Administrera elevbedömningar och utveckling av datorsystem för detta

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Särskild lärarutbildning SÄL3 Examensarbete 15 högskolepoäng Administrera elevbedömningar och utveckling av datorsystem för detta Administrate Student Appraisal and Software Development of a Tool for this Purpose Tobias Persson Lärarutbildning 90 poäng vt 2008 Examinator: Nils Andersson Handledare: Björn Lundgren

2 2

3 Abstract The purpose of this essay has been to investigate if teachers spend much time to administrate assessment from students and if they consider this a time-consuming task. The conclusion is that teachers often handle these results more than one time. Sometimes teachers first manually write down the students result in paper and after that write it to the computer and then finally handle the result a third time when putting together a compilation of the results when for example it s time for students to have performance appraisal with their mentor. Some teacher saves the result directly into a computer system where the student immediately can see the result and therefore the teacher saves time since the results only have been handled a single time. Further on this paper deals with how a system that administrates student results should look like according to theory and behave and finally software for this purpose has been developed. Avsikten med detta examensarbete har varit att undersöka om lärare på gymnasienivå ägnar enligt dem själva mycket tid åt att administrera anteckningar om elevbedömningar och om de anser detta vara tidsödande. En enkätundersökning har gjorts på detta område. Slutsatsen är att lärare ofta behandlar samma elevbedömning mer än en gång. Detta kan visa sig genom att en anteckning om en elevbedömning först skrivs ned i en lärarkalender för att sedan föras in på datorn och för att slutligen tas fram för en sammanställning vid till exempel ett utvecklingssamtal. Ett fåtal pedagoger i undersökningen använder sig av ett datoriserat system för att föra in bedömningar direkt, ett system där elever kan logga in och se sina bedömningar vilket gör att antalet behandlingar av bedömningar för läraren minskar. Vidare tar uppsatsen upp hur ett datoriserat system för att spara och administrera elevbedömningar enligt teori bör se ut. Här gås begrepp igenom för att allmänt skapa ett bra grafiskt gränssnitt och olika tekniker för att visa mycket information på liten yta behandlas. En sådan programvara har också utvecklats och redovisas. Ämnesord: Datorprogram, elevbedömning, LMS, lärplattform, nätbaserat, tidsbesparing. 3

4 Innehållsförteckning Förord Inledning Bakgrund Syfte Frågeställningar Avgränsning Programöversikt Lärplattform definition Öppen källkodsprogram definition Schoolsoft Fronter Excel Google Doc Öppna källkodsprogram Mitt program Teori - Gränssnitt och layout Bra gränssnitt Objektgruppering Teckensnitt Inställningsmöjligheter Färgpsykologi Tillgänglighet för funktionshindrade Mycket information på liten plats Standard zoom Reducering Fish-eye zoom Dynamisk visning Hyperlänk Metod Urval Datainsamlingsmetod Enkätundersökning Procedur Enkätundersökning Databearbetning och tillförlitlighet Resultat Undersökningsresultat Fråga 4 Hur sparar du dina elevers resultat på prov, inlämningsuppgifter mm i det första skedet? Fråga 5 Har dina elever ständig tillgång till sina resultat? Fråga 6 Hur arbetskrävande tycker du resultatinförandet är? Fråga 7 Är du tvungen att själv sammanställa dina elevers resultat tex vid omdömesskrivning inför utvecklingssamtal? Fråga 8 Har du eller ni på skolan något system för att skriva/lämna ut omdömen inför tex utvecklingssamtal? Fråga 9 Upplever du det som arbetskrävande att skriva omdömen? Ålderssamband för sparandet av elevomdömen i pappersform

