Utbredningskartor för Natura 2000 naturtyper

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbredningskartor för Natura 2000 naturtyper"

Transkript

1 Utbredningskartor för Natura 2000 naturtyper Rapport för Naturvårdsverket Eva Ahlkrona, Anna Engdal, Michael Ledwith, Birgitta Olsson, Åsa Sehlstedt Maj 2010 M E T R I A I N G Å R I L A N T M Ä T E R I E T

2

3 M E T R I A I N G Å R I L A N T M Ä T E R I E T RAPPORT M10/ Utbredningskartor för Natura 2000 naturtyper För mer information kontakta: Birgitta Olsson Metria Geoanalys Box Stockholm Besök: Karlavägen 108, plan 4 Tfn växel: Fax: Internet:

4 Innehållsförteckning 1 INLEDNING Bakgrund Mål och förväntade resultat Dokumentets struktur INDATA SOM ANVÄNDS FÖR FLERA NATURTYPER Basinventeringen Ängs- och betesmarksinventeringen Höjddata - lutning Topografiska kartan Vegetationskartan Naturgeografiska regioner Biogeografiska regioner Geologiska indata GSD Marktäckedata GENERELLA BEARBETNINGSMETODER HAV Ingående naturtyper Sammanställning av befintliga underlag Sublittorala sandbankar Estuarier Ler och sandbottnar som blottas vid lågvatten Laguner Stora grunda vikar och sund Rev Submarine structures made by leaking gases Rullstensåsöar i Östersjön Skär och små öar i Östersjön Smala vikar i Östersjön SÖTVATTEN Ingående naturtyper Sammanställning av befintliga underlag Sjöhabitaten: 3110, 3130, 3140 och Dystrofa sjöar och småvatten Vattendragshabitaten: 3210, 3220 och

5 2 6 GRÄSMARKER Ingående naturtyper Samtliga naturtyper FJÄLL OCH BRANTER Ingående naturtyper Sammanställning av befintliga underlag Metod SKOGAR Ingående naturtyper Sammanställning av befintliga underlag Västlig taiga Borenemoral ädellövskog Skogar på landhöjningskust Fjällbjörkskog Näringsrik granskog Åsbarrskog Lövsumpskog Näringsfattig bokskog Näringsrik bokskog Näringsrik ek- eller ek-avenbokskog Ek-avenbokskog av måratyp Ädellövskog i branter Näringsfattig ekskog D0 Skogsbevuxen myr E0 Svämlöskog F0 Svämädellövskog SAMMANSTÄLLNING RESULTAT OCH LEVERANSFORMAT Leveransmedia Utbredningskartor Statistik Kartbilder i pdf Dokumentation REFERENSER... 38

6 3 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund För att dimensionera (och senare genomföra) uppföljningen av Natura naturtyper behövs ett underlag för att i tillräckligt hög grad träffa de naturtyper som ska följas upp. Till detta behövs kartor som visar kända förekomster av naturtyperna, men också sannolikhetskartor som anger var det är mer troligt att naturtyperna kan gå att hitta, men ännu inte är kända. För vissa naturtyper (de som är fler till antal och areal) finns som regel redan någon slags (tillräckligt bra) väntevärdesriktiga data för naturtypens yttäckning i en biogeografisk region. För naturtyper med färre antal kända förekomster är det svårare att träffa tillräckligt mycket av naturtypen genom ett stickprov i hela landskapet. Uppföljningen kommer i stället riktas mot kända platser, i vissa fall kompletterat med platser där det är högre sannolikhet att naturtypen förekommer. Det är därför viktigt att skilja på kända platser och potentiella. 1.2 Mål och förväntade resultat Underlagen och analyserna ska bidra till att förslaget till uppföljning kan riktas kostnadseffektivt mot områden där det är mer sannolikt att naturtypen förekommer. När en naturtyp är ovanlig men det ändå går att peka ut områden där den potentiellt förekommer (t.ex. att svämädellövskog kan förekomma i lövskog intill vattendrag) så redovisas det som potentiell förekomst. Utifrån beskrivningen hur den potentiella ytan tagits fram kan en sannolikhet bedömas. I förlängningen kan det vara aktuellt att använda resultaten som grund för Sveriges rapportering till EU om vilken yta och utbredning naturtyperna har inom vårt territorium, men detta är underordnat att resultaten ska ge en bra grund för att rikta uppföljningen effektivt. Troligen kommer också mer utförliga analyser vara motiverade för i alla fall vissa naturtyper inför rapporteringen Här är det också värt att nämna att en yta i naturen ibland kan uppfylla definitionerna för flera olika naturtyper samtidigt. Inom ett estuarium (1130) kan det t.ex. finnas rev (1170). Estuariets yta är hela området, och inkluderar alltså revets yta.

7 4 1.3 Dokumentets struktur Detta dokument är uppbyggt på följande sätt. 1. Inledning 2. Generella indata Här beskrivs de indata som används mer generellt inom flera olika naturtypsgrupper. 3. Generella bearbetningsmetoder 3. Detaljerad beskrivning per naturtypsgrupp En beskrivning av generella bearbetningsmetoder som används. I detta kapitel beskrivs det detaljerat för varje naturtyp hur utbredningskartan kan skapas och vilka indata som används. 4. Resultat En sammanfattning av leveransen. 5. Referenser

8 5 2 INDATA SOM ANVÄNDS FÖR FLERA NATURTYPER 2.1 Basinventeringen Basinventeringen som projekt beskrivs i rapporten Basinventering av Natura 2000 och skyddade områden (referens 1) och en beskrivning av basinventeringens data finns i rapporten Data från Basinventering av Natura 2000 och skyddade områden (referens 6). För detta uppdrag så används data från basinventeringen både för att skapa säkra förekomster och potentiella förekomster. Basinventeringens data delas upp i följande grupper (se även Tabell 1): Metod 10: Granskade data Data som har kontrollerats i fält eller granskats av länsstyrelsen. Denna grupp av data skapas genom att välja samtliga polygoner i basinventeringen som har följande värden i attributet STATUS 1 (granskad), 2 (reviderad naturtyp), 11 (granskad vid skrivbordet), 12 (besökt i fält) eller 13 (inventerad i fält). Metod 11: Flygbildstolkade data naturtyp Data från basinventeringen som har flygbildstolkats till en naturtyp där ingen granskning eller ytterligare bearbetning av data har skett. Detta urval sker genom att välja alla ytor som har ett värde i attributet TOLKARE och där attributet STATUS inte är 1, 2, 11, 12 eller 13. Metod 12: Flygbildstolkade data samlingskoder Data från basinventeringen som har flygbildstolkats till en så kallad samlingskod vilket betyder att flygbildstolkaren har angett att en yta är någon av ett antal naturtyper. Urvalet skapas genom att välja alla flygbildstolkade data som har samlingskoder där någon av de aktuella naturtyperna ingår. Attributet TOLKARE ska ha värde. Metod 13: Underlagsmaterial Data från basinventeringen som kommer från underlagsmaterial och inte har granskats eller bearbetats av länsstyrelsen. Ett urval sker av de förekomster som har fått en naturtypskod eller samlingskod. 2.2 Ängs- och betesmarksinventeringen Data från den sk Ängs- och betesmarksinventeringen används för att ta fram gräsmarkshabitaten. Dessa data är insamlade i fält under perioden (i huvudsak ). Metoden beskrivs i referens 3. Data från Ängs- och betesmarksinventeringen delas upp i följande metoder: Metod 20: Naturtyp Ytor som vid fältbesök har kodats till en naturtyps som täcker 100% av ytan.

9 6 Metod 21: Mosaik Ytor som vid fältbesöket har angetts till mosaik. För dessa ytor så lagras naturtypen och den procentuella täckningen. 2.3 Höjddata - lutning Från rikstäckande 50 m höjddata beräknades lutning (slope), används som stöd för vissa naturtyper. 2.4 Topografiska kartan Den topografiska kartan innehåller följande ytinformation som kan användas i detta sammanhang: Övrig öppen mark Innehåller t ex betesmark men även gårdsplaner, vägbankar mm. Vatten Innehåller allt vatten (marint, vattendrag och sjöar). Alvarmark Främst på Öland och Gotland Skog Innehåller skog med en krontäckning > 30%. Kalfjäll Fjällbjörkskog 2.5 Vegetationskartan Vegetationskartor finns för ett antal områden i Sverige (fjällen, Norrbottens län, Värmland län, Västmanlands län och Jämtland län). Data från vegetationskartan kodas om till natura-naturtyper enligt den metod som används i basinventeringen (referens 7). Vegetationskartans data delas upp i metoder enligt följande: Metod 50: De ytor som vid översättningen av vegetationskartan har klassats som en natura-naturtyp. Metod 51: De ytor som vid översättningen av vegetationskartan har klassats som en samlingskod. 2.6 Naturgeografiska regioner Naturgeografiska regioner enligt en indelning som Nordiska ministerrådet tagit fram kan vara aktuellt att använda ifall ytterligare analyser ska genomföras.

