Digital video. Tillgänglig/nödvändig bandbredd för olika typer av mediedistribution

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Digital video. Tillgänglig/nödvändig bandbredd för olika typer av mediedistribution"

Transkript

1 Digital video Den digitala mediatekniken kan kännas förvirrande. En mängd begrepp dyker upp. En del hämtade från den moderna IT-världen medan andra har sitt ursprung från tiden när rörliga bilder lagrades som celluloidremsor. För den oinvigde känns det stora utbudet av digitala filformat besvärande. AVI, Quicktime, MPEG Alla med olika egenskaper. Låt oss se närmare på hur olika filformat för rörlig bild kan tillämpas. Olika mediebärare och presentationstekniker Bandbredd och lagringskapacitet är alltid begränsad. Det är också den främsta orsaken till att vi har flera olika filformat, alla med sina speciella egenskaper och avsedda för olika tillämpningar. I vilka sammanhang används de? 1. Multimedia för persondator distribuerad via Internet 2. Multimedia för persondator lagrad på CD-ROM 3. Digital distribuerad video, populärt kallat teve 4. DVD 5. Multimedia för persondator distribuerad via lokalt nätverk 6. Multimedia för persondator lagrad på hårddisk 7. Digital video för SD-produktion (Standard definition) 8. Digital video för HD-produktion (High Definition) 9. Digital filmproduktion Alla presentationstekniker har olika behov, bandbredd, lagring samt bildkvalitet. Vi behöver veta hur vårt material ska visas för att kunna välja det lämpligaste filformatet. Tillgänglig/nödvändig bandbredd för olika typer av mediedistribution

2 Olika filformat för olika faser i produktionen Vi behöver välja filformat för: 1. Insamling (inspelning) (Inspelning, animering och grafik) 2. Bearbetning (Redigering, compositing, special effects, chromakey etc) 3. Slutprodukt (Anpassning till mediabärare och uppspelningsutrustning, kodning, komprimering etc) Insamling Vid insamling är det oftast inte filformat som väljs utan inspelningsutrustning och därmed kvalitetsnivå. 1. DV, DV-CAM, DVC-Pro 5 ggr kompression, halv färgbandbredd jämfört med fullkvalitetsvideo 2. BetaCam SP analogt system, broadcastkvalitet 3. Betacam SX, IMX MPEG-2 baserat produktionssystem med hög broadcastkvalitet 4. Digital Betacam högsta broadcastkvalitet, 2ggr kompression 5. High Definition video oftast 1920x1080 (SMPTE 274 standard) 6. 24p Universalformat progressiv video som kan konverteras till PAL, NTSC och film. 7. Film mycket hög upplösning men dyrt Bearbetning Digitala videoband lagrar inte datafiler utan en videoström. För att kunna bearbeta materialet i en datormiljö överförs videoströmmen till ett filsystem. Enkelt beskrivet, man kopplar videobandspelaren till datorn och spelar in materialet.

3 Det optimala är givetvis att låta filen ha samma kvalitetsnivå som originalet. Men om produktionens slutresultat ska vara av låg kvalitet kan man redan här använda ett filformat med kompression. Ofta bestämmer utrustningen filformatet men graden av kompression kan för det mesta varieras. När filerna är lagrade kan materialet bearbetas med redigering, färgkorrigering etc. Produktionen kan även innehålla grafik från t ex animationsprogram. Materialet bör överensstämma med videofilernas kvalitet. Slutprodukt När bearbetningen är klar konverteras materialet för att passa den slutliga mediebäraren (DVD, CD- mulltimedia etc). I praktiken innebär det komprimering eller helt enkelt överföring till videotape. Filstorlek vs. upplösning och färgdjup Filernas storlek bestäms av fyra parametrar 1. Antal pixlar 2. Color mode, RGB eller YUV 3. Färgdjup 4. Kompression De tre första parametrarna påverkar bildens upplösning medan kompressionen är en kvalitetsfaktor. Square pixels eller non square pixels En TV bild har ett bredd/höjdförhållande 4:3. Digital PAL video består av 720x576 pixlar. (Det riktiga förhållandet bör vara 768x576 pixlar.) För att teckna ut hela bilden måste pixlarna dras ut lite i horisontalled. En vanlig videoruta innehåller pixlar. Samma bild med upplösning i square pixels ( till vänster) och non square pixels (till höger) Praktiskt är det viktigt att hålla reda på antalet pixlar och dess utseende när man importerar olika typer av grafik i videon.

4 Color mode Color mode kan vara RGB eller YUV. En videoström/fil är oftast en YUV där Y är bildens ljushet (en svartvit bild helt enkelt) och U och V är färgkomponenter. Färgkomponenterna i video är oftast lägre samplade och har därmed en sämre upplösning. Metoden grundar sig på egenskaper i ögats perception där tester visat att det är ljusinformationen som är viktigast för skärpan i en bild. Y = luminanskomponent 0.30R G B RGB U = färgkomponent 0.493(B-Y) V = färgkomponent 0.877(R-Y) YUV är en anpassning till ögats egenskaper, färg är inte så viktigt för skärpan. YUV 4:2:2 sparar 33% bandbredd. Luminansdelen samplas 13,5 miljoner gånger per sekund (13,5MHz) medan samplingsfrekvensen för färgdelen varierar, beroende på vilken kvalitet som vi vill jobba med. Man utnyttjar att ögat är mindre känsligt för variationer i färginformation (chroma) än variationer i ljushet (luminans). I den digitala värden ser man begrepp som 4:4:4, 4:2:2, 4:2:0 och 4:1:1. Dessa sifferkombinationer är olika standards och anger hur ofta färginformationen samplas i förhållande till luminansen. 4:4:4 anger att luminans och chroma samplas lika ofta eller att luminans och chroma registreras lika mycket i varje pixel. 4:2:2 anger att luminans registreras i varje pixel medan chroma registreras i varannan. Samplingsfrekvensen för chroman har halverats i förhållande till luminansen. Denna standard betraktas som fullt acceptabel för de flesta professionella sammanhang. Ett snäpp lägre är 4:2:0 som innebär att luminansen registreras i varje pixel medan chroman endast registreras i varannan pixel och på varannan rad. 4:1:1 innebär att luminansen registreras i varje pixel medan chroman registreras i var fjärde pixel, men på varje rad. I de två senare samplingsförhållanderna registreras alltså chroman med fyra gånger lägre frekvens än luminansen. Broadcaststandard har samplingsförhållandet YUV 4:2:2, dvs färgkomponenterna har Y- signalens halva sampling. Det innebär att en videoruta har 2/3 filstorlek jämfört med en motsvarande RGB-ruta med 4:4:4, där ju varje färg har samma vikt. YUV YUV YUV YUV 4:4:4 bearbetning med HQ 4:2:2 fullkvalitetsvideo 4:2:0 PAL DV / DVCAM 4:1:1 DVCPRO

5 RGB RGB 4:4:4 datorgrafik 4:4:4:4 datorgrafik med alfakanal Under videoredigering behålls YUV formatet. Dock är det vanligt med konvertering till RGB under processing och sedan tillbaka till YUV. Vissa utrustningar behåller dock YUV formatet under processing vilket är att föredra av kvalitetsskäl. Processing kan t ex bestå av färgkorrigering. DV-video använder 4:2:0 (PAL DV/DVCam) eller 4:1:1 (DVC-Pro) sampling. Färgdjup Färgdjup är antalet färgnyanser som en pixel kan anta. Det vanligaste färgdjupet är 8 bitar per pixel och komponent. Det är också det vanligaste färgdjupet när man bearbetar video. Betacam digital 10 bitar YUV DV/DVCam, DVCPro 8 bitar YUV Videoredigering 8 bitar YUV (med vissa få undantag) MPEG1, MPEG2 8-bitar YUV High Definition video 8-12 bitar YUV 24p 12 bitar Digtaliserad film bitar Observera att man i videovärlden anger bitar per komponent. I den grafiska världen anger man oftast pixelns totala antal bitar. Exempel: 24 bitars TIFF: bitar RGB 32 bitars TIFF: bitar CMYK för tryck eller RGBA (med alfakanal). Komprimering Video kan komprimeras på olika sätt. Det finns olika videokomprimeringsstandarder där MPEG är vanligast. Vi tittar lite närmare på detta sätt att komprimera, men det finns en uppsjö av andra standards som jobbar på likartat sätt. MPEG-1 är den äldsta versionen och är designad för 1,5Mb/s och komprimerar en faktor 100. Standarden är vanlig när man komprimerar för CD-ROM läsare. Även de vanliga webbläsarna klarar MPEG-1. Den nyare standarden MPEG-2 hanterar datahastigheter upp till 40 Mb/s. Den ska klara HDTV och både interlaced och progressive scan. Vid komprimering av vanlig video men med broadcastkvalitet genererar man ca 5Mb/s plus ljud på ca 300kb/s. MPEG-2 rekommenderas av framträdande TV organisationer i världen som en framtida standard för komprimering av video för sändning. Sedan lång tid tillbaka nyttjar man MPEG-2 för komprimering vid satellitöverföring.