5 3.2 Mitt program Kravspecifikation Programresultat Begränsningar Diskussion Sammanfattning av resultat Fråga 4 - Hur sparar du dina elevers resultat på prov, inlämningsuppgifter mm i det första skedet? Fråga 5 - Har dina elever ständig tillgång till sina resultat? Fråga 6 Hur arbetskrävande tycker du resultatinförandet är? Fråga 7 Är du tvungen att själv sammanställa dina elevers resultat tex vid omdömesskrivning inför utvecklingssamtal? Fråga 8 Har du eller ni på skolan något system för att skriva/lämna ut omdömen inför tex utvecklingssamtal? Fråga 9 Upplever du det som arbetskrävande att skriva omdömen? Ålderssamband för sparandet av elevomdömen i pappersform Resultatens tillförlitlighet Bortfall Slutsatser Arbetets nytta för läraryrket Enkätundersökningen Mitt utvecklade program Framtiden Referenser Litteratur Internetkällor Övriga källor Bilagor Enkät

6 Förord Tack till mina kollegor för era insiktsfulla synpunkter angående hur enkäten skulle utformas. Vidare tack till alla kända som okända kollegor ute i Sverige som valde att svara på min enkät vilket gjorde denna uppsats möjlig. Vidare vill jag rikta ett tack till min kurskamrat Ole Lidegran som hjälpt mig med frågor angående lärplattformen Fronter. Slutligen tack till min handledare Björn Lundgren vars värdefulla synpunkter på uppsatsens uppbyggnad och text gjorde den mer korrekt och språkligt bättre. 6

7 1. Inledning 1.1 Bakgrund I detta examensarbete undersöks hur lärare arbetar och administrerar resultat från elevers prestationer i gymnasieskolan. I varje kurs som någon lärare håller finns en mängd moment, såväl muntliga som skriftliga som pedagogen på något sätt bedömer och för in en anteckning på i något system. Hur detta görs och administreras är olika från lärare till lärare och från skola till skola. Vidare vid ett antal tillfällen över ett läsår sammanställer läraren dessa anteckningar för varje enskild elev då det är dags för utvecklingssamtal, betygsättning eller helt enkelt då en lägesrapport för eleven är önskvärd. Jag känner som aktiv pedagog att dessa moment kan vara arbetskrävande. Inte sällan skrivs först en bedömning ner på papper i till exempel en lärarkalender för att vid ett senare tillfälle föras in elektroniskt på datorn och till slut vid behov tas fram och sammanställas för exempelvis ett utvecklingssamtal. Då har samma omdöme behandlats tre gånger och då antalet elever och bedömningsmoment ofta är stort kan detta sätt att behandla elevdata ta avsevärd tid i anspråk från pedagogerna. Tid som jag tror kan utnyttjas på ett bättre sätt. Många tycker dessutom att de datorsystem de använder för att hantera elevresultat är för komplexa och att det ofta kräver mycket av användaren för att få den utvecklingsmiljö man strävar efter 1. Ofta är det bara någon liten del av ett helt system som är önskvärd att jobba med och alla funktioner runt omkring gör att det blir onödigt invecklat att utnyttja systemet så som det önskas. Inte minst för icke datorvana användare som redan från början kan ha ett uppbyggt motstånd mot datorprogram. Jag kommer i detta examensarbete att undersöka hur lärare på olika skolor jobbar med detta och hur de ser på tidsåtgången för till exempel sammanställning inför utvecklingssamtal. Jag kommer vidare att titta på en del program på marknaden idag som används för att spara lärares bedömningar på elevresultat och se på deras 1 T. Schultz och M. Nergell, 2004 [www] 7

8 fördelar och nackdelar. Jag kommer vidare att titta på forskning om hur ett bra pedagogiskt uppbyggt program bör se ut och med hjälp av detta utveckla ett eget webbaserat program för administration av elevbedömningar som förhoppningsvis ska kunna förenkla hanteringen av dessa mängder av data för både lärare och elever. 1.2 Syfte Jag vill undersöka hur lärares syn på hantering av bedömningar av elevresultat ser ut. Vidare undersöka hur ett bra och lättanvänt skolsystem för sparning och administration av dessa bedömningar ska se ut. Tanken är inte att ersätta dagens lärplattformar utan att ersätta sättet som många lärare idag i ett första skede sparar anteckningar om elevomdömen, det vill säga antingen i skriftlig form i en lärarkalender eller i digital form i Excel-ark lokalt på sin dator. Med andra ord är syftet att förhoppningsvis förbättra situationen om den behöver förbättras. 1.3 Frågeställningar 1. Uppfattar lärare att det är tidskrävande att administrera elevbedömningar? 2. Hur ska ett webbaserat system se ut för att kunna visualisera mycket information men ändå rymmas på en dataskärm? 3. Hur gör man systemet så lättanvänt och pedagogiskt att det blir en tidsvinst att använda istället för en extra arbetsbörda att hantera elevbedömningar i systemet? 1.4 Avgränsning I undersökningarna har endast gymnasieskolor valts. Ingen hänsyn till datortäthet för lärare respektive elever har beaktats. Jag har inte observerat elevanvändning och läraranvändning av mitt utvecklade system då tid inte funnits till detta i utvecklingsprocessen. 8

