Länsstyrelsen Jämtlands län Fiske Joakim Svensson

Transkript

1 Joakim Svensson Datum Dnr (anges vid skriftväxling) OMPRÖVNING AV VILLKOREN FÖR VATTENKRAFTSANLÄGGNINGAR I ÖVRE LJUSNAN Sammanfattning Länsstyrelsen i och Härjedalens kommun föreslår som ett förstahandsalternativ, efter samråd med berörda fiskevårdsorganisationer, att vattenhushållningsbestämmelserna ändras för övre Ljusnan, Mittån, Särvån och Halvfari kraftverk. Insatser bör dessutom göras för att rädda rödingbeståndet i Grundsjön. Slutligen bör medel ställas till förfogande för åtgärder i syfte att anpassa vattendragen till ny vattenregim och vissa inventeringsinsatser. Totalt innebär förslaget en kostnad för företagen motsvarande ca 50 GWh. Länsstyrelsen gör bedömningen att miljönyttan ger effekter som mångdubbelt överstiger kostnaderna. Ett andra sämre alternativ för alla parter, om inte enighet kan uppnås, måste bli att pröva alla vattenkraftanläggningar i Härjedalens kommun med utgångspunkt 5 % av produktionsvärdet. 1. Allmänt om Härjedalens kommun Kommunen sammanfaller i stort med landskapet Härjedalen. Ytan är km 2 vilket ungefär motsvarar Stockholms och Uppsala läns yta tillsammans. Turismen är kommunens viktigaste näringsgren och berör i dag alla delar av kommunen. Näringen skapar totalt ca årsarbeten. Ljusnans vattensystem omfattar stora delar av kommunens yta. Klarälvens, Österdalälvens och Ljungans vattensystem berör mindre delar av kommunen. Den totala sjöytan är begränsad, bara 520 km 2. Andelen strömvatten är desto större; sammanlagt 760 km med en medelvattenföring överstigande 1 m 3 /sek../. I bilaga 1 redovisas en översiktskarta över kommunen. Fiskbestånden i kommunens västra delar domineras av arterna harr, öring, röding och sik. I de östra delarna tillkommer betydande inslag av vanliga insjöarter som gädda, abborre och mört. De enskilt ägda fiskevattnen är samordnade i 20 fiskevårdsområdesföreningar och 3 samfällighetsföreningar. Bara i Tännåns källområde (Malmagen m fl) saknas stabil förvaltnings-organisation. Lillhärdals fiskevårdsområde Härjedalens största är till ytan större an Blekinge län. Härjedalen är s viktigaste fiskekommun. Totalt säljs årligen fiskekort och det fiskas på kortupplåtelser under ca dygn per år. I runt tal säljs 75 % av upplåtelserna till fiskande turister. Siffrorna inbegriper inte fiskerättsägarnas eget fiske. turismen är således idag en viktig näring i kommunen med en betydande potential för snabb tillväxt. 2. Projektets syfte Projektet, som pågått under snart en 10-årsperiod, syftar till att via en samordnad omprövning möjliggöra en optimering av miljönyttan med utgångspunkt från de möjligheter lagstiftningen skapat. En generell utgångspunkt har därför varit att samla åtgärdsinsatserna inom längre sammanhängande strömsträckor till specifika objekt där effekterna bedömts ge störst miljönytta och regionalekonomisk effekt. I Härjedalens kommun finns behov av att restaurera torrlagda strömsträckor, alternativt kraftigt reglerade sträckor från Lossenmagasinet i västra Härjedalen till Öjeforsens kraftverk i öster. Avsaknaden av minimivattenföring nedströms kraftverken på sträckan Svegssjön Öjeforsen har till exempel inneburit att all laxartad fisk på sträckan utrotats. I samband med dygnsreglering (0-tappning tillåten) har gäddan kunnat vandra in på tidigare strömsatta områden och härja fritt bland öring och harrbestånd. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post ÖSTERSUND Köpmangatan lansstyrelsen@z.lst.se

