Länsstyrelsen Jämtlands län Fiske Joakim Svensson

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Länsstyrelsen Jämtlands län Fiske Joakim Svensson"

Transkript

1 Joakim Svensson Datum Dnr (anges vid skriftväxling) OMPRÖVNING AV VILLKOREN FÖR VATTENKRAFTSANLÄGGNINGAR I ÖVRE LJUSNAN Sammanfattning Länsstyrelsen i och Härjedalens kommun föreslår som ett förstahandsalternativ, efter samråd med berörda fiskevårdsorganisationer, att vattenhushållningsbestämmelserna ändras för övre Ljusnan, Mittån, Särvån och Halvfari kraftverk. Insatser bör dessutom göras för att rädda rödingbeståndet i Grundsjön. Slutligen bör medel ställas till förfogande för åtgärder i syfte att anpassa vattendragen till ny vattenregim och vissa inventeringsinsatser. Totalt innebär förslaget en kostnad för företagen motsvarande ca 50 GWh. Länsstyrelsen gör bedömningen att miljönyttan ger effekter som mångdubbelt överstiger kostnaderna. Ett andra sämre alternativ för alla parter, om inte enighet kan uppnås, måste bli att pröva alla vattenkraftanläggningar i Härjedalens kommun med utgångspunkt 5 % av produktionsvärdet. 1. Allmänt om Härjedalens kommun Kommunen sammanfaller i stort med landskapet Härjedalen. Ytan är km 2 vilket ungefär motsvarar Stockholms och Uppsala läns yta tillsammans. Turismen är kommunens viktigaste näringsgren och berör i dag alla delar av kommunen. Näringen skapar totalt ca årsarbeten. Ljusnans vattensystem omfattar stora delar av kommunens yta. Klarälvens, Österdalälvens och Ljungans vattensystem berör mindre delar av kommunen. Den totala sjöytan är begränsad, bara 520 km 2. Andelen strömvatten är desto större; sammanlagt 760 km med en medelvattenföring överstigande 1 m 3 /sek../. I bilaga 1 redovisas en översiktskarta över kommunen. Fiskbestånden i kommunens västra delar domineras av arterna harr, öring, röding och sik. I de östra delarna tillkommer betydande inslag av vanliga insjöarter som gädda, abborre och mört. De enskilt ägda fiskevattnen är samordnade i 20 fiskevårdsområdesföreningar och 3 samfällighetsföreningar. Bara i Tännåns källområde (Malmagen m fl) saknas stabil förvaltnings-organisation. Lillhärdals fiskevårdsområde Härjedalens största är till ytan större an Blekinge län. Härjedalen är s viktigaste fiskekommun. Totalt säljs årligen fiskekort och det fiskas på kortupplåtelser under ca dygn per år. I runt tal säljs 75 % av upplåtelserna till fiskande turister. Siffrorna inbegriper inte fiskerättsägarnas eget fiske. turismen är således idag en viktig näring i kommunen med en betydande potential för snabb tillväxt. 2. Projektets syfte Projektet, som pågått under snart en 10-årsperiod, syftar till att via en samordnad omprövning möjliggöra en optimering av miljönyttan med utgångspunkt från de möjligheter lagstiftningen skapat. En generell utgångspunkt har därför varit att samla åtgärdsinsatserna inom längre sammanhängande strömsträckor till specifika objekt där effekterna bedömts ge störst miljönytta och regionalekonomisk effekt. I Härjedalens kommun finns behov av att restaurera torrlagda strömsträckor, alternativt kraftigt reglerade sträckor från Lossenmagasinet i västra Härjedalen till Öjeforsens kraftverk i öster. Avsaknaden av minimivattenföring nedströms kraftverken på sträckan Svegssjön Öjeforsen har till exempel inneburit att all laxartad fisk på sträckan utrotats. I samband med dygnsreglering (0-tappning tillåten) har gäddan kunnat vandra in på tidigare strömsatta områden och härja fritt bland öring och harrbestånd. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post ÖSTERSUND Köpmangatan

2 Alla försök att återintroducera laxartad fisk genom utsättningar har misslyckats. Projektet vårdande åtgärder i kraftverksmagasin har visat på skillnaden mot älvsträckor där minimivattenföring upprätthålls t.ex. i Indalsälven nedströms Storsjön. Här finns nedströms varje kraftverk en gäddfri, ständigt strömsatt zon som skapar förutsättningar för öring och harr att reproducera sig samtidigt som utsättningar av fisk ger goda resultat. Utrotningshotet mot Härjedalens mest skyddsvärda rödingbestånd i Grundsjön beskrivs i det följande. Länsstyrelsen i har i en tidigare rapport Ljusnan i Härjedalen underlag för omprövning av vattendomar 2001 presenterat en fullständig genomgång och första prioritering av möjliga omprövningsobjekt. 3. Val av strategi och prioritering I Ljusnans vattensystem inom Härjedalens kommun har totalt 25 vattenkraftsanläggningar etablerats. Lokaliseringen av objekten framgår av./. bifogad karta (bilaga 2). Omprövningsförslaget omfattar anläggningar i centrala Ljusnan på sträckan från Lossendammen t o m Öjeforsens kraftverk markerade med nummer 2, 5, 12, 13, 14, 15 och 16 på kartan samt biflödena Mittån och Särvån (nummer 3 och 4). Omprövningsutrymmet beräknat på 5 % av kraftnyttan redovisas i nedanstående tabell. Utbyggda bivattendrag nedströms Halvfari kraftverk ingår ej i förslaget. Långå krv Grundsjöaggregatet 255 DE, f = 216,0 m = 11,67 GWh Lossenaggregatet 401 DE, f = 129,0 m = 10,97 GWh Halvfari krv 766 DE, f = 24,5 m = 4,01 GWh Svegs krv 2190 DE, f = 19,0 m = 8,82 GWh Byarforsens krv 2226 DE, f = 10,0 m = 4,72 GWh Krokströmmens krv 2372 DE, f = 59,0 m = 29,65 GWh Långströmmens krv 2445 DE, f = 31,0 m = 16,06 GWh Storåströmmen 2555 DE, f = 16,0 m = 8,06 GWh Öjeforsens krv 2555 DE, f = 17,5 m = 9,53 GWh Omprövningsutrymme totalt i berörd del av Ljusnan 104 GWh./. Underlaget för beräkningarna redovisas i bifogad promemoria (bilaga 12) Länsstyrelsen och kommunen har tillsammans med fiskevårdsorganisationerna valt att prioritera objekt i kommunens västra del enligt följande: 1. Kraftigt förbättrad vattenföring i Ljusnan nedströms Lossendammen. 2. Minimivattenföring på torrlagd del av Mittån nedströms Grundsjödammen. 3. Förbättrad minimivattenföring i Särvån nedströms Nedre Särvsjön. 4. Långsiktiga åtgärder för att säkra Grundsjörödingens överlevnad. 5. Minimivattenföring nedströms Halvfari kraftverk. 6. Medel för att anpassa berörda strömvatten till föreslagen vattenföring. Objekten, som närmare presenteras i det följande tar i anspråk i runt tal hälften av det ovan framräknade omprövningsutrymmet, d v s ca 50 GWh. Se även karta fig. 1. 2