6 MPEG-4 är främst inriktad mot överföring via nät med begränsade bithastigheter. Det är en komprimeringsstandard som används mer och mer för överföring av bild på nätet. Videokomprimering går ut på att ta bort så mycket redundans som förutsättningarna tillåter. Tillvägagångssättet vid komprimering kan mycket förenklat beskrivas så här: Sampling RGB YUV Komprimering i pixelplanet (spatial) Komprimering i tidsplanet (temporal) Entropikodning (tar bort resterande redundans). Sampling RGB YUV Komprimering i pixelplanet (spatial komprimering) Komprimering i tidsplanet (temporal komprimering) Entropikodning Av beräknings- och kodningsmässiga skäl delas bilden in i lite olika hierarkiska nivåer. Det mest finmaskiga av dessa är blocket som består av 8x8 pixlar. Komprimeringen i pixelplanet opererar på blocknivå. Informationen i pixelplanet konverteras till ett frekvensplan med hjälp av DCT (Discrete Cosinus Transform). DCT är en matematisk transform som påminner om Fouriertransformen. Man representerar bilden på ett sådant sätt att olika ändringar i bilden grupperas i frekvensplanet. 8x8 block. dc-komponenten är rutan längst uppe till vänster.

7 I övre vänstra hörnet finns dc-komponenten, d.v.s. det som motsvarar det genomsnittliga gråskalevärdet i blocket. Värdena på de övriga rutorna representerar förändringar mot medelvärdet. Låga frekvenser närmast dc-komponenten. Ju högre frekvenser en ruta innehåller ju mindre påverkar den synintrycket av bilden. Därför kan man skära bort de komponenter som ligger mot den nedre högra delen. Bild som enbart är komprimerad i pixelplanet kallas för I-bild. Vid komprimering i tidsplanet (temporal komprimering) görs en jämförelse mellan intilliggande bilder i en bildsekvens, d.v.s. en videofilm. I sekvensen stoppar man först och främst stoppa in I-bilder, Intra frame, (referensbilder) med jämna mellanrum. Sedan letar man efter skillnader i utseende på intilliggande bilder. Det är endast skillnaderna mellan bilderna som behöver komprimeras om. Statiska partier räknas som stillbilder. Bilder som återskapas enbart utifrån närmast föregående I-bild kallas P-bild (predicted frame). Bilder som återskapas utgående både från föregående och efterkommande bilder kallas B-bilder (bi-directional frame). För dessa krävs en buffert eftersom efterkommande bilder måste analyseras innan B-bilden kan skapas. Ett intervall mellan två I-bilder kallas GOP (Group Of Pictures) och kan se ut som följer: IBBBPBBBI. Vid mätningar visar det sig att en I-bild innehåller ca sju gånger mer information än en B- bild och tre gånger mer än en P-bild. Detta är naturligtvis beroende på hur mycket förändringar som sker mellan de olika bilderna. Inom MPEG standarden har man möjlighet att välja utseende på sin GOP. Längre avstånd mellan I-bilder minskar datamängden, men gör filmen känsligare för störningar. MPEG är egentligen ett uppspelningsformat och lämpar sig inte i sin grundform att klippa i. Har man otur kan man ju göra sitt klipp strax innan en P-bild. Resultatet blir att P-bilden tappar sin relation till närmast föregående I-bild. Detta har man numera löst så att det idag finns redigeringssystem som jobbar i MPEG format. Entropikodning är ett sätt att presentera det kodade materialet på ett effektivt sätt, samtidigt som man tar bort ytterligare redundant material. Run Lenght Coding kallas det när man istället för att skicka 50 nollor efter varandra skickar en nolla och sedan siffran 50.

8 Huffmankodning innebär att man tilldelar de DCT koefficienterna som förekommer oftare ett färre antal bitar än de som förekommer mer sällan. Resultatet blir en mycket kompakt ström av kodade koefficientvärden. Feltolerant kodning innebär att när videoinformation strömmar ut i nätet är det viktigt att veta att alla bitar inte är lika mycket värda. Ett obetydligt fel är en modifikation av en DCT koefficient i en B-bild som räcker 1/25 sekund medan en modifierad koefficient i en I-bild kan påverka bilderna i uppemot en sekund. Etablerade filformat för bearbetning och slutprodukt Video AVI AVI, AudioVideoInterleaved är det vanligaste filformatet i Windows- miljö. Filformatet är anpassat till Microsoft s DirectShow teknik som är en uppsättning byggstenar som utför olika moment, t ex inspelning, uppspelning och kodning. AVI är bara en struktur för filformatet och det finns en mängd olika typer standardiserade (se avsnittet Codecs ). Kan än så länge bara användas i Windows- miljö. Quicktime Quicktime är det vanligaste filformatet i Apple- miljö. Fungerar efter samma princip som AVI. Kan användas på både Mac och Windows. MPEG MPEG är egentligen inte ett filformat utan en bitström. Information om innehållets struktur finns kontinuerligt inbakat i bitströmmen (jfr Internet-streaming.) För att förenkla kallar vi dock MPEG för ett filformat i det här sammanhanget. MPEG-1 Ett bra generellt filformat för multimedia. Standard upplösningen motsvarar ca ¼ PAL-video (352x240). Man kan använda andra upplösningar men problem kan uppstå med vissa players. Windows MediaPlayer fungerar bra med olika upplösningar. Spelbar på både Mac och Windows, ingår i operativens grundinstallation. MPEG-2 Mest känt som filformatet för DVD men används även i broadcast-sammanhang Standard upplösning motsvarar PAL (720x576) resp. NTSC (720x480), fler standarder finns bl a för HD-TV Color mode YUV (YCbCr för att vara exakt) Sampling 4:2:0 för MPEG IBP Main profile ( DVD-MPEG2 ).

9 Kompression upp till 30 ggr. Kan ej redigeras (utan problem). Används även för Digital-TV distribution hem till vardagsrummet. Sampling 4:2:2 för MPEG I-frame High Profile ( Proffs- MPEG2 ). Kompression 3-10 ggr. Kan redigeras. MPEG2 Iframe används vid insamling (t ex Sony IMX), vid produktion (redigering). Ett område där det används till 100% är vid digital distribution och programutbyte mellan broadcastaktörer i länknät t ex Terracoms länkar. MPEG-4 Är en utveckling av MPEG med förbättrad kvalitet vid låga bitrates (hög kompression). Standarden innehåller även en mängd möjligheter för multimedia. En populär variant av MPEG- 4 är DivX. Bitmap (punktuppbyggd grafik) TGA Ett mycket använt bitmap-format för grafik. Kompatibelt med alla plattformar. Okomprimerad eller oförstörande komprimering. Mycket bra för att spara ner sekvensiella (numrerade) stillbilder från animationsprogram. Fungerar även utmärkt med alfa-kanal. TIF Sedan lång tid etablerat bitmap-filformat för grafik. Finns i en mängd varianter men är nu förtiden ett moget format som har bra kompabilitet. Olika varianter för PC resp Mac. Har kompressionsmöjlighet och alfakanal. Ganska bra kompabilitet med videorelaterade tillämpningar. JPEG Det mest använda filformatet för bitmap-bilder med hög kompression. Ofta kan ggr kompression användas på fotografiska bilder. Var mer försiktig med grafik! Kan ej innehålla alfakanal. Kompatibelt med alla plattformar. PSD Photoshop s nativa filformat. Sparar projektets alla inställningar. Vissa egenskaper som t ex lagerinformation kan användas i After Effects, Premeire, Combustion och Final Cut etc. BMP Ett specifikt Windows-format med begränsade möjligheter.

