Plattformsdagarna Malmö 7-8 december PROGRAM. Anmäl dig nu på PLATTFORM FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING

Transkript

1 Plattformsdagarna 2016 Malmö 7-8 december PROGRAM Anmäl dig nu på 1

2 Bilder: Hans Ekestang Plattformsdagar med konvent, seminarier och workshops 7-8 december, Malmö Live & Congress, Malmö Den 7-8 december sammanfattas årets arbete i plattform för hållbar stadsutveckling på Malmö Live & Congress! Huvudarrangör är de fem Plattformsmyndigheterna; Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Tillväxtverket och Trafikverket. I samarbete med 40 olika organisationer genomförs 58 kunskapsdialoger och 30 speeddates samt 6 spännande inspirationsföreläsningar och 2 paneldiskussioner alla med fokus på att bo och leva i en hållbar stad! Plattformsdagarna är ett återkommande event med kunskapsspridning och erfarenhetsåterföring för alla som verkar för, eller arbetar med frågor om hållbar stadsutveckling. Plattformsdagarna vänder sig till dig som jobbar med plan- och byggfrågor på en kommun, länsstyrelse eller i privat sektor, politiker, näringsliv, byggföretag, bostadsföretag - alla som på olika sätt arbetar med eller påverkar hållbar stadsutveckling! Konferencier för årets plattformsdagar på Malmö Live & Congress är Patrik Faming, Boverket, nationell samordnare, Plattform för hållbar stadsutveckling. Välkommen till två spännande dagar med dialog i fokus! Janna Valik Generaldirektör Boverket, ordförande i styrgrupp Plattform för hållbar stadsutveckling 2

3 PROGRAM Den 7 december Villkor för att bo och leva i en Hållbar stad Malmö Live, Dag Hammarskjölds torg 2, Malmö Kaffe och registrering Släppmingel för tidskriften STAD! Vi tar tempen på staden - om hälsa och välbefinnande. Kom och mingla den 6 december kl på Form/Design Center, Lilla torg 9, Malmö Välkommen! Janna Valik, generaldirektör Boverket och ordförande i styrgrupp plattform för hållbar stadsutveckling, hälsar välkommen till årets Plattformsdagar! Konferencier är Patrik Faming, Nationell samordnare, Plattform för hållbar stadsutveckling. Foto: Lisa Hydén Agenda 2030 utmaningar i en globaliserad värld Städerna går i bräschen för utveckling och är nav för innovationer och nya idéer. De globala målen för hållbar utveckling och Agenda 2030 syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Johan Hassel, ledamot i regeringens delegation för Agenda 2030, VD för tankesmedjan Global Utmaning, beskriver delegationens arbete, utgångspunkter och utmaningar med särskilt fokus på Mål 11 som handlar om att städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara Att bo och leva i en hållbar stad Parallella sessioner #1 Välj mellan att antingen gå på en kunskapsdialog eller två speeddate per session! Ambitionen är att plattformsdagarna ska kunna erbjuda så många olika ämnen inom hållbar stadsutveckling som möjligt. Svårt att välja? Alla kunskapsdialoger kan du lyssna på efteråt i en poddsändning på #hallbarstad 3

4 Vad är en kunskapsdialog? I kunskapsdialogen får du med tio andra deltagare möjlighet att på djupet diskutera ett valfritt ämne. Det finns tid för frågor, diskussion och samtalet leds av en diskussionsledare. Första delen inleds med en tyst föreläsning i 15 minuter. 30 olika föreläsningar pågår samtidigt! Sedan diskuterar du. Sista delen används till att sammanfatta diskussionen i form av ett villkor för att bo och leva i en hållbar stad. Villkoret rapporteras in till regeringskansliet och den av regeringen utsedda delegationen Agenda Kunskapsdialoger Parallella sessioner # 1 Välj en kunskapsdialog! 1. Hur går lågenergibyggande ihop med bostadsbrist och omfattande renoveringsbehov? 2. Att dela på kakan sharing i samhällsutvecklingen 3. Bidra till forsknings- och innovationsprioriteringar för en hållbar stad och landsbygd! 4. Bostäder för alla hur når vi dit? 5. Bullerfrågor i planeringen 6. Bygg Malmö helt och hållbart en EU-investering som gör skillnad? 7. Hur kan vi underlätta och främja byggandet av hållbara och prisöverkomliga bostäder? 8. Den svenska modellen på hyresbostadsmarknaden 9. Doughnut districts - stadsdelar inom globala gränser 10. Ekosystemtjänster i staden 11. Urbana ekosystemtjänster och städernas bortglömda beroende av omvärlden 12. Samverkansformer för ett levande centrum 13. Forskningssamverkan en väg att bli en attraktivare arbetsgivare 14. Framtidens BBR - för ett hållbart ökat bostadsbyggande 15. Bostadsbyggande för alla 16. I brist på kapital, ledarskap och idéer företagens roll i den hållbara staden 17. Genusglasögon på, vad händer med staden då? 18. Gestaltningens betydelse i en hållbar stad 19. Hur involverar vi medborgarna bättre? 20. Hur kan samverkan ske i praktiken? 21. Den hållbara turisten i den hållbara destinationen? 22. Hållbara ekonomiska modeller för ökad efterfrågan och betalningsförmåga? 23. Hållbara städer kräver genuint och inkluderande ledarskap 24. Hållbart resande i staden - vad innebär det ur ett kommunalt perspektiv? 25. Hänsyn till kulturvärden i en tid av ökat bostadsbyggande och efter förenklingar i PBL 26. Innovation i stadsutveckling masken i äpplet eller äpplet i paradiset? 27. Kan all mark bebyggas - och till vilket pris? 28. Kommunernas bostadsförsörjning - en handbok 29. Kraftsamling genom projekt för 7000 bostäder per år 30. Livscykelanalyser för bygg- och fastighetsbranschen Eller ska jag gå på en speeddate? Speeddate för grupper om maximalt 10 personer tar plats vid runda bord i lokaler avsedda för detta. Formatet vänder sig till deltagare som vill ha en första kontakt för att få tips på hur man kan gå tillväga och var det finns mer djupgående kunskap att hämta in. Läs mer om Speedates på sidan Speeddates # 1 Välj en Speeddate! Speeddates # 2 Välj en Speeddate! 1. Den attraktiva regionen 2. Metoder och indikatorer för att mäta hållbar stadsutveckling. 3. Fem Yes-kommunernas riktlinjer för bygglovsbefriade åtgärder 4. Smart stad 5. Hur kan bostadsbyggande bli möjligt på förorenad mark? 6. Attraktiv, hållbar stad anpassad till vinterklimat 7. Från gruva till grönsak 8. Medborgardialoger 9. Tillväxtverket och Energimyndigheten - för framgångsrik samverkan inom hållbar stadsutveckling 10. Smarta Nät 11. Innovation för hållbar stadsutveckling - vi har frågan - har du svaret? 12. Integrationsprocessen i samhället 13. Kommission för ett socialt hållbart Malmö 14. Pitcha din projektidé Lunch 4

5 Kunskapsdialoger Parallella sessioner # 2 Välj en kunskapsdialog! 31. Hållbarhet som växer ur platsen med stöd i arkitektonisk gestaltning 32. Livscykelperspektivet vad är det? 33. Ljus och möjligheter i en hållbar stad 34. Modernt Trähusbyggande, så vill vi bo 35. Ny samverkansprocess för hållbar stadsutveckling? 36. Nyttan med allmännyttan 37. När är stadsutvecklingen hållbar och hur når vi dit? 38. Processinriktat arbete för socialt hållbar stadsplanering 39. Säkert boende i havsnära läge 40. Vad kostar det oss att staden är ur funktion? 41. Varför är ökad rörlighet så viktig för en inkluderande bostadsmarknad? 42. Experimenteras det för lite, eller vem vill inte bo i ett Urban Living Lab? 43. Är vi hållbara nu? 44. Hållbara stadsmiljöer ska bli verklighet! 45. Innovationer för en bättre stad 46. Varför ska barnen vara på taket? 47. Vad vinner fastighetsägaren på att anlägga biotoper eller ekosystemtjänster? 48. Hur gör vi praktiskt för att skapa nya ekosystemtjänster i staden? 49. Hur organiserar vi stadsutvecklingsprojekt? 50. Vad är Social Housing - egentligen? 51. Södertörnsmodellen och Södertörnsanalysen - Samverkan för hållbar stadsutveckling 52. Cirkulärt byggande 53. Hur kan vi gemensamt hitta en modell för att på ett transparent sätt väga mål och intressen mot varandra? 54. Nya finansieringsmodeller som instrument för hållbara städer 55. Ett samhälle utan regler, leder det till hållbara städer? 56. Samverkan i Eranet Cofund Europeiska program 57. Framtidens stationssamhälle knutpunkt och livsmiljö 58. Hållbarhet genom frivillighet - internationell utblick på medborgardrivna initiativ Speeddates # 3 Välj en Speeddate! Speeddates # 4 Välj en Speeddate! 15. Grön produktion - odla mat och jobb i staden 16. Byggemenskaper - att bygga tillsammans 17. Planering för social hållbarhet i Norden 18. Privat-Offentlig samverkan med medborgarna! 19. Rättvisa städer genom medskapande 20. Den svenska BID-modellen - en modell som fungerar! 21. Universell utformning ger aktiva medborgare! 22. URBACT III - det europeiska samarbetsprogrammet för hållbar stadsutveckling 23. Decode - att bygga nytänkande tillsammans 24. Hållbar Stad - En webbplats för idéutbyte, kunskapsspridning och goda exempel 25. Från globala gränser till krav på hållbara städer 26. Hållbart, hållbarare, Norra Kymlinge 27. Handlingsplan för hållbart markbyggande - vem gör vad? 28. Bygga-om-dialogen 29. Ljudmiljön i den hållbara staden (endast 8/12) Fika 5