3 Fig.1 4. Omprövningsförslag 4.1. Ljusnan nedströms Lossendammen. Ljusnan på sträckan Lossendammen Långå, totalt 27 km, består av långa strömsträckor som avbryts av en rad håar och en större sjö, Orten, med en areal av ca 200 ha. Före kraftutbyggnaden och de kraftiga traktorrensningar som utförts för att underlätta flottning av timmer var denna del av Ljusnan ett vattendrag med stor variation avseende naturtyper. Fiskbestånden var rikliga och fisket efter harr betraktades som unikt. Medelvattenföringen på sträckan var tidigare 22 m 3 /sek. Enligt villkor i gällande vattendom är dagens minimivattenföring 0,4 m 3 /sek. Omprövningsutrymmet (5 %) utgör 10,97 GWh../. Sommaren 2005 genomfördes provtappningar på sträckan. I bilagorna 4, 5 och 6 visas vattendragets flöden vid respektive 0,9 m 3 /sek, 3 m 3 /sek och 9 m 3 /sek. För sträckan föreslås en höjning av minimivattenföringen under sommarperioden till 5 m 3 /sek (1/5 31/10) och under vinterperioden till 1,5 m 3 /sek (1/11 30/4)../. Den beräknade produktionsförlusten enligt bil. 3 för såväl sommar- som vinterperioden blir 25,58 GWh vilket motsvarar 11,6 % av produktionsvärdet. Förslaget kommer att väsentligt gynna den samlade biologiska mångfalden i området. Goda harr- och öringbestånd kan återskapas och gäddans utbredning begränsas. Underlag skapas för fisketuristiska 3

4 satsningar i området i form av boende, guidning och nytt underlag för den lokala infrastrukturen. Området tillförs nya fiskedygn till ett värde av ca 2 miljoner kronor per år. Men viktigast av allt är att ett nytt levande vattensystem återskapas Mittån nedströms Grundsjön. Mittån på sträckan Grundsjön Ljusnan är 12 km lång med en fallhöjd på 190 m. Sträckan är helt torrlagd frånsett begränsade lokala bäcktillflöden nedströms Grundsjödammen. Vattendraget ifråga löper genom ett vildmarksområde med storslagna naturscenerier som exempelvis Mittåfallet (20 m fallhöjd). t efter främst öring var före utbyggnaden av god kvalitet. Medelvattenföringen på sträckan var före Grundsjöns reglering 14 m 3 /sek. Omprövningsutrymmet (5 %) utgör 11,67 GWh../. Sommaren 2005 genomfördes provtappningar på sträckan. Bilagorna 7, 8 och 9 visar resultat av vattenföringar om respektive 0,2 m 3 /sek, 1,3 m 3 /sek och 2,6 m 3 /sek. För sträckan föreslås en minimivattenföring sommartid om 2,0 m 3 /sek (perioden 1/5 31/10) och vintertid 0,5 m 3 /sek (1/11 30/4)../. Den beräknade produktionsförlusten blir sammantaget 18,85 GWh (se bilaga 3). Kraftförlusten motsvarar 8,3 % av produktionsvärdet. Förslaget kommer att återskapa betydande naturvärden i en av kraftindustrin hårt exploaterad del av kommunen. Ur fiskesynpunkt kommer stora vinster att kunna göras. I åns nedre delar finns förutsättningar att återetablera en långvandrande storöring med nedre delarna av Mittån som lek- och reproduktionsområde (ca 8 km) och Ljusnan med tillhörande magasin som uppväxtområde. I övre delar av ån (ca 4 km) kan ett betydande turistfiske efter strömstationär öring återetableras. Utbud av denna typ av fiske är en stor bristvara i fiskekommunen Härjedalen. Värdet av sådana åtgärder kommer att gynna turismen i en utsträckning som är svår att exakt beräkna. En översiktlig bedömning är att minst nya fiskedygn kan tillskapas Särvån nedströms Särvsjön. Särvån sträckan Nedre Särvsjön Halvfarimagasinet är 26 km lång. Ån regleras via en damm i sjöns utlopp. Enligt gällande vattendom är minimivattenföringen fastställd till 0,26 m 3 /sek. Medelvattenföringen före utbyggnad var 2,6 m 3 /sek. Omprövningsutrymme (5 %) är 2,06 GWh../. Bilder från provtappningar sommaren 2005 redovisas i bilagorna 10 och 11. För Särvån föreslås en höjning av minimivattenföringen sommartid till 0,6 m 3 /sek (1/5 31/10) och vintertid 0,3 m 3 /sek (1/11 30/4) Den beräknade./. produktionsförlusten blir sammanlagt 1,88 GWh (se bilaga 3). Miljövinsten av förändrad tappning i Särvån blir betydande. Försök bör göras att etablera ett långvandrande öringbestånd med Särvån som lek- och reproduktionslokal och Halvfarimagasinet som uppväxtområde. turismen i Hedebygden gynnas av förslaget som bedöms kunna ge 600 nya fiskedygn. 4

