KU-nämndens sammanträde

Transkript

1 KU-nämnden Protokoll Nr 2015:15 1 (5) KU-nämndens sammanträde NÄRVARANDE Lärarrepresentanter (med rösträtt) Ann Cathrine Andersson, prorektor, lektor, ordf Kenneth Karlsson, lektor Magnus Bärtås, professor Zandra Ahl, professor (deltar ej under ärende 9, 10, 14, 15) Sara Kristoffersson, professor Thomas Elovsson, lektor Studentrepresentanter (med rösträtt) Frida Hållander Cecilia Pfaff (deltar ej under ärende 9, 10, 14, 15) Mostyn de Beer Tjänstemän Kristina Knauff, UFA, 8-11 Marie-Thérèse Tricot, UFA Pia Schenkmanis Rämö, UFA Övriga Niklas Billström, tillf bitr prefekt, 7 Jan Lindstein, personalspecialist, 7-8 Tom Sandqvist, ordförande LFN, 8 Ulrika Karlsson, professor, 11 FÖRHINDER Johanna Lewengard, professor Bella Rune, professor Lina Wilckens, studentrepresentant

2 KU-nämnden Protokoll Nr 2015:15 2 (5) ÄRENDE BESLUT / ÅTGÄRD 1 Mötets öppnande 2 Utseende av justeringsperson 3 Godkännande av föredragningslistan/dagordningen Ordförande förklarar mötet öppnat. Magnus Bärtås utses att jämte ordföranden justera dagens protokoll. Dagordningen godkänns. Då dagens KU-möte har ovanligt många beslutspunkter med tillhörande diskussionspunkter har ordförande i samråd med IBIS prefekt och professorer beslutat att 12 Revidering av utbildningsplan lärarutbildningen H16 flyttas till KUnämndens möte den 20 januari Budget bordläggs också och behandlas på mötet i januari. Under 14 Övriga frågor tillkommer informationspunkt om forskningsveckan, föredragande Magnus Ericson. 4 Föregående protokoll 5 Ordförande informerar Information Föredragande: Ann-Cathrine Andersson Föregående protokoll godkänns och läggs till handlingarna. Återkoppling gemensamma kurser Konst-, design- och konsthantverkshistoria & teori: Vid förra mötet redogjorde Sara för problem kopplade till upplägg, innehåll och bemanning i utbildningarnas kurser i konst-, designoch konsthantverkshistoria. Frågan har nu tagits upp med prefekter och ledningsråd. Prefekterna arbetar med

3 KU-nämnden Protokoll Nr 2015:15 3 (5) en plan för tydligare ansvarsfördelning och bemanning av kurserna. Forskningsstrategi : Underlag presenteras på nästa KU-möte. Strategin beslutas av Högskolestyrelsen i februari Val till KU-nämnden: Kristina Knauff förbereder tillsättning av valberedningsgrupp. Arbetsmöte februari 2016 för Ledningsrådet och Ämnesrådsordföranden. Detta berör flera KU-ledamöter. Förslag Forsknings- och forskarutbildningsutskott(ffu): Fortsatt beredning ska relateras till Konstfacks nya Arbets- och delegationsordning vilken beslutas av Högskolestyrelsen i februari Info från Ledningsråd och rektorsbeslut: Tillfällig organisatorisk placering av administrativ personal på DKK 6 Riktlinjer för inrättande av huvudområde och utbildning Beslut Föredragande: Marie-Thérèse Tricot Marie-Thérèse presenterar förslag som tydliggör vilka kriterier och processer som gäller för inrättande av huvudområde respektive ny utbildning. KU-nämnden beslutar att fastställa Riktlinjer för inrättande, uppföljning och avvecklande av huvudområde och utbildning vid Konstfack enligt bilaga 1. 7 Fyra lektorer på DKK Fyra lektorat behöver lysas ut på DKK.