9 1.5 Programöversikt Efter undersökningar på Internet 2 och samtal med lärarkollegor på andra skolor framkom det att det finns ett otal olika lärplattformar som används på skolor idag. Jag kommer i detta kapitel att titta på en del av dessa med främsta fokus på just hur det är möjligt att spara och administrera anteckningar om elevbedömningar. Jag kommer även att definiera begreppen lärplattform och öppen källkodsprogram Lärplattform definition Begreppet lärplattform kan behöva definieras. Detta begrepp syftar på ett system, ofta nätbaserat som möjliggör för elever och lärare att interagera med varandra 3. Här kan finnas möjlighet för publicering av lektionsplanering, schema, närvaro, uppgifter, omdömen och mycket mer. Dessutom finns ofta funktioner för att skapa forum, virtuella klassrum, e-posthantering, gruppdiskussioner, chatt och andra kommunikationsmöjligheter 4. En väl utvecklad lärplattform kan som definitionen antyder användas till så mycket mer än bara spara och administrera anteckningar om elevbedömningar som är det som framför allt berörs i detta examensarbete. Fokuseringen i programöversikten kommer alltså att ligga på hur sparandet av bedömningar på elevuppgifter och möjligheten att få översikt över dessa ser ut Öppen källkodsprogram definition Ofta kostar ett program pengar att köpa in och använda, men det är inte alltid så. Parallellt med att kommersiella programvaror utvecklas så utvecklar också grupper (ofta via gemensamma portaler på Internet) program med så kallad öppen källkod (eng. open source). Detta innebär att koden för hur programmet är uppbyggt är synlig för alla och att vem som helst får ändra, modifiera eller vidareutveckla koden för sina egna syften 5. Dessa programvaror är ofta gratis och har på senare år blivit mer och mer användbara som alternativ till kommersiella programvaror. Det finns till exempel öppen källkodsprogram som substitut till O. Lidegran, 2007 [www] 5 M. Forsberg, E. Jacobsson, M. Lindegren, A. Naeve och C.R. Wessblad, 2006 [www] 9

10 Microsoft Office som gör att privatpersoner, skolor eller organisationer kan spara pengar på denna vanligt förekommande mjukvara. Ett sådant väl utvecklat exempel är OpenOffice som ser ut som, fungerar som och används precis som Office-paketet. Den stora skillnaden är att den är gratis. En annan fördel med öppen källkod är att användaren själv, om kunskap finnes kan skriva om programmet för att passa dennas behov. Exempel på öppna källkodsprogram för varierande användningsområden ses i nedanstående lista: OpenOffice 6 för dokumenthantering VLC 7 för filmvisning SharpDevelop 8 för programmering Audacity 9 för ljudbearbetning WAMP 10 för databas- och webbprogrammering Som ovan visar finns det öppna källkodsprogram som alternativ för de allra flesta kommersiella programmen. Självklart finns det också en mängd öppen källkodsprogram som fungerar som en lärplattform och nedan kommer en del av dem diskuteras samtidigt som några av de mest använda kommersiella lärplattformarna också tas med Schoolsoft Detta är lärplattformen som används på skolan jag för närvarande är anställd på och är därmed det system som är mest testat av mig 11. Här finns möjligheten att skapa uppgifter som läraren sedan kan bedöma eleverna på och sätta ett betyg och omdöme. Läraren har möjlighet att dels sätta ett betyg på uppgiften, skriva ett omdöme som eleven kan se genom inloggning och dessutom skriva ett omdöme som endast är tillgängligt för läraren själv. Fördelen med Schoolsofts system är att elev och vårdnadshavare själva kan logga in och då ha tillgång till bedömningarna på aktuell elevs uppgifter. Det går också snabbt att sammanställa en elevs bedömningar då denna funktion är inbyggd i systemet. En nackdel är att det tar ganska mycket tid för läraren att skriva