5 4.4. Grundsjön. Grundsjön har sett i nationellt perspektiv ett rödingbestånd som med avseende på tillväxt, reproduktionsförmåga och kvalitet måste tillmätas högsta skyddsvärde. I vattendomen angående Övre Särvsjöns överledning till Grundsjön fastställdes att en rotenonbehandling skulle genomföras av Övre Särvsjön, detta för att hindra en överföring av icke önskvärda arter främst sik till Grundsjön. Rotenonbehandlingen genomfördes men efter ett antal år visade det sig att siken överlevt/återvänt till Övre Särvsjön. Under den senaste 15-årsperioden har sik överförts via tunneln till Grundsjön och bildat bestånd där. Nu hotas rödingbeståndets överlevnad av ett allt tätare sikbestånd. Eftersom åtgärder brådskar har initiativ tagits till en avelstäkt i Grundsjön med syftet att producera rödingungar per år för utsättning i Grundsjön (storlek gr). Kraftintresset har accepterat att åta sig viss del av kostnaden intill dess att en mer långsiktig lösning åstadkommits. För att långsiktigt säkra Grundsjörödingens överlevnad föreslås en indexreglerad årlig avgift om kronor för kostnaderna att hålla avelsbesättning och genomföra utsättning av åriga rödingar per år av Grundsjöstam Halvfari kraftverk. Härjedalsljusnan mellan Halvfari kraftverk och den reglerade Svegssjön har av EU klassats som Natura 2000-område, d v s ett område med mycket höga skyddsvärden. Sträckan som är 60 km lång består av en serie sjöar med mellanliggande strömmar. Alltsedan tillkomsten av vattenkraftsanläggningarna uppström Halvfari har vattenföringarna blivit omvända jämfört med naturtillståndet; d v s merparten av vattnet släpps vintertid medan det sommartid ofta råder extrema lågflöden. Situationen är till stort men för det biologiska livet i vattendraget och försämrar möjligheterna till fiske. Dessutom skadas stora naturvärden vid de kraftiga isvallningar som uppstår till följd av ständiga förändringar i flödena vintertid. Nedanstående 3 figurer illustrerar väl de förändringar som drabbat Ljusnan under den senaste 40- årsperioden. Fig 2 Månadsmedelflöden för maj månad vid Hedeviken 5

6 Fig. 3. Flödesförändringar ( ). Medianvärden Hedeviken. 6

7 Fig. 4. Minimivattenföring (1 dygn) mätt i Hedeviken Figurerna ovan illustrerar de stora förändringar som vattendraget utsatts för sedan kraftverksepoken inleddes i mitten av 1950-talet. För att i viss utsträckning komma tillrätta med de problem som råder föreslås att en minimivattenföring införs om 10 m 3 /sek under hela året vid Halvfari kraftverk. Det förutsätts att det tekniskt går att använda minimivattenföringen för kraftproduktion. Om förslaget genomförs skulle bevarandestatusen i Natura 2000-området väsentligt förbättras. Problemen vintertid skulle minska. t sommartid har som en följd av minskade vattenståndsvariationer förutsättningar att öka med ca 25 %. Det skulle, räknat på dagens situation innebära ett tillskott om ca nya fiskedygn och en ökad omsättning i området om 1,2 miljoner kronor Medel för fiskevårdande åtgärder. De förslag som framförts ovan förutsätter vid ett genomförande att medel även tillförs för anpassning av vattendragen till ändrad vattenföring genom biotopvårdsåtgärder. Behovet av biotopvård relaterad till föreslagna omprövningar/flödesförändringar har kostnadsberäknats till kronor. För åtgärder i övriga delar av Ljusnan bör en fond om kronor avsättas. Kostnaderna för inventeringar av fornlämningar i Särvsjöområdet i samband med vattendragsrestaureringarna har beräknats till kronor. Sammanlagt 2 miljoner kronor Sammanställning av omprövningsförslag för Ljusnan. Ljusnan nedströms Lossen: 5 m 3 /sek (1/5-31/10) och 1,5 m 3 /sek (1/11-30/4). Medelvattenföring före utbyggnad: 23 m 3 /sek. Beräknad produktionsförlust sommar+vinter= 25,58 GWh Mittån nedströms Grundsjön: 2 m 3 /sek (1/5-31/10) och 0,5 m 3 /sek (1/11-30/4). Medelvattenföring före utbyggnad: 14 m 3 /sek. Beräknad produktionsförlust sommar+vinter= 18,85 GWh Särvån nedströms Nedre Särvsjön: 0,6 m 3 /sek (1/5-31/10) och 0,3 m 3 /sek (1/11-30/4). Medelvattenföring före utbyggnad: 2,6 m 3 /sek. Beräknad produktionsförlust sommar+vinter= 1,88 GWh Halvfari: minimivattenföring 10 m 3 /sek Grundsjön (avelstäkt röding) 250 /år indexregl. Engångsavgift 2 miljoner kronor. Sammanlagd produktionsförlust för förslagen enl. ovan: ca 50 GWh 7

8 5. Effekter av förslaget Ljusnan är som framgår av materialet kraftigt exploaterad av kraftintresset. Om de föreslagna förändringarna genomförs, till en kostnad som motsvarar ca 2,5 % av vattenkraftens produktionsvärde, kommer i första hand miljön och den biologiska mångfalden att väsentligt förbättras. Hårt exploaterade vattendrag får nytt liv, utrotningshotade arter får en möjlighet att överleva samtidigt som Natura 2000-området på sträckan Hede Svegssjön får ett rimligt basskydd i form av en minimivattenföring. Till dessa avgörande miljöfaktorer skall läggas effekter för turistindustrin och ökade intäkter från fisket. Totalt ger förslaget utrymme för nya och bevarade fisketillfällen av storleksordningen fiskedygn med en omsättningsökning om 5 6 miljoner kronor per år. Bilaga 1 Översiktskarta Härjedalens kommun 8

