Utbredningskartor för Natura 2000 naturtyper

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbredningskartor för Natura 2000 naturtyper"

Transkript

1 Utbredningskartor för Natura 2000 naturtyper Rapport för Naturvårdsverket Eva Ahlkrona, Anna Engdal, Michael Ledwith, Birgitta Olsson, Åsa Sehlstedt Maj 2010 M E T R I A I N G Å R I L A N T M Ä T E R I E T

2

3 M E T R I A I N G Å R I L A N T M Ä T E R I E T RAPPORT M10/ Utbredningskartor för Natura 2000 naturtyper För mer information kontakta: Birgitta Olsson (birgitta.olsson@lm.se) Metria Geoanalys Box Stockholm Besök: Karlavägen 108, plan 4 Tfn växel: Fax: Internet:

4 Innehållsförteckning 1 INLEDNING Bakgrund Mål och förväntade resultat Dokumentets struktur INDATA SOM ANVÄNDS FÖR FLERA NATURTYPER Basinventeringen Ängs- och betesmarksinventeringen Höjddata - lutning Topografiska kartan Vegetationskartan Naturgeografiska regioner Biogeografiska regioner Geologiska indata GSD Marktäckedata GENERELLA BEARBETNINGSMETODER HAV Ingående naturtyper Sammanställning av befintliga underlag Sublittorala sandbankar Estuarier Ler och sandbottnar som blottas vid lågvatten Laguner Stora grunda vikar och sund Rev Submarine structures made by leaking gases Rullstensåsöar i Östersjön Skär och små öar i Östersjön Smala vikar i Östersjön SÖTVATTEN Ingående naturtyper Sammanställning av befintliga underlag Sjöhabitaten: 3110, 3130, 3140 och Dystrofa sjöar och småvatten Vattendragshabitaten: 3210, 3220 och

5 2 6 GRÄSMARKER Ingående naturtyper Samtliga naturtyper FJÄLL OCH BRANTER Ingående naturtyper Sammanställning av befintliga underlag Metod SKOGAR Ingående naturtyper Sammanställning av befintliga underlag Västlig taiga Borenemoral ädellövskog Skogar på landhöjningskust Fjällbjörkskog Näringsrik granskog Åsbarrskog Lövsumpskog Näringsfattig bokskog Näringsrik bokskog Näringsrik ek- eller ek-avenbokskog Ek-avenbokskog av måratyp Ädellövskog i branter Näringsfattig ekskog D0 Skogsbevuxen myr E0 Svämlöskog F0 Svämädellövskog SAMMANSTÄLLNING RESULTAT OCH LEVERANSFORMAT Leveransmedia Utbredningskartor Statistik Kartbilder i pdf Dokumentation REFERENSER... 38

6 3 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund För att dimensionera (och senare genomföra) uppföljningen av Natura naturtyper behövs ett underlag för att i tillräckligt hög grad träffa de naturtyper som ska följas upp. Till detta behövs kartor som visar kända förekomster av naturtyperna, men också sannolikhetskartor som anger var det är mer troligt att naturtyperna kan gå att hitta, men ännu inte är kända. För vissa naturtyper (de som är fler till antal och areal) finns som regel redan någon slags (tillräckligt bra) väntevärdesriktiga data för naturtypens yttäckning i en biogeografisk region. För naturtyper med färre antal kända förekomster är det svårare att träffa tillräckligt mycket av naturtypen genom ett stickprov i hela landskapet. Uppföljningen kommer i stället riktas mot kända platser, i vissa fall kompletterat med platser där det är högre sannolikhet att naturtypen förekommer. Det är därför viktigt att skilja på kända platser och potentiella. 1.2 Mål och förväntade resultat Underlagen och analyserna ska bidra till att förslaget till uppföljning kan riktas kostnadseffektivt mot områden där det är mer sannolikt att naturtypen förekommer. När en naturtyp är ovanlig men det ändå går att peka ut områden där den potentiellt förekommer (t.ex. att svämädellövskog kan förekomma i lövskog intill vattendrag) så redovisas det som potentiell förekomst. Utifrån beskrivningen hur den potentiella ytan tagits fram kan en sannolikhet bedömas. I förlängningen kan det vara aktuellt att använda resultaten som grund för Sveriges rapportering till EU om vilken yta och utbredning naturtyperna har inom vårt territorium, men detta är underordnat att resultaten ska ge en bra grund för att rikta uppföljningen effektivt. Troligen kommer också mer utförliga analyser vara motiverade för i alla fall vissa naturtyper inför rapporteringen Här är det också värt att nämna att en yta i naturen ibland kan uppfylla definitionerna för flera olika naturtyper samtidigt. Inom ett estuarium (1130) kan det t.ex. finnas rev (1170). Estuariets yta är hela området, och inkluderar alltså revets yta.

7 4 1.3 Dokumentets struktur Detta dokument är uppbyggt på följande sätt. 1. Inledning 2. Generella indata Här beskrivs de indata som används mer generellt inom flera olika naturtypsgrupper. 3. Generella bearbetningsmetoder 3. Detaljerad beskrivning per naturtypsgrupp En beskrivning av generella bearbetningsmetoder som används. I detta kapitel beskrivs det detaljerat för varje naturtyp hur utbredningskartan kan skapas och vilka indata som används. 4. Resultat En sammanfattning av leveransen. 5. Referenser

8 5 2 INDATA SOM ANVÄNDS FÖR FLERA NATURTYPER 2.1 Basinventeringen Basinventeringen som projekt beskrivs i rapporten Basinventering av Natura 2000 och skyddade områden (referens 1) och en beskrivning av basinventeringens data finns i rapporten Data från Basinventering av Natura 2000 och skyddade områden (referens 6). För detta uppdrag så används data från basinventeringen både för att skapa säkra förekomster och potentiella förekomster. Basinventeringens data delas upp i följande grupper (se även Tabell 1): Metod 10: Granskade data Data som har kontrollerats i fält eller granskats av länsstyrelsen. Denna grupp av data skapas genom att välja samtliga polygoner i basinventeringen som har följande värden i attributet STATUS 1 (granskad), 2 (reviderad naturtyp), 11 (granskad vid skrivbordet), 12 (besökt i fält) eller 13 (inventerad i fält). Metod 11: Flygbildstolkade data naturtyp Data från basinventeringen som har flygbildstolkats till en naturtyp där ingen granskning eller ytterligare bearbetning av data har skett. Detta urval sker genom att välja alla ytor som har ett värde i attributet TOLKARE och där attributet STATUS inte är 1, 2, 11, 12 eller 13. Metod 12: Flygbildstolkade data samlingskoder Data från basinventeringen som har flygbildstolkats till en så kallad samlingskod vilket betyder att flygbildstolkaren har angett att en yta är någon av ett antal naturtyper. Urvalet skapas genom att välja alla flygbildstolkade data som har samlingskoder där någon av de aktuella naturtyperna ingår. Attributet TOLKARE ska ha värde. Metod 13: Underlagsmaterial Data från basinventeringen som kommer från underlagsmaterial och inte har granskats eller bearbetats av länsstyrelsen. Ett urval sker av de förekomster som har fått en naturtypskod eller samlingskod. 2.2 Ängs- och betesmarksinventeringen Data från den sk Ängs- och betesmarksinventeringen används för att ta fram gräsmarkshabitaten. Dessa data är insamlade i fält under perioden (i huvudsak ). Metoden beskrivs i referens 3. Data från Ängs- och betesmarksinventeringen delas upp i följande metoder: Metod 20: Naturtyp Ytor som vid fältbesök har kodats till en naturtyps som täcker 100% av ytan.

9 6 Metod 21: Mosaik Ytor som vid fältbesöket har angetts till mosaik. För dessa ytor så lagras naturtypen och den procentuella täckningen. 2.3 Höjddata - lutning Från rikstäckande 50 m höjddata beräknades lutning (slope), används som stöd för vissa naturtyper. 2.4 Topografiska kartan Den topografiska kartan innehåller följande ytinformation som kan användas i detta sammanhang: Övrig öppen mark Innehåller t ex betesmark men även gårdsplaner, vägbankar mm. Vatten Innehåller allt vatten (marint, vattendrag och sjöar). Alvarmark Främst på Öland och Gotland Skog Innehåller skog med en krontäckning > 30%. Kalfjäll Fjällbjörkskog 2.5 Vegetationskartan Vegetationskartor finns för ett antal områden i Sverige (fjällen, Norrbottens län, Värmland län, Västmanlands län och Jämtland län). Data från vegetationskartan kodas om till natura-naturtyper enligt den metod som används i basinventeringen (referens 7). Vegetationskartans data delas upp i metoder enligt följande: Metod 50: De ytor som vid översättningen av vegetationskartan har klassats som en natura-naturtyp. Metod 51: De ytor som vid översättningen av vegetationskartan har klassats som en samlingskod. 2.6 Naturgeografiska regioner Naturgeografiska regioner enligt en indelning som Nordiska ministerrådet tagit fram kan vara aktuellt att använda ifall ytterligare analyser ska genomföras.

10 7 2.7 Biogeografiska regioner För indelning i biogeografiska regioner så har underlag som levererats från Naturvårdsverket använts. Indelningen i regionerna Alpin, Boreal och Kontinental används för terrestra naturtyper. För de marina naturtyperna används en kompletterande indelning i Baltisk och Atlantisk region. Den indelningen har gjorts baserat på ett underlag som levererades från Naturvårdsverket. 2.8 Geologiska indata Geologiska data har använts för visuell betraktelse. Eventuellt skulle geologiska data kunna bidra ifall ytterligare analyser ska genomföras. För fjällhabitaten används geologiska data när basinventeringens fjällhabitatkarta togs fram. 2.9 GSD Marktäckedata GSD Marktäckedata har använts för att generera ett skikt med gräsmarker, se avsnitt 6.2. Detta levereras som ett generellt gräsmarksskikt eftersom det innehåller ett stort antal förekomster.