10 7 2.7 Biogeografiska regioner För indelning i biogeografiska regioner så har underlag som levererats från Naturvårdsverket använts. Indelningen i regionerna Alpin, Boreal och Kontinental används för terrestra naturtyper. För de marina naturtyperna används en kompletterande indelning i Baltisk och Atlantisk region. Den indelningen har gjorts baserat på ett underlag som levererades från Naturvårdsverket. 2.8 Geologiska indata Geologiska data har använts för visuell betraktelse. Eventuellt skulle geologiska data kunna bidra ifall ytterligare analyser ska genomföras. För fjällhabitaten används geologiska data när basinventeringens fjällhabitatkarta togs fram. 2.9 GSD Marktäckedata GSD Marktäckedata har använts för att generera ett skikt med gräsmarker, se avsnitt 6.2. Detta levereras som ett generellt gräsmarksskikt eftersom det innehåller ett stort antal förekomster.

11 8 3 GENERELLA BEARBETNINGSMETODER 3.1 Erase för att ta bort överlapp mellan ytor När naturtypsskiktet för en naturtyp skapas så används kommandot Erase i ArcGIS för att säkerställa att det inte finns överlapp mellan ytor som kommer från olika indata. Kommandot fungerar som en kakform där ett gis-skikt används för att ta bort alla data som överlappar i ett annat skikt, se illustration i Figur 1. Detta tillvägagångssätt medför att överlappande ytor inte förekommer inom ett GIS-skikt, däremot ger det upphov till flera små ytor slicar något som kommer att finnas kvar. Figur 1. Illustration hur kommandot Erase i ArcGIS fungerar. Den generella prioriteringsordningen mellan de nationella skikt som används är (högst prioriterat överst): 1. TUVA 2. Basinventeringen 3. Biotopskyddet 4. Nyckelbiotopsinventeringen 5. Vegetationskartan 6. KNAS

12 9 4 HAV 4.1 Ingående naturtyper Kod Namn 1110 Sublittorala sandbankar 1130 Estuarier 1140 Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten 1150 Laguner 1160 Stora grunda vikar och sund 1170 Rev 1180 Submarine structures made by leaking gases 1610 Rullstensåsöar i Östersjön med littoral och sublittoral vegetation 1620 Skär och små öar i Östersjön 1650 Smala vikar i Östersjön 4.2 Sammanställning av befintliga underlag Natura 2000 naturtyper Den potentiella nationella utbredningen för vissa kustnära Natura 2000 naturtyper har tagits fram av Metria i tidigare projekt (Axelsson 2003, Axelsson 2004 samt Törnqvist och Wennberg 2007). De naturtyper som togs fram var Estuarier (1130), Laguner (1150), Stora grunda vikar och sund (1160) samt Skär och små öar i Östersjön (1620). Utbredningen av naturtyperna togs fram genom GISanalyser enligt kriterier som finns beskrivet i rapporterna ovan. De underlag som användes kom från projektet SAKU; Sammanställning och analys av kustnära undervattensmiljö (Naturvårdsverket 2006) Sublittorala sandbankar Ett underlag som beskriver utbredningen av sublittorala sandbankar bedöms kunna skapas med hjälp av djupinformation (Sjöfartsverkets djupkartor) och information som används enligt avsnitt Att genomföra dessa analyser och skapa en databas bedöms ta ca 15 arbetstimmar.

13 Estuarier Underlag Natura 2000 naturtyper (se avsnitt 4.2.1) Basinventeringen (se avsnitt 3.1) Metoder och analyser Metod 102: Objekten är framtagna genom GIS-analys enligt Törnqvist och Wennberg (2007). Dessa objekt bedöms som potentiella förekomster av naturtypen. I attributfältet kommentarer anges vilka tveksamheter som framkommit i tolkningarna, t ex om objektet helt eller delvis kan vara ett annat habitat. Metod 103: Objekten är tagna från GSD Marktäckedata (se Törnqvist och Wennberg 2007). Dessa objekt bedöms som säkra förekomster. Metod 10-12: Där säkra förekomster rapporterats inom basinventeringen har dessa ersatt områden som tagits fram genom GIS-analys Kvalitetsbedömning Objekten avgränsar grunda områden i anslutning till flod- och åmynningar. Objekten från Marktäckedata är kontrollerade av respektive länsstyrelse och bedöms därmed som säkra förekomster. De resulterande objekten från GISanalysen har kontrollerats mot ortofoton men bedöms som potentiella förekomster. Vid jämförelse med objekt som är inventerade inom basinventeringen är de GIS-framställda objekten generellt sett vidare avgränsade. Det är därmed möjligt att arealen av naturtypen är något överskattad. Sammantaget bedöms emellertid underlaget utgöra en rimlig uppskattning av naturtypens utbredning Ler och sandbottnar som blottas vid lågvatten Metria har inte bedömt att det finns något underlag som kan användas för att skapa en nationell översikt för denna naturtyp. En idé som snabbt utvärderades visuellt var att använda topografiska kartans osäker strandlinje för att hitta de strandlinjer där det fanns grunda sandbottnar. En visuell kontroll visade att denna typ av strandlinje används där vass/myrmark gör att strandlinjen varierar. En mer omfattande analys kan kanske ge ett bättre underlag. I så fall ett urval där osäkra strandlinjer, längs kustlinjen där det inte finns angränsande myr. Detta urval av strandlinjer ska sedan ytbildas. Tidsuppskattning för att ta fram ett förfinat underlag, ca 1-2 arbetsdagar.

14 Laguner Underlag Natura 2000 naturtyper (se avsnitt 4.2.1) Basinventeringen (se avsnitt 3.1) Metoder och analyser Metod 10-12: Där säkra förekomster rapporterats inom basinventeringen har dessa ersatt områden som tagits fram genom GIS-analys. Metod 103: Objekten är tagna från GSD Marktäckedata (se Törnqvist och Wennberg 2007). Dessa objekt bedöms som säkra förekomster. Metod 104: Objekten är framtagna genom GIS-analys enligt Törnqvist och Wennberg (2007). Metoden skiljer på helt avsnörda och delvis avsnörda laguner vilket anges i attributfältet kommentarer. Dessa objekt bedöms som potentiella förekomster av naturtypen Kvalitetsbedömning Objekten avgränsar grunda, skyddade, oexploaterade vattenområden med en storlek på högst 30 ha, helt eller delvis avsnörda från havet. Objekten från Marktäckedata är kontrollerade av respektive länsstyrelse och bedöms därmed som säkra förekomster. Resultatet av GIS-analysen har kommenterats av tre länsstyrelser (O, M och AB) samt har kontrollerats mot inrapporterade arealer inom några Natura 2000-områden. Analysen av helt avsnörda laguner (glo-sjöar) riskerar att inbegripa sjöar som allt för länge varit avsnörda från havet. Analysen av delvis avsnörda laguner tenderar att överskatta antalet objekt men underskatta arealen. Vid flacka kuster och landhöjningskuster tenderar GIS-analysen att, generellt sett, underskatta arealen av objekten. Objekt som är påverkade av exploatering har tagits bort genom att ta hänsyn till ett exploateringsindex baserat på förekomst av bryggor, tätorter, industrier samt hamnområden (se Smedberg 2006). Sammantaget bedöms underlaget utgöra en rimlig uppskattning av naturtypens utbredning Stora grunda vikar och sund Underlag Natura 2000 naturtyper (se avsnitt 4.2.1) Basinventeringen (se avsnitt 3.1)

15 Metoder och analyser Metod 10-12: Där säkra förekomster rapporterats inom basinventeringen har dessa ersatt områden som tagits fram genom GIS-analys. Metod 105: Objekten är framtagna genom GIS-analys enligt Törnqvist och Wennberg (2007). Dessa objekt bedöms som potentiella förekomster av naturtypen. Om något objekt inkluderar ett objekt av naturtypen laguner så har detta angetts i attributdatafältet kommentarer Kvalitetsbedömning Objekten avgränsar stora (minst 20 ha) skyddade, relativt grunda vikar och sund. Förekomst av rika bentiska växt- och djursamhällen har inte bedömts. Inte heller har begränsat inflytande av sötvatten påverkat avgränsningen. Det ursprungliga skiktet är emellertid attributsatt med olika parametrar som beskriver det potentiella inflytandet av sötvatten. Områden med kraftig påverkan av sötvatten bedöms som estuarier och har raderats från detta skikt. Om objekt som bedömts som laguner ingår i något objekt så är detta angett i attributdatafältet kommentarer. GIS-analysen tenderar att överskatta arealen av naturtypen och inkludera vikar med lite för hög exponering för att kunna hysa en hög biodiversitet, framförallt längst väst- och sydkusten Rev Ett underlag som beskriver utbredningen av rev bedöms kunna skapas med hjälp av djupinformation (Sjöfartsverkets djupkartor) och information som används enligt avsnitt Att genomföra dessa analyser och skapa en databas bedöms ta ca 15 arbetstimmar. Samtliga förekomster från basinventeringen har lagts in Submarine structures made by leaking gases Metria har inte bedömt att det finns något underlag som kan användas för att skapa en nationell översikt för denna naturtyp. I basinventeringen finns inga förekomster Rullstensåsöar i Östersjön Metria har inte bedömt att det finns något underlag som kan användas för att snabbt skapa en nationell översikt för denna naturtyp. De underlag som finns från SGU har granskats men är för grova för att användas. Att använda SGU:s grova underlag och komplettera med en visuell tolkning av flygbilder bör fungera, men Metria kan inte ge någon tidsuppskattning för detta. Samtliga förekomster från basinventeringen har lagts in.

