Sammanträdande organ. Tid kl. 18:00 Plats. Kommunfullmäktige. Safiren, Drottninggatan 19 i Katrineholm

Transkript

1 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Sammanträdande organ Kommunfullmäktige Tid kl. 18:00 Plats Safiren, Drottninggatan 19 i Katrineholm Ärende Beteckning 1. Allmänhetens fråga 2. Protokollsjustering 3. Sammanträdets laga tillkomst 4. Entledigande och val av ledamot i kommunstyrelsen 5. Entledigande och val av ledamot i vård- och omsorgsnämnden 6. Entledigande och val av ersättare i bygg- och miljönämnden 7. Årsredovisning och bokslut 2015 för Katrineholms kommun 8. Revisionsberättelse för Katrineholms kommun 2015 med ansvarsprövning 9. Heltid och kompetensutveckling - för en attraktiv arbetsgivare och en tryggad personalförsörjning 10. Hyressättning och rutiner för verksamhetslokaler 11. Bordlagd och reviderad fråga om YHutbildningar i Katrineholm - för ställningstagande och eventuellt besvarande 12. Bordlagd interpellation om arbetet mot barnfattigdomen i kommun - för ställningstagande och eventuellt besvarande 13. Svar på motion om folkomröstning av en ny byggnad på torget 14. Svar på motion om att utjämna oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män KS/2016:147 KS/2016:148 KS/2016:140 KS/2016:111 KS/2016:153, KS/2016:154 KS/2016:125 KS/2016:102 KS/2016:132 KS/2016:88 KS/2014:528 KS/2015:516 /EGET_FÖRVALTNING/ Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Telefon: Katrineholm Telefax: E-post:

2 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Ärende Beteckning 15. Redovisning av obesvarade motioner KS/2016: Svar på interpellation om säkrare vägar till förskolor och skolor KS/2016: Meddelande KS/2016: (NY) Interpellation om föreningsbidrag och riktlinjerna för ansvariga nämnder för ställningstagande 19. (NY) Motion om att ändra PUL-blanketten för ställningstagande KS/2016:157 KS/2016: Tillkommande ärenden Torgerd Jansson, ordförande Gunnar Westermark, sekreterare /EGET_FÖRVALTNING/ Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Telefon: Katrineholm Telefax: E-post:

3 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016:147 Sekretariat Vår handläggare Ert datum Er beteckning Per Pettersson-Sjöberg Mottagare Entledigande och val av ledamot i kommunstyrelsen Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige entledigar Bengt Andersson (M) från uppdraget som ledamot i kommunstyrelsen. 2. Kommunfullmäktige väljer XX (M) som ny ledamot i kommunstyrelsen för tiden till och med den 31 december Ärendebeskrivning Bengt Andersson (M) har inkommit med begäran om att bli entledigad från uppdraget som ledamot i kommunstyrelsen. Beslutet skickas till: Andersson Kommunstyrelsen XX Löneenheten Troman Akten KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Per.Pettersson-Sjoberg@katrineholm.se

4 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016:148 Sekretariat Vår handläggare Ert datum Er beteckning Per Pettersson-Sjöberg Mottagare Entledigande och val av ledamot i vård- och omsorgsnämnden Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige entledigar Bengt Andersson (M) från uppdraget som ledamot i vård- och omsorgsnämnden. 2. Kommunfullmäktige väljer YY som ny ledamot i vård- och omsorgsnämnden för tiden till och med den 31 december Ärendebeskrivning Bengt Andersson (M) har inkommit med begäran om att bli entledigad från uppdraget som ledamot i vård- och omsorgsnämnden. Beslutet skickas till: Andersson YY Vård- och omsorgsnämnden Löneenheten Troman Akten KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Per.Pettersson-Sjoberg@katrineholm.se

5 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016:140 Sekretariat Vår handläggare Ert datum Er beteckning Per Pettersson-Sjöberg Mottagare Entledigande och val av ersättare i bygg- och miljönämnden Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige entledigar Fredrik Hansen Pettersson (L) från uppdraget som ersättare i bygg- och miljönämnden. 2. Kommunfullmäktige väljer Mårten Grothérus (L) som ny ersättare i bygg- och miljönämnden för tiden till och med 31 decemberg Ärendebeskrivning Fredrik Hansen Pettersson (L) har inkommit med avsägelse från uppdraget som ersättare i bygg- och miljönämnden. Liberalerna i Katrineholm nominerar nu Mårten Grothérus (L) som ny ersättare i bygg- och miljönämnden. Beslutet skickas till: Hansen Pettersson Grothérus Bygg- och miljönämnden Löneenheten Troman Akten KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Per.Pettersson-Sjoberg@katrineholm.se

6 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 1 (1) 37 Årsredovisning och bokslut 2015 för Katrineholms kommun (KS/2016:111) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige godkänner kommunens årsredovisning för 2015 som även innehåller den sammanställda redovisningen och personalbokslutet. 2. Kommunens resultat på 29,7 mnkr godkänns liksom balanskravsresultatet på 23,8 mnkr. Vidare öronmärks 8 mnkr av årets balanskravsresultat för framtida projekt och välfärdsutmaningar. 3. Kommunfullmäktige godkänner ombudgeteringar av ej påbörjade investeringar från 2015 till 2016 med tkr och ombudgetering av ej påbörjade exploateringar från 2015 till 2016 med tkr enligt separat förteckning samt att lägga information om påbörjade investeringar och exploateringar till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningen överlämnar årsredovisning och bokslut för 2015 för Katrineholms kommun. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse, Årsredovisning 2015 Begäran om ombudgetering av investeringsmedel Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Göran Dahlström (S), Ulrica Truedsson (S), Tony Rosendahl (V), Ylva G. Karlsson (MP), Ewa Callhammar (L), Anneli Hedberg (S), Tony Karlsson (S), Inger Fredriksson (C), Lars Härnström (M), Pat Werner (S), Joha Frondelius (KD), Gunilla Magnusson (S), Johan Söderberg (S), Cecilia Björk (S), Christer Sundqvist (M) samt ekonomi- och personalchefen Susanne Sandlund, förvaltningschefen Magnus Gustafsson, förvaltningschefen Lorraine Fröberg, Martin Edgélius (M), planarkitekten Erik Bjelmrot, förvaltningschefen Anna-Lena Ramstedt, Per-Åke Perman (ekonomichef Katrineholms Fastighets AB) och Stefan Carpman (administrativ chef Sörmland Vatten och Avfall AB) Beslutet skickas till: Akten

7 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016:111 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Årsredovisning och bokslut 2015 för Katrineholms kommun Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna kommunens årsredovisning för 2015 som även innehåller den sammanställda redovisningen och personalbokslutet. 2. Förslaget innebär att godkänna kommunens resultat på 29,7 mnkr samt godkänna balanskravsresultatet på 23,8 mnkr. Vidare föreslås att 8 mnkr av årets balanskravsresultat öronmärks för framtida projekt och välfärdsutmaningar. 3. Kommunstyrelsen föreslår också kommunfullmäktige att godkänna ombudgeteringar av ej påbörjade investeringar från 2015 till 2016 med tkr och ombudgetering av ej påbörjade exploateringar från 2015 till 2016 med tkr enligt separat förteckning samt att lägga information om påbörjade investeringar och exploateringar till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningen överlämnar årsredovisning och bokslut för 2015 för Katrineholms kommun. Ärendets handlingar Årsredovisning 2015 Begäran om ombudgetering av investeringsmedel Fredrik Westermark Beslutet skickas till: Samtliga nämnder Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Marie.SandstromKoski@katrineholm.se

8 Årsredovisning 2015 Foto: Hanna Maxstad Kommunstyrelsen , 37

9 2 (98) Grunden lagd i välfärdsbygget 2015 var året då vi blev fler katrineholmare än någonsin tidigare. Det är mycket glädjande och positivt för kommunen! Starkt bidragande är att bostadsbyggandet har satt fart. Vårt eget bostadsbolag KFAB bygger nya hyresrätter, samtidigt som flera privata bostadsaktörer också satsar kraftfullt. Att vi kan erbjuda attraktiva bostäder till nya och gamla kommuninvånare är av avgörande betydelse för Katrineholms framtida utveckling. För fortsatt tillväxt krävs också fler jobb. När det gäller näringslivets utveckling har det varit ett blandat år. I mars kom beskedet att Ericsson lägger ner sin fabrik i Katrineholm. Kommunen har haft ett intensivt samarbete med Arbetsförmedlingen och Ericsson för att stötta de familjer som påverkats. Vi har också aktivt drivit på för att få regeringens stöd i arbetet. Samtidigt har vi under året tydligt sett att närheten till tillväxtmotorn Stockholm gör att fler och fler företag får upp ögonen för Katrineholms läge. Ett exempel är Catena som bygger ett nytt stort logistiklager inom Katrineholms Logistikcentrum. Positivt är också att flera av de befintliga företagen väljer att expandera i Katrineholm, exempelvis Kronfågel som är kommunens största privata arbetsgivare. Även många av de små och medelstora företagen i kommunen har växt under senare år. Detta har stor betydelse för antalet arbetstillfällen. Kommunens arbete för att främja näringslivsutvecklingen har fortsatt hög prioritet. Under 2015 har ungdomsarbetslösheten minskat i Katrineholm. Kommunen gjorde återigen en storsatsning genom att erbjuda sommarjobb till alla 17-åringar. Betydelsefullt för framtiden är också att antalet gymnasieungdomar som fick erfarenhet av företagande genom att driva UF-företag ökade kraftigt. Vi ser tydliga bevis på att skolan är på rätt väg. Ett intensivt arbete görs för att hålla i den positiva utvecklingen när det gäller elevernas resultat. Skolinspektionen ger efter sin tillsyn hösten 2015 ett gott betyg till Katrineholms kommun. Samtidigt saknas inte utmaningar. Mottagandet av ensamkommande flyktingungdomar har under hösten krävt stora resurser och socialförvaltningen har gjort ett fantastiskt jobb med att ta emot, placera och följa upp ungdomarna. Kultur- och fritidslivet har under året fortsatt att bidra till ett attraktivt Katrineholm. Kommunen har antagit ett nytt idrottspolitiskt program och samarbetet med föreningslivet utvecklas och fördjupas. Ett konkret exempel är Katrineholm Summer Camp som gav 270 sommarlovslediga barn chansen att pröva på en mängd olika idrotter, samtidigt som närmare 50 ungdomar fick chans till ledarutbildning och feriearbete. Tack vare ett initiativ från en av våra unga nyinflyttade har ett utegym anlagts vid Djulöbadet. Katrineholm har också fått ett nytt populärt promenadstråk runt Duveholmssjön. Vidare har planeringen inletts inför Katrineholms 100-årsjubileum 2017, ett firande som ska bygga stolthet, delaktighet och stärka bilden av vårt Katrineholm. Parallellt med satsningen på bostäder och jobb är fortsatt utbyggnad av välfärden en prioriterad tillväxtfråga för Katrineholm. Inom förskolan har sex nya avdelningar öppnat under året och fler är på väg. Det finns också långt framskridna planer på att bygga en ny skola, ett nytt äldreboende och fler boenden för personer med funktionsnedsättning. Viktiga förstudier har under året även gjorts kring bland annat en ny brandstation, en omfattande satsning på IT-verktyg i förskola och grundskola, en ny teaterlokal i Lokstallet, nya aktivitetsparker i kommunens kransorter samt bättre parkeringsmöjligheter för pendlare. För elfte året i rad gör Katrineholms kommun ett positivt bokslut; resultatet för 2015 uppgår till 29,7 miljoner kronor. Kommunen är också fortsatt skuldfri. En välskött ekonomi ger en trygg grund att stå på inför framtiden. Därmed har vi goda förutsättningar att under kommande år kunna gå från ord till handling när det gäller utbyggnaden av välfärden. Göran Dahlström (S) Kommunstyrelsens ordförande Lars Härnström (M) Kommunstyrelsens vice ordförande

10 3 (98) INNEHÅLL Katrineholms kommun...4 Vision Befolkning... 5 Kommunens styrsystem... 7 Organisationsöversikt... 9 Förvaltningsberättelse Sammantagen bedömning God ekonomisk hushållning och en stark ekonomi Finansiell analys Framtiden Verksamhet ansvarsområden och uppföljning av volymmått Kommunens nämnd- och förvaltningsorganisation Kommunkoncernen Resurser uppföljning av resursanvändning Ekonomiskt utfall enligt driftsredovisningen Ekonomiskt utfall avseende investeringar Personalresurser Lokalresurser Resultat uppföljning av övergripande mål och resultatmål Ortsutveckling Kultur och fritid Skola Omsorg och trygghet Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Ekonomi och organisation Räkenskaper Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Redovisningsprinciper Ord- och begreppsförklaringar Särskilda uppdrag från övergripande plan med budget Bilaga 1: Uppföljning av investeringar utförda av KFAB Bilaga 2: Redovisning av öronmärkta medel, integrationsfond samt RUR Foto: Johan Eklöf (sid. 61, 73), Daniel Hjalmarsson (baksida), Josefine Karlsson (sid. 51), Hanna Maxstad (framsida, sid. 23, 45, 48, baksida), Marie Moqvist (sid. 71, baksida).

11 4 (98) KATRINEHOLMS KOMMUN Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm Läge för liv & lust År 2025 har Katrineholm ett gynnsamt läge: Läget är inte bara den fysiska platsen, läget visar också positionen i förhållande till andra och i tiden. Katrineholms läge är en tillgång på flera olika sätt: Det geografiska läget strategiskt beläget med goda kommunikationer till flera storstadsområden, ett starkt logistiskt argument för näringsliv och nyföretagande. Sveriges Lustgård Vackra omgivningar ger en generell livskvalitet som förknippas med kommunen: ett kvalitativt bättre boende än i storstaden; ett liv närmare naturen; en sundare och tryggare miljö för barn att växa upp i; ett liv med en högre grad av närhet och gemenskap. I jämförelse med andra Katrineholm är bland de främsta, såväl när det handlar om näringslivsklimat som vid jämförelser av skola och omsorg. Rätt tidpunkt För många människor är det "läge" för förändring till en annan typ av liv, ett liv av det slag som kommunen kan erbjuda. För kommunen i sin helhet; invånare, näringsliv, kultur- och föreningsliv och för kommunen som organisation är det läge för handling och förändring. År 2025 sjuder Katrineholm av liv: Liv skapar liv, liv är tillväxt och utveckling. Liv finns i många former: Folkliv Kommunen är större, fler föds och fler flyttar hit. Stolthet och gemenskap gör att livet frodas både i staden och på landsbygden. Näringsliv Företagandet och handeln blomstrar. Näringslivet är starkt, brett och anpassat efter rådande marknadsförutsättningar. En god arbetsmarknad ger människor möjligheter och framtidstro. Kulturliv Här finns utrymme för kreativitet, kulturlivet är brokigt och skapar upplevelser och inspiration. Föreningsliv En mångfald av aktiva föreningar ger energi och gemenskap över gränser. År 2025 är Katrineholm en plats präglad av lust: Lust är ett uttryck för en vilja och handlingskraft, en inställning och ett förhållningssätt. Lust är drivkraften bakom all kreativ verksamhet. Men lust är också det lustfyllda, det vi lever för och det vi lever av: Arbete Ett innovativt näringsliv och en öppenhet för att tillvarata goda idéer skapar lust i arbetet och framgång för vår kommun. Lärande Förändring börjar med en vilja att förändras. Lusten till lärande leder till utveckling både för den enskilda människan och för samhället. God mat Mat är grunden för liv och hälsa och kan vara en upplevelse för alla sinnen. I Katrineholm både produceras och serveras mat med omsorg om såväl människor som miljö. Mat är i sann mening både näring och näringsliv. Lek, idrott och kultur I Katrineholms kommun finns plats för lek för både stora och små. Här finns ett brett och aktivt idrottsutövande med lång och stolt tradition. Det rika kulturutbudet ger upplevelser och mening i tillvaron. Gemenskap Här finns en närhet mellan människor och ett tolerant och öppet förhållningssätt där jämställdhet och mångfald är en självklarhet.

12 5 (98) Befolkning Invånarantalet i Katrineholms kommun uppgick vid årsskiftet 2015/2016 till personer, varav kvinnor och män. Det innebär en ökning med 338 personer från föregående årsskifte. Sedan 2007 har det i princip varit en årlig befolkningstillväxt. Befolkningsutveckling Katrineholms kommun Under 2015 har det fötts 404 barn. Detta är något färre än föregående år. De tre sista åren har dock födelsetalen legat högre än tidigare år under den senaste tioårsperioden. Antalet döda uppgick under 2015 till 399 personer, vilket ligger inom det högre spannet. Födelsenettot för 2015 är således fem personer. Antalet inflyttade under 2015 uppgick till personer och utflyttade till personer. Det innebär ett inflyttningsöverskott på 181 personer. Befolkningen i Katrineholm fördelad på landsbygd, tätorter och centralort Kommundel Landsbygd Bie Björkvik Forssjö Sköldinge Strångsjö Valla Äsköping Katrineholm Restförda Generellt har centralorten en ökande befolkning medan övriga delar av kommunen har haft en minskande eller stagnerande befolkning under den aktuella perioden.

13 6 (98) Befolkningen i Katrineholms kommun 2015 indelad i åldersgrupper Notera att första åldergruppen endast innehåller fem årsklasser. De åldersklasser som har det högsta antalet personer är 15-24, 45-54, och 65-74, vilket delvis kan förklaras av att det finns stora födelsekullar under dessa perioder. Antalet barn och ungdomar i åldern 6-19 år uppgick till vid årsskiftet 2015/2016 med fördelningen enligt nedan: 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Jämfört med riket har Katrineholms kommun lägre andel av befolkningen bland annat inom åldersgrupperna år och något högre andel inom åldersgrupperna från 55 år och uppåt. Medelåldern i Katrineholm 2015 var 42,6 år (43,7 år för kvinnor och 41,5 år för män), vilket ligger något över rikets medelålder som var 41,2 år (42,2 för kvinnor och 40,3 för män).

14 7 (98) Kommunens styrsystem Kommunens styrsystem utgör ett ramverk för kommunens planerings- och uppföljningsarbete och beskriver processer och verktyg för styrningen. Styrsystemet innefattar hela kommunkoncernen, det vill säga både nämnder och styrelser i kommunens bolag och kommunalförbund. Styrsystemet för Katrineholms kommun infördes 2010 och reviderades i början av Det beskrivs mer utförligt i Styrsystemet i Katrineholms kommun (Kommunstyrelsens handling nr 8/2014, kommunfullmäktige , 21). Utgångspunkter för styrningen Styrsystemet i Katrineholms kommun beskriver ett antal utgångspunkter som ska genomsyra alla delar av styrningen, från planering till genomförande och uppföljning, i hela organisationen. En grundläggande utgångspunkt är att styrningen måste omfatta fyra perspektiv som visas i bilden nedan. Syftet med styrningens fyra perspektiv är att tydliggöra att styrningen måste utgå från dem vi är till för och vad som är vårt uppdrag. En annan viktig utgångspunkt i Katrineholms kommuns styrsystem är genusmedveten styrning. Jämställdhetsintegrering är den strategi som vi använder för att styrningen ska bidra till ökad jämställdhet mellan könen. Det innebär att jämställdhet ska integreras som ett perspektiv i de ordinarie verksamheterna, såväl i alla led av beslutsprocessen som i genomförande och uppföljning. Styrningen ska också utgå från ett helhetsperspektiv som omfattar såväl nämnder som bolag och kommunalförbund. Andra utgångspunkter för styrningen är enkelhet och tydlig rollfördelning. Eftersom styrningen till stor del konkretiseras i olika styrdokument är det vidare viktigt att säkerställa levande styrdokument. Genom tydliga rutiner ser vi till att styrdokumenten används vid planering, genomförande och uppföljning och att de revideras vid behov. Att använda uppföljning som grund för planering är en viktig utgångspunkt för att säkerställa att vi nyttjar erfarenheter av det som har hänt när vi tar ut riktningen för framtiden. Genom en tydlig uppföljning utifrån målen för verksamheten, som vid behov kompletteras med en fördjupad analys, kan vi ta fram planer och aktiviteter för fortsatt utveckling.

15 8 (98) Planeringsprocessen Kommunens långsiktiga planering ska enligt styrsystemet styras av kommunens vision och den kommunplan som tas fram för varje mandatperiod. Kommunplanen ligger till grund för planeringen för alla år under mandatperioden. Planeringen för ett enskilt år påbörjas under våren då planeringsdirektivet fastställs av kommunstyrelsen. Planeringsdirektivet innehåller dels ekonomiska ramar för nämnder och bolag, dels uppdrag och anvisningar till nämnder och bolag för det fortsatta planeringsarbetet. Utifrån planeringsdirektivet tar nämnder och bolag fram underlag för kommunens övergripande plan med budget. Under september-oktober sker beredning av kommunens övergripande plan med budget. Den behandlas i kommunstyrelsen i oktober och beslutas av kommunfullmäktige i november. I den övergripande planen med budget fastställs mål och uppdrag samt ekonomiska ramar för nämnder, bolag och kommunalförbund för det kommande året, med en plan för de två följande åren. Även den ekonomiska ersättningen avseende kommunens verksamhetsfastigheter fastställs i samband med budgeten. Fullmäktige kan också ge särskilda uppdrag i samband med övergripande plan med budget. Efter att den övergripande planen med budget har beslutats av kommunfullmäktige fastställer nämnder och bolag nämndens/bolagets plan med budget. Nämnder och bolag får sin styrning från kommunfullmäktige genom visionen, kommunplanen, planeringsdirektivet, övergripande plan med budget, övriga inriktningsdokument samt reglementet eller bolagsordningen. Kommunplanen är en del av ägardirektivet till bolagen. Nämnder och bolag styrs också i de flesta fall av olika lagstiftning. I sin plan med budget bryter nämnden/bolaget ner kommunfullmäktiges mål och uppdrag. Nämnden kan också lägga till särskilda uppdrag till sin förvaltning. Planerna för nämnder och bolag ska fastställas innan planeringsåret påbörjas. När den politiska nivån gjort ställningstaganden och dessa har sammanställts i de politiska styrdokumenten är det dags för verksamhetsnivån att planera hur allting ska genomföras och av vem/ vilka. Detta görs genom verksamhetsplaner. Styrsystemet reglerar inte hur verksamhetsplanerna ska se ut. Målstruktur För att de politiska målen ska styra det som görs i verksamheterna behövs en tydlig målstruktur. Det är viktigt att det är tydligt på vilken nivå olika typer av mål beslutas och hur mål på olika nivåer hänger ihop (en röd tråd i styrningen). Det finns också en koppling till styrningens fyra perspektiv. Övergripande mål anges i kommunplanen och sätts framför allt utifrån perspektivet nytta, utifrån såväl ett invånar- som ett samhällsperspektiv. De övergripande målen tar också sikte på kommunens vision. De övergripande målen fastställs av kommunfullmäktige och är styrande för samtliga nämnder och bolag. Resultatmål sätts utifrån perspektivet resultat. Resultatmål kan antingen anges i kommunplanen eller i övergripande plan med budget. Resultatmålen fastställs av kommunfullmäktige och är styrande för en eller flera nämnder/bolag. Resultatmålen ska vara påverkbara för kommunen, mätbara och ha en angiven målnivå som gör att de kan följas upp. Aktiviteter sätts utifrån perspektivet verksamhet. Aktiviteter anges i förvaltningarnas verksamhetsplaner och beslutas på tjänstemannanivå. När det är möjligt ska det anges vilket övergripande mål och vilket resultatmål som aktiviteten är kopplad till. Särskilda uppdrag kan ges av kommunfullmäktige till nämnder i övergripande plan med budget eller av nämnder till sin förvaltning i nämndernas planer med budget. Särskilda uppdrag hör också till perspektivet verksamhet. När det är möjligt ska det anges till vilket övergripande mål som det särskilda uppdraget är kopplat. Till de särskilda uppdragen kopplas aktiviteter i förvaltningarnas verksamhetsplaner.

16 9 (98) Uppföljning I styrsystemet anges hur verksamheterna ska följas upp i olika tidsperspektiv. Uppföljningen ska utgå från styrningens fyra perspektiv. Den ska också vara genusmedveten och bygga på könsuppdelad statistik. Kommunstyrelsen ska enligt kommunallagen ha uppsikt över övriga nämnder, kommunala bolag och kommunalförbund. Under det löpande verksamhetsåret görs uppföljning i form av månadsuppföljning och delårsrapport. I månadsuppföljningen till kommunstyrelsen redovisas ekonomiskt läge och eventuella verksamhetsavvikelser med förslag till åtgärder. Uppföljningen av ett enskilt år görs i kommunens årsredovisning. I samband med bokslutsberedningen ska nämnder och bolag presentera en analys av föregående år. Analysen ska återkoppla till de övergripande målen och resultatmålen. I samband med årsredovisningen ska kommunstyrelsen även utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll. Organisationsöversikt Kommunkoncernen

17 Kommunens nämnd- och förvaltningsorganisation 10 (98)

18 11 (98) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sammantagen bedömning God ekonomisk hushållning och en stark ekonomi 2015 Kommunerna ska enligt kommunallagen ha god ekonomisk hushållning i verksamheten och ska ta fram särskilda mål och riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunen definierar därför i övergripande plan med budget finansiella mål och verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. En utvärderdering av målen för god ekonomisk hushållning görs både i delårsrapporten och i årsredovisningen. De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling och anger därmed de finansiella förutsättningarna eller ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. Det handlar bland annat om att värdesäkra det egna kapitalet och att bygga upp reserver för kommande investeringar, liksom att dagens skattebetalare på ett hållbart sätt ska konsumera med hänsyn taget till kommande generationer. Kommunens övergripande finansiella mål om att resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkter och utjämning bör ses som en miniminivå. God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna går ihop på ett ansvarsfullt sätt. Begreppet innebär även ett krav på att resurserna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. Verksamhetsmålen tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för att få en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. God ekonomisk hushållning för Katrineholms kommun innebär en sammanvägd bedömning av de finansiella och verksamhetsmässiga målen. De finansiella målen väger tungt då de utgör en grund för en hållbar verksamhet och välfärd. Måluppfyllelsen för 2015 var hög och alla de finansiella målen nåddes, vilket är en förbättring jämfört med Den samlade bilden för verksamhetsmålen har också förbättrats jämfört med 2014, även om det fortsatt finns förbättringsområden. Ett exempel på ett viktigt område som har förbättrats är ökningen av andelen elever som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 3. Flera av verksamhetsmålen bedöms ligga nära måluppfyllelse. Sammantaget har kommunen haft god ekonomisk hushållning under Bedömning av de finansiella målen I nedanstående tabell redovisas de beslutade finansiella målen för god ekonomisk hushållning. Färgmarkeringen visar måluppfyllelse, se förklaring s. 46. Kommunen uppfyller samtliga finansiella mål för Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna Avskrivningarna ska under planperioden inte ta mer än tre procent av driftbudgeten Målet att resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna uppnås i och med att resultatet efter balanskravsjusteringar uppgår till 27,6 mnkr, vilket är 1,5 procent av skatteintäkter och bidrag. Nettodriftskostnaderna har under 2015 ökat med 2,9 procent medan skatteintäkter och utjämning ökat med 4,1 procent. Även det tredje målet gällande avskrivingar är uppfyllt för året.

19 12 (98) Bedömning av verksamhetsmålen I tabellen på nästa sida redovisas de beslutade verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning. Tre av verksamhetsmålen är uppnådda under 2015, övriga bedöms ligga nära måluppfyllelse. För ett av målen kan utfallet inte jämföras med föregående år på grund av definitionsändringar i nationell statistik. En fördjupad bild av utfallet för verksamhetsmålen redovisas i avsnittet Resultat uppföljning av övergripande mål och resultatmål. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning ska öka Andelen studerande som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare ska öka Andelen studerande som klarar målen i gymnasial vuxenutbildning ska öka Andel elever som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 3 ska öka Andel elever som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 6 ska öka Andelen elever med gymnasiebehörighet ska öka Andelen elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år ska öka 1 Personalkontinuiteten inom hemtjänsten ska öka Andelen brukare som svarar att de är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst ska öka Andelen brukare som svarar att de är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende ska öka Andel brukare inom omsorgen till personer med funktionsnedsättning som svarar att de sammantaget är ganska/mycket nöjda med den hjälp de får ska öka Kortfattat om verksamheten Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltningar har under året haft fokus på tillväxt utifrån den strategiska inriktningen om invånare år Under 2015 har det viktiga arbetet med översiktplanen fortsatt i dialog med invånare och övriga intressenter i kommunen. Landsbygdsdelen av översiktsplanen beräknas kunna antas under Bostadsbyggandet och de långsiktiga program som har antagits bekräftar en väl fungerade verksamhet inom samhällsbyggnadsförvaltingen. En viktig förutsättning för Katrineholms tillväxt och landsbygdsutveckling är en utbyggd bredbandsinfrastruktur. Ett långsiktigt arbete pågår inom kommunledningsförvaltningen för att nå de högt uppsatta målen i kommunens bredbandsstrategi. Kommunledningsförvaltningen har under året också tillsatt nya strategiska funktioner i syfte att genom ett bättre ledningsstöd bidra till en positiv utveckling av Katrineholm. Under 2015 har en utvecklingsprocess initierats gällande kommunledningsförvaltningen. Syftet är att utveckla en mer robust och välfungerande organisation som tar tillvara potentialen i verksamhetsidén och skapar värde för organisationen och invånare. Bildningsnämnden Under 2015 har antalet barn och elever i kommunens förskolor, skolor och fritidshem fortsatt att 1 Definitionen av måttet har ändrats och resultatet kan därför inte jämföras med föregående år.

20 13 (98) öka. Till följd av detta har barn och elevgruppernas storlek på flera håll blivit större. Bildningsförvaltningen har brist på lokaler framför allt i tätorten men även på vissa håll på landsbygden. En bidragande orsak till de relativt sett lägre skolresultaten i Katrineholms kommun är den sammanlagda elevstrukturen. Denna struktur har det senaste decenniet blivit mer problematisk än riksgenomsnittet avseende exempelvis barnfattigdom, föräldrarnas utbildningsnivå samt det ökande antalet nyanlända. För organisationen har det varit en utmaning att ställa om till de nya förutsättningarna. De betygsresultat och meritvärden som presenterades för 2015 visar dock glädjande på ett förbättrat resultat gentemot tidigare år då både behörigheten till gymnasieskolan och betygsnittet, meritvärdet, ökade. Katrineholms resultat när det gäller andel flickor och pojkar som fått examen eller studiebevis från gymnasieskolan inom fyra år var bättre än snittet i riket. Bildningsnämnden och bildningsförvaltningen fortsätter att arbeta intensivt med åtgärder för att hålla i den positiva utvecklingen när det gäller elevernas studieresultat. Bygg- och miljönämnden Bygg- och miljönämnden bildades den 1 januari 2015 och ersätter tidigare byggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden. Det finns ett stort tryck på att ta fram nya detaljplaner. Under året har fyra detaljplaner antagits, varav en är överklagad. De planer som nu är under framtagande motsvarar byggrätter för mer än 600 bostäder. Antalet bygglovsärenden har ökat kraftigt. Även antalet miljö- och hälsoskyddsärenden har ökat, till stor del till följd av det intensifierade arbetet kring avloppsinventering som fortsätter under kommande år. Kultur- och turismnämnden Fokus för kultur- och turismnämnden är barn och ungdomar. Kultur bidrar till ett rikare liv och en attraktivare uppväxt där utrymme ges för skaparlust och kreativitet. I kulturstrategin för barn och unga anges att alla barn och unga i Katrineholm ska ha god tillgång till kulturupplevelser, ha goda möjligheter till kulturskapande samt ha inflytande över sitt eget kulturliv. Satsningar på barn görs exempelvis inom Kulturhuset Ängelns programverksamhet och på ungdomar inom Perrongens verksamhet i Lokstallet. Kultur- och turismnämnden bidrar genom biblioteket till livslångt lärande. I samverkan med bildningsnämnden driver kultur- och turismnämnden läsfrämjande verksamheter som bland annat syftar till att alla barn ska kunna läsa i åk 1. Andra samverkansprojekt är den årliga sommarskolan med inriktning mot estetiska lärprocesser och det gemensamma arbetet kring kommunens skolbibliotek. Biblioteket är också en viktig resurs för vuxna som studerar på distans genom att tillhandahålla kurslitteratur och erbjuda studieplatser/studierum. I samverkan med samtliga nämnder ansvarar kultur- och turismnämnden för arbetet med att öka den digitala delaktigheten. Kultur- och turismnämnden har under flera år medvetet arbetat med Konsthallens profilering på samtidskonst med ambitionen att nå en ny publik. En del i arbetet är den satsning som gjorts på kommunens offentliga konst. Årligen har minst ett verk kunnat invigas, vilket bidragit till uppmärksamhet för Katrineholm som ort och till att förstärka stadens identitet. Service- och tekniknämnden Service- och tekniknämndens verksamhet syftat till att skapa en bättre livskvalitet för Katrineholms invånare vackra och uppskattade utemiljöer; ett tryggare, mer jämställt och mer tillgängligt samhälle; goda förutsättningar för idrott, motion och föreningsliv; bättre näringsriktig kost; trevliga och uppskattade kommunala restauranger. De målsättningar som nämnden satte upp i sin plan för 2015 är till stor del uppnådda. Samtidigt finns alltid förbättringspotential, bland annat kring att ännu tydligare sätta invånare, kunder och

21 14 (98) gäster i fokus inom nämndens verksamheter samt att genomgående arbeta mer proaktivt på ett strukturerat och metodiskt sätt. Ett flertal utvecklingsprojekt har bedrivits under året. Bland annat har kommunens badplatser setts över och försetts med ny säkerhetsutrustning, ett utegym byggts vid Djulöbadet, ett nytt promenadstråk runt Duveholmssjön anlagts och den raserade bron över Nyköpingsån i Värmbol ersatts. Samarbetsorganet Djulögruppen har fortsatt sitt arbete för områdets utveckling. Satsningarna på klimatsmart och ekologisk mat har varit fortsatt framgångsrika. Måltidsmiljön har utvecklats i kommunens restauranger. Socialnämnden Under det gångna året har socialnämnden fokuserat på att få en budget i balans och fortsatt att utveckla en god kvalitet i verksamheten. Nämndens kvalitetsledningssystem har reviderats, vilket har skapat ökad tydlighet. Nämndens utvecklingsplan har dock påverkats av yttre omständigheter under året, mer specifikt det stora mottagandet av ensamkommande barn och unga. Det stora mottagandet har inneburit att nämnden inte kunnat upprätthålla den rättsäkerhet och kvalitet som lagstiftning och föreskrifter föreskriver. Arbetsförmedlingens statistik visar att antalet lediga jobb har ökat under året men arbetslösheten har fortsatt vara hög. Socialnämnden bedömer att ett stort antal av försörjningsstödstagarna har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden på grund av låg utbildning, språkhinder eller ohälsa. Socialnämnden genomförde en omfattande omorganisation under Omorganisationen har skapat bättre förutsättningar för styrning och ledning eftersom verksamheternas indelning utgår ifrån funktion och målgrupp. Under 2015 har socialnämnden genomfört vissa justeringar i organisationsstrukturen, bland annat har en samordnande funktion skapats för arbetet med ensamkommande barn och unga. Socialnämnden bedömer att verksamheten under året har använt befintliga resurser på ett effektivt och ändamålsenligt sätt för att uppfylla lagbestämmelserna. Viadidaktnämnden Viadidaktnämnden har under året planerat inför en kommande organisationsförändring som syftar till att öka verksamhetens effektivitet. Den nya organisationen träder i kraft 1 januari I syfte att nå uppsatta resultatmål har Viadidakt genom olika insatser effektiviserat och utvecklat verksamheten. En samlokalisering av Viadidakts arbetsmarknadsverksamheter har skett i Värmbol. Arbetsförmedlingen aviserade inför 2015 ett minskat behov av bland annat sysselsättningsplatser. En anpassning av Viadidakts verksamheter har genomförts utifrån minskade statsbidrag. Fler elever har under året getts möjlighet att läsa gymnasiala kurser i distansform. Campus Viadidakt samverkar med högre lärosäten om bland annat platsförlagda lärarutbildningar. Invånarna erbjuds därmed möjligheter att studera på hemmaplan med lokaler, teknik och tentamen. Vård- och omsorgsförvaltningen Resultat från brukarundersökningar visar på en god kvalitet inom verksamheterna med nöjda och trygga brukare. Några förbättringsområden är planering av insatser och ökade möjligheter att påverka i vardagen. Väntetiden för inflyttning till äldreboendehar minskat. För att möta befintliga och framtida behov har planering för ett nytt äldreboende startats upp. Ökade kostnader inom hemtjänsten och externa placeringar har bidragit till ett underskott i förhållande till budget för året. Personalomsättningen och sjukfrånvaron har under året varit hög, vilket påverkar det samlade resultatet; ekonomi, kvalitet, kontinuitet och arbetsmiljö. Ett förbättringsarbete med målsättningen nöjda brukare och medarbetare har inletts, till en början inom två hemtjänstområden. Resultatet ska därefter spridas och användas inom vård- och omsorgsförvaltningens samtliga verksamheter.

22 15 (98) Finansiell analys Ekonomiskt resultat Kommunkoncernen redovisar ett positivt resultat om 40,5 mnkr (9,2 mnkr). Resultat för koncernbolagen avser före extraordinära poster, resultat för föregående år redovisas inom parentes. Katrineholms Fastighets AB inkl. Katrineholms Industrihus AB redovisar ett positivt resultat om 11,2 mnkr (26,6 mnkr), Västra Sörmlands Räddningstjänst redovisar ett resultat om -0,5 mnkr (-0,5 mnkr) och Katrineholms Vatten och Avfall AB redovisar ett resultat 0,0 mnkr (5,8 mnkr). Kommunens resultat för 2015 uppgår till 29,7 mnkr. Årets balanskravsresultat uppgår till 23,8 mnkr. Det budgeterade resultatet för 2015 uppgår till 19,1 mnkr. Nämnderna redovisar en budgetavvikelse om -7,5 mnkr. Även om nämndernas totala avvikelse är negativ är resultatet förbättrat jämfört med tidigare år. I tabellen nedan redovisas nämndernas avvikelser mellan Övergripande politisk ledning (kommunfullmäktige, valnämnd och överförmyndare) och bygg- och miljönämnden har redovisat marginella avvikelser under samma period. Nämndernas budgetavvikelser, tkr Bildningsnämnden Kommunstyrelsen Kultur- och turismnämnden Service- och tekniknämnden Socialnämnden Viadidaktnämnden Vård- och omsorgsnämnden Socialnämnden står för den största negativa avvikelsen jämfört med budget; 17,1 mnkr. Därefter följer vård- och omsorgsnämnden som redovisar en negativ avvikelse om 4,8 mnkr. Den största positiva avvikelsen uppstår hos kommunstyrelsen och uppgår till 8,4 mnkr. Ytterligare två nämnder uppvisar en positiv avvikelse; bildningsnämnden om 4,1 mnkr och viadidaktnämnden om 1,7 mnkr. Övriga nämnder redovisar marginella avvikelser gentemot budget. Finansieringsverksamheten redovisar en positiv avvikelse gentemot budget om 18,1 mnkr. De främsta positiva budgetavvikelserna består av lägre semesterlöneskuld om 3,4 mnkr, försäkringsintäkter om 3,3 mnkr, reavinst vid fondförsäljning om 3,2 mnkr, lägre pensionsutbetalningar om 2,3 mnkr och kommunmoms om 1,5 mnkr. Utveckling av intäkter och kostnader Ett sätt att analysera förhållandet mellan kostnader och intäkter är att mäta hur stor del av skatteintäkter och utjämningsbidragen som tas i anspråk av de löpande kostnaderna (exkl. avskrivningar). För 2015 uppgick andelen till 96,2 procent (exkl. jämförelsestörande poster), vilket är lägre än 2014 (97,6 procent). Generellt sätt kan man säga att nettokostnadsandelen inte ska överstiga 98 procent.

23 16 (98) Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning 98,5% 98,0% 97,5% 97,8% 98,1% 97,6% 97,0% 97,1% 96,5% 96,0% 96,2% Skatteintäkterna och utjämningsbidragen är kommunens största inkomstkälla och svarade under 2015 för 80,5 procent av kommunens samtliga driftsintäkter, att jämföra med 82,3 procent Den relativa minskningen av dessa inkomstkällor jämfört med ökningen av nettodriftkostnaderna ger en bild av kommunens ekonomiska utveckling. Mellan åren 2014 och 2015 har skatteintäkterna och utjämningsbidragen ökat om 73,2 mnkr, från mnkr till mnkr. Som framgår av nedanstående diagram är det en ökning om 4,1 procent, vilket är högre än 2014 då ökningen uppgick till 3,2 procent. Ökningen av verksamhetens nettokostnader har sedan 2014 varit 2,9 procent och är därmed lägre än utvecklingen av skatteintäkter och de generella statsbidragen under samma period. Under 2014 var förhållandet det omvända. Att nettodriftskostnaderna inte ska öka snabbare än skatteintäkterna är ett av kommunens tre finansiella mål. Relativ utveckling av skatteintäkter/generella statsbidrag och nettokostnader 5,0% 4,7% 4,0% 3,5% 4,1% 3,0% 2,0% 3,1% 2,2% 2,2% 3,2% 2,9% 1,0% 1,3% 1,2% 0,0% Ökn skattemedel/utjämning Ökn nettokostnader

24 17 (98) Långsiktig kapacitet Kommunens finansiella uthållighet på lång sikt handlar om faktorer som tillräcklig betalningsberedskap, en bra utveckling av soliditeten och en rimlig skuldsättningsgrad. För att utveckla kapaciteten på lång sikt måste intäkterna överstiga kostnaderna. Detta uttrycks i kommunallagen i form av det så kallade balanskravet. Balanskravet innebär att kommunens resultat måste överstiga noll, vilket är lägsta godtagbara nivå för kommunens resultat på kort sikt. På längre sikt räcker inte ett nollresultat för att bevara den långsiktiga kapaciteten. Från och med 2013 gäller nya regler avseende reservering av medel för framtida behov. Kommuner har möjlighet att avsätta medel inom det egna kapitalet till en resultatutjämningsreserv (RUR). Även om lagen gäller från och med 2013, kan resultaten för reserveras retroaktivt. Kommunfullmäktige i Katrineholm beslutade i maj 2013 om att anta riktlinjer för RUR samt att göra en avsättning i RUR på 17 mnkr. Balanskravsutredning Årets resultat 2,9 29,7 Reavinst vid försäljning -5,1-2,1 Årets resultat efter balanskravsjusteringar -2,2 27,6 Använda öronmärkta medel 29,2 11,8 AFA-premier 0,0-15,7 Årets balanskravsresultat, mnkr 27,0 23,8 Avgår öronmärkningar Katrineholm ,0-3,0 Välfärdsutmaningar och tillväxtprojekt -25,0-5,0 Justerat resultat, mnkr 2,0 15,8 Vid avstämning mot balanskravet återläggs under perioden uppkomna reavinster samt även de kostnader som är hänförliga till projekten som bekostats via tidigare års öronmärkta resultat. Under 2015 uppgick dessa kostnader till 11,8 mnkr och avsåg beslutade medel för perioden I samband med årsredovisningarna för har kommunen öronmärkt medel av resultatet för särskilda framtida satsningar. Det finns inga kvarvarande medel att besluta om avseende I årsredovisningen för 2014 öronmärktes 25,0 mnkr för välfärdsutmaningar. Per har beslut fattats om 6,8 mnkr av 2014 års öronmärkningar. Det kvarstår 18,2 mnkr att fatta beslut om. Årets resultat uppgår till 29,7 mnkr vilket är 26,8 mnkr högre än Balanskravsresultatet för år 2015 uppgår till 23,8 mnkr, vilket är 3,2 mnkr lägre än För 2015 ska 5,0 mnkr avsättas till välfärdsutmaningar. Det justerade balanskravsresultatet för 2015 uppgår till 15,8 mnkr. Totalt har 101,8 mnkr öronmärkts för perioden , varav 65,0 mnkr har förbrukats under perioden Kvarstående medel att förbruka uppgår till 36,8 mnkr, varav 18,2 mnkr att besluta om. Tabellen på nästa sida visar hur mycket medel som har beslutats om , totalt förbrukat av avsatta medel , varav förbrukade medel under 2015.

25 18 (98) Beslutade medel Förbrukade medel Öronmärkta medel (mnkr) varav 2015 Välfärdsutmaningar 31,1 38,0 6,8 58,2 10,9 Arbetslinjen 13,5 12,0 23,3 5,4 Projekt Ungdomstorget 1,5 2,3 3,8 Verksamhetsomställning (demensriktlinjer) 2,0 1,7 Satsning sommarjobb 1,8 2,0 2,9 Klimatsmart mat 4,0 2,0 5,0 1,0 Hel- del på Lövåsen 3,0 1,2 0,6 Kompetensutv Reggio Emilia 0,6 0,5 0,1 Turistbyrån 0,7 0,7 Arbetskläder för utomhusbruk 1,4 1,2 1,2 Individ- och familjeomsorg 2,0 2,0 Lov- och sommarskola 0,6 0,6 0,2 Infrastruktur samhällsbyggnadsförvaltningen 1,4 1,4 1,4 1,4 Tillväxtfrämjande åtgärder samhällsbyggnadsförvaltningen 0,5 1,0 0,5 0,5 Uppbyggnad av arbetet med internationella strategin 0,6 0,6 0,6 Förstudier enligt Övergripande plan med budget ,2 Resurser volymökning, BIN 8,3 4,7 13,0 Extraordinära åtgärder flyktingkrisen 4,1 0,9 Tillfällig resursförstärkning arbete med detaljplaner och bygglov 1,0 Tillfällig resursförstärkning till bland annat ungdomsverksamhet kultur- och turismnämnden 0,5 Tillfällig resursförstärkning vård- och omsorgsnämnden 2,0 Tillväxtprojekt 7,7 0,0 0,0 6,8 1,0 Kompetensplaneringsprojekt 1,3 0,9 E-förvaltning 1,0 0,7 0,1 Samhällsutveckling 1,0 1,0 Varumärket Sveriges Lustgård 0,4 0,4 Vision ,4 0,4 Särskilda insatser inom skolan 3,0 2,8 0,6 Tillväxtprojekt SBF 0,6 0,6 0,3 TOTALT 38,8 38,0 6,8 65,0 11,8

26 19 (98) Soliditet Soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital, dvs. inte finansierade genom lån. Soliditeten mäter det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna och uttrycker den finansiella styrkan på lång sikt. Ju högre soliditet desto lägre utgifter för räntor och amorteringar. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. En oförändrad soliditet pekar på att det egna kapitalet och tillgångarna utvecklas i samma takt. 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 60,0% Soliditetens utveckling 57,3% 51,1% 52,5% 54,2% 10,0% 6,7% 3,0% 4,8% 2,4% 0,0% Soliditet exkl ansvarsförb Soliditet inkl ansvarsförb Kommunens soliditet enligt balansräkningen har ökat 1,7 procentenheter, från 52,5 till 54,2 procent från årsskiftet 2014/2015. Med hänsyn taget till ansvarsförbindelserna har soliditeten ökat 4,2 procentenheter, från 2,4 till 6,7 procent, vilket är positivt. Finansnetto Finansnettot består av finansiella intäkter minus finansiella kostnader. Ett positivt finansnetto är viktigt för kommunen eftersom det tillför medel till den löpande verksamheten. Kommunens finansnetto för 2015 uppgick till 8,6 mnkr. För motsvarande period 2014 uppgick finansnettot till 3,5 mnkr. Årets finansnetto påverkades av bättre utdelning på aktier och andelar jämfört med Likviditet Likviditet anger betalningsförmåga på kort sikt. Likvida medel binds i betalningssystemet och behövs för att utjämna tidsskillnader mellan in- och utbetalningar. Likviditet kan också ge viss säkerhet vid oväntade händelser. Den 31 december 2015 uppgick de likvida medlen i kommunen till 27,9 mnkr. Detta är en ökning om 23,1 mnkr jämfört med årsskiftet 2014 då de likvida medlen uppgick till 4,8 mnkr. Lån, räntor och amorteringar Katrineholms kommun amorterade under 2013 av samtliga egna långfristiga skulder som en följd av att de kommunala bolagen KFAB och KVAAB återbetalade sina lån till kommunen. Katrineholm hör till de tjugotal kommunerna i landet som är skuldfria. Placeringar Kommunen placerade 2013 en del av den överlikviditet, som de inlösta lånen från bolagen genererade, i enlighet med kommunens finanspolicy. Vid årsskiftet 2015 uppgick det bokförda värdet av placeringarna till 51,5 mnkr. Det aktuella marknadsvärdet uppgår till 52,4 mnkr. Se redovisningsprinciper för mer information om fördelningar och risk.

27 20 (98) Pensioner och pensionsskulden Den nuvarande redovisningsmodellen för kommunens pensionsåtaganden, den så kallade blandmodellen, innebär att årets kostnader för pensioner består av utbetalningar till dagens pensionärer samt avsättningar för kommande pensioner för de som arbetar i kommunen idag. Kostnader för ansvarsförbindelsen och avsättningarna återlånas till verksamheten. Årets kostnader för utbetalningar från ansvarsförbindelsen (pensioner intjänade före 1998) bokförs löpande och belastar årligen resultatet. Under 2015 var kostnaden 19,5 mnkr, vilket är en minskning om 1,5 mnkr jämfört med Kostnaden har minskat som en följd av den inlösen om 397 mnkr som kommunen gjorde under Hela den avgiftsbaserade delen av avtalspensionen (från och med 1998) disponeras av den anställde för eget val av förvaltare och kostnaden bokförs löpande. Den individuella delen utbetalas en gång per år (mars efter intjänandeåret) och intjänandet under året finns med som en kortfristig skuld vid bokslutet. Den avsättning som finns upptagen i balansräkningen avser pensioner på löner över 7,5 basbelopp samt pensionsåtaganden för förtroendevalda. Mnkr Ansvarsförbindelse (inkl. särskild löneskatt) som inte tagits upp bland avsättningarna Avsättningar i BR (inkl. särskild löneskatt) som inte tagits upp bland avsättningarna Individuell pension (inkl. särskild löneskatt) Återlånade medel Skuldsättningsgrad Skuldsättningsgraden är ett mått på kapitalstyrka och används för att beskriva relationen mellan skulder och eget kapital. Det visar i vilken utsträckning kommunen finansierat sina tillgångar med främmande kapital. Låga värden indikerar god finansiell styrka. Kommunens skuldsättningsgrad har förbättrats om 2 procentenheter jämfört med årsskiftet 2014/2015. % Avsättningar till pensioner Avsättningar till statlig infrastruktur Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Total skuldsättningsgrad Borgensåtagande Riskerna i kommunens borgensåtagande är mycket små. Borgensförbindelserna var mnkr vid bokslutstillfället. Det är en ökning om 7 mnkr jämfört med Den största delen av borgensförbindelser är borgen för lån upptagna i kommunens bolag. Dessa förbindelser bedöms innehålla mycket låg risk. KFAB inkl. KIAB hade vid årsskiftet utnyttjat mnkr av den totala beviljade borgensramen på mnkr. KVAAB hade vid årsskiftet utnyttjat 535 mnkr av den totala beviljad borgensramen på 550 mnkr. Från och med 2010 infördes en borgensavgift, för närvarande 0,3 procent, gentemot kommunens bolag.

28 21 (98) Känslighetsanalys Kommunens förutsättningar påverkas av omständigheter i omvärlden såväl som lokalt. Ekonomin påverkas med viss känslighet av olika händelser. I tabellen nedan framgår den beräknade ekonomiska effekten av några möjliga händelser. Förändringar kan ske i både positiv och negativ riktning. Detta visar betydelsen av planering, prognoser, styrning och kontroll av verksamheten. Händelse mnkr Ränteförändring 1 % på lån 50 mnkr 0,5 Löneförändring 1 % 12,2 Försörjningsstöd 1 % 0,5 Befolkningsförändring 100 personer (skatteeffekt) 4,0 10 heltidstjänster (33 000/mån inkl. PO) 4,0 Fem år i sammandrag Allmänt Antal invånare den 31/ Kommunal utdebitering 1) (%) 22,18 22,18 22,18 22,18 22,18 Total utdebitering 1) (%) 32,35 32,35 33,24 33,24 33,24 Ekonomiskt resultat/resultatutveckling Årets resultat (mnkr) 6,4 33,9-389,4 2,9 29,7 Årets resultat/eget kapital (%) 0,6 3,4-38,3 0,4 4,4 Tillgångar och skulder Totala tillgångar / invånare (kr) Totala skulder / invånare (kr) Eget kapital / invånare (kr) Nettoinvesteringar (mnkr) 119,0 141,3 59,9 134,8 61,3 Långfristiga lån i % av anläggningstillgångar 12,6 0,0 0,0 0,0 0 Balanslikviditet (omsättn.tillg/kortfristig skuld) (%) 79,5 167,8 101,5 80,0 85,2 1) Landstinget höjde skatten med 60 öre år 2013.

29 22 (98) Framtiden Katrineholm Sveriges Lustgård är ett starkt varumärke med stort innehåll. Tillsammans med lokala och regionala aktörer arbetar kommunen för att kommunicera Katrineholm som en attraktiv och självklar plats för boende, besökare och företag. Tillsammans med Vision 2025 och översiktsplanen visar kommunplanen den långsiktiga inriktningen för kommunens övergripande planering. Kommunplanen lyfter fram tillväxtfrågorna och bostadsbyggande som centrala för kommunens möjligheter till fortsatt utveckling och säkrad välfärd. I rapporten Katrineholm 2030 underlag för samhällsplanering på längre sikt framhålls tre fokusområden för tillväxt; befolkning och demografi, näringsliv och arbetsmarknad samt hållbara attraktiva livsmiljöer. Befolkning och demografi Katrineholm växer och lockar nyinflyttade vilket är mycket positivt för kommunens utveckling. De demografiska förändringarna innebär även utmaningar. Antalet barn i förskola och grundskola samt äldre personer över 85 år väntas öka de närmaste åren, vilket ställer krav på att kommunens verksamheter anpassas därefter. Under 2015 tog Katrineholm emot 132 ensamkommande barn och unga, vilket inneburit stora utmaningar. Inflyttning av människor med annat modersmål än svenska kommer att fortsätta vilket innebär att språkkompetens, vuxenutbildning och omskolning blir kommande utmaningar för kommunen. Näringsliv och arbetsmarknad Arbete för att främja utveckling av näringslivet och öka antal arbetstillfällen kommer att ha fortsatt hög prioritet. Prognoserna visar att arbetslösheten kommer fortsätta stiga under Bidragande är svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden för vissa grupper av flyktingar; många har avslutat sin etablering utan att ha hittat en väg till egen försörjning. En ökad samverkan med det privata näringslivet kan bidra till att fler försörjningsstödstagare får möjlighet att övergå till egen försörjning. En positiv signal har i början på 2016 kommit från företrädare för regeringen, som utlovat stödinsatser till Katrineholms kommun genom ansökan hos EU om bidrag. Stödet är tänkt att användas till utbildningar, egenföretagande och jobbaktiviteter för företrädesvis tidigare Ericssonanställda. Länder, regioner och städer konkurrerar i allt större utsträckning om var människor ska bo, arbeta, investera och turista. Tillgång till kunskap och rätt kompetens blir avgörande för den regionala och lokala utvecklingen. Katrineholm, liksom den kommunala organisationen, står inför stora utmaningar inom personal- och kompetensförsörjningsområdet de kommande åren. För att möta detta krävs både effektiviseringar och att kommunen ligger i framkant vad gäller nya arbetsmetoder och arbetssätt. Ett systematiskt arbete utifrån kommunens kompetensförsörjningsstrategi kommer behövas. Arbetet fortsätter också med att stärka kommunens arbetsgivarvarumärke i syfte att vara ett attraktivt alternativ i rekryteringssammanhang. Tillgång till bredband av hög kvalitet och hastighet är idag en förutsättning för effektiv förvaltning, företagande, sysselsättning och inte minst för att förenkla vardagen för medborgare och företag. Kommunens arbete fortsätter utifrån den antagna bredbandsstrategin. Hållbara attraktiva livsmiljöer Översiktsplanen ska ge förutsättning för det långsiktiga befolkningsmålet invånare i kommunen senast år Stockholmsregionen är expansiv och därmed i behov av många nya bostäder. Katrineholm har med sitt goda geografiska läge möjlighet att bygga fler bostäder och därmed attrahera nya kommuninvånare. Utveckling av Stortorget och Eriksbergsvägen är exempel på områden kommer att ha betydelse för Katrineholms attraktivitet.