10 Bra kompabilitet mellan tillämpningar. Bitmap grafik vs. vektorgrafik I den grafiska världen förekommer pixeluppbyggd grafik (punktgrafik eller bitmap) och vektorgrafik. Vektorgrafik består i grunden av matematiskt beskrivna kurvor. Photoshop är ett program som huvudsakligen är ett bitmap-program, medan Illustrator är ett vektorbaserat program. Bildrutebaserad digital media (vi kan kalla det video) är alltid pixelbaserad. Men vektorgrafik används i många sammanhang för produktion av videomaterial. Vektorerna måste dock konverteras till pixelgrafik innan användning. Som exempel kan nämnas textprogram för video. Ljud i filerna, hur går det till? I alla de video-filformat vi behandlat upp finns möjlighet att bädda in ljud. Ljudet är egentligen inte en del av videofilen, utan en separat information som är multiplexad med video-informationen. Dvs små bitar av ljud är inpetade på lämpliga ställen i videons information men för användaren verkar det som allt är en fil. Vid uppspelning separeras audio och video och spelas genom separata codecs. Vid distribution och i slutprodukter är audio så gott som alltid inbäddad i videon. Vid bearbetning hanteras video och audio ofta som separata filer. Vid redigering kan ett t ex redigeringsprogram hantera video som.avi och audio som.wav-filer. Länkningen mellan filerna sker automatiskt med programmets egen databas. Codecs En codec är en algoritm. Med en matematisk formel behandlas video eller audio- Ofta är det fråga om att komprimera eller dekomprimera. Men en codec informationen. behövs även t ex för att från en SDI-ström (från t ex en bandspelare) skapa en okomprimerad videofil. En codec bestämmer helt enkelt hur informationen skrivs i filen. Vid uppspelning behövs en motsvarande decoder. En codec finns inte i videofilen utan installe rad som en fil i datorsystemet. I mediafilen finns information om vilken codec som ska användas. Vid uppspelning söker datorn efter en lämplig codec och i bästa fall startar uppspelningen. En codec för MPEG följer mycket strikt den standard som finns specificerad av Moving Pictures Experts Groups. Den kan visserligen vara skriven av olika tillverkare, och vara av olika kvalitet, men kan spela upp alla MPEG-filer av en given typ (1, 2 eller 4). AVI och Quicktime-filer är annorlunda. Man brukar populärt kalla dem för wrappers. Det är helt enkelt inslagna paket med olika innehåll, men alla är de Quicktime eller AVI. Innehållet består av video och/eller audioinformation, oftast multiplexad. Dessutom finns metadata, dvs filens specifikationer, som bl a beskriver med vilken codec filen ska spelas.

11 Hur väljer jag filformat och codec för en produktion? Exempel: Jag har redigerat ett videoavsnitt. Materialet är vanlig PAL-video men slutprodukten ska bli en multimediapresentation gjord med Director. Den ska distribueras på CD-ROM och målgruppen använder endast Windows-plattform. Vi måste ta hänsyn till följande: 1. Vilken prestanda har CD-spelaren hos slutanvändaren? 2. Vilken prestanda har slutanvändarens dator? Processor, minne? 3. Vilken upplösning har slutanvändarens bildskärm? 4. Hur stort utrymme finns för videofilen på vår CD-ROM? Låt oss anta att den sämsta datorn har följande specifikation: 1. 4x CD- ROM (150KB/s x 4= 600KB/s 2. Pentium II 400 MHz, 32MB x600 pixlar 4. Videofilen får ta upp max 7MB på vår CD-ROM AVI? Helt OK, vi kan välja mellan olika codecs. Men se upp, många av de codecs som finns för AVI bygger på gammal teknik och finns mest för att få bakåtkompabilitet. Har slutanvändaren DivX-codec? I så fall är det en mycket bra AVI-lösning. Quicktime? Också bra, men vi kan knappast räkna med att våra slutanvändare har QT installerat och vi kan inte räkna med att de kan/vill/får installera. MPEG-1? Mycket bra. Går att spela med de flesta Windows Media-spelare och därmed oftast utan problem i andra applikationer. M PEG-2? Nja, visserligen kan filerna spelas upp på datormonitor. Men MPEG-2 är inte mycket bättre än MPEG-1 vid samma bitrate och codec saknas hos de flesta slutanvändare. MPEG-2 är ett utpräglat TV-video format. Vi satsar på MPEG-1. Nu gäller det att få en fil med så bra kvalitet som möjligt men som är spelbar på den sämsta datorn. Dessutom ska filen rymmas på lagringsmediet. Ta reda på vilken pixelstorlek som videoavsnittet ska ha i Director. Koda helst avsnittet i exakt rätt upplösning, eller i alla fall strax under den rätta. Aldrig större! Välj gärna den standardiserade upplösningen för MPEG-1, då spelas den bra på alla system. Ska filmen visas på helskärm ställs högre krav på datorn hos slutanvändaren. I det aktuella fallet är det på gränsen att det går att använda fullskärmsläge. Gör sedan kodningar med olika inställningar. Kontrollera noggrant kvalitet efter varje prov. Se på filstorleken och beräkna bitströmmen. Slutligen, om så är möjligt, testa filen på en dator som liknar de specifikationer vi satte som sämsta dator.

12 Övriga parametrar vid kodningen Utöver val av codec finns det en del andra egenskaper att tänka på. Interlace Om källmaterialet är video är det inspelat med sk interlace. Varannan linje i bilden exponeras först och sedan de övriga linjerna. Det innebär att varannan linje har en viss tidsförskjutning. P.g.a. av den här tekniken får man en simulering av 50 bilder/s (1 bildruta=2 fields). Som vi alla vet märker man inget av detta när man ser materialet på videomonitor. Men när materialet visas på datormonitor visas bildrutans båda fields samtidigt och man får en horisontellt trasig bild vid snabba rörelser. För att undvika fenomenet vid visning på datormonitor används deinterlace som innebär att en field helt enkelt plockas bort och de tomma linjerna ersätts med en interpolering av angränsande linjer. Vi minskar den vertikala upplösningen men metoden ger ända bilden en bättre kvalitet. Interlacemönster i konturer vid rörelse i bilden Upplösning Vid konvertering bör man tänka på att om möjligt göra den i så få steg som möjligt. Konvertera t ex aldrig först till en annan upplösning och codec och sedan komprimera. Det försämrar kvalitén betydligt. Bestäm också pixelupplösning noggrant så att den överensstämmer med slutproduktionens upplösning. Om videomaterialet t ex ingår i en multimediaproduktion bör man undvika att låta spelaren/multimediaprogrammet skala om pixelupplösningen.

13 Crop Vid digitalisering av analog video får man ofta svarta kanter till höger och vänster om bilden. Ev lite svart i ovan och nederkant. Kanterna syns inte på vanlig videomonitor som är inställd för att ta bort ca 10% av bilden. Om materialet ska spelas på datormonitor bör man därför använda crop-funktionen som finns i kodningsprogrammet. Square och non-square pixel Standarden för PAL är 720x576 pixlar. Men bildformatet är 4:3 vilket ju inte rimmar speciellt bra. Upplösningen borde vara 768x576 kan man tycka. Anledningen till att man valt 720 pixlar horisontellt är för att kunna använda en viss samplingfrekvens (13.5 MHz). Låt oss inte fördjupa oss i detta utan helt enkelt acceptera detta, OK? Man kallar det för non-square pixels. Men icke-kvadratiska pixlar finns givetvis inte. Pixlar finns överhuvudtaget inte fysiskt. Rent praktiskt innebär det att en PAL-videobild som visas på en datormonitor är 6% för smal och alltså en aning ihoptryckt horisontellt. Vissa professionella programvaror kompenserar dock för detta och drar ut bilden. Men hur blir bilden rätt hemma i vardagsrummmet? Jo, när bilden passerar en digital till analog omvandlare, någonstans på vägen till bildröret, dras bilden ut och den analoga bilden blir OK. Omvandlaren kan sitta i DVD-spelaren, parabolmottagaren, Terracoms länkar etc. Det här är inget som vanliga TV-konsumenter behöver bekymra sig om. Om vanlig PAL-video ska visas på datormonitor bör man justera bildformatet så ett det får bildförhållandet 4:3. Inställningar finns i alla bra kodningsprogram. Bildförhållande kallas aspect ratio på engelska. Välj 768x576 för fullformat video eller ett mindre format som får förhållandet 4:3. Bildformat 4:3 vs 16:9 TV-mottagare med bredbild blir alltmer populär. Man talar om 16:9 bildformat. Men det kommer att dröja 5-10 år innan sändningar med äkta 16:9 börjar och DVD-skivor med äkta 16:9 finns på marknaden. Anledningen är att man måste vänta till alla bytt till nya mottagare. Äkta 16:9 kallas mer exakt för anamorphic 16:9. PAL-bilden har fortfarande upplösningen 720x576. När man väljer anamorphic 16:9 på sin TVs fjärrkontroll dras bilden ut 1,5 ggr horisontellt och får den avsedda proportionen. (Självklart på bekostnad av den horisontella upplösningen och skärpan ). DVD formatet är förberett för äkta 16:9. Många konsumenter förbereder sig redan nu för äkta 16:9 genom att använda den här inställningen vid vanliga 4:3 sändningar. Resultatet blir en horisontellt förvrängd bild med t ex breda ansikten. Men visst är det coolt, eller? När långfilmer och vissa DVD visas är det vanlig med s.k. brevlådeformat. Man visar helt enkelt filmens hela bildyta men fortfarande i 4:3 format. Resultatet är svarta kanter ovan och under bildytan. Har man en bredbilds-tv kan man då använda ett läge där man zoomar in i bilden och därmed får bort de svarta områdena. En äkta 16:9 bild är horisontellt kraftigt ihoptryckt. I ett redigeringprogram finns inställning för att växla till 16:9 läge. Då ändras bilden utseende på datormonitorn och får rätt proportion. Dessutom justeras textprogrammets egenskaper och även övergångar (wipes etc) justeras. Själva videomaterialet ändras inte på något sätt utan är egentligen en helt vanlig PAL video. Om man vill använda anamorhpic 16:9 för visning på datorskärm

