Förslag till föredragningslista Direktion

Transkript

1 Handläggare Carin Lilliehöök Föredragningslista Sammanträdesdatum Sida 1(7) Till Direktionens ledamöter Ersättare för kännedom Förslag till föredragningslista Direktion 1. Upprop 2. Val av protokollsjusterare 3. Föredragningslistans fastställande Beslutsärenden 4. Årsarvode till vice ordförande i Strukturfondspartnerskapet OFB EB för Norra Mellansverige AU RD 2015/176 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: 1. Fastställa ett årsarvode till vice ordförande i Strukturfondspartnerskapet för Norra Mellansverige på ett belopp per år motsvarande 50 % av ett månadsarvode till riksdagsledamot 2. Arvodet ska utgå under perioden Ärende bifogas. 5. Projektansökan OFB EB AU RD U 2015/61 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Projektet Next Horisont Hälsa och Välfärd genomförs av Region Dalarna samt beviljas medfinansiering med kr. Beslutet gäller under förutsättning att genomförande och övrig finansiering sker enligt ansökan. Ärende bifogas

2 2(7) 6. Avsättning verksamhetsmedel till utvecklingsprojekt OFB EB AU RD 2015/178 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Avsättning av verksamhetsmedel till utvecklingsprojektet Ett utvecklat arbete med den Regionala Utvecklingsstrategin Dalastrategin med kronor. Ärende bifogas 7. Nya Visit Dalarna OFB GC AU RD 2015/153 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. Region Dalarna ställer sig bakom och stödjer bildandet av Nya Visit Dalarna. 2. Uppdra åt regiondirektören att diskutera fram ett treårigt avtal mellan Region Dalarna och Nya Visit Dalarna om en resursöverföring enligt förslag vilket sedan ordföranden ges rätt att träffa. Ärende bifogas. 8. Kostnadsomfördelning 2015 kollektivtrafiken OFB GC RD 2015/90 AU Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. En kostnadsomfördelning görs mellan landstinget och kommunkollektivet om 15,5 mkr för 2015 och den fördelas enligt befolkningstalen i kommunerna i enlighet med bilaga. 2. Beslutet ovan förklaras omedelbart justerad Ärende bifogas

3 3(7) 9. Vägval för kollektivtrafiken i Dalarna OFB GC RD 2015/175 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Det fortsatta arbetet med kollektivtrafiken i Dalarna ska följa föreslagen handlingsplan och dess sex punkter: 1. Förslag om kostnadsomfördelning 2015 behandlas av direktionen den 16 december och genomförs direkt därefter. 2. Arbetet med kostnadsfördelning avseende 2016 fortsätter i Räkne- och definitionsgruppen för att föreläggas direktionen för beslut på mötet i mars Arbetet är inriktat på att kunna definiera och särredovisa kostnader för särskild kollektivtrafik medan kostnaderna för allmän kollektivtrafik även under 2016 är tänkta att fördelas enligt 50/50 mellan landsting och kommunkollektivet med de effekter det medför. 3. Direkt efter årsskiftet ska ett arbete starta med att ta fram en process kring hur ett beslutsunderlag i fortsättningen tas fram inför ett samlat trafikbeslut avseende hela länet samtidigt. En process som ska erbjuda goda och breda möjligheter till påverkan och prövning av lösningar såväl utifrån lokala behov och krav som för länet som helhet. 4. Ett utrednings- och förberedande genomförandearbete inleds snarast efter årsskiftet som syftar till en samlad huvudman för kollektivtrafiken från En huvudman som tar de slutliga besluten kring trafiken med tillgänglig finansiering genom skatteväxling eller ett särskilt avtal. Av de två redovisade alternativen anger direktionen att arbetet nu ska inrikta sig på att Region Dalarna då ska bli den samlade huvudmannen. 5. Kopplat till arbetet med en huvudman ska också prövas bästa sätt för den att nyttja och få del av resurser och kunnande inom AB Dalatrafik. Även om ingen ändring skulle göras vad gäller huvudmannaskap så behövs nuvarande samarbetsoch samverkansformer ses över och utvecklas. 6. Redan påbörjat uppdrag att hålla samman arbetet med önskade och eventuellt av kommuner beslutade kostnadsminskningar för kollektivtrafiken 2016 ska fullföljas. Detta ska leda till att när direktionen tar sina beslut om väsentliga trafikförändringar ska man se och kunna ta hänsyn till de effekter besluten har på trafiksystemet i sin helhet precis som kostnadseffekter för andra kommuner och landstinget samt hur de förhåller sig till tecknade avtal med entreprenörerna. Ärende bifogas. 10. Beslut om besparingar inom den allmänna kollektivtrafiken OFB AS för Borlänge- och Falu kommun AU RD 2015/19 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen Borlänge och Falun kommun tillåts genomföra nerdragningar i kollektivtrafiken. Detta sker genom ändrade linjesträckningar, justeringar i turutbudet samt genom att öppna upp stängda skolskjutsar för allmänheten. Ärende bifogas. Conny Strand, VD Dalatrafik deltar kl

4 4(7) 11. Kungörande linje 151/152 mellankommunal trafik OFB AS AU RD 2015/19 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: 1. Region Dalarna som regional kollektivtrafikmyndighet(rktm) beslutar att nuvarande linjer 151 och 152 övergår från att vara stråktrafik till mellankommunal trafik. Vilket innebär att Falun och Borlänge är betalningsansvariga för linjer 151 och Uppdra till Dalatrafik att arbeta vidare med ett effektivare nyttjande genom förlängning av linjerna inom respektive kommun. Ärende bifogas 12. Beslut om allmän trafikplikt för sex nya linjer i OFB AS kollektivtrafiken AU RD 2015/19 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta om allmän trafikplikt för sex nya flexlinjer Flextrafik i Rättvik 752 Flexområde Tammeråsen 753 Flexområde Östbjörka 755 Flexområde Furudal morgon 757 Flexområde Håven Flextrafik Smedjebacken 546 Lernbo-Ludvika Ärende bifogas. 13. Regionbildning för Dalarna OFB TO RD 2015/59 AU Förslag till beslut: Direktionen föreslås besluta 1. Direktionen beslutar att tillsammans med Landstinget inleda ett arbete med målet att till 2019 forma en direktvald region, som en egen region eller som en del av en eventuell storregion. 2. Direktionen beslutar att tillsammans med Landstinget forma en gemensam politisk styrgrupp och politisk referensgrupp för arbetet med regionbildning i Dalarna. Direktionens beslut är villkorat av att motsvarande beslut fattas av Landstinget. Ärende bifogas.

5 5(7) 14. Information om projekt Gamification of Dalarna OFB LF RD 2015/154 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: 1. Region Dalarna går vidare i processen med en fullständig projektansökan till Vinnova. 2. Region Dalarna fattar beslutet ovan i medvetande om att det vid ett positivt besked från Vinnova innebär att Region Dalarna förutsätts medverka i projektets finansiering, för 2016 och 2017, med upp till 3 mkr för vartdera året. Medlen tas från anslaget 1:1 Regionala Utvecklingsmedel. Ärende bifogas 15. Verksamhetsplan 2016 OFB TO AU RD 2015/174 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Verksamhetsplan för 2016 antas. Ärende bifogas 16. Yttrande på betänkande: EU och kommunernas OFB HHE bostadspolitik (SOU 2015:58) AU RD 2015/147 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Besvara remissen enligt förslaget. Ärende bifogas 17. Skrivelse till regeringen om statsbidrag till kommunerna OFB LF RD 2015/169 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Direktionen ställer sig bakom Per-Anders Westheds skrivelse om statsbidrag till kommunerna. Ärende bifogas

6 6(7) 18. Borgmästaravtalet AU AL RD 2015/180 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: 1. Region Dalarna ansöker om att bli sk Avtalsamordnare för borgmästaravtalet för samtliga Region Dalarnas medlemmar 2. Bistå och vägleda Region Dalarnas medlemmar fram till undertecknandet av borgmästaravtalet Ärende bifogas. 19. Dalarna i Almedalen OFB TO RD 2015/177 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Region Dalarna medverkar i Almedalen tillsammans med samarbetspartners i länet. Ärende bifogas 20. Gemensamt kansli för Vägen In OFB TO RD 2015/179 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta att Region Dalarna (och Länsstyrelsen Dalarna) 1. I samverkan driver ett gemensamt kansli för att stödja genomförandet av Vägen In. 2. Tiina Ohlsson och Inger Eriksson utgör styrgrupp för Kansliet 3. Styrgruppen får i uppdrag att bemanna kansliet och tillsamman med detta ta fram ett förslag till arbetsformer och uppdrag för Kansliet är en formaliserad tidssatt samverkan med ett tydligt och avgränsat uppdrag - inte en ny organisation. 5. Kansliet bemannas med befintlig personal och finansieras av respektive myndighet, inledningsvis med sammantaget ett årsarbete vardera. Personalen kommer att vara fortsatt lokaliserad på respektive myndighet. 6. Kansliets roll och uppgift kan successivt behöva anpassas till de behov som genomförandeprocessen kräver. Detta innebär också att kansliet också bör vara öppet i så motto att det t ex andra samarbetsparter kan komma att ingå i Kansliet. 7. Utgångspunkten är att ett gemensamt kansli troligen kan behövas som stöd för genomförandet av Vägen in under hela genomförande tiden Behov av och arbetsformer för ett gemensamt kansli behöver följas och vid behov revideras årligen. Ärende bifogas

7 7(7) Överläggningsärenden 21. Bredbandsutbyggnaden i Dalarna AU JH RD Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Informationen läggs till handlingarna Muntlig föredragning av Joakim Holback 22. Regiondirektörens rapport TO Förslag till beslut: Direktionen föreslås besluta: Rapporten läggs till handlingarna Ärende bifogas 23. Delegationsbeslut och anmälningar Förslag till beslut: Direktionen föreslås besluta: Informationen läggs till handlingarna Underlag cirkulerar under sammanträdet. 24. Övriga ärenden

8 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Eric Boo Diarienr: RD 2015/176 Datum Arbetsutskottet Förslag om årsarvode till vice ordförande i Strukturfondspartnerskapet för Norra Mellansverige Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår direktionen besluta 1. fastställa ett årsarvode till vice ordförande i Strukturfondspartnerskapet för Norra Mellansverige på ett belopp per år motsvarande 50 % av ett månadsarvode till riksdagsledamot 2. Arvodet ska utgå under perioden Ärendet Regeringen har inrättat strukturfondspartnerskap för de åtta regionala strukturfondsprogrammen och de regionala handlingsplanerna i det nationella socialfondsprogrammet för perioden Huvudsaklig uppgift för partnerskapen är att prioritera bland projektansökningar i Europeiska Regionala Utvecklingsfonden och Socialfonden. Totalt uppgår finansieringen till Norra Mellansverige (Dalarna, Värmland och Gävleborg) från dessa EU-fonder till c:a mkr för programperioden Regeringen har också utsett ordförande i respektive partnerskap. Ordföranden har sedan efter nomineringar från regionförbund, myndigheter och organisationer utsett övriga ledamöter i partnerskapet. Ordförandeskapet innehas för närvarande av Region Värmland och där är också huvudsekreterare och sekretariat placerat. Finansieringen av detta görs i projektform där statliga medel från Tillväxtverket och ESF-rådet tillsammans med medel från respektive regions statliga tillväxtmedel (anslaget 1:1) täcker kostnaderna för huvudsekreterare, sekretariatstjänster, sammanträdesarvoden mm. Nytt för denna strukturfondsperiod är att partnerskapets ordförande utsett två vice ordföranden, en från Dalarna och en från Gävleborg. Bakgrunden till detta är bland annat att en förstärkning av partnerskapets roll bedömts som nödvändig och att det krävs en ökad samordning inom och mellan länen. Arbetsutskottet (ordföranden och två vice ordföranden) träffar också ett stort

9 2(2) antal projekt för information och diskussion inför besluten om prioritering i partnerskapet. Partnerskapets ordförande har enligt regeringsbeslut den 30 april 2015 en statlig ersättning på kr/år. Region Värmland har beslutat att till denna ersättning lägga ett ytterligare arvode på c:a kr/år. Efter samråd föreslås nu att Region Dalarna och Region Gävleborg ska arvodera respektive vice ordförande årligen med ett belopp motsvarande 50 % av ett månadsarvode till riksdagsledamot. Tiina Ohlsson Regiondirektör Eric Boo

10 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Eric Boo Datum Direktionen Projektärenden Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta att nedanstående projekt ska genomföras av Region Dalarna samt beviljar medfinansiering av projektet med kr. Next Horisont Hälsa och Välfärd Region Dalarna Beslutsunderlag Beslutsförslag bifogas.

11

12

13

14 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Lennart Färje Datum Direktionen Diarienummer RD 2015/178 Avsättning verksamhetsmedel till utvecklingsprojekt Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Avsättning av verksamhetsmedel till utvecklingsprojektet Ett utvecklat arbete med den Regionala Utvecklingsstrategin Dalastrategin. med kronor. Sammanfattning av ärendet Den 7 maj 2014 antogs Dalastrategin av Region Dalarnas Direktion. I beslutet uppdrog direktionen till kansliet att återkomma med förslag på metodik för uppföljning och värdering av Dalastrategins genomförande och de utvecklingsprocesser som påverkar och styr Dalarnas utveckling. Under hösten 2015 har en arbetsgrupp inom Region Dalarnas kansli diskuterat förutsättningarna för att inleda ett arbete i enlighet med det ovan refererade beslutet. Arbetsgruppen föreslår att ett mer omfattande projekt initierat genom den nämnda arbetsgruppens diskussioner utformas och genomförs under 2016 och Projektet ska ta fasta på de behov som kom till uttryck i de diskussioner och beslut som fördes i samband med framtagande och antagandet av Dalastrategin. De huvudsakliga beståndsdelarna i projektet utgörs av; Kartläggning och värdering av utfört arbete inom de utpekade vägvalen. Utvecklad/förstärkt analys av för Dalarna särskilt viktiga omvärldsfaktorer. Levandegöra Dalastrategin och arbetet med målbildsmöten och en bred dialog Behovet av Vägvalsansvariga förslag till organisation En tydlig kommunikation kopplad till genomförandet av Dalastrategin Att ta fram genomarbetade utvärderingsprinciper för beskrivning av hur Dalastrategiarbetet genomförs. Tematiska utvärderingar inklusive dialoger/kunskapsseminarier.

15 2(2) Inköp av relevant statistik verktyg för presentation och analys. Förstärkt systematik i ett kontinuerligt lärande. Ett utvecklat arbete i skärningspunkten mellan regional utvecklingsplanering och fysisk planering Lennart Färje

16 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Göran Carlsson Datum Direktionen Diarienummer 2015/153 Nya visit Dalarna Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta att Region Dalarna ställer sig bakom och stödjer bildandet av Nya Visit Dalarna. Likaså beslutar direktionen att uppdra åt regiondirektören att diskutera fram ett treårigt avtal mellan Region Dalarna och Nya Visit Dalarna om en resursöverföring enligt förslag vilket sedan ordföranden ges rätt att träffa. Sammanfattning av ärendet Ett för Dalarna gemensamt turist- och eventbolag ägt av näringen och länets kommuner är på väg att bildas Nya Visit Dalarna. Beslutsprocessen i kommunerna rullar nu och en interimistisk lösning beräknas starta upp tidigt under Hos Region Dalarna ligger nu frågan om att stödja och stå bakom bildandet samt om en diskuterad resursöverföring ska göras av de delar av Region Dalarnas nuvarande verksamhet som blir en viktig beståndsdel av detta. Beslutsunderlag Dalarna är en av Sveriges absolut viktigaste och mest framgångsrika besöksregioner. Arbetet bedrivs av såväl näring som stödjande funktioner på ett mycket professionellt sätt och framhålls ofta som en förebild i ett nationellt perspektiv. Detta medför också att näringen i sig blir än viktigare för Dalarna genom tillväxt och tillkommande arbeten. Samtidigt framhåller aktörerna i systemet att det finns förbättringsmöjligheter genom att finna synergieffekter, ökad transparens, tydlighet och marknadskapacitet. För detta är det viktigt att samordna alla goda krafter som verkar för Dalarnas besöksnäring idag. Att finna vägar för att ut mesta möjliga effekt av insatta resurser, såväl finansiellt som kompetensmässigt. Genom en genomförd översyn hur man bäst ska organisera sig framöver i arbetet med att skapa ännu bättre förutsättningar för besöksnäringens tillväxt i Dalarna har förslaget om Nya Visit Dalarna vuxit fram. Tanken är att det ska bli ett för Dalarna gemensamt turist- och eventbolag ägt av näringen och länets kommuner. Ett förslag till beslut är nu ute i kommunerna för ställningstagande där det föreslås att 13 kommuner nu går in i Nya Vist Dalarna och två (Älvdalen och Malung-Sälen) under en övergångstid som syftar till att man senare går med fullt ut - deltar genom ett samarbetsavtal. Förslaget till Nya Visit Dalarna har vuxit fram i ett intensivt arbete över tid med intervjuer, dialogmöten, fokusgruppssamtal, avstämningar, referensgruppsmöten, besök och direkta diskussioner med kommunledningarna och näringen.