4 KU-nämnden Protokoll Nr 2015:15 4 (5) Beslut Föredragande: Jan Lindstein, Niklas Billström Följande ämnesområden föreslås för anställning: - Lektor i Grafisk design - Lektor i Illustration - Lektor i Inredningsarkitektur (2 st) Inriktningarna för respektive lektorat kommer att beskrivas och tydliggöras i annonstexten. KU-nämnden ställer sig undrande till varför man inte använder ämnesområdet visuell kommunikation med inriktning grafisk design respektive illustration. KU-nämnden konstaterar att ämnesområdena inredningsarkitektur, grafisk design samt illustration redan är fastställda och kan användas vid de föreslagna anställningarna. 8 Professor i konsthantverk med inriktning smyckekonst och corpus KU-nämnden är oenig och avstår från att fatta beslut i ärendet. Beslut Föredragande: Jan Lindstein, Tom Sandqvist 9 Planeringsbidrag och nätverksinitieringsbidrag Beslut Föredragande: Kristina Knauff Zandra anmäler jäv och lämnar rummet. Sammanlagt fem ansökningar har inkommit. KU-nämnden beslutar att bevilja följande ansökningar för planeringsbidrag i enlighet med de

5 KU-nämnden Protokoll Nr 2015:15 5 (5) villkor som specificeras i utlåtandet från forskningsledningsgruppen, bilaga 2: - Robin McGinley för Listening to Exhibitions: On the nature and experience of the soundscapes of museum and gallery spaces ( kr) - Ulrika Mårtensson för Textile Architecture ( kr) att bevilja följande ansökning för nätverksinitieringsbidrag: - Bella Rune/Zandra Ahl för Where CRAFT is At ( kr) 10 Lägesrapport användning av KUmedel Information Kristina informerar om att arbetet är på god väg. Kristina återkommer till nästa KU-möte i januari med förslag till beslut. Föredragande: Kristina Knauff 11 Ny utbildningsplan från H16 för kandidat IA Beslut Föredragande: Ulrika Karlsson 12 Revidering av utbildningsplan lärarutbildningen H16 Kritik från UKÄ tillsammans med behov av att förändra kursstrukturen har lett till omarbetning av programmets upplägg. KU-nämnden beslutar att fastställa utbildningsplan för kandidatprogrammet Inredningsarkitektur och möbeldesign att gälla för studenter registrerade på programmet från H16, enligt bilaga 3. Punkten bordläggs och behandlas i januari. Information

6 KU-nämnden Protokoll Nr 2015:15 6 (5) Föredragande: Hilde Altern 13 Budget 2016 Beslut Punkten bordläggs och behandlas i januari. Föredragande: Magnus Mörck, Anne Stenberg 14 Övriga frågor Återkoppling forskningsveckan Information Föredragande: Magnus Ericson 15 Mötets avslutande Magnus informerar om ett närmare komplett program för forskningsveckan som äger rum på Konstfack, den 1-5 februari Kopplingen till doktoranderna är viktig och eventuellt kommer man att knyta Friday Lecture till forskningsveckan. En digital publikation samt affisch kommer att göras i samarbete med Rikard Heberling. Ordförande förklarar mötet avslutat. Vid protokollet Justerat Justerat Pia Schenkmanis Rämö Ann Cathrine Andersson Magnus Bärtås

7 Bilaga 1 KU-protokoll 2015:15 Fastställt av KU-nämnden (ersätter Rutiner för inrättande, uppföljning och avvecklande av huvudområde vid Konstfack, fastställda av KU-nämnden ). 1- Inledning Definition av huvudområde och ämne Examensrätt vid Konstfack Beslutsordning vid Konstfack Inrättande och avvecklande av huvudområde Inrättande och avvecklande av utbildning Uppföljning av huvudområde och utbildning Huvudområde Process för inrättande av nytt huvudområde Kriterier för inrättande av nytt huvudområde Allmänna förutsättningar för huvudområdet Förutsättningar för utbildning inom huvudområdet Avvecklande av huvudområde Ny utbildning Process för inrättande av ny utbildning Inrättande av ny utbildning Kriterier för inrättande av ny utbildning Utbildningsplan Avvecklande av utbildning.. 5 1