14 behöver man ändra bildens proportion vid kodningen. Multiplicera den horisontella upplösningen med 1,42 så blir det rätt. (Då kompenserar man både för 16:9 formatet och non-square pixel). Gamma Video ger alltid olika intryck på video resp. datormonitor. Dels p.g.a. av olika färgåtergivning men givetvis också interlace-egenskaperna. Vid produktion av material som ska visas på videomonitor bör man därför sträva efter att alltid ha en videomonitor kopplad till sin dator som referens. Speciellt viktigt är detta vid t ex färgkorrigering och kodning av DVD/MPEG-2. Vid visning av video på en medel-dator- monitor får man en lite mörkare bild än när den visas på videomonitor. Använd därför gärna gamma-justering för att göra bilden en aning ljusare vid kodningen. Prova gärna verktyget Ställ in kurvor i Photoshop. Om kodningsprogrammet bara har en numerisk inställning är det samma justering som om man gör en snygg böj på RGB-kuvan i Photoshops verktyg. Några bra råd Multimedia för spelning på datorns bildskärm Använd MPEG-1, de-interlace, eventuellt lite crop om bilden har svarta kanter, justera non-square till square pixel (4:3) och kanske gammajustering till en lite ljusare bild. Fullskärm på datorns bildskärm Använd MPEG-4. Tyvärr är det inte riktigt etablerat ännu. Tills vidare kan DivX användas (coder måste installeras vilket kan vara ett stort problem om slutanvändarna är okända). Samma justeringar som MPEG-1. DVD MPEG-2. Inga justeringar om produktionen spelas på videomonitor. Om produktionen ska visas på datormonitor ska de-interlace användas och gärna lite gamma för ljusare bild. Multimedia på Mac Quicktime givetvis (om produktionen endast är för Mac). Gärna med Sorensen codec. Justeringar som MPEG-1.

Alla presentationstekniker har olika behov; bandbredd, lagring samt bildkvalitet

Alla presentationstekniker har olika behov; bandbredd, lagring samt bildkvalitet Alla presentationstekniker har olika behov; bandbredd, lagring samt bildkvalitet 1. Multimedia för persondator distribuerad via Internet 2. Multimedia för persondator lagrad på CD-ROM 3. Digital distribuerad

Läs mer

Alla presentationstekniker har olika behov; bandbredd, lagring samt bildkvalitet

Alla presentationstekniker har olika behov; bandbredd, lagring samt bildkvalitet Alla presentationstekniker har olika behov; bandbredd, lagring samt bildkvalitet 1. Multimedia för persondator och mobiltelefon distribuerad via Internet 2. Multimedia för persondator lagrad på CD-ROM

Läs mer

Automatisk bildstabilisering

Automatisk bildstabilisering Automatisk bildstabilisering Digital bildstabilisering utnyttjar en del av bildsensorn för att kunna kompensera skakning av kameran. Detta innebär att alla pixelelement inte utnyttjas till bilden och bildkvaliteten

Läs mer

Videokomprimering och distribution

Videokomprimering och distribution Videokomprimering och distribution Digital video representerar flera olika codecs, d. v. s. kompressionsalgoritmer. Upprinnelsen till detta beror på att enormt stora dataflöden skall hanteras på kort tid.

Läs mer

Varför måste man kunna detta? Videoformat. Komprimering. Komprimeringsprinciper. Samplingsprinciper. Begrepp

Varför måste man kunna detta? Videoformat. Komprimering. Komprimeringsprinciper. Samplingsprinciper. Begrepp Varför måste man kunna detta? Videoformat Kalle Prorok 2007 Sidan 126-153,156-161,162-175 Veta vad man ska åstadkomma/beställa Det är ganska rörigt och blir lätt fel Tänka på framtiden Kommer vi behöva

Läs mer

Torstens Digitalbildguide

Torstens Digitalbildguide Thor Stone Education Torstens Digitalbildguide 1 Det finns två huvudtyper av digital bild, vektorbaserad och pixelbaserad. - Vektorbaserade bilder bygger på en matematisk formel och kan storlekförändras

Läs mer

Digital bildhantering

Digital bildhantering Digital bildhantering En analog bild blir digital när den scannas. Bilden delas upp i småbitar, fyrkanter, pixlar. En pixel = den digitala bildens minsta byggsten. Hur detaljrik bilden blir beror på upplösningen

Läs mer

P L A Y. Adobe Produktguide. Adobe Photoshop Elements 4.0 Adobe Premiere Elements 2.0

P L A Y. Adobe Produktguide. Adobe Photoshop Elements 4.0 Adobe Premiere Elements 2.0 P L A Y Adobe Produktguide Adobe Photoshop Elements 4.0 Adobe Premiere Elements 2.0 Svensk programvara med svenska instruktioner! Ny version Adobe Photoshop Elements 4.0 Allt du behöver för att redigera,

Läs mer

HELA KEDJAN. Videoteknik. från kamera till bildskärm. Nils Wennerstrand P. KTH NADA Medieteknik. Gunnar Kihlander, Anders Nyberg

HELA KEDJAN. Videoteknik. från kamera till bildskärm. Nils Wennerstrand P. KTH NADA Medieteknik. Gunnar Kihlander, Anders Nyberg Videoteknik KTH NADA Medieteknik Nils Wennerstrand P Gunnar Kihlander, Anders Nyberg HELA KEDJAN från kamera till bildskärm DV JPEG MPEG VGA Insamling Bearbetning Utsändning Presentation Y/C PAL RGB Kompatibilitet

Läs mer

Videosignalen. Blockdiagram över AD omvandling (analogt till digitalt)

Videosignalen. Blockdiagram över AD omvandling (analogt till digitalt) Videosignalen Analog/digital Även om vi idag övergår till digital teknik när vi ska insamla, bearbeta och spara videomaterial, så är dock vår omvärld analog. Det innebär att vi i videokameran och TV monitorn

Läs mer

Digital Video. Användarhandledning

Digital Video. Användarhandledning Digital Video Användarhandledning Sw 2 Innehållsförteckning Komma igång Lär känna din Digital Video... 3 Så här använder du panelen... 4 Strömförsörjning... 5 Lägen... 6 Lägesknappen... 9 Filmläge Filmning...

Läs mer

HELA KEDJAN. Videoteknik. från kamera till bildskärm. Nils Wennerstrand P. KTH NADA Medieteknik. Gunnar Kihlander, Anders Nyberg

HELA KEDJAN. Videoteknik. från kamera till bildskärm. Nils Wennerstrand P. KTH NADA Medieteknik. Gunnar Kihlander, Anders Nyberg Videoteknik KTH NADA Medieteknik Nils Wennerstrand P Gunnar Kihlander, Anders Nyberg HELA KEDJAN från kamera till bildskärm 1 DV JPEG MPEG VGA Insamling Bearbetning Utsändning Presentation Y/C PAL RGB

Läs mer

Bilder... Dagens föreläsning. Objektgrafik. Objektgrafik. TNMK30, 2010 Föreläsning

Bilder... Dagens föreläsning. Objektgrafik. Objektgrafik. TNMK30, 2010 Föreläsning TNMK30, 2010 Föreläsning Bilder... Tobias Trofast, LiU 1 Dagens föreläsning Olika grafikformat Bitdjup Färglägen och kanaler Komprimering Filformat Bildkvalitet Upplösning & Interpolering Objektgrafik

Läs mer

QosmioEngine För avancerad video

QosmioEngine För avancerad video QosmioEngine För avancerad video Qosmio förenar QosmioEngines och QosmioPlayers högkvalitativa videofunktioner, Harman Kardon högtalare och SRS TruSurround XT: s funktioner för surroundljud och digital

Läs mer

Grunder. Grafiktyper. Vektorgrafik

Grunder. Grafiktyper. Vektorgrafik 2 Grunder All vår början bliver svår eller hur det nu brukar heta, och detta är något som gäller även Flash. För den som är ovan vid Flash gäller det säkert extra mycket, då det kan vara knepigt att förstå

Läs mer

9 Webbföreläsningar. 9.1 Streaming

9 Webbföreläsningar. 9.1 Streaming 9 Webbföreläsningar Webbföreläsningar innebär att en lärare håller en föreläsning vid sin dator och studenterna kan ta del av den live. För att fler ska kunna titta på detta samtidigt krävs att man använder

Läs mer

Digital Video. Användarhandledning

Digital Video. Användarhandledning Digital Video Användarhandledning Sw 2 Innehållsförteckning Komma igång Lär känna din Digital Video... 3 Så här använder du panelen... 4 Strömförsörjning... 5 Lägen... 6 Lägesknappen... 7 Filmläge Filmning...

Läs mer

Föreläsning i webbdesign. Bilder och färger. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se

Föreläsning i webbdesign. Bilder och färger. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Föreläsning i webbdesign Bilder och färger Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Exempel: Bilder på några webbsidor 2 Bildpunkt = pixel (picture element) Bilder (bitmap

Läs mer

Distansutbildning. av Anders Andersson. Västanvik Resurs- och Utvecklingscenter

Distansutbildning. av Anders Andersson. Västanvik Resurs- och Utvecklingscenter Distansutbildning av Anders Andersson Västanvik Resurs- och Utvecklingscenter VRC är en ek. förening bildad av: Sveriges Dövas Riksförbund Sveriges Dövas Ungdomsförbund Västanviks folkhögskola Dalarnas

Läs mer

Är det tillräckligt bra så accepterar man lite extra väntetid eller lite sämre kvalitet

Är det tillräckligt bra så accepterar man lite extra väntetid eller lite sämre kvalitet Behöver inte överdriva Är det tillräckligt bra så accepterar man lite extra väntetid eller lite sämre kvalitet Beatles och ABBA hade inte heller så jättebra utrustning, men de gjorde det bästa av det de

Läs mer

Så skapas färgbilder i datorn

Så skapas färgbilder i datorn Så skapas färgbilder i datorn 31 I datorn skapas såväl text som bilder på skärmen av små fyrkantiga punkter, pixlar, som bygger upp bilden. Varje punkt har sin unika färg som erhålls genom blandning med

Läs mer

Mediaverktyg. Grafik. Video. Ljud. Animationer. Strömmande media. Webb

Mediaverktyg. Grafik. Video. Ljud. Animationer. Strömmande media. Webb Mediaverktyg Grafik Video Ljud Animationer Strömmande media Webb Björn Thuresson November 2003 1 Följande lista är inte heltäckande, men ger exempel på relevanta, användbara och spridda datorverktyg för

Läs mer

INT 3 F4. Bildkomprimering. Run Length Encoding. Medieteknik Del2. Komprimering, ljud och rörliga bilder. Olika algoritmer för bildkomprimering:

INT 3 F4. Bildkomprimering. Run Length Encoding. Medieteknik Del2. Komprimering, ljud och rörliga bilder. Olika algoritmer för bildkomprimering: INT 3 F4 Medieteknik Del2 Komprimering, ljud och rörliga bilder DSV Peter Mozelius Bildkomprimering Olika algoritmer för bildkomprimering: Icke-förstörande komprimering RLE Run Length Encoding Huffman-kodning

Läs mer

QosmioEngine: För avancerad video

QosmioEngine: För avancerad video tech-rapport qosmioengine QosmioEngine: För avancerad video 02 03 06 09 10 Qosmio förenar de avancerade videofunktionerna i QosmioEngine och QosmioPlayer, Harman Kardon- högtalare och äkta Dolby Home Theatre

Läs mer

Föreläsning 7: Bild- och videokodning

Föreläsning 7: Bild- och videokodning Föreläsning 7: Bild- och videokodning Inledning - varför bildkodning - tillämpningar - grundprinciper Förlustfri kodning - Variabellängdskodning - Skurländskodning - Huffmankodning Irreversibla kodningsmetoder

Läs mer

INT 3 F3. En texts läsbarhet. Teckensnitt. Medieteknik Del1. Färger, teckensnitt och bildformat

INT 3 F3. En texts läsbarhet. Teckensnitt. Medieteknik Del1. Färger, teckensnitt och bildformat INT 3 F3 Medieteknik Del1 Färger, teckensnitt och bildformat DSV Peter Mozelius En texts läsbarhet Teckensnitt Teckengrad Radlängd Radavstånd Papper/Skärm Bakgrundsfärg Teckensnitt Teckensnitt kan delas

Läs mer

Spela in och exportera din PowerPoint som en film via Premiere Elements

Spela in och exportera din PowerPoint som en film via Premiere Elements Spela in och exportera din PowerPoint som en film via Premiere Elements Microsoft Powerpoint är ett program som numer är välbekant för alla inom utbildningssektorn. Det som många inte känner till är att

Läs mer

Röst och Videobrev Skicka röstbrev och videobrev över Internet

Röst och Videobrev Skicka röstbrev och videobrev över Internet Röst och Videobrev Skicka röstbrev och videobrev över Internet I början var ordet sedan kom texten och sedan E-posten. När vi kommunicerar använder vi skriven text allt mer. Då främst genom att vi skickar

Läs mer

Pixelgrafik. Utdrag ur Adobe Photoshops handbok. Om bitmappsbilder (pixelbilder) Om vektorgrafik (kallas ibland objektgrafik)

Pixelgrafik. Utdrag ur Adobe Photoshops handbok. Om bitmappsbilder (pixelbilder) Om vektorgrafik (kallas ibland objektgrafik) Pixelgrafik Utdrag ur Adobe Photoshops handbok Om bitmappsbilder (pixelbilder) I bitmappsbilder, eller rasterbilder eller pixelgrafik, används ett rektangulärt rutnät med bildelement (pixlar eller bildpunkter)

Läs mer

Att använda Fraps. Victoria Johansson & Stefan Lindgren. Humanistlaboratoriet, Lunds universitet it-pedagog@humlab.lu.se, stefan.lindgren@humlab.lu.

Att använda Fraps. Victoria Johansson & Stefan Lindgren. Humanistlaboratoriet, Lunds universitet it-pedagog@humlab.lu.se, stefan.lindgren@humlab.lu. Att använda Fraps Victoria Johansson & Stefan Lindgren Humanistlaboratoriet, Lunds universitet it-pedagog@humlab.lu.se, stefan.lindgren@humlab.lu.se 2 februari 2009 Innehåll 1 Vad är Fraps? 2 2 Vad är

Läs mer

MANUAL FÖR VIDEOREDIGERING

MANUAL FÖR VIDEOREDIGERING MOVIE MAKER- MANUAL FÖR VIDEOREDIGERING Författad av Anna Sabelström i samarbete med Film Stockholm och Ungdomsstyrelsen FILM STOCKHOLM REGIONALT RESURSCENTRUM FÖR RÖRLIG BILD I STOCKHOLMS LÄN Kultur-

Läs mer

Grundredigering i Photoshop Elements. Innehåll. Lennart Elg Grundredigering i Elements Version 2, uppdaterad 2012-09-14

Grundredigering i Photoshop Elements. Innehåll. Lennart Elg Grundredigering i Elements Version 2, uppdaterad 2012-09-14 Grundredigering i Photoshop Elements Denna artikel handlar om grundläggande fotoredigering i Elements: Att räta upp sneda horisonter och beskära bilden, och att justera exponering, färg och kontrast, så

Läs mer

19-21. Samling och kaffe. Temakväll Bildhantering i släktforskningen Genomgång kring temat. Forska själv. Forska själv. Diskussion kring temat

19-21. Samling och kaffe. Temakväll Bildhantering i släktforskningen Genomgång kring temat. Forska själv. Forska själv. Diskussion kring temat 19-21 Samling och kaffe Temakväll Bildhantering i släktforskningen Genomgång kring temat Forska själv Diskussion kring temat Forska själv Höstens temakvällar 13/9 Digitala bilder i släktforskningen 11/10

Läs mer

Att bevara historiska bilder. Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra

Att bevara historiska bilder. Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra Att bevara historiska bilder Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra Fokus Att bevara bildinformation i oftast lånade bilder genom att överföra informationen i digital form. i digital form. Bättre

Läs mer

Multimedia? Produktion för Webb och Multimedia

Multimedia? Produktion för Webb och Multimedia Multimedia? Produktion för Webb och Multimedia Vad är Multimedia? En kombination av olika medietyper som text, grafik, ljud, video och animering, osv. Integration av vad tidigare var separata kommunikationsmetoder

Läs mer

Redigera din video! - handledning för Pinnacle Studio 8

Redigera din video! - handledning för Pinnacle Studio 8 Redigera din video! - handledning för Pinnacle Studio 8 1 Videoredigera med Pinnacle Studio! Introduktion De nya videokamerorna som bygger på digital teknik gör det möjligt att redigera och distribuera

Läs mer

Det finns två sätt att generera ljus på. Ge exempel på dessa och förklara vad som skiljer dem åt.