17 2(2) Nya Visit Dalarna föreslås vara heltäckande i sitt stödjande arbete för besöksnäringen i Dalarna och omfatta tre verksamhetsområden; strategisk samordning & klustermotor, utbud & utveckling samt marknad & försäljning. Detta innebär även att det arbete som nu utförs för besöksnäringen inom Region Dalarna är tänkt att bli en del av Nya Visit Dalarna. Redan har några kommuner tagit sina beslut om deltagande och under december månad beräknas alla, eller de flesta, övriga kommuner av de 13 fatta sina beslut vilket innebär att det hela kommer att etableras under inledningen av På senaste direktionen gavs en särskild information om förslag om Nya Visit Dalarna. Nu kommer frågan upp för prövning hur Region Dalarna ställer sig till förslaget och bolagsbildningen samt om ett överförande av de resurser för besöksnäringsarbetet som finns inom Region Dalarna. Region Dalarna föreslås stödja och stå bakom genomförandet av förslaget för att ytterligare stärka den för Dalarna så viktiga besöksnäringen. För resursöverföring föreslås att i ett tidsbegränsat treårsavtal låta överföra den tjänst inklusive lönemedel som Lotta Magnusson innehar samt projektägandet av Destination Dalarna och projektet Internationalisering, export och försäljning. Det senare kommer också att kräva ett godkännande av Tillväxtverket då båda projekten är delfinansierade av EUs regionalfond i Norra Mellansverige. Utöver det treåriga resursöverföringsavtalet kan ytterligare och mer kortsiktiga resurser prövas i årliga tillkommande diskussioner liksom medfinansiering av framtida tillkommande utvecklingsprojekt. Region Dalarna är inte föreslagna som delägare av Nya Visit Dalarna men föreslås i sin roll som regionalt utvecklingsansvarig för länet och som finansiär genom resursöverföringen ingå i styrelsen för bolaget. Göran Carlsson Beslutet ska skickas till Samtliga kommuner, landstinget, samtliga destinationsbolag i länet, Visit Dalarna AB, Länsstyrelsen Dalarna, Tillväxtverket i Gävle

18 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Göran Carlsson Datum Direktionen Diarienummer 2015/90 Kostnadsomfördelning för kollektivtrafiken 2015 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta att göra en kostnadsomfördelning mellan landstinget och kommunkollektivet om 15,5 mkr för 2015 och att fördela denna enligt befolkningstalen i kommunerna i enlighet med bilaga. Arbetsutskottet föreslår också att paragrafen i direktionen då ska förklaras omedelbart justerad Beslutsunderlag Under 2015 har diskussioner förts om kostnadsfördelningen mellan landstinget och kommunkollektivet för kollektivtrafiken i och med stora kostnadsökningar för landstinget och tillämpningen av fördelningsregel i Lag om kollektivtrafik. Denna ledde vidare till en politisk diskussion och överenskommelse om att 15,5 mkr som i nuläget ligger på landstinget borde överföras till kommunkollektivet. I överenskommelsen ingick också ett förslag om att den summan sedan skulle fördelas inom kommunkollektivet enligt befolkningstalen i kommunerna. Förslagen har nu förts över till Region Dalarna för ett ställningstagande. Landstinget och kommunerna har enats om att Region Dalarna ska utgöra regional kollektivtrafikmyndighet enligt bestämmelserna i Lag om kollektivtrafik. Myndigheten har fattat beslut om trafikplikt, inbegripet kostnader, för den aktuella kollektivtrafiken i länet. Som en följd av ovan och utifrån kollektivtrafikmyndighetens övergripande ansvar för kollektivtrafiken i länet föreslås att Region Dalarnas direktion i sin egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet fastställer den framförhandlade omfördelningen av kostnader samt föreslagen fördelning av denna mellan kommunerna avseende kollektivtrafiken 2015 Göran Carlsson Beslutet ska skickas till Landstinget, samtliga kommuner, AB Dalatrafik

19 Fördelning kommuner Belopp: Multipel: 1 Kommun Folkmängd Andel Summa Avesta ,90% Borlänge ,18% Falun ,40% Gagnef ,59% Hedemora ,41% Leksand ,47% Ludvika ,33% Malung-Sälen ,57% Mora ,17% Orsa ,44% Rättvik ,85% Smedjebacken ,84% Säter ,90% Vansbro ,40% Älvdalen ,53% Summa ,00% Info: I kolumnen för procentuell andel har talen avrundats till två decimaler men i beräkningen av summan per kommun har så inte skett.

20 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(5) Handläggare Göran Carlsson Datum Direktionen Diarienummer RD 2015/175 Vägval för kollektivtrafiken i Dalarna Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta att det fortsatta arbetet med kollektivtrafiken i Dalarna ska följa föreslagen handlingsplan och dess sex punkter Sammanfattning av ärendet Kollektivtrafiken i Dalarna lever nu med ett nytt trafiksystem som kombineras med avsaknad av det tidigare kostnadsfördelningsavtalet och en indragen beställarrätt för kommuner och landsting som det byggde på. Med anledning av det och konsekvenserna av det startade i år en utredning om ledning och styrning av kollektivtrafiken som också fick i uppdrag föreslår en modell för kostnadsfördelning och ett eventuellt nytt avtal om detta. Nu förslås en handlingsplan om sex punkter som utgår från slutsatserna att det varken går att fortsätta att lappa och laga det nuvarande systemet eller att det finns en väg tillbaka till ett kostnadsfördelningsavtal med återinförd beställarrätt kopplad till ett avtalat finansieringsansvar. Beslutsunderlag Bakgrund 2004 presenterades Den goda resan, en utredning om Dalarnas framtida kollektivtrafik. Den tillsattes 2001 bl a med anledning av de stora kostnadsökningar man såg i andra läns trafikupphandlingar under år Utredningen lade förslag på en ny inriktning för länets kollektivtrafik som innehöll nya trafiklösningar och en samordning av trafiken. Utredningen föreslog också ett kostnadsfördelningsavtal som utgick från ett kostnadsansvar beroende på trafiktyp vilket skulle ersätta det gamla konsortialavtalet från 1996 (viss omarbetning 2002). Motiv för det nya avtalet var en analys av hur det tidigare avtalet fungerade och vilka drivkrafter det gav. I princip alla intäkter och kostnader för basutbudet lades tidigare i en påse oavsett hur intäkter, statsbidrag och kostnader fördelades på linjer och kommuner. De fördelades sedan i huvudsak enligt Trafikhuvudmannaskapslagens normalmodell. Dock var upplägget i Dalarna vad gäller skolskjutsar unik för landet som innebar att landstingets kostnad/bidrag blev lägre än vad normalmodellen skulle ha gett plus ett par till undantag. Normalmodellen i sig liknar i mycket den fördelningsmodell som nu tillämpas i Dalarna enligt lag om kollektivtrafik och beskrevs av Den goda resan som något som gav svaga drivkrafter för omstrukturering av trafiken.

21 2(5) Det föreslagna kostnadsfördelningsavtalet trädde i kraft och gällde i många år medan det föreslagna trafiksystemet dröjde. I juni 2012 sa landstinget upp avtalet så det skulle upphöra vid årsskiftet 2013/14 med motivet att man ville inleda diskussioner som syftade till att träffa ett nytt driftsavtal inför den kommande trafikupphandlingen. Därtill fördes en diskussion om hur avtalet slagit vad gäller kostnadsfördelningen mellan landstinget och kommunerna då avtalets konstruktion var ägnat att leda till en fördelning som låg så nära 50/50 som möjligt. Detta skulle uppnås bland annat genom att alla kostnader inom Dalatrafik för administration, tekniska system och marknadsföring helt hade lagts på landstinget. Trafikupphandlingen fastnade i olika juridiska strider vars lösning drog ut på tiden och under tiden startade arbetet med ett nytt kostnadsfördelningsavtal. I avvaktan på ett upphandlingsbeslut och ett avtalstecknande under våren 2014 förlängdes det gamla avtalets uppsägningstid fram till halvårsskiftet Ett förslag till nytt kostnadsfördelningsavtal togs fram och Region Dalarnas direktion rekommenderade landsting och kommuner att teckna det. Dock kunde inget nytt långsiktigt trafikavtal upphandlas utan i stället blev det en direktupphandling på två år vilken också överklagades men ändå fastställdes av rättsliga instanser. När sedan det föreslagna kostnadsfördelningsavtalet gick ut för godkännande så antogs det först av landstinget och ett antal kommuner innan det stötte på patrull och inte antogs av andra kommuner och det bland annat med hänvisning till att kostnaderna inte kunde fastställas för avtalsparterna i och med den nya direktupphandlingen. Inget nytt kostnadsfördelningsavtal kunde nås och då det gamla avtalet inte förlängdes så konstaterade direktionen att kostnaderna för den allmänna kollektivtrafiken nu skulle fördelas enligt Lag om kollektivtrafik vilket på sista raden innebär en fördelning 50/50 mellan kommunkollektiv och landsting samt i nästa led mellan kommunerna efter trafikarbetet. Den nya direktupphandlingen trädde i kraft vid halvårsskiftet 2014 strax följt av förverkligande av det nya trafiksystemet i enlighet med förslagen i Den goda resan. Det senare var också ett motiv till att kostnadsfördelningsavtalet inte skulle förlängas ytterligare då det och trafiksystemet inte gick hand i hand. Trafiksystemet strävade efter en integrerad trafik utan uppdelning i olika trafikslag eller, så långt möjligt, mellan allmän och särskild kollektivtrafik vad gäller driften. Det leder då till svårigheter att kostnadsmässigt placera trafiken hos rätt finansieringsansvarige enligt ett avtal med olika typer av linjer inom den allmänna trafiken likväl som hos den finansieringsansvarige för den särskilda kollektivtrafiken. På samma sätt som när nu skolskjutsar i allt högre grad sker inom den allmänna trafiken och inte i egen och sluten trafik. I och med att finansieringsansvaret inte längre riktigt låter sig bestämmas och att effekter av ökad eller minskad trafik spiller över kostnadsmässigt på andra kommuner än där trafiken genomförs så beslöt direktionen att beställarrätten som var direkt kopplad till denna måste upphöra. Sedan dess lever kollektivtrafiken i Dalarna med ett nytt trafiksystem som har ett pockande utvecklingsbehov, inget kostnadsfördelningsavtal utan lagarnas fördelningsregler vad gäller allmän och särskild kollektivtrafik samt indragen beställarrätt hos kommuner och landsting.

22 3(5) Ett nytt kostnadsfördelningsavtal? Ett alternativ som varit uppe är möjligheten att återigen få till ett kostnadsfördelningsavtal med en återinförd beställarrätt kopplad till ett finansieringsansvar likt det avtal som ingicks 2004, sades upp 2012 och upphörde Ett sådant avtal kan dock svårligen fungera tillsammans med nya trafiksystemet då dessa drar åt olika håll vad gäller särskiljande respektive integrering av trafiken både inom den allmänna trafiken och mellan allmän och särskild trafik. Kostnaderna låter sig inte fördelas på ett sätt som kan få allmän acceptans samtidigt som hela 16 parter med beställarrätt gör det mycket svårt att hålla ihop trafiken i ett täckande trafiksystem vilket krävt, och troligen också kommer att kräva, tvångsbeslut av den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Förslag om vägval Ett första större vägval som behöver göras är att bibehålla och utveckla det nya trafiksystemet eller gå tillbaka till ett kostnadsfördelningsavtal med återinförd beställarrätt för kommuner och landsting kopplad till ett finansieringsansvar. Tillsammans kan dessa inte fungera utan större svårigheter och ständiga finansieringsdiskussioner. Inte heller kan trafiksystemets utveckling klaras med nuvarande tillämpning av Lag om kollektivtrafik för kostnadsfördelning där ändringar i systemet skapar fördelningsbekymmer mellan landsting och kommunkollektivet och inte minst mellan kommunerna. I både dessa lösningar uppstår lätt låsningar och de ger svaga drivkrafter för förändringar både vad gäller förändringar samt ökningar som minskningar av trafiken likväl som att det motverkar ambitionen om ett integrerat trafiksystem. Nästa vägval är kring kostnadsfördelning av trafiken för innevarande år och även, i första hand, nästa år. Två år som då kommer att kräva tillfälliga lösningar under tiden något nytt framåtsyftande läggs på plats. Första delen gäller 2015 där ett förslag nu är på väg upp kring en kostnadsomfördelning mellan landstinget och kommunkollektivet för detta år samt hur denna då ska fördelas kommunerna emellan. Den andra delen rör 2016 där ett arbete pågår för att finna gränslinjen som i nuläget måste kunna dras mellan kostnadsansvar för olika delar av den särskilda kollektivtrafiken i förhållande till allmän trafik. Ett förslag i den delen beräknas att kunna föreläggas direktionen under första kvartalet Inte i något av fallen kommer en exakt lösning kunna räknas fram matematiskt utan kräver politiska överväganden och överenskommelser. De svårigheter som kan ses för ledning och styrning av kollektivtrafiken som dessutom ökar om man vill bibehålla och också utveckla det sammanhållna trafiksystemet talar starkt för behovet av ett samlat trafikhuvudmannaskap också i Dalarna. En huvudman där de finansiella resurserna samlas och där de slutliga trafikbesluten för hela länets trafik tas med såväl regionalt som lokalt hänsynstagande till behov och funktion. Ett ledningssystem där man undviker återkommande strider om finansieringsansvar och har låsande beställningar från många aktörer som inte utan svårigheter kan sammanlänkas till ett trafiksystem. Utifrån detta kan man se två andra tänkbara samlade huvudmän för, i första hand, de närmaste två åren; Landstinget Dalarna och Region Dalarna. Med landstinget som huvudman kan man samla resurserna för kollektivtrafiken genom en skatteväxling med kommunerna alternativt även genom ett övergripande avtal vilket anges också för Region Dalarnas del. Landstinget skulle då inom ramen för sitt huvudmannaskap vara den som fattar de slutliga besluten om trafiken efter en ny utvecklad planerings- och samverkansprocess med kommunerna med flera. Om man vill undvika de gränsdragnings- och