30 23 (98) Efterfrågan på lägenheter är fortsatt stor i kommunen. Nyproduktion pågår och planeras både av KFAB och privata bostadsaktörer. I kvarteret Hästen planerar KFAB att uppföra 140 nya lägenheter. Vid kvarteret Pantern planeras för ett nytt ungdomsboende med små lägenheter där hyresnivån kan sättas på en för målgruppen rimlig nivå. I kommunen pågår även flera planer och utredningar gällande nybyggnationer för särskilda boenden för äldre, en ny gruppbostad inom LSS samt en ny servicebostad. Inom KFAB:s fastighetsbestånd finns stora utmaningar i att hantera de eftersläpande underhållsbehoven. Inom bostadsområdet gäller detta främst byggnader uppförda under talet, inom det så kallade miljonprogrammet. Målsättningen är att över tid hantera underhållsbehovet genom särskilda upprustningsinsatser i de olika bostadsområdena. Fram till 2015 har omkring en tredjedel av fastighetsbeståndet berörts av genomförda insatser. Inom KFAB och KIAB sker även ett kontinuerligt arbete kring energieffektivisering med målsättningen att minska miljöpåverkan med 20 procent fram till 2020 i enlighet med de nationella målen. Kommunens framgångsrika arbete kring klimatsmart ekomat i skolor och äldreboenden fortsätter. Här ingår även arbete för att minska matsvinn och laga mer mat från grunden. Under 2016 kommer också avfallshanteringen att förbättras gnom införande av gröna påsen för utsortering av matavfall så att miljövänlig energi och näring kan tas tillvara. Under 2016 står bildningsförvaltningen inför den största digitala satsningen som någonsin genomförts i förvaltningen. Alla elever i år 1-9 kommer under året att få sin egen digitala utrustning. Omfattande utbildnings- och inspirationsinsatser planeras för berörd personal. Kultur- och fritidslivet kommer även fortsatt ha stor betydelse för kommunens attraktivitet. Ett exempel är den så kallade framtidsgruppen med politiker, föreningar SISU och kommuntjänstemän, som fortsätter arbetet med att utveckla sportcentrumområdet till en modern, funktionell och attraktiv mötesplats. Ett annat exempel är Projektet Ljusare konst Tryggare Stad som med stöd från Boverket syftar till att öka tryggheten och jämställdheten i det offentliga rummet med hjälp av ljusinstallerad offentlig konst.

31 24 (98) Verksamhet ansvarsområden och uppföljning av volymmått Kommunens nämnd- och förvaltningsorganisation Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består av 51 ledamöter och 25 ersättare som tillsätts genom allmänna val vart fjärde år. Kommunfullmäktige beslutar i principiella ärenden eller i andra ärenden av större vikt för kommunen. Det är således fullmäktige som beslutar om de övergripande målen för den kommunala verksamheten, beskattningen av invånarna, fördelningen av resurser och den politiska organisationen för kommunen. Kommunfullmäktiges sammanträden utgör ett offentligt forum för den lokala politiska debatten mellan de valda ombuden. Ledamöter kan väcka ärenden genom att skriva motioner och de kan ställa interpellationer i syfte att skapa debatt i angelägenheter av större intresse och som hör till fullmäktiges eller en nämnds handläggning (dock ej myndighetsutövning). Ledamöter kan även ställa frågor för att inhämta sakupplysningar. Sammanträdena kan följas på plats eller via närradio eller webbtv-sändningar. De inleds med allmänhetens frågestund. Kommunfullmäktige samman-träder elva gånger per år. Revisionen Revisorerna, som utses av kommunfullmäktige, granskar årligen all verksamhet som sker inom nämndernas verksamhetsområden. De prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Valnämnden Valnämnden ansvarar för planering och genomförande av allmänna val till riksdag, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och Europaparlamentet, samt eventuella folkomröstningar. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. I kommunstyrelsens styr- och uppföljningsfunktion ingår att leda arbetet med utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning av hela den kommunala verksamheten och göra framställningar i de frågor som inte i lag är förbehållna någon annan nämnd. För att kommunmedlemmarna ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska kommunstyrelsen genom kommunledningsförvaltningen leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet, samordna och stödja kommunens utveckling inom områdena ekonomisk hushållning, upphandlings- och inköpsverksamhet, personalpolitik, personal- och löneadministration, informations-/kommunikationsverksamhet och marknadsföring, juridisk verksamhet, IT, säkerhetsarbete, strategiskt jämställdhets- samt integrations- och mottagningsarbete samt effektivisering av administrationen. Kommunstyrelsen har genom samhällsbyggnadsförvaltningen ansvaret för näringspolitiken. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska skapa förutsättningar för en positiv ortsutveckling i form av en utvecklad infrastruktur/kommunikation, god markberedskap, energiplanering, fler företag och kommuninvånare. Vidare avser arbetet att bidra till en positiv arbetsmarknadsutveckling i samverkan mellan kommunen, företag, föreningar, universitet och myndigheter. Samverkan syftar även till att underlätta för befintliga företag inom kommunen att expandera och utvecklas, stimulera nyetableringar, nyföretagande och tillväxt. Kommunstyrelsen har också det övergripande ansvaret för den översiktliga planeringen och en långsiktigt hållbar utveckling.

32 25 (98) Volymmått Utfall 2014 Utfall 2015 Antal leverantörsfakturor Antal lönespecifikationer Antal näringslivsfrämjande aktiviteter Antal företagsbesök Antal EU-ansökningar (projekt) 0 2 Det ökade antalet leverantörsfakturor beror delvis på att antalet leverantörer som kommunen gör enstaka inköp av har ökat. Ett arbete behöver genomföras under 2016 för bättre rutiner kring utanordningar. Lönespecifikationerna är fördelade på Katrineholms Fastighets AB (690), Katrineholms Industrihus AB (199), Katrineholms kommun (48 800) och Gnesta kommun (13 652). I antal näringslivsfrämjande aktiviteter ingår dels samhällsbyggnadsförvaltningens egna genomförda aktiviteter, dels aktiviteter som genomförs av medaktörer såsom Näringslivscentrums aktörer, KFV Marknadsföring AB, Nod Sörmland med flera. Antal företagsbesök omfattar både företagsbesök som genomförs av enskilda tjänstemän och besök där politiker och tjänstmän deltagit. Antal EUprojekt avser dels EU-finansierade projekt där någon av kommunens förvaltningar är delaktig, dels ett internationellt projekt riktat mot Tanzania som finansierats av Sida/ICLD. Bildningsnämnden Bildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Det offentliga skolväsendet omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Nämndens ansvar omfattar även pedagogisk omsorg. Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskoleverksamheter, samt rätt till insyn i fristående skolverksamheter inom kommunen. Bildningsnämnden ansvarar också för kommunens informationsansvar 2 i samverkan med socialförvaltningen och Viadidakt. Utöver de lagstadgade verksamheterna ovan ansvarar bildningsnämnden för den kommunala kulturskolan, den kommunala teknik- och entreprenörskolan KomTek samt viss fritidsgårdsverksamhet på landsbygden. Bildningsnämndens verksamhet regleras av både stat och kommun. Det nationella uppdraget formuleras i skollag, förordningar och läroplaner. Det kommunala uppdraget och nämndens ekonomiska förutsättningar formuleras i övergripande plan med budget som fastställs av kommunfullmäktige. Volymmått* Utfall 2014 Utfall 2015 Vår Höst Snitt Vår Höst Snitt Antal barn i förskola Antal barn i pedagogisk omsorg Antal elever i grundsärskola Antal elever i grundskola Antal barn i fritidshem Antal elever i gymnasieskolan Antal elever i gymnasiesärskolan Antal barn i kulturskolans verksamhet (i ämneskurs) * Statistiken visar samtliga barn och elever som är folkbokförda i Katrineholms kommun. Mätdatum är den 15 mars och 15 oktober, förutom för kulturskolan där antal elever mäts den 1 november. 2 Kommunen har enligt skollagen ansvar för att följa upp vad ungdomar i åldern år som inte går på gymnasiet gör och att erbjuda dem aktiviteter. Ansvaret för detta ligger på bildningsförvaltningen. Viadidakt utför i samverkan med bildningsförvaltningen uppföljning och aktiviteter.

33 26 (98) Från oktober 2014 till oktober 2015 har antalet barn i förskola som kommunen har betalningsansvar för ökat med 68 barn, vilket framgår i tabellen ovan. Samtidigt har antalet elever i grundskolan som kommunen har betalningsansvar för ökat med 54 och antalet barn i fritidshem har ökat med 66. I gymnasieskolan var antalet elever som kommunen har betalningsansvar för i stort sett oförändrat. När det gäller antalet barn och elever som finns inom kommunens egna förskolor och skolor har det skett förändringar under året. Antalet barn i kommunens förskolor har under 2015 (januari till december) ökat med 50. Samtidigt har antalet elever i kommunens grundskolor ökat med 243 och antalet barn i kommunens fritidshem har ökat med 100. I Katrineholms gymnasieskolor har antalet elever ökat med 27. En stor del av denna ökning både inom förskola och grundskola beror på att Floda friskoleförening i juni 2015 beslutade att lägga ned sin verksamhet. Denna nedläggning berörde 112 elever i grundskolan. Flertalet av dessa elever fanns hösten 2015 i de kommunala grundskolorna. Under hösten 2015 har bildningsförvaltningen sett en stor ökning av antalet asylsökande barn och elever i kommunen. Den slutgiltiga antagningen till Katrineholms gymnasieskolor för höstterminen 2015 visade att 444 elever antogs till ett nationellt program på Duveholmsgymnasiet, KTC, Lindengymnasiet eller Ellwynska skolan. Ekonomiprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet fortsätter att öka i popularitet. Båda programmen har betydligt fler antagna i år än förra året. Trots det är samhällsvetenskapsprogrammet är fortfarande störst. I Katrineholms skolor har ca 30 procent av flickorna och pojkarna utländsk bakgrund, dvs. minst en förälder är född utomlands. I grundskolan deltar 34 procent av de berättigade eleverna i modersmålsundervisning medan motsvarande andel för gymnasieskolan är 25 procent. Inom grundskolan är andelen flickor och pojkar som deltar i modersmålsundervisning i stort sett lika medan det i gymnasieskolan är en större andel flickor än pojkar som deltar. Bygg- och miljönämnden Bygg- och miljönämnden bildades den 1 januari 2015 och ersätter förutvarande byggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden. Bygg- och miljönämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet, som bygglov och tillsyn, enligt plan- och bygglagen (PBL). Nämnden ansvarar också för prövning av ansökningar om strandskydd enligt miljöbalken samt tillstånd till eller dispens för skyltning enligt lagen med särskilda bestämmelser om gatuhållning och skyltning. Bygg- och miljönämnden ansvarar också för kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet som regleras i miljöbalken, livsmedelslagen, smittskyddslagen, tobakslagen med flera. Nämnden bevakar miljö- och hälsoskyddsfrågor inom flera områden. Några exempel är avfallshantering, bostadshygien, vatten- och avloppsförsörjning, industriell verksamhet, kemikaliehantering och kalkningsåtgärder. Nämnden kontrollerar även att receptfria läkemedel hanteras på rätt sätt i butiker liksom att gällande livsmedelslagstiftning följs. Bygg- och miljönämnden har även till uppgift att biträda kommunstyrelsen i den övergripande fysiska planeringen och i det miljöstrategiska arbetet. Ärendeinflödet av bygglovansökningar har legat på en fortsatt hög nivå under andra halvåret, vilket medfört att utfallet blev långt över fjolårets utfall och prognosen för Även antalet strandskyddsärenden och förhandsbesked är avsevärt högre än förra året. Under året har fyra detaljplaner antagits, varav en är överklagad och nu ligger för beslut hos mark- och miljödomstolen. Antalet tillsynsuppdrag, dvs. planerade tillsyner på pågående verksamheter, har ökat när det gäller tillsyn av miljöfarliga verksamheter (inklusive lantbruk) och livsmedel. På hälsoskyddssidan uppvisas ett avsevärt lägre utfall, vilket delvis förklaras av personalbyte. Antalet inkomna avloppsansökningar har nu passerat ambitionsnivån 200 per år. Det totala antalet miljö- och hälsoskyddsärenden 2015 var avsevärt högre än såväl utfallet för 2014 som prognosen för Det kan till stor del förklaras med att det under året gjordes ett större avloppsinventeringsutskick än tidigare år.

34 27 (98) Volymmått Utfall 2014 Utfall 2015 Antal inkomna bygglovsansökningar Antal strandskyddsärenden 5 13 Antal anmälningsärenden, icke lovpliktiga åtgärder Antal ansökningar om förhandsbesked om bygglov 4 9 Antal antagna detaljplaner 8 4 Tillsynsuppdrag miljöskydd Tillsynsuppdrag hälsoskydd Tillsynsuppdrag livsmedel Inkomna avloppsansökningar Antal miljö- och hälsoskyddsärenden totalt Kultur- och turismnämnden Kultur- och turismnämnden svarar för genomförandet av de kommunala kulturmålen. Nämnden ansvarar för kommunens allmänna biblioteksverksamhet, den kommunala kulturverksamheten och för turismverksamheten. Därutöver ansvarar nämnden för den kommunala fritidsgårdsverksamheten. Vidare ansvarar nämnden för den konstnärliga utsmyckningen av kommunens byggnader, parker och torg. Kultur- och turismnämnden ska stödja och stimulera i kommunen verksamma föreningar och organisationer med kulturellt inriktad verksamhet. Nämnden ska vidare besluta om namnsättning på gator, torg och andra allmänna platser. Volymmått Utfall 2014 Utfall 2015 Arrangemangsbidrag, beviljade Ungdomsbidrag Snabba stålar, beviljade 14 5 Antal besökare i Kulturhuset Besök på Kulturhusets konstutställningar Utlån av e-media Utlån per invånare 7,8 7,6 Antal besökare på Perrongen, Lokstallet Antalet besökare på Perrongen har ökat kraftigt i förhållande föregående år och prognosen för Att huset används för ungdomsverksamhet även dagtid bidrar till ökningen men också ett ökat antal ungdomar kvällstid, framför allt fredagar och lördagar. Antalet besökare till konsthallen minskade med ca jämfört med Detta beror dels på att 2014 var ett rekordår (bland annat till följd av en mycket välbesökt utställning med en hoppskulptur), dels på att byggperioderna för utställningarna nu är längre. Endast fem ansökningar till ungdomsbidraget Snabba Stålar har inkommit och beviljats under Detta beror dels på att förvaltningen inte har marknadsfört bidraget tillräckligt bland ungdomar, dels på att verksamheten på Perrongen i sitt arbete i första hand har prioriterat de behov och önskemål som de unga själva har haft om verksamhetens innehåll. Där har fokus inte varit att genomföra egna arrangemang utifrån Snabba Stålars intentioner och regler. Antalet utlån av e-media har minskat kraftigt jämfört med föregående år. Trenden är densamma över hela landet enligt Länsbibliotek Sörmland. Nya prismodeller infördes i början på året, vilket ledde till ett mer begränsat utbud för låntagare i Katrineholm. Totala antalet lån per invånare har minskat med 0,2 jämfört med föregående år. Det finns en allmän

35 28 (98) trend att utlånen minskar i hela riket, vilket sannolikt är en del av förklaringen. Antalet utlånade bilderböcker inom förskolor har minskat med 22 procent. En utredning för att finna orsaken bakom minskningen har genomförts under hösten. En viss upphämtning har skett under det andra halvåret. Katrineholms bibliotek kommer att intensifiera samarbetet med kommunens förskolor och utveckla det kommunala Läslyftet med lyhördhet för de olika förskolornas behov. Service- och tekniknämnden Service- och tekniknämnden ansvarar för en bred och mångfacetterad verksamhet som både riktar sig direkt till kommunens invånare och till kommunens kärnverksamheter. Nästan all nämndens verksamhet främjar på olika sätt Katrineholms vision Läge för Liv & Lust både vad avser god och nyttig mat, säker och vacker livsmiljö samt fritid. Nämnden ansvarar för de kommunala köken med måltider till förskola, skola, omsorg om äldre och funktionsnedsatta enligt det måltidspolitiska programmet. Kostverksamheten omfattar även olika spetskompetenser inom måltidsutveckling. De interna uppdragen inkluderar också administration av städentreprenad samt städning av förskolor. Kommunens växel tillhör nämndens ansvarsområde. Det gör även interna transporter, intern posthantering, omlastningscentral, verk-samhetsvaktmästeri samt bilsamordning. En mycket offentlig del av service- och tekniknämndens verksamhet rör gator, parker, skog och natur. På nämndens bord ligger ansvaret för driften och skötseln av sommar- och vinterväghållning, gatubelysning, uppsättning av skyltar, kommunens ägda skog, beredskapsarbeten, friluftsanläggningar, parker och grönområden samt klottersanering. Verksamheten inkluderar även driften av kommunens ägda idrottsanläggningar och bidrag till föreningar inom nämndens ansvarsområde. Föreningskonsulenten är föreningarnas kontaktväg in till kommunen. Nämnden har också en handläggande roll när det gäller instruktioner i övriga föreningsfrågor och frågor rörande bidrag till föreningar i samråd med respektive nämnd. Servicen till kommunens invånare innefattar även konsumentrådgivning. Volymmått Utfall 2014 Utfall 2015 Antal besökare i simhallen Asfaltsbeläggning, antal kvadratmeter Antal producerade växter i växthuset Antal lunchportioner förskola Antal lunchportioner grundskola Antal lunchportioner Duveholmsgymnasiet och KTC Antal dagsportioner särskilt boende för äldre Antal portioner matlåda äldreomsorg Antal ärenden hos konsumentvägledningen I simhallen har herrarnas omklädningsrum renoverats under året. Arbetet försenades och ca besökare tappades under renoveringsperioden (maj-september). Årets asfaltsbeläggningsarbeten försenades på grund av en utdragen juridisk process rörande asfaltsupphandling. Problemen löste sig under hösten, och med stor insats och hjälp av det milda vädret, kunde samtliga planerade asfalteringsarbeten genomföras. Volymmåtten för måltider har förändrats, varför jämförelse saknas med Antal portioner matlåda äldreomsorg har minskat, åtgärder planeras under Under året har ett mätverktyg utarbetats för att följa upp elevnärvaron i skolrestaurangerna. Ambitionen är öka lunchnärvaron framför allt bland de äldre eleverna genom bättre dialog och utveckling av måltidsmiljöer och måltidsutbud.

36 29 (98) Antal ärenden hos konsumentvägledning har minskat under 2015, bland annat till följd av minskade konsumentproblem när det gäller telefonförsäljning av tele- och bredbandsabonnemang. Socialnämnden Socialnämnden ansvarar för att fullgöra uppgifter som råd, stöd, biståndsprövningar och behandlingsinsatser enligt socialtjänstlagen, familjerättsliga ärenden, ärenden och insatser enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) är en skyddslag för barn och unga under 21 år och ett komplement till socialtjänstlagen, när nödvändig hjälp och stöd inte kan ges med samtycke från barnet och/ eller dennes föräldrar. Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) är ett annat komplement till socialtjänstlagen och kan tillämpas då möjligheterna att tillgodose en missbrukares behov av vård i frivillig form är uttjänta eller har varit otillräckliga. Vården enligt LVM syftar till att avbryta en destruktiv utvecklig av ett missbruk och motivera klienten till behandling som kan leda till missbruksfrihet. För att vård ska kunna ges med stöd av LVU eller LVM måste socialnämnden ansöka och beviljas detta hos förvaltningsrätten. I arbetet med försörjningsstöd har socialförvaltningen två uppdrag. Det primära är att stödja enskilda att bli självförsörjande. Det sekundära uppdraget handlar om att under vissa förutsättningar och efter behovsprövning bevilja bistånd i form av försörjningsstöd. Socialnämnden erbjuder också budgetoch skuldrådgivning enligt skuldsaneringslagen till invånare i Katrineholm och Vingåker. Socialnämnden ansvarar även för ungdomsmottagningen, programinsatser för brottsbenägna ungdomar, råd och stöd för utsatta kvinnor samt insatser mot familjevåld. Till socialnämndens uppgifter hör även handläggning av serveringstillstånd samt tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen. För att kunna nå personer i ett tidigare skede och för att kunna ge vård på hemmaplan har socialnämnden utvecklat olika former av öppenvårdsinsatser såsom Mercur och Familjeenheten. Nämndens driver även ett eget hem för vård och boende (HVB) som heter Kollektivet HVB samt ett lägenhetsboende för ungdomar som heter Klivet. Vårdförbundet Sörmland bedriver familjerådgivning och institutionell behandling vid Vårnäs behandlingshem för kommunens räkning. Volymmått Utfall 2014 Utfall 2015 Antal hushåll som beviljats ekonomiskt bistånd, genomsnitt per månad Antal sociala kontrakt Antal stadigvarande alkoholtillstånd Antal kvinnofridsärenden Antal besök budget- och skuldrådgivning samt skuldsanering Antal utnyttjade vårddygn på institution, barn och unga Antal utnyttjade vårddygn på institution, vuxna Antal utnyttjade vårddygn i familjehem, barn och unga Antal utnyttjade vårddygn på Vårnäs, öppet intag Antal inkomna aktualiseringar Antal startade utredningar Antal avslutade utredningar Antal pågående utredningar Antal pågående insatser, kontaktfamiljer/kontaktpersoner

37 30 (98) Statistiken avseende kvinnofridsärenden visar att det har skett en minskning av ärenden jämfört med Minskningen beror inte på att våld i nära relationer har minskat i samhället, statistiken återspeglar istället socialnämndens bemanningssituation under det gångna året. Bemanningen inom denna verksamhet, FRIDA, har varit halverad under perioden juli till december och har därför inte kunnat ta emot alla ärenden. Socialnämnden redovisar ett högt antal utnyttjade vårddygn på institution för barn och unga. Antalet utnyttjade vårddygn har ökat med 86 procent jämfört med Ökningen beror till stor del på mottagandet av ensamkommande barn och unga. Under året har 164 ensamkommande barn och unga varit placerade på HVB, majoriteten av dessa har tagits emot under Det har varit mycket svårt att hitta boende till anvisade ensamkommande barn eftersom de flesta HVB-hem i Sverige har varit fullbelagda. Ensamkommande barn och unga som placeras på HVB förväntas fortsätta öka. Socialnämnden inledde året med många vuxenplaceringar. Dessa placeringar har minskat i slutet av året. En fortsatt utmaning gäller behandling av samsjuka som har en psykisk funktionsnedsättning i kombination med ett missbruksproblem. Dessa individer har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter inom olika livsområden, vilket innebär att de inte klarar av att sköta egen bostad och allmänt förekommande vardagssysslor. Socialnämndens ambition under året har varit att minska antalet familjehemsplaceringar. Vid genomgång av alla ärenden framkom emellertid att placeringsformen för flertalet av barnen är det bästa alternativet och att beslut om placering behöver kvarstå. En grupp som bedöms öka bland familjehemsplacerade är ensamkommande barn och unga. Migrationsverket ser en trend att allt yngre barn och unga söker asyl i Sverige. Om Migrationsverkets prognos stämmer kommer socialnämnden behöva överväga uppväxtplacering i familjehem för dessa barn. Inkomna aktualiseringar har minskat under året vilket är positivt. Minskningen beror på att nämnden har upprättat nya riktlinjer och rutiner som bidragit till att man nu tar emot färre ofullständiga anmälningar samt att vissa fall kan lösas på andra sätt än genom socialtjänstens ingripande. Viadidaktnämnden Viadidaktnämnden är den gemensamma nämnden för arbetsmarknad och vuxnas lärande i Katrineholm och Vingåker. Nämnden ansvarar för kommunal vuxenutbildning (grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och yrkesutbildning), utbildning i svenska för invandrare (sfi), särskild utbildning för vuxna (särvux) samt eftergymnasial utbildning i form av yrkeshögskoleutbildningar. Viadidakt tillhandahåller också samhällsorientering (SO) för nyanlända invandrare. Nämnden ansvarar vidare för att skapa förutsättningar för genomförande av universitetsoch högskoleutbildningar genom att tillhandahålla studielokaler och utrustning. Syftet är att göra det möjligt för fler att kunna studera på eftergymnasial nivå och därmed bidra till en högre utbildningsnivå. Viadidaktnämnden erbjuder studie- och yrkesvägledning till vuxenstuderande samt validering, (bedömning av individers erfarenhet och tidigare utbildningar). I nämndens uppdrag har under 2015 också ingått att planera och genomföra personal- och uppdragsutbildning för kommunernas anställda samt utbildningsinsatser gentemot näringslivet. Vidare ansvarar nämnden för insatser inom arbetsmarknadsområdet genom att ge stöd åt personer som står utanför arbetsmarknaden. Nämnden ansvarar för att ungdomar som står utan arbete och studier får stöd och vägledning samt för feriearbeten för ungdomar i årskurs 2 på gymnasieskolan. I nämndens verksamhet bedrivs även externt finansierade projekt. Från 1 juli 2015 förändrades Viadidaktnämndens ansvarsområde då det strategiska integrations- och mottagningsansvaret flyttades till kommunstyrelsen. Under 2016 flyttas verksamheten med personal- och uppdragsutbildningar till kommunledningsförvaltningen.

38 31 (98) Volymmått Utfall 2014 Utfall 2015 Producerade verksamhetspoäng gymnasial nivå Producerade verksamhetspoäng grundläggande nivå Producerade verksamhetspoäng särskild utbildning för vuxna 930 Antal studerande inom svenska för invandrare, sfi, genomsnitt per månad Antal studerande inom samhällsorientering, genomsnitt per månad Antal närvarotimmar i samtliga personal- och uppdragsutbildningar % kv, 49% män h 79,5% kv, 20,5% män Antal tentander på eftergymnasial nivå på Campus Viadidakt % kv, 23% män Antal mottagna ungdomar som faller under aktivitetsansvaret Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd i Katrineholm anvisade av socialförvaltningen Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd i Katrineholm anvisade av Arbetsförmedlingen Antal ungdomar år från Katrineholm på Viadidakt ungdomstorg 59 ungdomar 51% kv, 49% män 260 deltagare 48% kv, 52% män 375 deltagare 53% kv, 47% män 177 deltagare 51% kv, 49% män Antal feriearbetare i Katrineholm % kv, 49% män % kv, 48% män h 80% kv, 20% män % kv, 36% män 45 ungdomar 40% kv, 60% män 263 deltagare 48% kv, 52% män. 247 deltagare 42% kv, 58% män 163 deltagare 39% kv, 61% män % kv, 47% män Antalet producerade verksamhetspoäng på gymnasial nivå har ökat till följd av satsningar på distanskurser. Viadidakt prioriterade att låta fler elever läsa distanskurser under våren då en ny lag skulle träda i kraft vid halvårsskiftet som försvårade för gamla kursbetyg att få tillgodoräknas i ett examensbevis utfärdat efter 30 juni Under hösten tillkom ett nytt statsbidrag som möjliggjorde att Viadidakt även under hösten kunde erbjuda ett stort utbud av gymnasiekurser på distans. Sammantaget har Viadidakt därför producerat fler verksamhetspoäng på gymnasial nivå än tidigare. Antalet producerade verksamhetspoäng inom grundläggande vuxenutbildning har också ökat. Ökningen beror till stor del på att fler elever än tidigare har förutsättningar att fortsätta läsa på grundläggande nivå efter att de avslutat sina sfi-studier. Alla som söker grundläggande studier har lagstadgad rätt att läsa, vilket innebär att alla som söker i tid blir antagna och ska beredas plats. Särskild utbildning för vuxna har under våren 2015 tagit fram ett nytt kursutbud som har implementerats under året. Genom uppsökande verksamhet och öppet hus har information spridits om de nya kurserna, vilket genererade ca 40 ansökningar varav flertalet från helt nya elever. Särskild utbildning för vuxna började redovisa verksamhetspoäng först under hösten Ökningen av elever inom samhällsorienteringen beror både på att Viadidakt har ingått avtal med nya kommuner och på att kommuner med tidigare avtal har skickat fler elever till Viadidakt till följd av den ökade invandringen till Sverige. Antalet utbildningstimmar i personal- och uppdragsutbildningar låg på en normal nivå Under 2014 producerades fler större utbildningar, vilket genererade fler timmar än normalt. Minskningen av antalet tentander på Campus Viadidakt beror troligen på att fler studenter gör tentamen webb-baserat hemifrån. Antalet mottagna ungdomar som faller under aktivitetsansvaret har minskat till följd av att färre elever hoppat av gymnasieskolan. Deltagarantalet från Arbetsförmedlingen har minskat; främsta orsaken är att arbetsmarknadsåtgärden FAS 3 är under avveckling.

39 32 (98) Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden har ansvar för att fullgöra kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen (2001:453) beträffande omsorgen om äldre och funktionshindrade, insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) samt hälso- och sjukvårdsuppgifter enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 18. Det innebär att ge omsorg och stöd till äldre personer och personer med funktionsnedsättning samt deras anhöriga. Stödet kan bland annat ges i form av särskilt boende, hemtjänst, sysselsättning och personlig assistans och är behovsbedömt. Volymmått Utfall 2014 Utfall 2015 Beviljade hemtjänsttimmar per månad Personlig assistans, beviljade timmar per månad, egen regi Personlig assistans, beviljade timmar per månad, extern regi Belagda platser på särskilt boende Belagda platser på LSS-boende Beviljade timmar boendestöd per månad Antal brukare med daglig verksamhet inom LSS per månad Antalet beviljade timmar hemtjänst har ökat samtidigt som antalet utförda timmar har minskat. Kostnaden för hemtjänst har samtidigt ökat. En förklaring är att inrapporteringen av utförda timmar under året har förändrats i samband med införandet av tidregistrering hos brukare. Under 2016 beräknas skillnaden mellan beviljade och utförda timmar minska. Antalet timmar personlig assistans har minskat med ca timmar per månad. Andelen belagda platser inom särskilt boende är 100 procent. Under året beviljades 295 personer plats i särskilt boende. Antalet platser i LSS-boende har under året ökat med fem. Överförmyndaren Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över förordnade gode män och förvaltare i deras uppdrag samt vid behov bedriva tillsyn över omyndigas tillgångar. Överförmyndaren rekryterar och utbildar gode män och förvaltare samt ger råd till dessa i utförandet av uppdraget. Överförmyndaren utser god man till ensamkommande barn och ungdomar samt i vissa jävsförhållanden vid rättshandlingar mellan barn och deras förmyndare och i dödsbon. Överförmyndaren är vald av kommunfullmäktige men står under tillsyn av länsstyrelsen. Volymmått Utfall 2014 Utfall 2015 Antal aktuella ärenden varav godmanskap varav förvaltarskap varav ensamkommande barn Antalet ärenden totalt har ökat jämfört med tidigare år. De ensamkommande barnen står för den största ärendeökningen. Vid årsskiftet fanns också ett tiotal barn som ännu inte hade fått en god man utsedd. När det gäller ökningen av vanliga godmanskap och förvaltarskap finns flera sannolika delförklaringar, såsom ökad psykisk ohälsa, komplexare samhälle och större möjligheter att försätta sig i ohanterliga ekonomiska situationer. Komplexiteten har ökat för ärenden gällande godmanskap och förvaltarskap.

40 33 (98) Kommunkoncernen Nedan lämnas en kort beskrivning över den kommunala verksamheten som bedrivs av annan juridisk person än kommunen oavsett om kommunen har ett reellt inflytande eller inte. Helägda bolag Bolag där kommunen äger alla aktier. Katrineholms Fastighets AB Katrineholms Fastighets AB (KFAB) är ett allmännyttigt bostadsföretag helägt av Katrineholms kommun. Bolaget svarar för uthyrning av bostäder av god standard och boendealternativ för olika skeenden i livet. Bolaget ska tillämpa ett affärsmässigt och marknadsorienterat synsätt i sin verksamhet. KFAB ska verka för att utveckla boendeinflytandet över bostäder och boendemiljö samt även ta ansvar för att bereda utsatta och svaga grupper bostäder. KFAB ska också till lägsta möjliga totalkostnad tillhandahålla lokaler för kommunal verksamhet. KFAB är en del av Katrineholms kommun där visionen Läge för Liv och Lust genomsyrar uppdraget. Katrineholms kommuns aktiekapital i KFAB är 40 mnkr. Volymmått Utfall 2014 Utfall 2015 Antal bostäder, totalt varav bostäder i centrum Uthyrningsgrad lägenheter, % 99,9% 99,9% Antal lägenhetskontrakt med kommunal hyresgaranti 2 2 Antal lägenhetskontrakt med socialt kontrakt Yta verksamhetslokaler, kvm Inom affärsområdet bostäder äger och förvaltar bolaget 43 fastigheter med en total uthyrningsbar yta om m 2. Under hösten 2015 färdigställdes 36 nyproducerade lägenheter i kvarteret Hästen, hyresgästerna flyttade in under december månad. Inom affärsområdet verksamhetslokaler förvaltar bolaget 48 fastigheter med en uthyrningsbar yta om m 2 (primär bruksarea). KFAB:s ekonomiska förutsättningar för verksamheten styrs av kommunfullmäktiges beslut om rambudget. Utfallet för det planerade underhållet 2015 uppgick till 12,9 mnkr motsvarande 54 kr/m². Katrineholms Industrihus AB KFAB är moderbolag till Katrineholms Industrihus AB (KIAB). KIAB har till uppgift att utifrån affärsmässiga principer erbjuda lokaler till närings- och föreningslivet. KIAB ska även främja näringslivsutvecklingen i kommunen. Bolaget äger och förvaltar 24 fastigheter samt förvaltar 26 fastigheter för Katrineholms kommun. Volymmått Utfall 2014 Utfall 2015 Uthyrningsgrad, % 86,7% 92,6% Uthyrningsbar area, kvm Att den uthyrningsbara ytan har minskat sedan föregående år förklaras delvis av att Kerstinboda förråd och verkstad är sålt till Sörmlands Vatten och Avfall AB. KIAB arbetar kontinuerligt med fastighetsutveckling både genom investeringar och underhåll. Under året har ett flertal större projekt genomförts för att möta nya och befintliga kunders krav och förväntningar på attraktiva lokaler. Den goda uthyrningssituationen medför att KIAB kan fortsätta att utveckla fastigheterna och aktivt bidra

41 34 (98) till Katrineholms utveckling. Målsättningen är nöjda hyresgäster och bibehållen soliditet och uthyrningsgrad. Katrineholm Vatten och Avfall AB Katrineholm Vatten och Avfall AB (KVAAB) ägs till 100 procent av Katrineholms kommun. Bolaget har till uppgift att tillhandahålla kommunal VA- och avfallsverksamhet samt äga och förvalta kommunens vatten-, avlopps- och avfallsanläggningar. Bolagets uppgift är vidare produktion och utveckling inom biogas, försäljning av fordonsgas samt annan därmed förenlig verksamhet. Verksamheten startade 2009 och är taxefinansierad. Bolaget är i sin tur delägare i Sörmlands Vatten och Avfall AB (SVAAB) som ansvarar för VA-verksamheten inom Katrineholm, Flen och Vingåker. Katrineholms kommuns aktiekapital i Katrineholms Vatten och Avfall AB är 4 mnkr. Delägda bolag Bolag där kommunen äger bolaget ihop med andra aktörer. KFV Marknadsföring AB Katrineholms kommun äger 30 aktier á kr i KFV Marknadsföring AB, till ett värde av kr. Resterande aktier är fördelade mellan företagare/företagarorganisationer och aktiekapitalet i bolaget uppgår till totalt kr. Bolagets bildades 2008 och dess verksamhet är marknadsföring, försäljning och marknadsutveckling av platsen Katrineholm och övriga KFVregionen, med syfte att stärka varumärket Sveriges Lustgård. Bolaget verkar också för att ge god service till besökare i Katrineholm samt marknadsföra destinationen i natur, kultur- och sportperspektiv för att få fler besökare till Katrineholm. Katrineholms entreprenörcentrum AB Katrineholms entreprenörcentrum AB (Katec) är ett utvecklingsbolag som ägs till 40 procent av Katrineholms kommun och till 60 procent av näringslivet. Bolaget ska vara en resurs för människor, företag och samhälle för utveckling av nya produkter, tjänster och företag. Katrineholms kommuns aktiekapital i Katrineholms entreprenörcentrum AB är kr. Logistikposition Katrineholm AB Katrineholms kommun har under 2015 sålt aktierna i Logistikposition Katrineholm AB. Tidigare ägde Katrineholms kommun 49 procent av bolaget och resterande 51 procent ägdes av Catena Logistik AB. Nu är Catena Logistik AB ensam ägare. Bolaget uppför, hyr ut och förvaltar logistikfastigheter samt utvecklar logistikområdet. Katrineholm Rail Point AB Katrineholm Rail Point AB ägs av Katrineholms kommun, m4 gruppen AB och Svensk Logistikpartner AB. Katrineholm Rail Point AB sköter driften av terminalen inom Katrineholms Logistikcentrum. Bolaget ska vara ett logistiknav för alla slags transportlösningar och ska erbjuda kostnadseffektiva och miljövänliga logistiklösningar. Katrineholms kommun äger 32 procent av Katrineholm Rail Point AB, vilket motsvarar kr. Katrineholms Tekniska College AB Katrineholms Tekniska College AB ägs av Katrineholms kommun och KTC Intressenter, en ideell förening. Bolaget bedriver utbildning inom naturvetenskap, teknikvetenskap, industriteknik, el- och energivetenskap samt fordons- och transportvetenskap. Katrineholms kommun äger 51 procent av bolagets aktier till ett insatt kapital av kr.

42 35 (98) Stiftelser Installatörernas Utbildningscentrum Installatörernas Utbildningscentrum (IUC) är en utbildningsanordnare inom installationsbranschen. Företaget tillhandahåller yrkesinriktad grundutbildning och fortbildning, vidareutbildning och certifiering inom teknik och ledarskap. Ägare är VVS Företagen, Svensk Ventilation, Kyl & Värmepumpföretagen, Svenska Värmepumpföreningen och Katrineholms kommun. Förbund Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Katrineholms kommun överlät aktierna i Länstrafiken Sörmland AB till det nya kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Den nya lagen om kollektivtrafik som trädde i kraft den 1 januari 2012 innebar att en myndighet för kollektivtrafik skulle inrättas. Ansvaret för kollektivtrafiken övertogs därmed av den nya myndigheten. Kommunalförbundet har ansvaret för kollektivtrafiken i Sörmland. Förbundet ägs till hälften av landstinget och till hälften av kommunerna i länet. Katrineholms kommuns andel i förbundet är 6,19 procent. Västra Sörmlands Räddningstjänst Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) är ett kommunalförbund mellan Vingåkers och Katrineholms kommuner som har funnits sedan VSR ansvarar för räddningstjänsten i Katrineholm och Vingåker. Förbundets huvuduppgift är att arbeta förebyggande och stödja den enskilde så att denne kan ta sitt ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor. Vårdförbundet Sörmland Vårdförbundet Sörmland är ett kommunalförbund med fyra kommuner i Södermanlands län som medlemmar; Eskilstuna, Katrineholm, Strängnäs och Vingåker. Vårdförbundet är huvudman för viss verksamhet inom socialtjänsten och driver behandlingshem för vuxna missbrukare, familjerådgivning och familjehemsvård för barn och ungdomar. Regionförbundet Sörmland Medlemmar i Regionförbundet Sörmland är Landstinget Sörmland och de nio kommunerna i länet. Regionförbundet Sörmland är medlemmarnas gemensamma organ för regional utveckling och samordning. Regionförbundet ska särskilt främja inomregional samverkan beträffande trafik och infrastruktur, näringsliv och entreprenörskap samt kompetensutveckling och arbetskraftstillgång. Enligt lagen om samverkansorgan ska regionförbundet också utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling, samordna insatser för genomförandet av strategin, besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete, upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur samt följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. Övriga Energikontoret i Mälardalen AB Katrineholms kommun äger 320 aktier á 100 kr i Energikontoret i Mälardalen AB. Energikontoret i Mälardalen AB är ett regionalt energikontor med verksamhet i fyra län, Södermanland, Västmanland, Uppsala och Region Gotland. Deras huvudsakliga uppgift är att som kompetensresurs för kommunerna arbeta för en hållbar energiutveckling i Mälardalen genom att bidra till ökad medvetenhet om och agerande för energi- och klimatfrågor. Vid sidan av aktieägandet förutsätts intressenterna bidra till energikontorets årliga basfinansiering, i första hand i förhållande till kommunens folkmängd. Under 2015 uppgår denna kostnad till kr.

43 36 (98) Sörmlands turismutveckling AB Katrineholms kommun äger 7 aktier á kr i Sörmlands turismutveckling AB, som är den regionala länsturistorganisationen i Sörmland. Sörmlands turismutveckling AB bedrivs i aktiebolagsform och ägs av Landstinget Sörmland samt länets nio kommuner och drygt 100 företag. Bolagets uppgift är att tillsammans med kommuner och näringsliv samt övriga regionala organisationer i Sörmland, genom marknadsföring och produktutveckling, verka för ökad omsättning inom besöksnäringen i länet. Samordningsförbundet RAR Samordningsförbundet RAR i Sörmland har till uppgift att inom samtliga kommuner i länet svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan försäkringskassa, länsarbetsnämnd, landsting och kommun i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. Kommunerna betalar en insats per år till RAR baserad på folkmängden, för Katrineholms kommun uppgår denna insats under 2015 till kr. SKL Kommentus AB Katrineholms kommun äger 23 aktier á 100 kr i SKL Kommentus AB. Aktierna införskaffades i samband med att kommunen gick in som delägare i Kommunaktiebolaget, som det då hette. Antal aktier i bolaget uppgår till totalt st. SKL Kommentus AB ägs till 98 procent av SKL Företag AB, övriga aktier ägs av 256 kommuner. SKL Kommentus AB driver sedan 1927 verksamhet inom affärsområdena Upphandling och Förlag. Kunderna återfinns huvudsakligen inom kommunala och landstingskommunala sektorn. Kommentus Upphandling genomför samordnade upphandlingar på nationell nivå inom utvalda varu- och tjänsteområden såsom IT, fordon och energi samt ger stöd och kvalificerad rådgivning i upphandlingsfrågor. Kommentus Förlag producerar och distribuerar såväl elektronisk som tryckt information. Kommentus verksamhet är i alla delar utsatta för konkurrens och bedrivs på rent affärsmässiga grunder. Kommuninvest ekonomisk förening Katrineholms kommun är sedan 1995 medlem i Kommuninvest ekonomiska förening. Kommuninvest är en frivillig medlemsorganisation för Sveriges kommuner och landsting. Syftet är att ordna så fördelaktiga finansieringslösningar som möjligt för medlemmarnas investeringar. Medlemmarna i den ekonomiska föreningen har tecknat borgen för Kommuninvests samtliga åtaganden. Affärerna genomförs i det helägda aktiebolaget Kommuninvest i Sverige AB. Lerbo bygdegårdsförening Katrineholms kommun har andelar i Lerbo bygdegårdsförening till ett värde av kr. Strångsjö fastighetsägarförening Katrineholms kommun har andelar i Strångsjö fastighetsägarförening till ett värde av 600 kr.

44 37 (98) Resurser uppföljning av resursanvändning Ekonomiskt utfall enligt driftsredovisningen Redovisat jan-dec 2015 Budget Budget- Redovisat mnkr Intäkter Kostnader Netto 2015 avvikelse 2014 Kommunfullmäktige/politisk ledning Kommunstyrelsen varav kommuncentrala inkl. KLC varav kommunledningsförvaltningen varav samhällsbyggnadsförvaltningen varav KS-medel till förfogande Bygg- och miljönämnd* Service- och tekniknämnden Socialnämnden Kultur- och turismnämnden Bildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Viadidaktnämnden Summan nämnder Räddningstjänstförbundet VSR Personalomkostnadspålägg och semesterlöneskuld Pensioner Intäkter Viadidakt Vingåker Kapitalkostnadsintäkter Avskrivningar Skatteintäkter och utjämning Finansiering, utdelningar mm Jobbcentrum Ersättning flyktingmottagande Använda öronmärkta medel Reavinst Återbetalning AFA** Fastigheter, lokalvård Summa finans RESULTAT *för 2014 avses byggnadsnämnd och miljö- och hälsoskyddsnämnd **totalt tkr varav tkr redovisats inom vård- och omsorgsnämnden Kommentarer till driftsredovisningen Driftredovisningen visar nämndernas nettokostnader i förhållande till tilldelad budget. Utfallet kan även jämföras med föregående år. Katrineholms kommuns resultat för 2015 uppgår till 29,7 mnkr. Årets balanskravsresultat är positivt

45 38 (98) och uppgår till 23,8 mnkr. Det budgeterade resultatet uppgick till 19,1 mnkr. Sammanlagt uppvisar nämndernas resultat ett överskridande av budget om 7,5 mnkr. Tre nämnder uppvisar en negativ avvikelse; socialnämnden om 17,1 mnkr, vård- och omsorgsnämnden om 4,8 mnkr och kultur- och turismnämnden om 0,1 mnkr. Övriga nämnder uppvisar en positiv avvikelse gentemot budget. Som framgår av den finansiella analysen har kommunens nettodriftkostnader ökat om 2,9 procent sedan årsskiftet 2014/2015 samtidigt som ökningen av kommunens skatteintäkter uppgått till 4,1 procent. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning uppgick till 96,2 procent, vilket är en minskning om 1,4 procentenheter jämfört med förra året. Skatteintäkternas andel av de totala intäkterna uppgår till 80,5 procent, vilket är en minskning jämfört med förra året om 1,8 procentenheter. Finansförvaltningen redovisar en budgetavvikelse om 18,1 mnkr. Årets skatteintäkter och utjämning genererade ett budgetunderskott om 11,9 mnkr. Det vägs upp av en återbetalning av AFA som uppgår till 15,7 mnkr, varav två mnkr redovisats hos vård- och omsorgsförvaltningen. Personalomskostnadspålägg och semesterlöneskuld avviker positivt varav semesterlöneskulden uppgår till 3,4 mnkr. Personalomkostnadspålägget är ett internt schablonpåslag som främst är avsett att täcka kommunens arbetsgivaravgifter. Budgeten för 2015 baserades på lönekostnader 2013 i kombination med bedömd lönerörelse för 2014 och Lönekostnaderna har ökat mer jämfört kalkylen varför ett internt överskott uppstår. Budgetavvikelsen beträffande pensioner uppgår till 5,3 mnkr och utgörs av lägre pensionsutbetalningar och avsättningar om 3,6 mnkr samt lägre förvaltnings- och finanskostnader om 1,5 mnkr. Finansiering och utdelningar m.m. genererar ett överskott om 7,4 mnkr och består till stor del av försäkringsintäkter om 3,3 mnkr, reavinst vid fondförsäljning om 3,2 mnkr och kommunmoms om 1,5 mnkr. Nämndernas budgetavvikelse uppgår till -7,5 mnkr. Socialnämnden genererar det största budgetunderskottet om 17,1 mnkr, vilket motsvarar ca 10,5 procent av den totala budgetramen. Socialnämnden har haft stora volymökningar under året. Volymerna har börjat normaliseras, men trots det bedöms de ännu inte vara på en normalnivå för en kommun av Katrineholms storlek. Det nuvarande behovet av insatser bedöms fortfarande vara stort. Vård- och omsorgsförvaltningens budgetavvikelse uppgår till -4,8 mnkr. Underskottet kan förklaras av volymökningar inom ett flertal verksamheter; ökad bemanning inom larm- och nattpatrull, fortsatt höga placeringskostnader enligt LSS samt fler antal beviljade timmar för hemtjänst. Kommunstyrelsen uppvisar en positiv budgetavvikelse om 8,4 mnkr. Den positiva avvikelsen kan hänföras till vakanser och minskade personalkostnader, outnyttjade konsultkostnader samt högre intäkter än förväntat. De högre intäkterna baseras främst på en återbetalning från Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Bildningsnämndens budgetavvikelse uppgick till 4,8 mnkr. Antalet barn och elever inom förskola och grundskola har ökat. Tillströmningen av barn har varit svår att förutsäga och den pågående utbyggnaden av förskolan har gjort att placeringsmönstren förändrats. Det har medfört att anställning av mer personal har avvaktats. Därutöver har bildningsnämnden haft svårigheter vid rekrytering av förskolelärare, vilket har resulterat i att personalkostnaderna blivit lägre. Under året lade Floda friskola ner sin verksamhet. Det resulterade i att eleverna till viss del kunde placeras i befintliga kommunala klasser, vilket medförde samordningsvinster. Viadidaktnämnden redovisade en budgetavvikelse om 1,7 mnkr. Avvikelsen beror på svårigheter att uppskatta intäkterna och att personalkostnaderna har blivit lägre än budgeterat. Tjänster har avslutats efter projektavslut och medarbetare har sökt sig till andra arbetsgivare. Till dessa tjänster har ingen rekrytering genomförts i avvaktan på den omorganisation som förvaltningen arbetade med under hösten Intäkter avseende gymnasial vuxenutbildning har blivit högre än förväntat och beror på en extra satsning som Skolverket gjorde under hösten.

46 39 (98) Ekonomiskt utfall avseende investeringar Investeringar inkl. exploateringar per verksamhet, mnkr Redovisat 2015 Budget 2015 Budgetavvikelse Redovisat 2014 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen inkl. Exploateringar varav Kommunledningsförvaltningen och kommuncentrala varav Samhällsbyggnadsförvaltningen inkl. KLC varav Exploateringar Service- och tekniknämnden Socialnämnden Kultur- och turismnämnden Bildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Viadidaktnämnden Finansförvaltningen Summa nämnder inkl. exploateringar De största pågående investeringsprojekten, mnkr Kommunstyrelsen Totalt utfall 2015 och tidigare år Total investeringsbudget Bredbandsutbyggnad Digitala skyltar Hantverkargatan, gågata/gångfartsområde Service- och tekniknämnden Beläggningsytor Upprustning läktare A-plan exteriör Teleprojektet Bildningsnämnden Uppstart ny förskoleavdelning Vård- och omsorgsnämnden Brandlarm Kommentarer till investeringsredovisningen Investeringsredovisningen visar nämndernas investeringar i förhållande till tilldelad budget. Utfallet för år 2015 visar att investeringarna uppgick till 66,9 mnkr. Budget för perioden uppgick till 181,5 mnkr. Budgetavvikelsen uppgick till 114,6 mnkr, vilket innebar att nämnderna förbrukade 36,8 procent av den totala tilldelade budgeten. Kommunstyrelsen har en total investerings- och exploateringsbudget om 106,4 mnkr för 2015, varav 22,3 mnkr upparbetats. Av den totala investeringsramen består 54,5 mnkr av exploateringar. Den största avvikelsen för kommunledningsförvaltningens investeringar hör till bredbandsutbyggnaden. Projektet är i uppstartsfasen och medlen kommer att behövas kommande år för att färdigställa projektet.

47 Antal (n) 40 (98) Den totala investeringsavvikelsen hos samhällsbyggnadsförvaltningen beror bland annat på att flera projekt har försenats dels på grund av överklaganden av gjorda externa upphandlingar, dels i väntan på olika myndighetsbeslut. Exploateringarna uppgick till 6,0 mnkr, vilket kan förklaras av en markförsäljning. Budgetavvikelsen uppgick till 60,6 mnkr. Exploateringar är projekt som löper över längre tid, vilket innebär att kostnader och intäkter inte nödvändigtvis uppstår samma år. Service- och tekniknämndens investeringsbudget uppgick till 42,1 mnkr, varav 23,2 mnkr upparbetades. Förseningar har uppstått både till följd av nya upphandlingsrutiner och att det har varit svårt att hitta entreprenörer som haft tid. Genomförda investeringar under året utgörs av bland annat en serveringsflotte vid Djulö värdshus, bro och promenadstråk runt Duveholmssjön, storköksutrustning samt förbättringsåtgärder avseende måltidsmiljöerna i kommunens restauranger. Vård- och omsorgsnämnden har redovisat en budgetavvikelse om 5,5 mnkr, vilket beror på att vissa planerade investeringsposter framflyttats till Genomförda investeringar består bland annat av brandlarmsbyte på gruppbostäder samt inköp av mobiltelefoner för användandet av planerings- och tidrapporteringssystemet TES. Bildningsnämnden har redovisat en budgetavvikelse om 2,8 mnkr. Nämnden har genomfört investeringar i samband med öppnandet av den nya förskolan Karossen. I kommunens redan befintliga förskolor och skolor har reinvestering i form av möbler och utrustning genomförts. Kommunfullmäktige redovisar en kostnad om 71 tkr avseende ipads och skåp hos överförmyndare. Finansförvaltningen redovisar en intäkt om 184 tkr som beror på felbokföring. Personalresurser Personalförändringar under året Den 1 december 2015 hade Katrineholms kommun tillsvidare-/visstidsanställningar (omräknat till heltider, dvs. årsarbetare). Jämfört med 2015 har antalet ökat om knappt 92 stycken. Könsfördelningen är ca 79 procent kvinnor och 21 procent män, vilket är i det närmaste oförändrat sedan föregående år. Totalt hade kommunen medarbetare med tillsvidare/visstidsanställning den 1 december 2015, vilket är en ökning om 105 personer jämfört med året innan Månadsanställd tillsvidare- och visstidsanställd personal Årsarbetare Medarbetare

48 41 (98) När det gäller tillsvidareanställningar har antalet årsarbetare ökat om 43. För visstidsanställningar, det vill säga månadsavlönad personal med tidsbegränsad anställning, har antalet årsarbetare ökat om 48 stycken. Timavlönad personal motsvarar 294 årsarbetare, vilket är en ökning om 35 årsarbetare jämfört med föregående år. Den största ökningen av antalet årsarbetare har skett hos bildningsförvaltningen. Även timanställd personal har ökat. Den största ökningen har skett i grundskolan, därefter i förskolan och sedan i gymnasieskolan. Det speglar den barn- och elevökning som skett under samma period och som varit störst i grundskolan och förskolan. Antalet elever per personal har minskat något inom alla verksamheter. Inom Viadidakt har antalet tillsvidare-/visstidsanställningar minskat samtidigt som antalet arbetade timmar för timanställd personal har ökat. Det minskade antalet tillsvidare-/visstidsanställningar beror på att tjänster avslutats efter projektavslut och att inga nya rekryteringar av vakanser genomförts som ett led i att rymma Ungdomstorgets verksamhet inom rambudget och avvaktan på ny organisation. Inom kommunledningsförvaltningen har det totala antalet årsarbetare minskat samtidigt som antalet arbetade timmar för timanställd personal har ökat. Det minskade antalet tillsvidare-/visstidsanställningar beror främst på vakanser inom förvaltningen. Medelåldern bland kommunens medarbetare med tillsvidare-/visstidsanställning är 47 år, att jämföra med 49 år Katrineholms kommun har 546 medarbetare som är 60 år eller äldre. Det innebär att ca 18,1 procent av kommunens tillsvidare-/visstidsanställda kommer att gå i pension under de kommande fem till sju åren. Denna andel är något lägre än föregående år. Under 2015 inledde kommunledningsförvaltningen ett arbete med att ta fram en kompetensförsörjningsstrategi. Personalstatistik Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Antal tillsvidare-/visstidsanställda årsarbetare varav tillsvidareanställda varav visstidsanställda varav >=60 år Antal månadsanställda medarbetare varav >=60 år Antal arbetade timmar timanställd personal Antal årsarbetare timanställd personal Medelålder Genomsnittlig sysselsättningsgrad 90,8% ,0% - - Personal- och chefsförsörjning Under året har tre nya funktioner tillkommit på kommunledningsförvaltningen i syfte att skapa en god framförhållning och flexibilitet. De nya rekryteringarna avser budgetstrateg, säkerhetschef och kommunstrateg. Förvaltningen har även träffat en överenskommelse med Vingåkers kommun att leverera arkivariefunktion motsvarande 20 procents tjänst. Bildningsnämnden har fortsatt större behov av högskoleutbildade förskollärare och lärare än vad man lyckas rekrytera. Med anledning av detta genomfördes en rekryteringskampanj med besök på de närmaste högskolorna i syfte att göra reklam för Katrineholms kommun. Under året har även en komptensförsörjningsplan tagits fram för att förtydliga kommande kompetensbehov och avståndet från befintlig kompetens i förhållande till verksamhetsmål. En insats som påbörjats utifrån strategin är satsningen på övningsförskolor och övningsskolor. Syftet är att skapa en tydlig koppling mellan

49 42 (98) teori och praktik i lärarutbildningen. Under året har en ny förvaltningschef rekryterats till service- och teknikförvaltningen. Rekryteringen avslutades i maj och den nye chefen tillträdde sin tjänst i början av augusti. Service- och tekniknämnden står inför ett omfattande rekryteringsbehov under de kommande åren då det inför 2016 finns 36 kvinnor och män i förvaltningens personalstyrka i åldrarna år. Med anledning av det ska förvaltningen ta fram en kompetensförsörjningsplan i syfte att möta kommande rekryteringsutmaningar. Socialnämnden upplever svårigheter i att rekrytera socionomer med erfarenhet. Generellt väljer allt fler att lämna socialtjänsten för att gå vidare till andra yrken inom socialt arbete. Samtidigt som antalet utbildade socionomer ökar i Sverige så blir socionomstuderande allt yngre och saknar därmed erforderlig erfarenhet. Inför framtiden ser förvaltningsstaben ett behov av en kommunikatör för att nämnden ska kunna arbeta mer effektivt med information och upplysning till allmänheten. Socialnämnden ser även behov av medarbetare med annan kulturell bakgrund med anledning av att familjer i behov av familjebehandling och hemterapi ännu inte behärskar det svenska språket eller har tillräcklig kunskap om det svenska samhället. Viadidaktnämnden har varit restriktiva vid nyrekryteringar med anledning av den omfattande översyn av befintliga tjänster som har pågått. Från och med årsskiftet 2015/2016 kommer den nya organisationen att träda i kraft och rekryteringar påbörjas till de tjänster som saknar tillsättning. Vård- och omsorgsförvaltningen upplever en hög personalomsättning vad gäller enhetschefer, biståndshandläggare, utredare och sjuksköterskor. Hög efterfrågan på dessa kompetenser och ökande ärendemängd gör att det är extra viktigt att fortsätta utveckla Katrineholm som en attraktiv arbetsgivare samt fortsätta arbetet med att utveckla arbetsmiljö och erbjuda möjlighet till kompetensutveckling. Chef- och ledarskap Antalet chefer i Katrineholms kommun är 138 st. Av cheferna är 66 procent kvinnor och 34 procent män. I genomsnitt arbetsleder varje chef 23 medarbetare. En introduktionsutbildning för nya chefer genomförs årligen. Under 2015 deltog 22 chefer i denna utbildning som innehåller bland annat jämställdhet och genusmedveten styrning, ekonomi, personalpolitik, mediehantering, kommunikation och ledarskap. Flera förvaltningar satsar på ledarskapsutveckling, mentorskap, personligt ledarskap och handledning för chefer. Kommunens ledarskapsutbildning Det personliga ledarskapet pågår och kommer att avslutas under våren Ett nytt program gällande utbildningen sjösattes under hösten Inom ramen för det grundläggande kompetensutvecklingsprogrammet för chefer har kommunen genomfört utbildningar i arbetsrätt, ekonomi för chefer, medarbetarsamtal, kompetensbaserad rekrytering, lönebildning och lönesättning, konflikthantering samt medieträning. Satsningen på att utveckla chefers ledarförmåga sker också bland annat genom att ett antal chefer årligen deltar i UGL, Utveckling, grupp, ledare, så även I samband med att chefer avslutar sitt förordnande/tjänst sker ett avgångssamtal där synpunkter och erfarenheter tas tillvara. För verksamheten ger det möjlighet till återkoppling och ömsesidig summering av anställningstiden. Kompetenshöjande åtgärder I medarbetarsamtalen tas frågor om behov av kompetensutveckling upp. Medarbetare och arbetsgivare har ett gemensamt ansvar för att bevaka att de kompetensgap som uppstått åtgärdas. En stor del av utbildningsutbudet för personal inom Katrineholms kommun beställs och finansieras med centrala medel. För den så kallade strategiska kompetensutvecklingen bestäms inriktningen av personalutskottet. Det konkreta utbudet planeras av Viadidakts utvecklingsledare i samråd med

50 Andel (%) 43 (98) personalchefen. Under 2016 flyttas verksamheten med personal- och uppdragsutbildningar till kommunledningsförvaltningen. Bildningsnämnden har ett nära samarbete med Viadidaktnämnden. Utifrån behovsinventering planeras såväl kompetenshöjande riktade kurser till olika grupper som breda föreläsningar för hela för- grund- sär- och gymnasieskolan. Den statliga satsningen Matematiklyftet som påbörjades 2013 har fortgått under året. Under de tre år som satsningen pågår kommer samtliga undervisande lärare i matematik inom såväl grund- som gymnasieskola genomgå utbildning. Kommunen deltar också i SKL:s matematiksatsning PISA 2015, en satsning där varje kommun som deltar åtar sig att förbättra matematikundervisningen i alla sina grundskolor. I denna satsning ingår deltagare från politisk, förvaltnings-, rektors- och lärarnivå. Arbetsmiljö och hälsa Den totala sjukfrånvaron inklusive timanställd personal inom Katrineholms kommun under 2015 var 7,2 procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden. Kvinnornas sjukfrånvaro var högre än männens; sjukfrånvaron var 7,8 procent av kvinnornas totala arbetstid jämfört med 5,2 procent av den totala arbetstiden för männen. Sjukfrånvaron har ökat sedan 2014 för båda könen. För 2014 var den genomsnittliga totala sjukfrånvaron 6,3 procent. Kvinnornas sjukfrånvaro uppgick till 6,7 procent och männens till 5,1 procent av den totala arbetstiden. 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% Sjukfrånvaro i andel av ordinarie arbetstid 6,4% 6,3% 5,8% 5,4% 7,2% 0,0% Sjukfrånvaron har ökat i nästan alla åldersgrupper för både män och för kvinnor. Undantaget är gruppen män som är 30 år eller äldre där det har skett en minskning jämfört med Den grupp som har den högsta sjukfrånvaron är kvinnor som är 50 år eller äldre. Den grupp som har lägst sjukfrånvaro är män mellan år. Den ökande sjukfrånvaron beror till stor del på en ökad andel långtidssjukskrivningar. Sjukskrivningar på heltid längre än 59 dagar, tenderar att bli både vanligare och varaktigare. Under 2015 uppgick långtidssjukskrivningarna till 49 procent av totala sjukfrånvaron, vilket var 1 procentenhet högre än För kvinnor var långtidssjukskrivningarna oförändrade mellan åren, medan långtidssjukskrivningarna bland männen ökade sju procentenheter. För bildningsförvaltningen har den största ökningen av sjukfrånvaro skett på kommunens förskolor. En analys av yrkesgrupper visar att sjukfrånvaron ökar mest för förskolelärare och barnskötare. Det går att uttolka ett samband mellan ökad sjukfrånvaro och de skolenheter som genomfört en organisationsförändring eller där det skett många rektorsbyten.