Det finns två sätt att generera ljus på. Ge exempel på dessa och förklara vad som skiljer dem åt. DEL 1 Bild Vi har alla sett en solnedgång färga himlen röd, men vad är det egentligen som händer? Förklara varför himlen är blå om dagen och går mot rött på kvällen. (Vi förutsätter att det är molnfritt)

Läs mer

Bildredigering i EPiServer & Gimp

Bildredigering i EPiServer & Gimp Bildredigering i EPiServer & Gimp Maria Sognefors 7minds Agenda Teori om bilder Att tänka på när jag fotograferar Föra över bilder från kamera till dator Ladda upp bilder till EPiServer CMS 5 Enkel redigering

Läs mer

Tips och Trix kring konvertering och filmredigering (för vana datoranvändare)

Tips och Trix kring konvertering och filmredigering (för vana datoranvändare) Tips och Trix kring konvertering och filmredigering (för vana datoranvändare) Nja, kanske inte riktigt så gamla filmer Wolfgang Baat 2010 2(10) Tekniskt flödesschema Filmsnutt (Högerklicka egenskaper om

Läs mer

Adobe Photoshop Elements 5.0 Adobe Premiere Elements 3.0. Adobe Produktguide

Adobe Photoshop Elements 5.0 Adobe Premiere Elements 3.0. Adobe Produktguide Adobe Photoshop Elements 5.0 Adobe Premiere Elements 3.0 Adobe Produktguide Dina minnen som du minns dem varje gång Förbättrat Rätt känsla Rätt färgton Rätt exponering Rätt kontrast Adobe Photoshop Elements

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår

Läs mer

Skärminspelningsprogram Screencast-o-matic (med stimulated recall)

Skärminspelningsprogram Screencast-o-matic (med stimulated recall) Skärminspelningsprogram Screencast-o-matic (med stimulated recall) Victoria Johansson Humanistlaboratoriet, Lunds universitet it-pedagog@humlab.lu.se 1 Skärminspelningsprogram Det finns fler skärminspelningsprogram

Läs mer

Steg 16 Video Debut video capture Video pad editor Windows 7/8

Steg 16 Video Debut video capture Video pad editor Windows 7/8 Steg 16 Video Debut video capture Video pad editor Windows 7/8 Dec -14 Liljedalsdata Liljedalsdata Steg 16 W78 Sida 1 Inledning Förkunskaper Steg 1, 2, 3, 15. Syftet med denna kurs är att du ska lära dig

Läs mer

SMS047 Mediakodning. Introduktion. Frank Sjöberg. Introduktion. Introduktion

SMS047 Mediakodning. Introduktion. Frank Sjöberg. Introduktion. Introduktion SMS047 Mediakodning Frank Sjöberg Email: frank@sm.luth.se Rum A3207 Kursen behandlar kodning av fyra olika typer av media Text & annan data Bild Ljud (ej tal) Video Vi kommer i första hand att studera

Läs mer

Lathund Windows Movie Maker

Lathund Windows Movie Maker Redigera film med Movie Maker Lägg in det filmade materialet på datorn och samla det i en ny mapp med lämpligt namn. Det är viktigt att du har en backup på ditt material. Backupen ska finnas på en annan

Läs mer

Ingående delar. I ditt paket av IDEA-SOLO ingår följande delar. Kamerasystem. Väska för att transportera IDEA-SOLO

Ingående delar. I ditt paket av IDEA-SOLO ingår följande delar. Kamerasystem. Väska för att transportera IDEA-SOLO Ingående delar I ditt paket av IDEA-SOLO ingår följande delar. Kamerasystem Väska för att transportera IDEA-SOLO Handkontroll, ett alternativ för zoomning istället för tangentbord, eller då kameran används

Läs mer

SNABBGUIDE för Windows Media Encoder (media kodaren) - Sänd live med din webbkamera

SNABBGUIDE för Windows Media Encoder (media kodaren) - Sänd live med din webbkamera SNABBGUIDE för Windows Media Encoder (media kodaren) - Sänd live med din webbkamera Instruktionerna till denna kameraguide är en enkel kom igång guide. Grundkrav: En webbkamera som är kopplad till datorn

Läs mer

Gran Canaria - Arbetsbeskrivning knapplänkar (Mediator 8)

Gran Canaria - Arbetsbeskrivning knapplänkar (Mediator 8) Gran Canaria - Arbetsbeskrivning knapplänkar (Mediator 8) I detta exempel kommer du att lära dig Att skapa en ny presentation från början Att skapa en enkel knapp Att använda händelseinställningar, events

Läs mer

Avsnitt 1 Multimedia på Internet Introduktion

Avsnitt 1 Multimedia på Internet Introduktion Avsnitt 1 Multimedia på Internet Introduktion SMIL (Synchronized Multimedia Integration Language.) är en multimediastandard för internet, baserat på XML. RealNetworks i USA utvecklade denna teknik och

Läs mer

viktig information om annonser i sonic

viktig information om annonser i sonic viktig information om annonser i sonic endast annonser som pdf/x-1 Som ett led i att minska risken för fel i annonser kommer Sonic i fortsättningen endast att acceptera annonser i formatet PDF/X-1, som

Läs mer

DIGITALA RESURSER MANUAL FÖR. Arbeta med video i imovie

DIGITALA RESURSER MANUAL FÖR. Arbeta med video i imovie DIGITALA RESURSER MANUAL FÖR Arbeta med video i imovie 1 Introduktion Följande guide beskriver hur man går tillväga för att hämta in, redigera och färdigställa video med imovie. 1.1 Förutsättningar imovie

Läs mer

ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR

ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen Version 1, 2013-02-08 INNEHÅLL Inledning... 3 Kontorsdokument... 3 E-postmeddelanden...

Läs mer

Mind Express 3.0. Kort beskrivning. Systemkrav. Styrsätt

Mind Express 3.0. Kort beskrivning. Systemkrav. Styrsätt Mind Express 3.0 Kort beskrivning Mind Express är ett kommunikationsprogram för att tala och skriva med symboler. Det har inbyggda grammatiska funktioner och möjlighet att använda olika inställningar/nivåer

Läs mer

Importera, redigera och publicera film med Windows Live Movie Maker

Importera, redigera och publicera film med Windows Live Movie Maker Importera, redigera och publicera film med Windows Live Movie Maker Du har spelat in en kort film om Flipping the classroom i dina projektgrupper. Dessa filmklipp finns nu kopierade till mappen filmövning_20mars

Läs mer

Spela in och exportera din PowerPoint som en film via Premiere Elements

Spela in och exportera din PowerPoint som en film via Premiere Elements Spela in och exportera din PowerPoint som en film via Premiere Elements Microsoft Powerpoint är ett program som numer är välbekant för alla inom utbildningssektorn. Det som många inte känner till är att

Läs mer

I början av kursen skall ni också genomföra inlämningsuppgift i form av ett videoporträtt. Videoporträttet genomförs och redovisas individuellt.

I början av kursen skall ni också genomföra inlämningsuppgift i form av ett videoporträtt. Videoporträttet genomförs och redovisas individuellt. FOG 127 Digitalvideo: kamera / videoredigerng / dvd-produktion Hej, Välkommna till kursen! Det är bra om ni förbereder er på att ni skall genomföra en egen fritt vald produktion under kursen där ni får

Läs mer

Archive Player Divar Series. Användarhandbok

Archive Player Divar Series. Användarhandbok Archive Player Divar Series sv Användarhandbok Archive Player Innehållsförteckning sv 3 Innehållsförteckning 1 Inledning 4 2 Funktion 5 2.1 Starta programmet 5 2.2 Introduktion till huvudfönstret 6 2.3

Läs mer

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl) Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd äd 11001000101 värd äd Tåd Två datorer som skall kllkommunicera.