23 4(5) finansieringsproblem som finns och delvis ändå skulle kvarstå mellan särskild och allmän kollektivtrafik kan man pröva att också kunna föra hit ansvaret för all särskild kollektivtrafik och reglera kostnadsansvaret också för denna genom en skatteväxling eller ett avtal. Med Region Dalarna som huvudman kan resurserna samlas här genom ett mer övergripande avtal med kommunerna och landstinget än trafikslag för trafikslag. Ett avtal som nu skulle kunna tecknas för två år för att hålla öppet för ett komplett överförande till en direktvald region år 2019 där de finansiella resurserna antingen kan regleras genom en skatteväxling eller genom ett fortsatt avtal. Det tvååriga avtalet tillskapar de ekonomiska resurserna för kollektivtrafiken inom vilken Region Dalarna sedan har att röra sig. Särskilda tilläggsavtal kan vara aktuella bland annat i de fall man inom kommuner vill ha en avgiftsfri kollektivtrafik. Med en huvudman, oavsett vem man väljer, ställs krav på en ny utvecklad process för att ta fram ett beslutsförslag till ett samlat trafikutbud. En process som ska erbjuda stora möjligheter att vara med i diskussion och kravställande kring trafiken såväl för kommunerna som för landstinget men också för andra. En process där hänsyn kan och ska tas till både regionala som lokala krav. Här finns i flera län det som synes vara ett väl fungerande arbetssätt och system som kan granskas närmare och med eventuella justeringar kan göras till en Dalamodell för inflytande och delaktighet utan en på många aktörer spridd slutlig beställarrätt. Ett utvecklingsbehov för detta område kommer klart att finnas och det arbetet bör påbörjas samtidigt, eller till och med innan, det som kommer att krävas för ett samlat och ändrat huvudmannaskap till Ytterligare ett vägval handlar om hur stödet och arbetet med trafiksystemet ska organiseras internt inom en samlad huvudman utöver ovanstående process. De resurser och det stora kunnande som finns inom AB Dalatrafik är i detta av avgörande betydelse. Hur kopplar man samman den utpekade huvudmannen med bolaget blir en fråga och den andra blir om detta då ska göras med bolaget kvar i bolagsformen eller om de ska integreras med huvudmannen i en förvaltningslösning. Samtidigt som man utreder en huvudmannalösning blir det naturligt att pröva frågan och lägga förslag även i denna del. Blir det en ändring av nuvarande ordning kan detta ske i samband med ett ändrat huvudmannaskap men oavsett om det sker finns redan i dagsläget anledning av se över och utveckla existerande och önskvärda samarbets- och samverkansformer. Slutligen har frågan kommit upp om behovet av ett samlat arbete med trafikförändringar för Detta för att kunna se och hålla kontroll på effekter för trafiksystemet, kostnadsförändringar för andra aktörer i systemet samt gentemot nuvarande och kommande entreprenörsavtal. Från diskussionen på AU den 16 november drogs slutsatsen att detta är nödvändigt och med anledning av det har ett sådant arbete redan påbörjats. Förslag till handlingsplan En handlingsplan föreslås i sex punkter för vägval inom kollektivtrafiken som bygger på att det inte går att fortsätta att lappa och laga systemet eller en väg tillbaka till ett kostnadsfördelningsavtal med återinförd beställarrätt; 1. Förslag om kostnadsomfördelning 2015 behandlas av direktionen den 16 december och genomförs direkt därefter. 2. Arbetet med kostnadsfördelning avseende 2016 fortsätter i Räkne- och definitionsgruppen för att föreläggas direktionen för beslut på mötet i

24 5(5) mars Arbetet är inriktat på att kunna definiera och särredovisa kostnader för särskild kollektivtrafik medan kostnaderna för allmän kollektivtrafik även under 2016 är tänkta att fördelas enligt 50/50 mellan landsting och kommunkollektivet med de effekter det medför. 3. Direkt efter årsskiftet ska ett arbete starta med att ta fram en process kring hur ett beslutsunderlag i fortsättningen tas fram inför ett samlat trafikbeslut avseende hela länet samtidigt. En process som ska erbjuda goda och breda möjligheter till påverkan och prövning av lösningar såväl utifrån lokala behov och krav som för länet som helhet. 4. Ett utrednings- och förberedande genomförandearbete inleds snarast efter årsskiftet som syftar till en samlad huvudman för kollektivtrafiken från En huvudman som tar de slutliga besluten kring trafiken med tillgänglig finansiering genom skatteväxling eller ett särskilt avtal. Av de två redovisade alternativen anger direktionen att arbetet nu ska inrikta sig på att Region Dalarna då ska bli den samlade huvudmannen. 5. Kopplat till arbetet med en huvudman ska också prövas bästa sätt för den att nyttja och få del av resurser och kunnande inom AB Dalatrafik. Även om ingen ändring skulle göras vad gäller huvudmannaskap så behövs nuvarande samarbets- och samverkansformer ses över och utvecklas. 6. Redan påbörjat uppdrag att hålla samman arbetet med önskade och eventuellt av kommuner beslutade kostnadsminskningar för kollektivtrafiken 2016 ska fullföljas. Detta ska leda till att när direktionen tar sina beslut om väsentliga trafikförändringar ska man se och kunna ta hänsyn till de effekter besluten har på trafiksystemet i sin helhet precis som kostnadseffekter för andra kommuner och landstinget samt hur de förhåller sig till tecknade avtal med entreprenörerna. Göran Carlsson Beslutet ska skickas till Samtliga kommuner, Landstinget Dalarna, AB Dalatrafik

25 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Amelie Sahlin Datum Direktionen Diarienummer 2015/19 Beslut om besparingar inom den allmänna kollektivtrafiken för Borlänge och Falu kommun Förslag till beslut Borlänge och Falun kommun tillåts genomföra nerdragningar i kollektivtrafiken. Detta sker genom ändrade linjesträckningar, justeringar i turutbudet samt genom att öppna upp stängda skolskjutsar för allmänheten. Sammanfattning av ärendet I Borlänge och Falu kommun har kommunstyrelsen fattat beslut om att göra nerdragningar i den allmänna kollektivtrafiken. Detta påverkar inte trafiksystemet i sig dock påverkar det den ekonomiska fördelningen inom kommunkollektivet i Dalarna i det avtalslösa tillståndet som råder. (Hur utfallet blir för de andra kommunerna och landstinget kommer att visas på Direktionen i den simuleringsfil som Dalatrafik utarbetat). Besparingarna ska göras på ett sätt som inte riskerar att äventyra kommande trafikavtal. Besparingar inom allmän kollektivtrafik Borlänge: I Borlänge har följande besparingar föreslagits inom den allmänna kollektivtrafiken. Linje 1-3 får ett minskat turutbud under lågtrafik och minskat utbud under perioden 15 juni - 15 augusti. Linje 2 får ett justerat turutbud på helger till Ornäs vilket innebär varannantimmestrafik. Linje 4 övergår från 20- minutertrafik till 30-minuterstrafik hela dagen och får timmestrafik på kvällar och helger. Linje 5 samkörs med linje 2 under lågtrafiktid. Linje 213 får en förkortad linjesträckning Borlänge-Idkerberget. En ledbuss införs på linje 1 vilket minskar behovet av en dubblering. Tidigare stängda skolskjutsar öppnas för allmän trafik. Ett minskat turutbud under kvällstid på linje 151 och 152. Besparingar inom allmän kollektivtrafik Falun: I Falun har följande besparingar föreslagits inom den allmänna kollektivtrafiken. Ett nytt och rakare stomlinjenät bestående av linjerna 11,12 och 13 spar fram för allt ner på antalet fordon. Linje 15 behålls på sträckan centrum-kyrkbacken, Linje 16 och 18 behålls i sin helhet. Fordonsbesparingar i samband med en effektivisering av skoltrafiken. Minskat turutbud kvällstid på linje 151 och 152.

26 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Amelie Sahlin Datum Direktionen Diarienummer RD2015/19 Kungörande, linje 151/152 övergår till att vara mellankommunal trafik Förslag till beslut AU föreslår direktionen att 1. Region Dalarna som regional kollektivtrafikmyndighet(rktm) beslutar att nuvarande linjer 151 och 152 övergår från att vara stråktrafik till mellankommunal trafik. Vilket innebär att Falun och Borlänge är betalningsansvariga för linjer 151 och Uppdra till Dalatrafik att arbeta vidare med ett effektivare nyttjande genom förlängning av linjerna inom respektive kommun. Ärendet Falun och Borlänge kommunerna har sedan tidigare uttalat att de har velat ha rådighet över utvecklingen av trafiken mellan Falun och Borlänge på linje 151 och 152. Landstinget Dalarna har därför i sin trafikbeställning från 2014 deklarerat att de från 2015 års utgång inte längre är beställare av den trafiken. Landstinget har under en övergångsperiod ingått ett avtal med de Falu och Borlänge kommun för att successivt flytta över kostnadsansvaret vilket upphör att gälla från årsskiftet 2015/2016. Vilket innebär att linjerna 151/152 övergår från att vara stråktrafik till mellankommunal trafik. Kostnaderna ska fördelas enligt nu gällande kostnadsfördelning om för den allmänna trafiken tills det att ett nytt avtal finns. Källa: Dalatrafiks Budget 3, Borlänge Linje Total kostnad Intäkt Netto kost Kostnadstäckning ,5% ,2%

27 2(2) Källa: Dalatrafiks Budget 3, Falun Linje Total kostnad Intäkt Netto kost Kostnadstäckning ,5% ,2% Beslutsunderlag Nedan redovisas kostnaderna för de linjerna fördelat på linjenummer och kommun.

28 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Amelie Sahlin Datum Direktionen Diarienummer 2015/19 Beslut om allmän trafikplikt för nya flexlinjer Förslag till beslut AU föreslår Direktionen besluta om allmän trafikplikt för fem nya flexlinjer i Rättvik och Smedjebacken. Flextrafik i Rättvik 752 Flexområde Tammeråsen 753 Flexområde Östbjörka 755 Flexområde Furudal morgon 757 Flexområde Håven Flextrafik Smedjebacken 546 Lernbo-Ludvika Sammanfattning av ärendet Den allmänna kollektivtrafiken i Rättviks och Smedjebackens kommun behöver kompletteras för att boende på landbyggden ska kunna tillgodogöra sig det nya trafiksystemet. Kostnad för varje flexlinje är omkring kronor per år vilket kan ses som en grundtaxa för fordonet. Sedan tillkommer kostnader för när flexlinjen används, detta samt att självfinansieringsgraden är oviss gör det svårt att vara mer exakt. Kostnaderna ska fördelas enligt nu gällande kostnadsfördelning om för den allmänna kollektivtrafiken tills dess att ett nytt kostnadsfördelningsavtal finns på plats.

29 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Handläggare Tiina Ohlsson Datum Direktionen Diarienummer 2015/59 Regionbildning för Dalarna Förslag till beslut Direktionen föreslås besluta 1. Direktionen beslutar att tillsammans med Landstinget inleda ett arbete med målet att till 2019 forma en direktvald region, som en egen region eller som en del av en eventuell storregion. 2. Direktionen beslutar att tillsammans med Landstinget forma en gemensam politisk styrgrupp och politisk referensgrupp för arbetet med regionbildning i Dalarna. Direktionens beslut är villkorat av att motsvarande beslut fattas av Landstinget. Bakgrund Få frågor om samhällsstruktur och ansvarsfördelning har varit föremål för så mycket utredande under 25 år som regionfrågan. Samtliga dessa utredningar har föreslagit att Sverige ska bestå av regioner med en direktvald politisk beslutsnivå och de flesta av dem har också föreslagit att geografin för dessa ska vidgas jämfört med nuvarande länsindelning. Nu är två möjliga regionlösningar samtidigt aktuella. Den ena är att man bildar direktvalda regioner inom nuvarande länsgränser eller att nya regioner bildas av flera län. I den första lösningen pågår nu en snabb utveckling av nya regioner där det 2014 fanns två sådana med den gamla länsindelningen men med pågående processer kommer de 2019 troligen ha blivit sammanlagt 16 stycken varav sex nya tillkom i år. I detta bildas även regioner i de fyra sista länen där länsstyrelsen har det regionala utvecklingsansvaret vilket en region då övertar. Vad gäller storregioner bestående av flera gamla län har inga tillkommit efter Västra Götaland och Skåne. Regeringen har dock i juli 2015 tillsatt och gett direktiv till Indelningskommittén vars uppdrag är att föreslå en ny läns- och landstingsindelning som innebär att Sverige delas in i väsentligt färre län och landsting. Kommittén ska lämna sitt slutbetänkande i augusti 2017 avseende nya storregioner som då avses att bildas 2023 men om man vill föreslå en eller flera nya sådana redan till 2019 ska det i stället tas upp i ett delbetänkande som ska lämnas senast juni Processen mot en region skiljer sig åt i de två lösningarna. Om man vill bilda en region inom den nuvarande länsgränsen görs det på eget initiativ där man lämnar in en ansökan till regeringen som i

30 sin regeringsförklaring i princip angett att man har för avsikt att bevilja sådana ansökningar. Vill man bilda en ny storregion får intresset diskuteras med Indelningskommittén som har att lämna förslag till regeringen efter troligen ett omfattande remissförfarande om en ny indelning där hänsyn också ska tas till helhetslösningen för hela landet. Om man vill bilda egen region ska ett sådant beslut tas av landstingsfullmäktige som är de som kan lämna in en sådan ansökan. En sådan är i grunden enkel och består egentligen bara av tre delar; att man vill bilda en region inom nuvarande länsgräns, vilket år man avser samt att man ska bifoga yttranden från alla kommunerna i länet över detta. Inför ett regeringsbeslut ska frågan sedan skickas ut på remiss i en s.k. departementsskrivelse där berörda kommuner på nytt ges tillfälle att yttra sig tillsammans nu med många myndigheter och andra. Om man bildar en egen region i Dalarna så lägger man samman Landstinget Dalarna och nuvarande Region Dalarna även om den senare formellt avvecklas. Ansvarsområdet blir detsamma som dessa sammantaget har plus att ytterligare frågor inom området regional utveckling överförs från länsstyrelsen. Landstingets direktvalda parlament landstingsfullmäktige blir en del av den nya regionens politiska struktur och byter i regel namn till regionfullmäktige. Inga förändringar i sig äger rum vad gäller i lag och författning reglerade uppgifter eller vad avser Kommunallagens tillämpning. Landstingets beskattningsrätt blir regionens och Region Dalarnas rätt att disponera statliga regionala tillväxtmedel blir också de regionens med en ökning av summan genom ett överförande av sådana från länsstyrelsen liksom Region Dalarnas roll gentemot EUs investerings- och strukturfonder. Bildande av region i/med Dalarna En egen region som omfattar Dalarna kan bildas redan till 2018 eller 2019 om man så önskar. En ansökan som då ska lämnas senast i september två år innan dvs för 2019 senast 30 september De samlade erfarenheterna från de som senast bildat egna regioner och de fyra som just nu har sina ansökningar på regeringens bord beskrivs som att det är viktigt att hålla isär arbetet med två processer. Den politiska processen som handlar om det som behöver vara klart för att en ansökan ska kunna beslutas och lämnas in och den andra processen som sedan handlar om de frågor som krävs för själva formandet och bildandet av regionen. En storregion som omfattar bland annat Dalarna är med nuvarande upplägg av arbetet och direktiven till Indelningskommittén troligen något som kan komma att förverkligas först Om man startar arbetet med att bilda en egen region i Dalarna så talar mycket för att ett sådant arbete också kan underlätta för de frågor, och inte minst inför allt förhandlande med andra regioner, som blir aktuellt vid formandet och bildandet av en eventuell storregion. Om man då siktar på att bilda av egen region 2019 så finns det dels gott om tid för det men det arbetet kan också tillgodogöras och enkelt överföras till ett arbete med en storregion om en sådan ändå skulle bli aktuell redan till det årtalet. Siktar man på egen region 2019 finns inte, om inte arbetet kräver det, någon anledning att avvakta med starten av arbetet och med beslutet om ansökan till september 2017 utan det kan med en snävare och ändå realistisk tidsplan ske tidigare med effekten att ett eventuellt fortsatt arbete med själva formandet av en region ges mer tid.