6 15.30 Att bo och leva i en hållbar stad Parallella sessioner # 3 Välj en inspirationsföreläsning eller paneldiskussionen: It takes three to tango ( ) Inspiration 1 Luften vi andas Frisk luft är en förutsättning för liv, hälsa och fungerande ekosystem. Luften vi andas i Sverige påverkas av både svenska utsläpp och föroreningar som transporteras hit med luftströmmarna från andra länder. På samma sätt ger våra svenska utsläpp effekter utanför vårt lands gränser. Negativa effekter av luftföroreningar är därför en internationell fråga som kräver internationella lösningar. Som nettoimportör av föroreningar arbetar Sverige aktivt med att driva en ambitiös luftvårdspolitik inom EU och i andra internationella fora. Hör Anna Engleryd, ordförande för FN:s luftvårdskonvention berätta om det internationella spelet om luften, vilka resultat det ger, och varför det är så viktigt att arbeta med frågan ur såväl ett internationellt, som nationellt och lokalt perspektiv. Anna Engleryd, Naturvårdsverket Foto: Chris Thorn Inspiration 2 Fyra framtider Fyra framtider är en utredning som skiljer sig från allt annat Energimyndigheten har gjort. I den har vi skapat fyra nya framtider med synen på energi som nav för hur de utvecklas. Vi kallar dem Forte, Legato, Espressivo och Vivace. Vi vill höra fler röster om framtidens energisystem och se bredare diskussioner. Varje framtid har olika drivkrafter som dikterar samhällsutvecklingen, till exempel säker energiförsörjning, global rättvisa, individualism eller klimatförbättring. Utredningen visar också tydligt att energi inte är en isolerad fråga, utan ingår i ett sammanhang om hur vi tänker kring utveckling av transporter, bostäder, jobb och vårt landskap. Åsa Tynell, Energimyndigheten Foto: Nicole Dreher Inspiration 5 - paneldiskussion It takes three to tango I målet att nå hållbar stadsutveckling med en tät, grön och blandad stad och med god tillgång till boende och livsmiljöer krävs att stat, bransch och kommun samspelar och uppfyller sina roller och ansvar. Kommunen kan tillsammans med branschen åstadkomma mycket på lokalt plan, men är beroende av nationella spelregler. Vilka regler måste ändras för att skapa stor rörlighet och hög nyproduktion på bostadsmarknaden? Moderator: Catarina Rolfsdotter-Jansson. Catarina har i 25 år valt att främst skriva om hur vi genom medvetna val kan skapa bättre livskvalitet inte bara för oss själva, utan även för andra. I sitt arbete som journalist, författare, föreläsare, moderator och yogainstruktör vill hon inspirera till en mer hållbar utveckling, i alla avseenden. I panelen: Märta Stenevi (MP), stadsbyggnadskommunalråd, Malmö stad. Christer Larsson, nationell utredare och stadsbyggnadsdirektör, Malmö stad. Sveriges Byggindustrier. Fastighetsägarna. Plattformsmyndigheterna. Foto: Karin Oddner Att bo och leva i en hållbar stad Parallella sessioner # 4 Välj en inspirationsföreläsning! Inspiration 3 Det vi vill ska hända har redan hänt Victoria Percovich tar sin utgångspunkt i ett samtal som redan pågår kring stadens utveckling som myndigheter och kommuner inte riktigt hänger med i. Det engagemang och den organisering som kommuner säger sig vilja skapa genom dialoger och öppna processer finns redan till stor del. Inspiration 4 Nya utmaningar och möjligheter för kollektivtrafiken John Hultén är centrumföreståndare vid K2 Sveriges centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik. Han har disputerat i statsvetenskap vid Lunds universitet och har tidigare arbetat med strategiska frågor vid bl.a. Trafikverket och näringsdepartementet med framtagandet av den nationella planen för transportsystemet. Staden ur alla dess aspekter är ett samtalsämne som kontinuerligt pågår i mer eller mindre officiella rum. Dock oftast utan att de som har makten att påverka sitter med och lyssnar. Den ständigt pågående diskussionen om vad vi bygger, hur och varför samt för vem denna hållbara stad är till för? är frågor Victoria tänker på och som hon kommer att lyfta i sin föreläsning. Victoria Percovich, White Foto: Jesper Berg - Teknisk utveckling och övergripande samhällsförändringar skapar nya möjligheter och utmaningar för hur vi reser idag och i framtiden. Det kollektiva resandet är på många sätt nyckeln till framtidens hållbara och attraktiva städer, säger John Hultén. John Hultén Nationellt centrum för kollektivtrafik Foto: Kennet Ruona Summering och avslut dag Mingel & Mat & Musik med Malmö Stad som värd Miriam Aïda med kvartett. 6

7 Den 8 december Villkor för att bo och leva i en Hållbar stad Malmö Live, Dag Hammarskjölds torg 2, Malmö Inledning Patrik Faming, nationell samordnare och representanter från plattformens styrgrupp inspirerar kring konferensens tema. Röstning inleds om de villkor som formulerats dag ett Dialogkafé med speed date Dialogkafé är en mix mellan fika, stationer med olika sorters innehåll och speed dates. Alla arrangörer bidrar med material, utställningar och spännande ämnen till stationerna. Välj vad du själv vill gå på, årets Plattformsdagar erbjuder fria speeddates, konstvisning, utställningar och studiebesök där Malmö Stad tar oss med på två intressanta guidade turer; BID Sofielund (Jallatrappan) och Lindängen (Framtidens hus). (Anmälan krävs till dessa studiebesök!) Dessa speeddates kan du träffa mellan : 1. Den attraktiva regionen 2. Metoder och indikatorer för att mäta hållbar stadsutveckling. 3. Fem Yes-kommunernas riktlinjer för bygglovsbefriade åtgärder 4. Smart stad 5. Hur kan bostadsbyggande bli möjligt på förorenad mark? 6. Attraktiv, hållbar stad anpassad till vinterklimat 7. Från gruva till grönsak 8. Medborgardialoger 9. Tillväxtverket och Energimyndigheten - för framgångsrik samverkan inom hållbar stadsutveckling 10. Smarta nät 11. Innovation för hållbar stadsutveckling - vi har frågan - har du svaret? 12. Integrationsprocessen i samhället 13. Kommission för ett socialt hållbart Malmö (endast 7/12) 14. Pitcha din projektidé 15. Grön produktion - odla mat och jobb i staden 16. Byggemenskaper - att bygga tillsammans 17. Planering för social hållbarhet i Norden 18. Privat-Offentlig samverkan med medborgarna! 19. Rättvisa städer genom medskapande 20. Den svenska BID-modellen en modell som fungerar 21. Universell utformning ger aktiva medborgare! 22. URBACT III - det europeiska samarbetsprogrammet för hållbar stadsutveckling 23. Decode - att bygga nytänkande tillsammans 24. Hållbar Stad - En webbplats för idéutbyte, kunskapsspridning och goda exempel 25. Från globala gränser till krav på hållbara städer 26. Hållbart, hållbarare, Norra Kymlinge 27. Handlingsplan för hållbart markbyggande - vem gör vad? 28. Bygga-om-dialogen 29. Ljudmiljön i den hållbara staden Wildcards på stora scenen! 30. Tolv stadsutvecklingsprojekt upprättar hållbarhetsprogram genom Citylab Action Citylab Action syftar till att ge förutsättningar för en engagerande och effektiv process, samt att hållbarhet beaktas i stadsutvecklingsprojekts olika faser. I Citylab Action medverkar under 2016 tolv stadsutvecklingsprojekt, där de får och ger stöd för att upprätta hållbarhetsprogram. Träffa representanter från de tolv projekten och från Sweden Green Building Council. De tolv projekten är Barkarbystaden TRE i Järfälla, Campus Albano i Stockholm, DrottningH i Helsingborg, Falsterbokanalen i Vellinge, Lommarstranden i Norrtälje, Masthuggskajen i Göteborg, Norrtälje Hamn i Norrtälje, Rosendal i Uppsala, Skeppsbron i Jönköping, Solna Business Park i Solna, Stadsläkning Lagersdal i Eskilstuna och Täby Park i Täby Vi har ett resultat! Resultat - villkor för att bo och leva i en hållbar stad - redovisas och kommenteras av en panel med olika perspektiv; hur vi kan planera, bygga, hur vi vill leva och mötas i den framtida staden och hur digitaliseringen kommer att påverka vår livsstil och miljö. Paneldeltagare: Christer Larsson, Stadsbyggnadsdirektör Malmö, Åsa Bjerndell, arkitekt, White, Lisa Wistrand, Social hållbarhet, White, Martin Thörnkvist, Media Evolution, Cecilia Fredholm, Chef kommunikation och social hållbarhet, Stenafastigheter, Vlora Makolli, processledare Jämställda platser. Moderator Paneldiskussionen leds av moderator Anna Graaf, White arkitekter. Civilingenjören Anna Graaf har arbetat på White i Göteborg sedan 2001 och har lång erfarenhet av att driva och samordna miljö- och hållbarhetsfrågor i såväl byggprojekt som stadsplanering. Anna Graaf har även arbetat på den brittiska marknaden, där svensk hållbarhetskompetens är högt efterfrågad. Foto: Thomas Zaar Lunch Plattformen 2017 Med utgångspunkt i plattformsdagarnas tema; Att bo och leva i en hållbar stad, diskuteras villkor av representanter för plattform för hållbar stadsutveckling. Plattformen redovisar några av de viktigaste aktiviteterna Ungas flykt till staden Charlotta Mellander, professor nationalekonomi, Jönköpings Universitet visar på hur 250 av 290 kommuner tappar unga över tiden. En mycket stor del av Sveriges kommuner har i princip stått stilla befolkningsmässigt eller till och med krympt under de senaste decennierna. Vilka är villkoren för att ändra på det här? Foto: A. Hallams Plattformsdagarna avslutas 7