51 44 (98) Sjukfrånvaro Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Sjukfrånvaro i andel av ordinarie arbetstid inkl. timanställda 6,3% 6,7% 5,1% 7,2% 7,8% 5,2% Sjukfrånvaro i andel av ordinarie arbetstid exkl. timanställda 6,2% 6,6% 5,1% 7,1% 7,7% 5,2% varav medarbetare <= 29 år 4,9% 5,0% 4,8% 5,8% 5,6% 6,2% varav medarbetare år 6,1% 6,4% 4,7% 7,1% 7,9% 4,2% varav medarbetare >= 50 år 6,6% 7,0% 6,4% 7,4% 7,9% 5,6% Sjukfrånvaro som är > 59 dagar 48% 50% 40% 49% 50% 47% Lokalresurser Under flera år har antalet barn och elever i kommunens förskolor och skolor ökat och till följd av detta ökar också behovet av förskole- och skollokaler. Behov av upprustning och ombyggnad av lokaler för förskola och skola finns, bland annat saknas grupprum. Det fria skolvalet bidrar till att rörligheten mellan skolorna är stor, vilket kan medföra såväl platsbrist som outnyttjade ytor. Under 2015 har ett arbete inletts för att ta fram en långsiktig planering för kommunens skollokaler. Sex nya förskoleavdelningar har öppnats med plats för 126 barn. De nya avdelningarna finns i på förskolan Guldregnet, nyöppnade förskolan Karossen och förskolan Häringe i Valla. Förskolan Näverstugan är en helt nyproducerad förskola som stod inflyttningsklar i januari Förskolan har tre avdelningar och ett inomhustorg med scen. Grundskolan har utökats med tre klassrum; två på Västra skolan och ett på Sandbäcksskolan. På Sandbäcksskolan har även antalet elevtoaletter utökats. Fyra klassrum på Valla skola har renoverats för Interkulturella enheten, IKE, som under året flyttade från Nävertorpsskolan. Skogsborgsskolan har under året byggts till med två klassrum, bibliotek och två grupprum. Utbyggnaden kommer bli färdigställd under januari En scen på skolgården har också iordningställts. En satsning har gjorts på måltidsmiljön i kommunens skolrestauranger för att göra upplevelsen av måltiden bättre och trevligare och för att underlätta för mer matlagning från grunden. Skogsborgsskolans matsal har byggts ut. Vidare har tio miljöstationer placerats ut vid skolor och förskolor. Åtgärder har också genomförts vid flera förskolor och skolor för att förbättra utemiljön gällande säkerhet och att skapa stimulerande och utmanande miljöer. Kultur- och turismförvaltningens lokaler i Lokstallet samutnyttjas allt mer. Vård- och omsorgsförvaltningen bedriver verksamhet dagtid och Kulturskolan förlägger delar av sin verksamhet till Perrongen under eftermiddags- och kvällstider. I övrigt nyttjas lokalerna av bildningsförvaltningen i samband med verksamhet utförd av Perrongens personal men också för temaveckor och liknande samt även av andra aktörer. För att öka servicegraden har Perrongens huvudentré flyttats. En förstudie har genomförts kring inrättande av en så kallad black box för teater inom Lokstallet. Huvudbiblioteket på Kulturhuset Ängeln fungerar som gymnasieskolan Lindens skolbibliotek. Under Skogsborgsskolans ombyggnad har huvudbiblioteket varit Skogsborgselevernas skolbibliotek. Kultur- och turismförvaltningen har under året undersökt möjligheter att skapa en ny entré till Kulturhuset Ängeln för att förbättra tillgängligheten samt upplevelsen av ett kulturhus. I simhallen har herrarnas omklädningsrum renoverats. Antalet besökare minskade med cirka under renoveringsperioden. Renoveringsprojektet har utvärderats tillsammans med KFAB inför renoveringen av damernas omklädningsrum. Renoveringen av Backavallens läktare har fortgått som planerat. Inom service- och teknikförvaltningen har planeringsarbete även pågått rörande samlokalisering av flera verksamhetslokaler i syfte att uppnå samordningsvinster och bättre arbetsmiljö.

52 45 (98) Delar av socialnämndens öppna insatser har centraliserats och delar nu lokaler med myndighetsavdelningen. Mercurs lokaler har byggts om för att anpassas till verksamhetens behov. Renoveringen av Kollektivet HVB beräknas vara klar i mars I samband med renoveringen kommer enheten utöka med två behandlingsplatser. I maj invigdes Viadidakt arbetsmarknads nya lokaler i Värmbol. Samlokaliseringen har gett positiva effekter i form av att all personal finns nära deltagarna, vilket höjer kvaliteten på arbetet och ger tidsvinster. Lokalerna är arbetsmiljöanpassade utifrån verksamheternas behov. Viadidakts ungdomstorg har flyttat in i nyrenoverade lokaler på Friggagatan. Viadidakts lokaler på Mejerigatan har sagts upp. För att kunna leva upp till resultatmålet om ökad utbildningsnivå behöver Viadidakt erbjuda de studerande goda förutsättningar, bl.a. lokaler anpassade för dagens flexibla studiemetoder. En renovering av utbildningslokalerna i Röda Huset har påbörjats för att bidra till en utvecklande lärmiljö. Under våren invigdes Granheden korttidsboende för barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Inom vård- och omsorgsförvaltningen har planering inletts för två grupp-bostäder, inom LSS och socialpsykiatri, som förväntas stå klara under Ett arbete kring ett nytt äldreboende har också startat upp. Lokalförändringar planeras även för att möta nya behov inom hemtjänsten, korttidstillsyn, personligt ombud och Resurscenter. En utökning av handläggare och sjuksköterskor har medfört behov av delade arbetsrum på förvaltningskontoret på Upplandsgatan, vilket fungerar bra. Arbetsmiljöåtgärder vidtagits i kommunledningsförvaltningens lokaler i Nämndhuset och i stadshuset Gröna kulle. Åtgärderna har fokuserat på att anpassa miljön till verksamhetens behov. Under hösten har hyllutrymmet i kommunarkivet omdisponerats för att kunna ta emot leveranser från kommunens verksamheter. En inventering visar att det finns arkivlokaler som är olämpliga och behöver ersättas, dessutom bör cirka 450 hyllmeter tillskapas från 2017 eftersom en ökad mängd handlingar kommer att överlämnas från verksamheterna. Detta visar på vikten av en övergång till digitalt arkiv. Samhällsbyggnadsförvaltningen hyr hela AVA-huset och har aktivt verkat för optimering av lokalkostnaderna genom att hyra ut lokaler i andra hand. Administration av hyresfrågor ingår dock inte i förvaltningens normala verksamhet. En omfattande ombyggnation genomfördes under sommaren då förrådsutrymmen omvandlades till kontorslandskap med tillhörande arbetsrum (Ericssons framtidscenter).

53 46 (98) Resultat uppföljning av övergripande mål och resultatmål I årsredovisningen 2015 görs en uppföljning av de mål som anges i kommunens övergripande plan med budget , som fastställdes av kommunfullmäktige i november Efter valet i september 2014 inledde den politiska majoriteten, parallellt med budgetarbetet, arbetet med att ta fram en ny kommunplan för mandatperioden Kommunplan fastställdes dock först i januari Det innebär att kommunens övergripande plan med budget utgår från den indelning i målområden som angavs i Kommunplan Uppföljningen i årsredovisningen 2015 följer samma struktur. I detta avsnitt redovisas väsentliga händelser per målområde (utifrån indelningen i kommunplan ). Här redovisas också utfall för de resultatmål för nämnder och bolag som fastställdes i övergripande plan med budget Uppföljningen av resultatmålen ligger till grund för en bedömning av måluppfyllelsen under väsentliga händelser. För varje resultatmål anges vilken eller vilka nämnder/ bolag som ansvarar för resultatmålet, vilken målnivå som gäller för resultatmålet och källa, dvs. var underlag för uppföljning av resultatmålet hämtas. För de resultatmål där det är möjligt redovisas också utfallet könsuppdelat. Färgindikatorer används för att visa hur utfallet förhåller sig till målnivån: Grön markering får endast sättas om målnivån uppnås eller överträffas för resultatmålet. Om målnivån är angiven som öka innebär det att det att resultatet måste vara bättre än vid föregående mätning. Om det endast är resultatet för det ena könet som uppnått målnivån får grön markering inte sättas. Gul markering innebär att målnivån inte uppnås. Gul markering får sättas om avvikelsen från målnivån är acceptabel och/eller bedömningen är att verksamheten utvecklas positivt. Det finns inga fasta gränser för vad som är en acceptabel avvikelse utan bedömningen görs från fall till fall. En riktlinje är dock att målnivån ska ha uppnåtts till minst 75 procent. Röd markering innebär att målnivån inte uppnås. Röd markering sätts om avvikelsen från målnivån är stor. I redovisningen används följande förkortningar: BIN BMN KS KTN STN SOCN VIAN VON KFAB KIAB KVAAB VSR Bildningsnämnden Bygg- och miljönämnden Kommunstyrelsen Kultur- och turismnämnden Service- och tekniknämnden Socialnämnden Viadidaktnämnden Vård- och omsorgsnämnden Katrineholms Fastighets AB Katrineholms Industrihus AB Katrineholm Vatten och Avfall AB Västra Sörmlands Räddningstjänst

54 47 (98) Ortsutveckling Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det är läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra miljöer erbjuder. Övergripande mål Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling. Väsentliga händelser Tillväxt och samhällsplanering Katrineholm fortsätter växa och vid årsskiftet hade Katrineholms kommun invånare, vilket är en ökning med 247 invånare jämfört med årsskiftet 2014/2015. Under året har bygg- och miljönämnden gett samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram 11 nya detaljplaner. Under året har fyra detaljplaner antagits, varav en är överklagad. De planer som nu är under framtagande motsvarar byggrätter för mer än 600 bostäder. Planuppdragen handlar även om att kunna skapa nya förskoleavdelningar. Kriterierna för prioritering av planuppdrag har reviderats av nämnden eftersom efterfrågan på nya planer har ökat avsevärt den senaste tiden. Under våren installerades en ny version av ärendehanteringssystemet för bygglov. Den nya digitaliserade versionen av systemet har många funktioner som underlättar handläggningen av ärenden. Under 2015 har arbetet för att främja näringslivsutvecklingen i Katrineholm fortsatt. I Katrineholm, såväl som i Sverige och övriga EU-länder, återfinns 80 procent av samtliga arbetstillfällen inom små och medelstora företag, varför tillväxten för dessa företag är av största vikt för att erhålla nya arbetstillfällen. En mätning har gjorts där det konstaterats att sexton företag i kommunen under de senaste tre åren uppvisat en mer än 25-procentig tillväxt i antalet årsanställda. Utifrån djupintervjuer med dessa företag har en lista sammanställts över såväl tillväxtmöjligheter som upplevda hinder. Listan ska i nästa steg användas för att ge kommunens övriga företag hjälp i sitt tillväxtarbete. Kommunen har utvecklat sitt engagemang i Stockholm Business Alliance för att vara en tydlig och aktiv part Stockholmsregionens utveckling. SBA är ett partnerskap mellan 54 kommuner i sju län med syfte att attrahera utländska investeringar, stärka regionens varumärke, fokusera på grönasmarta näringar, underlätta för nya företagsetableringar, marknadsföra befintliga logistikverksamheter (bland annat Katrineholms Logistikcenter), utveckla besöksnäringen samt stärka detaljhandelsutvecklingen i regionen. Genom att samla medlemskommunernas gemensamma fördelar skapas goda förutsättningar att locka investerare och nya etableringar. Katrineholms Logistikcentrum har med sin strategiska placering en betydande roll i det arbete som bedrivs för att skapa nyetableringar och nya arbetstillfällen. Företaget Catena har förvärvat mark vid Katrineholms Logistikcentrum, vilket är ett mycket viktigt steg för kommunens fortsatta expansion. Efterfrågan på byggbar mark på Lövåsen är stor och det sista markområdet ska planläggas. För att stimulera tillväxten av nya företag är Katrineholms kommun huvudaktör för Näringslivscentrums verksamhet där Almi, Katec, Nyföretagarcentrum, Coompanion och Leader Södermanland ingår, samtliga med syfte att arbeta för näringslivstillväxt. Ett steg till förbättrat näringslivsklimat är de 100 företagsbesök som genomförts under året. Näringslivsrådets 7-punktsprogram är annat ett exempel på samverkan mellan Katrineholms kommun och näringslivet; politiker, ledande tjänstmän och företagare träffas regelbundet för att diskutera gemensamma aktiviteter i syfte att utveckla Katrineholms attraktivitet.

55 48 (98) En samverkansgrupp bestående av Katrineholms kommun, fastighetsägare och Svensk Handel arbetar för att stärka Katrineholm som handelsstad. Samverkansgruppens vision är: Katrineholms City-Västra Sörmlands mest attraktiva stad. Gruppen arbetar även för att utveckla Katrineholms handel till utmärkelsen Årets stadskärna Under läsåret har totalt 125 elever inom gymnasieskolan provat på att starta så kallade UF-företag. Syftet med UF-företagen är att uppmuntra och stimulera eleverna till entreprenörskap. Genom Ung Företagsamhet (UF) får flickor och pojkar möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. Till varje UF-företag knyts en rådgivare från det lokala näringslivet. Lindengymnasiet utsågs våren 2015 till årets UF-skola i Sörmland. Katrineholms kommun har under året startat projektet Katrineholm 100, med anledning av kommunens 100-årsjubileum Det ska vara ett jubileum om, för och med katrineholmarna. Målet är att öka stolthet och delaktighet. Jubiléet är ett viktigt led i att stärka Katrineholm och varumärket Sveriges Lustgård. Bostäder Katrineholms Fastighets AB fyllde 60 år under Idag är KFAB är den största hyresvärden i Katrineholm med över lägenheter samt lokaler i ett 80-tal fastigheter. Uthyrningssituationen för bostäder är fortsatt gynnsam. Under den senaste femårsperioden har KFAB varit en aktiv aktör på marknaden med försäljningar och förvärv av fastigheter i syfte att utveckla fastighetsbeståndet och Katrineholms möjligheter att utvecklas som attraktiv boendeort. KFAB har påbörjat byggnation av cirka 140 nya bostäder i kvarteret Hästen. Den första etappen, ett punkthus m åtta våningar med totalt 36 lägenheter färdigställdes i november Kommunens planer för nya bostäder har under året uppmärksammats av lokalpressen, bland annat ett höghus på Pionenparkeringen i centrum, nya flerbostadshus i närheten av Duveholmssjön och ett hus med ungdomslägenheter vid kvarteret Pantern. Även planen för nya bostäder i korsningen Åsgatan/Lenagatan och ett lokalt fastighetsbolags intresse för att bygga nya centrala bostäder nära kyrkan på Norr visar på den framtidstro som finns.

56 49 (98) Utbildning och arbetsmarknad Utbildningsnivån för kommunens invånare är fortsatt låg jämfört med Sörmland och riket i snitt. Campus Viadidakt samverkar med Karlstad universitet kring platsförlagd lärarutbildning. Ett grundlärarprogram startade under hösten och fler lärarutbildningar planeras inför kommande år. Två grupper av VVS-ingenjörer som går en YH-utbildning i samverkan med Campus Nyköping studerar i Viadidakts lokaler. Inom vuxenutbildningen på gymnasial nivå har en satsning gjorts under året som möjliggjort för fler att läsa distanskurser. Viadidakt prioriterade att låta fler elever läsa distanskurser under våren då en ny lag skulle träda i kraft vid halvårsskiftet som försvårade för gamla kursbetyg att få tillgodoräknas i ett examensbevis utfärdat efter 30 juni Under hösten tillkom ett nytt statsbidrag som möjliggjorde att Viadidakt även under hösten kunde erbjuda ett stort utbud av gymnasiekurser på distans. Antalet elever inom svenska för invandrare (sfi) har ökat från föregående år och fortsätter att ligga på en hög nivå. Antalet elever under etableringslagstiftningen som blir klara med sfi på kort tid och som fortsätter att läsa på grundläggande nivå har ökat. Därför har Viadidakt i år även erbjudit studier i svenska som andraspråk på grundläggande nivå under sommaren som ett komplement till sfi. Inom fyra av sex sfi-kurser har Viadidakt högre måluppfyllelse än genomsnittet i riket. Den ökade måluppfyllelsen kan bero på att de elever som studerar på sfi idag har en högre studiebakgrund än elever under tidigare år. Arbetslösheten är fortsatt hög i Sörmland jämfört med landet i övrigt. I december 2015 var arbetslösheten i Katrineholm 11,2 procent av den registerbaserade arbetskraften, vilket ligger på samma nivå som förra året. Däremot har ungdomsarbetslösheten har minskat jämfört med föregående år. Av ungdomarna i Katrineholm var 18,3 procent arbetslösa. Arbetslösheten är något högre bland män än bland kvinnor, det gäller både totalt och bland unga. Den höga arbetslösheten bidrar till att kommunens utbetalda försörjningsstöd fortsätter hålla sig på en hög nivå. Socialnämnden har under året remitterat närmare 200 kvinnor och män till Viadidakt. Av dessa gick 24 procent vidare till studier eller arbete, vilket är något mindre än föregående år. En majoritet är inte bara arbetslösa utan har även fysisk eller psykisk ohälsa och/eller språkhinder. Under året har Viadidakt tillsammans med socialnämnden i Katrineholm arbetat med att skapa förutsättningar för Aktivt försörjningsstöd. Ett nytt arbetssätt prövats, som innebär att en arbetsmarknadscoach kommer till socialsekreterarna två gånger per vecka för att träffa nya klienter. Arbetsmarknadscoachen utreder klienternas arbets- och utbildningsbakgrund och gör en planering för fortsatta insatser redan innan klienten kommer till utredning för eventuellt försörjningsstöd. Många av dem som uppbär försörjningsstöd står långt ifrån arbetsmarknaden och behöver omfattande stöd, rehabilitering och kompetenshöjande insatser innan de kan påbörja arbetsträning eller bedöms kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. För att kommunen ska lyckas ge rätt stöd till försörjningsstödstagarna behöver verksamheterna fortsätta att effektivisera arbetsätt och sträva för att uppnå gemensamma mål. Infrastruktur och kommunikationer Tillgången till bredband är en viktig förutsättning för Katrineholms utveckling. Kommunen fastställde under 2014 en bredbandsstrategi vars mål är att 95 procent av alla hushåll och företag i Katrineholm ska ha möjlighet till fiberbaserat bredband Sedan bredbandsstrategin blev antagen har Länsstyrelsen ändrat villkoren för byalag att få bidrag till sin fiberutbyggnad och valt en betydligt högre gräns än vad Jordbruksverket satt som minimikrav. Trots det har kommunen fått in och skickat iväg bidragsansökningar närmare 60 procent av de permanentboende på landsbygden. Under hösten inkom Konkurrensverket med ett yttrande mot de regler som Jordbruksverket hade satt upp för bredbandsstödet, vilket gjorde att Länsstyrelsen inte kunde fatta beslut om de bidragsansökningar som inkommit. De olika turerna kring riktlinjerna för stödet till fiberutbyggnaden har lett till att fiberutbyggnaden i kommunen har försenats.

57 50 (98) Under hösten har oberoende mätningar av mobiltäckningen i kommunen genomförts. Mätningarna kommer bland annat att användas som underlag vid diskussioner med mobiloperatörerna, men också som referensmaterial vid uppföljande mätningar samt som upphandlingsunderlag. Katrineholms kommun har sedan ett par år tillbaka etablerat en trådlös bredbandsinfrastruktur; Anslutning Katrineholm. Inledningsvis var avsikten att förse besökare och invånare med direktinformation och access till internet på platser där behov och nytta redan var påtaglig, för att på så sätt öka stadens attraktion. Allt eftersom att WiFi-nätet utökas är avsikten att kunna använda det för andra typer av ändamål, till exempel att kunna förse fältpersonal med direkt access till befintliga verksamhetssystem, vilket ger helt nya möjligheter till effektivisering av kommunens arbetsprocesser. Under hösten har arbetet med att göra förbättringar i WiFi-nätet på skolorna påbörjats genom ny hårdvara samt åtkomst till Anslutning Katrineholm. Därefter kommer även kommunens äldreboenden förses med samma lösning. Syftet är att underlätta för anställda, brukare och besökare. Kollektivtrafiken i Sörmland är nu inne på sitt tredje år av förnyelse och omvandling föranledd av den nya kollektivtrafiklagen men också av den politiska ambitionen att förverkliga den för Sörmland antagna kollektivtrafikvisionen. Länstrafiken har arbetat fram principförslag för den regionala stomtrafiken. Förslagen godkändes av fullmäktige i samtliga kommuner och i landstinget. Förändringsarbetet är kopplat till ambitionerna att bygga ut den regionala tågtrafiken. Kommunerna i Sörmland kommer tillsammans med Landstinget införskaffa egna fordon för regional tågtrafik; trafikstart planeras till åren Stadstrafiken behöver också följas upp och analyseras Resandet med tätortstrafiken har tyvärr minskat under Utfallet för 2015 gällande kommunens ansvar för den lokala kollektivtrafiken är något lägre än budgeterat beroende på att trafikkostnaderna blivit mindre än beräknat. Flera infrastrukturprojekt har avslutats under året, bland annat olika tillgänglighets- och nollvisionsåtgärder, ombyggnad till gångfartsområde, byggande av parkeringsplatser samt ny infartsväg till Valla go-kartbana. Vidare har ombyggnaden av korsningen Vingåkersvägen/Mejerigatan, GC-väg vid Lövåsen och trafiksäkerhetsåtgärder vid Forssjö skola slutförts under året. Planering inför ombyggnationen av de gamla genomfarterna i Katrineholm pågår och framtagandet av ett gestaltningsprogram för sträckan har färdigställts. Vidare deltar kommunen i Trafikverkets arbete med en vägplan gällande väg 56 från Katrineholm till Bie och i genomförandet av en åtgärdsvalsstudie gällande väg 52. En revidering av kommunens treårsplaner avseende infrastrukturåtgärder har också genomförts. Årets asfalteringsarbeten försenades kraftigt på grund av avtalsmässiga oklarheter. Efter utdragna förhandlingar samtidigt som asfalteringsarbetena planerades om, kunde till slut påbörjade jobb bli klara under senhösten. Under 2015 har samtliga snöröjningsfordon, även externa entreprenörers, försetts med GPSutrustning. Detta är en kvalitetsförbättring i flera avseenden, både vad gäller försäkringsfrågor, arbetsledning och styrning. Det innebär också möjlighet till förbättrad ekonomisk uppföljning. I mars kollapsade bron över Nyköpingsån i Värmbol då en traktor passerade över den. Även en intilliggande bro drogs med som fungerade som entré till KIAB:s uthyrningslokal Smedjan. Under hösten kunde en ny bro upphandlas och invigning skedde den 10 december. Miljön Under 2015 har enskilda avlopp i Björkvik inventerats. Drygt 430 berörda fastighetsägare har fått informationsutskick och sex informationsmöten har hållits, där intresserade haft möjlighet att ställa frågor och få råd. Arbetet med avloppsinventeringarna i Julita som påbörjades har också fortsatt. Katrineholms och Vingåkers kommuner har i sitt arbete med vattenkvaliteten i Kolsnaren och Viren fått statligt bidrag för strukturkalkning av åkermark i avrinningsområdet.

58 51 (98) Två träffar för kommunens lantbrukare har hållits under hösten. Sammanlagt deltog ett trettiotal företagare. Vid träffarna, som var uppskattade, presenterade och diskuterades hur vår miljötillsyn på lantbruk går till och hur kvävedirektivet påverkar lantbruk och djurhållning. Under sommaren upptäcktes återigen en petroleumförorening i Lasstorpsdiket. Under hösten har provtagning genomförts och vidare utredning om åtgärder pågår. Antalet ärenden gällande nedskräpning har ökat under året. Det gäller både nedskräpning i naturen och vid återvinningsstationer. Några återvinningsstationer är särskilt utsatta och en dialog har påbörjats med Förpacknings- och tidningsinsamlingen och större fastighetsägare i området. Inom livsmedelskontrollen har två projekt gällande information (märkning) av allergener genomförts. Kontrollen har syftat till att dels säkerställa att kunder i butiker och restauranger får tillräcklig information om allergener och dels att livsmedel inte innehåller odeklarerade allergener. Utvecklingen av Klimatsmart Ekomat i kommunens restauranger har fortsatt under året. Mat lagad från grunden, en hög andel ekologiska varor, hög andel närproducerade varor samt enbart svenskt kött, kyckling och spannmål har lett till nöjdare matgäster. Enkätundersökningar riktade till elever och äldreomsorgens brukare visar bättre resultat jämfört med tidigare år. Katrineholms kommun har fått pris som årets ekoraket för sin ökning av ekologiska inköp. Kommunens arbete med Klimatsmart Ekomat har presenterats genom en film som premiärvisades för skolklasser, politiker och lokala odlare på biografen Cosmos i början av året. Förutom ökningen av ekologiska livsmedel har inköpen av lokala råvaror ökat under året. Tillsammans med Vingåkers kommun och ett lokalt charkuteri har en falukorv med kött från närliggande gårdar tagits fram. Korven, som lanseras som Sörmländsk Falukorv, serveras i kommunens restauranger och äldreboenden. Under hösten genomfördes en ny lokal livsmedelsupphandling. Framöver kommer sju lokala leverantörer kommer att leverera livsmedel via Kerstinboda omlastningscentral. KFAB arbetar löpande med att minska energiförbrukningen. Det nationella målet är att minska energianvändningen med 20 procent fram till 2020 med basår För att nå målet krävs att medel

59 52 (98) kontinuerligt avsätts av KFAB och kommunen för att möjliggöra modernisering av teknisk utrustning. Vidare krävs ett kontinuerligt arbete med energioptimering. Fram till 2018 genomförs en omfattande energiinventering i bolagets samtliga fastigheter. För att skapa ett hållbart kvalitets- och miljöledningssystem arbetar KFAB med miljö- och kvalitetsfrågor i alla led, såväl internt som externt. Från och med februari 2016 kommer KFAB vara miljöcertifierade enligt Svensk Miljöbas. Katrineholms kommun har under året tecknat avtal om tillgång till en webbaserad så kallad solkarta. Solkartan visar hur mycket energi det är möjligt att få genom att använda solceller på husen. Under året har kommunens bilsamordning genomfört inköp och utbyte av 32 fordon. I samråd med verksamheterna har miljömålet prioriterats. Hänsyn har även tagits till praktiska behov såsom tillgång till tankstationer för gas. För att främja biologisk mångfald har försök med att skapa traditionella ängar på befintliga gräsytor inletts med jordprovtagningar. Provtagningarna vid Norrköpingsvägen visade på gynnsamma förhållanden och försöken ska fortsätta, vilket i förlängningen både kan ge ökad biologisk mångfald och minskade underhållskostnader då ängsmark är mindre skötselintensiv. Besöksnäringen Kultur- och turismnämnden beslutade vid sitt aprilsammanträde om ett nytt målprogram för turismoch besöksnäringen i Katrineholm. Syftet är att formulera de långsiktiga målen för turism-och besöksnäringens tillväxt i Katrineholm. Genom att tillsammans med KFV Marknadsföring AB och besöksnäringen arbeta mer långsiktigt skapas förutsättningar för utvecklingen av besöksnäringen. Projekt "Tillgängligare konst" syftar till att göra den offentliga konsten tillgängligare. Ett enhetligt skyltsystem för samtliga offentliga konstverk är klart och kommer våren 2016 att placeras ut vid konstverken. Vidare har kultur- och turismförvaltningen tagit fram en folder med information om konstverken samt en karta med konstverkens placering. Information om samtliga konstverk finns även på kommunens hemsida. Under sommaren genomfördes ljudkonstprojektet "Sound of Sörmland" där åtta kommuner i Sörmland deltog och ställde ut ljudkonstverk i det offentliga rummet. I augusti ställde Anna Berglind ut konstverket "Varthän" på vattnet i Djulösjön utanför Stora Djulö herrgård. Medarbetarna i parken möter många invånare, turister och besökare. Service- och teknikförvaltningen har under året arbetat med bemötande, service och värdegrundsarbete. Katrineholmarna ska kunna vara stolta över sitt gröna vardagsrum, det kan många gånger kan vara tillfället eller känslan som gör att en person väljer att flytta till Katrineholm. Resultatmål Resultatmål Kommentar Företagsklimatet ska förbättras KS, BMN, SOCN, VSR Målnivå: NKI 70 Källa: SKL:s mätning insikt. KKIK Uppföljning: Årlig Nyföretagandet ska öka KS Målnivå: Placering 165 Källa: Nyföretagarcentrums företagarbarometer, Bolagsverket. KKiK Uppföljning: Delår Rank 152 av 193 i jämförelse med övriga kommuner som deltagit i mätningen Antalet nya företag per 1000 invånare var 4,4 under 2015, att jämföra med 3,3 under Medelvärdet för riket 2015 var 6,6. I 2015 års rankning av kommuner ligger Katrineholm på plats 150.

60 53 (98) Resultatmål Kommentar Omsättningen inom besöksnäringen ska öka KTN Målnivå: Till 2020 ska omsättningen öka till 500 mnkr. Källa: TEM (turismekonomisk mätning). Uppföljning: Årlig 376 mnkr 368 mnkr Det totala antalet kommersiella övernattningar har minskat med cirka gästnätter vilket haft negativ effekt på omsättningen. Sysselsättningen inom besöksnäringen ska öka KTN Målnivå: Till 2020 ska antal årssysselsatta öka till 400. Källa: TEM (turismekonomisk mätning). Uppföljning: Årlig 309 st 281 st Resultatet för sysselsättningen är knutet till resultatet för omsättningen. God tillgång på mark för näringslivsändamål. Omsättningen av etableringsmark ska öka kvm kvm Under 2015 har kommunen sålt kvm, hyrt ut kvm samt förvärvat kvm. KS Målnivå: Försäljning/uthyrning av beredd resp. oberedd etableringsmark ska öka Källa: Egen redovisning Uppföljning: Årlig Andelen kvinnor och män med eftergymnasial utbildning ska öka BIN, VIAN Målnivå: Öka Källa: SCB, befolkningens utbildning åldersgrupp år Uppföljning: Årlig Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning ska öka SOCN Målnivå: Öka Källa: Egen mätning Uppföljning: Delår Fler av de personer med ekonomiskt bistånd som anvisas till Viadidakt ska gå vidare till studier eller arbete VIAN Målnivå: Öka Källa: Egen mätning Uppföljning: Månad Andelen studerande som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare ska öka VIAN Målnivå: Andelen elever inom SFI spår 2 och spår 3 som får minst betyget godkänt ska öka Källa: SCB Uppföljning: Årlig 29,1% 29,0% Statistiken redovisas med ett års eftersläpning. Katrineholm 2014: kvinnor 35,3%, män 22,7%, totalt 29,0%. Medelvärde Sörmlandskommuner: kvinnor 36,3%, män 25,0%, totalt 30,6% Medelvärde samtliga kommuner: kvinnor 38,7%, män 26,2%, totalt 32,3% 35,5% 47,5% Totalt har 712 kvinnor och män sökt försörjningsstöd en eller flera gånger under året. 331 kvinnor och 504 män har under året övergått till egen försörjning. Andelen kvinnor som övergått till egen försörjning är 47%, andelen män 48%. 27% 24% Av de kvinnor och män som anvisats av socialförvaltningen i Katrineholm och avslutat sin insats, gick 24 procent vidare till studier eller arbete, en minskning jämfört med Färre antal personer har anvisats till Viadidakt under Fler av de anvisade personerna står långt från arbetsmarknad och studier på grund av ohälsa och låg språklig kompetens. 42% 45% Statistiken redovisas med ett års eftersläpning. Utfallet visar genomsnittet av utfallet för de olika kurserna. Andelen kursdeltagare som klarade målen 2014 var: kurs 2B 49%, 2C 32%, 3C 43%, 3D 56%. Jämfört med föregående år har utfallet förbättrats för 2B och 3D men försämrats för 2C och 3C. Genomsnittet i riket har sjunkit från 38,5% till 37,8%. Statistiken går ej att få fram könsuppdelad.

61 54 (98) Resultatmål Kommentar Andelen studerande som klarar målen i gymnasial vuxenutbildning ska öka VIAN Målnivå: Öka Källa: Skolverkets statistik. Könsuppdelad statistik ska redovisas Uppföljning: Årlig 73% 70% Statistiken redovisas med ett års eftersläpning. Utfallet visar genomsnittet av utfallet för de olika ämnena Andelen studerande som fick minst betyget godkänt var; Sv1 75%, Ma1B 63%, En5 70%, i snitt 70%. Utfall kvinnor 68%, utfall män 72%. Jämfört med 2013 har utfallet försämrats för kvinnor och förbättrats för män. Jämförelse riket: Sv1 79%, Ma1B 68 %, En5 78%. Minskad klimatpåverkan - utsläpp av klimatpåverkande gaser per invånare ska minska KS Målnivå: Minska Källa: SCB, RUS nationella emissionsdatabasen Uppföljning: Årlig kg/inv kg/inv Statistiken redovisas med två års eftersläpning. Tendensen för Katrineholm är sänkta utsläppsnivåer i kg/inv. En hög andel miljöbilar i kommunkoncernen Samtliga nämnder Målnivå: 65% Källa: Andelen miljöbilar av totalt antal bilar i kommunkoncernen. KKiK Uppföljning: Årlig Rena sjöar och vattendrag KS, BMN, KVAAB Målnivå: Öka Källa: Provtagning av 26 sjöar i kommunen Uppföljning: Udda år Bevara och utveckla den biologiska mångfalden - skyddad natur ska bevaras KS, STN Målnivå: Bevarande av areal reservat och biotopskydd Källa: SCB Uppföljning: Årlig Svinnet av mat ska minska STN Målnivå: Minskning med 20% till 2020, dvs. en minskning till 46 g per portion i samband med lunchserveringarna Källa: Egen mätning Uppföljning: Delår 48% 46% Medelvärde KKiK: 34% 31% 16% 26 sjöar ingår i den regelbundna provtagningen, utfallet avser andel av dessa sjöar som bedöms ha god ekologisk status. Bedömning av statusen avser näringsförhållanden (fosfor) provtogs 25 sjöar. Några sjöar har förbättrats och några har försämrats jämfört med mätningen Fyra sjöar hade god ekologisk status (åtta sjöar 2013). Två av de sjöar som försämrats provtogs sent under säsongen, vilket kan ha gett för höga fosforvärden. Den sjö som ej kunde provtas 2015, hade god ekologisk status ha 656 ha Utfallet avser senaste statistiken som redovisades av SCB i juli I ökningen från 2014 ingår kommunens inrättade biotopskyddsområde i Krämbol (8 ha). 59 g 54 g Jämfört med mätningen våren 2015 har matsvinnet ökat något. Dock är svinnet lägre än i mätningen hösten 2014.

62 55 (98) Resultatmål Kommentar Fortsatt hög andel ekologiska råvaror STN Målnivå: 30% Källa: KKIK, egen redovisning av andel ekologiska råvaror av kommunens totala inköp av livsmedel Uppföljning: Delår Fortsatt hög andel närproducerade råvaror STN Målnivå: 5% Källa: Egen redovisning av andel närproducerade råvaror av kommunens totala inköp av livsmedel Uppföljning: Delår Andelen mat som lagas från grunden ska öka genom en minskning av användandet av hel- och halvfabrikat STN Målnivå: 10 % årlig minskning av hel- /halvfabrikat Källa: Egen undersökning baserad på statistik över inköpta hel/halvfabrikat. Uppföljning: Delår Minskad energianvändning i kommunens lägenhetsbestånd KFAB Målnivå: Energianvändningen ska minska med 20% till år 2020, jämfört med 2008 Källa: KFAB, mätning av minskad energianvändning per areaenhet bostäder.. Uppföljning: Årlig Minskad energianvändning i kommunens verksamhetslokaler KFAB Målnivå: Energianvändningen ska minska med 20% till 2020 jämfört med 2008 Källa: KFAB, mätning av minskad energianvändning per areaenhet verksamhetslokaler Uppföljning: Årlig 32% 32,7% Andelen ekologiska livsmedel totalt för 2015 är något lägre än vid delåret pga ändrade köttinköp, dock fortfarande över målvärdet. Medelvärde KKiK 2015: 25%. 9,1% 7% -13% -10% Användandet av hel- och halvfabrikat har fortsatt minska under året och målnivån uppnåddes redan under första halvåret. Då de hel- och halvfabrikat som beräkningarna grundas på i stort sett slutat användas är undersökningen inte längre relevant. -13,7% -14,6% -10,6% -10,5%

63 56 (98) Kultur och fritid Visionen för Katrineholm 2025 tar fasta på kulturlivet som en viktig arena för skaparlust och kreativitet; en viktig grund för samhällets utveckling. I Katrineholm, Sveriges Lustgård, finns fantastiska möjligheter till en innehållsrik fritid för människor i alla åldrar. Övergripande mål Ett rikt kultur- och fritidsliv, där särskilt barn och ungdomar prioriteras. Stark samverkan med föreningslivet Väsentliga händelser Biblioteksverksamhet Biblioteket har ingått ett avtal med Stockholms stadsbibliotek för att vara referens- och pilotbibliotek för en boktipsapp för barn. Under 2015 har appen konstruerats och fyllts med innehåll, pilotperioden är under Under hösten har alla medarbetare vid biblioteket deltagit i ett arbete med syfte att hitta möjligheter till ökad flexibilitet gentemot besökare och skolor. Detta har resulterat i en organisationsförändring som innebär att fler bibliotekarier ska arbeta på skolbibliotek och att bemanningen på Kulturhuset Ängeln ökar på eftermiddagar, kvällar och helger. Målsättningen är ökad säkerhet, förbättrad arbetsmiljö och bättre förutsättningar för ledarledd verksamhet för besökare på Kuturhuset Ängeln, samt ökad kontinuitet på skolbiblioteken. Förändringen träder i kraft i januari Biblioteket har påbörjat en förstudie/handlingsplan avseende övergång till biblioteksdatasystemet KOHA, som är skrivet i öppen källkod. Kultur- idrotts- och fritidsverksamhet En kulturstrategi för barn och unga har under året tagits fram i samverkan mellan bildningsförvaltningen, kultur- och turismförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Strategin ska ersätta den tidigare kulturplanen för barn och unga. Kulturstrategin med en tillhörande handlingsplan, ska bidra till att pojkar och flickor i Katrineholms kommun blir nöjda med den kulturverksamhet som erbjuds i kommunen. Under våren reviderades det idrottspolitiska programmet i samarbete med SISU Idrottsutbildarna och Sörmlandsidrotten. Till grund för det nya programmet ligger kommunplanen för åren Idrotts- och föreningsfrågor är mycket viktiga i byggandet av framtidens Katrineholm. Flickor och pojkar, kvinnor och män ska erbjudas rika möjligheter till meningsfull sysselsättning och motion på jämlika villkor. Programmet antogs av ett enigt kommunfullmäktige i december. I programmet slås fast att föreningar som har kommunalt stöd för sin verksamhet ska kunna redovisa hur de arbetar mot bland annat droger, doping och mobbning. För att nå ut till fler barn och unga har socialnämnden, bildningsnämnden och kultur- och turismnämnden utvecklat nya samarbetsformer inom ramen för ett projekt som riktar sig till barn och unga som inte går på fritids och som inte finns på Lokstallarna. Projektet Tweenies, med ledarledd verksamhet för barn mellan 8 och 12 år, har fortsatt under året i samverkan med föreningar. Verksamheten har utvärderats och förändrats kontinuerligt för att på bästa sätt möta deltagarnas behov av "lagom" styrd verksamhet på fritiden. Katrineholms bibliotek kommer att använda erfarenheterna från 2015 för att utveckla arbetet med läsfrämjande verksamhet på fritiden för den aktuella målgruppen. Under året har totalt 124 barn och ledare, varav 42 pojkar/män, i sju lag deltagit i projektet Bokmatchen. Projektet finansieras inom rambudget och tillsammans med SISU Idrottsutbildarna och Kulturrådet. På grund av färre deltagande lag än förväntat har Kulturrådet beviljat en förlängning av

64 57 (98) projekttiden, som nu löper 2016 ut. Syftet är att bättre anpassa metoden efter idrottslagens förutsättningar och på så sätt nå fler deltagare. Kulturskolan fick 2015 ett nytt uppdrag från bildningsnämnden. Den största förändringen är att målgruppen nu är barn och ungdomar från 0 till 25 år och att Kulturskolan har i uppdrag att genomföra ämneskurser i fler konstarter, inklusive dans och teater. Till följd av detta har Kulturskolan under året startat kurserna kulturmix för äldre elever och världsmusikensemble. Kulturskolan har under året även arbetet med att utveckla sitt stöd till skolorna avseende estetiska lärprocesser och med att nå nya målgrupper. Ett antal verksamheter har startat i samarbete med grundskolan. Under året har elever i kommunens skolor också fått ta del av Kulturskolans olika föreställningar. Kulturskolans personal har även fortbildat förskolepersonal kring "Reggio Emilia"-pedagogik. Vidare har Kulturskolan kunnat genomföra ett flertal projekt på kommunens skolor genom medel från Kulturrådet för Skapande skola. Katrineholms skolor och förskolor har bjudits in att delta i Katrineholms konstpedagogiska verksamhet. Gensvaret har varit stort, under året har närmare 300 flickor och pojkar deltagit i bokade visningar och konstverkstäder i Konsthallen. Konstpedagogen har också besökt tio av kommunens förskolor i tätorten och kransorterna med hoppskulpturen "You and me forever". KomTek har sedan tidigare ett nära samarbete med grundskolans låg- och mellanstadium. Under 2015 har samarbete även inletts med en av kommunens högstadieskolor. Skolverksamheten inriktas i första hand på att hjälpa kommunens lärare att uppfylla läroplanens mål för teknik. Under hösten genomfördes Legotävlingen First Lego League FLL samt Junior First Lego League Jr.FLL. Totalt var 420 elever delaktiga i den ämnesövergripande tävlingen. KomTek har även fritidsverksamhet i syfte att fånga upp deltagarnas teknikintresse i allmänhet och flickornas intresse i synnerhet. Dock har detta inte resulterat i att antalet flickor som sökt KomTek:s kurser ökar. Totalt sett har KomTek under 2015 haft besökare (ej unika), varav 44 procent flickor. Under våren genomförde kultur- och turismnämnden för första gången Kulturdag för barn. Det blev en dag med ett brett och varierat utbud för barn i åldrarna 3-12 år. Barnen kunde även önska sig framtida kulturaktiviteter på Kulturhuset Ängeln. Dessa önskningar har redan till viss del tagits tillvara under hösten. Sedan februari arbetar människor med funktionsskillnader från Resurscenter som kulturarbetare på Perrongen med teater, musik, litteraur, hantverk och skapande osv. En annan grupp från Resurscenter arbetar i caféet dagtid vilket lett till att öppettiderna utökats. För sjätte året i rad arrangerade Katrineholms kommun tillsammans med Sörmlandsidrotten och lokala föreningar Katrineholm Summer Camp. Under en vecka i juni fick totalt 273 flickor och pojkar i åldern åtta till tolv år prova på 22 olika aktiviteter. Ledare på Katrineholm Summer camp är, huvudsakligen, ferieanställda ungdomar i åldern 17 år. Ungdomarna deltar i projektet Framtidens Ledare som syftar till att ge ungdomar teoretisk och praktisk ledarutbildning. I juli genomfördes ett dagkollo för tjejer på Perrongen med inriktning på studioteknik. Kollot samarrangerades med Sensus studieförbund och pågick parallellt med Popkollo på Åsa folkhögskola. För att verkligen kunna erbjuda alla plats var kollot kostnadsfritt. Kollot avslutades med gemensam konsert med Popkollo på Perrongen. I en ambition att förstärka samarbetet med förenings- och kulturlivet samarrangerades för första gången Dansens dag i april. Arrangemanget genomfördes som en "dansvandring" mellan de offentliga konstverken i Stadsparken, centrum och Perrongen. För andra året i rad arrangerades i augusti Nordens största skatetävling i Katrineholms skatepark och drog en storpublik. Under 2014 bildades en framtidsgrupp bestående av politiker, tjänstemän, företrädare för föreningar och SISU idrottsutbildarna. Syftet är att se hur idrottsarenorna i Katrineholm och kransorterna ska

65 58 (98) utvecklas på kort och lång sikt. Framtidsgruppens arbete fortskrider. I dialog med föreningar, tjänstemän, politiker och andra aktörer har en landskapsarkitekt skissat på en utveckling av hela Sportcentrumområdet. Sportcentrum har lanserat en kundenkät för att utvärdera verksamheten. Resultaten visar att medborgare/kunder och besökare är mycket nöjda med bemötande, service och städning. Däremot finns önskemål och synpunkter kring lokaler och golv, vilket kommer att åtgärdas framöver. Vid Djulö har ett utegym byggts. Idén kom från en street workout-entusiast som även deltagit i val av utrustning och utformning av gymmet. Djulögruppen är en sammanslutning av företagare, tjänstemän och föreningsrepresentanter som arbetar för att få ett levande och attraktivt Djulö som kan ge såväl turister som lokalbefolkning ett friluftsområde med många inriktningar. Djulögruppen har under året bidragit med input och förslag till prioriteringar för utveckling av området. Sedan juli 2014 har hushåll med barn i årskurs 4-9, som mottagit försörjningsstöd under en längre tid än sex månader, rätt till ersättning från socialnämnden för att täcka kostnader för barnens fritidsaktiviteter. Trots att information om den så kallade fritidspengen gått ut till alla som har barn i den aktuella ålderskategorin har efterfrågan varit mycket liten. Under nästkommande år kommer riksnormen för försörjningsstöd att öka, ökningen kommer att ersätta fritidspengen. Resultatmål Resultatmål Kommentar Invånarna ska vara nöjda med den verksamhet som erbjuds inom kulturområdet KTN Målnivå 90% Källa: Kulturundersökning Uppföljning: Vartannat år (jämna år) Barn och ungdomar ska vara nöjda med den verksamhet som erbjuds inom kulturområdet KTN Målnivå: 90% Källa: Enkät Uppföljning: Årlig Djulöområdets attraktivitet ska öka KTN, STN Målnivå: 70 % ska vara nöjda med det utbud som erbjuds. Källa: Kulturundersökning Uppföljning: Lång sikt Andelen barn och unga i hushåll med ekonomiskt bistånd som får del av så kallad fritidspeng ska öka SOCN Målnivå: Öka Källa: Egen mätning av antal barn och unga som fått del av "fritidspeng" i relation till totalt antal barn och unga som tillhör hushåll med ekonomiskt bistånd Uppföljning: Årlig 95% Utfallet mättes senast Utfallet avser andel invånare som gett höga eller mellanbetyg till utbudet på Kulturhuset Ängeln enligt en tilläggsfråga i SCB:s medborgarundersökning. Utfall kvinnor 96%, män 95%. 97% Utfallet mättes senast Utfallet avser andel invånare i åldersgruppen år som ger höga eller mellanbetyg till kulturverksamheten för unga på Perrongen (i Lokstallet) enligt en tilläggsfråga i SCB:s medborgarundersökning. Utfallet finns ej tillgängligt könsuppdelat. 92% Utfallet mättes senast Utfallet avser andel invånare i som ger höga eller mellanbetyg till Djulöområdet som helhet enligt en tilläggsfråga i SCB:s medborgarundersökning. Utfall kvinnor 92%, män 90%. 1% 2% Under 2015 har 13 flickor och 11 pojkar har fått beviljat fritidspeng. Ingen som har sökt har fått avslag. Totalt har socialnämnden beviljat kr i fritidspeng.

66 59 (98) Skola Barn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan har en viktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till lärande. Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn och unga. Övergripande mål Genom att erbjuda en god och trygg miljö ska de pedagogiska verksamheterna lägga grunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla barn och ungdomar att nå kunskapsmålen. Väsentliga händelser Utvecklingsarbete Under hösten 2015 gjorde Skolinspektionen en tillsyn i Katrineholms kommun. De beslut gällande huvudmannens ansvar som upprättats i samband med tillsynen visar att Skolinspektionen i väsentliga delar ej konstaterat några brister, vilket är ett bra resultat för kommunen. Skolinspektionen betonar dock vikten av ytterligare förbättringsinsatser för att öka kunskapsresultaten inom grundskolan. Andra områden som behöver förbättras är tillgång till studiehandledning på modersmål, vägledning inför framtida utbildning- och yrkesverksamhet för elever i årskurs 1-6 samt rutiner för att säkerställa att ärenden där en elev upplever sig ha blivit utsatt för kränkande behandling anmäls till huvudmannen. Under året har arbetet med att kvalitetssäkra verksamheten i Katrineholms skolor fortsatt och flera förskolor och skolor har genomgått Qualisgranskning. Det interna arbetet med kvalitetssäkring har under året visat på flera styrkor och förbättringsområden att arbeta vidare utifrån. Den statliga satsningen "Matematiklyftet" som påbörjades läsåret 2013/14 kommer att slutföras under läsåret 2015/16. Kommunen deltar också i SKL:s matematikutveckling PISA 2015, som är en satsning där varje kommun som deltar åtar sig att förbättra matematikundervisningen i alla sina grundskolor. I denna satsning ingår deltagare från såväl politisk nivå som förvaltnings-, rektors- och lärarnivå. Under året har en handlingsplan för matematikutveckling fastställts. Bildningsförvaltningen gjorde under hösten 2015 en utvärdering av gällande socioekonomisk resursfördelningsmodell. Ett av målen med den socioekonomiska resursfördelningen är att säkerställa att skolledarna ges likvärdiga förutsättningar för att kunna ge alla barn och elever rätt stöd. Utvärderingen resulterade en ny socioekonomisk resursfördelningsmodell som bildningsnämnden fattade beslut om i november. Den nya modellen stämmer bättre överens med det som enligt forskningen är de mest bidragande faktorerna till skillnader i måluppfyllelse. För att kommunens barn och unga ska ha möjlighet att nå målen i läroplanen behövs tillgång till modern teknik i skolan. Under 2015 har förberedelser pågått inför en digital 1:1-satsning i skolorna. I en förstudie som togs fram under 2015 presenterades en införandeplan för digitala verktyg för elever och personal inom förskola och grundskola för åren Kommunfullmäktige tog beslut om genomförande av satsningen i samband med beslut om kommunens övergripande plan med budget Bildningsförvaltningen har sedan tidigare gjort en satsning på ipads i förskola, förskoleklass samt årskurs 1-3. Under 2015 har cirka 80 anställda utbildats. Fokus har varit att inspirera kring hur ipaden kan användas som ett kreativt och pedagogiskt verktyg tillsammans med barnen, där ipaden och är tänkt som ett komplement i undervisningen. Målsättningen har varit att fokusera på kreativa appar där man skapar själv och därför också kan anpassa innehållet efter såväl elevgrupp som ämne.

67 60 (98) Personaltäthet och organisatoriska förändringar De senaste mätningarna som finns att tillgå (2014) visar att antalet barn/årsarbetare på kommunens förskolor var 5,8. Detta är något högre än riket (5,4) och något lägre än länet (5,9). Från hösten 2015 har kommunen haft möjlighet att söka statsbidrag för att minska barngruppernas storlek. Statsbidrag lämnas med ett belopp om kronor för varje minskning av en barngrupp med en plats. Bildningsförvaltningen har sökt medel för detta ändamål. Dock är möjligheterna begränsade för att genomföra någon mer omfattande gruppminskning förutom på enstaka förskolor. Interkulturella enhetens (IKE) verksamhet för år 7-9 flyttades under februari till Södra skolan och till höstterminens start 2015 flyttade verksamheten för år F-6 till Valla skola. I maj beslutade Floda friskoleförening att lägga ned sin verksamhet vid terminens slut. De drygt 100 elever som fanns inom Floda friskola erbjöds plats inom den kommunala skolan. Den förskoleverksamhet som tidigare bedrevs av friskoleföreningen har övertagits av bildningsförvaltningen. Elevresultat Bildningsförvaltningen och kultur- och turismförvaltningen arbetar gemensamt för att öka läsförmågan hos kommunens barn genom projektet "Lust att läsa läslyftet". Målet med projektet är att alla barn ska kunna läsa då de går ut årskurs 1. Resultatet för vårterminen 2015 visar att 84 procent av eleverna i år 1 når läsmålen, vilket är samma resultat som Resultatet uppdelat på pojkar och flickor visar att 84 procent av pojkarna och 86 procent av flickorna når läsmålen. Eleverna i år 1 på interkulturella enheten och grundsärskolan är inte medräknade i resultatet. I årskurs 3 har andelen elever som får godkänt i alla delmoment på de nationella proven ökat med 3 procentenheter sedan föregående år, från 58 till 61 procent. För eleverna i de kommunala skolorna har andelen höjts inom både matematik och svenska/svenska som andra språk. Pojkar i årskurs 3 inom de fristående skolorna uppvisar mycket låga resultat inom både matematik och svenska/ svenska som andra språk. I årskurs 6 har andelen elever som får godkänt i alla delmoment på de nationella proven minskat något sedan föregående år, från 91 till 90 procent. Nationell betygsstatistik avseende alla elever som är folkbokförda i kommunen visar att meritvärdet i år 9 har höjts från 194 till 201. Meritvärdet för de elever som gick i Katrineholms kommunala skolor vårterminen 2015 var i snitt något högre och har höjts från 199 till 204. Nyhemsskolan har sedan vårterminen 2013 höjt resultatet med 45 poäng, från 164 till 209. Andelen av elever som är folkbokförda i kommunen som blir behöriga till gymnasieskolans yrkesförberedande program har ökat från 77 procent 2014 till 80 procent För eleverna i Katrineholms kommunala skolor ses en marginell minskning. För andra året anordnades sommarskola på ungkulturhuset Perrongen för elever i årskurs 6-8 som inte uppnått målen i matematik, engelska, svenska och svenska som andra språk, i samarbete mellan kultur- och turismförvaltningen och bildningsförvaltningen. Sommarskolan syftar till att bidra till ökade kunskaper och framför allt ökad motivation i nämnda ämnen. Estetiska lärprocesser används framgångsrikt som metod. Andelen gymnasieelever som fått examen eller studiebevis inom fyra år var 83 procent Måttet har ändrats från att avse elever som fullföljer sin utbildning till att avse elever med examen eller studiebevis. Resultatet är inte helt jämförbart med föregående år. Det som dock kan konstateras är att Katrineholm även med det nya måttet ligger över snittet i riket för både pojkar och flickor.