16 Skär och små öar i Östersjön Underlag Natura 2000 naturtyper (se avsnitt 4.2.1) Basinventeringen (se avsnitt 3.1) Metoder och analyser Metod 101: Objekten är framtagna genom GIS-analys enligt Törnqvist och Wennberg (2007). Dessa objekt bedöms som potentiella förekomster av naturtypen. Metod 10-12: Där säkra förekomster rapporterats inom basinventeringen har dessa ersatt områden som tagits fram genom GIS-analys. Ytor med säkra förekomster från basinventeringen raderades (ERASE) från naturtypsunderlaget från GIS-analysen. Dessa två underlag lades sedan ihop (MERGE) till ett slutgiltigt underlag Kvalitetsbedömning Utbredningen av naturtypen enligt den tidigare genomförda GIS-analysen har kvalitetsgranskats av länsstyrelsen och fanns då vara av god kvalitet. Analysen visade sig ha fångat många relevanta områden men upplevdes ibland som lite för snäv. Några län har exempelvis lagt till ytterligare kala skär i mer skyddade områden. Vissa frågetecken fanns för naturtypens utbredning i Norrbottens län. Underlaget användes i sin helhet inom basinventeringen. Enligt Wennberg m. fl (2008) är resultatet av GIS-analysen väl korrelerat till definitionen av habitatet. Eventuella osäkerheter är främst förknippat med utbredningen av undervattensdelen av habitatet. Objekt som getts säkerhetsklassen sannolik förekomst i det levererade naturtypsskiktet, baserat på att de tagits fram genom GIS-analys, kan därmed anses ha relativt hög sannolikhet för förekomst av naturtypen Smala vikar i Östersjön I en rapport från Stockholms universitet så har ett antal vikar pekats ut som potentiella förekomster av detta habitat. Dessa vikar kan digitaliseras för att skapa ett underlag. Arbetstid för att göra detta ca 8 timmar. Samtliga förekomster från basinventeringen har lagts in.

17 14 5 SÖTVATTEN 5.1 Ingående naturtyper Kod Namn 3110 Oligotrofa mineralfattiga sjöar i slättområden 3130 Oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder 3140 Kalkrika oligomesotrofa vatten med bentiska kransalger 3150 Naturligt eutrofa sjöar med nate eller dybladsvegetation 3160 Dystrofa sjöar och småvatten 3210 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ 3220 Alpina vattendrag med örtrik strandvegetation 3260 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor 5.2 Sammanställning av befintliga underlag Metod 301: GIS-analys av humösa sjöar Kartering av humösa sjöar har genomförts genom att välja alla sjöar i fastighetskartan < 10 hektar där den omgivande marken till mer än 50% är myrmark. Denna analys genomfördes rikstäckande 2007, ett antal områden har utelämnats eftersom fastighetskarta saknades där. Det har inte genomförts någon komplettering för detta uppdrag. En komplettering med de områden som saknas beräknas ta ca 20 timmar Metod 302: Vattendragsklassificering Inom basinventeringen har det genomförts en klassificering av vattendrag baserat på fastighetskartan och ett underlag från SMHI som beskriver vattendragsordning och vattenföring (se referens 5). Denna klassificering genererade följande klasser: 3210 Vattendragsordning >= 4 eller flöde >= 20 m3/sek 3220 Vattendragsordning < 4 och Flöde < 20 m3/sek 3260 Vattendragsordning < 4 och Flöde < 20 m3/sek Ovan eller nedan barrskogsgräns. Ovan barrskogsgräns. Nedan barrskogsgräns.

18 15 Vattendragen i fastighetskartan valdes ut och tilldelades naturtyp baserat på SMHI:s klassificering ovan. Denna klassificering har gjorts heltäckande för ett antal vattendrag vilket betyder att vattendragen finns klassificerade oavsett hur gränserna för de skyddade områdena går Metod 303: Vattendragsklassificering, utanför skyddade områden Den klassificering som beskrivs i avsnittet ovan har gjorts för samtliga vattendrag enligt röda kartan. GIS-data är i form av linjer och innehåller samtliga vattendrag i Sverige. 5.3 Sjöhabitaten: 3110, 3130, 3140 och 3150 För dessa klasser har data från Basinventeringen valts ut, se avsnitt 2.1. Potentiella förekomster kan tas fram genom analyser av vatten i topografiska kartan som sammanlagras med geologiska data och eventuell ett urval av naturgeografiska regioner. Tidsuppskattning timmar Dystrofa sjöar och småvatten Underlag De underlag som används är: 2.1 Basinventeringen Metod 301: GIS-analys av humösa sjöar Metoder och analyser Samtliga förekomster i underlaget Metod 301: GIS-analys av humösa sjöar kodas som 3160 (metod 301) sedan adderas alla förekomster från basinventeringen med aktuell metod (10-14). För de förekomster som överlappar varandra så behålls basinventeringens förekomster Kvalitetsbedömning Analysen av humösa sjöar bygger på fastighetskartan och den geometri som finns där, vilket generellt sätt är en bra geometri. Analysen genomfördes 2007 och det saknas data för ett antal områden där fastighetskartan inte fanns I det fall myrområdet närmast sjön är väldigt smalt så är myren sannolikt inte karterad i fastighetskartan och dessa förekomster är inte med i urvalet. Säkerhetsmässigt bedöms samtliga förekomster som säkra förekomster.

19 Vattendragshabitaten: 3210, 3220 och Underlag De underlag som används är: 2.1 Basinventeringen Metod 302: Vattendragsklassificering Metod 303: Vattendragsklassificering, utanför skyddade områden Metoder och analyser Vattendragsklassificeringen enligt beskrivningen i avsnitt har genomförts för de flesta skyddade norrländska älvarna (lista namnen). Utanför de skyddade områdena har vattendragsklassificeringen enligt avsnitt lagts in Kvalitetsbedömning Inom de skyddade områdena så har geometrin för vattendragen korrigerats efter bästa möjliga underlag och dessutom har i flera fall granskningar skett från länsstyrelsen, alternativt har flygbildstolkning skett. Utanför de skyddade områdena är data hämtat från röda kartans indelning av vattendragen vilket är en väldigt schematisk redovisning. Samtliga vattendrag har bedömts som potentiella habitat och de potentiella habitat som redovisas med metodkoden 303 ses som grova uppskattningar. De potentiella förekomsterna kan sannolikt förbättras genom att använda databasen för biotopkartering längs vattendrag som kommer att vara klar hösten Det finns ett överlapp mellan basinventeringens kartering och metod 303. Detta överlapp är väldigt svårt att komma åt med enkla GIS-bearbetningar.

20 17 6 GRÄSMARKER 6.1 Ingående naturtyper Kod Namn 2320 Torra sandhedar med ljung och kråkbär i inlandet 2330 Inlandssanddyner med öppna gräsmarker med borsttåtel eller andra pionjärgräs 4010 Fukthed med klockljung 4030 Ris- och gräshedar nedanför trädgränsen 5130 Enbuskmarker nedanför trädgränsen 6110 Basiska berghällar 6120 Sandstäpp 6210 Kalkgräsmarker nedanför trädgränsen 6230 Artrika stagg-gräsmarker nedanför trädgränsen 6270 Artrika silikatgräsmarker nedanför trädgränsen 6280 Kalkhällmarker 6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr 6430 Högörtssamhällen 6450 Nordliga översvämningsängar 6510 Slåtterängar i låglandet 6520 Höglänta slåtterängar 6530 Lövängar 8230 Pionjärvegetation på silikatrika bergytor 8240 Karsthällmarker 9070 Trädklädda betesmarker 6.2 Samtliga naturtyper Som underlag har Jordbruksverkets Ängs- och betesmarksinventering använts, se beskrivning i avsnitt 2.2. Ytterligare ett skikt gräsmarker levereras. Detta innehåller alla förekomster från Svenska Marktäckedata som är betesmark eller naturlig gräsmark vilket är väldigt många förekomster. Detta skikt kan kombineras vidare med naturgeografiska regioner, höjddata, förekomst av vatten/våtmarker etc för att skapa mer potentiella förekomster för några av gräsmarkstyperna. Uppskattad tidsåtgång 3-5 dagar beroende på ambitionsnivå.