31 Oavsett vilken väg man väljer att gå är det angeläget att skapa förutsättningar för den inledande politiska processen genom bildandet av en politisk styrgrupp bestående av presidierna i landstingsstyrelsen och i Region Dalarnas direktion. Till detta kopplas en politisk referensgrupp där den politiska representationen vidgas till landstingsstyrelsens AU och direktionens AU samt att de partier som återfinns i landstingsfullmäktige ges möjlighet att få en person adjungerad i denna grupp i det fall man inte har en ordinarie plats i något av arbetsutskotten. Utöver detta har en kontaktgrupp bestående av två från landstinget och två från Region Dalarna redan bildats för löpande information och diskussion med Indelningskommittén vilka enbart arbetar med storregioner enligt sitt direktiv. För att på tjänstemannaplanet forma och leda arbetet med tjänstemannastöd till grupperna samt förbereda ett eventuellt kommande arbete med att bilda en region om så beslutas ges ett sådant uppdrag till biträdande landstingsdirektören och regiondirektören. Tiina Ohlsson Lars Olof Björkqvist

32 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Lennart Färje Datum Dnr RD 2015/99 Information om projekt Gamification of Dalarna Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. Region Dalarna går vidare i processen med en fullständig projektansökan till Vinnova. 2. Region Dalarna fattar beslutet ovan i medvetande om att det vid ett positivt besked från Vinnova innebär att Region Dalarna förutsätts medverka i projektets finansiering, för 2016 och 2017, med upp till 3 mkr för vartdera året. Medlen tas från anslaget 1:1 Regionala Utvecklingsmedel. Sammanfattning av ärendet Upplevelsebaserad tillväxt är och har länge varit ett prioriterat område i Dalarna. Satsningar från många aktörer har gjorts för att bibehålla och utveckla den starka ställning regionen har inom näringar som på olika sätt är kopplade till upplevelser. Klusterinitiativet Destination Dalarna har byggts upp under de senaste tio åren och involverar idag små och stora företag, ideella organisationer, offentlig sektor, forskning och utbildning. De kreativa näringarna inom musik, film, kultur, spelutveckling och sport är också betydande i regionen. Sammantaget utgör de det prioriterade kunskapsområdet Innovativ Upplevelseproduktion i Dalarna. Ett av Dalarnas utpekade Smart Specialiserings områden som också har stöd i Dalastrategin. Kunskapsområdet vill nu starta projektet Gamification of Dalarna. Idén bygger på att skapa helt nya dimensioner i natur och kulturbaserade upplevelser genom att använda Gamification som verktyg. Den strategiska idén för projektet Gamification of Dalarna är: Platser är inte bara geografiska och upplevelser är inte bara fysiska. Människor är inte längre så noga vad som är vad. Detta är en möjlighet. Det är den möjligheten vi tar utgångspunkt i - genom att hjälpa företag och organisationer att forma framtidens natur och kulturbaserade upplevelser. Besöksnäringen i Dalarna är framgångsrik på upplevelser som bottnar i geografi och att fysiskt vara där. Dataspelsbranschen i Dalarna är framgångsrik på upplevelser frikopplade från geografi och fysiska platser och som inte bryr sig

33 2(2) om var du är. Dalarna är platsen som möjliggör kontrasten. Det gamla, historiska med det nya, innovativa. Kombinationer och motsatsen. Besöksnäring, kreativ näring, forskning och innovativa miljöer nära varandra gör det möjligt. Förutsättningarna att lyckas med att koppla samman dessa branscher är extremt goda i Dalarna. Besöksnäringen här håller världsklass i att leverera upplevelser. I Falun startade, i och med etableringen av Tension Graphics, redan på 90-talet, uppbyggnaden av en unik utvecklingsmiljö inom spelindustrin. Miljön innehåller ett antal företag, utbildning, specialdesignad inkubator och relationer med hela världens bästa spelutvecklare. Till detta kommer aktörer inom kreativa näringar, intelligenta transportsystem och sport och hälsa. Alla dessa ska samlas kring kreerandet av smarta lösningar för framtidens upplevelseproduktion utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Genom projektet Gamification of Dalarna kan en helt ny industrigren växa fram i Dalarna. Projektet har lämnat in en ansökan till Vinnovas Vinnväxt 2016 program. Två nålsögon är passerade och projektet är ett av 11 projekt som får lämna in en fullständig ansökan den 16/ med beslut i början av mars. Vinnova är tydliga med att regionförbund är att föredra som kommande projektägare och att Vinnovas medel måste motfinansieras 50/50 där regionförbundet bör ta en stor del av finansieringen. Tänkta medfinansiärer i Dalarna är: Region Dalarna Landstinget Dalarna Länsstyrelsen i Dalarnas län Högskolan Dalarna Privat näring (även medfinansiering i from av tid är möjlig) Beslutsunderlag Skiss för projektet

34 1. Vision och bakgrund Gamification of Dalarna Platser upplevelser människor Vision på lång sikt: Dalarna den plats i Europa - innovativa företag inom upplevelseproduktion väljer för att utveckla och testa lösningar som svarar upp mot dagens och framtidens samhälls-utmaningar Vision på medellång sikt: Skapa de bästa förutsättningar för aktörer att utforma innovativa upplevelser som bygger på delaktighet och leder till fysiska besök men också nya innovativa virtuella besök. Bakgrund och nuläge Upplevelsebaserad tillväxt är och har länge varit ett prioriterat område i Dalarna. Satsningar från många aktörer har gjorts för att bibehålla och utveckla den starka ställning regionen har inom näringar som på olika sätt är kopplade till upplevelser. Klusterinitiativet Destination Dalarna har byggts upp under de senaste tio åren och involverar idag små och stora företag, ideella organisationer, offentlig sektor, forskning och utbildning. Idag finns en fungerande plattform för öppen innovation och pilotprojekt genomförs utifrån behov som fångas upp. De kreativa näringarna inom musik, film, kultur, spelutveckling och sport är också betydande i regionen. Sammantaget utgör de det prioriterade kunskapsområdet Innovativ Upplevelseproduktion i Dalarna Smart Specialisering strategi. Insatserna inom Gamification of Dalarna ska bidra aktivt till den vision som i bred process har formulerats för Destination Dalarna: Dalarna är norra Europas ledande och mest spännande besöksdestination Utmaningar som skapar möjligheter inom området är: Involverade branscher/verksamheter har vitt skilda affärsmodeller och drivkrafter. För alla dessa områden/branscher gäller att traditionerna att arbeta med forskningsdriven innovation/utveckling är begränsade. Svårigheterna kring koordinering och organisering av digital infrastruktur med väldigt många okoordinerade företag och aktörer är en viktig forskningsfråga. Andra viktiga frågor rör servicedesign, kundens behov och beteende, kvalitetssäkring och utvärdering. Stimulera till innovation i näringar som till sin natur är mer entreprenörsdrivna. Behov av kunskap runt entreprenörens och kreatörens roll som innovatör. Hitta affärskoncept där brist på riskvilligt kapital inom besöksnäringen och möjligheter inom spelindustrin kan kombineras. Att skapa attraktionskraft hos nästa generations resande både virtuellt och fysiskt. Ungdomars sätt att söka information och uppleva saker skiljer sig från dagens målgrupp. 2. Strategisk idé Platser är inte bara geografiska och upplevelser är inte bara fysiska. Människor är inte längre så noga vad som är vad. Detta är en möjlighet. Det är den möjligheten vi tar utgångspunkt i - genom att hjälpa företag och organisationer att forma framtidens upplevelser. Besöksnäringen i Dalarna är framgångsrik på upplevelser som bottnar i geografi och att fysiskt vara där. Dataspelsbranschen i Falun är framgångsrik på upplevelser frikopplade från geografi och fysiska platser och som inte bryr sig om vem du är. Vad händer om vi kopplar ihop dem? 1

35 Dalarna är platsen som möjliggör kontrasten. Det gamla, historiska med det nya, innovativa. Kombinationer och motsatsen. Besöksnäring, kreativ näring, forskning och innovativa miljöer nära varandra gör det möjligt. Not TOURISTs, Not GAMERs but EXPERIENCERs Besöksnäringen har ännu inte i någon större omfattning arbetat med att förmera upplevelser genom gamifiering. Vår idé bygger på att skapa helt nya dimensioner i upplevelser genom att vi använder verktyg som inkluderar fler målgrupper och som gör att vi kan lösa problem baserade på samhällsutmaningar, hälsa, integration och miljö. Förutsättningarna att lyckas med att koppla samman dessa branscher är extremt goda i Dalarna. Besöksnäringen här håller världsklass i att leverera upplevelser. I Falun startade, i och med etableringen av Tension Graphics, redan på 90-talet, uppbyggnaden av en unik utvecklingsmiljö inom spelindustrin. Miljön innehåller ett antal företag, utbildning, specialdesignad inkubator och relationer med hela världens bästa spelutvecklare. Till detta kommer aktörer inom kreativa näringar, intelligenta transportsystem och sport och hälsa. Alla dessa ska samlas kring kreerandet av smarta lösningar för framtidens upplevelseproduktion utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Evenemang av olika karaktär kommer att användas som living labs för test av nya innovationer. Vi kommer att dra nytta av framgångarna från SkidVM i Falun 2015, ett evenemang beyond all expectations. Dess projekt Live arena har levererat en digital upplevelse som få, om ens några evenemang har kunnat leverera tidigare. Detta är också ett startskott för Gamification of Dalarna. Ett exempel på utveckling av servicedesign är Carl Larssongårdens arbete för att förmera sin upplevelseproduktion. Här har innovativa sätt att berätta om miljön testats och därefter etablerats. Ny målgrupper har nåtts och helt ny information om kulturskatten sprids på så sätt. Tillväxtpotential Dalarna är Sveriges starkaste besöksregion utanför storstäderna. År 2013 var 689 aktiebolag verksamma inom de branscher som är rent besöksnäringsrelaterade, med ca 3900 årsanställda och en omsättning på 4,3 miljarder kr. En stor del av företagen (24 %) leds av kvinnor, jämfört med genomsnittet för näringslivet i Sverige (16%). Därutöver finns enskilda firmor (o motsv.) med en omsättning på ca 400 miljoner kr. Konkurrenskraften är god och trenden positiv. Näringen växer bättre än i Sverige som helhet, i alla avseenden. De 2

36 kommande 10 åren planerar näringen i länet investeringar på ca 10 miljarder. ( nya bäddar, nya gästnätter, 2,2 miljarder i omsättning och ca 2200 nya arbetstillfällen). Denna tillväxt skapar i sig en attraktionskraft för regionen. Men investeringarna fungerar också som kravställare på samhällsfunktioner, utbildningsanordnare, lokalbefolkning och företag, vilket kommer att skapa efterfrågan på nytänkande, innovation och bred samverkan. Tillväxten i spelindustrin är stark. I Sverige omsatte branschen 2013 cirka 7,5 miljarder kronor, en ökning med 76 procent på ett år. Antalet anställda är cirka personer i 170 företag. I en nyligen publicerad rapport från Tillväxtanalys pekas branschen ut som viktig för en kunskapsbaserad ekonomi, då den har en innovativ drivkraft, är kunskaps-intensiv och kreativ. Andra skäl till dess strategiska betydelse finns inom serious gaming, t.ex. spel inriktade på samhällsutmaningar som hållbarhet och konflikthantering. En genre som uppmärksammats i Finland är health games. I Dalarna har arbetar vi med kopplingen mellan hälsa/idrott och spel. På Dala sports Academy pågår utveckling av träningshjälpmedel med simulering i form av spel. Träning och underhållning utvecklas i gemsamma projekt där dataspelsbranschen och Högskolan Dalarna samarbetar. Förutsättningar för en internationellt konkurrenskraftig innovationsmiljö Upplevelsenäringarnas styrka och tillväxt är grunden till att miljön ska attrahera forskare, innovatörer och företagare som verkar inom upplevelsenäringarna. Regionen har redan fungerat som en testarena för innovativ upplevelseproduktion i samband med SkidVM och vi vet att sättet att driva och genomföra evenemanget har uppmärksammats runt om i världen. Timingen för en satsning på innovativ upplevelseproduktion i Dalarna kan inte bli bättre. Årliga internationella sportevenemang som Vasaloppet och Svenska Skidspelen är andra potentiella testarenor. Samma möjligheter finns med kultur, kreativa näringar, naturen eller intelligenta transportsystem i fokus (ex.testmiljön TDA E16). Innovationsprocessen i upplevelsenäringarna skiljer sig från andra branscher. Här utgörs produkterna nästan alltid av en tjänst som produceras i samma stund som den konsumeras, doing using innovation (DUI). Inom Destination Dalarna pågår ett metodutvecklingsarbete för att öka graden av scientific driven innovation (SDI) som bland annat fokuserar på att utveckla produkter där forskning bidrar till att kvalitetssäkra, paketera och prissatta erbjudanden för att motsvara, eller helst överträffa, kundernas förväntningar. Resultat- och effektmål Effektmål Ökad tillväxttakt inom besöks- och upplevelsenäringen. Traditionsrika besöksmål som t.ex. museer förnyas och besöksantalet ökar kraftigt. Smarta lösningar för kollektivt resande ökar tillgängligheten och möjliggör platsbundna upplevelser för fler. Företag inom spelindustrin från hela världen etablerar sig i Dalarna. En tvärvetenskaplig forskningsmiljö för upplevelseproduktion etableras. En internationell attraktiv forskningsmiljö kring smart resande etableras. En test- och demomiljön som lockar företag, innovatörer och forskare från hela världen. Innovationer, tjänstedesign och produkter utvecklas riktat mot samhällsutmaningarna hälsa, mångfald, tillgänglighet, miljö och genus. Ökad inkludering av utomnordiska medborgare till lokala besöksmål. Exempel på resultatmål 3

37 Gamification Dalarna har positionerats som en innovativ miljö och testarena för upplevelseproduktion i Sverige. Anpassade modeller för inkubatorstöd för tjänstedesign och produktutveckling har utvecklats Nya affärsmodeller har utvecklats. Forskning- test- demo och innovationsprojekt har genomförs. kunskaps/forskningsbaserade entreprenörsprocesser för upplevelseproduktion har utvecklats. Digitala lösningar som förenklar och förmerar upplevelser; kampanjer/ tävlingar/kreativa spel/underhållning har tagits fram. Lärande genom gamifiering utvecklas till drivkraft för att svara upp mot samhällsutmaningar såsom miljö och klimat, integration, genus. 3. Regionalt ledarskap Klustret Destination Dalarna, som drivs inom Region Dalarna, är huvudman för Gamification of Dalarna. I länet baseras regionala tillväxtinsatser på kluster och innovationsmiljöer. Besöksnäringen betraktas som en basindustri och andra upplevelsebaserade verksamheter som viktiga tillväxtområden. Näringarna är uppmärksammade i Dalastrategin Dalarna 2020 (RUS). Innovativ Upplevelse Produktion är ett av fyra kunskapsområden som är prioriterade i Mobilisera för tillväxt agenda för smart specialisering i Dalarna (RIS3). Satsningen ligger i linje med nationella strategier för besöksnäringarna. Viktiga partners/ kompetensbasen utgörs av: PlaygroundSquad (PSQ). - Europas och troligen världens första spelutvecklingsutbildning. PSQ öppnade sin första utbildning så tidigt som Fokus har sedan dess varit att utbilda grafiker, designers och programmerare för dataspelsbranschen. PSQ är en Yrkeshögskola och drivs således av ett branschråd där Sveriges stora aktörer som Digital Illussion /EA, Ubisoft Massive, Rovio, Avalance studios är representerade. Beyond Skiing - affärsnätverk av 400 företag inom olika branscher i Dalarna som bildades utifrån ambitionen att skapa ett SkidVM Beyond all expectations och som kommer att fortsätta att attrahera stora evenemang till Dalarna samt genomföra dem. Klusterinitiativet Dala Sports Academy (DSA) erbjuder en innovativ miljö som implementerar och nyttiggör forsknings- och utvecklingsresultat inom sport och hälsa. Inkubatorverksamhet, testarenor, labb med bas i forskning och utbildning är etablerade. Klusterinitiativet ITS Dalarna (Intelligenta transportsystem) är en förening som samlar ett 40-tal aktörer inom transportsektorn däribland VTI, Högskolan Dalarna, Trafikverket, kommuner, logistikföretag och större exportorienterade tillverkare. Kulturella och kreativa näringar (KKN) har drivits som ett projekt i Dalarna och Gävleborg för att stärka de kulturella och kreativa näringarna. Mycket av det arbete som initierats i KKN har landat i befintliga strukturer, bland annat hos Inkubatorn i Dalarna. MFD är ett kluster i initieringsfasen med fokus på Dataspel, Musik, och Film. Initiativet drivs av Falun och Borlänge kommuner tillsammans med Högskolan Dalarna. Projektet handlar bla om att utveckla gemensamma arenor för crossinnovation entreprenörer och kulturarbetare emellan och därigenom fånga upp kommersialiserbara idéer. Högskolan Dalarna - Genom att utgå från upplevelseproduktion kan nya konstellationer inom forskningen vid Högskolan Dalarna initieras och etableras tillsammans med interna- 4