Läs mer

ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad

ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad I denna serie har även utkommit Att planera, utföra och drifta arkivlokaler

Läs mer

ADOBE FLASH PLAYER 10.3 Lokal inställningshanterare

ADOBE FLASH PLAYER 10.3 Lokal inställningshanterare ADOBE FLASH PLAYER 10.3 Lokal inställningshanterare PRERELEASE 03/07/2011 Juridisk information Juridisk information Juridisk information finns på http://help.adobe.com/sv_se/legalnotices/index.html. iii

Läs mer

Jag försöker hämta in video via Ulead programmet men får bara in bilden och inget ljud.

Jag försöker hämta in video via Ulead programmet men får bara in bilden och inget ljud. Jag försöker hämta in video via Ulead programmet men får bara in bilden och inget ljud. Det här problemet hade jag också och det har med att göra att programvaran egentligen är utdaterad och inte anpassad

Läs mer

REDIGERA PLYMEDIA-TEXTER med Subtitle Workshop 2.5.1

REDIGERA PLYMEDIA-TEXTER med Subtitle Workshop 2.5.1 REDIGERA PLYMEDIA-TEXTER med Subtitle Workshop 2.5.1 Det finns mängder av videotextfilsformat och verktyg för att hantera textremsor till videofilmer. Den här guiden gäller för redigeringsprogrammet Subtitle

Läs mer

Din manual HP PAVILION 700 http://sv.yourpdfguides.com/dref/854808

Din manual HP PAVILION 700 http://sv.yourpdfguides.com/dref/854808 Du kan läsa rekommendationerna i instruktionsboken, den tekniska specifikationen eller installationsanvisningarna för HP PAVILION 700. Du hittar svar på alla dina frågor i instruktionsbok (information,

Läs mer

Bildbaskontoret. Bruksanvisning. Handitek. anpassar tekniken till människan BRUX\...\809082 BILDBASKONTORET

Bildbaskontoret. Bruksanvisning. Handitek. anpassar tekniken till människan BRUX\...\809082 BILDBASKONTORET Bildbaskontoret Bruksanvisning Handitek BRUX\...\809082 BILDBASKONTORET anpassar tekniken till människan Innehållsförteckning Introduktion... 3 Datorkrav...3 Om bildbaser... 4 Vad är en bildbas?...4 Varför

Läs mer

Laboration 4: Digitala bilder

Laboration 4: Digitala bilder Objektorienterad programmering, Z : Digitala bilder Syfte I denna laboration skall vi återigen behandla transformering av data, denna gång avseende digitala bilder. Syftet med laborationen är att få förståelse

Läs mer

1 Photo Story Steg 1 - Hämta och fixa dina bilder

1 Photo Story Steg 1 - Hämta och fixa dina bilder 1 Photo Story Microsoft Photo Story är ett program för att skapa bildberättelser. Det är gratis att ladda hem från Microsofts webbplats för Photo Story. Programmet fungerar bara om du har Windows XP. Se

Läs mer

manual D E M O Systemkrav Pc med Windows 98/2000 166 Mhz Pentium 64 Mb RAM Miljontalsfärger (24 bit) Upplösning: 800 x 600 pixels

manual D E M O Systemkrav Pc med Windows 98/2000 166 Mhz Pentium 64 Mb RAM Miljontalsfärger (24 bit) Upplösning: 800 x 600 pixels D E M O manual produced by Tony Åström Production / tonyastrom.com Nu är det enkelt att komma igång med vårt nya Hissdesignprogram! Hissdesignprogrammet passar alla typer av hissar och hissfabrikat. Både

Läs mer

6. Nu skall vi ställa in vad som skall hända när man klickar på knappen samt att markören skall ändra sig till en hand när markören är på knappen.

6. Nu skall vi ställa in vad som skall hända när man klickar på knappen samt att markören skall ändra sig till en hand när markören är på knappen. Fiskar Arbetsbeskrivning knappmeny (Mediator 8) I detta exempel kommer du att lära dig Att göra en mastersida med knappar Att använda en mastersida på andra sidor Att använd funktionen Alignment Arbetsgång

Läs mer

Digitalisering av VHS-C kassetter

Digitalisering av VHS-C kassetter Digitalisering av VHS-C kassetter 1. Öppna VHS-C kassett-adaptorns lucka med skjutmekanismen, som finns i det högra nedre hörnet på kassetten. För den i pilens riktning och vänta tills luckan öppnas av

Läs mer

LexCom Home Certifieringsutbildning

LexCom Home Certifieringsutbildning Digital TV Digital TV finns i flera standarder Idag finns det digitala sändningar i Marknätet DVB -T (Terrest) Satellitsänd DVB -S ( Satellit) Kabel TV CATV DVB -C (Cable) DVB står för Digital Video Broadcasting

Läs mer

Macab HD-EASY. Installation drivrutiner och program. USB-mottagare för digital-tv

Macab HD-EASY. Installation drivrutiner och program. USB-mottagare för digital-tv Macab HD-EASY Installation drivrutiner och program USB-mottagare för digital-tv Macab HD-Easy Är en USB-mottagare för digital-tv i marknätet (DVB-T). Plugga in i din PC eller Laptop och du har digital-tv

Läs mer

Photo Story. Sara Eriksson IKT A, HT 2007

Photo Story. Sara Eriksson IKT A, HT 2007 Photo Story Mitt tips: Om du inte ser bilderna i manualen backa ett steg och spar filen. Öppna sedan den sparade filen. Då ser du bilderna. Med Photo Story kan du skapa bildberättelser, genom att sätta

Läs mer

MPEG-4 innehåller bl.a:

MPEG-4 innehåller bl.a: MPEG MPEG står för Moving Picture Experts Group och är en ISO standard från januari 1988. MPEG-1 var ursprungligen inriktad på lagring av audio och video på CD-ROM. Den kom, förutom att användas i miljontals

Läs mer

YTTERLIGARE INFORMATION. Tekniker LEGRIA HF R-serien

YTTERLIGARE INFORMATION. Tekniker LEGRIA HF R-serien YTTERLIGARE INFORMATION Tekniker LEGRIA HF R-serien Canons HD-kamerasystem För att kunna garantera bästa bildkvalitet hos HD-videokamerorna sköter vi på Canon själva all utformning och tillverkning av

Läs mer

Snabbstartsguide. Visa fler alternativ Klicka på den här pilen för att visa fler alternativ i en dialogruta.

Snabbstartsguide. Visa fler alternativ Klicka på den här pilen för att visa fler alternativ i en dialogruta. Snabbstartsguide Microsoft PowerPoint 2013 ser annorlunda ut jämfört med tidigare versioner, så vi har skapat den här guiden för att hjälpa dig minimera din inlärningskurva. Hitta det du behöver Klicka

Läs mer

M U L T I M E D I A P L A Y E R 3,5 SATA CASING WITH REMOTE CONTROL BRUKSANVISNING SI-707138

M U L T I M E D I A P L A Y E R 3,5 SATA CASING WITH REMOTE CONTROL BRUKSANVISNING SI-707138 M U L T I M E D I A P L A Y E R 3,5 SATA CASING WITH REMOTE CONTROL BRUKSANVISNING SI-707138 POLSKI -Förpackningens innehåll -Tekniska specifikationer -Installation av hårdvara -Garanti MULTIMEDIA PLAYER

Läs mer

Innehållsförteckning. Desktop publishing

Innehållsförteckning. Desktop publishing Innehållsförteckning Vad är målet med desktop publishing?... 1 Ditt mål är att utöva visuell kommunikation...1 De tekniska förutsättningarna...2 15 viktiga fackdetaljer...3 Lite om denna bok...4 1 Innan

Läs mer

Vad är "media. Vad brukar vi mena med media?

Vad är media. Vad brukar vi mena med media? Media, Multimedia och videokodning 2D1518 Audio-, Video och Multimediaproduktion http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2d1516/ och 2D1553 Mediaproduktion http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2d1553/ 2002-10-29

Läs mer

Guide till tryckfärdigt original

Guide till tryckfärdigt original Guide till tryckfärdigt original Pixelbilder, objektgrafik och text Ett grafiskt original kan bestå av pixelbilder, objektgrafik (vektorgrafik) eller en kombination av dessa. En pixelbild begränsas av

Läs mer

Hur man införskaffar e-böcker till Reader

Hur man införskaffar e-böcker till Reader Hur man införskaffar e-böcker till Reader 2010 Sony Corporation 4-259-024-11(1) Hämta e-böcker Hämta e-böcker e-bokhandel Reader Library-programvara Läsare Med programvaran Sony Reader Library (Reader

Läs mer

1. Använda MP3/WMA-spelaren

1. Använda MP3/WMA-spelaren Använda /WMA-spelaren 1. Använda /WMA-spelaren Av säkerhetsskäl är vissa funktioner urkopplade då fordonet är i rörelse. Knappen SOURCE MENU RECALL (TA FRAM KÄLLMENYN) Knappar för byte av fil Knappen POWER

Läs mer

INNEHÅLL DEL 3 ITUNES DEL 1 IPHOTO DEL 4 GARAGEBAND DEL 2 IWEB. 1. INTRODUKTION... 5 A. Detta är ilife...5 B. Installera ilife...6

INNEHÅLL DEL 3 ITUNES DEL 1 IPHOTO DEL 4 GARAGEBAND DEL 2 IWEB. 1. INTRODUKTION... 5 A. Detta är ilife...5 B. Installera ilife...6 1. INTRODUKTION... 5 A. Detta är ilife...5 B. Installera ilife...6 DEL 3 ITUNES INNEHÅLL DEL 1 IPHOTO 2. IMPORTERA BILDER... 8 A. Importera från kamera...8 B. Importera från andra medier...12 3. ORGANISERA

Läs mer

INTYG OM LEVERANS AV SÄKERHETSMATERIAL Nedanstående regler gäller för produktioner med stöd beslutade efter 2012-09-18

INTYG OM LEVERANS AV SÄKERHETSMATERIAL Nedanstående regler gäller för produktioner med stöd beslutade efter 2012-09-18 Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se INTYG OM LEVERANS AV SÄKERHETSMATERIAL Nedanstående regler gäller för

Läs mer

1 Kursmaterialets uppläggning... 4 2 Kursmaterialets utformning... 5 3 Installation av övningsfiler... 6

1 Kursmaterialets uppläggning... 4 2 Kursmaterialets utformning... 5 3 Installation av övningsfiler... 6 Innehåll Kapitel 1 Läs detta först 1 Kursmaterialets uppläggning... 4 2 Kursmaterialets utformning... 5 3 Installation av övningsfiler... 6 Kapitel 2 Introduktion Photoshop 1 Om Photoshop... 12 2 Starta

Läs mer

Bildbaskontoret Version 2

Bildbaskontoret Version 2 Bildfabriken Bildbaskontoret Version 2 BRUKSANVISNING Beställning och support: Trollreda Resurscenter info@trollreda.se Rev D 05-02-01 Innehållsförteckning 2 Introduktion... 3 Utrustning... 3 Om bildbaser...

Läs mer

Workshop PIM 2 - PowerPoint

Workshop PIM 2 - PowerPoint Workshop PIM 2 - PowerPoint Varje ny sida i bildspelet kallas för en Bild. Foton och andra bilder som man lägger in kallas för Bildobjekt. All text skrivs i Textrutor. Växlingen från en bild till nästa

Läs mer

Infoga mediaobjekt (film/ljudklipp) i din Pingpong-sida

Infoga mediaobjekt (film/ljudklipp) i din Pingpong-sida Dokumentnamn lathund_infoga_media_uppladdad_pingpong_14 nov_2012 Datum Sida 14 nov 2012 1 / 6 Infoga mediaobjekt (film/ljudklipp) i din Pingpong-sida Innehåll Mediaobjekt i Pingpong... 1 Ladda upp film

Läs mer

ETT FÖRSTORINGSPROGRAM PÅ DATORN ANVÄNDARHANDLEDNING

ETT FÖRSTORINGSPROGRAM PÅ DATORN ANVÄNDARHANDLEDNING ETT FÖRSTORINGSPROGRAM PÅ DATORN ANVÄNDARHANDLEDNING 2007 Innehåll Innehåll...1 1. Om Lightning...2 2. Systemkrav...2 3. Installera och använda Lightning...2 4. Lightnings kontrollpanel...3 5. Ändra förstoringsgrad...3

Läs mer

Hur man tittar på 3D-innehåll på en BenQ projektor: Minimum datorsystemkrav för uppspelning av 3D-innehåll på en BenQ projektor:

Hur man tittar på 3D-innehåll på en BenQ projektor: Minimum datorsystemkrav för uppspelning av 3D-innehåll på en BenQ projektor: Hur man tittar på 3D-innehåll på en BenQ projektor: Din BenQ-projektor stöder uppspelning av tredimensionellt (3D) innehåll som överförs via D-Sub, Component, HDMI, Video och S-Video. Dock behöver du de

Läs mer

Streamingbolaget hjälp!"#$%&'()*+,%)$" Sida 1 av 9

Streamingbolaget hjälp!#$%&'()*+,%)$ Sida 1 av 9 !"#$%&'()*+,%)$" Sida 1 av 9 Innehållsförteckning Introduktion 3 Kontakt 3 Så här kommer du igång (snabbstart) 3 Översikt 4 Verktygsraden 4 Ladda upp en film 4 Mappvyn 5 Skapa mapp 5 Radera mapp 5 Filvyn

Läs mer

Guide. Webbsidor i Studentportalen. Innehåll. Uppdaterad: 2014-10-07

Guide. Webbsidor i Studentportalen. Innehåll. Uppdaterad: 2014-10-07 Guide Eva Pärt-Enander, 2012-12-14 Webbsidor i Studentportalen Uppdaterad: 2014-10-07 Innehåll Webbsidor i Studentportalen... 1 Om webbsidor... 2 Lägg till en webbsida... 2 Lägg till samma webbsida på

Läs mer

Photo Story 3. Manual till Photo Story 3 1

Photo Story 3. Manual till Photo Story 3 1 Photo Story 3 Manual till Photo Story 3 1 1. Programförklaring...3 Tips på användning... 4 2. 1 - Starta nytt projekt...4 3. 2 - Importera bilder...5 Leta efter bilder... 5 Tidslinjen... 6 4. 3 - Lägga

Läs mer

Introduktion till After Effects

Introduktion till After Effects Introduktion till After Effects After Effects är ett bildanimeringsprogram, men även ett filmredigeringsprogram. Det finns ett antal fler programutvecklare som gör redigeringsprogram för film, bland annat

Läs mer

Konvertering. (Conversion chapter 3, Watkinson) Sebastian Olsson Anders Stenberg Mattias Stridsman Antonios Vakaloudis Henrik Wrangel

Konvertering. (Conversion chapter 3, Watkinson) Sebastian Olsson Anders Stenberg Mattias Stridsman Antonios Vakaloudis Henrik Wrangel Konvertering (Conversion chapter 3, Watkinson) Sebastian Olsson Anders Stenberg Mattias Stridsman Antonios Vakaloudis Henrik Wrangel Introduktion Input: videovågform med kontinuerlig tid och en kontinuerlig

Läs mer

Conreg. Översikt T-Logg T-LOGG. System för insamling, bearbetning, visning och lagring av tjockleksdata 1 (14)

Conreg. Översikt T-Logg T-LOGG. System för insamling, bearbetning, visning och lagring av tjockleksdata 1 (14) T-LOGG System för insamling, bearbetning, visning och lagring av tjockleksdata 1 (14) Systemöversikt T-Logg är en utrustning för mätvärdesinsamling, bearbetning, visning och lagring av tjockleksdata i

Läs mer

Viktigt angående version av Win 7 och Win 8 OS

Viktigt angående version av Win 7 och Win 8 OS kä11mans imatri www.imatri.se/100faglar/ 100 Fåglar i Sverige - en CD-ROM från historisk tid Installation på Win XP/Win7/Win8 Det går utmärkt att köra skivan från 1995 på datorer med sentida operativsystem

Läs mer

Macintosh PowerMac, system Mac OS 8.1-9.2.2 och Classic Mode 64 Mb RAM Miljontalsfärger (24 bit)

Macintosh PowerMac, system Mac OS 8.1-9.2.2 och Classic Mode 64 Mb RAM Miljontalsfärger (24 bit) N u ä r d e t e n k e l t a t t k o m m a i g å n g m e d v å r t n y a H i s s d e s i g n p r o g r a m! H i s s d e s i g n p r o g rammet passar alla typer av hissar och hissfabrikat. Både nyproduktion

Läs mer

Att lyckas med utskrifter

Att lyckas med utskrifter Att lyckas med utskrifter Utgiven av Universitetstryckeriet, Luleå, 1999 Gunnar Tuisku Foldern tar upp vanliga problem som kan uppstå vid utskrifter i PC- och Mac-miljö. Att lyckas med utskrifter! Denna

Läs mer

MM124 Sweex Portable Media Center MM124UK Sweex Portable Media Center

MM124 Sweex Portable Media Center MM124UK Sweex Portable Media Center MM124 Sweex Portable Media Center MM124UK Sweex Portable Media Center Inledning Först och främst tackar vi till ditt köp av denna Sweex Portable Media Center. Ett enkelt sätt att njuta av musik och bilder

Läs mer