9 Bilaga 2 Översikt omprövningsobjekt Bilaga 4 Provtappning Ljusnan (Medskogsbygget) 0,9 m 3 /sek 9

10 Bilaga 5 Provtappning Ljusnan (Medskogsbygget) 3 m 3 /sek 10

11 Bilaga 6 Provtappning Ljusnan (Medskogsbygget) 9 m 3 /sek 11

12 Bilaga 7 Provtappning Mittån nedströms Grundsjön 0,2 m 3 /sek Bilaga 8 Provtappning Mittån 1,3m3/sek Bilaga 8 12

13 Provtappning Mittån 1,3 m 3 /sek Bilaga 9 Provtappning Mittån 2,6 m 3 /sek 13

14 Bilaga 10 Provtappning Särvån 0,4 m 3 /sek 14

15 Bilaga 11 Provtappning Särvån 0,6 m 3 /sek 15

16 Bilaga 12 Omprövning av Ljusnans källflöden Bakgrund Inom Härjedalen-delen av Ljusnans avrinningsområde finns ett stort antal vattenanläggningar i form av regleringsmagasin och kraftverk. Under omprövningsprojektets första etapp tog Länsstyrelsen i Jämtland fram en rapport; Ljusnan i Härjedalen, Underlag för omprövning av vattendomar, Delrapport 2 (till etappens huvudrapport), dec Rapporten omfattade 17 objekt, fördelade på 6 objekt i första prioritet och 11 objekt i andra prioritet. Under arbetet i omprövningsprojektets etapp 2, har arbetet koncentrerats till Lossens reglering, Grundsjöarnas reglering samt Övre och Nedre Särvsjöns reglering. Bedömning Huvudvattendraget Ljusnan Svegssjön Öjeforsens (Laforsens) kraftverk: Älvsträckan är helt utbyggd med sju kraftverk och har gemensamma regleringsbestämmelser. Korttidsregleringen återregleras helt vid Laforsens kraftverk. På sträckan finns tre längre torrfåror; nedströms Krokströmmen, Långströmmen och Storåströmmen. Korttidsregleringen ger dessutom rätt till 0-tappning på sträckan. Inte minst från landskapsbildssynpunkt, men framförallt för den biologiska mångfalden är 0-tappning och torra älvfåror negativa och sträckans värde skulle öka kraftigt om det skulle ske en minimitappning i torrfårorna. Sett ur ett regionalt perspektiv är de biologiska värdena i Ljusnans källflöden mycket höga och det är mycket angeläget att det släpps fram vatten i tillräcklig omfattning i såväl Ljusnan nedströms Lossen som i biflödena Mittån nedströms Grundsjöarna och Särvån nedströms Nedre Särvsjön. Omfattningen av den minimitappning som behövs är så pass stor att den sannolikt ligger över den omprövningsram om 5 % av produktionsvärdet som lagstiftningen satt som ram för vad verksamhetsutövaren är skyldig att tåla utan ersättning. Till detta kommer att Grundsjörödingens framtid måste tryggas. Grundidén med en samlad omprövning är att omprövningsresurser skall kunna flyttas från ett objekt till ett annat för att man skall kunna få ut maximal biologisk eller annan nytta. Länsstyrelsen i Jämtland och Härjedalens kommun är överens om att åtgärderna i Ljusnans huvudfåra bör koncentreras till källflödena och att man vid en sammanvägning är beredd att avstå från anspråk på produktionsinskränkande åtgärder på sträckan Svegssjön till Öjeforsen till förmån för detta område. Preliminärt omprövningsutrymme vid kraftverken från Långå - Öjeforsen Långå kraftverk Grundsjöaggregatet 255 DE, f = 216 m => 11,67 GWh Lossenaggregatet 401 DE, f = 129 m => 10,97 GWh 16

17 Halvfari kraftverk 766 DE, f = 24,5 m 4,01 GWh Svegs kraftverk 2190 DE, f = 19 m => 8,82 GWh Byarforsens kraftverk 2226 DE, f = 10 m => 4,72 GWh Krokströmmens kraftverk 2372 DE, f = 59 m => 29,65 GWh Långströmmens kraftverk 2445 DE, f = 31 m => 16,06 GWh Storåströmmens kraftverk 2555 DE, f = 16 m => 8,61 GWh Öjeforsens kraftverk 2555 DE, f = 17,5 m => 9,53 GWh Totalt 104,0 GWh Det finns nedströms Halvfari kraftverk ett omprövningsutrymme om drygt 77 GWh, vilket medför att det finns ett gott utrymme för uppflyttning av förlust av produktionsvärde till övre delen av systemet. Lossens regleringsmagasin och Långå kraftverk Medelvattenföring 22 m 3 /s. 5 % av MQ motsvarar 1,1 m 3 /s = 401 DE Magasin 500 Mm 3 = 5787 DE. 5 % av magasinet = 289 DE Minimitappning enligt dom 0,4 m 3 /s (vid Kolbenshån). Fallhöjd ca 129 m. Utgångspunkt Minimitappning vid Kolbenshån: 5 m 3 /s under perioden 1 maj till den sista oktober samt 1,5 m 3 /s under perioden 1 november till den sista april. Sommartappning (153 d) motsvarar 703 DE Vintertappning (212 d) motsvarar 233 DE Summa 936 DE Övergången från vintertappning till sommartappning och vice versa bör ske med mjuk övergång under vardera ca en veckas tid, vilket minskar antalet DE något. Produktionsförlusten antas till 100 % vid Långå kraftverk, vilket innebär att man inte räknar med något spill under flödesperioder från Lossenmagasinet. Produktionsförlust i Långå kraftverk antaget 100 % => Sommar: 0,9*129*9,81*703*24 = 19,21 GWh Vinter: 0,9*129*9,81*233*24 6,37 GWh Summa 25,58 GWh Omprövningsutrymme 5% av medelvattenföringen (1,1 m 3 /s): Sommar: 0.9*129*9,81*168,5*24 = Vinter:0,9*129*9,81*233*24 = Summa 4,60 GWh 6,37 GWh 10,97 GWh Årsproduktion beräknad på MQ = 219,5 GWh. Enligt Fortum är normal årsproduktion 191,7 GWh. Inskränkning i produktionen: Årsproduktion baserad på MQ: 25,58:219,5 = 11,6 %. Baserat på Fortums produktionsuppgift: 25,58:191,7 = 13,3 % Denna beräkning omfattar inte produktionsvärdet utan endast produktionen. Grundsjöarnas regleringsmagasin och Långå kraftverk Medelvattenföring 13,6 m 3 /s. 5 % av MQ motsvarar 0,7 m 3 /s = 255 DE 17

18 Magasin 240 Mm 3 = 2778 DE. 5 % av magasinet = 139 DE Minimitappning enligt dom 0 m 3 /s. Fallhöjd 216 m. Utgångspunkt Minimitappning från dammen: 2 m 3 /s under perioden 1 maj till den sista oktober samt 0,5 m 3 /s under perioden 1 november till den sista april. Sommartappning (153 d) motsvarar 306 DE Vintertappning (212 d) motsvarar 106 DE Summa 412 DE Övergången från vintertappning till sommartappning och vice versa bör ske med mjuk övergång under vardera ca en veckas tid, vilket minskar antalet DE något. Produktionsförlusten antas till 100 % vid Långå kraftverk, vilket innebär att man inte räknar med något spill under flödesperioder från Grundsjömagasinet. Produktionsförlust i Långå kraftverk antaget 100 % => Sommar: 0,9*216*9,81*306*24 = 14,00 GWh Vinter: 0.9*216*9.81*106*24 = 4,85 GWh Summa 18,85 GWh Omprövningsutrymme 5% av medelvattenföringen (0,7 m 3 /s): Sommar: 0,9*216*9,81*107*24 = Vinter: 0,9*216*9,81*148*24 = Summa..4,90 GWh 6,77 GWh 11,67 GWh Årsproduktion räknad på MQ = 227,2 GWh. Enligt Fortum är normal årsproduktion 214,9 GWh. Inskränkning i produktionen Årsproduktion baserad på MQ: 18,85:227,2 = 8,3 %. Baserat på Fortums produktionsuppgift: 18,85:214,9 = 8,8 % Denna beräkning omfattar inte produktionsvärdet utan endast produktionen. Övre och Nedre Särvsjön Övre Särvsjöns vatten leds via tunnel till Grundsjöarna och Långå kraftverk. I vattendom där tillstånd till reglering av Övre Särvsjön och Hån lämnades gjordes följande förbehåll: I övre Särvsjön och Hån må vatten icke innehållas så att tappningsbestämmelser, som må komma att meddelas för Nedre Särvsjön, icke kunna följas. I vattendom där tillstånd till årsreglering av Grundsjöarna m.m. lämnades noteras följande betr Särvån: Tappningen från Övre Särvsjön till Särvån kommer att upphöra under större delen av året. Tappning kommer endast att äga rum när uppfyllandet av vattenhushållningsbestämmelserna för Nedre Särvsjön så kräver.. I Särvån kommer vattenföringen att minska påtagligt..varaktigheten av den föreskrivna minimitappningen 0,27 m 3 /s omedelbart nedströms bäcken Brynnans inflöde i Särvån kommer att förlängas. Sammantaget tyder uttalandena för att vatten skall överledas från Övre Särvsjön om det behövs för att klara vattenhushållnings-bestämmelserna för Nedre Särvsjön. Detta torde 18