68 61 (98) Elevers och föräldrars syn på verksamheten Hösten 2015 genomfördes en enkätundersökning där alla föräldrar till barn och elever i förskola, fritidshem, grundskola och gymnasieskola tillfrågades om sin syn på verksamheten. Svaren från de föräldrar som deltog i undersökningen varierar från att 79 procent av föräldrarna inom förskolan till att 100 procent av föräldrarna på gymnasiesärskolan var nöjda. Det viktade resultatet för alla verksamheter är 81 procent. Svarsfrekvensen ökade inom alla verksamheter jämfört med tidigare undersökningar. Ett arbete behöver ändå göras för att höja svarsfrekvensen ytterligare. Samtidigt tillfrågades eleverna om sin syn på skolan och undervisningen. Andelen positiva elever i år 5 har ökat från 79 till 86 procent, en ökning har skett både flickor och pojkar. När det gäller eleverna i år 8 har det skett en liten försämring av resultaten för både flickor och pojkar. Andelen positiva har totalt minskat från 72 till 70 procent. Resultatet är en sammanvägning av flera olika frågor. Samverkan Bildningsförvaltningen och kultur- och turismförvaltningen samarbetar i det gemensamma läsprojektet "Bästis och bundis med Bu och Bä" med inriktning på förskolorna. Projektet är mer orienterat mot digitala verktyg än tidigare. Under hösten har drygt 300 barn deltagit i aktiviteter som erbjudits inom projektet. Under 2015 har biblioteket utformat en ny organisation för att bättre kunna möta skolornas behov av flexibilitet kombinerat med mesta möjliga kontinuitet i både verksamhet och relationer. Den nya organisationen innebär att fler bibliotekarier ska arbeta på skolbibliotek. Bildningsförvaltningen och service- och teknikförvaltningen har tillsammans genomfört ett mellanmålsprojekt på Tallåsskolan och Södra skolan, där en klass per skola erbjudits gratis mellanmål på skoltid. Två klasser som inte ätit mellanmål har utgjort utgör kontrollgrupp. Syftet har varit att undersöka om mellanmålet kan förbättra koncentrationsförmågan. Resultaten utvärderas våren 2016, men reaktionerna under året har varit positiva från såväl elever som lärare. Simundervisningen har intensifierats då bildningsförvaltningen flyttat undervisningen från årskurs 2 till förskoleklass. Det beräknas ta två till tre år innan alla elever hunnit igenom och blivit godkända i simundervisningen. En omstrukturering har gjorts så att eleverna kommer till simundervisningen tre dagar i veckan, i fyra veckors tid. Simlärarna tycker sig ha märkt att den mer intensiva simträningen resulterat i att eleverna lärt sig simma på kortare tid än tidigare. Trycket på simundervisningen är dock fortfarande högt. Under året har bildningsförvaltningens och socialförvaltningens samverkan kring utsatta barn fortsatt. Projektet Skolfam syftar till att säkerställa familjehemsplacerade barns rätt till fullvärdig utbildning. Arbetet med barn och ungdomar som inte har en kontinuerlig skolgång, SamTid, har också fortsatt och 25 elever tagit del av insatser under året. Insatserna visar goda resultat vid ett väl fungerande och etablerat samarbete mellan berörda förvaltningar och myndigheter. Verksamhetens målgrupp har utvidgats från att tidigare ha omfattat elever i årskurs 7-9 till att nu omfatta hela grundskolan. För att fortsätta arbetet även bland elever som inte börjar, eller hoppar av gymnasieskolan

69 62 (98) har kommunen startat projektet #jagmed som finansieras via Europeiska Socialfonden. Målet är att utveckla metoder och att arbeta med denna åldersgrupp. Arbetet kommer att bedrivas i samarbete med Ungdomstorget. Ungdomstorget inom Viadidakt har samverkat med bildningsförvaltningen för att stödja de ungdomar som har för avsikt att hoppa av sina gymnasiestudier. Målet är att få eleverna att återgå till gymnasieskolan eller att fullfölja studierna på Ungdomstorget för att uppnå fullständigt gymnasiebetyg. Resultatmål Resultatmål Kommentar Personaltätheten i förskolan ska under planperioden öka BIN Målnivå: Öka Källa: Skolverkets statistik, KKiK. Antal inskrivna barn per årsarbetare omräknat till heltidstjänster. Uppföljning: Årlig Alla barn som går ut åk 1 ska kunna läsa BIN, KTN Målnivå: 100% Källa: Egen mätning Uppföljning: Årlig Andel elever som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 3 ska öka BIN Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Målnivå: Öka Källa: Skolverkets statistik, KKiK Uppföljning: Årlig Andelen elever som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 6 ska öka BIN Målnivå: Öka Källa: Skolverkets statistik, KKIK Uppföljning: Årlig Andelen elever med gymnasiebehörighet ska öka BIN Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Målnivå: Öka Källa: Skolverkets statistik. KKiK. Andel som är behöriga till ett yrkesprogram. Uppföljning: Årlig 5,8 Senaste mätning att tillgå är från Personaltätheten i förskolan låg då på 5,8 barn/personal i kommunens förskolor. Medelvärde riket: 5,4 barn/personal. Den faktiska personaltätheten, dvs. antalet närvarande barn/personal, var 4,6 barn/personal hösten Medelvärde KKiK: 4,3 barn/personal. 84% 84% Sammantaget uppnådde 84% av eleverna i år 1 läsmålen vårterminen Detta är på samma nivå som förra året. Både flickorna och pojkarna ligger kvar på samma nivå som förra året, 86% respektive 83%. 58% 61% I årskurs 3 har både andelen flickor och pojkar som klarat alla delproven i svenska och matematik ökat sedan Resultatet avser alla elever folkbokförda i kommunen. Katrineholm: flickor 63%, pojkar 58%, totalt 61% Riket: flickor 73%, pojkar 66%, totalt 70% 91% 90% I årskurs 6 har andelen flickor som fått lägst betyg E för ämnesproven i svenska, engelska och matematik minskat sedan 2014 medan andelen pojkar som fått lägst betyg E har ökat. Resultatet avser alla elever folkbokförda i kommunen. Katrineholm: flickor 91%, pojkar 90%, totalt 90% Riket: flickor 93%, pojkar 91%, totalt 94% 77% 79,8% Utfallet avser andelen elever i år 9 som är behöriga till minst ett yrkesprogram. Jämfört med 2014 har utfallet förbättrats för pojkar men försämrats för flickor. Resultatet avser alla elever folkbokförda i kommunen. Katrineholm: flickor 78,8%, pojkar 80,8%, totalt 79,8% Riket: flickor 87,3%, pojkar 83,3%, totalt 85,2%

70 63 (98) Resultatmål Kommentar Meritvärdet i årskurs 9 ska öka BIN Verksamhetsmål för god hushållning. Målnivå: Öka Källa: Skolverkets statistik Uppföljning: Årlig Andelen elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år ska öka BIN Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Målnivå: Öka Källa: SKL Öppna jämförelser. KKiK. Avser elever folkbokförda i kommunen och redovisas både inkl. IM och exkl. IM (Introduktionsprogrammet). Uppföljning: Årlig Skolresultaten för alla barn som kommunen placerat i familjehem/på institution ska regelbundet följas upp och andelen barn med godkända resultat ska öka BIN, SOCN Målnivå: 100% ska följas upp, andelen med godkänt ska öka Källa: Egen mätning Uppföljning: Delår Eleverna ska ha en positiv syn på Katrineholms skolor och den undervisning som bedrivs i dem BIN Målnivå: Öka Källa: SKL:s elevundersökning, KKiK Uppföljning: Årlig Föräldrarna ska vara nöjda med den verksamhet som bedrivs i Katrineholms skolor BIN Målnivå: Öka Källa: Egen mätning Uppföljning: Årlig Jämfört med 2014 har meritvärdet minskat för flickor men ökat för pojkar. Utfallet avser alla elever som är folkbokförda i kommunen. Katrineholm: flickor 213, pojkar 191, totalt 201 Riket: flickor 226, pojkar 200, totalt ,1% Måttet har ersatts med Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%) och resultatet kan därför inte jämföras med föregående år. Katrineholm: flickor 86,4%, pojkar 80,4%, totalt 83,1% Riket: flickor 81,5%, pojkar 76,1%, totalt 78,6% 100% 100% Alla placerade barn följs regelbundet upp vilket även inkluderar skolresultaten. Målet att alla ska följas upp är därmed uppnått. Någon sammanställning av de placerade barnens skolresultat är inte gjord för Därmed går det ej att bedöma om målet att andelen med godkänt ska öka är uppnått. 79% 86% Det redovisade utfallet avser det sammanvägda resultatet för elevernas syn på skolan och undervisningen i år 5. För eleverna i år 5 har utfallet förbättrats både för flickor och pojkar jämfört med föregående år. Katrineholm år 5: flickor 85%, pojkar 88%, totalt 86% Riket år 5: flickor 88%, pojkar 87%, totalt 87% För eleverna i år 8 har resultatet försämrats något både för flickor och pojkar jämfört med föregående år. Katrineholm år 8: flickor 68%, pojkar 72%, totalt 70% Riket år 8: flickor 74%, pojkar 77%, totalt 75% 81% Qualisenkäten som genomfördes hösten 2015 visar på följande nöjdhet: Förskola: 79% Grundskola: 81% Gymnasieskola: 84% Grundsärskola: 92% Gymnasiesärskola: 100% Svarsfrekvensen låg mellan 33% och 45% i enkäterna. På grund av ännu lägre svarsfrekvenser 2014 kan utfallen ej jämföras med föregående år.

71 64 (98) Omsorg och trygghet Vår vision är att alla i Katrineholm, oavsett vilket läge i livet vi befinner oss i, ska kunna känna livslust. Kommunen kan bidra genom att skapa förutsättningar för trygghet, självständighet, upplevelser och gemenskap. Övergripande mål De sociala trygghetssystemen ska utgå från individens behov och ge möjlighet till självbestämmande. Människor med särskilda behov och deras anhöriga är trygga och har förutsättningar att leva som aktiva och självständiga samhällsmedborgare. Väsentliga händelser Omsorg till äldre och funktionsnedsatta En stor andel av brukarna upplever att de är nöjda med sin hemtjänst. Socialstyrelsens undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? visade bland annat att hemtjänsten i Valla är bäst i Sverige på hemtjänst. Valla var ett av två områden som uppnådde 100 procent nöjda brukare. Däremot har personalkontinuiteten inom hemtjänsten minskat något jämfört med föregående år. Sjukfrånvaro och vikariebrist har påverkat kontinuiteten. Trots att antal personer som fått beslut om särskilt boende har ökat, har väntetiden från beslut till inflyttning i genomsnitt minskat med 20 dagar, från 78 till 58 dagar. Det uppsatta målet är att få ner väntetiden till högst 55 dagar i genomsnitt. Regeringen har beslutat om stimulansmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen Syftet är att skapa ökad trygghet och kvalitet för den enskilde. Kommuner kan använda medlen till att nyanställa personal på heltid eller möjliggöra ökad sysselsättningsgrad på deltidstjänster. För vård- och omsorgsförvaltningen innebär det för perioden en förstärkning med ca 28 mnkr. För 2015 har förvaltningen rekvirerat 4 mnkr som använts till att öka nattbemanningen inom några särskilda boenden, samt en förstärkning av sjuksköterskor och en extra nattpatrull. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) genomförde under året nattillsyn på två äldreboenden. Det resulterade i krav på en förstärkning av nattbemanning, vilket förvaltningen under hösten påbörjat. Under våren invigdes Granheden korttidsboende för barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Behovet av stöd till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har ökat kraftigt de senaste åren. Granheden bedriver även förlängd skolbarnomsorg och korttidstillsyn enligt LSS. Andelen brukare inom hemsjukvården med en samordnad individuell plan (SIP) har minskat. Bidragande är införandet av det nya verksamhetssystemet Treserva, som tagit mycket tid och kraft. Hög personalomsättning inom både kommunen och landstinget antas också ha inverkat. Individ- och familjeomsorg Socialnämndens verksamheter har fortsatt vara resurskrävande på grund av tillströmningen av klienter och brukare. Mycket fokus har lagts på samverkan med andra nämnder och aktörer, exempelvis beroendevården, psykiatrin och polisen. Formerna för den externa samverkan behöver fortsatt tydliggöras och formaliseras för att samverkan ska bli mer effektiv. Under året har socialnämnden lagt ett stort arbete på att minska institutionsplaceringarna. För att minska kostnaderna för institutionsplaceringar har samtliga barn- och vuxenplaceringar gåtts igenom för att undersöka om alternativa hemmaplanslösningar kan ersätta befintlig insats. I januari var närmare 20 vuxna institutionsplacerade. Mer än hälften av dessa hade psykisk funktionsnedsättning kombinerat med ett missbruksproblem. Som ett steg i att utveckla boendelösningar för de invånare som är i behov av behandling på hemmaplan har ett kategoriboende startats. I slutet av året hade

72 65 (98) antalet vuxna institutionsplacerade halverats, dels genom det nya kategoriboendet, dels genom alternativa insatser till individerna. Inflödet av ärenden har också minskat genom information och hänvisning till andra instanser. Utmaningen kring att hitta hemmaplanslösningar för individer med psykisk funktionsnedsättning kombinerat med missbruksproblem kvarstår dock och det finns en stor sannolikhet att denna grupp kommer växa. Bostadsbristen har under året varit ett av de största hindren i socialnämndens arbete med att hitta hemmaplanslösningar. För att fler klienter, som är färdigbehandlade, ska kunna flytta hem pågår flera parallella samarbeten med exempelvis vård- och omsorgsnämnden och KFAB samt andra fastighetsägare. Socialnämndens missbruks- och beroendevård i egen regi (Mercur) har under året startat anhörigprogram och spelprogram för att möta behovet av öppna insatser. Under året har totalt 79 personer sökt behandling eller stöd på Mercur. Av dessa har sju personer avbrutit sin behandling och fem fått återfall i missbruk. För att minska antalet avbrutna behandlingar och återfall samt för att möta behovet av hemmaplanslösningar kommer verksamheten utökas med ytterligare alternativ till behandlingsprogram under kommande år. I och med att antalet nyanlända ökar ställs också nya krav på öppenvården. Under året har socialförvaltningen uppmärksammat att de öppenvårdsinsatser som erbjuds bygger på svensk kultur och normer och att det uppstår kultur- och kunskapskrockar. Nyanlända ensamstående mödrar har det extra svårt i sin föräldraroll och behöver mycket stöd. Vissa behandlingar har varit svåra att genomföra då det har funnits stora språkhinder. Den stora efterfrågan på bostäder har gjort det svårt för kvinnor och män som en gång har förlorat sitt boende att få en andra chans på bostadsmarknaden. Bostadsbristen i kommunen har inneburit att socialförvaltningen har beviljat omfattande insatser i form av tillfälliga boenden till bostadslösa invånare. Flera familjer har många barn och lever i trångboddhet, vilket påverkar hela familjens situation. Socialförvaltningen har under året hanterat allt fler bostadsärenden. Därmed har kostnader för hyra, administration, uppföljning och försörjningsstöd ökat. Kommunledningsförvaltningen har tillsammans med socialförvaltningen tagit fram ett förslag på en ny arbetsfördelning kring sociala kontrakt. Förslaget innebär att kommunledningsförvaltningen kommer sköta fakturering och avstämning av sociala kontrakt medan socialförvaltningen ska fokusera på biståndsbedömning och ärendeuppföljning kring sociala kontrakt. Trygghetsarbete Under året har förvaltningarna och bolagen arbetat med en risk- och sårbarhetsanalys som blev klar i september. Elva åtgärder ska vidtas på kort och lång sikt, däribland att se över kommunens krisledningsplan och att ta fram planer för drivmedel- och nödvattenförsörjning. Kommunens krisorganisation har förstärkts för att på ett bättre sätt klara av en pågående kris parallellt med normal drift av kommunen och alla dess verksamheter. Ett lokalt krishanteringsråd har inrättats och ett första möte har genomförts med ett stort antal aktörer i kommunen. Brotts- och skadeförebyggande rådet arbetar också vidare med trygghetsfrågor i kommunen. Förvaltningarna är viktiga för att nå ut med det brottsförebyggande arbetet, men även för säkerhetsarbete rörande till exempel brandsäkerhet och risker för hot och våld. Under året har kommunledningsförvaltningen gett ökat stöd till förvaltningarna när det gäller löpande säkerhetsarbete, krishantering och akuta händelser. Socialnämnden har det akuta ansvaret för krisstöd och sociala insatser genom POSOM-gruppen (psykosocialt stöd till drabbade av krisen) vid allvarliga händelser i kommunen. POSOM är en del i den nya krisledningsorganisation som kommunfullmäktige förväntas fatta beslut om under Ett arbete pågår för att omarbeta POSOM-gruppens styrdokument. Ett nytt samverkansavtal har tecknats mellan Katrineholms kommun och polisen. Avtalet förstärker arbetet med brottsförebyggande åtgärder och bidrar till ökad samverkan mot social oro. Inom ramen för avtalet ska kommunens olika förvaltningar och bolag arbeta med förebyggande och trygghetsskapande åtgärder inom respektive verksamhetsområde. I oktober genomfördes en trygghetsvandring i Nyhemsområdet på initiativ av KFAB. Utifrån synpunkter som framkom har KFAB i

73 66 (98) samverkan med bland annat bildningsförvaltningen kompletterat belysning och åtgärdat växtlighet som skapat otrygghet. Social insatsgrupp är en arbetsmetod riktad mot ungdomar i riskzonen för kriminalitet och utanförskap. Arbetet sker i samverkan mellan socialnämnden, polisen och bildningsnämnden. Kultur- och turismnämnden har beviljats stöd från Boverket för att genomföra det offentliga konstprojektet Ljusare konst tryggare stad. Projektets syfte är att genom offentlig ljuskonst skapa tryggare och mer jämställda platser i staden. Under hösten har fem inbjudna konstnärer lämnat skissförslag till gestaltning av Vasabron och Vasaparken. Workshops har genomförts med de ungdomar som deltar i projektet, där de fick tycka till om förslagen. Synpunkterna var sedan referensmaterial för expertgruppen, som tillsammans med fem ungdomar, tog fram två vinnande förslag. Andy Best och Merja Puustinen har fått uppdraget att gestalta tunneln Vasabron och Mikael Richter uppdraget att gestalta Vasaparken. Konstverken ska vara klara och invigas sommaren Under året har oron i omvärlden fortsatt att påverka hela Sverige, så även Katrineholm. Under hösten 2015 har kommunledningsförvaltningen avsatt resurser för att bevaka och följa utvecklingen av flyktingssituationen. Kommunledningsförvaltningen har tillsammans med övriga verksamheter arbetat med scenarioutveckling, planerat för alternativa händelser, organiserat samverkan både internt och externt, samt löpande deltagit i informations- och samrådsmöten med berörda myndigheter. Trycket har ökat väsentligt inom socialnämndens verksamheter, särskilt när det handlar om ensamkommande barn och unga. Ett arbete har påbörjats för att höja kunskapen och förmågan att agera kring våldsbejakande extremism. Målet är att genom information och utbildning öka förutsättningarna att på ett tidigt stadium kunna sätta in adekvata åtgärder i miljöer där våldbejakande extremism förekommer. En plan för arbetet har upprättats som kommunfullmäktige kommer ta ställning till under Räddningstjänsten Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) har under 2015 fått ett reviderat uppdrag från medlemskommunerna. VSR ska vara, och är, en bred aktör i medlemskommunernas skydds- och säkerhetsarbete och en viktig part i kommunernas service till medborgare och verksamheter. Det reviderade uppdraget kommer att ligga till grund för ett nytt handlingsprogram för perioden Antalet larm har ökat i förhållande till föregående år. Totalt har VSR larmats 663 gånger under året (614 gånger 2014). Antal larm inom ramen för räddningstjänst var 123, en ökning med 27 larm jämfört med Målet för VSR är att antalet personer som skadas eller omkommer i olyckor som föranleder räddningsinsats ska minska över tid. Antalet omkomna personer har minskat från tre till två personer jämfört med Samtidigt har både antalet svårt och lindrigt skadade personer ökat. Räddningsstyrkans framkomsttid har betydelse för olyckans skadeutveckling. Med framkomsttid avses tid från larm till dess att första räddningsstyrka anländer till skadeplatsen. VSR bedömer att målet att räddningstjänstens första enhet ska vara framme inom målsatt tid 3 är delvis uppfyllt. VSR:s insatsområde utgörs av en stor geografisk yta. För att säkra att en räddningsstyrka anländer till skadeplatsen inom godtagbar tid och genomför räddningsinsats på ett effektivt sätt har VSR avtal med andra kommuners räddningstjänst. Enligt SKL:s öppna jämförelser gällande framkomsttid till den drabbade ligger VSR tider under riksmedianen. Även när det gäller samhällets kostnader för olyckor har Katrineholm bra resultat. Den enskilde har det primära ansvaret för sitt skydd. Ett mål för VSR är att allmänhetens kunskap 3 Definieras i förmågekarta i Handlingsprogram för Västra Sörmlands Räddningstjänst - Direktionens vilja

74 67 (98) och förmåga om olycksförebyggande och olyckshanterande åtgärder kontinuerligt ska öka. Under 2015 utbildade VSR färre personer än föregående år. Även antalet utbildade skolelever har minskat under Målet bedöms därmed inte vara uppfyllt under Enskildas insats vid en olycka är ofta avgörande för utgången. För att värdera effekten av det förebyggande arbetet ska VSR notera om enskilda har påbörjat en skadebegränsande insats när räddningsstyrkan anländer till olycksplatsen. Målet är att en första skadebegränsande åtgärd ska göras av enskilda vid 60 procent av alla olyckor som uppfyller kriterierna för räddningstjänst. Under 2015 uppfylldes inte detta mål. Forskning visar att gruppen brandmän löper ökad risk att drabbas av vissa allvarliga sjukdomar i jämförelse med den övriga befolkningen. Brandmän utsätts ofta för situationer där främmande och obekanta kemiska föreningar förekommer. Under året har VSR utarbetat en metod, Friska brandmän, utbildat personalen samt införskaffat material som bidrar till en minskad kontakt med farliga föroreningar. Resultatmål Resultatmål Kommentar Personalkontinuiteten inom hemtjänsten ska öka VON Målnivå: 12 personer Källa: Egen mätning, KKIK Uppföljning: Årlig Andel brukare inom hemtjänst som svarar att de är trygga i sin bostad VON Målnivå: 80% Källa: Egen mätning, Kompassen. Redovisas med könsuppdelad statistik Uppföljning: Udda år Andel brukare som svarar att de är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst ska öka VON Målnivå: 95% Källa: KKIK. Redovisas med könsuppdelad statistik. Uppföljning: Årlig Utfallet avser genomsnittligt antal olika personal som en hemtjänsttagare möter under en 14-dagarsperiod. Utfallet var lika för kvinnor och män Medelvärde KKiK 2015: 15 72% 69% Utfall kvinnor 70%, män 67%. Andelen trygga har ökat något bland kvinnor men minskat bland män jämfört med mätningen Totalt har andelen trygga minskat något, främst vad avser kontakt med kontaktpersonal. 93% 93% Katrineholm: kvinnor 92%, män 95%, totalt 93% Riket: kvinnor 91%, män 91%, totalt 91% Flera hemtjänstområden visar mycket nöjda brukare, 100%. Väntetiden till särskilt boende inom äldreomsorgen ska minska VON Målnivå: 2014: 56 dagar, 2015: 55 dagar Källa: KKiK. Genomsnittlig väntetid från ansökan till erbjudande om plats. Redovisas med könsuppdelad statistik. Uppföljning: Årlig 78 dagar 58 dagar Medelvärdet för väntetiden till särskilt boende är 58 dagar, kvinnor 64 dagar och män 50 dagar. Väntetiden påverkas av tillgången till platser i särskilt boende. Medelvärde KKiK: 57 dagar Andel brukare inom särskilt boende som svarar att de är trygga i sin bostad VON Målnivå: 90% Källa: Egen mätning, Kompassen. Redovisas med könsuppdelad statistik Uppföljning: Udda år 86% 75% Utfall kvinnor 73%, män 74%. Enligt undersökningen Kompassen har andelen trygga minskat för båda könen jämfört med mätningen Enligt Socialstyrelsens brukarundersökning 2015 svarade 90% av brukarna att de känner sig mycket/ganska trygga på sitt äldreboende.

75 68 (98) Resultatmål Kommentar Andel brukare som svarar att de är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende ska öka VON Målnivå: 90% Källa: KKiK. Redovisas med könsuppdelad statistik. Uppföljning: Årlig Andel brukare inom omsorgen till personer med funktionsnedsättning som svarar att de är trygga i sitt boende VON Målnivå: 90% Källa: Egen mätning, Kompassen. Redovisas med könsuppdelad statistik. Uppföljning: Udda år Andel brukare inom omsorgen till personer med funktionsnedsättning som svarar att de är sammantaget är ganska/mycket nöjda med den hjälp de får ska öka VON Målnivå: 90% Källa: Egen mätning, Kompassen. Redovisas med könsuppdelad statistik. Uppföljning: Udda år Andel brukare inom omsorg till personer med funktionsnedsättning som varit delaktiga i personlig planering avseende sin arbetssituation VON Målnivå: 80% Källa: Egen mätning, Kompassen. Redovisas med könsuppdelad statistik. Uppföljning: Udda år Antal brukare inskrivna i hemsjukvården med en Samordnad Individuell Plan (SIP) VON Målnivå: 60% Källa: Närvård Sörmland Uppföljning: Årlig Barn i familjehem ska besökas en gång per kvartal SOCN Målnivå: 100% Källa: Egen mätning Uppföljning: Delår Insatser ska ges utifrån den enskildes behov - andelen brukare som upplever att behovet är tillgodosett ska öka SOCN Målnivå: Öka Källa: Egen brukarundersökning Uppföljning: Årlig 85% 85% Andelen kvinnor som svarar att de nöjda med sitt särskilda boende har ökat, medan andelen nöjda män har minskat jämfört med Katrineholm: kvinnor 83%, män 89%, totalt 85% Riket: kvinnor 83%, män 82%, totalt 83% 70% 76% Utfallet avser andel trygga brukare bland boende i gruppbostad LSS. Utfall kvinnor 78%, utfall män 74%. Andelen trygga har ökat bland männen och är oförändrad bland kvinnor jämfört med mätningen % 87% Måttet är en sammanfattning av flera delområden i undersökningen Kompassen. Könsuppdelad statistik kan ej redovisas. Ett aktivt arbete pågår för att öka brukarinflytande och delaktighet. 78% 76% Möjligheter finns alltid, men brukarnas upplevelse av delaktighet har minskat något. Könsuppdelad statistik saknas. 43% 14% Vid mätningen i november hade endast 81 personer, varav 40 kvinnor och 41 män, av 566 inskrivna i hemsjukvården en SIP, en tydlig minskning jämfört med föregående år. På grund av personalomsättning inom både kommunen och landstinget har planer inte upprättats i samma omfattning. 100% 75% På grund av det stora mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar har rutinerna och personalen inte räckt till för att uppfylla målet. 79% Under de tre veckor som undersökningen pågick valde 102 klienter att delta. Eftersom det är första gången undersökningen genomförs kan utfallet inte jämföras med tidigare år. Könsuppdelad statistik har ej redovisats.

76 69 (98) Resultatmål Kommentar Den upplevda tryggheten ska öka KS, BIN Målnivå: Öka Källa: Trygghetsundersökning Uppföljning: Udda år 66% 59% Utfallet avser andel invånare som i polisens trygghetsundersökning 2015 svarat trygg på frågan: Om du går ut ensam sent en kväll i området där du bor, känner du dig då trygg eller otrygg?. Katrineholm: totalt 59%, kvinnor 45%, män 71%. Medelvärde länet: totalt 62%, kvinnor 50%, män 74%. Utfallet har försämrats, särskilt för kvinnor, jämfört med undersökningen Då var resultatet för Katrineholm: totalt 66%, kvinnor 57%, män 76%. Medelvärde länet 2011: totalt 69%, kvinnor 60%, män 77%. Snabb klottersanering för ökad trygghet STN Målnivå: Om vädret tillåter ska mindre klotter saneras under närmast följande arbetsdag, och omfattande klotter inom en vecka Källa: Egen mätning Uppföljning: Årlig Antalet personer som skadas eller omkommer i olyckor som föranleder räddningsinsats ska minska över tid VSR Målnivå: Minska Källa: Egen mätning Uppföljning: Årlig 12 omfattande klottersaneringar har utförts under året, 10 av dessa har inkommit under väderförhållanden möjliga för klottersanering. 8 av dessa 10 ärenden har sanerats under närmast följande arbetsdag. 2 ärenden har sanerats efter 2 respektive 3 arbetsdagar. Samtliga 12 har dokumenterats och polisanmälts enligt gällande arbetsrutiner. 42 pers 53 pers Antal omkomna har minskat men antal skadade har ökat. Antal omkomna 2015 var 2 personer, antal allvarligt skadade 12 personer och antal lindrigt skadade 39 personer. Kunskapen och förmågan hos allmänheten om olycksförebyggande och olyckshanterande åtgärder om olyckor som kan föranleda räddningsinsats ska kontinuerligt öka pers pers Totalt har färre personer utbildats jämfört med Även antalet utbildade skolelever har minskat. VSR Målnivå: Antalet personer som utbildas ska öka Källa: Egen mätning Uppföljning: Årlig Räddningstjänstens första enhet ska vara framme inom målsatt tid vid alla olyckor VSR Målnivå: 100% Källa: Egen mätning Uppföljning: Årlig Vid 60 procent av alla olyckor som uppfyller kriterierna för räddningstjänst enligt LSO ska en första insats ske av enskilda VSR Målnivå: 60% Källa: Egen mätning Uppföljning: Årlig 97% 98% Vid två av totalt 123 räddningsinsatser 2015 var framkomsttiden längre än förmågekartans målnivå. Målsatt tid definieras i förmågekarta i Handlingsprogram för Västra Sörmlands Räddningstjänst - Direktionens vilja % 46% För att utvärdera det förebyggande arbetet för VSR statistik över om enskilda har påbörjat en skadebegränsande insats när räddningsstyrkan anländer till olycksplatsen.

77 70 (98) Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet. Övergripande mål Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa Väsentliga händelser Folkhälsa Styrdokumentet "En god hälsa för alla i Katrineholms kommun" innehåller utmaningar inom folkhälsoområdet perioden På uppdrag av folkhälsoutskottet har kommunledningsförvaltningen under hösten gjort en uppföljning av hur kommunens verksamheter arbetat med dessa utmaningar. Uppföljningen, som presenterades i början av 2016, visade på såväl bredd som djup i det kommunövergripande arbetet. Uppföljningen kommer vara en utgångspunkt när folkhälsoutskottet tar fram den kommande inriktningen för kommunens folkhälsoarbete. Under 2015 har det kostpolitiska programmet reviderats med utgångspunkt från den nya kommunplanen och förändringar i Socialstyrelsens och Livsmedelsverkets rekommendationer. Det har också bytt namn till det måltidspolitiska programmet, vilket innebär ett förtydligande av service- och tekniknämndens och andra nämnders uppdrag. Måltiden omfattar allt som har med maten och ätandet att göra, inte bara det som ligger på tallriken, till exempel måltidsmiljö, ljudnivå, hur stora grupper som äter, bemötande, råvaror, tillagning och presentation. Kommunfullmäktige antog programmet i december. I kommunplanen lyfts tanken om en familjecentral där öppen förskola, socialtjänst, mödravård och barnavårdscentral skulle samverka för att på olika sätt stärka familjer. Socialförvaltningen och bildningsförvaltningen har under 2015 gjort en förstudie kring inrättande av en familjecentral. Under 2014 antog bildningsnämnden en policy för tobaksfri skoltid. Målet är att skoltiden för barn och elever ska vara tobaksfri. Under 2015 har arbetet med att införa policyn på varje skola intensifierats. Projektet Tobaksfri skoltid startade hösten Service- och teknikförvaltningen och bildningsförvaltningen har inlett ett samarbete för att öka elevnärvaron vid måltiderna på högstadiet och Duveholmsgymnasiet/KTC. Under 2015 har underlag utarbetats för att kunna mäta antal ätande elever i förhållande till antal närvarande. I analysen följs även dagens matsedel. Under våren minskades omfattningen av de dietisttjänster som vård- och omsorgsförvaltningen beställer av service- och teknikförvaltningen. Arbetet har fått anpassas efter de nya förutsättningarna och fokus har lagts på de särskilda boendena och undernäringsproblematik. Hösten 2015 hade 66 procent av brukarna en nattfasta som var kortare än 13 timmar. Andelen har aldrig tidigare varit så hög, för första gången har det politiska målet uppnåtts. Inför 2016 har målet, i enlighet med Socialstyrelsens rekommendationer, ändrats till att nattfastan inte ska överstiga 11 timmar (istället för nuvarande målet 13 timmar). Statens satsning på stöd till barn och unga med psykisk ohälsa (PRIO) kommer att fortsätta till och med Kommunens insatser görs i samverkan mellan socialförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen och bildningsförvaltningen. Innehållet på kommunens hemsida har utvecklats. Beroende på vilket problem eller diagnos besökarna är intresserade av får de veta till vilken verksamhet inom kommunen eller landstinget de kan vända sig. Projektet bedrivs tillsammans med Landstinget Sörmland samt övriga kommuner i Sörmland.

78 71 (98) Inom Elevhälsan har antalet ansökningar till läs- och skrivutredningar, tal- och språkutredningar samt psykologutredningar ökat under året, vilket lett till längre väntetider. De ökade väntetiderna kan kopplas till den elevökning som skett de senaste åren. Många ansökningar inkommer från skolor där nyanlända flickor och pojkar placerats efter sin tid på interkulturella enheten (IKE). På den ordinarie skolan finns inte tillgång till samma stöd som på IKE och det kan då uppstå frågor om barnens kunskapsnivå. Skolorna vill ha underlag som visar hur eleven klarar sig kognitivt/adaptivt. Elevhälsan har under året inte haft resurser att tillmötesgå alla ansökningar inom lämplig tidsrymd. Ansökningarna kommer med största sannolikhet att ytterligare öka i antal 2016 till följd av ny lagstiftning om betydligt kortare tid på kartläggningsenheten innan eleven slussas ut till sin ordinarie skola. En utbildning i ansvarsfull alkoholservering har genomförts. Utbildningen vände sig till restaurangägare, restaurangpersonal samt ordningsvakter i Katrineholms kommun och syftade till att ge ökade kunskaper om alkoholens skadeverkningar, motverka överservering, ge ökade kunskaper om droger och drogsituationen samt informera om lagar och förordningar vid alkoholservering. Jämlikhet och integration På uppdrag av kommunledningen har kultur- och turismnämnden genomfört en förstudie angående HBT-personers situation. Utifrån resultatet av förstudien har en utbildningssatsning planerats för kommunens anställda. En första föreläsning för ca 200 medarbetare har genomförts och under första kvartalet 2016 kommer utbildningssatsningen att konkretiseras, planeras och kommuniceras ut till förvaltningarna. I maj tog kommunfullmäktige beslut om att lägga ansvaret för att samordna och stödja utvecklingen inom områdena integration och mottagning hos kommunstyrelsen. Initialt är fokus på att kartlägga kommunens befintliga arbete inom integration och mottagande, för att därefter se över ur kommunen kan utveckla arbetet och organiseringen för att skapa bättre möjligheter till ett proaktivt arbete. Mottagandet av asylsökande ensamkommande barn har ökat kraftigt under Från och med juli

79 72 (98) månad har Katrineholm en överenskommelse med Migrationsverket kring mottagande av barn och unga. Överenskommelsen omfattar tio asylplatser och fem platser för barn som har fått uppehållstillstånd. Under året har Migrationsverket tillämpat så kallad utvidgad anvisning, vilket innebär att ensamkommande barn och unga anvisas utifrån kommunernas befolkningsmängd och inte utifrån överenskommelsen. Tillströmningen av asylsökande ensamkommande barn och unga har ökat kraftigt under hösten, totalt har kommunen anvisats 132 ensamkommande barn under året. Socialnämnden har under året beviljats 4,7 mnkr från kommunens integrationsfond. Därmed har arbetet med ensamkommande barn och unga kunnat förstärkas genom utökning av socialsekreterare som har specialiserat sig på handläggning och utredning samt uppföljning av ensamkommande barn och unga. Det mycket stora trycket på mottagandet, i kombination med den korta tidsrymden för socialnämnden att hitta ett boende och ordna med resa för barnet, gör dock att socialnämnden bedömer att det föreligger stora brister i den totala handläggningen av ärenden rörande ensamkommande barn och unga. Nämnden kan inte upprätthålla den rättsäkerhet och kvalitet som lagstiftningen och föreskrifter föreskriver. Socialnämnden har därför upprättat en Lex Sarah anmälan och skickat den till IVO. I slutet av året meddelade IVO att ärendet har avslutas. Tillsynsmyndigheten är medveten om de krav som nu i den extraordinära situationen ställs. Kommunen behöver fortsätta hantera detta på en kommunövergripande nivå. Bildningsförvaltningen har ansvaret för att introducera nyanlända flickor och pojkar i det svenska samhället. En kraftfull satsning under de första åren som barnet eller ungdomen är i landet är av största vikt för språkutvecklingen. Medel från kommunens integrationsfond har gjort det möjligt att förstärka studiehandledningen på gymnasieskolan samt modersmålsundervisningen på grundskolan under läsåret 2014/15. Under hösten har Viadidakt genomfört en föräldrautbildning för mammor som studerar svenska för invandrare. Syftet med utbildningen var att ge en bättre inblick i de förväntningar som finns på föräldrar i Sverige. Under utbildningen presentarades olika funktioner i samhället såsom polisen, idrottsföreningar, socialtjänsten och familjeenheten. En lärare från grundskolan informerade om hur viktiga föräldrarna är för barnens skolgång. Utbildningen var mycket uppskattad och Viadidakt planerar att genomföra fler föräldrautbildningar både för kvinnor och för män. Jämställdhet Arbetet med att säkra kommunens verksamheter ur ett jämställdhetsperspektiv utgår från såväl styrsystem som kommunplan. Jämställdhet är en viktig del av folkhälsoarbetet, varför det pågående arbetet med genusmedveten styrning från och med 2015 även kopplas samman med folkhälsoutskottets uppdrag. Förvaltningarna har utsedda processledare som stöd i arbetet med att kartlägga och analysera. Vid det årliga uppföljningsseminariet kring genusmedveten styrning som syftar till samordning och erfarenhetsutbyte mellan nämnder, medverkade regeringens jämställdhetsminister. Samhällsbyggnadsförvaltningen har haft ett jämställdhetsperspektiv i arbetet med att ta fram bland annat översiktsplanen, ljusplanen och cykelplanen. Genom att ställa ut planerna på fler platser i staden, exempelvis sjukhuset, stortorget och köpcentrum, ges fler kvinnor och män, flickor och pojkar möjlighet att påverka besluten. Kommunfullmäktige har under året antagit en ny gång- och cykelplan för Katrineholm. Planens syfte är att prioritera åtgärder som skapar en säker, attraktiv och modern gång- och cykelkommun där invånarnas hälsa, miljö och trafiksituation förbättras samt att generellt öka antalet personer som använder cykeln som fortskaffningsmedel. Utifrån ett genusperspektiv är det viktigt att öka andelen män som cyklar då statistiken visar på att fler kvinnor än män cyklar. Under 2015 har kultur- och turismnämndens handlingsplan för hållbar jämställdhetsintegrering fokuserat på jämställdhet inom kulturföreningarna. I september genomförde kultur- och turismnämnden en utbildningsdag om jämställdhet och jämlikhet för föreningar som av nämnden beviljas grundbidrag eller särskilt kulturstöd. Cirka 50 personer från 25 föreningar deltog i utbildningen.

80 73 (98) Bildningsförvaltningens plan för jämställdhetsintegrering inriktas på att flickor och pojkar, kvinnor och män ska uppleva att de får ett mer jämställt bemötande samt att måluppfyllelsen bland både flickor och pojkar ska öka, med ett fokus till att börja med på pojkar. Planen reviderades hösten 2015 och ska utvärderas under Bildningsförvaltningen har bland annat använt Machofabriken, ett normkritiskt jämställdhetsmaterial för år 7-9 och gymnasiet. Under året har insatser även gjorts för att sprida information och stödmaterial kring jämställdhetsintegrering. Inom förvaltningen finns ett jämställdhetsnätverk bestående av minst en lärare från varje samordningsområde. Bildningsförvaltningen har under 2015 även följt upp den beslutade jämställdhetsplanen med inriktning mot likabehandling för personalen. Föreslagna åtgärder finns för att komma tillrätta med könsskillnader beträffande arbetsvillkoren. Förvaltningens handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete i arbetsmiljöfrågor är också jämställdhetsintegrerad och utgår från den könsuppdelade statistik som finns i medarbetarenkäten. Även denna följs upp årligen. Socialnämndens arbete med våld i nära relationer påverkas av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer. År 2014 kom en nationell strategi som syftar till att bidra till förbättrad styrning och samverkan inom området. Insatserna under strategiperioden ska leda till att mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck minskar. Det övergripande målet är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra och att flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha samma rätt till kroppslig integritet. Viadidakt har under året gjort en jämställdhetsanalys av ungdomstorgets verksamhet där det framkom att fler kvinnor än män går vidare till studier och fler män än kvinnor går vidare till arbete. Utifrån detta resultat har en analys gjorts och en diskussion påbörjats om på vilket sätt verksamheten ska kunna jämställdhetssäkras. Viadidakt har även reviderat jämställdhetsplanen med inriktning mot likabehandling som behandlar den interna jämställdheten för de anställda. Vård- och omsorgsförvaltningen har genomfört en aktgranskning gällande beslut om särskilt boende inom äldreomsorgen, boendestöd, korttidsboende/växelvistelse/ trygghetsplats samt personlig assistans. Överlag uppfyllde utredningarna fastställda kvalitetskrav. Vid granskning utifrån ett

81 74 (98) jämställdhetsperspektiv kunde inga skillnader i ordval eller uttryck noteras. Tillgänglighet Den digitala utvecklingen ställer samhället inför såväl fantastiska möjligheter som stora utmaningar. För kommunen innebär den ökande användningen av internet förutsättningar att dels svara upp mot invånarnas behov av välfärdstjänster, dels öka den inre produktiviteten. I dagsläget finns dock ungefär en miljon svenskar som inte digitalt delaktiga. En utmaning är därför att få fler att våga och vilja använda internet. Under 2015 har Katrineholms kommun uppmärksammats för sitt arbete med att höja den digitala delaktigheten. Kommunen har bjudits in att föreläsa på konferenser runt om i Sverige, har tagit emot studiebesök från andra kommuner och har lyfts som ett gott exempel av SKL, bland annat i en inspirationsbok för digital delaktighet på SKL:s hemsida. Öppna datorhandledningar på svenska har erbjudits i samarbete mellan alla förvaltningar, och på arabiska i samarbete med Eritreanska föreningen. Två digitala veckor med många olika arrangemang har genomförts. Biblioteket har tillsammans med bildningsförvaltningen genomfört kompetensutvecklingsträffar med pedagoger inom projektet "Bästis och bundis med Bu och Bä". Som ett led i den ökade digitala delaktigheten ger Viadidakt kurser i datakunskap på både grundläggande och gymnasial nivå. Även inom svenska för invandrare, samhällsorientering och särskild utbildning för vuxna ingår datakunskap och elevanvändning av digitala hjälpmedel. Flerbostadshusbeståndet i Katrineholm har under året tillgänglighetsinventerats med stöd från Boverket. Rapporten Borta bra men hemma bäst är överlämnad till kommunstyrelsen. Inventeringen visar att tillgängligheten är förhållandevis låg i Katrineholm, 21 procent av lägenheterna är tillgängliga med rullstol och 32 procent med rollator. För att förbättra tillgängligheten i centrum arbetar kommunen med att enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmänna platser åtgärdas. Exempel på sådana enkelt avhjälpta hinder kan exempelvis vara höga trösklar, avsaknad av ledstänger, dålig belysning och tunga dörrar. Resultatmål Resultatmål Kommentar Elevnärvaron vid skolluncherna ska öka på högstadiet och Duveholmsgymnasiet BIN, STN Målnivå: Öka Källa: Egen mätning av andel ätande elever Uppföljning: Delår Risken för undernäring ska minska för äldreomsorgens brukare i särskilt boende. 90 % av de som bor i särskilt boende oavsett driftsform ska ha erhållit en bedömning i Senior alert STN, VON Målnivå: 90% Källa: Det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Könsuppdelad statistik ska redovisas. Uppföljning: Delår 77% Utfallet avser hösten 2015 och är det första mätresultatet för målet, varför ingen jämförelse kan göras med tidigare år. 90% 69% Antalet riskbedömningar har minskat under 2015 på grund av försening av SITHS-kort som krävs för behörighet till systemet. 389 st riskbedömningar har gjorts (260 kvinnor och 129 män). Det innebär att 69% av de totalt 567 personer som bott inom kommunens särskilda boenden under året har fått riskbedömning. Satsningen på kosten har ändå fortsatt med fokus på att undvika undernäring hos brukare.

82 75 (98) Resultatmål Kommentar Andel brukare i äldreomsorgen vars nattfasta är kortare än 13 timmar ska öka (med hänsyn till den enskildes önskemål) STN, VON Målnivå: 60% Källa: Det nationella kvalitetsregistret Senior Alert Uppföljning: Delår Den digitala delaktigheten bland kommuninvånarna ska öka KTN, VIAN Målnivå: 500 personer per år Källa: Egen statistik Uppföljning: Delår Alla barn som kommunen placerar i familjehem/på institution ska genomgå hälso- och tandvårdsundersökning i samband med socialnämndens första placering av individen SOCN Målnivå: 100% Källa: Egen mätning av antal barn som har fått undersökningarna i relation till antal barn som placerats på familjehem/institution under året Uppföljning: Årlig Kulturverksamheten ska vara jämställd, en jämn könsfördelning eftersträvas bland deltagarna i alla aktiviteter KTN Målnivå: 50% Källa: Egen statistik. Månadsvis mäts könsfördelning på Perrongen, Lokstallet. Årligen mäts könsfördelning bland deltagare i det kulturella föreningslivet. Uppföljning: Månad Andelen brukare som upplever att socialnämnden har god tillgänglighet och bra bemötande ska öka SOCN Målnivå: Öka Källa: Egen brukarundersökning Uppföljning: Årlig 54% 62% Vid höstens mätning hade 63% av kvinnorna och 71% av männen kortare nattfasta än 13 timmar. Andelen har ökat för båda könen. Vård- och omsorgsnämnden anser att det är den ofrivilliga nattfastan som bör mätas st st Sammanlagd deltagarstatistik från KTN och VIAN från aktiviteter för att främja digital delaktighet. Av deltagarna var 54% kvinnor, 46% män. Andelen kvinnor har ökat något. 100% 15% Den kraftiga minskningen beror till stor del på det ökade inflödet av ärenden avseende ensamkommande barn och unga. Landstingets väntetider för hälsoundersökningar har också ökat. Rutiner finns dock och det har även arbetats fram gemensamma rutiner i länet. I jämförelse med andra kommuner ligger Katrineholm fortfarande bra till. 42% 38% Utfallet 2015 avser den genomsnittliga andelen flickor/kvinnor bland Perrongens besökare under årets samtliga månader. Könsfördelningen har varierat under året. Sommarmånaderna och övriga skollov drar ner utfallet då det generellt är färre flickor/kvinnor i verksamheten då. 42% Under de tre veckor som undersökningen pågick valde 102 klienter att delta. Eftersom det är första gången undersökningen genomförs kan utfallet inte jämföras med tidigare år. Könsuppdelad statistik har ej redovisats.

83 76 (98) Ekonomi och organisation Vision 2025 handlar mer om vad vi vill uppnå än om vägen dit. Ekonomi i balans och effektiva processer hör till den jordnära vardag som steg för steg kan bidra till att mål uppfylls. Samtidigt behöver visionen vara en del av vårt arbetsgivarmärke; genom att "leva" visionen får vi engagerade medarbetare som alla kan bidra till att visionen förverkligas. Övergripande mål Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som attraktiv arbetsgivare. Genom att vara öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag ska kommunen leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning. Väsentliga händelser Effektiv organisation Kommunledningsförvaltningen har under året tagit fram en ny IT-strategi för kommunen, Verksamhetsutveckling med IT som Stöd VITS. IT-strategin beskriver hur informations- och kommunikationsteknik ska stödja den löpande verksamheten och utvecklingen av kommunens verksamheter. Utifrån strategin påbörjas arbetet med att utöka antalet automatiserade processer, införa en ny e-tjänstplattform och ta fram en IT-anskaffningspolicy under Under året har kommunledningsförvaltningens arbete med införandet av dokument- och ärendehanteringssystemet Lex2 fortgått. Systemet har varit i drift under större delen av året. Mycket tid har ägnats åt löpande justeringar/korrigeringar samt utbildningsinsatser. Fortfarande återstår en hel del arbete med funktioner och utformning. Arbetet med att förenkla och samla ihop systemverktygen för främst chefer i kommunen har också fortsatt. Senaste tillskottet är att hantera anställningsbevisen i samma system som LASadministrationen. Införandet av så kallade elektroniska anställningsbevis innebär att kvaliteten ökar på anställningsbevisen samt att ledtiderna kapas betydligt då rätt ifyllda anställningsbevis kommer in för registrering hos löneenheten. Ett projektarbete i ekonomisystemet har påbörjats. Projektet är indelat i två faser varav del ett är en uppgradering av systemet för att möjliggöra likartade arbetssätt och rutiner inom den kommunala organisationen och även inom shared business services. Del två syftar till att skapa effektivare arbetssätt och rutiner. Ytterligare exempel på hur kommunledningsförvaltningen arbetar för att öka möjligheterna för en effektiv administration är att kommunens webbaserade planerings- och uppföljningssystem, Stratsys, under året utvecklats med en standardiserad verksamhetsplan som följer kommunens styrmodell. Målet är en förbättrad styrning och att den röda tråden från planering på olika nivåer till genomförande och uppföljning blir tydligare. Kommunledningsförvaltningen ansvarar för utgivning av ID-kort till anställda. Under 2015 har verksamheternas behov av ID-kort ökat väsentligt, uppemot 700 nya ID-kort har utfärdats (så kallade SITHS-kort). De är SIS-godkända och fungerar således som fullgod legitimation i olika sammanhang. Dessutom är de godkända för elektronisk legitimering enligt nationell standard för elektronisk identifiering och signering i vård- och omsorgssektorn, där huvuddelen av alla ID-kort används. Kommunens IT-system har under året drabbats av ett par större virusangrepp. Antivirusprogram innebär inte 100 procent säkert skydd mot den här typen av virus. Däremot kan kunskapsspridning och god beredskap i form av bra backupprogram bidra till att filer kan återställas på kort tid. I takt med att antalet smarta telefoner och surfplattor ökar i kommunens verksamheter ökar också administrationen kring dem. Att inte ha full kontroll på de mobila enheterna är en uppenbar

84 77 (98) säkerhetsrisk, då de kan innehålla känslig information, inte minst e-posten. Under våren inleddes arbetet med att ansluta kommunens ipads till ett MDM-verktyg. MDM står för Mobile Device Management och är ett verktyg för säker hantering av funktioner och innehåll i mobila enheter, det vill säga smarta telefoner och surfplattor. Valet som genomfördes hösten 2014 medförde åtskillig administration även under första halvåret 2015, exempelvis revidering av register över förtroendevalda, avslut och nyregistrering i lönesystemet, uppföljning av arvoderingar, godkännanden om publicering av personuppgifter, tilldelning av kommunala e-postadresser, utdelning av läsplattor, utbildningar, med mera. Mot bakgrund av detta har kommunledningsförvaltningen uppmärksammat behovet av att utveckla ett sammanhållet och bättre stöd för de förtroendevalda i Katrineholms kommun. Under två år har bildningsförvaltningen arbetat intensivt med att skapa en tydlig utvecklingsorganisation med syfte att systematisera och samordna de utvecklingsprocesser som pågår inom Katrineholms skolor. Under 2015 har en kartläggning gjorts av samtliga utvecklingsprocesser inom förvaltningen och en utvecklingsstrateg har utsetts. Samtliga förskolor och skolor använder kvalitetsäkringsverktyget Qualis. Under 2015 har ett antal förskolor och skolor att genomgått en extern granskning. Arbetet med Qualis skapar förutsättningar för ett systematiskt förbättringsarbete över tid för att nå hållbar kvalitet och förbättrade resultat i kommunens förskolor och skolor. Samhällsbyggnadsförvaltningen har fortsatt arbetet med att implementera förvaltningens framgångsfaktorer; attityd och inställning, service, information och samverkan. Faktorerna vägleder förvaltningen i det dagliga arbetet och ger samtidigt en möjlighet att höja kvaliteten på det förvaltningen levererar till kommuninvånarna allt för att bli "Sveriges bästa samhällsbyggnadsförvaltning". Det innebär bland annat att arbeta lösningsfokuserat och ständigt söka efter möjliga förbättringar för att hitta effektiva arbetsmetoder. Service- och teknikförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen har under året inlett ett arbete för att gemensamt ta fram en tydlig process för arbetet som beställare och utförare vid större investeringsprojekt. Ambitionen är att principer, checklistor och gemensamma rutiner för planering, utförande och uppföljning ska vara gemensamt beslutande. Även den interna arbetsprocessen som utförare i service- och teknikförvaltningen ska definieras, tydliggöras och dokumenteras. Socialförvaltningen har under året fortsatt arbeta aktivt med implementeringen av nämndens kvalitetsledningssystem. Medarbetarna har deltagit aktivt i förbättringsarbetet och samarbetet internt har förbättrats. Utifrån en ökad tydlighet och transparens har nämndens verksamheter även kunnat börja agera mer strategiskt när det gäller personalförsörjning, tjänsternas innehåll, insatsernas utformning med mera. Under våren genomfördes en brukarundersökning som mätte bland annat effektivitet, tillgänglighet och bemötande. Enkäten besvarades av drygt 100 klienter och resultatet var totalt sett mycket positivt. Under året har SKL tagit fram en nationell brukarundersökning för individ-och familjeomsorg som mäter information, delaktighet, bemötande och förändring och som kommer möjliggöra jämförelser med andra kommuner. Katrineholms kommun deltog i undersökningen som genomfördes under hösten. Resultatet kommer att redovisas av SKL i början av Viadidakt har under 2015 arbetat fram en ny organisation utifrån ett uppdrag att utreda och ta fram förslag på hur verksamhetens effektivitet kan ökas inom tilldelad ekonomisk ram. En genomlysning som Public Partners gjort visade på behov av att förtydliga och renodla verksamheten utifrån uppdrag och roller samt att stärka och förtydliga ledningsorganisationen för att få en ändamålsenlig organisation. Den nya organisation som är framtagen och gäller från och med 1 januari 2016 sätter ett tydligare fokus på Viadidakts kärnverksamheter; arbetsmarknad och vuxnas lärande. I och med den nya organisationen har verksamhetsområden flyttats, nya tjänster tillkommit eller förändrats i syfte att stärka kompetensen, öka flexibiliteten och kvaliteten i organisationen.