2 Alla försök att återintroducera laxartad fisk genom utsättningar har misslyckats. Projektet vårdande åtgärder i kraftverksmagasin har visat på skillnaden mot älvsträckor där minimivattenföring upprätthålls t.ex. i Indalsälven nedströms Storsjön. Här finns nedströms varje kraftverk en gäddfri, ständigt strömsatt zon som skapar förutsättningar för öring och harr att reproducera sig samtidigt som utsättningar av fisk ger goda resultat. Utrotningshotet mot Härjedalens mest skyddsvärda rödingbestånd i Grundsjön beskrivs i det följande. Länsstyrelsen i har i en tidigare rapport Ljusnan i Härjedalen underlag för omprövning av vattendomar 2001 presenterat en fullständig genomgång och första prioritering av möjliga omprövningsobjekt. 3. Val av strategi och prioritering I Ljusnans vattensystem inom Härjedalens kommun har totalt 25 vattenkraftsanläggningar etablerats. Lokaliseringen av objekten framgår av./. bifogad karta (bilaga 2). Omprövningsförslaget omfattar anläggningar i centrala Ljusnan på sträckan från Lossendammen t o m Öjeforsens kraftverk markerade med nummer 2, 5, 12, 13, 14, 15 och 16 på kartan samt biflödena Mittån och Särvån (nummer 3 och 4). Omprövningsutrymmet beräknat på 5 % av kraftnyttan redovisas i nedanstående tabell. Utbyggda bivattendrag nedströms Halvfari kraftverk ingår ej i förslaget. Långå krv Grundsjöaggregatet 255 DE, f = 216,0 m = 11,67 GWh Lossenaggregatet 401 DE, f = 129,0 m = 10,97 GWh Halvfari krv 766 DE, f = 24,5 m = 4,01 GWh Svegs krv 2190 DE, f = 19,0 m = 8,82 GWh Byarforsens krv 2226 DE, f = 10,0 m = 4,72 GWh Krokströmmens krv 2372 DE, f = 59,0 m = 29,65 GWh Långströmmens krv 2445 DE, f = 31,0 m = 16,06 GWh Storåströmmen 2555 DE, f = 16,0 m = 8,06 GWh Öjeforsens krv 2555 DE, f = 17,5 m = 9,53 GWh Omprövningsutrymme totalt i berörd del av Ljusnan 104 GWh./. Underlaget för beräkningarna redovisas i bifogad promemoria (bilaga 12) Länsstyrelsen och kommunen har tillsammans med fiskevårdsorganisationerna valt att prioritera objekt i kommunens västra del enligt följande: 1. Kraftigt förbättrad vattenföring i Ljusnan nedströms Lossendammen. 2. Minimivattenföring på torrlagd del av Mittån nedströms Grundsjödammen. 3. Förbättrad minimivattenföring i Särvån nedströms Nedre Särvsjön. 4. Långsiktiga åtgärder för att säkra Grundsjörödingens överlevnad. 5. Minimivattenföring nedströms Halvfari kraftverk. 6. Medel för att anpassa berörda strömvatten till föreslagen vattenföring. Objekten, som närmare presenteras i det följande tar i anspråk i runt tal hälften av det ovan framräknade omprövningsutrymmet, d v s ca 50 GWh. Se även karta fig. 1. 2

3 Fig.1 4. Omprövningsförslag 4.1. Ljusnan nedströms Lossendammen. Ljusnan på sträckan Lossendammen Långå, totalt 27 km, består av långa strömsträckor som avbryts av en rad håar och en större sjö, Orten, med en areal av ca 200 ha. Före kraftutbyggnaden och de kraftiga traktorrensningar som utförts för att underlätta flottning av timmer var denna del av Ljusnan ett vattendrag med stor variation avseende naturtyper. Fiskbestånden var rikliga och fisket efter harr betraktades som unikt. Medelvattenföringen på sträckan var tidigare 22 m 3 /sek. Enligt villkor i gällande vattendom är dagens minimivattenföring 0,4 m 3 /sek. Omprövningsutrymmet (5 %) utgör 10,97 GWh../. Sommaren 2005 genomfördes provtappningar på sträckan. I bilagorna 4, 5 och 6 visas vattendragets flöden vid respektive 0,9 m 3 /sek, 3 m 3 /sek och 9 m 3 /sek. För sträckan föreslås en höjning av minimivattenföringen under sommarperioden till 5 m 3 /sek (1/5 31/10) och under vinterperioden till 1,5 m 3 /sek (1/11 30/4)../. Den beräknade produktionsförlusten enligt bil. 3 för såväl sommar- som vinterperioden blir 25,58 GWh vilket motsvarar 11,6 % av produktionsvärdet. Förslaget kommer att väsentligt gynna den samlade biologiska mångfalden i området. Goda harr- och öringbestånd kan återskapas och gäddans utbredning begränsas. Underlag skapas för fisketuristiska 3

