer framför att bör ska bytas ut mot ska. Samtliga fackliga organisationer önskar även tydligare krav på att verksamheten bör organisera sin verksamhet på ett sådant sätt att arbetad tid utförd av timavlönade begränsas. Vision. Saco och Vårdförbundet framför att skrivningen om att utföraren inte ska ha uppdrag som god man och förvaltare ska utökas med juridiskt ombud. Kommunal framför att inbetalning till tjänstepension under föräldra- och sjukledighet ska vara ett ska-krav. Kommunal framför att det saknas tydliga riktlinjer för försäkringar. Kapitel 4, Krav på tjänstens utförande Stadsdelsnämnderna Flertalet stadsdelsnämnder framför att utförarna ska redovisa inkomna synpunkter och klagomål var fjärde vecka till Göteborgs Stad. Flera stadsdelsnämnder framför att akuta behov behöver förtydligas. Fackliga organisationer Saco, Vision och Vårdförbundet framför att även utförarna ska kunna kalla till möte samt att det är viktigt att utförare och handläggare kommer överens om vem som ansvarar för akuta insatser till dess handläggare fattat beslut samt att hälso- och sjukvårdsansvaret behöver klargöras. Kapitel 5, Kontraktets villkor Stadsdelsnämnderna Två stadsdelsnämnder framför behov av extra tillägg vid gles bebyggelse. Flera stadsdelsnämnder framför att ersättning för utförd tid som föreslås från 2019 behöver utredas mer, samt att skrivningarna kring ersättning vid frånvaro behöver förtydligas. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12(17)

19 Branschorganisationerna Famna anser att det behövs ett förtydligande på hur den beviljade tiden bedöms. Vidare vill Famna se en skrivning om hur Göteborgs Stads planering för införandet av tids och insatsregistrering ser ut, samt att de anser att ersättning bör ges vid dubbelbemanning i de fall det krävs. Vårdföretagarna påtalar vikten av lika villkor för kommunens egenregi och externa utförare. Angående prisjustering framför Famna och Vårdföretagarna att de förordar prisjustering enligt nationellt omsorgsprisindex (OPI). Fackliga organisationer Saco, Vision och Vårdförbundet framför att ersättning ska utgå för dubbelbemanning av arbetsmiljöskäl. Gällande kontraktsuppföljning framför Saco, Vision och Vårdförbundet att utförare ska rapportera till Göteborgs Stad när begäran om åtgärder enligt arbetsmiljölagen är gjorda av skyddsombud. Stadsledningskontorets övervägande och bedömningar utifrån synpunkter från remissinstanserna Stadsledningskontoret har inte funnit skäl att revidera de överväganden och bedömningar som låg till grund för framtagandet av förslaget till förfrågningsunderlag. Utredningar till kraven finns som bilaga 4 till tjänsteutlåtandet. Det har inkommit många värdefulla synpunkter som har värderats. I vissa frågor har synpunkterna, efter ny prövning, lett till nya förslag och förtydliganden och i vissa fall har det inte blivit något förslag till förändring. Några av synpunkterna är också sådana som tidigare inte funnits med i förslaget till förfrågningsunderlag och blir således tillägg. Nedan har stadsledningskontoret kommenterat några av de synpunkter som bedömts vara av väsentlig art. Samtliga remissynpunkter med stadsledningskontorets bedömningar och förslag till tillägg eller förändringar i förfrågningsunderlag finns i bilaga 2. Utöver synpunkter från remissinstanser har stadsledningskontoret uppmärksammat behov och genomfört redaktionella förändringar i förslaget tillförfrågningsunderlag. Stadsledningskontoret har också bedömt att avsnittet om trygghet och säkerhet behöver utökas med text kring hantering av personuppgifter, vilket nu finns tillagt i förslag till förfrågningsunderlag. Stadsledningskontoret kvarstår i bedömningen att hemtjänst för dag och kvällsinsatser ska kunna ges mellan Bedömningen är att det finns ett fåtal personer som önskar få sina insatser i början eller slutet av tidsintervallet. I dagsläget har flera stadsdelsnämnder medarbetare i tjänst för att utföra kvällsinsatser efter kl Kravet är viktigt ur brukarperspektiv. Stadsledningskontoret vill förtydliga att OB-ersättning finns med i beräkning av ersättningsnivån i det totala priset. Avseende kravet på geografiska områden står stadsledningskontoret fast i bedömningen att utförare kan välja att utföra hemtjänst i hela Göteborgs Stad eller begränsa sin verksamhet till en eller flera geografiska områden. De tio stadsdelarna är indelade i 35 geografiska områden. Att ändra till hela Göteborgs Stad eller en hel stadsdel skulle starkt begränsa små utförares möjlighet att verka i valfrihetssystemet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13(17)

20 Gällande ickevalet har stadsledningskontoret ändrat sin bedömning för att snabbare anpassa valfrihetssystemet till konkurrensneutralitet. Göteborgs Stad har i dagsläget inga privata utförare av hemtjänst och det är viktigt att säkerställa att ickevalet är ett fullgott alternativ. Stadsledningskontoret har nu en organisation för att teckna och följa upp kontrakt, och det möjliggör att staden, i samband med uppföljning av utförare, kan säkerställa att deltagare i ickevalet är fullgoda alternativ snabbare än tre år. Stadsledningskontorets nya bedömning är att Göteborgs Stad är ickevalet det två första åren. Tills dess kan ett turordningssystem med tillhörande administration arbetats fram samt att uppföljning av godkända utförare genomförts minst en gång. Stadsledningskontoret instämmer i att fem arbetsdagar kan vara för kort tid för att säkerställa delgeringar enligt hälso- och sjukvårdslagen samt att handläggarna ska hinna med det administrativa. Stadsledningskontorets nya förslag är en omställningstid på tio kalenderdagar. Stadsledningskontoret föreslår en förändring i att kapacitetstaket ska kunna höjas eller sänkas max fyra gånger per år för att möjliggöra en flexibel verksamhet för externa utförare. Sedan förslag till förfrågningslag togs fram har arbetet med den nationella webbplatsen Välfärdsinsyn stannat av och det är oklart när den lanseras. Stadsledningskontorets bedömning är att texten kring Välfärdsinsyn ska strykas. I samband med revidering av förfrågningsunderlaget kan det komma bli aktuellt att tillföra krav kring anslutning om tjänsten är igång. Stadsdelsnämnderna har lämnat synpunkter på att även privata utförare borde använda avvikelsemodulen i stadens verksamhetssystem. Stadsledningskontoret bedömer att privata utförare inte ska använda Treservas avvikelsemodul i dagsläget eftersom det finns behov av att göra förbättringar i systemet. Eventuellt kan frågan aktualiseras senare. Avseende kompetenskrav för den som leder den dagliga verksamheten vill stadsledningskontoret bekräfta att det redan står i förslag till förfrågningsunderlag att kraven på kompetens kan vara lägre än vad som kravställs, om utföraren kan påvisa att den har en ändamålsenlig organisation för att säkerställa kraven som anges. Stadsledningskontoret har tydliggjort utförarens hälso- och sjukvårdsansvar, inklusive att tillse att medarbetare kommer till delegeringsutbildningar och lagt till ansvar för att det finns en verksamhetschef i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen med ansvar upp till och med undersköterskenivå. Verksamhetschefen ska ansvara för att personalen har den kompetens som behövs för att utföra delegerade hälso- och sjukvårdsåtgärder. Stadsledningskontoret förtydligar också att MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) fullgörs av Göteborgs Stads medicinskt ansvariga. Gällande kravet att minst 60 procent av den arbetade tiden ska utföras av omsorgspersonal med godkänd omvårdnadsutbildning står stadsledningskontoret fast i den bedömningen. Stadsledningskontoret delar oron som framkommer i remissvar och tjänsteutlåtande om framtidens och till del även nu svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens. Medarbetare med rätt kompetens är ett viktigt kvalitetskrav för brukare med hemtjänst, det är motiveringen till att förslaget till krav inte förändras. Avseende Göteborgs Råd för funktionshinderfrågors synpunkt på specifik målgruppskompetens utgår stadsledningskontoret från att viss målgruppskunskap ingår i de utbildningar som Göteborgs Stad definierar som godkända. Den jämförelsetjänst som tas fram kommer göra det möjligt för utförare att profilera specifik kompetens och inriktning. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 14(17)

21 Stadsledningskontoret kvarstår i bedömningen att vid en verksamhetsvolym på minst2 500 beviljade brukartimmar per månad ska minst 75 procent av den arbetade tiden utföras av omsorgspersonal med grundanställning på heltid. Kravet ska gälla både för tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda. Det finns en noggrann utredning genomförd för att komma fram till vilken verksamhetsvolym som är rimlig. Kravet är en viktig fråga för medarbetare inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv. När det gäller delade schematurer kan inte stadsledningskontoret finna lagstöd till att ställa ska krav på att och inte tillåta delade schematurer. Stadsledningskontoret föreslår dock en förändrad skrivning från utföraren bör undvika att använda delade turer vid schemaläggning till utföraren bör inte använda delade turer vid schemaläggning. Utföraren ska särskilt beakta arbetsmiljölagen och föreskrift AFS 2015:4 12 angående arbetstidens förläggning. Stadsledningskontoret kvarstår i bedömningen att verksamheten bör organisera sin verksamhet på ett sådant sätt att arbetad tid utförd av timavlönade begränsas. Skillnaderna är stora inom Göteborgs Stads hemtjänst gällande andelen timavlönade och det finns inget stöd i lagstiftning att ställa ska-krav. Angående krav på inbetalning till tjänstepension under föräldra- och sjukledighet och krav på tilläggsförsäkringar gör stadsledningskontoret ingen förändrad bedömning. Sådana krav ligger utanför det som går att ställa som särskilda arbetsrättsliga villkor eftersom de inte bedöms vara förenligt med proportionalitetsprincipen. Stadsledningskontoret kompletterar förfrågningsunderlaget med att utförare vid behov kan kalla till samverkans- och samordningsmöte. Utifrån att respektive utförare ska ha ett ledningssystem för kvalitet är stadsledningskontorets bedömning att sammanställning och analys av inkomma synpunkter inte med automatik ska rapporteras till Göteborgs stad. I samband med uppföljning av utförare kommer enheten för kontrakt och uppföljning inhämta information om bl.a. inkomna synpunkter. Akuta insatser har förtydligats genom att beskriva uppdraget enligt förfrågningsunderlaget. Utförare ska påbörja nya uppdrag senast 24 timmar efter det att utföraren mottagit uppdraget, om det krävs för att tillgodose den enskildes behov. Glesbygdsersättning eller extra ersättning vid mindre tätbebyggda områden. Enligt Glesbygdsverket definition finns det inte i något av de 35 områdena i sin helhet något som betraktas som tätortsnära landsbygd. Om extra ersättning ska ges i något enskilt område behöver ersättningsnivån för priset i förslag till förfrågningsunderlaget sänkas. Stadsledningskontoret bedömer att det är bättre att ligga kvar på timersättningen som föreslås. Vid en utvärdering om hur utförare är etablerade får det i en framtid utvisa om ytterligare differentierade ersättningar ska föreslås. I dagsläget är det få stadsdelsförvaltningar som ersätter för dubbelbemanning utifrån arbetsmiljöskäl. Om sådan ersättning ska utgå krävs en lägre ersättning än vad som förelås. Stadsledningskontoret bedömer att detta inte ska förändras. Stadsdelsnämnderna arbetar med att säkerställa att redovisning av den konkurrensutsatta hemtjänsten sker skiljt från annan verksamhet och ska vara klart senast Stadsledningskontoret anser att utredning om att övergå till att ersätta för utförd tid är tillräckligt utredd. Frågan har handlat om IT-stödet ska vara implementerat och bedömt tillförlitligt. Stadsledningskontoret ser behov av förtydligande i förfrågningsunderlaget avseende implementeringen. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 15(17)

22 Famna och Vårdföretagarna har framfört att hemtjänstersättningen bör indexregleras i enlighet med SKL:s omsorgsprisindex (OPI). Stadsledningskontoret står fast i sin bedömning om att ersättningsnivåerna ska beslutas i samband med kommunfullmäktiges fastställande av budget för nästkommande år, vanligtvis i juni, och gälla för kommande år om inget annat beslutas. Göteborgs Stads budget bygger på en samlad bedömning om vilka ekonomiska utrymmen det finns, därför går det inte att låsa en del av budgeten till ett utomstående index. Vision, Saco och Vårdförbundet påtalar att utföraren skall rapportera till Göteborgs stad när begäran om åtgärder enligt arbetsmiljölagen är gjorda av skyddsombud. Stadsledningskontoret bedömer att det är tillräckligt med att eventuell kritik från arbetsmiljöverket rapporteras till Göteborgs Stad. Rapportering enligt synpunken är en rutin som får upprättas mellan fackliga organisationer och respektive arbetsgivare. Ändringar i styrande dokument Genom beslutet som kommunfullmäktige tog , 13, ska en för Göteborgs Stad gemensam enhet för att för att teckna och följa upp kontrakt utifrån valfrihetssystemets införande inrättas. Inrättandet av enheten ska ske i enlighet med bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande I bilagan framgår det mandat som enheten ska ha samt att enheten under uppbyggnadsfasen ska vara organiserad direkt under kommunstyrelsen som en del av stadsledningskontoret. Beslutet togs under förutsättning att finansieringsfrågan blev klar, vilket skett genom kommunstyrelsens kompletterande budgetbeslut , 664. I bilagan hänvisas även till att förslag till delegationsordning ska tas fram under våren En granskning har gjorts av vilka styrande dokument som kan behöva ändras med anledning av organisering av enheten för kontrakt och uppföljning till stadsledningskontoret. Reglementen För kommunstyrelsens reglemente och reglemente för stadsdelsnämnderna görs bedömningen att inga följdändringar är nödvändiga. Styrning sker genom kommunfullmäktiges särskilda beslut om införande av valfrihetssystem enligt LOV och inrättandet av en för Göteborgs Stad gemensam enhet placerad under kommunstyrelsen. Avseende kommunstyrelsens reglemente är stadsledningskontorets bedömning att enhetens verksamhet ryms inom nuvarande skrivning i reglementets 2 kap. 8. För stadsdelsnämndernas reglemente innebär införande av valfrihetssystemet ingen förändring i reglementet. Stadsdelsnämnderna ska fortfarande utföra hemtjänst men troligen i annan omfattning. Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare Utifrån Göteborgs Stads program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare under perioden , kommer stadsledningskontoret ta fram en plan för uppföljning av utförare i valfrihetssystem enligt LOV. Planen kommer att beslutas av kommunstyrelsen. Delegation För kommunfullmäktiges och kommunstyrelsen delegationsordning föreslås att tillägg görs i enlighet med vad som framgår av tjänsteutlåtandets bilaga 3. Att så ska ske Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 16(17)

23 framgår även av bilaga 4 i kommunfullmäktiges beslut från december Delegationen rör dels att för stadens räkning godkänna en privat utförare samt teckna kontrakt och dels att för stadens räkning teckna överenskommelser med stadsdelsnämnd utifrån samma krav som ställs på privata utförare. Tilläggen i delegationsordningen görs i två punkter under redan befintlig delegation i kap 3.3 avseende kommunstyrelsens delegation till stadsdirektören avseende finans-, stiftelse- och borgensärenden samt upphandling m.m. om att inleda kommungemensamt upphandlingsförfarande. Stadsledningskontoret föreslår som förtydligande att delegationen att teckna kontrakt även avser rätt att säga upp eller häva kontrakt för de fall privat utförare inte längre uppfyller de krav som ställs. Övriga styrande dokument Vid översynen som gjorts har även följsamheten mot Regler för ekonomisk planering, budget och uppföljning samt Riktlinjer för styrning, uppföljning och kontroll setts över. Stadsledningskontoret bedömer att inga följdändringar är nödvändiga för dessa dokument. Samverkan med de fackliga organisationerna Stadsledningskontoret Karin Magnusson Gisela Askne Jörgen Samuelsson Planeringsledare Planeringsledare Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 17(17)

24 Bilaga 1 Förslag till förfrågningsunderlag inklusive bilagor

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61 Bilaga1. Rambeslut Bakgrund till rambeslut Göteborgs Stad har sedan 2009 arbetat med att öka den enskildes självbestämmande i hemtjänsten. Då infördes möjligheten att kunna förfoga över sin beslutade tid för specifikt serviceinsatser i hemtjänsten. Kommunfullmäktige har 2015 beslutat om att utöka den enskildes självbestämmande till att omfatta både service och omsorgsinsatser. Det vill säga beslut om all hemtjänst, inte bara beslut om service, ska i Göteborgs Stad fattas som rambeslut. Bakgrunden är kommunfullmäktiges inriktningsmål att den enskildes självbestämmande och inflytande i hemtjänsten ska öka. Avgränsningar Göteborgs Stad har valt att använda sig av olika beslutstyper som ska tillgodose behov hos personer som bor i ordinärt boende. Uppdrag utifrån ett rambeslut avser behov av hemtjänst dag och kvällstid. Beslut om hemtjänst Huvudregeln är att handläggaren fattar beslut om hemtjänst som rambeslut, vilket innebär att majoriteten av uppdragen till utföraren kommer att utgå från ett rambeslut. I vissa fall kan det vara så att fatta rambeslut inte är lämpligt. Det kan handla om att handläggaren bedömer att den enskilde har behov som behöver tillgodoses med specifika insatser som inte bör kunna bytas mot andra insatser för att målsättningen med beslutet/uppdraget ska nås. Det kan t.ex. röra sig om en person som riskerar att bli vräkt om städningen av bostaden inte utförs regelbundet eller om en person som behöver stöd i att sköta sin egen hälsa för att inte fara illa. Det kan också handla om att den enskilde av någon anledning önskar ett insatsbeslut och då ska hen kunna få det. Det ska tydligt framgå i uppdrag till utförare om uppdraget avser utförande utifrån rambeslut alternativt insatsbeslut. Handläggning och rambeslut Biståndshandläggare (handlägger ärenden för personer 65 år och äldre) och socialsekreterare (handlägger ärenden för personer under 65 år) fattar beslut om hemtjänst. Beslutet föregås av utredning enligt stadens socialtjänstprocess och är utgångspunkten för uppdraget till utförare av hemtjänst. I uppdrag utifrån ett rambeslut anges behov av stöd och hjälp inom olika behovsområden, t.ex. förflyttning, bereda måltider, samt en totaltid för genomförande av insatser för att tillgodose dessa olika behov. Uppdrag till utförare Rambeslut innebär att den enskilde får beslut om hemtjänst i antal timmar per vecka och kan bestämma över vad hen vill ha stöd och hjälp med men inom vissa ramar. Ramarna för utförande är att inom ramen för beslutat antal timmar tillgodose den enskildes behov utifrån beskrivning av behov och målsättning i handläggarens uppdrag. Uppdraget är utförarens utgångspunkt för att ta fram en genomförandeplan tillsammans med den enskilde. Utföraren ska tillsammans med den enskilde planera vad som ska göras, hur och när varje vecka, samt fördela totaltiden över en schemaperiod (exempelvis fyra veckor). Vad som kommer fram i planeringssamtalet ska dokumenteras i genomförandeplanen. Genomförandeplanen ska vara utgångspunkt för utförarens bemannings- och schemaplanering.

62 Bilaga1. Rambeslut Den enskilde har även rätt att till exempel utifrån dagsform få stöd och hjälp med andra insatser än de som finns beskrivna i den upprättade genomförandeplanen, vilka är de insatser som normalt ska utföras. Om den enskilde regelbundet behöver stöd och hjälp med andra insatser än vad som ligger inom ramen för beslut och handläggarens uppdrag ska handläggaren kontaktas omgående. I första hand ska utföraren uppmana den enskilde att ta kontakt med handläggaren och i andra hand ska utförare ta kontakt för uppföljning av beslutet. Om utförare väljer att använda underleverantör för utförande av någon del av uppdraget ska den enskilde vid upprättandet av genomförandeplan tillfrågas om den enskilde vill: 1. Förfoga över all sin hemtjänsttid(kunna byta ut insatser), d.v.s. all hemtjänsttid utförs av samma utförare. 2. Få del av hemtjänst utförd av den underleverantör som utföraren anlitat, men avsäger sig då möjlighet att förfoga över all sin hemtjänsttid. Tiden som underleverantör ska utföra räknas av från det totala antalet timmar som den enskilde kan förfoga över(tid inom vilken den enskilde kan byta ut insatser). I båda fallen måste den enskilde ges möjlighet att kunna välja om, med viss framförhållning, för att ge utförare möjlighet att planera om. Den enskilde har rätt till att ändra sin genomförandeplan tillsammans med utföraren. Om det den enskilde vill ändra på påverkar bemannings- och schemaplanering måste utföraren få tid att planera om denna utifrån den reviderade genomförandeplanen. Omplaneringen ska ske så snart utföraren bedömer att det är möjligt. Vilka är ramarna Den enskilde har rätt att tillsammans med kontaktpersonal planera vad som ska utföras inom den beviljade tiden så länge det är förenligt med bedömning av behov och mål i handläggarens uppdrag och medarbetarnas arbetsmiljö. Utförare av hemtjänst ska inte utföra trädgårds- eller fastighetsskötsel eller andra uppgifter som kräver särskild fackkunskap inom andra yrkesområden än vård och omsorg. Ramarna för den enskildes självbestämmande och utförarens planering: Den tid den enskilde beviljats i sitt hemtjänstbeslut, tiden framgår även i handläggarens uppdrag till utföraren. Vad den enskilde vill ha stöd och hjälp med i planering av vad som i normalfallet ska utföras ska utgå från vad hen ansökt om och bedömts behöva. De planerade insatserna ska kunna leda till att målsättningen som den enskilde och handläggaren kommit fram till kan uppfyllas. Målsättningen framgår i handläggarens uppdrag till utföraren. Kraven på god arbetsmiljö för medarbetaren. Arbetsgivaren har ansvar för att förebygga vad som skulle kunna orsaka ohälsa och olycksfall i arbetet. Ramarna för den enskildes eventuella önskemål om annat stöd/annan hjälp med andra insatser än vad som planerats är att insatserna ska utföras inom den enskildes schemalagda tid, att insatserna inte strider mot målsättningen med beslutet/uppdraget och att insatserna är förenliga med krav på god arbetsmiljö.

63 Bilaga 2. Anmälan om geografiska områden Göteborgs Stad är organisatoriskt indelad i 10 stadsdelsnämnder med geografiskt ansvar för bland annat äldreomsorg, kommunal hälso- och sjukvård och funktionshinderverksamhet. Respektive stadsdelsnämnd ansvarar för myndighetsutövningen för personer som är i behov av hemtjänst. Vid deltagande i valfrihetssystemet för hemtjänst i Göteborgs stad kan externa utförare välja att utföra hemtjänst i hela Göteborgs stad eller begränsa sin verksamhet till ett eller flera geografiska områden. De 10 stadsdelarna har delats in i sammanlagt 35 stycken geografiska områden. Om utföraren önskar begränsa sin verksamhet till ett eller flera geografiska områden markeras dessa områden med ett X i den vänstra gråmarkerade kolumnen. Angered Primärområden som ingår 1 Bergum/Gunnilse Bergum, Gunnilse 2 Angereds Centrum/Rannebergen Angereds Centrum, Rannebergen 3 Lövgärdet/Gårdsten Lövgärdet-Gårdstensberget, Agnesberg 4 Hammarkullen/Hjällbo Hjällbo, Eriksbo, Linnarhult, Hammarkullen Östra Göteborg Primärområden som ingår 5 Gamlestan/Kviberg/Utby Gamlestaden, Utby 6 Kortedala Norra Kortedala, Södra Kortedala 7 Bergsjön Västra Bergsjön, Östra Bergsjön

64 Bilaga 2. Anmälan om geografiska områden Örgryte-Härlanda 10 9 Primärområden som ingår 8 Kallebäck/Skår och Bö/Kärralund Kallebäck, Skår, Kärralund 9 Torpa/ Strömmensberg, Kålltorp/Bagaregården och Björkekärr Björkekärr, Kålltorp, Torpa, Härlanda, Bagaregården 10 Lunden och Olskroken Lunden, Överås, Olskroken, Redbergslid 8 Centrum Primärområden som ingår 11 Johanneberg/Lorensberg Johanneberg, Landala, Lorensberg 12 Krokslätt Krokslätt 13 Innerstaden Vasastaden, Inom vallgraven 14 Guldheden Guldheden 15 Heden Heden, Stampen Majorna-Linné Primärområden som ingår 16 Stigbergstorget Masthugget, Stigberget, Majorna 17 Mariaplan Sanna, Kungsladugård 18 Linné Olivedal, Haga, Annedal, Änggården Askim-Frölunda-Högsbo Primärområden som ingår 19 Askim Askim, Hovås, Billdal 20 Frölunda Tofta, Ruddalen, Järnbrott, Frölunda torg 21 Högsbo Kaverös, Flatås, Högsbohöjd, Högsbotorp, Högsbo

65 Bilaga 2. Anmälan om geografiska områden Västra Göteborg Primärområden som ingår 22 Södra Skärgården/Långedrag/Fiskebäck Södra Skärgården, Långedrag, Fiskebäck 23 Grimmered/Hagen Grimmered, Hagen 24 Önnered/Näset Önnered, Näset 25 Smycke/Beryll Bratthammar, Guldringen, Skattegården 26 Opal Ängås, Kannebäck, Grevegården Västra Hisingen Primärområden som ingår 27 Torslanda Björlanda, Nolered, Hjuvik, Arendal 28 Södra Biskopsgården Södra Biskopsgården, Jättesten 29 Norra Biskopsgården Norra Biskopsgården, Svartedalen, Länsmansgården Lundby Primärområden som ingår 30 Slättadamm/Kärrdalen Slättadamm, Kärrdalen 31 Centrala Lundby Kyrkbyn, Rambergstaden, Kvillebäcken 32 Nora Älvstranden Eriksberg, Lindholmen

66 Bilaga 2. Anmälan om geografiska områden Norra Hisingen Primärområden som ingår 33 Backa Backa, Skogome, Skälltorp, Brunnsbo 34 Kärra/Rödbo/Säve Kärra, Rödbo, Säve 35 Tuve Tuve

67 Bilaga 3. Referensblankett Referenstagning gällande privat utförares deltagande i valfrihetssystem för hemtjänst Privat utförare kan vara enskild firma, handelsbolag, aktiebolag, stiftelse eller förening Uppgifter på utföraren Utförarens namn: Utförarens organisationsnummer: Namn på utförarens företrädare: Uppgifter på den som lämnar referenser Namn: Titel: Personnummer: Telefon nr: E-post: 1. Beskriv förhållande mellan dig och utföraren (annan kommun etc.): 2. Beskriv utförarens erfarenhet av att bedriva hemtjänst eller liknande verksamhet. 3. Beskriv de styrkor som utföraren har?

68 Bilaga 3. Referensblankett 4. Beskriv de utvecklingsområden som utföraren har 5. Skulle du rekommendera utföraren för att leda och utveckla hemtjänst? Motivera. Ort och datum Underskrift

69 Bilaga Förteckning över godkända omvårdnadsutbildningar Poäng för godkända omvårdnadsutbildningar inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen (styrks med betyg). För att räknas som en godkänd utbildning ska utbildaren ha betygsrätt med tillstånd från Skolinspektionen. Vuxenutbildning är en viktig del av det svenska utbildningssystemet, särskilt yrkesutbildningar. Enskilda utbildningsanordnare kan ansöka om tillstånd hos Skolinspektionen att sätta betyg, anordna prövning och utfärda betyg och intyg, så kallad betygsrätt. Med stöd av betygsrätten kan de enskilda utbildningsanordnarna anordna kurser som motsvarar komvux. Ungdomsgymnasiet poäng från gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram. Det motsvarar tre år. Vuxenutbildningar poäng från omvårdnadsprogrammet poäng från det nya omvårdnadsprogrammet (1 400 poäng är godkänt men vid poäng utfärdas diplom från Vård-och omsorgscollage). Äldre utbildningar Äldre undersköterskeutbildning som vid omräkning motsvarar poäng. (900 omräknade poäng motsvarar inte en godkänd utbildning). Tvåårig vårdlinje poäng Gav möjlighet att söka arbete som undersköterska eller mentalskötare. Jfr Äldre undersköterskeutbildning. Mentalskötarutbildning poäng två eller tre terminer. Gav möjlighet att söka arbete som undersköterska eller som mentalskötare. Jfr Äldre undersköterskeutbildning. Treårig omvårdnadslinje poäng. Sammanslagning av Tvåårig vårdlinje och Social servicelinje. Kursinnehållet motsvarar Omvårdnadsprogrammets karaktärsämnen, gemensamma kurser och valbara kurser.

70 Bilaga 5. IT-system och appar IT-system och appar Bilagan innehåller beskrivning av de åtaganden rörande IT som gäller för externa utförare att förhålla sig till som krav innan man ansöker om att bli utförare av hemtjänst inom Göteborgs Stad Göteborgs Stad att ansvara för att göra Beskrivning av arbetssätt för externa utförare av hemtjänst finns på goteborg.se/utforarehemtjanst. Externa utföraren ska använda Göteborgs Stad IT-system Treserva för att dokumentera, rapportera och kommunicera. Under 2018 sker implementering av IT-stöd/app för uppföljning av utförd tid och ska år 2019 och framåt utgöra grunden för ersättning. Förklaring av begrepp IT-system de program som används via en dator App de program som används via en mobiltelefon Utrustning, programvaror och abonnemang Informationssäkerhet Externa utföraren ansvarar för att datorer som används ska ha ett installerat och uppdaterat antivirusprogram samt brandvägg. Externa utföraren ansvarar för att programvara, inklusive operativsystem, som är installerad på den utrustning som externa utföraren använder är uppdaterade med säkerhetsuppdateringar samt av leverantören supporterade versioner. Inloggning till IT-system sker med så kallad säker inloggning vilket innebär att användaren bekräftar sin identitet med hjälp av ett personligt konto och lösenord samt en engångskod som erhålls via sms till användarens personliga mobiltelefon. Mobiltelefonen ska skyddas med en pinkod på minst fyra siffror. Inloggning kan i vissa fall även ske med SITHS-kort eller E-identitet för offentlig sektor (Efos). Externa utföraren ansvarar för att införskaffa, bekosta och nyttja SITHS-kort eller E-identitet för offentlig sektor (Efos) för säker verifiering av användare i IT-system och appar där så krävs. För mer information om SITHS och Efos kontakta Inera på Anställda hos den externa utföraren hanterar i sitt uppdrag information som ägs av Göteborgs Stad och arbetar på uppdrag av Göteborgs Stad och ska därför, i tillämpliga delar, följa Göteborgs Stads styrande dokument avseende informationssäkerhet; Regler för IT-användare i Göteborgs Stad, Regler gällande informationssäkerhetsansvar för chefer i Göteborgs Stad samt Riktlinje för informationssäkerhet. Aktuella dokument gällande informationssäkerhet finns på goteborg.se/utforarehemtjanst. Externa utförare ska upprätta sekretessavtal mellan anställd och företag utifrån hantering av känsliga personuppgifter och sekretessbelagd information. Den externa utföraren ska kontinuerligt följa upp och kontrollera behörigheter och användaraktiviteter i IT-system. En grundläggande princip är att

71 Bilaga 5. IT-system och appar anställda inom bolaget endast bör ha tillgång till den information som de behöver för sitt arbete. Logguppföljning ska ske regelbundet och användas för att följa upp vem som har läst, kopierat eller ändrat informationen. Intraservice bistår med loggrapport efter beställning. Anställda hos den externa utföraren ska direkt rapportera störningar, avvikelser och incidenter avseende säkerheten i informationshanteringen till sin IT-kontaktperson. Dessa ska anmälas av ITkontaktpersonen till Intraservice support snarast möjligt och senast inom 48 timmar efter upptäckt. Se Support och utbildning för information om hur anmälan av supportärende ska ske. Kostnader och anskaffning av utrustning och abonnemang Externa utföraren ansvarar för att anskaffa, bekosta och förse sin verksamhet med den utrustning och de abonnemang som är beskrivna i detta förfrågningsunderlag. Externa utföraren skall teckna egna avtal direkt med respektive leverantör. Datorer Hårdvara Datorer ska minst uppfylla de rekommenderade systemkrav som gäller för den programvara som är installerad på datorn. Rekommenderade systemkrav hittas på datortillverkarens hemsida. Programvaror Datorer ska vara installerade med något av följande operativsystem. Windows (av Microsoft supporterad version) OS X (av Apple supporterad version) Följande webbläsare ska användas vid arbete i Treserva. Internet Explorer (senaste versionen) Anslutning En stabil anslutning till internet krävs vid arbete i Treserva. Vilken kapacitet som är nödvändig beror på företagets storlek samt övrigt nyttjande av bandbredd. Göteborgs Stad rekommenderar fast uppkoppling eller 4G på minst 5 Mbit/s.

72 Bilaga 5. IT-system och appar Mobiltelefoner Hårdvara Mobiltelefonmodeller som skall användas vid arbete i app för uppföljning av utförd tid samt Treserva appar är Apple iphone 6, 16 GB eller 64 GB Mobiltelefonmodeller kan komma att förändras under pågående avtalstid. Externa utförare kommer att informeras om förändrade villkor. Då mobiltelefonen används för att identifiera användaren och för att hantera känslig information ska den förvaras på ett säkert sätt som skyddar mot stöld. Om mobiltelefonen blir stulen eller borttappad skall mobiltelefonen spärras hos mobiloperatören och anmälan göras omedelbart till Intraservice support. Se Support och utbildning för information om hur anmälan av supportärende ska ske. Programvaror Externa utföraren ansvarar för att följa tillhandahållna anvisningar för installation av Göteborgs Stads app för uppföljning av utförd tid, eventuella Treserva appar samt verktyg för hantering av apparna. Anslutning En stabil anslutning till internet krävs vid arbete i app för uppföljning av utförd tid samt Treserva appar. Vilken kapacitet som är nödvändig beror på företagets storlek samt övrigt nyttjande av bandbredd. Göteborgs Stad rekommenderar fast uppkoppling eller 4G på minst 5 Mbit/s. Tillbehör Externa utföraren ansvarar för att anskaffa följande tillbehör som krävs till mobiltelefonerna för att kunna arbeta i app för uppföljning av utförd tid samt Treserva appar: Tactivoskal för certifierad iphone, i dagsläget iphone 6. SITHS-kort eller E-identitet för offentlig sektor (Efos) Support och utbildning Support för egen utrustning och programvaror Externa utföraren ansvarar för support av utrustning, programvaror, abonnemang och internetuppkoppling som de köpt in och bekostat själva. Utse IT-kontaktperson Efter kontraktskrivning ska externa utföraren utse en IT-kontaktperson med ansvar att tilldela och avsluta behörigheter i IT-systemen till användarna i sin organisation fungera som första linjens support i den egna verksamheten utbilda användare i sin organisation delta i informationsmöten som anordnas av Göteborgs Stad och sprida informationen/kunskapen vidare i sin organisation.

73 Bilaga 5. IT-system och appar Kompetenskrav och utbildning IT-kontaktpersoner hos extern utförare ska ha genomgått av Göteborgs Stad anordnade utbildningar för kunskap om Göteborgs Stads IT-system och eventuella appar innan överenskommen verksamhetsstart. Innehåll och agenda meddelas i samband med planering av utbildning. Minst en utsedd IT-kontaktperson hos extern utförare ska ansvara för alla informationssäkerhetsfrågor som rör uppdraget i staden. Externa utförarens personal ska ha erforderlig datakunskap samt den kompetens som fodras för informationshantering via kommunens IT-system och eventuella appar. Åtkomst till IT-stöd, användare IT-kontaktperson hos externa utförare ansvarar för att beställa åtkomst till IT-stöd såsom nyupplägg, förändringar och avslut av användare enligt framtagen beställningsrutin. Behörighet till Göteborgs Stads IT-system och eventuella appar är personlig och får inte överlåtas eller lånas ut till annan användare. Externa utföraren ska omedelbart rapportera till Göteborgs Stad, enheten för kontrakt och uppföljning på stadsledningskontoret då en IT-kontaktperson börjar eller slutar sin anställning så att behörighet kan läggas upp respektive avslutas. Om kontraktet mellan Göteborgs Stad och externa utföraren upphör avslutas externa utförarens behörighet till IT-system och eventuella appar. Åtagande Göteborgs Stad IT-System och appar IT-system som tillhandahålls av Göteborgs Stad och ska användas av externa utförare Nedan beskrivs de IT-system som Göteborgs Stad tillhandahåller och som ska användas av de externa utförare som bedriver hemtjänst inom Göteborgs Stad. Det som omfattas är delar av IT-systemet Treserva och Göteborgs Stads app för uppföljning av utförd tid. Treserva Treserva är ett IT-system som innehåller många olika moduler. Göteborgs stad tillhandahåller nedanstående funktionalitet i Treserva till externa utförare. Treserva windows för att ta emot och fördela uppdrag från beställande myndighet. I och med fördelningen av uppdraget sätts datum för verkställighet vilket gör att debitering till brukare, statistik och uppföljning blir korrekt. Treservas meddelandefunktion för kommunikation med bl.a. ansvarig handläggare hos Göteborgs Stad. Kommunikation via Treservas meddelandefunktion innebär att meddelanden kan skickas med sekretesskydd och att externa utförare på så sätt kan följa valda delar av Göteborgs Stads Socialtjänstprocess. Treserva genomförandewebb för att skapa och revidera genomförandeplaner för sina brukare. Detta innebär att Göteborgs Stads handläggare kan ta del av genomförandeplanerna på samma sätt för alla brukare samt att Göteborgs Stad kan följa upp antal brukare med upprättad genomförandeplan för alla utförarenheter oavsett utförare.

74 Bilaga 5. IT-system och appar För att använda Treserva Windows och Treservas genomförandewebb krävs att den externa utföraren har tillgång till dator och lever upp till krav som specificeras i denna bilaga. Nedan beskrivs de IT-system och appar som Göteborgs Stad erbjuder externa utförare av hemtjänst. Treserva genomförandewebb, daganteckningar Externa utförare erbjuds möjligheten att kunna skriva daganteckningar i Treserva genomförandeweb samt att då använda funktion för att sammanfatta daganteckningar. Mobilt arbetssätt Externa utförare erbjuds att kunna arbeta mobilt med samma förutsättningar som utförare i Göteborgs Stad, vilket förutsätter tillgång till appar i Treserva from Som komplement till IT-systemet Treserva finns två appar för mobilt arbetssätt. App för utförardokumentation innefattar informationsmängder som även finns i Treserva Genomförande webb Personuppgifter och uppmärksamhetsinformation, daganteckningar och genomförandeplan. Med app för meddelande i Treserva finns Treservas interna meddelandefunktion med sekretesskydd alltid tillgänglig för att skicka och ta emot meddelanden från andra användare. I app för uppföljning av utförd tid registrerar interna och externa utförare tid för utförda besök. Detta möjliggör debitering till enskild brukare och ersättning till utförare utifrån utförd tid. Registrering av utförd tid ger en kvalitetssäkring då biståndsbeslutet följs upp och den utförda tiden kan jämföras med den beviljade tiden. Externa utförare ska använda denna app from För att använda appar i Treserva och app för utförd tid krävs att den externa utföraren har tillgång till en mobiltelefon som lever upp till de krav som specificeras i denna bilaga. Utrustning, programvaror och abonnemang Licenser Göteborgs Stad ansvarar för att till externa utförare tillhandahålla licenser som behövs för att kunna få tillgång till Göteborgs Stads IT-system och appar.

75 Bilaga 5. IT-system och appar Support och utbildning Åtkomst till IT-system och appar Göteborgs Stad ansvarar för att externa utförare, efter inkommen beställning från utsedd ITkontaktperson, får åtkomst till de IT-system och eventuella appar som ska användas. Utbildning Göteborgs Stad tillhandahåller utbildning för externa utförarens utsedda IT-kontaktpersoner i de ITsystem och eventuella appar som det åligger externa utförare av hemtjänst i kommunen att använda. Dessa IT-kontaktpersoner ska sedan i sin tur utbilda användare i sin organisation. Utbildningstillfällen kommer att erbjudas för nya IT-kontaktpersoner löpande med undantag för semesterperioder. Allmänt För att support ska kunna ges krävs en anmälan från utsedd IT-kontaktperson till support intraservice via telefon eller e-post support.intraservice@intraservice.goteborg.se. Ärendet hanteras därefter enligt ordinarie supportprocess Supportens öppettider är vardagar kl och för akuta ärenden vardagar kl samt lördagar, söndagar och helgdagar kl Akuta ärenden definieras som felanmälan avseende kommunikationsstopp och spärrade ID i verksamhetskritiska system. Supporten gäller enbart de IT-system och appar som Göteborgs Stad tillhandahåller och som omfattas av denna bilaga. Övrig hård- och programvara supporteras ej av Göteborgs Stad. Support IT-system och appar Supportärenden ska skickas in av särskild utsedd IT-kontaktperson hos extern utförare. Support omfattar alla IT-system och appar inom vård och omsorg som beskrivs i denna bilaga. Driftinformation om de IT-system som ingår ansvarar Göteborgs Stad för att leverera avseende de kommungemensamma interna systemen. Planerade driftstopp Det förekommer tillfällen när förebyggande service eller uppdateringar krävs för systemet. Information om detta kommer att skickas ut till utsedd IT-kontaktperson senast 10 dagar innan planerat driftavbrott. Planerade driftsavbrott förläggs i första hand dagtid söndagar mellan kl Driftstörningar Vid driftstörningar i stadens system lämnas information via sms och e-post till utsedda ITkontaktpersoner hos den externa utföraren. Staden betalar inte ut skadestånd eller annan ersättning vid driftstörningar.

76 Bilaga 6 Göteborgs Stad plan för miljöfordonsarbete, fordonspooler och stöd till introduktion av elfordon Antagen i Trafiknämnden i september, till KS 23/11 alt 7/12 därefter till KF. Delar av planen har bäring på utförare av LOV-tjänster, vilket är delar avseende Krav på kommunala förvaltningar och bolag vid inköp och hyra av fordon. Relevanta krav i planen är: , se nedan Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att att att att att tillstyrka mål för Göteborgs Stads miljöfordonsarbete, fordonspooler och stöd till introduktion av elfordon, föreslå kommunfullmäktige att fastställa dessa mål, föreslå kommunfullmäktige att upphäva tidigare beslut med mål för miljöfordon och drivmedel i Göteborgs Stad (KF dnr 2522/11), föreslå kommunfullmäktige att upphäva tidigare beslut om att främja utvecklingen av bilpooler (KF dnr 0822/12), samt föreslå kommunfullmäktige att upphäva tidigare beslut att främja introduktion av elfordon i Göteborg (KF dnr 1600/11). Urval av relevanta kapitel: 1.7 Krav vid val av fordon Personbil ska vara miljöfordon. Lätt lastbil ska vara miljöfordon om det finns lämplig modell att tillgå. Tunga fordon ska vara miljöfordon om det finns lämplig modell. Kravet gäller enbart fordon som används i verksamhet som inte är konkurrensutsatt. Vinterdäck ska vara dubbfria Som definition av miljöfordon gäller kommunfullmäktiges beslut. Observera att kommunfullmäktige även har beslutat trafiksäkerhetskrav som gäller vid inköp av fordon till kommunflottan 1. 1 Trafiksäkerhetskrav för Göteborgs Stad vid nyanskaffning av fordon, dnr 1784/11, beslutade

77 1.8 Prioritering av bränsle vid val av personbil och lätt lastbil 1. Välj i första hand gasfordon, elfordon eller laddhybridfordon. Som elfordon räknas både batteribilar och bränslecellsbilar. 2. Välj i andra hand etanolfordon eller annat förnybart drivet fordon. 3. Välj i tredje hand elhybridfordon. 4. Välj i sista hand annat fordon som enbart kan drivas på fossilt bränsle. Välj energieffektiva modeller i respektive kategori. Valet av fordon ska göras med hänsyn till funktion och ekonomi. I det fall ett fordon väljs som enbart kan drivas på fossilt bränsle måste det finnas särskilda skäl som ska dokumenteras. Prioriteringen ovan är en rekommendation och varje inköpare och avropare får själv göra en avvägning av praktiska, ekonomiska och miljömässiga förhållanden. 1.9 Krav på dieselmotor till personbil och lätt lastbil Personbil får väljas med dieselmotor endast om den har teknik som säkerställer att utsläppen av kväveoxider i verklig drift är på samma nivå som vid certifiering. 2 Lätt lastbil får väljas med dieselmotor om det inte finns andra motoralternativ för det aktuella behovet, eller om dieselmotorn har teknik som säkerställer att utsläppen av kväveoxider i verklig drift är på samma nivå som vid certifiering. 3 Laddhybridbil får väljas med dieselmotor även om den inte har teknik som säkerställer att utsläppen av kväveoxider i verklig drift är på samma nivå som vid certifiering enligt ovan, om den till helt övervägande del kommer att köras på el Bullerkrav för personbilar och lätta lastbilar När val av miljöfordon och bränsle är gjorda enligt ovan ska den minst bullrande modellen väljas. Vid inköp av däck ska väljas sådana som har bra våtgrepp, lågt rullmotstånd och lågt buller. I nu gällande mål från 2012 finns inga krav på att sänka bullret från Göteborgs Stads fordon. Buller är ett stort miljöproblem och det är viktigt att Göteborgs Stad bidrar till att sänka bullret från vägtrafiken. Här föreslås krav som innebär att Staden ska välja lågbullrande fordon och däck. Miljöförvaltningen, Gatubolaget och trafikkontoret har redan inlett ett arbete för att ställa denna typ av krav i ramavtal. 2 För att dieselmotorer i lätta fordon inte ska släppa ut mer kväveoxider i verklig drift än andra fordon krävs sannolikt att de uppfyller EU:s kommande krav på kväveoxidutsläpp vid kallstart (-7 grader C) i så kallat Type06- prov eller motsvarande, samt kommande krav på övervakning av bilars utsläpp i verklig trafik (RDE, Real world driving emissions) där det finns så kallade not to exceed -gränsvärden eller motsvarande. Det är osäkert när denna teknik införs, men eventuellt Vid osäkerhet, rådfråga trafikkontoret. 3 För dieselkrav, se föregående not.

78 1.11 Drivmedelsanvändning Den el och fordonsgas som används i Göteborgs Stads flotta ska vara förnybar. Flerbränslefordon ska till helt övervägande del köras på det miljöanpassade alternativet. Laddhybridfordon ska till helt övervägande del köras på el. I nu gällande mål från 2012 beslutades att Göteborgs Stads flotta av elfordon ska laddas med el från förnybara källor och att fordonsgasen ska vara förnybar. Det kravet föreslås ligga fast. Det uppfylls genom att teckna avtal om förnybar el och gas i upphandlingar och så har skett vid senaste upphandling. Det är också en självklarhet att flerbränslefordon ska tankas med miljöbränsle och att laddbara bilar ska köras så mycket som möjligt på el.

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95 Bilaga 8, Värdighetsgarantier Göteborgs Stads värdighetsgarantier Vi garanterar att planeringen för hur din hjälp och ditt stöd ska utföras görs tillsammans med dig eller med person som företräder dig. Planeringen ska vara klar inom två veckor från det att din hjälp påbörjats. Har du annat modersmål än svenska garanterar vi att din plan översätts om du så önskar. Vi garanterar att medarbetare som besöker dig i ditt hem visar sin tjänstelegitimation när de presenterar sig. Vi garanterar att vi tar kontakt med dig så fort vi vet om vi inte kan komma inom överenskommen tid. Vi garanterar att vi tar kontakt med dig i förväg om en ny medarbetare ska ge dig stöd och hjälp. Vi garanterar avgiftsfri och individuellt anpassad avlösning i hemmet efter biståndsbeslut. När du meddelar att du behöver avlösning ska du kunna få det senast inom 48 timmar. (Vi behöver två vardagar för att planera.)

96 Bilaga 9. Vägledande principer för välfärdsteknik Vägledande principer för välfärdsteknik För att nå målsättningen att den enskildes inflytande och självbestämmande ska öka har kommunfullmäktige antagit vägledande principer för välfärdsteknik i hemtjänsten; - individanpassat med ökade möjligheter till egna val för den enskilde - användarvänligt och med hög säkerhet - kostnadsmedvetet avseende den enskilde och verksamheten samt - till nytta för både den enskilde och verksamheten De vägledande principerna antogs av kommunfullmäktige i samband med ärendet Förändrat arbetssätt och styrsystem inom hemtjänsten för att utveckla Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande som i sitt genomförande benämns Attraktiv hemtjänst.

97 Bilaga 10, Avtal mellan personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde Avtal MELLAN PERSONUPPGIFTSANSVARIG OCH PERSONUPPGIFTSBITRÄDE 1. Personuppgiftsbiträdesavtalets syfte Detta Personuppgiftsbiträdesavtal syftar till att uppfylla stadgandet i 30 personuppgiftslagen (PuL) och Artikel 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (dataskyddsförordningen), som föreskriver att det ska finnas ett skriftligt avtal om personuppgiftsbiträdets behandling av personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning. 2. Definitioner I den mån PuL eller dataskyddsförordningen innehåller begrepp som motsvarar de som används i detta avtal ska sådana begrepp tolkas och tillämpas i enlighet med PuL och dataskyddsförordningen. Detta avtal har motsvarande definitioner som återfinns i 3 PuL, vilket bland annat innebär att: a) med personuppgiftsansvarig avses den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter, b) med personuppgiftsbiträde avses den som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning, c) med behandling avses varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, vare sig det sker på automatisk väg eller inte, t.ex. insamling, registrering, organisering, lagring, bearbetning, ändring, användning, utlämnande, spridning eller annat tillhandahållande av uppgifter, sammanställning, samkörning, blockering, utplåning eller förstöring. d) med personuppgifter avses all information som direkt eller indirekt går att härleda till en identifierbar levande person. 3. Innehåll Personuppgiftsansvarig är Göteborgs Stad och personuppgiftsbiträde är utföraren. Mellan den Personuppgiftsansvarige och Personuppgiftsbiträdet ska det finnas ett avtal avseende tillhandahållande av tjänster enligt förfrågningsunderlaget ( Tjänsteavtalet ). Tjänsteavtalet är det avtal som reglerar vad Personuppgiftsbiträdet ska utföra för den Personuppgiftsansvariges räkning. Personuppgiftsbiträdet behandlar personuppgifter i den omfattning som krävs för att uppfylla åtagandena enligt Tjänsteavtalet. 4. Ansvar och instruktion Den Personuppgiftsansvarige har ansvar för all behandling av avtalade personuppgifter i enlighet med PuL.

98 Bilaga 10, Avtal mellan personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde Personuppgiftsbiträdet åtar sig att enbart behandla avtalade personuppgifter i enlighet med Tjänsteavtalet och den Personuppgiftsansvariges vid var tid meddelade instruktioner. Personuppgiftsbiträdet får endast behandla personuppgifter på dokumenterade instruktioner från Personuppgiftsansvarige. Personuppgiftsbiträdet åtar sig vidare att behandla personuppgifterna enligt PuL, eller efter den 25 maj 2018, dataskyddsförordningen, samt Datainspektionens, eller relevant EU-organs, föreskrifter, ställningstaganden och rekommendationer på personuppgiftsområdet, nedan gemensamt benämnda Tillämplig lag. Personuppgiftsbiträdet får inte, utan föreläggande från relevant myndighet eller tvingande lagstiftning: a) samla in eller lämna ut personuppgifter från eller till någon tredje part om inte annat skriftligen överenskommits; b) ändra metod för behandling; c) kopiera eller återskapa personuppgifter; eller på något annat sätt behandla personuppgifter för andra ändamål än de som anges i Tjänsteavtalet. Personuppgiftsbiträdet får inte utan Personuppgiftsansvariges skriftliga samtycke i förväg, överföra några personuppgifter till land utanför EES-området eller till land som inte omfattas av undantagen till förbud mot överföring till tredje land enligt PuL och Personuppgiftsförordningen (1998:1191) samt, för överföringar som äger rum efter den 25 maj 2018, dataskyddsförordningen. Personuppgiftsbiträdet ska vid sådan överföring säkerställa att det sker i överensstämmelse med tillämplig lagstiftning. Förbudet omfattar även teknisk support, underhåll och liknande tjänster. För det fall Personuppgiftsbiträdet misstänker eller upptäcker någon säkerhetsöverträdelse så som obehörig åtkomst, förstörelse, ändring eller liknande av personuppgifter, eller om Personuppgiftsbiträdet av någon annan anledning inte kan uppfylla åtaganden i detta personuppgiftsbiträdesavtal, ska Personuppgiftsbiträdet omedelbart (i) undersöka incidenten och vidta lämpliga åtgärder för att läka incidenten och förhindra en upprepning, och (ii) tillhandahålla Personuppgiftsansvarig en beskrivning av incidenten. Beskrivning av incidenten ska åtminstone a) beskriva personuppgiftsincidentens art, inbegripet, om så är möjligt, de kategorier av och det ungefärliga antalet registrerade som berörs samt de kategorier av och det ungefärliga antalet personuppgiftsposter som berörs, c) förmedla namnet på och kontaktuppgifterna för dataskyddsombudet eller andra kontaktpunkter där mer information kan erhållas, e) beskriva de sannolika konsekvenserna av personuppgiftsincidenten, och g) beskriva de åtgärder som den personuppgiftsansvarige har vidtagit eller föreslagit för att åtgärda personuppgiftsincidenten, inbegripet, när så är lämpligt, åtgärder för att mildra dess potentiella negativa effekter.

99 Bilaga 10, Avtal mellan personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde Personuppgiftsbiträdet ska informera Personuppgiftsansvarige om Personuppgiftsbiträdet får kännedom om att personuppgifter behandlats i strid med Personuppgiftsansvariges instruktioner eller detta personuppgiftsbiträdesavtal. Om en typ av behandling, särskilt med användning av ny teknik och med beaktande av dess art, omfattning, sammanhang och ändamål, sannolikt leder till en hög risk för fysiska personers rättigheter och friheter ska Personuppgiftsbiträdet före behandlingen utförs vara Personuppgiftsansvarig behjälplig vid en bedömning av den planerade behandlingens konsekvenser för skyddet av personuppgifter. En enda bedömning kan omfatta en serie liknande behandlingar som medför liknande höga risker. 5. Säkerhet och sekretess Personuppgiftsbiträdet ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas. Åtgärderna ska åstadkomma en säkerhetsnivå som åtminstone överensstämmer med Tillämplig lag och är lämplig med beaktande av: a) de tekniska möjligheter som finns, b) vad det skulle kosta att genomföra åtgärderna, c) de särskilda risker som finns med behandlingen av personuppgifterna och d) hur känsliga de behandlade personuppgifterna är. Avtalade åtgärder, vilka uppfyller denna punkt, ska åstadkomma en säkerhetsnivå som Personuppgiftsansvarig efter samråd med personuppgiftsombudet bedömer lämplig. Med beaktande av den senaste utvecklingen, genomförandekostnaderna och behandlingens art, omfattning, sammanhang och ändamål samt riskerna, av varierande sannolikhetsgrad och allvar, för fysiska personers rättigheter och friheter, ska Personuppgiftsbiträdet vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa en säkerhetsnivå som är lämplig i förhållande till risken, inbegripet, när det är lämpligt a) pseudonymisering och kryptering av personuppgifter, b) förmågan att fortlöpande säkerställa konfidentialitet, integritet, tillgänglighet och motståndskraft hos behandlingssystemen och -tjänsterna, c) förmågan att återställa tillgängligheten och tillgången till personuppgifter i rimlig tid vid en fysisk eller teknisk incident, d) ett förfarande för att regelbundet testa, undersöka och utvärdera effektiviteten hos de tekniska och organisatoriska åtgärder som ska säkerställa behandlingens säkerhet. Vid bedömningen av lämplig säkerhetsnivå ska särskild hänsyn tas till de risker som behandling medför, i synnerhet från oavsiktlig eller olaglig förstöring, förlust eller ändring eller till obehörigt röjande av eller obehörig åtkomst till de personuppgifter som överförts, lagrats eller på annat sätt behandlats.

100 Bilaga 10, Avtal mellan personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde Personuppgiftsbiträdet ska säkerställa att behörighetsstyrningen är korrekt och att konfidentialitet iakttas. Personuppgiftsbiträdet ska tillse att samtliga anställda, konsulter och övriga som Personuppgiftsbiträdet svarar för och som behandlar personuppgifterna är bundna av ett ändamålsenligt sekretessåtagande samt att de är informerade om hur behandling av personuppgifterna får ske. Personuppgiftsbiträdet ansvarar för att de personer som har åtkomst till personuppgifterna är informerade om hur de får behandla personuppgifterna i enlighet med instruktioner från Personuppgiftsansvarig. 6. Revision och besök Personuppgiftsansvarige äger rätt att själv eller genom tredje man, genomföra revision gentemot Personuppgiftsbiträdet eller på annat sätt kontrollera att Personuppgiftsbiträdets behandling av personuppgifter följer detta personuppgiftsbiträdesavtal. Vid sådan revision eller kontroll ska Personuppgiftsbiträdet ge Personuppgiftsansvarige den assistans som behövs för genomförande av revision. Personuppgiftsbiträdet ska på begäran av Personuppgiftsansvarige tillhandahålla all tillgänglig information avseende behandlingen av personuppgifter för att Personuppgiftsansvarige ska kunna uppfylla sina skyldigheter som personuppgiftsansvarig enligt Tillämplig lag. I de fall registrerade personer, Datainspektionen eller annan tredje man begär information från Personuppgiftsansvarige eller Personuppgiftsbiträdet rörande behandlingen av personuppgifter ska parterna samverka och utbyta information i nödvändig utsträckning. Ingen part får lämna ut personuppgifter eller information om behandlingen av personuppgifter utan medgivande i förväg från motparten utom för det fall föreläggande finns därom från relevant myndighet eller om part är nödgad därtill enligt tvingande lagstiftning. Personuppgiftsbiträdet ska vara personuppgiftsansvarig behjälplig genom lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder, så att Personuppgiftsansvarig kan fullgöra sin skyldighet avseende de registrerades rättigheter i enlighet med kapitel III i Dataskyddsförordningen. 7. Underbiträden I den mån Personuppgiftsbiträdet anlitar underbiträden, ska dessa godkännas av Personuppgiftsansvarig om inte annat skriftligen avtalats mellan parterna. Om Personuppgiftsbiträdet anlitar underbiträde enligt villkoren i Tjänsteavtalet, har Personuppgiftsbiträdet mandat och skyldighet att ingå särskilt personuppgiftsbiträdesavtal med sådant underbiträde vad avser underbiträdets behandling av personuppgifter. I sådant avtal ska föreskrivas att underbiträdet har motsvarande skyldigheter som Personuppgiftsbiträdet har enligt detta avtal.

101 Bilaga 10, Avtal mellan personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde Personuppgiftsbiträdet ska på Personuppgiftsansvariges begäran tillhandahålla kopia av de delar av Personuppgiftsbiträdets avtal med underbiträde som krävs för att utvisa att Personuppgiftsbiträdet uppfyllt sina åtaganden enligt detta personuppgiftsbiträdesavtal. Personuppgiftsbiträdet ska vid var tid föra en korrekt och uppdaterad lista utvisande vilka underbiträden som anlitats för behandlingen av personuppgifter och var dessa är geografiskt belägna. Personuppgiftsbiträdet ska vidare på Personuppgiftsansvariges begäran utan dröjsmål tillhandahålla kontaktuppgifter till de underbiträden som behandlar personuppgifter. Personuppgiftsbiträdet ska informera den personuppgiftsansvarige om eventuella planer på att anlita nya underbiträden eller ersätta underbiträden, så att den Personuppgiftsansvarige har möjlighet att göra invändningar mot sådana förändringar. För det fall det finns rimligt fog för invändningen har Personuppgiftsansvarige rätt att med bindande verkan motsätta sig anlitandet av visst nytt underbiträde. 8. Skadelöshet Personuppgiftsbiträdet ska hålla Personuppgiftsansvarig skadeslöst i händelse av att Personuppgiftsansvarig åsamkas skada som är hänförlig till Personuppgiftsbiträdets behandling av personuppgifter i strid med instruktion från Personuppgiftsansvarig eller Tjänsteavtalet. 9. Upphörande av behandling av personuppgifter Personuppgiftsbiträdet ska beroende på vad Personuppgiftsansvarig väljer, radera eller återlämna all data som innehåller personuppgifter på samtliga media som den är fixerad på, efter uppdraget har avslutats och radera befintliga kopior. 10. Överlåtelse Överlåtelse av detta personuppgiftsbiträdesavtal får ske i enlighet bestämmelserna för överlåtelse i Tjänsteavtalet och endast i samband med överlåtelse av Tjänsteavtalet. 11. Tvist och tillämplig lag Tvist angående tolkning eller tillämpning av detta avtal ska avgöras enligt svensk lag och Tjänsteavtalets bestämmelse om tvist.

102 Bilaga 2. Sammanställning av remissvar förfrågningsunderlag hemtjänst (LOV) - samt stadsledningskontorets bedömningar utifrån inlämnade synpunkter samt övriga förslag till förändringar. Förfrågningsunderlaget är ett omfattande material och det har i vissa avseende varit svårt för remissinstanserna att besvara remissen utifrån respektive kapitel. I sammanställnigen har stadsledningskontoret lagt in svaren där det bedömts mest lämpligt för att få ett så fullständigt sammanhang på synpunkterna som möjligt.

103 Innehåll 1.1 Inbjudan Referensnummer Upphandlingsform Definitioner Den upphandlande myndigheten Beskrivning av tjänsten Befolkningsunderlag och behovsanalys Information om godkända utförare och den enskildes val/omval Kapitel 2 - ADMINISTRATIVA KRAV/BESTÄMMELSER Förutsättningar för ansökan Upphandlingssekretess Insyn Kapitel 3 - KRAV PÅ UTFÖRARE Uteslutning av utförare enligt 7 kap. LOV Skatter, socialförsäkringsavgifter samt registrering Ekonomisk ställning och finansiell ställning Referenser Verksamhetsansvarig och ledning m.m Medarbetare Kontor, arbetskläder och IT IT-system Kvalitetsledningssystem Särskilda kontraktsvillkor Kapitel 4 - KRAV PÅ TJÄNSTEN Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet Tillgänglighet Kapitel 5 - KONTRAKTSVILLKOR Allmänna kontraktsvillkor Kommersiella villkor

104 5.3 Ansvar och villkor för samarbete mellan parterna Kontraktsuppföljning Elektronisk signering

105 Kapitel 1 - ALLMÄN ORIENTERING 1.1 Inbjudan Kommunfullmäktige i Göteborgs Stad har beslutat att införa ett valfrihetssystem enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV). Valfrihetssystem innebär att invånare i Göteborgs Stad som har beviljats hemtjänst har rätt att välja bland de utförare som Göteborgs Stad tecknat kontrakt med. Syftet med valfrihetssystemet är att öka den enskildes inflytande genom att kunna välja utförare av sin hemtjänst. Välkommen att inkomma med ansökan enligt LOV avseende utförande av hemtjänst i form av service och omvårdnad enligt Socialtjänstlagen (2001:453) SoL. På Göteborgs Stads hemsida goteborg.se/utforarehemtjanst kommer det att finnas information, riktlinjer, policys och anvisningar som är aktuella för utförarna att ta del av och följa. 1.2 Referensnummer Alla ansökningar som kommer in till Göteborgs Stad får ett referensnummer och Göteborgs Stad diarieför ansökan. 1.3 Upphandlingsform Konkurrensutsättningen genomförs enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem, LOV. Konkurrensutsättningen enligt LOV har ingen given sluttid och pågår så länge förfrågningsunderlaget annonseras på Kammarkollegiets webbplats (valfrihetswebben). Ansökningar kan lämnas löpande. Göteborgs Stad godkänner och tecknar kontrakt med utförare som uppfyller de krav som fastställs i detta förfrågningsunderlag. Utifrån kraven kommer Göteborgs Stads egenregi för hemtjänst att prövas och följas upp på likvärdigt sätt som externa utförare. Egenregin för hemtjänst i respektive stadsdelsnämnd kommer att teckna överenskommelser med Göteborgs Stad. Göteborgs Stad kan komma att avbryta konkurrensutsättningen vid ändrade förutsättningar till följd av politiska beslut. Vårdföretagarna Det är av största vikt att överenskommelserna mellan staden och egenregin kommer till stånd omgående för att öka förutsättningarna för konkurrensneutralitet och lika villkor mellan alla utförare, oavsett regi. I förfrågningsunderlaget finns flera exempel på områden där utförarna ska arbeta för förbättring av brister som finns idag. Ett exempel är användandet av trygghetslarmet som beskrivs i avsnitt Det är viktigt att tydliggöra att också den egna regin är en utförare med detta uppdrag. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Arbete pågår med att spegla förfrågningsunderlagets krav i en kravspecifikation som gäller Göteborgs Stads hemtjänst. Stadsdelsnämnderna ska skriva överenskommelser med kommunstyrelsen utifrån kravspecifikationen senast Arbete pågår i stadsdelsnämnderna för att kunna leva upp till kraven. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Inga förslag till förändringar 1.4 Definitioner 4

106 Förtydligande av några av de begrepp som används i förfrågningsunderlaget: App: de program som används via en mobiltelefon Arbetsplan: Om den enskilde inte kan/vill vara delaktig i upprättandet av en genomförandeplan och den enskilde inte kan företrädas av en legal företrädare ska kontaktpersonalen eller annan av utförarens medarbetare upprätta en plan för arbetet. Denna plan kallas arbetsplan. Brukare: Begrepp som här används för en grupp individer som är beviljade hemtjänst enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen. Den enskilde: en individ som har blivit beviljad hemtjänst enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen. Egen regi: Göteborgs Stads hemtjänst. Genomförandeplan: En plan för genomförandet som görs av den enskilde/legal företrädare tillsammans med kontaktpersonalen eller annan av utförarens medarbetare. Genomförandeplanen är en viktig del av den enskildes möjlighet till inflytande och självbestämmande. Handläggare: Biståndshandläggare eller socialsekreterare som ansvarar för att bedöma den enskildes behov och upprätta uppdrag till utföraren. Den enskildes biståndshandläggare eller socialsekreterare arbetar i stadsdelsförvaltningen i den stadsdel där den enskilde bor. I Göteborgs Stad ansvarar biståndshandläggare inom sektor Äldre och hälso- och sjukvård för myndighetsutövningen för de som är över 65 år. Socialsekreterare inom sektor IFO-funktionshinder ansvarar för myndighetsutövningen för de som är under 65 år. Hen: Könsneutralt personligt pronomen som används som ersättning för hon/han. IBIC: Individens behov i centrum. Individens behov i centrum, IBIC, är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt för medarbetare som arbetar med vuxna personer oavsett ålder eller funktionsnedsättning utifrån socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). IBIC är en vidareutveckling av Äldres behov i centrum, ÄBIC. IT-system: De program som används via en dator. Kontaktpersonal: En av utförarens medarbetare som har ett extra ansvar för samordning av den enskildes stöd och hjälp. I andra kommuner kallas rollen ofta kontaktperson eller kontaktman. Kontrakt: Det avtal, med bilagor, som Göteborgs Stad ingår med utförare för att genomföra uppdrag inom hemtjänst. Legal företrädare: Som legal företrädare räknas god man, förvaltare, vårdnadshavare och förmyndare samt ombud enligt 9 förvaltningslagen. Anhöriga har ingen laglig rätt att företräda den enskilde om de inte är den enskildes god man, förvaltare eller ombud. Rambeslut: Den enskilde får beslut om hemtjänst i antal timmar per vecka och kan bestämma över vad hen vill ha stöd och hjälp med men inom vissa ramar. Mer om rambeslut kan läsas under avsnitt samt i bilaga 1. SoL: Socialtjänstlagen. 5

107 Underleverantör: Samtliga företag eller andra aktörer som anlitas av utföraren för hela eller delar av uppdrag. Utförare: Leverantör av hemtjänst. Utförare kan vara enskild firma, handelsbolag/kommanditbolag, aktiebolag, ekonomisk förening, ideell förening, som blivit godkänd av Göteborgs Stad enligt förfrågningsunderlaget. Med utförare avses även de som lämnat in ansökan om att bli godkänd. Uppdrag enligt hälso- och sjukvårdslagen: Göteborgs Stad upprättar skriftliga individuella uppdrag som utgör beställningen till utförare av delegerade och/eller ordinerade hälso- och sjukvårdsåtgärder, avseende en enskild. Uppdrag enligt socialtjänstlagen: Göteborgs Stad upprättar skriftliga individuella uppdrag som utgör beställningen till utförare av insatser som den enskilde beviljats enligt socialtjänstlagen. 1.5 Den upphandlande myndigheten Upphandlande myndighet är Göteborgs Stad, organisationsnummer För information om Göteborgs Stad besök Kommunens organisation Göteborgs Stads organisation finns beskriven på Göteborgs Stads målsättning med hemtjänsten Kommunfullmäktige i Göteborgs Stad har beslutat om två målsättningar som gäller inom hemtjänsten. - Brukarnas inflytande och självbestämmande ska öka - Medarbetarna i hemtjänsten ska uppleva yrket som attraktivt För att nå målen ska samtliga utförare arbeta för ökat självbestämmande och inflytande utifrån den enskildes rambeslut samt leva upp till de krav som ställs i förfrågningsunderlaget gällande arbetsvillkor, kompetens, it-stöd, välfärdsteknik m.m Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad är från och med den 1 februari 2011 finskt förvaltningsområde. Det innebär att sverigefinska göteborgare har ett förstärkt skydd där kulturen och språket ska främjas. Det innebär bland annat att kommunen ska ge äldreomsorg helt eller delvis på finska videfterfrågan. Som utförare kan du välja att vara en utförare som vid efterfrågan helt eller delvis kan erbjuda hemtjänst med omsorgspersonal som talar och skriver finska. Kan utförare utföra hemtjänst helt eller delvis på finska? Ja/Nej 1.6 Beskrivning av tjänsten Beskrivning av tjänsten Valfrihetssystemet gäller den som - oavsett ålder - beviljats bistånd enligt socialtjänstlagen i form av hemtjänst. Samtliga utförare ska kunna utföra både service och omvårdnad. Beslut om hemtjänst i Göteborgs Stad fattas i huvudsakligen som rambeslut. Mer om rambeslut kan läsas under avsnitt samt i bilaga 1. Samtliga utförare ska enligt uppdrag från kommunens handläggare utföra hemtjänst måndag till söndag mellan kl För personer som har hemtjänst kan andra insatser enligt 6

108 socialtjänstlagen och åtgärder enligt hälso- och sjukvårdslagen också vara aktuella, vilket beskrivs nedan. Enskilda kan ha både beslut om hemtjänst och matdistribution (hemlevererad matportion) enligt socialtjänstlagen. Samtliga utförare ska i enlighet med uppdrag från handläggare kunna utföra beställning m.m. av hemlevererad matportion enligt aktuella avtal och rutiner som gäller i Göteborgs Stad. Enskilda som har beslut om både hemtjänst och avlösning i hemmet enligt socialtjänstlagen och valt en extern utförare för hemtjänst har möjlighet att välja samma utförare för avlösningen i hemmet. Samtliga utförare ska enligt uppdrag från kommunens handläggare utföra avlösning i hemmet. Enligt Göteborgs Stads riktlinjer och värdighetsgarantier ska avlösning kunna ske dygnet runt, såväl vardag som helgdag och genomföras inom 48 timmar (två vardagar för att planera). Enskilda som har beslut om både hemtjänst och ledsagning enligt socialtjänstlagen och valt en extern utförare för hemtjänst har möjlighet att välja samma utförare för ledsagningen. Samtliga utförare ska i enlighet med uppdrag från kommunens handläggare utföra ledsagning. Göteborgs Stad ansvarar för åtgärder av trygghetslarm och trygghetskamera. Samtliga utförare ska i enlighet med uppdrag från Göteborgs Stads legitimerade personal utföra hälso- och sjukvårdsåtgärder. Hälso- och sjukvårdsåtgärder delegeras eller ordineras av Göteborgs Stads legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal till medarbetare hos den utförare som den enskilde valt för att utföra hemtjänst. Samtliga utförare ska på uppdrag från patientansvarig sjuksköterska ge vård och omsorg i livets slut (vak) dygnet runt. För enskilda som endast har insats i form av ordinerad/delegerad hälso- och sjukvård är Göteborgs Stads hemtjänst utförare. Göteborgs Stad ser gärna utförare med olika profiler för att utföra tjänsten som beskrivits ovan. Utföraren kan i ansökan beskriva eventuell profilering av verksamheten. Beskrivning kan lämnas i fritextfält eller i dokument som bifogas. Fritext SDN Angered Östra Göteborg SDN Centrum SDN Majorna-Linné Nuvarande verksamhet är till vilket innebär att villkoret innebär en tydlig kostnadsökning. Kravet minskar speciellt mindre externa utförares möjlighet att utföra uppdraget eftersom det är oklart om timpriset är anpassat efter sådant OB. Erfarenheter från andra kommuner visar att vinstdrivande privata aktörer försöker öka sin profit genom att rikta in sig på brukare och insatser som är förknippade med låga kostnader, medan brukare och insatser som kostar mer lämpas över på kommunen. För att förbygga detta menar vi att staden bör kräva att samtliga utförare ska kunna ge vård och omsorg i livets slut. Göteborgs Stads egen regi ansvarar för nattinsatser Samtliga utförare ska ge vård och omsorg i livets slutskede Göteborgs Stads egen regi ansvarar för åtgärder av trygghetslarm Göteborgs Stads egen regi ansvarar för nattinsatser. Göteborgs Stads egen regi ansvarar för åtgärder av trygghetslarm. I förslaget till förfrågningsunderlaget fastställs att natt- och larminsatser kommer utföras av den kommunala hemtjänsten även efter införandet av LOV. Förvaltningen ställer sig mycket positiv till detta då det innebär att nattens insatser kan planeras på ett effektivt och miljövänligt sätt över stadsdelen jämfört med om det var flera utförare nattetid. Det innebär också att trygghetsjouren endast har en utförare att vända sig till för larmåtgärder nattetid. Det är också positivt att nattinsatserna behålls i egen regi för att kunna fortsätta implementera nya IT- och tekniklösningar. Samtliga utförare ska ge vård och omsorg i livets slut dygnet runt. 7

109 SDN Askim-Frölunda-Högsbo SDN Lundby SDN Norra Hisingen Göteborgs Stads egen regi ansvarar för nattinsatser. Samtliga utförare ska ge vård och omsorg i livets slut dygnet runt. Göteborgs Stads egen regi ansvarar för åtgärder av trygghetslarm. Göteborgs Stads egen regi ansvarar för nattinsatser. Samtliga utförare ska ge vård och omsorg i livets slut dygnet runt. Göteborgs Stads egen regi ansvarar för åtgärder av trygghetslarm. Förfrågningsunderlaget tar enligt förvaltningen hänsyn till flera delar som underlättar för små företag. Underlaget ställer inga krav på att externa utförare ska utföra insatser nattetid eller svara på trygghetslarm. Dessa tjänster kan för ett litet företag vara svåra att leva upp till. Göteborgs Stads egen regi ansvarar för nattinsatser. Samtliga utförare ska ge vård och omsorg i livets slut dygnet runt. Göteborgs Stads egen regi ansvarar för åtgärder av trygghetslarm. Natt- och larminsatser ska utföras av egen regi. Positivt ur brukar- och medarbetarperspektiv. Finns en välfungerande nattorganisation men lösningar för effektivisering utreds. Det är också svårt för mindre företag att kunna utföra detta. Vårdföretagarna Vision, Saco, Vårdförbundet Exempel på krav för utförare som försvårar etablering av småföretagare är åliggande att kunna utföra avlösning och vak även nattetid samt att det då också ska finnas en tillgänglig chef. Vårdföretagarna avråder från kravet på att utföra hemtjänst kl Det begränsar kraftigt framförallt små aktörers möjligheter att delta i LOV-systemet. Det försvårar rekryteringen av medarbetare. Initialt innan en utförare kommit upp i ett visst antal brukare kan utförarna bara ha en liten personalstyrka som kommer att behöva arbeta väldigt långa pass, troligtvis med delade turer. Det vanligaste är att kommuner ställer krav på att de privata utförarna erbjuder hemtjänst från kl till kl 21, ibland kl 22. Det är mer rimligt. Och nödvändigt om staden vill förverkliga sitt mål om att kunna välkomna en mångfald av små företag. Positivt att utförarna skall utföra hälso- och sjukvårdinsatser + vak. Ger kontinuitet för brukarna. Dock viktigt med kompetens hos utförarna. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Vårdföretagarna avråder från kravet på att utföra hemtjänst och förordar 06.30/7.00 till 21.00/ Stadsledningskontoret vill förtydliga att kraven att utföra insatser avser tidiga morgoninsatser respektive sena kvällsinsatser, dvs. praktisk hjälp vid uppstigning/sänggående. Bedömningen är att det finns ett fåtal personer som önskar stöd vid dessa tidpunkter. För yngre personer som ex. förvärvsarbetar är det av betydelse att kunna få hemtjänst tidigt på morgonen. Om utföraren inte har brukare som önskar gå upp tidigt eller gå och lägga sig sent behöver inte utföraren ha medarbetare i tjänst vid dessa tider. Göteborgs Stad ansvarar för nattinsatser och nattpatrullerna kommer att påbörja sina pass tidigare än och avsluta senare än och ansvarar för nattillsyn och andra nattinsatser för samtliga brukare. Stadsledningskontoret bedömer att texten kring beskrivning av tjänsten ska struktureras om och förtydligas gällande kvälls och nattinsatser. Flera av stadsdelsnämnderna har kommenterat att ersättningen inte täcker dessa sena arbetstider. Stadsledningskontoret har med OB kostnaderna i beräkningen av ersättningsnivån i totalen och vill poängtera att det är ett begränsat antal brukare som idag vill ha så sena kvällsinsatser. Flera av stadsdelsnämnderna har idag kvällspersonal som arbetar senare än vilket enligt stadsledningskontoret styrker att det finns brukare med behov av hjälp och stöd i form av kvällsinsatser till Stadsledningskontoret samlade bedömning är att tiden mellan till ska konkurrensutsättas, dvs. inget förslag till förändring. 8

110 Utöver remissinstansernas synpunkter bedömer stadsledningskontoret att det finns behov av att förtydliga att hälso- och sjukvårdsåtgärder, ur ett brukarperspektiv, i möjligaste mån ska samordnas med socialtjänstinsats. Sedan förslag till förfrågningsunderlag togs fram har stadsledningskontoret konstaterat att privata utförare inte kan använda Göteborgs Stads avtal för hemlevererade matportioner. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Samtliga utförare ska enligt uppdrag från kommunens handläggare utföra hemtjänst måndag till söndag mellan kl ersätts med Samtliga utförare ska enligt uppdrag från kommunens handläggare utföra hemtjänst (dag och kvällsinsatser) måndag till söndag mellan kl Göteborgs Stad ansvarar för åtgärder av trygghetslarm och trygghetskamera. ersätts med Göteborgs Stad ansvarar för åtgärder av trygghetslarm och trygghetskamera samt samtliga nattinsatser. Enskilda kan ha både beslut om hemtjänst och matdistribution (hemlevererad matportion) enligt socialtjänstlagen. Samtliga utförare ska i enlighet med uppdrag från handläggare kunna utföra beställning m.m. av hemlevererad matportion enligt aktuella avtal och rutiner som gäller i Göteborgs Stad. ersätts med Enskilda kan ha både beslut om hemtjänst och matdistribution (hemlevererad matportion) enligt socialtjänstlagen. Samtliga utförare ska i enlighet med uppdrag från handläggare kunna leverera färdiglagad middagsmat. Privata utförare kan inte använda Göteborgs Stads avtal. Samtliga utförare ska i enlighet med uppdrag från Göteborgs Stads legitimerade personal utföra hälso- och sjukvårdsåtgärder. Hälso- och sjukvårdsåtgärder delegeras eller ordineras av Göteborgs Stads legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal till medarbetare hos den utförare som den enskilde valt för att utföra hemtjänst. ersätts med Samtliga utförare ska i enlighet med uppdrag från Göteborgs Stads legitimerade personal utföra hälso- och sjukvårdsåtgärder. Hälso- och sjukvårdsåtgärder delegeras eller ordineras av Göteborgs Stads legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal till medarbetare hos den utförare som den enskilde valt för att utföra hemtjänst. Delegerad/ordinerad hälso- och sjukvårdsåtgärder ska i möjligaste mån samordnas med Socialtjänstinsats Geografiska områden Göteborgs Stad är organisatoriskt indelad i tio stadsdelsnämnder med geografiskt ansvar för bland annat äldreomsorg, kommunal hälso- och sjukvård och funktionshinderverksamhet. Respektive stadsdelsnämnd ansvarar för myndighetsutövningen för personer som är i behov av hemtjänst. Utförare kan välja att utföra hemtjänst i hela Göteborgs Stad eller begränsa sin verksamhet till ett eller flera geografiska områden. De tio stadsdelarna har delats in i sammanlagt 35 geografiska områden, vilka beskrivs i bilaga 2. Utökning Utökning av geografiskt område ska anmälas senast den 15:e i månaden för att börja gälla den 1:a i kommande månad. Exempel; anmälan om utökat geografiskt område som görs den 14 april börjar gälla den 1 maj. Minskning Minskning av geografiskt område anmäls senast den 15:e i månaden för att börja gälla den 1:a i nästnästa månad. Exempel; anmälan om minskat geografiskt område som görs den 14 april börjar 9

111 gälla den 1 juni. Minskning av geografiskt område innebär att enskilda som bor i det geografiska område som utföraren minskar måste välja en ny utförare. Vill utföraren begränsa sin verksamhet till ett eller flera geografiska områden? Valda områden markeras i bilaga X och bifogas ansökan. Ja/Nej SDN Östra Göteborg SDN Centrum SDN Örgryte Härlanda SDN Askim-Frölunda-Högsbo SDN Lundby SDN Västra Hisingen SDN Norra Hisingen För att motverka att privata aktörer enbart riktar sig in på områden där brukare med mindre kostsamma behov finns, menar vi att förfrågningsunderlaget bör utformas på så sätt att externa utförare ska kunna välja att antingen utföra hemtjänst i hela Göteborg eller begränsa sin verksamhet till ett primärområde. Skälet är att små aktörer också ska kunna konkurrera. Externa utförare kan välja att utföra hemtjänst i hela Göteborg eller begränsa sin verksamhet till en eller flera av de tio stadsdelarna Externa utförare ska kunna välja att utföra hemtjänst i hela Göteborg eller begränsa sin verksamhet till en eller flera av de tio stadsdelarna. Externa utförare kan välja att utföra hemtjänst i hela Göteborg eller begränsa sin verksamhet till en eller flera av de tio stadsdelarna. Externa utförare kan välja att utföra hemtjänst i hela Göteborg eller begränsa sin verksamhet till en eller flera av de tio stadsdelarna Till skillnad från SLK förordar vi 10 utförarområden i staden, inte 35 områden. Utgångspunkten bör vara att den aktör som vill etablera sig i en stadsdel också ansvarar för att erbjuda verksamhet i hela stadsdelen. Vi vill motverka oseriösa aktörer som riktar in sig på geografiskt avgränsade områden och på brukare utan tunga vård- och omsorgsbehov. Externa utförare kan välja att utföra hemtjänst i hela Göteborg eller begränsa sin verksamhet till en eller flera av de tio stadsdelarna. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter En av stadsdelsnämnderna förordar hela Göteborgs Stad eller till ett primärområde, vilka är 96 stycken i Göteborg. Sex av stadsdelsnämnderna förordar de tio stadsdelarna istället för 35 områdena enligt bilaga 2. En av stadsdelsnämnderna hänvisar till att de vill motverka oseriösa aktörer som riktar in sig på geografiskt avgränsade områden och på brukare utan tunga vård- och omsorgsbehov. Stadsledningskontorets bedömning är att brukare med respektive utan tunga vård- och omsorgsbehov kan finnas i samtliga 35 områden. I det föreslagna priset i detta förfrågningsunderlag ingår kostnader för transporter mellan brukare. För att effektivisera transporttider och kostnader har finns det idag inom stadsdelarna ca 5-7 geografiskt indelade enheter. En nystartad privat utförare skulle inte ha möjlighet till indelning i mindre geografiska enheter inom stadsdelen utan skulle behöva hantera transportkostnader mellan brukare över hela stadsdelens yta. En av stadsdelsnämnderna hänvisar även till oseriösa aktörer. Stadsledningskontorets bedömning är att krav på ex. kompetens hos medarbetare och ledning är viktigare faktorer i detta sammanhang. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Inget förslag till förändring 1.7 Befolkningsunderlag och behovsanalys Befolkningsunderlag På finns statistik som beskriver Göteborg avseende befolkningens förväntade sammansättning och utveckling fram till år 2020, för staden som helhet samt inom stadsdelsnämnder och andra områdesindelningar inom staden. Antal personer som är beviljade hemtjänst förändras kontinuerligt hade sammanlagt 8648 personer beslut om hemtjänst. Var dessa personer bor framgår i nedanstående tabell. (tabell) 1.8 Information om godkända utförare och den enskildes val/omval Utförarens presentation av verksamheten 10

112 Godkända utförare som har tecknat kontrakt med Göteborgs Stad har rätt att marknadsföra sin verksamhet i enlighet med god marknadsföringssed enligt Marknadsföringslagen (SFS 2008:486) samt - Tillkännagivande (2008:487) med anledning av marknadsföringslagen (2008:486), den så kallade "svarta listan". - ICC:s Regler för reklam och marknadskommunikation. Marknadsföring ska ske med respekt för brukare och övriga utförare. All marknadsföring ska utformas så att den inte upplevs som påträngande. Direktriktad marknadsföring av hemtjänst, exempelvis genom oanmälda hembesök, besök på sjukhus, telefonsamtal, sms eller e-post, är därför inte tillåtet. Brukare eller anhöriga får inte erbjudas någon form av ersättning, gåvor eller andra förmåner för att välja en viss utförare. Utförarens marknadsföringsmaterial får inte distribueras med hjälp av Göteborgs Stads medarbetare. Externa utförare får i sin marknadsföring inte använda Göteborgs Stads logotyp. Däremot ska utförare i text i anslutning till avsändaren ange att de är godkända att utföra hemtjänst i Göteborgs Stad. Utförare ska använda formuleringen: Godkänd att utföra hemtjänst i Göteborgs Stad. Utförare har rätt att tillhandahålla tilläggstjänster för insatser som inte är biståndsbedömda. Eventuella tilläggstjänster ska beskrivas i informationen om utförarens verksamhet och vara kända av Göteborgs Stad. Det ska tydligt framgå att eventuella tilläggstjänster inte ingår i valfrihetssystemet utan är en separat affärstransaktion mellan utföraren och den enskilde. SDN Östra Göteborg SDN Örgryte Härlanda SDN Västra Göteborg SDN Norra Hisingen Egen regi måste kunna beskriva (marknadsföra) sin egen verksamhet. Detta för att få samma konkurrensfördelar som andra utförare. Egen regi måste kunna beskriva (marknadsföra) sin egen verksamhet. Detta för att säkerställa likabehandling av externa utförare och egen regi. Egen regi måste kunna beskriva (marknadsföra) sin egen verksamhet. Detta för att få samma konkurrensfördelar som andra utförare. Egen regi måste kunna beskriva (marknadsföra) sin egen verksamhet. Detta för att få samma konkurrensfördelar som andra utförare. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Fyra av stadsdelsnämnderna har lämnas synpunkt utifrån följande text: Utförarens marknadsföringsmaterial får inte distribueras med hjälp av Göteborgs Stads medarbetare. Texten avser att privata utförare inte får använda medarbetare i Göteborgs Stads hemtjänst för att sprida sin marknadsföring. Göteborgs Stads hemtjänst har en konkurrensfördel som har samtliga brukare vid uppstarten av valfrihetssystemet. För att öka konkurrensneutraliteten har stadsledningskontoret tagit fram en guide som stöd till stadsdelsförvaltningarnas gällande deras möjlighet till marknadsföring av sin verksamhet. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Inget förslag till förändring Göteborgs Stads information till enskilda om godkända utförare Stadsdelsnämndernas handläggare och Göteborgs Stads kontaktcenter informerar den enskilde om valbara utförare. Den enskildes handläggare har ansvar att vägleda den enskilde i val och omval av utförare. 11

113 För att underlätta den enskildes val av brukare har Göteborgs Stad en presentationsmall som samtliga utförare ska använda. Göteborgs Stad sammanställer information om godkända utförare och ansvarar för att den enskilde får tillgång till informationen i samband med att hemtjänst beviljas. Informationen kommer även finnas tillgänglig i en jämförelsetjänst på Göteborgs Stads webbplats, Göteborgs Stad kommer löpande att begära in de uppgifter som behövs då utföraren är godkänd, utföraren ska inte lämna uppgifterna vid ansökan. Utföraren garanterar att informationen om verksamheten är korrekt och förändringar under avtalstiden ska omgående meddelas Göteborgs Stad. Göteborgs Stad har rätt att tillgängliggöra informationen som öppna data. SDN Norra Hisingen Vårdföretagarna Myndighet för IFO-FH och ÄO kommer att få ökade personalkostnader utifrån det ökade informations- och uppföljningsansvaret samt samverkan med flera utförare. En jämförelsetjänst är central för brukarnas möjligheter att göra välinformerade val av utförare. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Vid införande av valfrihetssystem enligt LOV ingår ansvar för att informera. Enligt 9 kap. 1 LOV ska myndigheten lämna information till enskilda om samtliga leverantörer som myndigheten tecknat kontrakt med inom ramen för valfrihetssystemet. Informationen ska enligt samma bestämmelse vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. För att underlätta den enskildes val av utförare tas en jämförelsetjänst fram, vilken kommer att kunna användas mobilt vid handläggarens hembesök för att informera och vägleda den enskilde. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Inget förslag till förändring Ickevalsalternativ 9 kap 2 LOV föreskriver att det ska finnas ickevalsalternativ för enskilda som inte kan eller inte vill välja utförare. Ickevalsalternativet är Göteborgs Stads egen regi av hemtjänst till och med år Innan dess kommer nytt beslut fattas i kommunfullmäktige angående ickevalsalternativet. Handläggaren ska fråga den enskilde om hen är nöjd med sitt val av utförare, alternativt det ickeval som hen tilldelats, eller om den enskilde vill göra ett omval av utförare. Handläggaren ska ställa frågan för att säkerställa att den enskilde är nöjd med tilldelad utförare, eller om den enskilde vill välja annan utförare. Frågan ska ställas i samband med handläggarens utvärdering av hemtjänst, UH. UH är en utvärdering som ska genomföras genom en strukturerad intervju med den enskilde senast inom tre månader efter att handläggaren fattat beslut om hemtjänst. Om beslutet är längre än ett år genomförs utvärderingen årligen. SDN Centrum SDN Majorna-Linné SDN Askim-Frölunda-Högsbo SDN Lundby SDN Norra Hisingen Famna Vårdföretagarna Göteborgs Stads egen regi är ickevalsalternativ Göteborgs Stads egen regi är ickevalsalternativ. Göteborgs Stads egen regi är ickevalsalternativ Göteborgs Stads egen regi är ickevalsalternativ Göteborgs Stads egen regi är ickevalsalternativ. För att jämställa externa utförare med den kommunala bör inte Göteborgs stad vara icke-vals alternativ, detta bör istället cirkulera mellan samtliga godkända utförare. Vi avstyrker förslaget om att Göteborgs stad är icke-valsalternativ. Ur konkurrenshänseende är en turordningslista att föredra. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter 12

114 Stadsdelsnämnderna förordar att Göteborgs Stads egen regi ska vara ickevalsalternativet. Båda branschorganisationerna förordar cirkulation/turordningslista som ickevalsalternativ. Ickevalsalternativet ska enligt förarbetena till lagstiftningen vara ett kvalitativt fullgott alternativ. Enheten för kontrakt och uppföljning, stadsledningskontoret kommer från augusti 2017 att godkänna utförare som uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget. I samband med att utförarna godkänns för att bedriva verksamhet säkerställs att utföraren lever upp till kraven i förfrågningsunderlaget. För att fullt ut kunna ta ställning till om utföraren är att betrakta som fullgott alternativ krävs uppföljningar av utföraren när verksamheten är i drift. Strukturerad uppföljning kommer att genomföras från senhösten 2018 och våren Stadsledningkontorets bedömning är att modell för turordning bör tas fram under Ett framtida ickevalssystem bör innefatta att privata utförare ska ha bedrivit hemtjänst i Göteborg Stad i minst ett år och fått goda resultat i kvalitetsuppföljningar och socialstyrelsens brukarundersökning för att vara en del av Göteborgs Stads ickevalsalternativ. Kvalitetskriterier för att delta i turordning bör kopplas till väderingsmallen för uppföljning i avsnitt Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Ickevalsalternativet är Göteborgs Stads egen regi av hemtjänst till och med år Innan dess kommer nytt beslut fattas i kommunfullmäktige angående ickevalsalternativet. ersätts med Till och med år 2019 är ickevalsalternativet Göteborgs Stads hemtjänst. Från år 2020 införs turordning som medger möjlighet att delta för privata utförare som av enheten för kontrakt och uppföljning bedöms vara fullgott alternativ. Modell och kvalitetskriterier för bedömningen för turordningen fastställs av kommunfullmäktige under Val av ny utförare/omval Den enskilde kan när som helst välja att byta utförare med fem arbetsdagars omställningstid. Under denna period ansvarar den tidigare utföraren för insatserna. Infaller sista dag för uppsägningstiden på en lördag, söndag eller annan helgdag äger utförarbytet rum närmast följande vardag. Hantering av byte av utförare (social dokumentation, formulera uppdrag till utförare) är en del av myndighetsutövningen. I de fall då handläggaren får information om att den enskilde önskar byta utförare från annan än den enskilde själv, kontaktar handläggaren den enskilde. Anmälan om byte kan ske genom att den enskilde informerar på något av följande sätt: - muntligt/skriftligt till handläggare - muntligt till kontaktcenter som vidarebefordrar informationen till berörd handläggare - genom e-tjänst med e-legitimation (under utveckling) Avlämnande utförare eller dennes personal får inte påverka den enskildes val av ny utförare. Avlämnande utförare ansvarar för att bytet innebär minsta möjliga negativa påverkan för den enskilde och andra berörda. Avlämnande och mottagande utförare ska i samverkan med Göteborgs Stads olika professioner bidra till säker informationsöverföring och en smidig övergång för den enskilde. SDN Angered SDN Östra Göteborg SDN Centrum SDN Örgryte Härlanda I normalfallet är 5 dagar rimligt vid byte av utförare. Förvaltningen bedömer att 5 dagars omställningstid vid byte av utförare är en alltför snabb omställningstid. Förvaltningen föreslår istället 10 dagar. Förvaltningen bedömer att 5 dagars omställningstid vid byte av utförare är en alltför snabb omställningstid Förvaltningen föreslår därför upp till 10 dagars omställningstid. Vad gäller brukarens möjlighet att göra omval av utförare så föreslås fem arbetsdagar i omställningstid. Det kan vara en alltför snabb omställningstid med hänsyn tagen till att även delegerade insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen 13

115 SDN Majorna-Linné SDN Askim-Frölunda-Högsbo SDN Västra Göteborg SDN Lundby SDN Västra Hisingen SDN Norra Hisingen GRF Vision, Saco, Vårdförbundet ingår i valfrihetssystemet. Ibland kan hälso- och sjukvårdspersonal behöva utbilda omsorgspersonalen inför att en ordination enligt ska verkställas av en utförare. Då kan fem dagar vara en allt för kort tid för att få dessa insatser att fungera. Vi ser därför att formuleringen upp till tio dagar vore en lämpligare vid beskrivning av omställelsetid. Omställningstiden för att ta emot en brukare från annan utförare bör ändras från fem till tio arbetsdagar. Detta för att hemtjänsten ska kunna säkra upp brukarens behov, få en överrapportering från tidigare utförare och säkerställa tillräcklig personal och medicindelegering. Då en extern utförare inte kan fortsätta bedriva verksamhet på grund av konkurs eller hävning av avtal är stadsdelens befolkningsansvar tydligt och omställningstiden är då 24 timmar som vid ett nytt ärende. Förvaltningen bedömer att 5 dagars omställningstid vid byte av utförare som en alltför snabb omställningstid. Förvaltningen föreslår därför att upp till 10 dagars omställningstid. Förvaltningen bedömer att 5 dagars omställningstid vid byte av utförare är en alltför snabb omställningstid. Förvaltningen föreslår istället 10 dagar. I förfrågningsunderlaget anges att den enskilde när som helst kan välja att byta utförare med fem arbetsdagars omställningstid. Förvaltningen anser att en kort tid för byte av utförare är positivt för den enskilde som när hen bestämt sig inte behöver vänta så länge på att få den nya utföraren. Vad gäller brukarens möjlighet att göra omval av ny utförare så föreslås fem arbetsdagar i omställningstid. Förvaltningen bedömer det som en alltför snabb omställningstid med hänsyn tagen till att även delegerade insatser enligt hälsooch sjukvårdslagen ingår i valfrihetssystemet. Förvaltningen föreslår därför upp till 10 dagars omställningstid. Förvaltningen bedömer att 5 dagars omställningstid vid byte av utförare är en rimlig omställningstid och positivt för brukaren. Det framgår inte i förfrågningsunderlaget hur brukarnas möjlighet att kunna välja hemtjänst utifrån kriterier som är viktiga för dem som exempelvis specialkompetens ska tillgodoses. Otydligt vem som ansvarar för att informera legitimerad personal. Handläggare, tidigare utförare eller ny utförare? Viktigt med tydligt ansvar kring informationsöverföring, fem dagar kan vara relativt kort tid att introducera ny personal i delegerade och ordinerade uppgifter. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Sju stadsdelsnämnder samt Vision, Saco, Vårdförbundet framför att fem dagars omställningstid är för kort tid med hänsyn till hälso- och sjukvårdens möjlighet att delegera hälso- och sjukvårdsåtgärder till medarbetare hos den nya utföraren. Tio dagar eller upp till tio dagar föreslås. Stadsledningskontorets bedömning är att upp till tio dagar kan bli otydligt för alla parter och förordar tio dagars omställningstid. Förändringen innebär tio kalenderdagar inte tio arbetsdagar. Göteborgs råd för funktionshinderfrågar ställer frågan hur den enskildes behov att kunna välja utifrån ex. specialkompetens ska tillgodoses. Jämförelsetjänsten som ska finnas på stadens hemsida kommer möjliggöra för utföraren att ange inriktning, kompetens m.m. Hur jämförelsetjänsten ska utformas bedöms inte behöva framgå av förfrågningsunderlaget. Vision, Saco, Vårdförbundet påpekar att behovet av informationsöverföring till legitimerad personal behöver tydliggöras. I de fall då den enskilde har hjälp med hälso- och sjukvårdsåtgärder som delegerats till utförarens medarbetare har handläggaren ansvar för att informera ansvarig legitimerad personal om byte av utförare. Detta kommer under genomförandeprojektet att tydliggöras i stadsdelsförvaltningarnas interna rutiner. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: 14