38 tionella och nationella partners. Vid Högskolan Dalarna bedrivs idag forskning inom några profilområden som är viktiga för utvecklingen av ny kunskap inom upplevelse-området och som är bland de starkaste i landet. De främsta miljöerna finns inom områdena besöksnäring, evenemang och handel, samhällsplanering och transporter, ekonomi och företagande samt idrott och hälsa. Forskning inom mikrodatanalys kan integreras med alla dessa teman där insamling och analys av Big data är ett special-område. Därtill kommer den framväxande forskningen inom datateknik och dataspel. Triple Helix-samverkan I Dalarna har det regionala tillväxtarbetet under många år baserats på klustermetodik med sikte på att bygga upp starka innovationsmiljöer utifrån en strategi för smart specialisering. Ledarskapet för alla klusterinitiativ utgår från Triple Helix. För de kulturella och kreativa näringarna liksom besöksnäringen är dessutom den ideella sektorn en viktig aktör, vilket innebär att vi snarare pratar om Quadruple Helix. 4. Den funktionella regionen Dalarna kommer att vara innovationsmiljöns geografiska utgångspunkt. Dalarna är ett känt varumärke även internationellt, vilket vi vill ta vara på. Men upplevelser är inte bara fysiska därför kommer Gamification of Dalarnas verksamhetsfält vara globalt. Huvudaktörerna framgår i avsnittet om Strategisk idé. Idag involverade organisationer, samverkanskonstellationer och klusterinitiativ beskrivs ovan i avsnittet om regionalt ledarskap. Samverkan aktörer i Sverige och internationellt Destination Dalarna har samarbetat med motsvarande organisationer i fyra län i framtagandet av Sveriges innovationsstrategi. Klusterinitiativet har medverkat i framtagandet av Innovations- och forskningsagenda för besöksnäringen samt medverkat i Tillväxtverkets klusterprogram. Ett flertal internationella kontakter finns upparbetade. Studieresor har gjorts i Europa och USA och vi har medverkat i Europeiska projekt. De internationella kontakterna kommer att utvecklas vidare i ett kommande EU-projekt. Inom spelindustrin finns etablerade samarbeten med aktörer som Sony Computer Entertainment Europé, externa förläggare som Fabrik Games och Panvision, utbildningar och inkubatorer i England, Manchester University, Finland, Joensuu Science park och större företag som Ericsson, Statoil, SVT, BBC. Tension, Adit, Tenstar, Deadghost, Ruta Ett, Matiné och Create Institute är exempel på lokala företag. Högskolan Dalarna medverkar i ett antal internationella och nationella nätverk med forskare inom turism, ekonomi, idrott och media/kultur, som kommer att användas för att knyta den kunskapsmiljön till den internationella forskningsfronten. Ett exempel är forskningsmiljöer vid Manchester Metropolitan University. Exempel på forsknings-projekt som har testat idén med innovation kring upplevelser är Roligare längdskidåkning med spårkortet (finansierat av VINNOVA) där forskare vid Högskolan Dalarna tog fram underlag till nya kommersiella produkter i samarbete med lokala företag. Även andra exempel kan nämnas där forskare har tagit fram elektroniska guider till besöksmål inom kulturarv, där forskning om besökares upplevelser utgjort underlag för eventdesign. De VINNVÄXT-vinnare som Gamification of Dalarna. närmast är kopplade till är Peak innovation och Geo-Life Region, FPX samt Smart Textiles. 5. Genomförande och effektlogik Strategiska val Dra nytta av den optimism, framtidstro, nybildade affärsnätverk och investeringsvilja som Skid-VM genererade inte minst som en följd av Live arena-lösningen. 5

39 Använda befintliga återkommande internationella evenemang som living labs. Inledningsvis fokusera på crossover innovation mellan besöksnäring med spelindustri. Fokus på samhällsutmaningarna som drivkraft för kreativa tankar, innovationer, nya affärer och affärsnätverk. Definiera värdekedjan, finna luckorna och utveckla verktyg för att förmera resan. Tidplan och milstolpar Organisering, förankring, definiera behov (forskning, företagsprofiler, erfarenheter, lärandeprocesser, metoder). Öppna innovationsarenor och mötesplatser. Plan för kommunikation av regionens testbäddsfunktioner Utveckling av kompletterande funktioner i innovationsmiljön (inkubatorfunktion, metoder processer, affärsmodeller), riskkapital. Internationella forskarnätverk. Uppbyggnad tvärvetenskaplig FoU-miljö Koordinering av europeiska forsknings- och innovationsprojekt. Positionering av forsknings- och innovationsmiljön internationellt. Företagsetableringar. Budget Kostnaderna avser en process- och ett antal projektledare, demonstratorer, inkubator, forsknings-och utvecklingsprojekt, metod- och processutveckling. Region Dalarna bedöms vara en viktig medfinansiär under de första två åren. Under uppbyggnadsfasen är avsikten att involvera fler finansiärer med en allt större del från forskningsfinansiärer och företag. Denna del avses växa ytterligare under överväxlingsfasen. Kostnader tkr/år TOTALT Finansiering från VINNOVA Effektlogik Aktiviteter Mötesplatser, företagsbesök Resultat under tiden för VINNOVA finansiering Affärsnätverk, innovationer Effekter år senare Hållbar tillväxt inom området Metod/processutveckling Anpassad inkubator Förnyelse av besöksnäringen Insatser för att hitta riskkapital Tillväxtkassa för området Etableringar, tillväxt Öppna innovationsarenor Innovationer, test, demo Tillväxt, ökat kollektivt resande Definiera luckor i värdekedjan Bygga tvärvetenskapliga forskarnätverk Inkluderande o internationell kommunikationsplan Forsknings- test- demooch innovationsprojekt Forsknings- och innovationsprojekt Miljön har position nationellt Ny tvärvetenskaplig forskningsmiljö i regionen Forskningsmiljö inom smart resande Miljön har positionerats internationellt. 6

40 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Sara Tigerström Monfelt Datum Direktionen Diarienummer 2015/174 Verksamhetsplan 2016 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Verksamhetsplan för 2016 antas. Tiina Ohlsson

41 VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget Antagen av Region Dalarnas direktion 2015-xx-xx

42 Dalarna en stark region i utveckling 3 Det här är Region Dalarna 4 Politisk organisation 5 Verksamhetsidé 7 Vision 7 Verksamhetspolicy 7 HR, ekonomi och kommunikation 8 Ekonomi och löneadministration 9 Samhällsbyggnad & tillväxt 10 Samhällsbyggnad 10 Statistik och analys 10 Kollektivtrafik 11 Infrastruktur 11 Fysisk planering 12 Bredbandskansliet Digitala Dalarna och digital agenda 12 Energikontor Dalarna 12 Tillväxt 13 Ung i Dalarna 13 Kompetensförsörjning 14 Innovationer och entreprenörskap 14 Besöksnäringsutveckling 15 Internationellt arbete 15 Större länsgemensamma projekt 16 Projektfinansiering 17 Utveckling, hälsa och välfärd 18 Färdtjänsten Dalarna 20 Elevantagningen 21 AV-media 21 Budget

43 3(22) Dalarna har en mycket stabil industriell bas, en stark exportindustri och en snabbt växande besöksnäring. Region Dalarna är den sammanhållande kraften för länets utveckling och den naturliga, regionala ledaren. Enligt den utvärdering av Region Dalarnas verksamhet som görs efter varje mandatperiod framstår regionen som en stark motor i länets utveckling till en låg kostnad. Utredarens ord till direktionens ledamöter var ni får mycket för pengarna. I en undersökning bland inflyttare till Stockholm, identifierade sig just de som kom från Dalarna mer tydligt än andra med sitt hemlän och lyfte oftare fram sitt ursprung. Om man frågar svenskar om hur de ser på Dalarna visar det sig att åtta av tio instämmer i påståendet jag har en övervägande positiv bild av Dalarna. Varumärket Dalarna är starkt i Sverige och har stor potential att bli än mer känt internationellt. Nya Visit Dalarna Dalarna tar ett samlat krafttag när det gäller ett brett samarbete mellan de olika intressenterna inom besöksnäringen. Nya Visit Dalarna ska säkerställa att besöksnäringen får bästa möjliga förutsättningar att fortsätta växa och utvecklas. Målsättningen är att satsningen ska dubblera omsättningen till 10 miljarder och skapa nya arbetstillfällen. Den största utvecklingspotentialen finns på den internationella marknaden. Regionbildning Regionfrågan är återigen högaktuell och vi har träffat regeringens representanter för att informera oss om tidplan och process. Regiondirektör Tiina Ohlsson och biträdande landstingsdirektör Lars-Olof Björkqvist leder processen i nära samarbete med en styrgrupp med representanter från högsta politiska ledning i landstinget och Region Dalarna. Flyktingmottagande Vägen in Region Dalarna har tillsammans med länsstyrelsen beslutat om ett program för flyktingmottagande som heter Vägen in. Arbetet med att bygga upp ett gemensamt kansli som ska stödja genomförandet av programmet har påbörjats. Programmet bygger på regional samverkan, samordning och ansvarstagande. Att i det gemensamma arbetet väga in varje kommuns faktiska mottagande och reella förutsättningar. Att aktivt söka samarbete mellan myndigheter och med näringsliv, föreningsliv och idéburna organisationer. Vårt mottagande ska ske med respekt för de mänskliga rättigheterna och utifrån de demokratiska värdena. Ett framgångsrikt Dalarna är ett län där alla medborgare har samma rättigheter och möjligheter. En mångkulturell sammansättning i ett samhälle är en stor tillgång och Dalastrategin utgår från att vårt län ska vara En välkomnande och öppen region som står för mångfald och tolerans. Vad betyder Region Dalarna för Dalarna? Region Dalarnas vilja och förmåga att samla aktörer för att samordna, initiera och finansiera utvecklingskraft lokalt och regionalt är mycket värdefull! Där kommer också Region Dalarnas egna insatser inom infrastruktur, kompetensförsörjning, näringslivsutveckling och stora insatser inom ungdomsområdet att spela stor roll. Området hälsa och välfärd är under kontinuerlig utveckling mot en kunskapsstyrd verksamhet. Med allt detta som bakgrund är det inte konstigt att jag känner mig stolt och nöjd med att bo i Dalarna och att få verka inom Region Dalarna. Leif Nilsson Ordförande

44 4(22) Region Dalarna är länets femton kommuners och Landstinget Dalarnas gemensamma organisation för tillväxt- och utvecklingsarbete i Dalarna. Region Dalarna ansvarar för det regionala utvecklingsarbetet i Dalarna på uppdrag av såväl länets kommuner och landsting som av Sveriges regering och riksdag. I det ligger att ta tillvara länets möjligheter och främja utvecklingen inom en rad områden som är betydelsefulla för tillväxt och sysselsättning i regionen. Det handlar om kompetensförsörjning, besöksnäring, infrastrukturfrågor, kunskapsutveckling inom socialtjänsten, ungdomssatsningar samt internationella kontakter. I samspel med andra aktörer i Dalarna ska Region Dalarna främja näringslivets utveckling och tillväxt. I uppgiften ingår också att besluta om finansiering av regionala projekt. Antagningen till gymnasieskolan och utlåning av läromedel är ytterligare arbetsområden. Region Dalarna är också länets kollektivtrafikmyndighet och har regeringens godkännande att vara kommunalt samverkansorgan för Dalarna.

45 5(22) Region Dalarnas arbete leds av direktionen, som är det beslutande organet. Direktionen består av 27 ledamöter och 27 ersättare från länets alla kommuner och landstinget. Detta förhållande speglar också den del av Region Dalarnas finansiering som kommer via medlemmarnas insatser. Ledamöter från kommunerna Leif Nilsson (S), ordförande Sofia Jarl (C), vice ordförande Susanne Norberg (S), Falun Lars Isacsson (S), Avesta Ulf Hansson (S), Hedemora Fredrik Rönning (S), Smedjebacken Irene Homman (S), Gagnef Ulrika Liljeberg (C), Leksand Mikael Thalin (C), Orsa Jan Bohman (S), Borlänge Leif Pettersson(S), Ludvika Kurt Podgorski (S), Malung-Sälen Anna Hed (C), Mora Annette Riesbeck (C), Rättvik Abbe Ronsten (S), Säter Peter Egardt (S), Älvdalen Stina Munters (C), Vansbro Ledamöter från landstinget Ingalill Persson (S), andre vice ordf. Lena Reyier (C) Mikael Rosén, (M) Gunnar Barke (S) Bengt Lindström (S) Clas Jacobsson (M) Lena Olsson (V) Mursal Isa (MP) Lisbeth Mörk Amnelius (DSP) Ann-Cathrin Löfwenhamn (SD) Ersättare från kommunerna Jonny Gahnshag (S) Mats Dahlström (C) Björn Ljunqvist (M) Johan Thomasson (M) Gustav Ericsson (M) Lotta Gunnarsson (M) Vakant Victor Zakrisson (S) Marie Olsson (S) Agneta Nyvall (M) HåGe Persson (M) Tom Martinsson (M) Lennart Sohlberg (S) Jan Dahlquist (S) Tommy Andersson (M) Anette Eriksson (S) Nils-Erik Edlund (S) Ersättare från landstinget Kristina Svensson(S) Elin Norén (S) Per-Inge Nyberg (S) Kajsa Fredholm (V) Nils Gossas (MP) Anders Ahlgren (C) Bo Brännström (FP) Torsten Larsson (KD) Britt-Inger Remning (M) Madelene Vestin (SD) Ledamöter Leif Nilsson (S), ordförande Sofia Jarl (C), första vice ordförande Ingalill Persson (S), andra vice ordförande Jan Bohman (S) Mikael Rosén (M) Ersättare Susanne Norberg (S) Lars Isacsson (S) Lena Olsson (V) Bo Brännström (FB) Lisbeth Mörk Amnelius (DSP) Carl-Eric Nyström (C) Ann-Britt Åsebol (M) Sören Bertilsson (S)

46 6(22) Region Dalarnas direktion Region Dalarnas sex råd antogs på direktionen och är kopplade till de målbilder som finns i Dalastrategin Dalarna Råden påverkar inte Region Dalarnas ordinarie beslutsfunktion, deras uppgift är att bereda för politiska diskussioner inför kommande vägval, politiska initiativ och förslagsställningar. Rådens uppgift är att: Vara de centrala förberedande organen för politisk diskussion inför kommande vägval, politiska initiativ och förslagsställningar. De tillsätts av direktionen och avrapporterar sitt arbete dit eller till organ bestämda av direktionen. Konkretisera mål och arbeta med de områden som pekas ut i Dalastrategin, verksamhetsplan mm inom sitt respektive område. Samordna och knyta till sig de samarbetspartners som behövs inom respektive område för att på bästa sätt kunna uppfylla målsättningarna (t ex högskola, Länsstyrelsen, andra statliga myndigheter, kommunala tjänstemän, näringslivets organisationer, utbildningsanordnare, mm, mm). Ansvara för information och dialog med medlemmarna och invånarna inom sitt respektive område. Genom särskilda beslut i direktionen kan beredningarna och råden också ges uppgiften som styrgrupp för enskilda projekt.

47 7(22) Den dagliga verksamheten leds av vår regiondirektör. Till sin hjälp har hon en ledningsgrupp där verksamhetens strategiska utvecklingsarbete hålls samman. Den operativa verksamheten är uppdelad på fem enheter samt fyra funktionsområden. Region Dalarna ska utifrån det regionala ledarskapet verka och ta ansvar för utvecklings- och tillväxtarbetet i Dalarna. Region Dalarna ska vara och uppfattas som den offentliga aktör som spelar den största och mest avgörande rollen i utvecklingen av Dalarna. I en verksamhet där alla medarbetare känner både stolthet och glädje över att vara med och arbeta för Dalarnas utveckling, ska vi allt mer professionellt och drivande verka inom områdena: Näringsliv, samhällsbyggnad, tillväxt Utveckling, hälsa och välfärd Projektfinansiering I syfte att samordna och effektivisera det regionala utvecklingsarbetet på ett hållbart sätt samt stärka de demokratiska möjligheterna att påverka. Det vi uppnår och vill ska vi kommunicera på ett bra och tydligt sätt.