85 78 (98) Kommunikation och öppenhet Katrineholms kommuns nuvarande webbplats lanserades I takt med den tekniska utvecklingen har invånarnas krav och behov förändrats varför kommunledningsförvaltningen ser att dagens webbplats brister avseende tekniska möjligheter, tillgänglighet och användarvänliga tjänster. Behov finns att utveckla kommunens webbplats till en modern och funktionell plattform. Användandet av e-tjänster har ökat de senaste åren och i takt med att antalet mobila enheter blir allt fler, ökar också användandet av applikationer för diverse tjänster och service. En förstudie har genomförts under året med syfte utveckla kommunens e-tjänster för att skapa mervärde för invånare och företag samt förbättra den interna administrationen. Kommunen har en god närvaro och många följare på Facebook. Kommunen har cirka 60 sidor som representerar allt från skolor till äldreboenden och arbetar framgångsrikt med film, annonsering och målgruppsanpassning. Resultatet för KKIK-måttet om tillgänglighet via telefon har försämrats något. Eftersom undersökningen är relativt liten är det svårt att dra några slutsatser om försämringen. Bemötandet per telefon har däremot förbättrats enligt undersökningen. Samtliga besvarade samtal fick ett bra bemötande. Utifrån undersökningen ser förvaltningarna över rutiner för öka tillgängligheten per telefon och e-post. Under 2015 har ett nytt digitaliserat växelsystem driftsatts i kommunen. Systemet används av både Katrineholm, Flen och Vingåker. Bytet innebar begränsade störningar i telefonifunktionaliteten. Större problem drabbade dock växelns funktioner, bland annat kring kalenderkoppling, gruppnummer och hänvisningar. Parallellt med växelbytet har ett arbete med ett gemensamt operatörsavtal påbörjats av kommunerna. Under sommaren 2015 lanserade KIAB en ny hemsida. Syftet är förstärka marknadsföringen av KIAB:s fastigheter mot såväl befintliga som nya kunder. Hemsidans nya plattform är anpassad för mobil och Ipad, samt integrerad med KIABs affärssystem. Integrationen möjliggör för bolagets kunder att söka och anmäla intresse för lediga lokaler. Attraktiv arbetsgivare Kompetensförsörjningsfrågorna står högt upp på agendan både på kommunövergripande nivå och inom förvaltningarna. Arbetet med att kvalitetssäkra kommunens rekryteringsprocess har fortsatt under året. Som en del i att utveckla arbetsgivarmärket har rekryteringsprocessen genomlysts ur ett kommunikationsperspektiv. En medarbetarundersökning genomfördes under november. Svarsfrekvensen uppgick till 65 procent, något lägre än i föregående undersökning. Sedan 2013, då undersökningen genomfördes senast, har det skett en tydlig förbättring för kommunen som helhet. Det skhme-indexet har ökat från 74 till 78. HME står för hållbart medarbetarengagemang. HME-enkäten innehåller frågor om motivation, ledarskap och styrning och möjliggör analyser av kopplingen mellan medarbetarengagemang och verksamhetsresultat. Under hösten startades satsningen "Framtidens chef och ledare" där cirka trettio chefer får grundutbildning inom arbetsrätt, arbetsmiljö och lönesättning. Satsningen ska leda till att cheferna stärks i sitt professionella chefskap och personliga ledarskap. Personalföreningen Lustgårdens målsättning är att verka för hälsofrämjande aktiviteter bland kommunens anställda. Föreningen ska höja attraktionsvärdet för kommunen som arbetsplats samt bidra till att medarbetarna hittar lusten och livsglädjen. Föreningen, som får visst stöd från kommunledningsförvaltningen, har under året i snitt arrangerat en till två aktiviteter per månad. Aktiviteterna omfattar allt från kunskap och kultur till sport och fritid.

86 79 (98) Resultatmål Resultatmål Kommentar Andelen medborgare som får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar ska öka Samtliga nämnder Målnivå: Öka Källa: KKIK Uppföljning: Årlig Andelen medborgare som får ett direkt svar på en enkel fråga när hon/han tar kontakt med kommunen via telefon ska öka Samtliga nämnder Målnivå: Minst 60% Källa: KKIK Uppföljning: Årlig Andelen medborgare som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen ska öka Samtliga nämnder Målnivå: Öka Källa: KKIK Uppföljning: Årlig Kommunen har god information på Katrineholm.se Samtliga nämnder Målnivå: Förbättra föregående mätnings resultat Källa: SKL:s webbinformationsundersökning, informationsindex. KKiK. Uppföljning: Årlig Katrineholms kommun har engagerade medarbetare Samtliga nämnder Målnivå: Förbättra föregående mätnings resultat Källa: SKL:s HME-index (hållbart medarbetarengagemang) Uppföljning: Udda år Andelen nöjda kursdeltagare inom personal- och uppdragsutbildningen ska öka VIAN Målnivå: 78% Källa: Egen redovisning Uppföljning: Delår 74% 83% Medelvärde KKiK: 84% 45% 41% Medelvärde KKiK: 46% 94% 100% Medelvärde KKiK: 94% 87% 89% Medelvärde alla kommuner: 80% HME-index består av tre delindex. Jämfört med 2013 har ledarskapsindex ökat från 74 till 75, motivationsindex från 77 till 80 och styrningsindex från 73 till 78 för kommunen som helhet. Totalt ökade HME-indexet från 74 till 78. Svarsfrekvensen var 65%. För kvinnor ökade HME-index från 75 till 78 och för män från 74 till 77. Katrineholms resultat ligger i nivå med genomsnittet för samtliga kommuner som genomförde HME-undersökningen under % 79% Vid utvärdering av personalutbildningar ställs frågan hur kursdeltagarna upplevde kursen som helhet. Av kvinnorna var 79% nöjda, av männen 80%, av personer som inte definierar sig som man eller kvinna 57%. Totalt sett har andelen nöjda minskat något jämfört med 2014, målnivån har dock uppnåtts.

87 80 (98) RÄKENSKAPER Resultaträkning (mnkr) Kommunen Kommunkoncernen Not Utfall Utfall Not Utfall Utfall jan-dec 2015 jan-dec 2014 jan-dec 2015 jan-dec 2014 Verksamhetens intäkter 1, Verksamhetens kostnader 2, Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader ÅRETS RESULTAT Jämförelsestörande poster ÅRETS BALANSKRAVSRESULTAT

88 81 (98) Balansräkning (mnkr) Kommunen Kommunkoncernen TILLGÅNGAR Not jan-dec jan-dec Not jan-dec jan-dec ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 11 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Pågående investeringar FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 12 Långfristiga fordringar Värdepapper, andelar m.m SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd m.m Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa, bank SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMATILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL Årets resultat Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner och liknande Avsättningar till statlig infrastruktur SUMMA AVSÄTTNINGAR SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser Leasing och hyror

89 82 (98) Kassaflödesanalys Belopp i tkr KASSAFLÖDESANALYS Kommunen Koncernen Not jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ kortfristiga fordringar Ökning-/minskning+ kortfristiga placeringar Ökning-/minskning+ förråd och varulager Ökning+/minskning- kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering- i materiella anläggningstillgångar Försäljning+ av materiella anläggningstillgångar Investering i pågående projekt Ökning-/minskning+ finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering- av skuld Ökning-/minskning+ långfristiga fordringar Bidrag till statlig infrastruktur Korrigering nedskrivning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring av likvida medel

90 83 (98) Noter jan-dec jan-dec Not 1 Verksamhetens intäkter Varav: Försäljningsintäkter Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Försäljn av verksamhet och konsulttjänster Relisationsvinster Övriga intäkter Interna intäkter Summa verksamhetens intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader Varav: Löner och sociala avgifter Pensionskostnader Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial Lämnade bidrag Köp av huvudverksamhet Övriga tjänster Lokal- och markhyror Bränsle, energi och vatten Hyra/leasing av anläggn.tillgång Materialkostnader Övriga kostnader Realisationsförluster och periodiseringar Interna poster Summa externa kostnader Diff interna konton Summa verksamhetens kostnader Not 3 Avskrivningar Avskrivningar immateriella tillgångar 0 0 Avskrivningar byggnader och anläggningar Avskrivningar maskiner och inventarier Nedskrivningar Summa avskrivningar

91 84 (98) Not 4 Skatteintäkter Preliminär kommunalskatt Preliminär slutavräkning innevarande år Preliminär slutavräkning föregående år Summa skatteintäkter Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag Strukturbidrag Kommunal fastighetsavgift Bidrag för LSS-utjämning Kostnadsutjämningsbidrag Regleringsbidrag/-avgift Reglering arbetsgivaravgift unga Summa generella statsbidrag och utjämning Not 6 Finansiella intäkter Utdelning på aktier och andelar Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Summa finasiella intäkter Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader Ränta på pensionsavsättningar Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader Not 8 Extraordinära poster Realisationsvinst försäljning 0 0 Kostnader i samband med försäljning 0 0 Summa extraordinära poster 0 0 Not 9 Jämförelsestörande poster Exploateringsintäkter Reavinst av försäljning Återbetalning AFA Använda öronmärkta medel Summa jämförelsestörande poster Not 10 Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utvecklignsarbeten och liknande arbeten 0 0 Ack av- och nedskrivningar på balanserade utgifter 0 0 Förvärvade immateriella tillgångar 0 0 Ackumulerade av- och nedskrivningar på förvärvade immateriella tillgångar 0 0 Summa immateriella anläggningstillgångar 0 0

92 85 (98) Not 11 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Pågående investeringar Anskaffningsvärde Bokfört värde Mark, byggnader och tekniska anläggningar Redovisat värde vid årets början Årets investeringar Redovisat värde av utrangeringar och avyttringar Årets nedskrivningar 0 0 Återförda nedskrivningar 0 0 Årets avskrivningar Överföring från eller till annat slag av tillgång Övriga förändringar 0 0 Redovisat värde vid årets slut Maskiner och inventarier Redovisat värde vid årets början Årets investeringar Redovisat värde av utrangeringar och avyttringar Årets nedskrivningar 0 0 Återförda nedskrivningar 0 0 Årets avskrivningar Överföring från eller till annat slag av tillgång Övriga förändringar 0 0 Redovisat värde vid årets slut Pågående investeringar Redovisat värde vid årets början Årets investeringar Överföring från eller till annat slag av tillgång 0 0 Övriga förändringar, aktivering Redovisat värde vid årets slut

93 86 (98) Not 12 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar Ericsbergs Goif Kommuninvest Summa långfristiga fordringar Värdepapper, andelar m.m. Aktier Katrineholms Fastighets AB Aktier Katrineholm Vatten och Avfall AB Aktier Katrineholms Entreprenörscentrum AB Aktier KFV marknadsföring AB Aktier Katrineholms Logistikposition AB Aktier Katrineholm Rail Point AB Aktier Katrienholms Tekniska College AB Aktier SKL Kommentus AB 2 2 Aktier Energikontoret i Mälardalen AB Aktier Sörmlands turismutveckling 7 7 Andelar i Kommuninvest ekonomiska förening Andelar i Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Övriga andelar 2 2 Bostadsrätt 6 6 Summa värdepapper, andelar m.m Katrineholms kommun har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråkstagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiska förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Katrineholm kommuns ansvar enligt ovan nämnda borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelse till kronor och tillgångarna till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. Not 13 Bidrag till statlig infrastruktur Bidrag till Citybana* Årets upplösning Citybanan Ackumulerad upplösning Citybanan Bidrag till trafikplats Finntorp** Årets upplösning Finntorp Ackumulerad upplösning Finntorp Summa bidrag till statlig infrastruktur *Kommunfullmäktige beslutade i november 2009 att medfinsiera Citybanan med 36,1 miljoner kronor. Bidraget redovisas i balansräkningen och upplöses under 25 år med början **Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2009 att medfinansiera trafikplatsen vid Finntorp, östra förbifarten med 8,5 miljoner kronor. Bidraget redovisas i balansräkningen och upplöses på 25 år med början 2011.

94 87 (98) Not 14 Förråd m.m. Måltidsverksamhetens förråd Övriga förråd Tomtmark för försäljning, bostadsmark Tomtmark för försäljning, industrimark Summa förråd m.m Not 15 Fordringar Kundfordringar Fordran mervärdesskatt Periodisering leverantörsfakturor Fordran skatt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga kortfristiga fordringar Summa fordringar Not 16 Kortfristiga placeringar Aktie- och räntefonder Nordea Räntepapper Nordea Likvida medel Nordea Uppbokad vinst/förlust Summa kortfristiga placeringar Marknadsvärden Räntefonder Nordea Aktiefonder Nordea Långa räntor Nordea Likvida medel Summa marknadsvärde Uppbokad vinst Orealiserad vinst Not 17 Kassa bank Handkassor Plusgiro Bank Summa kassa bank Not 18 Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Resultatutjämningsreserv Utgående eget kapital varav Fond upprustn saml lokaler Fullmäktige har beslutat att avsätta 17 miljoner kronor av tidigare års resultat till resultatutjämningsreserven.

95 88 (98) Not 19 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Specifikation - Avsatt till pensioner Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension 0 Ränte- och basbeloppsuppräkning 0 Förändring av löneskatt Ändring av försäkringstekniska grunder 0 Övrigt Utgående avsättning Summa avsatt till pensioner varav löneskatt Antal visstidsförordnaden Politiker 11 4 Tjänstemän Överskottsmedel Aktualiseringsgrad 96% 90% Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper Not 20 Avsättning för statlig infrastruktur Avsättning för Citybana* Redovisat värde vid årets början Nya avsättningar 0 0 Ianspråktagna avsättningar Outnyttjat belopp som återförts 0 0 Förändring av nuvärde Summa *utbetalning började 2013 och betalas enligt plan under Övriga avsättningar Redovisat värde vid årets början 0 0 Nya avsättningar Ianspråktagna avsättningar 0 0 Outnyttjat belopp som återförts 0 0 Förändring avsättning 0 0 Summa Summa avsättningar

96 89 (98) Not 21 Långfristiga skulder Lån i banker och kreditinstitut 0 Förutbetalda intäkter som regleras över flera år 0 0 Investeringsbidrag 0 0 återstående antal år (vägt snitt) 0 0 Gatukostnadsersättningar 0 0 återstående antal år (vägt snitt) 0 0 Anslutningsavgifter 0 0 återstående antal år (vägt snitt) 0 0 Summa förutbetalda intäkter 0 0 Summa långfristiga skulder 0 0 Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar och anslutningsavgifter periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har. I lån från banker och kreditinstitut ingår skuld för finansiella leasingavtal med 0 kr Uppgifter om lån i banker och kreditinstitut Genomsnittlig ränta Genomsnittlig räntebindningstid Lån som förfaller inom 1 år 2-3 år 3-5 år Kommunen har avtal med banken om refinansiering av lån med kortare återstående löptid än 1 år. Not 22 Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder Leverantörsskulder Moms och punktskatter Personalens skatter, avgifter och löneavdrag Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter varav semesterlöneskuld och okompenserad övertid varav löneskatt på pensionsförsäkring 0 0 varav pensionskostnad avgiftsbestämd ålderspension Summa kortfristiga skulder Not 23 Panter och därmed jämförliga säkerheter Fastighetsinteckningar 0 0 Summa panter och därmed jämförliga säkerheter 0 0

97 90 (98) Not 24 Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna eller avsättningarna inkl löneskatt Ingående ansvarsförbindelse Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension 0 Ränte- och basbeloppsuppräkning 0 Förändring av löneskatten Ändring av försäkringstekniska grunder 0 Övrigt Utgående ansvarsförbindelse varav löneskatt Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper. Not 25 Övriga ansvarsförbindelser Borgensförbindelser dotterbolag Borgensförbindelser föreningar Borgensförbindelse och förlustansvar egna hem Summa övriga ansvarsförbindelser Not 26 Leasing och hyror Operationella leasingavtal Fastigheter* Totala leasing- och hyresavgifter Därav förfall inom 1 år Därav förfall inom 1-5 år Därav förfall senare än 5 år Maskiner och inventarier Totala leasing- och hyresavgifter Därav förfall inom 1 år Därav förfall inom 1-5 år Därav förfall senare än 5 år 49 0 *2015 är första året som fastigheter redovisas som förpliktelse

98 91 (98) Not 27 Ökning/minskning av gjorda avsättningar Avsättningar 1/ Avsättningar 31/ Förändring av avsättningar Not 28 Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Exploateringar 1/ Övr. kortfristiga fordringar 1/ Exploateringar 31/ Övr. kortfristiga fordringar 31/ Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Not 29 Ökning/minskning av förråd och varulager Förråd/varulager 1/ Förråd/varulager 31/ Ökning-/minskning+ av förråd och varulager Not 30 Ökning/minskning av kortfristiga skulder Skulder 1/ Skulder 31/ Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder Not 31 Investering i materiella anläggningstillgångar Ingående värde 1/ Utgående värde 31/ Förändring Avskrivningar under året Totala investeringar varav inv. i pågående projekt försäljningar Aktiverade investeringar* Not 32 Ökning av finansiella anläggningstillgångar Värdepapper andelar 1/ Värdepapper andelar 31/ Förändring Not 33 Ökning/minskning av långfristiga skulder Långfristiga skulder 1/1 0 0 Långfristiga skulder 31/ Förändring 0 0 Not 34 Ökning/minskning av långfristiga fordringar Långfristiga fordringar 1/ Långfristiga fordringar 31/ Förändring 0 0

99 92 (98) Not 35 Verksamhetens intäkter Kommunen KFAB VSR LOGISTIKPOSITION AB 178 KVAAB Interna mellanhavanden i form av intäkter har eliminerats Summa verksamhetens intäkter Not 36 Verksamhetens kostnader Kommunen KFAB VSR LOGISTIKPOSITION AB -502 KVAAB Interna mellanhavanden i form av kostnader har eliminerats Summa verksamhetens kostnader Not 37 Fastigheter och anläggningar Kommunen KFAB VSR LOGISTIKPOSITION AB KVAAB Summa fastigheter och anläggningar Not 38 Övr kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga interimsfordringar Summa kortfristiga fordringar Not 39 Specifikation till förändring av eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Summa utgående eget kapital Not 40 Avsättningar till pensioner och liknande Kommunens avsättning KFAB VSR LOGISTIKPOSITION AB KLPAB Summa avsättningar Not 41 Långfristiga skulder Lån Summa långfristiga skulder Not 42 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Uppl kostn o förutb int Skulder till kreditinstiut Summa kortfristiga skulder

100 93 (98) Redovisningsprinciper Kommunen tillämpar de redovisningsregler som anges i kommunallagen, den kommunala redovisningslagen samt praxis i Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer och uttalanden med undantag för leasingavtal. Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar Kommunen följer Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr. 18 avseende redovisning av intäkter. Inkomster i form av bidrag från stat och landsting bokförs som förutbetalda intäkter och intäktsförs i enighet med matchningsprincipen successivt i takt med att motsvarande kostnader bokförs. Skatteintäkter Katrineholms kommun följer Rådet för kommunal redovisning som anger i sin rekommendation nr 4:2 att det är Sveriges kommuner och landstings (SKL) decemberprognos som ska användas i beräkningen av den preliminära slutavräkningen. Anläggningstillgångar Som investeringsutgift räknas anskaffningar med en varaktighet på minst tre år och med ett anskaffningsvärde om minst 20 tkr inleddes arbetet med att dela nya investeringar i komponenter för byggnader och tekniska anläggningar. Komponenterna redovisas som separata enheter med separata avskrivningstider. Tidigare aktiverade investeringar är inte delade i komponenter. Anläggningstillgångarna upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet med avdrag för planenliga avskrivningar. Anskaffningsvärdet är lika med anskaffningsutgifter minus investeringsbidrag. Immateriella tillgångar Immateriella tillgångar saknas i kommunen. Avskrivningar och kapitalkostnader Avskrivning sker från och med den tidpunkt då tillgången är färdig att tas i bruk. Tillgången skrivs av linjärt efter en bedömning av nyttjandetiden i syfte att återspegla resursförbrukningen. Rådet för kommunal redovisnings föreslagna avskrivningsintervall har använts som vägledning med följande undantag. Viss del av markanläggning och järnvägsspår inom Logistikcentrum, 75 år. Linjär avskrivning innebär att tillgången skrivs av med belopp som är lika stora under objektets beräknade ekonomiska livslängd (nominell metod). Lånekostnader Kommunen använder sig av huvudregeln vilket innebär att lånekostnader belastar resultatet då de uppkommer. Exploateringsverksamhet Med exploatering avses att iordningställa råmark för att industri- och bostadsområden som kommunen inom de närmaste åren beräknar att sälja. Exploatering av industri- och bostadsområden redovisas som omsättningstillgångar av mark för bostäder och industri. Försäljningsintäkt redovisas mot resultaträkningen tillsammans med matchande kostnader för såld mark när äganderätten övergår till köparen. Utgifter för tillgångar avsedda för stadigvarande bruk som ska kvarstå i kommunens ägo redovisas som anläggningstillgång.

101 94 (98) Pensioner Pensionsskulden för har beräknats av Skandia och redovisas enligt den sk. blandade modellen, vilket innebär att skulden tom redovisas inom linjen/ansvarsförbindelse inkl. löneskatt. Intjänade pensioner fr.o.m samt avtalspensioner redovisas som skuld i balansräkningen. Individuell pensionsdel inkl. löneskatt redovisas under kortfristiga skulder. Katrineholms kommun har valt att återlåna huvudparten av pensionsmedlen för att finansiera investeringar och på så sätt undvikit nyupplåning som annars hade behövts. Kommunen har tidigare försäkrat bort en del av sitt pensionsåtagande. Beloppet som försäkrades 2013 var 397 mnkr. En kompletteringsinlösen gjordes 2014 om 1,8 mnkr vilket innebär att det totala beloppet uppgår till 399,6 mnkr. Inflationsindexeringen är inte försäkrad. Beroende på hur prisbasbeloppet förändras kan förmånerna förändras och därmed utgöra en kostnad för kommunen. Förändringar hanteras primärt mot en överskottsfond inom försäkringslösningen, vilka i not 19 benämns överskottsmedel. Indexuppräkningen för 2015 uppgick till 856 tkr vilket justerades i januari Under våren 2015 bytte kommunen administratör från KPA till Skandia varvid vissa detaljer inte är helt jämförbara mellan boksluten. Pensionsskulden utgår från Skandias beräknade skuld per den 31/ Information om belopp och aktualiseringsgrad återfinns under noten. Uppgiften om överskottsmedel i försäkringslösningen baseras på uppgifter från KPA. Leasing- och hyresavtal Kommunen hanterar alla leasing- och hyresavtal som operationell leasing och bokför dessa kostnader mot resultaträkningen. Kommunen använder således inte rekommendation 13.2 från Rådet för kommunal redovisning delar som gäller finansiell leasing med tillgång och skuld på balansräkningen. Semesterlöneskuld I kommunens semesterlöneskuld ingår även uppehållslön och ferielöneskuld. Skulden är uppbokad för innevarande och föregående år samt för okompenserad övertid. Sociala avgifter Sociala avgifter har bokförts genom procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. Periodisering av skulden har skett. Personalomkostnadspålägg har i genomsnitt interndebiterats förvaltningarna med följande procentpåslag: Totalt Anställda på kommunalt avtalsområde 50,00 Anställda på timlön 50,00 Pan-avtalet (personliga assistenter) 50,00 Uppdragstagare 31,42 Beredskapsarbete 50,00 Finansiella placeringar och risk Katrineholms kommun äger idag en väl diverifierad fondportfölj med låg risk, som följer kommunens finanspolicy. Portföljen består av följande tillgångsallokering med ett marknadsvärde om 52,4 mnkr per Långa räntor, andel 80 %, innehållande obligationer med hög kreditrating, 25 % statsobligationer, 57 % företagsobligationer inom investment grad och endast 10 % företagsobligationer high yield. - Korta räntor, andel 7 %, innehållande korträntefond och likvida medel på konto. - Aktier, 9 %, med global exponering via aktiefonder och kapitalskyddad strukturerade

102 95 (98) produkter. - Alternativa investeringar, 4 %, med exponering mot fastigheter och hedgefond multistrategi. Portföljen har en låg riskprofil med endast 9 % aktieexponering vid årsskiftet, portföljen beräknas avkasta +3 % i genomsnitt per år. Sammanställd redovisning Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. I den sammanställda redovisningen ingår bolag med ett kommunalt ägande om minst 20 procent eller bolag där ägandet är mindre men där omsättningen i bolaget är högre än 2 procent av kommunens skatteintäkter. I den sammanställda redovisningen ingår två bolag som är hel- eller delägda av Katrineholms kommun; Katrineholms Fastighets AB och Katrineholm Vatten och Avfall AB. Dessutom ingår ett delägt kommunalförbund, Västra Sörmlands Räddningstjänstförbund. Fram till och med 2014 ingick även bolaget Logistikposition Katrineholm AB, detta bolag har sålts under Följande bolag har uteslutits på grund av lågt ägande eller omsättning understigande 2 procent av kommunens skatteintäkter. Katrineholms Railpoint AB, Katrineholms Entreprenörcentrum AB, KFV Marknadsföring AB och Katrineholms Tekniska College. Den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden avses att anskaffningsvärdet för bolagens andelar har avräknats mot förvärvat eget kapital. Proportionell konsolidering innebär att endast ägda andelar av bolagens resultat- och balansräkningar tas in i den sammanställda redovisningen. I den sammanställda redovisningens egna kapital ingår, förutom kommunens, endast den del av bolagens egna kapital som intjänats efter förvärvet. I enlighet med rekommendation nr 8 från Rådet för kommunal redovisning delas obeskattade reserver upp i avsättningar med 28 procent och eget kapital 72 procent. Då den sammanställda redovisningen endast skall visa koncernens förhållande mot omvärlden har interna mellanhavanden inom koncernen eliminerats, varvid väsentlighetsprincipen har tillämpats. Den sammanställda redovisningen är grundad på årsredovisningar vilka inte har varit definitivt fastställda vid konsolideringstidpunkten. Vissa avvikelser av mindre omfattning kan därför förekomma jämfört med de definitiva årsredovisningarna i bolagen. För i den sammanställda redovisningens ingående bolag gäller bokföringslagen. I kommunen har redovisningen skett enligt den kommunala redovisningslagen. Redovisningsprinciperna kan därför skilja något mellan de ingående enheterna. Det rör sig dock om i sammanhanget marginella skillnader som inte i någon väsentlig grad påverkar koncernens resultat och ekonomiska ställning. Där så har varit möjligt har kommunens redovisningsprinciper varit vägledande. Kommunen har beräknat förändringen av pensionsskulden enligt den sk blandade modellen varvid skuldökningen belastat resultaträkningen samt bokförts som långfristig skuld i balansräkningen. Resultaträkningens elimineringar uppgår till 265 mnkr (289 mnkr, 2014). Balansräkningens elimineringar uppgår till 4 mnkr (2 mnkr, 2014).

103 96 (98) Ord- och begreppsförklaringar Anläggningskapital Bundet eget kapital i anläggningar. Anläggningskapital är tillsammans med långfristiga skulder vad som finansierar ett företags anläggningstillgångar. Anläggningstillgångar Fast och lös egendom som är avsedda att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Ska i princip motsvara förslitningen eller förbrukningen av en anläggningstillgång. Balansräkning Översiktlig sammanfattning av tillgångar, skulder och eget kapital. Eget kapital Skillnaden mellan kommunens tillgångar och skulder. Egna kapitalet består av ingående eget kapital samt årets vinst/förlust. Finansieringsanalys/Kassaflödesanalys Översiktlig sammanfattning av hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet m.m. har bidragit till rörelsekapitalets (likviditetens) förändring. Intern ränta Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) som utnyttjas inom en viss verksamhet. Kapitalkostnader Ett samlat begrepp för intern ränta och avskrivning. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder hänförliga till den löpande verksamheten och som förfaller till betalning inom ett år. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid). Långfristiga skulder Skulder som förfaller till betalning överstigande ett år. Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag m.m. Under denna rubrik ingår inte rena försäljningar av anläggningstillgångar. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag, driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Nyckeltal Mäter förhållandet mellan två storheter, t.ex. likvida medel i procent av externa utgifter (likviditet). Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgång och som avses att säljas. Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder till vilka de hör.

104 97 (98) Resultaträkning Översiktlig sammanställning av årets driftverksamhet och hur den påverkat det egna kapitalet. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Soliditet Andelen eget kapital i de totala tillgångarna, dvs. graden av egna finansierade tillgångar.

105 98 (98) SÄRSKILDA UPPDRAG FRÅN ÖVERGRIPANDE PLAN MED BUDGET Uppdrag Uppdrag till kommunstyrelsen att som underlag för beredningen av övergripande plan med budget genomföra förstudier inom nedanstående områden. Uppdraget ska genomföras i samråd med berörda nämnder och andra berörda aktörer och ska avrapporteras senast i september Utbyggnad av förskolan med ytterligare fem nya avdelningar 2. Byggnation av en ny skola i centrum 3. Strategi för ytterligare IT-satsningar i förskola, förskoleklass och grundskola 4. Förutsättningar för och ekonomiska konsekvenser av att ändra regelverket för skolskjutsar så att skolor likabehandlas, oavsett huvudman 5. Inrättande av en familjecentral där öppen förskola, mödravård, barnavårdscentral och socialtjänst samverkar 6. Byggnation av ett nytt särskilt boende för äldre 7. Byggnation av en ny gruppbostad för unga vuxna med funktionsnedsättning 8. Utveckling av samordnad vård och omsorg på hemmaplan för samsjukliga äldre personer 9. HBTQ-certifiering av kommunal verksamhet 10. Införande av e-arkiv 11. Inrättande av en så kallad black box för teater inom Lokstallet 12. Anläggande av aktivitetsparker i kransorter där det finns skolor eller särskilda boenden för äldre 13. Utveckling av Sjukhusparken/Sveaparken 14. Förutsättningar för anläggning av parkeringsdäck på Norr i anslutning till Katrineholm Central 15. Förutsättningar för en ny brandstation 16. Firande av Katrineholms 100-årsjubileum som stad 2017 Uppdrag till kommunstyrelsen att ta fram ett förslag till grundläggande principer för finansiering av IT för bättre förutsättningar för verksamhetsutveckling med IT som stöd. Bakgrunden är verksamheternas krav på flexibla IT-lösningar och en transparent prissättningsmodell. Uppdraget ska redovisas senast i april Uppdrag till kommunstyrelsen att tillsammans med berörda aktörer ta fram en strategi för att minska omfattningen av sociala kontrakt. Uppdraget ska redovisas senast i april Uppdrag till kommunstyrelsen att ta fram en plan för kommunens beredskap för och samordning av flyktingmottagande. Uppdraget ska redovisas senast i april Kommentar Samtliga förstuider redovisades på KS och skickades till budgetberedningen. Kommunfullmäktige beslutade i april 2015 om att anta förslag till grundsläggande principer för finansiering av IT. De nya principerna ska leda till att möta verksamheternas ökade krav på flexibilitet och kostnadstransparent tjänstekatalog. En strategi för att minska omfattningen av sociala kontrakt togs fram under Kommunfullmäktige beslutade i augusti 2015 om att strategin överlämnas till kommunstyrelen för vidare hantering i budgetprocessen. En utredning om integrations- och mottagningsarbetet i Katrineholms kommun har tagits fram och behandlades av kommunfullmäktige den 18 maj, 152. Kommunfullmäktige beslutade att uppdra till kommunstyrelsen att samordna och stödja utvecklingen inom områdena integration och mottagning. I kommunstyrelens ledningsfunktion ingår idag att leda och samordna det strategiska integrations- och mottagningsarbetet

106 Bilaga 1: Uppföljning av investeringar utförda av KFAB Investeringsprojekt Budget kr Status Utemiljö förskolor/skolor Ljudabsorbenter och akustik Mindre ombyggnationer i skolor/förskolor (investeringar 50 tkr eller mindre) Allt beställt/pågår Allt beställt/pågår Allt beställt/pågår Oförutsedda mindre investeringsbehov (verksamhetsanpassningar/myndighetskrav) Allt beställt/pågår Återvinningsstationer på förskolor och skolor samt lokstallet Klar Fettavskiljare avlopp av 2 är klar Energibesparande åtgärder Pågår Enskilda investeringar KTC. Ombyggnad gasledningar Utgår Lindengymnasiet. Programprofilering av arbetsytor på HA och HT. T.ex. affärsliknande utbildningsstationer, reception och justering av befintliga lokaler Utgår Backa förskola. Ombyggnad av 2 entréer, wc och skötrum Klar Bie skola. Ombyggnad av entré, wc och skötrum. Förskoleklass/fritidshem 3 torkskåp Pågår Stenkullen särskolan. Inbyggnad av loft till personalrum Klar Stenkullen särskolan. Uppsättning av vägg i genomgångsrum Klar Stenkullen särskolan. Upprustning av kök. Spis med ugn Klar Q37 Särskolan. Uppsättning av vägg/delning av rum Klar Kulturskolan. Mjukare golv i salar för små barn. Ljudisolering av golv i orkestersalen Ej påbörjat Nyhemsskolan. Solskydd Klar Tallåsskolan. Ombyggnad av personalrum till ett konferensrum Klar Sandbäcksskolan. Nya toaletter Klar Nämndhuset, brandlarm Klar Lokstallet. Bygghyttan Klar Lokstallet. Hörslinga och kameraövervakning Pågår Skogsborgsskolan. Om- och tillbyggnad av kök Skogsborgsskolan. Ny köksutrustning i samband med utbyggnad av kök Duveholmshallen. Ombyggnad omklädningsrum i simhallen Klar Yngaregården. Ombyggnad av lastkajen Klar Örnen, Näverstugan, Forssjö och skogsborg. Utrustning kök på nya förskolor/avd Utredning pågår Röda huset. Kungsgatan 19. Ombyggnad studielokaler i D-korridoren Klar Röda huset. Kungsgatan 19. Nedtagning av vägg i personalrum Klar Norrgläntan. Flytt av befintligt staket och kortläsare Klar Lövåsgården. Ombyggnad av gård vid caféet samt aktivitetsutrustning Klar

107 Investeringsprojekt Budget kr Status Lövåsgården. Ljudisolering mellan konferensrum och kontor Klar Furuliden. Extra entrédörr vid B-entrén för att slippa kallras Klar Almgården. Ombyggnad av 16 toaletter/badrum Klar för 2015 Tallåsskolan. Byte av armaturer Tallåsskolan. Byte av rumsaggregat till central ventilation Omfördelas Sandbäcksskolan. Utbyte av entrépartier Pågår Sandbäcksskolan. Fönsterbyte Nyhemsskolan. Utbyte av ställverk alla byggnader Nävertorpsskolan, utbyte av brandlarm centralstyrning Klar Forssjö skola. Fönsterbyte Summa

108 Bilaga 2: Redovisning av öronmärkta medel, integrationsfond samt RUR 2013 års öronmärkta medel Välfärdsutmaningar Ungdomstorget Viadidakt Projekt Arbetslinjen Hel-del på Lövåsgården Kompetensutveckling förskola 600 Arbetskläder för utomhusbruk Individ- och familjeomsorg Lov- och sommarskola 550 Utökad verksamhet Turistbyrån 700 Medel till sommarjobb Uppföljning av elevutveckling Förlängning klimatsmart mat från grunden Infrastruktur Samhällsbyggnadsförvaltningen Tillväxtfrämjande åtgärder 500 Uppbyggnad av arbetet med internationella strategin 600 Arbetslinjen Förstudier enligt Övergripande plan med budget Resurser volymökning, BIN Extra ordinära åtgärder, flyktingkrisen Kvarstående medel års öronmärkta medel Välfärdsutmaningar Extraordinära åtgärder flyktingkrisen 900 Tillväxtfrämjande åtgärder samhällsbyggnadsförvaltningen Infrastruktur samhällsbyggnadsförvaltningen Tillfällig resursförstärkning arbete med detaljplaner och bygglov Tillfällig resursförstärkning till bland annat ungdomsverksamhet kultur & turis 500 Tillfällig resursförstärkning vård- och omsorgsnämnden Kvarstående medel Integrationsfonden, belopp i tkr Ingående balans Beslut KS SOC Beslut KS BIF -500 varav utbet till BIF -431 Tillförda medel Utbetalt till BIN t.o.m sep Kvarstående medel Beslut enligt övergripande plan med budget Resurser för volymökning barn och elever bildningsnämnden Resurser för ökat antal ensamkommande barn och ungdomar socialnämnden Kvarstående medel RUR Enligt beslut i KF avsattes kr till resultatutjämningsreserven. Inget av dessa medel har nyttjats i samband med bokslut för 2015.

109

110 Information om ombudgetering av investeringsmedel från 2015 till 2016 BIN Total Totalt Begäran om investerings utnyttjade Avvikelse ombudgetering Objekt Objekt (text) budget inv.netto* till 2016 Kommentarer Avser till största delen nya förskoleavdelningar som ej öppnats Investeringar förskola Investeringar grundskola Omfördelas till upprustning idrottshallar Investeringar gymnasieskola Avser investeringar som är beställda men ej levererade/utförda Myndighetskrav Avser investeringar som är beställda men ej levererade/utförda Tekniska hjälpmedel Bibas Förvaltningsövergripande Avser investeringar som är beställda men ej levererade/utförda In- och utcheckningssystem förskola och fritidshem Projektet kommer att färdigställas 2016 Oförutsedda investeringar Tallåsaulan Projektet kommer att färdigställas 2016 TOTALT BIN Information om ombudgetering av investeringsmedel från 2015 till 2016 KLF + KF Total Totalt Begäran om investerings utnyttjade Avvikelse ombudgetering Projekt Projekt (text) budget inv.netto till 2016 Kommentarer Arbetet kring dokumenthanteringssystemet fortsätter Communis under Läs/skrivplattor till KS/KF Årliga nätverksinvesteringar Investeringen fortsätter Trådlösa accespunkter Investeringen fortsätter Investering Kansliet Från 2015 blev kvarvarande medel på detta projekt flyttat till Avvikelsen mot budget läses därför ihop med projekt Arbetsmiljöåtgärder KLF Kostnad för digitala skyltar ca 100tkr täcks upp av denna post år tkr arbetsmiljöåtgärder KLF. Totalt projekt tkr Ekonomisystem Investeringen fortsätter 2016 har försenats Tillgänglighetsanpassning Gröna Kulle Finansierar och PA-system Pensionärernas hus Har dragit över täcks upp av Stora Djulö värdshus Delaktivering klar investering fortsätter Slås ihop med Bredbandsutbyggnad Investeringen fortsätter Maistrogrillen Myndighetskrav. Finansieras av Djulö vandrarhem Investeringen fortsätter Sjöstugan Ombudgeteras till oförutsedda fastighetsbehov Gröna Kulle Lägg ihop med TOTALT KLF+ KF

111 Information om ombudgetering av investeringsmedel från 2015 till 2016 KTN Total Totalt Begäran om investerings utnyttjade Avvikelse ombudgetering Objekt Objekt (text) budget inv.netto till 2016 Kommentarer Varav kr avser "Ljusare konst Konstnärlig utsmyckning tryggare stad" Hörsalen, entré RFID, skolbibliotek TOTALT KTN Information om ombudgetering av investeringsmedel från 2015 till 2016 SBF Total Totalt Begäran om investerings utnyttjade Avvikelse ombudgetering ObjektObjekt budget inv.netto Diff till år 2016 Kommentarer Vingåkersvägen/Mejerigatan Projektet fortsätter Hantverkargatan, gågata/gångfartsområde Klart Digitala skyltar Projektet fortsätter Ljus i staden Klart GC-väg Lövåsen Klart Genomfart Projektet fortsätter Djulö allé, belysning Klart Kollektivtrafikåtgärder Projektet fortsätter Försäljning fastigheter Klart Stadsparken Klart Bie skola. Ny parkering samt av- och påstigningsplats Klart Bondegatan Projektet fortsätter Hastighetssäkring övergångst Projektet fortsätter Cirkulationsplats Nyköpingsvägen Klart Övriga investeringar SBF Projektet fortsätter Tillgänglighetsåtgärder Projektet fortsätter Belysning i parker Klart Tillfartsväg Valla Go-cartbana Projektet fortsätter Cykelstrategi Projektet fortsätter Eriksbergsvägen Klart Fokusområde vatten Projektet fortsätter Attraktiva gångstråk Projektet fortsätter Nollvisionsåtgärder Projektet fortsätter Ortofoto Projektet fortsätter Blåklinten Klart Kartmaterial Klart Stortorget Projektet fortsätter Lövåsen/Sandbäcken Projektet fortsätter Nya informationsplatser Projektet fortsätter Utbyte av belysning i centrum Projektet fortsätter Järnvägsinfarter Projektet fortsätter Miljöinventering Projektet fortsätter Cykelplan, byte av skyltar Projektet fortsätter Hastighetsplan, byte av skyltar Projektet fortsätter Östermalmsgatan norra delen, CG-väg Projektet fortsätter Parkeringsplatser centrum Projektet fortsätter Hastighetssäkring inom 30-zon Klart Miljöåtgärder enligt miljöstrategiska rådet Projektet fortsätter Byte av belysning, Hantverkarg.-Köpmang Klart Digitalt visualiseringsbord Klart Gator Projektet fortsätter Tillgänglighetsåtgärder inventering Projektet fortsätter 2016 Summa investering Kat

112 Information om ombudgetering av investeringsmedel från 2015 till 2016, STF Total Totalt Information investerings utnyttjade Avvikelse investeringsmedel Projekt Projekt budget inv.netto till 2016 Kommentarer Arbetsmiljöåtgärder Arbete pågår och fortsätter Datastöd utveckling tillgänglighet Arbete pågår och fortsätter Teleprojektet (obj.nr ) Arbete pågår och fortsätter Sportutrustning Arbetet fortsätter under Områdesbelysning Backavallen Arbete pågår och fortsätter Oförutsedda driftinvesteringar sportcentrum Arbete pågår och fortsätter Upprustning läktare A-plan etapp 3 exteriör Arbete pågår och fortsätter Sporthallen dörrar tennishallen Försenat arbete. Fortsätter Fordon och maskiner(obj.nr 63260) Försenade upphandlingar Träd i gaturummet (obj.nr ) Arbete pågår och fortsätter Friluftsbad (Obj.nr 63471) Arbete pågår och fortsätter Övriga IP, upprustning fastigheter Arbete pågår och fortsätter Upprustning grusbelagda gc-vägar Arbete pågår och fortsätter Gatubelysning. Byte till LED belysning Försenad upphandling GPS vinterväghållning Arbete pågår och fortsätter Långsiktig underhållsplan gator, parker Arbete pågår och fortsätter Uppsättning stålkanter finparker Arbete pågår och fortsätter Oförutsedda driftinvesteringar parker Arbete pågår och fortsätter Värmbols IP, dagvattenpump Arbete pågår och fortsätter Gatubelysning,byte stolpar Försenad upphandling Gatubelysning,byte kabelskåp Försenad upphandling Gatubelysning,byte kreosostolpar Försenat miljötillstånd Växthuset, bordvärme Arbete pågår och fortsätter Motionsspår Arbete pågår och fortsätter 2016 TOTALT STF Information om ombudgetering av investeringsmedel från 2015 till 2016 VOF Total Totalt Begäran om investerings utnyttjade Avvikelse ombudgetering Objekt Objekt (text) budget inv.netto till 2016 Kommentarer Arbetet slutförs 2016 då slutbesiktning Brandlarm gruppbostad görs TES Inköp av plattor mm Granheden, inventarier Alla investeringar är inte utförda, inköp av fordon sker i början på Treserva tillägg Inköp av fler moduler till Treserva kommer att göras under 2016 TOTALT VOF Information om budgetöverföring- påbörjade investeringar

113 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016:154 Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Marie Sandström Koski Kommunfullmäktige Revisionsberättelse för Katrineholms kommun 2015 med ansvarsprövning Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beviljar, med hänvisning till revisionsberättelse för 2015, kommunstyrelsen, nämnderna, den gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel, den gemensamma patientnämnden, viadidaktnämnden och den gemensamma lönenämnden samt de enskilda ledamöterna i dessa organ ansvarsfrihet för år Sammanfattning av ärendet Revisorerna i Katrineholms kommun har granskat styrelsens och nämndernas verksamhet under år 2015 och genom utsedda lekmannarevisorer granskat verksamheterna i Katrineholms Fastighets AB och dotterbolaget Katrineholms Industrihus AB, Sörmland Vatten och Avfall AB samt Katrineholms Vatten och Avfall AB. Granskningen har även omfattat den verksamhet som under året har bedrivits av gemensam nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård, gemensam patientnämnd, viadidaktnämnden (den gemensamma nämnden för vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad i Katrineholm och Vingåker) samt gemensam lönenämnd (mellan Katrineholm och Gnesta kommuner). Ifråga om ansvarsprövning bedömer revisorerna sammantaget att styrelsen och nämnderna i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Dock vill revisorerana fortsatt uppmärksamma fullmäktige på socialnämndens kvarstående problem att klara sin verksamhet inom budgetram. Nämnden behöver utveckla arbetet med kostnadsanalys, utvärdering av insattas åtgärder samt intensifiera arbetet med att finna alternativa verksamhetslösningar för att nå en budget i balans. Revisorerna vill också uppmärksamma vård- och omsorgsnämndens problem att klara sin verksamhet inom budgetram behöver hanteras i förhållande till resurstillgång. Hur förändringar i demografi och ökad vårdtyngd ska hanteras i förhållande till resurstillgång. Vidare bedömer revisorerna att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och årsredovisningen för 2015 är i allt väsentligt upprättad i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Avslutningsvis tillstyrker revisorerna att styrelsen, nämnderna, de gemensamma nämnderna samt de enskilda ledamöterna i dessa organ beviljas ansvarsfrihet för år 2015 och att årsredovisningen godkänns. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Marie.SandstromKoski@katrineholm.se

114 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016:154 Stab Ärendets handlingar Revisionsberättelse för 2015 med bilagor, daterad Revisorernas granskningsrapport för årsredovisning 2015 Beslutet skickas till: Akten KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Marie.SandstromKoski@katrineholm.se

115 ~~7v:.ti r T l~atrineholins kommlu1 \ Revisorerna KATRINEHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen Handl.nr: ZQj~ -~~{- Q 4 Handl. Kommunfullmäktige Katrineholms kommun Org.nr Dnr. D-plan Revisionsberättelse för år 2oi5 Vi har granskat styrelsens och nämndernas verksamhet under år 205 och genom utsedda lekmannarevisorer verksamheterna i Katrineholms Fastighets AB och dotterbolaget Katrineholms Industrihus AB, Sörmland Vatten och Avfall AB samt Katrineholm Vatten och Avfall AB. Granskningen har även omfattat den verksamhet som under året har bedrivits av nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård, gemensam patientnämnd, viadidaktnämnden (den gemensamma nämnden för vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad i Katrineholms och Vingåkers kommuner) samt gemensam lönenämnd (Katrineholms och Gnesta kommuner). Styrelse, nämnder och beredningar ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande må1, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll samt återredovisning till fullmäktige. Revisorernas ansvar är att årligen pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Vidare att pröva om verksamheten har bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och må1 samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge en rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. God ekonomisk hushållning Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b). Resultatet visar ett positivt resultat på 29,E mnkr, vilket är lo,~ mnkr över budgeterat resultat. Förvaltningsberättelsen innehåller en uppföljning av både verksamhets- och finansiella mål som fullmäktige har angivit avseende god ekonomisk hushållning iövergripande plan med budget

116 Samtliga tre finai~siell~. mål ~.ippfylls oc~-i vi bedömer därmed den finansiell måluppfyllelsen som mycket stark. Av tio verksamhetsmål för god ekonomislc hushållning redovisas att två må1 har nåtts. Vi bedömer verlcsamhetsrnålens måluppfyllelse som svag. Däremot konstaterar vi att merparten av resterande mål ligger nära måluppfyllelse. Under året ses en förändring där nettokostnaderna ökar mindre än nettointäkterna, vilket är en bra förutsättning för kommunen att även på sikt behålla en ekonomi i balans. Kommunens soliditet enligt balansräkningen har ökat med l,~ procentenhetei ti1154,2 procent. Med hänsyn tagen till ansvarsförbindelsen har soliditeten ökat med 4,2 procentenheter. Kommunen har inga 1ån. Däremot finns borgensåtaganden till de helägda kommunala bolagen med 1,6 mdkr. Under 2015 ökade borgensåtagandet med ~ mnkr. 2 Styrelsens och nämndernas verksamheter Nämndernas överskridande av budget 2oi5 uppgår sammantaget till -~,5 mnlcr, vilket är något högre än föregående år (-5,1 mnkr). Negativ budgetawilcelse återfinns främst inom socialnämnden, -i~,l mnkr, och vård- och omsorgsnämnden, - 4,8 mnkr. Båda nämnderna visar ett större underskott mot budget än föregående år. Socialnämnden har haft stora volymökningar under året och vård- och omsorgsnämndens underskottberor även det till stor del på volymökningar med ökade kostnader för bemanning samt även ökade kostnader för placeringar enligt LSS. Övriga nämnder visar en positiv avvikelse mot budget eller ett nollresultat. Intern kontroll Kommunens styrmodell bedömer vi är implementerad i organisationen. Styrning från och återrapportering till fullmäktige följer styrmodellen och dess utgångspunkter. Hänsyn tas till både ett medborgarperspektiv (nytta och resultat) och ett internt perspektiv (verksamhet och resurser). Kommunstyrelsen har genomfört en sammantagen bedömning av nämndernas interna kontroll. Samtliga nämnder har antagit planer för sin interna kontroll, vilka har följts upp och rapporterats. Vår bedömning är att den interna kontrollen uppmärksammas, att en god struktur finns samt att enutveckling sker. Kommande förbättringsområde är att även inkludera kommunens helägda bolag i redovisningen.

117 Ansva~ sprövnix~ Vi bedömer sammantaget att styrelsen och nämnderna i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från elconomislc synpunkt tillfredsställande sätt. Vi revisorer har att bedöma hur nämnderna klarar sina uppdrag med de förutsättningar som fullmäktige ger. Vi vill återigen uppmärksamma fiillmälctige på socialnämndens kvarstående problem att klara sin verksamhet inom budgetram. Vi noterar också att awilcelsen är något högre än föregående år. Det utvecklingsarbete som pågår för att öka samverkan och finna hemmalösningar är inte tillräckligt. Liksom föregående år är vår bedömning att nämnden behöver utveckla arbetet med kostnadsanalys, utvärdering av insatta åtgärder samt intensifiera arbetet med att finna alternativa verksamhetslösningar för att nå en budget i balans. Även vård- och omsorgsnämndens problem att klara sin verksamhet inom budgetram behöver hanteras. Hur förändringar i demografi och ökad vårdtyngd ska hanteras i förhållande till resurstillgång anser vi behöver uppmärksammas ytterligare. Årsredovisning 2015 Revisorerna skall bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de må1 för den ekonomiska förvaltningen som fullmäktige beslutat om i årsbudgetenoch flerårsplanen. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Årsredovisningenför 2015 är i allt väsentligt upprättad i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Den instabila personalsituationen inom ekonomikontoret bedömer vi har negativt påverkat kvaliteten i både delår- och årsbokslut. Ansvarsfrihet Årets genomförda granskningsinsatser har inte föranlett revisorerna att framföra anmärkning mot styrelsen och nämnderna eller enskild ledamot i dessa organ. Vi tillstyrker att styrelsen, nämnderna, nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård, den gemensamma patientnämnden, den gemensamma nämnden för vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad åkatrineholms och Vingåkers kommuner och gemensam lönenämnd (Katrineholms och Gnesta kommuner) samt de enskilda ledamöterna i dessa organ beviljas ansvarsfrihet för år 2oi5 att kommunens årsredovisning för 205 godkänns.

118 [~ ija~ ~ ~ g~ a~e~ ~ ~~1ba~ ~t~l~iyxtle ~~ jäs Lars F Erilcssan har inte deltagii i g~anslcning av vård- och olnsorgsnämnden. Katrineholm ~ f J ~ r /'~ ~' ~ L / Karl Källander an ov I ss~`~' Lars F Eriksson f ~an-olöf B~om~ter r,l''~ ` 1VI~'rrtå B gass~ G'! ~~ ~' ~,~. Richard Eriksson Till revisionsberättelsen hör bilagorna: Revisorernas redogörelse 2oi5 Granskningsrapport avseende nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård Granskningsrapport avseende gemensam patientnämnd Granskningsrapport från lekmannarevisor ikatrineholms Fastighets AB Granskningsrapport från lekmannarevisor ikatrineholms Industrihus AB Granskningsrapport från lekmannarevisor ikatrineholm Vatten och Avfall AB Granskningsrapport från lekmannarevisor isörmland Vatten och Avfall AB Revisionsberättelse Katrineholms Fastighets AB Revisionsberättelse Katrineholms Industrihus AB Revisionsberättelse Katrineholm Vatten och Avfall AB Revisionsberättelse Sörmland Vatten och Avfall AB

119 KATRINEHOLMS KOMMUf4 Kommunstyrelsen!-landl.nr. 2afÖ 04~ 0 4 Handl. Dnr. d-plan ('"~~~~~~~ Katrineholms kommun \ ~. ~-~~ Revisorerna Bilaga Revisorernas redogörelse för år 2015 Revisorernas granskningsuppdrag utgår från kommunallagen, fastställt revisionsreglemente och god revisionssed. Av kommunallagen framgår att revisorerna skall granska all verksamhet och därvid bedöma om verksamheterna sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som sker i nämnderna är tillräcl~lig. Utifrån väsentlighet och risk har under året följande granskningar gjorts. Som salcicunnigt biträde har vi anlitat PwC. Ändamålsenlighet och intern kontroll Övergripande ansvarsutövande - revisionsdialog I och med en ny mandatperiod har vi revisorer under 2015 valt att föra en dialog med samtliga nämnder och kommunstyrelsen. Revisionsdialogen har hanterat revisorernas uppdrag i förhållande till nämnderna, nämndernas uppdrag enligt kommunallagen samt nämndernas tolkning av sitt uppdrag, vilket har inkluderat fullmäktiges uppdrag till nämnden, intern kontroll samt god ekonomisk hushållning. Resultatet av dessa dialoger ligger dels till grund för vår bedömning i revisionsberättelsen, dels för de granskningar som planeras. Granskning av Personaltäthet Vård- och omsorgsnämnden Vi har granskat om vård- och omsorgsnämnden säkerställer att den får information om hur förändringar i resursfördelning påverkar personaltätheten. Granskningen visar att rapporteringen kring ekonomi och budgetföljsamhet är god till nämnden. Nämnden erhåller även information om verksamhetsmässiga resultat och utfall. Signaler finns till nämnden angående förändringar av kvalitet. Vår bedömning är att nämnden i större utsträckning bör efterfråga konsekvensbeskrivningar inför beslut om åtgärder samt analys av orsak till negativa utfall i förhållande till uppsatta målnivåer. Förstudie Integration validering, Viadidaktsnämnden Vi har gjort en förstudie kring validering för att bättre tillvarata kompetensen hos asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Förstudien avser att i första hand klargöra kommunens ansvar vid mottagandet samt

120 ge underlig för revisorernas bedömning one granslcz~ing av området äi befogat. En översyn av kommunens integrations- och mottagningsarbete genomfördes under våren 2015 ( ). I översynen konstateras att det inte finns något kommunövergripande ledningsuppdrag loring integrationsoch mottagningsfrågorna ikommunen. Sedan juli 2015 åvilar ansvaret för det strategiska integrations- och flyktingmottagandet kommunstyrelsen. Beslut har fattats om tillägg i reglemente för kommunstyrelsen och en anpassning för Viadidaktnämnden. Nämnderna har även fått i uppdrag att anpassa verksamheten resursmässigt till följd av beslutet. Integration egenförsörjning Kommunstyrelsen, Socialnämnden och Viadidaktnämnden En fördjupad granskning genomfördes undervintern 2015/2016 avseende om styrelsen och nämnderna säkerställer att verksamheten är ändamålsenlig utifrån perspektivet att skapa förutsättningar för de nyanlända att bli självförsörjande. Vi ett möte i mars månad, som revisorerna i de båda kommunerna anordnade, träffades företrädare för respektive kommuns kommunstyrelse och socialnämnd samt företrädare för den gemensamma viadidaktnämnden. Vid mötet deltog även representanter för förvaltningsledningar och andra nyckelpersoner från respektive kommun. Vid mötet återkopplades iakttagelser och preliminära bedömningar i granskningen samt diskuterades behov av åtgärder och andra utvecklingsinsatser. Vår bedömning är att styrelsen och nämnderna har startat arbetet för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig utifrån perspektivet att skapa förutsättningar för de nyanlända att bli självförsörjande. Granskningen pekar på ett antal områden som behöver uppmärksammas vidare. Granskning av Logistikcentrum Kommunstyrelsen Vi har under året granskat kommunens hantering av Logistikcentrum. Den övergripande revisionsfrågan var om kommunstyrelsen följt lagstiftning, projektdirektiv och delegationsordning vad avser projektet. Vår sammanfattade revisionella bedömning är att kommunstyrelsen inte helt har följt lagstiftning, projektdirektiv och delegationsordning avseende Logistikcentrum. Bedömningen är att kontrollmålet avseende följsamhet kring lagen om offentlig upphandling ej är uppfyllt. Uppföljning tidigare granskningar Under föregående mandatperiod har revisorerna genomfört ett antal granskningar i kommunen. Vi bedömde att det fanns anledning att följa upp hur granskningar som genomförts mottagits och vilket resultat dessa har gett ute i verksamheten. Både för att ge ett underlag för framtida planering och för att ge information till nya revisorer om vilka områden som har granskats. 2

121 Efter genomförd uppföljning är vår sammanfattande bedömning att revisorernas rapporter besvaras ocri att granslcningar leder till åtgäråer. Svaren till revisorerna visar att kommunstyrelsen tar aktiv delide granslcningar som rör nämnderna. Styrelsen agerar trtifrån sin uppsiktsroll via uppdrag och stöd till berörda nämnder. Rättvisande räkenskaper Delårsrapport Kommunstyrelsen Granskning av kommunens delårsrapport ingår i den lagstadgade revisionen där revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de må1 för den ekonomiska förvaltningen som fiillmäktige beslutat om i årsbudgeten och flerårsplanen. Av granskningen framgick att periodens resultat blev 3,g mnlcr (15,8 mnkr), vilket är lägre än motsvarande period föregående år. Koncernens resultat för perioden uppgår till 41,3 mnlcr före extraordinära poster. Prognosen för helåret pekar mot ett resultat om 12 mnlcr (lo,l mnkr) före balanslcraysutredning. Kommunen visar därmed en ekonomi i balans. Prognosen för nämnder och styrelser visar ett underskott med 14,1 mnkr ( 25,5 mnkr), vilket är ett lägre underskott i förhållande till föregående år. På årsbasis är det två nämnder som förväntas visa underskott - Socialnämnden och Vård- och omsorgsnämnden. Ett särskilt utlåtande har lämnats från revisorerna till fullmäktige i sambandmed granskning av delårsbokslut. Årsredovisning för 2015 Kommunstyrelsen Liksom granskning av delårsrapport ingår granskning av årsredovisning i den lagstadgade revisionen. Vi bedömer att årsredovisningen huvudsaklig en redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunen visar ett positivt resultat på 29,E mnkr, vilket är lo,~ mnkr över budgeterat resultat. Kommunen lever därmed upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b). Förvaltningsberättelsen innehåller en uppföljning av både verksamhetsoch finansiella mål som fullmäktige har angivit avseende god ekonomisk hushållning i övergripande plan med budget oi~. Samtliga tre finansiella må1 uppfylls och vi bedömer därmed den finansiella måluppfyllelsen som mycket stark. God ekonomisk hushållning för verksamheten beskrivs utifrån kommunens utgångspunkter i sin styrmodell. Av tio verksamhetsmål för god ekonomiskhushållning redovisas att två må1 har nåtts, medan måluppfyllelse för resterande mål beskrivs ligga nära måluppfyllelse och ett må1 som ej jämförbart med tidigare år och därmed ej mätbart

122 r~ Vi bedömer verksamhetsmålens måluppfyllelse sorn svag. Vi bedömer vidare att årsredovisningen iallt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Det finns awilcelser i mindre omfattning i övrigt och de väsentligaste redovisas i rapporten. Revisionsskrivelser och granskningar utöver ovan nämnda Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård Vid granskningen av den gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel har vi biträtts av landstingsrevisionen. Granskningen har omfattat årsbokslut och former för samverkan med ansvariga nämnder hos huvudmännen. Gemensam patientnämnd Vid granskningen av den gemensamma patientnämnden har vi biträtts av landstingsrevisionen. Granskningen har omfattat nämndens internkontrollarbete. Den ekonomiska rapporteringen granskas inom ramen för granskningen av landstingets årsredovisning. Samordnad revision Katrineholms kommun har genomfört samordnad revision med personunion mellan kommunens revisorer och lekmannarevisorerna i kommunensbolag. Enligt aktiebolagslagen (11 kap 6 ) ska lekmannarevisorn efter varje räkenskapsår lämna en granskningsrapport till bolagsstämman. De bolag som omfattas av den samordnade revisionen är: - Katrineholms Fastighets AB - Katrineholms Industrihus AB (dotterbolag) - Sörmland Vatten och Avfall AB - Katrineholms Vatten och Avfall AB Övrigt Som underlag för revisionsplaneringen har en översiktlig väsentlighetsoch riskanalys genomförts. För vår verksamhet 2015 har vi haft en budget på 1296 tkr. Kostnaderna för vår verksamhet 2015 uppgår till 1316 tkr. Vår revision har omfattat att löpande granska och ta del av styrelsens och övriga nämnders protokoll. Vi har även haft regelbundna träffar med

123 ~corni~nfizllni~lziig~s ~~~sidzurr~. F~~~s~re~n~; har v~ri~l re~res~~tera~~ p~ varje fullmälctigeinöte. Förteckning revisionsrapporter Följande revisionsrapporter har färdigställts under revisionsåret 2015, och har löpande distribuerats till kommunfullmäktiges presidium; Granskning av 2015 års årsredovisning Granskning av delårsrapport 2015 o Granskning av personaltäthet Förstudie Integration validering Granskning av integration egenförsörjning o Granskning av logistikcentrum Uppföljning av tidigare granskningar REVISORERNA ~~ Ci~ ~ ~ L ~ t' Karl Källander /~ an Olov sson i ~~ Lars F Eriksson f ~~_ an-~ f Blomstek Marita Benss '~~ ~" ~~._,~- ^r Richard Eriksson

124 ~~ Building ~ 6ef@er Nlorkin ~ ~ac~rfd KATRINEHOLMS KOMMUf~ Komrr~unstyrelsen ~~1i Handl,nr. Handl. ~Otl~ ~ ~q Vn~ D-plan KS/aoib:,r~y -611 Revisionsrapport 2015 Landstinget Sörmland Granskning av Närr~n~en för samverkan kring socialtjänst och vård - Former fös samverkan ured ansvariga nä ~r der hos hu~ vadmännen Sömnlands lärs landstings revisorer Januari 2016 ~ i 9 ~~ ~~ ~'

125 Bvildirg a beiie~ ~roorking Lvor~ Innehåll Samrrranfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga Revisionskriterier Metod Resultat Organisafion Reglemente Styrsignaler i verksamhetsplan för 2015 gällande samverkan Implementering av nämndens styrning hos huvudmännen De nya målgrupperna Former för gemensam uppföljning och återrapportering Åtgärdsplaner i händelse av awikelse

126 '~-- ~ ~ ~~ti!airig a h~s2~r ~~' '~_ v~~~rkin, ~~rorld Sammanfattning Landsfinc~efis revisorer har getfi EY i uppdrag afif glanska aft Närranden för samverkan kring socialtjänst och vård (NSV) säkersfäiler att iorrner för samverkan med övriga ansvariga nämnder hos huvudmännen filigodoser en ändamålsenlig verksamhet. Nämnden är en gernens~rn nämnd för landstinget i Sör`r~land och länets kommuner. Granskning har genomförts genom analys av styrande dokument och protokoll. Med detta avses nämndens reglemenfie, verksamhetsplaner samt överens!<ommelser om samverkan. Vi har även tagit del av verksamhefsberäf~else dör Hos de i nämnders verksamhef ingående kommunerna Gnesfia, Katrineholm, Nyköping och Trosa samt inom landstingefi har politis{ca förirädare och förvaltingchefer/divisionschefer kontaktats. Intervjuer har genomförts rued nämndens företrädare och ansvariga tjänstemän i länssfyrgruppen. Granskningsrapporte~ är aysfämd hos de infiervjuade och Icvalifefssäkrad iniernf inom EY. Granskningen avgränsastill NSV-nämndens ansvar. Granskningen visar abf nämndens organisation och uppdrag har förändrafis och nya ansva~sområden har tillkommit. De i reglementet nya målgrupperna är föremål för beslut gällande samverkande akfiviiete~ och åfc~ärder liksom i utkast tin nämndens verksamhetsplanering för Vi bedömer aft det finns styrsignaler i nämndes verksamhetsplaner gällarade samverkan och bedömer atfi det är fiillfredsställande att den verksamhetsplan som gäller från år 2016 omfatfarhela nämndens ansvar. Former för hur nämndens beslut generellt ska implementeras hos huvudmännen har infe tydliggjort. Detfia sker i dag i specifika beslut, genom delgivning av protokoll och genom mun4lig information. Vi ser afifi former för detta kan utvecklas för att ge stöd för processen hos huvudrnä~nen. Det är dock tillfredsställande a4t det finns en koppling mellan ledamöter förde olika kommunernas ansvariga nämnder och representation i NSV, vilke4 ses som en viktig förutsättning för implemenfieringen. Utöver detta ses beredningsprocessen inför beslut som e~ förankringsprocess då dessa kräver att samtliga huvudmän sfiäller sig bakom vad som föreslås. Ufveckling av nämndens verksamhet ska for~lö,~ande rapporteras till i~uvudmännen enligt reglementet. Nämndens sfyrning i form av ver{csamhets~laner och uppdrag som ges under verksamhefsårefi fäljs upp och sammanställs genom att underlag inhämtas från respektive huvudman. Uppföljningar ställs till nämndens men även till respektive styrelse för vidarerappot~ering till respektive fullmäktige. Det har inte framkommit att former för hur återra~porterinc~ av resuliat till huvudmännen tydliggjorts. Vi rekommenderar att detta inarbetas i nämndens styrande dokument. Granskningen visar att avvikelser mot mål oci~ överenskommelser inte hanteras av den geri-iensamma nämnden utan i första hand hos respektive huvudman. Detta såväl vad gäller rapportering som åtgärder. Vi menar länsstyrgruppen haren viktig funktion i att förmedla avvikelses fill närranden som sen kan vidta åtgärder för att kompensera dessa. Genom detta nås nämndens ambition a4t lära av varandra och att utveckla arbetssätt och ideer.

127 ~4~_'~~~' G~~~ic;Iny a ~~`cte~ NfU3'{Jfla N/6f~ ~.`~ Inledning ~~F~g~~~~ (hämnden för samver{can {cring socialfjänsfi och vård (i~sv) fiilisammans med länssty~gruppen för närvård i Sörrnland sarnt nationella organisationer och myndigheter yer tillsammans uppdrag atf ge stöol för socialtjänst och vård. Nämnden är gemensam för länets nio kormmuner och landstir~gefi, som är nämndens värdkommun. Nämndens uppdrag är afit sfiödja arbetet med samverkan mellan nämndens huvudmän, bland annafi {cur~skapsufveckling inom socialtjänsfen oct~ angränsande hälso- och sjukvård. År 2014 granskade revisone~ orn {:ommunikation, förar~lcring och implementering av individuella vårdplaner inom herresjukvården skeft på eft fiillfredssfiällande sä4f inom länefi under Fotas i granskning var VOHJS-nämnde, vilket är föregångare fill n~~varande NSV. Granskningen visade bland anndfi brister gällande nämndens sfyrning då en sysfiemafiisk dialod saknade kring implementering och samordnat genomförande, att ern formell samordning saknades mellan nämndens verksamhetsplan och planering hos huvudmannens ansvariga nämnder för socialtjänst och vård, samt att nämnden infie utformat verktyg för att styra, leds och konfroller~ sift u~pdrac~ på eft systemafiskfi sätfi. Med anledning av detta rekommenderades närranden att formellt samordna sin verksamhetsplan mec~ ansvariga nämnder hos huvudmännen samfi atp skapa beredskap aft upprätta former för att sä~ersfiälla ett genomförande av beslutade målsättningar. N~rnndens styrning, ledning, uppföljning och kontroll enligt korn~nunallagen förufsätief~ former för samverkan med ansvariga nämnder i länets kommuner oci~ landsting. Revisorerna har ufiifrån risk- och väsenfilighefsanalys beslufafi aft grans{ta att närranden och ansvariga nämnder hos huvudmännen säkerställer detta. Säkerställer NSV-nämnden afifi formerna för samverd<an med övriga ansvariga nämnder hos huvudmännen tillgodoser en ändamålsenlig verksamhet? Fokusområden Nämndens styrsignaler i verksamhetsplan för 2015 gällande samverkan Implementering av nämndens styrning hos huvudmännens ansvarigs nämnder Beaktande av de nya målgrupperna barn och unga i behov av särskiif sfiöd och personer med risk- och missbruk av droger och alkohol Farmer för gemensam uppföljning hos huvudmännen Former för åferra~portering av resultat Ansvar för ate upprätta åtgärdsplaner i händelse av avvikelse i genomförandet Åferrapportering av nämndens uppföljningar till landstingsfullmäktige ~ e~ ~~^~i~i~s~~k~~~~~i~~ Kommunallagen 3

128 8~ildi.*+e 3 b~iier working u~rorii Enligt kommunallagens 6 kap 7 ska nämnden se till aft verksamheten bedrivs i enligt med mål och riktlinjer som fullmäktige beslutat, att den infierna kontrollen är fillräcklig samt att verksamheten bedrivs på eft i övrigt tillfredsställande sätt. Nämndens reglemente med bilagor 1.4 Metod Granskning har gjorts av styrande dokument och protokoll. Med detta avses nämndens reglemenfe, verksamhe4splaner samt överenskommelser om samverkan. Vi har även tagi4 del av verksamhetsberättelse för Hos de i nämndens verksamhet ingående kommunerna Gnesfa, IGatrineholm, Nyköping och Trosa samt landstinget har politiska förfrädare och förvaltingchefer kontaktafis. Intervjuer har genomförts med.: NSV-nämndens ordfiörande fram till samt den nytillfirädda ordföranden, NSV-nämndens verksamhetschef för regionalt stöd, socialtjänst och vård Divisionschef primärvård och divisionschef psykiatri inom landstinget Ordförande vård- och omsorgsnämnden samt vård- och omsorgschef i Trosa kommun Vuxen- och omsorgsnämnden ordförande och förvaltningschef vår och omsorg i Gnesta kommun Vård- och omsorgsnämndens ordförande, tf vård- och omsorgschef, avdelningschef myndighets- och specialistavdelningen och avdelningschef utföraravdelningen i Katrineholms kommun Ordförande vård- och omsorgsnämnden, ordförande socialnämnden och divisionschef Social omsorg i Nyköpings kommun Gransknings apporten är avstämd hos de intervjuade och kvalitetssäkrad internt inom EY. Granskning avgränsas till NSV-nämndens ansvar.

129 ~~Buildiny a bstier working ~yorid 2 Resultat 2.1 Organisation Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård (NSV) är gemensam för Landstingefi Sörmland och länets nio kommuner. Landstinget Sörmland är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i Landstingets organisation. Nämnden har också driftsansvar för: hjälpmedelscentralen vilken ansvarar för länets hjälpmedelsförsörjning forskning och utveckling i Sörmland (FoU i Sörmland) Regionalt Vård- och Omsorgscollege (VO-college) En länsstyrgrupp är nämndens beredningsgrupp. Berörda verksamheter inom kommunerna representeras av en eller fvå förvaltningschefer beroende på kommunens organisation. Från landstinget deltar två representanter för hälso- och sjukvårdsledningen. Chefen för FoU i Sörmland, verksamhetschef för regionalt stöd, socialtjänst och vård (se nedan) samt närvårdskoordinatorer ingår i länsstyrgruppen. Ordförandeskapet roterar, denne medverkar i nämndens möten. Länsstyrgruppen träffas 6 7 gånger per år. Gruppen har bland annat uppdraget att arbeta fram verksamhetsplanen och relevanta mål. Arbetsgrupperna är ständiga och deltagarna representerar olika funktioner från olika huvudmän och har som enhetschefer eller motsvarande beslutsmandat. De samordnas av en närvårdskoordinatoroch det finns även utvecklingsledare från FoU i flera av grupperna. Agendan innehåller dels frågor som de själva lyfter och frågor som kommer från länsstyrgruppen eller beredningsgrupp. De frågor de själva tar upp kan ibland lösas i gruppen och ibland lyfts de upp till länsstyrgruppen för aft lösas på förvaltningschefsnivå. En verksamhetschef för regionalt stöd, socialtjänst och vård är anställd under landstingsdirektören och ansvarar bland annat för att driva nämndens frågor, ge planeringsuppdrag, är ofta föredragande i nämnden samt bidrar till afit aktuella ärenden kommer till nämnden. Hon företräder nämndens samtliga huvudmän. Enligt intervjuerna ses nämndens uppdrag inte ses som tvingande. Medlemskapet innebär atp "verka för samverkan". Beslut fatfas där medlemmarna är överens varför beslutet i realifeten blir gällande hos samtliga. Det har inte framkommit afit nämnden har former för intern kontroll. Finansiering sker genom medlemmarna (landstinget betalar 4 kr/invånare och kommunerna 6 kr/invånare) vilket finansierar verksamheterna inom FoU i Sörmland. Regionförbundet bidrar år 2016 med 2,7 mkr. Nämnden är, enligt intervjuerna, lyhörd för nationella mål och satsningar som rör nämndens ansvarsområden. En viss ersätfining kan komma nämnden fill del c~enom nationella prestationsersättningar. Intervjupersonerna upplever att det faktum att nämnden inte haren egen budget medför svårigheter att göra specifika satsningar inom området. flera intervjuer förs vikten fram av att beredning och implementering av de olika frågorna som berörs i samverkan måste få ta tid. Parterna som ingår är många och präglas av olika kulturer.

130 ~ r~us!di~g z natter ~~ra;4t~n~ ~:rrl.: Länsstyrgrupp Organisationsskiss NSV 2.2 fzeglemente NSV-nämndens ansvar enligt reglemente' är att tillvarata synergier som ligger i att samverka i hela regionen mellan de olika huvudmännen, atfi öka effektivite4 och förbättra kvaliteten inom berörda verksamheter samt afif skapa en region med så likvärdig service som möjligt inom berörda områden. Detta kan innebära att beslu4a om operativa riktlinjer för huvudmännen och att föreslå nämndens huvudmän rekommendationer iprincipiella frågor. ~ Reglemente för "nämnden för samvef kan kring social jänst och vård". Antagits av samtliga parters fullmäktige, (landstinget Sörmland och kommunerna Eskilstuna, Strängnäs, Katrineholm, Vingåker, Flen, Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta) e~ sätter tidigare fastställt reglemente och gäller från 2015-O1-Ol. 0

131 Biniding ~ beii2r ~~wor~i~r} world Nämnden ansvarar för a4t följa upp och föreslå ufiveckling av samverkansmöjligheter till huvudmännen vad gäller de gemensamma målgrupperna barn och unga som behöver särskilt stöd, personer med riskbruk, missbruk och beroende, äldre, personer med funktionshinder och personer med psykisk ohälsa och sjukdom. Reglementet säger i övrigt att nämnden ska besluta om operativa riktlinjer för huvudmännen samt föreslå rekommendationer iprincipiella frågor. enlighet med tilldelade ekonomiska resurser ansvarar nämnden också för försörjning av hjälpmedel för daglig livsföring, vård och behandling, inkontinens, för grundutrustning och eventuellt ytterligare hjälpmedel efter beslut. Nämnden ska bereda frågor, besluta om priser, följa utveckling och besluta om riktlinjer, ge information internt, säkerställa kvalitet, upphandla anpassa hålla serva och underhålla hjälpmedel. Enligt särskild bilaga2 till reglementet ansvarar nämnden för FoU i Sörmland som är en länsgemensam resurs för verksamheter som riktar sig till äldre, personer med funktionsnedsättning samt övriga grupper som omfattas av statliga stöd för verksamhetsutveckling. FoU i Sörmland ska fylla ett gemensamt behov av hållbar, systematisk och strategisk kunskapsufveckling på olika nivåer. Kunskaper och erfarenheter ska spridas inom och mellan huvudmännen. Verksamheten finansieras genom medlemsavgifter (baserar sig på invånarantalet i kommunerna och Landstinget), statsbidrag och tidigare överskott. Enligt verksamhetschef för regionalt stöd, socialtjänst och vård, är denna bilaga inte uppdaterad efter att reglementet reviderats, förändringen är att FoU i Sörmland numera har uppdrag att arbeta med hela socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. ytterligare en särskild bilaga till reglementet3 framgår att nämndens ansvarar för Vård- och omsorgscollege Sörmland (VO-college) som är ett samverkansorgan som reglerar hur utbildare och verksamhet gemensamt ska verka för att stärka attraktivitet och kvalitet inom vårdoch omsorutbildningar på gymnasial- och högskolenivå. Ingående parter är Landstinget Sörmland, vård- och omsorgsutbildningarna samt vård- och omsorgsverksamheterna inom kommunerna' Eskilstuna, Flen, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund, Strängnäs, Trosa och Vingåker jämte Kommunal, VISION (tidigare SKTF), Vårdförbundet och Mälardalens högskola. Arbetsförmedlingen är adjungerad till styrgruppen. Det övergripande målet är att parterna arbetar efter samsyn när det gäller vilken baskompetens som erfordras för arbete inom vård och omsorg och att den utbildning som ges för ungdomar och vuxna syftar till att utveckla denna kompetens och att individens förutsättningar castill vara och bidrar till större mångfald. Målgrupper är elever på gymnasienivå, eftergymnasial nivå och studenter på högskolenivå som genomför yrkesrelaterade utbildningar som förberedelse inför arbete inom hälso- och sjukvård samt vård och omsorg, medarbetarna på de arbetsplatser som är involverade i utbildningsuppdraget att handleda elever och studenter under deras praktik, medarbetare som får fortbildningsinsatser kopplade till VO-College. 2 Särskild bilaga till reglemente för Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård (NSV nämnden) ayseende FoU i Sörmland 3 Särskild bilaga till reglemente för Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård (NSV nämnden) ayseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 7

132 Bu I[~ins~ a zeit i.mfli'{ifit~ b^'~12t1 2.3 Styrsignaler i verks~mhetspl~n fir 2015 gällande samverkan Två verksamhetsplaner togs fram För nämndes verksamhet 2015, FoU i Sörmland och Hjälpmedelscentralen. En verksamhetsplan för den övergripande samverkan har tidigare inte uppräffiats men är en del i den verksamhetsplanering som upprättafis för år 2016, som också är gemensam för nämndens samfiliga ansvarsdelar. Vid intervjuerna förs fram at4 fokus i den övergripande samverkan är atf fånga nationella satsningar och direkfiv. För att driva dessa krävs atf nämndens samtliga huvudmän är överens och sfiäller sig bakom inriktningen. De frågor som drivs i nämnden kan också fångas upp från verksamheterna genom nämndens ledamöter och länsstyrgruppens medlemmar. Samfliga leda~rnöter i nämnd och de Yjänstemän som ingår i länsstyrgruppen Träffas i planeringsdagarför atf bland annaf arbefa men närrandens mål och planering. verksamhetsplanen med budget för Hjälpmedelscentralen4 finns ett strategiskfi mål som säger att landstinget ska leverera effekfiiva och säkra tjänster genom tydliga processer, sfiändiga förbäfifiringar och samverkan. Efit åtagande enligt defta mål är att initiera och delta i samverkan för ökad bruitonyfta. Hjälpmedelscentralen ingår i "5julclövern"(samarbete mellan fiotalf sju landsting), där en modell för gemensam upphandling arbetats fram för att nå högre kvalidet och spara tid. Här nämns också effi samarbete med motsvarade verksamhet i Västmanland för at4 exempelvis utnyttja varandras kompetenser under serriesferperioden. Iövrigt nämns inte samverkan mellan huvudmännen konkret i verksamhetsplanen, utöver det faktum aff verksamheten finansieras av huvudmännen Tillsammans. Verksamhetplan för FoU i Sörmlands visar att verksamheten bland annat ska stödja sådan samverkan som är väsentlig för att klara def samlade vård- och omsorgsuppdrag i länefi, stödja utvecklingen av evidensbaserad praktik samt fortsätta utveckla samverkan med olika kunskapsmiljöer, framförallt med Mälardalens högskola. Ett specifiikt åtagande med bäring på samverkan är afifi utgöra ett regionalt sfiöd genom aft medverka i implementering av nationella riktlinjer och kunskapsstöd för socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Detta genom atf arrangera en rad gr~ndu~bildningar för personal, bidra till revideringen av de länsgemensamma rikfilinjerna för personer med demenssjukdom samt arrangera ett länsgemensamt seminarium om de nationella rikfilinjerna inom missbruks- och beroendevården, Även utbildningsgrupper för jour- och familjehem ska anordnas. Målvärden är satta för dessa indikatorer. Målvärden finns också för att arrangera inspirationsdagar och fiorskningscirklar fär personal hos de ingående huvudmännen samt att skapa arenor där olika intresseområden och kunskapsfält kan mötas, vilket kan vara kommunernas olika verksamheter eller beröra samtliga huvudmän och externa parter. Ytfierligare ett åtagande är att sprida riktad kunskap fiill specifika målgrupper inom kommun och landsting samt afit samverka kring valda frågor, specifikt att nyanställda socialsekre4erare inom socialtjänstens myndighetsutövning skall få 4 Landstinget Sörmland Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård. Hjälpmedelscentralen Verksamhetsplan mecl badget Dnr: VOHJS HU-HOH Beslut Dnr: SOVISIS Landstinget i Sörmland Gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård: Tjerksamhetsplan för FoU i Sörmland 2015 Dnr: SOVIS Exempelvis genom uppföljningsdagar för samverkan mellan barn och vuxenenheter inom missbruksområdet, genom utvärdering och vidare samarbete kring kultur på recept (som är ett projekt där brukare med någon form av långvarig ohälsa erbjuds möjlighet att delta i konstnärliga, musikaliska och litterära aktiviteter av olika slag) där kultursektorn och hälso-och sjukvården möts på ett nytt sätt.

133 ~~Bu"sldir~g ~~ beder worki~q v aria en god introduktion. Verksamhetens åtaganden genereras i en aktivitetsplan där dessa kopplas till indikatorer och aktiviteter. VO-college i Sörmland styrs genom ett samverkansavtal mellan Landstinget i Sörmland, vård- och omsorgsutbildningarna och omsorgsverksamheterna ieskilstuna, Flen, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund, Strängnäs, Trosa och Vingåker samt representanter för VISION, Vårdförbundet och Mälardalens högskola. Enligt detta är syfte och måla med verksamheten motsvarar vad som finns i reglementet. Deft har infie framkommot aft verksamheten styrs årsvis utöver vad som nämns i reglemenfie och avtal. bedömning Nämndens organisation och uppdrag har förändrats och nya ansvarsområden har tillkommifi. Vi bedömer att det finns sfiyrsignaler i nämndes verksamhetsplaner gällande samverkan men ser att detta kan tydliggöras genom en verksamhetsplanering som visar styrning för hela nämndens verksamhet. Det är fillfredsställande att den verksamhetsplan som gäller från år 2016 har detta övergripande perspektiv. 2.4 Implementering av när~ndens styrning hos huvudmännen Arendeberedningen och nämndens protokoll är grund fiör förankringsprocessen av nämndens uppdrag hos huvudmännen. I reglementefi under rubriken Justering av protokoll ( 19) sfiår att protokoll ska delges samtliga huvudmän i pappersform till dess registrator. Intervjuerna bekräftas att protokoll i kommunerna diarieförs hos kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder som har representanter i NSV. I övrigt finns ingen formaliserad struktur för hur implementeringen ska ske. Initierade satsningar och projekt förankras hos respektive huvudmän genom diskussioner inom länsstyrgruppen som föregår planeringen. I länsstyrgruppen finns representanter från förvaltningsnivå hos huvudmännen vilket ansvarar för aft det finns mandafi för planering och beslut. Implementering i lokala förvaltningar är en process som tar och bör ges tid, enligt intervjuerna. Vid intervjuer med nämndens representanter förs fram att nämndens verksamhet är en frivillig samverkan. Beslut som fattas i nämnden berör övergripande frågor vilket ger möjligheter att anpassa dessa till de lokala förutsättningarna iden operativa verksamheten. Kommunernas mångfald, olika arbetssätt, styrning och politik innebär utmaninar för att utveckla en gemensam hållning. Enligt intervjuerna sker implementering av nämndens styrning hos huvudmännen genom den information som följer genom kommunens representanter, chefer och politiker i nämnd, länsstyrgruppen och arbetsgrupperna. Implementering av den styrning som beslutas i nämnden görs genom de verksamhetsmål, indikatorer, mått och åtgärder som beslutas. Vid intervjuerna framkommer att det uppfattas som väsentligt att de mål som formas för nämndens verksamhet är i överensstämmelse med huvudmännens ambitioner. Ofta finns en överensstämmelse mellan de utmaningar som uppfattats på kommunal nivå och hos NSV. Ett problem när det gäller nämndens styrning är att samtliga huvudmän kanske inte kan göra samma prioriteringar beroende av olika förutsättningar.

134 ~~8u'slding e 4ettzr,~f4i~iltlQ M'FOf~i~ enskilda beslut kan former för hur förankring ska ske hos huvudmannen beskrivas. I nämndes beslut aft anta Äldreplanen' skrivs atfi den 'överlämnas för kännedom till landstingsstyrelsen och respektive kommunstyrelse för kännedom ". Det har också framkommit exempel på hur genomförande av beslut uppdras åf nämndens arbetsgrupper$ i vilka de olika huvudmännen är representerade. bedömning Former fiör hur nämndens beslut generellt ska implemenfieras hos huvudmännen har inte tydliggjort. I specifika beslut klargörs hur detta ska ske gällande aktuell fråga. I övrigt har inte framkommit att det finns en given ordning för hur nämndens beslut förankras lokalt hos huvudmännen, förufiom afit protokoll ska delges respektive huvudman. Enligfi intervjuerna sker defita även genom muntlig information, vilket kan föranleda ärende och beslut hos respektive huvudman. Vi ser att former för detfia kan utvecklas för att ge stöd för processen hos huvudmännen. Det är dock tillfredsställande att det finns en koppling mellan ledamöter förde olika kommunernas ansvariga nämnder och representation i NSV, vilket ses som en viktig förutsättning för implemenferingen. Utöver detta ses beredningsprocessen inför beslut som en förankringsprocess då dessa kräver att samtliga huvudmän ställer sig bakom vad som föreslås. 2.5 De nya målgrupperna Regionförbundets arbetsutskott tog år 2013 initiativ till och tillsatte en utredning för att utreda frågan om en regional stödstruktur i länet. Detta resulterade i ett förslag till hur nämndens områden kan utvecklas och stärkas. Detta innebar bland annat att nämnden ska arbeta med samverkan inom områdena barn- och ungdom samt missbruk och beroendevård från och med år De intervjuade uppger att nämnden i sitt arbete också beaktar den nya målgrupperna. Exempel på detta visas i protokoll från där nämnden beslutat att uppdra till länsstyrgruppen att utarbeta en regional handlingsplan för barn och ungdom i länet i enlighefi med en nationell plan fiör barn och ungdom framtalgen av SKL. Samma datum beslutade nämnden också att riktlinjer för samverkan inom missbruks- och beroende vård (2008) ska revideras10. En diskussion har uppkommit om de nya målgrupperna skulle kunna innebära att representanter också från skolmårdet skulle införlivas i nämnd och i länsstyrgruppen. Andra menar att det nätverk som finns i länet kring framförallt skolfrågor kan bjudas in vid behov. Grupperingar, exempelvis elevhälsa finns i dag representerad i arbetsgrupperna. Från kommunerna har represenfianter för barn och utbildning kallats till beredningsgrupperna för att hitta möjligheter och behov av samordning utifrån det vidgade uppdraget. Handlingsplan för bättre vård och omsorg för äldre i Sörmland. Dnr SOVIS Protokoll gällande Handlingsplan riktlinjer missbruks- och beroendevård visar att en arbetsgrupp far ansvar för genomförandet kommer att ligga på arbetsgrupper psykiatri och beredningsgrupp psykiatri. ". SOVIS SOVISIS SOVISIS

135 t F'+L!llf,~ii10 c~ ~ ~~ i SJ+Jil;IilLj WOi %~2 Vi noterar även afit i utkast till nämndens verksamhetsplan för 2016" tydliggörs ansvaret att samverkan mellan Landstinget och länets kommuner utvecklas gällande de nu fem målgrupperna: barn- och unga som behöver särskilt stöd, riskbruk, missbruk- och beroendevård, äldre, personer med funktionsnedsättning samt personer med psykisk ohälsa och sjukdom. Mål är satta för målgrupperna utifrån fyra uppdrag: att bidra till kunskapsutveckling, kunskapsspridning och kunskapsanvändning, att främja och utveckla former för brukar- och patientinflytande, att stimulera samverkans kring forskning, utveckling och innovation samt förutsättningarför samverkan. Bedömning Intervjuer bekräftar att de nya målgrupperna är levande i nämndens utövande. Protokoll bekräftaratt målgrupperna är föremål för beslut gällande samverkande aktiviteter och åtgärder liksom utkast till nämndens verksamhetsplanering för Former för gemensam uppföljning och återrapportering Enligt reglementet ska nämnden fortlöpande till huvudmännen rapportera om verksamhetens utveckling och ekonomiska ställning. Uppföljning av verksamhetsplaner, av hur huvudmännen lyckats med de satsningar som beslutats gemensamt, sker vid delår, tertial och vid årsslut. Enligt intervjuerna är det verksamhetschefen för regionalt stöd, social4jänsf och vård tillsammans med ansvariga för FoU i Sörmland, VO-college och Hjälpmedelscentralen som gör detta. Närvårdskoordinatorerna sammanställer en del av de gemensamma satsningarna efter underlag från huvudmännen. Åtgärder för att nå såväl lokala som övergripande mål diskuteras och ansvaras för hos respektive huvudman. Arbetssätt och ideer hos de olika huvudmännen delas och tillvaratas. verksamhetsberättelsen redovisas för hur nämnden tillgodogjort sig information om nationella överenskommelser samt vilka beslut som fattats under året. Verksamhetsberättelsen visar att nämnden har fått en årlig uppföljning och löpande lägesrapporter gällande kommunalisering av hemsjukvården. Under 2014 har nämnden priori4erat att följa arbetet med att införa ehälsa, revidera länsgemensamt vårdprogram för demens och utrett frågan om ny teknik på Hjälpmedelscentralen. En uppföljning av närrandens fastställda mål för 2014 visar graden av måluppfyllelse. Nedan ges exempel uppföljningar och initiativ som tagits. - Årlig uppföljning av den kommunaliserade hemsjukvården. En arbetsgrupp bestående av representanter från samtliga huvudmän träffats regelbundet för att årligen följa effekten av reformen gällande kommunalisering av hemsjukvården och förslå åtgärder för att nå effiersträvat resultat. Uppföljningen består bland annat av att mätning av antalet hemsjukvårdspatienter och antalet gemensamma vårdplaner. - Uppföljning av antagen Handlingsplan för bättre vård och omsorg för äldre i Sörmland, innehåller specifika mål och mått. Chefer och ledare har enligt denna ansvar för återkommande återkoppling av resultaten till personalgrupper inom sin verksamhet i syfite aft främja ett systematiskt förbättringsarbete. ' ~ Eskilstuna kommun, Flens kommun, Gnesta kommun, Katrineholms kommun, Nyköpings kommun, Oxelösunds kommun, Strängnäs kommun, Trosa kommun, Landstinget Sörmland: Regionalt stöd för samverkan kringsocial jänst och vård. verksamhetsplan Verksamhetsberättelse 2014 för VOHJS nämnden Dnr SOVIS

136 r 5uil~i;~G a be~eer ~~ ~l~stcin~ Gacri~ - Överenskommelsen för missbruks- och beroendevård i länet har antagits av nämnden. Ett uppdrag finns13 att revidera denna. verksamhetsberättelsen framgår att flertalet av nämndens ärenden förbereds och behandlas i länsstyrgruppen. Enligt intervjuerna har nämnden utvecklat sift del4agande i planeringsprocessen under året. enskilda beslut kan återkoppling beröras. I exempelvis Äldreplanen14 skrivs att 'chefer och ledare har ansvar för återkommande återkoppling av resultaten till personalgrupper inom sin verksamhet..." Vid intervjuerna framkommer att det infe finns någon gemensam form för återrapportering till huvudmännen förutom a4t rapporter, uppföljningar och berättelser också ställs till respektive huvudman, dvs ställs till landstingsstyrelse och till respektive kommunstyrelse som rapporterarvidare fiill fullmäktige. verksamhetsplan för Hjälpmedelscentralen finns en "rapportplan" som visar att nämndens rapportering följer landstingets övergripande. Detta innebär att nämnden ska kommentera utfallet i delårsrapporten i förhållande till de strategiska målen, ekonomiskt resultat och relevant lagstiftning. Nämnden ska ange vilka åtgärder som man avser att vidta om de uppsatta målen inte kan nås. Bedömning Nämndens styrning i form av verksamhetsplaner men också uppdrag som ges under verksamhetsåret följs upp och sammanställs av verksamhefischef för regionalt stöd, socialtjänst och vård samt med stöd av närvårdskoordinatorer inom FoU i Sörmland. Detta innebär ofta att underlag inhämtas från respektive huvudman. Uppföljningar ställs till nämndens men även till respektive styrelse för vidarerapportering till respektive fullmäktige. Att rapporfier om utveckling av nämndens verksamhet fortlöpande ska rapporteras till huvudmännen framgår av reglementet. Det har inte framkommit att ansvar och former för hur återrapportering av resultat ska ske till respektive huvudman. För att tydliggöra nämndens styrning rekommenderar vi att detta tydliggörs i sfiyrande dokument. 3.7 Åtgärdsplaner i händelse av avvikelse Enligt intervjuerna hanterar NSV infie avvikelser i utförande av vård, stöd och behandling. Avvikelser mot nämndens ambitioner hanteras huvudsakligen i verksamheten. Dessa rör i regel individärenden och en övergripande bild samlas i regel inte för att rapporfieras i nämnd. Åtgärder kan dock beslutas och vidtas hos respektive huvtadman. Avvikelser som rör samverkan enligt rutiner och överenskommelser diskuteras främst inom den operativa verksamheten i respektive kommun. Finns skäl kan specifika svårigheter rapporteras via nämndens beredningsgrupper och länsstyrgruppen, de kan eventuellt också hanteras på politisk nivå. Avvikelser hos huvudmännen kan, i specifika fall, samlas för att ge en gemensarn bild i syfte att lära av varandra. 13 Överenskommelse kring psykisk ohälsa, redovisning av utredningen av soliditetsmåttet för Hjälpmedelscentralen, översyn av egenvårdsprodukterna på hjälpmedelscentralen 13 SOVISIS Handlingsplan för bättre vård och omsorg för äldre i Sörmland. Dnr SOVIS

137 ~~Building a b~tt~r ~vorki3ig ~zo~ Id Vid in4ervjuer beskrivs att nämnden kan besluta om åfgärder om brister i samverkan konstaferas men att det infie är vanligt förekommande. Nämnden arbetar oftare med analyser av brister och föreslår nya planer. Dessa kan behöva kompletfieras då respektive huvudmän ofta har olika villkor och arbetssätt. Verksamhetsberäfitelsen 2014 visar att en utvärdering av hemsjukvården presenterades för nämnden, vilkef resulterade i att nämnden gav länsstyrgruppen Tuppdrag afifi ta fram en åtgärdsplan utifrån de brister som identifierades i utvärderingen vilken skulle presenteras undervåren 2015 utkast till nämndens verksamhetsplan 2016 framgår att avvikelsehantering ska förbättras genom atf avvikelser från årskilter kommer att kunna rapporfieras direkt i landstingets verksamhetssystem. Detta bör ge bättre möjlighet till uppföljning, åtgärdande och återkoppling. ~edörnning Granskningen visar att avvikelser inte hanteras av den gemensamma nämnden utan i första hand hos respektive huvudman. Den rapportering som görs hanteras oftast på förvaltningsnivå som också har att besluta om eventuella åtgärder. Vid specifika avvikelser inom områden som finns inom nämndens aktuella fokus kan sammanställningar göras övergripande. Genom detta nås nämndens ambition att lära av varandra och att utveckla arbetssätt och ideer. Vi menar länsstyrgruppen haren viktig funktion i att förmedla avvikelser till nämnden som sen kan vidta åtgärder för att kompensera dessa. Nyköping Lena Brönnerf Certifierad yrkesrevisor 13

138 - Handl.nr. Eat.+;ic'iirtg a hatter t~i~tki~q svarlc KATRINEHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen lb _ (~$~ Dnr Handl. D-plan ~.S l `a0 l ~o = ~ ~J' ~~ 0 N Revisionsrapport 2015 Landstinget Sörmland Granskning av Hjälprnedelscentra~l~n - Årsbokslut 2015 Sörmlands läns landstings revisorer Januari 2016

139 8uiicting a bet#er V~orking ovorid Innehåll 1 Inledninq Årsbokslut Bokslutsprocessen...3 Kommentar : Metod Resultaträkninq Årets resultat jämfört med föregående år Årets resultat jämfört med budget Gransknin Balansräkning och underla4 m m Granskning Kommentar : Finansiella mål Slutsats BilaQOr...5 ~ i.,~e,~.,~.,.....~ ~ ~~S~A~~6~a+...~

140 Bui~~ti,~~ ~ ~~t~r~ ~~orl;ine ~,~ert~

141 Eiu?!d?ny a beii2r working,avorlc~ 1 /nlec~ning På uppdrag av landstingsrevisionen isörmland har vi granskat årsbokslut och verksamhefisberättelse 2015 för Hjälpmedelscentralen (HMC). 2 Arsboksluf 2.1 Bokslutspr~ce~sen Avstämningsansvar och upprätfiande av specifikationer färdelas mellan verksamenheten och Samlad Redovisning varav sisfinämnda har ansvar för flertalefi av balanskontona Kommentar: Rekommendationen är likf tidigare att samtliga bilagor och underlag finns hos enhefien oavsett vem som upprättar dem. ~.2 IVletod Årsbokslutet 2015 har granskats enligt god revisionssed. Kontroll har också ske4t av atf verksamheten har följt 'Anvisningar för 2075 års bokslut" från Landstingets ledningsstab. 2.3 Resultaträkning Åref~ resultat jämförd med föregående år Årets resultaf är ett underskott på tkr att jämföra med föregående års underskofit på tkr. Den största delen av skillnaden på fikr avser ökade kostnader för övriga hjälpmedel (8 198 tkr) samt kostnader för kassationer av icke-inventarier (3 026 tkr). För ytterligare analys av resultafiet hänvisas också till bifogade bilagor Årets resultafi jämfört med budget Underskottet för 2015 uppgår till tkr mot budgeterat nollresultat. Avvikelser avser fiill s4örsta ökade kostnader för hjälpmedel med tkr samt ökade intäkter med tkr Granskning För intäkter och kostnader har analys skett mot föregående år och budget för atfi bedöma rimligheten. Större konton har analyserats för köntroll samt mot underlag. Granskningen av resultaträkningen har utförfs utan kommentarer och bedöms ge en räfitvisande bild av resultatet. Resultatanalys för framgår av bilaga 1.

142 EfUfiQifl~ å a itef NlOC~tiily~ lftc~i l~ 2.4 Balansräkning ~~h underlay m m Vilket nämnts ovan har Samlad Redovisning avstämningsansvar fär flertalet av de väsentliga balansposterna. Vår rekommendation är likt tidigare att verksamheten bör stämma av samtliga möjliga poster för at4 få etfi samlat grepp över verksamheten och en kvalitetskontroll av resultatet. Vid granskning av balansräkningen har en jämförande analys gjorts mellan 2015 och 2014, se bilaga 3. Tre poster har förändring > 2 mkr. 7) Kommunala hjälpmedel har ökat från 18X11 tkr till vilket till största del beror på ökad efterfrågan. 2) Landstingshjälpmedel har ökafi från 51 99S tkr till fkr vilket också beror på ökad efterfrågan. 3) Förändring av Arets resultat på fikr avser fiöregående års unclerskotfi på fkr och årets underskott på tkr Granskning Kontroll har skett att deft för samtliga balansposter som enheten har ansvar finns en upprättad bokslutsbilaga. Väsentligaste poster har granskats mot underlag. Egna beräkningarhar också gjorts för att bedöma rimlighet. Granskning av balansräkningen har utförts utan anmärkning och bedöms ge en rättvisande bild Kommentar: Noteras att verksamhetsberättelsens avsnitt om ekonomi saknar uppgift om balansräkningen vilket skulle kunna ge ytterligare information. 3 Finansiella mål Hjälpmedelscentralen har följande fyra finansiella mål för räkenskapsåret Målvärde Utfall Aoevikelse mot budgeterat Noll resultat i tkr Soliditeten ska ligga på an- 19 % 93 given målni~aå Resultatmarginal 40 % 35 Investeringsdifferenser i ~ 5,0 /a < 3,~ egna lager i förhållande tibl lagervärdet 4

143 ~~[3uiidi:~~ ~ betteg working l+~orid Vilket framgår av ovan och i verksamhetsberäfitelsen uppfylls endast ett mål. 4 Slutsats Slutsa4sen efter genomförd granskning är att enhetens redovisade resultaträkning samt verksamhetsberättelse ger en rättvisande bild av räkenskapsåret Bilagor Bilaga i : Resulfatanalys fre år Bilaga 2: Jämförande Resul4aträkning Bilaga 3: Jämförande Balansräkning Nyköping Susanne Lindberg Certifierad kommunal yrkesrevisor 5

144 Resultatanalys B' ~g~ 1 Landstinget Sörmland - Hjälpmedelscentralen ~12~31 % % Rörelsens intäkter Nettoomsättning ss,1 /a ss,2 ia s~,s io Uthyrning och bidrag 149 0,~% 169 0,~% 683 0,5% Övriga rörelseintäkter 2933 ~,8% 2609 ~,~ io 2348 ~,s% Summa intäkter ~oo,o% ~oo,o% ~oo,o% Rörelsens kostnader Löner och arvoden ~5,s% ~5,s% ~s,s% Sociala avgifter s,s% s,9% ,s% Övr personalkostnader o,z% ,3% o,a% Summa a2,s ia -35 X77-2s,~% zs,7 io Resultat efter personalkostnader ,x% ~s,s% ~s,3% Lokalkostnader s,5 ~o s,~% s,a% Övr kostnader ,3% ~,~% ~,2% Hjälpmedel a5,5% s,o% a,~% Varutransporter ,s ia ,8% ,s% Adm. kostnader ,s% z,~% z,s% Övriga externa kostnader ,2% ,3% o,a% Konsultarvoden o övr fr tjänster ,5% ,$% ,2% Telefon och porto m m o,a% o,a% o,s% Applikation och IT ~,3% ,s ~o ~,8% Resultat sålda o utr M & I ~,z% ~,7% ,3% Avskrivningar och Hedskrivningar ~~,z% ~~,2% ~s,2% Jämförelsestörande intäkter och kostn -9 0,0% ,3% -7 0,0% Summa rörelsens kostnader as,$% a~,s% a3,z% Rörelseresultat a,s% ~,o% 4 46f s,~% Finansiella poster Ränteintäkter och liknande 502 0,3% 136 o,~ io 3 0,0% Räntekostnader och liknande ,2% o,a% o,~% Summa finansiel9a poster 115 0,~% ,3% o,~% Res. e. finansiella poster a,s% ~,s% 3 51~ a,s% Arets resultat före skatt ~ a,s% ,3% ,5%

145 Järr~förande Resultaträkning ~ibag~ 2 Landstinget Sörmland m Hjälpmedelscentralen Resultaträkning 2015~12~~1 20'i Awike~se i % Noterin4 Nettoomsåttning ,0 /a ~ ) Uthyrning och bidrag ,0% 1) Övriga rörelseintäkter ,4% Löner och arvoden ,0% Sociala avgifter ,1% Övr personalkostnader ,2% Lokalkostnader ,1 Övr kostnader ,9% Hjålpmedel ,990 2) Varutransporter ,4% Adm. kostnader ,0% Övriga externa kostnader ,4% Konsultarvoden o övr fr tjänster ,1 Telefon och porto m m ,8% Applikation och IT ,2% Resultat sålda o utr M & I ,7% Avskrivningar och Hedskrivningar ,9% Jämförelsestörande intäkter och kostnader ,7.6 3) Ränteintäkter och liknande ,6 /a a) Räntekostnader och liknande ,5% Arets redovisade resultat ,0% 5) Summa ) Ökad omsättning p g a ökad efterfrågan. Högre kvaniteter, priser i nivå med föregående år. Av omsättning avser 20 (20 /o) inkontinenshjälpmedel. 2) Kostnader för hjälpmedel har ökat i och med ökad efterfrågan, se punkt 1 3) Föregående år avsåg tkr kostnad för återetalning av överskott 2013 till kommunerna och landstinget enligt beslut. 4) Ränteintäkterna hanteras centralt sattes den interna intäktsräntan till 2,50 % på det egna kapitalet ( tkr) vilket var den internränta som användes på samtliga förvaltningar blev intäktsräntan onormalt låg (0,418%) på det egna kapitalet ( tkr) beroende på övergång till ny internräntamodell fär Hjälpmedelscentralen. 5) Underskott på tkr vilket kan jämföras med föregående års underskott på tkr. Årets resultat är under budget som uppgår till 0 kr. I fg års underskott ingår tkr som kostnad avseende reglering av år Arets negativa resultat förklaras till stor del av föregående års ändrade värderingsprinciper av lager i kombination med stora flöden av bland annat returer. I och med att returer nu värderas till 100 % av inköpsvärdet istället för 50 blir kassaktioner och inkurans "dubbelt så dyrt" Bilaga xls RR 12:42

146 Jämförande balansräkning ~i8aga 3 Landstinget Sörmland - Hjälpmedelscentralen Balansräkning ~'~ eavvike~se i_/o Notering Inventarier i annans fastighet ,2% Kommunala hplprnedel ,1 ~6 1) Landstingshjäiprt edel ,6 2) Övriga maskiner och inventarier +fordon ,2% 3) Lager hjälpmedel ,2% Kundfordringar ,1 Övriga fordringar ,0% Förutbetalda kostnader och upplupna intäk ,4% Kassa ,0% Balanserat resultat ,2% 5) Areis resultat ,0% 4) Övriga långfristiga skulder ,0% Leverantörsskulder ,0% Upplupna lönekostnader och sert~ester ,2 ~ s) Upplupna kostnader och förutbetalda intäkl ,9% Summa ) Har ökat vilket beror på ökad efterfrågan. 2) Har ökat vilket beror på ökad eftertrågan. 3) Posten avser nettot av årets aktiveringar på 97 tkr och årets avskrivningar på 436 tkr. 4) Underskottet föregående år förklaras av att det då fanns en kostnad på 3500 tkr avseende reglering av ) Skillnaden =föregående års resultat 6) Har ökat vilket bedöms som rimligt då lönekostnaderna har ökat Bilaga xls BR 11:19

147 KATRINEHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen BUFICIng ~ be#ier Handl.nr: Handl. a0 ~ l~ = (~~~~ Dnr. O-plan Kslao~c~. ~~~~~ ~~ Revisionsrapport 2015 Landstinget Sörmland Granskning av Patientnärr~nden

148 ~~Buildin~ ~ brtier vlurki~?r~ wo~9d Innehåll Innehåll...1 ~arrrmanfattning Inledning Syfte Avgränsning, metod och revisionskriterier IVärrrndens organisation, werk~arrrhet och uppdrag Nämndens organisation och verksamhefi Nämndens uppdrag avseende intern kontroll Nämndens arbete med internkontroll A. Risk- och väsentlighetsanalys B. Intern kontrollplan C. Uppföljning av internkonfrollplan D. Redovisning till nämnd och landstingsstyrelse Sammanfattande slutsatser och bedömning... 9 KälIförteckni ng...10 Bilaga1...,

149 L!il~in7 a t~eiiar w~~v~kirsg :vorl~; Sammanfattning Landstingefis revisorer har genomfört en granskning av den gemensamma patientnämndens internkontrollarbefie. Syftet har varit att bedöma detta arbetes ändamålsenlighet och effektivitet samt att undersöka huruvida förbätfiringsåtgärder vidtagits sedan en tidigare granskning på området genomfördes Granskningen konstaterar aft internkontrollplan för 2015 inte har tagits fram och att varken risk- och väsentlighetsanalys eller kontroller därmed har genomförts. För 2016 har internkontroliplan antagits i nämnd. Planen i sig och arbete4 med densamma inbegriper flera förbättringar: internkonfiroliplanen togs fram i god tid innan årets för dess aktualitet, konfrollmoment har utvecklats och kontroller ska utföras två gånger per år. Vidare bedöms det arbete med risk- och väsentlighetsanalys som föranledde planen som tillräckligt. Den övergripande bedömningen är atfi patientnämndens arbete med internkontroll inte varit ändamålsenligt Internkonfirollplanen för 2016 och arbetet med densamma visar dock atfi nämnden hörsammat den tidigare granskningen, vilket har lett till afit positiva förbättringsåtgärder vidtagits. Moo bakgrund av vad som framkommit i granskningen rekommenderas pafienfinämnden följande: P Säkers4äll att arbete med intern kontroll innefattande väsentlighets- och riskbedömning, internkontroliplan och kontrollmoment genomförs årligen. n Lokala regler för arbetet med intern kontroll bör tas fram av nämnden. ~ Utveckla nämndens medverkan i framtagandet av internkontrollplan. Avrapportering till nämnd bör 2016, mer utförligt än vad som var fallet 2014, beskriva hur kontrollerna genomförts och vilka resultat de givit. Detta för att nämnden ska kunna skapa sig en god uppfattning om hur kontrollmomenfien fungerar. 2

150 Buiidin~ a 6e'iier' VJOf'rSliltj 4~Itlf~~ Inledning Enligfi kommunallagen ska nä~rnnder skapa förufisättningarför en tillfredsställande intern konfiroll utifrån en väsentlighets- och riskanalys. Arbetet med intern kontroll syftar bland annat till a4t säkerställa god ekonomisk hushållning, vilkef också är eft av Landstinget Sörmlands strategiska mål. Detta genom atfi identifiera riskfaktorer i viktiga processer och sedan utforma kontrollmoment för att undersöka huruvida dessa gör sig gällande i verksamheten. År 2014 genomförde EY en granskning av den gemensamma patientnämndens' internkontrollplan och därtill kopplade kontrollmoment. Granskningen resulterade i ett antal rekommendationer, vilka revisorerna beslutat att följa upp. Denna granskning anlägger vidare ett bredare perspektiv och undersöker bland annat hur arbetet med väsentlighets- och riskanalys sett ut och hur delaktiga nämndens ledamöter varit i detta arbete. 1.1 åyfte Granskningens syfte är att förse revisorerna med underlag för att bedöma huruvida patientnämndens arbete med internkontroll är ändamålsenligt och effektivt samt att undersöka huruvida förbätfiringsåtgärder vidtagits sedan 2014 års granskning. För att uppnå granskningens syfte besvaras följande fråga: ~ Har Patientnämnden vidtagit tillräckliga och ändamålsenliga åtgärder för att utveckla sitt kontrollarbete under 2015? 1.2 Avgränsning, metod octr revisionskriterier Granskningen avgränsas till patientnämndens ansvarsområde. Granskningen har genomförts via dokumen4granskning och intervju med enhefischefen för patientnämndens kansli. De huvudsakliga revisionskriterierna utgörs av kommunallagen, lagen om petientnämndsverksamhet och interna styrande dokument såsom landstingets reglemente för intern kontroll (LKD 02558). Den gemensamma patientnämnden bildades 2002 av Landstinget Sörmland samt Eskilstuna, Flens, Gnesta, Katrineholms, Nyköpings, Oxelösunds, Strängnäs, Trosa och Vingåkers kommuner. Nämnden benämns hädanefter i rapporten som enbart "patientnämnden".

151 ~~~ui{~ir~g a betie~ wericing n~orl~9 ~ Nämndens organisation, verksamhet och uppdrag 2.1 Idärt~ndens organåsatioc~ och verks~rrrhet Patientnämnden fullgör enligt dess reglemente uppgifter enligt lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhe4, lagen (1991:1128) om psykiatrisk vård ( 30, 31a) och lagen (1991:1129) om rättpsykiatrisk vård ( 26). Nämnden ska bland annat bistå medborgare med information, främja kontakter mellan patient och vårdpersonal, rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse till vårdgivare och vårdenheter samt utse stödpersoner. I uppdraget ingår att fungera som mellanhand för medborgareidet fall de inte vill rapportera klagomål direkt till vårdgivare. Nämnden sorterar under landstingsfullmäktige och består av 12 ledamöter med varsin ersättare. Nio av ledamöterna kommer från länets kommuner medan ordförande och vice ordförande utses av landstinget. Patienfinämndens kansli består av fyra utredningssekreterare och en enhetschef, vilken även har uppdraget som Hämndsekreterare. Under 2016 tillkommer en sekreterare som fiar över de senare uppgifterna. Totalt omfattar personalstyrkan 4,0 årsarbetare, vilket enhetschefen anser tillräcklig4 i dagsläget. Till kansliet inkommer cirka klagomål under ett år. Enligf enhetschefen innebär det att nämnden tar emot flest klagomål per invånare i landet, vilket hon ser som positivt då det tyder på att kansliet lyckats med uppdraget atf informera om sin verksamhet. Fram till och med november 2015 rörde 34 av ärendena under året kommuner. Ett genomsnittligt förlopp kan beskrivas som följer. En medborgare ringer fiill kansliet med ett klagomål. Utredningssekreteraren ber medborgaren att skriva en patientberättelse ivilken han eller hon redogör för vad som gått fel. Patientberättelsen skickas sedan till berörd verksamhetschef som har fyra veckor på sig att svara. Svarar denne inte inom utsatt tid påminner kansliet om att svar måste inkomma. När svarefi inkommit fill kansliet skickas det ut till medborgaren Tillsammans med ett blad där medborgaren kan välja att ge förbättringsförslag. Dessa förslag skickas sedan tillbaka till berörd verksamhetschef iutvecklingssyfte. Resultatefi av utvecklingsarbetet följs upp i patientnämndens verksamhetsberättelse. Utöver denna hantering föredrar enhetschefen regelbundet statistik för nämnd samt förser nämnden med sammanfafitningar av samtliga patientberättelser. På månatlig basis skickas även statistik och sammanfattningar ut fill vårdenheterna. Statistiken delas in enligt åtta problemområden efter ett nationellt beslut som började gälla 1 januari Dessa områden framgår av bilaga 1. Sammanfattningarna innefattar information om berörd klinik, problembeskrivning samt åtgärd. Vad gäller rekryteringen av stödpersoner uppger enhetschefen att kansliet kan rekrytera så många de är i behov av. Cirka 60 patienter har förmedlats en stödperson. 2.2 Närnnden~ uppdrag avseende intern kontroll Enligt gällande reglemente för intern kontroll i landstinget har nämnden det yfitersta ansvaret för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde och att organisation för detta upprättas. Lokala anvisningar och regler ska utformas av verksamhetschef samt antas och dokumenteras av nämnd. Denna ordning överensstämmer med 4

152 3u±iding a better avorki~~ ~MOrid kommunallagens bestämrnelse~ (kap 6 7) vilka föreskriver att nämnden har atf u4forma en god intern kontroll. Enligt landstingets reglemenfie bör nämndernas internkontrollplaner: P Upprättas årligen Föregås av en väsenflighefs- och riskanalys Följas upp kontinuerligt Löpande och senast i samband med årsredovisningen rapporteras till landstingsstyrelse samt landstingets revisorer. Löpande skall även rapporteras till nämnd hur den inferna kontrollen fungerar. Med utgångspunkt i reglementet för infiern kontroll kan arbetet med internkontroll sägas följa nedanstående modell: A. Risk- och väsentlighetsanalys D. Redovisning till nämnd/landstingsstyrelse B. Internkontrollplan C. Uppföljning av internkontrollplan Framställningen inästa avsnitt del 3 följer denna modells logik.