11 8 3 GENERELLA BEARBETNINGSMETODER 3.1 Erase för att ta bort överlapp mellan ytor När naturtypsskiktet för en naturtyp skapas så används kommandot Erase i ArcGIS för att säkerställa att det inte finns överlapp mellan ytor som kommer från olika indata. Kommandot fungerar som en kakform där ett gis-skikt används för att ta bort alla data som överlappar i ett annat skikt, se illustration i Figur 1. Detta tillvägagångssätt medför att överlappande ytor inte förekommer inom ett GIS-skikt, däremot ger det upphov till flera små ytor slicar något som kommer att finnas kvar. Figur 1. Illustration hur kommandot Erase i ArcGIS fungerar. Den generella prioriteringsordningen mellan de nationella skikt som används är (högst prioriterat överst): 1. TUVA 2. Basinventeringen 3. Biotopskyddet 4. Nyckelbiotopsinventeringen 5. Vegetationskartan 6. KNAS

12 9 4 HAV 4.1 Ingående naturtyper Kod Namn 1110 Sublittorala sandbankar 1130 Estuarier 1140 Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten 1150 Laguner 1160 Stora grunda vikar och sund 1170 Rev 1180 Submarine structures made by leaking gases 1610 Rullstensåsöar i Östersjön med littoral och sublittoral vegetation 1620 Skär och små öar i Östersjön 1650 Smala vikar i Östersjön 4.2 Sammanställning av befintliga underlag Natura 2000 naturtyper Den potentiella nationella utbredningen för vissa kustnära Natura 2000 naturtyper har tagits fram av Metria i tidigare projekt (Axelsson 2003, Axelsson 2004 samt Törnqvist och Wennberg 2007). De naturtyper som togs fram var Estuarier (1130), Laguner (1150), Stora grunda vikar och sund (1160) samt Skär och små öar i Östersjön (1620). Utbredningen av naturtyperna togs fram genom GISanalyser enligt kriterier som finns beskrivet i rapporterna ovan. De underlag som användes kom från projektet SAKU; Sammanställning och analys av kustnära undervattensmiljö (Naturvårdsverket 2006) Sublittorala sandbankar Ett underlag som beskriver utbredningen av sublittorala sandbankar bedöms kunna skapas med hjälp av djupinformation (Sjöfartsverkets djupkartor) och information som används enligt avsnitt Att genomföra dessa analyser och skapa en databas bedöms ta ca 15 arbetstimmar.

13 Estuarier Underlag Natura 2000 naturtyper (se avsnitt 4.2.1) Basinventeringen (se avsnitt 3.1) Metoder och analyser Metod 102: Objekten är framtagna genom GIS-analys enligt Törnqvist och Wennberg (2007). Dessa objekt bedöms som potentiella förekomster av naturtypen. I attributfältet kommentarer anges vilka tveksamheter som framkommit i tolkningarna, t ex om objektet helt eller delvis kan vara ett annat habitat. Metod 103: Objekten är tagna från GSD Marktäckedata (se Törnqvist och Wennberg 2007). Dessa objekt bedöms som säkra förekomster. Metod 10-12: Där säkra förekomster rapporterats inom basinventeringen har dessa ersatt områden som tagits fram genom GIS-analys Kvalitetsbedömning Objekten avgränsar grunda områden i anslutning till flod- och åmynningar. Objekten från Marktäckedata är kontrollerade av respektive länsstyrelse och bedöms därmed som säkra förekomster. De resulterande objekten från GISanalysen har kontrollerats mot ortofoton men bedöms som potentiella förekomster. Vid jämförelse med objekt som är inventerade inom basinventeringen är de GIS-framställda objekten generellt sett vidare avgränsade. Det är därmed möjligt att arealen av naturtypen är något överskattad. Sammantaget bedöms emellertid underlaget utgöra en rimlig uppskattning av naturtypens utbredning Ler och sandbottnar som blottas vid lågvatten Metria har inte bedömt att det finns något underlag som kan användas för att skapa en nationell översikt för denna naturtyp. En idé som snabbt utvärderades visuellt var att använda topografiska kartans osäker strandlinje för att hitta de strandlinjer där det fanns grunda sandbottnar. En visuell kontroll visade att denna typ av strandlinje används där vass/myrmark gör att strandlinjen varierar. En mer omfattande analys kan kanske ge ett bättre underlag. I så fall ett urval där osäkra strandlinjer, längs kustlinjen där det inte finns angränsande myr. Detta urval av strandlinjer ska sedan ytbildas. Tidsuppskattning för att ta fram ett förfinat underlag, ca 1-2 arbetsdagar.

14 Laguner Underlag Natura 2000 naturtyper (se avsnitt 4.2.1) Basinventeringen (se avsnitt 3.1) Metoder och analyser Metod 10-12: Där säkra förekomster rapporterats inom basinventeringen har dessa ersatt områden som tagits fram genom GIS-analys. Metod 103: Objekten är tagna från GSD Marktäckedata (se Törnqvist och Wennberg 2007). Dessa objekt bedöms som säkra förekomster. Metod 104: Objekten är framtagna genom GIS-analys enligt Törnqvist och Wennberg (2007). Metoden skiljer på helt avsnörda och delvis avsnörda laguner vilket anges i attributfältet kommentarer. Dessa objekt bedöms som potentiella förekomster av naturtypen Kvalitetsbedömning Objekten avgränsar grunda, skyddade, oexploaterade vattenområden med en storlek på högst 30 ha, helt eller delvis avsnörda från havet. Objekten från Marktäckedata är kontrollerade av respektive länsstyrelse och bedöms därmed som säkra förekomster. Resultatet av GIS-analysen har kommenterats av tre länsstyrelser (O, M och AB) samt har kontrollerats mot inrapporterade arealer inom några Natura 2000-områden. Analysen av helt avsnörda laguner (glo-sjöar) riskerar att inbegripa sjöar som allt för länge varit avsnörda från havet. Analysen av delvis avsnörda laguner tenderar att överskatta antalet objekt men underskatta arealen. Vid flacka kuster och landhöjningskuster tenderar GIS-analysen att, generellt sett, underskatta arealen av objekten. Objekt som är påverkade av exploatering har tagits bort genom att ta hänsyn till ett exploateringsindex baserat på förekomst av bryggor, tätorter, industrier samt hamnområden (se Smedberg 2006). Sammantaget bedöms underlaget utgöra en rimlig uppskattning av naturtypens utbredning Stora grunda vikar och sund Underlag Natura 2000 naturtyper (se avsnitt 4.2.1) Basinventeringen (se avsnitt 3.1)

15 Metoder och analyser Metod 10-12: Där säkra förekomster rapporterats inom basinventeringen har dessa ersatt områden som tagits fram genom GIS-analys. Metod 105: Objekten är framtagna genom GIS-analys enligt Törnqvist och Wennberg (2007). Dessa objekt bedöms som potentiella förekomster av naturtypen. Om något objekt inkluderar ett objekt av naturtypen laguner så har detta angetts i attributdatafältet kommentarer Kvalitetsbedömning Objekten avgränsar stora (minst 20 ha) skyddade, relativt grunda vikar och sund. Förekomst av rika bentiska växt- och djursamhällen har inte bedömts. Inte heller har begränsat inflytande av sötvatten påverkat avgränsningen. Det ursprungliga skiktet är emellertid attributsatt med olika parametrar som beskriver det potentiella inflytandet av sötvatten. Områden med kraftig påverkan av sötvatten bedöms som estuarier och har raderats från detta skikt. Om objekt som bedömts som laguner ingår i något objekt så är detta angett i attributdatafältet kommentarer. GIS-analysen tenderar att överskatta arealen av naturtypen och inkludera vikar med lite för hög exponering för att kunna hysa en hög biodiversitet, framförallt längst väst- och sydkusten Rev Ett underlag som beskriver utbredningen av rev bedöms kunna skapas med hjälp av djupinformation (Sjöfartsverkets djupkartor) och information som används enligt avsnitt Att genomföra dessa analyser och skapa en databas bedöms ta ca 15 arbetstimmar. Samtliga förekomster från basinventeringen har lagts in Submarine structures made by leaking gases Metria har inte bedömt att det finns något underlag som kan användas för att skapa en nationell översikt för denna naturtyp. I basinventeringen finns inga förekomster Rullstensåsöar i Östersjön Metria har inte bedömt att det finns något underlag som kan användas för att snabbt skapa en nationell översikt för denna naturtyp. De underlag som finns från SGU har granskats men är för grova för att användas. Att använda SGU:s grova underlag och komplettera med en visuell tolkning av flygbilder bör fungera, men Metria kan inte ge någon tidsuppskattning för detta. Samtliga förekomster från basinventeringen har lagts in.

16 Skär och små öar i Östersjön Underlag Natura 2000 naturtyper (se avsnitt 4.2.1) Basinventeringen (se avsnitt 3.1) Metoder och analyser Metod 101: Objekten är framtagna genom GIS-analys enligt Törnqvist och Wennberg (2007). Dessa objekt bedöms som potentiella förekomster av naturtypen. Metod 10-12: Där säkra förekomster rapporterats inom basinventeringen har dessa ersatt områden som tagits fram genom GIS-analys. Ytor med säkra förekomster från basinventeringen raderades (ERASE) från naturtypsunderlaget från GIS-analysen. Dessa två underlag lades sedan ihop (MERGE) till ett slutgiltigt underlag Kvalitetsbedömning Utbredningen av naturtypen enligt den tidigare genomförda GIS-analysen har kvalitetsgranskats av länsstyrelsen och fanns då vara av god kvalitet. Analysen visade sig ha fångat många relevanta områden men upplevdes ibland som lite för snäv. Några län har exempelvis lagt till ytterligare kala skär i mer skyddade områden. Vissa frågetecken fanns för naturtypens utbredning i Norrbottens län. Underlaget användes i sin helhet inom basinventeringen. Enligt Wennberg m. fl (2008) är resultatet av GIS-analysen väl korrelerat till definitionen av habitatet. Eventuella osäkerheter är främst förknippat med utbredningen av undervattensdelen av habitatet. Objekt som getts säkerhetsklassen sannolik förekomst i det levererade naturtypsskiktet, baserat på att de tagits fram genom GIS-analys, kan därmed anses ha relativt hög sannolikhet för förekomst av naturtypen Smala vikar i Östersjön I en rapport från Stockholms universitet så har ett antal vikar pekats ut som potentiella förekomster av detta habitat. Dessa vikar kan digitaliseras för att skapa ett underlag. Arbetstid för att göra detta ca 8 timmar. Samtliga förekomster från basinventeringen har lagts in.