4 satsningar i området i form av boende, guidning och nytt underlag för den lokala infrastrukturen. Området tillförs nya fiskedygn till ett värde av ca 2 miljoner kronor per år. Men viktigast av allt är att ett nytt levande vattensystem återskapas Mittån nedströms Grundsjön. Mittån på sträckan Grundsjön Ljusnan är 12 km lång med en fallhöjd på 190 m. Sträckan är helt torrlagd frånsett begränsade lokala bäcktillflöden nedströms Grundsjödammen. Vattendraget ifråga löper genom ett vildmarksområde med storslagna naturscenerier som exempelvis Mittåfallet (20 m fallhöjd). t efter främst öring var före utbyggnaden av god kvalitet. Medelvattenföringen på sträckan var före Grundsjöns reglering 14 m 3 /sek. Omprövningsutrymmet (5 %) utgör 11,67 GWh../. Sommaren 2005 genomfördes provtappningar på sträckan. Bilagorna 7, 8 och 9 visar resultat av vattenföringar om respektive 0,2 m 3 /sek, 1,3 m 3 /sek och 2,6 m 3 /sek. För sträckan föreslås en minimivattenföring sommartid om 2,0 m 3 /sek (perioden 1/5 31/10) och vintertid 0,5 m 3 /sek (1/11 30/4)../. Den beräknade produktionsförlusten blir sammantaget 18,85 GWh (se bilaga 3). Kraftförlusten motsvarar 8,3 % av produktionsvärdet. Förslaget kommer att återskapa betydande naturvärden i en av kraftindustrin hårt exploaterad del av kommunen. Ur fiskesynpunkt kommer stora vinster att kunna göras. I åns nedre delar finns förutsättningar att återetablera en långvandrande storöring med nedre delarna av Mittån som lek- och reproduktionsområde (ca 8 km) och Ljusnan med tillhörande magasin som uppväxtområde. I övre delar av ån (ca 4 km) kan ett betydande turistfiske efter strömstationär öring återetableras. Utbud av denna typ av fiske är en stor bristvara i fiskekommunen Härjedalen. Värdet av sådana åtgärder kommer att gynna turismen i en utsträckning som är svår att exakt beräkna. En översiktlig bedömning är att minst nya fiskedygn kan tillskapas Särvån nedströms Särvsjön. Särvån sträckan Nedre Särvsjön Halvfarimagasinet är 26 km lång. Ån regleras via en damm i sjöns utlopp. Enligt gällande vattendom är minimivattenföringen fastställd till 0,26 m 3 /sek. Medelvattenföringen före utbyggnad var 2,6 m 3 /sek. Omprövningsutrymme (5 %) är 2,06 GWh../. Bilder från provtappningar sommaren 2005 redovisas i bilagorna 10 och 11. För Särvån föreslås en höjning av minimivattenföringen sommartid till 0,6 m 3 /sek (1/5 31/10) och vintertid 0,3 m 3 /sek (1/11 30/4) Den beräknade./. produktionsförlusten blir sammanlagt 1,88 GWh (se bilaga 3). Miljövinsten av förändrad tappning i Särvån blir betydande. Försök bör göras att etablera ett långvandrande öringbestånd med Särvån som lek- och reproduktionslokal och Halvfarimagasinet som uppväxtområde. turismen i Hedebygden gynnas av förslaget som bedöms kunna ge 600 nya fiskedygn. 4