153 ~8u'Ic~ing a b~tzer W01''rilTit3 NiOC~i~ 3 Nämndens arbete med internkontroll detta avsnitt beskrivs och bedöms nämndens arbete med internkontroll ufiifrån relevanta revisionskriterier såsom landstingets reglemente för intern kontroll. Detta görs ufifrån modellen ovan. 3.1 A. Risk- och väsentlighetsanalys Reglementet för intern kontroll föreskriver ayt lokala regler och anvisningar för den interna kontrollen utformas samt att dessa dokumenteras och antas av nämnd. Granskningen noterar att sådana reglerer inte tagits fram och rekommenderar att så görs. Reglementet föreskriver vidare atfi en internkontrollplan ska tas fram med utgångspunkfi i en väsentlighets- och riskbedömning. Granskningen kan konstatera att sådan bedömning inte gjorts på ett systematiskt vis inför framtagandet av internkontrollplan för Enhetschefen uppger att kontrollområdena inämnda infernkontrollplan är sprungna ur löpande diskussioner och samtal på vardaglig basis med medarbetarna på kansliet. Givet kansliefis storlek och omfattning av verksamhet bedömer vi detta arbetssätt som tillfredsställande. Förslag fiill internkontrollplan för 2016 togs fram av enhetschefen. Förslaget föredrogs i patientnämndens arbetsutskott innan det antogs i nämnd. För 2015 fastställdes inte en internkontrollplan, varför ingen väsentlighets- och riskbedömning heller gjorts för detta år. Detta förklaras med att ny nämnd tillträtt, vilken varit fivungen att prioritera andra frågor. Att ingen väsentlighets- och riskbedömning gjorts inför 2015 bedöms vara en brist. 3.2 ~.Internkontrollplan Reglementet för intern kontroll föreskriver att nämnden varje år ska anta en internkontrollplan. Detfia har patientnämnden inte gjort för Den 2 december 2015 antog nämnden internkontrollplan för Det är positivt att antagandet skedde en månad innan åre4 för dess aktualitet, då detta möjliggör arbete med planen under hela dess aktuella period. Internkontrollplanen utgår från landstingets perspektiv i "MCI och budget planperioden ", nämligen medborgar-, personal-, process- och förnyelse- samt miljöperspektivet. Detta är i enlighet med vad som uttrycks som vägledning för internkontrollplanens utformning i samma dokument. Internkontroliplanen för 2016 innehåller samma kontrollmoment som En rekommendation från den tidigare granskningen var att dessa kunde omdefinieras för att skapa en bredare internkontroll. Exempelvis kan två kontrollmoment sägas röra ekonomiperspektivet: kontroll av att förordnad stödperson inkommer med kvartalsredovisning samt kontroll av att budget- och prognossiffror rapporteras in enligt plan. Kontrollen skulle kunna breddas om något av kontrollmomenten övervägdes alfiernativt om båda å4erfanns under ekonomiperspektivet, för att på så vis ge utrymme för ytterligare ett kontrollmoment inom personalperspektivet. Detta har 6

154 YSuildin~ a Beder SVQfi'iilPl~ 4YGi i~ inte gjorts. Vi anser dock inte detta vara en angelägen fråga, utan bedömer att relevanta risker identifierats och infogats i internkontrollplanen. En begränsning enhetschefen påtalar avser just framtagande av nya kontrollområden och handlar om att kansliet inte fullt ut äger alla de processer som påverkar medborgaren. Både den totala handläggningstiden och svaret som medborgaren får på sifit klagomål beror fill stor del respektive helt och hållet exempelvis på berörd verksamhetschef hos vårdgivaren. På så vis ligger det utanför patientnämndens kontroll och kan infe tas med i internkontrollplanen. I syfte att mäta medborgarnas Höjdhet har nämnden inlett samverkan med nationell patientenkät, trots att det även där blir svårigheter att avgöra till vilken grad den upplevda nöjdheten beror på patientnämndens kanslis eget arbete. Avseende personalperspektivet kan nämnden enligt enhetschefen inte formulera etfi kontrollområde som rör kansliets personal då nämnden ej har personalansvar. Ett förslag 'från granskningens sida är att sådant som är relevant att följa upp men som inte är lämpligt att ta med i internkontrollplanen exempelvis den totala handläggningstiden följs upp i samband med delårsbokslut. Nämnden har bejakafi den rekommendation som gavs i den tidigare granskningen, nämligen att utöka stickprovets omfattning under kontrollområdet medborgarperspektiv. Konfirollen avser tiden det tar för medborgare att få en bekräftelse på att ärendet nått kansliet samt tiden det tar för kansliet att inkomma med begäran om yttrande till berörd verksamhetchef. Detta ska ske inom två respektive fem dagar. Internkontrollplanen för 2016 föreskriver att stickprovet ska utgöra fem procent av inkomna ärenden av året. Det innebär att stickprovets storlek uppskattningsvis uppgår till cirka 75 stycken ärenden. Den ökade omfattningen bedöms ge en rättvisande bild. Den ökade mängden ärenden som ska kontrolleras upplevs inte av enhetschefen som ett problem, då utförandet inte utgör någon större belastning. Landstingets reglemente för internkontroll föreskriver slutligen att internkontrollplanen ska beskriva frekvens och utformning av den skriftliga rapportering som ska ske till nämnd. Ett positivt tillägg till 2016 års internkontrollplan är att datumen då resultatet av arbetet med internkontroll ska redovisas för nämnd framgår, 17 april samt 5 december Det framgår dock inte på vilket sätt detta ska redovisas. En skrivelse om detta skulle kunna läggas till. Ytterligare ett positivt tillägg är att det för varje kontrollområde finns angivet hur kontrollerna ska genomföras. Dessa beskrivningar är begränsade till sin omfattning och som även framgår i del 3.3 bör tydligare beskrivningar ges i avrapportering till nämnd. 3.3 C. llppföljrring av internkontrollplan Nämnden har enligt reglementet för intern kontroll en skyldighet att löpande följa upp att arbetet med den interna kontrollen fungerar. Detta inbegriper bland annat att kontroller enligt internkontrollplanen utförs. Under 2015 har inga kontroller genomförts eftersom man inte haft en internkontrollpian för perioden. En rekommendation i EY:s tidigare granskning var att kontroller skulle ske oftare än en gång per år. Enligt enhetschefen har nämnden beslutat att kontroller ska genomföras under två tillfällen 2016.

155 Puildirt~ a beiisr..t~., working wor,_- Den tidigare granskningen påpekade att den avrapportering av genomförda kontroller som kansliet gav till nämnd avseende 2014 års arbete med internkontroll ( ) inte var utförlig nog. Nämnden bör nästkommande år på ett tillfredsställande vis kunna bedöma hur väl ett kontrollmoment fungerar. Avrapporteringen bör tydligare beskriva hur samtliga kontroller har genomförts, vad som har undersökt, urvalsstorlek, resultat, med mera. 3.4 D. Redovisning till nämnd och landstingsstyrelse Landstingets reglemenfie för intern kontroll föreskriver att förvaltningschef är skyldig atf löpande rapportera fill nämnd om hur den interna konfirollen fungerar. Vidare ska resultat av uppföljning av internkontrollplanen rapporteras till nämnd. Detta bör enligt reglementet ske skriftligen. Nämnden i sin fur ska löpande eller senast i samband med årsredovisningens upprättande rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen till landstingssfiyrelsen samt landstingets revisorer rapporterade kansliet skriftligen till nämnden avseende sitt arbete med internkontroll vid ett tillfälle ( ). Uppföljning av arbetet med internkontrollplan återfinns även i verksamhetsberättelse för Under 2015 har arbetet med internkontroll behandlats i delårsrapport 1 och 2. I båda dessa äterfinns samma skrivelse om att den interna kontrollen avseende 2014 bedömdes som tillräcklig av revisorerna. I delårsrapport 1 skriver nämnden att arbete med att ta fram en infernkontrollplan skulle påbörjas under våren Denna skrivelse följs inte upp i delårsrapport 2. När det gäller 2016 framgår av internkontrollplanen att kontrollerna som ska utföras utifrån densamma ska rapporteras till nämnd två gånger under året, i april och december. Detta kommer att ske skriftligen enligt enhetschefen, liksom var fallet för 2014 års kontroller. Uppföljning av arbetet med internkontroll ska även vara del av delårsrapporter och verksamhetsberättelse. På så vis når informationen även landstingsstyrelsen. Den planerade redovisningen bedöms som tillfredsställande utifrån landstingets reglemente för intern kontroll.

156 t3uiicling a barer uvor~inr~ avari~ 4 Sammanfattande slutsatser och bedömning Syftet med denna granskning är att ge revisorerna underlag för aft bedöma huruvida patienfinämndens arbete med internkontroll är ändamålsenligt och effektivfi samt afit undersöka huruvida förbättringsåtgärder vidtagits sedan 2014 års granskning har nämnden stå4t utan internkontrollplan och det har därmed varken genomförts en väsentlighets- och riskbedömning inför året eller kontroller under detsamma. Detta är inte tillfredsställande. fgommunallagen föreskriver att det är nämndens ansvar att den interna kontrollen är tillräcklig samtidigt som det av landstingets reglemente för intern kontroll framgår att infernkonfrollplan ska tas fram på årlig basis. Iniernkontrollplanen som fasfsfiällfs r'ör 2016 innebär positiva förbättringar. Ett par av de rekommendationer som lämnades i EY:s rapport 2014 har bejakats. Kontroller utifrån infernkontrollplanen kommer att ske vid fvå tillfällen 2016 och stickprovets storlek inom rr~edborgarperspekfivet har utökats. Vidare anger internkontrollplanen kortfatfiafi hur kontrollerna ska ske för varje kontrollområde. Positivt är också att internkontrollplanen antogs i god tid innan 2016, så att planen kan arbetas med under hela dess aktuella period. Givet lands4inge4s ambition att kretsen av involverade i arbetet med internkontroll ska vara så stor som rriöjiigt vilket framgår av "Mål och budget planperioden " skulle nämnden kunna ha en mer aktiv roll i framtagande av internkontrollplanen. Det bedöms dock som tillfredsställande att kansliets övriga personal indirekt, genom diskussioner med enhetschefen, varit med och definierat internkontrollplanens kontrollområden. Den övergripande bedömningen är att patientnämndens arbete med internkontroll inte varit ändamålsenligt Internkontrollplanen för 2016 och arbetet med densamma visar dock att nämnden hörsammafi den tidigare granskningen, vilket har lett till att positiva förbättringsåtgärder vidtagits. Mot bakgrund av vad som framkommit i granskningen rekommenderas pafiientnämnden följande: e Säkerställ att arbete med intern kontroll innefattande väsentlighets- och riskbedömning, internkontrollplan och kontrollmoment genomförs årligen. s~ Lokala regler för arbetet med intern kontroll bör tas fram av nämnden. c Utveckla nämndens medverkan i framtagandet av internkontrollplan. P Avrapportering till nämnd bör 2016, mer utförligt än vad som var fallet 2014, beskriva hur konfirollerna genomförts och vilka resultat de givit. Detta för att nämnden ska kunna skapa sig en god uppfattning om hur kontrollmomenten fungerar. Stockholm den 10 mars 2016 Anders Hellgvisf Certifierad revisor EY D

157 ~uilc~i~yg a påz'~e; s~arklny ~åo~ Sci Källförteckning Delårsrapport Delårsrapport Internkontrollplan 2014 Internkontrollplan 2016 Internkontroll, avrapportering 2014 Mål och budget planperioden Rapport - Intern kontroll och styrning i Parienfnämnden, Landstinget Sörmland (EY) Reglemente för den gemensamma patientnämnden Reglemente för infiern kontroll (LKD 02558, 26-27/ ) Verksamhetsberättelse

158 Build'+ng a ~eifar r~orking arorid Bilaga 1 Efter besluf på nationell nivå, har samtliga patientnämndskanslier exats om att ett gemensamt sätf att registrerar inkomna synpunkter och klagomål på. Detta började gälla 1 januari Problemområdena är: 1. Vård och behandling 2. Omvårdnad 3. Kommunikation (ärenden som avser klagomål gällande brister i bemötande, samspel och information) 4. Patientjournal och sekretess 5. Ekonomi 6. Organisation och tillgänglighet 7. Vårdansvar S. Administrativ hantering 9. Övrigt 11

159 Lekmannarevisorernas granskningsrapport enligt 10 kap 13 aktiebolagslagen lcatrfneholms KOMMUN kommunstyrelser Handl.nr ~lardl. ~inc~~- ~SsB ~-piaff K~,l.~r; ~(~ ~_ 15'-1 - ~ ~1 ~ GRANSKNINGSRAPPORT Till årsstämman i Katrineholms Fastighetsaktiebolag Org nr Jag har granskat Katrineholms Fastighetsaktiebolags verksamhet för år Styrelse och VD svarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de lagar och föresla~ifter som gäller för verksamheten, Lekmannarevisorns ansvar är att granska verksamhet och kontroll och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med ful]mäktiges uppdrag. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen samt god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning. Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden nedan. Jag har noterat att de! saknas zrppdi agsavtal rated Katrineholms Kammu~7 avseende de administraliva jcrnster som levereras till bolaget via kommunens Shm ed Bztsiness Seri~ices. Bolaget har informerat ntig an att det mt finns ett förslag till avtal framlaget. Det är av stw i~ilcl att ett formeat avtal upprättas för att Idargöra ansvarsgränser mellan bolaget och komnrtrnen i ett interr7kontroll perspektiv; niraimera riskfän att ersättningen står i sh id medaktiebolagslagens regler ona värdeöverföring och event:~ell z~ttagsbeskattnrng enligt Inkomstskattelagen samt minimera riskfön ratt ersättningen står i sh id med EUFfördragets regler om statstöd Jag har också genom intervjuer med barnget och dess auktoriserade revisor noterat att den interna kontrollen i bolaget tinder året liar påverltats negativt p.g.a. att sannarbetet med 5'hared Business Services inte fiu~gel at til~~edsställande, vilket bl. a hm orsakat för sent betalda skatter och crvgifier. Det är styrelsens och verkställande direktörens ansvar att tillse att bolaget har' engod intern kantrar! omsett vem song z~tför jänsten. Under tidigare år har Ielnnannarevisor» påtalat de fi nmtidn riskernn och konsekvenserna nyed att inte göra ~aödväncligt underhåll på de komnatmala verhsanrhetslokalel na, vilket jag även i år vill påtala. Det är atp vikt att bolagets tri~derhållsnivå ökar och att bolagets styrelse återigeia kommunicerar behovet av resurser för nödi~ändigt zmderhåll ocl~ eve~~t:relta fi~an~tida konsekve~aser m~ att ha för låga underhållsni>>åerined ägaren, kommm~en, och tillika Iryresglist avseende dessa fastigheter. En hyresnivå bör sättas så att bolaget klarar av nöclvändigt:rnder håll avseende dessa fastigheter. Jag bedömer, utöver ovan nämnda noteringar, att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Jag bedömer dä~~till att bolagets interna kontroll hat varit tilh äcklig, men min rekommendation är att styrelsen och verkställande du ektören förstärker den interna 1<onhollen kring de ekonomitjänster som levereras från kommunens Shared Business Services. Katrineholm den 22 mars 2016 ~',,;% 1. Marita Ben tsson ~ Lekmannarevis `~

160 ~,= ~r~i~veho~ms ~~rv~t~un,'~omrr,unstyreisen `+ar,di.n~ Hand,?7nr D-plan h~s.~;~g l (c; l 5 ~l - G Lekmannarevisorernas granskningsrapport enligt 10 kap 13 aktiebolagslagen GRA.NSKNINGSRAPPORT Till årsstämman i Katrineholms Industrihus Aktiebolag Org nr Jag har granskat Katrineholms Industrihus Aktiebolag verksamhet för år Styrelse och VD svarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorns ansvar är att granska verksamhet och kontroll och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen samt god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning. Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden nedan. Jag har r7oterat att det saknas uppdi~agsavtal med Kat~ ineholms Komnnrn avseende de administrativa jänster song levereras fill bolaget vin kommunens Shored Business Services. Bolaget har informerat mig om att det rtu finns ett fös slag till crntal fi agntaget. Det är av stor vikt att ett formellt avtal zrpprättas för att klargöra ansvarsgränser mellan bolaget och kommtrnen i ett internkontroll perspektiv; minimera riskfön att e~säth~inge~~ strn i stf id med Aktiebolagslagens regler om värdeöverföring och eventuell uttagsbeskattning enligg Inkomstskattelagen sarnt minimera riskfön att erslittningen står i sh id arted EUFfördragets regler ona statstöcl Jag har också genom intervjuer med bolaget och dess a:rkta iserade re>>isor noterat att den interna Icontrollen i bolaget under m et har pm~erkats negativt p.g.n. att samarbetet med Shared Business Services inte f:~rrgerat tillfredsställande. Det är st~n elsens och i~erkställancle direl~törens ansi~ar att tillse att bolaget 1~ar en god intern korrh o11 ocrnsett vem som utför jä~asten. Jag bedömer, utöver ovan nämnda noteringar, att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Jag bedömer därtill att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig, men min rekommendation är att styrelsen och verkställande direktören förstärker den interna kontrollen kring de ekonomitjänster som levereras från kommunens Shared Business Services. Kah ineholm den 22 mars /~~ ~ ~ ~ ~ Marita Bengtsson /j Lekmannarevisor'

161 ~~ F3uiiding a L~ei4er wor{cirig woilci evisie~sber~#tels~ Till årsstämman i Katrineholms Fastighetsaktiebolag, org.nr KATRINEHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen Handl.nr ~Sl~:c ~: ZOf6-04~ 0 4 '~ = ~`i~ Mandl, ~1-filan Eby-~L~ Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Katrineholms Fastighetsaktiebolag för räkenskapsåret S4yralsens oeh ~Qrdcställande direktärans an~~i~ ~iir ~rsr~~ovisningen och &oncernr~dovisning:~n Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. ~,nm~rdsning Vid flera tillfällen under räkenskapsåret har skatter och I/~talandAn Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen avgifter inte betalts in i rätt tid. Eftersom bolaget inte har lidit någon väsentlig skada av ovanstående påverkas inte vårt uttalande om ansvarsfrihet. upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncern KATRINEHOLM den 21 mars 2016 r-er.~st &Young AB redovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. ~~~~~ b ~~ ~~~.~r~ y~r~z~ ~~ii~~~ l~~~r ~~~ ~ ~~~~a~~~~~~~~~ Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Katrineholms Fastighetsaktiebolag för räkenskapsåret SiyrQlsens och v~rkställ~nde dir~drtörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. R~~~isorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagengillgir bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Utåalar~d~n Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret..~ Per Larsson Auktoriserad revisor N inemuer lian of Erest 3 1'o;u1g Global Limltcd

162 ~' KÄTRIN~~'O' ^1fS ICOMMUf4' K~,~~;~ r~;,styrelsen Building a (~etfie~ wor{cing world ~landl.ni. ~i~.~ ~ lr Win, Handlo ~~ ~~~8t9 Revisionsberättelse Till årsstämman i Katrineholms Industrihus Aktiebolag, org.nr ~~~o~~ ~~ å~~~~~~~9~~~g~~ Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Katrineholms Industrihus Aktiebolag för räkenskapsåret Styrelsens oeh v~rfrställand~ direkfrir~ns ~nsy~r där årsre~ovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. ~~~~~~~~83i~~~~ Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Katrineholms Industrihus Aktiebolag för räkenskapsåret S~yrel~er~s ach vererställand~ direktörens ansar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder snm är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. ll~~alande~ Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Katrineholms Industrihus Aktiebolags finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkn in.gern:o.ehbaf~nsräkninga~. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Ufiialanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. KATRINEHOLM den 21 mars 2016 ~..~nst &Young AB t ~ Pe Larsson Auktoriserad revisor

163 K~iF~IIVEHOLMS KOMMUN ~Communstyrelsen Handl.nr. Dnr, ~ib~ ' ~~ndl. u-plan Ksi~C~~~t,~r~ _e 4r Lekmannarevisorernas gransl~ningsrapport enligt 10 kap 13 aktiebolagslagen GRANSKNINGSRAPPORT Till årsstämman i Katrineholm Vatten och Avfall AB Org nr Jag har granskat Katrineholm Vatten och Avfall Aktiebolags verksamhet för år Styrelse och VD svarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorns ansvar är att granska verksamhet och kontroll och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen samt god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning. Samplanering har skett med bolagets auktoriserade revisor och en särskild granskningsredogörelse har upprättats. Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden nedan. Jag bedömer att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Jag bedömer därtill att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Katrineholm den 5 april 2016 a.~,~an-olo Blomster Lekmannarevisor

164 Lekmannarevisorernas granskningsrapport enligt 10 kap 13 aktiebolagslagen KATRINEHOLMS KOMMUfv Kommunstyrelsen 20iÖ '0~ U 5 Handl.nr Handl. ~~ «= ~-~~ kdnr b-plan GRANSKNINGSRAPPORT Till årsstämman i Sörmland Vatten och Avfall AB Org nr Vi har granskat Sörmland Vatten och Avfall Aktiebolags verksamhet för år Styrelse och VD svarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorernas ansvar är att granska verksamhet och kontroll och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen samt god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning. Samplanering har skett med bolagets auktoriserade revisor och en särskild granskningsredogörelse har upprättats. Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden nedan. Vi bedömer att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer därtill att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Katrineholm den 5 apri12016,~ _ Sören Ericsson Lekmannarevisor psi ~u~~ r ~~~ t~"jan-olo lours Lekmannarevisor a j ~.~ ''' t Marina Östmårk L` ekmannarevisor ;,.. i l``~~,;

165 Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Christel Modin, Himn Dagemir mars 2016 Granskning av årsredovisning 2015 Katrineholms kommun

166 Granskning av årsredovisning 2015 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga och metod Revisionskriterier Granskningsresultat Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Investeringsredovisning Driftredovisning Balanskrav God ekonomisk hushållning Finansiella mål Mål för verksamheten Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Tilläggsupplysningar PwC

167 Granskning av årsredovisning Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a- b). Resultatet efter balanskravsjusteringar enligt den modell som gäller fr.o.m uppgår till 26,9 mnkr. Förvaltningsberättelsen innehåller en uppföljning av både verksamhets- och finansiella mål som fullmäktige har angivit i övergripande plan med budget avseende god ekonomisk hushållning. Samtliga tre finansiella mål för god ekonomisk hushållning uppnås. God ekonomisk hushållning för verksamheten beskrivs utifrån kommunens utgångspunkter i sin styrmodell. Av elva verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning bedöms att tre mål har nåtts, medan måluppfyllelse för sju mål beskrivs ligga nära måluppfyllelse. För ett mål har definitionen ändrats och resultatet kan därför inte jämföras med föregående år. Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som mycket god. Vi bedömer verksamhetsmålens uppfyllelse som svag. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Vi vill dock påpeka att kommunen har medel som tillhör de av kommunen förvaltade stiftelserna och som tidigare var placerade på en kortfristig placering på kommunens bankkonto, vilket är en felaktig hantering enligt stiftelselagen. Beloppet uppgår till 4 mnkr. I övrigt finns mindre avvikelser och de väsentligaste påpekas nedan: RKR 8.2 Sammanställd redovisning. Kommunen följer delvis rekommendationen, men bör komplettera förvaltningsberättelsen med information om personal för de bolag där detta inte sker idag. Tilläggsupplysningar saknas avseende mellanhavanden mellan kommunen och bolagen samt mellan bolagen. RKR 10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser. Kommunen följer inte rekommendationen för den avsättning som tillkommit 2015 avseende uppgift om avsättningens karaktär, när utflödet av medel förväntas ske, eventuella osäkerheter m.m. RKR 11.4 Redovisning av materiella anläggningstillgångar. Kommunen följer i huvudsak rekommendationen, men det saknas uppgift om hur övergången till komponentavskrivning för nyinvesteringar har påverkat resultatet. Övergång till komponentavskrivning för investeringar gjorda före 2014 saknas Mars 2016 Katrineholms kommun 1 av 15 PwC

168 Granskning av årsredovisning 2015 RKR 13.1 Redovisning av hyres-/leasingavtal. Kommunen följer nu rekommendationen i huvudsak då hyresavtalen redovisas inom linjen. Samtliga leasingavtal är klassificerade som operationella avtal och på den punkten avviker man från rekommendationen. Upplysning om detta lämnas i redovisningsprinciperna. Mars 2016 Katrineholms kommun 2 av 15 PwC

169 Granskning av årsredovisning Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning Mars 2016 Katrineholms kommun 3 av 15 PwC

170 Granskning av årsredovisning 2015 Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. Granskningen baseras på nämndernas rapportering till fullmäktige såsom den presenteras i årsredovisningen Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Vårt uppdrag omfattar inte en granskning och prövning om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunens/ landstingets ekonomikontor. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktas i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades Kommunstyrelsen fastställer årsredovisningen och fullmäktige behandlar årsredovisningen Rapportens innehåll har sakgranskats av personal på Ekonomi- och upphandlingsavdelningen Revisionskriterier Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av årsredovisningen som enligt 8 kap 18 KL ska godkännas av kommunfullmäktige. Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen Kommunal redovisningslag Rekommendationer från rådet för kommunal redovisning Fullmäktiges beslut om god ekonomisk hushållning Mars 2016 Katrineholms kommun 4 av 15 PwC

171 Granskning av årsredovisning Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Det finns ett avsnitt som beskriver god ekonomisk hushållning och finansiell analys. I avsnittet om finansiell analys redovisas även nyckeltal och en känslighetsanalys. Det finns även beskrivningar av ekonomin under avsnittet om Resurser uppföljning av resursanvändning och avsnittet Resultat uppföljning av övergripande mål och resultatmål. Utvärdering av ekonomisk ställning Enligt kommunallagens 4 kap skall förvaltningsberättelsen innehålla en utvärdering av kommunens ekonomiska ställning. Kommunen redovisar i avsnittet om god ekonomisk hushållning att de finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling. De anger därmed de finansiella förutsättningarna eller ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. Vi bedömer därmed att kommunen uppfyller kravet på utvärdering av ekonomisk ställning. Händelser av väsentlig betydelse I förvaltningsberättelsen redovisas på ett tydligt sätt väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Särskilt poängteras det stora mottagandet av ensamkommande barn och unga som inneburit att socialnämnden inte kunnat upprätthålla den rättssäkerhet och kvalitet som lagstiftning och föreskrifter anger. Förväntad utveckling Av årsredovisningen framgår förväntad utveckling, både vad som kan vara positivt för kommunen och vad som ses som utmaningar. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. Den totala sjukfrånvaron inklusive timanställd personal inom Katrineholms kommun under 2015 var 7,2 procent (6,3 %, 2014) av den sammanlagda ordinarie arbetstiden. Sjukfrånvaron har ökat sedan 2014 för båda könen Mars 2016 Katrineholms kommun 5 av 15 PwC

172 Granskning av årsredovisning 2015 Omfattande information ges även kring personalförsörjning, chef- och ledarskap och arbetsmiljö. Ett avsnitt ägnas även till kompetenshöjande insatser. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2. Förvaltningsberättelsen bör även innehålla uppgift om personal för samtliga bolag som ingår i den sammanställda redovisningen. Pensionsredovisning I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om det samlade pensionsåtagandet i enlighet med RKR 7.1 som en del av uppföljningen av fullmäktiges föreskrifter om förvaltningen av pensionsmedel. Uppgift lämnas nu om hur stor del av åtagandet som är finansierat genom återlån. Upplysningar har även lämnats i årsredovisningen om särskild avtalspension och visstidspensioner i enlighet med RKR 2.1. Antalet personer med särskilda pensionsavtal framgår av not 19. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Detta område avser information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål. Årsredovisningen omfattar samtliga dessa delar, även om de återfinns under olika rubriker. Nämndernas totala uppdrag finns beskrivet liksom produktion i form av ett antal volymmått. Årsredovisningen innehåller beskrivning av verksamhetens kostnader i förhållande till andra kommuner liksom bedömning av god ekonomisk hushållning för verksamheten i förhållande till fullmäktiges mål. Den långsiktiga planeringen utgår från den av fullmäktige antagna visionen för kommunen liksom av den kommunplan som tas fram för mandatperioden. På årsbasis finns planeringsdirektiv och övergripande plan med budget för 2015 som främsta styrinstrument. Kommunen utgår från fyra perspektiv i sin styrmodell, vilka både tar hänsyn till ett externt förhållningssätt gentemot kommunens invånare och ett internt gentemot den egna organisationen. Konkret sker styrningen via mål till nämnderna samt specifika uppdrag, vilka beskrivs och utvärderas i årsredovisningen. 1 Vision 2025 Mars 2016 Katrineholms kommun 6 av 15 PwC

173 Granskning av årsredovisning Investeringsredovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Årets investeringar uppgår till tkr inklusive exploateringar. Budgeterat belopp var tkr. Största investeringen avser beläggningsytor med tkr. Jämförelse med föregående år och budget redovisas och kommentarer lämnas till avvikelser. Det finns också kommentarer kring investeringar som har beslutats av kommunfullmäktige och som har utförts av KFAB, vilket vi ser positivt på. De redovisas i detalj i bilaga. Det finns mindre differenser men dessa bedömer vi som ej väsentliga Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Nämndernas budgetavvikelse samt förändringen från avvikelsen i prognoser under året redovisas i tabellen på nästa sida: Mars 2016 Katrineholms kommun 7 av 15 PwC

174 Granskning av årsredovisning 2015 Februari mars april maj juli augusti september Oktober november Utfall jämfört med budget Kommunfullmäktige/politisk ledning 0,1 Bildningsnämnden 2,5 4,1 4,4 4,4 4,1 Bygg- och miljönämnd 0,0 Vidadidaktnämnden 1,7 Socialnämnden -17,0-17,0-6,0-6,0-11,0-14,0-15,0-16,7-18,4-17,1 Kommunstyrelse inkl KS medel till förfogande 1,7 1,7 3,1 4,4 8,4 Kultur- och turismnämnden -0,1 Service- och tekniknämnden 0,2 Vård och omsorgsnämnden -4,0-5,0-1,5-2,5-4,5-4,3-4,3-4,3-4,3-4,8 Räddningstjänstförbund VSR 0,0 Summa nämnder -21,0-22,0-7,5-8,5-15,5-14,1-13,5-13,6-13,9-7,5 Reavinst 0,5 2,1 Finansiering, utdelningar m.m. -0,5 1,3 1,3 2,3 7,4 Skatter och statsbidrag -8,0-8,0-7,0-7,0-10,5-10,5-11,5-11,8-13,1-11,9 Semesterlöneskuld/personalomkostnadspå lägg 3,0 5,0 5,0 15,2 Lönekompensation Pensioner 1,8 3,5 4,0 5,3 Fastigheter, lokalvård 1,5 Kapitalomkostnadsintäkter, avskrivningar 4,3-1,4 Ersättningar flyktingmottagning -1,5-1,5-1,5-1,5-1,9 Övrigt ,0 Återbetalning AFAförsäkring 12,7 12,7 12,7 12,7 13,7 Användning av öronmärkta medel -11,8 Summa finans -8,0-8,0-7,0-7,0-10,5 7,0 5,8 9,2 9,4 18,1 Summa avvikelse från justerad budget -29,0-30,0-14,5-15,5-26,0-7,1-7,7-4,4-4,5 10,7 Budgeterat resultat 19,0 19,0 19,0 19,0 19,0 19,0 19,0 19,0 19,0 19,0 Prognostiserat resulat -10,0-11,0 4,5 3,5-7,0 11,9 11,3 14,7 14,5 29,7 1) Till AFA-försäkringen 2) 2 mnkr av återbetalningen redovisas hos Vård- och omsorgsnämnden. Mars 2016 Katrineholms kommun 8 av 15 PwC

175 Granskning av årsredovisning 2015 Vi noterar att nämndernas underskott sammanlagt uppgår till -7,5 mnkr (-5,1 mnkr). Störst negativ avvikelse redovisar Socialnämnden med -17,1 mnkr (-15,7 mnkr). Nämnden har haft stora volymökningar under året. Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett underskott på -4,8 mnkr (-3,8 mnkr). Detta uppges främst bero på volymökningar inom flera verksamheter, som ökad bemanning inom larmoch nattpatrull, fortsatt höga placeringskostnader enligt LSS samt fler antal beviljade timmar för hemtjänst. Övriga nämnder redovisar överskott eller resultat nära budget. Socialnämnden har redovisat underskott under en följd av år. Båda nämnderna har redovisat prognoser med underskott under hela året. Totalt sett redovisar kommunen ett resultat som uppgår till 29,7 mnkr, vilket är 10,7 mnkr bättre än budget. Finansförvaltningen redovisar ett överskott jämfört med budget på 18,1 mnkr. Personalomkostnadspålägg/semesterlöneskuld redovisar överskott med 15,2 mnkr och kommunen har erhållit 15,7 mnkr i återbetalning från AFA. 2 mnkr av dessa medel har tillförts Vård- och omsorgsnämnden och 13,7 mnkr finansförvaltningen. Skatteintäkter och generella statsbidrag blev -11,9 mnkr lägre än budgeterat Balanskrav Bedömning och iakttagelser Vi instämmer i kommunens bedömning att balanskravet uppfylls efter balanskravsutredning. Kommunen har inte använt den modell för avstämning som gäller fr.o.m enligt en information från Rådet för Kommunal Redovisning från november =Årets resultat enligt resultaträkningen 29,7 2,9 - reducering av samtliga realisationsvinster -2,8-5,1 + justering av realisationsvinster enligt undantagskravet + justering för realisationsförluster enligt undantagskravet - justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper = Årets resultat efter balanskravsjusteringar 26,9-2,2 - reservering av medel till resultatutjämningsreserv + användning av medel från resultatutjämningsreserv = Balanskravsresultat 26,9-2,2 Detta är tillägg som inte ingår i ordinarie redovisning av balanskravsresultatet Kommunfullmäktige har fattat beslut att inte återställa kostnader som har ianspråktagits av tidigare års resultat 2 (Användning av öronmärkta medel) 29,2 (Välfärdsutmaningar) -25,0 Resultat enligt kommunen 1,9 2 Ks Mars 2016 Katrineholms kommun 9 av 15 PwC

176 Granskning av årsredovisning 2015 Kommunen tar i anspråk resultat från tidigare år. Detta får inte ingå i beräkningen av balanskravet enligt ovan utan redovisas efter och ska vara mycket väl motiverat enligt Kommunallagen 8 kap 1 (synnerliga skäl). I förslaget till årsredovisning för 2015 redovisas en avsikt att ta 11,8 mnkr i anspråk från tidigare års resultat, samt att avsätta medel för kommande år. Kommunen bedömer därmed att föregående års negativa resultat är återställt. Vi tar inte ställning till hur stor del som är återställt innan fullmäktige har fattat beslut om detta God ekonomisk hushållning Vi bedömer måluppfyllelsen som mycket god för de finansiella målen. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering att måluppfyllelsen för verksamhetsmålen är svag, då få mål är uppfyllda. Dock ligger flertalet mål ligger nära måluppfyllelse. Sammantaget gör vi bedömningen att redovisningen av utfallet för god ekonomisk hushållning i ett verksamhetsperspektiv är tydlig och informativ Finansiella mål I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2015: Finansiellt mål, fastställt av fullmäktige i budget 2015 Resultatet ska uppgå till 1 % av skatteintäkterna Utfall 2015 Periodens resultat uppgår till 1,6 % och målet är därmed nått för perioden. Måluppfyllelse Kommunstyrelsens bedömning Målet är nått. Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna. Nettodriftkostnaderna ökade under perioden med 2,9 % medan skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 4,1 %. Målet är nått. Avskrivningarna bör under planperioden inte ta mer än 3 % av driftbudgeten. Avskrivningarna uppgick till 2,6 % av driftkostnaderna netto. Målet är nått. Vi instämmer i Kommunstyrelsens bedömning att de tre finansiella målen har nåtts. Vi kommenterar årets resultat under avsnitten Driftsredovisning och Resultaträkning. Mars 2016 Katrineholms kommun 10 av 15 PwC

177 Granskning av årsredovisning Mål för verksamheten Mål enligt god ekonomisk hushållning för verksamheten i Övergripande plan med budget är: Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning ska öka (bedöms som uppnått). Andelen studerande som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare ska öka (bedöms som uppnått). Andelen studerande som klarar målen i gymnasial vuxenutbildning ska öka (bedöms ligga nära måluppfyllelse). Andelen elever som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 3 och 6 ska öka (bedöms som uppnått för årskurs 3 och som när måluppfyllelse för årskurs 6) Andelen elever med gymnasiebehörighet ska öka (bedöms ligga nära måluppfyllelse). Andelen elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år ska öka (definitionen av måttet har ändrats och resultatet kan därför inte jämföras med föregående år). Personalkontinuiteten inom hemtjänsten ska öka (bedöms ligga nära måluppfyllelse). Andel brukare som är ganska/mycket nöjda inom hemtjänst ska öka (bedöms ligga nära måluppfyllelse). Andel brukare som är ganska/mycket nöjda inom särskilt boende för äldre ska öka (bedöms ligga nära måluppfyllelse). Andel brukare inom omsorgen till personer med funktionsnedsättning som svarar att de är ganska/mycket nöjda med den hjälp de får ska öka (bedöms ligga nära måluppfyllelse). Redovisningen lämnas sammanhållet och tydligt Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag och fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att nämndernas redovisningar innehåller redovisning av utfallet av årets verksamhet i förhållande till fastställda mål och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De övergripande målen som framgår av kommunplanen för perioden liksom resultatmålen i övergripande plan med budget redovisas i särskilt avsnitt för nämnder och berörda bolag. Nyckeltal hämtade från bland annat KKiK (Kommunernas Kvalitet i Korthet) och SKL anges för flera verksamheter. Mars 2016 Katrineholms kommun 11 av 15 PwC

178 Granskning av årsredovisning Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Vi har noterat att återbetalningen från AFA uppgår till 15,7 mnkr, vilket anges i not jämförelsestörande poster. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år, budget och prognos. Resultaträkning Utfall 2014 Utfall 2015 Ökn/ Minskn. % Budget Prognos vid delåret Verksamhetens intäkter 374,72 435,72 16,28% 1 392,7 385,2 Verksamhetens kostnader , ,60 5,11% , ,3 Avskrivningar -43,29-48,19 11,31% -46,1-42,8 Verksamhetens nettokostnader , ,07 2,90% , ,9 Skatteintäkter 1 264, ,49 3,69% 1 323, ,6 Generella statsbidrag 506,12 532,68 5,25% 533,0 533,0 Summa skatter och statsbidrag 1 770, ,17 4,13% 1 856, ,6 Finansiella intäkter 7,48 12,17 62,57% 15,2 9,8 Finansiella kostnader -3,94-3,53-10,40% -4,8-3,5 Årets resultat 2,90 29,73 925,14% 19,1 12,0 En analys av händelser, förändrade redovisningsprinciper och opåverkbara poster som haft väsentlig påverkan på skillnaden mellan åren redovisas nedan. Kommunen erhöll återbetalning på premier från AFA med 15,7 mnkr Någon motsvarande återbetalning har inte erhållits under Försäljningar har gjorts under året som har givit reavinster på 2,8 mnkr uppgick reavinsterna till 5,0 mnkr. Avsättningen för pensioner som påverkar resultaträkningen har ökat med 6,7 mnkr. Avsättning för omställningskostnader på Viadidakt har gjorts med 3,3 mnkr. Kommunen har använt öronmärkta medel från tidigare år med 11,8 mnkr användes 29,2 mnkr Balansräkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Kommentarer lämnas nedan Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Mars 2016 Katrineholms kommun 12 av 15 PwC

179 Granskning av årsredovisning 2015 Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. De av Katrineholms kommun förvaltade donationsstiftelserna har tidigare haft en kortfristig placering på 4 mnkr. Denna förföll under 2015 och medlen har därefter varit placerade på kommunens bankkonto. Denna hantering är felaktig och medlen ska vara placerade på eget bankkonto enligt stiftelselagen. En avsättning har gjorts för omställningskostnader VIAN. Det saknas uppgift om vad avsättningen avser i noten samt de uppgifter som ska redovisas för en avsättning enligt RKR 10.2 avsättningar och ansvarsförbindelser. Från och med 2014 finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av kommunens materiella anläggningstillgångar (RKR 11.4). Under 2014 har kommunen vidtagit inledande åtgärder för att förbereda och anpassa sin redovisning till detta krav från och med år 2015, vilket anges i redovisningsprinciperna. Under 2015 har anpassning gjorts för nyinvesteringar. Inga tidigare investeringar har anpassats till kraven på komponentavskrivning. Bedömning av resultateffekten av övergång till komponentavskrivningar saknas. Avsättningar för pensioner redovisas i enlighet med bestämmelserna i den kommunala redovisningslagen vilket medför att pensionsförmåner intjänade före år 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Kommunen hyr huvuddelen av sina förvaltningsfastigheter. Hyresavtalen redovisas nu som leasing och uppdelning görs på förfall av hyresavtalen. Vi ser det som en förbättring att detta nu redovisas. Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL utom avseende kommentarer ovan Kassaflödesanalys Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Vi bedömer att noter finns i tillräcklig omfattning. Det finns överensstämmelse med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen Sammanställd redovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Konsolideringen av underliggande enheter beskrivs på ett i allt väsentligt korrekt sätt. Bland redovisningsprinciperna nämns översiktligt hur skillnader i redovisningsprinciperna har hanterats och hur urvalet har gjorts av vilka bolag som ingår i den sammanställda redovisningen. Kommunen Mars 2016 Katrineholms kommun 13 av 15 PwC

180 Granskning av årsredovisning 2015 har förbättrat redovisningen. Noterna redovisas separat. Kommunen följer inte RKR 8.2 i det avseende att en sammanställning över koncerninterna mellanhavanden ska redovisas i förvaltningsberättelsen och detta saknas Tilläggsupplysningar Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar i huvudsak uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att: Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt. Det finns områden där kommunen inte följer RKR:s rekommendationer. Huvuddelen av avvikelserna har kommenterats tidigare i rapporten och en sammanställning redovisas nedan: RKR 8.2 Sammanställd redovisning I huvudsak Förvaltningsberättelsen bör kompletteras med information om personal för de bolag där detta inte sker idag. Tilläggsupplysningar lämnas inte som anger mellanhavanden mellan kommunen och bolagen samt mellan bolagen. RKR 10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser RKR 11.4 Redovisning av materiella anläggningstillgångar För den del som satts av under 2015 I huvudsak För den avsättning som tillkommit 2015 saknas uppgift om avsättningens karaktär, när utflödet av medel förväntas ske, eventuella osäkerheter m.m. Det saknas uppgift om hur övergången till komponentavskrivning för nyinvesteringar har påverkat resultatet. Övergång till komponentavskrivning för investeringar gjorda före 2014 saknas. RKR 13.2 Leasing och hyresavtal I huvudsak Kommunen redovisas nu sina hyresavtal inom linjen. Samtliga leasingavtal är klassificerade som operationella avtal och på den punkten avviker man från rekommendationen. Upplysning om detta lämnas i redovisningsprinciperna. Mars 2016 Katrineholms kommun 14 av 15 PwC

181 Granskning av årsredovisning Annika Hansson Projektledare Kerstin Svensson Uppdragsledare Mars 2016 Katrineholms kommun 15 av 15 PwC

182 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 1 (4) 39 Heltid och kompetensutveckling - för en attraktiv arbetsgivare och en tryggad personalförsörjning (KS/2016:125) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige beslutar att samtliga nyrekryteringar samt visstidsanställningar längre än tre månader, ska anställas på heltid från och med den 1 januari Kommunfullmäktige beslutar att samtliga medarbetare i Katrineholms kommun ska inneha en heltidstjänst, med möjlighet att välja en lägre sysselsättningsgrad, från och med den1 juli Förändringen ska på sikt vara kostnadsneutral. Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att en miljon kronor av de statliga engångsmedel som tillförts integrationsfonden ska avsättas för en tjänst som koordinator. 2. Kommunledningsförvaltningen uppdras att i juni månad 2016 återkomma till kommunstyrelsen med en tidssatt processbeskrivning över införandet av heltid som norm. 3. Kommunledningsförvaltningen uppdras att inför budgetåret 2018 ta fram förslag till en grundläggande rekryteringsutbildning, med validering och komplettering utifrån olika verksamhetskrav. Reservation Mot beslutet och till förmån för Tony Rosendahl (V) och Ylva G. Karlssons (MP) yrkande reserverar sig Tony Rosendahl (V) och Ylva G. Karlsson (MP). Den skriftliga reservationen redovisas som bilaga C. Sammanfattning av ärendet Personalen är kommunens viktigaste resurs i välfärden. För att möta dagens och framtidens utmaningar krävs ett strategiskt och långsiktigt arbete för att behålla och säkra framtida personalförsörjning. För att klara framtidens personalförsörjning är trygga anställningsförhållanden en förutsättning, möjlighet till validering, komplettering av kompetenser och rekryteringsutbildning, en annan. Genom åren har ett flertal projekt kring heltid bedrivits i Katrineholm. Att införa heltid som norm innebär en kulturförändring. En förändring av organisationens

183 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 2 (4) förväntningar, värderingar och attityder. Att förändra en kultur tar tid och det krävs både envishet och mod. Resultaten är en följd av den gemensamma förmågan att våga, att vilja och att se möjligheter. För att nå längre i arbetet med heltid som norm har erfarenheter från Sveriges kommuner ringat in följande framgångsfaktorer: 1. Utgå från lokala förutsättningar. 2. Ett tydligt politiskt beslut. 3. Realistisk tidplan. 4. Gör förändringen begriplig och skapa delaktighet. 5. Tänka nytt när verksamheten organiseras. 6. Uppmuntra fler att jobba mer. I kommunplanen för uttrycks den politiska viljeinriktningen för de kommunala verksamheternas utvecklig i det övergripande målet: Attraktiv arbetsgivare för en tryggad personalförsörjning, bland annat genom att öka möjligheterna att gå från deltid till heltid. Kommunens verksamheter har under en rad år arbetat för att öka sysselsättningsgraden. Under de senast 5 åren har andelen heltidstjänster ökat från 66 % till 68,3% och sysselsättningsgraden från 90,28 till 90,97. Förändringar mellan åren * År 2010 År 2015 Heltider Andel heltider av 68,3 66 % totalt anställda % Andel av kvinnor med heltid 61,4% 65,8% Andel av män med 84,3 heltid % 78 % Sysselsättningsgrad Totalt 90,28 90,97 Kvinnor 89 90,56 Män 95 92,5 * avser fast anställd personal samt visstidsanställningar För att snabbare öka andelen heltider och kommunens attraktionskraft inför Katrineholms kommun heltid som norm. Det sker i två steg: 1. Från och med 1 januari 2017 ska samtliga nyrekryteringar, samt visstidsanställningar längre än tre månader, anställas på heltid. 2. Från och med 1 juli 2018 ska samtliga medarbetare i Katrineholms kommun inneha en heltidstjänst, med möjlighet att välja en lägre sysselsättningsgrad. Heltid som norm ökar möjligheterna att rekrytera och behålla medarbetare.

184 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 3 (4) Sysselsättningsgrad är för medarbetaren en angelägen fråga då inkomsten är grunden för försörjningsförmågan. Inkomsten är samtidigt grunden för en rad trygghetssystem, vilka påverkar möjligheter till försörjning vid sjukdom, arbetslöshet eller pension. En trygg anställning påverkar också hälsa och engagemang. Förutom sysselsättningsgrad bidrar också möjlighet till kompetens- och kunskapsutveckling till arbetsgivarens attraktionskraft. Anställd personal ska återkommande ges möjlighet att validera, uppdatera och komplettera sina kunskaper genom en rekryteringsutbildning. För att implementera heltid som norm krävs ett innovativt förhållningssätt med kreativitet, flexibilitet, samordning och samarbete över förvaltningsgränserna. För att nå framgång krävs en kommunövergripande struktur, ett gemensamt förhållningssätt, brett engagemang och en tydlig styrning. För en samordning av projektet finns ett behov av en koordinator. Kostnaden för en koordinator beräknas till en miljon kronor, vilket föreslås finansieras med medel av de statliga engångsmedel som tillförts integrationsfonden. De statliga engångmedlen är inte låsta för integration och måste användas senast under Statliga engångsmedel - 23,1 mkr Beslutad tilldelning av engångsmedlen Socialnämnden För ställningstagande av KS i mars Sommarjobb Skolskjutsar (bildningsnämnden) Arbetskläder (vård- och omsorgsnämnden) Heltid och kompetensutveckling Kvarvarande engångsmedel 1,8 mkr 1,7 mkr 1,0 mkr 4,0 mkr 1,0 mkr 13,6 mkr Organisation för styrning och uppföljning: Politisk styrgrupp: Processägare: Ansvarig tjänsteman: Referensgrupp: Personalutskott Kommunchef i samarbete med ledningsgrupp Ekonomi- och personalchef Cesam (Central samverkansgrupp) Under arbetets gång kommer det därutöver att finnas behov av flera arbetsgrupper, vilkas uppdrag kommer att variera över tid. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse,

185 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 4 (4) Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Göran Dahlström (S), Tony Rosendahl (V) och Ylva G. Karlsson (MP). Förslag och yrkanden Tony Rosendahl (V) yrkar, med instämmande av Ylva G. Karlsson (MP), bifall till beslutspunkt 1 och 2 samt att beslutspunkt 3 ska utgå i kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige. Beslutsgång Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på kommunledningsförvaltningens förslag till beslut och Tony Rosendahl (V) samt Ylva G. Karlssons (MP) yrkande. Han finner att styrelsen biträder kommunledningsförvaltningens förslag till beslut. Beslutet skickas till: Kommunledningsförvaltningen Akten

186 ~~ (. e fil {.~ ~ ~.~.9'! a (.. i. j ~~C. '~ ~~( f' i 7 _,~ _ ṫ~1,.r4 -` ~.. Reservation: Heltid och kompetensutveckling fören attraktiv arbetsgivare och en tryggad personalförsörning. KS/ Från Vänsterpartiets och Miljöpartiets sida är vi mycket positiva till att rätt till heltid för kommunens anställda äntligen införs och betraktar det som en mycket viktig jämställdhetsreform och ett verktyg för att rekrytera och behålla personal vilket höjer kommunens anseende som en attraktiv arbetsgivare. Därför röstade vi också för förslagets två första attsatser. Vi är dock skeptiska till den tredje attsatsen om kostnadsneutralitet och betraktar den som en onödig skrivning och brasklapp att kunna falla tillbaka på om man anser från kommunens sida att kostnaderna blir för stora för reformen. Därför yrkade vi att den skulle utgå. Då vi inte fick gehör för yrkandet gällande den tredje attsatsen reserverar vi oss mot beslutet på den punkten. Tony Rosendahl Yl a Karlson Vänsterpartiet Miljöpartiet ~~ ~''=~~y

187 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016:125 Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Karin Rytter Kommunstyrelsen Heltid och kompetensutveckling - för en attraktiv arbetsgivare och en tryggad personalförsörjning Kommunledningsförvaltningen förslag till beslut Kommunfullmäktige 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att samtliga nyrekryteringar samt visstidsanställningar längre än tre månader, ska anställas på heltid från och med den 1 januari Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att samtliga medarbetare i Katrineholms kommun ska inneha en heltidstjänst, med möjlighet att välja en lägre sysselsättningsgrad, från och med den1 juli Förändringen ska på sikt vara kostnadsneutral. Kommunstyrelsen 1. Kommunstyrelsen beslutar att en miljon kronor av de statliga engångsmedel som tillförts integrationsfonden ska avsättas för en tjänst som koordinator. 2. Kommunledningsförvaltningen uppdras att i juni månad 2016 återkomma till kommunstyrelsen med en tidssatt processbeskrivning över införandet av heltid som norm. 3. Kommunledningsförvaltningen uppdras att inför budgetåret 2018 ta fram förslag till en grundläggande rekryteringsutbildning, med validering och komplettering utifrån olika verksamhetskrav. Sammanfattning av ärendet Personalen är kommunens viktigaste resurs i välfärden. För att möta dagens och framtidens utmaningar krävs ett strategiskt och långsiktigt arbete för att behålla och säkra framtida personalförsörjning. För att klara framtidens personalförsörjning är trygga anställningsförhållanden en förutsättning, möjlighet till validering, komplettering av kompetenser och rekryteringsutbildning, en annan. Genom åren har ett flertal projekt kring heltid bedrivits i Katrineholm. Att införa heltid som norm innebär en kulturförändring. En förändring av organisationens förväntningar, värderingar och attityder. Att förändra en kultur tar tid och det krävs både envishet och mod. Resultaten är en följd av den gemensamma förmågan att våga, att vilja och att se möjligheter. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Karin.Rytter@katrineholm.se

188 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (4) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016:125 Stab För att nå längre i arbetet med heltid som norm har erfarenheter från Sveriges kommuner ringat in följande framgångsfaktorer: 1. Utgå från lokala förutsättningar. 2. Ett tydligt politiskt beslut. 3. Realistisk tidplan. 4. Gör förändringen begriplig och skapa delaktighet. 5. Tänka nytt när verksamheten organiseras. 6. Uppmuntra fler att jobba mer. I kommunplanen för uttrycks den politiska viljeinriktningen för de kommunala verksamheternas utvecklig i det övergripande målet: Attraktiv arbetsgivare för en tryggad personalförsörjning, bland annat genom att öka möjligheterna att gå från deltid till heltid. Kommunens verksamheter har under en rad år arbetat för att öka sysselsättningsgraden. Under de senast 5 åren har andelen heltidstjänster ökat från 66 % till 68,3% och sysselsättningsgraden från 90,28 till 90,97. Förändringar mellan åren * År 2010 År 2015 Heltider Andel heltider av totalt anställda 66 % 68,3 % Andel av kvinnor med heltid 61,4% 65,8% Andel av män med heltid 84,3 % 78 % Sysselsättningsgrad Totalt 90,28 90,97 Kvinnor 89 90,56 Män 95 92,5 * avser fast anställd personal samt visstidsanställningar För att snabbare öka andelen heltider och kommunens attraktionskraft inför Katrineholms kommun heltid som norm. Det sker i två steg: 1. Från och med 1 januari 2017 ska samtliga nyrekryteringar, samt visstidsanställningar längre än tre månader, anställas på heltid. 2. Från och med 1 juli 2018 ska samtliga medarbetare i Katrineholms kommun inneha en heltidstjänst, med möjlighet att välja en lägre sysselsättningsgrad. Heltid som norm ökar möjligheterna att rekrytera och behålla medarbetare. Sysselsättningsgrad är för medarbetaren en angelägen fråga då inkomsten är grunden för försörjningsförmågan. Inkomsten är samtidigt grunden för en rad trygghetssystem, vilka påverkar möjligheter till försörjning vid sjukdom, arbetslöshet eller pension. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Karin.Rytter@katrineholm.se

189 TJÄNSTESKRIVELSE 3 (4) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016:125 Stab En trygg anställning påverkar också hälsa och engagemang. Förutom sysselsättningsgrad bidrar också möjlighet till kompetens- och kunskapsutveckling till arbetsgivarens attraktionskraft. Anställd personal ska återkommande ges möjlighet att validera, uppdatera och komplettera sina kunskaper genom en rekryteringsutbildning. För att implementera heltid som norm krävs ett innovativt förhållningssätt med kreativitet, flexibilitet, samordning och samarbete över förvaltningsgränserna. För att nå framgång krävs en kommunövergripande struktur, ett gemensamt förhållningssätt, brett engagemang och en tydlig styrning. För en samordning av projektet finns ett behov av en koordinator. Kostnaden för en koordinator beräknas till en miljon kronor, vilket föreslås finansieras med medel av de statliga engångsmedel som tillförts integrationsfonden. De statliga engångmedlen är inte låsta för integration och måste användas senast under Statliga engångsmedel - 23,1 mkr Beslutad tilldelning av engångsmedlen Socialnämnden För ställningstagande av KS i mars Sommarjobb Skolskjutsar (bildningsnämnden) Arbetskläder (vård- och omsorgsnämnden) Heltid och kompetensutveckling Kvarvarande engångsmedel 1,8 mkr 1,7 mkr 1,0 mkr 4,0 mkr 1,0 mkr 13,6 mkr Organisation för styrning och uppföljning: Politisk styrgrupp: Processägare: Ansvarig tjänsteman: Referensgrupp: Personalutskott Kommunchef i samarbete med ledningsgrupp Ekonomi- och personalchef Cesam (Central samverkansgrupp) Under arbetets gång kommer det därutöver att finnas behov av flera arbetsgrupper, vilkas uppdrag kommer att variera över tid. Sari Eriksson Kommunchef Susanne Sandlund Ekonomi- och personalchef KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Karin.Rytter@katrineholm.se

190 TJÄNSTESKRIVELSE 4 (4) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016:125 Stab Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Bildningsnämnden Vididaktnämnden Bygg- och miljönämnden Socialnämnden Kultur- och turismnämnden Service- och tekniknämnden Vård- och omsorgsnämnden KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Karin.Rytter@katrineholm.se