19 innebära att bestämmelsen 0,27 m 3 /s, dock högst naturlig tillrinning, skall beräknas utifrån hela avrinningsområdet och inte enbart den del som ligger nedströms Övre Särvsjön. Medelvattenföring vid utloppet ur Övre Särvsjön 2,2 m 3 /s. 5 % av MQ motsvarar 0,11 m 3 /s = 40 DE Magasin 44,7 Mm 3 = 517 DE. 5 % av magasinet = 26 DE Minimitappning enligt dom 0 m 3 /s. Fallhöjd 216 m. Medelvattenföring vid utloppet ur Nedre Särvsjön efter överledning 0,26 m 3 /s. Magasin 5,9 Mm 3 = 68 DE. 5 % av magasinet = 3,4 DE Minimitappning enligt dom 0,27 m 3 /s. Utgångspunkt Minimitappning nedströms Brynnans inflöde i ån: 0,54 m 3 /s under perioden 1 maj till den sista oktober samt 0,27 m 3 /s under perioden 1 november till den sista april. Sommartappning (153 d) motsvarar 41 DE Vintertappning (212 d) motsvarar 0 DE Summa 41 DE I första hand bör förutsättningarna för att utnyttja Nedre Särvsjöns regleringsutrymme för att klara den ökade minimitappningen undersökas. Om den ökade sommartappningen måste täckas genom överledning från Övre Särvsjön antas produktionsförlusten till 100 % vid Långå kraftverk, vilket innebär att man inte räknar med något spill under flödesperioder från magasinet. Produktionsförlust i Långå kraftverk antaget 100 % => Sommar: 0,9*216*9,81*41*24 = 1,88 GWh Omprövningsutrymme 5 % av medelvattenföringen vid Nedre Särvsjön (0,125 m 3 /s eller 45 DE): Sommar: 0,9*216*9,81*19*24 =..0,87 GWh Vinter: 0,9*216*9,81*26*24 = 1,19 GWh Summa 2,06 GWh Inskränkning i produktionen beräknas bli knappt 5 %. Halvfari kraftverk Här antas ingen produktionsförlust. Kraftverket har ett korttidsmagasin som bör kunna ta upp minimitappningen. Däremot sker en förlust i form av lägre pris sommartid. Under vintern bör ev. förlust kunna försummas. Beräkningen förutsätter att allt vatten annars skulle ha innehållits i regleringsmagasinen under sommarhalvåret, vilket ger en klar överskattning av den ekonomiska förlusten. Detta får stämmas av med kraftsidan. Fallhöjd 24,7 m. Tvingande sommarproduktion: 0.9*24,7*9,81*1050*24 = 5,50 GWh Återreglering nedströms i systemet bör efterhand jämna ut skadebilden. Beräkningen kräver kunskap om ett antal parametrar med okänt innehåll. Kraftsidan får redovisa sin syn på frågan. Efter det får vi ta hjälp med en bedömning av deras material. 19

20 Den intermittenta körningen leder till kraftiga svängningar i vattenföringarna mellan Hede och Svegssjön. Det bör utredas om och hur driften kan förändras för att minska dessa svängningar. Minimitappningarnas effekt på driften bör diskteras vidare. Grundsjörödningen Avelsfiske efter Grundsjöröding har genomförts under 2004 och Den befruktade rommen har lagts in i riverkets försöksstation i Kälarne. Genom avelsfisket finns nu en ur populationsgenetiskt perspektiv tillfredsställande bas. Projektet har under samfinansierats av Regleringsföretaget, Länsstyrelsen i Jämtland och Långå fvof. Decimeringsfiske efter sik har genomförts i Grundsjöarna. Kompensationsodlingen av röding är ett långsiktigt projekt. Kostnaden kan överslagsmässigt beräknas till kr per år. Finansieringen för framtiden är inte löst. Det finns åtminstone ett par olika alternativ att utreda; 1. Kostnaden belastar omprövningsramen, dvs. jämställs med ett produktionsbortfall i kraftverken, 2. Åtgärden betraktas som grund för omprövning enligt 24 kap. 5 pkt.11 miljöbalken, dvs. meddelade föreskrifter till skydd för fisket är mindre ändamålsenliga. Detta skulle innebära att kostnaden liksom i alternativ 1 åvilar verksamhetsutövaren, men belastar inte omprövningsutrymmet i övrigt, 3. Avelsarbetet kan också drivas som ett samfinansierat projekt enligt nuvarande modell eller i annan konstellation. Sammanfattning En översiktlig uppskattning, som till stora delar är en bruttoberäkning (det kan inte bli så mycket värre), tyder på att produktionsbortfallet i Långå kraftverk för minimitappningarna ur Lossen, Grundsjöarna och Övre Särvsjön blir ca 46 GWh (25, ,9). 5 % ramen är ca 25 GWh (11,0+11,7+2,1). Detta innebär att lokalt är produktionsbortfallet 9,2 %. Ställt i relation till det samlade omprövningsutrymmet i Härjedalsljusnan från Långå till och med Öjeforsen blir produktionsinskränkningen 2,2 %. Något försök att kvantifiera värdet av produktionsbortfallet har inte gjorts. Det är inte räknat med något produktionsbortfall vid nedströms liggande kraftverk. Däremot kan det bli fråga om förlust av produktionsvärde genom omfördelning av produktion mellan vinter och sommar. Sven H Jansson 20