5 4.4. Grundsjön. Grundsjön har sett i nationellt perspektiv ett rödingbestånd som med avseende på tillväxt, reproduktionsförmåga och kvalitet måste tillmätas högsta skyddsvärde. I vattendomen angående Övre Särvsjöns överledning till Grundsjön fastställdes att en rotenonbehandling skulle genomföras av Övre Särvsjön, detta för att hindra en överföring av icke önskvärda arter främst sik till Grundsjön. Rotenonbehandlingen genomfördes men efter ett antal år visade det sig att siken överlevt/återvänt till Övre Särvsjön. Under den senaste 15-årsperioden har sik överförts via tunneln till Grundsjön och bildat bestånd där. Nu hotas rödingbeståndets överlevnad av ett allt tätare sikbestånd. Eftersom åtgärder brådskar har initiativ tagits till en avelstäkt i Grundsjön med syftet att producera rödingungar per år för utsättning i Grundsjön (storlek gr). Kraftintresset har accepterat att åta sig viss del av kostnaden intill dess att en mer långsiktig lösning åstadkommits. För att långsiktigt säkra Grundsjörödingens överlevnad föreslås en indexreglerad årlig avgift om kronor för kostnaderna att hålla avelsbesättning och genomföra utsättning av åriga rödingar per år av Grundsjöstam Halvfari kraftverk. Härjedalsljusnan mellan Halvfari kraftverk och den reglerade Svegssjön har av EU klassats som Natura 2000-område, d v s ett område med mycket höga skyddsvärden. Sträckan som är 60 km lång består av en serie sjöar med mellanliggande strömmar. Alltsedan tillkomsten av vattenkraftsanläggningarna uppström Halvfari har vattenföringarna blivit omvända jämfört med naturtillståndet; d v s merparten av vattnet släpps vintertid medan det sommartid ofta råder extrema lågflöden. Situationen är till stort men för det biologiska livet i vattendraget och försämrar möjligheterna till fiske. Dessutom skadas stora naturvärden vid de kraftiga isvallningar som uppstår till följd av ständiga förändringar i flödena vintertid. Nedanstående 3 figurer illustrerar väl de förändringar som drabbat Ljusnan under den senaste 40- årsperioden. Fig 2 Månadsmedelflöden för maj månad vid Hedeviken 5

6 Fig. 3. Flödesförändringar ( ). Medianvärden Hedeviken. 6

7 Fig. 4. Minimivattenföring (1 dygn) mätt i Hedeviken Figurerna ovan illustrerar de stora förändringar som vattendraget utsatts för sedan kraftverksepoken inleddes i mitten av 1950-talet. För att i viss utsträckning komma tillrätta med de problem som råder föreslås att en minimivattenföring införs om 10 m 3 /sek under hela året vid Halvfari kraftverk. Det förutsätts att det tekniskt går att använda minimivattenföringen för kraftproduktion. Om förslaget genomförs skulle bevarandestatusen i Natura 2000-området väsentligt förbättras. Problemen vintertid skulle minska. t sommartid har som en följd av minskade vattenståndsvariationer förutsättningar att öka med ca 25 %. Det skulle, räknat på dagens situation innebära ett tillskott om ca nya fiskedygn och en ökad omsättning i området om 1,2 miljoner kronor Medel för fiskevårdande åtgärder. De förslag som framförts ovan förutsätter vid ett genomförande att medel även tillförs för anpassning av vattendragen till ändrad vattenföring genom biotopvårdsåtgärder. Behovet av biotopvård relaterad till föreslagna omprövningar/flödesförändringar har kostnadsberäknats till kronor. För åtgärder i övriga delar av Ljusnan bör en fond om kronor avsättas. Kostnaderna för inventeringar av fornlämningar i Särvsjöområdet i samband med vattendragsrestaureringarna har beräknats till kronor. Sammanlagt 2 miljoner kronor Sammanställning av omprövningsförslag för Ljusnan. Ljusnan nedströms Lossen: 5 m 3 /sek (1/5-31/10) och 1,5 m 3 /sek (1/11-30/4). Medelvattenföring före utbyggnad: 23 m 3 /sek. Beräknad produktionsförlust sommar+vinter= 25,58 GWh Mittån nedströms Grundsjön: 2 m 3 /sek (1/5-31/10) och 0,5 m 3 /sek (1/11-30/4). Medelvattenföring före utbyggnad: 14 m 3 /sek. Beräknad produktionsförlust sommar+vinter= 18,85 GWh Särvån nedströms Nedre Särvsjön: 0,6 m 3 /sek (1/5-31/10) och 0,3 m 3 /sek (1/11-30/4). Medelvattenföring före utbyggnad: 2,6 m 3 /sek. Beräknad produktionsförlust sommar+vinter= 1,88 GWh Halvfari: minimivattenföring 10 m 3 /sek Grundsjön (avelstäkt röding) 250 /år indexregl. Engångsavgift 2 miljoner kronor. Sammanlagd produktionsförlust för förslagen enl. ovan: ca 50 GWh 7

