Sveriges naturtyper Hur mår våra biotoper (och växtarter)? Sveriges redovisning 2013 av Natura 2000 till EU. Sebastian Sundberg.

Transkript

1 Sveriges naturtyper Hur mår våra biotoper (och växtarter)? Sveriges redovisning 2013 av Natura 2000 till EU Sebastian Sundberg Innehåll Introduktion till Art- och habitatdirektivet, Natura 2000 och artikel 17-rapporteringen Gruppvis genomgång av naturtyperna Sammanfattande presentation av tillståndet Aptitretare om kärlväxterna 1

2 Art- och habitatdirektivet Huvudsakliga mål är att: -Säkerställa den biologiska mångfalden, bevara arter och livsmiljöer som är av gemenskapsintresse (inom EU) -Tillgodose att gynnsam bevarandestatus för utpekade arter och naturtyper uppnås - Skapa ett sammanhängande europeiskt ekologiskt nätverk Natura 2000-områden Art- och habitatdirektivet 2

3 Artikel NATURTYPER Foton: Wenche Eide Urval av naturtyper Många fördefinierade vid Sveriges och Finlands inträde 1995 Tillägg: ej påverka tidigare medlemsländer; främst boreala och nordligt alpina Myrar: mix av vegetation, typer och komplex Några viktiga svenska naturtyper saknas: exv. kalkbarrskogar 3

4 GYBS, Gynnsam bevarandestatus för naturtyper dess naturliga utbredningsområde och de ytor den täcker inom detta område är stabila eller ökande, och de särskilda strukturer och funktioner som är nödvändiga för att den skall kunna bibehållas på lång sikt finns, och sannolikt kommer att finnas under en överskådlig framtid, och bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam enligt definitionen för en arts bevarandestatus. Alpin Biogeografiska och marina regioner Boreal Marin Atlantisk Kontinental Marin Baltisk 4

5 De ca 4000 Natura 2000 områdenas (gulmarkerade) fördelning i Sverige Rapportering för naturtyper ingående uppgifter - bedömningar AREAL (Förekomst) UTBREDNING STRUKTURER, FUNKTIONER & TYPISKA ARTER = kvalitet FRAMTIDSUTSIKTER silikatbranter SAMLAD BEDÖMNING OBS! Tillståndet för naturtyperna bedöms i hela landskapet, inte bara inom Natura 2000-nätverket 5

6 Bedömningar + positiv, ökande -negativ, minskande Neutral (varken + eller -) X ingen bedömning UTBREDNING Baseras på uppgifter om förekomst av naturtyp km grid Konnektivitet om avstånd är mindre än fem rutor fylls mellanrummet i - Skapar sammanhängande utbredningskarta 6

7 Att ta fram referensvärden Har varit mer vanlig historiskt? JA Hotad? JA Historisk situation/ bevarandebiologi välkänd JA RV>AV NEJ NEJ NEJ RV=AV RV=AV RV>AV Inget värde I flertalet fall sätts referensvärdet lika med aktuellt värde i samband med kunskapsläget om areell utbredning vid inträdet i EU (Sverige = 1995) RV = referensvärde AV = aktuellt värde Rapporteringsverktyg en Access databas 7

8 Rapporterade uppgifter Naturtyp 8340 (glaciärer) Alpin biogeografisk region Utbredning Areal Struktur & funktion Framtid Total Bedömning FV U1- U1- U2- U2- Aktuellt värde km km 2 Referensvärde km km 2 Dessutom rapporteras: + andel (areal) inom skyddade områden per naturtyp och region + hotbild (dagens & framtida) + genomförda åtgärder + metodik + referenser NYTTIGA LÄNKAR Naturvårdsverkets startsida om Natura 2000: års siffror på Naturvårdsverkets hemsida EU:s startsida om artikel 17 rapporteringen 2013: (se t ex att välja lista på pressures and threats under punkt 7) Utbredningar, arealer och annat från förra bedömningen på Europanivån 8

9 Naturtyper Hav 9 st Kust 7 Dyner 9 Gräsmarker 18 Våtmarker (= myrar) 10 Sjöar och vattendrag 8 Skogar 15 Berg och grottor 7 Fjäll 6 SUMMA 89 (* 24 prioriterade) Hav Naturtyper HAV SAMLAD BEDÖMNING MATL MBAL Kod Svenskt namn * Laguner U2- U2- U2- U Smala Östersjövikar U1 U Sandbankar U1 U2- U1 U Rev U2 U2 U2- U Bubbelstrukturer U Blottade ler- och sandbottnar U1 U1- U1 U Vikar och sund U1 U1- U1 U Havsgrottor U1- U Estuarier U1- U1 U1- U1 Foto: Mona Naeslund 9

10 Hav Viktigaste orsakerna till ogynnsam status Exploatering (främst laguner, ålgräsängar) Bottentrålning (rev, bubbelstrukturer) Fiske generellt Dålig vattenkvalitet Förändringar jfr 2007 års rapport Naturtypen rev förbättrad i MBAL pga gränsen mot MATL har ändrats, harmonisera med Havsmiljödirektivet Kust Naturtyper KUST SAMLAD BEDÖMNING BOR KON Kod Svenskt namn Glasörtstränder U1 U2- U1 U Driftvallar U1 U1 U1 U Sten och grusvallar U1 U1 U1 U Skär i Östersjön FV U1- FV U Åsöar i Östersjön FV U Sandstränder vid Östersjön FV U Havsklippor FV FV FV FV Foto: Mona Naeslund 10

11 Kust Viktigaste orsakerna till ogynnsam status Otillräckligt strandskydd (exploatering) Marina föroreningar Städning av stränder (driftvallar) Igenväxning (glasörtsstränder; upphörd hävd) Förändringar jfr 2007 års rapport Bättre dataunderlag (MOTH havsstränder) Dyner Naturtyper SAMLAD BEDÖMNING DYNER BOR KON Kod Svenskt namn * Grå dyner U2- U2- U2- U Dynvåtmarker U2 U2- U2- U Trädklädda dyner U1 U2- U2 U Vita dyner U2 U2- U2 U Rissandhedar U2 U2 U2 U Grässandhedar U2 U2 U2 U Fördyner U1 U1 U1 U * Risdyner FV FV U1 U Sandvidedyner X X X X Foto: Anders Jacobson 11

12 Dyner Viktigaste orsakerna till ogynnsam status Sandbindning och igenväxning Vresros Upphörd hävd, avsaknad av brand, kvävenedfall Störning av badare Förändringar jfr 2007 års rapport Dålig status på Gotska sandön (trädklädda dyner) Gräsmarker GRÄSMARKER ALP BOR KON Kod Svenskt namn Kalkgräsmarker U2- U2- U2- U2- U2- U * Stagg-gräsmarker U2- U2- U2- U2- U2- U Fuktängar U2- U2- U2- U2- U2- U Trädklädd betesmark U2- U2- U2- U2- U2- U * Silikatgräsmarker U2- U2- U2- U2- U Svämängar U2- U2- U2- U Höglänta slåtterängar U2- U2- U2- U Fukthedar U2- U2- U2- U Torra hedar U2- U2- U2- U Slåtterängar i låglandet U2- U2- U2- U * Lövängar U2- U2- U2- U Salta strandängar U2 U2 U2 U * Strandängar vid Östersjön U2 U2 U2+ U * Sandstäpp U2 # U2+ U2- # U * Basiska berghällar U2- U2- FV FV 6280 * Alvar U2- U2- FV FV 6430 Högörtängar FV FV X U2 X U Enbuskmarker X X X X # Felinmatat i databasen, ska vara U2 (utan +) Foto: Sebastian Sundberg 12

13 Gräsmarker i boreal region 2013 Kod Svenskt namn Utbredning Areal Struktur och funktion Framtidsutsikter Samlad bedömning 6110 * Basiska berghällar 6120 * Sandstäpp Kalkgräsmarker 6230 * Artrika stagg-gräsmarker 6270 * Artrika silikatgräsmarker 6280 * Kalkhällmarker 6410 Fuktängar 6430 Högörtssamhällen X X 6450 Svämängar 6510 Slåtterängar i låglandet 6520 Höglänta slåtterängar 6530 * Lövängar Gräsmarker Viktigaste orsakerna till ogynnsam status Minskad areal och fragmentering till följd av upphörd hävd och påföljande igenväxning Icke optimal skötsel Kvävenedfall och gödsling Förändringar jfr 2007 års rapport Det ser bättre ut för sandstäppen 13

14 Våtmarker Naturtyper SAMLAD BEDÖMNING VÅTMARKER ALP BOR KON Kod Svenskt namn Degenererade högmossar U2 U2- U2- U * Högmossar U1 U1 U2- U Källor och källkärr FV FV U1- U1- U2 U Rikkärr FV FV U1- U1- U2- U Öppna mossar och kärr FV FV U1 U1- U1- U * Kalktuffkällor FV FV U1 U1 U1 U * Apamyrar FV FV U1 U * Agkärr FV FV FV FV 7130 Terrängtäckande mossar FV FV 7320 * Palsmyrar U2- U2- Foto: Sebastian Sundberg Våtmarker Viktigaste orsakerna till ogynnsam status Gamla diken Kvävedeposition, upphörd hävd, klimatförändring Igenväxning Ovarsamhet inom skogsbruket vid källor Förändringar jfr 2007 års rapport Försämrad trend för öppna mossar och kärr 14

15 Sjöar och vattendrag Naturtyper SAMLAD BEDÖMNING KUST ALP BOR KON Kod Svenskt namn Större vattendrag U1- U1- U1- U1- U1- U Näringsfattiga slättssjöar U1- U1- U1- U Ävjestrandsjöar FV FV U1- U1- U1- U Kransalgssjöar FV FV U1 U1 U1 U Naturligt näringsrika sjöar FV FV U1 U1 U1 U Mindre vattendrag FV FV U1- U1- U1 U Myrsjöar FV FV FV FV FV FV 3220 Alpina vattendrag FV FV FV FV Foto: Sebastian Sundberg Sjöar och vattendrag Viktigaste orsakerna till ogynnsam status Reglering av hydrologi, skapar spridningsbarriärer Rensningar, rätningar och förändrad markanvändning med minskad kantzon (strand) Eutrofiering, försurning, brunifiering Förändringar jfr 2007 års rapport Försämrad trend i små vattendrag i KON 15

16 Skogar SKOG ALP BOR KON Kod Svenskt namn * Taiga U2- U1- U2- U2- U2- U Näringsrik granskog FV U1- U2- U Åsbarrskog X U2- U * Ädellövskog i branter U2 U2 U2 U Näringsfattig ekskog U1 U2 U2 U * Lövsumpskog FV U2 U2 U2 91F0 Svämädellövskog U2+ U2 X U * Nordlig ädellövskog U2 U2+ U2 U Näringsfattig bokskog U2 U2+ U2 U Näringsrik bokskog U2 U2+ U2 U Näringsrik ekskog U2 U2+ U2 U2 91E0 * Svämlövskog FV FV U1+ U1 U2 U * Landhöjningsskog U1 U1 91D0 * Skogsbevuxen myr FV FV FV FV U1- U Fjällbjörkskog FV FV Foto: Sebastian Sundberg Areal skogsnaturtyper Naturtypsgrupp Kod cv (%) Fjällbjörkskog ,447,000 Barr- & triviallövskog 806,000 * 1,460,800 ** 6,700 ** Taiga ,000 * 1,330,000 ** 4,400 ** Landhöjningsskog ,200 * Näringsrik granskog ,100 * 74,600 ** Åsbarrskog ,700 ** Lövsumpskog ,700 ** 1,900 ** Svämlövskog 91E0 24 2,900 14,600 * 400 ** Skogbevuxen myr 91D ,000 1,880,000 16,600 Ädellövskog 20,165 ** 14,537 ** Nordlig ädellövskog ,800 ** 2,500 ** Näringsfattig bokskog ,400 ** 2,200 ** Näringsrik bokskog ** 5,700 ** Näringsrik ekskog ,200 ** 1,600 ** Ädellövskog i branter ,500 ** 1,800 ** Näringsfattig ekskog ,300 ** 700 ** Svämädellövskog 91F0-65 ** 37 ** Nuvarande areal (ha) utom 9040 och 91D0 806,000 * 1,480,965 ** 21,237 ** ALP (ha) BOR (ha) Nuvarande areal skogsnaturtyper av total skogstäckt areal (%) KON (ha) *under ref värde; **>10% under ref värde 16

17 Skogar Viktigaste orsakerna till ogynnsam status Främst skogsbruk Under referensvärdet (tröskelvärde 20%) för förekomstareal naturtyp Störda naturliga processer (brand, spridning etc), åldersstruktur, trädslagssammansättning Förändringar jfr 2007 års rapport Bättre data över förekomstareal Mer stringent bedömning Berg och grottor Naturtyper SAMLAD BEDÖMNING BERG OCH GROTTOR ALP BOR KON Kod Svenskt namn Hällmarkstorräng U1- U2- U1 U * Karsthällmarker U1 U1- FV FV 8110 Silikatrasmarker FV FV FV FV 8120 Kalkrasmarker FV FV FV FV 8210 Kalkbranter FV FV FV FV 8220 Silikatbranter FV FV FV FV FV FV 8310 Grottor FV FV FV FV FV FV Foto: Sebastian Sundberg 17

18 Berg och grottor Viktigaste orsakerna till ogynnsam status Hällmarkerna: igenväxning till följd av ohävd Kalkbrytning i främst BOR Förändringar jfr 2007 års rapport Försämrad status och framtidsutsikter för hällmarkerna Fjäll Naturtyper SAMLAD BEDÖMNING FJÄLL ALP BOR Kod Svenskt namn Rishedar ovanför trädgränsen FV FV FV FV 4080 Videbuskmarker ovanför trädgränsen FV FV FV FV 6150 Silikatgräsmarker ovanför trädgränsen FV FV FV FV 6170 Kalkgräsmarker ovanför trädgränsen FV FV 7240 * Alpina översilningskärr FV FV 8340 Glaciärer U2- U2- Foto: Sebastian Sundberg 18

19 Fjäll Viktigaste orsakerna till ogynnsam status Generellt god status, utom för glaciärer pga varmare klimat Förändringar jfr 2007 års rapport - Naturtypsbarometer för Sverige GYNNSAM OTILLRÄCKLIG DÅLIG Fjäll Berg Sjö Våtm Kust Hav Skog Dyn Gräsm ALP BOR KON De flesta förändringar beror på bättre dataunderlag! 19

20 Kärlväxter i habitatdirektivet Artrikaste organismgruppen (totalt 167 arter) 47 taxa 42 arter i annex II & IV, 5 i annex V 9 arter förvalda vid inträdet 32 boreala och nordliga alpina tillagda vid Sveriges och Finlands inträde 2 arter tillagda 2004 (baltstaternas inträde) Kärlväxter i habitatdirektivet Alla utom tre nationellt rödlistade 16 ansvarsarter (25-100% av Europapopulationen) En av de bäst kända grupperna i Sverige Floraväkteriet, ÅGP, Basinventeringen, Artportalen 20

21 Bättre data 2013 säkrare populationsskattningar! Gotlandsnunneört ind ind. Guckusko BOR Bottenviksmalört Mellanlummer Ryssnarv Gotlandssippa arter med ogynnsam status Arter BILAGA SAMLAD BEDÖMNING KÄRLVÄXTER ALP BOR KON Kod Svenskt namn cypresslummer V U2- U2- U2 U dvärglåsbräken II, IV FV U2- FV U hänggräs II, IV U2- U ishavshästsvans II, IV U2 U alvarmalört II, IV U2- U2 FV FV 1940* småsvalting II, IV U2 U ävjepilört II, IV U2 U mellanlummer V U2- U slåttergubbe V U1- U1- U2- U strandlummer V U1- U1- U2- U gulyxne II, IV U2- U1- U2 U hällebräcka II, IV FV U sjönajas II, IV U2 U1 U2 U nipsippa II, IV U1- U sötgräs II, IV U1 U flytsvalting II, IV FV FV U1 U skånsk sandnejlika II, IV U2- U lumrar V FV FV FV FV U1- U1-21

22 Arter BILAGA SAMLAD BEDÖMNING KÄRLVÄXTER ALP BOR KON Kod Svenskt namn kalkkrassing II, IV FV FV FV FV 1974 alvarstånds II, IV FV FV U2 FV 1970 gotlandssippa II, IV U1 FV 1945 bottenviksmalört II, IV FV FV 1952 gotländsk nunneört II, IV FV FV 1962 ryssnarv II, IV FV FV 1968 strandviva II, IV FV FV 1976 avarönn II, IV FV FV 4066 brunbräken II, IV FV FV 4115 öselskallra II, IV FV 1528 myrbräcka II, IV FV FV FV FV 1902 guckusko II, IV FV FV FV FV 1948 skogsrör II, IV FV FV FV FV 1949 norna II, IV FV FV FV FV 1955 ryssbräken II, IV FV FV FV FV 1972 lappranunkel II, IV FV FV FV FV 1975 polarblära II, IV FV FV FV FV 1944 grusnarv II, IV FV FV 1947 fjällkrassing II, IV FV FV 1950 kolstarr II, IV FV FV 1956 blockdraba II, IV FV FV 1959 brudkulla II, IV FV FV 1961 snöfryle II, IV FV FV 1964 laestadiusvallmo II, IV FV FV 1965 lappvallmo II, IV FV FV 1967 lappfela II, IV FV FV 1969 fjällviva II, IV FV FV 1977 venhavre II, IV FV FV 1978 lappviol II, IV FV FV Foto: Margareta Edqvist 20% inom skyddade områden Missas idag i BOR för: Alvarmalört (2% av populationen) Dvärglåsbräken (5%) Kalkkrassing (5%) Fagerrönn (10%) Hällebräcka (10%) Foto: Margareta Edqvist 22

23 Mer får ni veta i SBT...! Och... Populärvetenskapliga rapporten Blå boken publiceras i april 2014! 23

24 ArtDatabanken Sveriges Artikel 17 rapportering 2013 Skogar Gräs- och sandmarker Sötvatten och våtmarker Fjäll och substratmarker Kust och hav Marina stränder Projektledare Limniska evertebrater Insekter Fiskar Mossor Kärlväxter Övriga ryggradsdjur Tack! Foto: Sebastian Sundberg 24