48 8(22) Inför verksamhetsåret 2016 har en omorganisation medfört att vi samlat Region Dalarnas centrala funktioner i en enhet. Enheten HR, ekonomi och kommunikation är resultatet av denna kraftsamling som gjorts för att svara upp mot en föränderlig organisation och fokusera på de viktiga och centrala funktionerna. Enheten ska svara upp mot organisationens behov och efterfrågan samt verka för att Region Dalarna ska vara en attraktiv arbetsgivare. Arbetet med att effektivisera rutiner, förbättra stödet till verksamheten och stärka enheten som en central funktion fortsätter Det är viktigt att vi tar och uppfyller vårt arbetsgivaransvar inom HR, och att vi hela tiden utvecklar oss. Vi strävar efter att bli bättre på att kommunicera internt och externt, i syfte att förtydliga bilden av Region Dalarna och vår verksamhet. Inom enheten återfinns Region Dalarnas juridiska funktion, som ger övriga enheter stöd vid bland annat avtalsfrågor. Region Dalarna äger via ett helägt dotterbolag, Kommunernas Hus i Dalarna, den fastighet i vilken verksamheten bedrivs. Bolaget har inga egna anställda, utan administrationen sköts av enheten. Den tekniska förvaltningen är upphandlad. Sedan 15 år tillbaka är Region Dalarna en av tre ägare av representationskontoret Central Sweden i Bryssel. Ägaransvaret för Region Dalarnas del av verksamheten i Bryssel sköts av enheten. Region Dalarnas medarbetare ska, oavsett anställningsform, uppmuntras med stimulerande arbetsuppgifter, utvecklingsmöjligheter och en väl fungerande arbetsmiljö. MÅL 2016 Genomföra hälsoundersökning för alla anställda med hjälp av företagshälsovården. Vi har en väl fungerande arbetsmiljökommitté med representation från ledning och samtliga enheter. Kommittén deltar i planering av arbetsmiljöarbetet och träffas löpande under året. Rutiner för kvalitetssäkring av organisatorisk och social arbetsmiljö arbetas fram. Skyddsronder genomförs för den fysiska arbetsmiljön. Region Dalarnas arbetsmiljöhandbok implementeras. Vår digitala personalhandbok revideras. Rutiner och policys för HR ses över och tas fram där de saknas. Region Dalarna har idag vissa begränsade möjligheter till distansmöten. Under 2016 ska systemet förbättras på så sätt att kommunikationsmöjligheterna ska bli flera och kvaliteten ska höjas. Målet är att vi innan året är slut ska kunna arrangera distansmöten med merparten av våra samarbetspartners. När den tekniska utrustningen är på plats ska vi också uppmuntra medarbetarna att i så stor utsträckning som möjligt använda distansmöten när det är möjligt. För att nå detta ska vi genomföra minst en internutbildning. Region Dalarna har en aktiv samverkansgrupp där arbetsgivaren och vårt kollektivavtals arbetstagarorganisationer finns representerade. Samverkansavtal finns som reglerar samverkansgruppens arbete. Vi arbetar långsiktigt och strategiskt med medarbetarskap och Region Dalarna som en attraktiv arbetsgivare.

49 9(22) Region Dalarnas beslutade budget för 2016 innebär att kommunernas och landstingets medlemsavgifter höjs med 2,5% jämfört med föregående år. Den finansiella målsättningen är att Region Dalarna ska ha ett nollresultat eller bättre och ett oförändrat eller förbättrat eget kapital. Region Dalarna sköter ekonomin åt dotterbolaget Kommunernas Hus i Dalarna AB och Central Sweden ideell förening, där Region Dalarna är medlem. För att nå alla våra målgrupper krävs att vi är tydliga i vår kommunikation och väljer rätt kanal för rätt budskap. Målet med våra kommunikationsinsatser är att förtydliga Region Dalarnas uppdrag och verksamhet. MÅL 2016 Vi ska uppdatera vår kommunikationsstrategi och ta fram en budskapsplattform för aktuella frågor. Kommunikationsgruppen ska sträva efter att arbeta proaktivt med projekt och verksamheter för att utveckla och säkerställa ett bra kommunikationsarbete. Vi ska förtydliga kommunikationsgruppens erbjudande internt och fortsatt erbjuda kommunikationsutbildningar till våra medarbetare. Vi ska fortsätta utveckla organisationens interna kommunikation och verka för öppenhet och transparens inom organisationen. En strategi och policy för sociala medier kommer att tas fram. Målet med arbetet är att styra upp arbetet så att vi kan utnyttja varje kanal på mest effektiva sätt. Alla medarbetare som idag administrerar egna sociala media-kanaler för sin respektive verksamhet, ska bjudas in att delta i strategi- och policyarbetet. Översyn av grafisk profil, med syfte att möjliggöra för verksamheter och projekt att använda vår grafiska profil på ett än mer konsekvent sätt.

50 10(22) Som regionalt samverkansorgan hanterar Region Dalarna statens regionala tillväxt- och utvecklingsuppdrag genom att dels besluta om statliga projektmedel, dels formulera och anta den regionala utvecklingsstrategin (Dalastrategin). Region Dalarna svarar för viktiga delar av genomförandet av strategin, koordination och uppföljning av åtgärder inom ramen för den. Det görs genom medfinansiering av regionala aktörers projekt och genom ett eget strategiskt arbete. Vi driver och samordnar strategisk utveckling inom områden som infrastruktur, kompetensförsörjning och näringslivsutveckling. Region Dalarna arbetar för en hållbar regional utveckling genom satsningar på arbete för ökad jämställdhet, integration, miljö, energi, internationalisering och har ett kraftfullt ungdomsarbete. Region Dalarna utarbetar också regelbundet en länsplan för regional transportinfrastruktur och utvecklar sambandet mellan fysisk översiktsplanering och regional utvecklingsplanering. Till det kommer också att vi har ett ägar- och myndighetsansvar för kollektivtrafiken i Dalarna. I stora delar sker ovan redovisade arbete inom Näringsliv- och Samhällsbyggnadsenheten. Under 2016 kommer enheten att delas i två delar en Tillväxtenhet och en Samhällsbyggnadsenhet. Motivet är att förbättra styrning, ledning och koordinering av de olika verksamheterna inom och mellan de båda enheterna. Under 2016 kommer stort fokus att läggas på att organisera inköp av och tillgång till SCB:s regionala databas, Supercross. Landstinget, Länsstyrelsen och länets kommuner är potentiella samarbetspartners som utöver Region Dalarna kan vara aktuella i sammanhanget. Region Dalarna är den aktör som har rätt att köpa in databasen och får därigenom en naturlig roll i samordning av inköp, analys och hantering av databasen. MÅL 2016 Ett regionalt och ett kommunalt statistiknätverk organiseras av Region Dalarna. Fokus på att delta i relevanta nationella nätverk och utvecklingsprojekt, främst inom ramen för Reglabs verksamhet. Arbetet med att systematisera uppföljningen av Region Dalarnas verksamhet, som följer Dalastrategins logik, fortsätter under 2016 och kommer att ingå i ett större projekt att följa upp och levandegöra Dalastrategin.

51 11(22) Kollektivtrafiken är viktig för människors rörlighet, sysselsättning, för tillväxt och en hållbar utveckling. Ett nytt trafiksystem sjösattes hösten 2014 och det är fortsatt viktigt att även under 2016 arbeta med att justera och komplettera trafiksystemet. Vi behöver nå en högre grad av samordning och kostnadseffektivitet mellan allmän och särskild kollektivtrafik. Vi behöver också fokusera på resandeutvecklingen för att möjliggöra en ökning av marknadsandelen gentemot andra trafikslag. Kollektivtrafiken i Dalarna kan inte ensam tillgodose alla transportbehov. En samverkan med andra transportsätt är nödvändig. Ett hela-resan-perspektiv är nödvändigt för att skapa en god tillgänglighet. Ett strategiskt arbete med utgångspunkt från en hållplats- och pendlarparkeringsstrategi, där vi säkerställer bytesplats mellan olika trafikslag är viktigt. Länets medborgare har stora krav på det nya och utvecklade kollektivtrafiksystemet. Vi måste tydligare kommunicera vad de kan förvänta sig av kollektivtrafiken i Dalarna och väga in att det i Dalarna är långa avstånd mellan tätorterna. Relationen mellan oss som regional kollektivtrafikmyndighet och våra trafikbolag är inte helt tydlig och klar. Förhoppningsvis ska den påbörjade utredningen om ledning och styrning av kollektivtrafiken leda till förslag och beslut som under 2016 skapar ökad tydlighet och effektivitet. MÅL 2016 Tydliggjorda roller och förbättrad organisation och styrning av kollektivtrafik och kollektivtrafikbolag. Accepterade överenskommelser om fördelning av kostnader för kollektivtrafiken mellan kommuner och landsting. Ökad samverkan med grannlänen om trafikutveckling över länsgränserna. För länets tillväxt och överlevnad är det helt nödvändigt att skapa en högre grad av närhet till de nationella och internationella marknaderna och tillgodose näringslivets stora transportbehov för såväl gods- som persontransporter. Det krävs en effektiv samordning av infrastruktur- och trafikeringsåtgärder så att den regionala och interregionala kollektivtrafiken kan bidra både till en regionförstoring och till ett rundare Dalarna ett Dalarna med kortare restider och ökad tillgänglighet. Arbetet syftar till att få till stånd en modern och stärkt transportinfrastruktur såväl inom som utom länet. MÅL 2016 Driva prioriterade åtgärder enligt fastställd länsplan Driva prioriterade åtgärder enligt fastställd nationell plan för transportsystemet Driva projektet Cykelleder i Dalarna för att utveckla arbetsmetoder för att skapa cykelleder för cykelturism och arbets- och skolpendling inom ramen för länsplanens steg 1-3 åtgärder. Genomföra en regional systemanalys inför åtgärdsplaneringen Ta fram en strategi för busshållplatser och pendlarparkeringar, i samverkan med kollektivtrafiken.

52 12(22) Kopplingen mellan regionernas utvecklingsstrategier och den sektorsövergripande samhällsplaneringen blir allt viktigare. På ett nationellt plan ökar kraven på att den fysiska planeringen och boendemiljöer behöver tydliggöras i det regionala tillväxtarbetet. Samtliga regionalt utvecklingsansvariga aktörer bör till 2020 ha integrerat ett rumsligt perspektiv i det regionala tillväxtarbetet genom ett mer strategiskt arbete med dessa frågor. Att öka medvetenheten om de rumsliga perspektivet kommer att vara en del i den revidering av Dalastrategin som är tänkt att genomföras MÅL 2016 Påbörja ett arbete med analysunderlag och regionala struktur- och målbilder kopplat till utvärdering och uppföljning av Dalastrategin. Initiera och utveckla dialogerna med kommunerna runt fysisk planering och bostadsfrågor. Utveckla sambanden mellan Dalstrategin och en kommande regional fysisk översiktsplanering Region Dalarna och Länsstyrelsen Dalarna driver ett gemensamt bredbandskansli som kallas Digitala Dalarna. Kansliet fungerar som nav för regionala bredbandsfrågor och arbetet för att uppnå Dalarnas bredbandsmål om en snabb och säker bredbandsinfrastruktur, vilka ger förbättrade möjligheter att bo och verka på landsbygden. Bredbandskansliet är aktivt i flera nationella arbetsgrupper och Bredbandsforum Dalarna. Arbetet för att främja utbyggnaden av mobilt bredband sker via samordning av myndighetsprocesser, möjliggörande av möten mellan mobiloperatörer och kommuner, kartläggningar av befintlig mobiltäckning samt fysisk teknisk samordning. Under 2016 förväntas arbetet med den första etappen i en mycket omfattande infrastrukturutbyggnad (fiber) kunna påbörjas på det sätt och med den finansiering som redovisats i ansökan till ERUF, Norra Mellansverige. Ett mer aktivt arbete med en digital agenda för Dalarna ger en tydligare förankring av digitaliseringens olika aspekter inom ett flertal verksamhetsområden är mycket angeläget. Energikontor Dalarna ska under sitt första verksamhetsår bidra till att länets energiarbete får en starkare politisk förankring samtidigt som energi- och klimatfrågan blir mer integrerad i länets tillväxtarbete. Energikontoret i Dalarna ska med Dalastrategin som grund, inom prioriterade områden som ryms under begreppet energieffektivt samhällsbyggande, etablera Energikontoret och verka som en regional energiaktör. Arbetets olika delar kommer till stor del att bedrivas i projektform. Arbetet omfattar aktiviteter för att minska beroendet av fossila drivmedel, en energieffektiv fordonsflotta och en transportsnål fysisk planering. Green Drive Region är ett Interreg-projekt (Sverige Norge) som ska verka för att andelen fossilfria transporter ökar genom strategiskt arbete både via kommunikation och goda exempel. I rollen av Regional Utvecklingsledare (RUL) ska Energikontoret coacha och inspirera och samordna de kommunala rådgivarnas arbete i Dalarnas kommuner.

53 13(22) Energikontoret kommer under 2016 att ta en regional roll för Dalarna i ett nationellt strukturfondsprojekt med Energimyndigheten som huvudman. Målsättningen är att genom stödinsatser till målgruppen Små- och medelstora företag med gjorda energikartläggningar som grund, arbeta vidare med den egna energianvändningen för att nå ett långsiktigt systematiskt och strukturerat energiarbete. MÅL 2016 Övergripande mål med Energikontor Dalarna är att samordna länets redan framgångsrika energiarbete och bättre koppla det till den politiska nivån. Uppfylla de olika projektmålen för de projekt som Energikontoret deltar i. Dalarna behöver ungas drivkraft och kompetens. Unga ska se Dalarna som en attraktiv region där man blir sedd, har möjlighet att påverka och skaffa sig utbildning och arbete. Att satsa på unga är viktigt för de som är unga, men det är också nödvändigt för en hållbar utveckling i regionen. Region Dalarnas arbete inom området kommer idag till uttryck genom strategin Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. Grundstenarna i strategin är att arbetet med unga ska vara kunskapsbaserat och sektorsövergripande. Mål och indikatorer för åren har fastslagits. Till strategin finns också en avsiktsförklaring som beskriver hur länets kommuner och Landstinget Dalarna deltar i arbetet. Målgruppen för strategin är i första hand politiker och tjänstemän på lokal och regional nivå. Genom PengaAkuten arbetar Region Dalarna också direkt mot unga. Hos PengaAkuten kan unga i länet söka upp till kronor för att genomföra idéer som bidrar till att göra Dalarna bättre för unga. MÅL 2016 Stärka ungdomsperspektivet i det regionala utvecklingsarbetet. Genomföra en regional lärandekonferens. Öka andelen sökande till PengaAkuten, särskilt i gruppen år.

54 14(22) En väl fungerande kompetensförsörjning är viktig för Dalarna. Kompetensförsörjningen bärs upp av ett stort antal aktörer och organisationer, som i ökad utsträckning behöver samverka för att matchningen mellan utbud och efterfrågan på kompetens ska fungera. En väl fungerande matchning bygger på en utvecklad och nära samverkan med och mellan arbetslivets och utbildningsområdets aktörer. Det krävs kunskapsunderlag som beskriver hur väl utbud och efterfrågan möts för att öka förståelsen för en ständigt föränderlig arbetsmarknad och de komponenter som ingår i matchningens struktur och systematik. Region Dalarnas arbete med kompetensförsörjning är i huvudsak ett strategiskt arbete utifrån ovanstående beskrivning. Region Dalarnas roll är att vara stödjande och driva utvecklingsarbete inom kompetensförsörjning i linje med den regionala utvecklingsstrategin. I Dalastrategin lyfts ett antal fokusområden som stödjer det övergripande och strategiska arbetet med kompetensförsörjning. Det nationella regeringsuppdraget att etablera regionala kompetensplattformar stärker och kompletterar Dalastrategins utgångspunkter för arbetet. MÅL 2016 Förstärkt arbete med att ta fram kunskapsunderlag inom utbildning, arbetsmarknad och kompetensförsörjningsområdet. Förbättra samverkan mellan Dalarnas arbetsgivare och utbildningsanordnare inom alla skol- och utbildningsformer. Fortsätta arbetet med att etablera bransch- och utbildningsforum inom befintliga och nya konstellationer. Medverka till utveckling av befintliga college, lärlingsutbildningar, yrkeshögskoleutbildningar samt etablera samarbete med Högskolan Dalarna. Förstärkt arbete för ökad samverkan inom integrationsområdet - för ökad matchning av nyanlända. Ta fram en handlingsplan relaterad till de vägval inom området kompetensförsörjning som uttrycks i Dalarna 2020 samt till ovan beskrivna insatser. Det regionala lärandet, projektplanering och utvärdering kopplat till genomförandet av Dalastrategin är en angelägen uppgift under det kommande året. En översyn ska göras av hur det regionala tillväxtarbetet kommuniceras på hemsida, i sociala medier och i dialoger med kommuner och andra aktörer. Det politiska rådet för innovation och företagande har samlat kunskap om området och ska utveckla sin roll. Avsikten är att stärka det regionala ledarskapet genom ett övergripande partnerskap med betydande aktörer i regionen. Region Dalarna planerar för ett gemensamt projekt om smart specialisering (S3) i Norra Mellansverige. I samarbetet kommer Högskolan Dalarna och Central Sweden att vara betydelsefulla samarbetspartners tillsammans med kluster/s3-områden och motsvarande parter i Värmland och Gävleborg. Utvecklingsarbetet inkluderar genus och mångfald och ska implementeras i samarbete med andra regionala samarbetsparter. Det kommer att vara viktigt att hitta samarbeten som syftar till att öka inkluderingen av nyanlända.