17 14 5 SÖTVATTEN 5.1 Ingående naturtyper Kod Namn 3110 Oligotrofa mineralfattiga sjöar i slättområden 3130 Oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder 3140 Kalkrika oligomesotrofa vatten med bentiska kransalger 3150 Naturligt eutrofa sjöar med nate eller dybladsvegetation 3160 Dystrofa sjöar och småvatten 3210 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ 3220 Alpina vattendrag med örtrik strandvegetation 3260 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor 5.2 Sammanställning av befintliga underlag Metod 301: GIS-analys av humösa sjöar Kartering av humösa sjöar har genomförts genom att välja alla sjöar i fastighetskartan < 10 hektar där den omgivande marken till mer än 50% är myrmark. Denna analys genomfördes rikstäckande 2007, ett antal områden har utelämnats eftersom fastighetskarta saknades där. Det har inte genomförts någon komplettering för detta uppdrag. En komplettering med de områden som saknas beräknas ta ca 20 timmar Metod 302: Vattendragsklassificering Inom basinventeringen har det genomförts en klassificering av vattendrag baserat på fastighetskartan och ett underlag från SMHI som beskriver vattendragsordning och vattenföring (se referens 5). Denna klassificering genererade följande klasser: 3210 Vattendragsordning >= 4 eller flöde >= 20 m3/sek 3220 Vattendragsordning < 4 och Flöde < 20 m3/sek 3260 Vattendragsordning < 4 och Flöde < 20 m3/sek Ovan eller nedan barrskogsgräns. Ovan barrskogsgräns. Nedan barrskogsgräns.

18 15 Vattendragen i fastighetskartan valdes ut och tilldelades naturtyp baserat på SMHI:s klassificering ovan. Denna klassificering har gjorts heltäckande för ett antal vattendrag vilket betyder att vattendragen finns klassificerade oavsett hur gränserna för de skyddade områdena går Metod 303: Vattendragsklassificering, utanför skyddade områden Den klassificering som beskrivs i avsnittet ovan har gjorts för samtliga vattendrag enligt röda kartan. GIS-data är i form av linjer och innehåller samtliga vattendrag i Sverige. 5.3 Sjöhabitaten: 3110, 3130, 3140 och 3150 För dessa klasser har data från Basinventeringen valts ut, se avsnitt 2.1. Potentiella förekomster kan tas fram genom analyser av vatten i topografiska kartan som sammanlagras med geologiska data och eventuell ett urval av naturgeografiska regioner. Tidsuppskattning timmar Dystrofa sjöar och småvatten Underlag De underlag som används är: 2.1 Basinventeringen Metod 301: GIS-analys av humösa sjöar Metoder och analyser Samtliga förekomster i underlaget Metod 301: GIS-analys av humösa sjöar kodas som 3160 (metod 301) sedan adderas alla förekomster från basinventeringen med aktuell metod (10-14). För de förekomster som överlappar varandra så behålls basinventeringens förekomster Kvalitetsbedömning Analysen av humösa sjöar bygger på fastighetskartan och den geometri som finns där, vilket generellt sätt är en bra geometri. Analysen genomfördes 2007 och det saknas data för ett antal områden där fastighetskartan inte fanns I det fall myrområdet närmast sjön är väldigt smalt så är myren sannolikt inte karterad i fastighetskartan och dessa förekomster är inte med i urvalet. Säkerhetsmässigt bedöms samtliga förekomster som säkra förekomster.

19 Vattendragshabitaten: 3210, 3220 och Underlag De underlag som används är: 2.1 Basinventeringen Metod 302: Vattendragsklassificering Metod 303: Vattendragsklassificering, utanför skyddade områden Metoder och analyser Vattendragsklassificeringen enligt beskrivningen i avsnitt har genomförts för de flesta skyddade norrländska älvarna (lista namnen). Utanför de skyddade områdena har vattendragsklassificeringen enligt avsnitt lagts in Kvalitetsbedömning Inom de skyddade områdena så har geometrin för vattendragen korrigerats efter bästa möjliga underlag och dessutom har i flera fall granskningar skett från länsstyrelsen, alternativt har flygbildstolkning skett. Utanför de skyddade områdena är data hämtat från röda kartans indelning av vattendragen vilket är en väldigt schematisk redovisning. Samtliga vattendrag har bedömts som potentiella habitat och de potentiella habitat som redovisas med metodkoden 303 ses som grova uppskattningar. De potentiella förekomsterna kan sannolikt förbättras genom att använda databasen för biotopkartering längs vattendrag som kommer att vara klar hösten Det finns ett överlapp mellan basinventeringens kartering och metod 303. Detta överlapp är väldigt svårt att komma åt med enkla GIS-bearbetningar.

20 17 6 GRÄSMARKER 6.1 Ingående naturtyper Kod Namn 2320 Torra sandhedar med ljung och kråkbär i inlandet 2330 Inlandssanddyner med öppna gräsmarker med borsttåtel eller andra pionjärgräs 4010 Fukthed med klockljung 4030 Ris- och gräshedar nedanför trädgränsen 5130 Enbuskmarker nedanför trädgränsen 6110 Basiska berghällar 6120 Sandstäpp 6210 Kalkgräsmarker nedanför trädgränsen 6230 Artrika stagg-gräsmarker nedanför trädgränsen 6270 Artrika silikatgräsmarker nedanför trädgränsen 6280 Kalkhällmarker 6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr 6430 Högörtssamhällen 6450 Nordliga översvämningsängar 6510 Slåtterängar i låglandet 6520 Höglänta slåtterängar 6530 Lövängar 8230 Pionjärvegetation på silikatrika bergytor 8240 Karsthällmarker 9070 Trädklädda betesmarker 6.2 Samtliga naturtyper Som underlag har Jordbruksverkets Ängs- och betesmarksinventering använts, se beskrivning i avsnitt 2.2. Ytterligare ett skikt gräsmarker levereras. Detta innehåller alla förekomster från Svenska Marktäckedata som är betesmark eller naturlig gräsmark vilket är väldigt många förekomster. Detta skikt kan kombineras vidare med naturgeografiska regioner, höjddata, förekomst av vatten/våtmarker etc för att skapa mer potentiella förekomster för några av gräsmarkstyperna. Uppskattad tidsåtgång 3-5 dagar beroende på ambitionsnivå.

21 18 7 FJÄLL OCH BRANTER 7.1 Ingående naturtyper Kod Namn 4060 Rishedar ovanför trädgränsen 4080 Videbuskmarker ovanför trädgränsen 6150 Silikatgräsmarker ovanför trädgränsen 6170 Kalkgräsmarker ovanför trädgränsen 7240 Artrika alpina rikkärrssamhällen med brokstarr/svedstarr 7320 Palsmyrar 8110 Silikatrasmarker 8120 Kalkrasmarker 8210 Klippvegetation på kalkrika bergssluttningar 8220 Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar 8340 Permanenta glaciärer 7.2 Sammanställning av befintliga underlag Basinventeringens fjällhabitatkarta Inom basinventeringen så gjordes en fjällhabitatkarta där vegetationskartan, fjällvegetationskartan, geologisk information och en satellitbaserad klassning (GSD Marktäckedata) lades ihop för att skapa naturtyper enligt indelningen för Natura Basinventeringens data I de fall det finns granskade data eller fältkontrollerade data från basinventeringen så används dessa. 7.3 Metod Utbredningskartorna för fjällhabitaten är framtaget från två källor. Dessa är BIDOS och fjällhabitatkartan. Eftersom det finns ett överlapp mellan dessa två dataset har de delar av fjällhabitatkartan som täcks av BIDOS, maskats bort. I BIDOS finns data av olika ursprung, såsom flygbildstolkat data, underlagsmaterial från fjällhabitatkartan samt underlagsmaterial från andra databaser, såsom vegetationskartan, fastighetskartan och vägkartan, med komplement från ängs- och betesinventeringen och våtmarksinventeringen.

22 19 BIDOS-uttaget har gjorts heltäckande i de delar som sammanfaller med fjällhabitatkartan. Därutöver ingår resten av de områden som delvis täcks av fjällhabitatkartan. Utöver detta ingår områden där något fjäll- eller bergshabitat förekommer utanför fjällkedjan. I habitatet 7320 Palsmyr ingår även data från vegetationskartan. Följande grupperingar har gjorts för att skapa de enskilda utbredningskartorna: Habitat Ingående koder från basinventeringens data (N2000A) I den ursprungliga fjällhabitatkartan fanns en klass som innehöll vide nedanför barrskogsgränsen. Denna typ är inte ett eget habitat och grupperades ursprungligen ihop med samlingsklassen 6820 Obestämd fuktig naturlig gräsmark/hed nedanför barrskogsgränsen. I samband med att länsstyrelserna utvärderade fjällhabitatkartan, fanns kommentarer från såväl Västerbottens som Norrbottens län att det verkade finnas för lite av habitatet 4080 Videbuskmarker ovanför trädgränsen. En kontroll gjordes därför mot vägkartans fjällbjörkskog och kalfjäll och en del av dessa ytor överfördes till kod Kommentar: Många av de genuina fjällhabitaten finns sprida i Skåne och Halland, detta är givetvis felkodade ytor, men det har inte gjorts någon redigering av dessa.

23 20 8 SKOGAR 8.1 Ingående naturtyper Kod Namn 9010 Västlig taiga 9020 Boreonemoral ädellövskog 9030 Skogar på landhöjningskust 9040 Fjällbjörkskog 9050 Näringsrik granskog 9060 Åsbarrskog 9080 Lövsumpskog 9110 Näringsfattig bokskog 9130 Näringsrik bokskog 9160 Näringsrik ek- eller ek-avenbokskog 9170 Ek-avenbokskog av måratyp 9180 Ädellövskog i branter 9190 Näringsfattig ekskog 91D0 91E0 91F0 Skogbevuxen myr Svämlövskog Svämädellövskog 8.2 Sammanställning av befintliga underlag Nyckelbiotoper och biotopskydd Nyckelbiotoper (uttag september 2007) för SVO, Sveaskog, SCA, Holmen, Bergvik, Assi, Stift (Karlstad, Strängnäs, Västerås). Biotopskydd (uttag september 2007) KNAS inom Oförändrad skog Skogsklasser enligt KNAS4 inom Oförändrad skog. Oförändrad skog, 25 m. Baseras på skikten: Storområdesprojektet, hela Sverige Fil: Storomr_helsv.img, 25 m. Valda attribut: oförändrad skog (4) och oklassad skog (5).

24 21 Hyggen från SVO, uttag Om hygge sammanfaller med klass oförändrad skog (4) eller oklassad skog (5) i dataset ovan så togs dessa bort. KNAS baseras på: KNAS4 karteringen och klassning 3 som är heltäckande (utom fjällen). I skyddade områden är klassning 3 visuellt kontrollerad och vid behov korrigerad. I de skyddade områdena har den kontrollerade klassningen (klassning 4) ersatt klassning Övrigt I de initiala testerna användes Jordartskartan (1:1 miljon) för att potentiellt skilja näringsrika (bruna jordar) från näringsfattiga (podsol jordar). I leveransen finns inte denna information eftersom sambandet mellan basinventeringens relevanta klasser och jordartskartan inte var starkt Västlig taiga Underlag Basinventering, Kapitel 2.1. Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel Ett underlag som är möjligt att använda är KNAS inom oförändrad skog, Kapitel I dagsläget beslöt vi att inte inkludera detta skikt eftersom antalet potentiella ytor kommer att bli väldigt stort. Om inte underlaget baserat på nyckelbiotoper och biotopskydd anses tillräckligt så kan KNAS övervägas Metoder och analyser Det skikt som levereras innehåller endast förekomster inom basinventeringen. Att lägga till andra urval innebär att ett väldigt stort antal ytor blir potentiell västlig taiga Borenemoral ädellövskog Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel KNAS inom oförändrad skog, Kapitel Underlag som potentiellt skulle kunna användas men inkluderades inte var Borenemoral region enligt skogens SUS-regioner (följer länsgränser).

25 Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Biotopskydd: Äldre bestånd av ädellövträd, Äldre naturskogsartade skogar, Gamla hassellundar, Hassellundar och hasselrika skogar eller Mark med mycket gamla träd. Trädslag: Blandad ädel- och ordinär lövskog och Ädellövskog. Metod 903 (KNAS inom oförändrad skog): Ädellövskog > 1 ha Kvalitetsbedömning Nyckelbiotoper och Biotopskydd har en aktualitet av som bäst september 2007 eftersom uttaget gjordes då Skogar på landhöjningskust Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: Landhöjningsskog i något av fälten Beskrivning 1-6. Den svenska definitionen begränsar förekomst till längs kusten från Uppland och norrut. Ytor som ligger utanför detta område har inte tagits bort Fjällbjörkskog Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Fjällhabitatkartan, Kapitel Basinventeringens fjällhabitatkarta

26 Metoder och analyser Se avsnitt 7.3 Metod Näringsrik granskog Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel Ett underlag som är möjligt att använda är KNAS inom oförändrad skog, Kapitel I dagsläget beslöt vi att inte inkludera detta skikt eftersom antalet potentiella ytor kommer att bli väldigt stort. Om inte underlaget baserat på nyckelbiotoper och biotopskydd anses tillräckligt så kan KNAS övervägas Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: ("DOMTRSL1" = 'GRAN' AND ("VIRKDEL1" = '1' AND "VIRKDEL2" = ' ') OR "DOMTRSL1" = 'GRAN' AND "VIRKDEL1" >= '5') AND ("Biotop1" = 'Barrnaturskog' OR "Biotop1" = 'Barrskog' OR "Biotop1" = 'Bäckdal' OR "Biotop1" = 'Kalkbarrskog' OR "Biotop1" = 'Kanjondal, kursudal' OR "Biotop1" = 'Källpåverkad mark' OR "Biotop1" = 'Lövrik barrnaturskog' OR "Biotop1" = 'Naturlig skogsbäck' OR "Biotop1" = 'Örtrika bäckdråg') AND NOT ( "Biotop2" = 'Bergbrant' OR "Biotop2" = 'Rasbrant' OR "Biotop2" = 'Ravin' OR "Biotop2" = 'Skog-myrmosaik' OR "Biotop2" = 'Tallmyr' OR "Biotop2" = 'Alsumpskog' OR "Biotop2" = 'Lövsumpskog' OR "Biotop2" = 'Ädelsumpskog' OR "Biotop2" = 'Åsgranskog') Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Biotopskydd: Kalkbarrskogar eller Urskogsartade bestånd av barrträd eller Äldre naturskogsartade skogar eller Örtrika bäckdråg. Trädslag: Granskog Åsbarrskog Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel Metoder och analyser Metod 10: Basinventeringen Granskade data. Metod 11: Basinventeringen Flygbildstolkade data naturtyp

27 24 Metod 13: Basinventeringen Underlagsmaterial Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: Åsgranskog i fält Biotop1 eller Biotop2. Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Åsgranskog i fält Biotopskydd Lövsumpskog Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: Alsumpskog, lövsumpskog eller ädellövsumpskog i fält Biotop1 eller Biotop2. Inte Landhöjningskust i fält Beskrivning 1-7. Sveaskog: Alsumpskog eller Lövsumpskog i fält Biotoptyp. Holmen: Alsumpskog eller Lövsumpskog i fält Biotop1. Bergvik: Sumplövskog i fält Biotopkara. Stift, Västerås och Strängnäs: Alsump och Lövsump i fält Biotoptyp. Stift, Karlstad: Alsumpskog eller Lövsumpskog i fält Nbiotext1. Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Alkärr, ädellövsumpskogar och örtrika sumpskogar i fält Biotopskydd och aspskog, björkskog, blandad ädel- ordinär lövskog, ordinär lövskog eller ädellövskog i fält Trädslag Näringsfattig bokskog Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel KNAS inom oförändrad skog, Kapitel Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning):

28 25 SVO: Biotop1: Ädellövskog, Ädellövnaturskog, Sekundär ädellövnaturskog eller Hedädellövskog. Ej Biotop2: Ravin, Bergbrant, Rasbrant eller Översvämningsskog Domtrsl1: Bok. Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Biotopskydd: Äldre bestånd av ädellövträd eller Äldre naturskogsartade skogar Trädslag: Bokskog. Metod 903 (KNAS inom oförändrad skog): Ädellövskog > 1 ha Näringsrik bokskog Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel KNAS inom oförändrad skog, Kapitel Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: Biotop1: Ädellövskog, Ädellövnaturskog, Sekundär ädellövnaturskog eller Hedädellövskog. Ej Biotop2: Ravin, Bergbrant, Rasbrant eller Översvämningsskog Domtrsl1: Bok. Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Biotopskydd: Äldre bestånd av ädellövträd eller Äldre naturskogsartade skogar Trädslag: Bokskog. Metod 903 (KNAS inom oförändrad skog): Ädellövskog > 1 ha Näringsrik ek- eller ek-avenbokskog Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel 8.2.1

29 26 KNAS inom oförändrad skog, Kapitel Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: Biotop1: Ädellövskog, Ädellövnaturskog, Sekundär ädellövnaturskog eller Hedädellövskog. Ej Biotop2: Ravin, Bergbrant, Rasbrant eller Översvämningsskog Domtrsl1: Ek eller Avenbok Domtrsl2 eller 3 (om Avenbok i Domtrsl1): Ek Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Biotopskydd: Äldre bestånd av ädellövträd eller Äldre naturskogsartade skogar Trädslag: Ekskog Metod 903 (KNAS inom oförändrad skog): Ädellövskog > 1 ha Ek-avenbokskog av måratyp Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel KNAS inom oförändrad skog, Kapitel Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: Biotop1: Ädellövskog, Ädellövnaturskog, Sekundär ädellövnaturskog eller Hedädellövskog. Ej Biotop2: Ravin, Bergbrant, Rasbrant eller Översvämningsskog Domtrsl1: Bergek Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Biotopskydd: Äldre bestånd av ädellövträd eller Äldre naturskogsartade skogar Trädslag: Ekskog Metod 903 (KNAS inom oförändrad skog): Ädellövskog > 1 ha.