116 Texten Den enskilde kan när som helst välja att byta utförare med fem arbetsdagars omställningstid. ersätts med Den enskilde kan när som helst byta utförare med tio kalenderdagars omställningstid Kapacitetstak Utförare kan ange ett så kallat kapacitetstak. Kapacitetstak anges i antal timmar per månad. Taket får inte vara lägre än timmar/månad och ska avse samtliga geografiska områden som utföraren verkar i. Taket begränsar hur många beviljade timmar enligt socialtjänstlagen samt timmar delegerad/ ordinerad hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen som utföraren har möjlighet att utföra under en månad. Utföraren ska ta emot alla uppdrag, så länge det inryms i eventuellt kapacitetstak. Utföraren ska genomföra insatser åt redan befintliga brukare även om den enskildes behov förändras, vilket kan medföra att utföraren går över sitt kapacitetstak. Sänkning av kapacitetstak innebär att utföraren inte kan få uppdrag för nya brukare förrän utförarens uppdrag i antal timmar understigit angivet kapacitetstak. En enskild kan aldrig tvingas byta utförare mot sin vilja för att utföraren vill sänka sitt kapacitetstak. Utföraren ska skriftligt meddela Göteborg Stad då kapacitetstaket är nått och när utföraren åter kan ta nya brukare. Utföraren kan anmäla till Göteborgs Stad om utföraren vill höja eller sänka sitt kapacitetstak under kontraktstiden, dock maximalt två gånger per år. Vid anmälan om kapacitetstak eller ändring av kapacitetstak gäller följande: Anmälan om kapacitetstak eller höjning/sänkning av kapacitetstak ska ha inkommit senast den 15:e i månaden för att börja gälla den 1:a i kommande månad. Exempel; anmälan om utökat kapacitetstak som görs den 14 april börjar gälla den 1 maj. a. Vill utföraren ange ett kapacitetstak? Ja/Nej b. Ange kapacitetstak i antal timmar per månad (minst timmar/månad): Fritext SDN Västra Hisingen SDN Norra Hisingen Famna Vårdföretagarna Vision, Saco, Vårdförbundet Utförare kan ange ett kapacitetstak som begränsar hur många beviljade timmar utföraren har möjlighet att utföra under en månad. Det kan finnas risk för att den enskilde kan komma i kläm vid extra behov av insatser om den externa aktören inte har möjlighet att ha högre kapacitet än angett kapacitetstak. Förvaltningen anser att ett förtydligande kring tidsaspekter för överskridet kapacitetstak behöver göras. Kapacitetstak underlättar för etablering av mindre företag. Möjligheten att ändra kapacitetstak bör utökas från två gånger per år till minst fyra gånger per år, för att möjliggöra en flexibilitet. Vi ser positivt på att kapacitetstak införs är frågande till att anmälan om tak endast kan ske två gånger per år. Utförare som snabbt blir populära bland brukarna kan i (för) snabb takt få nya brukare utan att kunna rekrytera utbildad personal i samma takt, helt enkelt för att det är brist på utbildad personal. Detta kan gå ut över kvaliteten och möjligheten att bedriva en nischad verksamhet (språk, kontinuitet). Därför bör kapacitetstaket gå att förändra fler än två gånger per år. Ett flexibelt kapacitetstak är viktigt framförallt för små utförare. Vårdföretagarna anser vidare att kapacitetstak även ska kunna gälla under 1000 timmar per månad. Bra att om en enskilds behov ökar kan inte utförare hänvisa till kapacitetstak för att avsluta brukaren, eller motsätta sig ökade insatser. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Angående synpunkten om att brukare kommer i kläm är det omhändertaget genom att en enskild aldrig kan tvingas byta utförare mot sin vilja för att utföraren vill sänka sitt kapacitetstak samt att 15

117 utföraren ska genomföra insatser åt redan befintliga brukare även om den enskildes behov förändras, vilket kan medföra att utföraren går över sitt kapacitetstak. Både Famna och Vårdföretagarna har lämnat synpunkter på att möjligheten att ända utförarens kapacitetstak bör utökas. Anmälan om ändrat kapacitetstak kommer att göras till enheten för kontrakt och uppföljning och stadsledningskontoret bedömer det rimligt att ändra från två gånger per år till fyra gånger per år. Vårdföretagarna anser att kapacitetstak även ska kunna gälla under 1000 timmar per månad. Stadsledningskontorets bedömning är att kapacitetstak leder till en ökad administration eftersom stadsledningskontorets enhet för kontrakt och uppföljning måste behandla anmälningar om förändrat kapacitetstak från utförarna samt att verksamhet på mindre än 1000 timmar är att betrakta som mikroföretag. Tiden avser biståndsbedömda timmar exklusive tid för hälso- och sjukvård vilket stadsledningskontoret bedömer bör förtydligas. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Utförare kan ange ett så kallat kapacitetstak. Kapacitetstak anges i antal timmar per månad. Taket får inte vara lägre än timmar/månad och ska avse samtliga geografiska områden som utföraren verkar i ersätts med Utförare kan ange ett så kallat kapacitetstak. Kapacitetstak anges i antal timmar per månad. Taket får inte vara lägre än biståndsbedömda timmar/månad enligt SoL och ska avse totalen för samtliga geografiska områden som utföraren verkar i. Utföraren kan anmäla till Göteborgs Stad om utföraren vill höja eller sänka sitt kapacitetstak under kontraktstiden, dock maximalt två gånger per år. ersätts med Utföraren kan anmäla till enheten för kontrakt och uppföljning, stadsledningskontoret om utföraren vill höja eller sänka sitt kapacitetstak under kontraktstiden, dock maximalt fyra gånger per år Möten, utbildningar och seminarium Göteborgs Stad inbjuder till regelbundna informationsmöten. Innan ansökan skickas in ser Göteborgs Stad gärna att utföraren deltar i ett informationsmöte. På informationsmötet görs en genomgång av förfrågningsunderlaget och möjlighet finns att ställa frågor. Syftet med informationsmötet är att minska antalet ansökningar som inte är kompletta och som i sin tur kan förlänga handläggningstiden/ leda till avslag på ansökan. Tider för informationsmöten finns på ww.goteborg.se/utforarehemtjanst För godkända utförare inbjuder Göteborgs Stad till regelbundna möten, utbildningar och seminarium. Vissa av dessa träffar kan vara obligatoriska för utföraren att delta i. Det framgår av inbjudan om det är obligatorisk närvaro samt vem (funktion) som utföraren ska representeras av Tilläggstjänster Utföraren har möjlighet att erbjuda den enskilde så kallade tilläggstjänster. Tilläggstjänster är tjänster som inte ingår i den enskildes biståndsbeslut. Om utföraren erbjuder tilläggstjänster ska utföraren informera den enskilde om att det är en tjänst som erbjuds utöver valfrihetssystemet för hemtjänst. Utföraren får inte kräva av den enskilde att hen ska köpa tilläggstjänster. Göteborgs Stad har inget ansvar för dessa tjänster och den enskilde betalar avgift direkt till utföraren Skyldighet att ta emot uppdrag 16

118 Utföraren kan ange inom vilket eller vilka av stadens 35 geografiska områden utföraren vill vara valbar som utförare av hemtjänst, se avsnitt Utföraren kan ange ett kapacitetstak, se avsnitt Utföraren kan inte tacka nej till att utföra uppdrag inom valda geografiska områden så länge som utföraren inte har nått sitt kapacitetstak. Utföraren ska påbörja nya uppdrag senast 24 timmar efter det att utföraren mottagit uppdraget om det krävs för att tillgodose den enskildes behov. När utföraren får uppdrag som inte behöver tillgodoses inom 24 timmar ska utföraren ta kontakt med den enskilde nästkommande vardag. Utföraren ska då informera den enskilde om att utföraren fått uppdraget och komma överens om en tidpunkt för det första besöket. SDN Östra Göteborg SDN Centrum SDN Örgryte Härlanda SDN Askim-Frölunda-Högsbo SDN Västra Hisingen SDN Norra Hisingen Förvaltningen förordar att stadsdelens egen regi kan erbjuda trygg hemgång efter en sjukhusvistelse. Teamet trygg hemgång erbjuder hemtjänst, hemsjukvård och rehabilitering i upp till 10 dagar. Ett uppföljningsmöte med biståndshandläggare sker inom 5-7 dagar för att brukaren ska bestämma vilken fortsatt utförare denne vill ha. Teamet trygg hemgång rapporterar sedan över till brukarens valda utförare. Detta bör utredas ytterligare. Förvaltningen bedömer att det är viktigt att varje utförare kan ta emot brukarna när de kommer hem från sjukhuset. Förvaltningen bedömer att det är viktigt att varje utförare kan ta emot brukarna när de kommer hem från sjukhuset. Det kräver ett nära samarbete mellan hälsooch sjukvården inom primärvård eller hemsjukvården. Kontinuitet är viktigt för en bra hemgång och förvaltningen anser att ett specialteam/hemtagningsteam innebär ett extra byte av utförare som inte är till gagn för den äldre. Förvaltningen anser att alla utförare ska kunna ta emot brukarna när de kommer hem från sjukhuset och inte genom ett specialteam/ hemtagningsteam. Vad gäller brukarens möjlighet att göra omval av ny utförare så föreslås fem arbetsdagar i omställningstid. Förvaltningen bedömer det som en alltför snabb omställningstid med hänsyn tagen till att även delegerade insatser enligt hälsooch sjukvårdslagen ingår i valfrihetssystemet. Förvaltningen föreslår därför upp till 10 dagars omställningstid. Stycket om akuta insatser behöver förtydligas, så att alla utförare har beredskap att utföra detta då det inträffar. Förvaltningen förordar att stadsdelens egen regi kan erbjuda trygg hemgång. Förvaltningen bedömer att det är viktigt att varje utförare kan ta emot brukarna när de kommer hem från sjukhuset och därmed behövs inget specialteam i hemtjänstens regi. Betalningsansvar för utförare som ej tar hem brukare. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Stadsdelsnämnderna har olika syn på när utföraren ska ta emot uppdrag. Några förordar att kommunen utför uppdragen upp till tio dagar och att den enskilde därefter väljer. Bland annat för att utföra insatserna i trygghemgångsteam eller motsvarande. Några stadsdelsnämnder förordar att den enskilde ska välja direkt efter sjukhusvistelse. Ingen av branschorganisationerna har kommenterat kravet. Stadsledningskontoret bedömer att förslaget om att den enskilde väljer efter tio dagar inte gynnar brukare generellt sett. Alla brukare som kommer från sjukhus kommer troligen inte behöva trygghemgångsteam samt att kontinuiteten påverkas. Bedömningen är att konkurrensneutraliteten påverkas negativt om den enskilde alltid ska ha Göteborgs Stads hemtjänst som utförare de första dagarna efter sjukhusvistelse. Förslaget innebär dessutom ytterligare moment för handläggarna att kontakta den enskilde inom tio dagar för att informera, vägleda och registrera val av utförare. Göteborgs Stad står precis som alla andra landets kommuner inför en ny lagstiftning Trygg och effektiv utskrivning från slutenvården från Vad den innebär kan ännu inte klargöras. Det är viktigt att följa effekterna av lagstiftning och stundande överrenskommelse med Västra Götalandsregionen för att säkerställa följsamhet i framtiden. 17

119 Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Inget förslag till förändring Avgifter Göteborgs Stad beslutar om och fakturerar den enskildes avgift enligt socialtjänstlagen och Göteborgs Stads taxa. Utföraren får inte ta ut avgift av den enskilde för insatser som omfattas av biståndsbeslut. Om den enskilde köper tilläggstjänster av utföraren fakturerar utföraren kostnaden direkt till den enskilde. Övriga synpunkter på kapitel 1. SDN Östra Göteborg SDN Centrum SDN Örgryte Härlanda SDN Majorna-Linné SDN Askim-Frölunda-Högsbo SDN Västra Göteborg SDN Lundby SDN Västra Hisingen SDN Norra Hisingen Förvaltningen anser att en tydlig samverkan med uppföljande enhet på stadsledningskontoret ska ske. Rutin och ramar för detta bör tas fram under Förvaltningen anser att en tydlig samverkan med uppföljande enhet på stadsledningskontoret ska ske. Rutin och ramar för detta bör enligt förvaltningen tas fram under Förvaltningen anser att en tydlig samverkan med uppföljande enhet på stadsledningskontoret ska ske. Rutin och ramar för detta bör enligt förvaltningen tas fram under Privata utförare kan ange ett kapacitetstak vilket begränsar antalet beviljade timmar som utföraren har kapacitet för under en månad. Förvaltningen bedömer att detta, tillsammans med att natt- och larminsatser behålls i egen regi samt möjlighet till deltidspersonal, större andel timanställda och delade turer skapar goda förutsättningar och underlättar för mindre företag att etablera sig. Förfrågningsunderlaget klargör inte på vilket sätt nämnderna förväntas tillse att insatserna blir utförda på ett tillfredsställande sätt. Det behövs därför en tydlig samverkan mellan uppföljande enhet på stadsledningskontoret och utförarna kring hur kvalité i utförande och avtal ska följas upp och åtgärdas vid brister. Rutin och ramar för detta bör tas fram under Förvaltningen anser att en tydlig samverkan med uppföljande enhet på stadsledningskontoret ska ske. Rutin och ramar för detta bör enligt förvaltningen tas fram under Förvaltningen anser att en tydlig samverkan med uppföljande enhet på stadsledningskontoret ska ske. Rutin och ramar för detta bör tas fram under Förvaltningen anser att en tydlig samverkan med uppföljande enhet på stadsledningskontoret ska ske. Rutin och ramar för detta bör enligt förvaltningen tas fram under Stadsdelarnas befolkningsansvar är tydligt. Remissen klargör dock inte hur nämnderna förväntas tillse att insatserna blir utförda på ett tillfredsställande sätt. Rutiner och ramar för detta bör tas fram under LOV ökar brukarens möjlighet till större inflytande över sin vardag genom att kunna välja utförare med olika inriktning som t ex språk mm. Många utförare kan dock medföra svårigheter för brukarna att få en överblick. Famna Vårdföretagarna Förvaltningen anser att en tydlig samverkan och ansvarsfördelning med uppföljande enhet på stadsledningskontoret ska ske. Rutin och ramar för detta bör tas fram under Famna skulle se det som mycket positivt om Göteborg stad lade vikt vid sociala hänsyn hos utföraren. I utredningen framkommer att stadsdelarna förordas utbilda och rusta handläggare inför den förändrade yrkesrollen. Det är nödvändigt enligt Vårdföretagarna. Hela organisationen måste utbildas i hur ett valfrihetssystem fungerar och vilka krav det ställer på kommunens tjänstemän. Handläggarnas attityder till privata utförare kan spela roll för hur det går för de privata utförarna. Vårdföretagarnas medlemmar har i enkäter gett uttryck för att de i LOV-system ofta möts av misstänksamhet och ibland ovilja från kommunernas tjänstemän. Därför är det viktigt med utbildning i staden så att principen om konkurrensneutralitet upprätthålls. 18

120 Vårdföretagarna uppmuntrar staden att ta fram rutiner för hur situationer, hos brukaren eller i närområdet, som innefattar t.ex. våld, hot, sanitära olägenheter m.m. ska hanteras. Vilket stöd ger staden de privata utförarna, t.ex. dubbelbemanning, och när träder kommunens sistahandsansvar in? Dessa situationer är lyckligtvis ovanliga men vår erfarenhet är att det är bättre att ha en rutin på plats innan situationen uppstår. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Stadsdelsnämnderna anser att en tydlig samverkan med uppföljande enhet på stadsledningskontoret ska ske. Rutin och ramar för detta bör tas fram under Kommunfullmäktige antog i oktober 2016 Göteborgs Stads program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare under perioden Utifrån programmet kommer stadsledningskontoret årligen att ta fram en plan för uppföljning av utförare i valfrihetssystem enligt LOV. Planen kommer att tydliggöra hur samverkan ska ske mellan stadsledningskontoret och stadsdelsnämnderna och beslutas av kommunstyrelsen, som nämnd för stadsledningskontoret. Planen för 2018 kommer under 2017 tas fram i dialog med stadsdelsförvaltningarna utifrån befolkningsperspektivet. Utifrån planen kommer process och rutiner att tas fram som kommer publiceras på goteborg.se/utforarehemtjanst Famna skulle se det som mycket positivt om Göteborg Stad lade vikt vid sociala hänsyn hos utföraren. Social hänsyn är det begrepp som används i svensk upphandlingslagstiftning för att referera till kontraktsbestämmelser avseende samhällsansvar och social hållbarhet. I Lagen om offentlig upphandling framgår det att upphandlande myndigheter "bör beakta sociala hänsyn vid offentlig upphandling" LOU 1 kap. 9 a. Någon liknande skrivning finns inte i lagen om valfrihetssystem LOV, och stadsledningskontoret bedömer att det inte är aktuellt att beakta för närvarande. Vårdföretagarna framför att hela organisationen måste utbildas i hur ett valfrihetssystem fungerar och vilka krav det ställer på kommunens tjänstemän. Ett genomförandeprojekt pågår med målsättning att få valfrihetssystemet i drift. En viktig del i genomförandeprojektet är stadsdelsnämndernas förberedelser. Bland annat kommer samtliga handläggare få kunskap vad gäller information och vägledning till den enskilde samt konkurrensneutralitet. Parallellt med projektet arbetar stadsdelsförvaltningarna med handlingsplaner för olika yrkesgrupper där konkurrensneutralitet m.m. är viktiga delar. Vårdföretagarna påpekar vikten av rutiner. Stadsledningskontoret välkomnar en dialog om rutiner med branschorganisationerna. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Inga förändringar föreslås. Kapitel 2 - ADMINISTRATIVA KRAV/BESTÄMMELSER 2.1 Förutsättningar för ansökan Krav på ansökan Allmänt Genom att utföraren ansöker om att bli godkänd accepterar utföraren samtliga krav och villkor i förfrågningsunderlaget. Utföraren ska i ansökan visa att utföraren uppfyller förutsättningarna och kraven i förfrågningsunderlaget. Utföraren är ansvarig för att samtliga krav är uppfyllda, för att ange den information som Göteborgs Stad efterfrågar och att bifoga de dokument som krävs. Utföraren uppmanas därför att noggrant gå igenom och kontrollera sin ansökan innan den lämnas in. 19

121 Om utföraren avstår från att svara på något av de ställda kraven eller frågorna kommer Göteborgs Stad att tolka det som att kravet inte kan uppfyllas eller att kravet inte accepteras. Språk Ansökan ska vara skriven på svenska. Certifikat, intyg och bevis eller liknande kan vara skrivna på engelska. Ersättning för upprättande av ansökan utgår inte. Elektronisk ansökan Ansökan ska lämnas elektroniskt via TendSign, vilket innebär att ansökan inte kan lämnas i pappersformat, via fax, eller e-post. För att kunna lämna ansökan krävs att behörig person för utföraren registrerar ett användarkonto på Den e-postadress som utföraren använt för inloggning i systemet, är den som gäller för all kommunikation gällande ansökan. Utförarens kontaktperson anges i TendSign. Registrering av uppgifter i TendSign Ansökan registreras i det bolag som ansökan avser. För utförare som sedan tidigare har registrerat konto i TendSign är det viktigt att kontrollera att registrerade uppgifter stämmer avseende företagsnamn, organisationsnummer, kontaktuppgifter mm. Uppgifter som inte stämmer ska ändras innan ansökan skickas in. Aktiebolag under bildande För aktiebolag under bildande (som inte har organisationsnummer) fås inloggning till systemet genom att kontakta TendSigns support. Konsult Konsult som lämnar in ansökan på uppdrag ska ha inloggning för det bolag som ansökan lämnas för. TendSigns support Tekniska frågor om systemet ställs till Visma TendSign support per e-post: tendsignsupport@visma.com. Manual, instruktionsfilm och vanliga frågor och svar finns på TendSign support har öppet vardagar Frågor om förfrågningsunderlaget Göteborgs Stad anordnar löpande informationsmöten för utförare som är intresserade av att ansöka om att delta i valfrihetssystemet. Tiderna och anmälan för informationsmöten finns på Utföraren kan hitta svar på övergripande frågor under FAQ (Frequently Asked Questions) på Innan ansökan skickas in ser Göteborgs Stad gärna att utföraren deltar på ett sådant informationsmöte. På informationsmötet görs en genomgång av förfrågningsunderlaget och möjlighet finns att ställa frågor. Syftet med informationsmötet är att minska antalet ansökningar som inte är kompletta och i sin tur kan förlänga handläggningstiden alternativt leda till avslag på ansökan. Frågor kan också ställas via TendSign, frågor och svarsfunktionen. Göteborgs Stad besvarar frågor via samma funktion. Frågor och svar, liksom eventuella förtydliganden, utgör en del av förfrågningsunderlaget. Endast skriftliga svar i TendSign är bindande. Om förfrågningsunderlaget upplevs som oklart eller otydligt i något avseende är det viktigt att Göteborgs Stad kontaktas, genom TendSign, så att missförstånd kan undvikas Ansökans giltighet 20

122 Utföraren är bunden av sin ansökan till dess att Göteborgs Stad fattat beslut om godkännande och kontrakt har tecknats Reservationer tillåts inte Om en utförare lämnar förbehåll eller reserverar sig mot villkor i förfrågningsunderlaget kan ansökan komma att avslås. Undvik att lämna information som inte efterfrågats Rättelse av fel, förtydligande och komplettering Göteborgs Stad kan tillåta att utförare rättar en uppenbar felskrivning eller något annat uppenbart fel i ansökan. Göteborgs Stad kan också begära att en ansökan förtydligas eller kompletteras. Göteborgs Stad är dock inte skyldig att medge förtydligande eller komplettering Ansökningsprocessen Ansökningar hanteras enligt processen nedan. I handläggning av ansökan ingår kontroll av att: - ansökan är korrekt och komplett - utförare uppfyller de krav som anges i förfrågningsunderlaget - utförare accepterar samtliga krav I samband med handläggningen av ansökan kommer Göteborgs Stad att kalla utföraren till möte då utföraren ska redovisa ett fullständigt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 och beskriva dess tillhörande processer och rutiner. Om utföraren uppfyller samtliga krav i förfrågningsunderlaget ska ansökan godkännas. Innan kontrakt skrivs har Göteborgs Stad dialogmöte med utföraren för att gå igenom kontraktsvillkoren, parternas åtaganden gällande utbildningsinsatser samt planerat datum för uppstart av verksamheten. Vårdföretagarna Vårdföretagarna ser positivt på dialogmöte om kontraktsvillkoren. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter - Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Handläggningstid av ansökan Handläggningstiden är sex veckor efter det att en komplett ansökan har inkommit. En ofullständig ansökan, som av utföraren inte kompletterats efter uppmaning, kommer att avslutas. Under semesterperioden juni-augusti kan handläggningstiden vara upp till tio veckor Underrättelse om beslut och kontrakt För att tilldelas kontrakt krävs att samtliga villkor uppfylls. 21

123 Beslut om godkännande av ansökan fattas av ansvarig nämnd. Snarast efter det att beslut fattats kommer utföraren att skriftligen informeras om beslutet. Information om beslut sker via TendSign. Beslutet utgör inte ett bindande avtal. Ett civilrättsligt bindande kontrakt mellan Göteborgs Stad och utföraren sluts genom att ett kontrakt undertecknas elektroniskt av båda parter Elektronisk underskrift av Kontrakt Göteborgs Stad undertecknar kontrakt elektroniskt (e-signering). För att kunna utföra e-signering i TendSign behövs en e-legitimation eller en e-tjänstelegitimation samt ett konto hos ChamberSign. E-legitimation (knyts till person) kan beställas kostnadsfritt via din lnternetbank, antingen som BankiD på kort eller som Mobilt BankiD. Det senare kräver varken kortläsare eller installationer på datorn. Mer information finns på din Internetbank eller på E-tjänstelegitimation (knyts till organisation) utfärdas av Steria ( Tänk på att det kan ta upp till sju arbetsdagar att få ett e-tjänstecertifikat. Kontakta ChamberSign om du redan har ett e-tjänstecertifikat som du vill använda. Kontot hos ChamberSign är kostnadsfritt och du registrerar dig på Tänk på att ha din e-legitimation eller ditt e-tjänstecertifikat till hands under registreringen. Om du är firmatecknare så blir du registrerad omedelbart och kan börja signera direkt. Om du inte är firmatecknare kan du behöva skicka en fullmakt till ChamberSign. Fullmakter registreras i de flesta fall inom en arbetsdag. Ange: Namn, e-postadress samt telefonnummer till den person som är avtalstecknare: Fritext 2.2 Upphandlingssekretess Som offentlig organisation omfattas Göteborgs Stad av offentlighetsprincipen. Det innebär bland annat att innehållet i allmänna handlingar normalt ska vara tillgängligt för den person som önskar ta del av den. För att en uppgift i en allmän handling ska kunna sekretessbeläggas måste stöd för detta finnas i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Inkommen ansökan om deltagande i valfrihetssystemet är enligt huvudregel offentlig handling. Av 31 kap 16 OSL framgår dock att sekretess gäller för uppgifter i ansökan som rör utförarens affärs- eller driftsförhållanden om det av särskild anledning kan antas att företaget lider skada om uppgiften röjs. Utförare som begär att delar av ansökan ska omfattas av sekretess, ska precisera vilka delar som avses och skälen till att sekretess ska gälla samt skaderekvisitet. Göteborgs Stad beslutar, i egenskap av offentlig myndighet, om en uppgift kan sekretessbeläggas. Det görs endast om en begäran om utlämnande av allmän handling inkommer till Göteborgs Stad. Beslut om sekretess kan upphävas av domstol. a. Begärs sekretess: Ja/Nej. b. Om sekretess begärs, ange för vad och på vilket sätt utföraren kan komma att lida skada om dessa uppgifter röjs samt skaderekvisit: Fritext 2.3 Insyn Enligt kommunallag (1991:900) ska Göteborg Stad tillförsäkra sig information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i hur verksamheten utförs. Utföraren är därför skyldig att lämna sådan information så att rätten till insyn för allmänheten säkras. 22

124 Den information som Göteborgs Stad hämtar in från utföraren, med undantag för uppgifter om enskilda brukare, betraktas som offentliga handlingar. Göteborgs Stad informerar regelbundet sina kommuninvånare, via hemsidan eller annat informationsmaterial, om stadens verksamheter och ansvarsområde i form av protokoll, årsredovisningar, rapporter, kvalitetsredovisningar mm. Göteborgs Stad förutsätter att utförare ansluter sig och rapporterar in sina uppgifter i den nationella webbplatsen Välfärdsinsyn som kommer att lanseras under Famna Vårdföretagarna Vision, Saco, Vårdförbundet Gällande Välfärdsinsyn anser Famna att syftet är lovvärt, det är bra med öppenhet kring kvalitet. Men Famna anser att upplägget är alltför begränsat, det går inte på djupet i kvalitetsfrågorna och sätter inte kvaliteten i ett utvecklingssammanhang. Famna har därför valt att avstå från att medverka, som Välfärdsinsyn är upplagt för närvarande. Det är oklart om eller när Välfärdsinsyn kommer att lanseras. I dagsläget är arbetet pausat. Texten kan därmed behöva justeras. Göteborgs stad förutsätter att utförare ansluter sig och rapporterar in sina uppgifter i den nationella webbplats välfärdsinsyn som kommer att lanseras under Bör det inte stå ska? Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Sedan förslag till förfrågningslag togs fram har arbetet med välfärdsinsyn stannat av och det är oklart när den lanseras. Stadsledningskontorets bedömning är att texten kring välfärdsinsyn ska strykas. I samband med revidering av förfrågningsunderlaget kan det komma bli aktuellt att tillföra krav kring anslutning om tjänsten är igång. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Följande text stryks från förfrågningsunderlaget: Göteborgs Stad förutsätter att utförare ansluter sig och rapporterar in sina uppgifter i den nationella webbplatsen Välfärdsinsyn som kommer att lanseras under Lagar, förordning och föreskrifter Utföraren ska vara väl förtrogen med och följa alla inom området gällande lagar, förordningar, föreskrifter, direktiv och bestämmelser. Utföraren ska arbeta enligt vetenskap och beprövade erfarenheter. Den enskildes erfarenheter ska tas till vara. Det är utförarens ansvar att självständigt bevaka och hålla sig uppdaterad, följa utvecklingen och implementera gällande lagstiftning, föreskrifter samt förordningar samt anpassa verksamheten efter dessa. Utföraren ska kontinuerligt säkerställa att medarbetarna är uppdaterade och utbildade kring nya lagar, föreskrifter och förordningar. Utföraren ska arbeta enligt de mål och riktlinjer som Göteborgs Stad fastställer och ansvarar för att medarbetarna har kunskap och är uppdaterade på aktuella mål och riktlinjer rörande hemtjänst. Utföraren ska tillse att samtliga medarbetare har kunskap om de rutiner som Göteborgs Stad ställer krav på att utföraren ska ha. Utföraren är ansvarig för att rutinerna följs. Kapitel 3 - KRAV PÅ UTFÖRARE 3.1 Uteslutning av utförare enligt 7 kap. LOV Kvalificeringskrav Enligt LOV 7 kap 1 kan en utförare uteslutas om utföraren: 1. är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud, 23

125 2. är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, ackord eller annat liknande förfarande, 3. genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott som avser yrkesutövningen, 4. har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande myndigheten kan visa detta, 5. inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom EES-området, eller 6. i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av denna paragraf. Om utföraren är en juridisk person, får utföraren uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för sådant brott som avses i första stycket 3 eller gjort sig skyldig till sådant fel som avses i första stycket 4 ovan. Som allvarligt fel i yrkesutövningen enligt punkt 4 betraktas bl. a hävning av avtal eller kontrakt som Göteborgs Stad eller annan kommun tecknat, inom verksamhetsområdet eller motsvarande verksamhetsområde, med utföraren under de senaste fem åren. Har utföraren genom lagakraftvunnen dom dömts för grovt brott som påverkar förtroendet för utförande av hemtjänst, medför detta att utföraren inte godkänns, även om den grova brottsligheten inte skett i yrkesutövningen. Göteborgs Stad kan komma att begära in bevis för att det inte finns grund för uteslutning av utförare genom utdrag ur officiella register eller annan likvärdig handling. Utförare ska bekräfta att det inte finns grund för uteslutning enligt LOV 7 kap. 1. Göteborgs Stad kan begära in ytterligare upplysningar angående punkt 1-6. Utföraren försäkrar att denne inte är föremål för något av ovanstående: Ja/Nej. 3.2 Skatter, socialförsäkringsavgifter samt registrering Kvalificeringskrav Utföraren ska ha fullgjort sina skyldigheter avseende inbetalning av skatter och socialförsäkringsavgifter samt vara registrerad i aktiebolags- eller handelsregister eller motsvarande register, som förs i det land där utförarens verksamhet är etablerad. Utföraren ska inneha F-skattebevis samt vara registrerad för mervärdesskatt, undantaget skattefria verksamheter. Göteborgs Stad kontrollerar genom inhämtande av uppgifter från aktuella myndigheter, att utföraren uppfyller lagenligt ställda krav avseende sina inbetalningar av skatter och socialförsäkringsavgifter samt registrering. Kravet ska vara uppfyllt per den dag inhämtandet sker. I det fall det inte är möjligt för Göteborgs Stad att få tillgång till de aktuella uppgifterna ska utföraren när Göteborgs Stad så begär vara beredd att tillhandahålla dessa uppgifter. Kravet Skatter och socialförsäkringsavgifter samt registrering uppfylls: Ja/Nej. 3.3 Ekonomisk ställning och finansiell ställning Kvalificeringskrav Utföraren ska ha sådan ekonomisk stabilitet och finansiell ställning att uppdraget kan genomföras utan risk för störningar p.g.a. ekonomiska problem. Göteborgs Stad inhämtar och bedömer utförarens kreditvärdighet med hjälp av affärs- och kreditupplysningsföretag. Utföraren ska för att kravet ska anses vara uppfyllt inneha en riskklass/rating motsvarande minst 24

126 "Kreditvärdig". I de fall utföraren har lägre riskklass/rating kan utföraren ändå anses uppfylla detta krav under förutsättning att: a) utförarens moderbolag eller annan garant som uppfyller kravet i första stycket detta avsnitt, lämnar moderbolagsgaranti, i vilken utförarens fullgörande av sina åtaganden enligt eventuell kontrakt garanteras, eller; b) utförarens revisor lämnar en sådan förklaring att Göteborgs Stad kan anse att det är klarlagt att utföraren innehar motsvarande ekonomisk stabilitet. En utförare som är medveten om eller misstänker att kravet på ovan angiven riskklass/rating inte är uppfyllt men vill påvisa en ekonomisk stabilitet ska bifoga bevis enligt a) eller b) ovan i sin ansökan. Intyget får inte vara äldre än tre månader räknat från dag då ansökan lämnas in. a. Kravet Ekonomisk och finansiell ställning uppfylls: Ja/Nej. b. Ange om kravet uppfylls enligt a) eller b). Bifoga i sådant fall efterfrågad handling. Fritext 3.4 Referenser Kvalificeringskrav Under handläggning av ansökan genomför Göteborgs Stad referenstagning med syfte att fastställa att en utförare har tillräcklig förmåga och kapacitet att genomföra uppdraget. Till ansökan ska bifogas tre referenser. Se bilaga 3 och 4. Bilaga 3 lämnas av samtliga utförare och bilaga 4 lämnas av utförare som redan är etablerade inom vård och omsorg. a. Bifoga referens 1: Bifogad fil b. Bifoga referens 2: Bifogad fil c. Bifoga referens 3: Bifogad fil Vårdföretagarna Avsnittet om referenstagning bör utvecklas. På bilaga 3 står det att den avser ett nybildat företag, men i står det att samtliga utförare ska lämna in den. Det finns behov av förtydligande. På bilaga 4 står det att den gäller ett etablerat företag. Innebär detta att bilaga 4 inte är aktuell för ett nystartat företag? Att begära in referenser är bra men tre kan anses vara mycket. Det kan tolkas som att det finns ett misstroende mot utföraren och dennes intentioner redan på förhand. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Stadsledningskontoret instämmer i Vårdföretagarnas skrivning om att blanketterna är otydligt och behöver göras om. Stadsledningskontoret föreslår en förändring där samma bilaga används för samtliga. Stadsledningskontoret bedömer att två referenser är tillräckligt. Sammanslagning av bilaga 3 och 4 får konsekvenser på numreringen av återstående bilagor vilket inte ändras i denna sammanställning utan enbart i nytt förslag till förfrågningsunderlag. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Under handläggning av ansökan genomför Göteborgs Stad referenstagning med syfte att fastställa att en utförare har tillräcklig förmåga och kapacitet att genomföra uppdraget. Till ansökan ska bifogas tre referenser. Se bilaga 3 och 4. Bilaga 3 lämnas av samtliga utförare och bilaga 4 lämnas av utförare som redan är etablerade inom vård och omsorg. a. Bifoga referens 1: Bifogad fil b. Bifoga referens 2: Bifogad fil 25

127 c. Bifoga referens 3: Bifogad fil ersätts med Under handläggning av ansökan genomför Göteborgs Stad referenstagning med syfte att fastställa att en utförare har tillräcklig förmåga och kapacitet att genomföra uppdraget. Till ansökan ska bifogas två referenser enligt mall i bilaga 3. a. Bifoga referens 1: Bifogad fil b. Bifoga referens 2: Bifogad fil 3.5 Verksamhetsansvarig och ledning m.m. Den som ansvarar för den dagliga driften ska ha god kunskap och kunna tillämpa lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen inom verksamhetsområdet, samt ha kunskap om vad som gäller personalens villkor och arbetsmiljö. Den som är ansvarig för den dagliga driften måste kunna hantera uppdrag utifrån Göteborgs Stads rambeslut och IBIC (individens behov i centrum) och, om det inte finns handledare i verksamheten, även vara handledare för medarbetare i att upprätta och följa genomförandeplaner utifrån uppdrag/rambeslut. Den som är ansvarig för den dagliga driften ska finnas i verksamheten och var tillgänglig i sådan omfattning som krävs för uppdraget. Den som är ansvarig för den dagliga driften ska ha direktkontakt med sina medarbetare under en del av sin normalarbetstid. Den som är ansvarig för den dagliga driften ska ha socionomexamen, högskolans sociala omsorgsutbildning eller likvärdig högskoleutbildning samt minst 24 månaders chefserfarenhet inom äldreomsorg och/eller funktionshinderverksamhet. Erfarenheten ska omfattat minst 75 procent av en heltid och ska inte ligga längre tillbaka i tid än sju år. För att utbildning ska betraktas som likvärdig ska den, utöver högskoleutbildning med vårdomsorg eller beteendevetenskaplig inriktning, innehålla minst 15 högskolepoäng inom social juridik eller social omsorg. Kraven på formell kompetens och erfarenhet kan vara lägre än vad som skrivs ovan om utföraren kan påvisa att den har en ändamålsenlig organisation för att säkerställa kraven enligt ovan. Det är Göteborgs Stad som gör bedömningen om kompetens och erfarenhet inom organisationen är tillräcklig för att ansökan ska godkännas. Den som är ansvarig för den dagliga driften ska behärska det svenska språket i tal och skrift. Det innebär kunskaper i svenska motsvarande lägst gymnasiet eller svenska som andraspråk 3. Det ska finnas en utsedd ställföreträdare då den som är ansvarig för den dagliga driften är frånvarande samt så länge medarbetare har arbetspass. Utföraren ska meddela Göteborgs Stad när ersättare rekryteras för den som är ansvarig för den dagliga driften. CV för den som är ansvarig för den dagliga driften ska inlämnas till Göteborgs Stad tillsammans med ansökan. Av CV ska framgå relevant utbildning och yrkeserfarenhet i form av arbetsgivare, anställningstid (fr.o.m. och t.o.m. med år och månad), tjänstgöringsgrad, benämning på tjänsten och arbetsuppgifter. Med CV lämnas examensbevis etc. som styrker utbildning samt anställningsbevis och referenser från nuvarande alternativt tidigare arbetsgivare. a. Bifoga CV/meritförteckning för ansvarig för den dagliga driften som visar att kraven ovan är uppfyllda: Bifogad fil b. Bifoga skriftliga referenser enligt ovan krav: Bifogad fil 26

128 SDN Angered SDN Norra Hisingen GPR Förtydligande behövs ang. kravet på utsedd ställföreträdare då ansvarig för dagliga driften är frånvarande. Hur korta frånvaroperioder avses? Exempel på krav för utförare som försvårar etablering av småföretagare är åliggande att kunna utföra avlösning och vak även nattetid samt att det då också ska finnas en tillgänglig chef. GPR vill lyfta följande del i kravet: Den som är ansvarig för driften ska ha socionomexamen, högskolans sociala omsorgsprogram eller likvärdig högskoleutbildning samt minst 24 månaders cheferfarenhet inom äldreomsorg och/eller funktionshinderområdet. Ovanstående formulering utesluter många som är karriären och försvårar för potentiella chefer att ta sig in i arbetslivet. Det är viktigt att få vara ny. I synnerhet när det generellt är svårt att rekrytera, attrahera och bibehålla första linjens chefer. Vidare anser GPR att följande behöver förtydligas i förfrågningsunderlaget: Göteborg Stad gör en bedömning om kompetens och erfarenhet inom organisationen är tillräcklig för att ansökan ska godkännas. Det är viktigt att det företag som ansöker känner till kriterierna och hur bedömningen görs samt att detta framgår tydligt redan innan utförarna ansöker. Hur gör man t.ex. om det finns en person som har månaders erfarenhet av att vara chef och/eller ledare? GPR vill också framföra att det kanske kan vara bättre att tala om ledare och ledaregenskaper än begreppet chef. Famna Famna anser att de krav som ställs på den som är ansvarig för den dagliga driften är för höga Famna anser det rimligt att den kompetensen finns inom organisationen. Vårdföretagarna En ansvarig för den dagliga driften av verksamheten som uppfyller kraven i måste i praktiken vara anställd hos utföraren när ansökan lämnas in. Vårdföretagarna vill påpeka att utföraren i det läget, för det första inte vet om den blir godkänd utförare, och för det andra, om den blir godkänd, inte vet om den blir vald av brukarna. Det innebär en ekonomisk risk att i det läget anställa en person, i synnerhet för ett litet företag eller för ett nystartat företag. Det kan dessutom vara svårt att attrahera och rekrytera en högskoleutbildad person med erfarenhet i ett läge där man faktiskt inte vet om verksamheten alls kommer igång. Det är inte ovanligt att medarbetare inom den kommunala hemtjänsten startar ett företag utifrån en idé om hur de vill förbättra hemtjänsten när LOV införs i en kommun. Då finns ofta god vårderfarenhet men inte alltid dokumenterad ledarerfarenhet. Kravet försvårar eller förhindrar rent av denna typ av företag från att starta och kan leda till att det endast är stora aktörer som har förutsättningar att starta en verksamhet. Vårdföretagarna vill återigen understryka att staden måste säkerställa att de ansvariga för den dagliga driften av stadsdelarnas egen hemtjänst uppfyller samma krav på kunskap, utbildning och erfarenhet för att säkerställa konkurrensneutraliteten. I utredningen framkommer att stadens chefer idag i huvudsak uppfyller kompetenskraven. Det anser Vårdföretagarna inte är tillräckligt för att uppfylla LOV:ens intentioner om lika villkor. Vision, Saco, Vårdförbundet Vad gäller vid jour och beredskap? Ni hänvisar till att de externa aktörerna skall ha arbetsledning i beredskap. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Vårdföretagarna påtalar att skrivningarna ställer krav på att den som är ansvarig för den dagliga driften redan är anställt vid ansökan om deltagande i valfrihetssystemet. Stadsledningskontoret bedömer att samtliga skrivningar den som ansvarar för den dagliga driften ändras till den som ska ansvara för den dagliga driften. CV för den som ansvarar för den dagliga driften ändras till att CV ska inkomma senast en månad före verksamhetens uppstart. 27

129 En av stadsdelsnämnderna påtalar att förtydligande behövs angående kravet på utsedd ställföreträdare då ansvarig för dagliga driften är frånvarande. Stadsledningskontorets bedömning är att omsorgspersonalen dagligen ska kunna nå en ansvarig. Det innebär att om den som är ansvarig för den dagliga verksamheten inte är nåbar någon gång under arbetsdagen ska en ställföreträdare utses. Göteborgs Stads pensionärsråd lyfter fram att kraven på erfarenhet utesluter många som är i karriären och försvårar för potentiella chefer att ta sig in i arbetslivet. Det är viktigt att få vara ny. I synnerhet när det generellt är svårt att rekrytera, attrahera och bibehålla första linjens chefer. Famna anser att de krav som ställs på den som är ansvarig för den dagliga driften är för höga och de anser att det är rimligt att den kompetensen finns inom organisationen. Att driva hemtjänst är komplicerat. Stadsledningskontorets bedömning är att det inte är lämpligt att ha ansvar för den dagliga driften då erfarenheten som chef är mindre än 24 månader och stöd från erfaren chef eller kollega inte är möjlig. Det kommer vara möjligt att vara ny som chef om man arbetar hos en större utförare som har en ändamålsenlig organisation och där den nya chefen kan få erforderligt stöd. Saco, Vision och Vårdförbundet har en fråga gällande beredskap. I förfrågningsunderlaget ställs krav på en utsedd ställföreträdare då den som är ansvarig för den dagliga driften är frånvarande (se kommentar ovan). Förfrågningsunderlaget ställer inga krav på vilken ersättning eller likande som ska utgå för beredskap. Flera av remissinstanserna har under olika punkter påpekat att ansvaret för hälso- och sjukvård behöver tydliggöras. Stadsledningskontoret bedömer att utförarens roll för att det finns en verksamhetschef enligt hälso- och sjukvårdslagen samt att Göteborgs Stad fullgör kravet på medicinskt ansvarig MAS och MAR ska tydliggöras. Utöver synpunkter från remissinstanserna är stadsdelskontorets bedömning att avsnittet behöver utökas med text kring utländska medborgare. För att få tillgång till ett stadenkonto och stadens ITstöd, måste utländska medborgare ha ett svensk samordningsnummer. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget Samtliga skrivningar den som ansvarar för den dagliga driften ändras till den som ska ansvara för den dagliga driften. CV för den som är ansvarig för den dagliga driften ska inlämnas till Göteborgs Stad tillsammans med ansökan ersätts med CV för den som ska ansvara för den dagliga driften ska inkomma senast en månad före verksamhetens uppstart. Det ska finnas en utsedd ställföreträdare då den som är ansvarig för den dagliga driften är frånvarande samt så länge medarbetare har arbetspass. Utföraren ska meddela Göteborgs Stad när ersättare rekryteras för den som är ansvarig för den dagliga driften. ersätts med Utförarens medarbetare ska dagligen kunna nå ansvarig för den dagliga driften. Om den som är ansvarig för den dagliga driften inte kommer att vara nåbar på en hel arbetsdag ska en ställföreträdare utses. Ställföreträdaren ska vara nåbar under den arbetstid utföraren har medarbetare i tjänst. När den som är ansvarig för den dagliga driften ersätts med annan person i mer än 30 arbetsdagar i följd ska uppgifter om ersättaren meddelas till stadsledningskontorets enhet för kontrakt och uppföljning. Tillägg: Utförare ska på uppdrag av legitimerad personal utföra delegerade och ordinerade hälsooch sjukvårdsåtgärder och har ansvar för att det finns en verksamhetschef i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen med ansvar upp till undersköterskenivå. 28

130 Verksamhetschefen ansvarar för att personalen har den kompetens som behövs för att utföra delegerade hälso- och sjukvårdsåtgärder. Hälso- och sjukvårdslagens krav på att det ska finnas en MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) fullgörs av Göteborgs Stads medicinskt ansvariga (MAS och MAR) Tillägg: Om den som är ansvarig för den dagliga driften är utländska medborgare måste hen ha svenskt samordningsnummer, vilket krävs för att få konto och tillgång till stadens IT-stöd. 3.6 Medarbetare Omsorgspersonalen kompetens Minst 60 procent av den arbetade tiden ska utföras av omsorgspersonal med godkänd omvårdnadsutbildning enligt bifogad förteckning (bilaga 5). Undantag kan medges för semestervikarier under sommarmånaderna. Samtliga medarbetare ska behärska svenska språket i tal och skrift. Det innebär kunskaper i svenska motsvarande lägst årskurs nio eller svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Utföraren ska tillse att nyanställda medarbetare får introduktion och ska ha skriftlig rutin för introduktion av nyanställda. Utföraren ska ansvara för att medarbetarna kontinuerligt får utbildning, fortbildning och handledning. Utföraren ska ha skriftliga generella och individuella kompetensutvecklingsplaner för medarbetarna. SDN Angered SDN Centrum SDN Majorna-Linné Stadsdelen har i dagsläget svårt att säkra att medarbetarna har krävd kunskap och speciellt i svenska språket (tal och skrift). Stadsdelen har svårt att uppnå kravet på skriftliga generella och individuella kompetensutvecklingsplaner för medarbetarna. minst 60 procent av den arbetade tiden ska utföras av omsorgspersonal med godkänd omvårdnadsutbildning Samtliga medarbetare ska behärska svenska språket i tal och skrift Kravet på 60 % utbildad personal bör omformuleras och istället ställas mot typen av arbetsuppgift som personalen utför för att öppna upp för differentiering av arbetsuppgifter och för att kunna ta in fler kompetenser. Det betyder att kraven om utbildning ska följas vid utförande av omsorgsinsats, men vid serviceinsats kan annan kompetens vara tillräcklig. Samtliga medarbetare ska behärska svenska språket i tal och skrift. SDN Askim-Frölunda-Högsbo Minst 60 procent av den arbetade tiden ska utföras av omsorgspersonal med godkänd omvårdnadsutbildning. Samtliga medarbetare ska behärska svenska språket. SDN Lundby Minst 60 procent av den arbetade tiden ska utföras av omsorgspersonal med godkänd omvårdnadsutbildning. Samtliga medarbetare ska behärska svenska språket i tal och skrift. SDN Norra Hisingen Minst 60 procent av den arbetade tiden ska utföras av omsorgspersonal med godkänd omvårdnadsutbildning. Samtliga medarbetare ska behärska svenska språket i tal och skrift. GRF Rådet saknar analyser och krav kring kön, identitet normbrytande funktionalitet, - funktionshinder. Som ex kan nämnas att varken behovet av kompetens kring hemtjänstinsatser för personer med normbrytande intellektuell funktionalitet eller teckenspråkighet belyses trots att staden i dag bedriver hemtjänstverksamhet riktat till dessa målgrupper. Det stora flertalet som har hemtjänst är äldre personer men kollektivet äldre är en lika heterogen grupp som göteborgare generellt i fråga om funktionalitet, identitet etnicitet, religion osv. Insatsen hemtjänst är inte åldersbestämd vilket innebär att också yngre personer med normbrytande funktionalitet är en målgrupp. För att visa på det breda spektra av behov man måste ta hänsyn till följer här några exempel: Intellektuella funktionsnedsättningar 29

131 Vikt av kontinuitet vad gäller personal Goda kunskaper i att uttrycka sig och förmedla och anpassa information i vissa fall kunna använda alternativ kommunikation. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Förståelse för vikten av förutsägbarhet av insatser och tid. Förmåga att tolka och förmedla skeenden Syn God läsförståelse på både svenska och ev. andra språk. Hög förståelse när det gäller att inte ändra en synskadads persons ordning i hemmet. Hörsel Att personal skall ha synlig mun Teckenspråkskunnig kunnig personal Tid och kunskap att fixa med ev. hörselhjälpmedel Psykiska funktionshinder Personal med kunskap om lågaffektivt förhållningssätt Personal med kunskap om initiativstödjande arbetssätt Medicinska funktionsnedsättningar Kunskap kring kost och diabetes Inte dofta djur parfym eller rengöringsmedel Vårdföretagarna Kommunal Nedsatt rörelseförmåga Kunskap om att stödja personer i ADL Kompetens att hantera tekniska hjälpmedel Det är självfallet så att hemtjänsten ska utföras av kompetent och välutbildad personal. Dock har äldreomsorgen idag stora rekryteringsutmaningar, för få väljer att utbilda sig inom vård- och omsorgsyrkena. Det innebär att det kan bli svårt att uppfylla kravet på att 60 procent av den arbetade tiden ska utföras av personal med godkänd utbildning. Rekryteringsutmaningen är densamma oavsett regi. Ett sätt att möta den är att verka för ökade möjligheter till utbildningsplatser för medarbetare som saknar utbildning. Det saknas uppgifter om hur uppföljningen av medarbetarnas utbildningsnivå ska ske. Vårdföretagarna förmodar att det preciseras närmare i det arbete som kommer att pågå under våren? Det är bra att det föreslagna förfrågningsunderlaget är tydligt i att omvårdnadsutbildning krävs för minst 60 % av personalen samt vilka utbildningar som är godkända. Det är här viktigt att inte dela upp medarbetarna inom hemtjänsten i olika grupper med olika utbildningsnivå, där vissa ska utföra omvårdnad och andra utföra andra serviceuppgifter. Kommunal ser en tydlig risk för att det i så fall uppstår ett A- och ett B-lag inom hemtjänsten. Anställs personer utan utbildning för att utföra mindre kvalificerat arbete finns en uppenbar risk för att undersköterskorna blir färre till antal, men med samma ansvar för de mer kvalificerade uppgifterna. Arbetsbördan lättar inte och ansvaret blir större vilket medför en ökad stress i ett redan pressat yrke. Vi ser också risken för att ett nytt låglöneyrke uppstår inom hemtjänsten istället för att graden av professionalism ökar, något som är avgörande för att höja yrkets status och attrahera fler unga och arbetslösa till branschen. En undersökning av Stockholms hemtjänst visar att när kommunen krävt in utbildningsbevis så är det runt hälften av de privatanställda som har omvårdnadsutbildning. Andelen utbildad personal inom kommunens hemtjänst ligger på 80 %. Andelen utbildade inom Stockholms privata hemtjänst blev lägre än tidigare år då utbildningsbevis krävdes in. Det tyder på att Göteborgs stad ska efterfråga bevis på att företagens medarbetar har den utbildningsgrad som uppges. Det salutogena arbetssättet som är väsentligt för att bygga en långsiktigt god hälsa 30

132 hos brukarna kräver en utbildad och kompetent personal. Outbildad personal kan inte ansvara för att se hela bilden av brukaren och hens situation, vilket är grunden i ett framgångsrikt, preventivt hälsoarbete. Vision, Saco, Vårdförbundet Kommunal ställer sig positiv till att utföraren ska ha rutiner för kompetensutveckling av personalen. Medarbetarna skall ha en språkkunskap i svenska motsvarande lägst gymnasiekompetens. Vill se en tydligare skrivning om utbildning inför delegering eller för att utföra ordinerade insatser samt hantering av Medicintekniska produkter. Där utföraren har ansvar för att ställa personal till förfogande för utbildning på plats och tid som legitimerad personal anger samt i den omfattning som den legitimerade personalen anger. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter En av stadsdelsnämnderna framför att kravet på 60 % utbildad personal bör omformuleras och istället ställas mot typen av arbetsuppgift som personalen utför för att öppna upp för differentiering av arbetsuppgifter och för att kunna ta in fler kompetenser. Kommunal ser en risk att detta skulle skapa ett A respektive B lag och att ett nytt låglöneyrke uppstår inom hemtjänsten. Det betyder att kraven om utbildning ska följas vid utförande av omsorgsinsats, men vid serviceinsats kan annan kompetens vara tillräcklig. Stadsledningskontoret gör bedömningen att ett sådant krav inte är lämpligt och inte uppföljningsbart. Rambeslut innebär att den enskilde som har hemtjänst förfogar över sin tid och ska i stora delar ha möjlighet att välja i stunden vad tiden ska användas till. Att mer än 40 % av medarbetarna saknar omsorgsutbildning innebär att möjligheten till val i stunden begränsas till att omfatta serviceinsatser istället för ex en dusch. Avseende kompetens på språk framför Saco, Vision och Vårdförbundet att medarbetarna ska ha språkkunskap i svenska motsvarande lägst gymnasiekompetens och SDN Angered svarar att de i dagsläget har svårt att leva upp till kravet om grundläggande nivå. Stadsledningskontoret bedömer att kravet inte ska ändras eftersom det är det som krävs för att komma in på relevant omsorgsutbildning. Saco, Vision och Vårdförbundet framför vidare att ansvaret för att ställa medarbetare till förfogande för utbildning som legitimerad personal anger behöver förtydligas, vilket stadsledningskontoret instämmer i. Göteborgs Råd för funktionshinderfrågor saknar specifika målgruppskunskaper. Stadsledningskontoret utgår från att viss målgruppskunskap ingår i de utbildningar staden definierar som godkända. Den jämförelsetjänst som tas fram kommer göra det möjligt för utföraren att profilera specifik kompetens och inriktning. Utöver synpunkter från remissinstanserna är stadsdelskontorets bedömning att avsnittet behöver utökas med text kring utländska medborgare. För att få tillgång till ett stadenkonto och stadens ITstöd, måste utländska medborgare ha ett svensk samordningsnummer. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Tillägg: Medarbetare som är utländska medborgare måste ha svenskt samordningsnummer, vilket krävs för att få konto och tillgång till stadens IT-stöd. Tillägg: Göteborgs Stad ansvarar för utbildning av utförarens medarbetare när det gäller ordinerade HSL- insatser (inför delegering) samt hantering av medicintekniska produkter. Utföraren ansvar för att ställa medarbetare till förfogande för utbildning i den omfattning som den legitimerade 31

133 personalen bedömer. Den legitimerade personalen kallar till utbildning och anger plats och tid i inbjudan Arbetstid och anställningsform Utföraren bör undvika att använda delade turer vid schemaläggning. Utföraren bör organisera sin verksamhet på ett sådant sätt att arbetad tid utförd av timavlönade begränsas. SDN Majorna-Linné Kommunal Externa utförare ska ha samma krav på sig som staden att ha låg andel timavlönade och inte tillåtas att ha delade schematurer. Göteborgs stad har kommit längre än många andra kommuner i sitt arbete för en jämställd personalpolitik. Vi har rätt till heltid, inge delade turer och en hög ambition gällande andelen medarbetare med otrygg visstidsanställning. Kraven på privata utförare inom hemtjänsten ska vara lika höga. Kommunal förordar därför att texten formuleras om så att utföraren ska undvika delade turer istället för bör. Som visstidsanställd med timlön är anknytningen till arbetsplatsen ofta är ganska svag, kanske omfattas du inte ens av samma villkor som dina kollegor. Visstidsanställda tjänar betydligt sämre jämfört med tillsvidareanställda och de tvingas ofta ha flera olika arbeten för att kunna försörja sig. Att de vid sjukdom riskerar att stå utan ersättning från försäkringskassan är ytterligare ett exempel på deras ekonomiskt otrygga situation som leder till psykisk stress. Inom privata äldreomsorg är det idag en högre andel både visstids- och deltidsanställda. Att det är svårt att ange en gräns för andelen timanställda på grund av att staden själv har svårt att komma till rätta med siffrorna för detta är ingen godtagbar anledning att släppa kravet. Det bör finnas en övre gräns för hur många timanställda en utförare får ha. Vision, Saco, Vårdförbundet Fenomenet hyvling av arbetstider har den senaste tiden ökat, inte minst då ett företag tar över en befintlig verksamhet. Hyvling innebär att en arbetsgivare minskar anställningsgraden och hyvlar timmar från anställningskontraktet. Här gäller inte längre turordningsregler eller regler om uppsägningstid, utan hela lagen om anställningsskydd (LAS) är satt på undantag. Göteborgs stad bör noga beakta problemet och adressera det i förfrågningsunderlaget. Utförarna skall undvika att använda delade turer vid schemaläggning. Utföraren skall organisera sin verksamhet på ett sådant sätt så att arbetstid utförd av timavlönade begränsas. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Stadsledningskontoret har i utredningen som bifogats tjänstutlåtandet kommit fram till att det inte är möjligt att ställa ett ska krav på att inte använda delade arbetsturer. Stadsledningskontoret har inte funnit skäl till att göra annan bedömning nu. Dock kan skrivningen i förslag till förfrågningsunderlaget tydliggöras med hänvisning till AFS 2015:4 12. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Utföraren bör undvika att använda delade turer vid schemaläggning ersätt med Utföraren bör inte använda delade turer vid schemaläggning. Utföraren ska särskilt beakta arbetsmiljölagen och föreskrift AFS 2015:4 12 angående arbetstidens förläggning Uppdrag som god man eller förvaltare Utförarens medarbetare eller personer i ledande ställning ska inte ha uppdrag som god man eller förvaltare för enskilda de utför hemtjänst åt. Om utföraren uppmärksammar att den enskilde har behov av god man eller förmyndare ska detta anmälas till den enskildes handläggare eller till Göteborgs Stads överförmyndare. 32

134 Vision, Saco, Vårdförbundet Utförarens medarbetare eller personer i ledande ställning skall inte ha uppdrag som godman, förvaltare eller juridiskt ombud. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Stadsledningskontoret bedömer det lämpligt att komplettera skrivningen med juridiskt ombud. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Utförarens medarbetare eller personer i ledande ställning ska inte ha uppdrag som god man eller förvaltare för enskilda de utför hemtjänst åt. ersätts med Utförarens medarbetare eller personer i ledande ställning ska inte ha uppdrag som god man, förvaltare eller juridiskt ombud för enskilda de utför hemtjänst åt Anställning av anhöriga Anställning, då en medarbetare anställs för att enbart arbeta hos en specifik brukare, får inte förekomma. SDN Majorna-Linné SDN Lundby Enligt förfrågningsunderlaget får anhöriganställningar inte beviljas vilket bör ändras till att de ska kunna beviljas i särskilda undantagsfall då hemtjänsten inte kan tillgodose brukarens behov på något annat sätt. Enheten för myndighetsutövning ska avgöra om behovet finns av anhöriganställning och uppföljningsenheten följer upp insatserna. Förfrågningsunderlaget ställer krav på att inga anställningar där medarbetare endast arbetar hos en specifik brukare får förekomma. I dagsläget en inom sektor äldreomsorg samt hälso- och sjukvård. Förvaltningen föreslår att det upprättas övergångsbestämmelser för dessa anställningar i syfte att på sikt avslutas. Detta för att värna om brukarnas och deras anhörigas möjlighet att anpassa sig till det nya regelverket. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter En av stadsdelsnämnderna framför att enheten för myndighetsutövning ska avgöra om behovet finns av anhöriganställning och uppföljningsenheten följer upp insatserna. En stadsdelsnämnd föreslår att det upprättas övergångsbestämmelser. Stadsledningskontorets enhet för kontrakt och uppföljning kommer endast att följa upp utförare på organisationsnivå inte individnivå. Det bedöms därför inte lämpligt att enheten för kontrakt och uppföljning skulle ha ett uppföljningsansvar över specifika anställningar hos utföraren. Stadsledningskontoret kommer under våren 2017 utreda behovet av övergångsbestämmelser. Stadsledningskontoret föreslår att rubriken ändras till anställning för specifik brukare. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Anställning av anhöriga ersätts med Anställning för specifik brukare 3.7 Kontor, arbetskläder och IT Arbetskläder och skyddsutrustning Utföraren ska tillhandahålla arbetskläder för sina medarbetare. Med arbetskläder menas ytterplagg ex. jacka samt överdelar ex t-shirt eller tunika. Utföraren ska tillhandahålla skyddsutrustning bestående av engångshandskar, plastförkläde, munskydd, handsprit eller liknande för sina medarbetare. Vårdföretagarna Vårdföretagarna ser positivt på att staden valt att följa Socialstyrelsens riktlinjer i föreskriften om Basal hygien i vård och omsorg. Krav till exempel på tvätt av arbetskläder eller omklädningsrum, vilket går utöver det som föreskriften reglerar, hade höjt trösklarna och omöjliggjort mindre företags möjligheter att bedriva 33

135 hemtjänst avsevärt. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter - Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Kontor och arbetsplatser Utföraren ska ha kontor/lokaler och utrustning som är tillgängligt och anpassat till verksamhet och medarbetare. Kontoret/arbetsplatsen ska vara utrustat så att det motsvarar aktuella arbetsmiljökrav. Det ska ge förutsättningar för att utföra administrativt arbete kopplat till uppdraget, genomföra möten, pauser och luncher. På kontoren ska det finnas dokumentskåp och nyckelskåp för brukares nycklar. SDN Örgryte Härlanda Kommunal Krav på låsbart skåp för förvaring av brukarnas läkemedel när de leveras till lokalen innan de lämnas till patient. Används dels för de som får sina dosrullar utan läkemedelsövertag samt för dosrullar som delas ut till patienter på delegering. Utöver låsbara skåp för dokument och brukares nycklar, bör det även finnas låsbara skåp för brukarnas mediciner, i de fall de ska förvaras på expeditionen/personalrummet. Det behövs för att säkerställa rutiner kring hantering av läkemedel utifrån lagar och stöldrisker. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Stadsledningskontoret bedömer att texten sak kompletteras med text kring låsbara skåp för brukarnas läkemedel. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: På kontoren ska det finnas dokumentskåp och nyckelskåp för brukares nycklar ersätts med På kontoren ska det finnas dokumentskåp, nyckelskåp för brukares nycklar samt låsbart skåp för eventuell förvaring av brukarnas läkemedel. 3.8 IT-system Externa utföraren ska använda Göteborgs Stads IT-system, Treserva och app för uppföljning av utförd tid för att dokumentera, rapportera och kommunicera enligt de rutiner som återfinns i socialtjänstprocessen. Utföraren ska använda Treserva för hantering av uppdrag, upprättande och uppföljning av genomförandeplaner och genomförandejournaler. Utförare ska anskaffa, bekosta och förse sin verksamhet med nödvändig hårdvara, programvara, anslutning och de tillbehör som krävs för åtkomst till Göteborgs Stads IT-stöd enligt bilaga 6. I bilagan beskrivs de IT-system som tillhandahålls av Göteborgs Stad och som ska användas av utförare samt de IT-system och appar som Göteborgs Stad erbjuder utförare att använda. Utföraren ska utse en IT-kontaktperson med ansvar att: - utbilda, tilldela och avsluta behörigheter i IT-systemen till användarna i sin organisation - fungera som första linjens support i den egna verksamheten - utbilda användare i sin organisation - delta i informationsmöten som anordnas av Göteborgs Stad och sprida informationen/kunskapen vidare i sin organisation. SDN Östra Göteborg Förvaltningen bedömer att det vore fördelaktigt om utförare använder det digitala 34

136 SDN Centrum SDN Örgryte Härlanda SDN Majorna-Linné SDN Askim-Frölunda-Högsbo SDN Västra Göteborg SDN Västra Hisingen SDN Norra Hisingen Famna avvikelsesystem som staden använder i Treserva och arbetar efter samma rutiner vid avvikelsehantering som staden. Förvaltningen bedömer att det vore fördelaktigt om utförare använder det digitala avvikelsesystem som staden använder i Treserva och arbetar efter samma rutiner vid avvikelsehantering som staden. Förvaltningen bedömer att det vore fördelaktigt om utförare använder det digitala avvikelsesystem som staden använder i Treserva och arbetar efter samma rutiner vid avvikelsehantering som staden. Det skulle säkerställa att en samlad bild av stadens avvikelser oavsett utförare. Alla privata verksamheter ska använda sig av kommunens nuvarande verksamhetssystem. Förvaltningen anser att det är av stor vikt att detta är ett krav som behålls i förfrågningsunderlaget. Det kommer underlätta och effektivisera hantering av ärenden och kontroll av kvalité både för beställare och för utförare. Det kommer också underlätta avsevärt vid överrapportering och informationsöverföring mellan de olika verksamheterna. Samtliga utförare ska använda sig av stadens gemensamma verksamhetssystem, inklusive Treserva för genomförandeplaner och daganteckningar. Stadsdelarna har kompletterat Treserva med ett digitalt system för avvikelsehantering. Förvaltningen bedömer att krav bör ställas på privata utförare om att använda samma avvikelsesystem och att alla utförare ska arbeta efter samma rutiner. Förvaltningen bedömer att det vore fördelaktigt om utförare använder det digitala avvikelsesystem som staden använder i Treserva och arbetar efter samma rutiner vid avvikelsehantering som staden. Förvaltningen bedömer att det vore fördelaktigt om utförare använder det digitala avvikelsesystem som staden använder i Treserva och arbetar efter samma rutiner vid avvikelsehantering som staden. Kommunen har infört ett avvikelsesystem i verksamhetssystemet Treserva. De externa utförarna ges möjlighet att använda vissa moduler i systemet, men avvikelsemodulen nämns inte. Går det att möjliggöra en användning av avvikelsemodulen om så skulle önskas av de externa utförarna? Samma fråga gäller delegeringsmodulen om och när den är tänkt att användas. Verksamhetssystemet bör ej namnges, då det kan ske förändringar över tid. Exempel på krav för utförare som försvårar etablering av småföretagare är åläggande om stadens verksamhetssystem, tidsredovisningssystem. Famna anser att kostnaderna som de IT-krav som ställs medför är orimligt höga. Dessutom har produkterna ofta långa leveranstider, vilket skapar svårigheter för en flexibilitet i verksamheten. Kravet på IT-kontaktperson hos varje utförare blir orimligt kostsamt. Famna anser att systemförvaltningen och kostnader för utbildningsinsatser bör ligga hos beställaren. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Avseende stadsdelsnämndernas synpunkter på att externa utförare ska använda avvikelsesystemet i Treserva gör stadsledningskontoret bedömning att Treservas avvikelsemodul inte ska användas av externa utförare i dagsläget eftersom det finns behov av att göra förbättringar i systemet. Eventuellt kan frågan aktualiseras senare. Sedan förfrågningsunderlaget och IT-bilagan skrevs har det framkommit säkerhetsproblem som medför att privata utförare inte kan använda verksamhetssystemet Treservas app under 2018, vilket behöver ändras i texten. App för dokumentation samt app för uppföljning av utförd tid kommer båda kunna användas från 2019, bilaga 6 har därför uppdaterats. Stadsledningskontoret instämmer vidare med synpunkten att IT-stöden inte bör namnges i förfrågningsunderlaget. Famna framför att kostnaderna som de IT-krav som ställs medför är orimligt höga. Dessutom har produkterna ofta långa leveranstider, vilket skapar svårigheter för en flexibilitet i verksamheten samt 35

137 att kravet på IT-kontaktperson hos varje utförare blir orimligt kostsamt. Famna anser att systemförvaltningen och kostnader för utbildningsinsatser bör ligga hos beställaren. Kraven rörande IT och de kostnaderna det medför är lika för samtliga utförare, privata som för Göteborgs Stads hemtjänst. Stadsledningskontorets bedömning är att kraven ligger i linje med Göteborgs Stad målsättning att det ska vara attraktivt att arbeta i hemtjänsten vilket bl.a. innebär möjlighet till modern teknik och mobil dokumentation. IT-kontaktperson är ett uppdrag som en medarbetare har. IT-kontaktpersonen får utbildning av Göteborgs stad och utbildar i sin tur sina kollegor. Göteborgs Stad har motsvarande funktion men kallas lokalt verksamhetsstöd. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Externa utföraren ska använda Göteborgs Stads IT-system, Treserva och app för uppföljning av utförd tid för att dokumentera, rapportera och kommunicera enligt de rutiner som återfinns i socialtjänstprocessen ersätts med Utföraren ska använda Göteborgs Stads verksamhetssystem för att dokumentera, rapportera och kommunicera. Från 2019 kommer utföraren kunna använda verksamhetssystemets app för mobil dokumentation. Utföraren ska från 2019 använda app för uppföljning av utförd tid. Implementering kommer ske under Kvalitetsledningssystem Utföraren ska ha ett ledningssystem för kvalitet som motsvarar kraven i Socialstyrelsens föreskrift, SOSFS 2011:9. Den som bedriver verksamhet enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera samt förbättra verksamheten. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. I samband med handläggningen av ansökan kommer Göteborgs Stad att kalla utföraren till möte då utföraren ska redovisa ett fullständigt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 och beskriva dess tillhörande processer och rutiner Särskilda kontraktsvillkor Antidiskrimineringsklausul Utföraren förbinder sig att följa vid varje tillfälle gällande antidiskrimineringslagstiftning. Utföraren ska senast 14 dagar efter att Göteborgs Stad begär det, normalt i samband med uppföljningsmöte, redovisa följande uppgifter och handlingar: a) Jämställdhetsplan enligt 3 kap. 13 diskrimineringslagen, alternativt en uppgift om antalet sysselsatta vid senaste årsskiftet till styrkande av att planen inte behöver upprättas. b) Redovisning av aktiva åtgärder enligt 3 kap. 3-9 diskrimineringslagen. c) Sanningsförsäkran som anger om utföraren eller anställd som utföraren ansvarar för, vid utförandet av detta kontrakt, enligt lagakraftvunnen dom brutit mot en straffbestämmelse eller ett förbud enligt vid varje tillfälle gällande antidiskrimineringslagstiftning. Stadsledningskontorets bedömning Från 1 januari 2017 är lagstiftningen kring diskriminering förändrad vilket medför att texten kring antidiskriminering behöver ändras. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Texten ändras till Utföraren förbinder sig att följa diskrimineringslagstiftning. Utföraren ska senast 14 dagar efter att Göteborgs Stad begär det, normalt i samband med uppföljning, redovisa dokumentation som innehåller: 1. En redogörelse för alla delar av arbetet; undersökning, analys, åtgärder och uppföljning. 2. En redogörelse för de åtgärder som vidtas och planeras i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. 36

138 3. En redogörelse för hur samverkansskyldigheten fullgörs. 4. Sanningsförsäkran som anger om utföraren eller anställd som utföraren ansvarar för, vid utförandet av detta kontrakt, enligt lagakraftvunnen dom brutit mot en straffbestämmelse eller ett förbud enligt vid varje tillfälle gällande antidiskrimineringslagstiftning Miljöledningssystem Utföraren ska bedriva ett systematiskt miljöarbete inom ramen av ett miljöledningssystem. Utföraren ska senast ett år efter driftstart ha ett system för att arbeta systematiskt med miljöfrågor så att miljöpåverkan från uppdraget kan minskas. Miljöledningssystemet ska omfatta minst följande punkter: - en införd miljöpolicy med långsiktiga visioner - rutiner som säkerställer att lagar och föreskrifter som berör verksamheten efterlevs - rutiner och metoder som säkerställer att miljökrav följs i enlighet med kontraktet, inklusive rutiner för o o att hantera avvikelser rutiner för kontinuerlig utbildning av medarbetare i miljöfrågor kopplade till uppdraget - årlig uppföljning av det egna miljöarbetet Utföraren ska vid start av verksamhet ha rutiner införda för kontroll av vilka förutsättningar till källsortering av avfall som finns hos varje brukare. Om den enskilde har behov av hjälp med källsortering och det hos den enskilde finns förutsättningar för källsortering, ska utföraren källsortera. Utföraren ska ha rutiner för hur farligt avfall, såsom exempelvis smittförande och stickande skärande avfall samt läkemedelsrester hos den enskilde ska hanteras. Utförare ska följa Göteborgs Stads resepolicy som anger att transport i första hand ska ske gåendes, med cykel eller kollektivt (spårvagn, buss, tåg, båt) därefter bil. Utförare som kör mer än 500 mil om året, ska utbilda medarbetare som kör i tjänsten i sparsam körning (enligt Trafikverkets kriterier) senast 6 månader efter start av verksamhet. Utföraren ska kunna uppvisa ett system för uppföljning av bränsleförbrukningen. Val av bränsle ska ske i enlighet med Göteborgs Stads plan för miljöfordonsarbete, fordonspooler och stöd till introduktion av elfordon. (Bilaga 7) Personbilar som används ska uppfylla kriterierna för miljöbil. Som miljöfordon räknas den personbil som uppfyller kraven för miljöbil i Vägtrafikskattelagen vid tidpunkt för första registrering. Utföraren ska göra miljömedvetna inköp. Utföraren ska följa Göteborgs Stads måltidsprogram. Göteborgs Stads styrande dokument avseende miljökrav som ska följas finns tillgängliga på Göteborgs Stads hemsida för utförare. SDN Norra Hisingen Famna Exempel på krav för utförare som försvårar etablering av småföretagare är resepolicyn Famna är positiva till krav på miljöledningssystem och ett strukturerat miljöarbete däremot anser vi att vissa av de krav som ställs är orimliga för mindre utförare (t.ex. kravet på att kunna uppvisa ett system för bränsleförbrukning). Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Upphandlingsmyndigheten har tagit fram förslag till hållbarhetskrav. Genom att ställa hållbarhetskrav i upphandlingen kan offentlig sektor bidra till att miljökvalitetsmålen nås. Kriterierna 37

139 som Upphandlingsmyndigheten tagit fram är frivilliga att använda. Kravet som ställts i förfrågningsunderlaget är de krav som Upphandlingsmyndigheten rekommenderar för hemtjänst. Stadsledningskontoret ser inte skäl att ändra detta eftersom Göteborgs Stad har en hög ambition på miljöarbetet i staden. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Ingen förändring föreslås Särskilda arbetsrättsliga villkor Utförare ska erbjuda sina medarbetare som genomför uppdrag för Göteborgs Stad som lägst nedan angivna villkor. Villkoren är hämtade ur Allmänna Bestämmelser i lydelse samt HÖK 16 som bifogas förfrågningsunderlaget. (Bilaga 8). Då nästkommande kollektivavtal träder i kraft gäller motsvarande villkor ur det. Detta särskilda kontraktsvillkor kan också uppfyllas genom att utföraren är ansluten till ett annat centralt kollektivavtal som organiserar omsorgspersonal som utför uppdrag för Göteborgs Stad. I de fall utföraren är ansluten till ett sådant centralt kollektivavtal ska utföraren ange vilket kollektivavtal de är anslutna till. - Lägstalön enligt fastställda belopp i HÖK 16. Räknas upp då nya belopp för minimilöner fastställs i kommande löneavtal. Fast kontant lön lägst kronor för arbetstagare fyllda 19 år som saknar föreskriven utbildning och lägst kronor för arbetstagare som har föreskriven omvårdnadsutbildning enligt bilaga 3. - Lön ska utbetalas för hela arbetsdagen (inkl. förflyttning) enligt schema exklusive rast. - Arbetstid 13 mom. 2, 3. - Övertid 20 mom. 1 första stycket, mom. 2 första och andra stycket, mom. 3, mom. 4 - Tillägg för obekväm arbetstid 21 mom. 1 - Tillägg för förskjuten arbetstid 23 mom. 1,2 - Semester 27 mom. 2, 3, 5, 6, 7, 8, 9 a), 15 - Avsättning till tjänstepension. Beloppet som ska betalas in till tjänstepension ska minst motsvara 4,5 % av den anställdes lön årligen. Inbetalning bör göras även under föräldraledighet och sjukledighet. Intyg från pensionsförvaltare ska kunna uppvisas. Utföraren ska säkerställa att tillämplig arbetsrättslig lagstiftning efterlevs. Vårdföretagarna Vårdföretagarnas medlemmar har kollektivavtal. Vårdföretagarna anser därmed att våra medlemmar uppfyller stadens särskilda krav på arbetsrättsliga villkor. Detta gäller oavsett om villkoren i kollektivavtalet Bransch Äldreomsorg (F) är generösare, eller striktare, än de nivåer som regleras i HÖK 16. Kollektivavtalens nivåer och villkor förändras vid varje avtalsförhandling. Förhandlingen sker vid olika tidpunkter för olika kollektivavtal. För att undvika risken att det i ett senare skede uppkommer oklarheter kring vilka kollektivavtal som uppfyller stadens kontraktsvillkor anser Vårdföretagarna att staden ska precisera och skriva ner namnen på de kollektivavtal som är tillämpliga i andra stycket. Andra stycket behöver vidare förtydligas eftersom det kan tolkas som att ett kollektivavtal endast är gällande om det redan finns ett företag som utför uppdrag för staden (t.ex. i ett upphandlat avtal). Det skulle utestänga företag med kollektivavtal men som ännu inte har uppdrag i staden. Vårdföretagarna anser att staden måste återkomma om hur villkoren ska följas upp/ kontrolleras. Vårdföretagarna menar att denna process måste vara så smidig 38

140 Kommunal som möjlig, både för utförarna och för staden. Vårdföretagarna anser att det är tillräckligt för utförarna att hänvisa till att de har tecknat ett kollektivavtal. Det är inte lämpligt att införa en rutin där utförarna ombeds inkomma med t.ex. lönespecifikationer på individnivå för att kontrollera att villkoren om avlöning efterlevs. Det skulle innebära att utförarna tvingas överträda personuppgiftsansvaret. Kommunal är positivt till att villkoren för medarbetarnas lön, pension, semester och arbetstid ska hämtas ut Kommunals huvudöverenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (HÖK 2016). Det bör dock inte göras undantag för inbetalning av tjänstepension under föräldraoch sjukledighet. Formuleringen borde ändras från inbetalning bör göras även under föräldra- och sjukledighet till ska göras. När det gäller försäkringar menar vi att det i det föreslagna förfrågningsunderlaget saknas tydliga riktlinjer för detta. Kommunal och Sveriges kommuner och landsting (SKL) tecknar avtal om tjänstepension och försäkringar som kompletterar kollektivavtalet HÖK 16. De försäkringar som omfattas av dessa avtal är inte i sig möjliga att teckna för andra. Innehållet i de försäkringar som tecknas av Kommunal och SKL motsvaras dock av de försäkringar som gäller för kollektivavtalsbundna företag på arbetsmarknaden i övrigt. Dessa finns också tillgängliga även för företag utan kollektivavtal genom det så kallade FORA-paketet (se forsakring/foretag-inom-privat-sektor/foretag-som-inte-ar-bundna-avkollektivavtal/). Arbetstagare anställda av företag utan kollektivavtal men som tecknat FORApaketet omfattas av följande fem försäkringar. 1. Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) 2. Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) 3. Tjänstegrupplivsförsäkring (TGL) 4. Försäkring om föräldrapenningstillägg (FPT) 5. Försäkring om avgångsbidrag (AGB) Vision, Saco, Vårdförbundet Kommunal anser därmed att Göteborgs stad, för att ställa villkor avseende försäkringar i förenlighet med de upphandlingsrättsliga principerna, ska kräva att företag tecknar FORA-paketet eller tillämpar likvärdiga villkor för sina anställda. Samtliga arbetsrättsliga villkor skall även gälla underleverantörer. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Skrivningen Detta särskilda kontraktsvillkor kan också uppfyllas genom att utföraren är ansluten till ett annat centralt kollektivavtal som organiserar omsorgspersonal som utför uppdrag för Göteborgs Stad är otydligt och kan missförstås. Gällande uppföljning hänvisas till stadsledningskontorets bedömning under avsnitt Kommunal har framfört att formuleringen gällande inbetalning av tjänstepension under föräldra- och sjukledighet borde ändras från bör till ska. Stadsledningskontoret har tittat på frågan igen. Enligt upphandlingsmyndighetens vägledning är inbetalning till tjänstepension inte kopplat till fullgörandet av kontraktet, det vill säga ligger utanför den tid som arbete utförs för kommunen. Alltså inte förenligt med proportionalitetsprincipen. Göteborgs stad vill markera att inbetalning under dessa ledigheter ställs som ett bör-krav eftersom vi delar Kommunals uppfattning att det är av vikt för medarbetare. Kommunal har framfört synpunkt på att det borde ställas krav på tilläggsförsäkringar motsvarande de Kommunal tecknar med Sveriges kommuner och landsting. De hänvisar till det så kallade FORA paketet som finns tillgängliga även för de företag som inte har kollektivavtal. Stadsledningskontoret har tittat på frågan ytterligare. Alla som har en anställning, oavsett arbetsgivare, har ett grundskydd 39

141 vid arbetsskada enligt socialförsäkringen som administreras av Försäkringskassan. Stadsledningskontoret bedömer att krav på tilläggsförsäkringar ligger utanför de villkor som är möjliga att ställa. Enligt upphandlingsmyndighetens vägledning är detta inte kopplat till fullgörandet av kontraktet, det vill säga ligger utanför den tid som arbete utförs för kommunen. Alltså inte förenligt med proportionalitetsprincipen. Vision, Saco och Vårdförbundet framför att samtliga arbetsrättsliga villkor även ska gälla underleverantörer. Enligt förfrågningsunderlaget ansvarar utföraren för att underleverantören följer och uppfyller de krav som anges i förfrågningsunderlaget, vilket anges i Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Detta särskilda kontraktsvillkor kan också uppfyllas genom att utföraren är ansluten till ett annat centralt kollektivavtal som organiserar omsorgspersonal som utför uppdrag för Göteborgs Stad ersätts med Det särskilda kontraktsvillkoret kan uppfyllas genom att utföraren är ansluten till ett centralt kollektivavtal som organiserar omsorgspersonal Texten omstruktureras för ökad tydlighet. Texten kompletteras med frågor om utföraren är ansluten till kollektivavtal och i så fall vilket avtal Sysselsättningsgrad Vid en verksamhetsvolym på minst beviljade brukartimmar per månad ska minst 75 procent av den arbetade tiden utföras av omsorgspersonal med grundanställning på heltid. Kravet gäller både för tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda. SDN Centrum SDN Majorna-Linné Famna Vårdföretagarna Personalen ska erbjudas heltid. Externa utförare har samma krav på sig som staden att erbjuda alla anställda heltidstjänster. Famna anser att kravet på att vid 2500 h ska 75 % av arbetad tid utföras av medarbetare som har heltid endast bör gälla tillsvidareanställda medarbetare. När en utförare överstiger 2500 beviljade brukartimmar per månad ökar kraven på utföraren, det handlar om skall-kravet på att 75 procent av den arbetade tiden ska utföras av personal med heltidsanställning. Det är förvisso positivt att detta krav inte läggs omedelbart på en utförare eftersom trösklarna för att ta sig in i LOVsystemet då skulle vara för höga för de små företagen. Men Vårdföretagarna förordar att kravet förändras till ett bör-krav. Ett bör-krav minimerar vidare den risk som lyfts fram i utredningen och som handlar om att utförare skulle lägga sig på en nivå strax under gränsen på 2500 timmar. Ett bör-krav om heltid samspelar mer med de bör-krav som redovisas i och skulle kunna följas upp samlat. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Stadsledningskontoret har genomfört en gedigen utredning för att komma fram till vilken omfattning av verksamhet som behövs för att heltidsmåttet ska vara ett rimligt krav. Rätten till heltid är en viktig fråga för medarbetare inom verksamheten inte minst utifrån ett jämställdhetsperspektiv och att det ska vara attraktivt att arbeta inom hemtjänsten. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Inget förslag till förändring Praktikanter, elever och studenter Att ta emot praktikanter, elever och studenter är ett sätt att främja framtida personalförsörjning. Utföraren bör ta emot praktikanter, elever och studenter och ge dem god handledning och introduktion i yrket. Praktikanter, elever och studenter får inte ersätta ordinarie personal i arbetet. 40

142 SDN Västra Hisingen Det bör framkomma att alla utförare oavsett regi ska kunna erbjuda och ta emot praktikanter, feriearbetare och andra arbetsmarknadsinsatser. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Stora krav ställs på handledarskap för praktikanter. För små utförare kan det sannolikt vara problematiskt att regelbundet ta emot praktikanter, elever och studenter. Stadsledningskontoret bedömer att kravet inte ska förändras. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Inget förslag till förändring Övriga synpunkter kapitel 3 SDN Östra Göteborg SDN Örgryte Härlanda SDN Askim-Frölunda-Högsbo SDN Västra Göteborg SDN Västra Hisingen SDN Norra Hisingen Hälso- och sjukvårdsansvaret behöver förtydligas. Alla chefer oavsett utförare har ansvar för patientsäkerhet där hälso- och sjukvårdsinsatser ges. Hälso- och sjukvårdsansvaret behöver förtydligas. Utföraren ansvarar för att utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter med god kvalitet på ett patientsäkert sätt enligt instruktion från legitimerad personal och enligt de riktlinjer som fastställts av MAS och MAR Staden är vårdgivare (HSL) utföraren ska följa stadens ledningssystem och riktlinjer fastställda av MAS/MAR Utföraren ska följa rutiner fastställda i staden för smittförande och stickande föremål. Läkmedel för ev kassation skall följa rutin i staden. Hälso- och sjukvårdsansvaret behöver förtydligas. Alla chefer oavsett utförare har ansvar för patientsäkerhet där hälso- och sjukvårdsinsatser ges. Hälso- och sjukvårdsansvaret behöver förtydligas. Alla chefer oavsett utförare har ansvar för patientsäkerhet där hälso- och sjukvårdsinsatser ges. Hälso- och sjukvårdsansvaret behöver förtydligas. Alla chefer oavsett utförare har ansvar för patientsäkerhet där hälso- och sjukvårdsinsatser ges. Även funktionen verksamhetschef för hälso- och sjukvård bör förtydligas. Verksamhetschefen har samma ansvar för alla verksamheter oavsett regi och måste ställa krav på kvalitetsredovisning, avvikelser, rutiner, analysuppföljning och medverkan i patientsäkerhetsberättelsen. Hälso- och sjukvårdsansvaret behöver förtydligas. Alla chefer oavsett utförare har ansvar för patientsäkerhet där hälso- och sjukvårdsinsatser ges. Lägre krav på externa leverantörer än egen regi utifrån: Delade turer Heltid Timavlönade begränsning Arbetskläders avtal Attraktiv hemtjänst Ur miljöperspektivet är hemtjänst en geografiskt spridd verksamhet vilket medför att personalplanering och bra planerade rutter är viktigt för att undvika onödiga resor. Risk för ökad miljöpåverkan utifrån fler utförare i samma område. GPR GRF Några exempel på krav för utförare som försvårar etablering av småföretagare är åläggande om stadens verksamhetssystem, tidsredovisningssystem, resepolicyn, kunna utföra avlösning och vak även nattetid samt att det då också ska finnas en tillgänglig chef. Göteborgs Stads Pensionärsråd, GPR, vill framföra att rådet tycker att förslaget på förfrågningsunderlag är av god kvalitet. Strukturen är tilltalande och förfrågningsunderlaget är lätt att läsa. Rådet är lite oklar över de hänvisningar som görs till utförarportalen och till diverse styrande dokument. Ett exempel är var finns måltidsprogrammet? Anordnare som arbetar med att ge offentliga insatser till Göteborgare bör sträva efter heterogena personalgrupper vad gäller identitet, kön, funktionsnedsättning, ålder, etnicitet etc. Det är viktigt att personalgrupperna speglar det mångfasetterade samhälle som Göteborg är om man menar allvar med att staden skall vara socialt hållbar och öppen. 41

143 Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Flera remissinstanser har på olika ställen framfört att hälso- och sjukvårdsansvaret behöver tydliggöras. Förslag till förtydliganden finns i 3.5 samt där bl.a. krav ställs på att utföraren har verksamhetschef enligt HSL. Göteborgs Stads pensionärsråd påtalar oklarhet gällande hänvisningar som görs till utförarportalen och till diverse styrande dokument. Privata utförare av hemtjänst kommer inte ha tillgång till stadens styrande dokument på intranätet. De kommer istället att hänvisas till en hemsida där information om vad som gäller ska finnas. Hemsidan goteborg.se/utforarehemtjanst kommer att fyllas med information i samband med att förfrågningsunderlaget publiceras. Göteborgs stads råd för funktionshinderfrågor framför att anordnare som arbetar med att ge offentliga insatser till Göteborgare bör sträva efter heterogena personalgrupper vad gäller identitet, kön, funktionsnedsättning, ålder, etnicitet etc. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Inget förslag till förändring Kapitel 4 - KRAV PÅ TJÄNSTEN 4.1 Självbestämmande och integritet Värdegrund och värdighetsgarantier Socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Socialtjänstens verksamhet för äldre ska enligt socialtjänstlagen kännetecknas av respekt för den enskildes självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet. Insatser ska utformas utifrån individanpassning, självbestämmande och delaktighet. Göteborgs Stad tolkar att skrivning i detta avseende även gäller yngre personer med funktionsnedsättning som har hemtjänst. Utförarens ska bedriva ett aktivt värdegrundsarbete. Värdegrundsarbetet ska spegla den nationella värdegrunden i 5 kap 4 socialtjänstlagen. Värdighetsgarantier uttrycker såväl individens rättigheter som utförarens skyldigheter. Utföraren är skyldig att följa stadens värdighetsgarantier (bilaga 9). Utföraren ansvarar för att medarbetarna aktivt utför insatser av god kvalitet, utifrån individanpassning, självbestämmande och delaktighet Bemötande Utföraren ska ha skriftlig rutin, som beskriver hur den enskildes och hens anhöriga/legala företrädare ska bemötas med värdighet och integritet. Bemötandet ska baseras på hälsofrämjande förhållningssätt, personcentrerat arbetssätt samt behovsorienterat arbetsätt med individens behov i centrum. 95 procent av brukarna hos utföraren ska vara nöjda med bemötandet (personalen bemöter alltid/oftast den enskilde på ett bra sätt i Socialstyrelsens brukarundersökning). Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontorets bedömning är att formuleringen ska tydliggöras så att målet avser minst 95 procent. 42

144 Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: 95 procent av brukarna hos utföraren ska vara nöjda med bemötandet (personalen bemöter alltid/oftast den enskilde på ett bra sätt i Socialstyrelsens brukarundersökning) ersätts med Minst 95 procent av brukarna hos utföraren ska vara nöjda med bemötandet (personalen bemöter alltid/oftast den enskilde på ett bra sätt i Socialstyrelsens brukarundersökning) Anhörigperspektiv Ledning och medarbetare ska ha ett tydligt anhörigperspektiv vilket innebär att de ska samverka med anhöriga, ta hänsyn till anhörigas synpunkter vid utförandet samt bemöta dem på ett bra och respektfullt sätt. Den anhöriges behov ska uppmärksammas och utföraren ska vid behov hänvisa till Göteborgs Stads anhörigkonsulenter och verksamheter för anhöriga Inflytande och självbestämmande Beslut om hemtjänst i Göteborgs Stad fattas huvudsakligen i form av rambeslut. Bakgrunden till rambeslut är kommunfullmäktiges inriktningsmål att den enskildes självbestämmande och inflytande i hemtjänsten ska öka. Se bilaga 1. Genomförandeplan Upprättandet av genomförandeplanen är en viktig del av den enskildes möjlighet till inflytande, självbestämmande och rättsäkerhet. Vid upprättandet av genomförandeplan ska den enskilde tillfrågas gällande kontinuitet och vad som är viktigt för att den enskilde ska uppleva en god kontinuitet. För vissa brukare innebär det att hjälpen utförs på bestämda tider medan det för andra brukare innebär att stöd och hjälp utförs av så få medarbetare som möjligt. 100 procent av aktuella brukare hos utföraren, som har rambeslut, ska ha en aktuell genomförandeplan. Arbetsplan Om den enskilde inte kan/vill vara delaktig i upprättandet av en genomförandeplan och den enskilde inte kan företrädas av en legal företrädare ska kontaktpersonalen upprätta en plan för arbetet, vilken då inte kallas för genomförandeplan utan arbetsplan. Den enskilde, ansvarig chef, handläggare och andra berörda ska ta del av upprättad genomförandeplan/arbetsplan. SDN Angered SDN Östra Göteborg SDN Centrum SDN Örgryte Härlanda SDN Majorna-Linné SDN Askim-Frölunda-Högsbo Genomförandeplan Målet om 100% måste tidssättas eftersom det inte kan uppnås första dagen. Förslagsvis efter 14 dagar. 100 % aktuella genomförandeplaner bör enligt förvaltningen istället beskrivas utifrån att 100 % ska vara upprättade inom 14 dagar från startdagen och att brukarens delaktighet säkerställs. 100 % aktuella genomförandeplaner bör enligt förvaltningen istället beskrivas utifrån att 100 % ska vara upprättade inom 14 dagar från startdagen och att brukarens delaktighet säkerställs. 100 % aktuella genomförandeplaner bör enligt förvaltningen istället beskrivas utifrån att 100 % ska vara upprättade inom 14 dagar från startdagen och att brukarens delaktighet säkerställs. Kravet på 100 % aktuella genomförandeplaner bör enligt förvaltningen ändras till att 100 % genomförandeplaner ska vara upprättade inom 14 dagar från startdagen samt att brukarens delaktighet är säkerställd. 100 % aktuella genomförandeplaner bör enligt förvaltningen istället beskrivas utifrån att 100 % ska vara upprättade inom 14 dagar från startdagen och att 43

145 SDN Västra Göteborg SDN Lundby SDN Västra Hisingen SDN Norra Hisingen GRF brukarens delaktighet säkerställs. 100 % aktuella genomförandeplaner bör enligt förvaltningen istället beskrivas utifrån att 100 % ska vara upprättade inom 14 dagar från startdagen och att brukarens delaktighet säkerställs. 100 % aktuella genomförandeplaner bör enligt förvaltningen istället beskrivas utifrån att 100 % ska vara upprättade inom 14 dagar från startdagen och att brukarens delaktighet säkerställs. 100 procent aktuella genomförandeplaner är ett krav som är alltför högt ställt. Det bör istället beskrivas utifrån att 100 procent ska vara upprättade inom 14 dagar från verkställighet och att brukarens delaktighet säkerställs. I förfrågningsunderlaget behöver det förtydligas hur samverkan och dokumentation ska ske för exempelvis genomförandeplaner gällande larm och natt oavsett regi. 100 % aktuella genomförandeplaner bör enligt förvaltningen istället beskrivas utifrån att 100 % ska vara upprättade inom 14 dagar från startdagen och att brukarens delaktighet säkerställs. GPR anser att det är otydligt både för den enskilde och för eventuell utförare när man talar både om genomförandeplan och arbetsplan. Positivt att förfrågningsunderlaget har satt ett mål att 100 % av brukarna som har rambeslut ska ha en aktuell genomförandeplan. Att ha en aktuell planering är viktigt och avgörande för den enskilde. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Göteborgs Stads pensionärsråd framför att de tycker att det är otydligt att tala om både genomförandeplan och arbetsplan. Stadsledningskontoret anser att stadens arbete med att öka den enskildes inflytande ska tydliggöras vilket får till konsekvens att benämningen genomförandeplan inte används på den plan som upprättas då den enskilde eller dess företrädare inte är delaktig i upprättandet. För den enskilde individens plan används endast ett begrepp genomförandeplan eller arbetsplan. Detta är i dag gällande arbetssätt i Göteborgs Stad enligt stadens gemensamma socialtjänstprocess. Samtliga tio stadsdelsnämnder har framfört att målet om genomförandeplaner ska tidsättas. Enligt gällande värdighetsgarantier ska planeringen för hur din hjälp och ditt stöd ska utföras görs tillsammans med dig eller med en person som företräder dig. Planeringen ska vara klar inom två veckor från det att din hjälp påbörjats. Stadsledningskontoret bedömer att det är bra att tydligöra att målet inte gäller förrän efter 14 dagar. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: 100 procent av aktuella brukare hos utföraren, som har rambeslut, ska ha en aktuell genomförandeplan. ersätts med 100 procent av utförarens brukare, som har rambeslut och som haft hjälp och stöd i mer än 14 dagar ska ha en aktuell genomförandeplan Välfärdsteknik För att nå målsättningen att den enskildes inflytande och självbestämmande ska öka har kommunfullmäktige antagit vägledande principer för välfärdsteknik i hemtjänsten, se bilaga 10. Utifrån de vägledande principerna utvecklar och implementerar Göteborgs Stad välfärdsteknik. Utförare av hemtjänst i Göteborgs Stad ska ha en positiv syn på teknikutveckling och samverka med enskilda och olika professioner inom Göteborgs Stad och stadens samverkanspartner i användandet och utvecklingen av välfärdsteknik. GPR GPR anser att skrivning angående välfärdsteknik behöver stärkas. GPR är oroliga för att Göteborgs Stad halkar efter ytterligare i utveckling och införande av välfärdsteknik, om inte förfrågningsunderlaget ställer tydligare krav i frågan. 44

146 Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Göteborgs Stads pensionärsråd är oroliga för att Göteborgs Stad halkar efter ytterligare i utveckling och införande av välfärdsteknik. Stadsledningskontoret ser positivt på att rådet lyfter frågan med delar inte oron utifrån förfrågningsunderlaget. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Inget förslag till förändring Utvärdering av biståndsbeslut Handläggarna genomför regelbundna utvärderingar enligt metoden utvärdering av hemtjänst, UH. Syftet med utvärderingarna är att handläggaren ska försäkra sig om att den enskilde har förstått beslutet och har möjlighet till självbestämmande och inflytande under genomförandet samt att den enskilde är tillfreds med resultatet. Metoden för utvärdering ger handläggaren stöd i att säkra den enskildes rättssäkerhet. Representant för utföraren ska inte delta vid utvärderingen. Utföraren ska ta del av utvärderingarnas resultat, föra dialog med ansvarig handläggare kring åtgärder utifrån den enskildes upplevelser och ska aktivt arbeta med att både tillgodose den enskildes behov och att följa upp samt utveckla god kvalitet i sin verksamhet. Resultatet av utvärdering av hemtjänst, UH aggregeras till gruppnivå per utförare och kommer att användas för att jämföra utförare utifrån brukarnöjdhet. SDN Centrum SDN Askim-Frölunda-Högsbo SDN Norra Hisingen Vårdföretagarna Förvaltningen föreslår att verktyget UH, utvärdering hemtjänst, används för att mäta krav på tjänsten. Förvaltningen föreslår att verktyget UH- utvärdering hemtjänst används för att mäta krav på tjänsten. Kvalitetsmätningar kopplade till Socialstyrelsens brukarenkät med bemötande, genomförandeplan, kontaktpersonal mm är ett trubbigt uppföljningsverktyg utifrån att brukarenkäten innehåller ett fackspråk som inte alltid brukarna tolkar rätt. Ex En brukare kanske vet vilken personal som tar mest ansvar men inte vem som är kontaktpersonal. Göteborg stads modell för utvärdering av hemtjänst, UH, är ambitiös. I tredje stycket preciseras att utföraren ska ta del av resultaten och föra dialog med biståndshandläggaren utifrån den enskildes upplevelser. Vårdföretagarna anser att detta arbete behöver förtydligas. Hur ska dialogen rent praktisk gå till? Handlar det om fysiska möten kring varje enskild individs utvärdering? Det är i så fall ett mycket omfattande och tidskrävande arbete som utföraren måste ha vetskap om på förhand. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Två stadsdelsnämnder påpekar att UH ska användas i uppföljning av utförare. Stadsledningskontoret arbetar för att det ska vara möjligt att använda UH för det ändamålet. En stadsdelsnämnd påtalar att frågorna i Socialstyrelsen brukarundersökning kan vara svåra att förstå. Att frågorna i UH ställs av handläggarna vid en intervju ökar möjligheten för brukaren att ställa frågor och förstå frågorna. Utföraren ska ta del av utvärderingarnas resultat, föra dialog med ansvarig handläggare kring åtgärder utifrån den enskildes upplevelser och ska aktivt arbeta med att både tillgodose den enskildes behov och att följa upp samt utveckla god kvalitet i sin verksamhet. Vårdföretagarna anser att detta arbete behöver förtydligas. Stadsledningskontoret bedömer texten behöver förtydligas. Enligt användaranvisningen för UH är ett riktmärke på missnöje är när den enskilde skattat betygssteg 1 2. Handläggarens uppgifter blir då att kontakta utföraren och tillsammans analysera resultatet och utifrån respektive ansvar vidta lämpliga åtgärder. Syftet är att den enskilde ska bli nöjd 45