55 15(22) MÅL 2016 Utforma en kommunikations- och lärandeplan för Region Dalarnas tillväxtarbete. Fortsatt etablering och utvärdering av kunskapsområden för smart specialisering (S3) i Dalarna. Etablera råd och partnerskap för smart specialisering, stärkt entreprenörskap och jämställd tillväxt, där ett delmål är att lansera webbsidan verksamt.se/dalarna. Upprätta handlingsplaner för agendan för smart specialisering, stärkt entreprenörskap och jämställd tillväxt. Region Dalarnas utvecklingsarbete inom besöksnäringen utgörs till stora delar av att stötta klusterinitiativet Destination Dalarna. Destination Dalarna är idag en gemensam innovativ arena där privata företag och organisationer, offentlig förvaltning, forskning och utbildning möts. Region Dalarna fungerar som processägare för Destination Dalarna. Det arbete som bedrivits under 2015 med syfte att slå samman Dalarnas destinationsbolag planeras vara färdigt för genomförande under Avsikten är att det utvecklingsarbete inom besöksnäringen som bedrivs inom Region Dalarna ska införlivas i den nya organisationen. Förutsatt att besluten går i den riktningen kommer det att påtagligt påverka arbetet under året. I övrigt kommer arbetet att fokuseras på att driva aktiviteter inom de beviljade EU-projekten Destination Dalarna Innovativ tjänsteutveckling, fas II och Internationalisering, export och försäljning, fas II. Projekten syftar till ökad exportmognad, ökad export och ökad kännedom om Dalarna på prioriterade marknader. Arbetet med affärsutveckling, nya tjänster och produktområdesutveckling fortsätter samtidigt som vi vidareutvecklar statistik och analys av besöksnäringen. Det pågående arbetet inom Besöksnäringscollege och Kurbits affärsutveckling för besöksnäringen får fortsatt stöd. Projektet Gamification of Dalarna som deltar i en kvalifikationsprocess hos Vinnova - väntas få besked om eventuellt stöd från Vinnova i mars Under 2016 fortsätter det gränsregionala samarbetet med Hedmarks fylke i Norge genom den etablerade Gränskommittén. Region Dalarna kommer under 2016 att vara särskilt involverade i genomförandet av ett demografiprojekt där kommuner från Hedmark och Dalarna deltar. I projektet används en forskningsbaserad attraktivitetsmodell som leder till analys och förslag på förbättringsområden. Hög aktualitet har också gränsöverskridande frågor med koppling till den planerade flygplatsen i Sälen.

56 16(22) En viktig resurs i arbete med att ge stöd till medarbetare och medlemmar i det internationella arbetet är Central Sweden (Brysselkontoret). Under 2016 planeras för fortsatta aktiviteter genom CEPA, Central Sweden Projektanalys i syfte att ta fram projektidéer och ansökningar till EU:s sektorsprogram. Utgångspunkten är att arbeta utifrån Region Dalarnas agenda för smart specialisering med inriktning på utpekade kunskapsområden: avancerad industri, innovativ upplevelseproduktion, energieffektivt samhällsbyggande samt hälsa och välfärd. Målet är ett ökat deltagande i Horizon 2020, EU:s program för forskning och innovation. Region Dalarna deltar även nästa år i samarbetet inom Vanguard-initiativet tillsammans med ca 25 andra industriregioner i EU. Arbetet går under 2016 över i en fas där företag i Dalarna är direkt involverade i pilotprojekt. Insatser kommer också att göras för att få till stånd transnationella projektsamarbeten med koppling till våra demografiska utmaningar. Där fortsätter pågående CEPA-process från 2015 med fokus på, implementeringen av ungdomsstrategin; Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. I februari 2016 avslutas det pågående ungdomsutbytesprojektet med Kina (Hubei). Nya projektansökningar planeras för fortsatt utbyte med ungfrågor i fokus. Under hösten 2015 startade ett arbete med att ta fram en internationell agenda för Region Dalarna. Den ska färdigställas under första halvan av 2016 för politisk behandling. Unga till arbete fortsätter som projekt från juni 2015 fram till december Region Dalarna har fått medel från Socialfonden, det så kallade sysselsättningsinitiativet. Det viktiga är att fortsätta göra det som gjort projektet framgångsrikt. Projektet som har ett deltagande från alla kommuner i Dalarna riktar sig till unga arbetslösa år, som står långt från arbetsmarknaden. Flertalet deltagare kommer från skolan, kommunala uppföljningsansvaret (KAA) och socialförvaltningen. Plugga klart är ett regionalt projekt tillsammans med gymnasie- och högstadieskolor i Dalarna. Projektet startar i januari under förutsättning att positiva beslut om finansiering via Socialfonden (ESF) tas. Syftet är att minska och förebygga skolavhoppen i Dalarna för att på sikt minska arbetslöshet och utanförskap. Projektet ska stärka och komplettera det arbete som redan görs i skolorna genom att utveckla verksamheter som är förebyggande för de elever som riskerar att hoppa av skolan i förtid.

57 17(22) Region Dalarna disponerar 60% av länsanslaget för regionala tillväxtåtgärder (1:1), vilket motsvarar cirka 45 miljoner kronor per år. Prioritering av vilka projekt som ska få medfinansiering från anslaget görs främst utifrån hur väl projektets syfte och mål överensstämmer med Dalastrategin Dalarna 2020 med de underliggande programmen Agenda för smart specialisering i Dalarna och Stärkt entreprenörskap i Dalarna samt strukturfonds-programmet för EU Norra Mellansverige. En stor del av Region Dalarnas eget arbete med länets utveckling bedrivs i projektform och finansieras till största delen av anslaget 1:1 samt EU:s regionala utvecklingsfond. För att säkerställa att resurserna används på ett utvecklingsinriktat och kostnadseffektivt sätt är det viktigt att ta tillvara erfarenheter av tidigare genomförda projekt samt att genom kunskapsutbyte med övriga län och aktörer ytterligare utveckla verksamheten. Det är också viktigt att idébärare och projektägare får ett bra och proaktivt stöd från Region Dalarna i samband med ansökan och genomförande av utvecklingsprojekt. MÅL 2016 Minst tio uppföljningsbesök av pågående och avslutade projekt genomförs. Ett fortsatt högt inslag av proaktivitet och servicenivå i förhållande till projektägare och andra aktörer och en fortsatt utveckling av hemsida och webbansökan. Redovisning av genomförda projekt och dess effekter systematiseras ytterligare och redovisas regelbundet till beslutande politiker och övriga intressenter.

58 18(22) Region Dalarna utgör en plattform för att bedriva utvecklingsarbete inom socialtjänsten samt angränsande hälso- och sjukvård. Arbetet ska bedrivas med utgångspunkt i en evidensbaserad praktik och jämlik vård till nytta för invånarna i Dalarna. Tidigare har årsvisa överenskommelser mellan regering och Sveriges Kommuner och Landsting eller andra överenskommelser mellan statlig och regional/lokal nivå varit prioriterade områden för regional utveckling. Dessa fasas nu ut samtidigt som Region Dalarnas medlemmar tar ett större eget ansvar för det gemensamma utvecklingsarbetet inom området. Det innebär att gemensamma regionala prioriteringar kan göras i större utsträckning vilket ökar medlemmarnas inflytande över utvecklingsområdena. Under 2016 kommer vi fokusera vårt arbete inom de prioriterade områden som beslutas regionalt. Internt ska samverkan mellan verksamhetsområdena förstärkas och gränsöverskridande utvecklingsområden tydliggöras i syfte att nå synergieffekter. Former för samverkan mellan den regionala stödstrukturen och högskolan ska utvecklas. Med början 2016 ska den gemensamma stödstrukturen och formerna för samverkan med högskolan utvärderas i ett gemensamt projekt som leds av Högskolan Dalarna. MÅL 2016 Stärka samspelet mellan olika områden samt mellan forskning och praktik. I samverkan med högskolan och kommuner/landsting utveckla metoder för ökat brukarinflytande. På ett strukturerat sätt driva och stödja lokal utveckling inom de prioriterade områdena. Påbörja utvärdering av den gemensamma stödstrukturen inklusive samverkan med högskolan. Barn och unga Utifrån den nationella handlingsplanen för den sociala barn- och ungdomsvården ge stöd för lokal och regional utveckling inom de områden som prioriterats för länet. Fortsatt arbete för att utveckla systematisk uppföljning inom området genom det reviderade BBIC - Barns behov i centrum och ÖJ - Öppna jämförelser. Stöd till implementering av modeller för brukarmedverkan. Missbruks- och beroendevården Fortsatt stöd för lokal utveckling och samverkan. Genomförande av samverkansöverenskommelse om förbättrade stödinsatser vid omhändertagande av berusade personer. Implementering av regionalt vårdprogram och länsövergripande överenskommelse om samverkan mellan huvudmännen. Fortsatt implementering av systematisk uppföljning samt av ett föräldra- och barnperspektiv. Äldre Implementering och uppföljning av arbeten som utgår från den regionalt framtagna strategiplanen, där målet för den äldre personen är att kunna åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.

59 19(22) Prioriterade delområden: God vård i livets slut Preventivt arbetssätt God läkemedelsbehandling Sammanhållen vård och omsorg Att upptäcka och förebygga psykisk ohälsa hos äldre E-hälsa Fortsatt implementering och införande av ytterligare välfärdsteknologi. Med digital tjänst menas, tjänster som underlättar, förebygger och bidrar till ett tryggt, säkert och delaktigt liv. Tjänsterna innehåller någon form av digital teknik såväl lokalt, t ex i hemmet som vid kommunikation med omvärlden. Patienter/brukare kommer som tidigare att involveras ytterligare i arbetet. Personal inom vård- och omsorg får fortsatt tillgång till ett väl fungerande och samverkande IT-stöd som underlättar det dagliga arbetet och garanterar patientsäkerheten. Personer med funktionsnedsättning Fortsatt stöd i arbetet med att utveckla den systematiska uppföljningen utifrån Öppna jämförelser, implementering av ICF (klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa). Stöd till implementering av modeller för att stärka barns och ungas delaktighet och inflytande samt brukarmedverkan för vuxna. Vuxenpsykiatri Övergripande mål är; en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård av god kvalitet, tillgång till arbete och anpassad sysselsättning, möjlighet till delaktighet och inflytande. Arbetet 2016 fortsätter bl.a. med: Fortsatt implementering av vård och stödsamordning enligt Integrerad psykiatri. Insatser som fokuserar på anhörigas situation. Utveckling av brukarinflytande och delaktighet på individ- verksamhets- och organisationsnivå.

60 20(22) Region Dalarna i egenskap av Dalarnas kollektivtrafikmyndighet ansvarar för färdtjänst- och riksfärdtjänsthantering och dess tillkommande myndighetsutövning. Färdtjänsten Dalarnas uppdrag är att utreda, bedöma och fatta beslut om rätten till färdtjänst och riksfärdtjänst enligt färdtjänst- och riksfärdtjänstlagen. Färdtjänst beviljas den som på grund av ett funktionshinder som inte är tillfälligt, har väsentliga svårigheter att på egen hand förflytta sig eller resa med allmänna kommunikationer. Riksfärdtjänst bedöms utifrån om den sökande är berättigad till ersättning för resa som måste ske på ett särskilt kostsamt sätt, till följd av ett stort och varaktigt funktionshinder var ett arbetsamt år för många av medarbetarna och de långa handläggningstiderna har varit påfrestande för enheten. Därför ska vi under 2016 arbeta med ett mer strategiskt arbetsmiljöarbete så att den psykosociala arbetsmiljön kan förbättras ytterligare, även om vi kommit en bit på vägen. Enheten arbetar för en likvärdig och hög rättssäkerhet i myndighetsutövandet samt för att korta handläggningstiderna för beslut. Färdtjänstenheten har som mål att under 2016 redovisa följande nyckeltal avseende tillståndsgivningen till kommunerna kvartalsvis: Genomsnittlig handläggningstid (väntetid), nya ärenden för färd- och riksfärdtjänst, genomsnittlig avslagsfrekvens, antalet omprövningar, ansökningar om särskilda villkor, besök, antalet ärenden som överklagats till förvaltnings- och kammarrätt. MÅL 2016 Utveckla rutiner för att upprätthålla en handläggningstid på fyra veckor. Vara drivande i nätverk med kringliggande län och dess färdtjänst- och riksfärdtjänsthandläggare. Alla handläggare ska ha genomgått Svensk Färdtjänstförenings fördjupningskurser gällande färd- och riksfärdtjänst.

61 21(22) Elevantagningen arbetar på uppdrag av Dalarnas och Hälsinglands kommuner, Landstinget Dalarna samt fristående skolor, med att ta fram underlag för antagning till gymnasieskolan. Elevantagningen hanterar varje ansökan, granskar behörighet, meritvärderar och rangordnar de sökande enligt gällande lagar och regler samt förmedlar underlaget till respektive kommun eller skola för beslut. En viktig roll för verksamheten är att i relation till kunderna fungera som kunskapsbank när det gäller antagningsfrågor. Vid slutantagningen i juli så kommer eleverna att få ge sitt svar på webben, istället för som tidigare via svarstalong. Från och med 2016 så kommer elevantagningen även att hantera ansökningar från elever som söker till gymnasiesärskolan. Elevantagningen ansvarar även för utbetalning av inackorderingstillägg och resebidrag för Dalarnas elever som studerar på annan ort. Tillgänglighet, effektivitet och engagemang är ledord i verksamheten. MÅL 2016 Verksamheten ska ha hög kvalitet och vara prisvärd för kunderna. Utbildning av personal och informationsträffar med berörda studievägledare ska ske kontinuerligt. Samverkan och erfarenhetsutbyte ska ske med gymnasieantagningarna i Västerås, Örebro, Karlstad, Köping och Jämtlands utbildningsförbund. AV-media servar skolor och andra utbildningsanordnare med pedagogiskt anpassade läromedel. AV-media investerar årligen i nytt filmmaterial och teknik för att hålla standarden på utlåningsmaterial på en hög nivå. I arkivet finns Utbildningsradions samtliga radio- och tv-program. Produktion av mediematerial som Läs en Film-väskor, samordnas med Film i Dalarna och länsbiblioteket. MÅL 2016 AV-media fortsätter att öka tillgängligheten för kunderna. Hög service och låg prisnivå. Löpande avtal till förmån för kunder där digitala lärprocesser är i fokus. AV-media fortsätter att hålla en hög ambitionsnivå för filminköp. AV-media försätter under 2016 med fysisk utlåning så länge efterfrågan finns. AV-media arbetar aktivt med olika informationsinsatser mot kunderna.

62 22(22) TKR INTÄKTER Medlemsavgift kommuner Medlemsavgift Landstinget Dalarna Avgifter kommuner, Landstinget Dalarna, AV-media, Elevantagning Avgifter övriga, AV-media och Elevantagning Avgifter kommuner, Färdtjänsten Dalarna Bidrag från Energimyndigheten Avgifter utveckling av Hälsa och Välfärd Central Sweden personal Överföring personal Länsstyrelsen Dalarna Utvärdering mm - anslaget 1: Överförda regionala utvecklingsmedel Landstinget Dalarna Övriga intäkter Intäkter från projekt (gemensamma kostnader) Summa kostnader: KOSTNADER Inköpskostnader AV-media Lokalkostnader Drift och datakostnader Resekostnader Marknadsföring/Information Konferenser, seminarier Kanslikostnader Central Sweden Övriga föreningsavgifter Personal - löner och bikostnader Personal - övrigt Direktionen - arvode mm Förtroendemannarevision Avskrivningar inventarier, datorer Verksamhet/aktiviteter * Summa kostnader: RESULTAT 0 Verksamhet/aktiviteter * Regionala utvecklingsmedel Landstinget Dalarna Interna verksamhetskostnader Summa:

63 23(22)

64 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Helena Hanno Enochsson Datum Direktionen Diarienummer RD 2015/147 Yttrande på betänkande: EU och kommunernas bostadspolitik (SOU 2015:58), Dnr: RD 2015/147 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Besvara remissen enligt förslaget. Sammanfattning av ärendet Näringsdepartementet har erbjudit Region Dalarna att lämna synpunkter på betänkandet EU och kommunernas bostadspolitik (SOU 2015:15). Betänkandet är ett resultat av en utredning om de EU-rättsliga förutsättningarna för kommunal bostadspolitik. Utifrån det har man också utrett behovet av stöd till bostadsföretag på svaga bostadsmarknader, kommunernas förutsättningar att bedriva en bostadspolitik som möjliggör att alla kan efterfråga en bostad av god kvalitet samt behovet av mer förmånliga kreditgarantier för hushåll som vill investera i egna hem och på landsbygden. En grundförutsättning för uppdraget är att alla förslag som presenteras ska utformas i enlighet med statsstödsreglerna och att förslagen är möjliga att genomföra EU-rättsligt. Sammanfattningsvis ställer sig Region Dalarna sig positiva till betänkandet och de förslag som presenteras. Beslutsunderlag Förslag till remissvar bifogas. Ärendet Betänkandet omfattar ett klargörande av de EU-rättsliga förutsättningarna för en bostadspolitik som syftar till att komplettera det utbud av bostäder som kan förväntas utan stöd, samt en utredning av: - Behovet av stöd till bostadsföretag på svaga bostadsmarknader - Kommunernas förutsättningar att bedriva en bostadspolitik som möjliggör att alla kan efterfråga en bostads av god kvalitet - Behovet av mer förmånliga kreditgarantier för hushåll som vill investera i egna hem på landsbygden I betänkandet har ett antal förslag presenterats. Förslagen uppfyller enligt utredaren, EU:s statsstödsregler.

65 2(2) Statliga stöd ska kunna lämnas till kommuner med svaga bostadsmarknader och till kommunala bostadsföretag som behöver omstruktureras. Vissa delar av stöden måste anmälas och godkännas av kommissionen. Kommunernas självstyre göra att de är bäst lämpade att avgöra behoven på den egna bostadsmarknaden. Men många kommuner saknar kunskap om EU:s statsstödsregler därför föreslås att en statlig myndighet bör få uppdraget att stödja kommunerna i deras arbete (i enlighet med förslag från Utredningen om en kommunallag för framtiden, SOU 2015:24). När det gäller statliga kreditgarantier för byggande och renovering och småhus på landsbygden, lämnas inga förslag på förändringar. Utredarna konstaterar att förändringar av dagens system inte kommer att spela så stor roll för att öka byggandet. I utredningen görs en grundlig genomgång om vad som kan definieras som en svag bostadsmarknad. Svaga bostadsmarknader definieras av en marknad där efterfrågan på bostäder påverkas av en varaktig vikande arbetsmarknad, en varaktig minskande befolkning eller låga inkomster hos kommuninvånarna. Det är också en grupp kommuner som förväntas halka efter än mer under de närmsta åren och där marknadsförutsättningarna kan hindra investeringar i bostäder. I vissa fall kan den vikande marknaden även medföra en risk att kommunens bostadsföretag måste avvecklas. Utredningen är välgjord och handlar till stor del om att utreda förutsättningar och möjligheter till statligt stöd till kommuner och bostadsföretag på svaga bostadsmarknader. Förslagen som presenteras är några bidrag i insatserna för att öka bostadsbyggandet i hela landet. Bostadsbyggandet av framförallt flerfamiljshus är en komplex fråga och det är många olika faktorer som påverkar nyproduktionen och de nödvändiga flyttkedjorna. Helena Hanno Enochsson Beslutet ska skickas till

66 Handläggare Helena Hanno Enochsson Yttrande Datum Regeringskansliet Näringsdepartementet Diarienummer RD2015/147 Sida 1(2) Ert diarienummer N2015/4746/PUB Yttrande angående betänkandet EU och kommunernas bostadspolitik (SOU 2015:58). Region Dalarna har fått möjligheten att ge synpunkter på betänkandet EU och kommunernas bostadspolitik (SOU 2015:58). Betänkandet omfattar ett klarläggande av de EU-rättsliga förutsättningarna för en bostadspolitik som syftar till att komplettera det utbud av bostäder som kan förväntas utan stöd, samt en utredning av: - behovet av stöd till bostadsföretag på svaga bostadsmarknader - kommunernas förutsättningar att bedriva en bostadspolitik som möjliggör att alla kan efterfråga en bostad av god kvalitet - behovet av mer förmånliga kreditgarantier för hushåll som vill investera i egna hem på landsbygden I direktiven för utredningen ställs kraven att alla förlag utformas i enlighet med statsstödsreglerna och att utredarna så långt som möjligt försöker säkerställa att förslagen är möjliga att genomföra EU-rättsligt. Sammanfattningsvis ställer sig Region Dalarna positiv till både betänkandet och de förslag som presenteras. Allmänna synpunkter: Uppdraget är till stor del begränsat till att titta på förutsättningar och möjligheter till statligt stöd till kommuner och bostadsföretag på svaga bostadsmarknader. Uppdraget är trots denna begränsning komplext, inte minst för att alla kommuner har olika förutsättningar för en bostadsmarknad och bedriver olika politik på bostadsområdet, vilket också utredarna lyfter. Utredningen är välgjord och föreslagen som presenteras är relevanta utifrån de uppställda kraven. Analysen om svaga bostadsmarknader är intressant och väl genomförd. Vi håller med om att det kan finnas en svårighet att bedöma vad som är en svag bostadsmarknad nu och inte minst i framtiden. Det är viktigt att bedömningarna om vilka marknader som är svaga görs kontinuerligt, särskilt när kommuner söker det stöd som föreslås i betänkandet. Förutsättningarna i samhället ändras ständigt. Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se bg org nr

67 2(2) Det är viktigt att belysa att det finns ett behov av att bygga även där bostadsmarknaden upplevs som svagare. Det finns ett behov av att få igång flyttkedjorna som göra att även svagare grupper kommer in på bostadsmarknaden och det är inte enbart ett storstadsproblem. De förslag som lyfts bör också ses som en del i de förändringar som behövs för att få en fungerande bostadsmarknad och en tillväxt i hela Sverige. Bilagor Bilaga 1 "[Skriv text här]"

68

69 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Anna Lindström Datum Arbetsutskottet/Direktionen Diarienummer RD 2015/180 Borgmästaravtalet Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: 1) Region Dalarna ansöker om att bli sk Avtalsamordnare för borgmästaravtalet för samtliga Region Dalarnas medlemmar 2) Bistå och vägleda Region Dalarnas medlemmar fram till undertecknandet av borgmästaravtalet Sammanfattning av ärendet Borgmästaravtalet är den konventionella europeiska rörelsen som engagerar lokala och regionala myndigheter, som på frivillig väg åtar sig att öka energieffektiviteten och användningen av förnybara energikällor på sina territorier. Avtalsparternas syfte genom detta åtagande är att uppfylla och överskrida Europeiska unionens mål att senast år 2020 minska CO 2-utsläppen med 20 %. För att omsätta kommunernas politiska åtagande i konkreta åtgärder och projekt inom hållbarhetsområdet, kan Dalarnas kommuner med Region Dalarna som koordinator skriva under borgmästaravtalet. Kommunerna arbetar redan idag med kommunala klimat- och energiplaner och samtliga kommuner har energi- och klimatrådgivarna och Region Dalarna har ett nyetablerat Energikontor Dalarna som kan arbeta stödjande och vägledande med samordningen. Beslutsunderlag Efter antagandet år 2008 av EU:s klimat- och energipaket lanserade Europeiska kommissionen borgmästaravtalet i syfte att godkänna och stödja de insatser som lokala myndigheter gör för att genomföra en politik för hållbar energi. Lokala myndigheter har i själva verket en avgörande roll när det gäller att minska effekterna av klimatförändringarna. För att omsätta sitt politiska åtagande i konkreta åtgärder och projekt, förpliktar sig avtalsparterna/kommunerna bland annat att utarbeta en grundläggande utsläppsinventering och, inom ett år efter undertecknandet, lämna in en åtgärdsplan för hållbar energi som innehåller huvudlinjerna för de nyckelåtgärder de planerar att vidta.

70 2(2) Utöver energibesparingar ger avtalsparternas åtgärder en mängd olika resultat: skapande av stabila arbeten för yrkesutbildad personal (som inte går att utlokalisera), en sundare miljö och livskvalitet, förbättrad konkurrenskraft och ett större energi oberoende. Samtidig som ett ständigt ökande antal kommuner visar den politiska viljan att ansluta sig till borgmästaravtalet, har de inte alltid de finansiella och tekniska resurserna för att leva upp till sina åtaganden. Av det skälet har de offentliga förvaltningar och nätverk som kan hjälpa avtalsparterna att fullgöra sina ambitiösa mål givits en särskild ställning inom avtalets ram. Samordnare inbegripet provinser, regioner och nationella myndigheter ger avtalsparter strategisk vägledning, finansiellt och tekniskt stöd. Detta arbete kan genomföras genom Energikontor Dalarna. Detta är för Dalarnas del en naturlig fortsättning att arbeta vidare i andan på utnämningen av Pilotlän för hållbar utveckling och det är ett åtagande av nationellt intresse då ingen annan region har underskrifter av borgmästaravtalet från samtliga av sina kommuner. Detta är ett arbete som ändå redan till dels görs inom det kommunala klimatoch energistrategiarbetet och som öppnar möjligheter att söka EU-bidrag från flera håll. Se även bifogade bilagor, bland annat för avtalstext. Anna Lindström Beslutet ska skickas till Region Dalarnas medlemmar

71 THE NEW INTEGRATED COVENANT OF MAYORS FOR CLIMATE AND ENERGY We, the Mayors signing this Covenant, share a vision for a sustainable future - whatever the size of our municipality or its location on the world map. This common vision drives our action to tackle interconnected challenges: climate change mitigation, adaptation and sustainable energy. Together, we stand ready to deliver concrete, long term measures that provide an environmentally, socially and economically stable environment to present and future generations. It is our collective responsibility to build more sustainable, attractive, liveable, resilient and energy efficient territories. WE, THE MAYORS, ACKNOWLEDGE THAT: Climate change is already happening and is one of the greatest global challenges of our time, calling for immediate action and cooperation between local, regional and national authorities from all over the world; Local and regional authorities are key drivers of the energy transition and the fight against climate change at the level of governance closest to citizens. They share the responsibility for climate action with the regional and national levels and are willing to act irrespective of the commitments of other parties; Local and regional authorities, in all socio-economic situations and geographical locations, stand at the frontline of reducing the vulnerability of their territory to the various impacts of climate change. Although emission reduction efforts are already underway, adaptation remains therefore a necessary and indispensable complement to mitigation; Climate change mitigation and adaptation can bring multiple benefits to the environment, society and the economy. Tackled together, they open up new opportunities to promote sustainable local development. This includes: building inclusive, climate-resilient, energy efficient communities and infrastructures; enhancing the quality of life; stimulating investment and innovation; boosting the local economy and creating jobs; reinforcing stakeholder engagement and cooperation. Local solutions to energy and climate challenges help provide secure, sustainable, competitive and affordable energy for every citizen and therefore contribute to reducing energy dependence and protecting vulnerable consumers. 1

72 WE, THE MAYORS, SHARE A COMMON 2050 VISION TO: Accelerate the decarbonisation of our territories, thus contributing to keeping average global warming below 2 C; Strengthen our capacities to adapt to unavoidable climate change impacts, thus making our territories more resilient; Increase energy efficiency and the use of renewable energy sources on our territories, thus ensuring universal access to secure, sustainable and affordable energy services for all. WE, THE MAYORS, COMMIT TO CONTRIBUTING TO THIS VISION BY: Reducing carbon emissions on our territory by at least 40% by 2030 through improved energy efficiency and greater use of renewable energy sources; Increasing our resilience to the impacts of climate change; Translating these commitments into a series of concrete steps1, including the development of a Sustainable Energy and Climate Action Plan which defines concrete measures and outlines the desired outcomes; Monitoring and reporting on our progress regularly within the framework of this initiative; Sharing our vision, results, experience and know-how with fellow local and regional authorities within the EU and beyond through direct cooperation and peer-to-peer exchange. WE, THE MAYORS, ACKNOWLEDGE THAT OUR COMMITMENT REQUIRES: Strong political leadership; The establishment of ambitious long-term objectives going beyond political mandates; A coordinated (inter)action between mitigation and adaptation through the mobilisation of all municipal departments involved; A cross-sector and holistic territorial approach; The allocation of appropriate human, technical and financial resources; The engagement of all relevant stakeholders within our territories; The empowerment of citizens as key energy consumers, prosumers and participants in demand responsive energy system; Immediate action, notably via "no-regret" and flexible measures; The implementation of smart solutions to address the technical and societal challenges of the energy transition; Regular adjustments of our actions according to monitoring and evaluation findings; 1 As presented in annex. 2

73 A combined horizontal and vertical cooperation (i.e. between local authorities and with all other government levels). WE, THE MAYORS, WELCOME: The initiative of the European Commission bringing both pillars of climate change mitigation and adaptation under this single umbrella initiative and further strengthening the synergies with other relevant EU policies and initiatives; The European Commission s support for the extension of the new Covenant of Mayors model to other parts of the world; The Committee of the Regions strong support for the new Covenant of Mayors and its objectives, as the institutional voice of EU local and regional authorities; The assistance provided by Member States, regions, provinces, mentor cities and other institutional structures to local authorities in complying with their mitigation and adaptation commitments. WE, THE MAYORS, INVITE: OTHER LOCAL AUTHORITIES TO: Join us in our commitments; Share knowledge and engage in capacity-building activities under this new framework. REGIONAL / SUB-NATIONAL AUTHORITIES TO: Provide us with strategic guidance, technical and financial support in the development, implementation and monitoring of our action plan(s) and related measures; Help us foster cooperation and joint approaches for a more efficient and integrated action. NATIONAL GOVERNMENTS TO: Shoulder their responsibility in tackling climate change and provide appropriate policy and financial support for the preparation and implementation of our local mitigation and adaptation strategies; Involve us in the preparation and implementation of the national mitigation and adaptation strategies; Ensure appropriate access to financing mechanisms to support local climate and energy action; Recognise the impact of our local efforts, voice our needs and reflect our views in the European and International climate processes. 3

74 THE EUROPEAN INSTITUTIONS TO: Consolidate policy frameworks which support the implementation of local climate and energy strategies and city-to-city cooperation; Provide us with the appropriate operational, technical and promotional assistance; Continue mainstreaming the new Covenant of Mayors in the relevant policies, support programmes and activities of the European Union; while involving us in the preparation and implementation phases; Continue making funding opportunities available for the implementation of our commitments as well as proposing dedicated project development assistance facilities that help us to develop, tender and launch larger investment programmes; Acknowledge our role and efforts in climate change mitigation and adaptation and share our achievements with the international community. OTHER STAKEHOLDERS 2 TO: Mobilise and share expertise, know-how, technology and financial resources that complement and strengthen our local efforts, scale up capacity-building, foster innovation and boost investment; Become active players of the energy transition and support us by getting involved in community action. 2 E.g. private sector, financial institutions, civil society, scientific community and academia. 4

75 ANNEX I THE NEW COVENANT OF MAYORS STEP-BY-STEP PROCESS & GUIDING PRINCIPLES A COMMON ROADMAP FOR A SHARED VISION: In order to meet their mitigation and adaptation targets, new Covenant of Mayors Signatories commit to a series of steps: STEPS \ PILLARS MITIGATION ADAPTATION 1) Initiation and baseline review 2) Strategic target setting & planning 3) Implementation, monitoring and reporting Preparing a Baseline Emission Inventory Preparing a Climate Change Risk and Vulnerability Assessment Submitting a Sustainable Energy and Climate Action Plan (SECAP) * and mainstreaming mitigation and adaptation considerations into relevant policies, strategies and plans within two years following the formal signing Report progress every second year following the SECAP submission in the initiative s platform * The adaptation strategy should be part of the SECAP and/or developed and mainstreamed in (a) separate document(s). Signatories can opt for the format of their choice see the adaptation pathway paragraph hereafter. Years 1-2 shall set the groundwork for the plan, focussing on assessing the situation (principal sources of CO 2 emissions and their respective reduction potentials, main climate risks and vulnerabilities and their associated current/future challenges), identifying the mitigation and adaptation priorities and early wins, strengthening community involvement and mobilising sufficient resources and capacities to undertake the necessary actions. The next years will focus on strengthening and scaling up the actions and projects initiated to accelerate change. FLEXIBLE PATHWAYS, ADJUSTABLE TO LOCAL REALITIES: 5