8 Information om Kunskapsdialoger 1. Hur går lågenergibyggande ihop med bostadsbrist och omfattande renoveringsbehov? Vad handlar det om: Bygga och renovera energieffektivt, hållbara byggnader Enligt ett av Sveriges miljö- och klimatmål ska energianvändningen i byggnadsbeståndet halveras till år Det är en stor utmaning då vi samtidigt behöver bygga många nya bostäder och renoveringsbehovet i befintlig bebyggelse är mycket omfattande. Ett flertal goda exempel visar att det är möjligt att bygga och renovera energieffektivt utan att det behöver innebära nämnvärt högre kostnader. Det resulterar även i beständiga byggnader av god kvalitet med låga driftkostnader. Vi kommer att diskutera både utmaningar och möjligheter med detta. Energimyndigheten Carin Råberger 2. Att dela på kakan sharing i samhällsutvecklingen Vad handlar det om: Delaktighet och ansvar, hållbarhet, livsstil Hur bidrar vi till att skapa ett samhälle där varje samhällsmedborgare förstår och vill vara med och göra skillnad, utifrån individnivå, för ett mer hållbart samhälle? Hur skapar vi möjligheter att ta tillvara varje individs vilja att dela med sig av sig själv, göra rätt och inte bara tänka på sig själv? Sharing - vad innebär det för ansvarstagande och delaktighet i och för samhällsutvecklingen? Kan vi lagstifta, planera eller enbart bygga bort orättvisor? Sweco Emma Newman 3. Bidra till forsknings-, och innovationsprioriteringar för en hållbar stad och landsbygd! Vad handlar det om: Forskning och innovation Världen står inför en stor klimatutmaning. Hanteringen av energifrågorna inklusive transporter är avgörande för att klara Parisavtalets mål om en global temperaturökning långt under 2 grader där vi ska jobba för att den ska stanna vid 1,5 grader. Kommuner och regioner är - tillsammans med akademi, näringsliv och civilsamhälle viktiga aktörer i utvecklingen. Vilka behov av ny kunskap, nya arbetssätt och nya innovationer kopplat till hållbara energisystemlösningar ser du utifrån din organisation? Ta chansen och bidra med idéer till Energimyndighetens arbete med framtida FoI-insatser inom området resurseffektiva och hållbara energilösningar i stad & landsbygd! Energimyndigheten Maria Alm 4. Bostäder för alla hur når vi dit? Vad handlar det om: Arbetssätt, processer för bostadsfrågan, metoder Verktyg, metoder och arbetssätt i kommunerna för att nå framgång i arbetet att erbjuda goda boendeförhållanden till alla. Det råder svår bostadsbrist i Sverige som drabbar enskilda, driver på miljardkostnader i kommunerna och hämmar Sveriges tillväxt. Kommuner, stat, fastighetsägare och byggbransch har ett delat ansvar för bostadsbyggandet och bostadsmarknaden, alla parter behöver nu ta sitt ansvar. Bostadsmarknaden måste fungera bättre och det behöver byggas fler bostäder. Sveriges Kommuner och Landsting Eva Hägglund 5. Bullerfrågor i planeringen Vad handlar det om: Bullerfråga, planeringsfråga, folkhälsofråga 2015 infördes förändrade regler kring omgivningsbuller vid bostadsbyggande. Vad blev resultatet av ändringarna och hur tillämpas de? Har bostadsbyggandet underlättats, krånglet minskat? Eller blir det sämre och mer bullerutsatta bostäder? Frågorna är många och buller kommer även fortsättningsvis vara en faktor i samhällsplaneringen. Det politiska intresset har inte minskat och en uppföljning ska rapporteras till regeringen under våren. Vid kunskapsdialogen fokuserar vi särskilt på hur det har fungerat och om det är något som behöver ändras, förtydligas eller kompletteras. Boverket Magnus Lindqvist 6. "Bygg Malmö helt och hållbart" en EU-investering som gör skillnad? Vad handlar det om: Stadsutveckling, strukturfonder, EU-stöd De befintliga stadsutvecklingsprocesserna i Malmö används inte i tillräcklig utsträckning för att stimulera, utveckla och sprida innovationer. Samtidigt behöver Malmö hitta nya lösningar för att snabbt, hållbart och kostnadseffektivt öka antalet bostäder. Lär mer om hur Europeiska regionala utvecklingsfonden investerar närmare 40 miljoner under tre år i Malmö stads innovationsplattform "Bygg Malmö helt och hållbart" för att bidra till en märkbar förändring. Tillväxtverket och Malmö stad Anna Bäckman och Christine Olofsson 8

9 TTANKESMEDJAN MOVIUM TTANKESMEDJAN MOVIUM 7. Hur kan vi underlätta och främja byggandet av hållbara och prisöverkomliga bostäder? Vad handlar det om? Hållbart byggande, LCA, Livscykelanalys Hur kan Sverige få fram många bostäder snabbt utan att öka miljöpåverkan? Och hur kan Sverige bibehålla och utveckla höga ambitioner kring hållbart byggande och samtidigt producera prisöverkomliga bostäder snabbt? Graden av påverkan beror på miljöhänsyn i planering, utformning, byggande och förvaltning av bostäder och tillhörande infrastruktur. Vad påverkar mest och hur kan produktionen förändras? Boverket miljöindikatorer vad visar de? Boverket Madeleine Hjortsberg 8. Den svenska modellen på hyresbostadsmarknaden Vad handlar det om? Bostadsmarknad, Hyreslagstiftning, bruksvärdessystemet Vad innebär egentligen den svenska modellen för hyresbostadsmarknaden? Vad är det som gör att modellen har fungerat i mer än 70 år? På vilket sätt är det vi kallar den svenska modellen unikt för Sverige? På kunskapsdialogen ökar vi vår kunskap om vad förhandlade hyror och bruksvärdessystemet innebär på bostadsmarknaden, både för enskilda och för samhället i stort. Hyresgästföreningen Pär Svanberg, Anneli Philipson 9. Doughnut districts stadsdelar inom globala gränser Vad handlar det om? Krav utifrån stark hållbarhet, stadsstrukturer, livsstilsfrågor Även stadsdelar med ambitiösa hållbarhetsprogram kritiseras för att inte nå tillräckligt långt. Vasakronan arbetar utifrån hypotesen, i projekt Norra Kymlinge, att det är nödvändigt att planera för stark hållbarhet, inom planetära gränser och sociala fundament. Hur förhåller sig dessa globala gränser till en stad där vi inkluderar sambanden mellan strukturer och livsstilar? Är en kombination av doughnut economics och regenerativa städer vägen vi måste välja för att nå starkt hållbara stadsdelar? Vasakronan (genom Urban minds) Peter Lindroos 10. Ekosystemtjänster i staden Vad handlar det om? Gröna städer, nyttja ekosystem som resurs i städerna Inom de närmsta åren ska det byggas mycket, snabbt, billigt och tätt - och hållbart. Hur kan vi få med ekosystemtjänsterna i denna samhällsutbyggnad? Vilka framgångsfaktorer och hinder finns för att ekosystemtjänsterna ska beaktas och utvecklas i stadsbyggnadsprocessen? Vad finns det för positiva exempel som olika aktörer kan lära av? Vilket stöd behöver olika aktörer ha för att kunna arbeta med ekosystemtjänster? Är PBL ett hinder eller en möjlighet? ANKESMEDJAN MOVIUM Boverket, Naturvårdsverket och Movium Ulrika Åkerlund, Ulf Andersson, Anders Rasmusson 11. Urbana ekosystemtjänster och städernas bortglömda beroende av omvärlden Vad handlar det om? Stad och land, urbana ekosystemtjänster inom stadens yta, ekologiska fotavtryck I dagens stadsutveckling saknas sällan hållbarhetsambitioner. Bland annat är urbana ekosystemtjänster ett vanligt begrepp för att leda stadsutvecklingen i rätt riktning. Men kan en stad verkligen bli hållbar om fokus främst är på de ekosystemtjänster som ryms inom stadens yta? I verkligheten är städers ekologiska fotavryck mycket större än stadens yta. Denna kunskapsdialog vill ta diskussionen om urbana ekosystemtjänster utanför stadsgränsen, och sätta stadens beroenden och utbyten med omvärlden i centrum. ANKESMEDJAN MOVIUM SLU Movium, Stockholm Resilience Center Daniel Bergquist, Erik Andersson 12. Samverkansformer för ett levande centrum Vad handlar det om? Stadens attraktivitet, samverkan mellan näringsliv och kommun, medborgare, centrumfrågor Idag hotas många centrum i svenska städer och orter av utarmning. Beroende på stadens, ortens eller platsens attraktivitet kan konsekvenserna bli förödande. Åtgärder kräver samverkan mellan privata och offentliga aktörer. Traditionellt samverkar ofta fastighetsägare, besöksnäring och kommun i en gemensam organisation, men influenser från internationella samverkansformer börjar nå Sverige. Vi kommer att diskutera hur samverkan bäst organiseras för att nå maximal effekt på centrums attraktivitet! Svenska Stadskärnor Björn Bergman 9

10 13. Forskningssamverkan en väg att bli en attraktivare arbetsgivare Vad handlar det om? Forskning, rekrytering av forskare, forskningssamverkan I projektet När kommunerna sätter forskningsagendan får fyra kommunala planerare inom hållbar samhällsbyggnad möjlighet att forska på halvtid om utmaningar som är centrala för deras kommun. Många kommuner har svårt att rekrytera och behålla personal inom miljö och samhällsplanering och vid detta runda bord kommer vi att diskutera möjligheterna för kommunerna att bli en mer attraktiv arbetsgivare genom att möjligheterna till forskningssamverkan finns, och inte bara som kommundoktorand. Eller blir det en backlash så att möjligheter för vissa skapar avundsjuka och dålig stämning? SLU Alnarp Bengt Persson 14. Framtidens BBR - för ett hållbart ökat bostadsbyggande Vad handlar det om? PBL, Regelverk i förändring Enligt regeringen ska en översyn genomföras av Boverkets bygg- och konstruktionsregler, men också av andra regler som gör det svårare, långsammare eller dyrare än nödvändigt att bygga. Vid översynen ska byggherrens möjligheter att i så stor utsträckning som möjligt utforma ändamålsenliga lösningar beaktas. Syftet med översynen är att modernisera och förenkla regelverket och samtidigt främja konkurrensen, utan att äventyra hälsa och säkerhet och ett långsiktigt hållbart byggande. Vi ska diskutera hur BBR kan se ut i framtiden för att uppfylla dessa mål. Vilka föreskrifter kan tas bort? Färre eller fler allmänna råd? Boverket Ingrid Hernsell Norling 15. Bostadsbyggande för alla Vad handlar det om? Boendekvalitet, socialt hållbar bostadsmiljö Sverige har under lång tid dämt upp behovet av att bygga bostäder. Nu byggs det som aldrig förr och det går undan. Vilka faktorer styr vilken sorts bostäder som byggs? Bygger vi för alla? Hur framtidssäkrar vi det stora bestånd som byggs nu och säkerställer viktiga boendekvaliteter? Vi behöver både titta bakåt och blicka framåt vid planeringen av våra nya bostäder. Kan dialog och samverkansprocesser bädda för socialt hållbara bostadsmiljöer? White Susanne Clase 16. I brist på kapital, ledarskap och idéer - företagens roll i den hållbara staden Vad handlar det om? Näringslivsutveckling i städerna, affärsmodeller, privat- offentlig samverkan Företag har en unik möjlighet att forma framtidens hållbara städer. Genom nya affärsmodeller skapar företag snabbt nya konsumtionsmönster och erbjuder lösningar på frågor som det offentliga ofta har svårt att finna. Men hur ser villkoren egentligen ut för ömsesidigt givande privat-offentlig samverkan? Vilka verktyg finns och vilka behöver vi utveckla? Tillväxtverket Johanna Giorgi 17. Genusglasögon på, vad händer med staden då? Vad handlar det om? Jämställdhet i staden, gestaltningsfrågor kopplade till jämställdhet Vi stadsplanerare och arkitekter tror ofta att det mesta av vårt arbete är helt könsneutralt, men det är det inte! Ta på er genusglasögonen och följ med på en resa där kön har varit fokus. Perspektivet går från analys och planering i centrala Boden till gestaltningen av en mötesplats, en frizon, för unga tjejer i Umeå. En hållbar stad är en stad för alla, men hur gör vi? Resultaten av genomförda projekt ställer frågor som vi behöver diskutera. Tyréns AB Carl Arnö 18. Gestaltningens betydelse i en hållbar stad Vad handlar det om? Gestaltning, arkitektur, demokratiaspekter Vi vet att miljöer som människor tycker om håller längre både socialt och fysiskt. Vi vet att god gestaltning ökar människors känsla av identitet, tillhörighet och samhörighet. Medvetenheten om gestaltningens betydelse saknas ofta liksom kunskapen om vilka värden en god utformning för med sig i en hållbar stad. Boverket Gunilla Fagerström 10

11 19. Hur involverar vi medborgarna bättre? Vad handlar det om? Demokratiaspekt, medborgarmedverkan, dialogverktyg Medborgardialog är en självklar del av samhällsbyggnadsprocessen men samtidigt väldigt svår att genomföra på ett bra sätt. Denna kunskapsdialog tar avstamp i Vancouver stads insikter om hur man genomför en bra medborgardialog samt det arbete som sker i projekten från Citylab Actions pilotomgång. I denna dialog tar vi vidare diskussionen om hur vi kan utveckla medborgardialog som verktyg i Sverige. Citylab/SGBC och Decode Jonas Lind 20. Hur kan samverkan ske i praktiken? Vad handlar det om? Bred samverkan i hela samhällsbyggnadsprocessen Samverkan mellan olika aktörer lyfts ofta fram som nyckeln till framgångsrikt hållbarhetsarbete. Men vilka former för samverkan finns det? Vad är för- och nackdelarna med olika former för samverkan? Hur skapar vi rätt förutsättningar för att underlätta samverkan mellan samhällsbyggnadsprocessens olika aktörer? Kunskapsdialogen utgår från exempel från pilotomgången av Citylab Action och diskussionen tar oss vidare om hur branschens aktörer ska samverka bättre i framtiden. Citylab/SGBC och Decode Jonas Lind 21. Den hållbara turisten i den hållbara destinationen? Vad handlar det om? Besöksnäring kopplad till hållbara städer, näringsliv En ort utgörs inte endast av dess invånare. I ökande omfattning finns också turister där. Turismen skapar möjligheter, men kan också orsaka ökad belastning på olika hållbarhetsvärden. Vi har studerat hur turisterna ser på sitt resande till, från och inom destinationer, hur turismen hanteras i planeringen och hur planering för ett mer hållbart turistresande skulle kunna utvecklas. Men, ökar också invånarnas och ortens hållbarhet då eller finns det risk för konflikter? Trafikverket, Statens väg- och transportforskningsinstitut och Ecologize Kerstin Robertsson 22. Hållbara ekonomiska modeller för ökad efterfrågan och betalningsförmåga? Vad handlar det om? Ekonomiska modeller för olika grupper, fungerande bostadsmarknad En stor utmaning på bostadsmarknaden är att kunna efterfråga och betala för sitt boende. Hur skapar vi olika ekonomiska modeller som möjliggör ökad efterfrågan och betalningsförmåga för olika ekonomiska grupper på bostadmarknaden? Vilka är de viktigaste åtgärderna för att uppnå detta? Malmö stad, Stadsbyggnadskontoret Thomas Brunk & Marléne Engström 23. Hållbara städer kräver genuint och inkluderande ledarskap Vad handlar det om? Medskapande, utmaningar för hållbara städer, ledarskap Ojämlikheten ökar och samhället blir alltmer segregerat. Många utmaningar är komplexa och svårlösta. I ett ojämlikt samhälle ökar också otryggheten. Hur kan du arbeta medskapande och öka tillit och bana väg för en hållbar och rättvis utveckling? Hur kan organisationer och ledare rusta sig för att öka kapaciteten att möta komplexa frågor? Vi samtalar och delar erfarenheter. Vad kan du som ledare förändra? Hur påverkas ditt ledarskap? Vilka förändringar behövs i samhället? Mistra Urban Futures Åsa Lorentzi 24. Hållbart resande i staden - vad innebär det ur ett kommunalt perspektiv? Vad handlar det om? Kommunikationer, regionala och kommunala aktörer, hållbart resande Regeringen har gett ett flertal myndigheter i uppdrag att bidra till att ställa om transportsektorn till fossilfrihet. En del i arbetet är att ta fram en strategi för hur en sådan omställning ska gå till. Omställningen kräver delaktighet från alla i samhället och regionala och kommunala aktörer har en nyckelroll. Vad kan det innebära? Sandra Viktor från Linköpings kommun delar med sig av sina erfarenheter från arbetet med Hållbart resande i Linköping. En kommun som har som mål att bli koldioxidneutral och som har kommit långt i arbetet med att främja hållbart resande, både genom fysisk planering och genom dialog med medborgarna. Energimyndigheten, Boverket, Naturvårdsverket, Trafikverket, Trafikanalys, Transportstyrelsen Rebecka Marklund, Magnus Jacobsson 11

12 25. Hänsyn till kulturvärden i en tid av ökat bostadsbyggande och efter förenklingar i PBL Vad handlar det om? Kulturvärden, PBL, bostadsbyggande Finns det förutsättningar för att ta hänsyn till den byggda miljöns kulturvärden när olika förenklingar i PBL genomförs i syfte att öka bostadsbyggandet? Och kan dessa förenklingar leda till att hänsynen till kulturvärden minskar? Utifrån preliminära resultat från en pågående utvärdering av Riksantikvarieämbetet diskuteras bland annat förenklingarnas eventuella effekter och vad kommunerna behöver för att möjliggöra att hänsyn ska tas till den byggda miljöns kulturvärden. Riksantikvarieämbetet Kristin Lindgren 26. Innovation i stadsutveckling - masken i äpplet eller äpplet i paradiset? Vad handlar det om? Innovativ organisation, plattform, digitalisering, arbetssätt Syftet med projektet Innovationsplattform Hållbara Stockholm (IPHS) är att undersöka vilka metoder, verktyg och styrmedel som bidrar till en innovativ organisation. Kom och dela erfarenheter utifrån: 1. Hur öppnar vi upp organisationen för att möjliggöra innovationer? Hur jobbar andra kommuner, myndigheter, företag mfl internt för att främja ett gott innovationsklimat? Hur upplever externa aktörer det är att jobba med en kommunal förvaltning? 2. Hur tillvarata digitaliseringen för att främja innovation inom organisationen samt för teknisk användning och implementering. Stockholms stad, exploateringskontoret. Emilie Zetterström och Sofie Pandis Iveroth 27. Kan all mark bebyggas - och till vilket pris? Vad handlar det om? Markfrågor, byggbarhet, hälsosamma stadsmiljöer för att minimera risker Vi behöver bygga mera, snabbare och mer hållbart för att skapa attraktiva, säkra och hälsosamma stadsmiljöer. Samtidigt skapar klimatförändringen nya förutsättningar för markens byggbarhet. Hur ska vi hantera risken för översvämningar och sämre markförhållanden i planeringsprocessen för hållbar stadsutveckling? Ska bostäder byggas på mark som geotekniskt och miljömässigt visar på stora risker i ett förändrat klimat? Välkommen till en kunskapsdialog om hållbart markbyggande. Statens geotekniska institut (SGI) Kerstin Konitzer 28. Kommunernas bostadsförsörjning - en handbok Vad handlar det om? Riktlinjer för bostadsförsörjningen, hur går det till? Här får du veta mer om Boverkets digitala handbok, ett stöd för kommunerna i deras arbete med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Att arbeta med riktlinjer är en viktig del av kommunens strategiska planering för utveckling och tillväxt och ökar handlingsberedskapen. I dialogen presenterar vi Boverkets handbok, lämnar konkreta tips på hur kommunerna kan gå till väga i sitt arbete och det ges möjlighet till reflektioner, frågor och diskussioner deltagarna emellan. Boverket Annette Rydqvist, Marie Sand 29. Kraftsamling genom projekt för 7000 bostäder per år Vad handlar det om? Hållbart bostadsbyggande, kopplat till infrastrukturinvesteringar Region Skåne och Sveriges Byggindustrier Syd har startat ett gemensamt projekt för att öka bostadsbyggandet i Skåne. Målet för projektet är att det från och med år 2018 ska byggas 7000 bostäder om året i Skåne, som är det uträknade behovet för bostadsförsörjningen. Genom att ta vara på de infrastrukturinvesteringar som sker i Skåne ska projektet verka för ett mer hållbart bostadsbyggande. Projektet är en uppväxling av Skånskt bostadsnätverk. Liknande projekt pågår i Stockholmsregionen för byggandet av studentbostäder. Region Skåne, Sveriges byggindustrier Inger Sellers 30. Livscykelanalyser för bygg- och fastighetsbranschen Vad handlar det om? LCA, verktyg, metodutveckling, byggandets miljöpåverkan Livscykelanalys (LCA) är ett bra verktyg för att analysera och kvantifiera miljöpåverkan från bygg- och fastighetsbranschen. Men det är ett komplext verktyg som kräver särskilda kunskaper och data. Drivkrafterna i Sverige är dock små att tillämpa livscykelberäkningar för att minska byggandets miljöpåverkan i dagsläget. Vad innebär LCA och vilken information kan en sådan analys ge? Vilka åtgärder kan sättas in för att öka medvetande och användning av LCA? Finns bra exempel? Vilka för- och nackdelar finns? Boverket vill ha inspel och uppstart till en idébok om LCA. Boverket Madeleine Hjortsberg 12