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Appendix 1 1 (5) Bilaga 1- Åtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Fortum ställer sig bakom de kommentarer som framförts av Vattenregleringsföretagen i deras bilaga till remissvar angående

Läs mer

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag

Läs mer

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010 Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu

Läs mer

Skellefteälvens VattenregleringsFöretag

Skellefteälvens VattenregleringsFöretag Skellefteälvens VattenregleringsFöretag BERGNÄS BASTUSEL RENGÅRD BÅTFORS FINNFORS GRANFORS KRÅNGFORS SELSFORS KVISTFORSEN SÄDVA SLAGNÄS GRYTFORS GALLEJAUR VARGFORS REBNIS Vattenregleringsföretag Vattenregleringsföretag

Läs mer

Synpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt

Synpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt 1(8) Bilaga till Vattenregleringsföretagens svar på Samråd, dnr 537-7197-14 Synpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt VRF samordnar årsreglering i sex av

Läs mer

Birgitta Adell Miljösamordnare

Birgitta Adell Miljösamordnare Birgitta Adell Miljösamordnare Fortums vattenkraft i Norden Flod Antal anläggn. MW* Ångermanälven 3 57 Indalsälven 10 615 Ljungan 4 103 Ljusnan 18 629 Dalälven 39 935 Klarälven 24 357 Byälven 5 37 Norsälven

Läs mer

Vattenreglering vad är det?

Vattenreglering vad är det? VATTENREGLERING Lars Skymberg, Fortum Vattenreglering vad är det? Med vattenreglering avses ändring av vattenföring och vattenstånd i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet, i vårt fall

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Hållbar vattenkraft i Dalälven EID styrgrupp 8 december 2015

Hållbar vattenkraft i Dalälven EID styrgrupp 8 december 2015 Hållbar vattenkraft i Dalälven EID styrgrupp 8 december 2015 Per-Erik Sandberg Vatten påverkade av vandringshinder Underlag till vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vi behöver prioritera våra

Läs mer

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Åtgärder utan betydande produktionspåverkan 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Hur tänkte vi? Innovativt - Att praktiskt i fält lokalisera var naturvärde och biologisk mångfald finns bevarad och

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Dämmet i Tollarp Vramsån Ett av kommunens mest värdefulla vattendrag. Sen 80-talet har kommunen jobbat med att bevara och utveckla de biologiska värdena i ån. En mycket rik fiskfauna tex finns grönling,

Läs mer

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin Kurs i vattenkrafthydrologi december 2012 - Vattenreglering Emma Wikner - Statkraft Karin Larsson - Vattenregleringsföretagen Storsjön med utsikt över Frösön Definition MB 11 kap 5 : Med vattenreglering

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och

Läs mer

Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?

Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan? Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan? Fallstudie Ljusnan -2+1 Lek på specifika ytor Uppströms lekvandring efter 1-3 år i havet Nedströms vandring smolt efter 1-4 år, kelt efter lek (höst

Läs mer

Redovisning av delprojekt: Trolling

Redovisning av delprojekt: Trolling ALLMÄNT Redovisning av delprojekt: Trolling Trollingfiske Trollingfiske handlar om att dra beten efter en båt på olika djup och med varierande hastighet. Trolling handlar om att hitta fisk. Presentera

Läs mer

Fiskeplan Allmänningen 2016 SAMMANFATTNING

Fiskeplan Allmänningen 2016 SAMMANFATTNING Fiskeplan Allmänningen 2016 2016 1 SAMMANFATTNING Under en lång följd av år har allmänningen genom statligt stöd arbetet med fiskevård i allmänningens vatten. Verksamheten har ett stort allmänt intresse.

Läs mer

Vattenkraft. Bra Miljöval Anläggningsintyg. 1. Ansökande näringsidkare (i avtalet kallad Producenten) Kontaktperson. 3. Producentens revisor

Vattenkraft. Bra Miljöval Anläggningsintyg. 1. Ansökande näringsidkare (i avtalet kallad Producenten) Kontaktperson. 3. Producentens revisor Bra Miljöval Anläggningsintyg Vattenkraft 2009 Denna handling är en Ansökan om Anläggningsintyg för Produktionsenhet vars produktion skall ingå i en Produkt märkt med Bra Miljöval. Ansökan skickas till:

Läs mer

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för

Läs mer

Naturreproducerande öring i reglerade älvar utopi eller faktisk möjlighet? Lycksele Ingemar Näslund

Naturreproducerande öring i reglerade älvar utopi eller faktisk möjlighet? Lycksele Ingemar Näslund Naturreproducerande öring i reglerade älvar utopi eller faktisk möjlighet? Lycksele 140507 Ingemar Näslund Öring igår och idag Mkt öring-möda nedlagd FÅK Fiskevårdande Åtgärder i Kraftverksmagasin Mängder

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning

Läs mer

Omprövning av vattendomar. Möjlig indikator för miljömålet Levande sjöar och vattendrag

Omprövning av vattendomar. Möjlig indikator för miljömålet Levande sjöar och vattendrag Omprövning av vattendomar Möjlig indikator för miljömålet Levande sjöar och vattendrag PUBLIKATIONSNUMMER 2012:13 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Rapporten har sammanställts av handläggare Mikael Hedenskog och

Läs mer

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans

Läs mer

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Greger Jonsson Hushållningssällskapet 2007-01-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?

Läs mer

Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand

Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand Syfte Ta fram förslag på miljökvalitetsnormer för de vattenförekomster som idag är utpekade som Kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft.

Läs mer

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Peter Gustafsson 20080715 Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu Email: peter@ekologi.nu

Läs mer

Dalälvens vattenkraftssystem

Dalälvens vattenkraftssystem Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem Claes Kjörk, Fortum Anna Hedström-Ringvall, DVF Kent Pettersson, Fortum Nicklas Hjerdt, SMHI Per-Erik Sandberg, Länsstyrelsen Dalarna 15 september

Läs mer

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske

Läs mer

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012 I. Naturlig reproduktion - Klarälven (Vänerlaxens fria gång) - Gullspångsälven II. Anvisningar 2012 Informationsmöte, Lidköping 12-04-18 Pär Gustafsson Vänerlaxens fria gång Klarälvslaxen Glacialrelikt

Läs mer

Mot. 1982/83: /82:10 anför den socialdemokratiska gruppan i utskottet följande:

Mot. 1982/83: /82:10 anför den socialdemokratiska gruppan i utskottet följande: 12 Motion 1982/83:349 Björn Samuelsson m. fl. Viss begränsning av vattenutbyggnad J centrum av Värmland, 10 mil nordväst om Vänern, ligger Gräsmark, en bygd vars framtida existens sätts på spel om det

Läs mer

Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer

Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer 20 oktober 2016 Gysinge Dalälvens avrinningsområde Pilotprojekt Hållbar vattenkraft i Dalälven Bakgrund organisation

Läs mer

Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar?

Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar? Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar? Krav: För ekosystem närmare referens och målbild Inga risker Hur ska man veta? Vetenskapligt stöd Helst: studier före och efter åtgärd, med kontroller

Läs mer

Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd

Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd Deltagare (längst ned i dokumentet finns en lista med epostadresser till deltagarna) Person Organisation Anders

Läs mer

Ny vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån

Ny vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån Ny vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån SAMMANFATTNING Holmen Kraft AB äger tre vattenkraftstationer som ligger i anslutning till Iggesunds samhälle. De tre vattenkraftstationerna heter Järnfallet,

Läs mer

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Kommentarer Dalälven Österdalälven Hösthån: Hösthån regleras av kraftverket Båthusströmmen, ett kraftverk som bidrar med så pass mycket

Läs mer

Hammarskogsån-Danshytteån

Hammarskogsån-Danshytteån Hammarskogsån-Danshytteån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terränkartan: 11f4b, 11f4c och 11f3c Vattenförekomst: SE661976-146120 Kommun: Lindesberg Vattendragsnummer: 122616 Inventeringsdatum: 2 september

Läs mer

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010 RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård

Läs mer

Vattenkraften och miljön

Vattenkraften och miljön Vattenkraften och miljön Elforsk slutseminarium 20-21 oktober 2010 Richard Holmgren Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AKKATS Kraftstation Jokkmokk Vattenfall AB Vattenfall Vattenkraft i siffror Vattenfall

Läs mer

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?

Läs mer

Leaderprojekt. Fiske i Södra Lappland

Leaderprojekt. Fiske i Södra Lappland Leaderprojekt Fiske i Södra Lappland Trolling Trollingfiske inom Västerbotten är dåligt utvecklat och då speciellt i de mer fjällnära regionerna av länet. Kommunerna Dorotea, Vilhelmina och Åsele har ett

Läs mer

Fiskevårdsplan. Bergsjöns FVO. Styrelsen

Fiskevårdsplan. Bergsjöns FVO. Styrelsen Fiskevårdsplan Bergsjöns FVO Styrelsen Version 2014 Förord Området ligger efter Sagavägen (Ö-vik -Norge) cirka 2mil väster om Dikanäs, samt 12 mil norr Vilhelmina tätort. Fisket omfattar sjöarna Saksensjön,

Läs mer

DOM 1989-09-29 Stockholm

DOM 1989-09-29 Stockholm ----,------------------- STOCKHOLMS TNGSRÄTT Avå 9, Vattendomstolen NN DOM 1989-09-29 Stockholm DVA 46 VA 11/89 Aktbil 20 s 1 (11) DOMSTOLEN chefsrådmannen Olof Nordström, fastighetsrådet Lars Berggren

Läs mer

Fågelsjörummet John Nyman

Fågelsjörummet John Nyman 1(5) PROTOKOLL MYNDIGHETSNÄMNDEN Plats och tid Fågelsjörummet Beslutande Per Olov Persson (M) Tommy Borg (S) John Nyman (C) Sune Frost (MP) Lasse Bergqvist (L) Ej beslutande Övriga deltagande Elisabet

Läs mer

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004 Kyrkån Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e Vattenförekomst: - Kommun: Laxå Vattendragsnummer: 8 Inventeringsdatum: 9 augusti 4 Koordinater: 655964 49694 Inventerad

Läs mer

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring

Läs mer

Fiskevårdsplan. Kultsjöåns FVO. Styrelsen

Fiskevårdsplan. Kultsjöåns FVO. Styrelsen Fiskevårdsplan Kultsjöåns FVO Styrelsen Version 2014 Förord Gaskalite/Voullelite FVO bildades den 4 juni 2002 och ombildades till Kultsjöåns FVO den 23/9-2004 i och med att fastigheterna Kultsjöluspen

Läs mer

Att definiera god ekologisk potential

Att definiera god ekologisk potential Länsstyrelsen Västernorrland Att definiera god ekologisk potential Förslag på metod för kraftigt modifierade vatten särskilt nedre Faxälven Omslagsbild: Ramsele kraftverks reglerdamm Fotograf: Madelen

Läs mer

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk

Läs mer

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker

Läs mer

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-

Läs mer

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).

Läs mer

Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning 2015-04-07

Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning 2015-04-07 Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning 2015-04-07 Tranås Kvarn (Smedjeholmen) Elverksdammen, fiskväg finns, nivå regleras med automatlucka, ingen vattenkraftproduktion idag. (Svartån) Foto: L Gustafsson

Läs mer

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004

Läs mer

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för

Läs mer

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Bilder i presentationen: Åsa Widén Rapport från Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin God Ekologisk Potential

Läs mer

Kammarkollegiet. Smoltkompensationsmöte Hur kan utfasningen, helt eller delvis, av kompensationsutsättningar hanteras rättsligt?

Kammarkollegiet. Smoltkompensationsmöte Hur kan utfasningen, helt eller delvis, av kompensationsutsättningar hanteras rättsligt? Kammarkollegiet Smoltkompensationsmöte 2016-02-25 Hur kan utfasningen, helt eller delvis, av kompensationsutsättningar hanteras rättsligt? Henrik Malmberg och Torgny Norberg Kammarkollegiet och miljörätt

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Allmänt om Tidanöringen

Allmänt om Tidanöringen Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre

Läs mer

Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet

Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet KLARÄLVENS VATTENRÅD Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet Fortum Generation har ett mindre kraftverk i Halgån, Hagfors kommun, som nyttjar

Läs mer

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Indalsälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Indalsälvens

Läs mer

Trelleborgs kommun 2013-03-22

Trelleborgs kommun 2013-03-22 Omprövning av dikningsföretaget Grönby-Assartorp av år 1934 och nedläggning av dikningsföretaget Grönby nr 2 och 13 samt Hönsinge nr 10 år 1887 och 1888 Trelleborgs kommun 2013-03-22 Innehåll 1. Sökande...

Läs mer

Skånskt fiske. Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet 2009-02-10

Skånskt fiske. Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet 2009-02-10 Skånskt fiske Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet 2009-02-10 Skånskt fiske - det - det mesta av av det bästa Länsstyrelsen arbetar för livskraftiga fiskbestånd, ett långsiktigt

Läs mer

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...