8 5. Effekter av förslaget Ljusnan är som framgår av materialet kraftigt exploaterad av kraftintresset. Om de föreslagna förändringarna genomförs, till en kostnad som motsvarar ca 2,5 % av vattenkraftens produktionsvärde, kommer i första hand miljön och den biologiska mångfalden att väsentligt förbättras. Hårt exploaterade vattendrag får nytt liv, utrotningshotade arter får en möjlighet att överleva samtidigt som Natura 2000-området på sträckan Hede Svegssjön får ett rimligt basskydd i form av en minimivattenföring. Till dessa avgörande miljöfaktorer skall läggas effekter för turistindustrin och ökade intäkter från fisket. Totalt ger förslaget utrymme för nya och bevarade fisketillfällen av storleksordningen fiskedygn med en omsättningsökning om 5 6 miljoner kronor per år. Bilaga 1 Översiktskarta Härjedalens kommun 8

9 Bilaga 2 Översikt omprövningsobjekt Bilaga 4 Provtappning Ljusnan (Medskogsbygget) 0,9 m 3 /sek 9

10 Bilaga 5 Provtappning Ljusnan (Medskogsbygget) 3 m 3 /sek 10

11 Bilaga 6 Provtappning Ljusnan (Medskogsbygget) 9 m 3 /sek 11

12 Bilaga 7 Provtappning Mittån nedströms Grundsjön 0,2 m 3 /sek Bilaga 8 Provtappning Mittån 1,3m3/sek Bilaga 8 12

13 Provtappning Mittån 1,3 m 3 /sek Bilaga 9 Provtappning Mittån 2,6 m 3 /sek 13

14 Bilaga 10 Provtappning Särvån 0,4 m 3 /sek 14

15 Bilaga 11 Provtappning Särvån 0,6 m 3 /sek 15

16 Bilaga 12 Omprövning av Ljusnans källflöden Bakgrund Inom Härjedalen-delen av Ljusnans avrinningsområde finns ett stort antal vattenanläggningar i form av regleringsmagasin och kraftverk. Under omprövningsprojektets första etapp tog Länsstyrelsen i Jämtland fram en rapport; Ljusnan i Härjedalen, Underlag för omprövning av vattendomar, Delrapport 2 (till etappens huvudrapport), dec Rapporten omfattade 17 objekt, fördelade på 6 objekt i första prioritet och 11 objekt i andra prioritet. Under arbetet i omprövningsprojektets etapp 2, har arbetet koncentrerats till Lossens reglering, Grundsjöarnas reglering samt Övre och Nedre Särvsjöns reglering. Bedömning Huvudvattendraget Ljusnan Svegssjön Öjeforsens (Laforsens) kraftverk: Älvsträckan är helt utbyggd med sju kraftverk och har gemensamma regleringsbestämmelser. Korttidsregleringen återregleras helt vid Laforsens kraftverk. På sträckan finns tre längre torrfåror; nedströms Krokströmmen, Långströmmen och Storåströmmen. Korttidsregleringen ger dessutom rätt till 0-tappning på sträckan. Inte minst från landskapsbildssynpunkt, men framförallt för den biologiska mångfalden är 0-tappning och torra älvfåror negativa och sträckans värde skulle öka kraftigt om det skulle ske en minimitappning i torrfårorna. Sett ur ett regionalt perspektiv är de biologiska värdena i Ljusnans källflöden mycket höga och det är mycket angeläget att det släpps fram vatten i tillräcklig omfattning i såväl Ljusnan nedströms Lossen som i biflödena Mittån nedströms Grundsjöarna och Särvån nedströms Nedre Särvsjön. Omfattningen av den minimitappning som behövs är så pass stor att den sannolikt ligger över den omprövningsram om 5 % av produktionsvärdet som lagstiftningen satt som ram för vad verksamhetsutövaren är skyldig att tåla utan ersättning. Till detta kommer att Grundsjörödingens framtid måste tryggas. Grundidén med en samlad omprövning är att omprövningsresurser skall kunna flyttas från ett objekt till ett annat för att man skall kunna få ut maximal biologisk eller annan nytta. Länsstyrelsen i Jämtland och Härjedalens kommun är överens om att åtgärderna i Ljusnans huvudfåra bör koncentreras till källflödena och att man vid en sammanvägning är beredd att avstå från anspråk på produktionsinskränkande åtgärder på sträckan Svegssjön till Öjeforsen till förmån för detta område. Preliminärt omprövningsutrymme vid kraftverken från Långå - Öjeforsen Långå kraftverk Grundsjöaggregatet 255 DE, f = 216 m => 11,67 GWh Lossenaggregatet 401 DE, f = 129 m => 10,97 GWh 16