13 31.Hållbarhet som växer ur platsen med stöd i arkitektonisk gestaltning Vad handlar det om? Arkitektur, regelverk, lokala förutsättningar, platsens förutsättningar Samhällsbyggandet styrs ofta av kvantitativa och avgränsade mål. Det finns en risk att vi går förbi de unika möjligheterna att skapa nya och hållbara lösningar som är möjliga om vi drar nytta av lokala förutsättningar. Många kommuner arbetar med att förena kvantitativa mål med en väl gestaltad livsmiljö. De utgår från människan och platsens förutsättningar och väger dessa mot olika och ibland motstridiga mål till en utifrån projektets syfte väl avvägd arkitektonisk helhet. Vad kan vi lära av deras erfarenheter? Hur kan det mervärde som skapas få bättre stöd i målstyrning, lagar och regelverk? Sveriges Arkitekter Pehr Mikael Sällström 32. Livscykelperspektivet vad är det? Vad handlar det om? Cirkulär ekonomi, livscykelkostnader, social hållbarhet Livscykelperspektiv är när man vill visa en helhetsbild av den totala påverkan på samhällsutvecklingen. Man kan göra det på flera olika sätt, men bästa sättet är att göra det är ur de tre hållbarhetsdimensionerna: Ekologi, Ekonomi och Socialt. Längst har livscykelperspektivet kommit när det gäller ekologi och då är det klimatpåverkan och LCA, livscykelanalys, som är den metod som används. För ekonomi har det börjat användas LCC, Life Cycle Costs och Cirkulär ekonomi. För social hållbarhet finns mycket spännande idéer och forskning, men som inte börjat att användas i praktiken. Tyréns Ulf Wiklund 33. Ljus och möjligheter i en hållbar stad Vad handlar det om? Trygg och säker stad, beställarkompetens Med ny teknik följer nya möjligheter. utvecklingen går snabbt, men hänger vi med som beställare? Hur kan vi jobba med beställarkompetens? vilka verktyg finns? Vilka typer av stöd behöver vi?har vi koll på våra anläggningar: inventering? Vem beställer? vem beställer vi för? vem driftar och vem underhåller? tänker vi på mervärden? trygghet, säkerhet, välbefinnande produktivitet och hälsa. Energimyndigheten Carl-Martin Johborg 34. Modernt Trähusbyggande, så vill vi bo Vad handlar det om? Trädgårdsstaden, behovsprövat byggande Varför byggs det i princip punkthusområden och villamattor när det som efterfrågas är stadskvarter och Trädgårdsstad..? TMF talar om det varierade byggandet och vikten av att bygga det folk vill ha. Trädgårdsstaden som miljö och socialt hållbar stadsutveckling. TMF Trä- och Möbelföretagen Gustaf Edgren och Anders Rosenkilde 35. Ny samverkansprocess för hållbar stadsutveckling? Vad handlar det om? Nya samverkansformer, tvärsektoriellt, konsekvensanalyser, ny stadsutvecklingsprocess Organisation och arbetsprocesser inom kommunen behöver utvecklas för att möta de komplexa utmaningar som finns i dagens samhälle. Det blir alltmer nödvändigt att arbeta i konstellationer över gränser förvaltningar som sektorer där flera kompetenser samverkar för att skapa en stadsutveckling som är ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar. Gränserna mellan hårda och mjuka planeringsfrågor blir alltmer flytande. Behov finns av mer tvärsektoriella samarbeten och gemensamma konsekvensanalyser. Hur riggar vi en ny stadsutvecklingsprocess som möter nya behov? Malmö stad, Stadsbyggnadskontoret Tyke Tykesson & Thomas Brunk 36. Nyttan med allmännyttan Vad handlar det om? Allmännyttans roll i en hållbar stad Nästan alla kommuner äger ett allmännyttigt bostadsföretag som genom att kombinera samhällsnytta, långsiktighet och affärsmässighet kan spela en avgörande roll för en hållbar stad. En stad där alla hittar en bra bostad som passar hushållet, till rimlig kostnad i en levande och trygg stadsdel. En stad som både bygger nya bostäder och renoverar befintliga med minimal miljöpåverkan. Men det krävs mod och vilja från kommunerna att använda allmännyttan. Finns den och ser vi nyttan med allmännyttan? SABO Jörgen Mark-Nielsen 13

14 37. När är stadsutvecklingen hållbar och hur når vi dit? Vad handlar det om? Forskning, metodutveckling, behovsstyrt, livsstilsfrågor, parkeringstal Inom projektet Positive Footprint Housing (PFH) har vi forskat kring bland annat Parkeringstal, (antal parkeringar per lägenhet) laddning av energi, ekosystemtjänster, flexibilitet i boendet och boendes värderingar. Forskningen ligger till grund för bostadsrättsföreningen Viva som kommer vara ett boende med Parkeringstal 0, solceller med batterilagring och yteffektiva, flexibla lägenheter. Efter en presentation av PFH och brf Viva för vi en dialog om vilka villkor som gäller för en hållbar stadsutveckling och arbetssätt som gör att vi tar steg mot en hållbar stad. Riksbyggen Charlotta Szczepanowski 38. Processinriktat arbete för socialt hållbar stadsplanering Vad handlar det om? Sociala aspekter, delaktighet, trygghet, processorienterat arbetssätt, social hållbarhet Samhällsplanering och stadsutveckling kan på ett konkret sätt bidra till ett samhälle där sociala aspekter som integration, delaktighet och trygghet prioriteras och värderas. Sweco delger erfarenheter av hur processorienterat arbetssätt är framgångsrikt för att integrera social hållbarhet i planprocessen, utifrån tidigare samarbete med kommuner och byggherrar. Kunskapsdialogen riktar sig till planerings- och byggansvariga som vill diskutera hur social hållbarhet omsätts i praktisk handling. Sweco Petra Bäckman 39. Säkert boende i havsnära läge Vad handlar det om? Trygghet, hälsa och säkerhet, kopplat till klimatförändringar Med fokus på stigande havsnivåer; Hur kan vi skydda oss? Vilka konsekvenser har det om vi skyddar oss respektive inte gör det? Vilka tidsaspekter måste vi räkna med i olika scenarier som kan inträffa. Sweco Olof Persson 40. Vad kostar det oss att staden är ur funktion? Vad handlar det om? Urbana flöden, kostnader för störningar, avbrott, miljöpåverkan En väl fungerande stad i en väl fungerande region är en plats där vi vill bo och leva. Det är också där företag vill etablera sig, är beredda att investera i och växa. Vad är det som måste till för att platsen skall fungera väl och vad kostar det oss när det inte fungerar? Vad skulle det innebära om vi kunde ta med avbrottskostnader i samhällsplaneringen? Vilka urbana flöden skulle vi då investera i? Kan vi räkna på ett annat sätt? Resilient Regions Association Magnus Qvant 41. Varför är ökad rörlighet så viktig för en inkluderande bostadsmarknad? Vad handlar det om? Rörlighet på bostadsmarknaden, segregationsfrågor Nybyggnation löser inte ensamt dagens problem ökad rörlighet i bostadsbeståndet är den hållbara nyckeln. Alla har inte råd med nyproduktion, inte ens s k billiga hyresrätter. I det befintliga beståndet är hyrorna lägre. En orörlig bostadsmarknad försvårar att anpassa boendet efter familjesituation, hindrar jobbsökande och hämmar rekrytering. En orörlig och exkluderande bostadsmarknad förstärker segregationen och skapar en svart marknad för hyreskontrakt. Vi vill diskutera hur rörligheten ser ut i dag, varför rörligheten inte är högre och vad som bör göras för att öka den som del av en hållbar stadsutveckling. Fastighetsägarna Rikard Silverfur 42. Experimenteras det för lite, eller vem vill inte bo i ett Urban Living Lab? Vad handlar det om? Experiment, Living Labs, forskning och praktik knyts ihop, forskningsansatser Dialogen vill inspirera till fler experiment i staden. Inledningsvis får deltagarna ta del av erfarenheter från några pågående experiment i olika skalor, med ett särskilt fokus på urban living labs. I den fortsatta dialogen diskuterar vi varför experiment och utforskande ansatser där forskare och boende och invånare arbetar tillsammans är viktiga för att utveckla hållbara städer. Vi samtalar också om vilka incitament av olika slag som behöver finnas på plats för lyckade satsningar. IQ Samhällsbyggnad i samverkan med Energimyndigheten, Formas och Vinnova Katarina Schylberg 14

15 TTANKESMEDJAN MOVIUM TTANKESMEDJAN MOVIUM 43. Är vi hållbara nu? Vad handlar det om? Delegationen för hållbara städer, utvärdering, mäta hållbarhet Finns det någon gemensam syn på vad hållbar stadsutveckling är? Hur kan kommuner och andra aktörer arbeta med frågan? Boverket har genomfört en studie som undersöker hur 11 projekt som fått stöd från Delegationen för hållbara städer har gjort för att kunna mäta och arbeta för hållbarhet i sina projekt (indikatorer, aspekter, certifieringssystem). Samtalet inleds med att rapportförfattaren Charlotta Dahl redovisar sina slutsatser och belyser frågan utifrån olika skalnivåer och olika perspektiv. Boverket Charlotta Dahl och Karin Hermansson 44. Hållbara stadsmiljöer ska bli verklighet! Vad handlar det om? Stadsmiljöavtal, kollektivtrafik, kommunikationer, stödformer Lär mer om stadsmiljöavtal, vars syfte är att främja hållbara stadsmiljöer genom att skapa förutsättningar för att en större andel persontransporter i städer ska ske med kollektivtrafik. Stödet främjar särskilt innovativa, kapacitetsstarka och resurseffektiva lösningar för kollektivtrafik. Förutsättningar för stöd är också att motprestationer genomförs som bidrar till hållbara transporter eller ökat bostadsbyggande. Trafikverket Elin Sandberg 45. Innovationer för en bättre stad Vad handlar det om? Innovationer, attraktivitet, spjutspetsteknik Hur kan vi använda innovationsförmågan hos fler för en attraktiv levande och hållbar stad? Öppen innovation, gräsrotsinnovatörer, förbättrad kunskapsimport, spjutspetstekniker och ett nytt systemtänkande kan alla bidra till detta. Naturvårdsverket Ulf E. Andersson 46. Varför ska barnen vara på taket? Vad handlar det om? Planeringsfrågor, sociala hållbarhet, barnperspektiv, rättighet till staden Varje vardag går nästan 2 miljoner barn och unga till skolan i Sverige och här befinner de sig en stor del av sin vakna tid. Unga vuxna som avslutar sina gymnasiestudier har sammanlagt tillbringat ungefär hälften av sin vakna tid i skolan. Förskolan och skolan hör alltså till de platser som är allra viktigast för barns och ungas utveckling. Men var får skolgården plats i den redan färdigbyggda staden, där kampen om utrymmet är hård? Istället för att skapa utrymme på marken verkar det bli allt vanligare att barnens gårdar förläggs på tak. För vem är det en bra lösning för barnen eller planeraren? ANKESMEDJAN MOVIUM SLU Movium Medverkande: Titti Olsson, Tanksmedjan Movium och Maria Nordström, forskare SLU. 47. Vad vinner fastighetsägaren på att anlägga biotoper eller ekosystemtjänster? Vad handlar det om? Ekosystemtjänster, grönstruktur kopplat till ekonomiska värden, grön ekonomi För att sälja in naturbaserade lösningar till fastighetsägare behöver man belysa intuitiva och reella värden hos grönstruktur i staden. Uppvägs kostnaderna för anläggning och förvaltning med ökade fastighetsvärden? Hur påverkar arbete med hållbarhetsfrågor byggherrens varumärke? Det finns sätt att ge ett ungefärligt ekonomiskt värde av en ekosystemtjänst, men vilka argument finns att hämta från känslan man får då man ser eller upplever ett litet stycke natur i staden? Sustainable Business Hub. Per Flink 48. Hur gör vi praktiskt för att skapa nya ekosystemtjänster i staden? Vad handlar det om? Ekosystemtjänster, skapa ny grön stadsbyggnad, dagvatten Vilka möjligheter och begränsningar finns när man ska anlägga ny grönstruktur i stadsmiljö? Vi kan införa ekosystemtjänster där de inte funnits tidigare om vi konstruerar vår grönska på ett klokt sätt och på små utrymmen kan vi kombinera en biodivers vegetation med dagvattenhantering utan att kompromissa med framkomligheten. Men det är mycket att ta hänsyn till, som exempelvis jordens egenskaper. ANKESMEDJAN MOVIUM SLU Movium Ann-Mari Fransson 15

16 49. Hur organiserar vi stadsutvecklingsprojekt? Vad handlar det om? Kompetensbehov, utmaningar, processfrågor, styrning av projekt Stadsutvecklingsprojekt involverar många olika människor och pågår under lång tid, där personer ofta byts ut mellan planering, genomförande och förvaltning. Vilka kompetenser involveras från olika aktörer? Vilka har ansvarar för målformulering, måluppfyllelse och uppföljning? Diskussionen kommer ta fasta på exempel från projekten i Citylabs pilotomgång, vilka utmaningar du ser samt vilka idéer och erfarenheter du har. Citylab/SGBC och Decode Jonas Lind 50. Vad är "Social Housing" - egentligen? Vad handlar det om? Social housing, bostadsmarknad, rätten till en bostad Till skillnad från i Sverige finns i de flesta EU-länder i Europa en sektor på bostadsmarknaden som är särskilt inriktad på hushåll med begränsade inkomster. Den har olika beteckningar i olika länder men brukar översättas med social housing. Boverket visar här hur den sociala bostadssektorn kan se ut och fungera. Vi ser likheter och skillnader mellan länderna och jämför med det svenska systemet. Vi pekar på såväl möjligheter och fördelar som svårigheter och risker med att ha en bostadssektor som inte är öppen för alla. Boverket Ulrika Hägred 51. Södertörnsmodellen och Södertörnsanalysen - Samverkan för hållbar stadsutveckling Vad handlar det om? Samverkan, långsiktig lönsamhet, demokrati, medborgarinflytande, beslutsunderlag I Södertörnsmodellen samverkar kommuner, näringsliv och forskning för att skapa en hållbar stadsutveckling utifrån kommuners behov med fokus på invånarna. Ett konkret resultat är Södertörnsanalysen där Södertörnsmodellen i samarbete med gapminder utvecklat ett öppet verktyg för att visualisera statistik för att analysera och följa upp utveckling på lokal nivå. Här synliggörs lyckoparadoxen som vänder perspektiven kring bostadssegregation. Genom att aktivt involvera expertis från näringsliv och forskning i kommuners processer möjliggörs nya innovativa sätt att stadsplanera på. Kom och diskutera hur kunskapsbaserade beslutsunderlag såsom statistik och människors kunskap om områdens befintliga och framtida värden leder oss till en långsiktigt lönsam och hållbar samhällsutveckling. Södertörnsmodellen, White arkitekter/huddinge Kommun Lise-Lott Larsson Kolessar och Marcel Moritz 52. Cirkulärt byggande Vad handlar det om? Modeller för att se byggnader som materialbanker för framtiden Det finns modeller för att se byggnader som materialbanker för framtiden. Samhället behöver nya sätt att hantera råvaror och material. Byggnader kan bli materialbanker med värdefulla material istället för blivande avfall, förutsatt att vi använder rätt material och designar byggnader så att de går enkelt att plocka isär. Kom och diskutera med oss! Men vad krävs det för incitament för att komma till en cirkulär ekonomi i byggsektorn? Cefur är med och utvecklar verktyg för en cirkulär ekonomi i byggsektorn i det Europeiska projektet BAMB, Buildings as Material Banks. Cefur, Ronneby kommun Lisa Apelman 53. Hur kan vi gemensamt hitta en modell för att på ett transparent sätt väga mål och intressen mot varandra? Vad handlar det om? Miljöbedömningar, olika mål i fysisk planering, att väga olika intressen I den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2015 uppmärksammades svårigheter att hantera alla samhällsmål på ett transparent sätt i planprocessen. Vi har också noterat att miljöbedömningar sällan används så som lagstiftningen avser. Vi ser därför ett behov av stöd till kommuner och planansvariga myndigheter i hanteringen av miljöaspekter och i redovisningen av avvägningen mellan olika mål i fysisk planering. Vi ska därför i dialog med kommuner och andra intressenter utveckla en modell för hur man kan väga olika intressen och hantera alla samhällsmål på ett transparent sätt i den fysiska planeringen och i nästa steg utveckla vägledningen om miljöbedömningar. Naturvårdsverket Ann Åkerskog 16

17 54. Nya finansieringsmodeller som instrument för hållbara städer Vad handlar det om? Hur finansiera framtidens stadsbyggande, internationella exempel Svenska och europeiska städer står inför stora utmaningar när nya bostäder ska byggas och miljonprogrammet rustas upp. Samtidigt ska miljöpåverkan minskas och det saknas investeringsmedel för energieffektiviseringar, marksanering, infrastruktursatsningar. Marknaden kan lösa en del, det offentliga en annan men finns det fler alternativ? Kunskapsdialogen tar sin utgångspunkt i internationella exempel för att sedan titta vidare på hur innovativa finansieringsmodeller skulle kunna te sig i en svensk kontext. White, ÅF Victoria Percovich, Josef Sjöberg 55. Ett samhälle utan regler, leder det till hållbara städer? Vad handlar det om? PBL, Byggnadsnämnden, regelverkets betydelse Skulle du vilja åka i en okontrollerad hiss, lämna ditt barn på en förskola med dålig luftkvalité, få en elräkning som skjuter i höjden för att väggarna är dåligt isolerade eller gå miste om din utsikt när grannen bygger nytt utan lov? Plan- och bygglagen styr den byggda miljön. Lagen syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Byggnadsnämnden ska verka för en god byggnadskultur och en stads- och landskapsbild som ska vara estetiskt tilltalande. Byggnadsnämnden ska se till att nybyggnationer kontrolleras så att den byggda miljön uppfyller samhällets krav, men också att det som redan är byggt kontrolleras efter gällande regler. Exempel på detta är att ha tillsyn över att obligatoriska ventilationskontroller görs, att hissar och rulltrappor besiktigas och inte används om de har allvarliga brister och att inom- och utomhusmiljöer i möjligaste mån är tillgängliga för alla. Vad händer om regelverket och de institutioner som ska se till att det uppfylls inte finns? Länsstyrelsen Anna Jansson-Thulin 56. Samverkan i Eranet Cofund Europeiska program Vad handlar det om? Kort beskrivning av Eranet Cofund modellen. Exempel ENSCC IntegrCity -Besluts- och supportplattform för planering och integration av multi-energinätverk. Björn Laurent Kungliga Tekniska Högskolan beskriver, Projekt (den svenska delen) finansierad av Energimyndigheten, ENSCC Eranet Smart Cities and Communities Cofund. Energimyndigheten Emina Pasic 57. Framtidens stationssamhälle knutpunkt och livsmiljö Vad handlar det om? Nya städer, goda livsmiljöer, kollektivtrafiknära Vad ska vi ha stationssamhällena till och hur bygger vi upp dessa så att de blir attraktiva? Regeringen tog i somras fram en promemoria med 22 steg för ökat bostadsbyggande. Ett steg är Stor samlad exploatering nya hållbara städer. I den formuleringen ligger möjligheten att bygga upp nya stationssamhällen längs befintlig järnväg eller förlänga en befintlig väg och kring denna genomföra större bostadsexploateringar. Vad är villkoren för att det här ska fungera i praktiken? Boverket Mirja Ranesköld 58. Hållbarhet genom frivillighet - internationell utblick på medborgardrivna initiativ Vad handlar det om? Framgång genom att låta det vara skoj? Det finns ett flertal positiva exempel på samhällen som vill bli mer hållbara eller klimatneutrala som drivs av medborgarna själva. Den brittiska byn Ashton Hayes har t.ex. nått betydande utsläppsreduktioner framförallt genom frivilliga insatser. Trots att projektet i grunden är ett medborgarinitiativ finns det saker som staten gjort som hjälpt byn i sin framgång. De har tagit del av statliga pengar för vissa större investeringar under de två perioder som stöd varit tillgängliga. Periodvis har staten säkerställt att det finns resurser för information och kunskapsutbyte. Roy Alexander, en av de främsta entusiasterna som dessutom är professor vid Universitet i Chester, konstaterar dock att det viktigaste varit stödet från det mer lokala styret i Cheshire. Framförallt visar dock projektet på kraften i att förenas kring ett projekt som kan sammanföra människor i en positiv riktning. I Ashton Hayes är 98 procent lyckliga av att bo i byn och hälften av invånarna lägger varje vecka sin fritid på att tillsammans med andra utveckla samhället. Projektet visar också att statliga insatser i form av investeringsstöd och kunskapsutbyte har betydelse. För ett riktigt lyckat projekt behövs båda. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Ilka von Dalwigk 17

18 Information om Speeddates 1. Den attraktiva regionen Vad handlar det om? Transportsystem, attraktivitet, planeringsprocess Den attraktiva regionen är ett utvecklingsprojekt för att utveckla en samhällsplanering där transportsystemet bidrar till regional utveckling, miljöeffektiv rörlighet och social hållbarhet. Projektet har fokuserat på förbättrat samspel i planeringsprocessen. Projektet har genomförts i sex regionala pilotprojekt med fokus på de mindre orterna och regionerna vad gäller befolkning och arbetsmarknad. Genom samverkan kring faktiska regionala utvecklingsprojekt har projektet utvecklat metodik för och kunskap om regional utvecklingsplanering där sektors- och nivåövergripande samverkan är en nyckelfråga. Projektet har pågått sedan hösten 2013 och avslutades i juni 2016 Trafikverket Magnus Bengtsson, Christer Karlsson 2. Metoder och indikatorer för att mäta hållbar stadsutveckling. Vad handlar det om? Mäta hållbarhet i stadsutveckling, hållbart byggande, indikatorer Vilken metod passar just i ditt fall? Det som går att mäta går också att prata om, att jämföra och att styra. Eller, är det verkligen så? När det gäller hållbart byggande och hållbar stadsutveckling så finns det flera olika metoder och indikatorsystem med delvis olika fokus. Hur används de? Vad fångar de och vad fångar de inte? Välkommen till en session där vi diskuterar olika sätt att mäta hållbarhet i stadsutvecklingen, liksom vi lär oss av varandras erfarenheter med att tillämpa sådana metoder och indikatorsystem. Nordregio - Nordic Centre for Spatial Development Christian Fredricsson 3. De fem Yes-kommunernas riktlinjer för bygglovsbefriade åtgärder Vad handlar det om? Riktlinjer för bygglovsbefriade åtgärder, tolkning av regler i kommuner De fem Yes-kommunerna har arbetat med att ta fram gemensamma riktlinjer för hur reglerna om bygglovsbefriade åtgärder ska hanteras. Projektet har kommit fram till att det alltjämt råder stor osäkerhet kring tolkningen av reglerna. Åtgärderna kan få stor påverkan på en fastighets möjlighet att utvecklas i framtiden. När anmälan görs och när åtgärder vidtas har betydelse för framtida åtgärder på en fastighet. Det kan vara svårt för fastighetsägare och byggnadsnämnden att förutse konsekvenser. Projektet erfar också att det råder stora skillnader i tolkningen av reglerna mellan kommuner. Lomma kommun + 5 Yes-kommunerna Jacob Thollonen 4. Smart stad Vad handlar det om? Utglesning, miljömål, arbetspendling Trots ökad insikt om att vi måste planera samhällsstrukturen smartare för att klara miljömålen fortsätter utglesningen. Tankesmedjan Intelligence Watch analyserar i rapporten "Smart stad - smart samhällsplanering för att nå Sveriges miljömål" den faktiska utvecklingen, incitamentsstrukturen och vad samhället kan göra för att få fler invånare att bo nära sin arbetsplats i tätare städer och för att göra arbetspendlingen mer hållbar. Rapporten avslutas med 30 rekommendationer. Intelligence Watch Anders Olshov 5. Hur kan bostadsbyggande bli möjligt på förorenad mark? Vad handlar det om? Bidrag för sanering inför bostadsbyggande Ställ frågor till Naturvårdsverket om dina möjligheter med det nya bidraget för sanering inför bostadsbyggande. Har du frågor om specifika och tänkbara områden där bidrag behövs för en exploatering är det här rätt tillfälle! Bidrag kan sökas från och med 2016 och i potten finns 200/300 mkr. per år. Naturvårdsverket Jeanette Häggrot, Kristina Hjerppe 6. Attraktiv, hållbar stad anpassad till vinterklimat Vad handlar det om? Urban design, attraktiva och hållbara vinterstäder Vinterklimat tillsammans med klimatförändringar medför både positiva och negativa utmaningar för urban design och planering. + Staden kan förskönas med snö- och lekskulpturer, invånarna kan utnyttja snö och is att förflytta sig och vara mer fysiskt aktiva. Vintermörkret kan nyttjas för att belysa staden på estetiska och säkerhetsmässiga sätt. - Snöbarriärer och halka medför rädsla att gå ut, samt många ben- och armbrott. Snöröjning är kostsamt. Hur utformar vi attraktiva och hållbara vinterstäder? Luleå tekniska universitet Kristina L Nilsson 18

19 7. Från gruva till grönsak Vad handlar det om? Stadsodling, stadsutvecklingsprojekt Projektet Från gruva till grönsak genomfördes med ekonomiskt stöd från Delegationen för hållbara städer och syftade till att stimulera ekologisk produktion av grönsaker i Faluns parkområden och närområden. Projektet ville bland annat undersöka hur och om stadsodling kan medverka till en mer hållbar utveckling i en medelstor svensk stad. Hur hittar man balansen mellan grönstruktur och urban struktur? Vilka nya upplevelser och gestaltningsgrepp kan stadsodling bidra med i den urbana strukturen? Boverket och Delegationen för hållbara städer Peter Garvö (Falu kommun) 8. Medborgardialoger Vad handlar det om? Metoder för medborgardialog, kommunal förvaltning Baserat på en utvärdering av medborgardialoger i Haninge kan vi tillsammans med kommunen hålla i en kunskapsdialog om dialogmetoder och effektiviteten i dessa utifrån ett kommunalt förvaltningsperspektiv respektive demokratiskt/medborgarperspektiv. Medverkande kan vara kommunala tjänstemän och/eller politiker som vill utveckla sina rutiner och metoder för att bedriva kvalitativ medborgardialog. Sweco Petra Bäckman 9. Tillväxtverket och Energimyndigheten - för framgångsrik samverkan inom hållbar stadsutveckling Vad handlar det om? Samordning av aktiviteter för hållbar stadsutveckling, goda exempel Är du projektledare för ett miljö- eller energieffektiviseringsprojekt? Eller kanske på väg att bli? Kanske ett projekt inom ERUF? Då måste du komma och lyssna på vad vi kan göra för just dig och ditt projekt! Klimatsynk är ett samarbete mellan Tillväxtverket och Energimyndigheten, vars syfte är att samordna aktiviteter, sprida resultat och goda exempel, skapa synergier samt öka lärandet mellan projekten inom tematiskt mål 4 i de nio regionalfondsprogrammen. Tillväxtverket & Energimyndigheten Maria Tengvard och Filip Ekander 10. Smarta Nät Hur kan forskningsaktörer inom offentlig sektor få större utrymme inom smarta nät-området? Presentation av möjligheter för forskningsstöd inom Energimyndighetens satsning, forsknings- och innovationsprogrammet SamspEL. Programmets syfte är att bidra till utvecklingen av ett helt förnybart elsystem (inklusive det tekniska systemet, dess aktörer och de spelregler som omgärdar systemet) och samspelet inom detta. Energimyndigheten Mimmi Magnusson 11. Innovation för hållbar stadsutveckling - vi har frågan - har du svaret? Vad handlar det om? Innovationsbegreppet med fokus på hållbar stadsutveckling Vi söker dig som tycker att innovationsbegreppet är det mest spännande, huvudvärksframkallande och kittlande som hänt sedan Jan Carlzon etablerade begreppet "Riv pyramiderna. Vi har fokus på hållbar stadsutveckling och vill tillsammans med dig undersöka innovationsbegreppet ur alla tänkbara perspektiv, t ex: upphandling teknik stadsutveckling organisatoriskt ledarskap klimatanpassning digitalsiering kreativitet regelverk privat och offentlig verksamhet Stockholms stad, exploateringskontoret. Emilie Zetterström och Sofie Pandis Iveroth 12. Integrationsprocessen i samhället Vad handlar det om? Integration, insatser på individuell nivå, kompetensområden Ledning av integrationsprocesser. Integrationsarbete är en komplex process som kräver en noggrant planerad insats av individer inom olika kompetensområden, med kontroll på såväl helhet som detaljer. Sweco Thomas Franzén 19

20 13. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Vad handlar det om? Social hållbarhet, utredningsprojekt Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö avslutade sitt arbete 2013 med rapporten Malmös väg mot en hållbar framtid hälsa, välfärd och rättvisa. Delegationen för hållbara städer gav stöd till Malmö stad för olika analyser av Malmökommissionens förslag till strategier. Läs gärna på i förväg om Malmökommissionen: Kom sedan och ställ dina frågor till Malmö stad. Vad blev resultatet av kommissionens arbete? Hur går det till att genomföra en sådan här satsning? Boverket och Delegationen för hållbara städer Eva Renhammar (Malmö stad) 14. Pitcha din projektidé Vad handlar det om? Projektidéer, forskningsfinansiering Speeddating i grupp där deltagarna presenterar en projektidé och får feedback från både forskningsfinansiärer och de andra deltagarna. Alla deltagare förbereder en 2 minuters pitch som är tänkt att rikta sig till någon som ni vill övertyga om projektets förträfflighet. Den bör beröra följande delar: Behov/problembild och potentialen i att behovet möts. Vem gynnas av en ny lösning? Beskriv lösningen. Hur skiljer den sig från redan existerande lösningar, d.v.s. är nyskapande och unik? Berätta om ert team. Varför är ni lämpade att driva projektet? Andra aktörer som ni vill engagera? IQ Samhällsbyggnad, Energimyndigheten och Vinnova Katarina Schylberg 15. Grön produktion odla mat och jobb i staden Vad handlar det om? Stadsnära odling, gröna näringar, utvecklingsprojekt Närproducerad mat efterfrågas allt mer, men i städerna är graden av självförsörjning mycket låg. Det ville projektet Grön produktion, som genomfördes med stöd från Delegationen för hållbara städer, ändra på. Resultaten redovisas i rapporten Stadsnära matproduktion Hur skapar vi förutsättningar för lokal mat? (Mistra Urban Futures Report 2015:4). Hur kan man arbeta med nya affärsmodeller? Vilka satsningar krävs på ökad utbildning och entreprenörskap? Kom och diskutera med författaren! Boverket och Delegationen för hållbara städer Johanna Andersson (IVL Svenska Miljöinstitutet) och Martin Berg (Göteborgs stad) 16. Byggemenskaper att bygga tillsammans Vad handlar det om? Byggprocess, social hållbarhet, stadsutvecklingsprojekt En byggemenskap är en grupp människor som i egen regi och utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar, låter bygga och använder en byggnad. Är det ett framgångsrikt koncept för att skapa billigare, effektivare och miljösmartare boendealternativ? Spridd AB har med stöd från Delegationen för hållbara städer utvecklat en modell för byggemenskaper i Sverige. Resultatet finns redovisat i en nyutkommen bok Byggemenskaper handbok om att bygga tillsammans. Kom och diskutera med författaren! Boverket och Delegationen för hållbara städer Ola Broms Wessel (Spridd AB) 17. Planering för social hållbarhet i Norden Vad handlar det om? Social hållbarhet, upplåtelseformer, folkhälsa, tillgänglighet, nordiska exempel Hur omsätter vi social hållbarhet i planeringspraktiken i nordiska städer? Och vilka är konsekvenserna för samhällsplaneringen om social hållbarhet betyder t ex blandade upplåtelseformer, god folkhälsa, tillgänglighet eller trivsel? I den här speeddaten kommer vi diskutera både olika sätt att förstå problemen och lösningarna, vi kommer dela med oss av olika exempel från de nordiska länderna, och vi vill gärna höra era tankar om planering för integration och social hållbarhet. Nordregio - Nordic Centre for spatial Development Moa Tunström 18. Privat-Offentlig samverkan med medborgarna! Vad handlar det om? Samverkan offentliga och privata aktörer, partnerskap Hållbar stadsutveckling är ett projekt med många centrala aktörer. Det krävs samverkan - samverkan mellan offentliga och privata aktörer, liksom samverkan med medborgarna. Hur samverkar man i ett 'Public-Private-People Partnership'? Vad är det för speciella anledningar och utmaningar när 'alla' ska vara med? Hur definierar man de olika aktörerna, hur bjuder man in dem, hur fördelar man makt och ansvar? Välkommen att diskutera detta med oss, och dela erfarenheter och kunskap. Nordregio Liisa Perjo 20

21 19. Rättvisa städer genom medskapande Vad handlar det om? Forskning över gränserna för olika discipliner, samverkan mellan offentliga och andra aktörer Mistra Urban Futures har fem plattformar som arbetar med transdisciplinär forskning för rättvisa och socialt hållbar utveckling i städer. Två av dem finns i Sverige, dels i Göteborgsregionen och Västra Götaland, dels i Skåne. Övriga finns i Sheffield- Manchester, Kisumu i Kenya samt i Kapstaden. Vi presenterar vårt samarbete mellan forskningen, den offentliga sektorn och andra samhällsaktörer. Vilka möjligheter ger det? Hur kan du vara med? Hur kan vi utvecklas tillsammans? Mistra Urban Futures Mikael Cullberg, Magnus Johansson 20. Den svenska BID-modellen - en modell som fungerar! Vad handlar det om? Business Improvement District, BID, affärsplan, finansieringsmodell BID är en organiserad samverkan mellan offentlig och privat sektor där man på ett tidigt stadium i processen ska enas kring en gemensam målbild samt upprätta en affärsplan med finansieringsmodell och tillhörande budget. Svenska Stadskärnor Björn Bergman/Inger Alfredsson 21. Universell utformning ger aktiva medborgare! Vad handlar det om? Tillgänglighet som kravbatteri i relation till byggande, design Allt för länge har tillgänglighet och användbarhet setts som ett kravbatteri i relation till byggande. Hur vore det om vi istället för att bekräfta denna norm förflyttade fokus till Universell utformning och hur denna designprocess skulle kunna vara ett villkor för människors rätt att bo och leva i en hållbar stad. DHR Karolina Celinska 22. URBACT III - det europeiska samarbetsprogrammet för hållbar stadsutveckling Vad handlar det om? Lösningar på lokala utmaningar, stöd genom nätverk, praxis URBACT möjliggör för städer att arbeta tillsammans för att utveckla integrerade lösningar till deras lokala utmaningar. Städer deltar i URBACT-nätverk och utbyter erfarenheter, lär av varandra och överför god praxis för att förbättra stadspolitiken. Tillväxtverket är nationell kontaktpunkt för URBACT och arbetar med att sprida information om programmet och att ge konkreta exempel på hur svenska städer får ny kunskap via URBACT. Tillväxtverket Niels Boye och Lorraine Jonis 23. Decode - att bygga nytänkande tillsammans Vad handlar det om? Plattform för samverkan, planprocesser, tvärvetenskapliga samarbetsformer Decode utvecklar plattformar för samverkan i komplexa planprocesser. Decode involverar bland annat filosofer, organisationsexperter, konstnärer och strategiska planerare. Vinnova finansierar uppdraget där både stad och landsbygd ingår, där hållbarhetscertifiering av planeringsskedet tas fram i form av plattformen Citylab Action och där frågor om makt, konflikter, inkludering och exkludering står i centrum. Hör mer om vårt arbete med nya former och roller i samhällsplaneringen! Tyrens AB och Decode Sarah Bragée 24. Hållbar Stad - En webbplats för idéutbyte, kunskapsspridning och goda exempel Vad handlar det om? Kunskapsspridning, webbplatsen Hållbar stad som nav i utbyte av erfarenhet och kunskap om hållbar stadsutveckling Samhället står inför stora hållbarhetsutmaningar: bostadskris, klimatkris, förlust av ekosystemtjänster, segregation För att möta dessa utmaningar krävs att idéer och kunskap tas tillvara. På har ArkDes och Plattformsmyndigheterna tillsammans skapat en yta för samverkan kring hållbar stadsutveckling. Kom och diskutera hur vi på bästa sätt kan lära av varandra! Hur kan man hitta synergier, nya kontakter och sprida erfarenheter? Den här webbplatsen är till för att göra ditt jobb lättare! ArkDes Karin Svensson 21

22 25. Från globala gränser till krav på hållbara städer Vad handlar det om? Kravspecifikation för hållbar stad, planera och bygga hållbart, Norra Kymlinge Peter Lindroos har planerat för hållbarhet sedan tidigt 90-tal, och vet att även om vi gjort mycket bra så har vi lång väg kvar. Vilka metoder är möjliga för att sätta upp en kravspecifikation för hållbara stadsdelar utifrån globala gränser? Hur planerar och bygger vi verkligt hållbart, med hänsyn till samspelet mellan stadens strukturer och hållbara livsstilar? Hur kan vi skapa arenor och processer där vi tillsammans kan prototypa en hållbar stadsdel med Norra Kymlinge som tillämpat exempel? Vasakronan (genom Urban minds) Peter Lindroos 26. Hållbart, hållbarare, Norra Kymlinge Vad handlar det om? Norra Kymlinge som tillämpat exempel för stadsdel i framkant Mats Enander arbetar med Norra Kymlinge, ett område med en nästan färdig t-banestation och stora möjligheter vad gäller hållbarhet och bostadsförsörjning. Hur bygger vi städer när ingen ianspråktagen mark finns kvar att utveckla? Hur kan Norra Kymlinge användas som tillämpat exempel för en stadsdel inom globala gränser? Hur driver Vasakronan hållbarhetsarbete i sina fastighets- och stadsutvecklingsprojekt, och vilka perspektiv behövs för att vidareutveckla idén om en stadsdel i framkant? Vasakronan Mats Enander 27. Handlingsplan för hållbart markbyggande - vem gör vad? Vad handlar det om? Klimatförändring, bygga klimatanpassade stadsdelar, nationell handlingsplan för hållbart markbyggande Klimatförändringen förväntas få allvarliga konsekvenser för stora delar av den svenska infrastrukturen och ge nya förutsättningar för hållbar stadsutveckling. Vilken kunskap behövs och vad behöver göras för att bygga klimatanpassade, säkra och attraktiva stadsdelar? Under 2016 har en nationell handlingsplan för hållbart markbyggande tagits fram på uppdrag av regeringen. Välkommen till en speeddate om hur du kan medverka i arbetet för ett hållbart markbyggande i ett klimat under förändring. Statens geotekniska institut (SGI) Kerstin Konitzer 28. Bygga-om-dialogen Vad handlar det om? Processutveckling, renovering, social hållbarhet Projektet Bygga-om-dialogen genomfördes av Malmö stad med stöd från Delegationen för hållbara städer. Syftet var att utveckla innovativa lösningar för renovering av det befintliga byggnadsbeståndet med ekologiska, ekonomiska och sociala effekter. En öppen dialog över sektorsgränser skulle hitta nya affärsmodeller. Projektet har blivit omtalat och föreslår bl.a. utökad samverkan mellan fastighetsägare, kommun, försäkringskassa, arbetsförmedling, civilsamhälle och andra aktörer som investerar i ett område. Boverket och Delegationen för hållbara städer Bjarne Stenquist (f.d. projektledare Malmö stad) 29. Ljudmiljön i den hållbara staden Vad handlar det om? Design av stadsmiljö, åtgärdsprogram mot buller Ljudmiljö i den hållbara staden hur kan vi designa en attraktiv stadsmiljö? Städers åtgärdsprogram mot buller. Sweco Cristian Sjövind 22

23 HUVUDARRANGÖR: ÖVRIGA ARRANGÖRER: södertörnsmodellen M EDJ AN M O V M TA N K IU E S E IU M TA N K S 23 M EDJ AN M O V