11 omdömen i olika uppgifter då inte dessa visas på samma sida. Översikten över en hel klass uppgifter och resultat är inte heller den bästa. Läraren kan dock tydligt se en specifik elevs omdömen i en kurs men inte samtliga elevers på en gång. En annan funktion som inte finns är att det som lärare endast går att fylla i en text på en elev åt gången. Om en lärare till exempel vill fylla i någon text om bra kämpat eller något annat allmänt som pedagogen vill att alla elevers omdömen ska innehålla måste denna text skrivas i under varje elev en och en. Vidare måste läraren komma ihåg att spara sina ändringar då någon uppdatering av resultatrapporteringen skett Fronter En annat mycket vanlig lärplattform är det norska systemet fronter 12. Här kan lärare lägga upp uppgifter och bedömningar på dessa. Elever kan så klart logga in på systemet och ta del av sina resultat, men en nackdel är att vårdnadshavare i nuläget inte har denna möjlighet. Inte heller på detta system går det att samtidigt få in en text på mer än en elev åt gången. Däremot uppdateras sidan automatiskt efter varje ifyllt resultat, vilket förhindrar att information går förlorad om en lärare glömmer att spara innan webbläsaren stängs. En annan fördel med detta system är att det finns funktion för att få bedömningar utmailade via systemet automatiskt. En nackdel med systemet är att det kan vara svårt att se vem som har behörighet att läsa vad inne på lärplattformen. Detta framgår inte så tydligt som det är önskvärt Excel Det kanske vanligaste sättet för lärare att via något program spara anteckningar på elevbedömningar är att mata in dem i ett tabellformat på sin dator. Detta kan till exempel göras i Microsoft Excel 14. Fördelen är att det är enkelt och att användaren har full kontroll över hur denna vill att det ska se ut med tanke på storlek, färger med mera. Även översikten över en hel klass bedömningar är god. Nackdelen är att elever inte kan logga in via Internet och se sina bedömningar då de ligger Intervju O. Lidegran,

12 lokalt på lärarens dator. Dessutom krävs det jobb att sammanställa bedömningarna då ett omdöme i en kurs för en elev ska delas ut. Läraren har också endast tillgång till sina sparade anteckningar då denna sitter vid den datorn där Excel-arket sparades Google Doc 15 Denna applikation är ett gratisprogram som fungerar likadant som Microsoft Excel beskrivet ovan, men går att redigera online. Detta medför fördelen att det går att komma åt och ändra och läsa innehållet från vilken Internetuppkopplad dator som helst. Här finns även möjligheter för att låta andra användare se dokumentet. Nackdelen är att det inte går att kontrollera vilka delar vilka användare ska få se. Det vill säga att en elev kommer att se alla andra elevers bedömningar om dessa är samlade på ett enda dokument, vilket ofta inte är önskvärt Öppna källkodsprogram Det finns en hel del öppna källkodsprogram som fungerar som en lärplattform och har funktioner för att spara och administrera anteckningar om elevbedömningar. För att nämna några finns det Moodle 16, Sakai 17 och Atuter 18. Alla dessa exempel är gratis och användare kan själv utveckla extrafunktioner till systemen. Detta gör dessa system väldigt flexibla. Men då få personer har kunskapen att själv programmera in funktioner så är det oftast i standarutförande systemen används. Nackdelen med dessa system är att supporten oftast är något begränsad till skillnad mot de kommersiella system som finns på marknaden vilket gör att många skolor inte använder sig av dessa gratisprogram som lärplattform utan väljer att betala för att få ett färdigt och fungerande system som går snabbt och enkelt att komma igång med. 1.6 Mitt program Genom att undersöka befintliga programvaror på marknaden idag har en tydlig bild vuxit fram över hur mitt program bör se ut och vilka funktioner det ska ha. En

13 kombination av enkelheten i Excel och onlineediteringen i Google Docs skulle vara önskvärt för mitt program i kombination av inloggningsmöjligheten hos de olika lärplattformarna. Att dessutom i systemet kunna få en sammanställning av elevers resultatbedömningar på olika sätt automatiskt skulle vara bra. 1.7 Teori - Gränssnitt och layout För att utveckla ett bra pedagogiskt uppbyggt program som dels ska vara lättanvänt och samtidigt ha med de funktioner som krävs för att vara användbart är en överblick av forskning på området nödvändig Bra gränssnitt Att göra ett bra gränssnitt kräver att utvecklaren gör många val till exempel angående placering av knappar, vilket teckensnitt och färger som ska användas. Bra val gör att webbplatsen eller gränssnittet lyfter programmet och gör det lättare för användaren att ta till sig. Men lika ödesdigert kan det vara om fel val görs. Nedan diskuteras några teorier som utvecklaren bör ha kunskap om för att skapa ett lättnavigerat och väl fungerande gränssnitt Objektgruppering När en webbsida ska konstrueras, eller för den delen vilket grafiskt gränssnitt som helst så är där en del saker att tänka på. Först av allt så ska utvecklaren inte vara rädd för tomma ytor, eftersom tomma ytor framhäver objekten på resten av skärmen och gör dessa mer intressanta. Om för många knappar och objekt trycks in på samma skärmbild blir det snabbt rörigt och svårt för användaren att orientera sig i gränssnittet. Ofta är det då bättre att låta användaren på ett logiskt sätt klicka sig ner i en hierarkisk modell för att hitta funktionen som söks än att alla funktioner är direktåtkomliga från huvudskärmen 19. Var ska då de viktigaste knapparna läggas för att användaren snabbt och enkelt ska komma åt dem? Det finns en känd lag som beskriver hur lång tid det tar för en människa att nå ett objekt med ett pekdon, såsom det mänskliga pekfingret eller en muspekare. Denna lag kallas för Fitts lag 20 och ser ut som följande: 19 P. Andersson, J. Löwgren,

14 Där D T = 1 + 0,1 log 2 ( + 0,5) S T = tid för att komma till målet för pekaren D = avståndet till målet S = storlek på målet Ur denna lag kan uttydas att ju närmre målet pekaren befinner sig och ju större det är desto snabbare når pekaren detta mål. Lagen berättar vidare att det är bra att placera knappar nära kanter av skärmen då kanten då blir ett med knappen och gör denna till ett oändligt stort objekt vilket medför att tiden att nå detta objekt minskar avsevärt. Detta är varför det är bättre att använda sig av få och större knappar placerade på ett intelligent sätt för att göra sitt användargränssnitt lättare att manövrera sig i. Samtidigt får utvecklaren tänka på att det ska se snyggt ut också Teckensnitt Vilket teckensnitt som ska väljas är ofta beroende på vad för sorts text som ska visas. Där finns två huvudtyper av teckensnitt, serif och sans serif. Skillnaden är att ett teckensnitt med seriffer har extra utbucklingar av någon typ längst ut på spetsarna av tecknen, se figur 1.1. Sans serif teckensnitt saknar dessa. Text på papper använder sig ofta av seriffer vilket gör raderna enklare att följa, men på en datorskärm kan sådan text vara svår att fokusera 21 och sans serif teckensnitt kan med fördel användas. T T Figur 1.1 Bokstav till vänster med seriffer och den till höger utan 21 A. Dix,

15 Webbutvecklare använder sig ibland av bakgrundbilder, blinkande objekt eller rullande text för att göra sin sida mer underhållande, men detta minskar läsligheten och bör därför undvikas Inställningsmöjligheter För att olika användare med olika mycket datorvana ska kunna använda sig av samma program är det viktigt att programmet dels är lättanvänt, men samtidigt avancerat för att den datorvana användaren ska kunna få ut så mycket som möjligt ur programmet. Problemet är att för mycket funktioner snabbt gör att den datorovana användaren får svårt att få överblick över programmet. Ett sätt att lösa detta problem på är att låta användaren själv ha möjlighet att ställa in utseendet och antalet funktioner som ska vara tillgängliga. Ett exempel är Microsoft Words office-assistent som kan poppa upp i nedre hörnan med användbara tips till användaren. Detta är en funktion som användaren själv kan kontrollera och välja att ta bort om så önskas. Ett annat exempel som kommit mer och mer är att menyerna inte visar alla funktioner utan bara de som nyligen använts samtidigt som där längst ned på menyn är en pil som visar resterande funktioner. På detta sätt behöver den datorovana inte se allt medan den insatte har tillgång till alla funktioner. I figur 1.2 syns samma meny med de vanligaste funktionerna i arkivmenyn och då pilen valts för att visa alla i programmet Microsoft Word. 22 J. Nielsen,

16 Figur Visar hur vissa menyval döljs för att göra gränssnittet enklare Färgpsykologi Eftersom utseendet på en webbsida eller ett grafiskt gränssnitt är viktigt spelar färgerna utvecklaren väljer en stor roll i hur programmet tas emot av användaren. Olika färg kan hjälpa för att gruppera objekt, utmärka specifika delar av information eller hjälpa användaren associera vissa knappar med speciella funktioner. Så att ha i tankarna den fördel som färganvändning kan ha i utvecklingen av gränssnittet är viktigt, men samtidigt den nackdel färganvändningen kan ha om den används på fel sätt 23. Ett exempel på fel färganvändning är då utvecklaren inte tänkt på att cirka 10 % av människor av manligt kön är färgblinda (medan siffran för kvinnliga endast är ungefär 0,5 %) 24. Det vanligaste problemet dessa människor har är att åtskilja färgen grönt från rött. Då kan man lätt inse att en grön text på en röd bakgrund inte är det lämpligaste att använda. Dock är det väldigt vanligt att ha en grön 23 J. Johnson, K. Rydberg,

17 symbol för att något är ok och en röd då det är stopp någonstans i programmet. Jämför till exempel med våra vanliga trafikljus. Här är det då viktigt att inte bara lita på färgen utan också forma de röda och gröna symbolerna så att det utan färgseende går att urskilja skillnaden mellan dem. Detta kan till exempel göras genom att den gröna symbolen visas som en tumme upp och den röda som en tumme ner. Färger kan vara användbart till mer än att framhäva objekten på skärmen, färgerna kan också hjälpa till att ge en känsla av något för användaren. Vi har redan från unga år blivit lärda att en viss färg eller färgkombination har en viss betydelse 25. Som skrivit innan så förknippas rött med stopp och grönt med ok, men där finns andra intressanta färgassociationer. Till exempel färgkombinationen svart och gult 26. Det är känt att svart färg på gul bakgrund ger oss en mycket bra kontrast, och ofta används starka färger med stark kontrast för att symbolisera fara eller varning av något slag då detta är viktigt att uppfatta för åskådaren. Detta utnyttjas till exempel i Microsoft Word då en varningssymbol visas, se figur 1.3, eller i symbolen för radioaktivitet, se figur 1.4. Figur 1.3 Microsoft Words varningsruta då användaren försöker skriva över en existerande fil. Symbolen är gul med ett svart utropstecken för att symbolisera fara. 25 A. Dix, J. Löwgren,

18 Figur Symbol för radioaktivitet med svart figur på gul bakgrund Tillgänglighet för funktionshindrade För att ett datorsystem ska vara användbart måste det kunna tillgodogöras och tolkas av alla människor, oavsett om personen i fråga skulle vara funktionshindrad eller inte. Och då 1,8 miljoner svenskar har någon form av funktionsnedsättning 27 är det viktigt att forma webbsidor eller datorprogrammet så även dessa personer kan ta del av informationen på sidan eller programmet. Ett exempel på att göra en skärmbild tillgängligare är att använda sig av färger på rätt sätt såsom beskrivit i föregående avsnitt. Vidare är det viktigt att använda sig av tillräckliga kontraster 28 så att personer med nedsatt syn kan uppfatta det. För blinda personer också ska kunna ta del av en webbplats till exempel är det viktigt att utvecklaren använder sig av korrekt standarder så att webbläsare med uppläsningsfunktion fungerar korrekt. Vidare måste beskrivningar av bilder finnas med i koden så att bildens betydelse även framgår för en person med nedsatt syn som använder sig av en webbläsare med uppläsningsfunktion som helt enkelt läser upp informationen på webbsidan och då även kan läsa upp en bilds förklaring Mycket information på liten plats Att visualisera någon form av data för att tydliggöra dess innebörd för åskådaren är viktigt 30. Visualiseringen kan till exempel göras genom grafer, tabeller eller på något annat sätt intelligent ordnad text. Men i dagens samhälle med mer och mer information kan datamängden inom ett valt område snabbt bli oöverskådlig. Datorn är då ett bra verktyg för denna visualisering, ofta bättre än utskrivet material då ett datorprogram kan ge möjligheter för användaren att interagera med informationen på olika vis. 27 Verva, 2007 [www] E. Yannis,

19 Det finns en mängd olika tekniker för att göra en datasamling mer överskådlig. En vanlig teknik är att på något sätt zooma in informationen på önskat ställe eller att helt enkelt skära bort den informationen som inte är önskvärd för tillfället Standard zoom Ett vanligt sätt att mer detaljerat se information i till exempel en graf är att helt enkelt zooma in på ett område 31. Det är enkelt att förstå att genom att zooma in ett område så går det för användaren att åskådliggöra mer detaljerad information från en från början stor graf. Men där är problem med denna metod. För att se samband mellan delar av grafen som ligger en bit ifrån varandra blir det svårt att zooma in på båda samtidigt. Och ofta är det just samband som är det intressanta att se i en graf. Även information som är närliggande men för användaren oviktig blir så klart förstorad och tar upp stor del av inzoomningen, plats som kunde ha använts på ett bättre sätt. Det finns dock många tillfällen där standard zoom är att föredra. Till exempel vid kartvisning där en inzoomning kan visualisera mindre vägar och liknande. Men om det är att se hur två städer är förbundna som är målet så kanske inte denna metod är den bästa utan en mer dynamisk och intelligent zoomning skulle vara att föredra. Funktionen med standard zoom är implementerat i de allra flesta program som hanterar data som ska visas på en skärm på något vis, allt från ordbehandlare (som visar datatypen text) till olika bildprogram Reducering Om hela datamängden inte är intressant så är en metod att göra informationen mer överskådlig att helt enkelt reducera mängden data. Problemet är att ofta blir det svårt att välja ut vilken data som är viktig och vilken data som kan skäras bort och detta kallas att reducera grafen (eng. pruning the graph) 32. Det finns en mängd olika tekniker för att göra denna reducering och metoderna går ut på att försöka hitta information som är starkt kopplade till varandra. Om programmet på ett bra sätt lyckas reducera informationen så gör detta att de samband användaren är ute 31 D. Gedye och R. Kitz, D. Gedye och R. Kitz,

20 efter tydligare går att se. Tyvärr är det ofta så att programmet inte på ett fullt tillfredsställande sätt lyckas med bortsorteringen av viktiga data vilket medför att den kvarvarande informationen antingen fortfarande är oöverskådlig eller att det som var önskvärt att se nu har reducerats bort Fish-eye zoom En del program använder sig av den så kallade metoden fish-eye 33, vilket innebär att informationen visas som den skulle se ut genom en klotformad guldfiskskål. Detta används ofta vid fotografering men även vid zoomning av en datamängd med tekniken fish-eye zoom. Detta innebär att det ger användaren en förstorad bild av det inzoomade området samtidigt som det runt omkring fortfarande finns kvar men i en mindre skala. Detta kan vara en mycket kraftfull teknik då en zoomning möjliggör dels detaljerad information samtidigt som samband med andra data kan ses. I figur 1.5 och 1.6 kan en meny ses som använder sig av just denna teknik 34. Figur 1.5 och figur 1.6 En meny överst som i bilden under är inzoomad med fish-eye teknik