8 Samtliga generella examina ska ha en viss inriktning som varje högskola själv bestämmer. Dessutom en successiv, poängangiven, fördjupning inom examens huvudområde. Ett huvudområde ska vara så pass brett att det har internationell och nationell giltighet. För statistiska ändamål har samtliga huvudområden klassificerats till grupper av huvudområden. Denna klassificering har sin utgångspunkt i svensk utbildningsnomenklatur (SUN 2000). Den högsta SUN-nivån anger inriktning, för närvarande 8 inriktningar. Den lägsta SUNnivån anger huvudområde, för närvarande 207 huvudområdesgrupper. Huvudområde för en generell examen hänförs således till någon av dessa huvudområdesgrupper. En generell eller konstnärlig examen utfärdas inom ett givet huvudområde. I ämneslärarutbildningen ingår ämnes- och ämnesdidaktiska studier. Ämneslärarexamen utfärdas med viss inriktning (gymnasiet eller grundskolan 7-9) i specifika ämnen. Konstnärliga examina: Konstfack är beviljade examensrätt för konstnärlig master-, magister- samt kandidatexamen. Inom konstnärlig inriktning är Konstfack fri att inrätta de huvudområden lärosätet självt önskar. Lärarexamen: Konstfack har även examensrätt för Ämneslärarexamen gymnasieskolan (i ämnena bild, bild/design, bild/medier.), Ämneslärarexamen årskurs 7-9 (i ämnena bild, slöjd) samt lärarexamen. Generella examina: Konstfack har examensrätt för kandidat- och magisterexamen i huvudområdet bildpedagogik samt generell masterexamen i huvudområdet visuell kultur och lärande inriktning bildpedagogik. Alla beslut rörande inrättande och avvecklande av huvudområde eller utbildning ska fattas efter handläggning av UFA. Ämnesråd, institutionsprefekt samt ledningsråd ska medverka i beredningen. Inrättande och avvecklande av huvudområde vid Konstfack beslutas av Utbildnings- och forskningsnämnden (UFN, tidigare KU-nämnden) på delegation av rektor. Inrättande och avvecklande av utbildning vid Konstfack beslutas av rektor på förslag från Utbildnings- och forskningsnämnden. UFN fastställer och reviderar utbildningsplan. 2

9 Utbildnings- och forskningsnämnden ansvarar för uppföljning av huvudområde och utbildning. Då ett nytt huvudområde önskas inrättas ska en ansökan beredas av ämnesrådet. Denna ansökan skall gå via prefekten innan det skickas till UFA (handläggare) som för ärendet vidare till UFN. Ansökan till UFN ska innehålla följande delar: - Huvudområdets benämning. Benämningen av huvudområdet ska korrespondera till något som äger allmän giltighet och vara etablerad i ett internationellt sammanhang. - Definition av huvudområdet. Lämna en kortfattad definition av huvudområde. Beskriv vilka kompetenser som huvudområdet successivt utvecklar. - Motivering till varför ett nytt huvudområde ska inrättas. Huvudområdet bör finnas inom Konstfacks profilområden. Koppling ska finnas till Konstfacks vision och mission, dess uppdrag och forskningsstrategi. - Huvudområdet i omvärlden. Beskriv huvudområdets positionering inom högre utbildning och forskning som bedrivs på vetenskaplig/konstnärlig grund och i förhållande till befintlig utbildning inom angränsande huvudområden nationellt och internationellt. - Forskningsanknytning inom det nya huvudområdet i förhållande till Konstfacks forskningsinriktningar. - Företrädare för huvudområdet. Beskriv den befintliga kompetens (professor) som ska företräda huvudområdet. - Planerad utveckling. Redogör för huvudområdets planerade utveckling över tid med fokus på: o organisatorisk placering (ansvarig institution) o ämnesråd o samarbete med andra institutioner vid Konstfack o samarbete med andra lärosäten o planerad forskning - Examensnivå/-er för huvudområdet 3

10 - Målgrupp Beskriv rekryteringsbasen och planering för rekrytering; uppskatta studentunderlag. - Beskrivning av lärarresurser: o o o o o konstnärlig och/eller vetenskaplig kompetens samt yrkesmässig kompetens pedagogisk kompetens lärarnas erfarenheter av utbildning, handledning och examination på grundrespektive avancerad nivå anställningens längd möjligheter att rekrytera nya lärare inom huvudområdet - Forskningsaktivitet och aktuell praktik på konstnärlig och vetenskaplig grund samt yrkespraktik - Beskrivning av lärarnas pågående forskning inom huvudområdet samt aktuell praktik. - Utbildningsmiljö - Eventuella behov av investeringar t.ex. lokaler, materiel etc. - Progression - Beskrivning av utbildningens progression inom huvudområdet och hur examensmålen i högskoleförordningen för berörd examen kommer att uppnås. - Användbarhet Beskriv utbildningens relation till det omgivande samhället. Avvecklande av huvudområde beslutas av UFN på delegation av rektor. Inför beslut om avveckling ska hänsyn tas till om andra utbildningar kan komma att beröras av att ett huvudområde läggs ner och i så fall under hur lång tid. Ett huvudområde upphör att gälla efter att berörda programstudenter haft möjlighet att inom rimlig tid ta ut examen inom huvudområdet. Huvudområdet för examen ska vara inrättat innan ny utbildning kan inrättas. Då en ny utbildning önskas inrättas ska en ansökan beredas av ämnesrådet. Denna ansökan skall gå via prefekten innan det skickas till UFA (handläggare) som för ärendet vidare till Utbildnings- och forskningsnämnden. Ansökan ska lämnas i april ett och ett halvt år innan planerad studiestart. Rektor beslutar om inrättande av ny utbildning på förslag av UFN. När utbildningen är inrättad kan UFN fastställa ny utbildningsplan. Samma process gäller när en ny inriktning inom en befintlig utbildning önskas inrättas. Se även Process och tidplan för inrättande av ny utbildning, RÖ xx-16. 4

11 Ansökan till UFN ska innehålla följande delar: - Förutsättningar för utbildning inom huvudområdet i enlighet med Lokala mål för examen Lokala mål är de examensmål som studenten ska uppfylla efter avslutad utbildning, utöver de examensmål som regleras av högskoleförordningen. - Utbildningens/programmets namn på svenska och på engelska. - Utbildningens innehåll och progression terminsvis. - Beskrivning av kursutbud som planeras ingå i utbildningen. Ange om kurserna är på grundeller avancerad nivå. - Behörighet och urval. - Undervisningsspråk. - Uppgift om starttermin och önskat planeringstal. - Underskrift av prefekt som därmed bekräftar att erforderliga resurser kommer att finnas att tillgå. När rektor har tagit beslut om inrättande av utbildningen efter förslag från UFN ska ämnesrådet vidarebereda utbildningsplanen. Förslag till utbildningsplan skickas till UFA (handläggare) som för ärendet vidare till Utbildnings- och forskningsnämnden. UFN fastställer utbildningsplan senast i september året innan planerad antagning. Se även Process och tidplan för inrättande av ny utbildning, RÖ xx-16. Avveckling av utbildning innebär att ingen kommande antagning genomförs eller planeras. Rektor beslutar inför varje läsår vilka program som ska anta nya studenter. Rektor beslutar om avveckling efter förslag från UFN. Inför beslut om avveckling ska hänsyn tas till om andra utbildningar kan komma att beröras av att en utbildning läggs ner och i så fall under hur lång tid. 5

12 De sist antagna studenterna ska ges möjlighet att avsluta sin utbildning enligt nominell tid. Om avveckling av en utbildning beror på att den ersätts av en ny utbildning ska övergångsregler om möjligt tas fram och studenterna erbjudas möjlighet att antas till senare del av den nya utbildningen. En utbildning upphör att gälla efter beslut om nedläggning. Beslut tas efter att berörda programstudenter haft möjlighet att inom rimlig tid ta ut examen. Formell nedläggning av utbildningen beslutas av rektor. 6

13 Bilaga 2 KU-protokoll 2015:15 Till KU-nämnden angående ansökningar om planeringsbidrag och nätverksinitieringsbidrag november/december 2015 Vi har utgått från de fem ansökningarna och Karin Beckers rangordning ( ). Vi har även haft tillgång till sidan Planeringsbidrag samt bidrag för nätverksinitiering på intranätet. Vi gör en delvis annorlunda bedömning än Karin Becker (KB). Planeringsbidrag 1 Robin McGinleys ansökan om ett planeringsbidrag Vi stödjer KBs motivering. Ansökan saknar dock en tydlig koppling till Konstfacks utbildnings- och forskningsområden. Forskningsledningsgruppen ser emellertid ett flertal möjligheter att förankra projektet i Konstfacks utbildningar och rekommenderar att kontakt etableras med ett ämnesråd. Vi stödjer tilldelningen av ett planeringsbidrag på kronor med villkor att förankringen på Konstfack stärks och förtydligas inför den planerade ansökan till VR och att projektet stöds av något/några av Konstfacks ämnesråd. Information om vilket forskningsområde som projektet ansluter till ska tillföras. 2 Ulrika Mårtenssons ansökan om ett planeringsbidrag. Vi instämmer med KB som anser att projektets tillvägagångssätt är något vagt formulerat. Projektformuleringen innehåller emellertid en intressant ansats och är väl integrerad i utbildningen vilket vi vill stödja med tilldelningen av ett planeringsbidrag på kronor. Vi anser det dock av stort vikt att bidraget används just för att utveckla frågeställningen samt precisera vad som mer specifikt ska utgöra experimentet och hur detta och resultaten ska användas. Ansökan anger inte vilket forskningsområde den anser sig höra till, vilket måste formuleras. - Vi är tveksamma till Josefine Engströms ansökan om planeringsbidrag Vi anser att formuleringen av Josefines Engströms projekt är något för brett och att forskningsperspektivet inte är tillräckligt tydligt artikulerat. Vi är dessutom tveksamma huruvida detta projekt skulle kunna utgöra ett av VR, eller något annat större forskningsråd, finansierat forskningsprojekt, då det snarare förefaller ha karaktär av läromedelsframställning. Nätverksinitiering 1 Bella Rune och Zandra Ahls ansökan om nätverksinitiering Vi stödjer KBs motivering. - Vi är tveksamma till Ulrika Mårtenssons ansökan om nätverksinitiering Vi anser att Ulrika Mårtenssons projekt gagnas bäst av ett förtydligande av frågeställningar mm. (se ovan) och att man borde avvakta med nätverksinitiering kring projektet som det är formulerat nu , för Forskningsledargruppen Sidan 1 av 1

14 Bilaga 3 KU-protokoll 2015:15 Utbildningsplan Kandidatprogrammet i Inredningsarkitektur och möbeldesign Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) (ersätter utbildningsplan fastställd och reviderad ). Gäller för studenter antagna from höstterminen GRUNDLÄGGANDE PROGRAMUPPGIFTER 1.1 Programmets benämning på svenska och engelska Kandidatprogrammet i Inredningsarkitektur och möbeldesign Bachelor s Programme in Interior Architecture and Furniture Design 1.2 Programmets omfattning 180 högskolepoäng (hp) Utbildningen omfattar 180 högskolepoäng och leder till en konstnärlig kandidatexamen. Avlagd konstnärlig kandidatexamen ger behörighet till utbildning på avancerad nivå. 1.3 Programkod KIA Undervisningsspråk Undervisning, handledning och examination sker i huvudsak på svenska. Undervisning på engelska kan förekomma. 1.5 Behörighet Grundläggande behörighet för högskolestudier enligt Högskoleförordningens 7 kap 2 (SFS 2010:544). En högskola ska göra undantag från något eller några behörighetsvillkor, om sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren (7 kap 2-3 SFS 2006:1053). 1.6 Urval Urval görs på konstnärlig grund genom bedömning av skriftlig motivering, inlämnade arbetsprover och intervjuer samt i vissa fall särskilda uppgifter. (7 kap 14 SFS 2006:1053) 1

15 1.7 Examen Utbildningen leder till en konstnärlig kandidatexamen i design, inriktning Inredningsarkitektur och möbeldesign. Av examensbeviset framgår vilken inriktning och vilka kurser som studenten har fullgjort. 1.8 Självständigt arbete För konstnärlig kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Ansvariga lärare kan, om det bedöms nödvändigt, uppmana student att examineras vid senare tillfälle. 1.9 Betygsskala U = Underkänt G = Godkänt 2 NATIONELLA EXAMENSMÅL ENLIGT HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN Kunskap och förståelse För konstnärlig kandidatexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets praktiska och teoretiska grund, kunskap om och erfarenhet av metod och processer samt fördjupning inom området. Färdighet och förmåga För konstnärlig kandidatexamen skall studenten visa förmåga att beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll samt kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet för utbildningen, visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen självständigt skapa, förverkliga och uttrycka egna idéer, identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt genomföra konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt eller på annat sätt redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar med olika grupper, och visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För konstnärlig kandidatexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa förståelse av konstens roll i samhället, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. 3 PROGRAMSPECIFIKA MÅL Utöver de nationella målen för konstnärlig kandidatexamen har Konstfack ställt följande mål för konstnärlig kandidatexamen i design, inriktning Inredningsarkitektur och möbeldesign. Lokala examensmål vid Konstfack Efter genomgången utbildning på kandidatprogrammet i Inredningsarkitektur och möbeldesign skall studenten även: - ha ett interdisciplinärt förhållningssätt och erfarenhet av samarbete med andra yrkesgrupper, 2

16 - vara medveten om genusperspektiv, postkolonialt perspektiv och makthierarkier. - vara medveten om problematiken kring globaliserings-, miljö- och etikfrågor - vara förberedd för att verka inom ett internationellt verksamhetsområde. 4 PROGRAMMETS UPPLÄGG 4.1 Programbeskrivning Kandidatprogrammet är en konstnärlig högskoleutbildning som ger grundläggande kunskaper inom inredningsarkitektur och möbelformgivning. För att bli fullt utbildad inredningsarkitekt krävs både en kandidat och en masterexamen inom ämnet. Studenten ska inom ramen för kandidatprogrammet tillägna sig grundläggande kunskaper, metoder och verktyg för att på konstnärlig grund verka som inredningsarkitekt och möbelformgivare och kritiskt kunna reflektera över ämnet och professionens roll i samhället. Inredningsarkitektur och möbeldesign på Konstfack utvecklar kontinuerligt föreställningar om rum, interiörer, möbler och objekt. Inom ramen för utbildningen utforskas interiörer och materialitet, interiörer och urbana miljöer, interiörer och atmosfär. Relaterat till dessa tre områden undersöker vi hur interiörer manifesteras, materialiseras och tillverkas; interiörer och deras relationer till kropp, individer och samhällen; interiörer och deras politik, ekosystem och ekonomi; interiörer och deras historia, föreställningar och perception. Genom att kombinera konstnärliga metoder och digitala och traditionella tekniker, experimentellt undersökande och kritiska reflektioner, utvecklas projekt, prototyper och scenarier, i olika skalor och sammanhang. Under sina studier kommer studenterna att möta och utveckla gestaltningsmetoder och processer, lära att testa och kommunicera idéer på olika sätt. Utbildningen strävar efter att utveckla fördjupad förståelse av interiörers estetiska, kulturella och socio-politiska betydelser. Utbildningen uppmuntrar och stödjer studenterna att formulera sig kring yrkesroller som inredningsarkitekt och möbelformgivare, att reflektera och kritiskt ompröva ämnet och professionen i avsikt att svara på de angelägna frågor samhället, professionen och disciplinen konfronterar idag. 4.2 Programöversikt Programmet organiseras kring en serie återkommande kurser som fördjupar och visar på successiv progression genom kandidatprogrammets 3 år. Alla kurser har en stark rumslig koppling. Inredningsarkitektur och möbeldesign Kurserna i Inredningsarkitektur och möbelformgivning är projektbaserade kurser som syftar till att successivt ge studenterna ökad kunskap om rumslig gestaltning, rumsrelaterade objekt, interiör och möbler i olika sammanhang. I kurserna för Inredningsarkitektur och möbeldesign syntetiseras och integreras kunskap från de andra kurserna i de konstnärliga processerna, gestaltningen och helheten kring rummens och möblers utformning. Kurserna introducerar studenterna till olika metoder för gestaltning och ger stöd i att vidareutveckla och fördjupa egna gestaltningsprocesser för skiss och reflektion, gestaltningsundersökningar, genomförande och implementering. En viktig aspekt är att sätta sitt eget 3

17 gestaltande arbete i ett historiskt såväl som samtida sammanhang, och utveckla metoder för att förstå och arbeta med scenarier om framtid. Under de tre åren sker en fördjupning i arbetet med samhälleliga frågeställningar och människans relation till rumsliga samband kopplade till specifika händelser, interiörer, offentliga miljöer, urbana rum och sammanhang. Material och tekniker Material och tekniker är kurser som syftar till att successivt ge studenterna ökad kunskap om sambanden mellan rum, rumsrelaterade objekt och möblers material, konstruktion, detalj och tillverkning. Det Inbegriper också hur atmosfär, ljus, ljud och färg inverkar på rummets utsträckning och avgränsning, hur klimat, rumsförhållanden och materialitet hos rum, möbler och objekt samverkar med ljus, ljud och färg och hur dessa formar och förändrar rummens organisation. Det inbegriper även kunskap om material och teknikers kultur och historia. Representation och kommunikation Kurserna syftar till att successivt ge studenterna ökad kunskap om och tekniker för representation och kommunikation inom området rumslig gestaltning, inredningsarkitektur och möbelformgivning. Det inbegriper prövande digitala och analoga tekniker för modell, ritning, bild, rörlig bild, animation, simulering samt instruktioner för tillverkning och prototypframtagning. En viktig aspekt i kurserna är att utveckla en medvetenhet om val av representationstekniker, hur de inverkar på, ger möjligheter för, kommunicerar och begränsar gestaltningsprocessen och gestaltningen. Studenterna utvecklar sin förmåga att kritiskt reflektera över medier och dess historia. Historia och kritiskt tänkande Kurserna inom Historia och kritiskt tänkande syftar till att successivt ge studenterna ökad kunskap om Inredningsarkitekturens och möbeldesignens historia och teori och att kritisk reflektera över dessa förlopp såväl nationellt som internationellt. Avsikten med kurserna är att studenterna ska få insikter och tränas i ett kritiskt förhållningssätt för att kunna utveckla förmågan att ifrågasätta vanemässiga föreställningar och perspektiv. Studenterna tränas i att uttrycka sina reflektioner i både tal och skrift, och i att organisera sitt eget praktiska och konstnärliga arbete. Konst-, design- och konsthantverkshistoria En serie kurser som erbjuds alla programmen vid institutionen. Kandidatprogrammets kurser ÅK 1 ht (30 hp) Inredningsarkitektur och möbeldesign: Rum möbel sammansättning Material och Tekniker: Material, konstruktion, detalj Representation och kommunikation: Ritteknik och deskriptiv geometri 1 Historia och Kritiskt tänkande: Interiörens historia Konst-, design- och konsthantverkshistoria 15 hp 5 hp 5 hp 1,5 hp 3,5 hp 4

18 ÅK 1 vt (30 hp) Inredningsarkitektur och möbeldesign: Interiör möbel atmosfär Material och Tekniker: Rum, ljus, ljud, färg Representation och kommunikation: Ritteknik och deskriptiv geometri 2 Historia och Kritiskt tänkande: Möbelns historia Konst-, design- och konsthantverkshistoria 15 hp 5 hp 5 hp 1,5 hp 3,5 hp ÅK 2 ht (30 hp) Inredningsarkitektur och möbeldesign: Boende arbete lek Material och Tekniker: Material, klimat, process Representation och kommunikation: Visualisering och presentation Historia och Kritiskt tänkande: Interiörers teori och historia att skriva essä Konst-, design- och konsthantverkshistoria ÅK 2 vt (30 hp) Inredningsarkitektur och möbeldesign: Offentlig miljö Material och Tekniker: Miljö, ljus, ljud, färg Representation och kommunikation: Instruktion och fabrikation Historia och Kritiskt tänkande: Fördjupning Konst-, design- och konsthantverkshistoria 15 hp 5 hp 5 hp 2,5 hp 2,5 hp 17 hp 5 hp 5 hp 2 hp 1 hp ÅK 3 ht (30 hp) Inredningsarkitektur och möbeldesign: Samhälle Interiör plats landskap Material och Tekniker: prototyper Representation och kommunikation: Tid och process Historia och Kritiskt tänkande: Retorik ÅK 3 vt (30 hp) Inredningsarkitektur och möbeldesign: Examensarbete Historia och Kritiskt tänkande: Gestaltning i text Totalt 22,5 hp 3 hp 3 hp 1,5 hp 27 hp 3 hp 180 hp Årskurserna 1, 2 och 3 I årskurs 1 introduceras studenterna till grundläggande kunskaper i ämnet och inredningsarkitektur och möbeldesign. Genom dokumentationen och sammanställningen av sina projekt under året i en portfolio utvecklar studenten sin förmåga att få syn på sitt eget arbete och hur verktyg, metoder och tekniker använts och utvecklats över tid. 5

19 Årskurs 2 innebär en fördjupning av ämnet och yrkesområdet för inredningsarkitektur och möbeldesign. Kurserna ökar i komplexitet och bygger vidare på begrepp och metoder introducerade i årskurs 1. Till de grundläggande frågorna om rum, möbler, interiör och objekt, kopplas frågor om samhälle, program, aktivitet, urbana och offentliga miljöer. Under året fördjupar studenterna sina tekniker, verktyg och metoder och olika representationsformer för gestaltning och kommunikation som möjliggör en förståelse för och en utveckling av ämnet och dess arbetsprocesser i mötet med yrket och angränsande professioner. I portfolion dokumenteras, sammanställs och reflekteras kring årets projekt och processer som nu ska kunna kommuniceras till andra. I åk 3 stöds studenten att självständigt formulera och genomföra projekt inom givna tidsramar. Studenten omsätter tidigare tillägnad kunskap för att kritiskt och analytiskt reflektera kring sitt arbete och placera det i en konstnärlig, samhällelig, etisk och historisk kontext. Studenten ska kunna fördjupa sitt eget gestaltande arbete och kritiskt reflektera kring det egna projektet i relation till andras undersökande processer, till angränsande professioner och ämnesområden. Sista terminen utforskar studenten en individuell frågeställning och genomför ett självständigt arbete i form av ett examenarbete på kandidatnivå. I portfolion dokumenteras och sammanställs årets projekt och processer och studenten positionerar sig i relation till ämnet och professionen. Utbildningens undervisningsformer omfattar praktiska verkstadsstudier, workshops, seminarier, föreläsningar och handledning, individuell och i grupp. Under kandidatprogrammets 3 år tränar studenten sin förmåga att arbeta självständigt och i grupp, att presentera sina arbeten och ta emot respektive ge kritik för att på så sätt utöka förmågan att formulera sig kring ämnets och yrkets begrepp och språk, tänka självständigt och hitta nya infallsvinklar, frågor och förslag. 5. TRÖSKELREGLER Under utbildningens gång ska den studerande ha genomfört ett visst antal högskolepoäng eller en viss kurs för att kunna påbörja nästkommande termin. Följande tröskelregler gäller för studenter som läser enligt denna utbildningsplan: - för att påbörja studier i årskurs två krävs godkänt betyg i kurser motsvarande minst 45 hp - för att påbörja studier i årskurs tre krävs godkänt betyg i kurser motsvarande minst 105 hp varav minst 45 hp ska vara från årskurs två Ansökan om dispens kan göras vid särskilda skäl, till exempel sjukdom, föräldraledighet, sociala omständigheter eller problem relaterande till studiesituationen. Ansökan om dispens kan även beviljas då motsvarande förkunskaper erhållits på annat sätt. Som generell tröskelregel gäller att om det upprättats en individuell studieplan (se avsnitt 6.4) för en enskild student ska villkoren i den individuella studieplanen vara uppfyllda för att studenten ska beredas möjlighet till vidare studier inom programmet. 6. ÖVRIGA FÖRESKRIFTER 6.1 Tillgodoräknande Studenten har rätt att tillgodoräkna sig tidigare högskolestudier. Rätten att besluta om tillgodoräknande ligger på kursansvarig institution. 6

20 6.2 Förkunskapskrav för viss kurs Om särskilda förkunskapskrav gäller för antagning till viss kurs eller visst kursmoment, anges detta i respektive kursplan. Prefekten kan bevilja undantag om särskilda skäl föreligger. 6.3 Examination Om inte annat föreskrivs i kursplanen, ska betyg sättas på varje genomförd kurs/moment. 6.4 Avvikande från studiegång/individuell studieplan Studerande, som antagits till programmet och inte slutfört det inom de planerade studieåren, kan begära att få slutföra programmet även efter det att utbildningsplanen upphört att gälla. Därvid gäller de begränsningar som anges i kursplanerna för de i utbildningen ingående kurserna. För alla studenter som avviker från den föreskrivna studiegången skall det upprättas en individuell studieplan. 7