Läs mer

PM angående översilning av renat avloppsvatten på våtmark i Bydalsfjällen

PM angående översilning av renat avloppsvatten på våtmark i Bydalsfjällen PM angående översilning av renat avloppsvatten på våtmark i Bydalsfjällen Allmänt om översilning på våtmark Rening av avloppsvatten med översilning över våtmarker som ett extrapolerande slutsteg är en

Läs mer

Blankett Konsekvensutredning och dammsäkerhetsklassificering - anvisningar

Blankett Konsekvensutredning och dammsäkerhetsklassificering - anvisningar 2015-05-18 2015/955 ANVISNING Blankett Konsekvensutredning och dammsäkerhetsklassificering - anvisningar och exempel Nedan följer anvisningar och kommentarer till respektive fält i blanketten Konsekvensutredning

Läs mer

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Svennevadsån-Skogaån Figur 1. Svennevadsån-Skogaån Avrinningsområde: Nyköpingsån 65 Terrängkartan: 9f8d, 9f9d och 9f8e Vattenförekomst: SE654370-147609 Kommun: Hallsberg Vattendragsnummer: 650250 & 65041 Inventeringsdatum: 27 och 28

Läs mer

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T VATTENKRAFT INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T 2017 Information om renovering av Långforsens vattenkraftstation 1 LÅNGFORSEN IDAG KRAFTVERK 33M3/S 8M3/S Oförändrad vattenmängd Vi vill renovera stationen där

Läs mer

HUR FÅR DU REDA PÅ ATT ETT DAMMBROTT SKETT? KAN DET HÄNDA I VÅR KOMMUN? Risken för dammbrott är mycket liten men det går heller inte att utesluta.

HUR FÅR DU REDA PÅ ATT ETT DAMMBROTT SKETT? KAN DET HÄNDA I VÅR KOMMUN? Risken för dammbrott är mycket liten men det går heller inte att utesluta. HUR FÅR DU REDA PÅ ATT ETT DAMMBROTT SKETT? LÅNGÅ Det finns just nu inget särskilt tekniskt system för att varna de som bor i riskområdet vid ett dammbrott. I ett samarbete mellan kraftindustrin och berörda

Läs mer

Fiskvägar, omlöp och torrfåror konsekvenser och miljönytta

Fiskvägar, omlöp och torrfåror konsekvenser och miljönytta Fiskvägar, omlöp och torrfåror konsekvenser och miljönytta Erik Sparrevik 2015-05-21 Innehåll Inledning Vandringshinder Prioritering av fiskvägar Olika typer fiskvägar och avledningsanordningar Exempel

Läs mer

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 1 KOMPENSATION AV REPRODUKTIONSSKADOR PÅ FISK GENOM FISKUTSÄTTNINGAR 2012-05-15 Mats Larsson VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft

Läs mer

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Nationell Fiskevattenägarekonferens 22-23 november 2017 Per-Erik Larson, Länsstyrelsen Östergötland Håkan Carlstrand, Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Översiktlig inventering av närnaturområden i Slagnäs

Översiktlig inventering av närnaturområden i Slagnäs Översiktlig inventering av närnaturområden i Slagnäs Arjeplogs kommun har i projektet Natur för utveckling genomfört översiktliga inventeringar av tätortsnära natur- och friluftsmiljöer i Arjeplogs tätort

Läs mer

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10

Läs mer

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Dammen uppströms intaget till Ungsjöboverket

Dammen uppströms intaget till Ungsjöboverket På inspektionsresa till småskaliga vattenkraftsanläggningar i Dalarna Bålstabon Anders Nilsson blev 1990 egenföretagare då han grundade rörmokarfirman Håbo Rör AB. 1993 gav han sig in i vindkraftbranschen

Läs mer

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Lillån vid Vekhyttan Figur 1. Lillån vid Vekhyttan Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e3h, 10e3i, 10e2i och 10e1i Vattenförekomst: SE655904-144254 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121086 Inventeringsdatum: 30

Läs mer

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ). Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3

Läs mer

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra

Läs mer

Projektplan för Den levande Nyköpingsån

Projektplan för Den levande Nyköpingsån Projektplan för Den levande Nyköpingsån Foto: Storhusfallet vid högvattenflöde 1 maj 2010, flöde 100 m 3 per sekund. Bakgrund Nyköpingsån är en av södra Sveriges större vattendrag, den tar sin början vid

Läs mer

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att

Läs mer

Förvaltningsplan för Åbyälven, Västerbottensdelen

Förvaltningsplan för Åbyälven, Västerbottensdelen Förvaltningsplan för Åbyälven, Västerbottensdelen Fiskevårds- och utvecklingsplanens struktur FISKEVÅRD FISKETURISM FISKVÅRD FÖRVALTNING MARKNADEN Vattenkvalitet Planering NÄRINGEN PRODUKTEN Biotopvård

Läs mer

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Vattenkraft och lagstiftning

Vattenkraft och lagstiftning Vattenkraft och lagstiftning Foto: Johan Kling Andreas Hedrén, Länsstyrelsen i Kronobergs län Kan man sälja el på Europamarknaden med stöd av urminnes hävd? Fram till 1918 handlade vattenlagstiftning främst

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk

Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk Det finns inga specifika vandringsfiskar, alla arter vandrar och måste vandra för att överleva och fortplanta sig. (Erik Degerman, Sveriges lantbruksuniversitet, Havs-

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Lunds och Lomma kommuner, Skåne län

Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Lunds och Lomma kommuner, Skåne län Växjö Tingsrätt Mark och miljödomstolen Kungsgatan 8 351 86 VÄXJÖ paketadress Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Sökande Adress Org. nr Lunds kommun Tekniska förvaltningen 212000-1132

Läs mer

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs? Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs? Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige

Läs mer

Förvaltningsplan. Vattenmyndigheten Bottenhavet

Förvaltningsplan. Vattenmyndigheten Bottenhavet Ragnar Asklund 2015-04-30 Dnr Jämt: 063-149346 ragnar.asklund@jamtkraft.se YTTRANDE Ert dnr 537-7197-14 Vattenmyndigheten Bottenhavet Förvaltningsplan Karakterisering och statusklassning Det är svårt att

Läs mer

Handlingsprogram för ål. Delrapport. Erik Sparrevik

Handlingsprogram för ål. Delrapport. Erik Sparrevik Handlingsprogram för ål Delrapport Erik Sparrevik 2008-01-25 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer DELRAPPORT 2008-01-25 2655700 Författare Uppdragsnamn Erik Sparrevik Handlingsprogram

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer