Naturreproducerande öring i reglerade älvar utopi eller faktisk möjlighet? Lycksele Ingemar Näslund

Transkript

1 Naturreproducerande öring i reglerade älvar utopi eller faktisk möjlighet? Lycksele Ingemar Näslund

2 Öring igår och idag Mkt öring-möda nedlagd FÅK Fiskevårdande Åtgärder i Kraftverksmagasin Mängder av utsättningsförsök Stamkartläggning Idag viss uppgivenhet business as usual och ett nytt synsätt

3 Innehåll Öring i olika typer av reglerade strömvatten Öring-problem relaterade till reglering Extra-material Slutsatser förslag - spekulationer

4 Tre typer av reglerade strömvatten: 1. Reglerat men oreducerat flöde 2. Avledd vattenföring o min-tappning 3. Älvmagasin

5 Kvitsle, Indalsälven 1. Reglerat men oreducerat flöde Intakt flödesvolym men ibland hårt reglerat med flera kraftverk uppströms, eller endast regleringsdamm Högt värderade sträckor ur naturvårdssynvinkel, ofta skyddade i någon form (MB 4:6, N2000) Viktiga fiskevatten Exempel: Österdalälven, Mellanljusnan, Sölvbacka strömmar, Långan, Hårkan, Vojmån, Bergnäsälven m fl

6 Flöde (m3/s) Problembild andelen öring relativt låg, betydligt lägre än före reglering Nedre Långan (oreglerad) (efter Olden) Jan Mar Maj Jul Sep Nov

7 Orsaker? Omvänd vattenföring och i övrigt onaturlig hydrologi Vandringshinder o reglering av närliggande sjöar Större påfrestningar på fauna och flora utslagning? Fisketrycket artspecifikt? Ökad regleringsintensitet sedan avregleringen? Slutsats: Nånting missgynnar strömstationär öring

8 2. Sträckor med min-tappning Små vattendrag i fd större älvar, oftast <10 % av årsmedelvattenföring Förhållandevis stora insatser, bl a i form av öringutsättningar Exempel: Juktån, Långsån, Vängelälven, Bågede, Klippen, Kultsjöån m fl Bågede, Faxälven

9 Problemen: Flödesmängd strömhastighet våt yta Provtappning Volgselebron, Vojmån 20 respektive 3 m 3 /s 20 m 3 /s 3 m 3 /s

10 Onaturlig flödesdynamik Oftast rak tappning sommar/vinter, ingen säsongsanpassning, begränsad flödesvariation Spillepisoder

11 Älvfåran feldimensionerad Substrat, strandvegetation mm. Forsmo, Ångermanälven

12 3. Älvmagasin - sträckor nedströms kraftverk Vanligaste typen av reglerat strömvatten Stor variation mellan olika magasin vad gäller flöden, lutning och fysisk miljö Stor variation även vad gäller biologi Granbo, Indalsälven

13 Mulet på bilden, men en solskenshistoria Nya Lövöns kraftverk, Faxälven

14 Lövöns kraftverk

15

16

17

18

19 I normalfallet stora problem med magasinens struktur lugnvatten, predatorer, konkurrenter, etc, samt brist på lämpligt fysiskt habitat.

20 I normalfallet stora problem med magasinens struktur lugnvatten, predatorer, konkurrenter, etc samt brist på Nolltappningsproblematik? Tämligen gott om naturreproducerande öring i Indalsälven, ffa i delen närmast nedströms Storsjön lämpligt fysiskt habitat. Men betydligt sämre i övriga älvar

21 Extra-material 1: Biflödens betydelse Fiskspärr i Färsån, ett av Ammeråns biflöden

22 Uppvandring av öring från Ammerån till Färsån 1997 a No. of migrating fish Jun 27-Jun 11-Jul 25-Jul 8-Aug 22-Aug 5-Sep 19-Sep 3-Oct 17-Oct Antal öring Men i många biflöden till reglerade strömvatten uteblir lekvandring och habitatskiften hos öring. Varför det?

23 Extra-material 2: Utloppseffekter

24 Driftundersökningar i Idsjöströmmen direkt nedströms Idsjön ( Övre) samt 1 km nedströms ( Nedre) 100 Driftfauna (g/håv/24h) Driftfauna g/håv/24h Idsjöströmmen - ytdrift Övre Nedre maj 17-jun 07-jul 27-jul 16-aug 05-sep 25-sep 15-okt

25 Hög biologisk produktion Stor biologisk mångfald

26 Landödammen, Nedre Långan

27

28 Extra-material 3: Habitatskiften Fisktäthet och temperatur i Idsjöströmmen, Gimån Antal harr Temperatur dec 14-feb 30-apr 14-jul 27-sep 0

29 Extra-material 4: Spawning channels

30 Seton, BC, Kanada

31 Men vad gör vi då? Finns det nåt hopp? Först: Ska vi verkligen satsa på öring? Igen? 1. Indikatororganism biologisk mångfald, strömvattenmiljöer ger följdeffekter 2. Samhällsintresse

32 1. Det finns torrfåror med och utan min-tappning 2. Det finns milt reglerade strömsträckor 3. Det finns nedströmslägen/strömsatta partier Här existerar och fungerar strömekosystem fortfarande. Här finns restvärden och potentiella värden vad gäller alger, vattenväxter, stränder, bottenfauna och naturreproducerande fiskbestånd. Där kan vi göra skillnad!

33 Bättre flöden Ingen noll-tappning Ekologiska flöden Birgitta Malm-Renöfälts presentation

34 Ta till vara utloppseffekten > 10 x högre produktion o bättre förutsättningar för biologisk mångfald är inte fy skam! Satsa på biologiska nyckelområden

35 Mer strömvattenhabitat Bättre torrfåre-design och generellt mer seriös hantering av min-tappningssträckor Mega-omlöp/uppväxtområden Hyll-habitat OBS! Vi jobbar i manipulerade miljöer artificiella lösningar kan vara lämpliga - men får inte ha negativa konsekvenser

36 Återupprätta biflödenas betydelse för rekrytering och tillväxt Defragmentering Biotopvård Systemtänkande Mer forskning

37 Till slut: Jodå, det finns hopp för öringen men den kan nog behöva en hjälpande hand Tack för ordet!