147 och få sina behov tillgodosedda. D.v.s. det är enbart när den enskilde har skattat 1-2 som handläggaren har ansvar för att ta kontakt med utföraren. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Utföraren ska ta del av utvärderingarnas resultat, föra dialog med ansvarig handläggare kring åtgärder utifrån den enskildes upplevelser och ska aktivt arbeta med att både tillgodose den enskildes behov och att följa upp samt utveckla god kvalitet i sin verksamhet. ersätts med Utföraren ska ta del av utvärderingarnas resultat och aktivt arbeta med att både tillgodose den enskildes behov och att följa upp samt utveckla god kvalitet i sin verksamhet. I de fall då den enskilde skattat betygsteg 1-2 ansvarar handläggaren för att ta kontakt med utföraren för att tillsammans analysera resultatet och utifrån respektive ansvar vidta lämpliga åtgärder Dokumentation enligt hälso- och sjukvårdslagen Hur delegerade och ordinerade hälso- och sjukvårdsåtgärder ska dokumenteras avgörs av den som ger utföraren uppdraget. Dokumentation av åtgärderna görs först och främst via signeringslistor. SDN Örgryte Härlanda Vision, Saco, Vårdförbundet Lokal rutiner för dokumentation och informationsöverföring med kommunens hälso- och sjukvård ska finnas. Bra att ansvar för val av dokumentationsmetod ligger hos beställaren. Hade varit bra med förberedelse för IT-stöd. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Respektive stadsdelsförvaltning ska i sitt förberedelsearbete säkerställa rutiner för samverkan och informationsöverföring. I dag finns inget IT-stöd för informationsöverföring gällande hälso- och sjukvårdsåtgärder. Stadsledningskontoret bedömer att det ska tydliggöras att signeringslistor tillhör Göteborgs Stad Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Tillägg: Dokumentation enligt hälso- och sjukvårdslagen i form av signeringslistor tillhör Göteborgs Stad. 4.2 Helhetssyn och samordning Den enskildes insatser ska samordnas med så få personer som möjligt för att säkerställa god kontinuitet. För att säkerställa att den enskildes behov tillgodoses på bästa sätt ska utföraren ha skriftlig rutin, som beskriver hur samarbete och samverkan med anhöriga, legala företrädare, vårdgivare, myndigheter, organisationer och föreningar ska se ut. Samverkan med dessa parter kan dock endast ske efter att den enskilde lämnat sitt samtycke till samverkan. Utföraren ska arbeta i enlighet med de föreskrifter och överenskommelser som Göteborgs Stad träffar med andra vårdgivare. Utföraren ska regelbundet delta i tvärprofessionell samordning och samverkan kring den enskildes behov. När den enskildes handläggare och/eller legitimerad personal kallar till samverkans- och samordningsmöte rörande den enskilde, t.ex. vård- och omsorgsplanering, möten för samordnad individuell plan och andra uppföljningsmöten, är utföraren skyldig att delta. Vision, Saco, Vårdförbundet Bra att utförarens skyldighet att delta tydliggörs. Vi anser att den skyldigheten åligger alla parter. Även utförare skall kunna kalla till möten. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Stadsledningskontorets bedömning är att utförarens möjlighet att kalla till möte för samverkan ska tydliggöras. 46

148 Förfrågningsunderlaget ska komplettera rutiner för samarbete och samverkan internt och externt ska finnas. Samverkan med kommunen eller regionen ska ske utifrån den enskildes behov och insatser. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Tillägg: Vid behov kallar utföraren den enskildes handläggare och/eller legitimerad personal till samverkans- och samordningsmöten Utföraren ska ha rutiner för samverkan med Göteborgs Stads olika professioner samt med Västra Götalandsregionen inklusive vårdcentraler. All samverkan ska ske utifrån den enskildes behov och insatser. 4.3 Trygghet och säkerhet Stadsledningskontorets bedömning: Stadsledningskontoret bedömer att avsnittet om trygghet och säkerhet behöver utökas med text kring hantering av personuppgifter. Tillägg: Hantering av personuppgifter Uppdragsgivande stadsdelnämnd är personuppgiftsansvarig och uppdragstagande privat utförare är personuppgiftsbiträde. I och med att detta avtal tecknas förbinder personuppgiftsbiträdet sig att följa samtliga de krav som ställs för hantering av personuppgifter i tillämplig lagstiftning. Det är personuppgiftsbiträdet som ansvarar för att inneha adekvat kunskap om lagstiftningen. Personuppgiftsbiträdet åtar sig att behandla personuppgifter endast enligt den personuppgiftsansvariges instruktioner och ändamål. Personuppgiftsbiträdet får ej utge personuppgifter till tredje man. Personuppgiftsbiträdet ska i enlighet med tillämplig lagstiftning vidta lämplig teknisk och organisatorisk säkerhet för att säkerställa skyddet för personuppgifter samt ge den personuppgiftsansvarige möjligheter att på alla adekvata sätt kontrollera säkerheten. Personuppgiftsbiträdet ska omedelbart vid upphörande av uppdraget för en brukare återlämna samtliga personuppgifter om brukaren till den personuppgiftsansvarige. Vi detta avtals upphörande ska samtliga personuppgifter omedelbart återlämnas till den personuppgiftsansvarige. Bilaga X. Personuppgiftsbiträdesavtal Social dokumentation Utföraren ska följa lagstiftning och föreskrifter om social dokumentation. Utföraren ska följa Göteborgs Stads socialtjänstprocess i de processteg som berör utförandet. All dokumentation ska föras i enlighet med stadens plan för införande av socialstyrelsens modell Individens Behov i Centrum (IBIC). Utföraren ansvarar för att medarbetarna fullgör sin dokumentationsskyldighet. Utföraren ansvarar för att all dokumentation som rör den enskilde förvaras på ett säkert sätt, så att obehöriga inte kan få tillgång till uppgifterna. Stadsledningskontorets bedömning 47

149 Stadsledningskontoret bedömer att hänvisning till Socialtjänstprocessen ska tas bort då den privata utföraren ska ha ett eget ledningssystem. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Utföraren ska följa lagstiftning och föreskrifter om social dokumentation. Utföraren ska följa Göteborgs Stads socialtjänstprocess i de processteg som berör utförandet. ersätts med Utföraren ska följa lagstiftning och föreskrifter om social dokumentation Arkivering Utföraren ska följa Göteborgs Stads socialtjänstprocess, där arkiveringsrutiner för avslutade ärenden finns beskriven. Av 7 kap 2 socialtjänstförordningen framgår att Göteborgs Stad är ett så kallat intensivdataområde vilket innebär att alla handlingar ska bevaras. I socialtjänstprocessen framgår land annat att utförare har ansvar för avsluta social dokumentation, lämna handlingar till akten och att akten ska sammanställas inför arkivering. Famna Arkivering i intensivdataområde innebär en del svårigheter behöver finnas tydligt beskriven i förfrågningsunderlaget (eller hänvisas till bilaga). Det bör också framgå vad som gäller för HSL-journaler. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Stadsledningskontoret bedömer att hänvisning till Socialtjänstprocessen ska tas bort då den privata utföraren ska ha ett eget ledningssystem. En kortare text kring intensivdataområde bör finnas i förfrågningsunderlaget. Hur det praktiska överlämnandet av akter till stadsdelsnämnderna ska utföras kommer att regleras i en rutin som kommer att finnas på goteborg.se/utforarehemtjanst. Utöver synpunkten från Famna är stadsdelskontorets bedömning att avsnittet behöver utökas med text kring övertagande av personakt vid verksamhetens upphörande. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Utföraren ska följa Göteborgs Stads socialtjänstprocess, där arkiveringsrutiner för avslutade ärenden finns beskriven. Av 7 kap 2 socialtjänstförordningen framgår att Göteborgs Stad är ett så kallat intensivdataområde vilket innebär att alla handlingar ska bevaras. I socialtjänstprocessen framgår bland annat att utförare har ansvar för avsluta social dokumentation, lämna handlingar till akten och att akten ska sammanställas inför arkivering. ersätts med Utföraren ska följa Göteborgs Stads arkiveringsrutiner. Av 7 kap 2 socialtjänstförordningen framgår att Göteborgs Stad är ett så kallat intensivdataområde vilket innebär att alla handlingar ska bevaras. Tillägg: Eftersom Göteborgs stad utgör ett intensivdataområde, skall handlingar som tillhör samtliga akter enligt SoL överlämnas till aktuell stadsdelsnämnd. Överlämnandet skall ske två år efter det att senaste journalanteckningen gjordes i respektive akt. Akterna ska överlämnas eftersom stadsdelsnämnden fattat beslut om insatsen enligt socialtjänstlagen. Rutin för överlämnanden av akt finns på goteborg.se/utforarehemtjanst Tillägg: Övertagande av personakter vid verksamhetens upphörande Respektive stadsdelsnämnd har i relation till de privata utförare som utför hemtjänst ansvar för att fattade beslut verkställs och följs upp. Förhållandet innefattar ett övergripande ansvar för att genomförandet av insatsen dokumenteras och att upprättade personakter hanteras på ett adekvat sätt. För att säkerställa att privata utförares personakter hanteras på korrekt sätt, i enlighet med gallringsregler, samt tillsynsmyndighetens (IVO) synsätt övertar stadsdelsnämnden den privata 48

150 utförarens personakter i händelse av att dennes verksamhet upphör p.g.a. konkurs, näringsförbud eller av annan orsak. De signeringslistor som används vid hälso- och sjukvårds dokumentation får inte sammanblandas med dokumentation enligt socialtjänstlagen och ska tillföras Göteborgs Stads sammanhållande hälso- och sjukvårdsjournal Förändrad situation för den enskilde Utföraren ska omgående meddela den enskildes handläggare om utföraren får kännedom om att den enskildes insatser, tillfälligt eller permanent, inte ska utföras t.ex. till följd av att den enskilde är inlagd på sjukhus, avsagt sig insatser vid flera tillfällen eller avlidit. Akuta situationer För enskilda som inte tidigare har beslut om hemtjänst men som får ett akut behov av stöd och hjälp är Göteborgs Stad ansvarig för att lösa den akuta situationen. För enskilda som har beslut om hemtjänst samt valt utförare och därefter får ett akut behov av utökat stöd och hjälp, är den enskildes valda utförare ansvarig för att lösa den akuta situationen. Om de akuta insatserna inte ryms inom den enskildes beslut ska utföraren kontakta den enskildes handläggare första vardagen efter att insatsen utförts. Handläggaren tar ställning till hur och när kontakt med den enskilde ska tas för att ge den enskilde möjlighet att eventuellt göra en ansökan om utökat stöd och hjälp. SDN Östra Göteborg SDN Västra Göteborg SDN Västra Hisingen Vision, Saco, Vårdförbundet Stycket om akuta insatser behöver förtydligas Stycket om akuta insatser behöver förtydligas. Förvaltningen förordar att stadsdelens egen regi kan erbjuda trygg hemgång efter en sjukhusvistelse. Mottagningsombud i varje hemtjänstlag ska säkra detta för den enskilde. Hur detta ska organiseras bör utredas ytterligare, när den enskilde ska välja utförare efter sjukhusvistelse. Stycket om akuta insatser behöver förtydligas, så att alla utförare har beredskap att utföra detta då det inträffar. Förvaltningen förordar att stadsdelens egen regi kan erbjuda trygg hemgång. Förvaltningen bedömer att det är viktigt att varje utförare kan ta emot brukarna när de kommer hem från sjukhuset och därmed behövs inget specialteam i hemtjänstens regi. Betalningsansvar för utförare som ej tar hem brukare Det är viktigt att utföraren och handläggaren kommer överens om vem som ansvarar för den akuta insatsen tills dess att handläggaren tagit ett formellt beslut. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Samtliga utförare ska lösa akuta situationer för sina brukare. För personer som inte tidigare haft hemtjänst eller hunnit välja utförare ansvarar Göteborgs stad utifrån sitt yttersta ansvar. För att öka tydligheten bedömer stadsledningskontoret att första meningen ska strykas. För enskilda som har beslut om hemtjänst samt valt utförare och därefter får ett akut behov av utökat stöd och hjälp, är den enskildes valda utförare ansvarig för att lösa den akuta situationen. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Följande text stryks: För enskilda som inte tidigare har beslut om hemtjänst men som får ett akut behov av stöd och hjälp är Göteborgs Stad ansvarig för att lösa den akuta situationen. För enskilda som har beslut om hemtjänst samt valt utförare och därefter får ett akut behov av utökat stöd och hjälp, är den enskildes valda utförare ansvarig för att lösa den akuta situationen. ersätts med Då den enskilde får ett akut behov av utökat stöd och hjälp är utföraren ansvarig för att lösa den akuta situationen. 49

151 Betalningsansvar Utföraren har ansvar för att den enskilde som vårdats på sjukhus ska kunna återvända till sin bostad när det bedömts att den enskilde är utskrivningsklar. Om utföraren inte kan utföra de insatser som den enskilde blivit beviljad av handläggare för att kunna återvända hem med hemtjänst ska utföraren ersätta Göteborgs Stad för fakturerade kostnader för det betalningsansvar som inträder, enligt gällande lagstiftning och överenskommelser Kontaktpersonal Kontaktpersonal är en av utförarens medarbetare som har ett extra ansvar för samordning av den enskildes stöd och hjälp. Utföraren ska säkerställa att den enskilde har en kontaktpersonal samt, vid behov, har möjlighet till att byta kontaktpersonal. Den enskilde ska veta vem som är hens kontaktpersonal. Kontaktpersonalen ska personligen presenteras för den enskilde i samband med att insatsen verkställs. Utföraren ska ha en skriftlig rutin för kontaktpersonalens uppdrag. 90 procent av utförarens brukare ska veta vem som är kontaktpersonal. SDN Majorna-Linné Det bör tilläggas i förfrågningsunderlaget som ett krav att 100 % av brukarna ska ha blivit informerade om vem deras kontaktpersonal är. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Stadsledningkontoret bedömer att det ska förtydligas att samtliga brukare ska ha information om vem som är kontaktpersonal samt att tydligöra att målet avser minst 90 procent. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Utföraren ska säkerställa att den enskilde har en kontaktpersonal samt, vid behov, har möjlighet till att byta kontaktpersonal. Den enskilde ska veta vem som är hens kontaktpersonal. ersätts med Utföraren ska säkerställa att den enskilde har en kontaktpersonal samt, vid behov, har möjlighet till att byta kontaktpersonal. Utföraren ska säkerställa att samtliga brukare får information om vem som är hens kontaktpersonal. 90 procent av utförarens brukare ska veta vem som är kontaktpersonal. ersätts med Minst 90 procent av utförarens brukare ska veta vem som är hens kontaktpersonal Nyckelhantering Utföraren ska ha en säker hantering och förvaring för hantering av enskildas nycklar samt ha skriftlig rutin för hantering och förvaring Hantering av privata medel och värdesaker Med hantering av privata medel avses hantering av den enskildes privatekonomi, kontanter samt förvaring (deposition) av kontanta medel och värdesaker. Utföraren ska en säker hantering för den enskildes privata medel och värdesaker. Utföraren ska ha skriftlig rutin för en säker och korrekt hantering av den enskildes privata medel och värdesaker Muta, gåva, testamente 50

152 Enligt 10 kap 5 Brottsbalken kan arbetstagare eller den som utövar uppdrag dömas för tagande av muta om denna tar emot gåva, löfte om gåva eller begär en otillbörlig förmån för att utföra sitt arbete. Det gäller också efter det att anställningen har upphört, som till exempel mottagande av förmåner genom testamente. Det ställs särskilt höga krav inom omsorgsområdet, där utrymmet för att ta emot gåvor är mycket litet. Utföraren ska informera samtliga medarbetare om förbudet att ta emot gåvor och förmåner samt att medarbetare inte ska hjälpa den enskilde med juridiska åtaganden som att bevittna eller skriva under handlingar. Utföraren ska ha en skriftlig policy för hur medarbetarna ska förhålla sig till gåvor och testamenten Sekretess Utföraren ska hantera information på ett sådant sätt att sekretess garanteras. Utföraren ska följa lagstiftningen kring sekretess samt ha skriftlig rutin för ändamålet. Utföraren ansvarar för att samtliga medarbetare undertecknar förbindelse om tystnadsplikt i enlighet med aktuell lagstiftning vilket även innefattar eventuella underleverantörer, volontärer, studenter och praktikanter. Famna Då enskilda utförare inte omfattas av sekretesslagstiftningen utan faller under lagen om tystnadsplikt skapar skrivningen i förfrågningsunderlaget otydlighet och bör förtydligas. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Offentlighet och sekretesslagen gäller inte privata utförare. För privata utförare finns reglering om tystnadsplikt enligt 15 kap 1 SoL. Stadsledningkontoret gör bedömningen att det är lämpligt att förtydliga det i texten. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Utföraren ska hantera information på ett sådant sätt att sekretess garanteras. Utföraren ska följa lagstiftningen kring sekretess samt ha skriftlig rutin för ändamålet. ersätts med Utföraren och dess eventuella underleverantörer ska följa lagstiftningen gällande tystnadsplikt vilken regleras i 15 kap 1 SoL, dvs. den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet enligt SoL eller LSS får inte obehörigen röja vad man fått veta om enskildas personliga förhållanden. Utföraren ska ha en skriftlig rutin för ändamålet Samtycke Utföraren ska ha skriftlig rutin för hur samtycke hanteras. För utlämnande av uppgifter från utföraren till t.ex. anhörig, annan vårdgivare krävs samtycke från den enskilde. Samtycket ska dokumenteras. Samtyckesblankett finns i Göteborgs Stads socialtjänstprocess. Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret bedömer att hänvisning till Socialtjänstprocessen ska tas bort då den privata utföraren ska ha ett eget ledningssystem. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Samtyckesblankett finns i Göteborgs Stads socialtjänstprocess. ersätts med Samtyckesblankett finns på goteborg.se/utforarehemtjanst Synpunkter och klagomål Utföraren ska ha skriftlig rutin för hur den enskilde och andra ska kunna framföra synpunkter och klagomål. 51

153 70 procent av utförarnas brukare ska veta vart man vänder sig för att framföra synpunkter och klagomål. SDN Östra Göteborg SDN Centrum SDN Örgryte Härlanda SDN Majorna-Linné SDN Askim-Frölunda-Högsbo SDN Västra Göteborg SDN Lundby SDN Norra Hisingen Förvaltningen bedömer att det behöver framgå att synpunkter är en viktig del i utförarens kvalitetsarbete och att utföraren ska återkoppla synpunkter inom avtalad tid, vanligtvis inom 4 veckor. Förvaltningen föreslår att utföraren lämnar sammanställningar och analys av inkomna synpunkter samt redogörelse över vidtagna åtgärder till Göteborgs Stad. Förvaltningen bedömer att det behöver framgå att synpunkter är en viktig del i utförarens kvalitetsarbete och att utföraren ska återkoppla synpunkter inom avtalad tid, vanligtvis inom 4 veckor. Förvaltningen föreslår att utföraren lämnar sammanställningar och analys av inkomna synpunkter samt redogörelse över vidtagna åtgärder till Göteborgs Stad. Förvaltningen bedömer att det behöver framgå att synpunkter är en viktig del i utförarens kvalitetsarbete och att utföraren ska återkoppla synpunkter inom avtalad tid, vanligtvis inom 4 veckor. Förvaltningen föreslår att utföraren lämnar sammanställningar och analys av inkomna synpunkter samt redogörelse över vidtagna åtgärder till Göteborgs Stad. Det bör tilläggas i förfrågningsunderlaget som ett krav att 100 % av brukarna ska ha blivit informerade om vart de vänder sig med synpunkter och klagomål. Förvaltningen bedömer att det behöver framgå att synpunkter är en viktig del i utförarens kvalitetsarbete och att utföraren ska återkoppla synpunkter inom avtalad tid, vanligtvis inom 4 veckor. Förvaltningen föreslår att utföraren lämnar sammanställningar och analys av inkomna synpunkter samt redogörelse över vidtagna åtgärder till Göteborgs Stad. Förvaltningen bedömer att det behöver framgå att synpunkter är en viktig del i utförarens kvalitetsarbete och att utföraren ska återkoppla synpunkter inom avtalad tid, vanligtvis inom 4 veckor. Förvaltningen föreslår att utföraren lämnar sammanställningar och analys av inkomna synpunkter samt redogörelse över vidtagna åtgärder till Göteborgs Stad. Utföraren ska ha en skriftlig rutin för hur den enskilde och andra ska kunna framföra synpunkter. Förvaltningen bedömer att det behöver framgå att synpunkter är en viktig del i utförarens kvalitetsarbete och att utföraren skyndsamt ska återkoppla synpunkter. Förvaltningen föreslår att utföraren lämnar sammanställningar och analys av inkomna synpunkter samt redogörelse över vidtagna åtgärder till Göteborgs Stad. Förvaltningen bedömer att det behöver framgå att synpunkter är en viktig del i utförarens kvalitetsarbete och att utföraren ska återkoppla synpunkter inom avtalad tid, vanligtvis inom 4 veckor. Förvaltningen föreslår att utföraren lämnar sammanställningar och analys av inkomna synpunkter samt redogörelse över vidtagna åtgärder till Göteborgs Stad. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Flera av stadsdelsnämnderna påpekar att utföraren ska lämna sammanställningar och analys av inkomna synpunkter samt redogörelse över vidtagna åtgärder till Göteborgs Stad. Utifrån att respektive utförare ska ha ett ledningssystem för kvalitet är stadsledningskontorets bedömning att sammanställning och analys av inkomma synpunkter inte med automatik ska rapporteras till Göteborgs stad. I samband med uppföljning av utförare kommer enheten för kontrakt och uppföljning inhämta information om bl.a. inkomna synpunkter. Tillägg: I samband med uppföljning av utföraren kommer stadsledningskontorets enhet för kontrakt och uppföljning inhämta information om bl.a. synpunkter och klagomål samt redogörelse och analys över vidtagna åtgärder. 52

154 Majorna-Linné framför vikten av att 100 % av brukarna ska ha blivit informerade om vart de vänder sig med synpunkter och klagomål. Stadsledningskontoret bedömer att det bör förtydligas. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Utföraren ska ha skriftlig rutin för hur den enskilde och andra ska kunna framföra synpunkter och klagomål. ersätts med Utföraren ska ha skriftlig rutin för hur den enskilde och andra ska kunna framföra synpunkter och klagomål. Utföraren ska säkerställa att samtliga brukare får information om vem vart man vänder sig med synpunkter på utförandet Avvikelser Utföraren ansvarar för att rapportera, utreda, avhjälpa och undanröja avvikelser på ett systematiskt sätt. Utföraren ska, enligt anvisning, lämna sammanställning och analys av inkomna avvikelserapporter samt redogörelse över vidtagna åtgärder till Göteborgs Stad. SDN Östra Göteborg SDN Centrum SDN Örgryte Härlanda SDN Majorna-Linné SDN Askim-Frölunda-Högsbo SDN Västra Göteborg SDN Lundby SDN Västra Hisingen SDN Norra Hisingen Vision, Saco, Vårdförbundet Förvaltningen bedömer att det vore fördelaktigt om utförare använder det digitala avvikelsesystem som staden använder i Treserva och arbetar efter samma rutiner vid avvikelsehantering som staden. Alla utförare ska rapportera risker för vårdskador samt händelser som medfört eller hade kunnat medföra risker för vårdskada till MAS/MAR. Förvaltningen bedömer att det vore fördelaktigt om utförare använder det digitala avvikelsesystem som staden använder i Treserva och arbetar efter samma rutiner vid avvikelsehantering som staden. Förvaltningen bedömer att det vore fördelaktigt om utförare använder det digitala avvikelsesystem som staden använder i Treserva och arbetar efter samma rutiner vid avvikelsehantering som staden. Samtliga utförare ska använda sig av stadens gemensamma verksamhetssystem, inklusive Treserva för genomförandeplaner och daganteckningar. Stadsdelarna har kompletterat Treserva med ett digitalt system för avvikelsehantering. Förvaltningen bedömer att krav bör ställas på privata utförare om att använda samma avvikelsesystem och att alla utförare ska arbeta efter samma rutiner. Förvaltningen bedömer att det vore fördelaktigt om utförare använder det digitala avvikelsesystem som staden använder i Treserva och arbetar efter samma rutiner vid avvikelsehantering som staden. Förvaltningen bedömer att det vore fördelaktigt om utförare använder det digitala avvikelsesystem som staden använder i Treserva och arbetar efter samma rutiner vid avvikelsehantering som staden. Förvaltningen bedömer att det vore fördelaktigt om utförare använder det digitala avvikelsesystem som staden använder i Treserva Kommunen har infört ett avvikelsesystem i verksamhetssystemet Treserva. De externa utförarna ges möjlighet att använda vissa moduler i systemet, men avvikelsemodulen nämns inte. Går det att möjliggöra en användning av avvikelsemodulen om så skulle önskas av de externa utförarna? Samma fråga gäller delegeringsmodulen om och när den är tänkt att användas. Förvaltningen bedömer att det vore fördelaktigt om utförare använder det digitala avvikelsesystem som staden använder och arbetar efter samma rutiner vid avvikelsehantering som staden. Oklart vad gäller kring medicinska avvikelser och MAS/ MAR kontakter. Vem skall utreda medicinska avvikelser? Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter I samband med uppföljning av utförare kommer enheten för kontrakt och uppföljning inhämta information om bl.a. avvikelser. Stadsledningskontoret bedömer att Treservas avvikelsemodul inte ska användas av externa utförare i dagsläget eftersom det finns behov av att göra förbättringar i systemet. Eventuellt kan frågan aktualiseras senare. 53

155 Utifrån bland annat Vision, Saco och Vårdförbundets synpunkt om medicinska avvikelser är kompletterad med text om Göteborgs Stads medicinska ansvar för uppföljning och tillsyn. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Utföraren ska, enligt anvisning, lämna sammanställning och analys av inkomna avvikelserapporter samt redogörelse över vidtagna åtgärder till Göteborgs Stad. ersätts med I samband med uppföljning av utförare kommer stadsledningskontorets enhet för kontrakt och uppföljning inhämta information om bl.a. avvikelserapporter och redogörelse och analys över vidtagna åtgärder Rapporteringsskyldighet enligt lex Sarah Utföraren ansvarar för att följa föreskriften om lex Sarah samt se till att det finns en skriftlig rutin avseende att rapportera, utreda, avhjälpa och undanröja missförhållanden eller risker för missförhållanden. Utföraren ska, enligt anvisning, lämna sammanställning och analys av inkomna lex Sarah-rapporter samt redogörelse över vidtagna åtgärder till Göteborgs Stad Skyddsåtgärder Utföraren ska följa socialstyrelsens rekommendationer om skyddsåtgärder samt se till det finns en skriftlig rutin Dödsfall Utföraren ska följa Göteborgs Stads rutin vid dödsfall som finns på goteborg.se/utorarehemtjanst som finns i socialtjänstprocessen. SDN Örgryte Härlanda Om en brukare har kommunal hälso- och sjukvård ska samverkan och dialog ske med ansvarig sjuksköterska. l Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Av Göteborgs stads rutin ska det framgå när kontakt med kommunala hälso- och sjukvården ska ske. Stadsledningskontoret bedömer att hänvisning till Socialtjänstprocessen ska tas bort då den privata utföraren ska ha ett eget ledningssystem. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Utföraren ska följa Göteborgs Stads rutin vid dödsfall som finns i socialtjänstprocessen. ersätts med Utföraren ska följa Göteborgs Stads rutin vid dödsfall som finns på goteborg.se/utforarehemtjanst Om den enskilde inte öppnar dörren/eller svarar i telefon Utföraren ska ha skriftlig rutin för agerande när den enskilde inte öppnar dörren/eller svarar i telefon för försäkra sig om den enskildes säkerhet. Utföraren ska tillsammans med den enskilde upprätta en överenskommelse angående vem som kontaktas om den enskilde inte går att nå vid planerad insats Vårdhygien Utföraren ska följa Socialstyrelsens föreskrift om basala hygienrutiner samt se till att det finns en skriftlig rutin för ändamålet. Utföraren ansvarar för att medarbetarna konsekvent tillämpar basala hygienrutiner i sitt arbete för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Utföraren ansvarar för att medarbetarna har goda kunskaper om basala hygienrutiner samt att de får kontinuerlig utbildning i hygien. 54

156 SDN Örgryte Härlanda Utföraren ska följa rutinerna för hygien som fastställs i stadens ledningssystem av MAS. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Utföraren ska ha ett eget ledningssystem där rutinen ska finnas. Stadsledningskontoret bedömer att utföraren inte ska använda Göteborgs stads rutin. Stadsledningskontoret bedömer att rubriken ska ändras till basala hygienrutiner för att motsvara innehållet i texten. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Ny rubrik: Vårdhygien ersätts med Basala hygienrutiner Egenvård Om den enskilde själv tar ansvar men behöver praktisk hjälp med någon hälso- och sjukvårdsuppgift kan den, efter beslut av ansvarig legitimerad hälso- och sjukvårdpersonal och i samråd med den enskilde, utföras som egenvård. Utföraren ska ha kunskap om Socialstyrelsens föreskrifter gällande bedömningen av om en hälsooch sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Utföraren ska ha rutiner och arbetsätt för hur medarbetarna på ett säkert sätt hjälper den enskilde med egenvård. SDN Örgryte Härlanda Utföraren ska följa rutinen för egenvård i stadens ledningssystem. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Utföraren ska ha ett eget ledningssystem där rutinen ska finnas. Stadsledningskontoret bedömer att utföraren inte ska använda Göteborgs stads rutin. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Inget förslag till förändring Munhälsa Personer som har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser har rätt till särskilt tandvårdsstöd. - Utföraren ska se till att Västra Götalands regler för särskilt tandvårdsstöd är kända hos medarbetarna. - Om behov av munhälsobedömning uppstår ska den enskildes handläggare meddelas för utfärdande av intyg. - Kontaktpersonalen eller annan medarbetare ska finnas med när munhälsobedömningen sker för att ta del av instruktioner och kunna hjälpa den enskilde som har behov av hjälp och stöd med den dagliga munvården. - Utföraren ska erbjuda omsorgspersonalen utbildning i munhälsovård. SDN Örgryte Härlanda Om brukar har kommunal hälso- och sjukvård ska samverkan och dialog ske med ansvarig sjuksköterska. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Stadseldningskontoret bedömer att det behövs ett tydliggörande kring samverkan och dialog ske med ansvarig sjuksköterska. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: 55

157 Tillägg: - Om den enskilde har kommunal hälso- och sjukvård ska samverkan och dialog ske med ansvarig sjuksköterska Hjälpmedel Utföraren ansvarar för att medarbetarna har den kunskap och information som behövs för att kunna hjälpa den enskilde att använda personligt förskrivna hjälpmedel på ett säkert sätt. Utföraren ansvarar för att medarbetarna vet vart man vänder sig då personligt hjälpmedel inte fungerar. Utföraren ansvarar för att kontakta legitimerad personal då det finns behov av information/ utbildning gällande personligt förskrivet hjälpmedel. Utförarna ansvarar för att ha en skriftlig rutin för ändamålet. SDN Örgryte Härlanda Utföraren ska följa de instruktioner/ordinationer som förskrivande legitimerad personal ordinerar. Tekniska hjälpmedel förskrivs och ordineras individuellt. Om brukar har kommunal hälso- och sjukvård ska rutiner och riktlinjer i stadens ledningssystem följas. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Utföraren ska ha ett eget ledningssystem där rutinen ska finnas. Stadsledningskontoret bedömer att utföraren inte ska använda Göteborgs Stads rutin. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Inget förslag till förändring Mat och måltider Utföraren ska följa Göteborg Stads Måltidsprogram. Se Utföraren ska registrera sig som livsmedelsföretag hos miljöförvaltningen om utföraren avser att utföra inköp och/eller distribuera livsmedel åt brukarna under mer organiserade former. Om utföraren behöver rådgivning avseende om man omfattas av skyldigheten att registrera sig som livsmedelsföretag ska miljöförvaltningen kontaktas. 4.4 Tillgänglighet Utföraren ska ha en skriftlig rutin för tillgänglighet. Ansvarig chef eller dennes företrädare ska finnas tillgänglig för enskilda brukare och medarbetare vardagar mellan 08:00-16:30. Utföraren ska ha en person med chefsbefogenheter i beredskap, det vill säga en person som är nåbar de tider på dygnet som utföraren har medarbetare i tjänst. Utföraren ska erbjuda insatser mellan kl och kl samtliga dagar under året. Insatserna ska genomföras enligt den överenskommelse som finns i den enskildes individuella genomförandeplan alternativt arbetsplan. I samband med vård och omsorg i livets slut (vak) ska utföraren vid behov utföra tjänsten dygnet runt Kommunikation mellan den enskilde och utföraren Trygghetslarmet används i hög omfattning för att tillgodose behov av kommunikation mellan den enskilde och hemtjänsten. Göteborg Stad ser gärna att utföraren hittar alternativa lösningar för kommunikation med utförarens brukare. 56

158 För att trygghetslarmet i första hand ska användas i oförutsedda situationer som kräver en åtgärd ska samtliga utförare: - Efterleva värdighetsgarantin och meddela den enskilde om hemtjänsten inte kan komma inom överenskommen tid. - Tillse att den enskilde har en kontaktpersonal som har huvudansvaret för kommunikation mellan den enskilde och hemtjänsten. - Schemalägga insatser i så stor utsträckning som möjligt. Om individuella insatser inte schemaläggs utan den enskilde ska kontakta utföraren när insatser (som ryms inom biståndsbeslutet) önskas, ska en skriftlig rutin för kontakten finnas. Rutinen kan innebära att den enskilde använder trygghetslarmet i dessa situationer och att Göteborgs Stads trygghetsjour meddelar vald hemtjänstutförare. - Minimera behovet av åtgärder gällande handräckning genom att arbeta proaktivt och förutse den enskildes behov i så stor utsträckning som möjligt. Vårdföretagarna Ambitionen om att trygghetslarmen i första hand ska användas i oförutsedda situationer är bra men utredningen visar att så inte är fallet idag. Larmet används mycket bredare än så. Staden önskar att utförarna bidrar till utvecklingen av alternativa lösningar för kommunikation med utförarens brukare. Då är det viktigt att det finns höjd i ersättningsbeloppet för innovationer och att nytänkande välkomnas. Eftersom det så tydligt framgår att det finns brister i användandet av trygghetslarmet idag är det extra viktigt att egen regin gör sin hemläxa och arbetar med sin organisering och sitt arbetssätt, och tar sig ur invanda mönster. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Arbete pågår med att spegla förfrågningsunderlagets krav i en kravspecifikation som gäller Göteborgs Stads hemtjänst. Stadsdelsnämnderna ska skriva överenskommelser med kommunstyrelsen utifrån kravspecifikationen senast Arbete pågår i stadsdelsnämnderna för att kunna leva upp till kraven. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Inget förslag till förändring Information till den enskilde Utföraren ska se till att den enskilde har kännedom om vilken personal som kommer för att genomföra insatserna. Utföraren ska informera den enskilde om en medarbetare blir försenad eller om en ny medarbetare ska genomföra insatsen. Information från utföraren till den enskilde ska vara lätt att förstå. Den enskilde ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Utförare ska tillgodose att informationen är tillgänglighetsanpassad och att det vid behov finns möjlighet till alternativ kommunikation t.ex. vid afasi, syn- och hörselnedsättningar. Utföraren ska säkerställa att tolk används och betalas vid behov av utföraren. Göteborgs Stad ansvarar för att vid behov anlita och betala tolk för möten mellan den enskilde och handläggare eller annan profession från Göteborgs Stad. Vårdföretagarna Tolk ska vid behov betalas av utföraren. På vilket sätt har detta krav tillgodosetts i det ersättningsbelopp som staden har räknat fram? Hur vanligt förekommande är detta behov idag? Vårdföretagarna anser att detta avsnitt behöver utvecklas. Det är viktigt att behovet av tolk kan tillgodoses för den enskilde individen och samtidigt som förutsättningarna för utförarna behöver vara rimliga. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter 57

159 Göteborgs Stads värdighetsgaranti kring planering av den enskildes insatser ger rätt att få planen översatt om den enskilde har annat modersmål än svenska och den enskilde önskar få den översatt. Stadsledningskontoret bedömer det som minimum är rimligt att tolk används vid upprättande av genomförandeplan om inte omsorgspersonalen talar den enskildes modersmål, alternativt att de kan kommunicera på annat språk. Vid uträknandet av ersättningen har kostnaden för den hemtjänst som idag utförs i Göteborgs Stad legat till grund. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Utföraren ska säkerställa att tolk används och betalas vid behov av utföraren. ersätts med Utföraren ska säkerställa att tolk används vid upprättande och revidering av genomförandeplan om inte omsorgspersonalen talar den enskildes modersmål, alternativt att de kan kommunicera på annat språk. Övriga synpunkter på kapitel 4 SDN Centrum SDN Västra Göteborg SDN Lundby SDN Västra Hisingen Tvärprofessionell samordning och samverkan kommer att ställas inför nya utmaningar om det blir många aktörer, inte minst för hälso- och sjukvården. Det är viktigt att skapa riktlinjer för att organisera detta på ett bra sätt. Förvaltningen föreslår att systematiska slumpmässiga stickprov används som extra kvalitetssäkring. Förvaltningen föreslår att även verktyget Utvärdering hemtjänst (UH) används för att mäta krav på tjänsten Vad gäller krav på tjänsten så föreslås kvalitetsmätningar kopplade till Socialstyrelsens brukarenkät, bemötande, genomförandeplaner, kontaktpersonal och synpunkter och klagomål. För att säkerställa brukares nöjdhet behöver staden utveckla frågorna i brukarundersökningen. SDN Norra Hisingen Famna Mätning, uppföljning och ersättning av delegerade insatser kan med fördel förtydligas. Förvaltningen föreslår att systematiska slumpmässiga stickprov används som extra kvalitetssäkring. Famna anser att Socialtjänstprocessen behöver förtydligas i förfrågningsunderlaget. Famna önskar att uppgifter om processen för delegerade HSL-insatser förtydligas. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Uppföljningen är förtydligad i avsnitt Stadsledningskontoret instämmer i att det blivit otydligt gällande socialtjänstprocessen i förhållande krav på att utföraren ska ha ett eget kvalitetsledningssystem. Samtliga hänvisningar till socialtjänstprocessen tas bort ur förfrågningsunderlaget. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Inget förslag till förändring Kapitel 5 - KONTRAKTSVILLKOR 5.1 Allmänna kontraktsvillkor Allmänna bestämmelser De obligatoriska krav som ställts på utföraren i konkurrensutsättningen är utföraren skyldig att upprätthålla under hela kontraktstiden. De särskilda kontraktsvillkoren ska vara uppfyllda inom den tidsperiod som anges för respektive villkor. 58

160 Avgifter som inte överenskommits skriftligen godtas inte oavsett benämning. Eventuell trängselskatt eller liknande skatter och avgifter för att utföra uppdrag enligt detta kontrakt betalas av utföraren. Utföraren samtycker till att personuppgifter får lagras, sparas, bearbetas och behandlas i Göteborgs Stad register enligt personuppgiftslagen (PUL). Utföraren ska följa gällande lagar, förordningar, direktiv och bestämmelser Kontraktsparter Kontraktet gäller mellan Göteborgs Stad och utförare som ansökt om kontrakt och godkänts. Utföraren förbinder sig att utifrån uppdrag utföra insatser i den omfattning och på de villkor som anges i kontraktet Kontraktshandlingar Kontraktshandlingarna kompletterar varandra. Om kontraktshandlingarna skulle visa sig vara motsägelsefulla i något avseende gäller de, om inte omständigheter uppenbarligen föranleder annat, sinsemellan i följande ordning: 1. Skriftliga ändringar och tillägg till kontraktshandlingarna 2. Kontraktet 3. Förfrågningsunderlaget, inkl. bilagor 4. Ansökan inkl. bilagor Kontraktsperiod Kontraktet gäller från kontraktets tecknande och tillsvidare. Om utföraren inte fått några uppdrag och därmed inte bedrivit någon verksamhet åt Göteborgs Stad under 12 månader upphör kontraktet automatiskt att gälla. Utföraren kan säga upp kontraktet med tre månaders uppsägningstid. Göteborgs Stad kan säga upp kontraktet med sex månaders uppsägningstid. Uppsägningar ska vara skriftliga. Göteborgs Stad kan säga upp kontraktet med 12 månaders uppsägningstid om valfrihetssystem inte längre kommer att tillämpas. SDN Västra Hisingen Det framkommer i förfrågningsunderlaget att en extern leverantör kan bli uppsagd med sex månaders varsel, ett förtydligande behöver göras på vilka grunder detta ska gälla. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Stadsledningskontoret bedömer att skrivningen krävs för att säkerställa att uppsägning av utförare kan ske utan att det är aktuellt med hävning av kontraktet. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Inget förslag till förändring Ändringar och tillägg till kontraktet Göteborgs Stad har rätt att ändra eller göra tillägg till kontraktet. Sådan justering ska i första hand ske i samband med den årliga prisjusteringen. Kan den årliga prisjusteringen inte inväntas ska Göteborgs stad skriftligen meddela utföraren om justering och vara denne tillhanda senast tre månader innan justeringen ska träda i kraft. 59

161 Utföraren ska skriftligen acceptera ändringar och tillägg. Om utföraren inte godkänner ändringar och tillägg inom fyra veckor från att utföraren fick del av uppgifterna upphör kontraktet att gälla - utan att ytterligare meddelande därom skickas - två månader från den dag då godkännande av ändringen eller tillägget skulle varit Göteborgs Stad till handa. Vårdföretagarna Vårdföretagarna har vid flera tillfällen poängterat vikten av att ha en kontinuerlig och god dialog mellan staden och utförarna. Det är extra viktigt när det handlar om ändringar och tillägg i kontraktet. LOV ger möjligheten att relativt omgående förändra villkoren i kontrakten. Det är flexibelt, men det finns också en baksida med detta. Staden måste ha förståelse för att plötsliga förändringar i villkoren kan påverka utförarnas förutsättningar kraftigt. Styrkeförhållandet mellan staden och utföraren är väldigt olika. Vi har under förra året sett flera exempel på kostnadsdrivande pålagor som inte mötts med ökade ersättningsbelopp, plötsliga sänkningar av ersättningen, större förändringar i kraven med kort framförhållning t.ex. nya krav på att samtliga hemtjänstutförare i en kommun ska utföra larmtjänster. Vårdföretagarna anser att det är viktigt att staden har en konstruktiv dialog med utförarna, i god tid, innan förändringar beslutas för att förstå konsekvenserna av förändringarna och utförarnas möjligheter att genomföra dem. Vi ser positivt på att det på s 171 i utredningen trycks på regelbundna informationsmöten med syftet att besvara frågor från potentiella utförare. Det borgar för fortsatt bra dialog även efter att kontrakt tecknats. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Stadsledningskontoret anser det viktigt att det sker en ömsesidig dialog. Förhoppningen är att dialogerna att minimerar sådana svårigheter som Vårdföretagarna lyfter fram. Stadsledningskontorets enhet för kontrakt och uppföljning kommer till exempel att tillskapa ett branschråd och kommer regelbundet bjuda in utförare för hemtjänst till dialog. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Inget förslag till förändring Sekretess Parterna ska se till att uppdraget utförs med hänsyn till gällande författningar om sekretess, tystnadsplikt, informationssäkerhet och överlåtelse av sekretessbelagd information. Parterna förbinder sig att hemlighålla konfidentiellt material och konfidentiell information som de får av varandra, om de enligt lag kan omfattas av sekretess, och att inte använda dem för andra ändamål än de som avses i kontraktet Underleverantör Underleverantör kan anlitas för att utföra delar av uppdraget. För att underleverantör ska kunna anlitas under kontraktstiden krävs att Göteborgs Stad på förhand godkänner underleverantören. Ett giltigt samarbetsavtal ska finnas mellan utföraren och underleverantören. Detta samarbetsavtal ska vara Göteborgs Stad tillhanda senast fyra veckor innan hemtjänsten startar. Utföraren får inte anlita eller byta underleverantör under kontraktstiden utan Göteborgs Stads skriftliga samtycke. Vid anlitande eller byte av underleverantör ska förfrågan inkomma till Göteborgs Stad senast fyra veckor innan planerat anlitande eller byte, om inte synnerliga skäl föreligger. Utföraren ansvarar för att underleverantören följer och uppfyller de krav som anges i förfrågningsunderlaget. Göteborgs Stad genomför under hela kontraktsperioden fortlöpande uppföljning och kontroller av utförare och dess eventuella underleverantörer. 60

162 5.2 Kommersiella villkor Ersättning och betalningsrutiner Utföraren ersätts för beviljad tid till och med , och kommer därefter att ersättas utifrån utförd tid, då den nya IT-tjänsten för planering och registrering av utförd tid beräknas vara introducerad och implementerad i samtliga stadsdelsnämnder. Utföraren ska inom den totalt beställda tiden för samtliga brukare disponera personalresurserna så att de enskildas behov tillgodoses enligt uppdragen. Uppdrag kan omfatta tid för både beviljad hemtjänst och delegerade/ordinerade hälso- och sjukvårdsåtgärder. I ersättningen ingår samtliga kostnader för tjänsternas utförande såsom personalkostnader, kostnader för indirekt brukartid, personalrelaterad tid, resor, administration, IT-kostnader, lokaler, transporter, material, utrustning för tjänstens utförande, arbetstekniska hjälpmedel etcetera. Det utgår inte någon extra ersättning för dubbelbemanning på grund av arbetsmiljömässiga skäl. Till och med gäller följande: Grundersättning - Timersättning, 391 kronor per timma. Ersättningen innefattar momskompensation med 6 kronor per timma. Extra ersättning - Startersättning motsvarande två timmar för upprättande av genomförandeplan vid start av insatser till nya brukare. Med ny brukare menas enskild som inte haft insatser hos utföraren de senaste två åren. Ersättningen erhålls under förutsättningen att den enskildes handläggare säkerställt och bedömt genomförandeplanen som fullständig och betalas ut i efterskott. - Ö-tillägg utgår till utförare för insatser och åtgärder till brukare på någon av öarna i södra skärgården, med ett extra tillägg omfattande 17 procent av timersättningen. Förutsättningar för ersättning Beställd tid enligt uppdrag Ersättning utgår för beställd tid från handläggare och/eller legitimerad personal, med avdrag för frånvaro enligt nedan. Förändringar av behov regleras av utföraren i första hand genom att tillsammans med den enskilde fördela om beslutad tid mellan olika insatser. I andra hand kan det bli aktuellt att den enskilde får göra en ny ansökan. Planerad frånvaro All frånvaro som den enskilde informerar utföraren om minst en dag i förväg betraktas som planerad frånvaro och ska registreras i Treserva. Vid planerad frånvaro utgår ingen ersättning. Rambeslutet innebär att den enskilde beviljas tid/vecka och vid planerad frånvaro dras en sjundedel av från den tid brukaren beviljats, för varje frånvarande dag. Oplanerad frånvaro/avböjd insats Frånvaro som inte i förväg är inplanerad, betraktas som oplanerad frånvaro och ersätts första frånvarodagen, övrig tid ersätts inte. 61

163 Avsteg görs om den oplanerade frånvaron beror på sjukhusvistelse eller vistelse på korttidsboende. Oplanerad frånvaro ersätts de två första dagarna (om hen skulle haft insatser utförda dessa dagar), övrig tid ersätts inte. Den dag den enskilde kommer till sjukhuset eller korttidsboendet räknas som dag ett. Rambeslutet innebär att den enskilde beviljas tid/vecka och en dags ersättning vid oplanerad frånvaro motsvarar en sjundedel av den tid den enskilde beviljats. Avslutat uppdrag Vid avslutat uppdrag upphör ersättningen omedelbart. SDN Angered SDN Östra Göteborg SDN Örgryte Härlanda SDN Majorna-Linné SDN Askim-Frölunda-Högsbo SDN Västra Göteborg Glesbygdsersättning krävs för att ge valmöjligheter i Bergum/Gunnilse för att täcker inte logistikkostnaderna och lösa glesbygdsproblematiken. Stadsdelen föreslår att tidsbegränsningen till 2019 för ersättning utifrån beviljad tid utgår. Värdering av när förändring till utförd tid ska ske, ska istället vara utifrån särskild bedömning. Speciellt eftersom systemutveckling och implementering är osäker. Timersättningen kommer att beslutas av kommunfullmäktige en gång per år i juni. Då är det av yttersta vikt att det inte kommer några nya stora satsningar/utgifter för utförare av hemtjänst som inte är inräknat, perioden fram till ett nytt ersättningsbeslut. Stadsledningskontoret har föreslagit att ersättning utgår från biståndsbedömd tid till Innan beslut tas att ändra till utförd tid bör det utredas ytterligare. Timersättningen kommer att beslutas av kommunfullmäktige en gång per år i juni. Då är det av yttersta vikt att det inte kommer några nya stora satsningar/utgifter för utförare av hemtjänst som inte är inräknat, perioden fram till ett nytt ersättningsbeslut. Stadsledningskontoret har föreslagit att ersättning utgår från biståndsbedömd tid till Innan beslut tas att ändra till utförd tid bör det utredas ytterligare. Ett förtydligande av den ekonomiska ersättningen till utförare av delegeringar och ordinationer behövs. Olika verksamhetssystem för socialtjänst och hälso- och sjukvård försvårar uppföljning av hälso- och sjukvårdsinsatser, vilket ger en osäkerhet om korrekt ersättning. I förfrågningsunderlaget framgår att all frånvaro som brukaren informerar utföraren om minst en dag i förväg ska räknas som planerad frånvaro och att ingen ersättning utgår till utföraren för denna tid. Det behöver förtydligas vad som avses med att informera utföraren en dag i förväg samt hur och till vem som frånvaron ska rapporteras. Altboplacerade brukare med missbruk eller psykiatriska diagnoser kräver ofta dubbelbemanning ur arbetsmiljöhänsyn. En stadengemensam schablon behöver fastställas för målgruppen med dubbel ersättning. Samtliga utförare ska enligt uppdrag från kommunens handläggare utföra hemtjänst måndag till söndag mellan kl. 06:00-23:00. Det är viktigt att i förfrågningsunderlaget förtydliga att prestationsersättning tar hänsyn till det OBtillägg som utgår från kl. 22:00. Stadsledningskontoret har föreslagit att ersättning utgår från biståndsbedömd tid till och med Detta är nödvändigt och bra för att ge egen regi en rimlig omställningsperiod samt ge möjlighet att testa och implementera det elektroniska mätsystemet. Timersättning kommer att beslutas av kommunfullmäktige en gång per år i juni. Då är det av ytterst vikt att det inte tillkommer några nya stora satsningar/utgifter för utförare av hemtjänst som inte är inräknat, perioden fram till nytt ersättningsbeslut. Ersättningen som anges i förfrågningsunderlaget reglerar inte frågan om ersättning mellan kl , detta behöver förtydligas. Timersättningen kommer att beslutas av kommunfullmäktige en gång per år i juni. 62

164 Då är det av yttersta vikt att det inte kommer några nya stora satsningar/utgifter för utförare av hemtjänst som inte är inräknat, perioden fram till ett nytt ersättningsbeslut. SDN Västra Hisingen Stadsledningskontoret har föreslagit att ersättning utgår från biståndsbedömd tid till Innan beslut tas att ändra till utförd tid bör det utredas ytterligare. Stadsledningskontoret har föreslagit att ersättning utgår från biståndsbedömd tid till Förvaltningen anser att detta är nödvändigt för att ge egen regi en rimlig omställningsperiod samt att ge möjlighet att testa och implementera det elektroniska mätsystemet. Geografiska avstånd kan göra att det finns en risk att färre externa utförare etablerar sig på grund av att de stora avstånden gör att det är svårt att få till det ekonomiskt. Förvaltningen anser att ett tillägg liknande ö-tillägget skulle underlätta för aktörer att etablera sig i mindre tätbebyggda områden. SDN Norra Hisingen Famna För att undvika frågetecken kring vad som ingår i ersättningen vid akuta insatser behöver det förtydligas i förfrågningsunderlaget. Det kan vara akut magsjuka, följa med på akuta sjukhusbesök med mera. Det behöver också förtydligas om det i ersättningen ingår att medverka vid exempelvis munhälsobedömningar eller SIP (Samordnad individuell plan). Timersättningen kommer att beslutas av kommunfullmäktige en gång per år i juni. Då är det av yttersta vikt att det inte kommer några nya stora satsningar/utgifter för utförare av hemtjänst som inte är inräknat, perioden fram till ett nytt ersättningsbeslut. Stadsledningskontoret har föreslagit att ersättning utgår från biståndsbedömd tid till Innan beslut tas att ändra till utförd tid bör det utredas ytterligare. Omräkning av timkostnaden på 385 kr/ timme behöver ske utifrån 2016 års bokslut för att få med de satsningar som gjorts utifrån attraktiv hemtjänst mm. Famna anser att ett förtydligande för hur den beviljade tiden bedöms är grundläggande för att utförare ska kunna ta ställning till och planera Används t.ex. schabloner bör dessa läggas som en bilaga. Hur ser beställarens planering för införandet av tids- och insatsregistrering ut? Detta bör framgå av förfrågningsunderlaget, då de förändringar som detta kan medföra kan vara direkt avgörande för om en potentiell utförare tar beslut om att etablera sig eller inte. Vårdföretagarna Famna anser att beställaren bör ge ersättning för dubbelbemanning i de fall det krävas, på samma sätt som många andra kommuner gör. Vårdföretagarna som organisation har inte möjlighet att bedöma storleken på timersättningen, det är varje enskild utförare mer lämpad att göra. Däremot har vi flera viktiga rekommendationer när det gäller ersättning och principen om lika villkor även i den. SKL har konstaterat att 7 av 10 kommuner med LOV i hemtjänst går med underskott i den egna regin. Detta indikerar att ersättningen inte är rätt satt. Samma undersökning visar att det är vanligt att kommunerna skriver av underskotten, eller för över dem till näst kommande år. Detta utan att de privata utförarna får någon motsvarande kompensation. De privata utförarna får klara sig på det ursprungligt beslutade ersättningsbeloppet. Detta leder till en snedvridning av villkoren mellan privata utförare och egen regi. Men allvarligare, också till att brukarna får olika förutsättningar för sin hemtjänst. Vårdföretagarna har tagit fram en rapport om villkoren i hemtjänsten i kommuner med valfrihet, den bifogas detta remissvar. Ett antal kommuner har specialgranskats och tre rekommendationer för att komma tillrätta med problem har tagits fram. Vi rekommendera nu Göteborgs stad att: 1 Hemtjänstersättningen bör indexeras gör årliga uppräkningar i enlighet med SKL:s omsorgsprisindex (OPI). Det stärker förutsättningarna för en långsiktigt hållbar hemtjänstersättning. 2 Inför öppen och årlig redovisning av de ekonomiska resultaten i egen regi. Resultaten visar om egen regi klarar av att leverera hemtjänsten med det beslutade beloppet? Det ger också en fingervisning om rimligheten i ersättningsnivån, går det att uppfylla kraven med det satta beloppet? För att 63

165 Vision, Saco, Vårdförbundet hamna rätt i ersättning per timma krävs återkommande dialog mellan kommunen och alla utförare, oavsett regi. 3 Inför direktiv om efterhandsreglering av ersättningen till privata utförare om den egna regins underskott täcks upp i efterhand av staden. Det säkrar lika förutsättningar och jämlikhet för brukarna, oavsett vem som utför hemtjänsten. Ersättning skall utgå för dubbelbemanning av arbetsmiljö skäl. Risk att utförare avstår dubbelbemanning då detta skulle behövas av ergonomiska skäl eller vid risk för hot och våldsituationer. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Enligt beslutad tidsplan ska den enskilde kunna välja utförare senhösten Planeringen av genomförandet utgår från att den som redan har hemtjänst väljer utförare under november månad och privata utförare startat upp sin verksamhet från 8 januari Det innebär att uppgiften om ersättning för 2017 inte blir aktuell och en ny skrivning om ersättning för 2018 ska tillföras. Glesbyggdsersättning eller extra ersättning vid mindre tätbebyggda områden. Enligt Glesbygdsverket definition finns det inte i något av de 35 områdena i sin helhet något som betraktas som tätortsnära landsbygd. Om extra ersättning ska ges i något enskilt område behöver ersättningsnivån för totalen sänkas. Stadsledningskontoret bedömer att det är bättre att ligga kvar på timersättningen som föreslås. Vid en utvärdering om hur utförare är etablerade får det i en framtid utvisa om ytterligare differentierade ersättningar ska föreslås. Famna och Vårdföretagarna har framfört att hemtjänstersättningen bör indexeras i enlighet med SKL:s omsorgsprisindex (OPI). Göteborgs Stads budget bygger på en samlad bedömning om vilka ekonomiska utrymme det finns, därför går det inte att låsa en del av budgeten till ett utomstående index. Gällande stadsdelsnämndernas skrivningar om vikten av att det inte kommer några nya stora satsningar/utgifter för utförare av hemtjänst som inte är inräknat, perioden fram till ett nytt ersättningsbeslut så bedömer stadsledningskontoret att specifika satsningar för hemtjänst behöver regleras i förfrågningsunderlaget. Stadsdelsnämnderna arbetar med att säkerställa att redovisning av egen regins konkurrensutsatta hemtjänst sker skiljt från annan verksamhet och ska vara klart senast I dagsläget är det få stadsdelsförvaltningar som ersätter för dubbelbemanning utifrån arbetsmiljöskäl. Om sådan ersättning ska utgå krävs en lägre ersättning än vad som förelås. Stadsledningskontoret bedömer att detta inte ska förändras. Stadsledningskontoret anser att utredning om att övergå till att ersätta för utförd tid är tillräckligt utredd. Frågan har handlat om IT stödet ska vara implementerat och bedömt tillförlitligt. Stadsledningskontoret ser behov av förtydligande i förfrågningsunderlaget avseende implementeringen. Gällande förtydligande av frånvaro som den enskilde informerar utföraren om minst en dag i förväg betraktas som planerad frånvaro och ska registreras i Treserva. Stadsledningskontoret bedömer att formuleringen ska förtydligas. Famna har skrivit att de önskar schablontiderna som bilaga. Schablontiderna är en vägledning för handläggarna och ska hjälpa till att enskilda får rätt bedömd tid för sina behov. Stadsledningskontoret bedömer inte att dessa ska ingå i förfrågningsunderlag. 64

166 Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Utföraren ersätts för beviljad tid till och med , och kommer därefter att ersättas utifrån utförd tid, då den nya IT-tjänsten för planering och registrering av utförd tid beräknas vara introducerad och implementerad i samtliga stadsdelsnämnder. ersätts med Utföraren ersätts för beviljad tid till och med Därefter kommer ersättning utgå från utförd tid. Göteborgs Stad implementerar IT stöd för registrering av utförd tid i samtliga stadsdelsnämnder fram till början av Under 2018 kommer IT-stödet implementeras för privata utförare. Under 2018 kommer nytt ersättningssystem och ersättningsnivå kopplat till utförd tid redovisas. Till och med gäller följande: Grundersättning - Timersättning, 391 kronor per timma. Ersättningen innefattar momskompensation med 6 kronor per timma. ersätt med: Grundersättningen, i 2017 års nivå, är 391 kronor per timma. Ersättningen innefattar momskompensation med 6 kronor per timma. Ersättningsnivån för 2018 fastställs i samband med kommunfullmäktiges budgetbeslut i juni 2017 och bygger på 2017 års ersättningsnivå uppräknat med det i budgeten fastställda genomsnittsindex för äldreomsorgen minus eventuell justering för förändringsfaktor. Så snart ersättningsnivån för nästkommande år är beslutad ges information på goteborg.se/utforarehemtjanst Planerad frånvaro All frånvaro som den enskilde informerar utföraren om minst en dag i förväg betraktas som planerad frånvaro och ska registreras i Treserva. Vid planerad frånvaro utgår ingen ersättning. Rambeslutet innebär att den enskilde beviljas tid/vecka och vid planerad frånvaro dras en sjundedel av från den tid brukaren beviljats, för varje frånvarande dag. Oplanerad frånvaro/avböjd insats Frånvaro som inte i förväg är inplanerad, betraktas som oplanerad frånvaro och ersätts första frånvarodagen, övrig tid ersätts inte. Avsteg görs om den oplanerade frånvaron beror på sjukhusvistelse eller vistelse på korttidsboende. Oplanerad frånvaro ersätts de två första dagarna (om hen skulle haft insatser utförda dessa dagar), övrig tid ersätts inte. Den dag den enskilde kommer till sjukhuset eller korttidsboendet räknas som dag ett. Rambeslutet innebär att den enskilde beviljas tid/vecka och en dags ersättning vid oplanerad frånvaro motsvarar en sjundedel av den tid den enskilde beviljats. ersätts med Planerad frånvaro All frånvaro som den enskilde informerar utföraren om senast kl dagen innan betraktas som planerad frånvaro och ska registreras i verksamhetsstödet. Vid planerad frånvaro utgår ingen ersättning. Rambeslutet innebär att den enskilde beviljas tid/vecka och för varje frånvarande dag minskas ersättningen med en sjundedel av den tid brukaren beviljats per vecka. Oplanerad frånvaro/avböjd insats 65

167 Frånvaro som den enskilde inte informerat utföraren om i förväg, betraktas som oplanerad. Vid oplanerad frånvaro utgår ersättning för innevarande dag, tid därefter ersätts inte. Rambeslutet innebär att den enskilde beviljas tid/vecka och ersättningen motsvarar en sjundedel av den tid brukaren beviljats per vecka. Sjukhusvistelse/vistelse på korttidsplats Frånvaro ersätts de två första dagarna (om hen skulle haft insatser utförda dessa dagar), tid därefter ersätts inte. Den dag den enskilde kommer till sjukhuset eller korttidsplatsen räknas som dag ett. Rambeslut innebär att den enskilde beviljas tid/vecka och ersättning per dag motsvarar en sjundedel av den tid brukaren beviljats per vecka Prisjustering Ersättningsnivåerna beslutas i samband med kommunfullmäktiges fastställande av budget för nästkommande år, vilket vanligtvis sker i juni, och gäller för kommande kalenderår om inget annat beslutas. Famna I förfrågningsunderlaget framgår inte vad prisjusteringar kommer att grundas på. Famna anser att detta bör förtydligas, och förespråkar OPI. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Se Fakturering och betalningsvillkor All fakturering ska göras från utföraren, vilket innebär att ingen fakturering får ske från underleverantörer. Utbetalning sker 30 dagar från fakturans ankomstdag och fakturering ska ske månadsvis i efterskott. Faktura ska visa mottagarkod, plusgiro/bankgiro, organisationsnummer, fakturanummer/ocr, volymer, fakturabelopp och referens, tidsperiod. Vid elektronisk faktura är det viktigt att informationen anges i avsedda fält enligt vald fakturastandard. Order- expeditions- faktureringsavgifter eller andra liknande avgifter betalas inte av Göteborgs Stad. Faktureringsanvisningar kommer finnas tillgängliga på goteborg.se/utforarehemtjanst Stadsledningskontorets bedömning Göteborgs Stad har idag inget IT-stöd som stödjer utförarens rapportering av faktureringsbara hälsooch sjukvårdstimmar, vilket innebär manuell hantering hos utföraren samt hos beställaren i stadsdelsnämnden. För att möjliggöra hanteringen krävs att fakturering av HSL-insatser sker med en månads förskjutning. Förslag till förändring: "Utbetalning sker 30 dagar från fakturans ankomstdag och fakturering ska ske månadsvis i efterskott" ersätts med "Fakturering av SoL-insatser ska avse föregående månad. Fakturering av HSL-insatser sker med en månads förskjutning på grund av manuell hantering. Utbetalning av ersättning sker 30 dagar från fakturans ankomstdag." 66

168 5.2.4 Dröjsmål med betalning Vid försenad betalning orsakad av Göteborgs Stad betalas dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635). Eventuell räntefaktura ska innehålla uppgifter om räntesats, kapitalbelopp, datum (fr.o.m -t.o.m) då räntan beräknas samt antalet räntedagar. Om Göteborgs Stad bestrider en faktura, ska utföraren skicka en kreditfaktura innan ny faktura kan betalas av staden. Under dessa omständigheter utgår inte någon dröjsmålsränta. Göteborgs Stad har rätt till dröjsmålsränta i enlighet med räntelagen (1975:635) i de fall utförarens ålagts att betala skadestånd och dröjer med detta. Utföraren har rätt till förseningsersättning i enlighet med lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. Utföraren har rätt till dröjsmålsränta i enlighet med räntelagen (1975:635) vid Göteborgs Stad dröjsmål med betalningen av otvistig faktura. Utföraren har rätt till förseningsersättning i enlighet med lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. Göteborgs Stad har rätt till dröjsmålsränta i enlighet med räntelagen (1975:635) i de fall då utföraren ålagts att betala vite eller skadestånd och dröjer med detta. 5.3 Ansvar och villkor för samarbete mellan parterna Meddelarfrihet Det är av väsentlig betydelse att utförarens anställda omfattas av meddelarfrihet liknande den som gäller för Göteborgs Stads anställda inom motsvarande verksamhetsområde. Utföraren ska informera sina medarbetare om att de omfattas av meddelarfriheten. Utföraren förbinder sig att, med undantag för vad som nedan anges, inte ingripa mot eller efterforska den som lämnat meddelande till författare, utgivare eller motsvarande för offentliggörande i tryckt skrift, radioprogram eller dylikt. Förbudet gäller inte sådana meddelanden som avser företagshemlighet som skyddas av lagen om skydd för företagshemligheter eller omfattas av tystnadsplikt för utförarens medarbetare utanför det verksamhetsområde som uppdraget enligt detta kontrakt omfattar och inte heller i vidare mån än vad som omfattas av meddelarfrihet för offentligt anställda enligt 13 kap Offentlighets och sekretesslagen Arbetsgivaransvar Utföraren ska se till att arbetet bedrivs i enlighet med författningsföreskrifter, myndighetsbeslut, verksamhetsföreskrifter samt branschregler som syftar till att säkerställa att verksamheten är tillförlitlig ur säkerhetssynpunkt Arbetsmiljöansvar Utföraren ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Samordningsansvaret regleras av arbetsmiljölagen (AML). Överenskommelse om samordningsansvar ska träffas när två eller flera arbetsgivare samtidigt bedriver verksamhet på ett gemensamt arbetsställe. Detsamma gäller vid anlitande av underleverantör. Oberoende av detta har varje utförare arbetsmiljöansvar för sina egna medarbetare Kris och beredskap Utföraren ska fullgöra sina uppgifter även under höjd beredskap, krig, katastrof, kris/samhällsstörning eller extraordinär händelse, på samma sätt som kommunen fullgör sina uppgifter. Härutöver ska utföraren - bidra med information vid upprättandet av centrala beredskapsplaner - delta i utbildningar och övningar som genomförs 67

169 - ha en krisplan med rutiner för verksamheten vid längre tids el- eller vattenavbrott, svåra väderförhållanden etc. - i övrigt följa tillämpliga lagar om kommuners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap I de fall höjd beredskap, krig, katastrof, kris/samhällsstörning eller extra ordinär händelse inträffar kan Göteborgs Stad påkalla ett närmare samarbete mellan Göteborgs Stad och de utförare Göteborgs Stad har kontrakt med för att säkerställa hemtjänstens utförande på bästa sätt Byte av juridisk person och förändring av företrädare/styrelse Göteborgs Stad tecknar kontrakt med en utförare som ansöker om godkännande och som uppfyller samtliga ställda ska-krav. Om utförare byter juridisk person ska ny ansökan lämnas, nytt godkännande prövas och nytt kontrakts tecknas. Vid förändringar gällande utförarens företrädare och styrelse ska förändringen rapporteras skriftligt till Göteborgs Stad Ansvar för skada och försäkring Utföraren ansvarar för skada på person eller egendom som utföraren eller utförarens leverantörer orsakar vid fullgörandet av detta kontrakt oavsett om utföraren eller dennes leverantörer förfarit oaktsamt eller inte. Utföraren ska hålla Göteborgs Stad skadeslös om Göteborgs Stad blir skyldig att utge ersättning till tredje man anledning av skada för vilken utföraren ansvarar. Utföraren ska under hela kontraktstiden upprätthålla erforderliga företagsförsäkringar, inklusive ansvarsförsäkring, till betryggande belopp. Försäkringen ska vara tillräcklig i relation till riskerna med tjänsten. Utföraren ansvarar även för eventuella underleverantörer. Om utföraren inte kan inkludera underleverantörer i sina egna försäkringar ska utföraren i sin avtalsrelation med underleverantören reglera att motsvarande försäkringsskydd finns i detta led. Utföraren ska tillsända Göteborgs Stad kopia på försäkringsbrev vid undertecknande av kontrakt och därefter på anmodan Ansvar vid fel eller brister och sanktioner Om en utförare uppvisar fel och brister i något avseende i förhållandet till de krav som framgår av ingånget kontrakt eller överenskommelse gäller vad som framgår av tabellen nedan. 68

170 Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret anser att texten kring anmärkning i tabellen bör förenklas. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Anmärkningar - Ges på sådant som inte innebär en direkt risk för den enskilde eller är motstridigt kontraktet eller annan regel, men inte heller motsvarar den gängse processen för uppfyllande av kvalitet på området. (i tabellen) ersätts med Anmärkningar - Ges på sådant som innebär en direkt risk för den enskilde, är motstridigt kontraktet eller annan nationell regel Varning och hävning Varning Varningen gäller fram till dess att fel eller brist är åtgärdat alternativt till dess att det bedöms att utföraren inte klarar av att åtgärda fel eller brister. Hävning av kontraktet kan då komma att bli aktuellt. Hävning Om någon part inte fullgör sina åtaganden enligt avtalet och efter anmodan inte inom skälig tid vidtar rättelse får drabbad part antingen avhjälpa bristen på motpartens bekostnad eller göra avdrag på ersättningen. Vid avtalsbrott av väsentlig betydelse äger part rätt att häva avtalet. Följande omständigheter kan komma att utgöra avtalsbrott av väsentlig betydelse: - om det framkommer att utföraren lämnat oriktiga uppgifter, inklusive manipulation av dokument, i ansökan vilket, om korrekt uppgifter lämnats, skulle ha inneburit att kontrakt inte erhållits - utföraren byter verksamhetsansvarig under kontraktsperioden och de nya personen inte uppfyller ställda krav 69

171 - utföraren saknar fungerande rutiner eller system som erfordras enligt detta förfrågningsunderlag, - tillsynsmyndighet riktar allvarlig kritik mot verksamheten - allvarliga fel eller brister eller avsteg från de krav som ställts i förfrågningsunderlaget uppvisas vid uppföljningen av kontraktet eller vid annan tidpunkt, - större omfattning på upprepade anmärkningar och/eller avvikelser, - om andra oegentligheter av allvarlig karaktär från utförarens sida förekommit. Göteborgs Stad har alltid rätt att häva kontraktet om sådant förhållande som anges i 7 kap 1 LOV föreligger. Hävs avtalet är motparten skyldig att utge ersättning med ett belopp som motsvarar partens faktiska merkostnader med anledning av hävningen. Sådana merkostnader omfattar men begränsas inte till ersättningsköp, ökade personalkostnader och inkassokostnader Tvistlösning, tillämplig lag Tvist angående tillämpning eller tolkning av detta kontrakt och därmed sammanhängande rättsförhållanden ska i första hand lösas genom förhandling Parterna emellan. Om Parterna inte kan komma överens ska tvisten avgöras i Göteborgs tingsrätt med tillämpning av svensk rätt. Den omständigheten att tvist hänskjuts till rättsligt avgörande berättigar inte utföraren att avbryta uppdrag. 5.4 Kontraktsuppföljning Uppföljning av den utförda tjänsten Företrädare eller tjänstemän på uppdrag för Göteborg Stad följer regelbundet upp de krav som finns i kontraktet. Uppföljningen av utförarens verksamhet görs på det sätt som Göteborgs Stad anser vara nödvändig. Utföraren ska medverka i uppföljningen och tillhandahålla sådana uppgifter om verksamheten som Göteborgs Stad anser vara nödvändiga. Uppföljningen sker på verksamhetsnivå, avtalsnivå samt genom uppföljning av tjänsten. Utföraren ska lämna uppgifter som efterfrågas av till exempel Sveriges kommuner och landsting, Statistiska centralbyrån, Socialstyrelsen och till de kvalitetsregister som Göteborg Stad lämnar uppgifter till. Utföraren ska ta fram efterfrågat material till Göteborgs Stads uppföljningsrapporter. Utföraren ska redovisa en årlig årsrapport, ekonomisk redovisning, årlig kvalitetsrapport samt underlag till patientsäkerhetsarbetet. Rapporteringen och redovisningen sker enligt anvisning från Göteborgs Stad. Ekonomisk redovisning ska ske på lokal nivå/enhetsnivå. Utföraren ska hålla Göteborgs Stad informerad om händelser i organisationen som kan påverka utförandet av tjänsten, samarbetet och vad som avtalats. Utföraren ska på eget initiativ meddela Göteborgs Stad om eventuell kritik från Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Arbetsmiljöverket eller annan myndighet lämnas angående verksamheten. Kopia på eventuella tillsynsrapporter och eventuella föreläggande ska omgående skickas, enligt anvisning, till Göteborgs Stad. SDN Örgryte Härlanda Vision, Saco, Vårdförbundet Utföraren ska samverka med MAS/MAR, delta i utredningar kring händelser och avvikelser samt annan uppföljning inom ramen för ledningssystemet. Utföraren skall även rapportera till Göteborgs stad när begäran om åtgärder enligt arbetsmiljölagen är gjorda av skyddsombud. 70

172 Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Gällande rapportering av åtgärder gjorda av skyddsombud enligt arbetsmiljölagen bedömer stadsledningskontoret att det är tillräckligt med att eventuell kritik från arbetsmiljöverket rapporteras till Göteborgs Stad. Rapportering enligt synpunken är en rutin som får upprättas mellan fackliga organisationer och respektive arbetsgivare. Stadsledningskontoret gör bedömningen att Göteborgs Stads medicinska ansvariga för tillsyn över hälso- och sjukvården behöver förtydligas. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Tillägg: Göteborgs Stads medicinskt ansvariga ansvar för att följa upp hur hälso- och sjukvårdsåtgärder utförs. Utföraren ska se till så att Göteborgs Stads medicinskt ansvariga kan utöva tillsyn över hälsooch sjukvården Metoder för att följa upp tjänstens utförande Göteborgs Stad följer upp utförare inklusive eventuella underleverantörer. Göteborgs Stad använder de metoder för uppföljning som är nödvändiga för att säkerställa god och säker vård och omsorg utifrån de krav som ställs i förfrågningsunderlaget. Utföraren ska medverka i uppföljningen och tillhandahålla sådana uppgifter om verksamheten som staden anser vara nödvändiga. Utföraren följs upp kontinuerligt, minst en gång per år och vid behov. I uppföljning av tjänsten kan Göteborgs Stad genomföra oanmälda besök hos utförarens brukare. SDN Östra Göteborg SDN Centrum SDN Örgryte Härlanda SDN Västra Hisingen Förvaltningen föreslår att systematiska slumpmässiga stickprov används som extra kvalitetssäkring. Tydliggörande av hur SLK avser följa upp kvalitetskraven och hur de ska ställas i förhållande till bedömning av utförarna och eventuella hävningar av avtal och liknande. Förvaltningen föreslår en fördjupad kontroll om en enhet får låga resultat eller ett kraftigt förändrat resultat från tidigare år i brukarundersökningen. Myndighetsutövande enhetens uppföljning av att genomförandeplan finns efter 14 dagar, brukarens delaktighet samt uppföljning av innehåll i genomförandeplan bör ses som ett komplement till brukarenkätens kvalitetssäkring. Det framgår inte av förfrågningsunderlaget hur uppföljning av tid för underleverantörer gällande exempelvis serviceinsatser ska gå till. Uppföljning av förutsättningarna i förfrågningsunderlaget kräver en ökad manuell hantering då det i dagens nuvarande system inte går att få fram uppgifter om till exempel nya ärenden som ska ersättas efter leverans av genomförandeplan eller hantering av frånvaro. Detta gäller även systemet kopplat till hälso- och sjukvård då delegerad hemsjukvård ska följas upp mot beställd insats. Förvaltningen anser att verksamhetssystemen måste stödja de uttag som behövs då manuell hantering inte är möjlig. Stadsledningskontorets bedömning utifrån inkomna synpunkter Kommunfullmäktige antog i oktober 2016 Göteborgs Stads program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare under perioden Utifrån programmet kommer stadsledningskontoret årligen t a fram en plan för uppföljning av utförare i valfrihetssystem enligt LOV. Utifrån planen kommer process och rutiner att tas fram som kommer publiceras på goteborg.se/utforarehemtjanst. Uppföljningen kommer att göras utifrån följande delar vilket stadsledningskontoret bedömer kan förtydligas. 71

173 Regelbunden uppföljning enligt plan utifrån kraven i förfrågningsunderlag Riktad uppföljning utifrån fokusområden Händelsestyrd uppföljning utifrån indikatorer Uppföljningarna kommer genomföras med flera olika metoder så som exempelvis Verksamhetsbesök, planerade och oanmälda Intervjuer och dialogmöten med ledning och medarbetare Stickprovskontroller gällande ex. upprättade genomförandeplaner, personalplanering, anställningsavtal. Utförarnas upprättade egenkontroll utifrån förfrågningsunderlagets krav. Inläsning av inhämtad information och resultat utifrån tillsynsrapporter, avvikelser, synpunkter, nationell brukarundersökning, Göteborgs Stads utvärderingar ex, UH utvärdering av hemtjänst. Granskning av ledningssystem och relevanta dokument Information från myndigheter ex. tillsynsrapporter från Inspektionen för vård och omsorg, ekonomiska uppgifter från Skatteverket. Vilka metoder som kommer att användas vid uppföljning ska enligt stadsledningskontoret inte redovisas i förfrågningsunderlaget. Gällande påtalandet från stadsdelsnämnderna om hälso- och sjukvårdssystemets begränsningar är detta känt för stadsledningskontoret. En arbetsgrupp med representanter från stadsdelarna arbetar med frågan. Förslag till förändring i förfrågningsunderlaget: Tillägg: Utföraren följs upp kontinuerligt, minst en gång per år och vid behov. ersätts med Utföraren följs kontinuerligt upp genom; Regelbunden uppföljning enligt plan utifrån kraven i förfrågningsunderlag Riktad uppföljning utifrån fokusområden Händelsestyrd uppföljning utifrån indikatorer Prevention Göteborgs Stad arbetar aktivt med att säkerställa att oseriösa utförare inte förekommer i Göteborgs Stads kontrakt. I arbetet ingår en kontinuerlig uppföljning och prövning av utförarnas seriositet, bl.a. genom ett samarbete med Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet i Göteborgs Stad. I Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet ingår, förutom Göteborgs Stad, tio myndigheter och ett av målen för samarbetet är att identifiera otillbörligheter i samband med upphandlingar. Göteborgs Stad genomför under hela kontraktsperioden fortlöpande kontroller av utförare och dess eventuella underleverantörer, bl.a. avseende skattebetalningar. Utföraren förbinder sig att medverka i arbetet med prevention. 5.5 Elektronisk signering Kontraktet har signerats av Parterna genom elektronisk signatur. 72

174 Bilaga 3 Förslag till tillägg i kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens delegationsordning Kap Ärendetyp Delegat Anmärkning För Göteborgs Stads räkning besluta att godkänna och teckna kontrakt med privat utförare samt i förekommande fall fatta beslut om uppsägning eller hävning För Göteborgs Stads räkning teckna överenskommelser med stadsdelsnämnd utifrån samma krav som ställs på privata utförare. Stadsdirektören Stadsdirektören Kommunfullmäktiges beslut , 13, om stadens organisering och hantering av valfrihetssystem. Kommunfullmäktiges beslut , 13, om stadens organisering och hantering av valfrihetssystem.

175 SDN Västra Göteborg Beslut (ex tillstyrker/avstyrker) Enligt bifogat tjänsteförslag Eventuellt kommentarer/yrkanden, yttranden (1-5 rader) Ledamöterna från S, MP och V antecknar följande yttrande: Vi delar inte skrivningen i tjänsteutlåtandet om att LOV innebär att brukare får större inflytande över sin vardag. Ur ett jämställdhetsperspektiv saknar vi en konsekvensanalys av eventuella sämre arbetsförhållanden. Exempelvis gällande krav på rätt till heltid, max 5 % timanställda, kollektivavtal, och personalförmåner. Rapport från Trafikverket pekar på negativa miljöeffekter av LOV. Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Yttrande över förslag på förfrågningsunderlag valfrihetssystem enligt LOV 69, N /16 Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade i juni 2015 att införa valfrihetssystem enligt LOV (lagen om valfrihet). Stadsledningskontoret har utifrån uppdrag från kommunfullmäktige tagit fram ett förslag till förfrågningsunderlag. Kommunstyrelsen remitterar utan eget ställningstagande stadsledningskontorets tjänsteutlåtande till samtliga stadsdelsnämnder, Famna, Vårdföretagarna, Göteborgs råd för funktionshinderfrågor och Göteborgs pensionärsråd med begäran om yttrande senast den 30 mars Beslutsunderlag Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 8 mars Ajournering Mötet ajourneras på förslag av Anette Bernhardsson (S) 18:10-18:30. Vid mötets återupptagande anmäler ordförande Henrik Munck (MP) att han bilägger ett yttrande från S, MP och V till protokollet. Beslut 1. Stadsdelsnämnden översänder tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som eget yttrande. 2. Stadsdelsnämnden antecknar att yttrande från S, MP och V biläggs protokollet.

176 3. Stadsdelsnämnden förklarar paragrafen omedelbart justerad. Protokollsanteckning Ledamöterna från S, MP och V antecknar följande yttrande: Vi delar inte skrivningen i tjänsteutlåtandet om att LOV innebär att brukare får större inflytande över sin vardag. Ur ett jämställdhetsperspektiv saknar vi en konsekvensanalys av eventuella sämre arbetsförhållanden. Exempelvis gällande krav på rätt till heltid, max 5 % timanställda, kollektivavtal, och personalförmåner. Rapport från Trafikverket pekar på negativa miljöeffekter av LOV. Expedieras Kommunstyrelsen Vid protokollet Niklas Hall Ordförande Henrik Munck (MP) Justerare Andreas Eraybar (L)

177 SDN Norra Hisingen Beslut 1. Stadsdelsnämnden Norra Hisingen beslutar att anta socialdemokraternas, miljöpartiets och vänsterpartiets yrkande angående LOV inom hemtjänst - förslag till förfrågningsunderlag som yttrande till kommunstyrelsen. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Utdrag ur protokoll Stadsdelsnämnden Sammanträdesdatum Diarienummer N /16 Yttrande över förslag till förfrågningsunderlag- valfrihetssystem enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst Beslut 1. Stadsdelsnämnden Norra Hisingen beslutar att anta socialdemokraternas, miljöpartiets och vänsterpartiets yrkande angående LOV inom hemtjänst - förslag till förfrågningsunderlag som yttrande till kommunstyrelsen. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade i juni 2015 att införa valfrihetssystem enligt LOV (lagen om valfrihetssystem). Stadsledningskontoret har utifrån uppdrag från kommunfullmäktige tagit fram ett förslag till förfrågningsunderlag. Kommunstyrelsen remitterar utan eget ställningstagande stadsledningskontorets tjänsteutlåtande till samtliga stadsdelsnämnder, Famna, Vårdföretagarna, Göteborgs råd för funktionshinderfrågor och Göteborgs pensionärsråd med begäran om yttrande senast Yrkande: Ordförande Patrick Gladh (S): Bifall till socialdemokraternas, miljöpartiets och vänsterpartiets yrkande angående LOV inom hemtjänst - förslag till förfrågningsunderlag. Ingela Ferneborg (M): Bifall till förvaltningens tjänsteutlåtande. Propositionsordning

178 Ordförande Patrick Gladh (S) ställer proposition på yrkandena och finner att stadsdelsnämnden beslutar att anta ordförande Patrick Gladhs (S) yrkande. Omröstning begärs. Ordföranden meddelar följande propositionsordning: Ja- röst för ordförande Patrick Gladhs (S) yrkande Nej-röst för Ingela Ferneborgs (M) yrkande Omröstningsresultat Ledamot Ja Nej Avstår Patrick Gladh (S) x Sara Nanah (V) x Ingela Ferneborg (M) x Hasse Andreasson (MP) x Arto Niskala (M) x Virpi Ring (S) x Lars Nordin (L) x Bahman Esmailnejad (S) x Catharina Perlenius (M) x Dragana Todorovic (S) x Birgitta Jakosjin (L) x 6 5 Med 6 ja-röster och 5 nej-röster beslutar stadsdelsnämnden att anta ordförande Patrick Gladhs (S) yrkande. Företrädare från (M) och (L) reserverade sig mot beslutet samt medsänder yttrande från (M) (L) och (C). Handlingar Tjänsteutlåtande Yttrande över förslag till förfrågningsunderlag- valfrihetssystem enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst, Synpunkter på förslag till förfrågningsunderlag för hemtjänst inom valfrihetssystem enligt LOV Förslag till förfrågningsunderlag Utredning gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning valfrihetssystem enligt LOV, hemtjänst Yttrande angående Yttrande över förslag till förfrågningsunderlag valfrihetssystem enligt lagen om valfrihet (LOV) inom hemtjänst (M), (L) och (C), Yrkande angående LOV inom hemtjänst - förslag till förfrågningsunderlag (S), (MP) och (V), Ingrid Lindblad (C) meddelar att hon hade reserverat sig mot beslutet om hon hade varit tjänstgörande.

179 Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Expedieras till: Stadsledningskontoret Vid protokollet Linda Ringhage Ordförande Patrick Gladh (S) Justerare Ingela Ferneborg (M)

180 Yrkande angående LOV inom hemtjänst - förslag till förfrågningsunderlag Yrkande S, MP, V SDN Norra Hisingen Vi rödgröna är måna om att god kvalitet återfinns i hela hemtjänsten oavsett vem som är utförare. Det är den enskilde omsorgstagarens valfrihet av sin omsorg som ska vara vägledande i systemet såväl som att det finns rimliga förutsättningar och god arbetsmiljö för den omvårdande personalen. I flera kommuner har valfrihetssystem bidragit till sämre kvalitet för omsorgstagarna, svårigheter att följa upp hemtjänstföretagen och försämrade arbetsvillkor för hemtjänstpersonalen. Som en del i arbetet med att införa ett valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten presenteras nu ett förslag till förfrågningsunderlag. Vi ser att det är av stor vikt att ställa höga krav för att motverka oseriösa aktörer etableras. Stadsdelsnämnden föreslås besluta att att att att att att att att Minst 60 procent av den arbetade tiden ska utföras av omsorgspersonal med godkänd omvårdnadsutbildning. Samtliga medarbetare ska behärska svenska språket i tal och skrift Göteborgs Stads egen regi är ickevalsalternativ. Göteborgs Stads egen regi ansvarar för nattinsatser. Samtliga utförare ska ge vård och omsorg i livets slut dygnet runt. Göteborgs Stads egen regi ansvarar för åtgärder av trygghetslarm. Externa utförare kan välja att utföra hemtjänst i hela Göteborg eller begränsa sin verksamhet till en eller flera av de tio stadsdelarna. Bifalla stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande i övriga delar som ej står i konflikt med de i yrkandet redovisade attsatserna.

181 SDN Lundby 48 Begäran 2016 om yttrande från Stadsledningskontoret - Remisser angående införande av valfrihetssystem enligt LOV (Dnr 1255/15) Diarienummer N /16 Ärendet Kommunfullmäktige beslutade i juni 2015 att införa valfrihetssystem enligt LOV (lagen om valfrihet). Stadsledningskontoret har utifrån uppdrag från kommunfullmäktige tagit fram ett förslag till förfrågningsunderlag. Kommunstyrelsen remitterar utan eget ställningstagande stadsledningskontorets tjänsteutlåtande till samtliga stadsdelsnämnder, Famna, Vårdföretagarna, Göteborgs råd för funktionshinderfrågor och Göteborgs pensionärsråd med begäran om yttrande senast Stadsdelsnämnden tillstyrker remissen. Men de ekonomiska konsekvenserna behöver utredas och följas noga. Det är positivt att förfrågningsunderlaget ställer höga kvalitetskrav som ska säkra hemtjänst av god kvalitet. För att kunna tillse nämndens ansvar att brukarna får beviljad insats följs myndighetsutövning upp lokalt men även en tydlig samverkan med uppföljande enhet på stadsledningskontoret behöver ske. Staden erbjuder möjlighet till heltid för samtliga medarbetare, vilket är positivt och stödjer jämställdhetsarbetet. Kravet på att erbjuda heltid ska också kombineras med målet om att användandet av timvikarier inte ska överstiga 5 % i stadens verksamheter. Förvaltningen anser att kraven på egen regi är väldigt höga inom dessa områden och kommer sannolikt vara kostnadsdrivande. Förvaltningen anser att frågningsunderlaget ger externa utförare möjligheter att etablera sig. Handling Tjänsteutlåtande i rubricerat ärende daterat Bilaga 1: Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande Bilaga 2: Remiss gällande förslag till förfrågningsunderlag Bilaga 3: Synpunkter på förslag Bilaga 4: Förslag till förfrågningsunderlag Bilaga 5: Utredning gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning Bilaga 6: Tilläggsyrkande S och V Bilaga 7: Reservation M och L Yrkande Håkan Hallengren (S) yrkar bifall till tilläggsyrkandet från S och V. Åke Björk (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Proposition Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att stadsdelsnämnden bifaller Håkan Hallengrens (S) tilläggsyrkande. Omröstning Omröstning begärs och sker med följande propositionsordning: ja för bifall till Håkan Hallengrens (S) tilläggsyrkande. Nej för bifall till Åke Björks (M) bifall till förvaltningens förslag.

182 Ledamot Tjänstg. ersättare Ja Nej Avstår Monica Djurner (V), 1:e vice ordf. Johan Svensson (V) X Åke Björk (M), 2:e vice ordf. X Emilie Lotterberg (M) Oskar Holm (M) X Martin Nilsson (MP) X Sara Teclezion (S) X Jens Adamik (L) X Stephan Ljungberg (S) X Anders Hyllander (M) X Salam Kaskas (S) Eva Nihlblad (S) X Simona Mohamsson (L) Ingela Jedvert (L) X Håkan Hallengren (S) ordförande X Resultatet blir 5 röster för ja, 5 röster för nej och en röst för avstår. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Ordföranden röstar för ja. Stadsdelsnämnden beslutar att bifalla Håkan Hallengrens (S) tilläggsyrkande. Övrigt Ajournering kl 17:30-17:40 Beslut Stadsdelsnämnden Lundby 1. tillstyrker remissen över införande av valfrihetssystem enligt LOV- förslag till förfrågningsunderlag. 2. översänder synpunkterna i förvaltningens tjänsteutlåtande och tilläggsyrkandet från S och V som eget yttrande till kommunstyrelsen. 3. förklarar paragrafen omedelbart justerad. Vid protokollet Veronica Norell

183 Yrkande angående LOV inom hemtjänst - förslag till förfrågningsunderlag Yrkande S, V, SDN Lundby Vi tycker att förvaltningens svar på remissen om förfrågningsunderlaget är bra och de frågeställningar som lyfts i förvaltningens svar är viktiga att lyfta fram. Det finns dock delar som inte berörs i förvaltningens svar och vi vill i detta yrkande komplettera remissvaret. Vi har tidigare motsatt i oss i både Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsen att ett valfrihetssystem enligt LOV införs. Vi ser att det finns flera stora risker för både omsorgstagare och hemtjänstpersonal. I flera kommuner har valfrihetssystem bidragit till negativ kostnadsutveckling, sämre kvalitet för omsorgstagarna, svårigheter att följa upp hemtjänstföretagen och försämrade arbetsvillkor för hemtjänstpersonalen då inga krav på kollektivavtal kan ställas. Det finns också en stor risk för att det arbete som stadsdelsnämnderna lagt ner på införandet av Attraktiv hemtjänst går om intet i och med införandet av LOV. I förfrågningsunderlaget är inte de satsningar som gjorts på administratörer med inriktning på planering och omsorgshandledare med, och därmed kan den satsningen inte säkerställas i staden, liksom införandet av mobilt arbetssätt med ny teknik i slutet av Som en del i arbetet med att införa ett valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten presenteras nu ett förslag till förfrågningsunderlag. Vi ser att det är av stor vikt att ställa höga krav för att motverka oseriösa aktörer etableras. Valfrihet innebär inte per automatik en hög kvalitet på utförda tjänster. Stadsnämnden föreslås att besluta enligt nedanstående punkter: Minst 60 procent av den arbetade tiden ska utföras av omsorgspersonal med godkänd omvårdnadsutbildning. Samtliga medarbetare ska behärska svenska språket i tal och skrift. Göteborgs Stads egen regi är ickevalsalternativ. Göteborgs Stads egen regi ansvarar för nattinsatser. Samtliga utförare ska ge vård och omsorg i livets slut dygnet runt. Göteborgs Stads egen regi ansvarar för åtgärder av trygghetslarm. Externa utförare kan välja att utföra hemtjänst i hela Göteborg eller begränsa sin verksamhet till en eller flera av de tio stadsdelarna.

184 SDN Örgryte-Härlanda Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Yttrande till kommunstyrelsen angående förfrågningsunderlag för hemtjänst inom valfrihetssystemet enligt LOV 55 N /16 Kommunfullmäktige beslutade i juni 2015 att införa valfrihetssystem enligt LOV (lagen om valfrihet). Stadsledningskontoret har utifrån uppdrag från kommunfullmäktige tagit fram ett förslag till förfrågningsunderlag. Kommunstyrelsen remitterar utan eget ställningstagande stadsledningskontorets tjänsteutlåtande till samtliga stadsdelsnämnder, Famna, Vårdföretagarna, Göteborgs råd för funktionshinderfrågor och Göteborgs pensionärsråd. Yttrandet ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast Tjänsteutlåtande, daterat , föreligger. Ordförande Alice Vernersson (V) yrkar bifall till förvaltningens förslag och finner yrkandet med övervägande JA besvarat. Alice Vernersson (V) framför det tilläggsyrkande från (S), (MP) och (V) som framgår av bilaga 5 till protokollet och yrkar bifall till förslaget. Pär Gustafsson (L) framför det yrkande från (L) och (M) som framgår av bilaga 6 till protokollet och yrkar bifall till förslaget. Ordföranden ställer proposition om bifall dels till sitt eget yrkande, dels till Pär Gustafssons (L) yrkande och finner det förstnämnda med övervägande JA besvarat. Omröstning begärs. Den som vill att nämnden beslutar enligt ordförandens yrkande röstar JA. Den som vill att nämnden beslutar enligt Pär Gustafssons yrkande röstar NEJ. Vid omröstningen röstar Alice Vernersson (V), Klara Holmin (MP), Thore Backlund (S), Susanne Karlsson (S), Robert Hammarstrand (S) samt Roland Dahlström (S) JA medan Pär Gustafsson (L), Rebecca Amiri (M), Hakan Önal (M), Hanna Linnea Karlsson (L) samt Susanne Grandin Biörnerud (M) röstar NEJ. Omröstningen har utfallit med sex JA och fem NEJ. Stadsdelsnämnden beslutar således enligt ordförandens yrkande. Beslut Stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda beslutar att översända förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. Stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda beslutar att externa utförare ska kunna välja att utföra hemtjänst i hela Göteborg eller begränsa sin verksamhet till en eller flera av de tio stadsdelarna. Paragrafen förklaras omedelbart justerad.

185 Vid protokollet Protokollet justerades Nämndsekreterare Matilda Johansson Ordförande Alice Vernersson Justerare Pär Gustafsson Protokollsutdragets riktighet intygas av Matilda Johansson Nämndsekreterare

186 SDN Västra Hisingen Utdrag ur protokoll 3/2017 Stadsdelsnämnden Sammanträdesdatum Diarienummer N /16 Yttrande gällande förslag till förfrågningsunderlag - valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst Ärendet Kommunfullmäktige beslutade i juni 2015 att införa valfrihetssystem enligt LOV (lagen om valfrihet). Stadsledningskontoret har utifrån uppdrag från kommunfullmäktige tagit fram ett förslag till förfrågningsunderlag. Kommunstyrelsen remitterar utan eget ställningstagande stadsledningskontorets tjänsteutlåtande till samtliga stadsdelsnämnder, Famna, Vårdföretagarna, Göteborgs råd för funktionshinderfrågor och Göteborgs pensionärsråd med begäran om yttrande senast Handling Stadsdelsförvaltningen har den 14 februari 2017 upprättat ett tjänsteutlåtande i ärendet med tillhörande bilagor; 1-2. Förvaltningen föreslår att nämnden tillstyrker förslaget till förfrågningsunderlag - valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst med undantag för de synpunkter som lämnas i förvaltningens tjänsteutlåtande och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen samt förklarar paragrafen omedelbart justerad. Yrkanden Ordförande Jahja Zeqiraj (S) yrkar med instämmande av ledamöterna från (S), (MP) och (V) bifall till förvaltningens förslag med tillägget att externa utförare ska kunna välja att utföra hemtjänst i hela Göteborg eller begränsa sin verksamhet till en eller flera av de tio stadsdelarna. Till skillnad från Stadsledningskontorets förordnande om 35 utförarområden förordas 10 utförarområden inom Göteborgs Stad. Skriftligt yrkande från (S), (MP) och (V), bilaga 2 till protokollet. Andre vice ordföranden Birgitta Simonsson (M) yrkar med instämmande av ledamöterna från (M) och (L) bifall till förvaltningens förslag med tillägget att det är upp till utföraren att välja utförarområden samt att utförare ska kunna välja att utföra hemtjänst även nattetid. Skriftligt yrkande från (M) och (L), bilaga 3 till protokollet.

187 Beslutsgång Ordföranden ställer yrkandena mot varandra och finner att stadsdelsnämnden bifaller eget yrkande. Omröstning begärs. Stadsdelsnämnden godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för Jahja Zeqirajs (S) yrkande. Nej-röst för Birgitta Simonssons (M) yrkande. Omröstningsresultat Patrik Helgesson (V), Carolina Bruseman (MP), Ylva Donning (S), Christer Gustafsson (S), Anders Moberg (S) och Jahja Zeqiraj (S) röstar ja. Birgitta Simonsson (M), Rickard Eriksson (M), Anita Kjessler (L), Lena Ferm (M) och Rauf Ax (L) röstar nej. Med 6 ja-röster för Jahja Zeqirajs (S) yrkande och 5 nej-röster för Birgitta Simonssons (M) yrkande beslutar stadsdelsnämnden att bifalla Jahja Zeqirajs (S) yrkande. Beslut Stadsdelsnämnden tillstyrker förslaget till förfrågningsunderlag - valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst med undantag för de synpunkter som lämnas i förvaltningens tjänsteutlåtande. Stadsdelsnämnden tillägger i beslutet att externa utförare ska kunna välja att utföra hemtjänst i hela Göteborg eller begränsa sin verksamhet till en eller flera av de tio stadsdelarna. Till skillnad från Stadsledningskontorets förordnande om 35 utförarområden förordas 10 utförarområden inom Göteborgs Stad.

188 Reservation Birgitta Simonsson (M), Rickard Eriksson (M), Anita Kjessler (L), Lena Ferm (M) och Rauf Ax (L) reserverar sig mot beslutet till förmån för Birgitta Simonssons (M) yrkande. Expedieras Kommunstyrelsen Vid protokollet Emma Eriksson Justerat Ordförande Jahja Zeqiraj Justerare Birgitta Simonsson Rätt utdraget intygar: Emma Eriksson

189 SDN Angered Beslut (ex tillstyrker/avstyrker) Tillstyrker Eventuellt kommentarer/yrkanden, yttranden (1-5 rader) Exempelvis Kommentar Stadsdelsnämnden Utdrag ur protokoll 3/2017 Sammanträdesdatum Diarienummer N /16 Svar på remiss gällande förslag på förfrågningsunderlag valfrihetssystem enligt Lagen om valfrihet (LOV) inom hemtjänst Kommunstyrelsen beslutade den 14 december 2016 att sända förslag till förfrågningsunderlag vid införande av valfrihetssystem enligt Lagen om valfrihet (LOV) inom hemtjänst på remiss. Remissen avser stadsdelsnämndernas uppfattning om hur förslag till förfrågningsunderlag påverkar stadsdelsnämnden respektive brukarna utifrån följande perspektiv: Brukarnas möjlighet att välja utförare. Brukarnas möjlighet till hemtjänst av god kvalitet. Stadsdelsnämndens ansvar för att tillse att brukarna får beviljat bistånd utfört, oavsett om hemtjänsten utförs i egen regi eller genom extern utförare. Hur kraven motsvarar stadsdelsnämndernas nuvarande verksamhet. Externa utförares möjlighet att delta i konkurrensutsättningen. Stadsdelsförvaltningen har den 21 december 2016 upprättat ett tjänsteutlåtande med förslaget att stadsdelsnämnden tillstyrker förslag på förfrågningsunderlag valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst, med synpunkter enligt Förvaltningens överväganden i upprättat tjänsteutlåtande, och att stadsdelsnämnden översänder upprättat tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som eget yttrande. Alma Handzar (S) yrkar på Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets vägnar bifall till tjänsteförslaget. Joanna Wolodarska (L) yrkar på Liberalernas och Moderaternas vägnar bifall till tjänsteförslaget.

190 Fortsättning 104 Beslut Stadsdelsnämnden tillstyrker förslag på förfrågningsunderlag valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänst, med synpunkter enligt Förvaltningens överväganden i upprättat tjänsteutlåtande. Stadsdelsnämnden översänder upprättat tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som eget yttrande. Stadsdelsnämnden förklarar paragrafen omedelbart justerad. Vid protokollet Sofi Tillberg Ordförande Ali Moeeni (S) Justerare Fouad Rasho (M) Protokollsutdragets riktighet intygas av

191 SDN Östra Göteborg Beslut (ex tillstyrker/avstyrker) Tillstyrker med synpunkter Eventuellt kommentarer/yrkanden, yttranden (1-5 rader) 51 Diarienummer N /16 Utdrag ur protokoll Stadsdelsnämnden Sammanträdesdatum Yttrande till kommunstyrelsen över åtgärder att vidta för att införa LOV:en med början inom hemtjänsten Ärendet Kommunfullmäktige beslutade i juni 2015 att införa ett valfrihetssystem enligt LOV (lagen om valfrihet). Stadsledningskontoret har efter uppdrag från kommunfullmäktige arbetat fram ett förslag till förfrågningsunderlag. Kommunstyrelsen har utan eget ställningstagande remitterat stadsledningskontorets tjänsteutlåtande till samtliga stadsdelsnämnder, Famna, Vårdföretagarna, Göteborgs råd för funktionshinderfrågor och Göteborgs pensionärsråd. Handlingar Förvaltningens tjänsteutlåtande daterat Yttrande (S), (MP), (V). Förvaltningen föreslår att nämnden med hänsynstagande till synpunkterna i förvaltningens tjänsteutlåtande översänder detta som eget yttrande till kommunstyrelsen. Yrkanden Förste vice ordföranden Lena Landén-Ohlsson (S) yrkar bifall förvaltningens förslag med tillägget att översända yttrandet från (S), (MP), (V) till kommunstyrelsen. Kalle Bäck yrkar bifall till förvaltningens förslag och avslag på tilläggsyrkandet att översända yttrandet från (S), (MP), (V) till kommunstyrelsen. Proposition 1 Ordföranden Özgür Tasbas ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att stadsdelsnämnden beslutar bifalla detta. Proposition 2 Ordföranden ställer proposition på Lena Landén-Ohlsson stilläggsyrkande att översända yttrandet från (S), (MP), (V) till kommunstyrelsen och finner att stadsdelsnämnden beslutar bifalla detta. Omröstning begärs.

192 Omröstning Godkänd propositionsordning: Ja-röst för bifall till Lena Landén-Ohlssons tilläggsyrkande. Nej-röst för bifall till Kalle Bäcks avslagsyrkande. Özgür Tasbas (MP), Lena Landén-Ohlsson (S), Erne Ahlman (S), Helen Edenryd (V), Willy Kiela (S) och Svetlana Lucic (S) röstar Ja. (6) Kalle Bäck (KD), Peter Mattiasson (M), Ewa Jablonska (L), Anca-Maria Dumitrescu (M) och Bartek Rosinski (M) röstar Nej. (5) Ordföranden konstaterar att det finns sex röster för Lena Landén-Ohlssons tilläggsyrkande och att fem röster stödjer Kalle Bäcks avslagsyrkande. Stadsdelsnämnden har därmed bifallit Lena Landén-Ohlssons tilläggsyrkande. Beslut Stadsdelsnämnden beslutar att med hänsynstagande till synpunkterna i förvaltningens tjänsteutlåtande översända detta som eget yttrande till kommunstyrelsen att översända yttrandet från (S), (MP), (V) till kommunstyrelsen samt att förklara paragrafen omedelbart justerad. Reservation Kalle Bäck (KD), Peter Mattiasson (M), Ewa Jablonska (L), Anca-Maria Dumitrescu (M) och Bartek Rosinski (M) reserverar sig mot beslutet att översända yttrandet från (S), (MP), (V) till kommunstyrelsen. Protokollsanteckning från (KD), (M), (L) (KD), (M), (L) låter anteckna följande till protokollet: Vi ställer oss i huvudsak bakom TU Yttrande till kommunstyrelsen över uppdrag från kommunfullmäktige att vidta åtgärder för att införa LOV:en med början inom hemtjänsten. Vi vill dock lyfta några saker utöver det som har anförts. - Fram till och med år 2020 (3 år) är kommunen ickevalsalternativet enligt nuvarande förslag till förfrågningsunderlag. Detta kommer att bli en konkurrensfördel för kommunen. Vi förordar därför ett alternativ med rullande ordning bland utförarna för tilldelning av utförare vid Ickeval för att värna konkurrensneutraliteten. - Vi ifrågasätter också om det är rätt att LOV:en/valfriheten endast omfattar dagtid? Samtliga utförare utför hemtjänst måndag till söndag kl 06:00-23:30 Förslaget motiveras av effektivitet. Det krävs enligt utredningen 300 brukare för att gå runt. Vi tycker att det pekar mot att utförare även ska ges möjligheten att erbjuda att brukarna att utföra hemtjänst på natten. I förfrågningsunderlaget står att läsa om fakturering och betalningsvillkor att utbetalning sker 30 dagar från fakturans ankomstdag och att fakturering sker månadsvis. Vi ser en fara i att det kan ta lång tid för en utförare att få ersättning,

193 - vilket kan markeras mot och även jämföras med rutiner för ersättning till annan fristående verksamhet som fristående förskolor och skolor. Expedieras Kommunstyrelsen Vid protokollet Rätt utdraget intygar i tjänsten Åke Ström Gill Bengtsson Registrator

194 Yttrande S, MP, V SDN Östra Göteborg Ärende 6 Yttrande angående LOV inom hemtjänst - förslag till förfrågningsunderlag Vi rödgröna motsätter oss att ett valfrihetssystem enligt LOV införs. Det finns flera stora risker för både omsorgstagare och hemtjänstpersonal. I flera kommuner har valfrihetssystem bidragit till sämre kvalitet för omsorgstagarna, svårigheter att följa upp hemtjänstföretagen och försämrade arbetsvillkor för hemtjänstpersonalen. Erfarenheter från andra kommuner visar att vinstdrivande privata aktörer försöker öka sin profit genom att rikta in sig på brukare och insatser som är förknippade med låga kostnader, medan brukare och insatser som kostar mer lämpas över på kommunen. För att förbygga detta menar vi att staden bör kräva att samtliga utförare ska kunna ge vård och omsorg i livets slut. För att motverka att privata aktörer enbart riktar sig in på områden där brukare med mindre kostsamma behov finns, menar vi att förfrågningsunderlaget bör utformas på så sätt att externa utförare ska kunna välja att antingen utföra hemtjänst i hela Göteborg eller begränsa sin verksamhet till ett primärområde. Skälet är att små aktörer också ska kunna konkurrera.

195 SDN Majorna-Linné Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Diarienummer N /16 Svar på remiss avseende förfrågningsunderlag LOV Ärendet Kommunfullmäktige beslutade i juni 2015 att införa valfrihetssystem enligt LOV (lagen om valfrihet) för hemtjänsten i Göteborg. Stadsledningskontoret har utifrån uppdrag från kommunfullmäktige tagit fram ett förslag till förfrågningsunderlag för företag som vill ansluta sig till valfrihetssystemet. Kommunstyrelsen har utan eget ställningstagande remitterat stadsledningskontorets förslag till samtliga stadsdelsnämnder samt Famna, Vårdföretagarna, Göteborgs råd för funktionshinderfrågor och Göteborgs pensionärsråd med begäran om yttrande senast den 30 mars Handlingar Svar på remiss om förslag till förfrågningsunderlag avseende valfrihetssystem inom hemtjänsten (Tjänsteutlåtande) Begäran om yttrande - Uppdrag från kommunfullmäktige att vidta åtgärder för att införa LOV med början inom hemtjänsten (Begäran om Yttrande) Tilläggsyrkande från S, MP och V (Biläggs protokollet, bilaga 2) Tilläggsyrkande från M och L (Biläggs protokollet, bilaga 3) Tilläggsyrkanden Marie-Louise Hänel Sandström (M) yrkar att stadsdelsnämnden beslutar: att samtliga utförare ska vara ickevalsalternativ från 2017 att nattinsatser ska kunna utföras av flera aktörer Susanne Sillberg Ligander (S) yrkar att stadsdelsnämnden beslutar: att samtliga medarbetare ska behärska svenska språket i tal och skrift att Göteborgs Stads egen regi är ickevalsalternativ. att Göteborgs Stads egen regi ansvarar för nattinsatser. att samtliga utförare ska ge vård och omsorg i livets slut dygnet runt. att Göteborgs Stads egen regi ansvarar för åtgärder av trygghetslarm. att externa utförare har samma krav på sig som staden att erbjuda alla anställda heltidstjänster, ha låg andel timavlönade och inte tillåtas att ha delade schematurer. Beslutsgång Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag till beslut och finner att nämnden beslutar i enlighet med detta. Ordförande ställer proposition på Bosse Parbrings (MP) tilläggsyrkande emot Marie-Louise Hänel Sandströms (M) tilläggsyrkande och finner att nämnden beslutar i enlighet med Bosse Parbrings (MP) tilläggsyrkande.

196 Omröstning Omröstning begärs och genomförs. Ja-röst för Susanne Sillberg Liganders (S) yrkande. Nej-röst för Marie-Louise Hänel Sandströms (M) yrkande. Med 6 ja-röster mot 5 nej-röster har stadsdelsnämnden beslutat i enlighet med Bosse Parbrings (MP) tilläggsyrkande. Ledamot Ja-röst Nej-röst Avstår från att rösta Marie-Louise Hänel Sandström (M) Jenny Broman (V) Jan Otterstedt (M) Susanne Sillberg Ligander (S) Tommy Johansson (S) Ann-Christin Nilsson (L) Gerd Sabel (S) Martin Jonasson (L) Claes Söderling (S) Patrik Nordin (M) Bosse Parbring (MP) X X X X X X X X X X X Beslut i Stadsdelsnämnden Majorna-Linné Stadsdelsnämnden tillstyrker förslaget till förfrågningsunderlag, med de synpunkter som framgår i förvaltningens tjänsteutlåtande. Tjänsteutlåtandet översänds till kommunstyrelsen som eget yttrande. Stadsdelsnämnden föreslår också att förfrågningsunderlaget kompletteras enligt följande: att samtliga medarbetare ska behärska svenska språket i tal och skrift att Göteborgs Stads egen regi är ickevalsalternativ. att Göteborgs Stads egen regi ansvarar för nattinsatser. att samtliga utförare ska ge vård och omsorg i livets slut dygnet runt. att Göteborgs Stads egen regi ansvarar för åtgärder av trygghetslarm. att externa utförare har samma krav på sig som staden att erbjuda alla anställda heltidstjänster, ha låg andel timavlönade och inte tillåtas att ha delade schematurer. Reservation Marie-Louise Hänel Sandström (M), Jan Otterstedt (M), Ann-Christin Nilsson (L), Martin Jonason (L) och Susanne Zetterberg Jensen (M) reserverar sig mot beslutet till förmån till sitt eget förslag till beslut.

197 Vid protokollet Jenny Branegård

198 SDN Askim-Frölunda-Högsbo Beslut (ex tillstyrker/avstyrker) Tillstyrker delvis Eventuellt kommentarer/yrkanden, yttranden (1-5 rader) Nämnden bifaller tjänsteförslaget med de synpunkter som framförs. Tilläggsyrkande från S,V,MP antas efter omröstning som utfaller med 6-5. Reservation från M och L till förmån för eget tilläggsyrkande. Ersättare för KD antecknar att yrkande från M och L skulle ha bifallits om ersättaren varit tjänstgörande. Utdrag ur protokoll SDN AFH Sammanträdesdatum , N /16 Yttrande över Förslag på förfrågningsunderlag valfrihetssystem enligt LOV 1255/15 Kommunfullmäktige beslutade i juni 2015 att införa valfrihetssystem enligt LOV (lagen om valfrihet). Stadsledningskontoret har utifrån uppdrag från kommunfullmäktige tagit fram ett förslag till förfrågningsunderlag. Kommunstyrelsen remitterar utan eget ställningstagande stadsledningskontorets tjänsteutlåtande till samtliga stadsdelsnämnder med flera remissinstanser med begäran om yttrande senast den 30 mars Stadsdelsförvaltningen har den 19 december 2016 upprättat ett tjänsteutlåtande i ärendet. Kommunal Askim-Frölunda-Högsbo har inkommit med ett yttrande i ärendet. Ordföranden Camilla Widman (S) föreslår att yttrandet ska biläggas protokollet. Yrkanden Ordföranden Camilla Widman (S) yrkar bifall till tjänsteförslaget med tilläggsyrkande från S, V och MP enligt bilaga 2 till protokollet. Andre vice ordföranden Peter Hermansson (M) yrkar bifall till tjänsteutlåtandet samt avslag på tilläggsyrkandet från S, V och MP till förmån för tilläggsyrkande från M, L och KD, enligt bilaga 3. Ordföranden ställer proposition på yrkandet om bifall till tjänsteutlåtandet och finner att stadsdelsnämnden bifaller tjänsteutlåtandet. Ordföranden ställer härefter proposition på de två tilläggsyrkandena och finner att nämnden bifaller tilläggsyrkandet från S, MP och V. Omröstning begärs och genomförs. Omröstning Stadsdelsnämnden godkänner följande propositionsordning:

199 Ja-röst för ordförandens yrkande. Nej-röst för andre vice ordförandens yrkande. Ledamot Ja Nej Peter Hermansson (M) X Christian Larsson (V) X Lena Olinder (M) X Anna Ericson (MP) X Anita Edman (S) X Berit Krantz (L) X Göran Moberg (S) X Göran Larsson (M) X Ulf-Henrik Johansson (S) X Monika Beiring (M) X Camilla Widman (S) X Totalt 6 5 Med 6 Ja-röster mot 5 Nej-röster bifaller stadsdelsnämnden Camilla Widmans tilläggsyrkande. Stadsdelsnämndens beslut Stadsdelsnämnden översänder upprättat tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som eget yttrande med hänsynstagande till de synpunkter som framförs av förvaltningen. Stadsdelsnämnden bifaller tilläggsyrkande från ordföranden Camilla Widman (S) för S, V och MP enligt bilaga 2 till protokollet. Stadsdelsnämnden bilägger yttrande från Kommunal till protokollet, bilaga 4. Andre vice ordföranden Peter Hermansson (M), Lena Olinder (M), Berit Krantz (L), Göran Larsson (M) och Monika Beiring (M) reserverar sig mot beslutet om antagande av tilläggsyrkande från S, V och MP till förmån för eget tilläggsyrkande enligt bilaga 3.

200 Jörgen Knudtzon (KD) antecknar till protokollet antecknar att han, om han hade varit tjänstgörande, skulle ha biträtt andre vice ordförandens tilläggsyrkande. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Vid protokollet Rätt utdraget intygar i tjänsten: Sekreterare Marianne Karlgren Ordförande Camilla Widman Justerare Peter Hermansson

201 Yrkande S, MP, V SDN Askim Frölunda Högsbo Yrkande angående LOV inom hemtjänst - förslag till förfrågningsunderlag Vi rödgröna motsätter oss att ett valfrihetssystem enligt LOV införs. Det finns flera storarisker för både omsorgstagare och hemtjänstpersonal. I flera kommuner har valfrihetssystem bidragit till sämre kvalitet för omsorgstagarna, svårigheter att följa upp hemtjänstföretagen och försämrade arbetsvillkor för hemtjänstpersonalen. Som en del i arbetet med att införa ett valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten presenteras nu ett förslag till förfrågningsunderlag. Vi ser att det är av stor vikt att ställa höga krav för att motverka att oseriösa aktörer etableras och att vi fortsätter att ha en hög kvalitet inom hemtjänsten. Stadsdelsnämnden föreslås besluta att minst 60 procent av den arbetade tiden ska utföras av omsorgspersonal med godkänd omvårdnadsutbildning. att Samtliga medarbetare ska behärska svenska språket att Göteborgs Stads egen regi är ickevalsalternativ. att Göteborgs Stads egen regi ansvarar för nattinsatser. att Samtliga utförare ska ge vård och omsorg i livets slut dygnet runt. att Göteborgs Stads egen regi ansvarar för åtgärder av trygghetslarm. att Externa utförare kan välja att utföra hemtjänst i hela Göteborg eller begränsa sin verksamhet till en eller flera av de tio stadsdelarna. Camilla Widman Anna Ericson Christian Larsson Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet

202 16/3-17 Kommunals yttrande ang Askim-Frölunda-Högsbos yttrande över stadsledningskontorets remiss på förfrågningsunderlag valfrihetssystem enligt LOV Kommunal ser mycket allvarligt på förvaltningens förslag att sänka stadsledningskontorets krav på antalet utbildade undersköterskor inom de privata utförarna. Det gör förvaltningen för de själva inte tror att de kan leva upp till den tänkta procentsatsen på 60% på enhetsnivå. Det enhetsnivå kravet finns inte på de privata utförarna och då förstår inte kommunal varför förvaltningen gör tolkningen att de behöver nå det. Istället för att skilja på olika arbetsuppgifter i undersköterskeyrket vore det bättre om förvaltningen hade målet att faktiskt höja antalet utbildade undersköterskor till 60 % på enhetsnivå. Det kan de göra genom att vara attraktiva arbetsgivare med bra löner, erbjudanden om yrkesutveckling och en god arbetsmiljö. Målet är möjligt om förvaltningen dessutom satsar på utbildning på arbetstid istället för att sänka kvalitetskraven på vissa arbetsuppgifter och därmed också statusen på äldreomsorgen. Anna Skarsjö/Ordförande Kommunal Sektion AskimFrölundaHögsbo

203 SDN Centrum Beslut (ex tillstyrker/avstyrker) Tillstyrker Eventuellt kommentarer/yrkanden, yttranden (1-5 rader) Yrkande S, MP och V. Yrkande M och L. Reservationer M och L. Anteckning till protokollet Fi. Protokollsutdrag stadsdelsnämnden Centrum Yttrande över remiss: Förslag på förfrågningsunderlag valfrihetssystem enligt LOV diarienummer N /16 Kommunfullmäktige beslutade i juni 2015 att införa valfrihetssystem enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Stadsledningskontoret har utifrån uppdrag från kommunfullmäktige tagit fram ett förslag till förfrågningsunderlag. Kommunstyrelsen remitterar utan eget ställningstagande stadsledningskontorets tjänsteutlåtande till samtliga stadsdelsnämnder, Famna, Vårdföretagarna, Göteborgs råd för funktionshinderfrågor och Göteborgs pensionärsråd med begäran om yttrande senast 30 mars Yrkande Aslan Akbas (S) yrkar med stöd av S, MP och V enligt bilaga 1 till protokollet: att minst 60 procent av den arbetade tiden ska utföras av omsorgspersonal med godkänd omvårdnadsutbildning att samtliga medarbetare ska behärska svenska språket i tal och skrift att Göteborgs Stads egen regi är ickevalsalternativ att Göteborgs Stads egen regi ansvarar för nattinsatser att Samtliga utförare ska ge vård och omsorg i livets slutskede att Göteborgs Stads egen regi ansvarar för åtgärder av trygghetslarm att externa utförare kan välja att utföra hemtjänst i hela Göteborg eller begränsa sin verksamhet till en eller flera av de tio stadsdelarna att personalen ska erbjudas heltid Nina Miskovsky (M) yrkar med stöd av M och L enligt bilaga 2 till protokollet: att samtliga utförare ska vara ickevalsalternativ från 2017 att i övrigt bifalla förvaltningens förslag Beslutsgång Stadsdelsnämnden bifaller förvaltningens tjänsteutlåtande. Ordförande Anna Sibinska ställer proposition på yrkanden från Aslan Akbas (S) och Nina Miskovsky (M) och finner yrkande från Aslan Akbas (S) med övervägande Ja besvarat. Omröstning begärs. Omröstningspropositionen Ja för bifall till Aslan Akbas (S) yrkande och Nej för Nina Miskovsky (M) yrkande godkänns.

204 Jan-Åke Ryberg (S), Tony Haddou (V), Anette Karlsson (S), Calle Jershed (MP), Aslan Akbas (S) och Anna Sibinska (MP) röstar ja. Mattias Tykesson (M), Kristina Palmgren (L), Henrik Edin (L), Ingemar Rössberger (M) och Nina Miskovsky (M) röstar nej. Då omröstningen utfallit med sex röster mot fem har nämnden beslutat i enlighet med yrkande från Aslan Akbas (S). Reservationer och anteckningar Nina Miskovsky (M), Mattias Tykesson (M), Kristina Palmgren (L), Henrik Edin (L) och Ingemar Rössberger (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande från Mattias Tykesson (M). Matilda Skön (FI) antecknar till protokollet att om hon hade röstat i enlighet med yrkande från Aslan Akbas (S) om hon hade varit röstberättigad. Beslut i stadsdelsnämnden Centrum Stadsdelsnämnden tillstyrker förfrågningsunderlaget med hänsynstagande till synpunkterna i förvaltningens tjänsteutlåtande. Tjänsteutlåtandet (inklusive bilagor) översänds till Kommunstyrelsen som nämndens eget yttrande. Stadsdelsnämnden föreslår dessutom att förfrågningsunderlaget kompletteras enligt följande: att minst 60 procent av den arbetade tiden ska utföras av omsorgspersonal med godkänd omvårdnadsutbildning att samtliga medarbetare ska behärska svenska språket i tal och skrift att Göteborgs Stads egen regi är ickevalsalternativ att Göteborgs Stads egen regi ansvarar för nattinsatser att Samtliga utförare ska ge vård och omsorg i livets slutskede att Göteborgs Stads egen regi ansvarar för åtgärder av trygghetslarm att externa utförare kan välja att utföra hemtjänst i hela Göteborg eller begränsa sin verksamhet till en eller flera av de tio stadsdelarna att personalen ska erbjudas heltid Yrkande S, MP, V SDN Centrum Yrkande angående LOV inom hemtjänst - förslag till förfrågningsunderlag Vi rödgröna motsätter oss att ett valfrihetssystem enligt LOV införs. Det finns flera stora risker för både omsorgstagare och hemtjänstpersonal. I flera kommuner har valfrihetssystem bidragit till sämre kvalitet för omsorgstagarna, svårigheter att följa upp hemtjänstföretagen och försämrade arbetsvillkor för hemtjänstpersonalen. Som en del i arbetet med att införa ett valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten presenteras nu ett förslag till förfrågningsunderlag. Vi ser att det är av stor vikt att ställa höga krav för att motverka oseriösa aktörer etableras. Därför är det viktigt att personalen har rätt kompetens och kan kommunicera på svenska i tal och skrift. Det är tryggare för våra medborgare att Göteborgs stad ansvarar för trygghetslarm och nattinsater. Eftersom det är ett helt nytt system som ska införas är det viktigt att det alltid finns ett fungerande alternativ. Därför ska Göteborgs Stads egen regi vara ett ickevalsealternativ. För att säkerställa goda arbetsvillkor för anställda ska heltid erbjudas. Det är en jämställdhetsfråga då den stora majoriteten av de anställda i hemtjänsten är kvinnor. Stadsnämnden föreslås besluta att minst 60 procent av den arbetade tiden ska utföras av omsorgspersonal med godkänd omvårdnadsutbildning.

205 att Samtliga medarbetare ska behärska svenska språket i tal och skrift att Göteborgs Stads egen regi är ickevalsalternativ. att Göteborgs Stads egen regi ansvarar för nattinsatser. att Samtliga utförare ska ge vård och omsorg i livets slutskede. att Göteborgs Stads egen regi ansvarar för åtgärder av trygghetslarm. att Externa utförare kan välja att utföra hemtjänst i hela Göteborg eller begränsa sin verksamhet till en eller flera av de tio stadsdelarna. att Personalen ska erbjudas heltid Yrkande (L) och (M), Yttrande (KD) SDN Centrum Ärende 11 Yrkande angående förslag på förfrågningsunderlag valfrihetssystem enligt LOV FÖRSLAG TILL BESLUT Stadsdelsnämnden Centrum föreslås besluta att samtliga utförare ska vara ickevalsalternativ från 2017 att i övrigt bifalla förvaltningens förslag ÄRENDET Införandet av valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten kommer bidra till att valfriheten för de göteborgare som i dag får hemtjänst stärkts avsevärt. Ett införande av valfrihet kommer medföra ett brett utbud av aktörer som utför professionellt socialt omsorgsarbete och sjukvårdande insatser. Lika villkor ska gälla för alla utförare, oavsett huvudman, utifrån kriterier och belopp antagna av kommunfullmäktige. Valfrihet i äldreomsorgen ger nya möjligheter för den äldre att till exempel få hemtjänst med inriktning på det egna språket. Vi vet också att kreativitet, innovationskraft och delaktighet kommer att öka när det kommunala monopolet upphör. Tack vara en ökad konkurrens kommer den kommunala hemtjänsten att förbättras och lyftas, vilket vi välkomnar. Anställda inom kommunen får möjlighet att starta eget eller chansen att välja en annan arbetsgivare, således är det även en viktig jämställdhetsfråga. Hemtjänstens utmaningar handlar till stor del om att säkra en jämn och god tillgång på service med kvalité oavsett var den äldre råkar bo i Göteborg. LOV:en blir ett viktigt verktyg i det arbetet. Men mer måste till för att lyfta hemtjänsten i Göteborg. Utredningen förslår att staden ska vara ickevalsalternativet år Inför år 2021 kommer nytt ställningstagande gällande ickevalsalternativet att tas av kommunfullmäktige. S, MP och V föreslår ett mer långtgående förslag. Utifrån konkurrensneutralitet borde samtliga utförare vara ickevalsalternativ och hänsyn till små utförare skulle kunna tas genom möjligheten att sätta ett kapacitetstak. Ett rullande schema bör således införas från start. Förvaltningen föreslår att man kravställer 60 % utbildade undersköterskor. Vi delar den uppfattningen. Det betyder att kraven ska följas vid utförande av omsorgsinsats, men vid serviceinsats kan annan kompetens vara tillräcklig. Vi ställer oss också bakom utredningens förslag om att samtliga medarbetare ska behärska språket, det är viktigt inte minst med tanke på journalföring och kontakt med den enskilde brukaren. Vi delar även utredningens förslag om att staden ska ansvara för nattinsatser, att utförare ska ge vård och omsorg i livets slutskede och att staden ska ansvara för åtgärder av trygghetslarm. I stadens egen hemtjänst är procent av den arbetade tiden utförd av anställda med grundanställning på heltid. Det är inte rimligt som S, MP och V föreslår att all personal ska erbjudas heltid. Däremot föreslår utredningen att vid en verksamhetsvolym på minst beviljade brukartimmar per månad ska minst 75 procent av den arbetade tiden utföras av omsorgspersonal med grundanställning på heltid. Kravet gäller både för tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda. Det är ett rimligt förslag.

206 Justering Tisdagen den 14 mars 2017 Kanslienheten, Engelbrektsgatan 71 våning 3 Rätt utdraget intygar i tjänsten Maria Löwenadler, nämndsekreterare Anna Sibinska, ordförande Nina Miskovsky, 2:e vice ordförande

207 Synpunkter på förslag till förfrågningsunderlag för hemtjänst inom valfrihetssystem enligt LOV - VÅRDFÖRETAGARNA Synpunkterna ska belysas utifrån perspektiven; brukarnas möjlighet att välja utförare, brukarnas möjlighet till hemtjänst av god kvalitet. stadsdelsnämndens ansvar för att tillse att brukarna får beviljat bistånd utfört oavsett om hemtjänsten utförs i egen regi eller genom extern utförare, hur kraven motsvarar stadsdelsnämndernas nuvarande verksamhet samt externa utförares möjlighet att delta i konkurrensutsättningen. Kapitel 1 Allmän orientering 1.3 Det är av största vikt att överenskommelserna mellan staden och egenregin kommer till stånd omgående för att öka förutsättningarna för konkurrensneutralitet och lika villkor mellan alla utförare, oavsett regi. I förfrågningsunderlaget finns flera exempel på områden där utförarna ska arbeta för förbättring av brister som finns idag. Ett exempel är användandet av trygghetslarmet som beskrivs i avsnitt Det är viktigt att tydliggöra att också den egna regin är en utförare med detta uppdrag. Kapitel 2 Administrativa krav/bestämmelser Vårdföretagarna ser positivt på dialogmöte om kontraktsvillkoren Det är oklart om eller när Välfärdsinsyn kommer att lanseras. I dagsläget är arbetet pausat. Texten kan därmed behöva justeras. Kapitel 3 Krav på utförare Avsnittet om referenstagning bör utvecklas. På bilaga 3 står det att den avser ett nybildat företag, men i står det att samtliga utförare ska lämna in den. Det finns behov av förtydligande. På bilaga 4 står det att den gäller ett etablerat företag. Innebär detta att bilaga 4 inte är aktuell för ett nystartat företag? Att begära in referenser är bra men tre kan anses vara mycket. Det kan tolkas som att det finns ett misstroende mot utföraren och dennes intentioner redan på förhand. Kapitel 4 Krav på tjänstens utförande Göteborg stads modell för utvärdering av hemtjänst, UH, är ambitiös. I tredje stycket preciseras att utföraren ska ta del av resultaten och föra dialog med biståndshandläggaren utifrån den enskildes upplevelser. Vårdföretagarna anser att detta arbete behöver förtydligas. Hur ska dialogen rent praktisk gå till? Handlar det om fysiska möten kring varje enskild individs utvärdering? Det är i så fall ett mycket omfattande och tidskrävande arbete som utföraren måste ha vetskap om på förhand. Kapitel 5 Kontraktets villkor Vårdföretagarna har vid flera tillfällen poängterat vikten av att ha en kontinuerlig och god dialog mellan staden och utförarna. Det är extra viktigt när det handlar om ändringar och tillägg i kontraktet. LOV ger möjligheten att relativt omgående förändra villkoren i kontrakten. Det är flexibelt, men det finns också en baksida med detta. Staden måste ha förståelse för att plötsliga förändringar i villkoren kan påverka utförarnas förutsättningar kraftigt. Styrkeförhållandet mellan staden och utföraren är väldigt olika. Vi har under

208 1.6.1 Vårdföretagarna avråder från kravet på att utföra hemtjänst kl Det begränsar kraftigt framförallt små aktörers möjligheter att delta i LOVsystemet. Det försvårar rekryteringen av medarbetare. Initialt innan en utförare kommit upp i ett visst antal brukare kan utförarna bara ha en liten personalstyrka som kommer att behöva arbeta väldigt långa pass, troligtvis med delade turer. Det vanligaste är att kommuner ställer krav på att de privata utförarna erbjuder hemtjänst från kl till kl 21, ibland kl 22. Det är mer rimligt. Och nödvändigt om staden vill förverkliga sitt mål om att kunna välkomna en mångfald av små företag En jämförelsetjänst är central för brukarnas möjligheter att göra välinformerade val av utförare Vi avstyrker förslaget om att Göteborgs stad är icke-valsalternativ. Ur En ansvarig för den dagliga driften av verksamheten som uppfyller kraven i måste i praktiken vara anställd hos utföraren när ansökan lämnas in. Vårdföretagarna vill påpeka att utföraren i det läget, för det första inte vet om den blir godkänd utförare, och för det andra, om den blir godkänd, inte vet om den blir vald av brukarna. Det innebär en ekonomisk risk att i det läget anställa en person, i synnerhet för ett litet företag eller för ett nystartat företag. Det kan dessutom vara svårt att attrahera och rekrytera en högskoleutbildad person med erfarenhet i ett läge där man faktiskt inte vet om verksamheten alls kommer igång. Det är inte ovanligt att medarbetare inom den kommunala hemtjänsten startar ett företag utifrån en idé om hur de vill förbättra hemtjänsten när LOV införs i en kommun. Då finns ofta god vårderfarenhet men inte alltid dokumenterad ledarerfarenhet. Kravet Ambitionen om att trygghetslarmen i första hand ska användas i oförutsedda situationer är bra men utredningen visar att så inte är fallet idag. Larmet används mycket bredare än så. Staden önskar att utförarna bidrar till utvecklingen av alternativa lösningar för kommunikation med utförarens brukare. Då är det viktigt att det finns höjd i ersättningsbeloppet för innovationer och att nytänkande välkomnas. Eftersom det så tydligt framgår att det finns brister i användandet av trygghetslarmet idag är det extra viktigt att egen regin gör sin hemläxa och arbetar med sin organisering och sitt arbetssätt, och tar sig ur invanda mönster Tolk ska vid behov betalas av utföraren. På vilket sätt har detta krav tillgodosetts i det ersättningsbelopp som staden har räknat fram? Hur vanligt förekommande är detta behov idag? Vårdföretagarna anser att förra året sett flera exempel på kostnadsdrivande pålagor som inte mötts med ökade ersättningsbelopp, plötsliga sänkningar av ersättningen, större förändringar i kraven med kort framförhållning t.ex. nya krav på att samtliga hemtjänstutförare i en kommun ska utföra larmtjänster. Vårdföretagarna anser att det är viktigt att staden har en konstruktiv dialog med utförarna, i god tid, innan förändringar beslutas för att förstå konsekvenserna av förändringarna och utförarnas möjligheter att genomföra dem. Vi ser positivt på att det på s 171 i utredningen trycks på regelbundna informationsmöten med syftet att besvara frågor från potentiella utförare. Det borgar för fortsatt bra dialog även efter att kontrakt tecknats Vårdföretagarna som organisation har inte möjlighet att bedöma storleken på timersättningen,

209 konkurrenshänseende är en turordningslista att föredra Vi ser positivt på att kapacitetstak införs är frågande till att anmälan om tak endast kan ske två gånger per år. Utförare som snabbt blir populära bland brukarna kan i (för) snabb takt få nya brukare utan att kunna rekrytera utbildad personal i samma takt, helt enkelt för att det är brist på utbildad personal. Detta kan gå ut över kvaliteten och möjligheten att bedriva en nischad verksamhet (språk, kontinuitet). Därför bör kapacitetstaket gå att förändra fler än två gånger per år. Ett flexibelt kapacitetstak är viktigt framförallt för små utförare. Vårdföretagarna anser vidare att kapacitetstak även ska kunna gälla under 1000 timmar per månad. Övrigt 1: I utredningen framkommer att stadsdelarna förordas utbilda och rusta handläggare inför den förändrade yrkesrollen. Det är nödvändigt enligt förvårar eller förhindrar rent av denna typ av företag från att starta och kan leda till att det endast är stora aktörer som har förutsättningar att starta en verksamhet. Vårdföretagarna vill återigen understryka att staden måste säkerställa att de ansvariga för den dagliga driften av stadsdelarnas egen hemtjänst uppfyller samma krav på kunskap, utbildning och erfarenhet för att säkerställa konkurrensneutraliteten. I utredningen framkommer att stadens chefer idag i huvudsak uppfyller kompetenskraven. Det anser Vårdföretagarna inte är tillräckligt för att uppfylla LOV:ens intentioner om lika villkor Det är självfallet så att hemtjänsten ska utföras av kompetent och välutbildad personal. Dock har äldreomsorgen idag stora rekryteringsutmaningar, för få väljer att utbilda sig inom vård- och omsorgsyrkena. Det innebär att det kan bli svårt att uppfylla kravet på detta avsnitt behöver utvecklas. Det är viktigt att behovet av tolk kan tillgodoses för den enskilde individen och samtidigt som förutsättningarna för utförarna behöver vara rimliga. det är varje enskild utförare mer lämpad att göra. Däremot har vi flera viktiga rekommendationer när det gäller ersättning och principen om lika villkor även i den. SKL har konstaterat att 7 av 10 kommuner med LOV i hemtjänst går med underskott i den egna regin. Detta indikerar att ersättningen inte är rätt satt. Samma undersökning visar att det är vanligt att kommunerna skriver av underskotten, eller för över dem till näst kommande år. Detta utan att de privata utförarna får någon motsvarande kompensation. De privata utförarna får klara sig på det ursprungligt beslutade ersättningsbeloppet. Detta leder till en snedvridning av villkoren mellan privata utförare och egen regi. Men allvarligare, också till att brukarna får olika förutsättningar för sin hemtjänst. Vårdföretagarna har tagit fram en rapport om villkoren i hemtjänsten i kommuner med valfrihet,

210 Vårdföretagarna. Hela organisationen måste utbildas i hur ett valfrihetssystem fungerar och vilka krav det ställer på kommunens tjänstemän. Handläggarnas attityder till privata utförare kan spela roll för hur det går för de privata utförarna. Vårdföretagarnas medlemmar har i enkäter gett uttryck för att de i LOVsystem ofta möts av misstänksamhet och ibland ovilja från kommunernas tjänstemän. Därför är det viktigt med utbildning i staden så att principen om konkurrensneutralitet upprätthålls. Övrigt 2: Vårdföretagarna uppmuntrar staden att ta fram rutiner för hur situationer, hos brukaren eller i närområdet, som innefattar t.ex. våld, hot, sanitära olägenheter m.m. ska hanteras. Vilket stöd ger staden de privata utförarna, t.ex. dubbelbemanning, och när träder kommunens sistahandsansvar in? Dessa situationer är lyckligtvis att 60 procent av den arbetade tiden ska utföras av personal med godkänd utbildning. Rekryteringsutmaningen är densamma oavsett regi. Ett sätt att möta den är att verka för ökade möjligheter till utbildningsplatser för medarbetare som saknar utbildning. Det saknas uppgifter om hur uppföljningen av medarbetarnas utbildningsnivå ska ske. Vårdföretagarna förmodar att det preciseras närmare i det arbete som kommer att pågå under våren? Vårdföretagarna ser positivt på att staden valt att följa Socialstyrelsens riktlinjer i föreskriften om Basal hygien i vård och omsorg. Krav till exempel på tvätt av arbetskläder eller omklädningsrum, vilket går utöver det som föreskriften reglerar, hade höjt trösklarna och omöjliggjort mindre företags möjligheter att bedriva hemtjänst avsevärt. den bifogas detta remissvar. Ett antal kommuner har specialgranskats och tre rekommendationer för att komma tillrätta med problem har tagits fram. Vi rekommendera nu Göteborgs stad att: 1 Hemtjänstersättningen bör indexeras gör årliga uppräkningar i enlighet med SKL:s omsorgsprisindex (OPI). Det stärker förutsättningarna för en långsiktigt hållbar hemtjänstersättning. 2 Inför öppen och årlig redovisning av de ekonomiska resultaten i egen regi. Resultaten visar om egen regi klarar av att leverera hemtjänsten med det beslutade beloppet? Det ger också en fingervisning om rimligheten i ersättningsnivån, går det att uppfylla kraven med det satta beloppet? För att hamna rätt i ersättning per timma krävs återkommande dialog mellan kommunen och alla utförare, oavsett regi. 3 Inför direktiv om efterhandsreglering av

211 ovanliga men vår erfarenhet är att det är bättre att ha en rutin på plats innan situationen uppstår Vårdföretagarnas medlemmar har kollektivavtal. Vårdföretagarna anser därmed att våra medlemmar uppfyller stadens särskilda krav på arbetsrättsliga villkor. Detta gäller oavsett om villkoren i kollektivavtalet Bransch Äldreomsorg (F) är generösare, eller striktare, än de nivåer som regleras i HÖK 16. Kollektivavtalens nivåer och villkor förändras vid varje avtalsförhandling. Förhandlingen sker vid olika tidpunkter för olika kollektivavtal. För att undvika risken att det i ett senare skede uppkommer oklarheter kring vilka kollektivavtal som uppfyller stadens kontraktsvillkor anser Vårdföretagarna att staden ska precisera och skriva ner namnen på de kollektivavtal som är tillämpliga i andra stycket. Andra stycket behöver vidare förtydligas eftersom det kan tolkas som att ett kollektivavtal endast är gällande om det redan ersättningen till privata utförare om den egna regins underskott täcks upp i efterhand av staden. Det säkrar lika förutsättningar och jämlikhet för brukarna, oavsett vem som utför hemtjänsten.

212 finns ett företag som utför uppdrag för staden (tex i ett upphandlat avtal). Det skulle utestänga företag med kollektivavtal men som ännu inte har uppdrag i staden. Vårdföretagarna anser att staden måste återkomma om hur villkoren ska följas upp/ kontrolleras. Vårdföretagarna menar att denna process måste vara så smidig som möjlig, både för utförarna och för staden. Vårdföretagarna anser att det är tillräckligt för utförarna att hänvisa till att de har tecknat ett kollektivavtal. Det är inte lämpligt att införa en rutin där utförarna ombeds inkomma med t.ex. lönespecifikationer på individnivå för att kontrollera att villkoren om avlöning efterlevs. Det skulle innebära att utförarna tvingas överträda personuppgiftsansvaret När en utförare överstiger 2500 beviljade brukartimmar per månad ökar kraven på utföraren, det

213 handlar om skall-kravet på att 75 procent av den arbetade tiden ska utföras av personal med heltidsanställning. Det är förvisso positivt att detta krav inte läggs omedelbart på en utförare eftersom trösklarna för att ta sig in i LOV-systemet då skulle vara för höga för de små företagen. Men Vårdföretagarna förordar att kravet förändras till ett börkrav. Ett bör-krav minimerar vidare den risk som lyfts fram i utredningen och som handlar om att utförare skulle lägga sig på en nivå strax under gränsen på 2500 timmar. Ett bör-krav om heltid samspelar mer med de bör-krav som redovisas i och skulle kunna följas upp samlat.

214 Remissyttrande FAMNA

215 Synpunkter på förslag till förfrågningsunderlag för hemtjänst inom valfrihetssystem enligt LOV Synpunkterna ska belysas utifrån perspektiven; brukarnas möjlighet att välja utförare, brukarnas möjlighet till hemtjänst av god kvalitet. stadsdelsnämndens ansvar för att tillse att brukarna får beviljat bistånd utfört oavsett om hemtjänsten utförs i egen regi eller genom extern utförare, hur kraven motsvarar stadsdelsnämndernas nuvarande verksamhet samt externa utförares möjlighet att delta i konkurrensutsättningen. Kapitel 1 Allmän orientering För att jämställa externa utförare med den kommunala bör inte Göteborgs stad vara ickevals alternativ, detta bör istället cirkulera mellan samtliga godkända utförare. Möjligheten att ändra kapacitetstak bör utökas från två gånger per år till minst fyra gånger per år, för att möjliggöra en flexibilitet. Famna skulle se det som mycket positivt om Göteborg stad lade vikt Kapitel 2 Administrativa krav/bestämmelser Gällande Välfärdsinsyn anser Famna att syftet är lovvärt, det är bra med öppenhet kring kvalitet. Men Famna anser att upplägget är alltför begränsat, det går inte på djupet i kvalitetsfrågorna och sätter inte kvaliteten i ett utvecklingssammanhang. Famna har därför valt att avstå från att medverka, som Välfärdsinsyn är upplagt för närvarande. Kapitel 3 Krav på utförare Famna anser att de krav som ställs på den som är ansvarig för den dagliga driften är för höga Famna anser det rimligt att den kompetensen finns inom organisationen. Famna anser att kostnaderna som de ITkrav som ställs medför är orimligt höga. Dessutom har produkterna ofta långa leveranstider, vilket skapar svårigheter för en flexibilitet i verksamheten. Kravet på ITkontaktperson hos varje Kapitel 4 Krav på tjänstens utförande Famna anser att Socialtjänstprocessen behöver förtydligas i förfrågningsunderlaget. Famna önskar att uppgifter om processen för delegerade HSL-insatser förtydligas. Arkivering i intensivdataområde innebär en del svårigheter behöver finnas tydligt beskriven i förfrågningsunderlaget (eller hänvisas till bilaga). Det bör också framgå vad som gäller för HSL- Kapitel 5 Kontraktets villkor Famna anser att ett förtydligande för hur den beviljade tiden bedöms är grundläggande för att utförare ska kunna ta ställning till och planera Används t.ex. schabloner bör dessa läggas som en bilaga. Hur ser beställarens planering för införandet av tids- och insatsregistrering ut? Detta bör framgå av förfrågningsunderlaget, då de förändringar som detta kan medföra kan vara direkt avgörande för om en potentiell utförare tar

216 vid sociala hänsyn hos utföraren. utförare blir orimligt kostsamt. Famna anser att systemförvaltningen och kostnader för utbildningsinsatser bör ligga hos beställaren. Famna är positiva till krav på miljöledningssystem och ett strukturerat miljöarbete däremot anser vi att vissa av de krav som ställs är orimliga för mindre utförare (t.ex. kravet på att kunna uppvisa ett system för bränsleförbrukning). journaler. Då enskilda utförare inte omfattas av sekretesslagstiftningen utan faller under lagen om tystnadsplikt skapar skrivningen i förfrågningsunderlaget otydlighet och bör förtydligas. beslut om att etablera sig eller inte. Famna anser att beställaren bör ge ersättning för dubbelbemanning i de fall det krävas, på samma sätt som många andra kommuner gör. I förfrågningsunderlaget framgår inte vad prisjusteringar kommer att grundas på. Famna anser att detta bör förtydligas, och förespråkar OPI. Famna anser att kravet på att vid 2500 h ska 75 % av arbetad tid utföras av medarbetare som har heltid endast bör gälla tillsvidareanställda medarbetare.

217

218

219

220

221 GÖTEBORG STADS PENSIONÄRSRÅD Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum :27 Yttrande angående Förslag på förfrågningsunderlag valfrihetssystem enligt LOV, dnr 1255/15 En arbetsgrupp har på rådets uppdrag sammanställt synpunkter på remissen Förslag på förfrågningsunderlag valfrihetssystem enligt LOV, dnr 1255/15. Förslaget till yttrandet har varit utsänt med kallelsen till dagens sammanträde. Beslut Rådet beslutar att anta yttrandet som sitt eget. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med Göteborgs Pensionärsråd ovanstående dag. Rätt utdraget intygas i tjänsten: Maria Siewers Planeringsledare Välfärd och utbildning Avdelningen för äldre- och hälso och sjukvård 1(1)

222 Synpunkter på förslag till förfrågningsunderlag för hemtjänst inom valfrihetssystem enligt LOV Göteborgs stads pensionärsråd Synpunkterna ska belysas utifrån perspektiven; brukarnas möjlighet att välja utförare, brukarnas möjlighet till hemtjänst av god kvalitet. stadsdelsnämndens ansvar för att tillse att brukarna får beviljat bistånd utfört oavsett om hemtjänsten utförs i egen regi eller genom extern utförare, hur kraven motsvarar stadsdelsnämndernas nuvarande verksamhet samt externa utförares möjlighet att delta i konkurrensutsättningen. Generella synpunkter Göteborgs Stads Pensionärsråd, GPR, vill framföra att rådet tycker att förslaget på förfrågningsunderlag är av god kvalitet. Strukturen är tilltalande och förfrågningsunderlaget är lätt att läsa. Rådet är lite oklar över de hänvisningar som görs till utförarportalen och till diverse styrande dokument. Ett exempel är var finns måltidsprogrammet? GPR vill lämna följande synpunkter: Kapitel 1 Kapitel 2 Allmän orientering Administrativa krav/bestämmelser Kapitel 3 Krav på utförare Verksamhetsansvarig och ledning mm. GPR vill lyfta följande del i kravet: Den som är ansvarig för driften ska ha socionomexamen, högskolans sociala omsorgsprogram eller Kapitel 4 Krav på tjänstens utförande Inflytande och självbestämmande GPR anser att det är otydligt både för den enskilde och för eventuell utförare när man talar både om genomförandeplan och arbetsplan. Positivt att Kapitel 5 Kontraktets villkor

223 likvärdig högskoleutbildning samt minst 24 månaders cheferfarenhet inom äldreomsorg och/eller funktionshinderområdet. Ovanstående formulering utesluter många som är karriären och försvårar för potentiella chefer att ta sig in i arbetslivet. Det är viktigt att få vara ny. I synnerhet när det generellt är svårt att rekrytera, attrahera och bibehålla första linjens chefer. Vidare anser GPR att följande behöver förtydligas i förfrågningsunderlaget: Göteborg Stad gör en bedömning om kompetens och erfarenhet inom organisationen är tillräcklig för att ansökan ska godkännas. förfrågningsunderlaget har satt ett mål att 100 % av brukarna som har rambeslut ska ha en aktuell genomförandeplan. Att ha en aktuell planering är viktigt och avgörande för den enskilde Välfärdsteknik GPR anser att skrivning angående välfärdsteknik behöver stärkas. GPR är oroliga för att Göteborgs Stad halkar efter ytterligare i utveckling och införande av välfärdsteknik, om inte förfrågningsunderlaget ställer tydligare krav i frågan Det är viktigt att det företag som ansöker känner till kriterierna och

224 hur bedömningen görs samt att detta framgår tydligt redan innan utförarna ansöker. Hur gör man t.ex. om det finns en person som har månaders erfarenhet av att vara chef och/eller ledare? GPR vill också framföra att det kanske kan vara bättre att tala om ledare och ledaregenskaper än begreppet chef.

225 Synpunkter på förslag till förfrågningsunderlag för hemtjänst inom valfrihetssystem enligt LOV VISION, SACO, VÅRDFÖRBUNDET Synpunkterna ska belysas utifrån perspektiven; brukarnas möjlighet att välja utförare, brukarnas möjlighet till hemtjänst av god kvalitet. stadsdelsnämndens ansvar för att tillse att brukarna får beviljat bistånd utfört oavsett om hemtjänsten utförs i egen regi eller genom extern utförare, hur kraven motsvarar stadsdelsnämndernas nuvarande verksamhet samt externa utförares möjlighet att delta i konkurrensutsättningen. Kapitel 1 Allmän orientering 1:6:1 Positivt att utförarna skall utföra hälso- och sjukvårdinsatser + vak. Ger kontinuitet för brukarna. Dock viktigt med kompetens hos utförarna. 1:8:4 Val av ny utförare: Otydligt vem som ansvarar för att informera legitimerad personal. Handläggare, tidigare utförare eller ny utförare? Viktigt med tydligt ansvar Kapitel 2 Administrativa krav/bestämmelser 2:3:1 Göteborgs stad förutsätter att utförare ansluter sig och rapporterar in sina uppgifter i den nationella webbplats välfärdsinsyn som kommer att lanseras under Bör det inte stå ska? Kapitel 3 Krav på utförare 3:6:1 Omsorgspersonalens kompetens: Medarbetarna skall ha en språkkunskap i svenska motsvarande lägst gymnasiekompetens. Vill se en tydligare skrivning om utbildning inför delegering eller för att utföra ordinerade insatser samt hantering av Medicintekniska produkter. Där utföraren har ansvar för att ställa personal till förfogande för utbildning på plats och tid Kapitel 4 Krav på tjänstens utförande 4:1:7 Dokumentation enligt HSL: Bra att ansvar för val av dokumentationsmetod ligger hos beställaren. Hade varit bra med förberedelse för IT-stöd. 4:2:1 Helhetssyn och samordning: Bra att utförarens skyldighet att delta tydliggörs. Vi anser att den skyldigheten åligger alla parter. Även utförare skall kunna kalla till möten. Kapitel 5 Kontraktets villkor 5:2:1 Ersättning och betalningsrutiner: Ersättning skall utgå för dubbelbemanning av arbetsmiljö skäl. Risk att utförare avstår dubbelbemanning då detta skulle behövas av ergonomiska skäl eller vid risk för hot och våldsituationer. 5:4:1 Uppföljning av den utförda tjänsten: Utföraren skall även rapportera till Göteborgs stad när begäran om

226 kring informationsöverföring, fem dagar kan vara relativt kort tid att introducera ny personal i delegerade och ordinerade uppgifter. 1:8:5 Kapacitetstak: Bra att om en enskilds behov ökar kan inte utförare hänvisa till kapacitetstak för att avsluta brukaren, eller motsätta sig ökade insatser. som legitimerad personal anger samt i den omfattning som den legitimerade personalen anger. 3:6:2 Utförarna skall undvika att använda delade turer vid schemaläggning. Utföraren skall organisera sin verksamhet på ett sådant sätt så att arbetstid utförd av timavlönade begränsas. 4:3:3:1 Det är viktigt att utföraren och handläggaren kommer överens om vem som ansvarar för den akuta insatsen tills dess att handläggaren tagit ett formellt beslut. 4:3:11+12 Avvikelser: Oklart vad gäller kring medicinska avvikelser och MAS/ MAR kontakter. Vem skall utreda medicinska avvikelser? åtgärder enligt arbetsmiljölagen är gjorda av skyddsombud. 3:6:3 Utförarens medarbetare eller personer i ledande ställning skall inte ha uppdrag som godman, förvaltare eller juridiskt ombud. 3:9:3 Vad gäller vid jour och beredskap? Ni hänvisar till att de externa aktörerna skall ha arbetsledning i beredskap. Samtliga arbetsrättsliga

227 Synpunkter från Vision, Vårdförbundet och Saco. villkor skall även gälla underleverantörer.

228 30 mars 2017 Karin Magnusson Gisela Askne Stadsledningskontoret, Göteborgs stad Remissvar gällande förslag till förfrågningsunderlag för- LOV inom hemtjänst Kommunal Väst tycker att stadsledningskontoret har gjort ett gott arbete med sitt förslag till förfrågningsunderlag. Många frågetecken har rätats ut och det är tydligt att det finns en stor vilja att LOV ska tillämpas på bästa möjliga sätt för såväl brukare som personal och utförare. Med detta sagt vill Kommunal Väst lämna följande synpunkter på det förslag till förfrågningsunderlag som Göteborgs stadsledningskontor tagit fram. Kapitel 3 Krav på utförare Kompetens Det är bra att det föreslagna förfrågningsunderlaget är tydligt i att omvårdnadsutbildning krävs för minst 60 % av personalen samt vilka utbildningar som är godkända. Det är här viktigt att inte dela upp medarbetarna inom hemtjänsten i olika grupper med olika utbildningsnivå, där vissa ska utföra omvårdnad och andra utföra andra serviceuppgifter. Kommunal ser en tydlig risk för att det i så fall uppstår ett A- och ett B-lag inom hemtjänsten. Anställs personer utan utbildning för att utföra mindre kvalificerat arbete finns en uppenbar risk för att undersköterskorna blir färre till antal, men med samma ansvar för de mer kvalificerade uppgifterna. Arbetsbördan lättar inte och ansvaret blir större vilket medför en ökad stress i ett redan pressat yrke. Vi ser också risken för att ett nytt låglöneyrke uppstår inom hemtjänsten istället för att graden av professionalism ökar, något som är avgörande för att höja yrkets status och attrahera fler unga och arbetslösa till branschen. En undersökning av Stockholms hemtjänst visar att när kommunen krävt in utbildningsbevis så är det runt hälften av de privatanställda som har omvårdnadsutbildning. Andelen utbildad personal inom kommunens hemtjänst ligger på 80 %. Andelen utbildade inom Stockholms privata hemtjänst blev lägre än tidigare år då utbildningsbevis krävdes in. Det tyder på att Göteborgs stad ska efterfråga bevis på att företagens medarbetar har den utbildningsgrad som uppges. Det salutogena arbetssättet som är väsentligt för att bygga en långsiktigt god hälsa hos brukarna kräver en utbildad och kompetent personal. Outbildad personal kan inte ansvara för att se hela bilden av brukaren och hens situation, vilket är grunden i ett framgångsrikt, preventivt hälsoarbete. Kommunal Väst Alströmergatan 4 Box 5023 SE Göteborg Växel vast@kommunal.se kommunal.se Org.nr Plusgiro Bankgiro

229 Kommunal ställer sig positiv till att utföraren ska ha rutiner för kompetensutveckling av personalen. Arbetstid och anställningsform Göteborgs stad har kommit längre än många andra kommuner i sitt arbete för en jämställd personalpolitik. Vi har rätt till heltid, inge delade turer och en hög ambition gällande andelen medarbetare med otrygg visstidsanställning. Kraven på privata utförare inom hemtjänsten ska vara lika höga. Kommunal förordar därför att texten formuleras om så att utföraren ska undvika delade turer istället för bör. Som visstidsanställd med timlön är anknytningen till arbetsplatsen ofta är ganska svag, kanske omfattas du inte ens av samma villkor som dina kollegor. Visstidsanställda tjänar betydligt sämre jämfört med tillsvidareanställda och de tvingas ofta ha flera olika arbeten för att kunna försörja sig. Att de vid sjukdom riskerar att stå utan ersättning från försäkringskassan är ytterligare ett exempel på deras ekonomiskt otrygga situation som leder till psykisk stress. Inom privata äldreomsorg är det idag en högre andel både visstids- och deltidsanställda. Att det är svårt att ange en gräns för andelen timanställda på grund av att staden själv har svårt att komma till rätta med siffrorna för detta är ingen godtagbar anledning att släppa kravet. Det bör finnas en övre gräns för hur många timanställda en utförare får ha. Fenomenet hyvling av arbetstider har den senaste tiden ökat, inte minst då ett företag tar över en befintlig verksamhet. Hyvling innebär att en arbetsgivare minskar anställningsgraden och hyvlar timmar från anställningskontraktet. Här gäller inte längre turordningsregler eller regler om uppsägningstid, utan hela lagen om anställningsskydd (LAS) är satt på undantag. Göteborgs stad bör noga beakta problemet och adressera det i förfrågningsunderlaget. Kontor och arbetsplatser Utöver låsbara skåp för dokument och brukares nycklar, bör det även finnas låsbara skåp för brukarnas mediciner, i de fall de ska förvaras på expeditionen/personalrummet. Det behövs för att säkerställa rutiner kring hantering av läkemedel utifrån lagar och stöldrisker. Särskilda arbetsrättsliga villkor Kommunal är positivt till att villkoren för medarbetarnas lön, pension, semester och arbetstid ska hämtas ut Kommunals huvudöverenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (HÖK 2016). Det bör dock inte göras undantag för inbetalning av tjänstepension under föräldra- och sjukledighet. Formuleringen borde ändras från inbetalning bör göras även under föräldra- och sjukledighet till ska göras. När det gäller försäkringar menar vi att det i det föreslagna förfrågningsunderlaget saknas tydliga riktlinjer för detta. Kommunal och Sveriges kommuner och landsting (SKL) tecknar avtal om tjänstepension och försäkringar som kompletterar kollektivavtalet HÖK 16. De försäkringar som omfattas av dessa avtal är inte i sig möjliga att teckna för andra. 2

230 Innehållet i de försäkringar som tecknas av Kommunal och SKL motsvaras dock av de försäkringar som gäller för kollektivavtalsbundna företag på arbetsmarknaden i övrigt. Dessa finns också tillgängliga även för företag utan kollektivavtal genom det så kallade FORA-paketet (se Arbetstagare anställda av företag utan kollektivavtal men som tecknat FORA-paketet omfattas av följande fem försäkringar. 1. Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) 2. Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) 3. Tjänstegrupplivsförsäkring (TGL) 4. Försäkring om föräldrapenningstillägg (FPT) 5. Försäkring om avgångsbidrag (AGB) Kommunal anser därmed att Göteborgs stad, för att ställa villkor avseende försäkringar i förenlighet med de upphandlingsrättsliga principerna, ska kräva att företag tecknar FORApaketet eller tillämpar likvärdiga villkor för sina anställda. Vänliga hälsningar Kommunal Väst Eva Kärrman Ordförande 3

231 Utredning gällande avgränsningar, krav samt ekonomisk ersättning valfrihetssystem enligt LOV, hemtjänst

232 Innehåll Inledning Myndigheters ansvar Upphandlingsmyndigheten Konkurrensverket LOV, lag om valfrihetssystem Tilläggstjänster Grundprinciper för ett valfrihetssystem Icke-diskriminering Likabehandling Ömsesidigt erkännande Proportionalitet Öppenhet Olika typer av utförare Förändring av beslutat förfrågningsunderlag Utredningens genomförande Dialog med branschorganisationerna Referenskommuner Studiebesök, litteratur m.m Attraktiv hemtjänst Utredning Strategi Införa rambeslut Strategi Införa välfärdsteknik Strategi Införa IT-stöd för planering och uppföljning av tid Strategi Skapa goda arbetsplatser Målen (187)

233 Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret förordar Ökad efterfrågan? Utredning Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret förordar Vad ska ingå i konkurrensutsättningen? Nattinsatser Utredning Göteborg Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Utförarperspektivet Konsekvenser för staden Ekonomiska perspektivet Stadsledningskontorets samlade bedömning Stadsledningskontoret förordar Matdistribution av kyld portionsmat Utredning Myndighetsutövning Utförande Ramavtal Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret förordar (187)

234 Delegerad/ordinerad hälso- och sjukvårdsåtgärd Utredning Göteborgs stad Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Utförarperspektivet Konsekvenser för staden Ekonomiska perspektivet Stadsledningskontoret förordar Vård i livets slut (vak) Utredning Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Utförarperspektivet Konsekvenser för staden Stadsledningskontoret förordar Åtgärd trygghetslarm/tillsyn via trygghetskamera Utredning Trygghetsjouren Trygghetslarm Trygghetskamera Åtgärd av trygghetslarm och hembesök med anledning av tillsyn via trygghetskamera i förhållande till rambeslut Attraktiv hemtjänst Separat organisation för åtgärd av trygghetslarm/trygghetskamera (187)

235 Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Trygghetskamera Trygghetslarm Brukarperspektivet Utförarperspektivet Konsekvenser för staden Ekonomiska perspektivet Stadsledningskontoret förordar Avlösning i hemmet enligt socialtjänstlagen Utredning Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Utförarperspektivet Ekonomiska perspektivet Stadsledningskontorets samlade bedömning Stadsledningskontoret förordar Ledsagning enligt socialtjänstlagen Utredning Göteborgs Stad Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Utförarperspektivet Konsekvenser för staden Ekonomiska perspektivet Stadsledningskontorets samlade bedömning Stadsledningskontoret förordar (187)

236 Sammanfattning av vad som föreslås konkurrensutsättas Geografisk begränsning Utredning Uppdelning i geografiska områden Den externa utföraren definierar området Staden definierar områden Tio stadsdelar Brukarperspektivet Utförarperspektivet tidigare stadsdelar mellanområden - folkhälsoområden primärområden Brukarperspektivet Utförarperspektivet områden Stadsledningskontorets samlade bedömning Stadsledningskontoret förordar Kapacitetstak Utredning Stadsledningskontoret bedömning Brukarperspektivet Utförarperspektivet Konsekvenser för staden Ekonomiska perspektivet Stadsledningskontorets samlade bedömning Stadsledningskontoret förordar (187)

237 Ickevalsalternativ Utredning Information och stöd till dem som inte vill eller kan välja utförare Ickeval Omvärldsbevakning Kommunen som ickevalsalternativ Turordningsschema Övriga ickevalsalternativ Stadsledningskontorets samlade bedömning Stadsledningskontoret förordar Värdighetsgarantier Utredning Göteborgs stads värdighetsgarantier inom hemtjänst Lagstiftning Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret förordar Anhöriganställning Utredning Definition Göteborg Orsaker till anhöriganställningar Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Utförarperspektivet Konsekvenser för staden (187)

238 Ekonomiska perspektivet Stadsledningskontoret förordar Egenvård Utredning Beslut om egenvård Planering av egenvård Göteborgs Stad Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret förordar Munhälsobedömningar Utredning Munhälsobedömning Vårdenheternas ansvar Intygsutfärdare Samverkan Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret förordar God man och förvaltare Utredning Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret förordar Nationella minoriteter och finskt förvaltningsområde Utredning Lagstiftning Rätten att använda minoritetsspråk hos myndigheter (187)

239 Nationella minoriteter och valfrihets system enligt LOV Finskt förvaltningsområde i ett LOV system Stadsledningskontorets bedömning Konsekvensanalys Stadsledningskontoret förordar Kollektivt utförda insatser Utredning Socialtjänstlagen och myndighetsutövningen Vilka insatser kan vara aktuella för samordning Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Utförarperspektivet Ekonomiska perspektivet Stadsledningskontorets samlade bedömning Stadsledningskontoret förordar Livsmedelsföretag Utredning Lagstiftning Omvärldsbevakning Göteborgs Stad Stadsledningskontoret s bedömning Stadsledningskontoret förordar Krav på tjänstens utförande Lagstiftning Utredning Kvalitetskrav i kommuner med valfrihetssystem (187)

240 Kvalitetsområden för tjänstens utförande Utvärdering hemtjänst, UH Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret förordar Stadsledningskontorets förslag på krav på tjänstens utförande: Lagar, föreskrifter och förordningar Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet Tillgänglighet Miljökrav Utredning Upphandling - grundförutsättning Nationell vägledning i LOV Stadens styrande dokument Upphandlingsexempel från staden Lagstiftning Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Utförarperspektivet Konsekvenser för staden Ekonomiska perspektivet Stadsledningskontorets samlade bedömning Stadsledningskontoret förordar (187)

241 Kompetenskrav för den som är ansvarig för den dagliga driften Utredning Lagstiftning Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Utförarperspektivet Konsekvenser för staden Stadsledningskontoret förordar Omsorgspersonalens kompetens Utredning Lagstiftning Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Utförarperspektivet Konsekvenser för staden Ekonomiska perspektivet Stadsledningskontoret förordar Arbetsrättsliga villkor (kollektivavtalsliknande villkor) Utredning Lagstiftning Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Utförarperspektivet Konsekvenser för staden (187)

242 Stadsledningskontoret förordar Heltidsanställningar Utredning Lagstiftning Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Utförarperspektivet Konsekvenser för staden Ekonomiska perspektivet Stadsledningskontorets samlade bedömning Stadsledningskontoret förordar Utredning Lagstiftning Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Utförarperspektivet Konsekvenser för staden Ekonomiska perspektivet Stadsledningskontoret förordar Arbetad tid utförd av timavlönade medarbetare Utredning Lagstiftning Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet (187)

243 Utförarperspektivet Ekonomiska perspektivet Stadsledningskontoret förordar Basala hygienrutiner och arbetskläder Utredning Lagstiftning Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Göteborgs Stad Omvärldsbevakning Brukarperspektivet Utförarperspektivet Stadsledningskontorets samlade bedömning Stadsledningskontoret förordar Arbetsplatser Utredning Lagstiftning Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Utförarperspektivet Ekonomiska perspektivet Stadsledningskontoret förordar IT och teknik Utredning Aktuella föreskrifter Attraktiv hemtjänst Treserva (187)

244 Tillhandahållande IT-utrustning som PC och mobiltelefon till externa utförare IT-system för planering av verksamheten IT-system för registrering av avvikelser Stadsledningskontoret förordar Val och omval Utredning Val Omval Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret förordar Utförares presentation av sin verksamhet och den enskildes möjlighet att jämföra utförare Utredning Lagstiftning Göteborgs Stad Omvärldsbevakning Stadsledningskontorets bedömning Jämförelsetjänst Utförares presentation av sin verksamhet Stadsledningskontoret förordar Stadsledningskontoret förslag på text i förfrågningsunderlaget Ersättningsmodell Göteborgs Stads nuvarande förutsättningar Utredning Ersättning utifrån beviljad eller utförd tid Volymer (187)

245 Ersättningsnivåer Kringkostnader och kringtid Momskompensation Stadsledningskontorets bedömning Personalkostnader Stadsledningskontoret förordar Ersättningsnivå Momskompensation Förslag till text i förfrågningsunderlaget Att godkänna utförare Process för att godkänna utförare Annonsera Handlägga ansökan Besluta Teckna kontrakt Möjliggöra start av verksamhet Stadsledningskontoret förordar Uppföljning Utredning Lagstiftning Definition Kvalitet Uppföljning Sanktion Omvärldsbevakning Omvärldsbevakning sanktioner Stadsledningskontorets bedömning Uppföljning (187)

246 Påföljder vid brister, sanktioner Stadsledningskontoret förordar Uppföljning och insyn Förslag på krav angående insyn och uppföljning Påföljder vid brister, sanktioner Förslag på krav angående påföljder vid brister Referenser (187)

247 Inledning Kommunfullmäktige beslutade att införa valfrihetssystem enligt Lag om valfrihetssystem (LOV), med början inom hemtjänsten. Stadsledningskontoret fick i uppdrag att vidta åtgärder för att införa valfrihetssystemet. Arbete sker i olika steg 1. Förslag på organisation för att teckna kontrakt och följa upp utförare samt grundläggande principer för den ekonomiska ersättningsmodellen. 2. Förslag till förfrågningsunderlag, dvs. kravspecifikationen för den tjänst som konkurrensutsätts i valfrihetssystemet. 3. Förbereda införandet av valfrihetssystemet så som inrättande av ny enhet för kontrakt och uppföljning, påverkan på stadens organisation, IT-stöd m.m. Denna utredning gällande avgränsningar och krav i förfrågningsunderlag avser i första hand steg två enligt ovan. Myndigheters ansvar Upphandlingsmyndigheten Upphandlingsmyndigheten ger stöd genom att utveckla och förmedla kunskap, verktyg och metoder för offentlig upphandling och valfrihetssystem. De ska verka för en rättssäker, effektiv och socialt och miljömässigt hållbar upphandling till nytta för medborgarna och näringslivets utveckling. Upphandlingsmyndigheten ansvarar för driften av en nationell databas Valfrihetswebben för annonsering av förfrågningsunderlag inom hälso- och sjukvård samt socialtjänster. Där finns annonser till alla kommuner och landstings valfrihetssystem enligt LOV. Annonserna är tillgängliga för alla. Konkurrensverket Konkurrensverket är tillsynsmyndighet för olika valfrihetssystem och har i uppgift att uppmärksamma regelöverträdelser som är av större betydelse eller av principiellt intresse följa och redovisa den rättsliga utvecklingen på området och även uppmärksamma om det finns lagstiftning och praxis som motverkar en effektiv modell för valfrihetssystem förebygga regelöverträdelser och verka för en enhetlig lagtillämpning genom att ge generell vägledning och lättillgänglig information om LOV 17(187)

248 LOV, lag om valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem, LOV, reglerar vad som ska gälla för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva kommunala och landstingskommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd, vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten. Valfrihetssystem enligt LOV är ett alternativ till upphandling enligt Lag om offentlig upphandling (LOU). Det är ett regelverk som beskriver hur privata utförare kan bli leverantörer av välfärdstjänster. Lagen bygger på grundläggande EG-rättsliga principer: konkurrens, icke-diskriminering, öppenhet och proportionalitet. Grunderna i lagstiftningen innebär följande: Förfrågningsunderlaget ska löpande annonseras på den nationella webbplatsen, valfrihetswebben. Förfrågningsunderlaget ska innehålla o grunderna för den ekonomiska ersättningen o ska anges på vilket sätt ansökan ska lämnas o inom vilken tid beslut om godkännande kommer fattas o särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras får ställas och ska anges i förfrågningsunderlaget En utförare får vid behov åberopa andra företags ekonomiska, tekniska och yrkesmässiga kapacitet i ansökan, dvs. använda underleverantörer Göteborgs Stad ska lämna information om samtliga leverantörer som staden tecknat kontrakt med inom ramen för valfrihetssystemet. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. För den enskilde som inte väljer leverantör ska Göteborgs Stad tillhandahålla ett ickevalsalternativ. Den upphandlande myndigheten ska godkänna samtliga sökande som uppfyller de krav som angetts i förfrågningsunderlaget och som inte har uteslutits med stöd av 7 kap. 1 Dvs. Den upphandlande myndigheten får utesluta en utförare som; 1. är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud, 2. är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, ackord eller annat liknande förfarande, 3. genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott som avser yrkesutövningen, 4. har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande myndigheten kan visa detta, 5. inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i 18(187)

249 hemlandet eller annan stat inom EES-området, eller 6. i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av denna paragraf. Om sökanden är en juridisk person, får sökanden uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för sådant brott som avses i första stycket 3 eller gjort sig skyldig till sådant fel som avses i första stycket 4. Den upphandlande myndigheten får begära att en sökande visar att det inte finns någon grund för att utesluta denne med stöd av första stycket 1, 2, 3 eller 5. Tilläggstjänster En tilläggstjänst kan dels vara en tjänst som ingår i ett biståndsbeslut men som brukaren vill utöka på något sätt, t.ex. hur ofta tjänsten utförs, dels en tjänst som inte ingår i biståndsbeslutet. Tilläggstjänsterna baseras på en överenskommelse mellan brukaren och utföraren och betalas av brukaren själv. Av proposition 2008/09:29, lag om valfrihetssystem framkommer att det av direktiven till utredningen framgick att utredarens förslag skulle säkerställa och om möjligt underlätta att tilläggstjänster kan erbjudas. Flera av remissinstanserna förordade att samtliga utförare, även kommunerna skulle kunna erbjuda tilläggstjänster utredarens bedömning var dock en annan. Enligt utredarens mening underlättar den föreslagna lagen om valfrihetssystem i sig, för externa utförare att erbjuda s.k. tilläggstjänster. Den kommunala kompetensen bör dock inte utvidgas för att göra det möjligt även för kommuner att erbjuda och utföra sådana tjänster. En kommunal möjlighet att tillhandahålla tilläggstjänster kan medföra negativa konsekvenser för småföretagsamhet inklusive kvinnors företagande, något som den förslagna lagen om valfrihetssystem istället är avsedd att uppmuntra. Framför allt saknas det ett allmänt intresse av att kommunerna befattar sig med denna typ av verksamhet. Regeringens bedömning var att den kommunala kompetensen inte bör utvidgas avseende tillhandahållandet av tilläggstjänster. Det innebär att Göteborgs Stad inte har möjlighet att erbjuda tilläggstjänster och staden kan inte förbjuda externa utförare att erbjuda tilläggstjänster. Grundprinciper för ett valfrihetssystem 1 När en upphandlande myndighet genomför en upphandling enligt LOV ska myndigheten beakta de EU-rättsliga grundprinciperna för all offentlig upphandling. Detta betyder att myndigheten ska behandla utförare på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt att upphandlingen ska genomföras på ett öppet sätt. Principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet ska också beaktas. Bestämmelserna i LOV ska alltid tolkas mot bakgrund av dessa fem principer. 1 Upphandling enligt LOV en processbeskrivning. Vägledning, 2011:03, Kammarkollegiet. 19(187)

250 Icke-diskriminering Principen om icke-diskriminering innebär att det är förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera en utförare på grund av faktorer som nationalitet. Den upphandlande myndigheten får inte ställa några krav som enbart svenska företag kan känna till eller utföra. Likabehandling Principen om likabehandling innebär att alla utförare ska ges samma förutsättningar. Alla utförare måste till exempel få tillgång till samma information samtidigt, så att ingen utförare får ett övertag. Ömsesidigt erkännande Principen om ömsesidigt erkännande innebär att intyg och certifikat som har utfärdats av en medlemsstats behöriga myndigheter ska gälla också i övriga EU- och EES-länder. Proportionalitet Proportionalitetsprincipen innebär att kraven på utförare och tjänsten måste ha ett naturligt samband och stå i rimlig proportion till det som ska upphandlas. De krav som ställs ska vara både lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Om det finns flera alternativ bör det alternativ väljas som är minst belastande för utföraren. Öppenhet Principen om öppenhet (transparens) innebär att den upphandlande myndigheten är skyldig att skapa öppenhet och lämna information om upphandlingen och det praktiska tillvägagångssättet vid denna. Förfrågningsunderlaget ska vara förutsägbart, det vill säga klart och tydligt formulerat och innehålla samtliga krav som ställs. Olika typer av utförare I ett valfrihetssystem enligt LOV kan både små och stora utförare liksom non-profit/idéburna, stiftelser och ideella föreningar vara utförare. I proposition (Prop. 2008/09:29) beskriver regeringen att LOV ska ses som en del i strävandet mot att sätta brukaren i fokus genom att makten förskjuts från politiker och tjänstemän till mottagaren av tjänsten. Möjligheten för den enskilde att själv få avgöra vem som får i uppgift att utföra uppdraget anses stärka individens rätt till självbestämmande och delaktighet. Förutom ökat brukarinflytande är målet att skapande av valfrihetssystem ska leda till nytänkande och mångfald, ökade möjligheter för kvinnors företagande och för små företag att leverera tjänster till den offentliga sektorn samt förbättrade villkor för arbetstagarna. Enligt Göteborgs Stads budget för 2017 ska staden främja små- och medelstora företags möjlighet att delta i upphandlingar genom att exempelvis bryta upp kontrakt i mindre delar. Former ska utvecklas för hur innovationsupphandling kan användas för att utveckla stadens verksamheter i samverkan med forskning, företag och andra offentliga aktörer. Göteborgs Stads inköpspolicy tydliggör Vid inköp och upphandling ska möjligheterna för små och medelstora företag att delta beaktas och en bedömning av de samlade kravens inverkan 20(187)

251 på möjligheterna för små och medelstora företag att delta i upphandlingen ska också ingå i konsekvensanalysen. I både propositionen och i stadens inköpspolicy nämns små företag. Enligt Svensk näringsliv är definitionen av små företag att de ska ha mellan 10 och 49 anställda. Deras årliga omsättning ska dessutom understiga 10 miljoner euro eller ha en balansomslutning som inte överstiger 10 miljoner euro. Stadsledningskontorets avvägningar av vilka krav som bör ställas i förfrågningsunderlaget har utgått från de EU-rättsliga grundprinciperna, att valfrihetssystemet ska ge den enskilde möjlighet att välja olika typer av utförare och ambitionen att möjliggöra för små företag att delta i upphandlingar. Förändring av beslutat förfrågningsunderlag De krav och villkor som ställs i ett valfrihetssystem kan komma att behöva revideras. Inte minst gäller detta vilken ersättning som ska ges, eftersom valfrihetssystemen syftar till att fungera under många år och därför måste kunna anpassas efter prisförändringar och andra förändringar i samhället. Om villkoren ska kunna ändras måste det anges i förfrågningsunderlaget hur detta ska ske. Villkoren måste också ändras i samma utsträckning för samtliga utförare. Det är viktigt att utförarna ges information om eventuella villkorsändringar i god tid för att kunna anpassa sina verksamheter. Det är också viktigt att det framgår av förfrågningsunderlaget vad som ska gälla i det fall utförarna inte accepterar villkorsändringarna. Utredningens genomförande Utredningen har organiserats enligt bilden nedan. Styrgruppen har till största delen bestått av stadsledningskontorets ledningsgrupp och haft regelbundna möten från februari Kommunstyrelsens äldreberedning har utgjort den politiska avstämningsgruppen. Utöver information och samverkan i den centrala 21(187)

252 samverkansgruppen, CSG har dialog förts med en facklig referensgrupp. Information och dialog har förts med Göteborgs Stads pensionärsråd (GPR) och Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor (GRF). Utredningsarbetet har delats upp utifrån fyra områden som haft var sin ledare. De fyra områdena har haft regelbundna avstämningar då många av utredningsfrågorna står i beroende till varandra på olika sätt. För att utreda olika frågeställningar har flera olika arbetsgrupper med representation från stadsdelsförvaltningarna utgjort ett stöd. Medarbetare från Upphandlingsbolaget och Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet har bidragit med expertkunskap. Dialog med branschorganisationerna Enligt stadens inköpspolicy ska dialog föras med leverantörer och anbudsgivare i syfte att främja goda affärer och stärka stadens anseende som avtalspart och upphandlande myndighet. Stadsledningskontoret har i utredningen haft dialogmöten med branschorganisationerna Famna och Vårdföretagarna. Referenskommuner Stadsledningskontoret valde tidigt, utifrån olika perspektiv, ut ett antal referenskommuner. Storstäder: Stockholm, Uppsala Kommuner med stadsdelsnämnder; Borås, Stockholm Kommuner inom Göteborgsregionen (GR): Partille, Mölndal, Alingsås (de kommuner som senast reviderat förfrågningsunderlagen) Variationer av rambeslut i hemtjänst: Jönköping, Västerås, Örebro Innovativa idéer eller annat som särskilt uppmärksammats ex. samt. Västerås (välfärdsteknik), Sundsvall (omtalad hemtjänst), Östersund (målrelaterade ersättning), Södertälje (oegentligheter) Stadsledningskontoret har genomfört studiebesök, haft personliga kontakter och läst referenskommunernas förfrågningsunderlag. I enskilda frågor har även andra kommuners förfrågningsunderlag varit en del av omvärldsbevakningen. Studiebesök, litteratur m.m. Stadsledningskontoret har fått utbildning av Upphandlingsmyndigheten, genomfört träffar med Sveriges kommuner och landsting (SKL), läst rapporter från myndigheter så som Konkurrensverket, Kammarkollegiet, Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting (SKL) samt annan litteratur, se referenslitteraturlistan. 22(187)

253 Attraktiv hemtjänst Vilken påverkan har programmet Attraktiv hemtjänst på valfrihetssystemet och dess förfrågningsunderlag? På vilket sätt påverkas Attraktiv hemtjänsts olika strategier av att staden inför ett valfrihetssystem? Utredning I mars 2014 fattade Göteborgs Stads kommunstyrelse beslut om en mål- och strategiplan för att utveckla och förbättra hemtjänsten. Underlag för beslutet var den utredning som stadsledningskontoret arbetade fram och innebär omfattande förändringar i verksamheten fram till år Kommunfullmäktige fastslog två mål och fyra strategier och programmet för att genomföra den långsiktiga utvecklingssatsningen benämns Attraktiv hemtjänst. Programmet Attraktiv hemtjänst arbetar utifrån de av kommunfullmäktige antagna målen, brukarnas inflytande och självbestämmande ska öka medarbetarna i hemtjänsten ska uppleva yrket som attraktivt För att nå målen fastslog kommunfullmäktige fyra strategier. Införa rambeslut Införa välfärdsteknik (benämndes tidigare välfärdsteknologi) som alternativ till traditionell hemtjänst. Införa IT-stöd för planering och uppföljning av tid Skapa goda arbetsplatser Aktiviteter inom respektive strategi beslutas på tjänstemannanivå. För närvarande pågår ett långsiktigt strategiskt arbete och ett aktivt operativt arbete inom och mellan strategierna för att nå de två målen i stadsdelars båda sektorer ÄO-HS och IFO-FH. Vilken påverkan har programmet Attraktiv hemtjänst på valfrihetssystemet och dess förfrågningsunderlag och på vilket sätt påverkas Attraktiv hemtjänsts olika strategier av att staden inför ett valfrihetssystem inom hemtjänsten? Nedan beskrivs först påverkan utifrån de olika strategierna. Strategi Införa rambeslut Införande av rambeslut innebär ett ökat inflytande och självbestämmande för den enskilde gällande vad som ska utföras. Vid införandet av valfrihetssystem ges den enskilde möjlighet att även välja vilken utförare (vilken organisation eller företag, sällan person) som ska utföra insatserna. I andra kommuner är det vanligt att utförare kan välja att vara utförare av serviceinsatser eller både serviceinsatser och omsorgsinsatser. Rambeslutet fattas i antal timmar/vecka för att tillgodose den enskildes totala behov av insatser dag och kväll. Den enskilde har rätt att ha önskemål, och få stöd och hjälp med andra insatser än de som finns beskrivna i den upprättade 23(187)

254 genomförandeplanen (till exempel utifrån dagsform). Utifrån ovan är det inte möjligt att som utförare av hemtjänst i Göteborgs Stad endast erbjuda servicetjänster, exempelvis städning, då det ska finnas möjlighet för den enskilde att efter dagsform kunna få hjälp med att exempelvis duscha. Samtliga brukare med hemtjänst ska ha ett rambeslut före 1/ (förutom i de fall traditionella insatsbeslut bedöms vara mer lämpligt/önskas av den enskilde), dvs. att införa rambeslut beräknas vara avslutat före valfrihetssystemet införs. Rambeslut innebär ett förändrat arbetssätt för utförarna med ökat fokus på samtal om självbestämmande och inflytande utifrån den enskildes behov och förutsättningar. Utifrån handläggarens uppdrag planerar utföraren tillsammans med den enskilde vad som ska göras, hur och när varje vecka, samt hur totaltiden ska fördelas över en schemaperiod. Vad som kommer fram i samtalet ska dokumenteras i den enskildes genomförandeplan. Enligt Göteborgs Stads värdighetsgarantier har den enskilde rätt att få sin genomförandeplan upprättad inom två veckor. För att säkerställa att planeringen av den enskildes beviljade timmar kan tillgodose den enskildes behov och målsättningen med beslutet ska handläggaren säkerställa upprättade genomförandeplaner. Utförarens upprättade genomförandeplaner behöver därför vara tillgänglig för handläggaren att ta del av snarast efter upprättandet och inför uppföljning och utvärdering. Om utföraren skulle tillåtsas manuell social dokumentation/social journal skulle det försvåra uppföljningen både på individnivå och uppföljningen av utföraren utifrån tjänstens utförande. Handläggaren ska kontakta den enskilde inom tre månader för att fråga om den enskilde får hjälp med det hen behöver och hur nöjd hen är. Detta gäller oavsett om hemtjänstbeslutet är ett rambeslut eller ett insatsbeslut. Om beslutet är längre än ett år ska handläggaren därutöver kontakta den enskilde en gång om året för utvärdering av pågående beslut. Handläggaren ska ställa nio värderingsfrågor (åtta när det gäller insatsbeslut) kring hur nöjd den enskilde är på en skala 1-5. Om den enskilde ger betyg 1-2 ska handläggaren kontakta utföraren (riktmärke) även rapport av avvikelse alternativt risk för missförhållande (lex Sarah) kan bli aktuellt. Modellen kallas UH, Utvärdering Hemtjänst. Oavsett vilken utförare den enskilde valt kommer utvärderingarna att genomföras och handläggaren tar vid behov enligt ovan kontakt med utföraren. Resultatet av utvärderingarna aggregeras på gruppnivå för verksamhetsutveckling och (förhoppningsvis) som en del i en jämförelsetjänst för att underlätta den enskildes val av utförare. Inom strategin införa rambeslut hanteras parallellt införande av Socialstyrelsens modell IBIC (tidigare ÄBIC) inom äldreomsorgen. Införandet sker successivt i avvaktan på att IT-stödet anpassas med en ny modul. Från våren 2016 använder handläggarna bland annat delar av det nationella fackspråket för att beskriva den enskildes behov i utredning och uppdrag till utföraren. Utförare ska tillsammans med den enskilde planera genomförandet utifrån handläggarens strukturerade bedömning av hur den enskildes behov ska tillgodoses. Från hösten 2017 utökas införandet till att omfatta introduktion i hela modellens begrepp och 24(187)

255 arbetssätt, inklusive använda en bedömningsskala. IBIC kommer att användas fullt ut när det är möjligt att även dokumentera i stadens IT-stöd från och med Sammantaget innebär det att samtliga utförare successivt behöver ha en ökad kunskap i IBIC enligt stadens plan för införande. Hur påverkas valfrihetssystemet? Samtliga utförare måste kunna tillgodose den enskildes totala behov, dvs. erbjuda både service och omsorg. Krav på att samtliga brukare ska ha en aktuell genomförandeplan som är upprättad i dialog inom två veckor. Samtliga utförare behöver kompetens för att hantera rambeslut. Samtliga utförare behöver tillse att ansvarig handläggare får tillgång till upprättade och reviderade genomförandeplaner snarast vilket får till följd att utförare som ett minimum ska använda stadens verksamhetssystem för mottagande av uppdrag och upprättande av genomförandeplaner och social journal. Samtliga utförare ska finnas som utförare i UH och kunna jämföras med andra utförare utifrån brukarnöjdhet. Utöver den ordinarie dialogen mellan handläggare och utförare ska samtliga utförare vid behov ha en konstruktiv dialog med ansvarig handläggare kring åtgärder utifrån den enskildes upplevelser och svar i UH. Samliga utförare ska acceptera att aggregerat resultat från UH kopplas till stadens jämförelsetjänst. Då modellen med rambeslut och utvärdering med UH är unikt för Göteborg behöver information/utbildning av utförare ges kontinuerligt, vilket bör erbjudas ansvarig för den dagliga driften samt ev. annan person ansvarig för att utbilda vidare i organisationen. Samtliga utförare ska ha kompetens i IBIC (minst enligt det successiva införandet i staden). Respektive utförare ansvarar för att skaffa kompetens gällande arbetssättet i IBIC. Hur påverkar införande av valfrihetssystemet strategin? Arbetet med att införa rambeslut bedöms avslutat före införande av valfrihetssystem vilket medför att det inte finns någon påverkan på strategin. Strategi Införa välfärdsteknik Kommunfullmäktige har antagit vägledande principer för välfärdsteknologi. I programmet för Attraktiv hemtjänst finns en målsättning att införa tio välfärdstekniktjänster till år Inom strategin pågår ett antal projekt som beskrivs nedan. Trygghetskamera Trygghetskamera beviljas som bistånd och erbjuds idag som alternativ och/eller komplement till traditionell tillsyn inom hemtjänsten. Den enskilde betalar för tillsynen enligt gällande hemtjänsttaxa (tidsschablon om fem minuter/tillsyn som trygghetsjourens jourledare utför). Respektive utförare av hemtjänst ansvarar för åtgärder hemma hos den enskilde som 25(187)

256 framkommer genom tillsynen via kamera. Vid införande av fler utförare måste informationen om vilken aktuell utförare den enskilde valt säkerställas i förhållande till Trygghetsjouren. I dag finns inget ersättningssystem för att ersätta utförarna för de åtgärder som utförs med anledning av tillsyn via trygghetskameran. När valfrihetssystemet och gemensam modellen för ekonomiersättning införs bör utföraren ersättas för åtgärder utifrån utförd tid. Modell för behovsanalys Arbetet beräknas vara klart hösten 2016 och berörs inte av valfrihetssystemet. ego ego är ett treårigt projekt, som delfinansieras genom ESF, (drygt 10 miljoner kronor under perioden maj april 2019) för utbildning kring användandet av teknik och omfattar bl.a. omsorgspersonal. 100 stycken IT-ambassadörer ska utbildas för att utbilda vidare på de olika enheterna enligt modellen "train the trainer". Projektet utgörs av två olika delar av teknik: 1. Utbildning i det IT-stöd för planering och uppföljning som staden upphandlar. 2. Kunskap kring välfärdsteknik Vid införandet av valfrihetssystemet finns det behov av någon form av utbildning av utförare gällande bl.a. rambeslut, användning av stadens IT-stöd m.m. Ställningstagande behöver tas gällande hur projektet ska samverka med denna utbildning gällande utförares behov av kunskap gällande uppföljningssystemet och välfärdsteknik. Bedömningen är att externa utförare kan erbjudas att ta del av e-goprojektet om det är en lämplig lösning. Bild- och ljudkommunikation En så kallad Poc (proof of concept) genomförs under hösten 2016 i en liten skala och innebär test av bild- och ljudkommunikation som alternativ och/eller komplement till traditionell tillsyn (motsvarande exempelvis Skype). Under projekttiden testas utrustningen hemma hos enskilda för att tillgodose behov av trygghetsskapande behov/tillsyn. Efter testet ska beslut tas om insatsen ska implementeras i staden. Strategiledaren behöver i sin analys ta ställning till vad ett breddinförande innebär i förhållande till valfrihetssystemet. Upphandla digitala trygghetslarm Tekniken för trygghetslarm behöver bytas ut. Arbetet sker i två steg. Upphandling av larmmottagare är klar och upphandling av larmtelefon pågår. Påverkar inte valfrihetssystemet. Införa digitala trygghetslarm När upphandlingen av tekniken är klar ska byte av stadens drygt trygghetslarm bytas ut. Påverkar inte valfrihetssystemet. Den nya tekniken skulle på sikt kunna medföra utveckling av fler lösningar då tekniken finns och kan användas till andra tjänster. Vid en utveckling av tjänster genom tekniken för digitala trygghetslarm behöver dialog föras med externa utförare av hemtjänst och analys göras gällande tjänsternas påverkan på olika utförare. 26(187)

257 Förstudie positioneringslarm Positioneringslarm innebär ett mobilt larm med GPS. En förstudie är klar och strategiledaren har fått beslut från styrgruppen för Attraktiv hemtjänst att arbeta för att det ska bli en tjänst. Det finns en arbetshypotes om att handläggaren på sikt bedömer den enskildes behov och att trygghetsjouren får kunskap i att avgöra vilken lösning/ typ av larm som bäst motsvarar behoven. Att ansvara för åtgärder för enskilda som har ett positioneringslarm kan medföra behov av insats på en plats med ett stor geografiskt avstånd från där hemtjänstens medarbetare befinner sig. Ett breddinförande av positioneringslarm bedöms inte vara genomfört innan valfrihetssystemet startar. Frågan om åtgärder vid positioneringslarm på sikt kan ingå i valfrihetssystemet eller bör vara Göteborgs Stads åtagande får utredas av strategiledare och ansvarig för revidering av förfrågningsunderlaget inför ev. beslut i kommunfullmäktige om reviderat förfrågningsunderlag. Det är av vikt att likabehandlingsprincipen följs och att inte enskilda som valt extern utförare åsidosätts vad gäller möjligheter till nya tekniska lösningar som beviljas som bistånd. Hur påverkas valfrihetssystemet? Kommunfullmäktiges vägledande principer för välfärdsteknologi ska framgå i förfrågningsunderlaget Samtliga utförare ska se positivt på den teknikutveckling som Göteborgs Stad arbetar aktivt för. Samtliga utförare ska kunna utföra insatser hos brukare med välfärdsteknik i hemmet. Samtliga utförare ska erbjudas information om den teknik som kan användas av enskilda individer i ordinärt boende och som beviljas som bistånd inom Göteborgs stad. När valfrihetssystemet och gemensam modellen för ekonomiersättning införs bör utföraren ersättas för åtgärder som utförs utifrån tekniska lösningar, ex. trygghetskamera utifrån utförd tid. Hur påverkar införande av valfrihetssystemet strategin? e-goprojektet behöver samordnas med övrig utbildning av externa utförare gällande utförares behov av kunskap gällande uppföljningssystemet och välfärdsteknik. Eventuellt kan utbildningen ske inom ramen för e-goprojektet. Vid en eventuell utveckling av ytterligare tjänster genom tekniken för digitala trygghetslarm behöver en analys göras gällande tjänsternas påverkan på olika utförare. Strategiledaren behöver analysera vad ett eventuellt breddinförande av kommande tjänster ska hanteras och vad ett införande innebär i förhållande till valfrihetssystemet. Om tjänsten innebär förändringar för utförare av hemtjänst kan det innebära att ett införande kan ske först efter att förfrågningsunderlaget reviderats och beslutats av kommunfullmäktige. Det är av vikt att likabehandlingsprincipen följs och att inte enskilda som valt extern utförare åsidosätts vad gäller möjligheter till nya tekniska lösningar som beviljas som bistånd. 27(187)

258 Strategi Införa IT-stöd för planering och uppföljning av tid Under arbetets gång har det pågått diskussioner om vad som ingår i strategin. Vid tiden för fullmäktiges beslut av mål och strategier var det endast ett IT-stöd för planering och uppföljning som fanns i åtanke. Under resans gång har behov av vidareutveckling av IT-stöd uppmärksammats för att nå målen, ex. införandet av IT-stödet för utvärdering - UH, anpassningar av verksamhetsstödet i förhållande till IBIC, införandet av appar för dokumentation och framtida behov av anpassningar och ev. nya IT-stöd. För att veta hur strategin påverkar valfrihetssystemet och vice versa måste det klargöras vad som ska ingå i strategin framöver, vilket hanteras av samordnare för Attraktiv hemtjänst. Projektet för att införa IT-stöd för planering och uppföljning är i en uppstartsfas. IT-stödet består av en planeringsfunktion samt en funktion för att registrera utförd tid. Funktionen för att registrera utförd tid ska ge input till: Behov av justerad planering Uppföljning Ekonomisk ersättning till utförare Underlag för den enskildes avgift Införandet av IT-stöd för uppföljning och registrering av utförd tid som genererar ekonomisk ersättning och den enskildes avgift medför att samtliga utförare måste använda sig av det av stadens upphandlade IT-stöd för uppföljning. IT-stödet kommer även innehålla en modul för planering av hemtjänstens insatser utifrån enskildas behov av stöd, medarbetarnas arbetsschema och rutoptimering och är integrerat med verksamhetssystemet m.m. En extern utförare bör kunna välja på vilket sätt de vill planera och schemalägga och funktionen för planering har därför inte bedömts lämplig att kravställa för externa utförare. Utifrån ett befolkningsansvar och möjlighet för utförare att ge bästa möjliga service till kommuninvånarna bör det dock utredas vidare om det skulle kunna vara möjligt och lämpligt att externa utförare ges möjlighet att använda stadens system för planering. Införande av IT stöd för planering och uppföljning har tidigare beräknats vara slutförd före införande av valfrihetssystem. Upphandlingen har varit föremål för överklaganden vilket försenat införandet med ca ett år. Den utdragna processen påverkar tidplanen för införandet av IT-stödet och möjligheten för utförare att registrera utförd tid som föreslås vara grunden i den ekonomiska ersättningsmodellen samt för den enskildes avgift. För att valfrihetssystemet ska kunna införas enligt beslutad tidplan behöver en tillfällig ersättningsmodell, som utgår från beviljad tid, tas fram. Hur påverkas valfrihetssystemet? Överklagandeprocessen medför att en ekonomisk ersättningsmodell som utgår från beviljad tid behöver tas fram för att ev. användas under en kortare period i avvaktan på implementering av IT-stödet. Samtliga utförare ska använda de IT-stöd som staden kravställer gällande uppföljning av utförd tid. 28(187)

259 Det behöver finnas en långsiktig förvaltnings/driftsorganisation för utbildning i stadens IT-stöd för utförare, både interna och externa. Utredning behövs gällande om det skulle kunna vara möjligt och lämpligt att externa utförare ges möjlighet att använda stadens system för planering. Hur påverkar införande av valfrihetssystemet strategin? IT-stödet för planering och uppföljning med funktionen att registrera utförd tid behöver vara implementerat för att en modell med ersättning för utförd tid ska vara realistiskt att påbörja. Då överklagningsprocessen drog ut på tiden innebär tidplanen för uppstart av valfrihetssystemet enligt LOV hösten 2017 en orimligt snäv tidsram för strategin. (se ovan) Strategi Skapa goda arbetsplatser Strategin består av flera olika delar och där flera av insatserna inte enbart berör hemtjänst utan kan även innefatta flera delar av verksamheten. Under utredningen har det blivit tydligt att det i samband med införandet av ett valfrihetssystem blir viktigt att skilja på vad som inom strategin görs utifrån rollen som arbetsgivare för medarbetarna i hemtjänsten och vad som görs utifrån ett befolkningsperspektiv. Stadens kompetensmodell Utifrån kompetensmodellen med basuppdrag, fördjupat uppdrag och expertuppdrag pågår arbetet med att utveckla karriärvägar, använda kompetensen och därmed öka stadens möjlighet att uppfattas som attraktiv arbetsgivare. Därutöver pågår arbete för att säkerställa kompetens, öka andel med grundutbildning och få fler medarbetare med YH-utbildning. Omsorgshandledare är exempel på en ny befattning som är ett led i detta arbete. Stadens kompetensmodell är offentlig och det är därför möjligt även för externa utförare att använda modellen. Enligt förfrågningsunderlaget kommer krav ställas på en andel utbildade medarbetare. Strategiledaren samarbetar aktivt med vuxenutbildningen för att få tillgång till utbildningsplatser så att fler outbildade medarbetare kan få grundutbildning. Stadens arbete med att öka antalet utbildningsplatser behöver fortsätta som tidigare och görs utifrån stadens arbetsgivarroll. Handlingsplan för arbetsmiljö Arbete pågår för en hållbar bemanning som medför ökad frisknärvaro för medarbetarna och kontinuitet för brukaren. Arbetet görs utifrån stadens arbetsgivarroll och handlar till stora delar om hur arbetet organiseras. Resultatet från utvärdering av arbetet med optimerad bemanning kan komma att påverka det fortsatta arbetet. En del av handlingsplanen handlar om biståndshandläggarnas flöde av arbetsuppgifter. Vid införande av valfrihetssystem kommer handläggarnas arbetssätt förändras. En samverkan behöver ske mellan arbetet med handlingsplan för arbetsmiljö och arbetet med handläggarnas förändrade arbetssätt. Två stadsdelars hemtjänst ingår i en forskningsstudie för att testa fysisk aktivitet på betald arbetstid med målsättning att öka frisknärvaron och minska kostnaden för sjukfrånvaron. 29(187)

260 Arbetet görs utifrån stadens arbetsgivarroll och det är viktigt att hitta ett fungerande arbetssätt över tid. Trygg, säker och funktionell arbetsmiljö Ett utbildningskoncept har tagits fram kring att systematiskt arbeta med ergonomi och förflyttningsteknik och som innebär att samtliga medarbetare och chefer kontinuerligt ska delta i utbildningen. Deltagandet i utbildningen sker på den personalrelaterade tiden och arbetet görs utifrån stadens arbetsgivarroll. Det pågår ett arbete för att samtliga arbetsgrupper inom hemtjänsten ska ha sina kontor i bra lokaler med teknisk utrustning för social dokumentation och med möjlighet att efterleva kraven på arbetskläder, vilket även det är ett arbete utifrån arbetsgivarrollen. Av utredningen framgår i ett senare avsnitt vilka krav som kan ställas på lokaler och arbetskläder i förfrågningsunderlaget. Det arbete som pågår för att motverka IT-stress är arbete utifrån arbetsgivarrollen. Inom stadens arbetsmiljöarbete pågår ett arbete för att utveckla teamsamverkan för att stärka ett personcentrerat arbetssätt. Satsningen ligger dock inte inom programmet för Attraktiv hemtjänst. Vikten av att arbeta personcentrerat/ha ett personcentrerat förhållningssätt framhålls i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg av personer med demenssjukdom. I kommunfullmäktiges beslutade budget för 2017 finns uppdrag till samtliga stadsdelar att under 2017 införa modellen interprofessionell teamsamverkan med utgångspunkt i personcentrerad vård inom äldreomsorgen. En handlingsplan för att införa personcentrerad vård inom äldreomsorgen kommer att tas fram under hösten Vid införandet av valfrihetssystem påverkas hemtjänstens teamsamarbete och sjuksköterskor, arbetsterapeuter/fysioterapeuter får fler utförarorganisationer att samverka med vilket medför behov av ett förändrat arbetssätt och organisering. Det personcentrerade arbetssättet som ska införas inom äldreomsorgen innebär bl.a. att stärka patienten/brukarens roll som medskapare vilket ligger helt i linje med rambeslut inom hemtjänsten och IBIC. I förfrågningsunderlaget kommer krav ställas på att samtliga utförare ska arbeta för att stärka den enskildes självbestämmande samt arbeta med rambeslut, IBIC samt personcentrerad vård. Chefsförsörjningsplan Ett arbete utifrån arbetsgivarrollen pågår vad gäller bl.a. chefsrörlighet och chefers uppdrag och förutsättningar. Arbetet med vilken kompetens som behövs för att klara uppdraget som chef kan användas vid framtagandet av krav på kompetens i förfrågningsunderlaget. Handlingsplan för ledarskap Utifrån rollen som arbetsgivare pågår ett arbete gällande ledarskapets förutsättningar. Marknadsföring av yrken För att attrahera medarbetare till arbetet inom hemtjänsten genomförs olika aktiviteter. Att ungdomar och vuxna väljer att utbilda sig till ett arbete inom vård och omsorg är ett 30(187)

261 gemensamt intresse för staden och externa utförare. Stadens arbete behöver därför fortgå utifrån ett befolkningsperspektiv. Vid införande av valfrihetssystem kommer det finnas behov för utförare att marknadsföra sig som arbetsgivare vilket även kommer gälla Göteborgs Stad. Inför att börja marknadsföra sig som arbetsgivare i konkurrens med externa utförare behöver strategiska beslut tas gällande vad som är specifikt för Göteborgs Stad och vad som görs utifrån ett befolkningsperspektiv och kan användas även av externa utförare. Det gäller exempelvis den framtagna webbintroduktionsutbildningen för hemtjänst. Hur påverkas valfrihetssystemet? Arbetet inom strategin påverkar förfrågningsunderlagets krav på ex. andel med grundutbildning samt vilken kompetens som behövs för att klara uppdraget som chef. Hur påverkar införande av valfrihetssystemet strategin? Flertalet av de insatser som utförs inom strategin kommer att kunna fortsätta utifrån stadens roll som arbetsgivare. Strategiska beslut behöver tas gällande vad staden gör utifrån sin roll som arbetsgivare och vad som görs utifrån ett befolkningsperspektiv. Det gäller exempelvis den framtagna webbintroduktionsutbildningen för hemtjänst. En samverkan behöver ske mellan arbetet med handlingsplan för arbetsmiljö (handläggarnas flöde) och stadsdelarnas arbete kring handläggarnas förändrade arbetssätt utifrån valfrihetssystemet. Fastställandet av ekonomiska ersättningen för utförd hemtjänst kan påverka stadens satsningar framöver gällande friskvård på arbetstid och systematisk utbildning i ergonomi och förflyttningsteknik. Ytterligare reflektioner som ligger utanför programmet för attraktiv hemtjänst: Vid införande av valfrihetssystemet behöver stadsledningskontoret ta ställning till kontorets arbete kring bl.a. kompetensfrågor. Det behöver tydliggöras vad som görs ur ett befolkningsperspektiv, dvs. vilka insatser som görs på strategisk nivå för att medborgarna oavsett utförare ska få en god vård och omsorg och vilka mer operativa insatser som görs för att Göteborgs Stad som arbetsgivare ska ha medarbetare med rätt kompetens. Målen Kommunfullmäktige har för hemtjänst antagit målen; brukarnas inflytande och självbestämmande ska öka medarbetarna i hemtjänsten ska uppleva yrket som attraktivt I förfrågningsunderlaget ska de två målen definiera den politiska ambitionen för den hemtjänst som utförs i Göteborg. För att nå målen ska samtliga utförare: 31(187)

262 Arbeta för ökat självbestämmande och inflytande utifrån den enskildes rambeslut Leva upp till de krav som ställs i förfrågningsunderlaget gällande arbetsvillkor, kompetens, it-stöd, välfärdsteknik m.m. För att nå målen ska stadens egen regi av hemtjänst fortsätta sitt arbete i stadsdelarna utifrån programmets strategier och aktiviteter. Externa utförare ges utöver kraven i förfrågningsunderlaget möjlighet att forma sin verksamhet utifrån de två målen och ingår därutöver inte i programmet för Attraktiv hemtjänst. Stadsledningskontorets uppföljning av de två målen sker från och med 2018 av samtliga utförare (inkl. externa utförare). Underlag för uppföljningen fås genom UH, den individuella utvärderingen som sker av samtliga hemtjänstbeslut samt från den uppföljning av samtliga utförare som kommer göras gällande hur utföraren lever upp till kraven i förfrågningsunderlaget. Därutöver följs myndighetsutövningen och den egna regin upp via medarbetarenkäten enligt uppföljningsplanen. Externa utförare ansvarar för hur de följer upp medarbetarnas arbetsmiljö. Några politiska ställningstagande kring Attraktiv hemtjänst bedöms inte behövas utifrån införandet av valfrihetssystemet enligt LOV. Stadsledningskontorets bedömning Några politiska ställningstagande kring Attraktiv hemtjänst behövs inte utifrån införandet av valfrihetssystemet enligt LOV. Attraktiv hemtjänst får följande konsekvenser på kraven i förfrågningsunderlaget Samtliga utförare: ska erbjuda både service och omsorg ska uppfylla krav på arbetsvillkor, andel med grundutbildning samt chefskompetensarbetskläder, ska ha kompetens för att hantera rambeslut ska upprätta genomförandeplan i dialog med den enskilde ska tillse att ansvarig handläggare får tillgång till upprättade och reviderade genomförandeplaner snarast ska jämföras med andra utförare utifrån brukarnöjdhet, UH ska föra dialog med ansvarig handläggare kring åtgärder utifrån den enskildes upplevelser och svar i UH. ska acceptera att aggregerat resultat från UH kopplas till stadens jämförelsetjänst. ska ha kompetens i IBIC (minst enligt det successiva införandet i staden). ska arbeta utifrån personcentrerat förhållningssätt ska se positivt på teknikutveckling 32(187)

263 ska kunna utföra insatser hos brukare med välfärdsteknik i hemmet. Ska använda Treserva för mottagande av uppdrag och upprättande av genomförandeplaner och journalföring Ska använda de IT-stöd som staden kravställer gällande uppföljning av utförd tid Utredning bör initieras gällande om det skulle kunna vara möjligt och lämpligt att externa utförare ges möjlighet att använda stadens system för planering samt Treservas funktion gällande arbetsanteckningar Stadsledningskontoret förordar Vid införande av valfrihetssystem enligt LOV i hemtjänsten ska fullmäktiges båda mål definieras som den politiska ambitionen och utredningens resultat av respektive strategis påverkan avspeglas i förfrågningsunderlagets krav på samtliga utförare. Uppföljningen av de båda målen görs av stadsledningskontoret enligt gällande uppföljningsplan. För att nå målen ska stadens egen regi av hemtjänst fortsätta sitt arbete i stadsdelarna utifrån programmets strategier och aktiviteter. Ökad efterfrågan? Kommer efterfrågan av hemtjänst att öka på grund av införandet av valfrihetssystem? Utredning Omvärldsbevakning I flera av landets kommuner ökar antalet timmar som kommunen beviljar för hemtjänst i högre takt än antalet äldre vilket till exempel kan förklaras med att antalet lägenheter i särskilt boende minskat och en allmän strävan att äldre i högre utsträckning ska kunna bo kvar hemma, vilket förutsätter att hjälp ges i hemmet. Denna ökning påverkas dock inte av införande av valfrihetssystem. I Stadskontorets rapport 2 framkommer att efterfrågan kan öka utifrån att brukarna och utförarna har ett gemensamt intresse av att tjänsteutbudet ökar. Brukarna vill få del av det stöd som kommunen tillhandahåller och kommunerna beviljar i regel ansökningar från brukarna, få ansökningar avslås. I rapporten framkommer också en ökad efterfrågan i de kommuner som använder förenklad biståndsbedömning, Uppsala bedömer exempelvis att förenklad handläggning ökade kostnaderna mer än vid traditionell handläggning. Enligt samma rapport är externa utförares marknadsföring ytterligare en förklaring. LOVmarknaden är för många externa utförare inte den enda marknaden utan de erbjuder också 2 Lagen om valfrihetssystem. Hur påverkar den kostnader och effektivitet i kommunerna? Stadskontorets rapport 2012:15 33(187)

264 sina tjänster på RUT-marknaden. Externa utförare bedriver i vissa fall en aktiv marknadsföring för att få nya brukare, höja sin omsättning och öka sina marknadsandelar. Externa utförare erbjuder tjänster med ett nytt innehåll. Dessa tjänster fyller ett behov som kommunen inte tidigare svarat mot, exempelvis att tjänsterna erbjuds på flera olika språk och därmed ökar efterfrågan. I Södertälje kommun ökade kostnaderna för hemtjänsten vid införandet av valfrihetssystem enligt LOV med 50 procent under det första året. Vid samtal med representanter för kommunen framkommer att Södertälje funderat på förklaringsmodeller för det inträffade. En första förklaringsmodell var att det skulle funnits en underdimensionering av biståndsbehoven på grund av anhöriga som inom vissa kulturer är mer benägna att ge omsorg inom familjen. Det skulle i så fall ha varit ett inflöde av nya brukare till hemtjänsten när det öppnades möjlighet att ge anhörigomsorgen i en extern utförares regi. Vid granskning av det ökade antalet timmar fann Södertälje att så inte var fallet, utan det var tidigare brukare med externa utförare som hade fått behov av hemtjänst i en ökad omfattning. Senare skulle det konstateras att det förekom brottslighet hos ett par externa utförare och domar har nyligen fallit i rättegången gällande bedrägeri mot kommunen. För utförare inom ett valfrihetssystem finns det ett ekonomiskt incitament att den enskilde brukaren ska ha så många timmar hemtjänst som möjligt. I Södertälje hade det därför förekommit flera olika sätt att påverka biståndsbedömningen. Exempelvis: att handläggaren känt press från företagets representant som deltagit vid hembesök att enskildas behov överdrevs i kontakten med handläggaren att företaget stått för tolk eller att anhöriga tolkat under kontakt med handläggaren att externa utförarens jurist försökt påverka ansvarig chef för myndighetsutövningen Vid kontakter med representanter från Södertälje uppmanas Göteborgs stad att ha kontroll över omfattningen av beviljade timmar vid införandet och att följa utvecklingen kontinuerligt utifrån respektive utförare. Vidare påtalas vikten av att förbereda handläggarna på den förändrade yrkesrollen samt att det i förfrågningsunderlaget framkommer krav på ex. tolk och möjlighet till oanmälda uppföljningar av utföraren. Ansvariga tjänstemän på Sveriges kommuner och landsting, SKL påtalar vikten av att säkerställa att de beviljade timmarna överensstämmer med den enskildes behov inför uppstart av ett valfrihetssystem p.g.a. utförares incitament att den enskildes beviljade timmar ökar. Stadsledningskontorets bedömning Hemtjänst beviljas som ett bistånd enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen till de som har behov och vars behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Ett införande av valfrihetssystem medför inte att begreppet skälig levnadsnivå ska tolkas på ett annorlunda sätt än tidigare. Möjligheten för brukaren att få en insats som är mer individanpassad och utformad enligt brukarens egna önskemål kan med ett valfrihetssystem bli större. Personer som har behov av hemtjänst men som tidigare inte sökt insatsen kan eventuellt motiveras att söka hemtjänst då 34(187)

265 det är möjligt att välja en annan utförare än kommunen. Dessa personer skulle exempelvis kunna finnas bland personer med stor misstro mot den kommunala verksamheten eller personer som önskar sitt stöd på ett annat språk än svenska. Hur många personer det kan röra sig om är mycket svårt att avgöra. I Göteborgs Stad finns möjlighet att, som ett anhörigstöd, beviljas insatsen hemvårdsbidrag. För närvarande har ca personer beslut om hemvårdsbidrag, vilket i stort sätt är samma nivå som föregående år. Enligt stadens regelverk kan hemvårdsbidrag beviljas till person som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring och som vårdas av anhöriga i hemmet. Som anhörig i detta sammanhang räknas även vänner och grannar. Hemvårdsbidraget utbetalas till den enskilde som i sin tur betalar den anhörige eller annan som utför stödet. Det finns därför inga uppgifter om vem som ger stödet exempelvis hur många som sammanbor med den som ger stöd. Enligt stadens riktlinjer ska arbetet främst bestå av personlig omvårdnad och vara av sådan art som man inte normalt hjälper varandra med inom ramen för föräldraansvar eller hushållsgemenskap. Det innebär att de uppgifter som utförs och ersätts genom hemvårdsbidrag i stora delar är det som kan beviljas som hemtjänst. Hemvårdsbidraget utbetalas i fem olika nivåer utifrån en procentuell andel av basbeloppet. För den högsta nivån utbetalas ca kr. Med tanke på den nivå på ersättning som utbetalas för att ge omfattande stöd och hjälp är bedömningen att det kan finnas incitament hos dessa personer att istället ansöka om hemtjänst om anhörig, vän eller granne har möjlighet att blir anställd av en extern utförare. Stadsledningskontoret förordar Det finns risker för att omfattningen av hemtjänst kan öka vid införande av valfrihetssystem. Den sammanfattande bedömningen är dock att ökningen avsevärt kan begränsas om åtgärderna enlig nedan genomförs. Möjligheten för anhöriga att anställas av extern utförare bör begränsas av flera orsaker. Även möjligheten till sk. objektanställningar dvs. att medarbetaren endast arbetar för en brukare bör begränsas. Ytterligare åtgärder som bör genomföras för att begränsa en ökad efterfrågan: Hanteras av stadsledningskontoret/ks samverka med kunskapscentrum mot organiserad brottslighet i processen att godkänna och följa upp externa utförare behålla myndighetsbeslut i form av rambeslut/insatsbeslut, dvs. inte föreslå införande av förenklad biståndshandläggning Vid framtagandet av förfrågningsunderlag: reglera möjligheten till anhöriganställningar och objektsanställningar reglera företagens möjlighet till aggressiv marknadsföring reglera stadens ansvar att anlita tolk 35(187)

266 reglera att det i stadens uppföljning kan förekomma oanmälda besök hos enskilda Hanteras av stadsdelarna utbilda och rusta stadens handläggare inför den förändrade yrkesrollen att kontinuerligt följa utvecklingen av beviljade timmar utifrån respektive utförare Vad ska ingå i konkurrensutsättningen? Kommunfullmäktige har beslutat att ett valfrihetssystem enligt LOV ska införas med början inom hemtjänsten. Vad hemtjänsten innebär behöver tydliggöras då det kan tolkas på två olika sätt. 1. Valfriheten gäller endast den enskildes biståndsbeslut om hemtjänst 2. Valfriheten gäller även de närliggande uppgifter som stadens hemtjänstorganisation i dag utför, dvs. även ordinerad/delegerad hälso- och sjukvård, vård i livets slut, avlösning, ledsagning, åtgärder av trygghetslarm m.m. Stadsledningskontoret har därför valt att se på fördelar och nackdelar med de olika delarna i punkt två och lämnar förslag på vad som bör ingå i valfriheten inom hemtjänsten. Nattinsatser Bör staden kravställa att utförare av hemtjänst ska erbjuda sina tjänster dygnet runt eller ska hemtjänst på natten utföras av Göteborgs Stad? Utredning Vid införande av valfrihetssystem finns möjlighet att ange vilken del av dygnet som konkurrensutsätts för de delar som ingår i valfrihetssystemet. Definition. Med nattinsatser avses de insatser som den enskilde beviljats för att tillgodose behov under nattetid. Hjälp och stöd i samband med läggning etc. oavsett hur sent på kvällen behovet ska tillgodoses ingår inte i utredningens definition av nattinsats. Det innebär att definitionen avser nattinsats inte organisationens definition av när nattpasset påbörjar sitt arbete då den organisationen ofta utför även kvällsinsatser. Göteborg Av stadens ca personer som har hemtjänst har ca 530 personer (knappt 6 procent) beslut om nattinsatser och 62 personer är beviljade trygghetskamera med vilken tillsynen sker på distans från trygghetsjouren, till största delen nattetid. Åtgärder vid trygghetskamera utreds närmre i ett annat avsnitt. Nattinsatser ingår inte i den enskildes rambeslut utan är ett separat beslut. 36(187)

267 I Göteborgs stad finns idag ingen gemensam tidpunkt för när medarbetarna som arbetar kväll slutar och nattpatrullen börjar sitt pass. I sex av stadsdelarna arbetar nattpatrullen från Övriga har likande tider, tidigaste starttid och senaste sluttid Västra Hisingen erbjuder medarbetare på natten heltidstjänster vilket innebär att arbetspassen är på minst nio timmar enligt en lokal överenskommelse. Västra Göteborg har en separat nattpatrull med två medarbetare för nattinsatser på öarna trots mycket få besök. Nattpatrullerna åtgärdar även trygghetslarm på uppdrag av trygghetsjouren. Enligt den erfarenhet som delges från stadsdelarna framkommer att det är relativt vanligt att enskilda önskar kvällsbesök för läggning mm allt senare och att det finns behov av kvällsinsatser efter kl. 22, vilka ingår i den enskildes rambeslut. Kvällspersonalen slutar vid olika tidpunkter, med mer eller mindre tid som överlappar nattpatrullens schema beroende på de aktuella brukarnas behov, dvs. bemanningskravet styr schemaläggningen. Inom staden finns avtal med trygghetsjouren i Majorna-Linné om arbetsledning på obekväm arbetstid dvs. vardagar kl samt fredagar kl till måndagar kl Antalet personer med nattinsatser varierar mellan stadsdelarna från st. Några av stadsdelarna uppger att de arbetat aktivt med att inte bevilja tillsyn till enskilda som sover och uppmanar den enskilde att larma om hen behöver stöd och hjälp och anpassat sin organisation efter det. Vissa stadsdelar har arbetat mer aktivt med att informera enskilda om möjligheten till trygghetskamera. En enskild individ som är beviljad nattinsats kan ha en eller flera besök. Nattpatrullerna arbetar av arbetsmiljöskäl oftast två och två och en patrull besöker mellan brukare per natt. I snitt ger en patrull i Göteborgs stad hjälp och stöd till ca 18 brukare per natt. En grov överslagsräkning visar att det motsvarar ca 6 procent av totala antalet omsorgstagare med hemtjänst. För att en extern utförare skulle komma upp i ca 18 brukare med nattinsatser skulle det kunna innebära att utföraren behöver utföra hemtjänst för ca 300 brukare. Omvärldsbevakning Stockholm kräver att utförarna ska kunna ta uppdrag dygnet runt. I Uppsala kan utföraren välja om de vill vara valbara som utförare på natten. I de kommuner som stadsledningskontoret valt att omvärldsbevaka har majoriteten (Uppsala, Västerås, Örebro, Partille, Sundsvall, Östersund) krav på att externa utförare ska kunna ta uppdrag mellan Övriga kommuner har tider mellan tidigast och senast Örebro tydliggör i kommunens förfrågningsunderlag att det finns möjlighet för utförare att profilera sig genom att erbjuda senare kvällstider och tidigare morgontider än (187)

268 Vid dialog med Famna framkom önskemål om att samtliga utförare ska ha möjlighet att utföra natt och att små utförare kan gå samman med varandra för en gemensam nattorganisation. Även representanter från Vårdföretagarna har framfört att det är en fördel om en utförare har möjlighet att ha egen nattorganisation men att det inte är ett krav. Stadsledningskontorets bedömning Om Göteborgs Stad skulle utföra nattinsatserna försvåras samverkan mellan medarbetare på dag/kväll och natt vilket är en nackdel ur både brukarperspektiv, medarbetarperspektiv och utförarperspektiv. Brukarperspektivet Ur ett brukarperspektiv är det en fördel om den utförare hen valt kan utföra insatserna dygnet runt vilket minskar risken för fel i informationsöverföringen mellan natt och dag/kväll. Större utförare bedöms ha större möjlighet att utföra nattinsatser vilket kan påverka konkurrensen och på sikt slå ut mindre utförare, vilket skulle få en negativ inverkan på brukarnas valfrihet. De personer som har nattinsatser är de mest sjuka med mycket omfattande behov. Om Göteborgs Stad ansvarar för samtliga nattinsatser kan staden säkra att behoven tillgodoses av medarbetare som har kompetens och arbetar i en nattorganisation med upparbetad samverkan med hälso- och sjukvården m.m. Utförarperspektivet Ur ett utförarperspektiv vore den en fördel att ha möjlighet men inte att krav att erbjuda den enskilde samtliga insatser dygnet runt. Det som framkommit under utredningen är att det krävs ca 300 brukare inom ett begränsat geografiskt område för att en utförare ska kunna skapa en kostnadseffektiv nattpatrull. Att endast ha en eller ett par brukare med nattinsatser skulle innebära ett mycket ineffektivt resursutnyttjande. Famna har dock framfört möjligheten för mindre utförare att samverka om natten. För små utförare är det mycket svårt att erbjuda natt och ur ett utförarperspektiv vore det bra om utförande av nattinsatser är valbart för respektive utförare. Om Göteborgs Stad ansvarar för samtliga nattinsatser kan det vara en konkurrensfördel för staden för de ca 6 procent av brukarna som har nattinsatser. Konsekvenser för staden Om kommunen ansvarar för samtliga nattinsatser skulle det, kring de som har en extern utförare för dag-/kvällsinsatser, innebära fler utförare att samverka med för exempelvis sjuksköterskorna i den kommunala hälso- och sjukvården. I dag påbörjar nattpatrullerna sitt arbete från kl och framåt. Att kravställa att externa utförare utför insatser till exempelvis kl kan innebära en påverkan på nattpatrullernas arbete under senare delen av kvällen om det är flera brukare som väljer annan utförare för sina insatser dag och kväll. 38(187)

269 I remissvaren gällande organisation och ekonomisk ersättningsmodell framförde samtliga stadsdelar att de förordar att den egna stadsdelens hemtjänst utför hemtjänstinsatserna på natten. Göteborg Stad har en organisation med trygghetsjouren som utför arbetsledning nattetid vilket är en fördel ur både brukar och medarbetarperspektiv. Ekonomiska perspektivet Om externa utförare ska utföra nattinsatser behöver ett ersättningssystem för nattinsatser tas fram. Det som framkommit under utredningen är att det krävs ca 300 brukare inom ett begränsat geografiskt område för att en utförare ska kunna skapa en kostnadseffektiv nattpatrull. Stadsledningskontoret utgår från att det inte tillförs några ytterligare ekonomiska resurser till stadsdelsnämnderna i samband med införandet av valfrihetssystemet. Göteborgs Stad kommer troligtvis behöva ha nattpatruller oavsett hur många som väljer externa utförare. Utifrån resurseffektivitet är bedömningen att det inte är lämpligt att låta nattinsatserna ingå i valfrihetssystemet i nuläget. Stadsledningskontorets samlade bedömning Trots att det är en fördel för den enskilde om samtliga utförare kan erbjuda nattinsatser är bedömningen utifrån kostnadseffektivitet att Göteborgs Stad bör ansvara för samtliga insatser som definieras som nattinsatser. Samtliga utförare ska kunna utföra insatser för övriga behov enligt beviljade timmar. Den enskildes behov och önskemål kan variera över tid och säsong och det mest lämpliga vore att kravställa att samtliga utförare kan ta emot uppdrag som ska utföras mellan D.v.s. utföraren schemalägger medarbetarna utifrån aktuellt behov/bemanningskrav. Nattinsatserna bör utföras av Göteborgs Stad och schemaläggs även de utifrån behov/bemanningskrav. Stadsledningskontoret förordar Göteborgs Stad ansvarar för nattinsatser. Samtliga utförare ska kunna utföra uppdrag måndag till söndag mellan kl Matdistribution av kyld portionsmat Utredning Myndighetsutövning Beslut om matdistribution, dvs. leverans av färdiglagad, kyld mat, matlåda, är en egen beslutstyp i verksamhetsstödet Treserva och fattas av handläggare på samma sätt som vid behov av annat bistånd enligt socialtjänstlagen. 39(187)

270 31 oktober 2016 omfattades drygt personer 65 år och äldre, samt drygt 40 personer under 65 år av matdistribution i Göteborgs Stad. Den enskilde debiteras avgift för hemlevererad matportion. Den enskildes avgift Enligt nuvarande avgiftstillämpningar (reviderade 1 januari 2016): Avgift för hemlevererad mat debiteras med ett belopp per portion. I detta pris ingår även leveransen av mat till bostaden. Om den enskilde behöver stöd och hjälp runt sin måltid fattar handläggaren också beslut om hemtjänst; exempel, duka fram och servera mat, uppmuntra och påminna om att äta, matas. Den enskilde debiteras då avgift för hemtjänst. Utförande Det är utförare av hemtjänst som beställer leverans av matportioner. Tiden för att hantera beställningar av matportioner ingår i den indirekta brukartiden. Ramavtal Göteborgs Stad har upphandlat ett ramavtal, UB , för kyld portionsmat och ensam leverantör är Sodexo AB. Staden har slutit ramavtal, avtalet gäller tom Utdrag ur ramavtalet: Ramavtalet avser kyld portionsmat till omsorgsverksamheter inom kommun/stadsdel med omsorgstagare med beviljat bistånd. Avtalsanvändare av kyld portionsmat är i huvudsak omsorgsverksamheten i respektive kommun/stadsdel. Det innebär generellt att omsorgstagaren är slutkonsument och att omsorgsverksamheten i respektive stadsdel/kommun är ansvarig för planering, avrop etc. Tillägg till ramavtal Beställningsrutiner (utdrag) Det finns bara ett sätt att beställa - via Sodexos webbaserade beställningssystem. Fördelarna med detta är bla att det blir säkrare och mindre risk för fel, valmöjligheterna kommer att öka och ni kommer att kunna följa upp era beställningar på ett bättre sätt. Sodexo kommer leverera mat mellan tisdag och fredag, dvs ingen leverans kommer att ske på måndagar. Vilken leveransdag som omsorgstagarna inom ert distrikt kommer att få framgår i mejlet med inloggningsuppgifter. Stadsledningskontorets bedömning Nuvarande avtal går ut våren När ny upphandling av kyld mat ska göras bör hänsyn tas till att beställningen kan komma att göras av fler antal utförare än idag. Stadsledningskontoret förordar Enskilda kan ha både beslut om hemtjänst och matdistribution(hemlevererad matportion) enligt socialtjänstlagen. Samtliga utförare ska enligt uppdrag från handläggare utföra 40(187)

271 beställning m.m. av hemlevererad matportion enligt aktuella avtal och rutiner som gäller i Göteborgs Stad. Delegerad/ordinerad hälso- och sjukvårdsåtgärd Ska den, av legitimerade personalen, delegerade eller ordinerade hälso- och sjukvården ingå i konkurrensutsättningen? Utredning Kommunfullmäktige i Göteborgs Stad har beslutat att införa valfrihetssystem med början inom hemtjänsten. Stadsledningskontoret har därför att utreda om det endast är beslut om hemtjänst som ska ingå i konkurrensutsättningen eller om den även ska omfatta andra insatser som hemtjänstens organisation utför, så som ledsagning, avlösning och delegerad/ordinerad hälso- och sjukvård. Stadsledningskontoret utgår från att det är hemtjänst som är grunden för valfrihetssystemet och att frågeställningen gäller vad som ska ingå för personer som har beslut om hemtjänst och eventuellt ytterligare insats. Göteborgs stad Göteborgs Stad ansvarar för den kommunala hälso- och sjukvården i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och gällande hälso- och sjukvårdsavtal i Västra Götaland. I de kommunala hälso- och sjukvårdsenheterna i respektive stadsdel arbetar i huvudsak legitimerad personal, dvs. sjuksköterskor, arbetsterapeuter samt fysioterapeuter. Samtliga stadsdelsförvaltningar har en geografisk indelning av den legitimerade personalen. I flera av förvaltningarna sammanfaller indelningen med utförandet av hemtjänstens geografiska enheter. I Göteborgs Stad finns ca personer som är i behov av kommunal hälso- och sjukvård i ordinärt boende vars utförande den legitimerade personalen ordinerat/delegerat till omsorgspersonal. Ca 90 st av dem har inte hemtjänst. Norra Hisingen Lundby Västra Hisingen Västra Göteborg Askim-Frölunda-Högsbo Majorna-Linné Centrum Örgryte-Härlanda Östra Göteborg Angered Antal personer med ordinerad/delegerad hälso- och sjukvård med hemtjänst Antal personer med ordinerad/delegerad hälso- och sjukvård utan hemtjänst Staden har i dag ingen gemensam modell för ersättning till utförare av hemtjänst för den delegerade och ordinerade hälso- och sjukvård som utförs. I vissa stadsdelar ersätts hemtjänsten per bedömd timma, i vissa ingår det som en andel i den ersättning utförarna får 41(187)

272 för beviljade timmar hemtjänst. Den hemtjänst som fortfarande utförs inom IFOfunktionshinder i två stadsdelar nämndbidragsfinansieras. Samverkan I samtliga SDF finns någon form av strukturerad tvärprofessionell samverkan mellan omsorgspersonal och legitimerad personal. För utförarna av hemtjänst inom funktionshinder i Norra Hisingen och Centrum finns andra samverkansformer än inom äldreomsorgen i samma stadsdelsförvaltning. I vissa av förvaltningarna ingår även handläggaren i samverkan regelbundet eller vid behov. Omvärldsbevakning Av de tolv kommuner som stadsledningskontoret tittat närmre på ingår ordinerad/delegerad hälso- och sjukvård i valfrihetssystemet för samtliga kommuner utom i Stockholm där det inte är möjligt då kommunen inte tagit över hemsjukvården från landstinget. Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Ur brukarperspektivet är det en fördel om insatser enligt socialtjänstlagen och enligt hälso- och sjukvårdslagen kan utföras vid samma tillfälle av samma medarbetare. Ur brukarperspektivet innebär det en högre person- och utförarkontinuitet samt en högre patientsäkerhet. Att insatserna ingår i konkurrensutsättningen medför att staden behöver ställa ökade krav på kompetens hos utförarnas medarbetare vilket kan innebära en ökad trygghet för brukarna. Ur ett brukarperspektiv ses inga nackdelar med att den delegerade hälso- och sjukvården ingår. Utförarperspektivet Ur ett utförarperspektiv är det en fördel att ansvara för utförandet av den enskildes hela behov, vilket ställer krav på kvalitet och kontinuitet. Att samtliga utförare har samma uppdrag stärker konkurrensneutraliteten. Ur ett utförarperspektiv ställer det bredare och högre kompetenskrav på medarbetare vilket kan försvåra möjligheten att rekrytera medarbetare med rätt kompetens. Uppdrag vid avancerad hälso- och sjukvård kan upplevas som komplext och svårt. Kraven kan medföra en begränsning av vilka utförare som kommer att vara intresserade av att bli utförare av hemtjänst i Göteborg. Konsekvenser för staden En förutsättning för att den delegerade insatserna ska ingå i konkurrensutsättningen är att tiden för hälso- och sjukvårdsinsatserna bedöms på ett likvärdigt sätt i stadsdelarna. Om den legitimerade personalen inte har möjlighet att delegera uppgifter till dem som ansvarar för den dagliga omsorgen behöver insatserna delegeras till stadens medarbetare (i hemtjänsten eller utöka antalet medarbetare inom hälso- och sjukvårdsenheterna) som inte 42(187)

273 utför den dagliga omsorgen vilket skulle få en negativ påverkan på patientsäkerheten. Alternativt behöver insatserna utföras av den legitimerade personalen vilket tar tid och fokus från de mer avancerade arbetsuppgifterna Stadens hälso- och sjukvårdsorganisationen blir en del av beställarorganisationen och behöver säkra att samtliga utförare behandlas på likande sätt och att samverkan, rådgivning, utbildning, delegering mm till utförarna sker enligt samma principer. Hälso- och sjukvårdsorganisation får fler utförare att samverka med vilket påverkar den legitimerade personalens organisering och arbetssituation. I områden med flera vårdcentraler och flera utförare av hemtjänst kommer kraven på medarbetarna öka gällande samverkan och logistik. Det innebär vidare ökade krav på den legitimerade personalens kontroll av kompetens inför delegering och uppföljning av den samma. Förslaget innebär att staden genom kraven i förfrågningsunderlaget kan säkerställa att de utförare som vill verka inom hemtjänsten i Göteborg har verksamhetsledning och medarbetare med relevant kompetens för uppdraget. Ekonomiska perspektivet Att ta med den delegerade hälso- och sjukvårdsinsatserna i en konkurrensutsättning är i sig inte kostnadsdrivande. Det som kommer bli tydligt är att alla stadsdelar måste hantera den delegerade hälso- och sjukvården på likvärdigt sätt vilket gör det lättare att jämföra kostnadsbilden mellan de olika verksamheterna. Det som kan påverka kostnadsbilden är schablontiderna. Om det beslutas att schablontider ska gälla all delegerad och ordinerad hälso- och sjukvård oavsett om den görs i samband med annan hemtjänst eller som enskilt besök kommer kostnaderna öka jämfört med idag då flertalet stadsdelar idag inte ersätter för delegerade insatser som görs i samband med annan omsorg. Även storleken på schablontiderna påverkar givetvis kostnadsbilden. Om dessa fastställs till tider som är mer generösa än vad dagens ersättning grundar sig på kommer detta påverka kostnadsbilden negativt. Stadsledningskontoret förordar Utförare ska utföra hälso- och sjukvårdsåtgärder som delegerats eller ordinerats av stadens legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal till personer som valt utföraren som utförare av den beviljade hemtjänsten. För de personer som endast har insats i form av ordinerad/delegerad hälso- och sjukvård är Göteborgs Stads hemtjänst utförare. Stadengemensamma schablontider för insatser enligt hälso- och sjukvårdlagen ska tas fram. 43(187)

274 Vård i livets slut (vak) Ska uppdrag från patientansvarig sjuksköterska i form av vård och omsorg i livets slut (vak) dygnet runt ingå i konkurrensutsättningen? Utredning Kommunfullmäktige i Göteborgs stad har beslutat att införa valfrihetssystem med början inom hemtjänsten. Stadsledningskontoret har därför att utreda om det endast är beslut om hemtjänst som ska ingå i konkurrensutsättningen eller om den även ska omfatta andra insatser som hemtjänstens organisation utför, så som ledsagning, avlösning och delegerad/ordinerad hälso- och sjukvård. Stadsledningskontoret utgår från att det är hemtjänst som är grunden för valfrihetssystemet och att frågeställningen gäller vad som ska ingå för personer som har beslut om hemtjänst och eventuellt ytterligare insats. Bedömning av och beslut om omsorg i form av vård i livets slutskede, vak ska enligt stadens vägledning för hemtjänst tas av ansvarig sjuksköterska och insatsen ges enligt hälso- och sjukvårdslagen. Hanteringen likställs med bedömning av behov av Hospice. Vård i livets slut (vak) kan bli aktuellt med kort varsel och utifrån uppdrag kunna utföras under dygnets alla timmar. Stadsledningskontoret föreslår att samtliga utförare ska utföra hälso- och sjukvårdsinsatser utifrån ordination/delegation från den legitimerade personalen inom den kommunala hälsooch sjukvården för insatser för personer som även har hemtjänst. Omvärldsbevakning I de kommuner som stadsledningskontoret omvärldsbevakar har fyra kommuner av tolv tydliggjort vad som gäller vid vård i livets slut. I Östersund och Partille ska samtliga utförare utföra insatser kl samt nattvak. Örebro har följande skrivning; Vård i livets slutskede efter beslut av omvårdnadsansvarig sjuksköterska ingår i utförarens åtagande under hela dygnet. Kommunen ersätter då utföraren utifrån utförd tid enligt "ersättning för vak". Ersättningen är lägre än övrigt timpris med hänvisning till mindre administration och kringtid. I Sundsvall kan utförare få möjlighet att ta uppdrag gällande vård i livets slut mellan kl 22:00 och 7:00. Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet De allra flesta personer som bedöms aktuella för vård i livets slut (vak) utförd av hemtjänsten har dessförinnan haft andra insatser från hemtjänsten. Det innebär att dessa personer och ibland även deras anhöriga bedöms ha en upparbetad relation med hemtjänstutförarens medarbetare. Om externa utförare inte skulle ansvara för att utföra insatsen vård i livets slut dygnet runt skulle den Göteborgs Stads hemtjänst få uppdragen på natten. Det bedöms inte 44(187)

275 rimligt att den enskilde individen under den sista tiden i livet ska få sin omsorg av för denne okända medarbetare i Göteborgs Stads hemtjänst. Utförarperspektivet Då samtliga utförare föreslås utföra ordinerade/delegerade insatser dag och kväll innebär det att samtliga utförare kommer att ha en upparbetad samverkan med den kommunala hälsooch sjukvården i de områden där de verkar. Det får som följd att det bedöms rimligt att samtliga utförare även på uppdrag från patientansvarig sjuksköterska ska kunna ge omsorg i form av vård i livets slutskede (vak). För utförare som inte normalt har bemannig dygnet runt kan det vara en svårighet att bemanna för vak nattetid. Konsekvenser för staden Stadengemensamma rutiner för bedömning av vård i livets slut och uppdrag till utförare behöver tas fram. Stadsledningskontoret förordar Samtliga utförare ska på uppdrag från patientansvarig sjuksköterska ge vård och omsorg i livets slut (vak) dygnet runt. Åtgärd trygghetslarm/tillsyn via trygghetskamera Ska samtliga utförare vidta åtgärder då den enskilde larmar på sitt trygghetslarm? Ska samtliga utförare vidta åtgärder då trygghetsjouren utför tillsyn via trygghetskamera och en åtgärd behöver utföras? Utredning Utredningen omfattar åtgärd av trygghetslarm/trygghetskamera dag och kväll då stadsledningskontoret förordar att samtliga nattinsatser utförs av Göteborgs Stad. Trygghetsjouren Trygghetsjouren ansvarar för installation av trygghetslarm. Trygghetsjouren är en larmcentral som tar emot larmanrop/samtal från enskilda dygnet runt. Gällande trygghetslarm servar trygghetsjouren i Majorna-Linné samtliga stadsdelar. Trygghetsjouren ansvarar även för installation av och utför kameratillsyn för enskilda. Trygghetslarm Trygghetslarm är en tjänst som gör det möjligt för den enskilde att komma i kontakt med medarbetare vid oförutsedda situationer. Trygghetslarm är till för att skapa trygghet för den enskilde och hens anhöriga. Om den enskilde behöver akut hjälp eller om inte trygghetsjouren får kontakt med den enskilde kontaktar trygghetsjouren, medarbetare i hemtjänsten som åker hem till den enskilde. Ibland larmar många samtidigt och då kan det uppstå väntetid hos larmcentralen. Hemtjänsten prioriterar de allvarligaste larmen först och det är därför svårt att säga hur lång tid det tar innan de kommer hem till den enskilde, men vanligtvis kommer 45(187)

276 hemtjänsten inom 30 minuter. Larmcentralen och hemtjänsten arbetar för att besvara larm så snabbt som möjligt. 3 Ca personer har trygghetslarm fördelade enligt diagram nedan > 65 år < 65 år Ca personer, ca 38 procent av de som har trygghetslarm har inte hemtjänst < 65 år > 65 år Som bakgrundsmaterial har stadsledningskontoret tagit del av statistik från trygghetsjouren från september månad Med utgångspunkt från dessa uppgifter kan konstateras att trygghetsjouren varje dygn tar emot ca larm. Hur många av dessa larm som kommer från samma person går inte att utläsa av statistiken. Dock har ca personer ett trygghetslarm, vilket innebär att det en genomsnittlig dag är minst ca personer som inte aktivt använder sitt trygghetslarm. Stadsledningskontoret förordar att samtliga nattinsatser utförs av Göteborgs Stads hemtjänst vilket innebär att larm nattetid räknas bort. Under dag- och kvällstid tar trygghetsjouren emot (187)

277 ca 955 larm. Av dessa larm utgör 11 procent provlarm, 20 procent upprepade larm (dvs. en person som redan larmat och efter en stund larmar igen) och 10 procent larmar av misstag. Resterande utredning utgår från resterande ca 570 larm/dag (dag och kväll). De 570 larmen per dag (dag + kväll) i september fördelar sig enligt följande. Procentsatsen jämför antal tillfällen som trygghetslarmen används med antal personer som har ett trygghetslarm i respektive stadsdel. Angered Östra Göteborg Örgryte- Härlanda Centrum Majorna- Linné AFH Västra Göteborg Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen % 4 % 6 % 3 % 8 % 5 % 5 % 8 % 6 % 5 % Orsaken till att enskilda använder trygghetslarmet är enligt trygghetsjouren följande. Statistiken avser totalt för Göteborg Stad. Fördelning per stadsdel redovisas längre fram i utredningen. Den enskilde väntar på hemtjänsten 25 % Den enskilde behöver gå på toaletten 12 % Den enskilde är orolig 12 % Den enskilde behöver handräckning 11 % Dörrlarm 9 % Den enskilde vill lämna ett meddelande till hemtjänsten 8 % Oklart 6% Tyst larm/ingen talkontakt 6 % Den enskilde har ramlat 3 % Behöver hjälp med förflyttning 3 % Socialt samtal 2 % Anhörig larmar för att lämna meddelande till hemtjänsten 2 % Sjukdom 2 % Hemtjänsten larmar för att lämna meddelande till kollegor 1 % Den enskilde vill lägga sig 1 % 47(187)

278 I 36 procent (205 gånger dagligen) av de tillfällen då trygghetsjouren tar emot larm på dag och kväll är orsaken till att det enskilde använt trygghetslarmet, kommunikation mellan den enskilde och hemtjänstens medarbetare enligt nedan. Den enskilde väntar på hemtjänsten 25 % Den enskilde vill lämna ett meddelande till hemtjänsten 8 % Anhörig larmar för att lämna meddelande till hemtjänsten 2 % Hemtjänsten larmar för att lämna meddelande till kollegor 1 % Nedan redovisas orsakskoder för användande av trygghetslarmet per stadsdel. väntar toa läggning meddelande förflyttning handräckning orolig dörrlarm ramlat, sjukdom, ingen kontakt, oklart Angered 30 % 10 % 13 % 2 % 1 % 10 % 8 % 3 % 20 % Östra Göteborg Örgryte- Härlanda 34 % 5 % 12 % 3 % 0 % 6 % 19 % 1 % 15 % 22 % 9 % 5 % 1 % 1 % 8 % 15 % 15 % 19 % Centrum 25 % 12 % 7 % 4 % 1 % 12 % 17 % 0 % 18 % Majorna- Linné 26 % 10 % 9 % 3 % 1 % 13 % 10 % 13 % 12 % AFH 22 % 11 % 12 % 3 % 2 % 13 % 16 % 7 % 12 % Västra Göteborg Västra Hisingen 21 % 15 % 17 % 4 % 2 % 13 % 7 % 1 % 17 % 25 % 12 % 15 % 2 % 1 % 7 % 7 % 7 % 24 % Lundby 28 % 10 % 22 % 3 % 1 % 12 % 4 % 7 % 12 % Norra Hisingen 28 % 7 % 10 % 2 % 1 % 11 % 11 % 15 % 12 % Andel som larmar för att de väntar på hemtjänsten varierar mellan stadsdelarna, från 22 till 34 procent. Andel som larmar för att de behöver gå på toaletten varierar mellan stadsdelarna, från 5 till 22 procent, för handräckning varierar siffran mellan 6 till 13 procent. Handräckning kan ex. innebära att den enskilde vill ha ett glas vatten, tappat fjärrkontrollen eller likande. Att den 48(187)

279 enskilde larmar vid behov av förflyttning eller vill ha hjälp att lägga sig sker sällan och varierar i en mycket mindre omfattning mellan stadsdelarna. Uppgifterna tyder på att stadsdelarna väljer att använda den enskildes förmåga att larma på olika sätt för behov som är mer eller mindre förutsägbara och därmed går att schemalägga. Att den enskilde kan påkalla hjälp när behovet uppstår och inte behöver schemaläggas stärker den enskildes självbestämmande. Ur ett likabehandlingsperspektiv är det dock olyckigt om det är så att vissa personer har beviljad biståndstid och därmed betalar hemtjänstavgift för insatsen medan andra inte har beviljad tid utan larmar när behovet uppstår. Dörrlarm innebär oftast att trygghetsjouren får en signal då den enskilde går ut genom ytterdörren och att hemtjänsten uppmärksammas och behöver finnas tillgänglig. Andel dörrlarm varierar mellan stadsdelarna, från 0 till 15 procent av totala antalet larm till trygghetsjouren vilket tyder på att stadsdelarna har olika strategier gällande produkten. För närvarande finns totalt 51 stycken dörrlarm i staden. Andel som larmar pga. oro varierar mellan stadsdelarna, från 4 till 19 procent. I den sista kolumnen har flera olika orsakskoder slagits samman. Dessa avser situationer då en åtgärd oftast behövs omgående, den enskilde har ramlat, är sjuk, larmar utan att trygghetsjouren får kontakt eller att situationen på annat sätt är oklar. Dessa orsaker varierar från 12 till 24 procent mellan stadsdelarna. Enligt stadens definition av insatsen trygghetslarm är det en tjänst som gör det möjligt för den enskilde att komma i kontakt med medarbetare vid oförutsedda situationer. Trygghetslarm är till för att skapa trygghet för den enskilde och hens anhöriga. Om den enskilde behöver akut hjälp eller om inte trygghetsjouren får kontakt med den enskilde kontaktar trygghetsjouren, personalen i hemtjänsten som åker hem till den enskilde. Enligt denna definition dras slutsatsen att det är de tre kolumnerna till höger i tabellen på föregående sida som motsvarar de situationer som insatsen trygghetslarm i första hand är avsedd för. Av stadsdelarnas totala antal trygghetslarm används det i dessa situationer enligt andelen nedan. Angered Östra Göteborg Örgryte- Härlanda Centrum Majorna- Linné AFH Västra Göteborg Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen 31 % 35 % 49 % 35 % 35 % 35 % 25 % 38 % 23 % 38 % Jämfört med antal tillfällen som trygghetslarmen dagligen används innebär det i antal tillfällen per stadsdel: Angered Östra Göteborg Örgryte- Härlanda Centrum Majorna- Linné AFH Västra Göteborg Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen (187)

280 Övriga användning av trygghetslarmet avser ett sätt att komma i kontakt med hemtjänstens medarbetare kring mer eller mindre förutsägbara behov, meddelande till hemtjänsten samt frågor kring att den enskilde väntar på hemtjänsten. Trygghetskamera Trygghetskamera är en tillsynstjänst som vänder sig till personer med biståndsbeslut om hemtjänst i form av tillsyn. Kameratillsynen utförs av trygghetsjouren. Tjänsten är från år 2015 ett alternativ eller komplement till ordinarie tillsyn med besök i hemmet. Tillsynen sker i ca 30 sekunder och görs vid överenskomna tillfällen. Övrig tid är kameran avstängd. Om trygghetsjouren inte ser den enskilde under tillsynstillfället, görs en ny tillsyn inom 20 minuter. Om den enskilde fortfarande inte är synlig ringer trygghetsjouren för att se så allt är bra. Om den enskilde inte svarar görs ett hembesök. 4 Åtgärd av trygghetslarm och hembesök med anledning av tillsyn via trygghetskamera i förhållande till rambeslut. Samtliga stadsdelar ansvarar för att, vid behov, göra hembesök hos den enskilde efter kontakt från trygghetsjouren. Attraktiv hemtjänst Rambeslut I hemtjänstutredningen som senare utmynnande i Attraktiv hemtjänst konstaterades att rambeslut påverkar åtgärder av trygghetslarm. En av utmaningarna med att införa rambeslut var enligt utredningen att den enskilde har rätt att förfoga över sin beviljade tid vilket påverkar möjligheten att åtgärda trygghetslarm under en annan pågående insats. Införandet av rambeslut får enligt utredningens slutsatser och rekommendationer påverkan på hur hemtjänsten organiserar mottagande av trygghetslarm. Det finns möjligheter att organisera åtgärder av trygghetslarm så att särskilt utsedda medarbetare på uppdrag av trygghetsjouren åtgärdar trygghetslarm/trygghetskamera. Välfärsteknik Inom strategin att införa välfärdsteknologi har följande lösningar för framtida trygghetslarm identifierats. Inomhuslarm, traditionella trygghetslarm är lämpliga för personer som inte vistas utomhus. Mobilt larm är lämpliga för personer som vill behålla oberoende, självständighet och trygghet även utomhus, främjar utevistelse och deltagande i aktiviteter, hälsofrämjande mm. En behovsanalys har gjorts då resultatet visade på att 49 procent efterfrågar denna lösning. Jämfört med traditionella trygghetslarm innebär mobila larm ett ökat ansvar för staden då åtgärder utanför den enskildes bostad krävs. Den (187)

281 enskilde ansvarar för laddning av utrustning och larmar vid behov (aktivt larm). Arbete med Juridiska bedömningar kring ansvarsgränser m.m. kvarstår. Mobilt larm med positioneringsfunktion/gps-larm är lämpliga för personer där det finns risk att personen kan gå vilse och ej hitta hem, för att skydda och värna, t ex personer med kognitiv svikt, kan innehålla geo-fencing (passivt larm ). Jämfört med traditionella trygghetslarm innebär larm med positioneringsfunktion/gps-larm ett ökat ansvar för staden då åtgärder utanför den enskildes bostad krävs samt praktisk hantering av t ex laddning av tekniken. Styrgruppen för attraktiv hemtjänst beslutade att ansvarig strategiledare ska arbeta vidare med samtliga tre alternativ och konstaterade att en organisatorisk lösning för att hantera mobila larm på sikt kommer att behövas. Arbete med Juridiska bedömningar kring ansvarsgränser m.m. kvarstår. Separat organisation för åtgärd av trygghetslarm/trygghetskamera Utifrån målsättningarna med attraktiv hemtjänst borde en separat larmorganisation redan införts. En organisering med särskilt utsedda medarbetare som på uppdrag av trygghetsjouren åtgärdar trygghetslarm/trygghetskamera skulle: i förhållande till rambeslut öka möjlighet att den enskilde kan förfoga över sin beviljade tid och få hela tiden utförd då det inte finns risk för att någon annan larmar och medarbetaren behöver lämna. i förhållande till utveckling av välfärdsteknik och olika former av mobila larm öka möjligheten att åtgärder kan genomföras av medarbetare utanför den enskildes bostad och i ett större geografiskt område. Erfarenheter från Göteborg I Göteborgs stad har det tidigare funnits separata larmpatruller som åtgärdat larm. Erfarenheter från sdf Östra Göteborg och från Trygghetsjouren visar på följande: Åtgärderna vid larm bör utföras av medarbetare med rätt kompetens Larmpatrullerna behöver bemannas med två medarbetare per pass. Om medarbetarna arbetar var annan helg innebär det sammantaget ett behov av åtta medarbetare per patrull för att tjänstgöra dag och kväll. Larmpatrullerna behöver tillgång till bil. Hur stort geografiskt område en patrull kan hantera är beroende av tillgång till nycklar och var nyckelskåpen är placerade. Ett rimligt område är nuvarande stadsdelar vilket skulle innebära behov av en patrull per stadsdel. Om Göteborgs stad ska ha separata larmpatruller för att åtgärda trygghetslarm, trygghetskamera och på sikt mobila larm behöver hänsyn tas till det vid framräkning av timpriset för hemtjänsten inom valfrihetssystemet. Kostnaden för respektive stadsdel att inrätta en separat larmpatrull för dag och kväll beräknas grovt till ca 4 mkr vilka måste 51(187)

282 reserveras innan priset per hemtjänsttimme beräknas utifrån stadens nettokostnad för hemtjänst. Omvärldsbevakning Av de kommuner som omvärldsbevakningen omfattar har följande valt att låta åtgärder av trygghetslarm utföras av samtliga utförare, Stockholm, Uppsala, Sundsvall, Alingsås och Östersund. Det innebär att den enskildes val av utförare av hemtjänst även vidtar åtgärder då den enskilde larmat och trygghetsjouren eller motsvarande organisation gjort bedömningen att en åtgärd behövs. Utföraren ska ta ansvar för regelbunden test av funktionaliteten och leva upp till krav på inställelsetid, ex. är inställelsetiden max 30 minuter i Stockholm. Stockholm reviderar för närvarande sitt förfrågningsunderlag och utkastet är att Stockholms stad förelås ansvara för åtgärder av trygghetslarm från Orsaker till förslaget till förändring beror bland annat på ett högt antal avvikelser, problem kring nycklar och portkoder som kan härröras till utförares användning av underleverantörer för åtgärder av trygghetslarm. I följande kommuner ansvarar kommunen för samtliga åtgärder av trygghetslarm, Västerås, Örebro, Jönköping, Umeå, Partille, Mölndal och Borås. Gällande trygghetskamera är det endast Västerås som erbjuder tjänsten. Enligt uppgifter från ansvarig tjänsteman i Västerås bör Göteborgs Stad ansvara för tillsynen i kameran då det är svårt att hitta en rimlig ersättning för tillsynen och det kräver en manuell rapportering. Hur åtgärderna ska organisering finns däremot olika lösningar på. Ersättning för larmåtgärder I de kommuner där samtliga utförare åtgärdar trygghetslarm finns olika konstruktioner för ersättning till utförare. Stockholm Östersund Sundsvall Uppsala Alingsås 155 kr/brukare och månad 2022 kr/brukare som engångsbelopp samt ersättning för utförd tid 175 kr/brukare och månad för trygghetslarm respektive GPS-larm Utförd tid 391 kr/tim i tätort och 455 kr/tim i glesbyggd 141 kr/åtgärdat larm De olika kommunernas val av ekonomisk ersättningsmodell får konsekvenser för samtliga utförare. Vid en hög andel personer som har trygghetslarm men inte använder larmet så ofta torde det vara en fördel med ersättning för antal brukare med larm. Vid en hör andel personer som använder sitt larm bedöms ersättning för åtgärdade larm vara bättre ur utförarsynpunkt. Stadsledningskontorets bedömning Trygghetskamera Bedömningen är att det inte finns några incitament att flytta uppdraget att utföra tillsynen via trygghetskamera från Trygghetsjouren. Då det till största delen är nattillsyn som utförs och 52(187)

283 Göteborgs Stad förslås utföra samtliga nattinsatser är det därför rimligt att staden även ansvarar för samliga åtgärder med anledning av tillsyn via trygghetskamera. Trygghetslarm I 36 procent av de tillfällen då trygghetsjouren tar emot larm handlar det om kommunikation mellan den enskilde och hemtjänstens medarbetare (inklusive meddelande om att de väntar på hemtjänsten). Dagligen använder drygt 140 personer sitt trygghetslarm och uppger att de väntar på hemtjänsten. Göteborgs Stad har en värdighetsgaranti som innebär att Vi garanterar att vi tar kontakt med dig så fort vi vet om vi inte kan komma inom överenskommen tid. Det kan därför inte anses rimligt att trygghetslarmet ska användas av den enskilde för att meddela att hemtjänsten inte har kommit och att hen väntar. Hemtjänstens medarbetare måste bli mycket bättre på att efterleva värdighetsgarantin. I stadens utveckling av välfärdsteknik bör detta behov tydliggöras och en alternativ lösning utredas för att enkelt meddela den enskilde när hemtjänsten kommer samt avlasta trygghetsjouren dessa samtal. Dagligen används trygghetslarmet drygt 60 gånger för att lämna meddelande till hemtjänsten om att exempelvis den enskilde åker bort. Att hemtjänsten organiserar verksamheten så att den enskilde och eventuell anhörig vet vem som är hens kontaktpersonal och hur hen enklast kommer i kontakt med hemtjänsten borde minska behovet av användning av trygghetslarmet i dessa situationer. Enskilda som larmar för att de behöver gå på toaletten, behov av handräckning eller förflyttning varierar mellan stadsdelarna. Uppgifterna tyder på att stadsdelarna väljer att använda den enskildes förmåga att larma på olika sätt för behov som är mer eller mindre förutsägbara och därmed går att schemalägga. Att den enskilde kan påkalla hjälp när behovet uppstår och inte behöver schemaläggas stärker den enskildes självbestämmande. I dessa situationer är bedömningen att den enskilde önskar komma i kontakt med den utförare som hen valt och inte en separat larmpatrull. Utifrån utredningen utkristalliserar sig två alternativ: 1. Samtliga hemtjänstutförare ansvarar för åtgärder av trygghetslarm klockan 7-22 alla dagar. I avsnittet gällande nattinsatser föreslås att samtliga utförare ska efter behov kunna ta uppdrag tidiga morgon och sen kväll, Att använda samma tider för ansvar för åtgärder vid trygghetslarm anses inte lämpligt då samtliga utförare då skulle tvingas ha schemalagda medarbetare dessa timmar endast utifrån eventuella larm. 2. Göteborgs Stad ansvarar för åtgärder av trygghetslarm och trygghetskamera. I dag används trygghetslarmet i hög omfattning för att tillgodose behov av kommunikation mellan den enskilde och hemtjänsten. Göteborg Stad ser gärna att utföraren hittar alternativa lösningar för kommunikation med utförarens brukare. För att trygghetslarmet i första hand ska användas i oförutsedda situationer som kräver en åtgärd ska samtliga utförare: Efterleva värdighetsgarantin och meddela den enskilde om hemtjänsten inte kan komma inom överenskommen tid. 53(187)

284 Tillse att den enskilde har en kontaktpersonal som har huvudansvaret för kommunikation mellan den enskilde och hemtjänsten. Schemalägga insatser i så stor utsträckning som möjligt. Om individuella insatser inte schemaläggs utan den enskilde ska kontakta utföraren när insatser (som ryms inom biståndsbeslutet) önskas, ska en skriftlig rutin för kontakten finnas. Rutinen kan innebära att den enskilde använder trygghetslarmet i dessa situationer och att trygghetsjouren meddelar vald hemtjänstutförare. Minimera behovet av åtgärder gällande handräckning genom att arbeta proaktivt och förutse den enskildes behov i så stor utsträckning som möjligt. Utifrån utredningens resultat, attraktiv hemtjänsts målsättningar och erfarenheterna från Stockholms Stad är bedömningen att alternativ nummer två är mest lämpligt, vilket innebär: När den enskilde har behov av ett besök är det Göteborgs stads larmorganisation som ansvarar för åtgärderna. Undantaget de fall då det finns skriftliga överenskommelser om att vald hemtjänstutförare ska kontaktas för ej schemalagda insatser som ryms inom biståndsbeslutet. Trygghetsjouren kommer vid införandet av valfrihetssystemet även fortsättningsvis svara på samtliga larm när den enskilde larmar. Trygghetsjouren behöver ha aktuella uppgifter på samtliga brukares hemtjänstutförare (dag/kväll samt ev. Göteborgs Stad på natten) för vidarebefordran av meddelanden mellan hemtjänsten och den enskilde. Möjligheten att i dessa sammanhang använda meddelandefunktionen i Treserva och de appar som kommer implementeras behöver utredas innan valfrihetssystemet startar. Brukarperspektivet En organisation med särskilt utsedda medarbetare som åtgärdar trygghetslarm ökar möjligheten att den enskilde, enligt syftet med rambeslut, kan förfoga över hela sin beviljade tid då det inte finns risk för att någon annan larmar och medarbetaren behöver lämna. Separata larmpatruller får till konsekvens att, det för den enskilde, inte är en känd medarbetare som kommer när den enskilde larmar och behöver ett besök. Erfarenheter från bl.a. Stockholm, där respektive utförare har ansvaret, visar på användandet av underentreprenörer för att lösa arbetsuppgiften vilket innebär att den enskilde inte heller i de fallen träffar en känd medarbetare. Förslaget innebär att samtliga utförare måste ha ett aktivt arbete kring kontaktpersonalens roll, efterleva värdighetsgarantin samt rutiner för kommunikation mellan den enskilde och hemtjänsten, vilket bedöms få positiva konsekvenser för den enskilde. Om förslaget får till följd att den enskilde på sikt kan få tillgång till mobilt larm som kan användas utanför hemmet vore det en stor fördel. Utförarperspektivet Utföraren har inte möjlighet att erbjuda ett helhetsansvar för den enskilde. Att Göteborgs Stad ansvarar för att åtgärda trygghetslarm ökar möjligheten för små utförare att etablera sig och utföra hemtjänst i Göteborg. 54(187)

285 Att åtgärder av trygghetslarm utförs i en separat organisation är positivt utifrån konkurrensneutraliteten mellan egen regi och externa utförare. Samtliga utförare måste ha ett aktivt arbete kring kontaktpersonalens roll, efterleva värdighetsgarantin samt rutiner för kommunikation mellan den enskilde och hemtjänsten samt vara förutseende för att minimera användandet av trygghetslarmet för åtgärder som går att förutse och lösa på annat sätt. Ur ett medarbetarperspektiv är det positivt att inte behöva känna oro och stress över att behöva lämna en enskild för att åtgärda ett larm. Konsekvenser för staden Införandet av separata larmpatruller borde som tidigare nämnt redan genomförts med hänvisning till målsättningarna med attraktiv hemtjänst och har i sig inte med införandet av valfrihetssystemet att göra. Däremot hade externa utförares möjlighet att skapa separata larmpatruller behövt analyserats vid införandet av valfrihetssystemet. Staden behöver inrätta separata larmpatruller för att åtgärda larm dag och kvällstid. Arbetstiderna för respektive larmpatrull bör anpassas till respektive stadsdels nattorganisation. Enligt statistiken varierar underlaget för larmpatruller mellan stadsdelar och det finns därför anledning att se över möjligheten till samverkan i stadsdelarna. Att inrätta separata larmpatruller ökar staden möjligheter att utveckla nya digitala lösningar i form av bl.a. mobila larm och positioneringslarm. Ur ett likabehandlingsperspektiv behöver staden säkerställa likabehandling gällande beviljat bistånd i förhållande till enskilda som larmar när behovet uppstår och vars behov inte till alla delar ingår i biståndsbeslutet. Att inte samtliga utförare ansvarar för åtgärder kräver särskild kvalitetssäkring av informationsöverföringen mellan olika utförare, exempelvis tillgång till social dokumentation över åtgärdade larm. Meddelandefunktionen i Treserva och de appar som kommer implementeras behöver utredas innan valfrihetssystemet startar. Även Trygghetsjourens dokumentation behöver ingå i detta arbete. Ekonomiska perspektivet Vid framräkningen av den ekonomiska ersättningen för utförd hemtjänst behöver hänsyn tas till Göteborgs Stads kostnader för separata medarbetare för att åtgärda trygghetslarm. Kostnader motsvarande ca 4 miljoner kr per stadsdel har reserverats utifrån befolkningsperspektivet innan priset per hemtjänsttimme beräknats utifrån stadens nettokostnad för hemtjänst. Stadsledningskontoret förordar Göteborgs stad ansvarar för åtgärder av trygghetslarm och trygghetskamera 55(187)

286 I förfrågningsunderlaget tydliggörs följande under krav på tjänsten, avsnitt tillgänglighet. Respektive utförares efterlevnad föreslås följas upp via statistik från Trygghetsjouren. I dag används trygghetslarmet i hög omfattning för att tillgodose behov av kommunikation mellan den enskilde och hemtjänsten. Göteborg Stad ser gärna att utföraren hittar alternativa lösningar för kommunikation med utförarens brukare. För att trygghetslarmet i första hand ska användas i oförutsedda situationer som kräver en åtgärd ska samtliga utförare: Efterleva värdighetsgarantin och meddela den enskilde om hemtjänsten inte kan komma inom överenskommen tid. Tillse att den enskilde har en kontaktpersonal som har huvudansvaret för kommunikation mellan den enskilde och hemtjänsten. Schemalägga insatser i så stor utsträckning som möjligt. Om individuella insatser inte schemaläggs utan den enskilde ska kontakta utföraren när insatser (som ryms inom biståndsbeslutet) önskas, ska en skriftlig rutin för kontakten finnas. Rutinen kan innebära att den enskilde använder trygghetslarmet i dessa situationer och att Trygghetsjouren meddelar vald hemtjänstutförare. Minimera behovet av åtgärder gällande handräckning genom att arbeta proaktivt och förutse den enskildes behov i så stor utsträckning som möjligt. Avlösning i hemmet enligt socialtjänstlagen Ska beslut om avlösning i hemmet enligt socialtjänstlagen ingå i konkurrensutsättningen? Utredning Kommunfullmäktige i Göteborgs Stad har beslutat att införa valfrihetssystem med början inom hemtjänsten. Stadsledningskontoret har därför att ta ställning till om det endast är beslut om hemtjänst som ska ingå i konkurrensutsättningen eller om den även ska omfatta andra insatser som hemtjänstens organisation utför, så som ledsagning, avlösning och åtgärd vid trygghetslarm. Stadsledningskontoret utgår från att det är hemtjänst som är grunden för valfrihetssystemet och att frågeställningen gäller vad som ska ingå för personer som har beslut om hemtjänst och eventuellt ytterligare insats. Utredningen avser separata biståndsbeslut om avlösning i hemmet enligt SoL. Beslut enligt LSS ingår inte i utredningen. Göteborgs Stad När den anhörige har behov av återhämtning och därmed behov av någon form av avlösning kan den närstående ansöka om det stöd hen behöver för att ersätta stödet från den anhörige. Stödet bör enligt stadens riktlinjer för stöd till anhöriga utformas flexibelt så att det långsiktigt möjliggör för den anhörige att fortsätta att ge det stöd hen vill och kan. Den anhörige kan exempelvis erbjudas återhämtning genom att den närstående beviljas dagverksamhet, 56(187)

287 hemtjänst, boendestöd, korttidsvistelse eller avlösning. Efter individuellt beslut ska avlösning i hemmet enligt stadens riktlinjer erbjudas i hemmet dygnet runt, såväl vardag som helgdag. Avlösning i hemmet ska erbjudas som en regelbunden insats eller vid oförutsedda situationer. Enligt Göteborgs Stads värdighetsgarantier gäller följande; Vi garanterar avgiftsfri och individuellt anpassad avlösning i hemmet efter biståndsbeslut. När du meddelar att du behöver avlösning ska du kunna få det senast inom 48 timmar. (Vi behöver två vardagar för att planera.) Ca 250 personer har beslut om avlösning i hemmet enligt SoL. Se diagram nedan. 45 personer under 65 år 40 där avlösningen utförs av hemtjänsten 25 personer över 65 år där 20 avlösningen utförs av hemtjänsten 5 personer under 65 år 0 där avlösningen utförs av annan org i sdf. personer över 65 år där avlösningen utförs av annan org i sdf. I sdf Centrum utförs all avlösning i hemmet av en separat organisation, anhörigcentrum. För personer under 65 år utförs avlösningen av separat organisation i tre ytterligare stadsdelar. För personer över 65 år utförs all avlösning i hemmet i övriga stadsdelar av hemtjänsten. Omvärldsbevakning Av de tolv kommuner som stadsledningskontoret tittat närmre på ingår den form av avlösning som vanligen utförs av hemtjänsten i elva kommuner. Stockholm har ett separat förfrågningsunderlag för avlösning och ledsagning. I Uppsala ingår inte den typ av avlösning som kallas egentidsstöd. Den enda kommun där avlösning inte ingår är Borås. Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Utifrån Attraktiv hemtjänst, rambeslut och målsättningen att öka inflytandet och självbestämmande ligger det i linje att även öka inflytandet gällande val av utförare för de insatser som gränsar till hemtjänst, ex. avlösning för de personer som även har hemtjänst. Ur ett brukarperspektiv är det en fördel då den enskilde får möjlighet till en ökad/bibehållen personkontinuitet om möjlighet finns att välja samma utförare för både hemtjänst och avlösning. Om avlösning alltid ska utföras av Göteborgs Stad medför det med automatik fler kontakter för de som väljer externa utförare av hemtjänst (vilket i och för sig redan är fallet i de stadsdelsförvaltningar som har separat organisering av avlösningen). 57(187)

288 Om den enskilde har behov och önskemål om en nischad utförare för hemtjänst finns troligen samma behov för avlösning i hemmet. Om dessa insatser ingår i valfrihetssystemet finns ökade möjlighet att tillgodose den enskildes behov av ex. språkkompetens. Ur ett anhörigperspektiv bör möjligheten att kunna anlita samma utförare som i familjen är känd genom hemtjänsten öka tryggheten och därmed möjligheten att den anhörige får den återhämtning som avlösningen syftar till. Brukare som enbart är beviljade avlösning och som inte har hemtjänst kan uppleva en orättvisa över att de inte kan välja utförare. Utförarperspektivet Avlösning i hemmet är en insats som utförs i den enskildes hem och är mycket nära kopplad till hemtjänstens övriga insatser och det bedöms därför naturligt att samtliga utförare kan utföra även den insatsen. Ur ett utförarperspektiv är det positivt att kunna erbjuda en större helhet för den enskilde, insatserna anses vara kostnadseffektiva då de i regel medför mindre kringtid än ordinarie hemtjänstinsatser. Ur ett utförarperspektiv kräver insatsen avlösning en mer flexibel verksamhet då insatserna kan behöva utföras med kort varsel, inom 48 timmar, och på tider (natt) som utföraren inte normalt utför insatser, vilket skulle kunna innebära svårigheter för små utförare. Ekonomiska perspektivet För de personer som är beviljade avlösning i hemmet men inte har hemtjänst kan det finnas ett incitament att ansöka om hemtjänst för att därmed få möjlighet att välja utförare vilket skulle kunna öka efterfrågan på hemtjänsten och därmed medföra en kostnadsökning. Att ersättningsmodellen ger ersättning för utförd tid är en förutsättning då det ofta är stor differens mellan beviljad och utförd tid gällande avlösning. Stadsledningskontorets samlade bedömning Största fördelen med att avlösningen ingår är att det möjliggör en bibehållen/högre kontinuitet för den enskilde och dess anhörig som är i behov av avlösning. Dvs. personer som har beslut om hemtjänst och ett separat beslut om avlösning kan välja samma utförare för hemtjänst och avlösning. Då syftet är att bibehålla/öka kontinuiteten bör det inte vara möjligt att välja två olika externa utförare för hemtjänst och avlösning. Vissa stadsdelar har ett upparbetad organisation som utför avlösning i hemmet. Det ska därför vara möjligt att välja Göteborgs Stad som utförare av avlösningen i hemmet även då den enskilde väljer en extern utförare av hemtjänsten. De personer som enbart har beslut om avlösning i hemmet ingår inte i valfrihetssystemet enligt LOV för hemtjänst. 58(187)

289 Stadsledningskontoret förordar De personer som har beslut om både hemtjänst och avlösning i hemmet enligt SoL och valt en extern utförare för hemtjänst har möjlighet att välja samma utförare för avlösningen. Stadens värdighetsgaranti gäller och utföraren ska, inom 48 timmar, kunna erbjuda avlösning i hemmet dygnets alla timmar. (Två vardagar för att planera) Ledsagning enligt socialtjänstlagen Ska beslut om ledsagning enligt socialtjänstlagen ingå i konkurrensutsättningen? Utredning Kommunfullmäktige i Göteborgs Stad har beslutat att införa valfrihetssystem med början inom hemtjänsten. Stadsledningskontoret har därför att ta ställning till om det endast är beslut om hemtjänst som ska ingå i konkurrensutsättningen eller om den även ska omfatta andra insatser som hemtjänstens organisation utför, så som ledsagning, avlösning och åtgärd vid trygghetslarm. Stadsledningskontoret utgår från att det är hemtjänst som är grunden för valfrihetssystemet och att frågeställningen gäller vad som ska ingå för personer som har beslut om hemtjänst och eventuellt ytterligare insats. Utredningen avser beslut om ledsagning enligt SoL. Beslut enligt LSS ingår inte i utredningen. Göteborgs Stad Ca personer har beslut om ledsagning enligt SoL. Se diagram nedan personer under 65 år där ledsagningen utförs av hemtjänsten personer över 65 år där ledsagningen utförs av hemtjänsten personer under 65 år där ledsagningen utförs av annan org i sdf. Antal personer med beslut om ledsagning varierar mellan stadsdelarna. Västra Hisingen har en högre andel beslut om ledsagning än övriga stadsdelar. 59(187)

290 För personer både under och över 65 år är det vanligast att hemtjänsten är den organisation som utför ledsagningen. För personer under 65 år finns det tre stadsdelar som har en annan organisation som utför hela eller delar av besluten om ledsagning. Stadens riktlinjer Texten nedan avser ledsagning och är hämtade ur gällande riktlinjer för äldreomsorgen. Utförande Ledsagning, liksom andra insatser inom socialtjänsten, ska utformas så att den stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Ledsagningen ska utformas så att den innebär ett personligt stöd och anpassas efter individuella behov och önskemål. Det innebär en strävan efter att tillmötesgå den enskildes önskemål om vem som ska utföra ledsagningen och om tidpunkten för ledsagningen. Den individuella anpassningen innebär att ledsagaren ska ha den kompetens som behövs för att ledsagningen ska vara av bra kvalitet för varje enskild person. Den enskilde och ledsagaren behöver exempelvis kunna kommunicera med varandra och ledsagaren behöver vara förtrogen med sådana hjälpmedel som den enskilde använder. Det är viktigt att ledsagningen sker så att den enskilde känner sig trygg. De som exempelvis har en omfattande hörsel- eller synnedsättning måste kunna lita på att ledsagaren inser vad funktionsnedsättningen innebär vid förflyttning i trafikmiljö. Ledsagning innefattar vid behov hjälp med förflyttning, av- och påklädning, toalettbesök och hjälp vid måltider. Ledsagarens omkostnader Ledsagaren är anställd av kommunen som svarar för sådana omkostnader som är nödvändiga för att ledsagningen ska kunna utföras. I samband med utredning och beslut, eller i vart fall innan ledsagningen utförs, ska kommunen besluta om vilka omkostnader som är skäliga. Om ledsagningen omfattar insatser under exempelvis ett arenaevenemang är entréavgift skälig liksom resekostnader för kollektivtrafik. Omvärldsbevakning Socialstyrelsen hade 2010 ett regeringsuppdrag att kartlägga kommunernas tillämpning av insatsen ledsagning inom ramen för socialtjänstlagen och LSS. Socialstyrelsens slutsats var då att ledsagning är en betydelsefull, ofta avgörande insats för att öka delaktigheten i samhället för enskilda personer med funktionsnedsättning. Det borde därför vara en självklarhet för kommunerna att erbjuda individuellt utformad ledsagning av god kvalitet. I rapporten 5 framkommer att vid ledsagningsinsatser bör den enskilde kunna påverka vem som ska bistå med insatsen... Eftersom relationen mellan den enskilde och ledsagaren bygger på tillit och förtroende är det angeläget att skapa rutiner för att alltid kunna erbjuda inflytande för den enskilde vid valet av ledsagare. 5 Ledsagning enligt LSS och SoL. Kartläggning av kommunernas insatser 2010, Socialstyrelsen, Artikelnummer (187)

291 Av de kommuner som stadsledningskontoret tittat närmre på ingår ledsagning i valfrihetssystemet i Västerås, Örebro, Partille, Sundsvall, Östersund och Alingsås. Stockholm, Uppsala och Mölndal har separat förfrågningsunderlag för ledsagning. Ledsagning ingår inte valfrihetssystemet i Jönköping, Umeå och Borås. Det innebär att 75 % av valda kommuner har ett valfrihetssystem för ledsagning. Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Att låta insatsen ledsagning ingå i valfrihetssystemet innebär inte att den enskilde kan välja person men innebär en möjlighet att välja utförare som organisation. Utifrån Attraktiv hemtjänst, rambeslut och målsättningen att öka inflytandet och självbestämmande ligger det i linje att även öka inflytandet gällande val av utförare för de insatser som gränsar till hemtjänst, ex. ledsagning för de personer som även har hemtjänst. Den enskilde kan ha möjlighet till en ökad personkontinuitet om möjlighet finns att välja samma utförare för både hemtjänst och ledsagning. Om ledsagning alltid ska utföras av Göteborgs Stad medför det med automatik fler kontakter för de som väljer externa utförare av hemtjänst. Om den enskilde har behov och önskemål av en nischad utförare för hemtjänst finns troligen samma behov för ledsagning. Om dessa insatser ingår i valfrihetssystemet finns möjlighet att tillgodose den enskildes behov av ex. språkkompetens. Utförarperspektivet För utförare är det positivt att kunna erbjuda en större helhet för den enskilde, insatserna är kostnadseffektiva och kräver i regel mindre kringtid än hemtjänst. Ur ett utförarperspektiv kräver insatsen ledsagning en mer flexibel verksamhet då insatserna kan behöva utföras med kort varsel, vilket kan innebära svårigheter för små utförare. Konsekvenser för staden Insatsen ledsagning är en insats som, trots riktlinjer beslutade av KF, hanteras olika i stadsdelarna. Om otydligheten kvarstår finns risk för att utförare och brukare har ett gemensamt incitament av att den enskilde beviljas ledsagning i en högre omfattning än vad som motsvarar behoven. I samband med revideringen av riktlinjer och vägledning behöver insatsen ledsagning förtydligas och regler och rutiner kring ersättning för ledsagarens omkostnader behöver tas fram. I de tre stadsdelar där funktionshinderverksamheten utför beslut om ledsagning kan det få konsekvenser om de som även har hemtjänst till stora delar väljer samma externa utförare för ledsagningen som för sin hemtjänst. 61(187)

292 Ekonomiska perspektivet För de personer som är beviljade ledsagning enligt SoL men inte har hemtjänst kan det finnas ett incitament att ansöka om hemtjänst för att därmed få möjlighet att välja utförare vilket skulle kunna öka efterfrågan på hemtjänsten och därmed medföra en kostnadsökning. Att ersättningsmodellen ger ersättning för utförd tid är en förutsättning då det ofta är stor differens mellan beviljad och utförd tid gällande insatsen ledsagning. Stadsledningskontorets samlade bedömning Största fördelen med att ledsagningen ingår är att det möjliggör en bibehållen/högre kontinuitet för den enskilde. Dvs. personer som har beslut om hemtjänst och ett separat beslut om ledsagning enligt SoL kan välja samma utförare för hemtjänst och ledsagning. Då syftet är att bibehålla/öka kontinuiteten bör det inte vara möjligt att välja olika externa utförare för hemtjänst och ledsagning. De personer som enbart har beslut om ledsagning enligt SoL ingår inte i valfrihetssystemet enligt LOV för hemtjänst. Stadsledningskontoret förordar De personer som har beslut om både hemtjänst och ledsagning enligt SoL och valt en extern utförare för hemtjänst har även möjlighet att välja samma utförare för ledsagningen. Sammanfattning av vad som föreslås konkurrensutsättas Valfrihetssystemet gäller den som - oavsett ålder - beviljats bistånd enligt socialtjänstlagen i form av hemtjänst. Samtliga utförare ska kunna utföra både service och omvårdnad. Beslut om hemtjänst i Göteborgs Stad fattas huvudsakligen som rambeslut. Samtliga utförare ska enligt uppdrag utföra hemtjänst måndag till söndag mellan kl utifrån den enskildes beslut, behov och önskemål. För personer som har hemtjänst kan andra insatser enligt socialtjänstlagen och åtgärder enligt hälso- och sjukvårdslagen också vara aktuella, vilket beskrivs nedan. Enskilda kan ha både beslut om hemtjänst och matdistribution(hemlevererad matportion) enligt socialtjänstlagen. Samtliga utförare ska enligt uppdrag från handläggare utföra beställning m.m. av hemlevererad matportion enligt aktuella avtal och rutiner som gäller i Göteborgs Stad. Enskilda som har beslut om både hemtjänst och avlösning i hemmet enligt socialtjänstlagen och valt en extern utförare för hemtjänst har möjlighet att välja samma utförare för avlösningen i hemmet. Samtliga utförare ska enligt uppdrag utföra avlösning i hemmet. Enligt Göteborgs stads riktlinjer och värdighetsgarantier ska avlösning kunna ske dygnet runt, såväl vardag som helgdag och genomföras inom 48 timmar. 62(187)

293 Enskilda som har beslut om både hemtjänst och ledsagning enligt socialtjänstlagen och valt en extern utförare för hemtjänst har möjlighet att välja samma utförare för ledsagningen. Samtliga utförare ska enligt uppdrag utföra ledsagning. Samtliga utförare ska enligt uppdrag utföra hälso- och sjukvårdsåtgärder. Hälso- och sjukvårdsåtgärder delegeras eller ordineras av Göteborgs Stads legitimerade hälsooch sjukvårdspersonal till medarbetare hos den utförare som den enskilde valt för att utföra hemtjänst. För enskilda som endast har insats i form av ordinerad/delegerad hälso- och sjukvård är Göteborgs Stad hemtjänst utförare. Samtliga utförare ska på uppdrag från patientansvarig sjuksköterska ge omsorg i form av vård och omsorg i livets slut (vak) dygnet runt. Geografisk begränsning Vilket är det minsta geografiska området som en extern utförare kan välja att utföra hemtjänst i? Utredning Utgångspunkten för utredningen är att det ska finnas en reell valfrihet att välja utförare som passar den enskildes behov oavsett var i staden den enskilde bor samt den politiska viljeinriktningen att Göteborgs Stad ska främja små- och medelstora företags möjlighet att delta i upphandlingar genom att exempelvis bryta upp kontrakt i mindre delar. 6 Uppdelning i geografiska områden Inom vård och omsorg är det enligt Kammarkollegiet 7 möjligt att dela upp exempelvis hemtjänsten i olika geografiska områden för att utförare inte ska behöva förbinda sig att leverera sin tjänst till alla brukare inom kommunen. En geografisk uppdelning kan enligt samma vägledning underlätta för små och nya utförare och på detta sätt blir det möjligt för utförare att lämna in ansökan. I en studie som utfördes av Uppsala universitet 2009 på uppdrag av SKL 8 framkom att geografisk begränsning är till fördel för nya utförare som planerar att etablera sig i till ytan stora kommuner eftersom man då kan starta upp verksamhet i kundvalet inom ett mindre område. I kommuner där det fanns en möjlighet för utförarna att begränsa sig till ett visst geografiskt område, valde utförarna främst att etablera sig i de centrala delarna av kommunen. Detta leder enligt studien till att valmöjligheterna för enskilda som bor i de yttre delarna av kommunen blir färre, vilket innebär en viss nackdel. Däremot är det troligt att fler småföretag väljer att etablera sig i kommuner där de kan begränsa sig geografiskt vilket troligen innebär att det inom kommunen totalt sett blir fler utförare att välja mellan. Huruvida ett kundvalssystem bör utformas på ett sätt där det är möjligt för utförarna att begränsa sig till 6 Mål och inriktningsdokument för Göteborgs Stads budget S, Mp, V, Fi 7 Utformande av förfrågningsunderlag för upphandling enligt LOV. Vägledning från Kammarkollegiet. 2011:01 8 Kundval i hemtjänsten Erfarenheter av information och uppföljning. SKL (187)

294 vissa områden beror enligt studien på typen av kommun. I en kommun som nästan enbart består av tätort finns enligt studien inte samma behov för utförarna att kunna begränsa sig till ett område som det gör i kommuner med större yta. Stadsdelarnas utförande av hemtjänst är i dag indelade i ca 70 enheter som i huvudsak följer en geografisk indelning. Orsaken till uppdelningen i mindre enheter görs med hänsyn till ett lämpligt antal brukare och medarbetare i respektive enhet men även med hänsyn till effektivisering av transporter mm utifrån de olika stadsdelarnas geografi. Omvärldsbevakning Samtliga kommuner som stadsledningskontoret studerat närmre, förutom Uppsala, har valt att ha någon form av geografisk begränsning. Slutsats Göteborgs Stad är stor till ytan och det är därför inte rimligt att kräva att externa utförare ska kunna utföra hemtjänst hos enskilda i hela staden. Att i detta sammanhang dela upp staden i mindre geografiska enheter skulle kunna vara ett sätt att främja små- och medelstora utförare av hemtjänst. Bedömningen är därför att externa utförare bör ges möjlighet att verka i avgränsade geografiska områden i likhet med stadens egen regi. Stadsledningskontoret förordar därför att möjliggöra geografisk begränsning. Den geografiska begränsningen kan ske på olika sätt vilket beskrivs och analyseras ur olika perspektiv nedan. Den externa utföraren definierar området I Stockholm ges utförarna möjlighet att själva definiera sitt geografiska upptagningsområde. Även i Östersund finns en viss mått av att utföraren själv kan definiera sitt upptagningsområde, Brukarperspektivet Det har under utredningen framkommit synpunkter på att alternativet är positivt ur ett brukarperspektiv då utförare med hög kompetens och kvalitet har större intresse att etablera sig då man helt fritt får definiera sitt upptagningsområde. Alternativet bedöms medföra svårigheter att kommunicera ut till medborgarna vilka utförare som är valbara för respektive individ och kan därmed kräva en särskild administrativ hantering. Exempelvis är det svårt för den enskilde att på ett lättförståligt vis beskriva sitt upptagningsområden i en informationsbroschyr. Det finns en påtaglig risk att utförare väljer att inte verka i, ur utförarperspektivet, mindre attraktiva områden vilket får till konsekvens att alternativet riskerar att inte ge samtliga brukare en reell valfrihet. Utförarperspektivet Alternativet är en fördel ur ett utförarperspektiv för både mindre och större utförare. Små utförare med viss inriktning har möjlighet att välja att utföra sin verksamhet i endast den 64(187)

295 begränsade del av staden de vill verka i. Det kan exempelvis finnas intresse av att bedriva hemtjänst på gatorna i direkt anslutning till ett äldreboende som drivs av den externa utföraren vilket påtalats av både Famna och Vårdföretagarna. Slutsats Stadsledningskontoret bedömer att de negativa konsekvenser med ovanstående alternativ överväger och förordar att Göteborgs Stad definierar de geografiska områden där externa utförare kan välja att verka och därmed vara valbara för den enskilde. Staden definierar områden Vid användandet av en uppdelning i bestämda geografiska områden kan externa utförare välja att verka i en eller flera geografiska områden. Det finns ingen begränsning av antalet områden där en utförare får verka om utföraren uppfyller övriga krav i förfrågningsunderlaget. I flera av de kommuner som har geografiska områden används SCB:s nyckelkoder (NYKO). För Göteborgs del motsvaras det av basområden och är 937 stycken, vilket inte är ett realistiskt antal områden att hantera inom valfrihetssystemet. I början av utredningsarbetet definierades följande möjliga geografiska områden: 10 nuvarande stadsdelar 21 tidigare stadsdelar 30 mellanområden folkhälsoområden 96 Primärområden Därutöver har områdeschef hemtjänst och sektorschef för äldreomsorg och hälso- och sjukvård i respektive stadsdel fått ta fram ett förslag på indelning av stadsdelen i 3-5 lämpliga områden. De fem olika alternativen redovisas nedan utifrån brukarperspektiv och utförarperspektiv. Tio stadsdelar Staden delas in efter de nuvarande tio stadsdelarnas geografiska områden. Exempelvis Askim- Frölunda-Högsbo, Angered, Västra Hisingen Brukarperspektivet De geografiska benämningarna börjar bli kända av medborgarna vilket kan underlätta kommunikationen om valbara utförare. Utförare kan inte välja bort mindre attraktiva områden inom stadsdelen vilket säkerställer att samtliga brukare i en stadsdel har ett lika utbud av utförare att välja mellan. Alternativet kan innebära en begränsad vilja och möjlighet för utförare att etablera sig vilket ur ett brukarperspektiv minskar valfriheten. 65(187)

296 Utförarperspektivet Större och etablerade utförare bedöms ha möjligheter att etablera sig trots att stadsdelarnas indelning innebär stora geografiska områden och långa avstånd mellan brukare. För mindre och nystartade utförare som ex. inte önskar eller har möjlighet att använda biltransporter innebär det svårigheter att verka i stora geografiska områden. Exempelvis kan det vara svårt att utföra hemtjänst i hela Västra Göteborg inklusive södra skärgården eller på Norra Hisingen med rimliga transporttider mellan brukarna 21 tidigare stadsdelar Staden delas in i de tidigare 21 stadsdelarna. Exempelvis Högsbo, Lärjedalen, Tuve De geografiska områdena är mindre än de nuvarande 10 stadsdelarna förutom Centrum och Lundby som är de samma i båda alternativen. Brukarperspektivet De geografiska benämningarna är kända av medborgarna vilket kan underlätta kommunikationen om valbara utförare. Alternativet innebär att Södra skärgården är ett eget område med sina specifika behov utifrån transporttider m.m. vilket kan påverka utförares intresse av att vara valbar utförare i det området. Alternativet kan innebära en begränsad möjlighet och vilja för utförare att etablera sig vilket ur ett brukarperspektiv minskar valfriheten. Alternativet kan innebära att medborgare inom samma stadsdel inte får likvärdig valfrihet beroende på vilka utförare som väljer att etablera sig i vilket/vilka områden. Utförarperspektivet Större och etablerade utförare bedöms ha möjligheter att etablera sig trots att alternativet innebär några större geografiska områden och därmed risk för långa avstånd mellan brukare. För mindre och nystartade utförare som ex. inte önskar eller har möjlighet att använda biltransporter innebär det svårigheter att verka i stora geografiska områden. Exempelvis kan det vara svårt att utföra hemtjänst i hela Lärjedalen med rimliga transporttider mellan brukarna. Konsekvenser för staden Det kommunikationsarbete som sedan sammanslagningen pågår i nuvarande stadsdelar med att forma en gemensam stadsdel kan påverkas negativt om de gamla stadsdelsnamnen åter börjar användas av staden. 66(187)

297 30 mellanområden - folkhälsoområden I stadens arbete med Ett jämlikt Göteborg 9 har trettio mellanområden tagits fram. Områdena används för statistik och har främst tagits fram utifrån socioekonomisk status då hälsa är starkt förknippat med bl.a. utbildningsnivå, inkomstnivå och arbete och vice versa. Exempelvis består stadsdelen Västra Göteborg av mellanområdena Södra Västkusten, Centrala Tynnered och Södra skärgården. Stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo består av Nya Högsbo, Nya Frölunda och Stora Askim. Brukarperspektivet De geografiska benämningarna är okända för medborgarna vilket kan försvåra kommunikationen om valbara utförare. Ett alternativ blir då att använda sifferbenämningarna Alternativet innebär att Södra skärgården är ett eget område med sina specifika behov utifrån transporttider m.m. vilket kan påverka utförares intresse av att vara valbar utförare i det området. Alternativet kan innebära en begränsad möjlighet och vilja för utförare att etablera sig vilket ur ett brukarperspektiv minskar valfriheten. Alternativet kan innebära att medborgare inom samma stadsdel inte får likvärdig valfrihet beroende på vilka utförare som väljer att etablera sig i vilket/vilka områden. Utförarperspektivet Olika typer av utförare bedöms ha möjligheter att etablera sig trots att alternativet innebär några större geografiska områden och därmed risk för långa avstånd mellan brukare. För mindre och nystartade utförare som ex. inte önskar eller har möjlighet att använda biltransporter innebär det svårigheter att verka i de större geografiska områdena. Exempelvis kan det vara svårt att utföra hemtjänst i hela Övre Hisingen med rimliga transporttider mellan brukarna. Konsekvenser för staden En indelning i trettio områden är en hanterbar mängd områden att hantera administrativt, då det i snitt innebär tre områden per stadsdel. 96 primärområden Primärområde är i Göteborgs Stad en beteckning på ett underområde i en stadsdel. Områdena används för planering av kommunala verksamheter som har geografiska upptagningsområden. Sedan 2012 är antalet 96. Områdena är skapade så att de bildar naturliga grannskap med i genomsnitt invånare. Primärområdena 9 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Rapport (187)

298 används även av Boplats Göteborg. Tre exempel på indelning per stadsdel till höger. Brukarperspektivet Primärområdena har benämningar som är kända och etablerade hos medborgarna vilket underlättar vid kommuniceringen av valbara utförare. Att det kan vara lättare för utförare att etablera sig i ett mindre geografiskt område skulle kunna innebära fler utförare för brukarna att välja på. Alternativet kan innebära att medborgare inom samma stadsdel inte får likvärdig valfrihet beroende på vilka utförare som väljer att etablera sig i vilket/vilka primärområden. Möjligheten för utförare att välja att endast verka i, de för utförare, mer attraktiva primärområden innebär en risk för områden med enbart Göteborgs Stads egen regi som utförare. Vilket i sin tur skulle innebära att enskilda i dessa primärområden inte ges reell möjlighet att välja utförare. Utförarperspektivet För nya utförare kan det vara lättare att etablera sig, då de kan välja att etablera sig i ett eller flera primärområden och ha möjlighet att vid önskemål utöka geografiskt område efter hand. Det bedöms även enklare för utförarna att marknadsföra sig i ett mindre begränsat område. För stora och etablerade utförare innebär alternativet ingen nackdel då de har möjligheter att etablera sig i flera områden. Konsekvenser för staden 96 primärområden bedöms vara administrativt tungt att hantera då det i snitt innebär 9-10 områden per stadsdel. 35 områden Utredningsledaren gav områdeschef hemtjänst och sektorschef för äldreomsorg och hälso- och sjukvård i respektive stadsdel i uppdrag att ta fram ett förslag på indelning av respektive stadsdel i tre till fem lämpliga områden. Indelningen skulle utgå från chefernas professionella bedömning av rimligheten för en extern utförare att ta emot uppdrag och utföra hemtjänst för enskilda inom hela det geografiska området. Resultatet blev 34 stycken områden. Till vissa delar samstämmer dessa områden med de 30 st. sk. folkhälsoområdena. Utredningsledaren har därefter gjort ett par justeringar vilket resulterat i 35 områden. Förslagen på benämningarna är ett utkast. 68(187)

299 Angered Förslag på benämning Primärområden som ingår 1 Bergum/Gunnilse Bergum, Gunnilse 2 Angereds Centrum/Rannebergen Angereds Centrum, Rannebergen 3 Lövgärdet/Gårdsten Lövgärdet, Gårdstensberget, Agnesberg 4 Hammarkullen/Hjällbo Hjällbo, Eriksbo, Linnarhult, Hammarkullen Östra Göteborg Förslag på benämning Primärområden som ingår 5 Gamlestan/Kviberg/Utby Gamlestaden, Utby 6 Kortedala Norra Kortedala, Södra Kortedala 7 Bergsjön Västra Bergsjön, Östra Bergsjön Örgryte-Härlanda Förslag på benämning Primärområden som ingår 8 Kallebäck/Skår och Bö/Kärralund Kallebäck, Skår, Kärralund 69(187)

300 9 Torpa/ Strömmensberg, Kålltorp/Bagaregården och Björkekärr Björkekärr, Kålltorp, Torpa, Härlanda, Bagaregården 10 Lunden och Olskroken Lunden, Överås, Olskroken, Redbergslid Centrum Förslag på benämning Primärområden som ingår 11 Johanneberg/Lorensberg Johanneberg, Landala, Lorensberg 12 Krokslätt Krokslätt 13 Innerstaden Vasastaden, Inom vallgraven 14 Guldheden Guldheden 15 Heden Heden, Stampen Majorna-Linné Förslag på benämning Primärområden som ingår 16 Stigbergstorget Masthugget, Stigberget, Majorna 17 Mariaplan Sanna, Kungsladugård 18 Linné Olivedal, Haga, Annedal, Änggården 70(187)

301 Askim-Frölunda-Högsbo Förslag på benämning Primärområden som ingår 19 Askim Askim, Hovås, Billdal 20 Frölunda Tofta, Ruddalen, Järnbrott, Frölunda torg 21 Högsbo Kaverös, Flatås, Högsbohöjd, Högsbotorp, Högsbo Västra Göteborg Förslag på benämning Primärområden som ingår 22 Södra Skärgården/Långedrag/Fiskebäck Södra Skärgården, Långedrag, Fiskebäck 23 Grimmered/Hagen Grimmered, Hagen 24 Önnered/Näset Önnered, Näset 25 Smycke/Beryll Bratthammar, Guldringen, Skattegården 26 Opal Ängås, Kannebäck, Grevegården 71(187)

302 Västra Hisingen Förslag på benämning Primärområden som ingår 27 Torslanda Björlanda, Nolered, Hjuvik, Arendal 28 Södra Biskopsgården Södra Biskopsgården, Jättesten 29 Norra Biskopsgården Norra Biskopsgården, Svartedalen, Länsmansgården Lundby Förslag på benämning Primärområden som ingår 30 Slättadamm/Kärrdalen Slättadamm, Kärrdalen 31 Centrala Lundby Kyrkbyn, Rambergstaden, Kvillebäcken 32 Nora Älvstranden Eriksberg, Lindholmen Norra Hisingen 72(187)

303 Förslag på benämning Primärområden som ingår 33 Backa Backa, Skogome, Skälltorp, Brunnsbo 34 Kärra/Rödbo/Säve Kärra, Rödbo, Säve 35 Tuve Tuve Brukarperspektivet Förslagen till benämningar är i de flesta fall kända för medborgarna underlättar kommunikationen om valbara utförare. Alternativet innebär att Södra skärgården inte är ett eget område vilket kan öka möjligheten till fler valbara utförare i det området. Alternativet kan innebära en begränsad möjlighet och vilja för utförare att etablera sig vilket ur ett brukarperspektiv minskar valfriheten. Alternativet kan innebära att medborgare inom samma stadsdel inte får likvärdig valfrihet beroende på vilka utförare som väljer att etablera sig i vilket/vilka områden. Utförarperspektivet Olika typer av utförare bedöms ha möjligheter att etablera sig trots att alternativet innebär några större geografiska områden och därmed risk för långa avstånd mellan brukare. För mindre och nystartade utförare som ex. inte önskar eller har möjlighet att använda biltransporter innebär det svårigheter att verka i de större geografiska områdena. Exempelvis kan det vara svårt att utföra hemtjänst i hela Kärra/Rödbo/Säve med rimliga transporttider mellan brukarna. Konsekvenser för staden En indelning i trettiofem områden är en hanterbar mängd områden att hantera administrativt, då det i snitt innebär tre-fyra områden per stadsdel. Stadsledningskontorets samlade bedömning Stadsledningskontoret förordar en geografisk begränsning av staden som är mindre än dagens tio stadsdelar för att möjliggöra att brukarna har en reell möjlighet att välja olika typer av utförare inom valfrihetssystemet i Göteborgs Stad. När små utförare ska starta upp verksamhet är små geografiska områden en möjliggörare likaså för de som vill bedriva verksamhet i direkt anslutning till ex. ett äldreboende. Alternativet med stadens 96 primärområden bedöms har flera fördelar men bedöms vara för administrativt tungt och riskerar primärområden utan reell möjlighet till val av utförare. 73(187)

304 Alternativen med 21 till 35 områden bedöms därför vara det mest lämpliga. I alternativen med 21 respektive 30 områden är Södra skärgården ett eget område. I övrigt är det liknade fördelar och nackdelar med de tre alternativen ur både brukar- och utförarperspektiv. Oavsett vilket alternativ som väljs är det av vikt att identifiera om det över tid finns områden utan extern utförare. Om så är fallet bör en orsaksanalys göras och förslag till revideringar i förfrågningsunderlaget arbetas fram. Stadsledningskontoret förordar alternativet med 35 områden som utgår från ansvariga chefers bedömning av förutsättningar för att utförare ska kunna bedriva verksamhet inom hela det geografiska området, då det bedöms vara det alternativ med minst risk för område utan reell valfrihet för medborgaren. Stadsledningskontoret förordar Externa utförare kan välja att utföra hemtjänst i hela Göteborgs stad eller begränsa sin verksamhet till ett eller flera av 35 geografiska områden. Utökning av geografiskt område ska anmälas senast den 15:de i månaden för att börja gälla den 1:a i kommande månad. Exempel; anmälan om utökat geografiskt område som görs den 14 april börjar gälla den 1 maj. Minskning av geografiskt område anmäls senast den 15:de i månaden för att börja gälla den 1:a i nästnästa månad. Exempel; anmälan om minskat geografiskt område som görs den 14 april börjar gälla den 1 juni. Minskning av geografiskt område innebär att enskilda som bor i det geografiska område som utföraren minskar måste välja en ny utförare. Kapacitetstak Ska Göteborgs Stads valfrihetssystem inom hemtjänst möjliggöra kapacitetstak? Utredning Utgångspunkten för utredningen är att det ska finnas en reell valfrihet att välja utförare som passar den enskildes behov oavsett var i staden den enskilde bor samt den politiska viljeinriktningen att Göteborgs Stad ska främja små och medelstora företags möjlighet att delta i upphandlingar genom att exempelvis bryta upp kontrakt i mindre delar. 10 Proposition (2008/09:29) 11 medger att kommunen kan ställa krav på leverantören gällande skyldighet att ta uppdrag eller att ta emot alla brukare som väljer leverantören samt den enskilde invånarens rätt att välja om. Kommunen bör i kravspecifikationen reglera leverantörens skyldighet att ta emot alla uppdrag, så länge det inryms i eventuellt kapacitetstak. 10 Mål och inriktningsdokument för Göteborgs Stads budget S, Mp, V, Fi 11 Proposition 2008/09:29 Lag om valfrihetssystem 74(187)

305 Enligt en undersökning som SKL genomförde uppgav 70 procent (av totalt 29 kommuner i undersökningen) att deras utförare har möjlighet att sätta ett kapacitetstak för sin verksamhet. Kapacitetstaket innebär att utförarna får sätta en gräns för hur många hemtjänsttimmar de kan utföra under en viss tidsperiod. Utförarna är dock alltid tvungna att genomföra insatser åt redan befintliga brukare även om omsorgsbehovet förändras, vilket kan medföra att utföraren går över sitt kapacitetstak för antal hemtjänsttimmar. Utförare kan ansöka om att höja eller sänka sitt kapacitetstak. När utförare med kapacitetstak når taket tas de bort från sammanställning över valbara utförare. Enligt ovan nämnda rapport från SKL:s har några kommuner uppgett att systemet kan bli omständligt eftersom en del utförare regelbundet ansökt om att få ändra sitt kapacitetstak. Detta har bland annat berott på att det inte funnits några system eller rutiner för att bevaka vilka utförare som nått sitt kapacitetstak eller inte. Utförare som väljer att inte ha kapacitetstak måste ta emot alla potentiella brukare. Enligt samma rapport kan det ställa till problem för utförare som har svårt att anställa nya medarbetare med kort varsel eller som inte vill låta företaget växa. För att säkra omsorgen kring den enskilde bör kommunen ställa krav på utförarna gällande så kallade oförutsedda behov. Det betyder att utförarna ska tillgodose den enskildes oförutsedda, utökade behov i väntan på ett biståndsbeslut. Sådana oförutsedda behov kan uppstå vid t.ex. akut sjukdom eller olycksfall och ska utföras även om en utförare nått sitt eventuella kapacitetstak. 13 Omvärldsbevakning Samtliga kommuner som stadsledningskontoret studerat närmre, förutom Borås, har valt att erbjuda utförarna att sätta ett kapacitetstak. I de flesta kommunerna får kapacitetstaket sättas helt fritt medan utförare i två kommuner som lägst får ha kapacitetstak på 160 respektive 300 timmar i månaden. I en av kommunerna är möjligheten att ändra kapacitetstak begränsat till 2 ggr/år. Ett par kommuner har valt att förtydliga att kapacitetstaket avser beviljade hemtjänsttimmar enligt socialtjänstlagen och timmar för delegerad/ordinerad hälso- och sjukvård. I en kommun tydliggörs i förfrågningsunderlaget utförarens skyldighet att skriftligt meddela då kapacitetstaket är nått och när utföraren åter kan ta nya brukare. I Stockholm erbjuds utförarna att sätta kapacitetstak per stadsdel. I oktober 2016 var 130 utförare godkända och av dem hade 25 procent angivit kapacitetstak totalt eller per stadsdel. Endast sex utförare (4 procent) hade satt ett kapacitetstak som understeg 1000 timmar/månad. 12 Kundval i hemtjänsten Erfarenheter av information och uppföljning. SKL Kravspecifikation för upphandling av hemtjänst, Vägledning från Konkurrensverket 2 (2014) 75(187)

306 Stadsledningskontoret bedömning Texten nedan är till stora delar hämtad från de slutsatser SKL 14 dragit. Brukarperspektivet Sett utifrån brukarnas perspektiv så leder kapacitetstak ibland till att valmöjligheterna begränsas eftersom alla utförare inte alltid finns tillgängliga. Å andra sidan skapar kapacitetstak möjligheter för utförarna att exempelvis kunna erbjuda en verksamhet med hög personalkontinuitet, vilket många brukare ser som det viktigaste när de väljer utförare. Om kapacitetstak ger fler utförare möjligheter att bedriva hemtjänst ger det i sin tur medborgarna en högre grad av valfrihet. Utförarperspektivet Göteborgs Stad ska främja små och medelstora företags möjlighet att delta i upphandlingar. Enligt Svensk näringsliv ska små företag ha mellan 10 och 49 anställda. Deras årliga omsättning ska dessutom understiga 10 miljoner euro eller ha en balansomslutning som inte överstiger 10 miljoner euro. För utförarna är det framförallt positivt med kapacitetstak eftersom utförare då kan styra verksamhetens omfattning när det gäller både antalet anställda och arbetsbelastning. Konsekvenser för staden Kapacitetstak leder till en ökad administration eftersom den föreslagna stadengemensamma enheten måste behandla anmälningar om förändrat kapacitetstak från utförarna. Det är dock möjligt att begränsa hur ofta en utförare kan ändra sitt kapacitetstak. Staden behöver bevaka vilka utförare som är valbara för brukarna och uppdatera informationen utefter vilka utförare som nått taket eller inte. Om staden ska möjliggöra för utförarna att sätta kapacitetstak är det viktigt att det finns ett lätthanterligt system för att ha koll på när utförare når sitt kapacitetstak samt vilka utförare som är valbara när den enskilde ska välja. Att informationen är korrekt är viktigt både för handläggare och brukare. I avsnittet kring möjligheten att ställa krav på medarbetares rätt till heltidsanställningar är förslaget att i förfrågningsunderlaget koppla kravet på en andel heltidstjänster till en viss verksamhetsvolym. Om staden även ger utförare möjlighet att sätta kapacitetstak finns en viss risk att utförare som inte vill erbjuda medarbetare heltidstjänster sätter ett kapacitetstak strax under den definierade volymen för krav på heltidstjänster. Ekonomiska perspektivet Eventuella kostnader för ett enkelt och lätthanterligt system för att administrativt hantera information i förhållande till kapacitetstak. 14 Kundval i hemtjänsten Erfarenheter av information och uppföljning. SKL (187)

307 Stadsledningskontorets samlade bedömning Den politiska viljan att minimera antalet medarbetare med ofrivillig deltid skulle kunna påverkas av utförares möjlighet att sätta ett kapacitetstak. Om Göteborgs stad väljer att erbjuda möjligheten för utförare att definiera ett kapacitetstak är det därför viktigt att efter ca tre år utvärdera om den möjligheten har fått oönskade effekter på medarbetarnas arbetsvillkor. Stadsledningskontorets samlade bedömning är att externa utförare ska få möjlighet att sätta ett kapacitetstak som lägst är brukartimmar per månad. Motiveringen är att det möjliggör för små utförare att delta i konkurrensutsättningen. Förändring av ökat/minskat kapacitetstaket bör begränsas till maximalt två gånger per år och utförare. För att möjliggöra kapacitetstak i kombination med 35 geografiska områden (enligt förslag) bör kapacitetstaket endast gälla totala kapaciteten per utförare utan hänsyn till geografiskt område. Stadsledningskontoret förordar Utförare kan ange ett kapacitetstak. Kapacitetstak anges i antal timmar per månad. Taket får inte vara lägre än timmar/månad. Taket begränsar hur många beviljade timmar enligt Socialtjänstlagen samt uppdrag på delegerad/ordinerad hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen som utföraren har möjlighet att utföra under en månad. Utföraren ska ta emot alla uppdrag, så länge det inryms i eventuellt kapacitetstak. Utföraren ska genomföra insatser åt redan befintliga brukare även om behovet förändras, vilket kan medföra att utföraren går över sitt kapacitetstak. Sänkning av kapacitetstak innebär att utföraren inte kan få uppdrag för nya brukare förrän utförarens uppdrag i antal timmar understigit angivet kapacitetstak. Den enskilde kan aldrig tvingas byta utförare mot sin vilja för att utföraren vill sänka sitt kapacitetstak. Utföraren ska skriftligt meddela då kapacitetstaket är nått och när utföraren åter kan ta nya brukare. Utföraren kan anmäla om att höja eller sänka sitt kapacitetstak under kontraktstiden, dock maximalt två gånger per år. Vid anmälan om kapacitetstak eller ändring av kapacitetstak gäller följande: Anmälan om kapacitetstak eller höjning/sänkning av kapacitetstak ska ha inkommit senast den 15:e i månaden för att börja gälla den 1:a i kommande månad. Exempel; anmälan om utökat kapacitetstak som görs den 14 april börjar gälla den 1 maj. Ickevalsalternativ Vilket ickevalsalternativ ska gälla i Göteborgs valfrihetssystem för hemtjänst? Utredning I 9 kap. 2 LOV anges att för den enskilde som inte väljer utförare ska den upphandlande myndigheten tillhandahålla ett så kallat ickevalsalternativ. 77(187)

308 Valet av utförare är en möjlighet för den enskilde. Den som inte vill välja ska kunna avstå. Den enskilde ska i dessa situationer bli hänvisad till det ickevalsalternativ som staden bestämt i förväg. I Socialstyrelsens rapport framkommer att i det hos de svarande kommunerna är ca 16 procent som inte väljer utförare medan det i en annan rapport 16 framkommer att omkring 10 procent inte gör något aktivt val. Vilka orsaker som kan ligga bakom ickevalen har inte efterfrågats. Därmed ingår både de som inte vill och de som inte kan välja utförare. Hur fördelningen ser ut mellan dessa grupper är inte känt. I samma rapport framgår att kommunerna inte gör någon åtskillnad mellan brukare som inte kan välja och de som inte vill välja utförare. I Göteborgs Stad har ca personer hemtjänst. Om man utgår från att göteborgare väljer utförare i motsvarande omfattning skulle det innebära ca personer som inte gör ett aktivt val. Information och stöd till dem som inte vill eller kan välja utförare I 9 kap. 1 LOV anges att den upphandlande myndigheten till enskilda ska lämna information om samtliga utförare som myndigheten tecknat kontrakt med inom ramen för valfrihetssystemet. Informationen ska enligt samma bestämmelse vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. I 9 kap. 2 LOV anges att för den enskilde som inte väljer utförare ska den upphandlande myndigheten tillhandahålla ett ickevals-alternativ. Ansvarig handläggare har ett ansvar att vägleda den enskilde vid val av utförare, men har inte möjlighet att rekommendera en utförare. I förarbetena till 9 kap. 1 LOV anges bland annat följande; För att kunna välja krävs att den enskilde ges möjlighet att göra rationella val utifrån egna behov och preferenser. Detta kräver tillgänglig och jämförbar information om valalternativen. Vidare måste biståndshandläggaren förhålla sig konkurrensneutral i förhållande till de utförare som finns i valfrihetssystemet, inklusive egenregiverksamheten. Information av intresse kan vara till exempel särskild kompetensinriktning, att det finns personal som talar andra språk än svenska, öppettider och tillgänglighet (prop. 2008/09:29 Lag om valfrihetssystem, s. 90 och 96). Införande av en valfrihetsmodell innebär förändrade roller för både brukare och handläggare. Socialstyrelsen har i en rapport 17 tydliggjort de svårigheter valfrihetssystem kan innebära för äldre De äldre förväntas uppträda som kunder på en marknad och göra aktiva och rationella val av utförare. Enligt Hjalmarsson är många äldre förhindrade att ta denna roll på grund av nedsatt allmäntillstånd och har därmed begränsade förutsättningar att göra rationella val. Många av de äldre upplever det också som svårt att ta till sig den information som ges och önskar att de kunde få hjälp att välja. Hjalmarssons slutsats är att de äldre förväntas göra ett val om något de inte har kännedom om, under stor tidspress, i en svår livssituation. 15 Stimulansbidrag LOV. Delrapport Socialstyrelsen Stimulansbidrag LOV Slutrapport Socialstyrelsen Kommunal eller enskild regi, spelar det någon roll? en jämförelse av utförare av vård och omsorg om äldre, Socialstyrelsen (187)

309 Konkurrensverket 18 framhåller i sin rapport ett gott exempel för att underlätta val av utförare i samband med vårdplanering som innebär att handläggaren efter två veckor kontaktar den enskilde för att säkerställa att den enskilde är nöjd med valet av utförare eller det ickeval som tilldelats och samt om den enskilde önskar göra ett omval. För personer som inte själva har förmågan välja utförare gäller i första hand handläggarens ordinarie arbetssätt gällande anmälan om behov av legal företrädare (god man/förvaltare) och ombud. Ett valfrihetssystem ger enligt Socialstyrelsen 19 mer makt och inflytande till de brukare som har förutsättningar att fatta egna beslut och agera som kunder på omsorgsmarknaden. Denna målgrupp bedöms även vara hjälpt av en e-tjänst för att göra omval. Vid införande av valfrihetssystemet i Göteborg finns ambition om att öka möjligheten för en större del av målgruppen att göra aktiva val av utförare. För att det ska bli möjligt kommer det vara av vikt att staden ställer krav på utförare att lämna relevant information som underlag den enskilde kan få tillgång till relevant information om Göteborgs Stads egen regi samt godkända utförare på ett enkelt och tillgänglighetsanpassat sätt att en jämförelsetjänst tas fram där även resultatet från UH (stadens egen modell, Utvärdering Hemtjänst) används så snart statistikunderlag finns för externa utförare. tydliggöra handläggarens roll så att den enskilde kan få relevant vägledning i val och omval av utförare utifrån individuella behov och önskemål ta fram en checklista för vilken information som handläggaren ska ge den enskilde tydliggöra Kontaktcenters roll kring information om valfrihetssystemet och vilka utförare som den enskilde kan välja mellan utifrån adress. (Kontaktcenter ska dock inte vägleda den enskilde i valet då de uppgifter om den enskildes behov och önskemål som behövs för att kunna vägleda bedöms vara känsliga uppgifter som ansvarig handläggare bör hantera utifrån socialtjänstsekretessen) Socialstyrelsen 20 och Konkurrensverket 21 har undersökt vilken information som äldre efterfrågas för att kunna välja utförare, vilket är en viktig kunskapskälla i det fortsatta arbetet kring information och kommunikation gällande stadens valfrihetssystem. Ickeval För de personer som trots insatserna ovan inte kan eller vill välja ska det finnas ett ickevalsalternativ. 18 Kommunernas valfrihetssystem med fokus på hemtjänst. Slutrapport. Konkurrensverket, Rapport 2013:1 19 Valfrihetssystem ur ett befolknings- och patientperspektiv Slutredovisning, Socialstyrelsen, Vad vill äldre veta? En sammanställning av studier om äldres val inom äldreomsorgen, Socialstyrelsen Kommunernas valfrihetssystem med fokus på hemtjänst Slutrapport, Konkurrensverket 2013:1 79(187)

310 Enligt lagens förarbeten 22 ska den upphandlande myndigheten stödja, underlätta för och uppmuntra den enskilde att välja leverantör i ett valfrihetssystem. Med hänsyn till att valet är svårt att göra och det finns människor som inte vill eller kan välja anser regeringen att kommunen och landstingen ska tillhandahålla ett s.k. ickevalsalternativ. Ickevalsalternativet ska vara ett kvalitativt fullgott alternativ. Den upphandlande myndigheten ska i förväg bestämma vad som gäller om den enskilde inte väljer. Den upphandlande myndighetens handläggare får inte slumpvis välja bland de leverantörer som tecknat avtal med den upphandlande myndigheten... Regeringen delar flertalet remissinstansers åsikt att kommuner och landsting själva måste avgöra vad ickevalsalternativet ska vara. Det går i lagstiftning inte att ange vad ickevalet ska vara eftersom förutsättningarna för de olika tjänsterna som kan ingå i ett valfrihetssystem varierar För vissa typer av tjänster kan den upphandlande myndighetens egenregiverksamhet vara det bästa ickevalsalternativet, eftersom huvudansvaret för verksamheten trots allt ligger på myndigheten. Ett annat förfarande kan vara att den upphandlande myndigheten anvisar någon av de utförare som finns i valfrihetssystemet i en i förväg uppställd turordning, vilket innebär att samtliga utförare behandlas lika. Den upphandlande myndigheten kan också upphandla ett ickevalsalternativ enligt LOU, eftersom LOU och LOV kan finnas i samma system Det är viktigt att ickevalsalternativet är konkurrensneutralt mellan de leverantörer som tecknat avtal med den upphandlande myndigheten enligt lagen om valfrihetssystem. Det är också viktigt att den enskilde får information om ickevalsalternativet och vilken leverantör den enskilde kommer att få. Enligt Konkurrensverkets remissvar hade de inget att invända mot förslaget att den enskilde ska erbjudas ett ickevalsalternativ men framhåller att det bör ställas krav på att myndigheten på ett tydligt och välmotiverat sätt redovisar hur ickevalsalternativet utses. Konkurrensverket avstyrkte förslagen om att utse egenregin eller en enligt LOU upphandlad entreprenör till ickevalsalternativ. Det förstnämnda förslaget skulle innebära betydande konkurrensfördelar för egenregin, vilket riskerar leda till att mångfalden och konkurrensen på marknaden begränsas. I Konkurrensverkets rapport lämnar verket ett antal åtgärdsförslag, För att öka konkurrensneutraliteten och etableringsmöjligheten för externa utförare anser Konkurrensverket att ickevalsalternativet ska vara turordning. Socialstyrelsen konstaterar i sin slutrapport följande; De allra flesta brukare klarar av att göra sitt val på egen hand. De som saknar beslutsförmåga uppges vanligen ha en anhörig eller närstående som bistår i valet. I annat fall kan en god man eller förvaltare finnas med i bilden. Om även sådana saknas, så är kommunens ickevalsalternativ den vanligaste lösningen. Det kan diskuteras om det också är den bästa lösningen, särskilt med tanke på att vården och omsorgen i möjligaste mån bör vara individanpassad. Personer som saknar beslutsförmåga kan ha särskilda behov som kanske hanteras bäst av en utförare med speciell kompetens. Enligt 22 Prop. 2008/09:29. Lag om valfrihetssystem. 23 Kommunernas valfrihetssystem med fokus på hemtjänst Slutrapport, Konkurrensverket 2013:1 24 Stimulansbidrag LOV Slutrapport (187)

311 samma rapport konstaterar Socialstyrelsen Vid nedsatt beslutsförmåga tillämpas vanligen kommunens ickevals-alternativ om ingen kan bistå den enskilde i valet av utförare. Ickevalsalternativen utgår inte från individens behov utan från den ordning som gäller i kommunen om någon avstår från att välja utförare. Med hänsyn till att vården och omsorgen i möjligaste mån bör vara individanpassad, så är Socialstyrelsens bedömning att det bör övervägas om inte val utanför kommunens ickevals-ordning i sådana fall bör vara möjligt. Avgörande i valet skulle i så fall vara vilken utförare som bäst kan tillgodose brukarens behov och inte vilken utförare som står på tur. Omvärldsbevakning För att kartlägga ickevalsalternativen gick Konkurrensverket 25 år 2012 igenom 146 kommuners förfrågningsunderlag för valfrihetssystem inom hemtjänst. I de 146 kommunerna var det vanligast att ha egenregin som ickevalsalternativ. Andelen kommuner som fördelar icke-valet till egenregin hade minskat mellan åren 2010 och 2012, från 61 procent till 54 procent. Under samma period hade turordningslistor blivit allt vanligare. Andelen kommuner som fördelar icke-valet via turordning har ökat från 28 procent till 38 procent. I sex av 146 kommuner var målsättningen att övergå till turordning när valfrihetssystemet är igång. Ytterligare tre kommuner hade som målsättning att övergå till turordning efter det första eller andra året, under villkoren att det måste finnas minst en godkänd extern utförare. Stockholms stad har tydliggjort att ickevalsalternativet även ska ta emot akuta beställningar och utföra dessa insatser. Med akuta insatser avses insatser som behöver påbörjas omgående innan den enskilde valt utförare eller när vald utförare inte kan påbörja insatsen/insatserna omgående. Då situationen inte längre är akut ska biståndshandläggaren se till att den enskilde ges möjlighet att välja utförare av hemtjänst. Kommunen som ickevalsalternativ Av de kommuner som omvärldsbevakningen omfattar har följande kommuner valt kommunen som icke-val; Västerås, Partille, Jönköping, Sundsvall, Borås. Stockholm har nyligen övergått till kommunens egenregi som ickeval. Majoriteten av alla kommuner med valfrihetssystem inom hemtjänsten har egenregiverksamheten som ickevalsalternativ. De flesta externa utförare som Konkurrensverket har intervjuat 26 upplever att egenregin som det enda alternativet vid brukarnas ickeval är ett inträdeshinder. Det upplevs särskilt som ett hinder i samband med nyetablering. Ickevalsalternativet är därför särskilt viktigt för nya utförare. Konkurrensverket anser att kommuner som tillämpar egenregi som ickeval bör överväga att införa turordning. Detta skulle fungera som ett sätt att öka förutsättningarna för etablering av externa utförare. Det skulle dessutom öka konkurrensneutraliteten. 25 Konkurrensverkets rapport 2013:1 26 Kommunernas valfrihetssystem med fokus på hemtjänst. Slutrapport. Konkurrensverket, Rapport 2013:1 81(187)

312 Vid dialog med ansvariga för frågan på SKL framkommer att den egna regin som icke-val inte anses som tillräckligt konkurrensneutralt mellan egen regi och externa utförare Brukarperspektivet Staden har kunskap om att den egna verksamheten med kompetens för uppdraget och har en kvalitet där ca 81 procent av brukarna är ganska eller mycket nöjda och vid en uppstart av valfrihetssystemet kan det anses vara en trygghet för de som inte väljer utförare. Stadens egenregi har kunskap och erfarenhet av att bemöta och stödja beslutsoförmögna personer vilket skulle bemöta Socialstyrelsens farhågor kring de som inte väljer. Staden har även en stor organisationen som är flexibel och uppbyggd för att snabbt ställa om för nya brukare/förändrade behov. Utförarperspektivet Alternativet anses inte vara konkurrensneutralt då det försämrar möjligheten för externa utförare att få nya brukare. Enligt Konkurrensverket är det viktigast för externa utförare att vara ickevalsalternativ vid nyetablering. Både Famna och Vårdföretagarna påtalar vikten av att Göteborgs Stad inte väljer att ha stadens egenregi som ickeval, då det starkt påverkar viljan att etablera sig som utförare i Göteborg. Turordningsschema Av de kommuner som omvärldsbevakningen omfattar har följande kommuner valt att låta egen regi och externa utförare vara icke-val utefter en specificerad turordning; Uppsala, Örebro, Umeå, Mölndal, Östersund, Alingsås. I Örebro och Umeå är det valfritt för externa utförare att delta. Konkurrensverket har kartlagt 55 kommuner med turordningssystem vilken visar på brister i kommunernas information om systemen samt en stor variation i de tidsintervall som gäller för tilldelning. Det finns modeller av turordningssystem där utförarna roterar efter varje ickeval och upp till fasta perioder om sex månader. För att kunna säkerställa att utföraren har en stabilitet och har kompetens och möjlighet att vara ickevalsalternativ finns exempel på kommuner som ställer krav på hur länge en utförare ska ha utfört hemtjänst i kommunen för att få delta i turordningen för ickeval. Konkurrenstverket rekommenderar kommuner som har ett turordningsschema för ickeval att: Säkerställ tydlig och tillgänglig information om hur turordningssystemet fungerar för såväl utförare som brukare. Tillämpa korta tidsperioder i turordningslistan för att underlätta etablering av potentiella utförare. Ge plats för nya utförare genom att med jämna intervall uppdatera turordningslistan. Brukarperspektivet Vid uppstart av valfrihetssystemet kan utförare som uppfyller kompetenskrav m.m. starta upp nya verksamheter, vilket medför en uppbyggandsfas. Det finns även en osäkerhet gällande 82(187)

313 externa utförares kvalitet och kompetens kring exempelvis de mest sjuka äldre även om de godkänns som utförare. Om ickevalet ska utgöras av en turordning bör det därför ställas krav på att utföraren utfört hemtjänst i staden eller någon av kranskommunerna under en viss period dessförinnan. Utförarperspektivet Alternativet med turordning anses vara konkurrensneutralt och förbättrar möjligheten för externa utförare att få nya brukare. Stadens val av ickevalsalternativ kan vara avgörande för viljan att starta verksamhet i Göteborg. Konsekvenser för staden Den administrativa hanteringen av ett turordningsschema kräver ett IT-stöd utifrån valbara utförare inom aktuellt geografiskt område som inte nått upp till kapacitetstaket. Om det inte ställs krav på att samtliga utförare ingår i turordningsschemat kan det uppfattas som en konkurrensfördel gentemot den egna regin som inte kan välja bort att delta och därmed måste ha en större beredskap för att ta emot nya brukare Övriga ickevalsalternativ. Utöver ovan nämnda finns det kommuner som har andra alternativ. Exempelvis har Linköping upphandlad utförare enligt LOU som ickevalsalternativ. I landet fanns det vid Konkurrensverkets genomgång två kommuner som väljer ickeval utifrån den utförare som fått bäst resultat utifrån kvalitetsuppföljningen. Turordningssystemet bygger på två förutsättningar. För det första måste utföraren redan ha ett minsta antal brukare. För det andra ska en viss andel av dessa brukare delta i kvalitetsuppföljningen. Skälet till detta är att den enskildes svar ska förbli konfidentiellt i det samlade resultatet. Konkurrensverket noterar i sin slutrapport 27 att utförare med för få brukare inte kan delta i ett sådant turordningssystem, eftersom det är konstruerat utifrån att utföraren måste uppnå en viss volym. Två kommuner tillämpade enligt samma genomgång ickevalet enligt två huvudprinciper: kapacitet och närhet. Det innebär att ickevalet hamnar hos den utförare som befinner sig närmast brukaren och har kapacitet att utföra tjänsten. Stadsledningskontorets samlade bedömning Utifrån konkurrensneutralitet borde samtliga utförare vara ickevalsalternativ och hänsyn till små utförare skulle kunna tas genom möjligheten att sätta ett kapacitetstak. Utifrån ett brukarperspektiv, med fokus på de mest sjuka äldre, och kravet på att ickevalsalternativet ska vara ett kvalitativt fullgott alternativ är bedömningen att det under en uppstart av valfrihetssystemet borde vara egenregin som är ickevalsalternativ. Under de exempelvis tre 27 Kommunernas valfrihetssystem med fokus på hemtjänst. Slutrapport. Konkurrensverket, Rapport 2013:1 83(187)

314 första åren med valfrihetssystem skapas då möjlighet att utreda och arbeta fram ett ickevalsalternativ utifrån både kvalitetsaspekter, individuella behov och konkurrensneutralitet. Bedömningen är att liksom Stockholms stad tydliggöra att ickevalsalternativet även ska ta emot akuta beställningar och utföra dessa insatser. Göteborgs Stads egen regi är ickevalsalternativet år Inför år 2021 kommer nytt ställningstagande gällande ickevalsalternativet att tas av kommunfullmäktige. Egenregin ansvarar även för att utföra akuta uppdrag för nya brukare. Med akuta insatser avses insatser som behöver påbörjas omgående innan den enskilde valt utförare eller när vald utförare inte kan påbörja insatsen/insatserna omgående. Då situationen inte längre är akut ska handläggaren se till att den enskilde ges möjlighet att välja utförare av hemtjänst. Handläggaren ska fråga den enskilde om hen är nöjd med sitt val av utförare, alternativt det ickeval som hen tilldelats, eller om den enskilde vill göra ett omval av utförare. Handläggaren ska ställa frågan för att säkerställa att den enskilde är nöjd med sin utförare, eller om den enskilde vill välja annan utförare. Frågan ska ställas i samband med handläggarens utvärdering av hemtjänst, UH. Stadsledningskontoret förordar Göteborgs Stads egen regi är ickevalsalternativet år Handläggaren ska fråga den enskilde om hen är nöjd med sitt val av utförare, alternativt det ickeval som hen tilldelats, eller om den enskilde vill göra ett omval av utförare. Handläggaren ska ställa frågan för att säkerställa att den enskilde är nöjd med sin utförare, eller om den enskilde vill välja annan utförare. Frågan ska ställas i samband med handläggarens utvärdering av hemtjänst, UH. Värdighetsgarantier Ska det finnas någon reglering i förfrågningsunderlaget gällande stadens beslutade värdighetsgarantier? Utredning Göteborgs stads värdighetsgarantier inom hemtjänst Göteborgs stad har beslutat om fem värdighetsgarantier som gäller hemtjänst: Vi garanterar att planeringen för hur din hjälp och ditt stöd ska utföras görs tillsammans med dig eller med person som företräder dig. Planeringen ska vara klar inom två veckor från det att din hjälp påbörjats. Har du annat modersmål än svenska garanterar vi att din plan översätts om du så önskar. Vi garanterar att medarbetare som besöker dig i ditt hem visar sin tjänstelegitimation när de presenterar sig. 84(187)

315 Vi garanterar att vi tar kontakt med dig så fort vi vet om vi inte kan komma inom överenskommen tid. Vi garanterar att vi tar kontakt med dig i förväg om en ny medarbetare ska ge dig stöd och hjälp. Vi garanterar avgiftsfri och individuellt anpassad avlösning i hemmet efter biståndsbeslut. När du meddelar att du behöver avlösning ska du kunna få det senast inom 48 timmar. (Vi behöver två vardagar för att planera.) Uppföljning av värdighetsgarantier I ärendet till kommunfullmäktige, diarienummer 1133/11, som gäller värdighetsgarantierna är uppföljningen av garantierna reglerade. Uppföljningen ska ske kontinuerligt för att de ska kunna utvecklas och förbättras. Den sker årligen och ur tre perspektiv; Hur väl verksamheterna uppfyllt det som anges i värdighetsgarantierna Om värdighetsgarantierna bidragit till att utveckla verksamhetens kvalitet samt om värdighetsgarantierna är tydliga, uppföljningsbara och kända. Stadsledningskontoret, som ansvarar för att uppföljningen av värdighetsgarantier genomförs, genomförde första gången (2015) uppföljningen vid två tillfällen (UR 1 och UR 3). Vid första tillfället (UR 1) följdes resultatet av antal synpunkter från brukare och anhöriga och antal avvikelser från medarbetare, vilka åtgärder stadsdelsnämnderna vidtagit utifrån synpunkter och avvikelser samt stadsdelsnämndens analys av varför värdighetsgarantin inte uppfyllts upp. Uppföljning av efterlevnad av värdighetsgarantierna förutsätter en väl fungerande synpunktsoch avvikelsehantering. Flera av stadsdelsnämnderna skriver i sina rapporter att synpunktshanteringen är ett förbättringsarbete både när det gäller system och arbetssätt. Stadsdelsnämnderna har redovisat att de främsta anledningarna till att brister i efterlevnad av värdighetsgarantierna beror på bristande rutiner och riktlinjer samt brister i information och kommunikation. I UR följde stadsledningskontoret upp utifrån om garantierna bidragit till att utveckla verksamhetens kvalitet samt om garantierna är tydliga, uppföljningsbara och kända. Stadsledningskontoret kunde konstatera att stora kommunikationssatsningar genomförts. Trots detta är inte värdighetsgarantierna tillräckligt kända för brukare och anhöriga. Stadsledningskontoret ansåg att foldern om värdighetsgarantier behövde omarbetas och förtydliga vilken verksamhet värdighetsgarantierna riktar sig till, samt att verksamheten behövde överväga om det finns alternativa sätt att informera brukare och anhöriga. Uppföljning av värdighetsgarantierna på brukarnivå kan bland annat ske genom nationella brukarundersökningen, den nya modellen för uppföljning av hemtjänst (UH) samt mätning av andel genomförandeplaner i Treserva. Stadsledningskontoret bedömde att det var för tidigt att följa upp hur värdighetsgarantierna påverkar verksamhetens kvalitets- och måluppföljning. 85(187)

316 Vidare bedömde stadsledningskontoret att det är viktigt att nämnderna arbetar vidare med förankring och efterlevnad av de nu gällande värdighetsgarantier och att inga förändringar bör göras i nuläget. Lagstiftning Den 1 januari 2011 infördes en nationell värdegrund i socialtjänstlagen (SoL). Den nya bestämmelsen i 5 kap. 4 innebär att socialtjänstens insatser för äldre personer ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Med värdigt liv avses rätt till: privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, individanpassning, delaktighet, insatser av god kvalitet och gott bemötande. I regeringens proposition Värdigt liv i äldreomsorgen 2009/10:116 framgår att regeringens bedömning är att en lokal värdighetsgaranti kan vara ett betydelsefullt verktyg att tillämpa inom äldreomsorgen. Garantin bör vara en konkret beskrivning av vad äldre personer, deras anhöriga och övriga kommuninvånare kan förvänta sig av de tjänster som kommunen erbjuder. Värdighetsgarantier är en del i äldreomsorgens kvalitetsarbete i Göteborgs Stad. Genom att ta fram värdighetsgarantier för äldreomsorgens insatser med fokus på vad som är viktigt för äldre kommer äldres perspektiv i fokus. När äldreomsorgen utgår från vad som kan utlovas i ett brukarperspektiv kan det bli styrande för verksamhetens synsätt, arbetssätt och resultatorientering. Det är viktigt att skilja mellan värdighetsgarantier och vad som är visioner, mål, och indikatorer. Värdighetsgarantier riktar sig tydligt mot den äldre med äldreomsorg och preciserar nivån för omsorgens utförande. Kommunerna har getts möjlighet att ansöka om prestationsersättning för att utforma lokala värdighetsgarantier. Enligt Socialstyrelsens vägledning 28 för att utforma värdighetsgarantier ska kommunerna i arbetet med att utforma lokala garantier granska, men också ta ställning till, vad som görs i äldreomsorgen och vad man vill uppnå i form av kvalitets- och servicenivåer utifrån den nationella värdegrunden. Garantierna ska utformas som en konkret utfästelse till kommuninvånaren och också ge ett tydligt mervärde utöver rättigheter enligt gällande lagstiftning. I regeringens proposition Värdigt liv i äldreomsorgen 2009/10:116 framgår vidare att de lokala värdighetsgarantierna bör kunna tillämpas av såväl kommunen som enskild verksamhet. Omvärldsbevakning Stadsledningskontoret har valt ut tolv kommuner som referenskommuner. En genomgång har gjorts i dessa kommuners förfrågningsunderlag för att se om och hur de har reglerat värdighetsgarantierna. Tre olika sätt utkristalliseras: Under särskild rubrik ex. värdegrund och värdighetsgaranti beskriva kommunens värdighetsgarantier och vilka krav som ställs på utföraren. Under rubrik ex. kvalitetskrav hänvisa till bilaga som anger värdighetsgarantierna 28 Socialstyrelsens vägledning för att utforma värdighetsgarantier, artikelnummer (187)

317 Beskrivning av värdegrund och kommunens värdighetsgarantier under särskild rubrik där man också skriver att man markerar ordet garanti under respektive kvalitetskrav i förfrågningsunderlaget. Stadsledningskontorets bedömning I regeringens proposition Värdigt liv i äldreomsorgen 2009/10:116 framgår att de lokala värdighetsgarantierna bör kunna tillämpas av såväl kommunen som enskild verksamhet. Göteborgs stad har beslutat om fem värdighetsgarantier som gäller hemtjänst: Vi garanterar att planeringen för hur din hjälp och ditt stöd ska utföras görs tillsammans med dig eller med person som företräder dig. Planeringen ska vara klar inom två veckor från det att din hjälp påbörjats. Har du annat modersmål än svenska garanterar vi att din plan översätts om du så önskar. Vi garanterar att medarbetare som besöker dig i ditt hem visar sin tjänstelegitimation när de presenterar sig. Vi garanterar att vi tar kontakt med dig så fort vi vet om vi inte kan komma inom överenskommen tid. Vi garanterar att vi tar kontakt med dig i förväg om en ny medarbetare ska ge dig stöd och hjälp. Vi garanterar avgiftsfri och individuellt anpassad avlösning i hemmet efter biståndsbeslut. När du meddelar att du behöver avlösning ska du kunna få det senast inom 48 timmar. (Vi behöver två vardagar för att planera.) Stadsledningskontoret tolkar förarbeten till lagstiftningen till värdighetsgarantier att de har som avsikt att gälla på befolkningsnivå. Stadsledningskontoret bedömer därmed att Göteborgs stads värdighetsgarantier ska gälla hemtjänst oavsett egen regi eller externa utförare. Stadsledningskontoret förordar Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen gäller alla kommuner och verksamheter som utför äldreomsorg enligt socialtjänstlagen Samtliga utförare ska följa den nationella värdegrunden och Göteborg stads värdighetsgarantier. Uppföljningen av värdighetsgarantierna behöver därmed ingå i uppföljning av tjänstens utförande. Förslag på formulering av krav avseende värdighetsgarantier: Utförarens ska bedriva ett aktivt värdegrundsarbete. Värdegrundsarbetet ska spegla den nationella värdegrunden i 5 kap 4 socialtjänstlagen. Utföraren är skyldig att följa Göteborg stads värdighetsgarantier. Värdighetsgarantier uttrycker såväl individens rättigheter som utförarens skyldigheter, som avser hemtjänsten. 87(187)

318 Anhöriganställning Hur ska anhöriganställningar regleras i förfrågningsunderlag inom ramen för valfrihetssystemet? Utredning Definition Enligt Socialstyrelsens termbank är definitionen av en anhöriganställning: en anhörigvårdare som är anställd av utföraren. Det är oftast så att den enskilde och den anställde delar hushåll, men det kan också vara så att den anställde är den enskildes barn eller andra släktingar t.ex. en bror, en syster, sonhustru, kusinbarn. Utredningen behandlar anhöriganställning/objektanställning, vilket innebär att en person anställs för att utföra hemtjänstinsatser enbart hos en person. Även i dessa fall kan det vara en släkting eller annan närstående som anställs. Det kan också vara en person som har särskilda språkliga och kulturella kunskaper som den enskilde efterfrågar. Göteborg Enligt gällande riktlinje för äldreomsorgen i Göteborgs Stad står följande skrivet angående anhöriganställningar. Enligt det regelverk för hemvårdsbidrag som gällde före september 2005, kunde den som hade rätt till hemvårdsbidrag i högre vårdnivåer begära att en anhörig, som utförde vården, i stället skulle anställas av kommunen. Kopplingen mellan bidrag och anställning av anhörig finns inte kvar i nu gällande regelverk. Den enskilde har inte rätt att bestämma hur ett behov skall tillgodoses. Det är inte heller en rättighet att bli anställd som anhörigvårdare. Som alltid har den enskilde dock rätt att framställa sin begäran, få den behandlad och få möjlighet att överklaga ett beslut han/hon inte är nöjd med. Om en person har ett konstaterat behov av bistånd måste handläggaren även ta ställning till hur behoven skall tillgodoses. Om handläggaren bedömer att behoven kan tillgodoses genom den ordinarie organisationen eller ser någon annan lösning som tillgodoser biståndsbehovet, kan den enskilde inte kräva en speciell utformning eller att en anhörig skall anställas. Det kan dock finnas tillfällen när det inte är möjligt att uppnå tillräcklig kvalitet på biståndet utan att gå utanför den ordinarie organisationen. När det finns behov av personal med särskilda förutsättningar och kompetenser kan det i vissa fall vara lämpligt att anställa en anhörig för vårduppgifter hos sin närstående. Anställningsfrågan är då ändå en fråga om ett personaladministrativt beslut, inte ett bistånd. Om en anställning avser endast uppgifter hos en närstående kan den under vissa förutsättningar göras som en objektanställning/pan-anställning. Kommunen blir arbetsgivare med de skyldigheter som detta medför och skall därför på sedvanligt sätt ta ställning till den arbetssökandes lämplighet. 88(187)

319 Det är viktigt att de olika aktörerna inom verksamheten (t ex biståndshandläggare/ socialsekreterare och hemtjänstutförare) samverkar för att klarlägga vad som är möjligt i den ordinarie organisationen och vad som kräver särskilda arrangemang. Antal personer där hemtjänsten utförs av anhöriganställda i Göteborgs Stad < 65 år > 65 år Orsaker till anhöriganställningar De vanligaste bakomliggande orsakerna till tillämpning av anhöriganställningar är: Språk och möjlighet till kommunikation på modersmålet. Hemtjänsten kan inte tillgodose den enskilde specifika behov av trygghet, kontinuitet etc. Den enskilde behöver tillsyn under stora delar av dygnet. Beviljade timmar/brukare- jämfört med antal beviljade timmar/brukare utförda av anhöriganställd < 65 år beviljade timmar/mån > 65 år beviljade timmar/mån < 65 år beviljade timmar/mån utförd av anhöriganställd > 65 år beviljade timmar/mån utförd av anhöriganställd 89(187)

320 Andel av beviljade timmar som utförs av anhöriganställd 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% < 65 år > 65 år Hemvårdsbidrag I Göteborg finns dessutom hemvårdsbidrag. I Göteborgs stads regler för hemvårdbidrag prövas och beviljas hemvårdbidraget enligt kap 4 2 Socialtjänstlagen, inom ramen för kommunens generellt inriktade sociala verksamhet. Hemvårdsbidrag är ett kommunalt bidrag som fastställts av Göteborgs kommunfullmäktige. Hemvårdsbidrag kan utgå till person som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring och som vårdas av anhöriga i hemmet. Som anhörig i detta sammanhang räknas även vänner och grannar. I Göteborg finns ca 1600 personer som erhåller hemvårdsbidrag. Det kan finnas incitament att ansöka om hemtjänst och en vän/anhörig blir anställd av en extern utförare när hemtjänsten konkurrensutsätts. Omvärldsbevakning Vid genomgång av referenskommunernas förfrågningsunderlag framkommer att flera kommuner inte tillåter anhöriganställningar. Vid utvidgad omvärldsbevakning visar det sig att inte heller Stockholm och flera andra kommunerna runt Stockholmsområdet, t.ex. Järfälla, Täby, Upplands-Väsby och Solna inte tillåter anhöriganställningar. Vid kontakt med Södertälje framkom att när LOV infördes inom hemtjänsten 2012 upplevde Södertälje ett ökande antal biståndsbedömda timmar och därmed kostnader. Analysen som gjordes med anledning av de ökande kostnaderna visade att hemtjänstföretag i Södertälje bedrivit en offensiv marknadsföring genom uppsökande verksamhet. Det ledde till att kommunen gjorde förändringar i förfrågningsunderlaget som endast tillät marknadsföring i skriftlig form. Resultatet i Södertälje var att antalet vårdtimmar som köptes från privata vårdbolag ökade, från nästan , till nästan inom loppet av ungefär ett halvår. Men kommunens egen hemtjänst minskade inte i samma utsträckning. Det kom att kosta kommunen mellan 50 och 60 miljoner kronor mer per år. En tydlig tendens var också att antalet anhöriga som anställts i nystartade privata vårdbolag hade blivit fler. I elva granskade 90(187)

321 vårdbolag var var fjärde anställd anhörig. Eftersom hemtjänsttimmarna beviljas av kommunen pekade det här på att det fanns ett stort dolt vårdbehov i kommunen och att många människor vårdat anhöriga utan att få betalt. Detta ledde till att Södertälje beslutade att inte längre tillåta anhöriganställningar. Syftet var att komma till rätta med den höga andelen outbildade och på så vis höja kvaliteten inom hemtjänsten. En liknande utveckling skedde i Örebro. Det står att läsa på Örebros hemsida att Örebro har valt att förändra förfrågningsunderlaget och har från och med hösten 2016 exkluderat möjligheten för utföraren att anställa anhöriga till burkaren. Även Stockholm har valt att från 2016 ta bort möjligheten till anhöriganställningar. Anledningen till Stockholms beslut var att inte kvaliteten kunde garanteras inom hemtjänsten. Vid granskning av anhörig- och objektanställningar visade det sig att det var medarbetare som saknade adekvat utbildning och hade bristande kunskaper i svenska språket. De arbetade ofta ensamma och träffade inte ledningen och kollegor. Dokumentationen av både planeringen och genomförandet av arbetet var ofta bristfälligt. Det framkom också att anhörig- och objektanställda ofta arbetade veckans alla dagar året runt. Arbetstidslagen följdes således inte. Det finns kommuner som tillåter anhöriganställningar och en del av dem reglerar när anhöriganställning är tillämpbart. Alingsås tillåter att vid särskilda/synnerliga skäl kan utföraren anställa en anhörig, det gäller när hjälp/stöd inte kan ges av omvårdnadspersonal. Skulle en sådan anställning bli aktuell ska samråd alltid ske med beställaren innan anställning sker. Partilles förfrågningsunderlag står följande anställer utföraren anhörig för att utföra uppdrag gäller samma krav för uppdraget som vid anställning av icke anhörig. Det finns också kommuner som inte väljer att reglera dessa anställningar. Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontorets bedömning är att exkludera sådana anställningar som innebär att medarbetaren endast är anställd för att utföra uppdrag hos sin närstående. Detta för att undvika liknande scenario som beskrivs i utredningen. Vidare är stadsledningskontorets bedömning att anställd hos utföraren som också är anhörig behöver regleras i förfrågningsunderlaget. En reglering sker genom att stadsledningskontoret har ställt omfattande och höga krav i förfrågningsunderlaget, exempelvis på medarbetarnas kompetens, kraven på tjänstens utförande samt Göteborgs Stads rätt att följa upp förfrågningsunderlag på det sätt som staden bedömer vara nödvändigt. Ansvarig kontraktsoch uppföljningsenhet kommer att samarbeta med kunskapscentrum mot organiserad brottslighet, både när det gäller att godkänna utförare och när det gäller att följa upp utförare. Brukarperspektivet Ur ett brukarperspektiv skulle det kunna vara värdeskapande att erbjuda den enskilde möjligheten till att dennes anhörig kan få anställning, t.ex. genom att den anhörige talar samma språk, utövar samma religion eller har samma kultur. Det finns emellertid en risk för att anhöriganställningar kan leda till en osund beroendesällning mellan den enskilde och dennes anhörig. När det gäller beroendeförhållandet gör stadsledningskontoret bedömningen att det kan finnas en risk för att den enskilde inte klagar på en insats som inte fungerar som den ska 91(187)

322 om den utförs av en anhörig. En annan risk är att den enskilde och den anhörige kan bli ekonomiskt beroende av varandra och att det inte bidrar till det arbetssätt som är kravställt i förfrågningsunderlaget. Utförarperspektivet Det är viktigt att alla som är anställda inom hemtjänsten har samma rättigheter när det gäller bland annat semester, raster, utbildning och vila, och att det ställs samma krav på alla utförare. Vidare är bedömningen är att det är svårt att kunna garantera kvaliteten när det gäller anhöriganställningar. Kompetens i utförandet av hemtjänst, t.ex. utifrån funktion, utbildning samt nationella föreskrifter om specifika metoder etc ska säkerställas av utföraren. Kommunen har det yttersta ansvaret och ansvarar för uppföljningen av utförarnas verksamhet. Konsekvenser för staden De brukare som idag har hemvårdsbidrag, beräknas vara ca personer. Det kan finnas incitament att ansöka om hemtjänst om det är möjligt att en anhörig, vän eller granne blir PAN-anställd av en extern utförare. Ekonomiska perspektivet Flera kommuners förfrågningsunderlag beskriver att de inte valt att konkurrensutsätta anhöriganställningar i hemtjänsten. I en del kommuner har kostnaderna ökat kraftigt då inte anhöriganställningar reglerats i förfrågningsunderlaget i samband med införande av valfrihetssystem av hemtjänst. Stadsledningskontoret förordar Om det finns anställd hos utföraren som också är anhörig till någon av utförarens brukare gäller samma krav i förfrågningsunderlaget som för övriga medarbetare. Anställning, då en medarbetare anställs för att enbart arbeta hos en specifik brukare, får inte förekomma. Egenvård Vilka krav gällande egenvård ska ställas på utförarna vid införandet av valfrihetssystemet i Göteborgs Stad? Utredning Med egenvård menas i detta sammanhang en hälso- och sjukvårdsåtgärd som en legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en person själv kan utföra eller utför med hjälp av någon annan. Vid egenvård ska Socialstyrelsen föreskrifter, om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6), följas. Den egenvård som den enskilde utför själv, eller med hjälp av någon annan räknas inte som hälso- och sjukvård och omfattas därför inte av hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Däremot är hälso- och sjukvårdens bedömning, planering och uppföljning att betrakta som hälso- och sjukvård. 92(187)

323 Individuell bedömning Det går inte att säga generellt vilka åtgärder som utgör egenvård. Det beror på omständigheterna i varje enskilt fall. Bedömningen ska göras i samråd med berörd person, utifrån dennes fysiska och psykiska hälsa samt med hänsyn till hens livssituation i övrigt. Det innebär att resultatet beror på om berörd person har förutsättningar att själv klara av att utföra egenvården på ett säkert sätt, eller om personen kan instruera någon att hjälpa till. Om personen inte själv kan ansvara för egenvården beror resultatet av bedömningen på hur stödet och hjälpen ser ut. Det kan vara egenvård om åtgärden kan utföras på ett säkert sätt av någon annan t.ex. en närstående eller medarbetare. Samråd Den enskilde kan behöva praktisk hjälp för att utföra egenvården. I så fall ska den som gör bedömningen först samråda med den som ska hjälpa till med hänsyn till reglerna om sekretess och tystnadsplikt. Det kan vara en närstående, socialtjänsten eller en ansvarig befattningshavare hos en annan aktör. Samrådet är till för att bedömningen ska bli så korrekt som möjligt. Ansökan om bistånd I vissa fall kan berörd person behöva ansöka om en insats från socialtjänsten för att få hjälp med att utföra egenvården. Det är den enskilde själv som ansöker om insatser enligt SoL. Medan personen väntar på ett beslut ligger ansvaret för åtgärden kvar på hälso- och sjukvården. Om den enskilde beviljas hjälp med sin egenvård ingår det i den omvårdnad som ska ges enligt SoL. Om personen redan är beviljad en insats kan åtgärden i vissa fall rymmas inom insatsen. Då ska den aktuella åtgärden överlämnas på ett säkert sätt så att berörd person inte riskerar att vara utan stöd. Beslut om egenvård Om den enskilde behöver hjälp med sin egenvård och det inte finns en aktuell egenvårdsbedömning, kan verksamheten tillsammans med den enskilde kontakta den som har gjort tidigare egenvårdsbedömningen för att få en ny bedömning och planering. Egenvårdsbedömningen och planeringen ska vara dokumenterad. Planeringen ska också föras till personakten eller motsvarande inom socialtjänsten med hänsyn till reglerna om sekretess och tystnadsplikt. Är åtgärden bedömd som egenvård är det inte hälso- och sjukvård utan kan vara en del av socialtjänsten. Planering av egenvård Av planeringen av egenvården ska det framgå 1. vilken åtgärd som har bedömts som egenvård, 2. om personen själv eller med hjälp av någon annan ska utföra egenvården, 3. hur information och instruktioner till de som ska utföra den egenvården ska ges, 93(187)

324 4. vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas, om berörd person har drabbats av eller har utsatts för risk att drabbas av skada eller sjukdom i samband med egenvården, 5. vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas, om personens situation förändras, 6. hur och när bedömningen av egenvården ska följas upp och 7. när en omprövning av bedömningen av egenvården ska göras. Rutiner och arbetssätt Det är viktigt att verksamheter inom socialtjänsten har bra rutiner och arbetsätt för hur medarbetare på ett säkert sätt hjälper barn och vuxna med egenvård. Göteborgs Stad I Göteborgs Stads kvalitetsledningssystem finns egenvårdsprocessen beskriven inom ramen för välfärdens processer som är beskrivningar av arbetssätten i stadens kärnverksamheter. Omvärldsbevakning Omvärldsbevakning har genomförts via genomgång av förfrågningsunderlag från Alingsås, Borås, Jönköping, Mölndal, Partille, Stockholm, Sundsvall, Uppsala, Umeå, Västerås, Örebro och Östersund. Alingsås, Sundsvall, Stockholm och Västerås har tagit med krav gällande egenvård i sina förfrågningsunderlag medan övriga kommuner inte ställt några krav inom området. Stadsledningskontorets bedömning Utifrån krav i gällande föreskrifter är bedömningen att krav på följsamhet till Socialstyrelsens föreskrifter om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6) ska finnas med i förfrågningsunderlaget. Stadsledningskontoret förordar Om den enskilde själv tar ansvar men behöver praktisk hjälp med någon hälso- och sjukvårdsuppgift kan den, efter beslut av ansvarig legitimerad hälso- och sjukvårdpersonal och i samråd med den enskilde, utföras som egenvård. Utföraren ska ha kunskap om Socialstyrelsens föreskrifter gällande bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6). Utföraren ska ha rutiner och arbetsätt för hur medarbetarna på ett säkert sätt hjälper den enskilde med egenvård. Munhälsobedömningar Ska Göteborgs Stad ställa krav på att utföraren uppmärksammar när den enskilde har rätt till särskilt tandvårdsstöd? 94(187)

325 Utredning Enligt Västra Götalandsregler om särskilt tandvårdstöd ska personer som är berättigade till uppsökande munhälsobedömning identifieras av kommunala intygsutfärdare och ges intyg om N-tandvård (nödvändig tandvård) redan från och med 1 januari det år de fyller 20 år. Rätt till uppsökande Munhälsobedömning har personer som: 1. Bor i särskilt boende med tillsyn större delen av dygnet och där förbättringsutsikten bedöms vara liten. Här avses personer med ett varaktigt behov av vård och omsorg och som kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar för enligt HSL (1982:763) 18 1st. Det är personens behov av omvårdnad som avgör rätten till Särskilt Tandvårdsstöd. 2. Bor i eget boende med mycket hög grad av service och omsorg under dygnet och som vårdas av hemtjänst eller hemsjukvård. Här avses personer med små förbättringsutsikter därför berörs inte de med enbart behov av dagliga injektioner eller omläggningar, inte heller de med tillfälligt behov av sjukvård efter sjukhusvistelse. Det är personens behov av omvårdnad som avgör rätten till Särskilt Tandvårdsstöd. 3. Har beslut om insatser enligt LSS, lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. 4. Får stöd och hjälp av anhörig med anledning av begåvningshandikapp, psykiskt eller fysiskt funktionshinder eller svår kronisk sjukdom. Här avses även personer med begränsad verklighetsuppfattning på grund av långvarigt och allvarligt psykiskt funktionshinder såsom vid psykossjukdom. Det är personens behov av omvårdnad som avgör rätten till Särskilt Tandvårdsstöd. Munhälsobedömning Munhälsobedömning är en förenklad kontroll av munhåla, tänder och tandersättningar. Bedömningen utförs av legitimerad tandhygienist eller legitimerad tandläkare i personens hem eller i det särskilda boendet. Behovet av munhygieninsatser bedöms med utgångspunkt från vad patienten eller medarbetare kan klara av. Vid varje munhälsobedömning ska ansvarig vårdpersonal finnas med för att ge information om den boendes allmäntillstånd och speciella problem samt för att ta emot de individuella instruktioner som ges. Utbildning i allmän munhälsovård för vårdpersonal ingår också som en viktig del i regionens uppsökande verksamhet. 95(187)

326 Vårdenheternas ansvar Den vårdpersonal som har det huvudsakliga ansvaret för berättigade personer enligt ovan, ska se till att var och en av dessa får ett intyg om N-tandvård samt årligen erbjuds en munhälsobedömning utan kostnad. De som har tackat nej till munhälsobedömning ska tillfrågas på nytt varje år. Svaren ska registreras på boendenivå i Västra Götalandsregionens dataregister via Intygsbeställningen. Intygsutfärdare I Göteborgs stad är det stadsdelarnas handläggare som utfärdar intyg efter att behovet identifierats av utförarna. Samverkan Västra Götalandsregionen har vid dialogmöte med Göteborgs Stad redogjort för statistik avseende den uppsökande tandvården. Statistiken visar att 1,75 procent av befolkningen 20 år och äldre i Västra Götaland har fått tandvårdsintyg. Sveriges kommuner och landstings (SKL) mål är att 2,3 procent av befolkningen 20 år och äldre ska ha tandvårdsintyg. I Göteborgs Stad är det 1,35 procent av befolkningen 20 år och äldre som har tandvårdintyg. Västra Götalandsregionen har uppmanat Göteborgs Stad att vara aktivare med att identifiera personer som har rätt till särskilt tandvårdsstöd och erbjuda dessa personer munhälsobedömning. Omvärldsbevakning Omvärldsbevakning har genomförts via genomgång av förfrågningsunderlag från Alingsås, Borås, Jönköping, Mölndal, Partille, Stockholm, Sundsvall, Uppsala, Umeå, Västerås, Örebro och Östersund. Sundsvall, Stockholm och Östersund har tagit med krav gällande särskilt tandvårdsstöd och munhälsobedömningar i sina förfrågningsunderlag medan övriga kommuner inte ställt några krav inom området. Stadsledningskontorets bedömning Utifrån Västra Götalands regler om särskilt tandvårdsstöd samt att Västra Götalandsregionen bedömer att det finns flera som tillhör målgruppen än som idag identifieras är stadsledningskontorets bedömning att krav ska ställas på utförarna att uppmärksamma när den enskilde har rätt till särskilt tandvårdsstöd och erbjuda den enskilde munvårdsbedömning. Stadsledningskontoret förordar Stadsledningskontoret förordar att krav kring särskilt tandvårdstöd och munhälsobedömningar ställs på utförare. Utföraren ska se till att Västra Götalands regler för särskilt tandvårdsstöd är kända hos medarbetarna. Om behov av munhälsobedömning uppstår ska den enskildes handläggare meddelas för utfärdande av intyg. 96(187)

327 Kontaktpersonalen eller annan medarbetare ska finnas med när munhälsobedömningen sker för att ta del av instruktioner och kunna hjälpa den enskilde som har behov av hjälp och stöd med den dagliga munvården. Utföraren ska erbjuda omsorgspersonalen utbildning i munhälsovård. God man och förvaltare Ska medarbetare eller personer i ledande ställning hos utförarna tillåtas ha uppdrag som god man eller förvaltare till utförarens brukare? Utredning Godmanskap är ett uppdrag som innebär att den gode mannen utför uppgifter för någons räkning. Uppdraget är viktigt eftersom tanken med det är att alla i Sverige ska få lika rätt oavsett förmåga. Den som har fått en god man eller förvaltare kallas huvudman. Den gode mannen kan hjälpa sin huvudman. Men det räcker inte alltid med en god man för att hjälpa en person på ett bra sätt. Om någon inte kan ta hand om sig själv eller sin egendom, kan tingsrätten anordna en förvaltare. Den som har förvaltare måste, alltid eller i vissa fall, ha förvaltarens samtycke för att ingå avtal eller rättshandla på andra sätt. En förvaltare råder alltså ensam över den egendom som omfattas av förvaltarskapet. En god man eller en förvaltare har ett uppdrag som kan bestå av en, två eller tre olika delar. Uppdraget delas in i delarna: Bevaka rättigheter Förvalta egendom Sörja för person Personer som på grund av sjukdom, psykisk funktionsnedsättning, försvagat hälsotillstånd eller likande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person kan få en god man. När det gäller sjukdom, måste det vara en sjukdom som påverkar personens möjlighet att fatta beslut i ekonomiska eller juridiska frågor. Hjälpbehovet måste också vara kopplat till minst en av de tre delarna av godmanskapet. Överförmyndarnämnden har tillsyn över de gode män och förvaltare som finns i kommunen. Den som utses till god man eller förvaltare ska vara en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig person. Omvärldsbevakning Omvärldsbevakning har genomförts via genomgång av förfrågningsunderlag från Alingsås, Borås, Jönköping, Mölndal, Partille, Stockholm, Sundsvall, Uppsala, Umeå, Västerås, Örebro och Östersund. Det är få av kommunerna som reglerat godmanskap och förvaltarskap i förhållande till 97(187)

328 utförarna uppdrag. Endast Partille och Sundsvall har krav inom området med i sina förfrågningsunderlag. Stadsledningskontorets bedömning En huvudman är i stor beroendeställning till sin gode man eller förvaltare. Stadsledningskontorets bedömning är att det inte är lämpligt att medarbetare eller personer i ledande ställning hos utförare inom valfrihetssystemet är god man eller förvaltare för de brukare som utföraren ger hemtjänst till. Stadsledningskontoret förordar Utförarens medarbetare eller personer i ledande ställning ska inte ha uppdrag som god man eller förvaltare för enskilda de utför hemtjänst åt. Nationella minoriteter och finskt förvaltningsområde Hur ska Göteborgs Stads ansvar som finskt förvaltningsområde samt nationella minoriteter hanteras i förhållande till valfrihetssystemet? Utredning Lagstiftning Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk Från1 januari 2010 började ny lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk att gälla. Lagen innehåller bestämmelser om nationella minoriteter, nationella minoritetsspråk, förvaltningsområden och rätten att använda minoritetsspråk hos förvaltningsmyndigheter och domstolar samt bestämmelser om vissa skyldigheter inom vissa verksamheter, exempelvis äldreomsorg. Lagen innehåller också bestämmelser om uppföljning av tillämpningen av lagen. Sveriges nationella minoriteter är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Socialtjänstlagen I 5 kap. 6 SoL anges att kommunen ska verka för att det finns tillgång till medarbetare med kunskaper i finska, meänkieli eller samiska där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor. Rätten att använda minoritetsspråk hos myndigheter Utanför ett förvaltningsområde har enskilda rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska vid muntliga och skriftliga kontakter i förvaltningsmyndigheters ärenden i vilka den enskilda är part eller ställföreträdare för part, om ärendet kan handläggas av personal som behärskar minoritetsspråket. 98(187)

329 Inom ett förvaltningsområde har enskilda rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med en förvaltningsmyndighet vars geografiska verksamhetsområde helt eller delvis sammanfaller med minoritetsspråkets förvaltningsområde. Detta gäller i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part, om ärendet har anknytning till förvaltningsområdet. Om den enskilde använder finska, meänkieli eller samiska i ett sådant ärende, är myndigheten skyldig att ge muntligt svar på samma språk. Enskilda som saknar juridiskt biträde har dessutom rätt att på begäran få en skriftlig översättning av beslut och beslutsmotivering i ärendet på finska, meänkieli respektive samiska. Myndigheten ska även i övrigt sträva efter att bemöta de enskilda på dessa språk. Äldres rätt till service och omvårdnad på minoritetsspråk Utanför ett förvaltningsområde ska en kommun erbjuda hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen om det finns tillgång till medarbetare som är kunnig i finska, meänkieli respektive samiska. Inom ett förvaltningsområde ska en kommun erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av medarbetare som behärskar finska, meänkieli respektive samiska. Göteborgs stad är ett finskt förvaltningsområde Göteborg ingår sedan 1 februari 2011 i förvaltningsområdet för finska språket. På stadsledningskontoret finns, på enheten för mänskliga rättigheter, en planeringsledare med ansvar för finskt förvaltningsområde. Inom äldreomsorgen finns en processledare anställd som ska serva hela staden. Staden har en hemsida för finskt förvaltningsområde och en handlingsplan är beslutad av kommunstyrelsen (dnr 1033/13). Nationella minoriteter och valfrihets system enligt LOV Myndighetsutövning Enskildas rätt att använda meänkieli och samiska i sina muntliga och skriftliga kontakter med förvaltningsmyndigheters ärenden i vilka den enskilda är part eller ställföreträdare för part, om ärendet kan handläggas av personal som behärskar minoritetsspråket. I blanketten för att ansöka om hemtjänst finns följande formulering och möjlighet att ange önskemål Äldreomsorg på finska, samiska eller meänkieli Göteborgs Stad ingår sedan 1 februari 2011 som förvaltningsområde för det finska språket. Det innebär att vi erbjuder äldreomsorg på finska, helt eller delvis. Göteborgs stad ska erbjuda äldreomsorg, helt eller delvis på samiska eller meänkieli, om det finns tillgång till personal som kan dessa språk. 99(187)

330 Ja, jag önskar finskspråkig äldreomsorg Ja, jag är intresserad av äldreomsorg på samiska Ja, jag är intresserad av äldreomsorg på meänkieli Enligt processledaren för äldreomsorg och planeringsledaren för finskt förvaltningsområde är det viktigt att fånga upp att enskilda vill ha äldreomsorgen på finska redan i ansökningsskedet. Detta underlättar inför verkställighet. Eftersom det inte finns något formkrav på hur ansökan kan göras är det viktigt att frågan ställs även i en muntlig ansökan. Finskt förvaltningsområde i ett LOV system Myndighet Sverigefinnar som bor i Göteborg har rätt att använda sitt modersmål i sina muntliga och skriftliga kontakter med myndigheten. Om enskilda invånare väljer att använda finska är myndigheten skyldig att ge muntligt och vid behov skriftligt svar på finska. Utförandet Verksamheten ska verka för att det anställs medarbetare med kunskaper i finska. Sverigefinnar som bor inom det finska förvaltningsområdet har rätt att få sin äldreomsorg helt eller delvis på finska. Omvärldsbevakning Det finns en webbplats, om nationella minoriteter som handhas av Sametinget. Där anges att det finns 59 som är kommuner som finska förvaltningsområde. Stadsledningskontoret har valt ut nio kommuner som ingår i finskt förvaltningsområde och samtidigt har LOV. Av dessa kravställer en av kommunerna att samtliga utförare ska kunna kommunicera på finska om detta efterfrågas. Några av kommunerna anger i förfrågningsunderlaget att det är möjligt att profilera sig och tydligt framhålla olika inriktningar eller kompetenser som kan erbjudas. Någon kommun har i sitt förfrågningsunderlag skrivit att man är finskt förvaltningsområde och att utföraren kan välja att vara en utförare som vid efterfrågan helt eller delvis kan ge stödet på bland annat finska. Stadsledningskontoret har inventerat vilka företag som verkar i kommuner som har en geografisk närhet med Göteborg. Den vanligaste profileringen är just språk- och kulturkompetens. Två företag profilerar sig mot just finska. Kartläggning Nedan anges antalet sverigefinländare i Göteborg per ålderskategori. Uppgifterna är hämtade från Statistiska centralbyrån december Någon uppgift om hur många personer av dessa som har hemtjänst finns inte att få. 100(187)

331 Ålder Antalet sverigefinländare i Göteborg år år år år 41 Uppgifterna finns nedbrutna på i vilka stadsdelar dessa personer bor. När det gäller första generationens sverigefinländare som bor flest i Angered och Norra Hisingen. Stadsledningskontorets bedömning Inom bedömningen är utförandet av hemtjänsten aktuellt, alltså att verksamheten ska verka för att det anställs medarbetare med kunskaper i finska. Sverigefinnar som bor inom det finska förvaltningsområdet har rätt att få sin äldreomsorg helt eller delvis på finska. En kommun kan erbjuda hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen om det finns tillgång till medarbetare som är kunnig i finska, meänkieli respektive samiska. Det är vikigt att fånga upp den enskildes vilja redan under ansökningstillfället för att underlätta inför rätt verkställighet. Detta gäller oavsett om staden har valfrihetssystem enligt LOV. Det bör i förfrågningsunderlaget framgå att Göteborgs Stad är ett finskt förvaltningsområde och en kort beskrivning om vad det innebär, samt en länk till avsnittet på stadens hemsida. Eventuellt kan man även skriva om övriga nationella minoriteter, men det bedöms inte nödvändigt då detta redan framgår av lagstiftning. Exempel på formulering i förfrågningsunderlaget; Göteborg är från och med den 1 februari 2011 en av de utvalda kommuner som ingår i finskt förvaltningsområde. Det innebär att sverigefinska göteborgare har ett förstärkt skydd där kulturen och språket ska främjas. Det innebär bland annat att kommunen ska ge äldreomsorg helt eller delvis på finska vid efterfrågan. Nedan har främst fokuserats på finskt förvaltningsområde. Det finns några olika förhållningssätt att ha i frågan, vilka anges nedan. 1. Kravställa i förfrågningsunderlaget att samtliga utförare ska erbjuda den som begär det delar eller hela hemtjänsten på språket finska. 101(187)

332 2. Skriva med önskemål om profilering av kultur och språk i förfrågningsunderlaget och hoppas det ger underlag till att företag vill profilera finska och övriga nationella minoriteter (de är dock inte ett krav såsom finskt förvaltningsområde är). 3. En variant av punkt 2. Som utförare kan du välja att vara en utförare som vid efterfrågan helt eller delvis kan ge stödet på finska. 4. Kommunen ska inom ramen för sitt ansvar tillse att brukare som begär det ska kunna få delar eller hela hemtjänsten på språket finska. Konsekvensanalys Om alternativ 1 väljs kan frågan om kommunens ansvar för att tillgodose kraven som följer av att staden är finskt förvaltningsområde. Om inte alternativ 4 ska bli aktuellt förutsätter det att det finns utförare som anmäler att man vill vara en utförare som vid efterfrågan helt eller delvis kan ge stödet på finska. Staden har tagit fram riklinjer för gemensam information på finska i Göteborgs stad. Stadsledningskontoret förordar Stadsledningskontoret förordar att det i förfrågningsunderlaget framgår att Göteborgs Stad är ett finskt förvaltningsområde och en kort beskrivning om vad det innebär, samt en länk till avsnittet på stadens hemsida. Stadsledningskontoret förordar att det i förfrågningsunderlaget skrivs att en utförare kan välja att vara en utförare som vid efterfrågan helt eller delvis kan ge stödet på finska. En konsekvens av detta är att stadens egen regi måste kunna erbjuda hemtjänst helt eller delvis på finska. I alla fall i de geografiska områden där det inte finns utförare som valt av vara sådan utförare som vid efterfrågan helt eller delvis erbjuder stödet på finska. Stadsledningskontoret förordar att staden har kvar följande text i stadens hemtjänstbroschyr vid ingången av valfrihetssystemet. Talar du ett annat språk än svenska försöker vi hitta någon ur personalen som talar samma språk som du. När det gäller finska har vi extra skyldighet att erbjuda finskspråkig personal. Det går också att få hemtjänst på teckenspråk om du har behov av det I övrigt är det upp till varje utförare som vill marknadsföra att man erbjuder hemtjänst på finska som får bestämma att man tar upp frågan i informations och presentationsmaterial. Gällande vad som ska beskrivas i förfrågningsunderlaget angående lagen om nationella minoriteter måste det harmoniera med hur övriga aktuella lagstiftningar anges i förfrågningsunderlaget. 102(187)

333 Kollektivt utförda insatser Ska det finnas någon reglering i förfrågningsunderlaget gällande om utförandet sker för flera brukare samtidigt? Utredning Socialtjänstlagen och myndighetsutövningen Rätten till hemtjänst regleras och prövas enligt socialtjäntslagen. Den som inte själv eller på annat sätt kan tillgodose det behov som bedömts föreligga har rätt till bistånd i form av hemtjänst. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå och biståndet ska utformas så att det stärker hens möjligheter att leva ett självständigt liv. I Göteborgs stad fattar handläggare beslut om hemtjänst i form av ett antal timmar (rambeslut) beviljas för att tillgodose biståndsbedömda behov inom aktuella livsområden (IBIC). Vilka insatser kan vara aktuella för samordning Utförande hemtjänst, upprättar utifrån handläggarens uppdrag enligt rambeslutet en genomförandeplan tillsammans med den enskilde där det framgår vilka insatser som ska utföras, samt hur och när inom ramen för beslutade timmar. Stadsledningskontoret bedömning är att de insatser som kan bli aktuella att samordna för flera brukare är inköp av dagligvaror, uträtta ärenden, uträtta apoteksärenden, promenader och aktivering/social samvaro Den vägledning som är framtagen för att bedöma tid för respektive behov/insats anger för; inköp av dagligvaror 60 min/vecka uträtta ärenden 15 min/vecka promenader min/vecka aktivering/social samvaro min/vecka Samordning av insatser i förhållande till rambeslut Den enskilde har rätt att förfoga över sina beviljade hemtjänsttimmar utifrån de biståndsbedömda behoven. Det innebär att hen ska kunna byta ut insatser i fall hen så önskar. Detta torde begränsa möjligheterna att samordna insatser. Hur hanteras frågan i stadsdelsförvaltningarna idag? Flera av stadsdelsförvaltningarna avropar i nuläget från ramavtal gällande inköp av dagligvaror vilket minskar aktualisering av samordning. Omvärldsbevakning Stadsledningskontoret har valt ut tolv kommuner som referenskommuner. En genomgång har gjorts i dessa kommuners förfrågningsunderlag för att se om de reglerat samordning av insatser för flera brukare. 103(187)

334 Borås hänvisar till sin feedback modell. Tidigare har deras schablontid varit 35 minuter för inköp och utgått från att inköpen sker samordnat. Stockholm - har reglerat hur insatser som utförts kollektivt ersätts. Nedanstående tider är framtagna och gäller per individ när insatser sker kollektivt. Kollektiv insats Tvätt Inköp Ärenden Matdistribution Schablontider 75 minuter 45 minuter 50 minuter 15 minuter Uppsala gällande hemsjukvård står följande: Utförs insatser tillsammans med flera personer samtidigt redovisas detta enbart för den arbetade tiden per medarbetare. Det går alltså inte att redovisa fem timmar för gruppträning på en timma åt fem individer. Detta redovisas som en timme och fördelas sedan ut per individ. För hemtjänst finns inget motsvarande. Dock är schablontiden för inköp när inte den enskilde är med 40 minuter. Följande kommuner har ingen skrivning om kollektiva insatser i sitt förfrågningsunderlag: Umeå, Jönköping, Örebro, Partille, Mölndal, Sundsvall, Östersund och Alingsås Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Om den enskilde inte ansökt om att gå med och handla är det utifrån ett brukarperspektiv oviktigt om inköpen görs kollektivt. Dock är det viktigt att kyl och frysvaror inte blir hanterade ovarsamt. Det är själva inköpen som kan göras kollektivt, tex att skriva lista, packa upp och in matvaror måste göras individuellt, de olika momenten i att handla är olika livsområden i IBIC. Utförarperspektivet Att utföra insatser kollektivt har främst med kostnadseffektivitet att göra. Hur man väljer att ersätta kan få en effekt på om man väljer att utföra insatser kollektivt eller ej. Det kan finnas undantag till effektiviteten och det är om man ser att den enskilde kan ha glädje av att göra saker gemensamt med andra brukare. Exempelvis aktiviteter/social samvaro eller promenader. Det torde vara ganska få ärenden då det finns ett antal träffpunkter i staden som kan tillgodose dessa behov i alla fall hos en del. Den enskilda kan också ansöka om ledsagning till och från aktivitet/samvaro som kan ske i förening, vid teaterbesök mm. 104(187)

335 Ekonomiska perspektivet I det fall utförarna väljer att utföra insatser kollektivt för att vara effektiva torde insatserna kunna utföras till en lägre snittid än i vägledningen för att bedöma tid. Om en lägre tid ska ersättas krävs att detta följs upp. Denna uppföljning blir stadsdelsnämndernas eftersom det ingår i de löpande fakturorna. En utökad administrationstid kan antas. I den bedömningen ligger att det är svårt att veta hur tiderna ska hanteras. Ska handläggaren bedöma tid för kollektivt utförda insatser, då blir det svårt att för hen att veta när det ska utföras kollektivt? Eller är det utföraren som avgör, och hur kontrolleras detta i så fall? Stadsledningskontorets samlade bedömning Stadsledningskontoret kan konstatera att det är få av de utvalda kommunerna som reglerar ersättningen och kollektiva insatser. Göteborgs vägledning för att bedöma tid för inköp av dagligvaror är något högre än flera andra kommuner vilket innebär att möjligheterna för att göra vinst på denna insats om insatser sker kollektivt ökar. Dessutom så innebär uppdrag och ramtid att den enskilde kan flytta tid mellan insatser samt att ambitionen är att all brukartid ska utföras. Detta bedöms minska intresse för att tjäna tid. Stadsledningskontoret föreslår att ersättningen inte regleras i fall insatser sker kollektivt. Detta med motivering att alltför många särskilda ersättningar riskerar att kräva mycket uppföljning. Det torde vara bättre att reglera priset utifrån ett genomsnitt vilket då innebär att vissa parametrar tenderar att vara ekonomiskt fördelaktiga och några tenderar att vara ekonomiska nackdelar. Stadsledningskontoret förordar Stadsledningskontoret förordar ingen reglering av ersättningen utifrån att insatser utförs kollektivt. Livsmedelsföretag Ska Göteborgs Stad formulera obligatoriskt krav på att utförare ska registrera sig som livsmedelsföretag? Utredning I Göteborg är det miljöförvaltningen som kontrollerar att livsmedelsföretagare i kommunen följer lagens regler och levererar säker mat till konsumenterna. Enligt miljöförvaltningens hemsida ska alla verksamheter som hanterar eller säljer livsmedel registrera det hos förvaltningen. Att en verksamhet registrerar sig innebär inte att verksamheten också behöver godkännas. Att vissa verksamheter behöver godkännas beror på att lagstiftaren anser att de innebär en större risk än andra verksamheter och det rör sig om anläggningar där livsmedel produceras. Den enskildes rätt till bistånd i sin dagliga livsföring enligt socialtjänstlagens 4 kap 1 kan innefatta stöd och hjälp i aktiviteter som berör livsmedel. I den nationella modellen Individens 105(187)

336 behov i Centrum (IBIC) beskrivs den dagliga livsföringen i vad Socialstyrelsen kallar livsområden baserat på Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Alla dessa livsområden kan utifrån den enskildes behov och handläggarens bedömning omfattas i uppdraget till utförare av hemtjänst. Exempel nedan: Lärande och att tillämpa kunskap: Området handlar här främst om problemlösning och beslutsfattande. Det kan t.ex. vara att se till att något som gått sönder blir lagat eller att slänga matvaror som blivit dåliga. Allmänna uppgifter och krav: Förmåga att genomföra enstaka eller mångfaldiga uppgifter, organisera arbetsgång och hantera stress. Området handlar här främst om att kunna planera, hantera och fullfölja vad den dagliga livsföringen kräver. Personlig vård: Egen personlig vård, att tvätta och torka sig själv, ta hand om sin kropp och kroppsdelar, klä sig, äta och dricka samt sköta sin egen hälsa. Hemliv: Husliga och dagliga sysslor och uppgifter. Det innefattar att skaffa bostad, mat, kläder och andra förnödenheter, hålla rent, reparera och ta hand om personliga och andra hushållsföremål samt att hjälpa andra. Området handlar här främst om att kunna laga mat, handla, uträtta ärenden eller annat hushållsarbete. Lagstiftning Enligt uppgifter i Kontrollwiki, Livsmedelsverkets nya webbaserade verktyg för livsmedelskontroll: Begreppet livsmedelsföretag Livsmedelsföretag definieras som varje privat eller offentligt företag som med eller utan vinstsyfte bedriver någon av de verksamheter som hänger samman med något av stadierna i livsmedelskedjan. (Se artikel 3.2 i förordning (EG) nr 178/2002) Begreppet företag används i livsmedelslagstiftningen med en särskild innebörd. Företag behöver alltså inte ha samma betydelse i livsmedelslagstiftningen som i annan lagstiftning, till exempel i skattelagstiftningen. En kontrollmyndighet kan därför bedöma att ett företag som är registrerat för livsmedelsverksamhet hos Bolagsverket eller Skatteverket ändå inte har sådan kontinuitet eller grad av organisation att verksamheten uppfyller kriterierna för livsmedelsföretag enligt livsmedelslagstiftningen. Begreppet livsmedelskedjan Enligt Livsmedelslagen gäller lagstiftningen alla stadier av produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan för livsmedel. Begreppet livsmedelsanläggning Varje enhet i ett livsmedelsföretag är en egen livsmedelsanläggning. Se artikel 2.1 i förordning (EG) nr 852/2004. Varje livsmedelsföretagare ska underrätta behörig myndighet om 106(187)

337 alla anläggningar som hen ansvarar för, så att varje sådan anläggning kan registreras eller, om godkännande krävs, se till att anläggningarna godkänns av den behöriga myndigheten. (Se artikel i förordning (EG) nr 852/2004) Vid genomgång av livsmedelsverkets hemsida tas en lista upp på verksamheter som ibland kan vara svåra att bedöma om de ska anses vara ett livsmedelsföretag eller inte. Lagstiftning och exempel ger ett visst tolkningsutrymme av vad som är livsmedelsföretag och inte. Exempel: Vid matlagning i gruppboende eller liknande vårdformer kan inköp och distribution av livsmedel anses uppfylla kriterierna för ett livsmedelsföretag, men däremot inte de boendes egen matlagning och servering. Om de boende själva (eller med hjälp från personal) tillagar maten är det enbart inköp och distribution av livsmedel som anses ingå i livsmedelsföretaget. När det gäller hemtjänst utförs tjänsten matlagning i enskildas privatbostäder och maten är avsedd för den enskildes egen konsumtion. Därför är det inte aktuellt att registrera de respektive privatbostädernas kök. Den som tillhandahåller tjänsten, det vill säga livsmedelsföretagaren, ska dock registreras. Verksamheter som inte omfattas av lagstiftningen: I ett privathushåll bereds och hanteras livsmedel som inte släpps ut på marknaden utan konsumeras inom hushållet. Enskilda personer som bereder, bearbetar, hanterar eller lagrar livsmedel och konsumerar dem i det egna hushållet är inte livsmedelsföretag och omfattas inte alls av livsmedelslagstiftningen. Se artikel 1.3 i förordning (EG) nr 178/2002. Omvärldsbevakning Kommuner kan ha beslutat, alternativt ha som praxis, att inte utföra att bereda måltid i hemmet utan erbjuder istället distribution av matportioner. Vid genomgång av referenskommunernas tillgängliga förfrågningsunderlag framgår att registrering av livsmedelsföretag inte alltid berörs. Jönköping, Örebro, Stockholm kräver att utföraren ska vara registrerad som livsmedelsanläggning hos miljökontoret för att kunna distribuera matportioner. Alingsås hänvisar till att verksamheten och nämnden inte har ansvar för den enskildes mat i det egna hemmet men ska sträva efter en god och säker mathantering. Stockholm tydliggör på sin hemsida att utföraren är ett livsmedelsföretag i lagens mening om de transporterar livsmedel i organiserad form, eller har lokaler där maten förvaras, till exempel där utföraren mellanlagrar matlådor. Att hjälpa till att laga mat i ett enskilt hushåll är inte ett livsmedelsföretag, och ska alltså inte registreras. Samma sak gäller om man hjälper den enskilde att handla eller transportera hem maten. Göteborgs Stad Vid avstämning med Göteborgs Stads miljöförvaltning framkommer att stadens förvaltning har samma tolkning som miljöförvaltningen i Stockholms Stad. Det är kommunernas livsmedelskontroll som ansvarar för vad som ska kontrolleras och inte. 107(187)

338 Stadsledningskontoret s bedömning Utförare av hemtjänst ska kunna ta emot och utföra uppdrag inom livsområden som berör den dagliga livsföringen för personer i ordinärt boende. Utföraren kan inte få förhandsbesked om vilka uppdrag som blir aktuella och uppdrag kan utifrån den enskildes behov behöva revideras under genomförandet. Av den anledningen är det sannolikt att utföraren kan komma att bli berörd av att hantera livsmedel på olika sätt t.ex. inköp, transportera varor, matlådor, matlagning. Stadsledningskontoret bedömning är att graden av kontinuitet och organisation av hantering av livsmedel spelar roll för om utföraren ska registrera sig som livsmedelsföretag. Det vill säga om livsmedel transporteras organiserat och/eller mellanlagras i t.ex. hemtjänstlokal ska utföraren registrera sig som livsmedelsföretag och varje lokal som livsmedelsanläggning. Att hjälpa till att laga mat i enskilt hushåll eller att enskilt transportera hem livsmedel bedöms inte vara verksamhet som kan betraktas som livsmedelsföretag. Stadsledningskontoret förordar Utföraren ska registrera sig som livsmedelsföretag hos miljöförvaltningen om företaget avser att utföra inköp och/eller distribuera livsmedel åt brukarna under mer organiserade former. Om företaget behöver rådgivning avseende om man omfattas av skyldigheten att registrera sig som livsmedelsföretag ska miljöförvaltningen kontaktas. Krav på tjänstens utförande Vilka krav på tjänstens utförande ska ställas? Lagstiftning Kvalitet definieras i 2 kap. 1 SOSFS 2011:9 på följande sätt: att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger: Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter skall finnas personer med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 6 innehåller motsvarande bestämmelse. Utredning Kvalitetskrav i kommuner med valfrihetssystem Kommuner med valfrihetssystem enligt LOV har skyldighet att säkerställa att insatser inom socialtjänsten är av god kvalitet oavsett vem som utför insatsen. Ett sätt är att kravställa god kvalitet redan i sitt förfrågningsunderlag. SKL har tagit fram en rapport för att ge kommunerna 108(187)

339 stöd i att kravställa kvalitet i sina förfrågningsunderlag. I rapporten behandlas bland annat vilken typ av kvalitet som kravställs. Det finns tre dimensioner 29. som utgångspunkt för att formulera krav på olika typer av kvalitet struktur-, process-, och resultatkvalitet 30. Strukturdimensionen rör sådant som handlar om vilka resurser som sätts in i verksamheten i form av exempelvis personaltäthet och medarbetarnas utbildningar. Processdimensionen handlar om det faktiska arbetet som förs inom organisationen, dvs. hur vård, omsorg, och service utförs i praktiken. Resultatdimensionen är utfallet av den bedrivna verksamheten där brukarnöjdhet och god hälsa är typiska exempel. Tanken är att det finns ett samband mellan de tre dimensionerna där god strukturell kvalitet förväntas öka förutsättningarna för utvecklandet av processer av god kvalitet vilket i sin tur kommer att leda till goda resultat. I SKL-s rapport framkommer att merparten av kommunerna som granskats i rapporten väljer att ställa krav på hur verksamheten bedrivs snarare än vilka resultat verksamheten bör uppnå. SKL menar att vilken typ av kvalitetskrav som kommunen valt att ställa avspeglar vad kommunen vill styra och säkerställa. I rapporten beskrivs att forskningen visar på att det mest framgångsrika sättet att styra för den upphandlande myndigheten är att använda sig av resultatmål. Genom att ställa krav på vilka resultat som utförarna ska uppnå överlåter man till utförarna själva att utveckla det mest effektiva sättet att nå målet. I rapporten framförs att kommunen bör har en variation av olika typer av kvalitetskrav för att kunna skapa sig en helhetsbild av kvaliteten inom hemtjänstverksamheterna. En annan aspekt som lyfts fram i SKL-s rapport är betydelsen av att ha krav som är möjliga att följa upp. Kvalitetsområden för tjänstens utförande Kvalitetskrav kan beskrivas i områden enligt Socialstyrelsens och SKL s modell för god vård och omsorg i socialtjänsten och på så sätt täcka in samtliga krav på god kvalitet enligt vad som anges i SoL. Konkurrensverket har tagit fram en vägledning för kommuner angående kravspecifikation för upphandling av hemtjänst utifrån dessa kvalitetsområden: Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet 29 Kvalitetskrav i valfrihetssystem en analys av förfrågningsunderlag i hemtjänsten, SKL, Donabedians modell över kvalitetsdimensioner 30 Kvalitetskrav i valfrihetssystem en analys av förfrågningsunderlag i hemtjänsten, SKL 109(187)

340 Kunskapsbaserad verksamhet Självbestämmande och integritet Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Det kan t.ex. handla om att kravställa att den enskilde får ett gott bemötande och att den enskildes synpunkter och klagomål tas tillvara för att utveckla kvalitet i verksamheten. Helhetssyn och samordning Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom lika verksamheter eller av olika utförare och professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Kommunerna kan t.ex kravställa hur samordning och samverkan ska bedrivas, att det ska finnas tydliga rutiner för samverkan kring den enskilde, men också mellan kommun och utförare. Trygghet och säkerhet Trygghet och säkerhet innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Det kan t.ex. handla om att kravställa att utföraren ska ha säkra rutiner för nyckelhantering eller hantering av kontanta medel. Ett annat exempel kan vara säkra rutiner för och säker förvaring av social dokumentation. Vidare kan det handla om säkra rutiner för klagomåls- och synpunktshantering och rapporteringsskyldighet enligt Lex Sarah. Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad verksamhet innebär att tjänster utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenhet ska tas tillvara. Krav kan till exempel ställas på lämplig utbildning för medarbetarna och personalkontinuitet. Vidare kan det handla om krav rörande vårdhygien och rutiner avseende beredning av måltider, dvs livsmedelshygien. Tillgänglighet Tillgänglighet innebär att det är lätt att få kontakt eller att verksamheterna är fysiskt tillgängliga. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och respekt. Det kan t.ex. handla om att kravställa att den enskilde ska kunna få kontakt med utföraren inom rimlig tid. Effektiv socialtjänst Effektivitet innebär att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten. Effektivitet innebär både att göra rätt saker och att göra dem på rätt sätt. Utförarens verksamhet måste bedrivas enligt målen (= rätt saker) och att resurserna ska användas på bästa sätt, givet dessa mål. Här kan kommunen sätta upp mätbara mål som utförare ska uppfylla. 110(187)

341 Utvärdering hemtjänst, UH Göteborgs Stad har tagit fram en modell för utvärdering av beslut inom hemtjänst. Syftet med modellen är: att följa upp om den enskildes behov tillgodoses att följa upp om den enskilde upplever att hans/hennes självbestämmande ökar Göteborgs Stad har valt att använda sig av rambeslut och att utvärdering genomförs är därför av särskild vikt. Handläggaren ska försäkra sig om att den enskilde har förstått beslutet och har möjlighet till självbestämmande och inflytande under genomförandet samt att den enskilde är tillfreds med resultatet. Metoden för utvärdering ger handläggaren stöd i att säkra den enskildes rättssäkerhet. Metoden ska även användas för att utvärdera traditionella insatsbeslut. Med stöd av aggregerade resultat/utfall får staden dessutom möjlighet att följa egen kvalitetsutveckling, ha ett verktyg som kan bidra till brukardialog och samtidigt kunna göra jämförelser mellan utförare. Kvalitetsbegreppet innehåller två centrala perspektiv: 1. Nyttan av tjänsten/insatsen den enskildes värdering av hur väl tjänsten tillgodoser den enskildes hjälpbehov. 2. Tjänstekvalitet den enskildes upplevelse av hur tjänsten levereras. Till exempel den enskildes upplevelse av hur hen värderat bemötandet, tillgängligheten, kontinuiteten och självbestämmandet. Göteborgs Stads ambition är att följa upp och värdera insatsens påverkan på kvaliteten enligt de två kvalitetsperspektiven ovan. Utvärderingen ger svar på den enskildes behov och hur dessa behov tillgodoses. Modellen har införts 2016 och uppföljning av modell och användning pågår. Omvärldsbevakning Samtliga av referenskommunerna har flera krav avseende kvalitet på tjänstens utförande. Några kommuner har följt de kvalitetsområden som Socialstyrelsen har tagit fram och som beskrivs i Konkurrensverkets vägledning. Alla referenskommunerna har krav avseende: avvikelser, lex Sarah, social dokumentation, kontaktpersonal, nyckelhantering, sekretess, hantering av kontanta medel etc. Referenskommunerna har formulerat kraven i förfrågningsunderlag med innehållet: att utföraren ska ta fram rutiner för ett visst ändamål och att utföraren ansvarar för att medarbetarna har kunskap om rutinerna samt att rutinerna följs. Omvärldsbevakningen bekräftar vad som framkommer i både SKL:s och Konkurrensverkets rapporter att förfrågningsunderlag rörande upphandling av hemtjänst innehåller företrädesvis kvalitetskrav som är formulerade i struktur- och processdimensionerna 111(187)

342 Stadsledningskontorets bedömning Kommunen har det yttersta ansvaret och måste därför kravställa och bedöma om utförare i ett valfrihetssystem inom hemtjänsten lever upp till lagstiftningens intentioner samt aktuella nationella föreskrifter och förordningar. Det är nödvändigt att utifrån lagstiftning, föreskrifter etc att kravställa utförandet av hemtjänsten i förfrågningsunderlaget, men det finns svårigheter med att beskriva vad som är god kvalitet inom socialtjänstens utförande. Kvalitetsdefinitionen, god kvalitet, kan beskrivas som en ram som ska fyllas med det innehåll som finns i lagar och föreskrifter eller policy/riktlinjer som gäller för verksamheten. Det är stadsledningskontoret bedömning att det som utförare inte räcker med att endast läsa aktuell lagstiftning och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om t.ex. social dokumentation, basala hygienrutiner, ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för att veta hur god kvalitet ska uppnås. Kvalitetsarbetet behöver vara förankrat och naturligt hos utföraren, så att utföraren systematiskt och fortlöpande kan utveckla och säkra kvaliteten. I socialtjänstlagen beskrivs att insatser enligt socialtjänstlagen ska vara av god kvalitet. Socialtjänstens utförande innehåller också självdefinierade värden, som t.ex. bemötande och kontinuitet. Två områden som upplevs olika av olika personer och av den anledningen blir svåra att specificera. Det en person upplever som ett gott bemötande eller hög grad av kontinuitet kan upplevas på ett annat sätt av en annan person. Av den anledningen är det stadsledningskontoret bedömning att det är viktigt att kravställa i resultatdimensionen. Det huvudsakliga syftet med bistånd i form av hemtjänst är att den enskildes behov ska tillgodoses. För att ta reda på om den enskilde är nöjd och får sina behov tillgodosedda har Göteborgs Stad tagit fram modellen utvärdering av hemtjänst, UH. Stadsledningskontoret bedömning att det är viktigt att kravställa att samtliga utförare aktivt ska arbeta med de resultat som utvärderingarna ger på individ- och gruppnivå. I dagsläget är det för tidigt att använda modellen för att kravställa resultatmål. Hur nöjd den enskilde är kan också följas upp i Socialstyrelsens brukarundersökning (avser endast äldre) samt i synpunkts- och klagomålshantering. Kraven på tjänstens utförande ska vara lika för egenregin och den externa regin. Kontinuerlig uppföljning höjer kvaliteten i verksamheten och bidrar till ett systematiskt kvalitetsarbete. Uppföljningen ska leda till lärande och utveckling. För vidare läsning av uppföljning av förfrågningsunderlaget hänvisas tillavsnittet om uppföljning. Stadsledningskontoret förordar Stadsledningskontoret förordar att kategorisera krav på tjänstens utförande utifrån den struktur av kvalitetsområden som finns beskriven i utredningen Stadsledningskontoret förordar att förfrågningsunderlaget har en balans mellan strukturmål, processmål och resultatmål. 112(187)

343 Stadsledningskontorets förslag på krav på tjänstens utförande: Lagar, föreskrifter och förordningar Utförarens verksamhet ska bedrivas i enlighet med aktuella lagar, föreskrifter och förordningar som är aktuella för uppdraget. Utföraren ska arbeta enligt vetenskap och beprövade erfarenheter. Den enskildes erfarenheter ska tas till vara på. Det är utförares ansvar att självständigt bevaka och hålla sig uppdaterad, följa utvecklingen och implementera gällande lagstiftning, föreskrifter samt förordningar samt anpassa verksamheten efter dessa. Utföraren ska kontinuerligt säkerställa att medarbetarna är uppdaterad och utbildad kring nya lagar, föreskrifter och förordningar. Utföraren ska arbeta enligt de mål och riktlinjer som Göteborgs Stad fastställer och ansvarar för att medarbetarna är införstådda med aktuella mål och riktlinjer rörande hemtjänst. Utföraren ansvarar för att all medarbetare har kunskap om de rutiner som Göteborgs Stad ställer krav på att utföraren ska ha. Utföraren ansvarar för införandet och följsamheten av rutinerna i verksamheten. Självbestämmande och integritet Värdighetsgaranti Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Socialtjänstens verksamhet för äldre ska kännetecknas av respekt för den enskildes självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet. Insatser ska utformas utifrån individanpassning, självbestämmande och delaktighet. Utförarens ska bedriva ett aktivt värdegrundsarbete. Värdegrundsarbetet ska spegla den nationella värdegrunden i 5 kap 4 socialtjänstlagen. Utföraren är skyldig att följa stadens värdighetsgarantier (bilaga B). Värdighetsgarantier uttrycker såväl individens rättigheter som utförarens skyldigheter. Utföraren ansvarar för att medarbetarna aktivt utför insatser av god kvalitet, utifrån individanpassning, självbestämmande och delaktighet. Bemötande Utföraren ska ha skriftlig rutin, som beskriver hur den enskildes och hens anhöriga/legala företrädare ska bemötas med värdighet och integritet. Bemötandet ska baseras på hälsofrämjande förhållningssätt, personcentrerat arbetssätt samt behovsorienterat arbetsätt med individens behov i centrum. 95 procent av aktuella brukare hos utföraren ska vara nöjda med bemötandet (nöjd och mycket nöjd i socialstyrelsens brukarundersökning). Anhörigperspektiv Ledning och medarbete ska ha ett tydligt anhörigperspektiv vilket innebär att de ska samverka med anhöriga, ta hänsyn till anhörigas synpunkter vid utförandet samt bemöta dem på ett bra och respektfullt sätt. Den anhöriges behov ska uppmärksammas och utföraren ska vid behov hänvisa till Göteborgs Stads anhörigkonsulenter. 113(187)

344 Inflytande och självbestämmande Beslut om hemtjänst i Göteborgs Stad fattas huvudsakligen i form av rambeslut. Handläggaren kan i vissa fall bedöma att det är mer lämpligt att fatta ett traditionellt insatsbeslut om den enskilde har behov som behöver tillgodoses med specifika insatser som inte bör kunna bytas ut. Om att den enskilde av någon anledning önskar ett insatsbeslut ska hen kunna få det. Bakgrunden till rambeslut är kommunfullmäktiges inriktningsmål att den enskildes självbestämmande och inflytande i hemtjänsten ska öka. Ett rambeslut innebär att den enskilde får beslut om hemtjänst i antal timmar per vecka och kan bestämma över vad hen vill ha stöd och hjälp med men inom vissa ramar. Den enskilde har rätt att tillsammans med kontaktpersonal planera vad som ska utföras inom den beviljade tiden så länge det är förenligt med bedömning av behov och mål i handläggarens utredning och medarbetarnas arbetsmiljö. Den enskilde har även rätt att till exempel utifrån dagsform få stöd och hjälp med andra insatser än de som beskrivs i den upprättade genomförandeplanen. Genomförandeplan Upprättandet av genomförandeplanen är en viktig del av den enskildes möjlighet till inflytande, självbestämmande och rättsäkerhet. Kontaktpersonalen ska erbjuda den enskilde att tillsammans med den enskilde upprätta en genomförandeplan. I dialog med kontaktpersonalen ska den enskilde planera vilka insatser som är lämpliga för att behoven ska tillgodoses och målet med beslutet ska nås. Vid upprättandet av genomförandeplan ska den enskilde tillfrågas gällande kontinuitet och vad som är viktigt för att den enskilde ska uppleva en god kontinuitet. För vissa brukare innebär det att hjälpen utförs på bestämda tider medan det för andra brukare innebär att stöd och hjälp utförs av så få medarbetare som möjligt. I genomförandeplanen dokumenteras hur insatserna ska utföras och hur tiden för insatserna ska fördelas under en längre schemaperiod. Handläggaren/socialsekreteraren ska ta del av upprättad och reviderad genomförandeplan för att säkerställa att de planerade insatserna ger förutsättningar att nå målet med beslutet. Utföraren ska, inom två veckor från verkställighetsdatumet, ta fram en genomförandeplan. Genomförandeplan ska beskriva planerad tid för insatser och när på dygnet de olika insatserna ska genomföras. Om den enskilde/legal företrädare inte ger sitt samtycke eller inte önskar medverka till att upprätta en genomförandeplan ska en arbetsplan upprättas. Genomförandeplanen/arbetsplanen ska kommuniceras med den enskilde, ansvarig chef, handläggare och andra berörda. 100 procent av aktuella brukare hos utföraren, som har rambeslut, ska ha en aktuell genomförandeplan. Välfärdsteknik För att nå målsättningen att den enskildes inflytande och självbestämmande ska öka har kommunfullmäktige antagit vägledande principer för välfärdsteknik i hemtjänsten; individanpassat med ökade möjligheter till egna val för den enskilde 114(187)

345 användarvänligt och med hög säkerhet kostnadsmedvetet avseende den enskilde och verksamheten samt till nytta för både den enskilde och verksamheten Utifrån de vägledande principerna utvecklar och implementerar Göteborgs Stad välfärdsteknik. Utförare av hemtjänst i Göteborgs Stad ska ha en positiv syn på teknikutveckling och samverka med enskilda och olika professioner inom Göteborgs Stad i användandet och utvecklingen av välfärdsteknik. Utvärdering Handläggarna genomför regelbundna utvärderingar enligt utvärdering av hemtjänsten, UH. Syftet med utvärderingarna är att handläggaren ska försäkra sig om att den enskilde har förstått beslutet och har möjlighet till självbestämmande och inflytande under genomförandet samt att den enskilde är tillfreds med resultatet. Metoden för utvärdering ger handläggaren stöd i att säkra den enskildes rättssäkerhet. Representant för utföraren ska inte delta vid utvärderingen. Göteborgs stads handläggare avgör om undantag ska göras. Utföraren ska ta del av utvärderingarnas reslutat och ska aktivt arbeta med att både tillgodose den enskildes behov och att följa upp samt utveckla god kvalitet i sin verksamhet. Helhetssyn och samordning Samordning och samverkan Den enskildes insatser ska samordnas med så få personer som möjligt inblandade för att säkerställa god kontinuitet. Utföraren ska ha skriftlig rutin, som beskriver hur samarbete och samverkan med anhöriga, legala företrädare, vårdgivare, myndigheter, organisationer och föreningar ska se ut. Detta för att säkerställa att den enskildes behov tillgodoses på bästa sätt. Utföraren ska arbeta i enlighet med de föreskrifter och överenskommelser som Göteborg Stad träffar med samverkanspartners. Utföraren ska regelbundet delta i tvärprofessionell samordning och samverkan kring den enskildes behov. När handläggare och/eller legitimerad personal kallar till samverkans- och samordningsmöte rörande den enskilde, tex vård- och omsorgsplanering, möten för samordnad individuell plan och andra uppföljningsmöten, är utföraren skyldig att delta. Trygghet och säkerhet Social dokumentation Utföraren ska följa lagstiftning och föreskrifter om social dokumentation. Utföraren ska följa Göteborgs Stads socialtjänstprocess i de processteg som berör utförandet. All dokumentation ska föras i enlighet med stadens plan för införande av Socialstyrelsens modell Individens Behov i Centrum (IBIC). Utföraren ansvarar för att medarbetarna fullgör sin dokumentationsskyldighet. Utföraren ansvarar för att all dokumentation som rör den enskilde förvaras på ett säkert sätt, så att obehöriga inte kan få tillgång till uppgifterna. 115(187)

346 Arkivering Utföraren ska följa Göteborgs Stads socialtjänstprocess, där arkiveringsrutiner för avslutade ärenden finns beskriven. Förändrad situation för den enskilde Utföraren ska omgående meddela den enskildes handläggare om man får kännedom om att den enskildes insatser, tillfälligt eller permanent, inte ska utföras t.ex. till följd av att den enskilde är inlagd på sjukhus, avsagt sig insatser vid flera tillfällen eller har avlidit. För enskilda som inte tidigare har beslut om hemtjänst men som får ett akut behov av stöd och hjälp är Göteborgs Stad ansvarig för att lösa den akuta situationen. För enskilda som har beslut om hemtjänst samt valt utförare och därefter får ett akut behov av utökat stöd och hjälp, är den enskildes valda utförare ansvarig för att lösa den akuta situationen. Om de akuta insatserna inte ryms inom den enskildes beslut ska utföraren kontakta den enskildes handläggare första vardagen efter att insatsen utförts. Handläggaren tar ställning till hur och när kontakt med den enskilde ska tas för att ge den enskilde möjlighet att eventuellt göra en ansökan om utökad stöd och hjälp. Utföraren har ansvar för att den enskilde som vårdats på sjukhus ska kunna återvända till sin bostad när de bedömts att den enskilde är utskrivningsklar. Om utföraren inte kan utföra de insatser som den enskilde, enligt uppdrag, är i behov av för att kunna återvända hem, innan betalningsansvaret träder i kraft, ska utföraren ersätta Göteborgs Stad för de fakturerade kostnaderna för betalningsansvar enligt gällande lagstiftning. Kontaktpersonal Utföraren ska säkerställa att den enskilde har en kontaktpersonal samt, om nödvändigt, har möjlighet till att byta kontaktpersonal. Den enskilde ska veta vem som är hens kontaktpersonal. Kontaktmedarbetarna ska personligen presenteras för den enskilde i samband med att insatsen verkställs. Utföraren ska ha en skriftlig rutin för kontaktmedarbetarnas uppdrag. 90 procent av aktuella brukare hos utföraren ska veta vem som är kontaktpersonal. Nyckelhantering Utföraren ska ha en säker hantering och förvaring för hantering av enskildas nycklar samt ha skriftlig rutin för hantering och förvaring. Eventuella kostnader som drabbar den enskilde på grund av låsbyte förorsakat av försumlighet hos utförare betalas av utföraren. Hantering av privata medel och värdesaker Utföraren ska ha en säker hantering för den enskildes privata medel och värdesaker. Utföraren ska ha skriftlig rutin för en säker och korrekt hantering av den enskildes privata medel och värdesaker. Med hantering av privata medel avses hantering av den enskildes privatekonomi, kontanter samt förvaring (deposition) av kontanta medel och värdesaker. 116(187)

347 Sekretess Utföraren ska hantera information på ett sådant sätt att sekretess garanteras. Utföraren ska följa lagstiftningen kring sekretess samt ha skriftlig rutin för ändamålet. Utföraren ansvarar för att samtliga medarbetare undertecknar förbindelse om tystnadsplikt i enlighet med aktuell lagstiftning vilket även innefattar eventuella underleverantörer, volontärer, studenter och praktikanter. Samtycke Utföraren ska ha skriftlig rutin för hur samtycke hanteras. För utlämnande av uppgifter från utföraren till t.ex. anhörig, annan vårdgivare krävs samtycke från den enskilde. Samtycket ska dokumenteras. Samtyckesblankett finns i Göteborgs Stads socialtjänstprocess. Synpunkter och klagomål Utföraren ska ha skriftlig rutin för hur den enskilde och andra ska kunna framföra synpunkter, klagomål. 70 procent av utförarnas brukare ska veta var man vänder sig för att framföra klagomål, synpunkter och klagomål. Avvikelser Utföraren ansvarar för att rapportera, utreda, avhjälpa och undanröja avvikelser på ett systematiskt sätt. Utföraren ska, enligt anvisning, tillhandahålla sammanställning och analys av inkomna avvikelserapporter till Göteborgs Stad. Rapporteringsskyldighet enligt lex Sarah Utföraren ansvarar för att följa föreskriften om lex Sarah samt se till att det finns en skriftlig rutin avseende att rapportera, utreda, avhjälpa och undanröja missförhållanden eller risker för missförhållanden. Utföraren ska, enligt anvisning, tillhandahålla sammanställning och analys av inkomna lex Sarah-rapporter till Göteborgs Stad. Skyddsåtgärder Utföraren ska följa Socialstyrelsens rekommendationer om skyddsåtgärder samt se till det finns en skriftlig rutin. Dödsfall Utföraren ska följa Göteborgs Stads rutin vid dödsfall. Om den enskilde inte öppnar dörren/eller svarar i telefon Utföraren ska ha skriftlig rutin för agerande när den enskilde inte öppnar dörren och/eller svarar i telefon. Utföraren ska tillsammans med den enskilde upprätta en överenskommelse angående vem som kontaktas om den enskilde inte går att nå vid planerad insats. Vårdhygien Utföraren ska följa Socialstyrelsens föreskrift om basala hygienrutiner samt se till att det finns en skriftlig rutin för ändamålet. Utföraren ansvarar för att medarbetarna konsekvent tillämpar basala hygienrutiner i sitt arbete för att förebygga vårdrelaterade infektioner. 117(187)

348 Utföraren ansvarar för att medarbetarna har goda kunskaper om basala hygienrutiner samt att de får kontinuerlig utbildning i hygien. Egenvård Om den enskilde själv tar ansvar men behöver praktisk hjälp med någon hälso- och sjukvårdsuppgift kan den, efter beslut av ansvarig legitimerad hälso- och sjukvårdpersonal och i samråd med den enskilde, utföras som egenvård. Utföraren ska ha kunskap om Socialstyrelsens föreskrifter gällande bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Utföraren ska ha rutiner och arbetsätt för hur medarbetarna på ett säkert sätt hjälper den enskilde med egenvård. Munhälsa Personer som har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser har rätt till särskilt tandvårdsstöd. Utföraren ska se till att Västra Götalands regler för särskilt tandvårdsstöd är kända hos medarbetarna. Om behov av munhälsobedömning uppstår ska den enskildes handläggare meddelas för utfärdande av intyg. Kontaktpersonalen eller annan medarbetare ska finnas med när munhälsobedömningen sker för att ta del av instruktioner och kunna hjälpa den enskilde som har behov av hjälp och stöd med den dagliga munvården. Utföraren ska erbjuda omsorgspersonalen utbildning i munhälsovård. Hjälpmedel Utföraren ansvarar för att medarbetarna har den kunskap och information som behövs för att kunna hjälpa den enskilde att använda personligt förskrivna hjälpmedel på ett säkert sätt. Utföraren ansvarar för att medarbetarna vet vart man vänder sig då personligt hjälpmedel inte fungerar. Utföraren ansvarar för att kontakta legitimerad personal då det finns behov av information/utbildning gällande personligt förskrivet hjälpmedel. Utförarna ansvarar för att ha en skriftlig rutin för ändamålet. God man/förvaltare Chef och medarbetare hos utföraren får inte åta sig att vara god man/förvaltare för brukare som utföraren utför uppdrag hos. Om utföraren uppmärksammar att den enskilde har behov av god man eller förmyndare skall detta anmälas till den enskildes handläggare eller till Göteborgs Stads överförmyndare. Mat och måltider Utföraren ska följa Göteborg Stads Måltidsprogram. Utföraren ska registrera sig som livsmedelsföretag hos miljöförvaltningen om utföraren avser att utföra inköp och/eller distribuera livsmedel åt brukarna under mer organiserade former. Om utföraren behöver rådgivning avseende om man omfattas av skyldigheten att registrera sig som livsmedelsföretag ska miljöförvaltningen kontaktas. 118(187)

349 Tillgänglighet Utföraren ska ha skriftlig rutin för tillgänglighet. Ansvarig chef eller dennes företrädare ska finnas tillgänglig för enskilda brukare och medarbetare vardagar mellan 08:00-16:30. Utföraren ska ha en person med chefsbefogenheter i beredskap, det vill säga en person som är nåbar utanför ordinarie arbetstid. Utföraren ska erbjuda hemtjänstinsatser mellan kl och kl samtliga dagar under året. Insatserna ska genomföras enligt den överenskommelse som finns i den enskildes individuella genomförandeplan alternativt arbetsplan. Trygghetslarmet används i hög omfattning för att tillgodose behov av kommunikation mellan den enskilde och hemtjänsten. Göteborg Stad ser gärna att utföraren hittar alternativa lösningar för kommunikation med utförarens brukare. För att trygghetslarmet i första hand ska användas i oförutsedda situationer som kräver en åtgärd ska samtliga utförare: Efterleva värdighetsgarantin och meddela den enskilde om hemtjänsten inte kan komma inom överenskommen tid. Tillse att den enskilde har en kontaktpersonal som har huvudansvaret för kommunikation mellan den enskilde och hemtjänsten. Schemalägga insatser i så stor utsträckning som möjligt. Om individuella insatser inte schemaläggs utan den enskilde ska kontakta utföraren när insatser (som ryms inom biståndsbeslutet) önskas, ska en skriftlig rutin för kontakten finnas. Rutinen kan innebära att den enskilde använder trygghetslarmet i dessa situationer och att trygghetsjouren meddelar vald hemtjänstutförare. Minimera behovet av åtgärder gällande handräckning genom att arbeta proaktivt och förutse den enskildes behov i så stor utsträckning som möjligt. Information till den enskilde Utföraren ska se till att den enskilde har kännedom om vilken medarbetare som kommer för att genomföra insatserna. Utföraren ska informera den enskilde om en medarbetare blir försenad eller om en ny medarbetare ska genomföra insatsen. Information från utföraren till den enskilde ska vara lätt att förstå. Den enskilde ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Utförare ska tillgodose att informationen är tillgänglighetsanpassad och att det vid behov finns möjlighet till alternativ kommunikation t.ex. vid afasi, syn- och hörselnedsättningar. Utföraren ska säkerställa att tolk används och betalas vid behov av utföraren. Göteborgs stad ansvarar för att vid behov anlita och betala tolk för möten mellan den enskilde och handläggare eller annan profession från Göteborgs Stad. Miljökrav Vilka krav bör ställas i förfrågningsunderlaget avseende miljöledningssystem och miljökrav? 119(187)

350 Utredning Upphandling - grundförutsättning Vid tillämpning av LOV ska de EG-rättsliga principerna användas. Dessa principer är: Likabehandling, Ömsesidigt erkännande, Proportionalitet, Transparens, Icke-diskriminering. Utföraren kan överklaga och hänvisa till att beställaren inte följt dessa principer i sin kravställan/förfrågningsunderlag. Beställaren behöver föra ett resonemang och göra en värdering av de krav som ställs. Det kan inte ställas krav på utföraren utöver de krav som gäller för staden egen hemtjänst. Storlek och längd på uppdrag avgör nivå på kravställan eller vilka budgetförutsättningar som finns för vår egen hemtjänst jämfört med utföraren. Volymen kan avgöra nivån på de miljökrav som staden väljer att ställa. Det förutsättningar som gäller för utföraren påverkar hur resor till brukare kan ske. För stadens hemtjänst gäller förflyttning enligt princip- gående, cykla, kollektivt och bil utifrån behov. När Staden ställer ett krav måste det finnas tanke kring om och hur kravet kommer att följa upp och samtliga krav ska vara uppföljningsbara. Det måste också vara tydligt beskrivet vad det får för konsekvens för utföraren om kraven inte uppfylls. Nationell vägledning i LOV Det finns nationell vägledning från Upphandlingsmyndigheten som beskriver upphandlingskriterier för vårdtjänster där det finns en bas och en avancerad kravnivå, Den ger vägledning om särskilda kontraktsvillkor så som systematiskt miljöarbete, miljöpolicy, miljöprogram eller riktlinje för miljöarbete samt rutiner för hantering av avfall hos den enskilde. Stadens styrande dokument Stadens organisationer, bland annat hemtjänst, har ett antal styrande dokument som styr och vägleder i det dagliga arbetet. Policy och riktlinje för resor i tjänsten, Stadens miljöledningsysten/miljödiplomering, Göteborgs Stads plan för miljöfordonsarbete m m, Måltidsprogram för Göteborgs Stad samt Göteborgs upphandlings- och inköpspolicy. Upphandlingsexempel från staden I arbetet med denna utredning har exempel på miljökravställan inhämtats från kretslopp- och vatten, Upphandlingsbolaget och färdtjänst. Exemplen omfattar kravställan för miljöledningssystem, miljökrav, fordon och drivmedel. Lagstiftning LOV att välja Lag Om Valfrihetssystem, Tillkommande kontraktsvillkor. 4 En myndighet får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur kontraktet ska fullgöras. Dessa villkor ska anges i annonsen om valfrihetssystem eller i förfrågningsunderlaget. 120(187)

351 Nytt lagförslag rörande LOU- Lagen om offentlig upphandling förväntas vara färdigt i november och införas 1/ Förslaget stärker bland annat möjlighet att ställa miljömässiga/sociala hänsynskrav. Nuvarande lagstiftning ger redan nu möjlighet att ställa dessa krav. Omvärldsbevakning I kartläggning har jämförelser med andra kommuners förfrågningsunderlag gjorts. Det finns referenskommuner som ställer mer långtgående övergripande miljökrav än Upphandlingsmyndighetens vägledning. Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Den miljömedvetne brukaren ska kunna känna trygghet att utföraren enligt LOV och stadens egen hemtjänst utför miljöarbete i samma omfattning på sikt. Utförarperspektivet Vikten att ha krav utifrån utförarens storlek och branschmognad gör att det kan behöva finns anpassade krav. Konsekvenser för staden Hur staden organiserar och kopplar ihop arbetet med kravställan och uppföljning får en stor betydelse för hur de miljömässiga kraven kan följas. Utförare av LOV-tjänster kan komma att utföra verksamhet i flera av stadsdelarna och har kanske inte en lokal som är placerar på ett sätt som möjliggör att använda gång och cykel till brukarnas hem. Det leder till att bilanvändning i tjänsten kan komma att öka jämfört med nuvarande organisation i stadens hemtjänst. Ekonomiska perspektivet För utföraren kan det innebära investeringar tillexempel i nya fordon eller utbildning av medarbetare. Kravställan kopplad till Stadens styrande dokument Stadsledningskontoret anser att redovisade styrande dokument för staden ska utgöra underlag för miljökrav som ställs på utförare av hemtjänst. En avvägning om vad som kan vara relevanta krav för en extern utförare av LOV-tjänster vid utformning av förfrågningsunderlag bör göras utifrån intentionerna i dessa för stadens styrande dokument. Stadsledningskontorets slutsats är att följande styrande dokument/ delar av styrande dokument har betydelse för kravställan inom miljöområdet och bör vägas in vid utformning av förfrågningsunderlag: Stadens resepolicy avseende att resor i första hand ska ske gåendes, med cykel eller kollektivt (spårvagn, buss, tåg, båt) därefter bil. Stadens miljödiplomering är exempel på ett miljöledningssystem som utövaren kan välja att följa. 121(187)

352 Trafiknämnden har tagit beslut om nya mål för stadens arbete och Göteborgs Stads plan för miljöfordonsarbete m m (fordon och drivmedel) ska tas upp för beslut i KS/KF, se bilaga A. Kapitel bör värderas. I stadens Måltidsprogram finns krav på bland annat kompetenskrav avseende livsmedelshantering. Målsättningen i Göteborgs Stads upphandlings och inköpspolicy är att sociala och etiska hänsyn och krav på funktion och miljöhänsyn blir en naturlig del av upphandlingsverksamhet. Stadsledningskontorets samlade bedömning Stadsledningskontorets bedömning är att staden bör använda delar av Upphandlingsmyndighetens rekommendationer för avancerad kravnivå, bilaga B, i kravställandet samt att de av stadens styrande som är aktuella för hemtjänst kravställs. Stadsledningskontoret förordar De krav som bedöms aktuella för konkurrensutsättningen avseende upphandlingsmyndighetens samt krav utifrån Göteborgs Stads styrande dokument är: Utföraren ska bedriva ett systematiskt miljöarbete inom ramen av ett miljöledningssystem. Utföraren ska senast ett år efter driftstart ha ett system för att arbeta systematiskt med miljöfrågor så att miljöpåverkan från uppdraget kan minskas. Miljöledningssystemet ska omfatta minst följande punkter: - en införd miljöpolicy med långsiktiga visioner - rutiner som säkerställer att lagar och föreskrifter som berör verksamheten efterlevs - rutiner och metoder som säkerställer att miljökrav följs i enlighet med kontraktet, inklusive rutiner för att hantera avvikelser - rutiner för kontinuerlig utbildning av medarbetare i miljöfrågor kopplade till uppdraget - årlig uppföljning av det egna miljöarbetet Utföraren ska vid start av verksamhet ha rutiner införda för kontroll av vilka förutsättningar till källsortering av avfall som finns hos den enskilde. Om den enskilde har behov av hjälp med källsortering och det hos den enskilde finns förutsättningar för källsortering, ska utföraren källsortera. Utföraren ska ha rutiner för hur farligt avfall, såsom exempelvis smittförande och stickande skärande avfall samt läkemedelsrester hos den enskilde ska hanteras. Utförare ska följa Göteborgs Stads resepolicy som anger att transport i första hand ska ske gåendes, med cykel eller kollektivt (spårvagn, buss, tåg, båt)därefter bil. Utförare som kör mer än 500 mil om året, ska utbilda medarbetare som kör i tjänsten i sparsam körning (enligt Trafikverkets kriterier) senast 6 månader efter start av verksamhet. 122(187)

353 Utföraren ska kunna uppvisa ett system för uppföljning av bränsleförbrukningen. Val av bränsle ska ske i enlighet med Göteborgs Stads plan för miljöfordonsarbete, fordonspooler och stöd till introduktion av elfordon. Bilaga A. Personbilar som används ska uppfylla kriterierna för miljöbil. Som miljöfordon räknas den personbil som uppfyller kraven för miljöbil i Vägtrafikskattelagen vid tidpunkt för första registrering. Utföraren ska göra miljömedvetna inköp. Utförare ska följa Göteborgs Stads måltidsprogram. Göteborgs Stads styrande dokument avseende miljökrav som ska följas finns tillgängliga på Göteborgs Stads hemsida för utförare, Kompetenskrav för den som är ansvarig för den dagliga driften Vilka krav på utbildning och erfarenhet ska ställas på den som är ansvarig för den dagliga driften? Utredning Den som ansvarar för den dagliga driften ska ha god kunskap om tillämpliga lagar och förordningar som gäller för verksamhetsområdet inklusive föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen samt det som gäller medarbetarnas villkor och arbetsmiljö. Den som är ansvarig måste kunna hantera rambeslut och IBIC och, om det inte finns särskilda metodhandledare i verksamheten, även vara handledare för medarbetare i dokumentation enligt rambesluten. Ansvarig ska finnas i verksamheten och var tillgänglig i sådan omfattning som krävs för uppdraget. För att kunna arbetsleda personalen och säkra kvaliteten för brukarna måste chefen vara fysiskt närvarande under en del av sin arbetstid och inte enbart nåbar via telefon eller mail. För att hantera uppdraget att vara ansvarig för den dagliga driften och säkerställa god kvalitet för den enskilde krävs att enhetschefen har högskoleutbildning och erfarenhet av arbetsledning inom äldreomsorg och/eller funktionshinder. Erfarenheten måste ha varit av en viss omfattning och längd och ska vara aktuell och uppdaterad med utvecklingen inom verksamhetsområdet d v s inte ligga allt för långt tillbaka i tiden. Högskoleutbildning är socionom- eller social omsorgsutbildning. För att utbildning ska betraktas som likvärdig ska den, utöver högskoleutbildning inom vård- och omsorg eller beteendevetenskap, innehålla minst 15 hp inom social juridik eller social omsorg. I Göteborgs stad ställs krav på att enhetschefer har högskoleutbildning samt erfarenhet av arbete som chef. En enhetschef i Göteborgs stad ska, utöver att ha god kunskap om tillämpliga lagar och förordningar, leda och driva utvecklings- och kvalitetsarbete på sin enhet samt ha god förmåga att samverka och samarbeta. Exempel på en annons som enhetschef hemtjänst i en stadsdelsförvaltning : 123(187)

354 Du har högskoleexamen från det sociala, vård- eller beteendevetenskapliga fältet och du har erfarenhet från arbete som chef. Meriterande är om du har arbetat som enhetschef inom hemtjänst. Du har goda kunskaper om gällande lagstiftning, arbetsrättsliga lagar relaterade till uppdraget samt goda ekonomiska kunskaper. Stor vikt läggs vid det personliga ledarskapet, vilket innebär att du som person är lyhörd, engagerad och har ett stort mått av personlig mognad. Vi ser också att du är handlingskraftig, kreativ och har initiativförmåga samt är en trygg och empatisk ledare. Är du dessutom en person som gärna delar med dig av dina kunskaper och erfarenheter till dina kollegor och medarbetare samtidigt som du är öppen för att lära dig av andra, tror vi att du kommer att trivas i detta uppdrag. I huvudsak uppfyller stadens chefer de kompetenskrav som ställs även om det finns chefer som har annan bakgrund. Chefer i Göteborgs stad har tillgång till kvalificerat stöd av specialister inom HR, ekonomi och juridik. De har tillgång till nätverk av kollegor och egna verksamhetschefer. Staden har ett väl utvecklat ledarförsörjningsprogram som bl a innehåller introduktion för nya chefer och samt chefsutveckling. Lagstiftning Den som är ansvarig för verksamheten är enligt arbetsmiljölagen (AML) skyldig att känna till de arbetsmiljöregler och förordningar som gäller för att förebygga ohälsa och skada samt tillämpa systematiskt arbetsmiljöarbete. I övrigt finns inga formella krav på chefer. Det är respektive huvudman som fastställer vilka krav på kompetens som ska gälla utifrån uppdrag och verksamhet. För chefer inom äldreomsorg finns inte motsvarande Allmänna råd (SOSFS 2011:12) om kompetens som det finns när det gäller omvårdnadspersonal. Omvärldsbevakning Alla referenskommuner ställer liknande krav på kunskap och erfarenhet för den som är ansvarig för den dagliga driften. Några kommuner har som krav att chefen ska vara närvarande eller tillgänglig 65 procent av arbetstiden för att markera att det är ett krav att chefen är fysiskt närvarande. Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Ur brukarperspektiv är det viktigt att den som är ansvarig för den dagliga driften är väl insatt i gällande regelverk och har egenskaper som kan skapa förtroende bland den enskilde och anhöriga. Enhetschefen måste vara insatt i hur Göteborgs Stads rambeslut fungerar och kunna bemanna verksamheten så att det skapas så hög grad av kontinuitet som möjligt. Personcentrerat arbetssätt innebär att chefen är väl insatt i och kan planera hur de olika professionerna, som arbetar enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen möts runt individen. 124(187)

355 Utförarperspektivet För att kunna leda arbetet och skapa en god arbetsmiljö måste chefen ha både utbildning och erfarenhet. Det är nödvändigt att chefen finns på plats personligen och har direktkontakt med sina medarbetare en viss del av sin normalarbetstid. Det är inte tillräckligt att enbart kunna nås via mail eller telefon. Det måste finnas en utsedd ställföreträdare då chefen är frånvarande och under den delen av medarbetarnas arbetspass som ligger utanför chefens normalarbetstid. Utföraren ska meddela Göteborgs Stad när det kommer att rekryteras ersättare för den chef som fanns vid kontraktskrivandet. Göteborgs Stad ska godkänna ersättaren på samma sätt som den ordinarie chefen. Konsekvenser för staden Handläggare, medarbetare inom kommunal hälso- och sjukvård samt trygghetsjourerna är beroende av att externa utförare har kompetenta ledare så att samarbetet kring brukarna fungerar optimalt och inte skapar medarbetare för de berörda personalgrupperna i staden. Stadsledningskontoret förordar Den som ansvarar för den dagliga driften ska ha god kunskap om tillämpliga lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen samt det som gäller medarbetarnas villkor och arbetsmiljö. Den som är ansvarig måste kunna hantera Göteborgs Stads rambeslut och IBIC och, om det inte finns handledare i verksamheten, även vara handledare för medarbetare i dokumentation enligt rambesluten. Ansvarig chef ska finnas i verksamheten och var tillgänglig i sådan omfattning som krävs för uppdraget. Chefen måste ha direktkontakt med sina medarbetare under en del av sin normalarbetstid och utföraren ska ha en person med chefsbefogenheter i beredskap, det vill säga en person som är nåbar de tider på dygnet som utföraren har medarbetare i tjänst. Ansvarig för den dagliga driften ska ha socionomexamen, eller social omsorgsutbildning eller annan likvärdig högskoleutbildning samt minst 24 månaders sammanhängande chefserfarenhet inom äldreomsorg och/eller funktionshinderverksamhet. Erfarenheten ska ha omfattat minst 75 % av en heltid och inte ligga längre tillbaka än ca 7 år. För att utbildning ska betraktas som likvärdig ska den, utöver högskoleutbildning med vård och omsorg eller beteendevetenskaplig inriktning, innehålla minst 15 högskolepoäng inom social juridik eller social omsorg. Kraven på formell kompetens och erfarenhet kan vara lägre än vad som skrivs ovan om utföraren kan påvisa att den har en ändamålsenlig organisation för att säkerställa kraven enligt ovan. Det är Göteborgs Stad som gör bedömningen om kompetens och erfarenhet inom organisationen är tillräcklig för att ansökan ska godkännas. CV ska inlämnas till Göteborgs Stad tillsammans med ansökan. Av CV ska framgå relevant utbildning och yrkeserfarenhet i form av arbetsgivare, anställningstid (fr.o.m. och t.o.m. med år och månad), tjänstgöringsgrad, benämning på tjänsten och arbetsuppgifter. Med CV lämnas examensbevis etc. som styrker utbildning samt anställningsbevis och referenser från nuvarande alternativt tidigare arbetsgivare. 125(187)

356 Omsorgspersonalens kompetens Vilka krav på omsorgspersonalens utbildning ska Göteborgs Stad ställa och hur stor andel ska ha godkänd omvårdnadsutbildning? Utredning Göteborgs Stad ställer krav på att omsorgspersonal som arbetar inom hemtjänsten ska ha omvårdnadsutbildning motsvarande treårigt gymnasium. Det senaste året har stadsdelsförvaltningarna rapporterat om tilltagande svårigheter att rekrytera utbildade undersköterskor. Vid den senaste kvalitetssäkrade genomgången av anställda i Göteborgs Stad framgår att 70 procent av den tillsvidareanställda omsorgspersonalen i hemtjänst har omvårdnadsutbildning. Bland tidsbegränsat anställda inkl. timavlönade är andelen med utbildning ca 30 procent. Den totala arbetade tiden utförd av medarbetare med omvårdnadsutbildning var 61 procent i oktober I samband med omvårdnadslyftet gjorde Göteborgs Stad en sammanställning av omvårdnadsutbildningar som till innehåll och omfattning uppfyller Göteborgs Stad krav på godkänd utbildning (denna förteckning bifogas förfrågningsunderlaget). Under senare tid har det förekommit att privata utbildningsanordnare erbjuder korta utbildningar till undersköterska där deltagarna efter genomgången utbildning får ett diplom av något slag. Dessa utbildningar uppfyller inte Göteborgs Stad krav på godkänd utbildning. I förfrågningsunderlaget efterfrågar vi fullgjord omvårdnadsutbildning med godkända betyg från gymnasieutbildning/vuxenutbildningen d v s att man studerat hos en utbildare som beviljats betygsrätt av Skolinspektionen. Det är viktigt att alla medarbetare har goda kunskaper i svenska så att man utan hinder kan kommunicera med den enskilde, anhöriga samt kollegor och andra och kunna dokumentera insatser enligt rambeslut, SoL och HSL. Minimikravet är att man har godkänt betyg i svenska från grundskolan åk. 9 eller svenska som andraspråk på lägst grundläggande nivå vilket är vad som krävs för att vara behörig och kunna tillgodogöra sig studier på gymnasienivå. Lagstiftning Enligt LOV 2 ska den upphandlande myndigheten behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt. Den upphandlande myndigheten ska iaktta principerna om öppenhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet när den tillämpar valfrihetssystem. Detta innebär att kommunen inte kan ställa högre krav på externa utförare än vad kommunen själv kan leva upp till i sin verksamhet. I allmänna råd från Socialstyrelsen (SOSFS 2011:12) finns rekommendationer om omvårdnadsutbildning, kunskaper i svenska samt grundläggande kunskaper och färdigheter som omvårdnadspersonalen ska besitta. 126(187)

357 Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses i författningen. Omvärldsbevakning Olika kommuner uttrycker krav på utbildning på olika sätt. Det är vanligt är att man anger en andel mellan procent som ska ha godkänd omvårdnadsutbildning. Några kommuner (bl a Kalmar) kräver att alla har utbildning. Vid kontakt med Kalmar framkommer att de har en högre andel med utbildning i sin kommunala verksamhet än vad de flesta andra kommuner har. Några kommuner preciserar inte utbildningskravet utan skriver att utföraren ska tillse att medarbetarna har erforderlig kompetens att genomföra uppdragen. Några kommuner som har angivit en trappa där man successivt under en viss tidsperiod ökar andel med grundutbildning som utföraren ska ha i sin verksamhet. Alla undersöka kommuner har krav på att medarbetarna ska behärska svenska språket i tal och skrift. Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Att huvuddelen av omsorgspersonalen har utbildning är en förutsättning att bedriva verksamhet med god kvalitet och kunna hantera rambeslut. Goda kunskaper i svenska språket, även för två-språkig personal, är viktigt för att kunna kommunicera och dokumentera. Utförarperspektivet Eftersom flera stadsdelsförvaltningar rapporterar om tilltagande svårigheter att rekrytera utbildade undersköterskor kan även externa utförare ha svårigheter att tillgodose behov av utbildade medarbetare även om kravet i förfrågningsunderlaget är ett obligatoriskt krav. Vid uppföljning ska man dels kontrollera andel arbetad tid utförd av utbildade medarbetare, men också hur aktivt utföraren försökt leva upp till kravet samt vad utföraren har för plan för att uppnå det ställda kravet. Undantag från kravet på utbildning kan göras för semestervikarier under sommarmånaderna. Konsekvenser för staden Den total arbetade tiden utförd av personal med omvårdnadsutbildning inom Göteborgs Stads hemtjänst var i oktober 2016, 61 procent. Även om det finns stadsdelar som har både lägre och högre andel så bedöms att krav på att 60 procent av den arbetade tiden utförs av medarbetare med omvårdnadsutbildning inte strida mot vad som sägs i LOV 2. Konkurrensen om utbildade medarbetare skärps, vilket kan vara både en risk och en möjlighet för staden som arbetsgivare. 127(187)

358 Ekonomiska perspektivet Lönen mellan utbildade eller outbildade medarbetare skiljer sig något åt. I underlaget till ersättningsmodellen är beräkning att 60 procent av medarbetare har utbildning. Stadsledningskontoret förordar 60 procent av den arbetade tiden ska utföras av omsorgspersonal med godkänd omvårdnadsutbildning enligt bilaga C, godkända omvårdnadsutbildningar. Undantag medges för semestervikarier under sommarmånaderna. Samtliga medarbetare ska behärska svenska språket i tal och skrift. Det innebär kunskaper i svenska motsvarande lägst årskurs nio eller svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Utföraren ska se till att nyanställda medarbetare får introduktion och ska ha skriftlig rutin för introduktion av nyanställda medarbetare. Utföraren ska ansvara för att medarbetare kontinuerligt får utbildning, fortbildning och handledning. Utföraren ska ha skriftliga generella och individuella kompetensutvecklingsplaner för medarbetarna. Arbetsrättsliga villkor (kollektivavtalsliknande villkor) Vilka krav på särskilda arbetsrättsliga villkor (kollektivavtalsliknande villkor) ska ställas i förfrågningsunderlaget? Utredning Enligt Konkurrensverket är det inte tillåtet för upphandlande myndigheter att kräva att utförare ska vara bundna av kollektivavtal under kontraktstiden. Sådant krav står i strid mot proportionalitetsprincipen och bedöms även som problematiskt med hänsyn till föreningsfriheten. På den svenska arbetsmarknaden tillämpas den svenska modellen. Det innebär att det är arbetsmarknadens parter som genom kollektivavtal reglerar lägstalöner och andra anställningsvillkor. Det innebär samtidigt att det inte finns någon nedre gräns i de fall där kollektivavtal saknas, vilket innebär en risk för så kallad social dumpning. Därmed uppkommer frågan om en upphandlande myndighet kan ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor med syfte att skydda medarbetarnas från orimliga löner och osäkra anställningsvillkor. Offentliga upphandlingar i Sverige ska genomföras med beaktande av de allmänna rättsprinciperna om likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkännande. Att ställa krav på kollektivavtal anses inte stå i proportion till kontraktsföremålet vid upphandling. Däremot kan den upphandlande myndigheten ställa krav på särskilda arbetsrättsliga villkor (kollektivavtalsliknande villkor). De förutsättningar som måste vara uppfyllda för att kunna ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor är att det är: kopplat till fullgörandet av kontraktet, tydligt angivet i förfrågningsunderlaget eller i annonsen, 128(187)

359 i överensstämmelse med de allmänna rättsprinciperna vara kontrollerbart Ur Göteborgs Stads budget: Utgångspunkten ska vara de svenska kollektivavtalen och att kollektivavtalsliknande villkor ska gälla i stadens upphandlingar. Genom upphandlingsvillkoren ska staden bidra till att säkerställa avtalsenliga löner, övertids- och semesterersättning, bättre arbetsmiljö och i förlängningen att skillnader i livsvillkor och hälsa minskar i staden. Regeringen överlämnade i maj 2016 ett förslag till Lagrådet om hur upphandlade myndigheter och enheter ska kunna ställa krav enligt kollektivavtal i offentliga upphandlingar. Förslaget innebär villkor avseende lön, semester och arbetstid. Enligt förslaget ska upphandlande myndigheter och enheter få ställa särskilda villkor exempelvis på försäkringar eller avsättning till tjänstepension. Förslaget är ännu inte antaget och det finns starka skiljaktigheter i riksdagen i synen på dessa villkor. Eftersom Göteborgs stad i sin budget har fattat beslut att det ska ställas krav på kollektivavtalsliknande villkor vid upphandlingar kommer regeringens förslag inte direkt att påverka hur staden hanterar denna upphandling. Utgångspunkten för de särskilda arbetsrättsliga villkor som ställs på externa utförare är att det handlar om ett långvarigt åtagande för Göteborgs stad. Utföraren ska erbjuda de anställda som utför tjänster åt Göteborgs stad grundläggande villkor som omfattar lön, arbetstid och semester. När det gäller villkor som är förenade med sjukledighet och föräldraledighet finns de inte med i Upphandlingsmyndighetens vägledningar. Stadsledningskontorets bedömning är att följa Upphandlingsmyndighetens råd och inte ta med dessa som särskilda kontraktsvillkor. Villkor för avsättning till tjänstepension är för den upphandlande myndigheten ett frivilligt villkor i propositionen till ny upphandlingslagstiftning. Det är tveksamt om villkoret är förenligt med de europeiska bestämmelserna för utstationering i alla upphandlingssituationer. Detta har lyfts bl.a. i Finansutskottet då propositionen var uppe för votering. I det fall de personer som utför ett upphandlat uppdrag är utstationerade från ett annat land blir villkoret om avsättning till tjänstepension oproportionerligt och otillåtet. Vid genomförandet av uppdrag i valfrihetssystemet för hemtjänst i Göteborg är det inte troligt att en utstationeringssituation kommer att uppstå, detta får även stöd av lagstiftaren som i den f.d. LOU bedömde att sjukvårds- och socialtjänster, är sk. B-tjänster utan gränsöverskridande intresse. Att ställa villkor på avsättning till tjänstepension i upphandlingen av ett LOV system för hemtjänst i Göteborg torde inte strida mot de europeiska bestämmelserna för utstationering. Avsättning till tjänstepension är en väsentlig trygghetsfaktor som har stor betydelse för anställdas framtida pension, inte minst ur jämställdhetssynpunkt och det är rimligt att ställa krav på att uppdrag som utförs för Göteborgs stad ska generera tjänstepension. 129(187)

360 Lagstiftning Enligt regeringens förslag till lagstiftning i 17 kap. 1 LOU får en upphandlande myndighet ställa särskilda miljömässiga, sociala, arbetsrättsliga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. Särskilda villkor för fullgörande av kontrakt ska ha anknytning till det som anskaffas. Regeringen har även i 17 kap. 2 LOU föreslagit att en upphandlande myndighet ska, om det är behövligt, kräva att utföraren ska fullgöra kontraktet enligt angivna villkor om lön, semester och arbetstid som arbetstagarna som ska utföra arbetet enligt kontraktet minst ska tillförsäkras. Enligt 17 kap. 3 LOU följer att nivåerna på villkoren enligt 2 ska anges enligt de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Villkoren ska dock alltid motsvara de nivåer som följer av lag. Omvärldsbevakning Det finns kommuner (Kalmar och Umeå) som ställer krav på kollektivavtal. Några kommuner skriver att utföraren ska följa svensk arbetsrättslig lagstiftning och i de fall de inte tecknat kollektivavtal ha försäkringar och inbetalning till tjänstepension. Några kommuner begär redovisning vilka kollektivavtal som finns (underförstått att det finns kollektivavtal?). Ingen av referenskommunerna har preciserat vilka kollektivavtalsliknande villkor som ska vara uppfyllda förutom lägstalöner. Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor säkerställer att medarbetare erbjuds grundläggande goda arbetsvillkor. Goda arbetsvillkor och god arbetsmiljö för medarbetare är positivt för verksamheten och hela branschen och påverkar kvaliteten i verksamheten. Goda arbetsvillkor har betydelse för att dämpa personalomsättning vilket i sin påverkar kontinuiteten för brukarna. Utförarperspektivet Stadsledningskontoret ser det som önskvärt att utföraren har kollektivavtal. Har utförare tecknat något av de förkommande centrala kollektivavtal som finns för motsvarande arbetstagare i branschen accepteras dessa i sin helhet. I de fall utföraren inte har kollektivavtal är det viktigt att säkerställa att medarbetarna har goda villkor och viktigt att det finns försäkringar och avsättning till tjänstepensioner. Det gör också att konkurrensförutsättningarna är likartade för alla utförare d v s genom att det ställs krav på vissa grundläggande arbetsrättsliga villkor är det kostnadsneutralt. Konsekvenser för staden Goda villkor för medarbetarna gagnar hela branschen oavsett utförare. Alla måste medverka till att göra undersköterskeyrket attraktivt så att man kan bemanna hemtjänsten med utbildade medarbetare oavsett utförare. I sin beställarroll kan staden medverka till en positiv utveckling med justa villkor i hela branschen genom att ställa krav på externa utförare. 130(187)

361 Stadsledningskontoret förordar Utförare ska erbjuda sina anställda som genomför uppdrag för Göteborgs stad som lägst nedan angivna villkor. Villkoren är hämtade ur Allmänna Bestämmelser i lydelse samt HÖK 16 som bifogas förfrågningsunderlaget. Då nästkommande kollektivavtal träder i kraft gäller motsvarande villkor ur det. Detta särskilda kontraktsvillkor kan också uppfyllas genom att utföraren är ansluten till ett annat centralt kollektivavtal som organiserar omvårdnadspersonal som utför uppdrag för Göteborgs stad. I de fall utföraren är ansluten till ett sådant centralt kollektivavtal ska utföraren ange vilket kollektivavtal de är anslutna till. Lägstalön enligt fastställda belopp i HÖK 16. Räknas upp då nya belopp för minimilöner fastställs i kommande löneavtal. Fast kontant lön lägst kronor för arbetstagare fyllda 19 år som saknar föreskriven utbildning och lägst kronor för arbetstagare som har föreskriven omvårdnadsutbildning, enligt bilaga E Lön ska utbetalas för hela arbetsdagen (inkl. förflyttning) enligt schema exklusive rast. Arbetstid 13 mom. 2, 3. Övertid 20 mom. 1 första stycket, mom. 2 första och andra stycket, mom. 3, mom. 4 Tillägg för obekväm arbetstid 21 mom. 1 Tillägg för förskjuten arbetstid 23 mom. 1,2 Semester 27 mom. 2, 3, 5, 6, 7, 8, 9 a), 15 Avsättning till tjänstepension. Beloppet som ska betalas in till tjänstepension ska minst motsvara 4,5 procent av den anställdes lön årligen. Inbetalning bör göras även under föräldraledighet och sjukledighet. Intyg från pensionsförvaltare ska kunna uppvisas. Utföraren ska säkerställa att tillämplig arbetsrättslig lagstiftning efterlevs. Heltidsanställningar Ska Göteborgs Stad ställa krav på att medarbetare erbjuds önskad tjänstgöringsgrad (grundanställning på heltid)? Utredning Utgångspunkten är att krav och villkor i upphandlingar måste ha ett samband med kontraktsföremålet, vilket innebär att kraven och villkoren endast kan gälla de medarbetare som utför de aktuella kontrakten. Det går alltså inte att ställa krav som gäller samtliga medarbetare om de inte arbetar på kommunens uppdrag. Det saknas rättspraxis där en kommun ställt krav på heltidsanställning i en upphandling. Däremot finns det exempel på upphandling av städtjänster där leverantörer som erbjuder heltidsanställningar premieras i utvärderingen. Detta skiljer sig dock från LOV eftersom upphandlingarna inte ska utvärderas, utan alla som är kvalificerade får vara med. I samtal med SKL:s arbetsrättschef är det inte prövat i domstol om det faktiskt är möjligt att ställa krav på heltid i förfrågningsunderlaget 131(187)

362 Enligt Upphandlingsbolaget kan det vara möjligt att ställa krav på att medarbetare som utför tjänster på uppdrag åt kommunen ska ha heltidsanställningar. Det finns dock risker med ett sådant krav. Om utförare utför tjänster åt andra kommuner och de inte har ställt ett sådant krav kan olika villkor gälla för medarbetare beroende på i vilken kommun de arbetar. Kravet kan också missgynna mindre utförare. Det går ju att uppfylla först när utföraren har fått så många beställningar att tjänsterna täcker en heltid. Förslaget från Upphandlingsbolaget är därför att det är utformat som ett särskilt kontraktsvillkor som ska uppfyllas först när utföraren har fått tillräckligt med beställningar. Enligt en upphandlingsjurist på stadsledningskontoret torde det vara möjligt att ställa krav på heltid, särskilt som Göteborgs Stad själv ska erbjuda sina medarbetare det. Det kan därför inte anses oproportionerligt gentemot utförarna. Inför beslut om förfrågningsunderlaget är dock rekommendationen att en särskild utredning görs i denna fråga. Stadsledningskontoret har uppdragit åt en extern juristfirma Front Advokater att utreda frågan ytterligare. Slutsatsen är att det är möjligt att ställa detta krav på utföraren och att det är förenligt med proportionalitetsprincipen. Rent juridiskt är frågan därmed färdigutredd. Den personalpolitiska aspekten på frågan är om stadens mål också i möjligaste mån ska gälla externa utförare samt att goda arbetsvillkor för medarbetare gagnar hela branschen. Göteborgs Stad beslutade redan 2009 att använda en gemensam bemanningsprocess (optimerad bemanning) för att nå de politiska målen om rätt till heltid samt färre timavlönade (max 5 procent av den arbetade tiden). Staden har i ett lokalt kollektivavtal (Dnr 1821/11) bl a reglerat hur den överlappande tiden ska hanteras genom förläggning av så kallade resurspass och användning av bemanningsenheter. Våren 2016 gjordes en utvärdering av optimerad bemanning som visade på att det finns förutsättningar att arbetssättet ska kunna fungera, men att det finns delar som måste förbättras och utvecklas för att det ska vara kostnadseffektivt och genomsyra verksamheten. Bemanningsenheternas uppdrag och funktion samt grundbemanning är identifierade förbättringsområdena och utgör en viktig del i bemanningsoptimeringen. I stadens egen hemtjänst är procent av den arbetade tiden utförd av anställda med grundanställning på heltid. Av de anställda (tillsvidareanställda och visstidsanställda) i hemtjänst har 83 procent en grundanställning på heltid (september 2016). I samband med att medarbetare har grundanställning på heltid i hemtjänst, där schemaläggningen omfattar alla veckans dagar, uppstår alltid en viss överlappning av arbetstid som arbetsgivaren måste lösa på ett sätt som inte medför ökade kostnader för verksamheten. Det krävs en viss volym för att klara detta. Lagstiftning Enligt 4 kap. 2 LOV får en upphandlande myndighet ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. Samtliga villkor ska anges i annonsen om valfrihetssystem eller i förfrågningsunderlaget. Arbetsrättsliga villkor, t.ex. arbetstid ingår i begreppet särskilda sociala villkor. 132(187)

363 Några för denna utrednings relevanta prejudicerande rättsfall finns inte. Enligt förarbetena till LOV ska särskilda kontraktsvillkor vara förenliga med de grundläggande gemenskapsrättsliga principerna, dvs. likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet, förutsebarhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet, samt EU-fördragets regler om den inre marknaden. Proportionalitetsprincipen innebär att kraven på utföraren och tjänsten måste ha ett naturligt samband och stå i rimlig proportion till det som ska upphandlas. De krav som ställs ska vara både lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Om det finns flera alternativ bör det alternativ väljas som är minst belastande för utföraren. Omvärldsbevakning Olika kommuner uttrycker kraven på olika sätt men i huvudsak kan man se att det rör sig om varianter på de fem alternativ som beskrivs nedan. 1. Kravet ställs utifrån kontinuitet för den enskilde utan koppling eller särskilda krav på anställningsform för medarbetare d v s utföraren bemannar sin verksamhet för att uppnå kontinuitet. 2. Kravet läggs som ett starkt önskemål kopplat till den politiska målsättningen i informationsdelen i förfrågningsunderlaget. 3. Kravet ställs som ett bör-krav d v s utföraren bör sträva efter heltidsanställning så långt som det är möjligt för verksamheten 4. Kravet ställs i relation till en viss verksamhetsvolym d v s om verksamheten omfattar ett visst antal brukartimmar är det rimligt att erbjuda anställda önskad tjänstgöringsgrad 5. Kravet ställs som ett generellt krav där alla erbjuds önskad tjänstgöringsgrad. Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Målet måste vara att skapa så hög grad av kontinuitet som möjligt för den enskilde. Det finns ingen absolut koppling mellan heltidsanställningar (anställningsform) och hög personalkontinuitet, men goda arbetsvillkor för medarbetare är i grunden positivt för verksamheten och hela branschen och påverkar indirekt möjligheten att skapa långsiktighet och kontinuitet. Utförarperspektivet Bemanning med anställda som har grundanställning på heltid kräver en viss verksamhetsvolym för att vara kostnadseffektivt. Vid schemaläggning som omfattar alla veckans dagar uppstår alltid en viss överlappning av arbetstid som utföraren måste lösa på ett sätt som inte medför stora kostnader för verksamheten. En nedre gräns för detta bedöms vara beviljade brukartimmar per månad. En risk med att sätta en volymgräns är att utförare konsekvent lägger sig på en nivå strax under gränsen, men vid uppföljning får man i så fall ställa detta i förhållande till kapacitetstaket och då göra en samlad bedömning. 133(187)

364 Att ställa krav på att alla utförare, oavsett verksamhetsvolym, skall erbjuda alla anställda tillsvidareanställning på heltid skulle missgynna små företag och få till följd att många inte har möjlighet att lämna ansökan. Det skulle inte heller vara möjligt för nya utförare att börja etablera en verksamhet. Att inte ställa några krav alls på heltidsanställning, utan överlåta till utföraren att bemanna verksamheten på ett sätt som motsvarar kvalitetskrav och övriga åtaganden kan å andra sidan innebära risk att många av de anställda erbjuds deltid eller tim. Konsekvenser för staden Det är en konkurrensfördel för Göteborgs Stad att kunna erbjuda anställning på heltid och att inte ha delade turer, men att lägga schema för medarbetare med heltidsanställning bygger till stor del på att staden har stora hemtjänstlag där det finns möjlighet till större schemagrupper och samarbete över gränserna. Göteborgs Stad har dessutom en gemensam bemanningsprocess optimerad bemanning för att nå de politiska målen om rätt till heltid och färre timavlönade. Om hemtjänstlagen krymper i samband med brukares val av annan utförare kan möjligheterna till samplanering begränsas och schemaläggning enligt stadens modell försvåras. Ekonomiska perspektivet Göteborgs Stad har heltidskravet redan idag och därmed kostnaderna och kravet bedöms därmed rimligt att ställa i förhållande till en viss verksamhetsvolym. Stadsledningskontorets samlade bedömning Stadsledningskontoret mening är att det finns en brytpunkt för verksamhetsvolym då det bedöms vara rimligt/ möjligt för utförare att kunna erbjuda anställda önskad tjänstgöringsgrad. Stadsledningskontoret har därför diskuterat med experter på schemaläggning för att genom schemasimulering ta fram underlag för att hitta en s k brytpunkt. Detta för att motverka att kravet får oönskade effekter i andra anställningsförhållanden så som många delade turer, många visstidsanställningar eller hög andel timavlönade. Utförare måste dock ha möjligheter att täcka luckor och hantera överlappning i schema på ett sätt som inte är kostnadsdrivande och då behöver olika anställningsformer till viss del användas vid sidan av tillsvidareanställda på heltid. Ett generellt krav på att alla ska ha tillsvidareanställningar kan därför inte ställas i förfrågningsunderlaget. Slutsatsen är att det behövs en verksamhetsvolym på beviljade brukartimmar per månad för att det ska vara rimligt för en utförare att erbjuda de anställda heltidsanställning brukartimmar motsvarar ca 100 brukare och anställda. Beviljade brukartimmar är grunden för utförarens åtagande. I diskussion med fackliga referensgruppen uttryckte företrädarna för Kommunal tveksamhet till att använda en volymgräns. Alternativet till att ställa krav på heltid i förhållande till verksamhetsvolym är att ställa det som ett bör-krav i förfrågningsunderlaget d v s utföraren bör eftersträva att erbjuda anställda 134(187)

365 önskad tjänstgöringsgrad och då överlåta till utföraren att bemanna på ett sätt som motsvarar kvalitetskrav och övriga åtaganden. Stadsledningskontoret förordar Att kravet utformas som ett särskilt kontraktsvillkor som ska uppfyllas då utföraren har en viss verksamhetsvolym eller då utföraren har fått tillräckligt med beställningar för att nå den nedre volymgränsen. Vid en verksamhetsvolym på minst beviljade brukartimmar per månad ska minst 75 procent av den arbetade tiden utföras av omsorgspersonal med grundanställning på heltid. Kravet gäller både för tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda. Se även avsnittet om kapacitetstak samt utredningar om delade schematurer samt arbetad tid utförd av timavlönade. Arbetstidsförläggning, delade schematurer Är det möjligt att ställa krav på att delade schematurer inte får förekomma? Utredning I samband med att medarbetare har grundanställning på heltid i hemtjänst, där schemaläggningen omfattar alla veckans dagar, uppstår alltid en viss överlappning av arbetstid som arbetsgivaren måste lösa på ett sätt som inte medför ökade kostnader för verksamheten. I Göteborgs Stad finns ett lokalt kollektivavtal (Dnr 1821/11) som reglerar hur den överlappande tiden ska hanteras genom förläggning av så kallade resurspass och användning av bemanningsenheter. På detta sätt kan man undvika delade schematurer. I tillämpningsanvisning till det lokala kollektivavtalet skrivs; Delade turer bör då endast förekomma när det är absolut nödvändigt pga verksamhetens specifika behov, då schemaläggningen inte går att lösa på annat sätt eller då enskild medarbete vid enstaka tillfälle själv väljer delad tur i sitt schema. Ett nytt lokalt kollektivavtal håller på att förhandlas fram och beräknas vara klart tidig vår Det finns ingen egentlig definition vad en delad schematur är. I arbetstidslagen (1982:673) anges gränser för hur många timmar arbetstagare som mest får arbeta och vilka viloperioder de minst ska ha men innehåller inga regler om hur arbetsgivaren ska ta hänsyn till arbetstidens förläggning i arbetsmiljöarbetet. Det finns således inte något absolut förbud mot delade schematurer men medarbetares arbetstidsförläggning är en viktig arbetsmiljöfaktor. 135(187)

366 Lagstiftning I arbetsmiljölagen (AML) kapitel 2 1 som rör arbetsmiljöns beskaffenhet skrivs Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll ska utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid ska även löneformer och förläggning av arbetstid beaktas. I föreskrift (AFS 2015:4) 12 om arbetstidens förläggning framgår att delade turer är en faktor som kan medföra risk för ohälsa. I arbetstidslagen (ATL) 15 angående raster skrivs Med raster förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka arbetstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället. Arbetsgivaren ska på förhand ange rasternas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger. Rasterna ska förläggas så, att arbetstagarna inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Rasternas antal, längd och förläggning ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena. I lagstiftningen finns således inte något uttryckligt förbud mot delade schematurer Omvärldsbevakning I många kommuner har anställda inom vården fått fler delade turer som en konsekvens av heltidsanställningar. Flera kommuner har som mål att minska delade turer, men (så vitt det går att få fram) har ingen lyckats med det eftersom kommunerna beräknar att det skulle innebära stora kostnader. Ingen annan kommun har kommit lika långt som Göteborg som, genom arbetssättet i optimerad bemanning och det lokala kollektivavtalet, lyckats minimera antal delade turer. Ingen av referenskommunerna har ställt kravet i förfrågningsunderlaget Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet Goda arbetsvillkor för medarbetare är positivt för verksamheten och hela branschen. Utförarperspektivet Bemanning med anställda som har grundanställning på heltid kräver en viss verksamhetsvolym för att vara kostnadseffektivt. Göteborgs Stad har ett lokalt kollektivavtal som reglerar hur den överlappande tiden ska hanteras genom förläggning av s k resurspass och användning av bemanningsenheter och kan på så sätt undvika att lägga ut delade schematurer. Denna typ av lokala kollektivavtal ingår inte i begreppet kollektivavtalsliknande villkor d v s det är inte ett centralt kollektivavtal som tillämpas på motsvarande arbetstagare i hela riket. Det kan heller inte ställas krav på att alla utförare ska tillämpa samma arbetssätt som Göteborg har infört. Konsekvenser för staden Möjligheten att erbjuda goda arbetsvillkor med heltidsanställning utan delade turer är en konkurrensfördel för Göteborgs Stad. Att lägga sammanhållna scheman bygger till stor del på att staden har stora hemtjänstlag där det finns möjlighet till större schemagrupper och samarbete över gränserna. Om hemtjänstlagen krymper i samband med brukares val av annan 136(187)

367 utförare kan möjligheterna till samplanering begränsas och schemaläggning enligt stadens modell försvåras. Ekonomiska perspektivet Se under utförarperspektivet och konsekvenser för staden Stadsledningskontoret förordar Det finns inte något förbud i lag eller föreskrifter mot delade schematurer och staden kan inte ställa krav på att externa utförare tillämpar samma arbetssätt och lokala kollektivavtal som i Göteborgs stad. Det ställs därför som ett bör-krav i förfrågningsunderlaget Utföraren bör undvika att använda delade turer vid schemaläggning. Utföraren ska särskilt beakta arbetsmiljölagen och föreskrift AFS 2015:4 12 angående arbetstidens förläggning. Arbetad tid utförd av timavlönade medarbetare Kan Göteborgs Stad ställa krav i förfrågningsunderlaget på att max fem procent av den arbetade tiden får utföras av timavlönade? Utredning Göteborgs stad har en personalpolitisk inriktning att max 5 procent av den arbetade tiden i staden som helhet ska utföras av timavlönade medarbetare. Det gäller i samtliga verksamheter, men eftersom vård- och omsorg utgör nästan en tredjedel av stadens verksamhet får andelen timavlönade inom denna sektor stort genomslag på totalen. I september 2016 är den genomsnittliga tiden utförd av timavlönade i stadens hemtjänst 12,3 procent, men variationen är stor mellan olika stadsdelar - det finns stadsdelar som har både högre och lägre andel än genomsnittet ingen stadsdel ligger så lågt som 5 procent. Maxmåttet gäller dessutom för staden totalt och eftersom staden inte når upp till målet 5 procent och det är stor variation inom staden går det inte att ange något mått som skulle gälla för alla externa utförare. Göteborgs Stad har en gemensam bemanningsprocess optimerad bemanning - för att nå de politiska målen om rätt till heltid samt färre timavlönade. Förutsättningarna att minska andelen tid utförd av timavlönade är knuten till användande av bemanningsenheter, ökad grundbemanning samt förläggning av s.k. resurspass som uppkommer då heltidsanställdas scheman överlappas. Hantering av detta regleras i ett lokalt kollektivavtal. Denna typ av lokala kollektivavtal ingår inte i begreppet kollektivavtalsliknande villkor d v s det är inte ett centralt kollektivavtal som tillämpas på motsvarande arbetstagare i hela riket. Det kan inte ställas krav på att externa utförare har ett sådant avtal. Det kan heller inte ställas krav på att alla utförare ska tillämpa samma arbetssätt som Göteborg har infört. Våren 2016 gjordes en utvärdering av optimerad bemanning som visade på att det finns förutsättningar att arbetssättet ska kunna fungera, men att det finns delar som måste 137(187)

368 förbättras och utvecklas för att det ska vara kostnadseffektivt och genomsyra verksamheten. Bemanningsenheternas uppdrag och funktion samt grundbemanningen är identifierade förbättringsområden. Dessa är viktiga delar i bemanningsoptimeringen och nära knutna till möjligheten att minska andelen tid utförd av timavlönade. Lagstiftning Enligt LOV 2 ska den upphandlande myndigheten behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt. Den upphandlande myndigheten ska iaktta principerna om öppenhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet när den tillämpar valfrihetssystem. Det innebär bland annat att kommunen inte kan ställa högre krav på externa utförare än vad kommunen själv kan leva upp till i sin verksamhet. Omvärldsbevakning Ingen annan kommun har så tydligt som Göteborgs Stad satt en gräns i sin budget för hur stor andel av den arbetade tiden som får utföras av timavlönade. Däremot skriver flera kommuner i sin budget att målsättningen är att minska eller begränsa andelen timavlönade. I diskussion om timavlönade finns det de som menar att det inte enbart är negativt med timavlönade utan att det kan till och med kan gynna kontinuiteten för den enskilde genom att samma personer kan ta korta vikariat och att kontinuitet för den enskilde inte har något absolut samband med anställningsformen hos medarbetarna. Att vara timavlönad kan passa för vissa grupper (ex. studenter) under begränsade perioder men för de allra flesta är det en osäker anställningsform som är förknippad med negativa effekter så som osäker inkomst och svårigheter att planera sin tid. Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet En viss andel timavlönade måste alltid finnas för att täcka behov av korttidsvikariat, men timanställning är en osäker anställningsform och det är hög omsättning bland dessa. Även om timavlönade i vissa fall kan gynna kontinuiteten för den enskilde är det svårt att skapa en långsiktigt hållbar verksamhet med god kontinuitet om man har en allt för hög andel timavlönade. Utförarperspektivet För att verksamheten ska vara långsiktigt hållbar är det viktigt att utföraren har en stabil grundbemanning och goda arbetsvillkor för medarbetarna. Timavlönade bör i första hand användas vid sjuktoppar eller annan korttidsfrånvaro. Det finns inget absolut samband mellan kontinuitet för den enskilde och anställningsform och en viss del timavlönade måste finnas, särskilt i ett uppbyggnadsskede. Utförare måste ha möjligheter att täcka luckor och hantera överlappning i schema på ett sätt som inte är kostnadsdrivande och då behöver olika anställningsformer användas vid sidan av tillsvidareanställda på heltid. 138(187)

369 Ekonomiska perspektivet Det måste finnas möjligheter att täcka luckor och överlappning i schema på ett sätt som inte är kostnadsdrivande och då behöver olika anställningsformer användas vid sidan av tillsvidareanställda på heltid men så långt som möjligt bör användandet av timavlönade begränsas. Stadsledningskontoret förordar Göteborgs Stad kan inte ställa högre krav på externa utförare än vad staden kan leva upp till i sin verksamhet. Eftersom staden inte når upp till målet 5 % och andelen dessutom varierar stort mellan olika stadsdelar, går det inte att ange något mått som skulle gälla för alla externa brukare. I förfrågningsunderlaget kan det dock ställas som ett bör -krav. Utföraren bör organisera sin verksamhet på ett sådant sätt att arbetad tid utförd av timavlönade begränsas. Se även avsnittet om rätt till heltid. Basala hygienrutiner och arbetskläder Vilka krav på arbetskläder samt vilka hygienkrav utifrån föreskrifterna om basal hygien i vård och omsorg (SOSFS 2015:10) ska ställas på utförarna? Utredning Göteborgs Stad har ett personalpolitiskt beslut om att tillhandahålla fria arbetskläder till medarbetare i hemtjänst och hemsjukvård (Dnr 0608/14). De arbetskläder som tillhandahålls är dels kläder som följer Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvård m.m. (SOFS 2015:10), dels profilkläder. I Göteborgs Stads profilkläder ingår jacka, långärmade tröjor, vattentåliga skor och regnkläder. Staden ombesörjer tvätt av arbetskläderna. Det är obligatoriskt att bära arbetskläderna. Fria arbetskläder för medarbetarna har kommit att bli en viktig del i Göteborgs Stads arbete med att skapa en Attraktiv hemtjänst. Från och med den 1 januari 2016 gäller samma hygienregler vid arbete inom hemtjänsten, som inom hälso- och sjukvården. Hygienreglerna finns samlade i Socialstyrelsen föreskrifter om Basal hygien i vård och omsorg (SOSFS 2015:10). Föreskrifterna gäller i situationer då medarbetare har fysisk kontakt med patienter eller personer som får insatser i form av hemtjänst. För att förhindra smittspridning reglerar Socialstyrelsens föreskrifter hur arbetskläder ska användas för att förebygga uppkomst av infektioner och smittspridning. Arbetskläder i vård och omsorg ska ha korta ärmar. De ska bytas minst dagligen och gå att tvätta i 60 grader så att de blir rena och fria från smittämnen. I föreskriften regleras inte vem som ska tillhandahålla och tvätta medarbetarnas kläder. Vårdgivaren och den som ansvarar för verksamhet inom omsorgen måste dock säkerställa att Socialstyrelsens regler följs och ska fastställa de processer och rutiner som behövs för att säkra detta. I vissa situationer behövs skyddskläder i form av plastförkläden, engångshandskar, munskydd o dyl. Dessa ska arbetsgivaren tillhandahålla. I övrigt finns inga speciella regler för hur arbetskläderna ska se ut 139(187)

370 vad gäller färg, logotyp eller annan utformning eller vem som ska tillhandahålla eller tvätta kläderna. Lagstiftning Högsta förvaltningsdomstolen (HFD ) har avgjort några ärenden om arbetskläder inom hemtjänsten. Enligt denna dom är arbetsgivaren inte, med stöd av arbetsmiljölagen eller där tillhörande föreskrifter, skyldig att tillhandahålla arbetskläder. Det kan inte heller ställas krav på att arbetsgivaren ska tvätta arbetstagarnas kläder. Detta trots arbetsgivarens ansvar enligt arbetsmiljölagen att förebygga ohälsa eller olycksfall i arbetet. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens dom(hfd ) ska arbetsgivaren tillhandahålla skyddsutrustning vid arbete där det föreligger risk för smitta. Arbetsgivaren bör tillhandahålla sådan skyddsutrustning i sådan utsträckning där det finns behov av det. Arbetsmiljölagen innehåller inga krav på att arbetsgivaren ska tillhandahålla arbetskläder som inte är skyddsutrustning. Profilkläder och personliga hygienkläder för att förhindra smittspridning (SOSFS 2015:10) är inte skyddsutrustning. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Det är ett krav enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete att ta fram de processer och rutiner som behövs för att säkerställa att hygienreglerna följs. Vidare har utförare som bedriver hemtjänst ansvara för att föreskrifterna följs av medarbetarna. Göteborgs Stad Av stadsdelsförvaltningarnas patientsäkerhetsberättelser både för år 2014 och år 2015 framgår att följsamheten till de basala hygienreglerna behöver öka och är fortsatt ett förbättringsområde. Omvärldsbevakning Omvärldsbevakning har genomförts via genomgång av förfrågningsunderlag från Alingsås, Borås, Jönköping, Mölndal, Partille, Stockholm, Sundsvall, Uppsala, Umeå, Västerås, Örebro och Östersund. Det finns kommuner som ställer krav på arbetskläder, men det vanligaste är krav på tydlig identifikation i form av namnskylt med foto och företagets logotyp samt att Socialstyrelsens föreskrift om basala hygienrutiner ska följas. Hälften av kommunerna (Mölndal, Partille, Sundsvall, Stockholm, Uppsala och Örebro) har lyft in hygienkrav i sina förfrågningsunderlag. Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet I kontakten med den enskilde är det viktigt att hemtjänstens medarbetare har tydlig identifikation som lätt kan kännas igen samt att legitimera sig med fotolegitimation. Profilkläder kan visserligen underlätta igenkännande men är inte absolut nödvändigt för detta ändamål. 140(187)

371 När det gäller basala hygienrutiner för att förhindra smittspridning ska alla, vare sig det är kommunal eller extern utförare följa Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2015:10) Utförarperspektivet Utföraren är skyldig att följa arbetsmiljölagen och dess föreskrifter så att anställda inte utsätts för risker och ohälsa i sitt arbete. Utföraren och den som ansvarar för verksamheten är skyldig att ha fastställda basala hygienrutiner och säkerställa att reglerna följs samt fastställa de processer som behövs för att säkra detta. Skyddsutrustning i form av plastförkläden, plasthandskar, munskydd och liknande ska tillhandhållas av arbetsgivaren. Stadsledningskontorets samlade bedömning Det finns inte stöd i lag eller föreskrifter att arbetsgivaren ska tillhandahålla och tvätta arbetskläder för medarbetare inom äldreomsorg. Det finns även en dom i högsta förvaltningsdomstolen som fastslagit detta. Stadsledningskontorets gör trots detta bedömningen att ställa kravet i förfrågningsunderlaget som ett obligatoriskt krav eftersom arbetskläder kommit att bli en viktig del i arbetet med Attraktiv hemtjänst men att dessutom ställa krav på att utföraren ska tvätta arbetskläderna bedöms dock inte vara förenligt med proportionalitetsprincipen. Stadsledningskontoret förordar Stadsledningskontoret förordar att följande krav på arbetskläder samt hygienkrav ställs på utförare när valfrihetssystemet införs i Göteborgs Stad. Rutiner för basal hygien ska finnas i utförarens ledningssystem. Samtliga medarbetare ska följa Socialstyrelsens föreskrifter om Basal hygien i vård och omsorg enligt SOSFS 2015:10 i sitt arbete för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Utföraren ska tillse att samtliga medarbetare har goda kunskaper om de basala hygienrutiner och att dessa efterlevs. Utföraren ansvarar för att medarbetarna får kontinuerlig utbildning i hygien. Utföraren skall tillhandahålla och bekosta skyddsutrustning bestående av plasthandskar, plastförkläde, munskydd och handsprit Utföraren skall tillhandahålla och bekosta arbetskläder. Med arbetskläder avses ytterplagg (exempelvis jacka) samt överdel (exempelvis t-shirt eller tunika). Arbetsplatser Utredning I samband med att stadsledningskontoret utredde ett antal utvecklingsfrågor inom hemtjänsten 2013, det som kom att kallas Attraktiv hemtjänst uppmärksammades hemtjänstpersonalens förutsättningar och villkor. Att ha en arbetsplats anpassad till verksamhet och som uppfattades attraktiv var ingen självklarhet. Vanligt förekommande var att man talade om hemtjänstens lokal och att den inte var belägen eller anpassad för att 141(187)

372 uppfattas som attraktiv. En av utredningens slutsatser var att professionalisering av hemtjänsten behövs i form av bra arbetsplatser som är utrustade med modern teknik för mobilitet, hantering av arbetskläder med mera. Lagstiftning I Arbetsmiljölagen (1977:18) och dess föreskrifter finns beskrivningar om arbetslokalers och personalutrymmens beskaffenhet och utformning. I arbetsmiljölagen (1977:1160) framgår att arbetslokal skall vara så utformad och inredd att den är lämplig från arbetsmiljösynpunkt. I AFS 2009:2, arbetsplatsens utformning står att vid arbete och tjänstgöring i en brukares eller omvårdnadstagares bostad kan arbetsgivaren i vissa fall behöva ordna med personalutrymmen utanför bostaden. Omklädningsutrymmen behövs om verksamhetens art är sådan att ombyte till arbetskläder eller skyddskläder på arbetsstället behövs. Vidare står om omklädningsrum att om skyddskläder används utanpå privata kläder eller arbetskläder, till exempel skyddsrock, är det inte säkert att omklädningsrum behövs. För till exempel hemtjänstpersonal kan utrymme för ombyte mellan privata kläder och arbetskläder ordnas i anslutning till paus- och gemensamhetslokaler. Skyddskläder för hemtjänstpersonal kan till exempel ofta förvaras i badrummet hos vårdtagaren. AFS 1990:18 som handlar om omvårdnadsarbetet i enskilt hem skriver följande om arbetsplatser. 8 anger att arbetstagarna ska ha tillgång till lämpliga personalutrymmen i form av dusch-, toalett-, kläd- och matutrymme samt utrymmen för arbetets planering. För dem som arbetar inom hemtjänsten och hemsjukvården kan arbetet innebära kroppsansträngning, psykisk anspänning och smittorisk. Arbetstagarnas möjligheter att byta kläder, duscha eller ta rast i det enskilda hemmet är mycket begränsade. Behovet växlar av särskilda utrymmen för t ex hygien, måltider och vila. Det är viktigt att arbetet planeras så att arbetstagarna får faktiska möjligheter att göra de besök som behövs i personalutrymmen och i lokaler för arbetets planering. Omvärldsbevakning Övervägande andel av referenskommunerna ställer krav på arbetslokaler. Samtliga har en övergripande formulering såsom Utföraren ansvarar för att lokaler och utrustning är anpassad till verksamhet och personal Stadsledningskontorets bedömning Brukarperspektivet En verksamhet som uppfattas som professionell och attraktiv för medarbetare att arbeta i, är positivt för brukare med hemtjänst. Utförarperspektivet Stadens hemtjänstverksamhet har som ett led i Attraktiv hemtjänst arbetat med att tillhandahålla kontor för medarbetare inom hemtjänsten. 142(187)

373 Ekonomiska perspektivet Ersättning för kontor/lokaler bör ingå in den ekonomiska ersättningsmodellen. Stadsledningskontoret förordar Utförare ska tillhandahålla kontor/lokaler och utrustning för medarbetare som arbetar i hemtjänsten. Utföraren ska ha kontor/lokaler och utrustning som är tillgängligt och anpassat till verksamhet och personal. Kontoret/arbetsplatsen ska vara utrustat så att det motsvarar arbetsmiljökraven. Det ska ge förutsättningar för att utföra administrativt arbete kopplat till uppdraget, genomföra möten, pauser och luncher. På kontoren ska det finnas dokumentskåp och nyckelskåp för brukares nycklar som är säkert. IT och teknik Ska externa utförare använda stadens IT-lösningar eller använda egna IT-lösningar? Utredning Utgångspunkten för utredningen är att det ska finnas IT-stöd som stödjer processerna inom valfrihetssystemet. Det krävs tekniskt stöd på de flesta områden; för beställningar/uppdrag från handläggare till utförare, för kommunikation under utförandet, för dokumentation, för rapportering av uppdrag, för avgiftsberäkning och debitering, för kontroll och uppföljning och för samverkan mellan olika aktörer i socialtjänstprocessen. Göteborgs Stad använder IT-stödet Treserva för socialtjänstprocessens myndighetsutövning utförarens sociala dokumentation samt avgiftshandläggning. Aktuella föreskrifter Socialstyrelsens föreskrifter, SOSFS 2014:5, Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS Attraktiv hemtjänst Ur avsnittet om Attraktiv hemtjänst: Enligt Göteborgs Stads värdighetsgarantier har den enskilde rätt att få sin genomförandeplan upprättad inom två veckor. För att säkerställa att planeringen av den enskildes beviljade timmar kan tillgodose den enskildes behov och målsättningen med beslutet ska handläggaren säkerställa upprättade genomförandeplaner. Utförarens upprättade genomförandeplaner behöver därför vara tillgänglig för handläggaren att ta del av snarast efter upprättandet och inför uppföljning och utvärdering. Om utföraren skulle tillåtas manuell social dokumentation/social journal skulle det försvåra uppföljningen både på individnivå och uppföljningen av utföraren utifrån tjänstens utförande. 143(187)

374 Enligt värdighetsgarantierna ska utförare upprätta en genomförandeplan senast 14 dagar efter verkställt beslut. Då ny plan upprättas eller befintlig plan revideras ska den externa utföraren skicka ett meddelande via Treserva till handläggare. Detta så att handläggaren kan ta del av den upprättade eller reviderade genomförandeplanen. Om den enskilde behöver mer tid innan genomförandeplan upprättas ska det respekteras. Treserva Alternativ utförare använder egna IT-stöd Om externa utförare använder egna IT-stöd eller inget IT-stöd behöver de snarast skicka genomförandeplan till handläggare. Förutsättningar för teknisk import/export av genomförandeplan och journalanteckningar mellan stadens IT-stöd och externa utförares ITstöd finns inte i dagsläget. Stadsledningskontoret bedömer att det kommer vara svårt att effektivt uppfylla aktuella föreskrifter och upprätthålla socialtjänstsekretessen vid manuell hantering av genomförandeplaner och journaler. Alternativ utförare använder stadens IT-stöd Om externa (och i stadens egen regi) utförare använder stadens IT-stöd så får handläggaren på ett snabbt, säkert och utifrån socialtjänstsekretessen tillförlitligt sätt tillgång till genomförandeplaner och genomförandejournaler. Omvärldsbevakning Flera kommuner som stadsledningskontoret studerat närmare där kommunen har förutsättningen att kommunen ska ta del av genomförandeplan har som krav att kommunens IT-stöd ska användas. Enstaka kommuner har som krav att dokumentation ska överlämnas efter avslutat ärende. Detta alternativ är inte möjligt i Göteborgs stad med hänvisning till Attraktiv hemtjänst och beslutet att införa rambeslut för hemtjänst. Några kommuner har som krav att enbart utförare som överskrider ett mått på brukartid måste använda kommunens ITstöd. Flera av dessa kommuner informerar att de framöver kommer kräva att alla ska använda kommunens IT-stöd pga alltför stort manuellt arbete med att hantera handlingar utanför ITstödet och senare mata in nödvändiga uppgifter i IT-stödet. Brukarperspektivet Inom äldreomsorgen finns värdighetsgarantier. En av garantierna ger den enskilde rätt till en upprättad genomförandeplan inom två veckor. Alternativet att samtliga utförare använder stadens IT-stöd ger goda förutsättningar att uppfylla värdighetsgarantierna. Ur sekretessynpunkt är det av vikt att inte känsliga uppgifter om den enskilde faxas eller skickas med post. Utförarperspektivet Omvärldsbevakningen visar att det i kommuner med valfrihetssystem inom socialtjänsten är vanligt att externa utförare använder kommunens IT-stöd. Vid stadsledningskontoret 144(187)

375 avstämning med branschorganisationerna framfördes inga negativa synpunkter på förslaget att ställa krav på att externa utförare ska använda stadens IT-stöd för social dokumentation. Stadsledningskontoret har haft kontakt med levarantören CGI som har IT-stödet Treserva. CGI informerar att de i sin utvecklingsplan för Treserva kommer utveckla utökad funktionalitet för externa utförare. Bland annat genom att ge externa utförare möjlighet att ändra behörigheter i IT-stödet för sina egna medarbetare. CGI informerar också att de att inte har utvecklingsplaner för att möjliggöra export/import till andra IT-stöd utan utvecklar systemet för att kommuner även i framtiden ska ge utförare tillgång till kommunernas IT-stöd. Tillhandahållande IT-utrustning som PC och mobiltelefon till externa utförare För hantering av stadens IT-stöd, Treserva med dess mobila arbetssätt i form av exempelvis appar krävs teknisk utrustning för medarbetare inom hemtjänsten i form av PC och mobiltelefoner. Alternativ Staden tillhandahåller PC och telefon till externa utförare. Stadsledningskontoret bedömer att kostnaderna för Göteborgs Stad att förse, administrera och supportera externa utförare med PC och telefoner riskerar att bli höga efter avstämning med andra kommuner som tillhandahåller utrustning till externa utförare på grund av många borttappade och skadade enheter. Alternativ Externa utförare ansvarar själva för anskaffning av utrustning som PC och mobiltelefon. Externa utförare ges större möjligheter att styra över sina kostnader genom att de kan välja utrustning fritt inom de ramar som beskrivs nedan samt att de kan använda egen utrustning utanför det uppdrag de utför i Göteborgs Stad. Omvärldsbevakning Båda alternativen, att ge tillgång till eller kräva egen utrustning, används i andra kommuner. Några av de kommuner som i dagsläget tillhandahåller IT-utrustning planerar att framöver ställa som krav att externa utförare själva tillhandahåller sin utrustning på grund av alltför stor arbetsinsats med skadade och borttappade telefoner. Brukarperspektivet Alternativen bedöms inte innebära en skillnad för brukare. Utförarperspektivet Vid alternativ att externa utförare själva anskaffar sin utrustning ges de större möjligheter att välja utrustning fritt inom de ramar som beskrivs i förfrågningsunderlaget samt att de kan använda egen utrustning utanför det uppdrag de utför i Göteborgs Stad. Externa utförare behöver utse en IT-kontaktperson för ansvar att utbilda användare i egen organisation och fungera som första linjens support. IT-system för planering av verksamheten Kan staden ge valfri möjlighet att för externa utförare välja att använda stadens planeringssystem? 145(187)

376 I förfrågningsunderlag för planeringssystem anges endast de användare som finns inom staden. I bilaga F1 Stadens organisation och volymer anges bara Stadens volymer och i Bilaga J Betalningsvillkor beskrivs bara de användare som finns inom Staden. I kravspecifikationen under flik 1 Organisation beskrivs möjligheten att använda uppföljningsdelen separat med tanke på LOV men inte planeringsdelen. Stadsledningskontoret bedömer inte att externa utförare kan få möjlighet att använda IT-stöd för planering av hemtjänst. Omvärldsbevakning I utredningen har inga förfrågningsunderlag i andra kommuner identifierats där externa utförare får möjlighet att använda kommunens planeringssystem. Brukarperspektivet Alternativen bedöms inte innebära en skillnad för brukare. IT-system för registrering av avvikelser Externa utförare ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet. Ska externa utförare ges möjlighet att använda avvikelsesystemet i Treserva? Aktuella föreskrifter Socialstyrelsens föreskrifter, SOSFS 2011:9, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Ur 5 kap Systematiskt förbättringsarbete. Utredning av avvikelser, klagomål och synpunkter 3 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet från 1. vård- och omsorgstagare och deras närstående, 2. personal, 3. vårdgivare, 4. de som bedriver socialtjänst, 5. de som bedriver verksamhet enligt LSS, 6. myndigheter, och 7. föreningar, andra organisationer och intressenter Omvärldsbevakning I de förfrågningsunderlag som stadsledningskontoret tagit del av ställer kommuner som krav att klagomål och synpunkter tas emot och utreds men inte hur. Inga kommuner har identifierats som ger externa utförare möjlighet att använda kommunens IT-stöd för hantering av avvikelser. 146(187)

377 Brukarperspektivet För den enskilde är det viktigt att klagomål och synpunkter tas emot och utreds. Stadsledningskontoret bedömer att det inte påverkar den enskilde om den externa utföraren använder stadens IT-stöd för avvikelser eller ej. Utförarperspektivet Några externa utförare har egna IT-stöd för hantering av avvikelser, om de tvingas använda stadens IT-stöd finns risk för dubbelarbete. Stadsledningskontoret förordar Handläggaren ska snarast efter upprättande av genomförandeplaner kunna ta del av dem. Stadsledningskontoret förordar därför att externa utförare ska använda stadens IT-stöd för hantering av uppdrag, genomförandeplaner och genomförandejournaler. Stadsledningskontoret förordar att externa utförare inte erbjuds möjlighet att använda stadens IT-stöd för planering i hemtjänsten. Stadsledningskontoret förordar att det ska vara valfritt för externa utförare att använda stadens IT-stöd för avvikelser. Stadsledningskontoret förordar att externa utförare ansvarar för att anskaffa, bekosta och förse sin verksamhet med nödvändig utrustning och de abonnemang som krävs för åtkomst till stadens IT-stöd Treserva. Se bilaga D IT-stöd och appar Val och omval Vilka regler ska gälla för omval och vilken verksamhet ska ansvara för hanteringen av val och oval? Utredning För att ett valfrihetssystem ska fungera väl ska den enskilde ha en möjlighet att själv välja utförare menar Konkurrensverket 31. Detta innebär att den enskilde får välja utifrån egna behov och önskemål. En viktig förutsättning för den enskildes val är tydlig och objektiv information om valalternativen. För att underlätta den enskildes val bör informationen vara saklig, relevant, lättillgänglig och lättförståelig. Kommunen är skyldig att ge konkurrensneutral information. För att underlätta den enskildes val anser Konkurrensverket att kommunerna bör anpassa sin information och sina informationskanaler till brukarna. Det kan bland annat innebära att mer skriftlig information är nödvändig. Kommunen bör även publicera utförarnas kvalitetsresultat och kundundersökningar i samband med valsituationen så att brukarna kan jämföra utförarnas 31 Kommunernas valfrihetssystem - med fokus på hemtjänst, Slutrapprot, Konkurrensverket, (187)

378 kvalitet. Val Konkurrensverket 32 lyfter fram att efterfrågesidan i ett valfrihetssystem utgörs av den enskildes val av utförare. Den bestäms av medvetenhet om valmöjligheten, om tillgången och förståelsen av information, samt av styrkan, eller förmågan, att aktivt välja utförare. Vidare är utformningen av valsituationen för den enskilde avgörande om det kommer att göras några aktiva och medvetna val överhuvudtaget. Att tvingas välja vid fel tillfälle fungerar inte. Att istället inbjudas att välja när man är redo, har tid samt har egna såväl som andras erfarenheter att luta sig tillbaka mot, förbättrar förutsättningarna för framgång avsevärt menar både Konkurrensverket samt Socialstyrelsen 33 i sin uppföljning. Om inte brukarna har rimliga förutsättningar att välja den utförare som bäst uppfyller den enskildes behov kan knappast ett valfrihetssystem fungera. Konkurrensverkets utgångspunkt är att valfrihetssystem där brukarna väljer utförare har goda möjligheter att ge upphov till en kvalitetshöjande konkurrens. Socialstyrelsen 34 beskriver i sin uppföljning att följande effekter kunde skönjas vid en studie av befintlig kunskap om valets effekter. Vård- och omsorgstagare: hade svårt att ta till sig information om utförarna hade svårt att bedöma vad som skiljde utförarna åt tog till sig information beroende på hur deras hälsa och situation såg ut i ca procent av fallen inte hade klarat av att välja utan hjälp främst valde externa utförare om de var nytillkomna vård- och omsorgstagare valde externa utförare ju längre tid kundvalet funnits till inte fått tillgång till nya typer av tjänster hade färre valmöjligheter ju längre ut på landet de bodde bytte utförare i ca 10 procent av fallen valet av utförare styrdes av rekommendationer och geografisk närhet. Socialstyrelsen betonar att genom valsystemet ska den enskilde kunna få makt över verksamhetens innehåll och kvalitet. Genom valet ska den enskilde också kunna sortera bort de utförare som inte håller måttet. Att på så sätt stärka den enskilda människans ställning är avsikten. Människor med behov av vård och omsorg tycker att det är viktigt att kunna välja utförare. 32 Kvalitetshöjande konkurrens vad krävs?, Uppdragsforskningsrapport 2012:3, Konkurrensverket Valfrihet ur ett befolknings- och patientperspektiv, delredovisning, Socialstyrelsen, Valfrihet ur ett befolknings- och patientperspektiv, delredovisning, Socialstyrelsen, (187)

379 Socialstyrelsen anser att valfrihetssystem för äldre i regel inte tar hänsyn till att det kan finnas en motsättning mellan önskan att välja och den faktiska förmågan att välja. Omval Socialstyrelsen menar att möjligheten att byta utförare stärker den enskildes ställning i vården och omsorgen när pengarna följer den enskilde och hans eller hennes val. Vetskapen om att vara utbytbar ger vård- och omsorgsgivarna incitament att anstränga sig för att erbjuda de tjänster de åtagit sig och på sådant sätt att de som behöver dessa tjänster blir nöjda. Det är alltså inte bara det aktiva valet som stärker den enskilde utan också den potential som finns i det fria valet. Bristen på information antas vara det enskilt största problemet när det gäller befolkningens och personers möjligheter att utnyttja sin valfrihet inom vård och omsorg. Statskontoret har listat fem kriterier för vilken information den enskilde behöver i ett valfrihetssystem. Information måste finnas om att det finns en valmöjlighet vad som händer om man inte väljer och hur omval går till vilka utförare det finns och vilka tjänster de erbjuder skillnader och likheter mellan utförarna olika kvalitetsaspekter Av Socialstyrelsens analys av ett 60-tal förfrågningsunderlag framgår att alla kommuner har rutiner för byte av utförare och hur bytet ska gå till. Däremot finns det vissa skillnader mellan kommunerna såväl när det gäller tiden från omval till att det effektueras som antalet omval. Uppsägningstiden varierar från fem dagar till en månad. I några kommuner får den enskilde göra högst två omval under en viss period. Konkurrensverket konstaterar 35 att endast ett fåtal brukare gör omval. De menar att det finns sannolikt en mängd orsaker till detta och anser att kommunerna kan underlätta för brukarnas omval på flera sätt. Exempelvis kan kommunerna avtala om en kort uppsägningstid för den enskilde vid byte av utförare, införa tydliga rutiner gentemot brukare som drabbas när en utförare upphör med sin verksamhet och fortlöpande informera brukarna om nya godkända externa utförare. Utifrån genomförda brukarintervjuer framkom att få kände till hur omval av utförare sker. Brukarna uppgav att de endast valde en ny utförare om de var mycket missnöjda med den service och omsorg som de fick. Av brukarna svarade 12 procent att de funderat på att byta utförare men endast sju procent hade gjort ett omval. Enligt konkurrensverket förklarades det med att brukarna var rädda för att såra den aktuelle utföraren och att de inte ville vara till 35 Kommunernas valfrihetssystem - med fokus på hemtjänst, Slutrapprot, Konkurrensverket, (187)

380 besvär. Utöver det uppgav brukarna att informationen om övriga utförare och deras kvalitet var för dålig, och även att de hade bristfällig förmåga att själva kunna välja. En viktig informationskälla för brukarna var därför vänner och bekanta. Genomsnittstiden för att få en ny utförare vid omval var 17 dagar i de kommuner som Konkurrensverket studerade. Den kortaste tiden var fem dagar och den längsta 90 dagar. Konkurrensverket 36 poängterar att det är viktigt att en den enskilde har goda möjligheter att göra om sitt val om denne av någon anledning inte är nöjd. Att välja om ska vara enkelt, gå snabbt och leda till ett minimum av omställningskostnader. Ett förslag som Socialstyrelsen lyfter fram är att fråga den enskilde efter en viss period av hemtjänst om de skulle vara intresserade av att prova en ny utförare. För att underlätta val av utförare i samband med vårdplanering framhåller Konkurrensverket att handläggaren efter två veckor kan kontakta den enskilde för att säkerställa att den enskilde är nöjd med valet av utförare eller det ickeval som tilldelats samt kan fråga den enskilde om hen önskar göra ett omval. Omvärldsbevakning Stadsledningskontoret har i sin omvärldsbevakning studerat förfrågningsunderlagen från Alingsås, Borås, Jönköping, Mölndal, Partille, Stockholm, Sundsvall, Uppsala, Umeå, Västerås, Örebro och Östersund. Stadsledningskontoret drar samma slutsats som både Socialstyrelsen och Konkurrensverket har gjort, att det är stor variation i omställningstiden för byte av utförare mellan kommunerna. Stockholm har kortast omställelsetid på fem dagar och Alingsås har längts med en månad. Ett par kommuner har inte angett någon tidsram för byte och flera av kommuner har en omställelsetid på två veckor. Stadsledningskontorets bedömning I Göteborgs Stad har ca personer hemtjänst och enligt den litteratur stadsledningskontoret tagit del av är det högst 10 procent av brukarna som genomför ett omval. Detta motsvarar brukare per år och stadsdel, beroende på antal brukare i stadsdelen. Vid införandet av valfrihetssystemet kommer ansvarig handläggare att ha ett ansvar för att vägleda den enskilde vid val av utförare, men har inte möjlighet att rekommendera en utförare. Vidare ska handläggaren säkerställa att den enskilde är nöjd med valet av utförare eller det ickeval som tilldelats samt fråga om den enskilde önskar göra ett omval i samband med utvärdering av hemtjänst, UH. För att handläggaren i ett så tidigt skede som möjligt ska få information om den enskilde inte är nöjd med sin utförare och orsakerna till eventuellt missnöjde är det av största vikt att omval hanteras av ansvarig handläggare och inte av någon annan funktion. Detta är en del av handläggarens uppföljningsansvar av sina beslut. 36 Kvalitetshöjande konkurrens vad krävs?, Uppdragsforskningsrapport 2012:3, Konkurrensverket (187)

381 Socialstyrelsen lyfter i sina föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (5 kap. 19 SOSFS 2014:5) fram att det av den sociala dokumentationen ska framgå vilka önskemål om utförare som den enskilde har fört fram. Det ska också framgå vilken utförare som ska genomföra insatsen. Vidare framgår att det av dokumentationen bör framgå vilka åtgärder som i det enskilda fallet har vidtagits av nämnden för att hitta en utförare som svarar mot den enskildes behov och önskemål. Som lyfts fram i avsnittet gällande ickevalsalternativ är det viktigt att tydliggöra kontaktcenters roll kring information om valfrihetssystemet och vilka utförare som den enskilde kan välja mellan utifrån adress. Stadsledningskontoret bedömning är dock att Kontaktcenter inte ska vägleda den enskilde i valet då de uppgifter om den enskildes behov och önskemål som behövs för att kunna vägleda bedöms vara känsliga uppgifter som ansvarig handläggare bör hantera utifrån socialtjänstsekretessen. Den enskildes val av utförare är en del av myndighetsutövningen i socialtjänstprocessen och hanteras mellan att den enskilde fått beslut om hemtjänst och handläggaren skickar uppdrag till utföraren. Ansvaret för omval bör, enligt socialtjänstprocessen, hanteras på liknande sätt som val av utförare. En e-tjänst för att förenkla den enskildes val av utförare (med hjälp av e-legitimation) samt meddelande om önskad utförare till handläggaren är önskvärt. Handläggaren bör i dessa situationer ta en kontakt med den enskilde som en del i uppföljningsansvaret. Utifrån genomgången litteratur som lyfter fram att ett omval ska vara enkelt, gå snabbt och leda till ett minimum av omställningskostnader för att kunna att ge upphov till en kvalitetshöjande konkurrens mellan de olika utförarna är stadsledningskontorets bedömning att omställelsetiden ska vara så kort som möjligt. Ur ett brukarperspektiv är det också viktigt att ett omval hanteras så skyndsamt som möjligt när den enskilde har fattat beslut om att hen vill att annan utförare ska utföra beviljade insatser. Orsakerna till att den enskilde väljer att byta utförare är oftast ett missnöje och stadsledningskontoret bedömer därför att omställningstiden bör vara 5 dagar. Stadsledningskontoret förordar Den enskilde kan när som helst välja att byta utförare med 5 arbetsdagars omställningstid. Under denna period ansvarar den tidigare utföraren för insatserna. Infaller sista dag för uppsägningstiden på en lördag, söndag eller annan helgdag äger utförarbytet rum närmast följande vardag. Hantering av byte av utförare (social dokumentation, formulera uppdrag till utförare) är en del av myndighetsutövningen. I de fall då handläggaren får information om att den enskilde önskar byta utförare från annan än den enskilde själv, kontaktar handläggaren den enskilde. Anmälan om byte kan ske genom att den enskilde informerar på något av följande sätt: muntligt/skriftligt till handläggare 151(187)

382 muntligt till kontaktcenter som vidarebefordrar informationen till berörd handläggare genom e-tjänst med e-legitimation Avlämnande utförare eller dennes medarbetare får inte påverka den enskildes val av ny utförare. Avlämnande utförare ansvarar för att bytet innebär minsta möjliga negativa påverkan hos den enskilde och andra berörda. Avlämnande och mottagande utförare i samverkan med Göteborgs Stads olika professioner ska bidra till smidig och säker informationsöverföring och övergång för den enskilde. Utförares presentation av sin verksamhet och den enskildes möjlighet att jämföra utförare. Vilka krav ska Göteborgs Stad ställa på utförares presentation av sin verksamhet? Hur kan Göteborgs Stad underlätta för den enskilde att jämföra utförare? Utredning Utgångspunkten för utredningen är att Göteborgs Stad ansvara för att tillhandahålla saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig information om valbara utförare så att den enskilde har möjlighet att göra ett aktivt val. Lagstiftning Enligt 9 kap.1 LOV ska Göteborgs Stad som upphandlande myndighet lämna information till den enskilde om samtliga utförare som staden godkänt och tecknat kontrakt med inom ramen för valfrihetssystemet. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. Göteborgs Stad har ett informationsansvar gentemot medborgarna kring valbara utförare men utförarna har också möjlighet att marknadsföra sina verksamheter inom ramen för Marknadsföringslagen (SFS 2008:486). Med stöd av Regeringens proposition 2008/09:29 kan dock Göteborgs Stad ställa krav i förfrågningsunderlaget på hur utförarna får marknadsföra sina tjänster. Ansvarig handläggare har ett ansvar att vägleda den enskilde vid val av utförare, men har inte möjlighet att rekommendera en utförare. I förarbetena till 9 kap. 1 LOV anges bland annat följande: För att kunna välja krävs att den enskilde ges möjlighet att göra rationella val utifrån egna behov och preferenser. Detta kräver tillgänglig och jämförbar information om valalternativen. Vidare måste biståndshandläggaren förhålla sig konkurrensneutral i förhållande till de utföraren som finns i valfrihetssystemet, inklusive egenregiverksamheten. Information av intresse kan vara till exempel särskild kompetensinriktning, att det finns personal som talar andra språk än svenska, öppettider och tillgänglighet (prop. 2008/09:29 Lag om valfrihetssystem, s. 90 och 96). 152(187)

383 Göteborgs Stad Göteborgs Stads styrdokument Policy och riktlinjer för grafisk profil omfattar inte externa utförare av hemtjänst. Jämförelsetjänst Konsument- och medborgarservice har ett befintligt uppdrag att utveckla en jämförelsetjänst för Göteborgs Stad. Inom ramen för det uppdraget ingår att säkerställa att jämförelsetjänsten även fungerar för ett valfrihetssystem enligt LOV. Under våren 2016 utredde Konsument- och medborgarservice hur beslutet om att införa ett valfrihetssystem påverkar förvaltningen. Av resultaten framkom att en digital jämförelsetjänst behöver tas fram för att olika utförare ska kunna jämföras. Vidare konstaterades att jämförelsetjänsten ska nås via goteborg.se och även fungera som ett verktyg för att kontaktcenter ska kunna vara en neutral part och vägleda brukaren i samband med val av utförare. Omvärldsbevakning Stadsledningskontoret har tagit del av hur andra kommuner som har valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten har formulerat sina förfrågningsunderlag. Gemensamt för majoriteten av referenskommunerna är att man valt att fokusera på tre saker utifrån de risker man har identifierat: Marknadsföringen ska följa god marknadsföringssed Den ska inte uppfattas som påträngande Det är inte tillåtet att erbjuda brukare eller anhöriga gåvor eller annan ersättning för att välja en viss utförare. Stadsledningskontoret har även fört dialog med Upphandlingsmyndigheten som tagit över ansvaret för vägledning från Kammarkollegiet kring upphandling enligt LOV och Kunskapscenter mot organiserad brottslighet. Här delar man referenskommunernas uppfattning om vad som är relevant att lyfta i förfrågningsunderlaget. Majoriteten av referenskommunerna har valt att inte hänvisa till Marknadsföringslagen (SFS 2008:486) i förfrågningsunderlaget utan ger istället exempel på vad utförarna får och inte får göra som del i marknadsföringen. En förklaring som ges är att man är rädd att mindre aktörer som saknar juridisk kompetens på det marknadsrättsliga området skulle avstå från att ansöka om att bli utförare. De kommuner som stadsledningskontoret har varit i kontakt med lyfter som stor utmaning att ta fram tillräcklig information för att brukarna ska kunna göra ett aktivt val. Flera kommuner lyfter vikten av en bra jämförelsetjänst om man väljer ett valfrihetssystem enligt LOV eftersom antalet utförare kan bli många. 153(187)

384 I en rapport 37 från Sveriges Kommuner och Landsting framkommer att bristfällig information om utförarna riskerar att öka belastningen på biståndshandläggarna i valsituationen. Konkurrensverkets slutrapport 38 visar att flertalet kommuner upplever att det första mötet med den enskilde tar längre tid än före valfrihetssystemet införts till följd av ökat informationsbehov. Införande av en valfrihetsmodell innebär förändrade roller för både den enskilde och handläggare. Socialstyrelsen har i en rapport 39 tydliggjort de svårigheter valfrihetssystem kan innebära för äldre: De äldre förväntas uppträda som kunder på en marknad och göra aktiva och rationella val av utförare. Enligt Hjalmarsson är många äldre förhindrade att ta denna roll på grund av nedsatt allmäntillstånd och har därmed begränsade förutsättningar att göra rationella val. Många av de äldre upplever det också som svårt att ta till sig den information som ges och önskar att de kunde få hjälp att välja. Hjalmarssons slutsats är att de äldre förväntas göra ett val om något de inte har kännedom om, under stor tidspress, i en svår livssituation. Stadsledningskontorets bedömning Jämförelsetjänst Stadsledningskontorets bedömning är att en jämförelsetjänst med relevant och uppdaterad information är strategiskt viktig, dels för att brukare av hemtjänst och dess anhöriga ska ha möjlighet att göra ett aktivt val, dels för att förse handläggare och andra medarbetare som ska informera om olika utförare och/eller vägleda den enskilde i valet med ett modernt, effektivt och uppdaterat verktyg. Stadsledningskontoret anser att stor vikt bör läggas vid att utveckla en funktion för att kunna se vilka utförare som är valbara utifrån den enskildes adress. Vidare bör det finnas en filterfunktion i jämförelsetjänsten för att kunna avgränsa sin sökning utifrån den enskildes behov och önskemål och därmed kunna underlätta valet i form av färre alternativ för den enskilde. Vilka faktorer som ska ligga till grund för en sådan filterfunktion behöver utredas vidare inom ramen för utvecklingsarbetet av jämförelsetjänsten. Konsument- och medborgarservice konstaterade i sin utredning att de kan vara en neutral part i samband med val av utförare. Stadsledningskontoret bedömer att Konsument och medborgarservice kommer att ha en mycket viktig funktion gällande att tillgängliggöra information till den enskilde både via kontaktcenter, på webben och via en jämförelsetjänst. Stadsledningskontorets bedömning är dock att vägledning av den enskilde i samband med val och omval är en del av myndighetsutövningen och därmed ett ansvar för handläggarna i stadsdelarna. Se vidare avsnittet om val och omval. 37 Kundval i hemtjänsten erfarenheter av information och uppföljning, Sveriges Kommuner och Landsting, Kommunernas valfrihetssystem med fokus på hemtjänst, Konkurrensverket, Kommunal eller enskild regi, spelar det någon roll? en jämförelse av utförare av vård och omsorg om äldre, Socialstyrelsen (187)

385 Utförares presentation av sin verksamhet Baserat på de tre riskfaktorer som kommit fram utifrån referenskommunernas erfarenheter och dialog med Upphandlingsmyndigheten och Kunskapscenter mot organiserad brottslighet har stadsledningskontoret tagit fram förslag till text i förfrågningsunderlaget. Förutom att all marknadsföring ska ske i enlighet med god marknadsföringssed enligt Marknadsföringslagen har stadsledningskontoret fokuserat på att marknadsföringen ska utformas så att den inte uppfattas som påträngande. Det innebär att direktriktad marknadsföring, exempelvis genom oanmälda besök i hemmet, på sjukhus eller telefon inte är tillåtet i Göteborgs Stad. Inte heller att erbjuda någon form av ersättning, gåvor eller andra förmåner till brukare eller anhöriga för att välja en viss utförare. För att ge tyngd åt de krav som Göteborgs Stad ställer i förfrågningsunderlaget anser stadsledningskontoret att hänvisning till Marknadsföringslagen (SFS 2008:486) och Regeringens proposition 2008/09:29 ska göras i texten. Göteborgs Stads Policy och riktlinjer för grafisk profil omfattar inte externa utförare av hemtjänst. Stadsledningskontoret bedömer att riktlinjerna bör kompletteras med en text som anger vad som gäller för företag och organisationer som har godkänts och tecknat avtal med Göteborgs Stad att utföra hemtjänst. Samma text bör även läggas med i förfrågningsunderlaget. Stadsledningskontoret förslag på formulering: Externa utförare får i sin marknadsföring inte använda Göteborgs Stads logotyp. Däremot ska utförare i text i anslutning till avsändaren ange att de är godkända att utföra hemtjänst i Göteborgs Stad. Utförare ska använda formuleringen: Godkänd att utföra hemtjänst i Göteborgs Stad. Stadsledningskontoret förordar För att säkerställa att brukare får den information som krävs för att kunna jämföra olika utförare förordar stadsledningskontoret att Göteborgs Stad tar fram en gemensam presentationsmall som samtliga utförare som godkänts och tecknat kontrakt för att bedriva hemtjänst i Göteborg utgår från när de presenterar verksamheten. Innehållet bör även ligga till grund för den jämförelsetjänst som Konsument- och medborgarservice har i uppdrag att ta fram. Med hänsyn till målgruppen för hemtjänst förordar stadsledningskontoret att krav bör ställas i förfrågningsunderlaget hur utförare får marknadsföra sig, både inom ramen för valfrihetssystemet och eventuella tilläggstjänster som erbjuds. Stadsledningskontoret förslag på text i förfrågningsunderlaget Godkända utförare som har tecknat kontrakt med Göteborgs Stad har rätt att marknadsföra sin verksamhet i enlighet med god marknadsföringssed enligt Marknadsföringslagen (SFS 2008:486) samt - Tillkännagivande (2008:487) med anledning av marknadsföringslagen (2008:486), den så kallade "svarta listan". - ICC:s Regler för reklam och marknadskommunikation. 155(187)

386 Marknadsföring ska ske med respekt för brukare och övriga utförare. All marknadsföring ska utformas så att den inte upplevs som påträngande. Direktriktad marknadsföring av hemtjänst, exempelvis genom oanmälda hembesök, besök på sjukhus, telefonsamtal, sms eller e-post, är därför inte tillåtet. Brukare eller anhöriga får inte erbjudas någon form av ersättning, gåvor eller andra förmåner för att välja en viss utförare. Utförarens marknadsföringsmaterial får inte distribueras med hjälp av Göteborgs Stads medarbetare. Externa utförare får i sin marknadsföring inte använda Göteborgs Stads logotyp. Däremot ska utförare i text i anslutning till avsändaren ange att de är godkända att utföra hemtjänst i Göteborgs Stad. Utförare ska använda formuleringen: Godkänd att utföra hemtjänst i Göteborgs Stad. Utförare har rätt att tillhandahålla tilläggstjänster för insatser som inte är biståndsbedömda. Eventuella tilläggstjänster ska beskrivas i informationen om utförarens verksamhet och vara kända av Göteborgs Stad. Det ska tydligt framgå att eventuella tilläggstjänster inte ingår i valfrihetssystemet utan är en separat affärstransaktion mellan utföraren och den enskilde. Stadsdelsnämndernas handläggare och Göteborgs Stads kontaktcenter informerar den enskilde om valbara utförare. Den enskildes handläggare har ansvar att vägleda den enskilde i val och omval av utförare. För att underlätta den enskildes val av utförare har Göteborgs Stad tagit fram en presentationsmall som samtliga utförare ska använda. Göteborgs Stad sammanställer information om godkända utförare och ansvarar för att den enskilde får tillgång till informationen i samband med att hemtjänst beviljas. Information kommer även finnas tillgänglig i en jämförelsetjänst på Göteborgs Stads webbplats, Göteborgs Stad kommer att begära in den information som behövs då utföraren är godkänd, utföraren ska inte lämna informationen vid ansökan. Utföraren garanterar att informationen om verksamheten är korrekt och förändringar under kontraktstiden ska omgående meddelas Göteborgs Stad. Ersättningsmodell Hur bör ersättningsmodellen till utförare vara konstruerad vid införandet av valfrihetssystemet i Göteborgs Stad? Göteborgs Stads nuvarande förutsättningar Göteborgs Stad utgår från en resursfördelningsmodell som baserar sig på att de tio stadsdelsnämnderna tilldelas medel utifrån befolkningsunderlaget. Stadsdelsnämnderna fattar sedan beslut om hur medlen ska fördelas mellan olika områden samt vilken ersättningsmodell som ska användas. Hemtjänsten får idag i samtliga stadsdelsnämnder ersättning utifrån den tid brukarna beviljats i biståndsbeslutet. 156(187)

387 Vilka verksamhetsdelar som ingår i ersättningen skiljer sig åt mellan de olika stadsnämnderna, likaså vilka tider på dygnet som definieras som natt. Detta medför att stadsdelsnämndernas ersättningsmodeller inte är jämförbara. Inte heller timersättningen är jämförbar eftersom de kostnader den ska täcka skiljer sig åt mellan stadsnämnderna. Ytterligare en faktor som gör bilden komplex är att ersättningen för delegerade och ordinerade hälso- och sjukvårdsåtgärder hanteras på olika sätt i stadsdelarna. Den timersättningen som stadsledningskontoret föreslår baseras på 2015 års SDN-bokslut för hemtjänsten uppräknat med en kostnadsökning på fem procent för 2016 samt de av KF fastställda kostnadsindex för budget 2017 för att hamna på 2017 års kostnadsnivå. När valfrihetssystemet införs i Göteborgs Stad kommer timersättning till samtliga utförare vara samma i hela Göteborg. Detta medför att kostnaden för hemtjänsten kommer att påverka stadsdelsnämnderna olika med anledning av att stadsdelarna idag utgår från olika ersättningsmodeller. Men ur ett stadenövergripande perspektiv kommer den att vara kostnadsneutral. Utredning Sveriges kommuner och landsting (SKL) lyfter 40 fram att kostnaderna för hemtjänsten i en kommun påverkas av tre faktorer: Uppdraget och dess förutsättningar Biståndsbedömningen Det är av avgörande betydelse att beviljad tid motsvarar den enskildes faktiska behov eftersom kommunens kostnader annars riskerar att öka om ett prestationsbaserat ersättningssystem införs i ett läge där en stor andel av den biståndsbedömda tiden inte utförs. Utförandet av tjänsten Införande av valfrihetssystem förutsätter en prestationsbaserad ersättningsmodell och innebär nya möjligheter och risker för såväl kommun som utförarna. SKL har tagit fram en vägledning 41 för val av ersättningsmodell och beräkning av ersättningsnivåer som många kommuner som infört ett valfrihetssystem använts sig av. Stadsledningskontoret har i sitt arbete i likhet med flera andra kommuner valt att utgå från vägledningen. Till stadsledningskontoret har även en konsult knutits från Nordic Healthcare Group (NHG) med tidigare erfarenheter som konsult till ca 20 kommuner för framtagning av en 40 Koll på hemtjänsten, En handledning för analys av hemtjänstkostnaderna, Sveriges kommuner och landsting och Rådet för främjande av kommunala analyser, Val av ersättningsmodell och beräkning av ersättningsnivåer, Sveriges kommuner och landsting, hemtjänst och särskilt boende, (187)

388 ersättningsmodell vid införande av valfrihetssystem inom äldreomsorgen. Stadsledningskontorets utredningsarbete inleddes med att identifiera Göteborgs Stads befintliga kostnader med stöd av vägledningens självkostnadsanalys. Faktiska personalkostnader, kostnader för beviljad, arbetad, planerad och utförd tid samt övriga kostnader så som lokaler och material, administration och ledning har ingått i analysen. Utgångspunkterna i den ersättningsmodell som föreslås är självkostnadsanalysen samt förväntade kostnader för Göteborgs Stad år 2017, för de delar av verksamheten som kommer att ingå i valfrihetssystemet. SKL menar att vid framtagning av en ersättningsmodell har kommunen ansvar för att de externa utförarna ges rimliga ekonomiska förutsättningar. Men samtidigt måste även förutsättningarna för egen verksamhet samt kommunens ekonomi beaktas. Att hitta en rimlig ersättningsnivå är inte enkelt. Ingen kommun vill betala för mycket och en hög ersättning kan dessutom utgöra ett olagligt statligt stöd. Samtidigt minskar en låg ersättning intresset hos utförarna, vilket kan gå ut över mångfald och kvalitet. I valfrihetssystem erhåller kommunens egen verksamhet ungefär samma ersättning som andra utförare och kan få problem att gå runt om ersättningen är alltför låg. Konkurrensverket 42 betonar att om förutsättningarna för egenregi och externa utförare inte är någorlunda likvärdiga förefaller investeringsviljan måttlig. Inte minst gäller detta ersättningssystemets konstruktion som anses vara en del av konkurrensneutraliteten. Ett väl fungerande ersättningssystem stimulerar till nyinträde och till bättre kvalitet i de utförda tjänsterna. Stadsledningskontoret kan konstatera att ersättningsmodellernas konstruktion varierar från kommun till kommun då kommunerna utgår från sina specifika förutsättningar vid val av ersättningsmodell samt vilka delar av verksamheten kommunen valt att konkurrensutsätta. Variationen gäller både om man ersätter för utförd eller beviljad tid, ersättningsnivåer samt särskilda ersättningar utöver fastställd timersättning. Utifrån studerade förfrågningsunderlag konstaterar stadsledningskontoret att ersättningen skiljer sig åt mellan kommunerna. Vissa kommuner har olika ersättningsnivåer beroende av tid på dygnet som insatserna ska utföras samt vilka insatser och delar av verksamheten som ingår i valfrihetssystemet. Hos några kommuner ingår hantering av larm och nattinsatser utöver planerade insatser dagtid och hos någon kommun ingår även ledsagning och avlösarservice. Ersättningsmodellerna och nivåerna är precis som stadsdelarnas ersättningsmodeller inte jämförbara på grund av skillnader i vilka insatser och verksamheter som ersättningsmodellerna omfattar. 42 Kvalitetshöjande konkurrens vad krävs, Uppdragsforskningsrapport 2012:3, Konkurrensverket (187)

389 I utredningsarbetet kring verksamhetsavgränsningar föreslås att följande delar ska ingå i Göteborgs Stads valfrihetssystem hemtjänst kl.06:00-23:30 ledsagning och avlösning för de personer som erhåller hemtjänst, för att möjliggöra kontinuitet i omvårdnaden För uträkning av timersättning har SKL 43 tagit fram ett verktyg som de benämner räknesnurra som stöd till kommunerna. Räknesnurran är indelad i fyra övergripande områden omfattande personalkostnader, kringkostnader, övriga kostnader, overheadkostnader samt momskompensation för externa utförare. Stadsledningskontoret har i beräkning av ersättning använt denna räknesnurra. Utöver den timersättning som fastställs ger flera kommuner särskild ersättning för olika delar. Av de förfrågningsunderlag stadsledningskontoret tagit del av ger en eller flera kommuner ersättning utöver timersättningen för att bedriva hemtjänst på landsbygd, oplanerad frånvaro, dödsfall, upprättande av genomförandeplaner och/eller bomtid, det vill säga ersättning när den enskilde avböjer inplanerade insatser när personalen ringer på dörren eller inte är hemma vid det inplanerade besöket. Som särskilda ersättningar har stadsledningskontoret valt att gå vidare med: upprättande av genomförandeplaner oplanerad frånvaro tillägg för att bedriva hemtjänst på öarna i södra skärgården De särskilda ersättningarna kommer att påverka timersättningen på så sätt att medel behöver avsättas för att täcka de kostnader som stadsledningskontoret bedömer att ersättningarna kommer att medföra, vilket innebär en något lägre timersättning än om stadsledningskontoret valt att inte föreslå några särskilda ersättningar. Ersättning utifrån beviljad eller utförd tid SKL 44 lyfter fram att det finns både för- och nackdelar med ersättning enligt beviljad respektive utförd tid. Men ur ett brukarperspektiv förordar de att ersättningsmodellen bygger på att utföraren får betalt för utförd tid. Deras argument ses i nedanstående tabell. Beviljad tid Kommunen (+) Lätt att administrera (+) Små förändringar för Utförd tid (+) Utföraren har incitament för att utföra beslutet 43 Val av ersättningsmodell och beräkning av ersättningsnivåer, Sveriges kommuner och landsting, hemtjänst och särskilt boende, Val av ersättningsmodell och beräkning av ersättningsnivåer, Sveriges kommuner och landsting, hemtjänst och särskilt boende, (187)

390 Brukaren Utförare utförare och kommunen (-) Begränsade incitament att utföra beslutet med risk för rättsosäkerhet och kvalitetsbrister (-) Eventuell negativ inverkan på servicens kvalitet pga. begränsade incitament att utföra beslutet (+) Möjlighet att öka lönsamheten genom att göra så litet som möjligt för den garanterade inkomsten (rättssäkerhet, kvalitet) (-) Utföraren har inte incitament att använda tiden effektivt (-) Kostnadsutvecklingen kan vara svår att förutse (-) Ökad administration (+) Utrymme att påverka innehållet för den biståndsbedömda tjänsten i dialog med anordnaren (+) Anordnaren har incitament för att utföra den beslutade tiden (rättssäkerhet, kvalitet) (+) Utrymme för att påverka innehållet i tjänsten i dialog med brukaren (-) Avsaknad av incitament för att använda tiden effektivt Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 45 påpekar att det blir allt vanligare att mäta faktiskt utförda hemtjänsttimmar. Man menar att detta har flera fördelar; det ökar transparensen, stärker brukarnas ställning och förbättrar möjligheterna till styrning och ett effektivt resursutnyttjande. Den utförda tiden kan mätas antingen elektroniskt eller manuellt. Elektroniskt uppmätt tid innebär att utföraren får betalt för den exakta tid de befinner sig hos den enskilde medan med manuell registrering finns risk för avrundning uppåt. När Solna övergick från manuell till elektronisk mätning sjönk den utförda tiden med 25 procent. Göteborgs Stad har upphandlat ett planerings- och tidsregistreringssystem som enligt tidsplanen skulle införas denna höst. På grund av flera överklagande har införandet försenats minst ett år och beräknas för närvarande att införas senhösten I SKL 46 sammanställning över LOV-kommunernas ersättningsmodeller som omfattar 159 kommuner har 57 kommuner angett att de ger ersättning för beviljad tid och 73 kommuner angett att de ger ersättning för utförd tid. Övriga kommuner har ej svarat på frågan. Omvärldsbevakningen som gjorts via genomgång av förfrågningsunderlag från Alingsås, Borås, Jönköping, Mölndal, Partille, Stockholm, Sundsvall, Uppsala, Umeå, Västerås, Örebro och Östersund visar att: fem kommuner (Alingås, Partille, Sundsvall, Umeå och Östersund) ersätter utifrån beviljad tid 45 Goda år på ålderns höst? En ESO-rapport om konkurrens i äldreomsorgen, Finansdepartementet, Ersättning-hemtjänst-LOV (187)

391 sju kommuner (Borås, Jönköping, Mölndal, Stockholm, Uppsala, Västerås och Örebro) ersätter utifrån utförd tid. Volymer Variationerna i beviljad tid per brukare och månad är mycket stor i de svenska kommunerna. Antal kommuner Beviljad tid per brukare + 65 åroch månad Källa: Uppgifter från Kommun och landstingsdatabasen 2015, sammanställd av Nordic Healthcare Group (NHG). Göteborgs Stad befinner sig i nivå med genomsnittet. Enligt erfarenheter stadsledningskontoret tagit del av tenderar införandet av ett valfrihetssystem att driva på volymökningen av antal beviljade hemtjänsttimmar. Volymökningen tenderar att öka mer i kommuner som ersätter med utförd tid (36 procent under åren ), än kommuner som ersätter utifrån beviljad tid (21 procent under åren ). Volymerna i stadsledningskontorets ersättningsmodell baseras på den tid som handläggarna har beviljat år 2015 med prognos för år Stadsledningskontoret genomförde en mätning i tolv hemtjänstgrupper hösten år Mätningen visade att 60 procent av den beviljade tiden utfördes i genomsnitt. I en modell som ersätter för utförd tid är resultatet ingen ovanlighet. Enligt SKL stiger andelen utförd tid till procent när utförarna ersätts för utförd tid. 100 procent kommer inte att nås exempelvis därför att den boende tidvis är bortrest, inlagd på sjukhus eller av annat skäl tackar nej till hemtjänst. Beräkning av volymer år 2017 baseras på att antalet biståndsbedömda timmar är samma som Beräkningen av volymen för delegerade/ordinerade hälso- och sjukvårdsåtgärder innehåller viss osäkerhet. I kostnad per brukare (KPB) har Göteborgs Stad redovisat att andelen hälso- 161(187)

392 och sjukvårdsåtgärder är 4 procent av de biståndsbedömda timmarna. Vid förfrågan till stadsförvaltningarna om hur stor andel av den utförda tiden som är hälso- och sjukvårdsåtgärder beräknas andelen till 5,4 procent. Tidsuppskattningen innehåller en viss osäkerhetsfaktor då alla stadsförvaltningar inte särredovisar hälso- och sjukvårdsåtgärder. Andelen redovisade hälso- och sjukvårdsåtgärder är låg i förhållande till några kommuner som stadsledningskontoret ställt frågan till om hur stor andel av deras utförda timmar som är hälso- och sjukvårdsåtgärder. Om Göteborg stad kan jämföras i denna fråga med andra kommuner skulle andelen hälso- och sjukvård ligga på ca 7 procent. Ersättningsnivåer SKL 47 gör varje år en sammanställning över LOV-kommunernas ersättningsmodeller. Av sammanställningen för år 2015 kan stadsledningskontoret konstatera att ersättningsnivåerna varierar mellan kommunerna. Ersättningsnivån för beviljad tid låg mellan kr/timme hos de kommuner som svarade på frågan och mellan kr/timme hos de som ersatte för utförd tid. Kringkostnader och kringtid Göteborgs Stad har valt att inte använda sig av begreppet kringtid utan istället använda sig av begreppen indirekt brukartid, personalrelaterad tid och transporttid. I denna utredning har dock stadsledningskontoret valt att använda begreppet kringtid vilket underlättar jämförelser med andra kommuner och arbete med SKL s räknesnurra. Kringtiden påverkar ersättningsnivån. Förhållandet mellan direkt brukartid och kringtid är centralt både när det gäller att fastställa ersättningsnivå och för utförarens kostnader per utförd timme. Begreppet kringtid avser normalt tid för planering, arbetsledning, arbetsplatsträffar och möten, fortbildning, färdtid, dokumentation m.m. Tid för förflyttning eller resetid kan skilja mellan olika områden beroende på skillnader i genomsnittliga avstånd mellan hemtjänstens brukare. En annan faktor som har betydelse för förflyttningstiden är förhållandet mellan korta eller långa insatser. Korta insatser som till exempel tillsyn, medför mer förflyttningstid än insatser som tar en timme eller mer i anspråk. Olika undersökningar av kringtider som gjorts i landet över åren visar att det finns stor variation inom hemtjänst vad gäller andelen kringtid. Spridningen har legat i intervallet 60 till 20 procents kringtid. I vissa fall kan kvaliteten i dessa mätningar ifrågasättas bland annat beroende på manuell registrering under en begränsad tid. Stadsledningskontoret genomfördes hösten 2014 en utredning 48 för att förbereda inför utvecklingsprogrammet Attraktivt hemtjänst. Mätning av utförd tid var en del i utredningen. 47 Ersättning-hemtjänst-LOV Dnr 1120/14 162(187)

393 Andelen kringtid var i mätningen drygt 50 procent i genomsnitt för de tolv arbetsgrupper som ingick. En ny tidsstudie genomförs under november 2016 och resultatet av den kommer stadsledningskontoret till del i januari I analysen av utredningen pekade stadsledningskontoret på vikten att hålla samman insatser och på så sätt minska förflyttningstiden. Ytterligare faktorer som påvekar kringtiden är krav på dokumentation under genomförandet samt medarbetarnas behov av fortbildning. Även hur verksamheten planeras och genomförs påverkar kringtiden. I takt med att dokumentation kan göras enligt mobilt arbetssätt kommer transporttider kunna effektiviseras. Momskompensation För en konkurrensneutral hantering mellan egenregin och externa utförare anser Konkurrensverket att kommunerna bör besluta om momskompensation till de externa utförarna. När kommunen själv producerar omsorgstjänster erhåller de ersättning för all ingående moms från Skatteverket. Kommunen erhåller en schablonersättning från Skatteverket på sex procent av inköpsvärdet när kommunen köper in omsorgstjänster från externa utförare. Särskilda ersättningar Stadsledningskontoret har valt att inte gå vidare med att utreda ersättning för bomtid då stadsledningskontorets bedömning är att verksamheten och eventuellt ansvarig handläggare behöver utreda de bakomliggande orsakerna om bomtid är frekvent återkommande hos någon eller några brukare. När bomtid uppstår kan tiden användas till andra arbetsuppgifter som behöver göras. Även ersättning vid dödsfall har stadsledningskontoret valt att inte gå vidare med då bedömningen är att konsekvenserna för det ekonomiska bortfallet är av mindre betydelse för utföraren och av denna orsak inte bör påverka mångfalden av utförare. Däremot har stadsledningskontoret valt att gå vidare med genomförandeplaner, oplanerad frånvaro samt glesorts/tätsortsnära landsbygd. Genomförandeplaner Att ge särskild ersättning för upprättande av genomförandeplaner är inte så vanligt. Utifrån SKL s sammanställningen var det ett fåtal kommuner som svarade att de gav särskild ersättning för upprättande av genomförandeplaner. I Göteborgs Stad ges biståndsbeslut som ett rambeslut vilket innebär att det fattas i antal timmar per månad och inom de livsområden som behoven finns med hänsyn till den enskildes avsedda funktionstillstånd. Hänsyn tas också till övergripande målsättning samt om behoven ska tillgodoses med stödjande/tränande insats, kompenserande insats. Utförarna som ska verkställa biståndsbeslutet preciserar de specifika insatserna som ska utföras inom rambeslutet genom en överenskommelse mellan kontaktpersonalen och den enskilde. Överenskommelsen dokumenteras i en genomförandeplan. Arbetssättet innebär att den enskildes möjlighet till inflytande och självbestämmande förtydligas och att individuella behov och önskemål styr valet av genomförande. Genomförandeplanen är viktig för den enskilde ur 163(187)

394 ett rättssäkerhetsperspektiv. Det är stor skillnad mellan stadsförvaltningarna i Göteborgs Stad gällande hur stor andel av brukarna som har en upprättad genomförandeplan. Senaste mätningen i mars 2016 visade att 40 procent av brukarna hade en upprättad genomförande plan i den stadsdelsförvaltning med lägst andel och 100 procent av brukarna hade en upprättad genomförandeplan i den stadsdelsförvaltning med högst andel. Samtliga stadsdelsförvaltningar arbetar för att 100 procent av brukarna ska ha en genomförandeplan. Oplanerad frånvaro som avser inläggning på sjukhus eller korttidsvård Små företag är oftare känsligare för ekonomiskt bortfall än större företag. När brukare blir frånvarande hastigt blir detta därmed extra kännbart för små företag. Inom ramen för kommunernas valfrihetssystem för hemtjänst är drygt 75 procent av de externa utförare verksamma i endast en kommun enligt Konkurrensverket 49. Utifrån omvärldsanalysen är uppfattningen att det näst vanligaste att ge särskild ersättning för är oplanerad frånvaro. Av de förfrågningsunderlag som stadsledningskontoret tagit del av ger kommunerna ersättning för oplanerad frånvaro i minst två dagar i drygt hälften av kommunerna. Det finns exempel på kommuner som ger ersättning upp till 15 dagar. Samtliga av de kommuner som Konkurrensverket granskat i sin rapport 50 ger ersättning för oplanerad frånvaro de första två dagarna. Glesbygds-/tätortsnära landsbygdstillägg Göteborgs stadsdelsnämnder består till övervägande del av tätort utifrån Glesbygdsverkets definition 51 av gles- och landsbygden enligt statistik som statistiska centralbyrån (SCB) offentliggjorde den 25 oktober I utredningen kring geografisk indelning finns förslag till 35 möjliga områden att erbjuda hemtjänst i. Inget av dessa områden i sin helhet betraktas som tätortsnära landsbygden enligt Glesbygdsverkets definition. I Västra Göteborg föreslås ett geografiskt område omfatta Södra Skärgården/Långedrag/Fiskebäck. I detta område ingår primärområde 505 Södra Skärgården som betraktas som glesbygd. Med utgångspunkt från Glesbygdsverkets definition och SKL s och RKA s analys kring vad som påverkar hemtjänsten samt att det i dag i Göteborgs Stad enbart utgår extra ersättning till Västra Göteborg för hemtjänsten på öarna i södra skärgården är utredningens bedömning att det inom ramen för valfrihetssystemet endast ska utgår extra ersättning till utförare som bedriver verksamhet på någon av öarna i södra skärgården. Västra Göteborg ger idag en högre 49 Kommunernas valfrihetssystem med fokus på hemtjänst,slutrapport, konkurrensverket, Kommunernas valfrihetssystem med fokus på hemtjänst, slutrapport, konkurrensverket, Befolkning, service och företagande i Sveriges gles- och landsortsbygder, rapport 2009:10, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 164(187)

395 ersättning till utförare i den södra skärgården med 17 procent. Övriga stadsdelsnämnder ger ingen extra ersättning för glesbygd eller tätortsnära landsbygd. Stadsledningskontorets bedömning Ersättning utifrån beviljad eller utförd tid Stadsledningskontorets bedömning är att utförarna ska få ersättning utifrån utförd tid. Denna bedömning gjordes också i samband med hemtjänstutredningen 2013/2014., dnr 0665/13. Motiveringen är att det ger ett tydligare ersättningssystem som är bra för brukarna ur rättsäkerhets- och kvalitetsperspektiv. För att ersättningen ska vara tillförlitlig krävs dock ett IT system. Stadsledningskontoret bedömer att manuell registrering inte är ett bra alternativ. Ett för staden gemensam IT baserat system som ska planera och följa upp tid är under upphandling. Upphandlingen har kraftigt försenats och avtalet blev ca ett år försenat. Vid införandet av en ny IT-tjänst är det vanligt förkommande att olika problem uppstår som varit svåra att förutsätta. Eventuella införandeproblem bör vara identifierad, åtgärdade och kvalitetssäkrade innan utförarna får ersättning utifrån utförd tid. Manuell registrering av utförd tid är både administrativt tidskrävande och enligt genomgången litteratur inte helt tillförlitligt, och av denna anledning inte är att rekommendera. Stadsledningskontoret bedömer att ersättningen med bakgrund av ovanstående initialt ska utgå för biståndsbedömd tid. Volymer Inför övergången till ersättning utifrån utförd tid behöver handläggarna identifiera de brukare där utförandegraden är låg och göra en ny bedömning av behoven. Det finns annars risk att kostnaderna ökar utan att det har att göra med enskildas faktiska behov av hemtjänst. En del kommuner har även identifierat att brukare med hög utförandegrad har för lågt bedömd tid och utifrån det är dessa en grupp brukare som kan behöva omprövning av tid innan ersättningen utgår från utförd tid. Andelen delegerade/ordinerade hälso- och sjukvårdsåtgärder av de utförda SoL-insatserna är också oklart och påverkar volymerna. Efter tidsstudien i november kommer denna osäkerhetsfaktor minska. Ersättningsnivå Stadsledningskontoret har utgått från SKLs vägledning 52 när stadsledningskontoret bedömt att följande delar bör ingå vid framräkning av timersättning. Innehållet i de olika delarna baseras på självkostnadsanalysen samt krav som kommer att föreslås i förfrågningsunderlaget. 52 Val av ersättningsmodell och beräkning av ersättningsnivåer, Sveriges kommuner och landsting, hemtjänst och särskilt boende, (187)

396 Personalkostnader Genomsnittlig månadslön, baserad på 2015 års lön, uppräknad med 2,3 procent för år 2016 och 2,8 procent för år Detta motsvarar beslutade uppräkningar i kommunfullmäktiges budget. 60 procent utbildade medarbetare motsvarande undersköterskekompetens, 40 procent medarbetare som saknar vård- och omsorgsutbildning Semesterdagar 29 dagar, vilket är Göteborgs stads medelvärde för undersköterskor Sjukvikarier 3,5 procent, vilket ungefär motsvarar Göteborgs Stads andel av sjuklönekostnaderna för korttidsfrånvaro 1-14 dagar Arbetsgivaravgifter (PO-pålägg) 38,33 procent Övriga kostnader Kostnaden baseras på faktiska kostnader för år 2015 med prognos för år 2017, innefattande: Arbetslokaler Kontorsinventarier Arbetskläder Tekniska hjälpmedel Utbildningar, personalomkostnader IT så som telefoni, abonnemang, SITHS-kort Bilar, cyklar, månadskort Overheadkostnader Prognostiserade kostnader för år 2017, baserade på bedömning av vilka overheadresurser som behövs för att bedriva en god vård- och omsorg, föreslås innefatta: Verksamhetsoverhead knuten till hemtjänst så som enhetschef, verksamhetschef, administration kring IT, HR, ekonomi, kvalitet, utveckling och miljö Vid en beräkning av att administrationen som inkluderar kostnader för del av verksamhetschef, enhetschef, administration och förvaltningsoverhead för en fiktiv arbetsgrupp omfattande 25 medarbetare blir kostnaden på 8,5 procent av ersättningen. Kringkostnader och kringtid Indirekt brukartid - Uppgifter som utförs för den enskilde på annan plats ex. planering och kontakter runt den enskilde, dokumentation Transporttid - Transporttid mellan brukarna och till och från arbetslokalen inklusive skötsel av bilar Personalrelaterad tid - Uppgifter som är kopplade till organisation och personal Parallellgång som ej är biståndsbedömd Avböjd tid, ibland kallad bomtid 166(187)

397 Andelen av den totala personalkostnaden på 22 procent föreslås avsättas för kringkostnader, vilket är den nivå som i dag skiljer mellan arbetad tid och beviljad tid. Detta motsvarar ett påslag på 28 procent. Momskompensation Kommunen erhåller, när de själva producerar omsorgstjänster, ersättning för all ingående moms från Skatteverket. När kommunen köper in hemtjänst i ett paket från externa utförare där både service och omsorg ingår hanteras hela köpet som omsorg, varför utföraren inte debiterar moms. Kommunen erhåller en schablonersättning från Skatteverket på sex procent av inköpsvärdet och beslutar hur stor andel av detta som ska tillfalla externa utförare i form av höjd ersättningsnivå. Stadsledningskontorets bedömning är att externa utförare ska kompenseras med 1,6 procent på timpriset. Särskilda ersättningar Stadsledningskontorets bedömning är att särskild ersättning för upprättande av genomförandeplaner gynnar brukarna då en väl genomarbetad genomförandeplan skapar förutsättningar för en god vård- och omsorg som utgår från den enskilde önskemål och behov. Stadsledningskontorets bedömning är också att särskild ersättning för oplanerad frånvaro samt tillägg för att bedriva hemtjänst på öarna i södra skärgården möjliggör för små och medelstora företag att delta i upphandlingen i enlighet med kommunfullmäktiges målsättning och som en följd av detta ger brukarna flera utförare att välja mellan. Stadsledningskontorets förslag är att utförarna får ersättning för: upprättande av genomförandeplaner oplanerad frånvaro tillägg för att bedriva hemtjänst på öarna i södra skärgården De särskilda ersättningarna kommer att påverka timersättningen på så sätt att medel behöver avsättas för att täcka de kostnader som stadsledningskontoret bedömer att ersättningarna kommer att medföra. Upprättande av genomförandeplaner Stadsledningskontoret vill främja arbetet med att upprätta genomförandeplaner och motivera utförarna att tillsammans med den enskilde upprätta en väl genomarbetad genomförandeplan, vilket stadsledningskontoret bedömer både gynnar den enskildes rättsäkerhet och kvaliteten på själva utförandet. Stadsledningskontoret föreslår därför att utförarna får en engångsersättning motsvarande två timmar vid start av insatser till nya brukare. En ny brukare definierat som ny när den inte haft några insatser av aktuell utförare senaste två åren. Medel som avsätts baserar sig på statistik från år 2015 gällande antal nya brukare som beviljades hemtjänst samt genomgången litteratur som lyfter fram att ca 7-10 procent av 167(187)

398 brukarna gör omval. Oplanerad frånvaro som avser inläggning på sjukhus eller korttidsvård För att möjliggöra för små och medelstora företag att delta i upphandlingen i enlighet med kommunfullmäktiges målsättning och som en följd av detta ge brukarna flera utförare att välja mellan som en del i en kvalitetshöjande konkurrens föreslår stadsledningskontoret att utförarna får betalt för de två första dagarna vid oplanerad frånvaro. Med oplanerad frånvaro avses här inskrivning på sjukhus eller korttidsboende som inte i förväg är inplanerad under det senaste dygnet. Medel som avsätts för detta baserar sig på statistik gällande hur många vårdplaneringar som vårdplaneringsteamet genomfört tillsammans med regionen under januari-mars 2016 samt hur många brukare som oplanerat och hastigt fått beslut om korttidsboende. Glesbygds-/tätortsnära landsbygdstillägg Göteborgs stadsdelsnämnder består till övervägande del av tätort utifrån Glesbygdsverkets definition 53 av gles- och landsbygden enligt statistik som statistiska centralbyrån (SCB) offentliggjorde den 25 oktober I avsnittet kring geografisk indelning finns förslag till 35 möjliga områden att erbjuda hemtjänst i. Inget av dessa områden är i sin helhet att betrakta som tätortsnära landsbygden enligt Glesbygdsverkets definition. I Västra Göteborg föreslås ett geografiskt område omfatta Södra Skärgården/Långedrag/Fiskebäck. I detta område ingår primärområde 505 Södra Skärgården som betraktas som glesbygd. Med utgångspunkt från Glesbygdsverkets definition och SKL s och RKA s analys kring vad som påverkar hemtjänsten samt att det i dag i Göteborgs Stad enbart utgår extra ersättning till Västra Göteborg för hemtjänsten på öarna i södra skärgården är utredningens bedömning att det inom ramen för valfrihetssystemet endast ska utgår extra ersättning till utförare som bedriver verksamhet på någon av öarna i södra skärgården. Västra Göteborg ger idag en högre ersättning till utförare i den södra skärgården med 17 procent. Övriga stadsdelsnämnder ger ingen extra ersättning för glesbygd eller tätortsnära landsbygd. Stadsledningskontoret förordar Stadsledningskontoret förordar att ersättning ges för utförd tid. Dock bedömer stadsledningskontoret att ersättning ska ges utifrån beviljad tid när valfrihetssystemet startar. Detta med anledning av att IT systemet för att mäta utförd tid inte bedöms kunna vara implementerat fullt ut innan starten. Stadsledningskontorets bedömning är att osäkerhetsfaktorerna bör var reducerade till hanterlig nivå vid ingången av år 2019 och att Göteborgs Stad då övergår till att ersätta utförarna utifrån utförd tid. 53 Befolkning, service och företagande i Sveriges gles- och landsortsbygder, rapport 2009:10, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 168(187)

399 Ersättningsnivå Stadsledningskontoret förordar vidare att ersättningsnivån baseras på genomförd självkostnadsanalys och bedömning av förväntad kostnad år 2017 för den del av hemtjänsten som ingår i valfrihetssystemet. Momskompensation Stadsledningskontoret förordar att utförare i extern regi får en momskompensation på 1,6 procent på timpriset. Göteborgs Stad kompenseras för denna ökade kostnad då de erhåller en schablonersättning från Skatteverket på sex procent av inköpsvärdet. Förslag till text i förfrågningsunderlaget Utföraren får till och med ersättning för beviljad tid, och kommer därefter att ersättas utifrån utförd tid, då den nya IT-tjänsten för planering och registrering av utförd tid beräknas vara introducerad och implementerad i samtliga stadsdelsnämnder. Utföraren ska inom den totalt beställda tiden för samtliga brukare disponera personalresurserna så att de enskildas behov tillgodoses enligt uppdragen. Uppdrag kan omfatta tid för både beviljad hemtjänst och delegerade/ordinerade hälso- och sjukvårdsåtgärder. I ersättningen ingår samtliga kostnader för tjänsternas utförande såsom personalkostnader, kostnader för indirekt brukartid, personalrelaterad tid, resor, administration, IT-kostnader, lokaler, transporter, material, utrustning för tjänstens utförande, arbetstekniska hjälpmedel etcetera. Det utgår inte någon extra ersättning för dubbelbemanning på grund av arbetsmiljömässiga skäl. Till och med gäller följande: Grundersättning - Timersättning, 391 kronor per timma. Ersättningen innefattar momskompensation med 6 kronor per timma. Extra ersättning - Startersättning motsvarande två timmar för upprättande av genomförandeplan vid start av insatser till nya brukare. Med ny brukare menas enskild som inte haft insatser hos utföraren de senaste två åren. Ersättningen erhålls under förutsättningen att den enskildes handläggare säkerställt och bedömt genomförandeplanen som fullständig och betalas ut i efterskott. - Ö-tillägg utgår till utförare för insatser och åtgärder till brukare på någon av öarna i södra skärgården, med ett extra tillägg omfattande 17 procent av timersättningen. Förutsättningar för ersättning Beställd tid enligt uppdrag Ersättning utgår för beställd tid från handläggare och/eller legitimerad personal, med avdrag för frånvaro enligt nedan. 169(187)

400 Förändringar av behov regleras av utföraren i första hand genom att tillsammans med den enskilde fördela om beslutad tid mellan olika insatser. I andra hand kan det bli aktuellt att den enskilde får göra en ny ansökan. Planerad frånvaro All frånvaro som den enskilde informerar utföraren om minst en dag i förväg betraktas som planerad frånvaro och ska registreras i Treserva. Vid planerad frånvaro utgår ingen ersättning. Rambeslutet innebär att den enskilde beviljas tid/vecka och vid planerad frånvaro dras en sjundedel av från den tid brukaren beviljats, för varje frånvarande dag. Oplanerad frånvaro/avböjd insats Frånvaro som inte i förväg är inplanerad, betraktas som oplanerad frånvaro och ersätts första frånvarodagen, övrig tid ersätts inte. Avsteg görs om den oplanerade frånvaron beror på sjukhusvistelse eller vistelse på korttidsboende. Oplanerad frånvaro ersätts de två första dagarna (om hen skulle haft insatser utförda dessa dagar), övrig tid ersätts inte. Den dag den enskilde kommer till sjukhuset eller korttidsboendet räknas som dag ett. Rambeslutet innebär att den enskilde beviljas tid/vecka och en dags ersättning vid oplanerad frånvaro motsvarar en sjundedel av den tid den enskilde beviljats. Avslutat uppdrag Vid avslutat uppdrag upphör ersättningen omedelbart. Prisjutering Ersättningsnivåerna beslutas i samband med kommunfullmäktiges fastställande av budget för nästkommande år, vilket vanligtvis sker i juni, och gäller för kommande kalenderår om inget annat beslutas. Att godkänna utförare Hur ska Göteborgs Stad utforma processen för att godkänna utförare? Process för att godkänna utförare Utifrån andra kommuners erfarenheter och den litteratur som stadsledningskontoret tagit del av har stadsledningskontoret tagit fram ett förslag till en övergripande process för godkännande av externa utförare. Då den nya enheten för kontrakt och uppföljning är på plats är en av enhetens uppgifter att arbeta vidare med aktiviteterna i processen samt ta fram metoder och rutiner. 170(187)

401 Vid godkännande av utförare är det viktigt att en samverkan sker med stadsnämnderna och att referens tas från bl.a. fackliga organisationer. Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet är en viktig samverkanspartner för den nya enheten för kontrakt och uppföljning. Annonsera Förfrågningsunderlaget ska annonseras löpande i Kammarkollegiets nationella databas, Valfrihetswebben, Om en upphandlande myndighet inte annonserar sitt förfrågningsunderlag på Valfrihetswebben har ett valfrihetssystem enligt LOV inte införts. 54 Uppgifterna i annonsen ska hållas uppdaterade. Enheten för kontrakt och uppföljning bör vara ansvariga för att uppgifter om exempelvis kontaktpersoner och länkar är korrekta. Det är av vikt att handläggningstiden framgår av förfrågningsunderlaget då utföraren inte längre är bunden av sin ansökan då den i förfrågningsunderlaget angivna tiden för handläggningen av ansökan överskrids. I förslag till förfrågningsunderlaget framgår inom vilken tid som enheten för kontrakt och uppföljning kommer att fatta beslut om godkännande. Handläggningstiden föreslås vara sex veckor efter det att en komplett ansökan inkommit. Under semesterperioden juni-augusti kan handläggningstiden dock vara upp till två månader. Den upphandlande myndigheten ska antingen i annonsen eller i förfrågningsunderlaget ange på vilket sätt som ansökan ska lämnas in. En ansökan kan lämnas in exempelvis per post, fax eller genom elektroniska medel. En kombination av olika medel får också användas, det är myndigheten som bestämmer. Göteborgs Stad kommer att använda TendSign som IT-stöd för hantering av förfrågningsunderlag samt för elektroniskt mottagande av ansökningar. För att få in korrekta och kompletta ansökningar är det nödvändigt att utförarna har fått all nödvändig information om upphandlingen och att de även förstått informationen. Det ska därför finnas möjlighet att ställa frågor till den upphandlande myndigheten. I TendSign finns en funktion för frågor och svar som kan användas för detta syfte. Handlägga ansökan Information till utförare När förfrågningsunderlaget finns att tillgå på valfrihetswebben är det av vikt att en utförare kan få möjlighet till ytterligare information. Enheten för kontrakt och uppföljning bör 54 Upphandling enligt LOV en processbeskrivning. Vägledning, 2011:03, Kammarkollegiet. 171(187)

402 regelbundet bjuda in externa utförare till informationsmöten med syfte att besvara frågor från utförare som är intresserade av att verka i Göteborg. Enheten för kontrakt och uppföljning bör även hantera FAQ, Frequently Asked Questions på för att ytterligare öka utförares möjlighet till nödvändig information. Kontaktcenter och BRG bör kunna besvara enklare frågor från utförare och hänvisa till valfrihetswebben.se. Mer komplexa frågor bör besvaras av enheten för kontrakt och uppföljning. Enheten för kontrakt och uppföljning bör säkerställa att likvärdig information lämnas oavsett om informationen ges av den egna enheten, kontaktcenter eller BRG. Kontrollera att ansökan är komplett Ansökningar ska diarieföras och arkiveras i enlighet med de bestämmelser som gäller inkomna handlingar 10 förvaltningslagen. När ansökan inkommit ska en kontroll göras för att se att ansökan är fullständig. Om ansökan bedöms som ofullständig ska dialog föras med utföraren och utföraren ska erbjudas att komplettera ansökan. Kontroll och bedömning av ansökan Utföraren uppmanas i ansökan att lämna tre skriftliga referenser. Enheten för kontrakt och uppföljning kan därutöver inhämta referenser från bl.a.: stadsdelarnas myndighetsutövning för äldre och personer med funktionsnedsättning, MAS/MAR och SAS kommuner där utföraren eller dess ledning bedriver eller bedrivit verksamhet fackliga organisationer Enheten för kontrakt och uppföljning ska bedöma om utföraren bör uteslutas enligt 7 kap. LOV. Uteslutningsgrunder enligt 7 kap. LOV är bland annat att utföraren: är i konkurs eller likvidation inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt är dömd för brott som avser yrkesutövningen har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande myndigheten kan visa detta. Enheten för kontrakt och uppföljning ska på ett systematiskt sätt kontrollera att kraven enligt förfrågningsunderlaget är uppfyllda. Kontrollen ska ske genom skriftligt inlämnad ansökan inkl bifogade handlingar samt genom dialog med utföraren. Vid bedömning om en ansökan ska godkännas ska bedömningen göras utifrån enheten för kontrakt och uppföljnings samlade kompetens. Upprättade sammanställningar, protokoll mm ska diarieföras och arkiveras. För att utreda om det kan vara aktuellt att utesluta en utförare ska enheten för kontrakt och uppföljning samverka med Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. 172(187)

403 Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet tar initiativ till, samt stödjer och driver nätverk och samarbetsprojekt som ska leda till konkreta åtgärder mot gängkriminalitet, organiserad brottslighet och otillåten påverkan. Kunskapscentrum arbetar även långsiktigt och strukturellt genom att försvåra för kriminell verksamhet och otillåten påverkan. Samarbetet består av, förutom Göteborgs Stad, Polismyndigheten i Västra Götaland, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Kronofogden, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket, Länsstyrelsen Västra Götaland, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. De brottsbekämpande myndigheterna ansvarar för att utreda brott och lagföra individer. Stadens förvaltningar och bolag ansvarar för att slå sönder infrastrukturen för den organiserade brottsligheten med hjälp av administrativa åtgärder. Som grund för uppdraget finns en avsiktsförklaring där man förklarar syftet med myndighetssamverkan. Besluta Förhandlig enligt 38 MBL Reglerna i 38 MBL är tillämpliga när enheten för kontrakt och uppföljning föreslår att kontrakt ska skrivas med en utförare samt när tidigare upprättade kontrakt föreslås förlängas. De fackliga organisationer som kommunen har kollektivavtal med har rätt till förhandling. Enheten för kontrakt och uppföljning ska ge de fackliga organisationerna information om utförare som bedömts uppfylla kraven. De fackliga organisationerna ges därefter möjlighet att lämna synpunkter innan beslut fattas om att godkänna utföraren. Förhandlingen syftar till att de fackliga organisationerna ska få möjlighet att ta ställning till om deras vetorätt enligt 39 MBL ska utnyttjas. Fatta beslut Beslut om att godkänna eller avslå ansökan tas enligt delegationsordning och utföraren ska underrättas så snart som möjligt. Om utföraren uppfyller samtliga krav i förfrågningsunderlaget ska ansökan godkännas. Om utföraren inte uppfyller samtliga krav ska ansökan avslås. Utföraren ska informeras om vilka krav som inte uppfylls för att ha möjlighet att lämna in en ny ansökan. Vid avslag har utföraren möjlighet att ansöka om överprövning av avslagsbeslutet hos förvaltningsrätten. Teckna kontrakt Enheten för kontrakt och uppföljning bör ha dialogmöte med utföraren inför kontraktskrivning för att gå igenom kontraktsvillkoren, parternas åtaganden gällande utbildningsinsatser samt planerat datum för uppstart av verksamheten. När en utförare godkänts och dialogmötet genomförts ska kontrakt tecknas med utföraren. Kontraktstecknade sker enligt delegationsordning. 173(187)

404 Av kontraktet ska bland annat de ekonomiska villkoren framgå, samt avtalstider och rätten för parterna att häva avtalet. Efter att kontrakt skrivits ska aktuella dokument arkiveras såsom ansökan med tillhörande bilagor och eventuella kompletteringar och rättelser eventuella sammanställningar, protokoll och liknande från godkännandeförfarandet. Möjliggöra start av verksamhet Efter att den sökande utföraren blivit godkänd och kontrakt tecknats startar utförarens arbete för att bli aktiv i valfrihetssystemet. Götborgs Stad ska säkerställa att utföraren kan starta verksamheten genom att informera och utbilda ansvarig för den dagliga driften och ytterligare person i exempelvis; aktuella styrdokument, exempelvis gällande rambeslut och värdighetsgarantier aktuella IT-stöd administrativa rutiner för ex. fakturering av ersättning Utföraren har ansvar att därefter utbilda vidare så att alla medarbetare har nödvändig kunskap. Först när utföraren har fått information och genomgått utbildningar m.m. ges inloggningsuppgifter till aktuella IT-stöd. Rutiner för när en ny uförare tillkommer i valfrihetssystemet säkrar enligt Kammarkollegiet 55 att utföraren får den information och den administrativa hjälp som behövs för att få en så bra start i valfrihetssystemet som möjligt. Detta kan göras i form av så kallade uppstartsmöten med utföraren eller informationspärmar etc. Rutiner för stadens hantering behöver tas fram under våren 2017 i samverkan mellan stadsledningskontoret, stadsdelarna, intraservice och konsument och medborgarservice. Enheten för kontrakt och uppföljning ansvarar för information om godkända utförare till de stadsdelsnämnder där utföraren är valbar samt till konsument och medborgarservices kontaktcenter om samtliga utförare som staden tecknat kontrakt med. Hur information om godkända utförare ska uppdateras på stadens hemsida, i jämförelsetjänsten samt i övrigt informationsmaterial behöver ingå i det arbetet våren 2017 enligt ovan. Stadsledningskontoret förordar En process med aktiviteter och metoder för godkännande av utförare tas fram av enheten för kontrakt och uppföljning i enlighet med intentionerna ovan. 55 Upphandling enligt LOV en processbeskrivning. Vägledning, 2011:03, Kammarkollegiet. 174(187)

405 Rutiner för stadens arbete med att nya utförare kan starta upp sin verksamhet tas fram under våren 2017 i samverkan mellan stadsledningskontoret, stadsdelarna, intraservice och konsument och medborgarservice. Uppföljning Hur ska krav angående uppföljning formuleras i förfrågningsunderlaget? Hur ska en sanktionstrappa vara konstruerad vid införandet av valfrihetssystemet? Utredning Lagstiftning Kommunen ska säkerställa att det finns möjlighet att kontrollera och följa upp verksamhet som har lagts ut på någon annan aktör, samt att det finns information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i hur verksamheten bedrivs (3 kap19,19a Kommunallagen). Kommunallagen ställer följande krav på ansvariga nämnder (6 kap.7 ): att verksamheten bedrivs enligt de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt och de föreskrifter som gäller för verksamheten att den interna kontrollen är tillräcklig att verksamheten i övrigt bedrivs på ett tillfredsställande sätt För att leva upp till de krav som ställs i kommunallagen måste staden följa upp samtliga utförare, dvs uppföljning av både egen regi och extern regi. I Kammarkollegiets 56 vägledning lyfts det fram att den upphandlande myndigheten ska ange krav på att den sökande ska ge kommunen eller landstinget möjlighet till insyn i verksamheten. Här ska också krav ställas så att allmänheten kan få insyn i utförarens verksamhet Definition Kvalitet I SOSFS 2011:9 definieras kvalitet enligt följande: att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger: Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter skall finnas personer med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. 56 Utformande av förfrågningsunderlag för upphandling enligt LOV 175(187)

406 Uppföljning När lagen om valfrihet (LOV) tillämpas är det viktigt att det finns en fungerande modell för uppföljning av utförarna. Socialstyrelsen 57 lyfter i sin rapport fram att uppföljning av samtliga utförare inom ramen för valfrihetssystem i huvudsak utgår i från förfrågningsunderlaget, avtalet och själva godkännandena av utförarna. Därför är det viktigt att kraven som ställs på utföraren tydligt framgår och kommuniceras i förfrågningsunderlaget. Kraven som ställs är på olika nivåer och på så vis sker även uppföljningen på olika nivåer. I Konkurrensverkets 58 vägledning beskrivs de olika uppföljningsnivåerna enligt nedan A är den översta nivån, systemnivån, där uppföljningen sker gentemot politiska mål och uppföljning på befolkningsnivå. B är nästa nivå där verksamhetsområdet följs upp. Syftet med uppföljning på denna nivå är att se om vården och omsorgen som ges till befolkningen är jämlik i kommunen C uppföljning på denna nivå avser att följa upp hur vården och omsorgen utförs på utförarnivå. Syftet är att följa upp i vilken utsträckning som utförarna har uppfyllt de krav som ställts i avtalen samt stimulera utförarna att förbättra kvaliteten av vården och omsorgen. D är den lägsta nivån och avser uppföljningsansvar på individnivå. Har patienten/ den enskilde fått det som hen behöver och/eller fått beslut om? A. Systemnivå (uppföljning politiska mål och uppföljning på befolkningsnivå) B. Uppföljning på verksamhetsnivå (ex. all hemtjänst) C. Avtalsuppföljning (all hemtjänst) (Uppföljning av leverantör och tjänstens utförande) D. Uppföljning på individnivå Samtliga nivåer behöver följas upp. Utredningen avgränsar sig ifrån den uppföljning som varje huvudman ansvarar för, dvs det systematiska uppföljningsansvaret och egenkontrollen av sin 57 Socialstyrelsen 2013, Ställa krav på kvalitet och följa upp en vägledning för upphandling av vård och omsorg för äldre januari 58 Konkurrensverket 2014, Avtalsuppföljning av vård och omsorg 176(187)

407 egen verksamhet. Det är skyldigheter som varje utförare har oavsett införande av valfrihetssystem eller ej. Utredningen behandlar Göteborg Stads kravformuleringar avseende uppföljning av samtliga utförare inom hemtjänst, valfrihetssystem. Plan och arbetsordningen för uppföljningen av hemtjänst inom valfrihetssystem, som enheten för kontrakt och uppföljning ska ta fram, bygger på Göteborgs Stads program för uppföljning och insyn. Viktigt är att uppföljningen ser likadan ut och görs på samma sätt för egenregin som för den externa regin. Stadsledningskontorets förslag till organisation för uppföljning finns beskriven i utredningen LOV hemtjänst Organisation för teckna och följa upp kontrakt. Sanktion Konkurrensverket 59 menar att är det av stor betydelse att tillsynen är tillräckligt skarp i ett valfrihetssytem så att oseriösa sållas bort. De säger också att det är viktigt att det går att lita på att huvudmannen tar sitt ansvar och garanterar en trygg lägsta nivå som håller hög kvalitet. Bonus och viten och i förlängningen skadestånd och (hot om) kontraktshävning kan användas för att få utförarna att följa ingånget kontrakt enligt Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 60. Socialstyrelsen 61 lyfter fram att om det framkommer kvalitetsbrister i en verksamhet behöver kvalitetsarbetet i verksamheten ses över och uppföljningen från kommunen öka. Vid avtalsuppföljning och kontroll av verksamheten är det mycket viktigt att både bristerna och vilka åtgärder som vidtas dokumenteras. Vidare menar de att en förutsättning för att kunna hävda att de vidtagna åtgärderna inte är tillräckliga är att ha en god systematik i arbetet med att följa upp avtalen. I detta sammanhang hänvisar de till Kammarkollegiet som i sin vägledning förordas en så kallad sanktionstrappa som är indelad i fyra steg enligt nedan: 1. dialog 2. prisavdrag 3. uppsägning av avtal 4. hävning av avtalet Även Konkurrensverket 62 menar att löpande under genomförandet av olika uppföljningsaktiviteterna kommer man att behöva hantera eventuella avvikelser från avtalet som noterats. Vidare bör man i avtalsvillkoren reglera hur uteblivna eller felaktigt utförda tjänster ska hanteras. Konkurrensverket tycker att det är en fördel att ha tänkt ut och reglerat någon form av sanktionstrappa där det först finns utrymme för dialog och rättning innan det blir aktuellt med sanktioner som successivt blir mer och mer kännbara. Införande av 59 Kvalitetshöjande konkurrens i valfrihetssystem vad krävs? Uppdragsforskningsrapport, Konkurrensverket, Goda år på ålderns höst? En ESO-rapport om konkurrens i äldreomsorgen, Finansdepartementet, Ställa krav och följa upp, en vägledning för upphandling av vård och omsorg för äldre, Socialstyrelsen, Avtalsuppföljning av vård och omsorg, vägledning, Konkurrensverket, (187)

408 valfrihetssystem i Göteborgs Stad är komplext då införandet berör tio självständiga stadsdelsnämnderna. För att valfrihetssystemet ska upplevas som trovärdigt och fylla sitt syfte bör det råda konkurrensneutralitet mellan utförare i den egna regin och de externa utförarna, vilket enligt stadsledningskontoret bedömning även bör gälla sanktionstrappan. En sanktionstrappa bör byggas upp på ett sådant sätt att det som utförare inte lönar sig att bryta mot kontraktet utan att detta blir kännbart. Omvärldsbevakning Uppföljning Samtliga kommuner som ingår i omvärldsbevakningen har kravställt området uppföljning samt kommunens yttersta ansvar. Genom omvärldsbevakningen konstateras att en viktig del angående uppföljning är krav på kommunens rätt till insyn hos utföraren, dvs utförarens skyldighet att tillhandahålla information tex i verksamhetsberättelser, årsredovisningar eller dylikt. Vidare står det skrivet i flera referenskommuners förfrågningsunderlag att granskningar och redovisningar av utförarens verksamhet kan offentliggöras tex i diariet eller publiceras på kommunens hemsida. Exempelvis Örebro och Östersund hänvisar till riktlinjer för uppföljningen i förfrågningsunderlag. Uppsala hänvisar till en uppföljningsplan för hur uppföljningen ska se ut. Vidare beskriver Uppsala och Stockholm mer detaljerat hur uppföljningen kan ske genom tertialfrågor, screening, inhämtande av årsberättelse eller liknande samt genom anmälda eller oanmälde besök för uppföljning. Flera kommuner har också kravställt att kommunen bjuder in till regelbundna dialogträffar med utförarna. Några förfrågningsunderlag uttrycker speciellt att utföraren ska delta i och lämna uppgifter till de kvalitetsregister som beställaren lämnar uppgifter till. I några förfrågningsunderlag har det kravställts både planerade och oplanerade tillsynsbesök. Utföraren ska på eget initiativ meddela beställaren om eventuell kritik från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) eller annan myndighet angående verksamheten. Kopia på eventuella tillsynsrapporter och eventuella föreläggande ska omedelbart skickas till Göteborgs Stad. Omvärldsbevakning sanktioner När det gäller ekonomiska sanktioner har stadsledningskontoret ställt frågan till kommunerna om de tillämpar samma regler för utförare i egen regi som för externa utförare. Samtliga kommuner kräver in en åtgärdsplan vid upptäckta fel och brister och samtliga kommuner har säkrat rätten att häva avtalen om upptäckta fel och brister bedöms vara av allvarlig karaktär och inte åtgärdas inom en angiven tidsram. Åtta av kommunerna (Jönköping, Mölndal, Partille, Sundsvall, Västerås, Uppsala, Örebro och 178(187)

409 Östersund) använder sig av ekonomiska sanktioner om de externa utförarna inte rättar till upptäckta fel och brister, trots uppmaning om detta. I några av kommunerna (Mölndal, Västerås, Östersund) används samma ekonomiska sanktioner för utförare i den egna regin. Sundsvall använde under tiden mellan okt 2012 dec 2015, samma sanktioner till egen regi som till extern. Sundsvall ändrade till att tillämpa ekonomiska sanktioner enbart för externa utförare januari 2016, pga en omorganisation på socialförvaltningen till en samlad förvaltning istället för som tidigare en beställar-utförarorganisation. Östersund menar att det inte ska gå att kalkylera med att det är billigare att ha brister än att åtgärda de. De menar också att nivån måste stå i relation till uppdraget/ersättningens omfattning. Deras erfarenheter är att företag och egenregi som fått betala vite direkt genomfört åtgärder för att upprätthålla kvaliteten. Stadsledningskontorets bedömning Uppföljning Hela förfrågningsunderlaget utgör grunden för uppföljningen. Det som finns kravställt i förfrågningsunderlaget kommer kontinuerligt att följas upp av Göteborgs Stad. Stadsledningskontorets bedömning är att det är viktigt att i förfrågningsunderlaget förmedla kommunens rätt till insyn och utförarnas skyldighet att enligt anvisning eller på eget initiativ lämna in uppgifter till Göteborgs Stad. Bedömningen är att förfrågningsunderlaget behöver innehålla vilken typ av uppgifter som kommer att efterfrågas i samband med att Göteborg Stad följer upp utförarna. Det är också viktigt att det i förfrågningsunderlaget framgår att det är utförarnas skyldighet att medverka i uppföljningen. En annan aspekt som är viktig att betona är att det är Göteborgs Stad som avgör hur uppföljningen ser ut utifrån vad Göteborgs Stad anser var nödvändigt. En kontinuerlig och systematisk uppföljning av utförarna skapar sannolikt goda förutsättningar för en ökad kvalitet hos varje utförare. Utförarna behöver följa Göteborgs modell för uppföljning och överlämna rapporter enligt anvisningar ifrån Göteborgs Stad. Brukarperspektivet Det är viktigt att säkerställa att utförarna är seriösa och att den enskilde får sina behov tillgodosedda utifrån beviljat bistånd samt att insatserna håller förväntad kvalitet. Staden ansvarar för att följa upp att verksamheten håller en kvalitet som stämmer med rådande lagstiftning, nationella föreskrifter/förordningar. För att kunna säkerställa att den enskilde får insatser enligt lagens intentioner behöver samtliga utförare följas upp kontinuerligt. Utförarperspektivet Tydliga krav i förfrågningsunderlaget skapar en tydlighet och en vägledning för berörda utförare. Det bli tydligt att Göteborg har rätten till insyn och att Göteborg kommer att begära in uppgifter för att kunna följa upp om utföraren håller den kvalitet som är avtalad. Vidare ger uppföljningen en tydlig indikator på vilka områden utföraren eventuellt behöver utveckla ytterligare. 179(187)

410 Påföljder vid brister, sanktioner Stadsledningskontoret kan efter genomförd omvärldsbevakning konstatera att litteraturen förordar en sanktionstrappa och att åtta av de 12 studerade kommunerna har någon form av ekonomisk sanktion i sina trappor. Syftet med en sanktionstrappa är att snabbt kunna få till en rättelse när fel och brister upptäcks och häva kontrakt med utförare som inte uppfyller ställda krav. Stadsledningskontorets bedömning är att Göteborgs Stad ska ha en sanktionstrappa där det först finns utrymme för dialog och rättning innan det blir aktuellt med sanktioner som successivt blir mer och mer kännbara. Målet är att säkra brukarna en trygg lägsta nivå som håller hög kvalitet. När det gäller ekonomiska sanktioner ser stadsledningskontoret att det kan finnas både för och nackdelar med detta. De fördelar som stadsledningskontoret tagit del av är att när ekonomiska sanktioner utdelas så verkar utförarna snabbt rätta till fel och brister som påtalats. Det som stadsledningskontoret kan se som försvårande är att veta när felen och bristerna är av så allvarlig karaktär att de ekonomiska sanktionerna ska tillämpas. En annan försvårande aspekt är att valfrihetssystemet berör tio självständiga stadsdelar och att en utförare kan vara verksam i mer än en stadsdel. Det kan då vara svårt att bedöma om upptäckta fel och brister berör bara en stadsdel eller har effekter på alla stadsdelar som utföraren är verksam i. Följden kan bli att det blir svårt att veta hur den ekonomiska sanktionen ska beräknas. När valfrihetssystemet införs kommer Göteborgs Stad att skriva överenskommelser med stadsdelarna som utförare i egen regi för att tydliggöra att de krav på utförandet av tjänsten som ställs på externa utförare även gäller för utförare i egen regi. Ur neutralitets- och trovärdighetsperspektiv bedömer stadsledningskontoret att det är viktigt att samma krav på sanktioner som fastställs för externa utförare även gäller för utförare i den egna regin. Vilket medför att om ekonomiska sanktioner tillämpas ska de även tillämpas på utförare i intern regi. I dag består egen regi av flera olika hemtjänstgrupper i varje stadsdel och kvaliteten på tjänsterna kan skifta mellan grupperna. En fråga att ta ställning till vid tillämpning av ekonomiska sanktioner är om de ska tillämpas på hela stadsdelen eller på den eller de hemtjänstgrupper som inte uppfyller kraven i ingångna överenskommelser. Utifrån ovanstående problematisering är stadsledningskontorets bedömning att inte införa några ekonomiska sanktioner i sanktionstrappan vid införandet av valfrihetssystemet. Däremot bör frågan åter aktualiseras vid uppföljning av effekterna av införandet av valfrihetssystemet då Göteborgs Stad samlat på sig erfarenheter av att bedriva hemtjänst i ett valfrihetssystem. När det gäller möjligheten till hävning av avtalet är stadsledningskontorets bedömning att det är viktigt att ha med detta i en sanktionstrappa så kommunen kan häva ingånget avtal med externa utförare som inte uppfyller kraven. 180(187)

411 Stadsledningskontoret förordar Uppföljning och insyn Utredningen fastställer att utförarna inom valfrihetssystem är skyldiga att garantera stadens rätt till insyn i utförarnas verksamhet. stadsledningskontoret förordar att uppföljning ska göras utifrån förfrågningsunderlaget på verksamhet-, avtal- och systemnivå. Vidare förordar stadsledningskontoret att inte formulera för detaljerade krav avseende insyn och uppföljning. Detta för att möjliggöra för Göteborgs Stad att i uppföljningen av utförarna kunna använda de metoder som är nödvändiga för att säkerställa god och säker vård och omsorg. Utföraren ska medverka i uppföljningen och tillhandahålla sådana uppgifter om verksamheten som staden anser vara nödvändiga Varje enskild utförare inom valfrihetssystem för hemtjänst ska följas upp kontinuerligt, minst en gång per år och/eller vid behov. Stadsledningskontoret förordar en sanktionstrappa. Utgångspunkten i uppföljningen av utförarna är de krav som ställs i förfrågningsunderlaget. Enheten för kontrakt och uppföljning behöver ta fram en modell för hur uppföljningen ska se ut. Förslag på krav angående insyn och uppföljning Insyn Enligt kommunallagen ska Göteborg Stad tillförsäkra sig information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i hur verksamheten utförs. Utföraren är därför skyldig att lämna sådan information så att rätten till insyn för allmänheten säkras. Den information som Göteborgs Stad hämtar in från utföraren, med undantag för uppgifter om enskilda brukare, betraktas som offentliga handlingar. Göteborgs Stad informerar regelbundet sina kommuninvånare, via hemsidan eller annat informationsmaterial, om stadens verksamheter och ansvarsområde i form av protokoll, årsredovisningar, rapporter, kvalitetsredovisningar mm. Uppföljning Företrädare eller tjänstemän på uppdrag för Göteborg Stad följer regelbundet upp de krav som finns i förfrågningsunderlaget. Uppföljningen av utförarens verksamhet görs på det sätt som Göteborgs Stad anser vara nödvändig. Utföraren ska medverka i uppföljningen och tillhandahålla sådana uppgifter om verksamheten som staden anser vara nödvändiga. Uppföljningen sker på verksamhetsnivå, avtalsnivå samt genom uppföljning av tjänsten. Utföraren ska lämna uppgifter som efterfrågas av till exempel Sveriges kommuner och landsting, Statistiska centralbyrån, Socialstyrelsen och till de kvalitetsregister som Göteborg Stad lämnar uppgifter till. Utföraren ska ta fram efterfrågat material till Göteborgs uppföljningsrapporter. Utföraren ska redovisa en årlig årsrapport, ekonomisk redovisning, årlig kvalitetsrapport samt underlag till 181(187)

412 patientsäkerhetsarbetet. Rapporteringen och redovisningen sker enligt anvisning från enheten för kontrakt och uppföljning i Göteborg Stad. Utföraren ska hålla Göteborgs Stad informerad om händelser i organisationen som kan påverka utförandet av tjänsten, samarbetet och vad som avtalats. Utföraren ska på eget initiativ meddela Göteborgs Stad om eventuell kritik från Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Arbetsmiljöverket eller annan myndighet lämnat angående verksamheten. Kopia på eventuella tillsynsrapporter och eventuella föreläggande ska omgående skickas, enligt anvisning, till Göteborgs Stad. Påföljder vid brister, sanktioner Göteborgs Stad bör inta ha ekonomiska sanktioner i sanktionstrappan vid införandet av valfrihetssystemet. Däremot bör frågan åter aktualiseras vid uppföljning av effekterna av införandet av valfrihetssystemet då Göteborgs Stad samlat på sig erfarenheter av att bedriva hemtjänst i ett valfrihetssystem. De är av största vikt att Göteborgs Stad kan häva ingånget avtal med utförare. Förslag på krav angående påföljder vid brister Ansvar vid fel och brister Om en utförare uppvisar fel och brister i något avseende i förhållandet till de krav som framgår av ingånget kontrakt gäller nedanstående. Värdering Åtgärd Sanktion OK Det finns inga fel och brister i den uppföljda avtalspunkten eller på annat sätt reglerade krav på verksamheten Ingen åtgärd krävs - Anmärkningar Ges på sådant som inte innebär en direkt risk för den enskilde eller är motstridigt kontraktet eller annan regel, men inte heller motsvarar den gängse processen för uppfyllande av kvalitet på området. Avvikelser Icke åtgärdade anmärkningar blir avvikelser Stor avvikelse Om utföraren inte åtgärdat påtalat fel eller brist som bedöms som en avvikelse betraktas detta som fel och brister av större karaktär. Dialog Anmärkningar följs upp vid nästa regelmässiga uppföljning. Dialog. Vid avvikelser begärs en åtgärdsplan in. Åtgärdsplanen ska godkännas av enheten för kontrakt och uppföljning. Avvikelsen ska vara åtgärdad inom fyra veckor Dialog. Omedelbar rättning och en åtgärdsplan för att avvikelsen inte ska upprepas. Åtgärdsplanen ska godkännas av enheten för (187)

413 Med fel och brist av större karaktär avses för övrigt kontraktskrav eller andra regler som inte uppfylls alls eller bedöms efterlevas helt utan systematik och detta innebär en risk för den enskilde eller annan. kontrakt och uppföljning. Varning Hävning av avtal Varning Varningen gäller fram till dess att fel eller brist är åtgärdat alternativt till dess att det bedöms att utföraren inte klarar av att åtgärda fel eller brister. Hävning av kontraktet kan då komma att bli aktuellt. Hävning Om någon part inte fullgör sina åtaganden enligt avtalet och efter anmodan inte inom skälig tid vidtar rättelse får drabbad part antingen avhjälpa bristen på motpartens bekostnad eller göra avdrag på ersättningen. Vid avtalsbrott av väsentlig betydelse äger part rätt att häva avtalet. Följande omständigheter kan komma att utgöra avtalsbrott av väsentlig betydelse: - Om det framkommer att utföraren lämnat oriktiga uppgifter, inklusive manipulation av dokument, i ansökan vilket, om korrekt uppgifter lämnats, skulle ha inneburit att kontrakt inte erhållits - utföraren byter verksamhetsansvarig under kontraktsperioden och de nya personen inte uppfyller ställda krav - utföraren saknar fungerande rutiner eller system som erfordras enligt detta förfrågningsunderlag, - tillsynsmyndighet riktar allvarlig kritik mot verksamheten - allvarliga fel eller brister eller avsteg från de krav som ställts i förfrågningsunderlaget uppvisas vid uppföljningen av kontraktet eller vid annan tidpunkt, - större omfattning på upprepade anmärkningar och/eller avvikelser, - om andra oegentligheter av allvarlig karaktär från utförarens sida förekommit Göteborgs stad har alltid rätt att häva kontraktet om sådant förhållande som anges i 7 kap 1 LOV föreligger. Hävs avtalet är motparten skyldig att utge ersättning med ett belopp som motsvarar partens faktiska merkostnader med anledning av hävningen. Sådana merkostnader omfattar men begränsas inte till ersättningsköp, ökade personalkostnader och inkassokostnader. 183(187)

414 184(187)

415 Referenser Avtalsuppföljning av vård och omsorg. Vägledning 3 (2014). Konkurrensverket. Dom från Högsta förvaltningsdomstolen, HFD /Juni/ pdf Goda år på ålderns höst. En ESO-rapport om konkurrensen i äldreomsorgen. 2014:1, Finansdepartementet _1-till-webben.pdf Hur lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen kan utformas. Socialstyrelsen Kommunal eller enskild regi, spelar det någon roll? en jämförelse av utförare av vård och omsorg om äldre, Socialstyrelsen Kommunernas valfrihetssystem med fokus på hemtjänst. Slutrapport. Konkurrensverket, Rapport 2013:1 Konkurrens på likvärdiga villkor i kommunernas valfrihetssystem. Rapport 2013:8, Konkurrensverket. Kravspecifikation för upphandling av hemtjänst. Vägledning 2 (2014), Konkurrensverket Kundval i hemtjänsten Erfarenheter av information och uppföljning. SKL Kvalitetshöjande konkurrens i valfrihetssystemet vad krävs? Uppdragsforskningsrapport 2012:3. Rapport av Karl Lundvall på uppdrag av Konkurrensverket pdf Kvalitetskrav i valfrihetssystem en analys av förfrågningsunderlag i hemtjänsten, SKL 185(187)

416 Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk om-nationella-minoriteter-och_sfs Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lagen om valfrihetssystem. Hur påverkar den kostnader och effektivitet i kommunerna? 2012:15 Stadskontoret Lagen om valfrihetssystem (LOV). Vägledning för utförare. Vägledning 1 (2014). Konkurrensverket. agledning_2014-1_lov_utforare.pdf Ledsagning enligt LSS och SoL. Kartläggning av kommunernas insatser 2010, Socialstyrelsen, Artikelnummer Mål och inriktningsdokument för Göteborgs Stads budget S, Mp, V, Fi Proposition 2008/09:29 Lag om valfrihetssystem Proposition 2009/10:116 Värdigt liv i äldreomsorgen Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Rapport Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2015:10. Basal hygien i vård och omsorg. Socialtjänstlag (2001:453) Stimulansbidrag LOV. Delrapport Socialstyrelsen (187)

417 Ställa krav på kvalitet och följa upp en vägledning för upphandling av vård och omsorg för äldre Socialstyrelsen Stimulansbidrag LOV. Slutrapport , Socialstyrelsen Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk. Tillit och relationer. Om kvalitet i hemtjänsten - en kunskapsöversikt. Äldrecentrum 2015:4 Upphandling enligt LOV en processbeskrivning. Vägledning, 2011:03, Kammarkollegiet. _.pdf Utformade av förfrågningsunderlag för upphandling enligt LOV. Vägledning 2011:01, kammarkollegiet Vad vill äldre veta? En sammanställning av studier om äldres val inom äldreomsorgen, Socialstyrelsen Val av ersättningsmodell och beräkning av ersättningsnivå. Hemtjänst och särskilt boende, SKL Valfrihetssystem ur ett befolknings och patientperspektiv. Socialstyrelsen Valfrihetssystem ur ett befolknings- och patientperspektiv Slutredovisning, Socialstyrelsen, Valfrihetswebben, den nationella webbplatsen för annonsering av tjänster enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) (187)

418 Bilaga A Göteborgs Stad plan för miljöfordonsarbete, fordonspooler och stöd till introduktion av elfordon Antagen i Trafiknämnden i september, till KS 23/11 alt 7/12 därefter till KF. Delar av planen har bäring på utförare av LOV-tjänster, vilket är delar avseende Krav på kommunala förvaltningar och bolag vid inköp och hyra av fordon. Relevanta krav i planen är: , se nedan Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att att att att att tillstyrka mål för Göteborgs Stads miljöfordonsarbete, fordonspooler och stöd till introduktion av elfordon, föreslå kommunfullmäktige att fastställa dessa mål, föreslå kommunfullmäktige att upphäva tidigare beslut med mål för miljöfordon och drivmedel i Göteborgs Stad (KF dnr 2522/11), föreslå kommunfullmäktige att upphäva tidigare beslut om att främja utvecklingen av bilpooler (KF dnr 0822/12), samt föreslå kommunfullmäktige att upphäva tidigare beslut att främja introduktion av elfordon i Göteborg (KF dnr 1600/11). Urval av relevanta kapitel: 1.7 Krav vid val av fordon Personbil ska vara miljöfordon. Lätt lastbil ska vara miljöfordon om det finns lämplig modell att tillgå. Tunga fordon ska vara miljöfordon om det finns lämplig modell. Kravet gäller enbart fordon som används i verksamhet som inte är konkurrensutsatt. Vinterdäck ska vara dubbfria Som definition av miljöfordon gäller kommunfullmäktiges beslut. Observera att kommunfullmäktige även har beslutat trafiksäkerhetskrav som gäller vid inköp av fordon till kommunflottan 1. 1 Trafiksäkerhetskrav för Göteborgs Stad vid nyanskaffning av fordon, dnr 1784/11, beslutade

419 1.8 Prioritering av bränsle vid val av personbil och lätt lastbil 1. Välj i första hand gasfordon, elfordon eller laddhybridfordon. Som elfordon räknas både batteribilar och bränslecellsbilar. 2. Välj i andra hand etanolfordon eller annat förnybart drivet fordon. 3. Välj i tredje hand elhybridfordon. 4. Välj i sista hand annat fordon som enbart kan drivas på fossilt bränsle. Välj energieffektiva modeller i respektive kategori. Valet av fordon ska göras med hänsyn till funktion och ekonomi. I det fall ett fordon väljs som enbart kan drivas på fossilt bränsle måste det finnas särskilda skäl som ska dokumenteras. Prioriteringen ovan är en rekommendation och varje inköpare och avropare får själv göra en avvägning av praktiska, ekonomiska och miljömässiga förhållanden. 1.9 Krav på dieselmotor till personbil och lätt lastbil Personbil får väljas med dieselmotor endast om den har teknik som säkerställer att utsläppen av kväveoxider i verklig drift är på samma nivå som vid certifiering. 2 Lätt lastbil får väljas med dieselmotor om det inte finns andra motoralternativ för det aktuella behovet, eller om dieselmotorn har teknik som säkerställer att utsläppen av kväveoxider i verklig drift är på samma nivå som vid certifiering. 3 Laddhybridbil får väljas med dieselmotor även om den inte har teknik som säkerställer att utsläppen av kväveoxider i verklig drift är på samma nivå som vid certifiering enligt ovan, om den till helt övervägande del kommer att köras på el Bullerkrav för personbilar och lätta lastbilar När val av miljöfordon och bränsle är gjorda enligt ovan ska den minst bullrande modellen väljas. Vid inköp av däck ska väljas sådana som har bra våtgrepp, lågt rullmotstånd och lågt buller. I nu gällande mål från 2012 finns inga krav på att sänka bullret från Göteborgs Stads fordon. Buller är ett stort miljöproblem och det är viktigt att Göteborgs Stad bidrar till att sänka bullret från vägtrafiken. Här föreslås krav som innebär att Staden ska välja lågbullrande fordon och däck. Miljöförvaltningen, Gatubolaget och trafikkontoret har redan inlett ett arbete för att ställa denna typ av krav i ramavtal. 2 För att dieselmotorer i lätta fordon inte ska släppa ut mer kväveoxider i verklig drift än andra fordon krävs sannolikt att de uppfyller EU:s kommande krav på kväveoxidutsläpp vid kallstart (-7 grader C) i så kallat Type06- prov eller motsvarande, samt kommande krav på övervakning av bilars utsläpp i verklig trafik (RDE, Real world driving emissions) där det finns så kallade not to exceed -gränsvärden eller motsvarande. Det är osäkert när denna teknik införs, men eventuellt Vid osäkerhet, rådfråga trafikkontoret. 3 För dieselkrav, se föregående not.

420 1.11 Drivmedelsanvändning Den el och fordonsgas som används i Göteborgs Stads flotta ska vara förnybar. Flerbränslefordon ska till helt övervägande del köras på det miljöanpassade alternativet. Laddhybridfordon ska till helt övervägande del köras på el. I nu gällande mål från 2012 beslutades att Göteborgs Stads flotta av elfordon ska laddas med el från förnybara källor och att fordonsgasen ska vara förnybar. Det kravet föreslås ligga fast. Det uppfylls genom att teckna avtal om förnybar el och gas i upphandlingar och så har skett vid senaste upphandling. Det är också en självklarhet att flerbränslefordon ska tankas med miljöbränsle och att laddbara bilar ska köras så mycket som möjligt på el.

421 Bilaga B Utskriftsdatum: UPPHANDLINGSMYNDIGHETENS HÅLLBARHETSKRITERIER FÖR VÅRDTJÄNSTER Detta dokument är framtaget för att du enkelt ska kunna klippa och klistra den information du behöver. Observera att detta dokument saknar all bakgrundsinformation samt information till upphandlaren. Vi rekommenderar att du inför din upphandling även laddar hem och läser "Kriteriedokument med tillämpningshänvisningar" för de kriterier du har valt (PDF-version).

422 HEMTJÄNST Kontaktperson i miljöfrågor (KravID: 10150) Särskilda kontraktsvillkor Leverantören ska senast vid driftsstart ha en kontaktperson på företaget avseende miljöfrågor. Förslag till verifikat Namngiven person med kontaktuppgifter. Systematiskt miljöarbete (KravID: 10114) Särskilda kontraktsvillkor Leverantören ska senast 18 månader efter driftsstart ha ett system för att arbeta systematiskt med miljöfrågor så att miljöpåverkan från uppdraget kan minskas. Systemet ska omfatta den verksamhet som utför den avtalade tjänsten och ska minst inkludera följande delar: * en införd miljöpolicy (med policy avses de långsiktiga visionerna) * rutiner som säkerställer att lagar och föreskrifter som berör verksamheten efterlevs * rutiner och metoder som säkerställer att miljökrav följs i enlighet med avtalet, inklusive rutiner för att hantera avvikelser * årlig uppföljning av det egna miljöarbetet som utan anmodan skriftligen lämnas till den upphandlande organisationen Förslag till verifikat Certifiering enligt ISO 14001, EMAS-registrering eller eget dokumenterat system som innehåller punkterna i kravet. Rutiner för hantering av avfall hos brukaren/patienten (KravID: 10155) Särskilda kontraktsvillkor Leverantören ska vid driftsstart ha rutiner införda för kontroll av vilka förutsättningar till källsortering av avfall inklusive farligt avfall som finns hos varje brukare/patient. Finns förutsättningar för källsortering ska leverantören källsortera. Leverantörenska vid driftsstart ha rutiner införda för hur farligt avfall, såsom smittförande och stickande skärande avfall samt läkemedelsrester, som leverantören själv ger upphov till (genom att utföra tjänst) hos brukaren/patienten ska hanteras. Förslag till verifikat Dokumenterade rutiner. Sparsam körning (KravID: 10159)

423 Särskilda kontraktsvillkor Förarna som omfattas av uppdraget och kör mer än 500 mil i tjänsten om året, ska ha utbildats i sparsam körning (enligt Trafikverkets kriterier) senast 6 månader efter driftsstart. Leverantören ska kunna visa att ett system finns som följer upp bränsleförbrukningen. Leverantören ska kunna visa på att rutiner och uppföljningssystem finns som säkerställer en bestående sänkning av bränsleförbrukningen. Exempel på rutiner och uppföljningssystem kan vara: * internkontroll och rutiner för avvikelser * individuell uppföljning av förares bränsleförbrukning * tekniskt stödsystem i fordon som ger återkopplande information till förare hur dessa kan ändra körsätt så att bränsleförbrukningen minskar Förslag till verifikat Kompetensutvecklingsplan eller intyg på att förare genomgått utbildning, samt en beskrivning av uppföljningssystemet. Dokumenterade rutiner. Nyanskaffning av personbil (KravID: 10160) Särskilda kontraktsvillkor Vid nyanskaffning av personbil under avtalstiden ska fordonen uppfylla kriterierna för miljöbil enligt förordning om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor (SFS 2009:1). Förslag till verifikat Uppgifter ur vägtrafikregistret eller motsvarande utländska register, uppgifter från fordonstillverkaren. Miljöpolicy, miljöprogram eller riktlinjer för miljöarbete (KravID: 10156) Särskilda kontraktsvillkor Leverantören ska senast X 1 månader efter driftsstart följa följande delar... (ange delar) ur den upphandlande organisationens miljöpolicy, miljöprogram eller riktlinjer för miljöarbetet. Leverantören ska vid uppföljning redovisa hur man följer de uppställda kraven enligt ovan. 1 Den upphandlande organisationen måste själv välja när det kan anses vara lämpligt att dessa rutiner finns på plats. Förslagsvis bör det ske någon gång under det första verksamhetsåret. Miljökrav vid inköp (KravID: 10157) Särskilda kontraktsvillkor Leverantören ska senast X 1 månader efter driftsstart ha rutiner för att säkerställa att miljökrav ställs minst i enlighet med Upphandlingsmyndighetens upphandlingskriterier vid följande... (ange produktområden och eventuellt krav som är relevanta för tjänsten) inköp till verksamheten. Exempel på produktområden:

424 * Handskar * Förbandsartiklar * Inkontinens-och urologiartiklar * Anestesi och intensivvård * Kemisk-tekniska produkter * Livsmedel * Måltidstjänster * Läkemedel * Transporter, fordon och drivmedel Leverantören ska vid uppföljning redovisa att kraven vid inköp har ställts minst i enlighet med Upphandlingsmyndighetens upphandlingskriterier. 1 Den upphandlande organisationen måste själv välja när det kan anses vara lämpligt att dessa rutiner finns på plats. Förslagsvis bör det ske någon gång under det första verksamhetsåret. Förslag till verifikat Skriftlig dokumentation, t.ex. ifyllda svarsformulär till respektive kriteriedokument, se bilaga 1. Resefria möten (KravID: 10161) Särskilda kontraktsvillkor Tillgång till resefria möten (t.ex. telefonmöten, videomöten etc.) som kopplar till utförandet av uppdraget (t.ex. interna möten för medarbetarna eller vid upprättande av vårdplan med anhöriga eller andra vårdgivare etc.) ska finnas senast X 1 månader efter driftsstart. 1 Den upphandlande organisationen måste själv välja när det kan anses vara lämpligt att dessa rutiner finns på plats. Förslagsvis bör det ske någon gång under det första verksamhetsåret. Förslag till verifikat Leverantörsförsäkran Tolktjänster (KravID: 10162) Särskilda kontraktsvillkor Tillgång till video- och telefontolkutrustning ska finnas senast X 1 månader efter driftsstart. 1 Den upphandlande organisationen måste själv välja när det kan anses vara lämpligt att dessa rutiner finns på plats. Förslagsvis bör det ske någon gång under det första verksamhetsåret. Förslag till verifikat Leverantörsförsäkran

425 Stadsledningskontoret Bilaga C Förteckning över godkända omvårdnadsutbildningar Poäng för godkända omvårdnadsutbildningar inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen (styrks med betyg). För att räknas som en godkänd utbildning ska utbildaren ha betygsrätt med tillstånd från Skolinspektionen. Vuxenutbildning är en viktig del av det svenska utbildningssystemet, särskilt yrkesutbildningar. Enskilda utbildningsanordnare kan ansöka om tillstånd hos Skolinspektionen att sätta betyg, anordna prövning och utfärda betyg och intyg, så kallad betygsrätt. Med stöd av betygsrätten kan de enskilda utbildningsanordnarna anordna kurser som motsvarar komvux. Ungdomsgymnasiet poäng från gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram. Det motsvarar tre år. Vuxenutbildningar poäng från omvårdnadsprogrammet poäng från det nya omvårdnadsprogrammet (1 400 poäng är godkänt men vid poäng utfärdas diplom från Vård-och omsorgscollage). Äldre utbildningar Äldre undersköterskeutbildning som vid omräkning motsvarar poäng. (900 omräknade poäng motsvarar inte en godkänd utbildning). Tvåårig vårdlinje poäng Gav möjlighet att söka arbete som undersköterska eller mentalskötare. Jfr Äldre undersköterskeutbildning. Mentalskötarutbildning poäng två eller tre terminer. Gav möjlighet att söka arbete som undersköterska eller som mentalskötare. Jfr Äldre undersköterskeutbildning. Treårig omvårdnadslinje poäng. Sammanslagning av Tvåårig vårdlinje och Social servicelinje. Kursinnehållet motsvarar Omvårdnadsprogrammets karaktärsämnen, gemensamma kurser och valbara kurser.

426 Bilaga D. IT-system och appar IT-system och appar Bilagan innehåller beskrivning av de åtaganden rörande IT som gäller för externa utförare att förhålla sig till som krav innan man ansöker om att bli utförare av hemtjänst inom Göteborgs Stad Göteborgs Stad att ansvara för att göra Arbetssätt för externa utförare av hemtjänst är beskrivet i valda delar av Göteborgs Stads Socialtjänstprocess, se goteborg.se/utforarehemtjanst. Externa utföraren ska använda Göteborgs Stad IT-system Treserva och app för uppföljning av utförd tid för att dokumentera, rapportera och kommunicera enligt de riktlinjer som upprättas. Förklaring av begrepp IT-system de program som används via en dator App de program som används via en mobiltelefon Utrustning, programvaror och abonnemang Informationssäkerhet Externa utföraren ansvarar för att datorer som används ska ha ett installerat och uppdaterat antivirusprogram samt brandvägg. Externa utföraren ansvarar för att programvara, inklusive operativsystem, som är installerad på den utrustning som externa utföraren använder är uppdaterade med säkerhetsuppdateringar samt av leverantören supporterade versioner. Externa utföraren ansvarar för att införskaffa, bekosta och, när så krävs, nyttja SITHS-kort för säker verifiering av användare i IT-system och appar. För mer information kontakta Inera på Kostnader och anskaffning av utrustning och abonnemang Externa utföraren ansvarar för att anskaffa, bekosta och förse sin verksamhet med den utrustning och de abonnemang som är beskrivna i detta förfrågningsunderlag. Externa utföraren skall teckna egna avtal direkt med respektive leverantör. Datorer Hårdvara Datorer ska minst uppfylla de rekommenderade systemkrav som gäller för den programvara som är installerad på datorn. Rekommenderade systemkrav hittas på datortillverkarens hemsida.

427 Bilaga D. IT-system och appar Programvaror Datorer ska vara installerade med något av följande operativsystem. Windows (av Microsoft supporterad version) OS X (av Apple supporterad version) Följande webbläsare kan användas vid arbete i Treserva. Internet Explorer (senaste versionen) Anslutning En stabil anslutning till internet krävs vid arbete i Treserva. Vilken kapacitet som är nödvändig beror på företagets storlek samt övrigt nyttjande av bandbredd. Göteborgs Stad rekommenderar fast uppkoppling eller 4G på minst 5 Mbit/s. Mobiltelefoner Hårdvara Mobiltelefonmodeller som skall användas vid arbete i app för uppföljning av utförd tid samt Treserva appar är Apple iphone 6, 16 GB eller 64 GB Mobiltelefonmodeller kan komma att förändras under pågående avtalstid. Externa utförare kommer att informeras om förändrade villkor. Programvaror Externa utföraren ansvarar för att följa tillhandahållna anvisningar för installation av Göteborgs Stads app för uppföljning av utförd tid, eventuella Treserva appar samt verktyg för hantering av apparna. Anslutning En stabil anslutning till internet krävs vid arbete i app för uppföljning av utförd tid samt Treserva appar. Vilken kapacitet som är nödvändig beror på företagets storlek samt övrigt nyttjande av bandbredd. Göteborgs Stad rekommenderar fast uppkoppling eller 4G på minst 5 Mbit/s. Tillbehör Externa utföraren ansvarar för att anskaffa följande tillbehör som krävs till mobiltelefonerna för att kunna arbeta i app för uppföljning av utförd tid samt Treserva appar: Tactivoskal för certifierad iphone, i dagsläget iphone 6. SITHS-kort

428 Bilaga D. IT-system och appar Support och utbildning Support för egen utrustning och programvaror Externa utföraren ansvarar för support av utrustning, programvaror, abonnemang och internetuppkoppling som de köpt in och bekostat själva. Utse IT-kontaktperson Efter kontraktskrivning ska externa utföraren utse en IT-kontaktperson med ansvar att utbilda, tilldela och avsluta behörigheter i IT-systemen till användarna i sin organisation fungera som första linjens support i den egna verksamheten utbilda användare i sin organisation delta i informationsmöten som anordnas av Göteborgs Stad och sprida informationen/kunskapen vidare i sin organisation. Kompetenskrav och utbildning IT-kontaktpersoner hos extern utförare ska ha genomgått av Göteborgs Stad anordnade utbildningar för kunskap om Göteborgs Stads IT-system och eventuella appar innan överenskommen verksamhetsstart. Innehåll och agenda meddelas i samband med planering av utbildning. Externa utförarens personal ska ha erforderlig datakunskap samt den kompetens som fodras för informationshantering via kommunens IT-system och eventuella appar. Åtkomst till IT-stöd, användare IT-kontaktperson hos externa utförare ansvarar för att beställa åtkomst till IT-stöd såsom nyupplägg, förändringar och avslut av användare enligt framtagen beställningsrutin. Behörighet till Göteborgs Stads nätverk och Göteborgs Stads IT-system och eventuella appar är personlig och får inte överlåtas eller lånas ut till annan användare. Externa utföraren ska omedelbart rapportera till Göteborgs Stad Intraservice då en IT-kontaktperson börjar eller slutar sin anställning så att behörighet kan läggas upp respektive avslutas. Om kontraktet mellan Göteborgs Stad och externa utföraren upphör avslutas externa utförarens behörighet till behörighetssystem, IT-system och eventuella appar. Åtagande Göteborgs Stad IT-System och appar IT-system som tillhandahålls av Göteborgs Stad och ska användas av externa utförare Nedan beskrivs de IT-system som Göteborgs Stad tillhandahåller och som ska användas av de externa utförare som bedriver hemtjänst inom Göteborgs Stad. Det som omfattas är delar av IT-systemet Treserva och Göteborgs Stads app för uppföljning av utförd tid.

429 Bilaga D. IT-system och appar Treserva Treserva är ett IT-system som innehåller många olika moduler. Göteborgs stad tillhandahåller nedanstående funktionalitet i Treserva till externa utförare. Treserva windows för att ta emot och fördela uppdrag från beställande myndighet. I och med fördelningen av uppdraget sätts datum för verkställighet vilket gör att debitering till brukare, statistik och uppföljning blir korrekt. Treservas meddelandefunktion för kommunikation med bl.a. ansvarig handläggare hos Göteborgs Stad. Kommunikation via Treservas meddelandefunktion innebär att meddelanden kan skickas med sekretesskydd och att externa utförare på så sätt kan följa valda delar av Göteborgs Stads Socialtjänstprocess. Treserva genomförandewebb för att skapa och revidera genomförandeplaner för sina brukare. Detta innebär att Göteborgs Stads handläggare kan ta del av genomförandeplanerna på samma sätt för alla brukare samt att Göteborgs Stad kan följa upp antal brukare med upprättad genomförandeplan för alla utförarenheter oavsett utförare. För att använda Treserva Windows och Treservas genomförandewebb krävs att den externa utföraren har tillgång till dator och lever upp till krav som specificeras i denna bilaga. Installation av appar Göteborgs Stad ansvarar för att installera och uppdatera app för uppföljing av utförd tid samt Treserva appar som ägs av Göteborgs Stad. Nedan beskrivs de IT-system och appar som Göteborgs Stad erbjuder externa utförare av hemtjänst. Treserva genomförandewebb, daganteckningar Externa utförare erbjuds möjligheten att kunna skriva daganteckningar i Treserva genomförandeweb samt att då använda funktion för att sammanfatta daganteckningar. Mobilt arbetssätt, Treserva appar Appar i Treserva är under införande och möjlighet att erbjuda denna tjänst till externa utförare kan därmed komma att förändras. Externa utförare erbjuds att kunna arbeta mobilt med samma förutsättningar som utförare i Göteborgs Stad, vilket förutsätter tillgång till nedanstående appar i Treserva. Som komplement till IT-systemet Treserva finns två appar för mobilt arbetssätt. App för utförardokumentation innefattar informationsmängder som även finns i Treserva Genomförande webb Personuppgifter och uppmärksamhetsinformation, daganteckningar och genomförandeplan. Med app för meddelande i Treserva finns Treservas interna meddelandefunktion med sekretesskydd alltid tillgänglig för att skicka och ta emot meddelanden från andra användare. För att använda appar i Treserva krävs att den externa utföraren har tillgång till en mobiltelefon som lever upp till de krav som specificeras i denna bilaga.

430 Bilaga D. IT-system och appar Utrustning, programvaror och abonnemang Licenser Göteborgs Stad ansvarar för att till externa utförare tillhandahålla licenser som behövs för att kunna få tillgång till Göteborgs Stads IT-system och appar. Support och utbildning Åtkomst till IT-system och appar Göteborgs Stad ansvarar för att externa utförare, efter inkommen beställning från utsedd ITkontaktperson, får åtkomst till de IT-system och eventuella appar som ska användas. Utbildning Göteborgs Stad tillhandahåller utbildning för externa utförarens utsedda IT-kontaktpersoner i de ITsystem och eventuella appar som det åligger externa utförare av hemtjänst i kommunen att använda. Dessa IT-kontaktpersoner ska sedan i sin tur utbilda användare i sin organisation. Utbildningstillfällen kommer att erbjudas under perioden augusti till juni för nya IT-kontaktpersoner. Allmänt För att support ska kunna ges krävs en anmälan från utsedd IT-kontaktperson till support intraservice via telefon eller e-post support.intraservice@intraservice.goteborg.se. Ärendet hanteras därefter enligt ordinarie supportprocess Supportens öppettider är vardagar kl och för akuta ärenden vardagar kl samt lördagar, söndagar och helgdagar kl Akuta ärenden definieras som felanmälan avseende kommunikationsstopp, spärrade ID i verksamhetskritiska system såsom VPN, Treserva. Support angående verksamhetssystem erbjuds endast under kontorstid. Supporten gäller enbart de IT-system och appar som Göteborgs Stad tillhandahåller och som omfattas av denna bilaga. Övrig hård- och programvara supporteras ej av Göteborgs Stad. Support IT-system och appar Supportärenden ska skickas in av särskild utsedd IT-kontaktperson hos extern utförare. Support omfattar alla IT-system och appar inom vård och omsorg som beskrivs i denna bilaga. Driftinformation om de IT-system som ingår ansvarar Göteborgs Stad för att leverera avseende de kommungemensamma interna systemen. Planerade driftstopp Det förekommer tillfällen när förebyggande service eller uppdateringar krävs för systemet. Information om detta kommer att skickas ut till utsedd IT-kontaktperson senast 10 dagar innan planerat driftavbrott. Planerade driftsavbrott förläggs i första hand dagtid söndagar mellan kl

431 Bilaga D. IT-system och appar Driftstörningar Vid driftstörningar i stadens system lämnas information via sms och e-post till utsedda ITkontaktpersoner hos den externa utföraren. Staden betalar inte ut skadestånd eller annan ersättning vid driftstörningar.

432

433

434