30 Ädellövskog i branter Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel KNAS inom oförändrad skog, Kapitel Rikstäckande lutning i grader, Kapitel Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: ädellövskog, ädellövnaturskog, sekundär ädellövnaturskog i fält Biotop1 eller Biotop2 och ravin, bergbrant, rasbrant i fält Biotop1 eller Biotop2. Sveaskog: ravin, bergbrant eller rasbrant i fält Biotoptyp och ädellövskog (----x) i fält TSL blandning. Holmen: ädellövskog, ädellövnaturskog, sekundär ädellövnaturskog i fält Biotop1 och rasbrant, bergbrant, eller bäck med branta sidor i fält Biotop2 eller Biotop3. Stift, enbart för Karlstad kunde information erhållas: ädellövskog, ravin, rasbrant, bergbrant i fält Nbiotext1 och ravin, rasbrant, bergbrant, ädellövnaturskog i fält Nbiotext2. Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Ras- eller bergbrant, ravinskogar i fält Biotopskydd och ädellövskog, blandad ädel- ordinär lövskog i fält Trädslag. Metod 903 (KNAS inom oförändrad skog): Ädellövskog och potentiell ädellövskog i områden med > 10 graders lutning. Dessa kriterier sattes baserat på 9180 i basinventeringen. Utsökning av ytor > 0,4 ha Näringsfattig ekskog Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel KNAS inom oförändrad skog, Kapitel

31 Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: Biotop1: Ädellövskog, Ädellövnaturskog, Sekundär ädellövnaturskog eller Hedädellövskog. Ej Biotop2: Ravin, Bergbrant, Rasbrant eller Översvämningsskog Domtrsl1: Ek eller Avenbok Domtrsl2 eller 3 (om Avenbok i Domtrsl1): Ek Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Biotopskydd: Äldre bestånd av ädellövträd eller Äldre naturskogsartade skogar Trädslag: Ekskog Metod 903 (KNAS inom oförändrad skog): Ädellövskog > 1 ha D0 Skogsbevuxen myr Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: skog-myrmosaik eller tallmyr i fält Biotop1. Sveaskog: skog-myrmosaik eller tallmyr i fält Biotoptyp. Holmen: myrholmar i fält Biotop1. Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Myrholmar i fält Biotopskydd E0 Svämlöskog Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning):

32 29 SVO: Allund, aspskog, lövnaturskog, lövrik barrnaturskog, sekundär lövskog, eller örtrik allund i fält Biotop1 eller Biotop2 och översvämningskog i fält Beskrivning 1 eller Beskrivning 2. Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Strand- eller svämskogar i fält Biotopskydd och aspskog, björkskog eller ordinär lövskog i fält Trädslag Kvalitetsbedömning Nyckelbiotoper och Biotopskydd har en aktualitet av som bäst september 2007 eftersom uttaget gjordes då F0 Svämädellövskog Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: Ädellövskog, ädellövnaturskog eller sekundär ädellövnaturskog i fält Biotop1 eller Biotop2 och översvämningskog i fält Beskrivning 1 eller Beskrivning 2. Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Strand- eller svämskogar i fält Biotopskydd och blandad ädel- och ordinär lövskog, bokskog, ekskog eller ädellövskog i fält Trädslag.

33 30 9 SAMMANSTÄLLNING Tabell 1. Sammanställning av metoder, naturtyper och klassificering. Metodkod Metod Naturtyper Klassificering 10 Basinventeringen, förekomster som är inventerade i fält eller på annat sätt granskade av länsstyrelsen. 11 Basinventeringen, flygbildstolkade förekomster (ingen ytterligare bearbetning). De koder som tolkats till en naturtypskod. 12 Basinventeringen, flygbildstolkade förekomster (ingen ytterligare bearbetning). De koder som tolkats till en sk samlingskod. 13 Basinventeringen, underlagsmaterial, ingen ytterligare bearbetning. 20 TUVA, Naturtyp. Ytor som vid fältbesökt karteras som naturtyp som täcker 100% av yta. 21 TUVA, Mosaik Ytor som vid fältbesök karterats som mosaik. Procentandelen anges som speciellt attribut. 30 SMD Gräsmarker. Ett urval ur SMD av klasserna betesmark och naturlig gräsmark 50 Översättning av vegetationskartan där det går att klassa en enskild naturtyp. 51 Översättning av vegetationskartan där det går att klassa till en samlingskod. Samtliga Flertalet Flertalet Flertalet Flertalet (gräsmark) Flertalet (gräsmark) Flertalet (gräsmark) Flertalet Flertalet Säker Säker Potentiell Potentiell Säker Säker Potentiell Säker Potentiell 101 GIS-analys av skär och små öar i Östersjön 1620 Potentiell 102 GIS-analys av estuarie 1130 Potentiell 103 Estuarier i Svenska Marktäckedata 1130 Säker 104 GIS-analys av laguner 1150 Potentiell 105 GIS-analys av stora grunda vikar och sund 1160 Potentiell 301 GIS-analys, humösa sjöar 3160 Säker 302 GIS-analys av vattendragsdata, sambearbetad med fastighetskartan för att få mer korrekta avgränsningar av vattendragen. 3210, 3220, 3260 Potentiell

34 GIS-analys av vattendragsdata, genomförd av SMHI och nationellt täckande. 3210, 3220, 3260 Potentiell 801 Fjäll och branter: Fjällhabitatkartan unik kod. 802 Fjäll och branter: Fjällhabitatkartan, samlingskod. Samtliga. Samtliga. Säker Potentiell. 901 Nyckelbiotoper, utsökning Skogsklasser Potentiell 902 Biotopskydd, utsökning Skogsklasser Potentiell 903 KNAS inom Oförändrad skog Skogsklasser Potentiell

35 32 10 RESULTAT OCH LEVERANSFORMAT 10.1 Leveransmedia Leverans sker som zip-filer via och för större filer via Lantmäteriets ftp-site. Vid uppdragets avslutande levereras en DVD med samtliga data och övrig dokumentation Utbredningskartor GIS-skikt med utbredningskartor För varje naturtypsgrupp så består leveransen av en sk personlig geodatabas. Dessa går att använda i ArcGIS och även i Access. I den personliga geodatabasen finns en sk Feature class per naturtyp som ingår (se Ingående naturtyper i kapitel 4-8). För de naturtyper där utbredningen är både ytor och linjer finns det två Feature class. I Tabell 2 finns en sammanställning av de personliga geodatabaserna och vilka Feature class som ingår. Samtliga geodatabaser levereras i projektionen SWEREF 99 TM. Tabell 2. Sammanställning av personliga geodatabaser och ingående feature class. Personlig geodatabas Hav Sotvatten Gras Feature class 1110_yta 1130_yta 1140_yta 1150_yta 1160_yta 1170_yta 1610_yta 1620_yta 1650_yta 3110_yta 3130_yta 3140_yta 3150_yta 3160_yta 3210_yta, 3210_linje 3220_yta, 3220_linje 3260_yta, 3260_linje 2320_yta 2330_yta 4010_yta

36 33 Fjall Skog 4030_yta 5130_yta 6110_yta 6120_yta 6210_yta 6230_yta 6270_yta 6280_yta 6410_yta 6430_yta 6450_yta 6510_yta 6520_yta 6530_yta 8230_yta 8240_yta 9070_yta smd_gras 4060_yta 4080_yta 6150_yta 6170_yta 7240_yta 7320_yta 8110_yta 8120_yta 8220_yta 8340_yta 9010_yta 9020_yta 9030_yta 9040_yta 9050_yta 9060_yta 9080_yta 9110_yta 9130_yta 9160_yta 9170_yta 9180_yta 9190_yta 91D0_yta 91E0_yta 91F0_yta

37 Attribut Följande attribut finns i varje feature class: Tabell 3. Tabellen visar vilka attribut som finns för varje feature class, vilken typ dessa är och eventuella kodlistor Kodlistor Godkända värden för de kodlistor som används framgår av Tabell 4 och Tabell 1.

38 35 Tabell 4. Kodlistor som används och definierade värden. Koder för domänen metod framgår av Tabell Statistik En separat accessdatabas redovisar statistik för naturtyperna. Denna databas statistik.mdb har länkar till de personliga geodatabaserna och ett antal definierade frågor som gör det möjligt att få fram: total yta känd förekomst av naturtyperna per biogeografisk region. total yta potentiella förekomster av naturtyperna per biogeografisk region uppdelat i metod för framtagandet. Det finns en fördefinierad fråga per naturtyp (namnet är detsamma som naturtypens kod) som sammanställer arealen av säker och potentiell naturtyp inom de olika biogeografiska regionerna. Databasen använder sk länkade tabeller vilket betyder att statistikberäkningarna hämtar information från geodatabaserna. Om databaserna flyttas i filstrukturen så är det nödvändigt att uppdatera länkarna.

39 Kartbilder i pdf För samtliga naturtyper levereras en pdf-fil i A4-format som visar var naturtypens utbredning av kända respektive potentiella förekomster. Pdf-filen genereras i en upplösning av 300 dpi och redovisar förutom naturtypens utbredning en bakgrundskarta, de biogeografiska regionerna och de marina regionerna. Se exempel i Figur 2. Figur 2. Utbredningskartor levereras i form av pdf-filer för utskrift för i A4-format, upplösning 300 dpi.

40 Dokumentation Uppdragets utförande och leveranser dokumenteras skriftligt (denna rapport).

41 38 REFERENSER 1. Axelsson, S., 2003: Kartering av vissa kustbiotoper som utpekas I EU:s Habitatdirektiv. Rapport för Naturvårdsverket. Metria Miljöanalys. 2. Axelsson, S., 2004: Kartering av vissa kustbiotoper som utpekas I EU:s Habitatdirektiv - Estuarier. Rapport för Naturvårdsverket. Metria Miljöanalys. 3. Jordbruksverket, 2005: Ängs- och betesmarksinventeringen inventeringsmetod. Rapport 2005:2 4. Naturvårdsverket, 2006: Sammanställning och analys av kustnära undervattensmiljö. Rapport Naturvårdsverket, 2009: Basinventering av Natura 2000 och skyddade områden , Rapport 5990, ISBN: Naturvårdsverket, 2009: Data från Basinventering av Natura 2000 och skyddade områden, Rapport 5907, ISBN: Naturvårdsverket, Basinventering Specifikation av underlagsmaterial, Version Törnqvist, O. och Wennberg, S., 2007: Kartering och GIS-modeller av marina Natura 2000-habitat. Arbetsbeskrivning för Naturvårdsverket. Metria Miljöanalys. 9. Wennberg, S., Nöjd, A-L. och Lindblad, C., 2008: Mapping of marine Natura 2000 habitats in GIS a case study from the Stockholm archipelago and Archipelago Sea. Balance interim report no. 30.

Grundvattenberoende ekosystem. Förslag på prioritering av svenska naturtyper inom nätverket Natura SGU Dnr /2015. Kent Werner, EmpTec

Grundvattenberoende ekosystem. Förslag på prioritering av svenska naturtyper inom nätverket Natura SGU Dnr /2015. Kent Werner, EmpTec Grundvattenberoende ekosystem Förslag på prioritering av svenska naturtyper inom nätverket Natura 2000 SGU Dnr 423-1298/2015 Kent Werner, EmpTec Per Collinder, Ekologigruppen AB 16 december 2015 Innehåll

Läs mer

Arter och naturtyper tillståndet i Sverige 2013. Miljövervakningsdagarna i Dalarna, oktober 2013 Lena Tranvik, ArtDatabanken

Arter och naturtyper tillståndet i Sverige 2013. Miljövervakningsdagarna i Dalarna, oktober 2013 Lena Tranvik, ArtDatabanken Arter och naturtyper tillståndet i Sverige 2013 Miljövervakningsdagarna i Dalarna, oktober 2013 Lena Tranvik, ArtDatabanken Rapportering enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet Vart sjätte år...

Läs mer

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Herrevadskloster (SE ) i Klippans kommun

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Herrevadskloster (SE ) i Klippans kommun 2010-11-02 511-198-10 1276 Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Herrevadskloster (SE0420287) i Klippans kommun Bakgrund Natura 2000 är ett nätverk av områden med skyddsvärd natur i Europa. Sverige

Läs mer

Yttrande over Att införliva nya forskningsresultat i en befintlig produktionskedja Naturtypskartering av Svenska fjällen

Yttrande over Att införliva nya forskningsresultat i en befintlig produktionskedja Naturtypskartering av Svenska fjällen 1(5) ArtDatabanken Wenche Eide YTTRANDE 2013-04-30 Metria AB Att: Camilla Jönsson Box 24154, 104 51 Stockholm SLU.dha.2013.5.5 59 Yttrande over Att införliva nya forskningsresultat i en befintlig produktionskedja

Läs mer

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Falsterbo skjutfält (SE ) i Vellinge kommun

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Falsterbo skjutfält (SE ) i Vellinge kommun 211-8-31 511-129-1 1233 Förslag till ändringar inom Natura 2-området Falsterbo skjutfält (SE43111) i Vellinge kommun Bakgrund Natura 2 är ett nätverk av områden med skyddsvärd natur i Europa. Sverige har

Läs mer

Bilaga 2a. Sammanställning av statistik inom uppdraget - underlag och metoder.

Bilaga 2a. Sammanställning av statistik inom uppdraget - underlag och metoder. 1/6 Bilaga 2a. Sammanställning av statistik inom uppdraget - underlag och metoder. 1. Underlag Underlagen för de analyser som gjorts inom uppdraget motsvarar dem som årligen används vid framtagande av

Läs mer

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Skeingesjön (SE ) i Hässleholms och Osby kommuner

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Skeingesjön (SE ) i Hässleholms och Osby kommuner 2011-05-09 511-388-10 1273,1293 Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Skeingesjön (SE0420299) i Hässleholms och Osby kommuner Bakgrund Natura 2000 är ett nätverk av områden med skyddsvärd natur

Läs mer

Inga arter utan livsmiljöer - ArtDatabankens arbete med naturtyper. Lena Tranvik Naturtypsansvar sjöar, vattendrag och våtmarker

Inga arter utan livsmiljöer - ArtDatabankens arbete med naturtyper. Lena Tranvik Naturtypsansvar sjöar, vattendrag och våtmarker Inga arter utan livsmiljöer - ArtDatabankens arbete med naturtyper Lena Tranvik Naturtypsansvar sjöar, vattendrag och våtmarker Varför naturtyper på ArtDatabanken? 1) Koppla arter till livsmiljöer, bl

Läs mer

PM: Naturtyper i anslutning till Våmbsbäcken i norra delen av Klasborg-Våmbs N2000-område, Skövde

PM: Naturtyper i anslutning till Våmbsbäcken i norra delen av Klasborg-Våmbs N2000-område, Skövde PM: Naturtyper i anslutning till Våmbsbäcken i norra delen av Klasborg-Våmbs N2000-område, Skövde Enetjärn Natur på uppdrag av Cementa Syfte Syftet med detta PM är att beskriva förekommande naturtyper,

Läs mer

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2016

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2016 JO1402 SM 1701 Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark 2016 Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2016 I korta drag Ny publiceringsform Skogsstyrelsen

Läs mer

Natura-2000 tabeller och kartor: Planerade ramområden för stickmyggbekämpning 2018 inom Natura 2000-områden i Nedre Dalälven

Natura-2000 tabeller och kartor: Planerade ramområden för stickmyggbekämpning 2018 inom Natura 2000-områden i Nedre Dalälven Bilaga 2 Uppsala, 2017-10-31 Natura-2000 tabeller och kartor: Planerade ramområden för stickmyggbekämpning 2018 inom Natura 2000-områden i Nedre Dalälven Martina Schäfer Bekämpningsledare med GIS-ansvar

Läs mer

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2018

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2018 JO1402 SM 1901 Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark 2018 Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2018 I korta drag Stor ökning av skyddad skog i biotopskydd

Läs mer

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2017

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2017 JO1402 SM 1801 Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark 2017 Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2017 I korta drag Mindre skogsareal i nya biotopskydd

Läs mer

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1 Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde

Läs mer

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2015

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2015 JO1402 SM 1601 Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark 2015 Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2015 I korta drag Ny publiceringsform Skogsstyrelsen

Läs mer

Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö

Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö Vem är jag Erik Årnfelt Länsstyrelsen Östergötland GIS-samordnare Nationellt GIS-stöd för GI Webb-gis,

Läs mer

Grundvattenkemiberoende ekosystem Översiktlig klassificering av känslighet för svenska naturtyper inom nätverket Natura 2000

Grundvattenkemiberoende ekosystem Översiktlig klassificering av känslighet för svenska naturtyper inom nätverket Natura 2000 Grundvattenkemiberoende ekosystem Översiktlig klassificering av känslighet för svenska naturtyper inom nätverket Natura 2000 Kent Werner, EmpTec Per Collinder, Ekologigruppen AB 28 augusti 2014 Innehåll

Läs mer

Slutrapport. Utökad samordning av landskapsövervakning och uppföljning av Natura 2000 fortsättningsprojekt 2006. Sammanställd av arbetsgruppen:

Slutrapport. Utökad samordning av landskapsövervakning och uppföljning av Natura 2000 fortsättningsprojekt 2006. Sammanställd av arbetsgruppen: Slutrapport Utökad samordning av landskapsövervakning och uppföljning av Natura 2000 fortsättningsprojekt 2006 Sammanställd av arbetsgruppen: Göran Ståhl Hans Gardfjell Anders Glimskär Åsa Hagner Sören

Läs mer

PM Ärendenr: NV

PM Ärendenr: NV 1(24) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Olsson, Birgitta Tel: 010-698 1448 Birgitta.olsson @naturvardsverket.se PM 2016-02-05 Ärendenr: NV-08177-15 Tillgängliga koder för attributet Naturtyp i NNK-IT

Läs mer

Sveriges naturtyper Hur mår våra biotoper (och växtarter)? Sveriges redovisning 2013 av Natura 2000 till EU. Sebastian Sundberg.

Sveriges naturtyper Hur mår våra biotoper (och växtarter)? Sveriges redovisning 2013 av Natura 2000 till EU. Sebastian Sundberg. Sveriges naturtyper Hur mår våra biotoper (och växtarter)? Sveriges redovisning 2013 av Natura 2000 till EU Sebastian Sundberg Innehåll Introduktion till Art- och habitatdirektivet, Natura 2000 och artikel

Läs mer

Grundvattenberoende ekosystem Översiktlig klassificering av känslighet och värde för svenska naturtyper och arter inom nätverket Natura 2000

Grundvattenberoende ekosystem Översiktlig klassificering av känslighet och värde för svenska naturtyper och arter inom nätverket Natura 2000 Grundvattenberoende ekosystem Översiktlig klassificering av känslighet och värde för svenska naturtyper och arter inom nätverket Natura 2000 Kent Werner, EmpTec Per Collinder, Ekologigruppen AB 6 oktober

Läs mer

Objekthöjd och objekttäckning ett attribut inom Nationella marktäckedata

Objekthöjd och objekttäckning ett attribut inom Nationella marktäckedata Objekthöjd och objekttäckning ett attribut inom Nationella marktäckedata Produktbeskrivning Utgåva 0.2 2017-06-22 NATURVÅRDSVERKET Version Datum Ändrade avsnitt Anmärkningar Författare 0.1 2017-05-21 Första

Läs mer

Ängs- och betesmarksinventeringen

Ängs- och betesmarksinventeringen Ängs- och betesmarksinventeringen Ängs- och betesmarksinventeringen Nationell inventering av värdefulla ängs- och betesmarker 2002-2004 inventerade länsstyrelserna ca 300 000 ha (ca 70 000 marker), viss

Läs mer

BILAGA 1 NATURVÄRDEN

BILAGA 1 NATURVÄRDEN Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 1 NATURVÄRDEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,

Läs mer

Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun

Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad 2018-11-26 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun 1 Sammanfattning En naturvärdesinventering har skett i samband med

Läs mer

Modern biotopdatabas och urbana ekosystemtjänster

Modern biotopdatabas och urbana ekosystemtjänster Modern biotopdatabas och urbana ekosystemtjänster 9 september 2016 Klara Tullback Rosenström, Länsstyrelsen i Stockholm Med bilder från Helle Skånes, Stockholms Universitet Modern biotopdatabas Kombinerar

Läs mer

Nationella marktäckedata tilläggsskikt markanvändning

Nationella marktäckedata tilläggsskikt markanvändning Nationella marktäckedata tilläggsskikt markanvändning Produktbeskrivning Utgåva 1.1 2018-04-06 (Note: när produktionen är klar är ambitionen ett dokument för alla produkter inom NMD (dvs basskikt och tilläggsskikt

Läs mer

DOKUMENTATION AV METOD

DOKUMENTATION AV METOD DOKUMENTATION AV METOD UPPDRAG MSB_NNH+ VERSION 1.2 DATUM UPPDRAGSNUMMER 6605212000 GIS-analys: Ta fram utbredningsskikt för olika höjder över havet från Nationell höjdmodell (ASCII-grid) 1 (11) S w e

Läs mer

Teknisk rapport SIS-TR :2014

Teknisk rapport SIS-TR :2014 Teknisk rapport SIS-TR 199001:2014 Publicerad/Published: 2014-06-25 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 07.080; 13.020.01; 13.020.30 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald

Läs mer

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Restaureringsplan Värmlandsskärgården RESTAURERINGSPLAN Datum 2016-02-12 Referens 512-255-2016 Sida 1(6) Restaureringsplan Värmlandsskärgården Natura 200-kod och namn: SE0610006 Värmlandsskärgården Projektområde: 3 Kommun: Grums kommun & Säffle

Läs mer

BEDÖMA BIOLOGISK MÅNGFALD I TORVMARKER. - Hur gör man rent praktiskt (och tekniskt)? Sofia Nygårds Ecocom AB

BEDÖMA BIOLOGISK MÅNGFALD I TORVMARKER. - Hur gör man rent praktiskt (och tekniskt)? Sofia Nygårds Ecocom AB BEDÖMA BIOLOGISK MÅNGFALD I TORVMARKER - Hur gör man rent praktiskt (och tekniskt)? Sofia Nygårds Ecocom AB Bakgrund: landskap i olika nivåer Cell: minsta beståndsdelen i en kategorisk karta (raster),

Läs mer

Karta 1:10 000, raster

Karta 1:10 000, raster 1(8) Datum: Dokumentversion: 2017-12-19 1.0 Produktbeskrivning: Karta 1:10 000, raster LANTMÄTERIET 2017-12-19 2 (8) Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 3 1.1 Innehåll... 3 1.2 Geografisk täckning...

Läs mer

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018 Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018 Art- och habitatdirektivet Huvudsakliga mål: Säkerställa den biologiska mångfalden, bevara arter

Läs mer

Anders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer

Anders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer Betydelsen av skoglig miljöhänsyn för ett urval rödlistade arter samt skogslevande arter som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektivet Anders Dahlberg, Illustration: Martin Holmer

Läs mer

Naturvärdesinventering vid Turistgården i Töcksfors, Årjängs kommun

Naturvärdesinventering vid Turistgården i Töcksfors, Årjängs kommun 2013-07-11 Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering vid Turistgården i Töcksfors, Årjängs kommun Uppdrag och syfte På uppdrag av Turistgården i Töcksfors har Ecocom genomfört en sinventering i detaljplaneområdet

Läs mer

Fjärranalys för kartering av strandekosystem

Fjärranalys för kartering av strandekosystem Fjärranalys för kartering av strandekosystem Anna Koffman, Calluna & Sandra Wennberg, Metria Ny dynamisk reglering av Mälaren Mer vatten måste tappas för att skydda mot översvämning och för låga nivåer

Läs mer

Bevarandeplan för Natura område

Bevarandeplan för Natura område BEVARANDEPLAN Fastställd 2005-09-09 Diarienummer: 511-3663-2005 Naturvårdsfunktionen Åke Widgren Bevarandeplan för Natura 2000 - område SE0410068 Pukaviksbukten Kommun: Sölvesborg Områdets totala areal:

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har

Läs mer

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Restaureringsplan Värmlandsskärgården RESTAURERINGSPLAN Datum 2018-11-12 Referens 512-255-2016 1(7) Restaureringsplan Värmlandsskärgården Natura 200-kod och namn: SE0610006 Värmlandsskärgården Projektområde: 3 Kommun: Grums kommun & Säffle

Läs mer

Naturvårdsverket Tel: Fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, Stockholm

Naturvårdsverket Tel: Fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, Stockholm Naturanaturtypskartan Beskrivning av nedladdningsbara data Utgåva 1.1 2013-04-11 NATURVÅRDSVERKET Naturvårdsverket Tel: 010-698 10 00 Fax: 010-698 10 99 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress:

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

1.1 Arbogaån. Karta över LIS-området. övergår till björk.

1.1 Arbogaån. Karta över LIS-området. övergår till björk. Kompletterande inventeringar för Lindesbergs kommun, LIS-plan, områden som tidigare inte varit inventerade och med i LIS-arbetet. Inventeringarna är gjorda 2019-05. Inventeringarna är gjorda med samma

Läs mer

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Arvika kommun Glafsfjorden Karta 11-20 Glafsfjorden är en stor och långsträckt sjö som omfattar flera större vikar och ett antal öar. Sjön är relativt

Läs mer

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande

Läs mer

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Statistikens framställning version 1 1 (7) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Land- och vattenarealer Ämnesområde Miljö Statistikområde Markanvändning Produktkod MI0802 Referenstid Den första dagen varje år, nu

Läs mer

Ekologisk landskapsplan Hedlandet

Ekologisk landskapsplan Hedlandet Ekologisk landskapsplan Hedlandet Sveaskog är Sveriges största skogsägare och äger ungefär 14 procent av Sveriges skogar. Skogen med dess tillgångar utgör grunden i Sveaskogs verksamhet, och hållbar utveckling

Läs mer

Bilaga 3 Naturinventering

Bilaga 3 Naturinventering GothiaVindAB Bilaga3Naturinventering Projekt:Fjällboheden Datum:201105 Utförare:MiljötjänstNordAB 2011 Naturvärdesinventering av terrester miljö vid Fjällboheden i Skellefteå kommun, Västerbottens län

Läs mer

Naturvärdeskarta 2014-02-05

Naturvärdeskarta 2014-02-05 Naturvärdeskarta 2014-02-05 Arbeta smart inom planering & byggande Susanne Appelquist Projektledare GIS-ingenjör och Biolog Jimmy Holpers Kommunekolog Mattias Andersson Student, Biolog Naturvärdeskarta

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Delrapport objekt i Norrland

Myrskyddsplan för Sverige. Delrapport objekt i Norrland Myrskyddsplan för Sverige Delrapport objekt i Norrland RAPPORT 5669 APRIL 2007 Myrskyddsplan för Sverige Delrapport Objekt i Norrland NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET Rapport Myrskyddsplan för Sverige

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde

Läs mer

Biotoper och arter i Göteborg ur ett nationellt och regionalt perspektiv. Jens-Henrik Kloth, Charlott Stenberg och Hjalmar Croneborg

Biotoper och arter i Göteborg ur ett nationellt och regionalt perspektiv. Jens-Henrik Kloth, Charlott Stenberg och Hjalmar Croneborg 15-03-30 Biotoper och arter i ur ett nationellt och regionalt perspektiv Förslag till ansvarsarter och ansvarsbiotoper för s kommun. Jens-Henrik Kloth, Charlott Stenberg och Hjalmar Croneborg Biotoper

Läs mer

Aggarp-Åshuvud. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd September 2005

Aggarp-Åshuvud. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd September 2005 Bevarandeplan för Natura 2000-område Aggarp-Åshuvud Områdeskod SE0310415 Bevarandeplanen fastställd September 2005 Beteckning Bakgrund Natura 2000 handlar om att bevara hotade arter och naturtyper som

Läs mer

Ny metod för uppföljning av strandexploatering. Exploatering av stränder. Bakgrund. Bakgrund. Bakgrund. Ny metod för uppföljning

Ny metod för uppföljning av strandexploatering. Exploatering av stränder. Bakgrund. Bakgrund. Bakgrund. Ny metod för uppföljning Exploatering av stränder Ny metod för uppföljning av strandexploatering Enhetlig metod för hela landet krävs för att kunna analysera det egna området i relation till andra, och för relevant kvalitetssäkring.

Läs mer

Skogliga värdekärnor i Sverige sammanfattande beskrivning av dataurval och nuläge

Skogliga värdekärnor i Sverige sammanfattande beskrivning av dataurval och nuläge Skogliga värdekärnor i Sverige sammanfattande beskrivning av dataurval och nuläge 2015-2016 Bilaga 2a till Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens redovisning av regeringsuppdrag om Värdefulla skogar 2017-01-30

Läs mer

Fjärranalys för kommuner

Fjärranalys för kommuner Fjärranalys för kommuner Sara Wiman, Metria Kartdagarna och GIT-Mässan, 2012-03-28 Metria FA Stockholm (ca 25 pers) Vår expertis Spetskompetens inom: Fjärranalys Bildbearbetning (satellit och flygbilder)

Läs mer

Kommunalt ställningstagande

Kommunalt ställningstagande Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten

Läs mer

AquaBiota Notes 2010:1. GIS-analys av lek- och uppväxtområden för sik utmed Västernorrlands kust

AquaBiota Notes 2010:1. GIS-analys av lek- och uppväxtområden för sik utmed Västernorrlands kust GIS-analys av lek- och uppväxtområden för sik utmed Västernorrlands kust Författare: Nicklas Wijkmark & Tomas Didrikas juni 2010 Inledning AquaBiota Water Research AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i

Läs mer

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med

Läs mer

Min skog. Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN

Min skog. Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN Min skog Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN 1/25 2/25 3/25 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera fastigheter. Om

Läs mer

Bevarandeplanen är under uppdatering

Bevarandeplanen är under uppdatering Bevarandeplanen är under uppdatering För aktuell naturtypskarta hänvisas till Länsstyrelsens webbplats Bevarandeplan för Natura 2000-område Mo Områdeskod SE0310517 Bevarandeplanen fastställd 6 september

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneområde vid Säterivägen, Säffle kommun.

Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneområde vid Säterivägen, Säffle kommun. Version 1.10 Projekt 7442 Upprättad 2017-07-07 Reviderad 2017-08-08 Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneområde vid Säterivägen, Säffle kommun. Sammanfattning En inventering av utpekat

Läs mer

Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Finnshyttan och Tranbo, Filipstads kommun.

Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Finnshyttan och Tranbo, Filipstads kommun. Version 1.00 Projekt 7425 Upprättad 2017-06-21 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Finnshyttan och Tranbo, Filipstads kommun. Sammanfattning En inventering har skett i samband

Läs mer

Vegetationskartan över fjällen och Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) som underlag för Natura 2000.

Vegetationskartan över fjällen och Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) som underlag för Natura 2000. Vegetationskartan över fjällen och Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) som underlag för Natura 2000. Per-Anders Esseen Per Löfgren Arbetsrapport 124 2004 SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Läs mer

Exempel på avgränsning av kartobjekt för ytvatten

Exempel på avgränsning av kartobjekt för ytvatten Håkan Olsson, Siv 2012-09-28 BILAGA 2 Exempel på avgränsning av kartobjekt för ytvatten Lantmäteriet ska med hjälp av SMHI avgränsa ytvattenobjekt i kartdata i skala 1:10 000. SMHI ska sammanställa exempel

Läs mer

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. rapport 6557 MARS 2013

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. rapport 6557 MARS 2013 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 213 rapport 6557 MARS 213 Koncentration av koldioxid i atmosfären, årsmedelvärden 1989 211 ppm 4 39 38 37 36 35 1985 199 1995 2 25

Läs mer

Topografisk webbkarta, raster

Topografisk webbkarta, raster 1(11) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: 2018-10-23 1.0 1.0 Produktbeskrivning: Topografisk webbkarta, raster LANTMÄTERIET 2018-10-23 2 (11) Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning...

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun 1(6) Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Utlängan. Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA Besöksadress:

Läs mer

Data och metoder i vid landskapsanalysen,

Data och metoder i vid landskapsanalysen, 1(6) Data och metoder i vid landskapsanalysen, 2013-01-10 Underlag till analyser av Grön Infrastruktur Metria AB har tagit fram och sammanställt ett stort antal geodataunderlag inför analyser av Grön Infrastruktur.

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Blekinge län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport 5670 April 2007 ISBN 91-620-5670-7 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten

Läs mer

Fjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data

Fjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data Fjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data Heather Reese Avdelning för skoglig fjärranalys Institutionen för skoglig resurshushållning Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Umeå Rymdstyrelsens

Läs mer

Min skog. Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby

Min skog. Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby Min skog Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby 1/16 2/16 3/16 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Hälsingeskogarna kring Svabensverk Innehåll Uppdraget... 3 Översiktlig beskrivning av inventeringsområdet... 3 Metod... 4 Förstudie från flygbildstolkning... 4 Fältinventering...

Läs mer

Nationella marktäckedata tilläggsskikt markanvändning

Nationella marktäckedata tilläggsskikt markanvändning Nationella marktäckedata tilläggsskikt markanvändning Produktbeskrivning Utgåva 1.2 2019-03-01 Version Datum Ändrade avsnitt Anmärkningar Författare 1.0 2018-03-31 Första versionen Eva Ahlkrona, Camilla

Läs mer

Samordnad uppföljning m.h.a visuella metoder

Samordnad uppföljning m.h.a visuella metoder Samordnad uppföljning m.h.a visuella metoder Övervakning av biologisk mångfald m.h.a. visuella metoder Foto Sandra Andersson Foto: Lst AC Varför uppföljning/övervakning av biologisk mångfald i havsmiljö?

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI) Gamla lands - vägen i Spånga Underlag till detaljplan ARBETSMA - TERIAL

Naturvärdesinventering (NVI) Gamla lands - vägen i Spånga Underlag till detaljplan ARBETSMA - TERIAL 15-10-15 ARBETSMA - TERIAL Naturvärdesinventering (NVI) Gamla lands - vägen i Spånga Underlag till detaljplan 2015 Naturvärdesinventering Gamla landsvägen i Spånga: underlag till detaljplan Spånga Oktober

Läs mer

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun David Börjesson Andreas Wikström Juni 2013 Titel Marinbiologisk inventering av Bållevik-Kastet, Uddevalla kommun Framtagen av Marine Monitoring

Läs mer

Naturvärden i nordvästra Sverige

Naturvärden i nordvästra Sverige Naturvärden i nordvästra Sverige Området nordvästra Sverige Fjällnära skog Detaljbild över området Analys Jämförelse av uppgifter mellan nordvästra Sverige och övriga landet Gammal skog 120% Beståndsålder

Läs mer

Bebyggelsepåverkad kust och strand

Bebyggelsepåverkad kust och strand Bebyggelsepåverkad kust och strand Strandexploateringsseminarium Måndag den 5 december 2011 Johan Stålnacke, SCB Bebyggelsepåverkad kust och strand Dagordning Resultat Metod Exempel Ny totalundersökning

Läs mer

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07 NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160

Läs mer

Version 1.00 Projekt 7466 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för förskolor på Lövnäs, Hammarö

Version 1.00 Projekt 7466 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för förskolor på Lövnäs, Hammarö Version 1.00 Projekt 7466 Upprättad 2018-09-28 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för förskolor på Lövnäs, Hammarö 1 Sammanfattning En naturvärdesinventering har skett i samband med

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE , delområde Drakamöllan och Kumlan.

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE , delområde Drakamöllan och Kumlan. 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE0420075, delområde Drakamöllan och Kumlan. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen

Läs mer

Min skog. Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala

Min skog. Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala Min skog Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala 1/14 2/14 3/14 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas

Läs mer

Skoglig statistik för branden i Västmanland

Skoglig statistik för branden i Västmanland Skoglig statistik för branden i Västmanland 2014-12-12 Sammanfattning Ägarfördelning Areal per ägarkategori (angivna enligt Skogsstatistisk årsbok) inom brandområdet 2014-07-31 enligt Skogsstyrelsens beräkningar.

Läs mer

Svenska Björn SE0110124

Svenska Björn SE0110124 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund

Läs mer

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig

Läs mer

Grönt kuvert. Skapad: 2016-05-03 Kommun: UPPSALA Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2

Grönt kuvert. Skapad: 2016-05-03 Kommun: UPPSALA Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2 Grönt kuvert Skapad: 2016-05-03 Kommun: UPPSALA Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2 1/12 Sida 1 och 2 är en delad karta där sidorna ska läggas intill varandra vid betraktning. Övriga kartor har centrumprojektion.

Läs mer

Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.

Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl. Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 20111031 Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl. Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga

Läs mer

1 Sammanfattning 3. 2 Bakgrund 3. 3 Inledning Förslag på arbetsgång Kostnadsuppskattning Ajourhållning 7

1 Sammanfattning 3. 2 Bakgrund 3. 3 Inledning Förslag på arbetsgång Kostnadsuppskattning Ajourhållning 7 Rapportering av GIS-stödsuppdraget: Kartstöd för identifiering av sjöar och vattendrag enligt regeringens föreslagna avgränsning Del 2 - kostnadsuppskattning Metria AB, WEBB www.metria.se Del 2 - kostnadsuppskattning

Läs mer

Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131 Ändringshistoria Dnr (anges vid skriftväxling) 512-6519-2015 Datum Version Ändrad av Ändringar 2014 1 Anna Ingvarson Skapat dokument 2015-07-03 2 Mari Nilsson Beskrivning av objektet Syfte och mål Ny logga.

Läs mer

Metod för kartläggning av skyddszoner

Metod för kartläggning av skyddszoner Metod för kartläggning av skyddszoner Miljöavdelningen, Fiske- och vattenvårdsenheten Praktikant, Emma Cederlund 1 Titel: Författare: Handledare: Metod för kartläggning av skyddszoner Emma Cederlund Lukas

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000-området Vendelsö, SE051009 i Varbergs kommun

Restaureringsplan för Natura 2000-området Vendelsö, SE051009 i Varbergs kommun 2012-12-20 1 (11) Restaureringsplan för Natura 2000-området Vendelsö, SE051009 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Vendelsö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden

Läs mer

Topografisk webbkarta Visning, cache

Topografisk webbkarta Visning, cache 1(10) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: 2018-06-29 1.7 1.0.3 Produktbeskrivning: Topografisk webbkarta Visning, cache LANTMÄTERIET 2018-06-29 2 (10) Innehållsförteckning 1 Allmän

Läs mer

3. Ramnö och Utsättersfjärden Natura 2000 enligt habitatdirektivet

3. Ramnö och Utsättersfjärden Natura 2000 enligt habitatdirektivet Bilaga C3 Miljökonsekvenser i Natura 2000-områden. Det finns fyra Natura 2000-områden i närheten av projektområdet för Vindpark Marviken (se figur 1). 2 1 3 4 Figur 1 Natura2000 områden i omgivningen till

Läs mer

Min skog. Fastighet: ULLSTORP 1:5 Kommun: HÖÖR

Min skog. Fastighet: ULLSTORP 1:5 Kommun: HÖÖR Min skog Fastighet: ULLSTORP 1:5 Kommun: HÖÖR 1/21 2/21 3/21 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera fastigheter. Om du

Läs mer

GSD-Sverigekartor i skalorna 1:5 miljoner, 1:10 miljoner och 1:20 miljoner

GSD-Sverigekartor i skalorna 1:5 miljoner, 1:10 miljoner och 1:20 miljoner 1(12) Datum: Dokumentversion: 2018-12-07 2.2 Produktbeskrivning: GSD-Sverigekartor i skalorna 1:5 miljoner, 1:10 miljoner och 1:20 miljoner LANTMÄTERIET 2018-12-07 2 (12) Innehållsförteckning 1 Allmän

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Version 1.00 Projekt 7390 Upprättad 2015-12-21 Reviderad PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband

Läs mer