21 18 7 FJÄLL OCH BRANTER 7.1 Ingående naturtyper Kod Namn 4060 Rishedar ovanför trädgränsen 4080 Videbuskmarker ovanför trädgränsen 6150 Silikatgräsmarker ovanför trädgränsen 6170 Kalkgräsmarker ovanför trädgränsen 7240 Artrika alpina rikkärrssamhällen med brokstarr/svedstarr 7320 Palsmyrar 8110 Silikatrasmarker 8120 Kalkrasmarker 8210 Klippvegetation på kalkrika bergssluttningar 8220 Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar 8340 Permanenta glaciärer 7.2 Sammanställning av befintliga underlag Basinventeringens fjällhabitatkarta Inom basinventeringen så gjordes en fjällhabitatkarta där vegetationskartan, fjällvegetationskartan, geologisk information och en satellitbaserad klassning (GSD Marktäckedata) lades ihop för att skapa naturtyper enligt indelningen för Natura Basinventeringens data I de fall det finns granskade data eller fältkontrollerade data från basinventeringen så används dessa. 7.3 Metod Utbredningskartorna för fjällhabitaten är framtaget från två källor. Dessa är BIDOS och fjällhabitatkartan. Eftersom det finns ett överlapp mellan dessa två dataset har de delar av fjällhabitatkartan som täcks av BIDOS, maskats bort. I BIDOS finns data av olika ursprung, såsom flygbildstolkat data, underlagsmaterial från fjällhabitatkartan samt underlagsmaterial från andra databaser, såsom vegetationskartan, fastighetskartan och vägkartan, med komplement från ängs- och betesinventeringen och våtmarksinventeringen.

22 19 BIDOS-uttaget har gjorts heltäckande i de delar som sammanfaller med fjällhabitatkartan. Därutöver ingår resten av de områden som delvis täcks av fjällhabitatkartan. Utöver detta ingår områden där något fjäll- eller bergshabitat förekommer utanför fjällkedjan. I habitatet 7320 Palsmyr ingår även data från vegetationskartan. Följande grupperingar har gjorts för att skapa de enskilda utbredningskartorna: Habitat Ingående koder från basinventeringens data (N2000A) I den ursprungliga fjällhabitatkartan fanns en klass som innehöll vide nedanför barrskogsgränsen. Denna typ är inte ett eget habitat och grupperades ursprungligen ihop med samlingsklassen 6820 Obestämd fuktig naturlig gräsmark/hed nedanför barrskogsgränsen. I samband med att länsstyrelserna utvärderade fjällhabitatkartan, fanns kommentarer från såväl Västerbottens som Norrbottens län att det verkade finnas för lite av habitatet 4080 Videbuskmarker ovanför trädgränsen. En kontroll gjordes därför mot vägkartans fjällbjörkskog och kalfjäll och en del av dessa ytor överfördes till kod Kommentar: Många av de genuina fjällhabitaten finns sprida i Skåne och Halland, detta är givetvis felkodade ytor, men det har inte gjorts någon redigering av dessa.

23 20 8 SKOGAR 8.1 Ingående naturtyper Kod Namn 9010 Västlig taiga 9020 Boreonemoral ädellövskog 9030 Skogar på landhöjningskust 9040 Fjällbjörkskog 9050 Näringsrik granskog 9060 Åsbarrskog 9080 Lövsumpskog 9110 Näringsfattig bokskog 9130 Näringsrik bokskog 9160 Näringsrik ek- eller ek-avenbokskog 9170 Ek-avenbokskog av måratyp 9180 Ädellövskog i branter 9190 Näringsfattig ekskog 91D0 91E0 91F0 Skogbevuxen myr Svämlövskog Svämädellövskog 8.2 Sammanställning av befintliga underlag Nyckelbiotoper och biotopskydd Nyckelbiotoper (uttag september 2007) för SVO, Sveaskog, SCA, Holmen, Bergvik, Assi, Stift (Karlstad, Strängnäs, Västerås). Biotopskydd (uttag september 2007) KNAS inom Oförändrad skog Skogsklasser enligt KNAS4 inom Oförändrad skog. Oförändrad skog, 25 m. Baseras på skikten: Storområdesprojektet, hela Sverige Fil: Storomr_helsv.img, 25 m. Valda attribut: oförändrad skog (4) och oklassad skog (5).

24 21 Hyggen från SVO, uttag Om hygge sammanfaller med klass oförändrad skog (4) eller oklassad skog (5) i dataset ovan så togs dessa bort. KNAS baseras på: KNAS4 karteringen och klassning 3 som är heltäckande (utom fjällen). I skyddade områden är klassning 3 visuellt kontrollerad och vid behov korrigerad. I de skyddade områdena har den kontrollerade klassningen (klassning 4) ersatt klassning Övrigt I de initiala testerna användes Jordartskartan (1:1 miljon) för att potentiellt skilja näringsrika (bruna jordar) från näringsfattiga (podsol jordar). I leveransen finns inte denna information eftersom sambandet mellan basinventeringens relevanta klasser och jordartskartan inte var starkt Västlig taiga Underlag Basinventering, Kapitel 2.1. Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel Ett underlag som är möjligt att använda är KNAS inom oförändrad skog, Kapitel I dagsläget beslöt vi att inte inkludera detta skikt eftersom antalet potentiella ytor kommer att bli väldigt stort. Om inte underlaget baserat på nyckelbiotoper och biotopskydd anses tillräckligt så kan KNAS övervägas Metoder och analyser Det skikt som levereras innehåller endast förekomster inom basinventeringen. Att lägga till andra urval innebär att ett väldigt stort antal ytor blir potentiell västlig taiga Borenemoral ädellövskog Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel KNAS inom oförändrad skog, Kapitel Underlag som potentiellt skulle kunna användas men inkluderades inte var Borenemoral region enligt skogens SUS-regioner (följer länsgränser).

25 Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Biotopskydd: Äldre bestånd av ädellövträd, Äldre naturskogsartade skogar, Gamla hassellundar, Hassellundar och hasselrika skogar eller Mark med mycket gamla träd. Trädslag: Blandad ädel- och ordinär lövskog och Ädellövskog. Metod 903 (KNAS inom oförändrad skog): Ädellövskog > 1 ha Kvalitetsbedömning Nyckelbiotoper och Biotopskydd har en aktualitet av som bäst september 2007 eftersom uttaget gjordes då Skogar på landhöjningskust Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: Landhöjningsskog i något av fälten Beskrivning 1-6. Den svenska definitionen begränsar förekomst till längs kusten från Uppland och norrut. Ytor som ligger utanför detta område har inte tagits bort Fjällbjörkskog Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Fjällhabitatkartan, Kapitel Basinventeringens fjällhabitatkarta

26 Metoder och analyser Se avsnitt 7.3 Metod Näringsrik granskog Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel Ett underlag som är möjligt att använda är KNAS inom oförändrad skog, Kapitel I dagsläget beslöt vi att inte inkludera detta skikt eftersom antalet potentiella ytor kommer att bli väldigt stort. Om inte underlaget baserat på nyckelbiotoper och biotopskydd anses tillräckligt så kan KNAS övervägas Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: ("DOMTRSL1" = 'GRAN' AND ("VIRKDEL1" = '1' AND "VIRKDEL2" = ' ') OR "DOMTRSL1" = 'GRAN' AND "VIRKDEL1" >= '5') AND ("Biotop1" = 'Barrnaturskog' OR "Biotop1" = 'Barrskog' OR "Biotop1" = 'Bäckdal' OR "Biotop1" = 'Kalkbarrskog' OR "Biotop1" = 'Kanjondal, kursudal' OR "Biotop1" = 'Källpåverkad mark' OR "Biotop1" = 'Lövrik barrnaturskog' OR "Biotop1" = 'Naturlig skogsbäck' OR "Biotop1" = 'Örtrika bäckdråg') AND NOT ( "Biotop2" = 'Bergbrant' OR "Biotop2" = 'Rasbrant' OR "Biotop2" = 'Ravin' OR "Biotop2" = 'Skog-myrmosaik' OR "Biotop2" = 'Tallmyr' OR "Biotop2" = 'Alsumpskog' OR "Biotop2" = 'Lövsumpskog' OR "Biotop2" = 'Ädelsumpskog' OR "Biotop2" = 'Åsgranskog') Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Biotopskydd: Kalkbarrskogar eller Urskogsartade bestånd av barrträd eller Äldre naturskogsartade skogar eller Örtrika bäckdråg. Trädslag: Granskog Åsbarrskog Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel Metoder och analyser Metod 10: Basinventeringen Granskade data. Metod 11: Basinventeringen Flygbildstolkade data naturtyp

27 24 Metod 13: Basinventeringen Underlagsmaterial Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: Åsgranskog i fält Biotop1 eller Biotop2. Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Åsgranskog i fält Biotopskydd Lövsumpskog Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: Alsumpskog, lövsumpskog eller ädellövsumpskog i fält Biotop1 eller Biotop2. Inte Landhöjningskust i fält Beskrivning 1-7. Sveaskog: Alsumpskog eller Lövsumpskog i fält Biotoptyp. Holmen: Alsumpskog eller Lövsumpskog i fält Biotop1. Bergvik: Sumplövskog i fält Biotopkara. Stift, Västerås och Strängnäs: Alsump och Lövsump i fält Biotoptyp. Stift, Karlstad: Alsumpskog eller Lövsumpskog i fält Nbiotext1. Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Alkärr, ädellövsumpskogar och örtrika sumpskogar i fält Biotopskydd och aspskog, björkskog, blandad ädel- ordinär lövskog, ordinär lövskog eller ädellövskog i fält Trädslag Näringsfattig bokskog Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel KNAS inom oförändrad skog, Kapitel Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning):

28 25 SVO: Biotop1: Ädellövskog, Ädellövnaturskog, Sekundär ädellövnaturskog eller Hedädellövskog. Ej Biotop2: Ravin, Bergbrant, Rasbrant eller Översvämningsskog Domtrsl1: Bok. Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Biotopskydd: Äldre bestånd av ädellövträd eller Äldre naturskogsartade skogar Trädslag: Bokskog. Metod 903 (KNAS inom oförändrad skog): Ädellövskog > 1 ha Näringsrik bokskog Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel KNAS inom oförändrad skog, Kapitel Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: Biotop1: Ädellövskog, Ädellövnaturskog, Sekundär ädellövnaturskog eller Hedädellövskog. Ej Biotop2: Ravin, Bergbrant, Rasbrant eller Översvämningsskog Domtrsl1: Bok. Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Biotopskydd: Äldre bestånd av ädellövträd eller Äldre naturskogsartade skogar Trädslag: Bokskog. Metod 903 (KNAS inom oförändrad skog): Ädellövskog > 1 ha Näringsrik ek- eller ek-avenbokskog Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel 8.2.1

29 26 KNAS inom oförändrad skog, Kapitel Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: Biotop1: Ädellövskog, Ädellövnaturskog, Sekundär ädellövnaturskog eller Hedädellövskog. Ej Biotop2: Ravin, Bergbrant, Rasbrant eller Översvämningsskog Domtrsl1: Ek eller Avenbok Domtrsl2 eller 3 (om Avenbok i Domtrsl1): Ek Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Biotopskydd: Äldre bestånd av ädellövträd eller Äldre naturskogsartade skogar Trädslag: Ekskog Metod 903 (KNAS inom oförändrad skog): Ädellövskog > 1 ha Ek-avenbokskog av måratyp Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel KNAS inom oförändrad skog, Kapitel Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: Biotop1: Ädellövskog, Ädellövnaturskog, Sekundär ädellövnaturskog eller Hedädellövskog. Ej Biotop2: Ravin, Bergbrant, Rasbrant eller Översvämningsskog Domtrsl1: Bergek Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Biotopskydd: Äldre bestånd av ädellövträd eller Äldre naturskogsartade skogar Trädslag: Ekskog Metod 903 (KNAS inom oförändrad skog): Ädellövskog > 1 ha.

30 Ädellövskog i branter Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel KNAS inom oförändrad skog, Kapitel Rikstäckande lutning i grader, Kapitel Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: ädellövskog, ädellövnaturskog, sekundär ädellövnaturskog i fält Biotop1 eller Biotop2 och ravin, bergbrant, rasbrant i fält Biotop1 eller Biotop2. Sveaskog: ravin, bergbrant eller rasbrant i fält Biotoptyp och ädellövskog (----x) i fält TSL blandning. Holmen: ädellövskog, ädellövnaturskog, sekundär ädellövnaturskog i fält Biotop1 och rasbrant, bergbrant, eller bäck med branta sidor i fält Biotop2 eller Biotop3. Stift, enbart för Karlstad kunde information erhållas: ädellövskog, ravin, rasbrant, bergbrant i fält Nbiotext1 och ravin, rasbrant, bergbrant, ädellövnaturskog i fält Nbiotext2. Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Ras- eller bergbrant, ravinskogar i fält Biotopskydd och ädellövskog, blandad ädel- ordinär lövskog i fält Trädslag. Metod 903 (KNAS inom oförändrad skog): Ädellövskog och potentiell ädellövskog i områden med > 10 graders lutning. Dessa kriterier sattes baserat på 9180 i basinventeringen. Utsökning av ytor > 0,4 ha Näringsfattig ekskog Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel KNAS inom oförändrad skog, Kapitel

31 Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: Biotop1: Ädellövskog, Ädellövnaturskog, Sekundär ädellövnaturskog eller Hedädellövskog. Ej Biotop2: Ravin, Bergbrant, Rasbrant eller Översvämningsskog Domtrsl1: Ek eller Avenbok Domtrsl2 eller 3 (om Avenbok i Domtrsl1): Ek Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Biotopskydd: Äldre bestånd av ädellövträd eller Äldre naturskogsartade skogar Trädslag: Ekskog Metod 903 (KNAS inom oförändrad skog): Ädellövskog > 1 ha D0 Skogsbevuxen myr Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: skog-myrmosaik eller tallmyr i fält Biotop1. Sveaskog: skog-myrmosaik eller tallmyr i fält Biotoptyp. Holmen: myrholmar i fält Biotop1. Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Myrholmar i fält Biotopskydd E0 Svämlöskog Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning):

32 29 SVO: Allund, aspskog, lövnaturskog, lövrik barrnaturskog, sekundär lövskog, eller örtrik allund i fält Biotop1 eller Biotop2 och översvämningskog i fält Beskrivning 1 eller Beskrivning 2. Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Strand- eller svämskogar i fält Biotopskydd och aspskog, björkskog eller ordinär lövskog i fält Trädslag Kvalitetsbedömning Nyckelbiotoper och Biotopskydd har en aktualitet av som bäst september 2007 eftersom uttaget gjordes då F0 Svämädellövskog Underlag Basinventering, Kapitel 2.1 Nyckelbiotoper och Biotopskydd, Kapitel Metoder och analyser Metod 901 (Nyckelbiotoper, utsökning): SVO: Ädellövskog, ädellövnaturskog eller sekundär ädellövnaturskog i fält Biotop1 eller Biotop2 och översvämningskog i fält Beskrivning 1 eller Beskrivning 2. Metod 902 (Biotopskydd, utsökning): Strand- eller svämskogar i fält Biotopskydd och blandad ädel- och ordinär lövskog, bokskog, ekskog eller ädellövskog i fält Trädslag.

33 30 9 SAMMANSTÄLLNING Tabell 1. Sammanställning av metoder, naturtyper och klassificering. Metodkod Metod Naturtyper Klassificering 10 Basinventeringen, förekomster som är inventerade i fält eller på annat sätt granskade av länsstyrelsen. 11 Basinventeringen, flygbildstolkade förekomster (ingen ytterligare bearbetning). De koder som tolkats till en naturtypskod. 12 Basinventeringen, flygbildstolkade förekomster (ingen ytterligare bearbetning). De koder som tolkats till en sk samlingskod. 13 Basinventeringen, underlagsmaterial, ingen ytterligare bearbetning. 20 TUVA, Naturtyp. Ytor som vid fältbesökt karteras som naturtyp som täcker 100% av yta. 21 TUVA, Mosaik Ytor som vid fältbesök karterats som mosaik. Procentandelen anges som speciellt attribut. 30 SMD Gräsmarker. Ett urval ur SMD av klasserna betesmark och naturlig gräsmark 50 Översättning av vegetationskartan där det går att klassa en enskild naturtyp. 51 Översättning av vegetationskartan där det går att klassa till en samlingskod. Samtliga Flertalet Flertalet Flertalet Flertalet (gräsmark) Flertalet (gräsmark) Flertalet (gräsmark) Flertalet Flertalet Säker Säker Potentiell Potentiell Säker Säker Potentiell Säker Potentiell 101 GIS-analys av skär och små öar i Östersjön 1620 Potentiell 102 GIS-analys av estuarie 1130 Potentiell 103 Estuarier i Svenska Marktäckedata 1130 Säker 104 GIS-analys av laguner 1150 Potentiell 105 GIS-analys av stora grunda vikar och sund 1160 Potentiell 301 GIS-analys, humösa sjöar 3160 Säker 302 GIS-analys av vattendragsdata, sambearbetad med fastighetskartan för att få mer korrekta avgränsningar av vattendragen. 3210, 3220, 3260 Potentiell

34 GIS-analys av vattendragsdata, genomförd av SMHI och nationellt täckande. 3210, 3220, 3260 Potentiell 801 Fjäll och branter: Fjällhabitatkartan unik kod. 802 Fjäll och branter: Fjällhabitatkartan, samlingskod. Samtliga. Samtliga. Säker Potentiell. 901 Nyckelbiotoper, utsökning Skogsklasser Potentiell 902 Biotopskydd, utsökning Skogsklasser Potentiell 903 KNAS inom Oförändrad skog Skogsklasser Potentiell

35 32 10 RESULTAT OCH LEVERANSFORMAT 10.1 Leveransmedia Leverans sker som zip-filer via och för större filer via Lantmäteriets ftp-site. Vid uppdragets avslutande levereras en DVD med samtliga data och övrig dokumentation Utbredningskartor GIS-skikt med utbredningskartor För varje naturtypsgrupp så består leveransen av en sk personlig geodatabas. Dessa går att använda i ArcGIS och även i Access. I den personliga geodatabasen finns en sk Feature class per naturtyp som ingår (se Ingående naturtyper i kapitel 4-8). För de naturtyper där utbredningen är både ytor och linjer finns det två Feature class. I Tabell 2 finns en sammanställning av de personliga geodatabaserna och vilka Feature class som ingår. Samtliga geodatabaser levereras i projektionen SWEREF 99 TM. Tabell 2. Sammanställning av personliga geodatabaser och ingående feature class. Personlig geodatabas Hav Sotvatten Gras Feature class 1110_yta 1130_yta 1140_yta 1150_yta 1160_yta 1170_yta 1610_yta 1620_yta 1650_yta 3110_yta 3130_yta 3140_yta 3150_yta 3160_yta 3210_yta, 3210_linje 3220_yta, 3220_linje 3260_yta, 3260_linje 2320_yta 2330_yta 4010_yta

36 33 Fjall Skog 4030_yta 5130_yta 6110_yta 6120_yta 6210_yta 6230_yta 6270_yta 6280_yta 6410_yta 6430_yta 6450_yta 6510_yta 6520_yta 6530_yta 8230_yta 8240_yta 9070_yta smd_gras 4060_yta 4080_yta 6150_yta 6170_yta 7240_yta 7320_yta 8110_yta 8120_yta 8220_yta 8340_yta 9010_yta 9020_yta 9030_yta 9040_yta 9050_yta 9060_yta 9080_yta 9110_yta 9130_yta 9160_yta 9170_yta 9180_yta 9190_yta 91D0_yta 91E0_yta 91F0_yta

37 Attribut Följande attribut finns i varje feature class: Tabell 3. Tabellen visar vilka attribut som finns för varje feature class, vilken typ dessa är och eventuella kodlistor Kodlistor Godkända värden för de kodlistor som används framgår av Tabell 4 och Tabell 1.

38 35 Tabell 4. Kodlistor som används och definierade värden. Koder för domänen metod framgår av Tabell Statistik En separat accessdatabas redovisar statistik för naturtyperna. Denna databas statistik.mdb har länkar till de personliga geodatabaserna och ett antal definierade frågor som gör det möjligt att få fram: total yta känd förekomst av naturtyperna per biogeografisk region. total yta potentiella förekomster av naturtyperna per biogeografisk region uppdelat i metod för framtagandet. Det finns en fördefinierad fråga per naturtyp (namnet är detsamma som naturtypens kod) som sammanställer arealen av säker och potentiell naturtyp inom de olika biogeografiska regionerna. Databasen använder sk länkade tabeller vilket betyder att statistikberäkningarna hämtar information från geodatabaserna. Om databaserna flyttas i filstrukturen så är det nödvändigt att uppdatera länkarna.

39 Kartbilder i pdf För samtliga naturtyper levereras en pdf-fil i A4-format som visar var naturtypens utbredning av kända respektive potentiella förekomster. Pdf-filen genereras i en upplösning av 300 dpi och redovisar förutom naturtypens utbredning en bakgrundskarta, de biogeografiska regionerna och de marina regionerna. Se exempel i Figur 2. Figur 2. Utbredningskartor levereras i form av pdf-filer för utskrift för i A4-format, upplösning 300 dpi.

40 Dokumentation Uppdragets utförande och leveranser dokumenteras skriftligt (denna rapport).

41 38 REFERENSER 1. Axelsson, S., 2003: Kartering av vissa kustbiotoper som utpekas I EU:s Habitatdirektiv. Rapport för Naturvårdsverket. Metria Miljöanalys. 2. Axelsson, S., 2004: Kartering av vissa kustbiotoper som utpekas I EU:s Habitatdirektiv - Estuarier. Rapport för Naturvårdsverket. Metria Miljöanalys. 3. Jordbruksverket, 2005: Ängs- och betesmarksinventeringen inventeringsmetod. Rapport 2005:2 4. Naturvårdsverket, 2006: Sammanställning och analys av kustnära undervattensmiljö. Rapport Naturvårdsverket, 2009: Basinventering av Natura 2000 och skyddade områden , Rapport 5990, ISBN: Naturvårdsverket, 2009: Data från Basinventering av Natura 2000 och skyddade områden, Rapport 5907, ISBN: Naturvårdsverket, Basinventering Specifikation av underlagsmaterial, Version Törnqvist, O. och Wennberg, S., 2007: Kartering och GIS-modeller av marina Natura 2000-habitat. Arbetsbeskrivning för Naturvårdsverket. Metria Miljöanalys. 9. Wennberg, S., Nöjd, A-L. och Lindblad, C., 2008: Mapping of marine Natura 2000 habitats in GIS a case study from the Stockholm archipelago and Archipelago Sea. Balance interim report no. 30.

Arter och naturtyper tillståndet i Sverige 2013. Miljövervakningsdagarna i Dalarna, oktober 2013 Lena Tranvik, ArtDatabanken

Arter och naturtyper tillståndet i Sverige 2013. Miljövervakningsdagarna i Dalarna, oktober 2013 Lena Tranvik, ArtDatabanken Arter och naturtyper tillståndet i Sverige 2013 Miljövervakningsdagarna i Dalarna, oktober 2013 Lena Tranvik, ArtDatabanken Rapportering enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet Vart sjätte år...

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Hälsingeskogarna kring Svabensverk Innehåll Uppdraget... 3 Översiktlig beskrivning av inventeringsområdet... 3 Metod... 4 Förstudie från flygbildstolkning... 4 Fältinventering...

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Innehåll 1. Referensbiblioteket i VISS... 2 2. Att söka efter referenser i referensbiblioteket... 2 3. Inmatning av nya referenser... 3

Läs mer

Naturvärden i nordvästra Sverige

Naturvärden i nordvästra Sverige Naturvärden i nordvästra Sverige Området nordvästra Sverige Fjällnära skog Detaljbild över området Analys Jämförelse av uppgifter mellan nordvästra Sverige och övriga landet Gammal skog 120% Beståndsålder

Läs mer

Manual för uppföljning av betesmarker och slåtterängar i skyddade områden

Manual för uppföljning av betesmarker och slåtterängar i skyddade områden Projekt Dokumentnamn Beteckning Dnr U p p följ ni n g a v be v a ra n- demå l i s ky d da de om råden Ma nual för up p följ ni n g i be t e sma rke r och slåtterä n ga r i s k yd da de o mrå d e n Utfärdad

Läs mer

Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord

Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord Sundsvalls kommun Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord Datum: Reviderad: 2002-12-20 2004-04-08 Diarienr: 2-0111-0682 Projektnr: 11203 Projektledare:

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Bearbetning av Terrängmodell över Göta och Nordre Älv (SWEREF99TM RH2000)

Bearbetning av Terrängmodell över Göta och Nordre Älv (SWEREF99TM RH2000) Bearbetning av Terrängmodell över Göta och Nordre Älv (SWEREF99TM RH2000) Thomas Hedvall 2010-05-14 1 (9) Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT 2010-05-14 3054900 Författare

Läs mer

Praktisk vägledning för analys av kvalitetsfaktor Kontinuitet

Praktisk vägledning för analys av kvalitetsfaktor Kontinuitet Praktisk vägledning för analys av kvalitetsfaktor Kontinuitet Innehållsförteckning Metodbeskrivning för användning av bedömningsgrunderna för Förekomst av artificiella vandringshinder för vattendragvattenförekomster

Läs mer

Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär

Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär Plan uppföljning och utvärdering av Komet Datum 2010-06-11 Diarienr 1(2) Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär Bakgrund Kometprogrammet ska innehålla riktad information och marknadsföring

Läs mer

Sårbarhetskartering vattendrag

Sårbarhetskartering vattendrag Sårbarhetskartering vattendrag Per Danielsson, SGI per.danielsson@swedgeo.se På säker grund för hållbar utveckling Göta älv utredning 2 Göta älv utredning Surte 1950 Tuve 1977 Göta 1957 3 Göta älvutredningen

Läs mer

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier Naturvårdsbiologiska urvalskriterier 2010 Kriterier Urvalskriterier För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) Livsmiljöer där mångfalden utvecklas behöver ofta naturvård eller restaurering Kompletterande

Läs mer

VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar.

VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar. VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar. Skikt: VM_Belastning_EA_2013.shp Plats: Blått plus, Lyr-rubrik: VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå Leveranskatalog för publicering:

Läs mer

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:1 Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag Metodik och redovisning Bengt Rydell Ann-Christine Hågeryd Johan Axelsson SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION STATENS

Läs mer

Förord. Statistiska centralbyrån i december 2013. Marie Haldorson Kaisa Ben Daher

Förord. Statistiska centralbyrån i december 2013. Marie Haldorson Kaisa Ben Daher Förord Syftet med den här boken är att ge en sammanvägd bild av markanvändningen i Sverige samt att beskriva hur den förändras över tid. Markanvändning handlar i vid mening om människans utnyttjande av

Läs mer

FÖRSTUDIE - SAMLAD FASTIGHETSSPECIFIK INFORMATION

FÖRSTUDIE - SAMLAD FASTIGHETSSPECIFIK INFORMATION FÖRSTUDIE - SAMLAD FASTIGHETSSPECIFIK INFORMATION Ett samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Jönköping, Kronoberg och Kalmar län samt Skogsstyrelsen Genomförs i samarbete med Lantmäteriet, Jordbruksverket,

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

GSD-Sverigekartor i skalorna 1:5 miljoner, 1:10 miljoner och 1:20 miljoner

GSD-Sverigekartor i skalorna 1:5 miljoner, 1:10 miljoner och 1:20 miljoner 1(11) D atum: D ok umentversion: 2015-04-30 1.2 Produktbeskrivning: GSD-Sverigekartor i skalorna 1:5 miljoner, 1:10 miljoner och 1:20 miljoner LANTMÄTERIET 2015-04-30 2 (11) Innehållsförteckning 1 Allmän

Läs mer

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter SLU.dha.2013.5.5.- 100 ArtDatabanken YTTRANDE 2013-12-06 Yttrande över remiss avseende redovisning av regeringsuppdraget marint områdesskydd inom regleringsbrevet för budgetåret 2013 avseende Havsoch vattenmyndigheten.

Läs mer

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu).

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu). Att söka information i VISS, VattenInformationsSystem Sverige VISS är en databas där man samlar information om alla större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten i Sverige. Här finns förutom allmän

Läs mer

Produktbeskrivning: Höjdmodell Visning

Produktbeskrivning: Höjdmodell Visning 1(11) D atum: D ok umentversion: A vser tjänstens gränssnittsversion: 2014-12-12 1.0 1.0 Produktbeskrivning: Höjdmodell Visning Förändringsförteckning Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 2 1.1

Läs mer

Instruktion för Rakel driftinformation i WIS

Instruktion för Rakel driftinformation i WIS MSB-1.5 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (9) Instruktion för Rakel driftinformation i WIS Rakelanvändare får löpande driftinformation om Rakel och information om planerade och akuta driftstörningar

Läs mer

Bilaga 3. FÖRFINADE AVGRÄNSNINGAR AV RIKSINTRESSEOMRÅDEN FÖR VINDBRUK

Bilaga 3. FÖRFINADE AVGRÄNSNINGAR AV RIKSINTRESSEOMRÅDEN FÖR VINDBRUK EM2012 W-4.0, 2010-11-22 1 (8) Tillväxtavdelningen Vindenheten Bilaga 3 Bilaga 3. FÖRFINADE AVGRÄNSNINGAR AV RIKSINTRESSEOMRÅDEN FÖR VINDBRUK Denna bilaga innehåller beskrivning av förfinade avgränsningar

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Aktuellt från Lantmäteriet

Aktuellt från Lantmäteriet Aktuellt från Lantmäteriet Geodatasamverkan Skåne Höör 29 maj Julie Mostert Öppna geodata för ett effektivare samhälle Varför öppna geodata? Geodata har en särställning Information som adresser, kartor

Läs mer

Skogsstyrelsens Skogsdataportal beskrivning

Skogsstyrelsens Skogsdataportal beskrivning Skogsstyrelsens Skogsdataportal Datum Projektnr Skogsstyrelsens Skogsdataportal beskrivning Skapad Reviderad Filnamn Skogsstyrelsen Skogsstyrelsens Skogsdataportal 2(15) Innehållsförteckning Skogsstyrelsens

Läs mer

Miljömålen på ny grund

Miljömålen på ny grund Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Reviderad version av rapport 6420 rapport 6433 maj 2011 figur 1 Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990 2009

Läs mer

GRUNDKURS WEBBKARTOR G E O S E C M A F O R A R C G I S 1 0. 2. Version 2 2014 Maria Syrén

GRUNDKURS WEBBKARTOR G E O S E C M A F O R A R C G I S 1 0. 2. Version 2 2014 Maria Syrén GRUNDKURS WEBBKARTOR G E O S E C M A F O R A R C G I S 1 0. 2 1 Version 2 2014 Maria Syrén Innehåll Bakgrund Användargränssnitt Grundfunktioner: Zooma, panorera Fastighetssök Identifiera Innehållsförteckning

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Förhandsreglering Områdesbestämning i kartan med AutoCAD Map 3D 2011 och CADRA-databasen Målet med avsnittet Områdesbestämning Slutprodukten

Förhandsreglering Områdesbestämning i kartan med AutoCAD Map 3D 2011 och CADRA-databasen Målet med avsnittet Områdesbestämning Slutprodukten Förhandsreglering Områdesbestämning i kartan med AutoCAD Map 3D 2011 och CADRA-databasen Bakgrund, källa svensk Energi Nya regler för reglering av elnätstarifferna Den 16 juni 2009 beslutade riksdagen

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken; SFS 2001:449 Utkom från trycket den 15 juni 2001 utfärdad den 31 maj 2001. Regeringen föreskriver

Läs mer

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern RESTAURERINGSPLAN Datum 2014-11-06 Referens 512- Sida 1(6) Restaureringsplan Fågelskär i Vänern Natura 2000-kod och namn: SE061001 Millesvik och Lurö skärgård, SE0610006 Värmlandskärgården, SE 0610249

Läs mer

REDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG DIGITALISERING AV BEFINTLIG DJUPDATA

REDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG DIGITALISERING AV BEFINTLIG DJUPDATA REDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG DIGITALISERING AV BEFINTLIG DJUPDATA ENLIGT FÖRSLAG NR 22 I AKTIONSPLANEN FÖR HAVSMILJÖN SAMT ENLIGT ÄNDRING I REGLERINGSBREV FÖR SJÖFARTSVERKET 2007 2008-03-27 REDOVISNING

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Potamogetonfloran i Hedemora

Potamogetonfloran i Hedemora Potamogetonfloran i Hedemora Håkan Persson Inledning Hedemora kommun består av socknarna Hedemora, Garpenberg och Husby. Kommunen kan väl sägas vara ett av de rikaste områdena i Dalarna när det gäller

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby t Strömby enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330185 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari år 2002 Areal:

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Bevarandeplan. Vojmsjölandet SE0810399

Bevarandeplan. Vojmsjölandet SE0810399 Bevarandeplan Vojmsjölandet SE0810399 Namn: Vojmsjölandet Sitecode: SE0810399 Områdestyp: SCI Area: 4872,6 ha Kommun: Vilhelmina Karta: Dikanäs 23 G, ekonomiska kartan 23 G 0-1 e-f och 2-3 e-f Koordinat:

Läs mer

Återrapportering om utvidgat strandskydd

Återrapportering om utvidgat strandskydd 1(16) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2015-06-01 Ärendenr: NV-00453-15 Återrapportering om utvidgat strandskydd SAMMANFATTNING Naturvårdsverket har haft som återrapporteringskrav att

Läs mer

Allt det här kan du se

Allt det här kan du se Allt det här kan du se Massor av information som kan vara till nytta för dig Dina fastighetsgränser för den fastighet du markerat i vänsterkanten. Gränser syns för en fastighet i taget. Här finns de beståndsplaneringar

Läs mer

Uppdatering av blockdatabasen med stöd av satellitdata. Anders Forsberg, Jordbruksverket, Fjärranalysdagarna 2009-03- 10

Uppdatering av blockdatabasen med stöd av satellitdata. Anders Forsberg, Jordbruksverket, Fjärranalysdagarna 2009-03- 10 Uppdatering av blockdatabasen med stöd av satellitdata Anders Forsberg, Jordbruksverket, Fjärranalysdagarna 2009-03- 10 1 Blockdatabasen En geografisk databas över Sveriges jordbruksmark Ägs och förvaltas

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2012-03-02 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till NORS Nationellt

Läs mer

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Barbro Näslund-Landenmark, MSB Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete barbro.naslund-landenmark@msb.se Magnus Jewert, Norconsult magnus.jewert@norconsult.com

Läs mer

HIR-Växt- Näsgård Karta. HIR-Växt och Näsgård Karta

HIR-Växt- Näsgård Karta. HIR-Växt och Näsgård Karta HIR-Växt och Näsgård Karta Allmänt Denna instruktion visar hur du kan presentera uppgifter från HIRVäxt på en karta i Näsgård Karta Advicer. Mer ingående instruktioner om t.ex. import av kartor, kart redigering,

Läs mer

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Statistik från satellit Storstadsnatur Konferens om grönstruktur och landskap i Stockholmsregionen Tisdagen den 4 maj 2010 Marianne.Eriksson@scb.se

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Användarhandledning Plancenter Klient version 2011

Användarhandledning Plancenter Klient version 2011 Användarhandledning Plancenter Klient version 2011 Senast reviderad 2012-01-16 Utgivare pcskog AB Copyright 2012 pcskog AB Innehållsförteckning...2 1 Välkommen...2 2 pcskog Plancenter 2.1 Plancenter Klient...

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Nytt från Lantmäteriet

Nytt från Lantmäteriet Förstasida manifestet Nytt från Lantmäteriet Margareta Lindquist Lantmäteriet, KT:s 1 Kommunala Lantmäteridagar 22 november 2012 Kort Nytt från Lantmäteriet På nya tjänster Ny organisation av fastighetsbildningen

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation

Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation Bestämmelser om Krav på tillstånd för: sjömätning fotografering och liknande registrering från luftfartyg upprättande av databaser

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Uppdrag och kompetens

Uppdrag och kompetens Inventeringar 2005 Inventering av ett tätortsnära naturområde m a p signalarter för Motala kommun. Inventering av en sumpskog m a p signalarter för Motala kommun. Fågelinventering: Standardrutt Älgaberget,

Läs mer

Hjälp vid användning av Geodataportalens Sök och utvärderings vy

Hjälp vid användning av Geodataportalens Sök och utvärderings vy 1(14) Hjälp vid användning av Geodataportalens Sök och 2(14) Geodataportalen Denna skärmbild är det första du möts av när du går in i Geodataportalen: : Skärmbilden är indelad i tre olika paneler: Sökpanel

Läs mer

Bevarandeplan. Rataskär SE0810031

Bevarandeplan. Rataskär SE0810031 Bevarandeplan Rataskär SE0810031 Namn: Rataskär Sitecode: SE0810031 Områdestyp: SCI Area: 93 ha Kommun: Robertsfors Kartor: Robertsfors 21 K; ekonomiska kartan 21K 1 j Mittkoordinat: 7108170-1749287 Fastighetsägare:

Läs mer

Produktbeskrivning: Historiska ortofoton

Produktbeskrivning: Historiska ortofoton L A N T M Ä T E R I E T 1(12) Datum: Dokumentversion: 2012-12-04 1.1 Produktbeskrivning: Historiska ortofoton Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 3 1.1 Innehåll... 3 1.2 Geografisk täckning...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Mina omvärldsfaktorer

Mina omvärldsfaktorer Juni 2012 Manual Mina omvärldsfaktorer Ägare Leif Jougda Ansvariga personer Per Sandström Bengt Näsholm Leif Jougda Åke Sjöström Stefan Sandström Förslag och synpunkter skickas till Leif Jougda leif.jougda@skogsstyrelsen.se

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Välkommen till WeBerGIS!

Välkommen till WeBerGIS! Välkommen till WeBerGIS! Bergskrafts informationssystem för webben! Syftet med WeBerGIS kartportal är att skall fungera som näringslivets, offentlighetens och allmänhetens väg in till det digitala arkiv

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Ettödeltat. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE0310317. Bevarandeplanen fastställd/reviderad 2005-12-13 2008-07-04

Ettödeltat. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE0310317. Bevarandeplanen fastställd/reviderad 2005-12-13 2008-07-04 Bevarandeplan för Natura 2000-område Ettödeltat Områdeskod SE0310317 Bevarandeplanen fastställd/reviderad 2005-12-13 2008-07-04 Beteckning 0600-40-0317 Bakgrund Natura 2000 handlar om att bevara hotade

Läs mer

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering Bilaga 4 PM Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering 1 Bakgrund Naturvårdsverket arbetar med revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan.

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Laserskanning och orienteringskartritning

Laserskanning och orienteringskartritning Laserskanning och orienteringskartritning SOFT:s kartritningskurs 29 juni 1 juli 2011 i Sälen Gunnar Lysell, SOFT & Lantmäteriet gunnar.lysell@lm.se GeoXD AB Det aktuella läget»traditionella analoga flygbilder

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Metodbeskrivning. Pilotstudie inom Motala ström med närområde utifrån VA-förhållanden redovisat på avrinningsnivå. PM Datum 2013-04-27

Metodbeskrivning. Pilotstudie inom Motala ström med närområde utifrån VA-förhållanden redovisat på avrinningsnivå. PM Datum 2013-04-27 PM Datum 2013-04-27 Metodbeskrivning Pilotstudie inom Motala ström med närområde utifrån VA-förhållanden redovisat på avrinningsnivå. Producent: Förfrågningar: SCB, RM/MN Miljöekonomi och naturresurser

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Christina Strand. Susanne van Raalte

Christina Strand. Susanne van Raalte Christina Strand Susanne van Raalte Vianova Systems 140 ingenjörer & arkitekter i 10 länder Vianova Systems Norway Vianova Systems Sweden Vianova Systems Finland Vianova Systems Denmark Vianova Systems

Läs mer

sidan 1 av 11 Karttaxa 2015

sidan 1 av 11 Karttaxa 2015 sidan 1 av 11 Karttaxa 2015 Antagen av kommunfullmäktige den 26 november 2014 sidan 2 av 11 sidan 3 av 11 Innehållsförteckning Allmänt... 4 Grundprincip för avgifter... 4 Samverksansavtal... 5 Nyttjanderättsansavtal...

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. Europaresan Arbetsbeskrivning: Eleverna kommer att genomföra en resa genom minst fyra av Europas länder. Eleverna ska ta

Läs mer

Fördjupad bristanalys

Fördjupad bristanalys Fördjupad bristanalys Ett av de viktigaste syftena med den regionala miljöövervakningen är att bidra med information om regionala miljöförhållanden till uppföljningen av de regionala miljömålen. Länsstyrelsen

Läs mer

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR STUDIEAVSNITT 3 SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR I detta avsnitt ska vi titta på några av de skogliga tillämpningar på geometri som finns. SKOGSKARTAN EN MODELL AV VERKLIGHETEN Arbetar man i skogen klarar man sig

Läs mer

AG3. Test av applikationsschema

AG3. Test av applikationsschema TK 452 N 266 1 (18) AG3 AG3_rapport.doc Projektdokument TK452 Arbetsgrupp 3 Under arbete 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 SYFTE... 3 1.2 BAKGRUND... 3 2 Genomförande... 3 3 Resultat... 14 3.1

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:9 Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Köping 148:1 Stora Kyrkogatan Köpings stadsförsamling Köpings kommun

Läs mer

Yttrande över SOU 2013:51 - Skydd för geografisk information

Yttrande över SOU 2013:51 - Skydd för geografisk information LANTMÄTERIET 1 (7) YITRANDE 2014-02-26 Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Dnr 102-2013/3858 Yttrande över SOU 2013:51 - Skydd för geografisk information Regeringskansliets dru Fö2013/1371

Läs mer

Hitta ditt vatten. - en handledning. Vatteninformationssystem Sverige. VISS - VattenInformationsSystem Sverige

Hitta ditt vatten. - en handledning. Vatteninformationssystem Sverige. VISS - VattenInformationsSystem Sverige Hitta ditt vatten - en handledning VISS - VattenInformationsSystem Sverige Vatteninformationssystem Sverige Produktion: Tryckt på: Upplaga: Foto: VISS Center, Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen,

Läs mer

Hjälp vid användning av Geodataportalens Avancerade sökning

Hjälp vid användning av Geodataportalens Avancerade sökning 1(12) Datum: 2014-05-26 Diarienr: Hjälp vid användning av s Avancerade sökning Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 geodatasekretariatet@lm.se

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Uppföljning av exploatering i kustzonen. - rekommenderade geodata och analysmetoder

Uppföljning av exploatering i kustzonen. - rekommenderade geodata och analysmetoder Uppföljning av exploatering i kustzonen - rekommenderade geodata och analysmetoder Titel Författare: Kartor: Omslagsbild: Kontaktperson: Uppföljning av exploatering i kustzonen - rekommenderade geodata

Läs mer

Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär. Resultat av markbyten 2013 2015

Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär. Resultat av markbyten 2013 2015 Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär Resultat av markbyten 2013 2015 Resultat i korthet + 450 nya naturreservat: Totalt omfattar de värdefulla områden som nu ges långsiktig skydd en yta om drygt

Läs mer

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

1. Uppdraget. 2. Metod

1. Uppdraget. 2. Metod PM Uppdrag Bedömning av administrativa kostnader för arbetsgivare vid införande av Månadsuppgifter, i enlighet med förslag i SOU 2011:40 Kund Företagarna Datum 2013-02-07 Version 3 Till Från Henrik Sjöholm,

Läs mer

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter vilka regler gäller Jordbruksinformation 8 2008 Regler för dödsboägda och flerägda jord- och skogsbruksfastigheter Jord- och skogsbruksfastigheter, taxerade

Läs mer