191 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 1 (1) 38 Hyressättning och rutiner för verksamhetslokaler (KS/2016:102) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige godkänner dokumentet Hyressättning och rutiner för verksamhetslokaler för Katrineholms kommun. 2. Kommunstyrelsen uppdras att implementera modellen så att den kan gälla för budgetåret Kommunstyrelsen uppdras vidare att i samråd med KFAB göra en översyn av Avtal mellan Katrineholms fastighetsaktiebolag (KFAB) och Katrineholms kommun, daterat Ewa Callhammar (L), Inger Fredriksson (C), Tony Rosendahl (V) och Ylva G. Karlsson (MP) deltar ej i beslutet. Sammanfattning av ärendet Under 2015 påbörjade kommunledningsförvaltningen tillsammans med KFAB en översyn avseende hyressättning och rutiner för verksamhetslokaler med syfte att tydliggöra riktlinjer, regler och ansvarsfördelning. Målet med översynen är ett effektivt utnyttjande av kommunens verksamhetslokaler samt att stimulera till en kostnadseffektiv och långsiktigt hållbar lokalplanering. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse, Dokumentet Hyressättning och rutiner för verksamhetslokaler. Avtal mellan Katrineholms fastighetsaktiebolag (KFAB) och Katrineholms kommun, kommunstyrelsens handling nr 41/2003. Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Ewa Callhammar (L), Inger Fredriksson (C), Tony Rosendahl (V) och Ylva G. Karlsson (MP). Beslutet skickas till: Akten

192 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016:102 Ledning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Thomas Klippel Kommunstyrelsen Hyressättning och rutiner för verksamhetslokaler Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna dokumentet Hyressättning och rutiner för verksamhetslokaler för Katrineholms kommun. 2. Kommunstyrelsen uppdras att implementera modellen så att den kan gälla för budgetåret Kommunstyrelsen uppdras vidare att i samråd med KFAB göra en översyn av Avtal mellan Katrineholms fastighetsaktiebolag (KFAB) och Katrineholms kommun, daterat Sammanfattning av ärendet Under 2015 påbörjade kommunledningsförvaltningen tillsammans med KFAB en översyn avseende hyressättning och rutiner för verksamhetslokaler med syfte att tydliggöra riktlinjer, regler och ansvarsfördelning. Målet med översynen är ett effektivt utnyttjande av kommunens verksamhetslokaler samt att stimulera till en kostnadseffektiv och långsiktigt hållbar lokalplanering. Ärendets handlingar Dokumentet Hyressättning och rutiner för verksamhetslokaler. Avtal mellan Katrineholms fastighetsaktiebolag (KFAB) och Katrineholms kommun, kommunstyrelsens handling nr 41/2003. Ärendebeskrivning Kostnaderna för verksamhetslokaler i Katrineholms kommun tar stor del av det ekonomiska utrymmet. Under 2015 påbörjade kommunledningsförvaltningen en översyn avseende hyressättning och rutiner. Syftet var att få ett mer kostnadseffektivt nyttjande av verksamhetslokalerna, fastställa självkostnadsprincipen samt att tydliggöra riktlinjer, regler och ansvarsfördelning mellan verksamheter, fastighetsägare förvaltare och lokalresursplanerare. Dokumentet Hyressättning och rutiner för verksamhetslokaler är framtaget av en arbetsgrupp bestående av deltagare från Katrineholms fastighetsaktiebolag (KFAB) och Katrineholms kommun. Målet är att uppnå ett effektivt utnyttjande av kommunens verksamhetslokaler samt att stimulera till en kostnadseffektiv och långsiktigt hållbar lokalplanering. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Thomas.Klippel@katrineholm.se

193 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016:102 Ledning Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningens bedömning är att, arbete utfört enligt dokumentet Hyressättning och rutiner för verksamhetslokaler är grundläggande för att nå till ett kostnadseffektivt utnyttjande av kommunens verksamhetslokaler. Thomas Klippel Beslutet skickas till: Akten KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Thomas.Klippel@katrineholm.se

194 Hyressättning och rutiner för verksamhetslokaler Kommunstyrelsens förslag , 38

195 Förslag 2 (11) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN SYFTE OCH MÅLSÄTTNING...3 HYRESAVTAL... 4 UPPSÄGNING... 5 LOKALBEHOV... 6 INVESTERINGAR... 7 UNDERHÅLL... 8 HYRESSÄTTNING... 9 SJÄLVKOSTNAD UPPFÖLJNING/NYCKELTAL KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Postadress: Telefon: vx KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

196 Förslag 3 (11) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Syfte och målsättning - Modellen ska tydliggöra hyresprinciperna för verksamhetslokaler i Katrineholms kommun, samt stimulera till en kostnadseffektiv lokalanvändning. - Vidare ska modellen klargöra riktlinjer, regler och ansvarsfördelning för förhållandet mellan verksamheter, fastighetsägare/förvaltare och lokalresursplanerare i fråga om lokalanvändningen i kommunen. - Modellen ska leda till effektivt utnyttjande av kommunens verksamhetslokaler samt stimulera till en långsiktigt hållbar lokalplanering. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Postadress: Telefon: vx KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

197 Förslag 4 (11) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Hyresavtal Hyresobjekten delas in i kategorier för att bättre kunna hantera, bland annat, avtalstid och uppsägningsvillkor. - skolor - förskolor - äldreboenden - särskilda boenden - idrottshallar - kök - matsalar - kontor Rutin - För varje enskild fastighet/lokal skrivs ett tidsbestämt hyresavtal, mellan KFAB och den nyttjande verksamheten innehållande vilket hyresobjekt som avses, förhyrd area, hyra, avtalstid, uppsägningstid och andra eventuella ersättningsvillkor samt i övrigt erforderliga bilagor. - Tjänster som KFAB utför åt hyresgästen och som inte ingår i hyresavtalet debiteras särskilt. KFAB skall upplysa hyresgästen om när begärd tjänst inte ingår i träffade avtal samt, när så är fallet, ge hyresgästen uppgift om tillkommande kostnad. - För ombyggnad skrivs särskilda tillägg till grundhyresavtalet. Dessa är tidsbestämda med uppsägningsklausul. - För tillbyggnader tillkommer förutom kapitalkostnader även en drift och underhållskostnad baserad på ytan, nytt avtal tecknas. Detta avtal ska inte löpa på längre tid än grundhyresavtalet. - Vid förtida uppsägning av avtalet ska restvärdet regleras. - Gränsdragningslistor ska komplettera samtliga hyresavtal och vara väl kända av hyresgästen. Gränsdragningslista för KFAB affärsområde kommunfastigheter enligt modell självkostnad. Gränsdragningslista för KIAB enlig modell marknadshyror. - För hyresavtal med externa fastighetsägare stipuleras villkoren i avtalen. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Postadress: Telefon: vx KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

198 Förslag 5 (11) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Uppsägning Korta uppsägningstider ökar motivationen att säga upp lokaler som inte behövs, detta möjliggör lokaleffektiviseringar. Rutin - En uppsägningstid om nio (9) månader tillämpas för lokalerna mellan KFAB och Katrineholms kommun. För uppsagd fastighet/lokal gäller att, uthyrning, avyttring, rivning eller annan åtgärd ska vara skriftligt överenskommen samt genomförd inom trettiosex (36) månader från uppsägningsdatum. Om Katrineholms kommun väljer att ha lokalen/fastigheten vilande, står kommunen för kostnaderna, i övrigt står KFAB för kostnaderna efter trettiosex (36) månader från uppsägningsdatum. - Avsteg från gällande avtal kan bli aktuellt om särskilt ekonomiska skäl eller andra viktiga aspekter finns som påverkar aktuell situation. Det kan innebära att längre eller kortare uppsägningstid kan komma ifråga för lokaler/fastigheter där speciella omständigheter råder. Vid avsteg från ingånget avtal sker separat prövning. - Katrineholms kommun står för kostnader vid försäljning, rivning eller annan åtgärd med fastigheten/lokalen och avräknas vid eventuell intäkt. - Möjlighet ska finnas att säga upp lokaler ända ned till delar av byggnad, uppsagd lokal ska vara uthyrningsbar. Representant för Katrineholms kommun och representant för KFAB avgör om lokalen är uthyrningsbar. - Ytan kan inte systematiskt sägas upp för kortare period och därefter hyras tillbaka av verksamheten. - Uppsägning av hyresavtalet sker skriftligt av den som tecknat hyresavtalet (verksamheten). KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Postadress: Telefon: vx KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

199 Förslag 6 (11) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Lokalbehov Rutin - Verksamheten anmäler förändrat behov av lokalytor till verksamhetens förvaltningsledning och till lokalresursplaneraren, som rådgör med KFAB om det uppkomna behovet. Om förändringen avser tomställd fastighet/lokal, sägs avtalet upp. Är den tomställda ytan del av fastighet/lokal och bedöms vara uthyrningsbar, ska lokalen plomberas och driften minimeras. Hyresavtalet sägs upp och nytt hyresavtal tecknas. - KFAB initierar arbetet avseende förslag för uppsagd lokals framtid redan vid uppsägningen av hyresavtalet. Katrineholms kommun och KFAB ska skriftligen yttra sig om respektive parts framtida användande respektive handlingsalternativ för den tomställda lokalen/fastigheten. - Representant för Katrineholms kommun och KFAB gör snarast en gemensam bedömning av lokalens möjlighet att hyras ut. Uthyrning till annan kommunal verksamhet undersöks i första hand. - KFAB redovisar förutsättningarna angående föreslagna åtgärder, som Katrineholms kommun därefter fattar beslut om. Därefter överlåts den vidare hanteringen av lokalerna till hyresvärden. - Akuta lokalbehov som inte kan hanteras ordinarie budgetprocess anmäls till lokalresursplaneraren. Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige tar, vid behov, särskilt beslut i frågan. - Fastighetskort upprättas för samtliga fastigheter där KFAB gör preliminära bedömningar avseende fastigheten och framtida användningsområden samt tänkbara alternativ, rivning, avyttring eller annan åtgärd. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Postadress: Telefon: vx KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

200 Förslag 7 (11) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Investeringar Självfinansieringsgraden, det vill säga, hur stora investeringar som kan göras utan att kapitalkostnaderna ökar, ska redovisas årsvis inför budgetprocessen. Detta följs sedan årligen upp vid bokslut (kommuninternt). Rutin - Hanteringen av investeringsbehov i form av om- och tillbyggnad för lokaler sker oavsett fastighetsägare med samma rutiner som idag tillämpas för KFAB:s fastigheter. Det vill säga, alla investeringar i kategori två (investeringar i annan part) lämnas till lokalresursplaneraren senast i februari året innan tänkt investering för hantering och sammanställning. - Lokalresursplaneraren lämnar därefter underlag till respektive nämnd, som tar med investeringarna i kategori två som en del av nämndens underlag till övergripande plan med budget. Lokalresursplaneraren lämnar även en sammanställd förteckning över samtliga nämnders investeringar i kategori två till kommunstyrelsen för beredning. - Kommunfullmäktige beslutar sedan om ny-, till- eller ombyggnad i ordinarie budgetprocess. Efter att det politiska beslutet är fattat meddelas förvaltningarna beslutet. - Lokalresursplaneraren uppdrar till fastighetsägaren att genomföra beslutade investeringar, som därefter planerar arbetet tillsammans med berörd verksamhet med stöd av lokalresursplaneraren. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Postadress: Telefon: vx KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

201 Förslag 8 (11) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Underhåll För att säkra fastighetens värde upprättar KFAB underhållsplaner avseende inre och yttre underhåll. Underhållsplanerna ska vara kända av hyrestagaren. Rutin Prioriteringsordning för underhåll av lokaler, 1. Inre och yttre underhåll enligt upprättade planer. 2. Tidigarelagt underhåll på grund av verksamhetsförändring som inte kunnat förutses och som inte är en investering. 3. Tidigarelagt underhåll efter önskemål och synpunkter från verksamheterna. Hyressättning för KFAB:s affärsområde verksamhetslokaler KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Postadress: Telefon: vx KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

202 Förslag 9 (11) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Hyressättning Hyressättningen avseende lokaler baseras på självkostnadsprincipen, detta avser KFAB:s affärsområde kommunfastigheter. För KIAB, KFAB:s affärsområde bostäder och övriga fastighetsägare tillämpas marknadshyror. - Kommunallagens 8 kapitel. Ekonomisk förvaltning. 3 c Kommuner och landsting får inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen eller landstinget tillhandahåller (självkostnaden). Lag (1998:70). - Årlig beräkning av hyran sker per lokal/fastighet baserad på självkostnad och redovisas per objekt inom KFAB:s affärsområde kommunfastigheter. - En total hyresnivå fastställs årligen för KFAB:s affärsområde kommunfastigheter därefter justeras hyran på respektive objekt utifrån tecknade hyresavtal. - Skulle väsentliga oförutsedda kostnadsförändringar ske under året, kan hyran komma att justeras så att bolagets ekonomiska situation inte äventyras. - Kostnader som inte endast kan hänföras till hyresgästens förhyrning ska fördelas procentuellt mellan kommunen och andra hyreskollektiv. - Hyreskompensation till verksamheterna fastställs årligen i samband med övergripande plan med budget och hanteras lika oavsett hyresvärd (kommuninternt). KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Postadress: Telefon: vx KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

203 Förslag 10 (11) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Självkostnad Hyra Underhåll Drift - Som övre gräns för självkostnadshyran tillämpas REPAB:s nyckeltal för medelhyra eller andra mellan parterna överenskomna nyckeltal. *REPAB = Rolf Eriksson Produktionsplanering AB. REPAB har sedan 1966 sammanställt kostnader avseende fastighetsförvaltning. - Underhåll beräknas utifrån underhållsplan på bruttoarean (BTA) med ett schabloniserat kvadratmeterpris på förhyrd totalyta. Underhållet fastställs i budget och/eller vid förhandling mellan parterna. - Underhållsbudgeten fördelas inte ut på objekten, utan läggs centralt i KFAB:s affärsområde kommunfastigheter. - Administration, personal, el, VA (vatten och avlopp), värme, renhållning/återvinning (inte städning av lokal), reparationer, försäkringar, fastighetsskötsel. Kapitalkostnad - Det bokförda värdet uppdelas på mark- respektive byggnadsvärde. Byggnadsvärdet skrivs av enligt överenskommen plan som tillsammans med räntan ligger till grund för kapitalkostnaden för respektive fastighet. - Förändrade räntor (kan även föranleda sänkta hyror). - Hyresgästen ansvarar för ökade kostnader i samband med om-, till- och nybyggnation. - Förändrade kapitalkostnader (kan även föranleda sänkta hyror). Skatter och avgifter - Av myndigheter beslutade skatter och avgifter. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Postadress: Telefon: vx KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

204 Förslag 11 (11) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Uppföljning/Nyckeltal - KFAB ska årligen redovisa hyra per m 2 i jämförelse med relevanta branschnyckeltal, för att bedöma effektiviteten i fastighetsförvaltningen, där det är möjligt görs detta för respektive fastighetskategori. Detta gäller för KFAB:s affärsområde kommunfastigheter. - Om genomsnittshyran per m 2 är högre än branschnyckeltalens medelhyra, kan diskussion avseende krav på effektivisering motsvarande differensen bli aktuell. - KFAB ska förse hyresgästen med den bokföringsinformation och med de nyckeltal som hyresgästen efterfrågar. KFAB har årligen att redovisa hur de gemensamma kostnaderna mellan bolagens verksamheter fördelas (exempelvis administration och övrig personal). - Självfinansieringsgraden, det vill säga, hur stora investeringar som kan göras utan att kapitalkostnaderna ökar, ska redovisas årsvis inför budgetprocessen. Planerat underhåll Administration Personal El VA Värme Renhållning/återvinning Reparationer Försäkringar Kapitalkostnad Hyra KFAB KFAB REPAB (BRA) REPAB (BRA) REPAB (BRA) kr/m 2 BTA* Varav kr/m 2 BRA* Låg Hög Medel *BTA = Bruttoarean är summan av alla våningsplans area och begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas utsida. *BRA = Bruksarean är alla våningsplans area och begränsas av de omslutande *REPAB = Rolf Eriksson Produktionsplanering AB. Har sedan 1966 sammanställt uppgifter avseende fastighetsförvaltning. *Redovisning enligt tabell ovan ska årligen göras för KFAB:s affärsområde verksamhetslokaler, där det är möjligt görs detta för respektive fastighetskategori. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Postadress: Telefon: vx KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

205 Kommunstyrelsens handling nr 41/2003 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING AVTAL 1 (4) Datum Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Avtal mellan Katrineholms fastighetsaktiebolag (KFAB) och Katrineholms kommun Bakgrund Katrineholms kommun (kommunen) har genom kommunfullmäktiges beslut den 18 november 2002, 22, sålt merparten av de fastigheter vari kommunens förvaltningar bedriver verksamhet till Katrineholms Fastighetsaktiebolag (KFAB) (bolaget). Syftet med försäljningen var att erhålla en professionell fastighetsförvaltning samt att erhålla vissa stordriftsfördelar. Med anledning av försäljningen har bolaget (hyresvärd) och kommunen (hyresgäst) ingått följande avtal. Syfte Syftet med avtalet är att reglera förhållandet mellan bolaget och kommunen i frågor som rör kommunen som förhyrare av bolagets lokaler. Avsiktsförklaring Parterna skall verka för att erhålla en effektiv lokalanvändning. Parterna skall nyttja varandras kompetens och resurser. Parterna ska verka i det koncerngemensamma helhetsperspektivet. Parterna är eniga om betydelsen av en aktiv dialog i lokalfrågor. Mål Målet är att med tillämpning av självkostnadsprincipen skapa en god hushållning med lokaler. Detta nås genom kostnadsmedvetenhet och genom att främja koncernnyttan. Parter I hyresförhållandet finns endast två parter, Katrineholms Fastighetsbolag, , hyresvärd och Katrineholms kommun, , hyresgäst. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Besöksadress: Djulögatan 41 Postgiro Postadress: Telefon: vx Bankgiro KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer kommunstyrelsensforvaltning@katrineholm.se Avtal mellan Katrineholms fastighets AB

206 AVTAL 2 (4) Datum Vår beteckning Finansiellt samarbete Parterna ska gemensamt arbeta fram policy och rutiner för finansiellt samarbete. Det finansiella samarbetet ska regleras i separat avtal. Hyresvärdens respektive hyresgästens åtagande För Katrineholms kommun gäller totalhyra som huvudalternativ enligt rapporten Ansvarsfördelning mellan förvaltare och nyttjare, bilaga 1. Hyresbeloppet ska täcka självkostnaderna för drift, planerat underhåll, försäkringar, administration och kapital. I hyresbeloppet kommer även att ingå det täckningsbidrag, som behövs för att utjämna likviditetssvackor och minska behovet av checkkredit. Tjänster som hyresvärden utför åt hyresgästen och som inte ingår i hyresavtalet debiteras särskilt. Hyresvärden skall upplysa hyresgästen om när begärd tjänst inte ingår i träffade avtal samt, när så är fallet, ge hyresgästen uppgift om tillkommande kostnad. Städning och verksamhetsservice ingår inte i hyran. Nyckeltal Kostnader som inte endast kan hänföras till hyresgästens förhyrning ska fördelas procentuellt mellan kommunen och andra hyreskollektiv. Hyresvärden ska redovisa underlag och nyckeltal för fördelning av gemensamma kostnader. Hyresvärden ska även i övrigt förse hyresgästen med den bokföringsinformation och med de nyckeltal som hyresgästen efterfrågar. Gränsdragning mellan lokal och utrustning I hyran kommer endast fastighetsinredning och fastighetsutrustning att ingå. Verksamhetsutrustning ingår inte i hyran om inte annat avtalas. För gränsdragning mellan vad som är fastighetsutrustning och fastighetsutrustning respektive verksamhetsutrustning gäller specifikation enligt bilaga 1. Hyressättningsprinciper Hyra för fastigheterna ska fastställas vid årliga förhandlingar. Utgångspunkt Det bokförda värdet uppdelas på mark- resp byggnadsvärde. Byggnadsvärdet skrivs ner enligt överenskommen plan som tillsammans med räntan ligger till grund för kapitalkostnaden för respektive fastighet. Periodiskt underhåll På förhyrd totalyta fastställs av bolaget ett schabloniserat kvadratmeterpris för underhåll. Underhållet beräknas på bruttoarean (BTA). Eventuella förändingar fastställs vid förhandling mellan parterna Avtal mellan

207 AVTAL 3 (4) Datum Vår beteckning El, vatten och värme Dessa kostnader ingår i hyran med ett budgeterat normalbelopp. Avstämning sker vid efterföljande års början varvid justering sker mot faktiskt belopp. Byggnationer Hyresgästen ansvarar för ökade kostnader i samband med om-, till- och nybyggnation. Uppräkningsprinciper Självkostnadsprincipen gäller. Skulle väsentliga oförutsedda kostnadsförändringar ske under året, skall a contohyran justeras så att bolagets ekonomiska situation inte äventyras. Hyreskontrakt Avtalet reglerar endast förhyrningen av de fastigheter som övergick från kommunen till KFAB genom kommunfullmäktiges beslut den 18 november 2002, 22. Övriga kommunala förhyrningar regleras enligt tidigare ingångna avtal, men kan efter överenskommelse i varje enskilt fall använda sig av reglerna i detta avtal. Endast ett hyreskontrakt med erforderliga bilagor ska upprättas mellan parterna. Av dessa ska framgå vilket eller vilka hyresobjekt som avses, förhyrd area, avtalad hyra samt andra eventuella ersättningsvillkor. Hyrans betalning Om ingen annan överenskommelse träffas skall hyran betalas a conto månadsvis i förskott. Avställning av lokal Önskar hyresgästen frånträda förhyrd lokal skall detta meddelas hyresvärden. Om inte hyresvärden har någon hyresgäst att placera i den frånträdda lokalen skall hyresvärden aktivt låta söka efter lämplig hyresgäst. Kostnader i samband med frånträde bestrids av den avträdande hyresgästen. Om hyresvärden kan hyra ut avträdd lokal före den egentliga hyrestidens utgång skall hyran krediteras föregående hyresgäst, efter det att ev. mellanskillnad upp till självkostnad fråndragits. Hyresgästen ska dock betala hyra för lokalen till dess hyresvärden erhåller annan hyra för lokalen. Senast tre år efter dag för frånträde ska parterna enas om framtida användning av lokalen. Denna process initieras av hyresvärden. Kostnader för försäljning, rivning eller annan åtgärd med fastigheten betalas av kommunen men avräknas vid eventuell intäkt. Säkerhetsarbete och försäkring KFAB skall redovisa de förhyrda byggnadernas funktionalitet avseende nyttjande. Kommunen svarar för att den bedrivna verksamheten uppfyller bestämmelserna i de Avtal mellan

208 AVTAL 4 (4) Datum Vår beteckning regelverk som föreligger för nyttjande. Hyran justeras med investeringskostnaden för uppfyllande av myndighetskrav. Kommunens säkerhetspolicy med tillhörande dokument ska gälla för de byggnader som hyresgästen disponerar. Säkerhetskrav utöver myndighets föreskrift i bygg- eller annan norm initieras av kommunen och debiteras hyresgästen specificerat på hyresavin. För att uppnå största gemensamma nytta ska KFAB försäkra de fastigheter som kommunen förhyr i samråd med kommunen. Upphandling av försäkringar ska om möjligt ske gemensamt med kommunen för att uppnå bästa gemensamma skydd till lägsta kostnad. Sammanställning av statistik för skadereglering ska ske genom kommunen. Samverkansgrupp Koncernens samlade lokalutnyttjande och regelsystem för detta skall övervakas av en samverkansgrupp bestående av kommunchefen, VD för KFAB och VD för KIAB. Samverkansgruppen skall främst utveckla regelsystemet och lösa eventuella tvister. Gruppens beslut bör fattas enhälligt. Regelverken rörande kommunens förhyrande skall kompletteras med anvisningar som samlas i en hyresgästhandbok, vilken utvecklas successivt med hänsyn till vunna erfarenheter. Förfarande vi oenighet mellan parterna Eventuella tvister skall i första hand lösas av samverkansgruppen. Tvisterna kan gälla samtliga förhandlingsbara avtalsvillkor, tolkning av avtalsvillkor eller parternas uppfyllande av sina respektive åtaganden. Tid för överenskommelse Denna överenskommelse gäller till dess annan överenskommelse träffas. Denna överenskommelse har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. Katrineholm Katrineholm Katrineholms kommun Katrineholms Fastighets AB Jan Larsson Staffan Källström Avtal mellan

209 LIBERALERNA Katrineholm Katrineholm Fråga till Viadidaktnämndens ordförande angående YH-utbildningar i Katrineholm. Yrkeshögskolan är en mycket framgångsrik utbildningsform där majoriteten får en anställning efter avslutad utbildning ; Aida Hadzialic (uttalande i bilaga till DN ). I årsredovisningen för Viadidakt 2015 konstateras att utbildningsnivån är fortsatt låg i regionen. Det är således av yttersta vikt att såväl teoretisk som praktisk kompetens kan höjas. Yrkeshögskolan brukar kallas arbetslivets utbildningsform. Det är nämligen arbetslivets behov av kompetens som yrkeshögskolan ska skräddarsy. Utbildningen bedrivs vanligen under ett till tre år och innehåller varierande perioder av LIA (lärande i arbete), dvs praktikplats på ett företag. 9 av 10 studenter som examinerades 2014 har arbete ett år senare. I Katrineholms-Kuriren, , kan vi i en debattartikel läsa, att Södermanland är ett av de län där flest yrkeshögskoleutbildningar beviljats per capita (ansvarig för beviljande är Myndigheten för yrkeshögskolan). Problemet är, att 13 av de 14 beviljade utbildningarna finns i Nyköping. Dvs övriga Sörmland, där arbetslösheten är högre, beviljades ingenting. Frågor till ordförande: 1) Vilka YH-utbildningar finns idag att tillgå för Katrineholm/Vingåker? 2) Hur många studenter från Katrineholm/Vingåker deltar i dessa utbildningar? John-Erik Nyman Ordinare ledamot (L) i Viadidaktnämnden Ersättare (L) i kommunfullmäktige

210 Interpellation ställd till kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström. Arbetet mot barnfattigdomen i kommunen I mars 2013 motionerade vi från Vänsterpartiet om att kommunen skulle göra en utredning av barnfattigdomen i kommunen och att utredningen skulle presentera konkreta förslag på hur man kan mildra effekterna av barnfattigdomen. Några månader senare bifölls motionen. I augusti 2015 presenterades sen utredningen på kommunstyrelsen men inte för kommunfullmäktige som hade beslutat om utredningen. Kommunstyrelsen beslutade att lägga utredningen om barnfattigdom i Katrineholm till handlingarna och uppdra till kommunledningsförvaltningen att arbeta vidare i enlighet med utredningens intentioner. Man beslutade vidare att en återrapportering kring arbetet med att mildra effekterna av ekonomisk utsatthet/barnfattigdom skulle göras till kommunstyrelsen i oktober månad 2015 i samband med att kommunstyrelsen behandlar övergripande plan med drifts- och investeringsbudgetar för för Katrineholms kommun. Så skedde aldrig. I maj 2015 ställde jag ett antal frågor i fullmäktige till kommunstyrelsens ordförande om hur arbetet med utredningen gick. Jag frågade bland annat. När kommer de konkreta förslagen för att mildra konsekvenserna av barnfattigdomen att presenteras? Till svar fick jag: Ärendet Förstudien om barnfattigdom i Katrineholm är under remiss till och med den 22 juni Efter remisstiden är avsikten att återrapportera uppdraget med förstudie. Ärendet bereds till kommunstyrelsen i Augusti 2015 och vidare till fullmäktige. Ärendet gick aldrig vidare till kommunfullmäktige. Utredningen i sig var väl genomarbetad där man bland annat beskrev vad som görs i kommunen idag och man presenterade ett antal punkter på åtgärder som kan vidtas: Man påpekade samtidigt på behovet av resurser för att genomföra en del av åtgärderna. Samtliga nämnder var också positiva till framtagandet av en handlingsplan. Bland annat föreslogs: En grupp med representanter från varje förvaltning tillsätts för att kartlägga situationen i Katrineholm och i syftet att samlas kring framtagandet av handlingsplan för arbetet kring arbetet med implementering av barnkonventionen Gruppen, som leds av socialförvaltningen inventerar vad som görs i respektive förvaltning Möjlighet till kompetensutveckling med fokus på frågor som rör barns rättigheter/barnfattigdom erbjuds till förtroendevalda och tjänstemän

211 Alla nämnder genomför kommunfullmäktiges beslut från januari 2012, att Alla ärenden ska belysas utifrån barnperspektivet/barnkonventionen. Uppföljning av kommunfullmäktiges beslut om att alla ärenden skall belysas ur ett barnperspektiv Alla förvaltningar använder sig av barnchecklistor inför beslut Socialförvaltningen ser över sina riktlinjer så att barn i familjer med försörjningsstöd verkligen ges möjligheter till att betala medlemsavgifter i föreningar, kunna utöva idrott, tillgodose behov av exempelvis glasögon (det utrymme som redan finns kanske kan utökas något) Socialförvaltningen utvecklar barnambassadörens arbete Socialförvaltningen erbjuder fler platser på sommarläger Förvaltningarna ser över avgiftsbelagda aktiviteter och eventuella insamlingar vid aktiviteter för att inte sådana skall vara hinder för deltagande Mina frågor är: 1. Varför gick aldrig ärendet vidare till kommunfullmäktige som hade beslutat om utredningen? 2. Varför har inte en återrapportering kring arbetet med att mildra effekterna av ekonomisk utsatthet/barnfattigdom skett till kommunstyrelsen? 3. Hur pågår arbetet idag, vad görs och ur långt har man kommit? 4. När kan en färdig handlingsplan mot barnfattigdomen i kommunen vara klar? Tony Rosendahl Gruppledare för Vänsterpartiet Katrineholm 19/2-2016

212 SVAR 1 (3) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Dnr KS/2016:88 Vår handläggare Göran Dahlström Svar på interpellation till kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström gällande arbetet mot barnfattigdomen i kommunen Tony Rosendahl, Vänsterpartiet, har ställt en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström gällande arbetet mot barnfattigdom i kommunen Interpellationen lyder: I mars 2013 motionerade vi från Vänsterpartiet om att kommunen skulle göra en utredning av barnfattigdomen i kommunen och att utredningen skulle presentera konkreta förslag på hur man kan mildra effekterna av barnfattigdomen. Några månader senare bifölls motionen. I augusti 2015 presenterades sen utredningen på kommunstyrelsen men inte för kommunfullmäktige som hade beslutat om utredningen. Kommunstyrelsen beslutade att lägga utredningen om barnfattigdom i Katrineholm till handlingarna och uppdra till kommunledningsförvaltningen att arbeta vidare i enlighet med utredningens intentioner. Man beslutade vidare att en återrapportering kring arbetet med att mildra effekterna av ekonomisk utsatthet/barnfattigdom skulle göras till kommunstyrelsen i oktober månad 2015 i samband med att kommunstyrelsen behandlar övergripande plan med drifts- och investeringsbudgetar för för Katrineholms kommun. Så skedde aldrig. I maj 2015 ställde jag ett antal frågor i fullmäktige till kommunstyrelsens ordförande om hur arbetet med utredningen gick. Jag frågade bland annat. När kommer de konkreta förslagen för att mildra konsekvenserna av barnfattigdomen att presenteras? Till svar fick jag: Ärendet Förstudien om barnfattigdom i Katrineholm är under remiss till och med den 22 juni Efter remisstiden är avsikten att återrapportera uppdraget med förstudie. Ärendet bereds till kommunstyrelsen i Augusti 2015 och vidare till fullmäktige. Ärendet gick aldrig vidare till kommunfullmäktige. Utredningen i sig var väl genomarbetad där man bland annat beskrev vad som görs i kommunen idag och man presenterade ett antal punkter på åtgärder som kan vidtas: Man påpekade samtidigt på behovet av resurser för att genomföra en del av åtgärderna. Samtliga nämnder var också positiva till framtagandet av en handlingsplan. Bland annat föreslogs: En grupp med representanter från varje förvaltning tillsätts för att kartlägga situationen i Katrineholm och i syftet att samlas kring framtagandet av handlingsplan för arbetet kring arbetet med implementering av barnkonventionen

213 SVAR 2 (3) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Dnr KS/2016:88 Gruppen, som leds av socialförvaltningen inventerar vad som görs i respektive förvaltning Möjlighet till kompetensutveckling med fokus som rör barns rättigheter/barnfattigdom erbjuds till förtroendevalda och tjänstemän Alla nämnder genomför kommunfullmäktiges beslut från januari 2012, att Alla ärenden ska belysas utifrån barnperspektivet/barnkonventionen. Uppföljning av kommunfullmäktiges beslut om att alla ärenden skall belysas ur ett barnperspektiv Alla förvaltningar använder sig av barnchecklistor inför beslut Socialförvaltningen ser över sina riktlinjer så att barn i familjer med försörjningsstöd verkligen ges möjligheter till att betala medlemsavgifter i föreningar, kunna utöva idrott, tillgodose behov av exempelvis glasögon (det utrymme som redan finns kanske kan utökas något) Socialförvaltningen utvecklar barnambassadörens arbete Socialförvaltningen erbjuder fler platser på sommarläger Förvaltningarna ser över avgiftsbelagda aktiviteter och eventuella insamlingar vid aktiviteter för att inte sådana skall vara hinder för deltagande Mina frågor är: 1. Varför gick aldrig ärendet vidare till kommunfullmäktige som hade beslutat om utredningen? 2. Varför har inte en återrapportering kring arbetet med att mildra effekterna av ekonomisk utsatthet/barnfattigdom skett till kommunstyrelsen? 3. Hur pågår arbetet idag, vad görs och ur långt har man kommit? 4. När kan en färdig handlingsplan mot barnfattigdomen i kommunen vara klar? Tony Rosendahl Gruppledare för Vänsterpartiet Katrineholm 19/2-2016

214 SVAR 3 (3) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Dnr KS/2016:88 Svaren lyder: 1. Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2013 om att bifalla motionen och uppdra åt kommunledningsförvaltningen att förtydliga ämnesområdet, identifiera och avgränsa frågeställningar som är relevanta. Kommunfullmäktige beslutade att uppdraget skulle återrapporteras till kommunstyrelsen. 2. Arbetet med att mildra effekterna av ekonomisk utsatthet/barnfattigdom har bedrivits inom ramen för förvaltningarnas ordinarie uppdrag. När kommunstyrelsen behandlade övergripande plan med budget i oktober fanns ännu inget att återrapportera kring arbetet. Kommunstyrelsen skulle dock ha meddelats om att det inte fanns något för återrapportering. 3. I mars 2012 fastställde kommunfullmäktige styrdokumentet En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar Dokumentets gilltighetstid löper ut den 31 december 2015 varför folkhälsoutskottet följt upp hur kommunens olika verksamheter arbetat med de nio utmaningarna för perioden Uppföljningen redovisades för folkhälsoutskottet vid dess sammanträde i februari Folkhälsutskottet ser att utvecklingen av ekonomisk utsatthet/barnfattigdom är en utmaning inom utskottets område. Frågan kommer att beaktas när folkhälsoutskottets arbete under 2016 ses över och vidareutvecklas. Under 2016 har ett nätverk startats inom kommunen för att se hur arbetet kan utvecklas utifrån ett helhetsperspektiv och för att uppnå en ökad effekt i arbetet med att mildra effekterna av ekonomisk utsatthet/barnfattigdom. 4. I första hand avvaktas folkhälsoutskottets arbete. Göran Dahlström (S) Ordförande i kommunstyrelsen

215 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 1 (2) 35 Svar på motion om folkomröstning om ny byggnad på torget (KS/2014:528) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att motionen avslås mot bakgrund av kommunstyrelsens ordförandes och kommunstyreselsens förste vice ordförandes beredningen av ärendet. Reservation Mot beslutet och till förmån för Inger Fredriksson (C) och Mica Vemics (SD) yrkande reserverar sig Inger Fredriksson (C) och Mica Vemic (SD). Inger Fredrikssons (C) skriftliga reservation redovisas som bilaga B. Sammanfattning av ärendet Joha Frondelius (KD) och Marian Loley (KD) har lämnat in en motion om folkomröstning av en ny byggnad på torget. Motionärerna föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt Kommunstyrelsen att utarbeta en folkomröstning för ett kommande beslut om ett nytt fastighetsbygge på torget. Kommunala- och landstingsfolkomröstningar regleras i kommunallagen (5 kap. 23 ). Fullmäktige i en kommun eller ett landsting kan även själva besluta att fråga de som bor i kommunen vad de tycker genom en folkomröstning. Det kan vara ett led i arbetet med en fråga som fullmäktige måste ta ställning till. Beredning, kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S) och kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Lars Härnström (M): Byggnation på stortorget hanteras i en detaljplaneprocess med beräknat beslut i kommunfullmäktige under kvartal Detaljplanerocessen är demokratisk då allmänheten ges möjlighet att lämna synpunkter under olika faser i processen. Vi ser därför inte något mervärde i att genomföra en folkomröstning i frågan.--- Ärendets handlingar Kommunstyrelsens ordförandes och kommunstyreselsens förste vice ordförandes förslag till beslut, Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Motion om folkomröstning på torget, Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Inger Fredriksson (C) och Mica Vemic (SD).

216 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 2 (2) Förslag och yrkanden Inger Fredriksson (C) yrkar, med instämmande av Mica Vemic (SD), bifall till motionen. Beslutsgång Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på ordförandens förslag till beslut och Inger Fredriksson (C) samt Mica Vemic (SD) yrkande. Han finner att styrelsen biträder ordförandens förslag till beslut. Beslutet skickas till: Akten

217 å CENTERPARTIET DNR KS/2014:528 Reservation om motion om folkomröstning om en ny byggnad på torget Centerpartiet har fört en rak linje när det gäller förslagen om att förse Stortorget med nya byggnader. Det är inte nya hus som ger torget liv, utan det är människor och aktiviteter. Därför yrkade vi avslag till att avsätta medel till arkitekttävlingen och vi drev frågan om att förhindra byggnationen på Stortorget som en valfråga. Dessutom har vi yttrat oss vid alla tillfällen i detaljplaneprocessen. Förslaget om byggnation på Stortorget är en fråga som engagerar. Det är också en fråga som handlar om Katrineholms historia, om de riksintressen som är förknippade med stadens framväxt kring järnvägen. Katrineholms kommunledning har inte någon stolt historia av att lyssna till opinioner eller av att låta enskilda medborgare lägga förslag som behandlas i god politisk ordning. Enfolkomröstning enligt motionens intentioner skulle visa på ett förändrat synsätt, där majoriteten är beredd att lyssna till kommuninvånarnas synpunkter och därefter ta ställning. En folkomröstning blir därmed en utveckling av folkinflytandet. Mot bakgrund av detta yrkade jag bifall till motionen. Då mitt yrkande avslogs reserverar jag mig mot beslutet. Katrineholm 23 mars 2016 ~'r Fredriks~n, Centerpartiet

218 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2014:528 Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Marie Sandström Koski Mottagare Svar på motion om folkomröstning om ny byggnad på torget Förvaltningens förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen lämnar inget förslag till beslut Sammanfattning av ärendet Joha Frondelius (KD) och Marian Loley (KD) har lämnat in en motion om folkomröstning av en ny byggnad på torget. Motionärerna föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt Kommunstyrelsen att utarbeta en folkomröstning för ett kommande beslut om ett nytt fastighetsbygge på torget. Kommunala- och landstingsfolkomröstningar regleras i kommunallagen (5 kap. 23 ). Fullmäktige i en kommun eller ett landsting kan även själva besluta att fråga de som bor i kommunen vad de tycker genom en folkomröstning. Det kan vara ett led i arbetet med en fråga som fullmäktige måste ta ställning till. Ärendets handlingar Motion om folkomröstning på torget, Ordförandens förslag till beslut, Marie Sandström Koski Beslutet skickas till: Joha Frondelius (KD), Marian Loley (KD), akten KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Marie.SandstromKoski@katrineholm.se

219 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNSTYRELSEN KS/2014:528 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Svar på motion om folkomröstning om en ny byggnad på torget Byggnation på stortorget hanteras i en detaljplaneprocess med beräknat beslut i kommunfullmäktige under kvartal Detaljplanerocessen är demokratisk då allmänheten ges möjlighet att lämna synpunkter under olika faser i processen. Vi ser därför inte något mervärde i att genomföra en folkomröstning i frågan. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att motionen avslås mot bakgrund av ovanstående. Göran Dahlström (S) Kommunstyrelsens ordförande Lars Härnström (M) Kommunstyrelsens vice ordförande KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Marie.SandstromKoski@katrineholm.se

220 Katrineholm Motion om folkomröstning av en ny byggnad på torget Vi har nu fått del av det vinnande förslaget av en ny byggnad på torget. Ett fantastiskt intresse och resultat har uppvisats av 135 arkitekter från sex olika länder, kanske mycket pga. den här typen av en ovanlig allmän tävling. Resultaten av tävlingen är mycket intressant och inspirerande. Att förändra ett torg med nya byggnader behöver ventileras av många. Många kommentarer och yttranden har skrivits, mest via Katrineholms Kuriren om ett ev. nybygge eller inte. Denna typ av förändring måste få ta tid, mycket för att medborgarnas röst ska få bli hörd. Katrineholms torg behöver hitta nya funktioner för själva torgytan för att skapa mer liv, gemenskap och rörelse i centrala Katrineholm, mycket för att företagare ska våga satsa på mer affärer i centrum. Vi behöver även mer centrala lägenheter, eftersom behoven är större än tillgången. Liv och lust är inte alltid så lätt att skapa på kort tid. I en demokrati ska även ledande politiker våga släppa viktiga avgörande beslut till medborgarna. Allt som kommer påverka stadsbilden länge kräver delaktighet. Vi vill att kommunstyrelsen prövar ett beslut att inleda en folkomröstning i frågan om ett fastighetsbygge på torget. Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi kommunfullmäktige besluta att uppdra åt Kommunstyrelsen att utarbeta en folkomröstning för ett kommande beslut om ett nytt fastighetsbygge på torget. Joha Frondelius Marian Loley

221 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 1 (2) 34 Svar på motion om att utjämna oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män (KS/2015:516) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att anse motionen vara besvarad med hänvisning till personalutskottets beslut och kommunledningsförvaltningens bedömning. Reservation Tony Rosendahl (V) reserverar sig till förmån för sitt eget yrkande. Den skriftliga reservationen redovisas som bilaga A. Sammanfattning av ärendet Tony Rosendahl (V) och Olof Carlsson (V) har lämnat in en motion om att genomföra årliga lönekartläggningar för att utjämna oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Motionen har följande lydelse: Kommunen önskar att betraktas som en attraktiv arbetsgivare, och som En attraktiv arbetsgivare så vill man att personalen trivs och stannar hos kommunen. Att utjämna oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män inom kommunens verksamheter skulle öka kommunens attraktionskraft som arbetsgivare men framförallt leda till en rättvis och jämnställd lönesättning. I Katrineholms kommun görs idag ingen årlig lönekartläggning. För att upptäcka, åtgärda och förhindra oskäliga löneskillnader och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män så menar vi att detta bör göras varje år och inte vart tredje år som arbetsgivare är skyldiga att göra. I lönekartläggningen ska arbetsgivaren kartlägga och analysera Bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor som tillämpas hos arbetsgivaren, Löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika arbete, Löneskillnader mellan kvinnor och män som utför likvärdigt arbete. I motionen yrkas att årliga lönekartläggningar genomförs för att utjämna oskäliga löneskillnader samt att medel avsätts årligen för kartläggningen. Förvaltningens bedömning Enligt nuvarande regler ska arbetsgivaren genomföra lönekartläggningar vart tredje år. Regeringen har den 14 februari lämnat en lagrådsremiss om ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder mot diskriminering. Lagrådsremissen är ett utkast till lag som regeringen lämnar till Lagrådet, som ska granska att förslaget inte strider mot

222 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 2 (2) någon lag. Regeringen bearbetar därefter förslaget och lämnar det sedan som en proposition till riksdagen. I lagrådsremissen föreslås ändringar i diskrimineringslagen som bl a innebär att lönekartläggning ska genomföras årligen. Dessa lagändringar som stöds av en majoritet i riksdagen föreslås träda i kraft den 1 januari Som en följd av de förväntade nya bestämmelserna om årliga lönekartläggningar föreslår därför förvaltningen att frågan om medel för årlig lönekartläggning behandlas i budgetberedningen inför budget Ärendets handlingar Ordföranden förslag till beslut, Sammanträdesprotokoll från personalutskottet, , 9 Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse, Motion om att utjämna oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män, Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Tony Rosendahl (V). Förslag och yrkanden Tony Rosendahl (V) yrkar bifall till motionen. Beslutsgång Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på ordförandens förslag till beslut och Tony Rosendahl (V) yrkande. Han finner att styrelsen biträder ordförandens förslag till beslut. Beslutet skickas till: Akten

223 ~t l~~ö~~il~1ru~l~.)~2~~( ~~~~7~i ~ ~t~~ic'~.~j;, Reservation: Svar på motion om att utjämna oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män. KS/2015:516 På kommunstyrelsemötet yrkade jag att motionen skulle bifallas istället för att anses som besvarad med hänvisning till personalutskottets beslut och kommunledningsförvaltningens bedömning. Då jag inte fick gehör för mitt yrkande reserverarjag mig mot beslutet. Tony Rosendahl Vänsterpartiet c~~_.r ` ~,

224 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNSTYRELSEN KS/2015:516 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Per Johansson Kommunstyrelsen Svar på motion om att utjämna oskäliga löneskillnader mellan män och kvinnor Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta anse motionen vara besvarad med hänvisning till personalutskottets beslut och kommunledningsförvaltningens bedömning. Ärendets handlingar Motion om att utjämna oskäliga löneskillnader mellan män och kvinnor. Sammanträdesprotokoll från personalutskottet, , 9 Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse, KOMMUNSTYRELSEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post:

225 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2015:516 Personalavdelningen Vår handläggare Ert datum Er beteckning Håkan Sundqvist Personalutskottet Svar på motion om att utjämna oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män Förvaltningens förslag till beslut Personalutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anse motionen om att utjämna oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män vara besvarad, med hänvisning till kommunledningsförvaltningens bedömning Sammanfattning av ärendet Tony Rosendahl (V) och Olof Carlsson (V) har lämnat in en motion om att genomföra årliga lönekartläggningar för att utjämna oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Motionen har följande lydelse: Kommunen önskar att betraktas som en attraktiv arbetsgivare, och som En attraktiv arbetsgivare så vill man att personalen trivs och stannar hos kommunen. Att utjämna oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män inom kommunens verksamheter skulle öka kommunens attraktionskraft som arbetsgivare men framförallt leda till en rättvis och jämnställd lönesättning. I Katrineholms kommun görs idag ingen årlig lönekartläggning. För att upptäcka, åtgärda och förhindra oskäliga löneskillnader och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män så menar vi att detta bör göras varje år och inte vart tredje år som arbetsgivare är skyldiga att göra. I lönekartläggningen ska arbetsgivaren kartlägga och analysera Bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor som tillämpas hos arbetsgivaren, Löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika arbete, Löneskillnader mellan kvinnor och män som utför likvärdigt arbete. I motionen yrkas att årliga lönekartläggningar genomförs för att utjämna oskäliga löneskillnader samt att medel avsätts årligen för kartläggningen. Förvaltningens bedömning Enligt nuvarande regler ska arbetsgivaren genomföra lönekartläggningar vart tredje år. Regeringen har den 14 februari lämnat en lagrådsremiss om ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder mot diskriminering. Lagrådsremissen är ett utkast till lag som regeringen lämnar till Lagrådet, som ska granska att förslaget inte strider mot någon lag. Regeringen bearbetar därefter förslaget och lämnar det sedan som en proposition till riksdagen. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: kommunledningsforvaltningen@katrineholm.se

226 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2015:516 Personalavdelningen I lagrådsremissen föreslås ändringar i diskrimineringslagen som bl a innebär att lönekartläggning ska genomföras årligen. Dessa lagändringar som stöds av en majoritet i riksdagen föreslås träda i kraft den 1 januari Som en följd av de förväntade nya bestämmelserna om årliga lönekartläggningar föreslår därför förvaltningen att frågan om medel för årlig lönekartläggning behandlas i budgetberedningen inför budget Ärendets handlingar Motion om att utjämna oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män, Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Akt Håkan Sundqvist Tf Personalchef KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: kommunledningsforvaltningen@katrineholm.se

227 Motion till Katrineholms kommunfullmäktige Utjämna oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män Kommunen önskar att betraktas som en attraktiv arbetsgivare, och som en attraktiv arbetsgivare så vill man att personalen trivs och stannar hos kommunen. Att utjämna oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män inom kommunens verksamheter skulle öka kommunens attraktionskraft som arbetsgivare men framförallt leda till en rättvis och jämställd lönesättning. I Katrineholms kommun görs idag ingen årlig lönekartläggning. För att upptäcka, åtgärda och förhindra oskäliga löneskillnader och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män så menar vi att detta bör göras varje år och inte vart tredje år som arbetsgivare är skyldiga att göra. I lönekartläggningen ska arbetsgivaren kartlägga och analysera Bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor som tillämpas hos arbetsgivaren, Löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika arbete. Löneskillnader mellan kvinnor och män som utför likvärdigt arbete. Mot bakgrund av detta yrkar vi att: Årliga lönekartläggningar genomförs för att utjämna oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män samt att medel avsätts årligen för kartläggningen. Tony Rosendahl Vänsterpartiet Olof Carlsson Vänsterpartiet Katrineholm 11/

228 Personalutskottet Protokollsutdrag 1 (2) 9 Svar på motion om att utjämna oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män (KS/2015:516) Personalutskottets beslut Personalutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anse motionen om att utjämna oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män vara besvarad, med hänvisning till kommunledningsförvaltningens bedömning. Reservation Mot beslutet och till förmån för sitt eget yrkande reserverar sig Tony Rosendahl (V). Sammanfattning av ärendet Tony Rosendahl (V) och Olof Carlsson (V) har lämnat in en motion om att genomföra årliga lönekartläggningar för att utjämna oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Motionen har följande lydelse: Kommunen önskar att betraktas som en attraktiv arbetsgivare, och som en attraktiv arbetsgivare så vill man att personalen trivs och stannar hos kommunen. Att utjämna oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män inom kommunens verksamheter skulle öka kommunens attraktionskraft som arbetsgivare, men framförallt leda till en rättvis och jämnställd lönesättning. I Katrineholms kommun görs idag ingen årlig lönekartläggning. För att upptäcka, åtgärda och förhindra oskäliga löneskillnader och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män så menar vi att detta bör göras varje år och inte vart tredje år som arbetsgivare är skyldiga att göra. I lönekartläggningen ska arbetsgivaren kartlägga och analysera Bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor somtillämpas hos arbetsgivaren, Löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika arbete, Löneskillnader mellan kvinnor och män som utför likvärdigt arbete. I motionen yrkas att årliga lönekartläggningar genomförs för att utjämna oskäliga löneskillnader samt att medel avsätts årligen för kartläggningen. Förvaltningens bedömning Enligt nuvarande regler ska arbetsgivaren genomföra lönekartläggningar vart tredje år. Regeringen har den 14 februari lämnat en lagrådsremiss om ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder mot diskriminering. Lagrådsremissen är ett utkast till lag som regeringen lämnar till Lagrådet, som ska granska att förslaget inte strider mot

229 Personalutskottet Protokollsutdrag 2 (2) någon lag. Regeringen bearbetar därefter förslaget och lämnar det sedan som en proposition till riksdagen. I lagrådsremissen föreslås ändringar i diskrimineringslagen som bland annat innebär att lönekartläggning ska genomföras årligen. Dessa lagändringar som stöds av en majoritet i riksdagen föreslås träda i kraft den 1 januari Som en följd av de förväntade nya bestämmelserna om årliga lönekartläggningar föreslår därför förvaltningen att frågan om medel för årlig lönekartläggning behandlas i budgetberedningen inför budget Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse från kommunledningsförvaltningen daterad Motion om att utjämna oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män, Personalutskottets överläggning Under personalutskottets överläggning yttrar sig Tony Rosendahl (V), Johan Söderberg (S), Ulrica Truedsson (S) och Inger Fredriksson (C). Yrkande Tony Rosendahl (V) yrkar på att personalutskottet föreslår att motionen ska bifallas. Inger Fredriksson (C) och Johan Söderberg (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Beslutsgång Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på förvaltningens förslag till beslut och Tony Rosendahls (V) yrkande och finner att personalutskottet beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Akt

230 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 1 (1) 36 Redovisning av obesvarade motioner (KS/2016:12) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att lägga redovisningen av obesvarade motioner till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningen redovisar två gånger per år en sammanställning över obesvarade motioner. Av den aktuella sammanställningen framgår att det per den 14 mars 2016 fanns totalt 11 obesvarade motioner. Den äldsta motionen, Motion om anpassade sammanträdesrum, väcktes i kommunfullmäktige i januari Kommunstyrelsen beslutade att återremittera motionen för inhämtande av ytterligare yttranden i december 2015, 256. I sammanställningen över obesvarade motioner, finns inte motioner som behandlas av kommunstyrelsen på sammanträdet den 23 mars redovisade. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse, Sammanställning obesvarade motioner Beslutet skickas till: Akten

231 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016:12 Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Karin Rytter Kommunstyrelsen Redovisning av obesvarade motioner Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att lägga redovisningen av obesvarade motioner till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningen redovisar två gånger per år en sammanställning över obesvarade motioner. Av den aktuella sammanställningen framgår att det per den 14 mars 2016 fanns totalt 11 obesvarade motioner. Den äldsta motionen, Motion om anpassade sammanträdesrum, väcktes i kommunfullmäktige i januari Kommunstyrelsen beslutade att återremittera motionen för inhämtande av ytterligare yttranden i december 2015, 256. I sammanställningen över obesvarade motioner, finns inte motioner som behandlas av kommunstyrelsen på sammanträdet den 23 mars redovisade. Ärendets handlingar Sammanställning obesvarade motioner KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Karin.Rytter@katrineholm.se

232 Sammanställning över obesvarade motioner Dnr/Handl Motion Remissinstans Väckt i KF Motionär KS/2016:23 KR Motion om nya biståndskriterier för äldre som söker VON Joha Frondelius (KD) äldreboende Marian Loley (KD) KS/2015:449 KR Motion om att säga upp avtalet med Migrationsverket Mica Vemic (SD) Per- Ola Fransson (SD) Filip Lindahl (SD) Anna-Carin Ekenskjöld (SD) Morten Källström (SD) KS/2015:384 KR Motion om att införa en miljöbarometer på kommunens hemsida BOMN, sbf Lars Levin (L) Ewa Callhammar (L) Prel tid för beslut i KF KS/2015:28 KR Motion om anpassade sammanträdesrum FU Inger Fredriksson (C) KS/2015:286 PJ Motion om att avskaffa delade turer VON Tony Rosendahl (V) Olof Carlsson (V) KS/2015:123 MSK Motion om rätt till heltid Tony Rosendahl (V) Lotta Back (V) KS/2015:372 PJ Motion om resurscentrum mot hedersrelaterat våld SOC Marian Loley (KD) Joha Frondelius (KD) KS/2015:504 PJ Motion om rastaktivitet under skoltid BiN Joha Frondelius (KD) Marian Loley (KD) KS/2015:518 PJ Motion om enhetliga hastighetsbegränsningar vid BIN och STN Per-Ola Fransson (SD) Katrineholms kommuns skolor Mica Vemic (SD) Filip Lindahl (SD) Morten Källström (SD) 2015:383 MSK Motion om att Katrineholms kommun deltar i Europeiska trafikveckan Anna-Carin Ekenskjöld (SD) STN Lars Levi (L) Ewa Callhammar (L)

233 Dnr/Handl Motion Remissinstans Väckt i KF Motionär 2015:511 MSK Motion om att införa dubbel markanvisning Inger Fredriksson (C) Sten Holmgren (C) Anita Carlsson (C) Ann-Charlott Olsson (C) 2016:5 MSK Motion om högre underhållsnivåer Joha Frondelius (KD) Marian Loley (KD) Prel tid för beslut i KF

234 Interpellation till utbildningsnämndens ordförande Johan Söderberg (S) Säkrare vägar till förskolor och skolor Katrineholms befolkning växer. Med det följer att det behövs nya förskolor och skolor. Många nybyggen finns med i planeringen och en del håller på att byggas. När det blir fler barn i fler förskolor/skolor i anslutning till de förskolor/skolor som redan finns, så blir det mer trafik vid lämningar och hämtningar. Risken för olyckor ökar. Flera föräldrar vid förskolorna Tjädern och Pandan samt på Sandbäcksskolan har kontaktat kommunen för att de vill se en säkrare förskole- och skolväg för sina barn. De upplever inte att deras oro och förslag har tagits på allvar. Centerpartiet ser det som allvarligt, eftersom alla människor förtjänar att bli lyssnade till, däremot är det inte helt säkert att alla synpunkter och förslag går att förverkliga. Trafikmiljön kommer dessutom att påverkas ytterligare, när förskolan Berguven står klar för 80 barn. Det innebär ytterligare trafik i samma områden. Jag vill därför fråga utbildningsnämndens ordförande Johan Söderberg (S) följande: Vad gör kommunen för att se till att trafikmiljön vid kommunens förskolor och skolor ska bli så säker som möjligt? Vilken hänsyn tas till trafikmiljön i planeringen och placeringen av nya förskolor? Katrineholm 15 mars 2016 Inger Fredriksson (C)