17 Halvfari kraftverk 766 DE, f = 24,5 m 4,01 GWh Svegs kraftverk 2190 DE, f = 19 m => 8,82 GWh Byarforsens kraftverk 2226 DE, f = 10 m => 4,72 GWh Krokströmmens kraftverk 2372 DE, f = 59 m => 29,65 GWh Långströmmens kraftverk 2445 DE, f = 31 m => 16,06 GWh Storåströmmens kraftverk 2555 DE, f = 16 m => 8,61 GWh Öjeforsens kraftverk 2555 DE, f = 17,5 m => 9,53 GWh Totalt 104,0 GWh Det finns nedströms Halvfari kraftverk ett omprövningsutrymme om drygt 77 GWh, vilket medför att det finns ett gott utrymme för uppflyttning av förlust av produktionsvärde till övre delen av systemet. Lossens regleringsmagasin och Långå kraftverk Medelvattenföring 22 m 3 /s. 5 % av MQ motsvarar 1,1 m 3 /s = 401 DE Magasin 500 Mm 3 = 5787 DE. 5 % av magasinet = 289 DE Minimitappning enligt dom 0,4 m 3 /s (vid Kolbenshån). Fallhöjd ca 129 m. Utgångspunkt Minimitappning vid Kolbenshån: 5 m 3 /s under perioden 1 maj till den sista oktober samt 1,5 m 3 /s under perioden 1 november till den sista april. Sommartappning (153 d) motsvarar 703 DE Vintertappning (212 d) motsvarar 233 DE Summa 936 DE Övergången från vintertappning till sommartappning och vice versa bör ske med mjuk övergång under vardera ca en veckas tid, vilket minskar antalet DE något. Produktionsförlusten antas till 100 % vid Långå kraftverk, vilket innebär att man inte räknar med något spill under flödesperioder från Lossenmagasinet. Produktionsförlust i Långå kraftverk antaget 100 % => Sommar: 0,9*129*9,81*703*24 = 19,21 GWh Vinter: 0,9*129*9,81*233*24 6,37 GWh Summa 25,58 GWh Omprövningsutrymme 5% av medelvattenföringen (1,1 m 3 /s): Sommar: 0.9*129*9,81*168,5*24 = Vinter:0,9*129*9,81*233*24 = Summa 4,60 GWh 6,37 GWh 10,97 GWh Årsproduktion beräknad på MQ = 219,5 GWh. Enligt Fortum är normal årsproduktion 191,7 GWh. Inskränkning i produktionen: Årsproduktion baserad på MQ: 25,58:219,5 = 11,6 %. Baserat på Fortums produktionsuppgift: 25,58:191,7 = 13,3 % Denna beräkning omfattar inte produktionsvärdet utan endast produktionen. Grundsjöarnas regleringsmagasin och Långå kraftverk Medelvattenföring 13,6 m 3 /s. 5 % av MQ motsvarar 0,7 m 3 /s = 255 DE 17

18 Magasin 240 Mm 3 = 2778 DE. 5 % av magasinet = 139 DE Minimitappning enligt dom 0 m 3 /s. Fallhöjd 216 m. Utgångspunkt Minimitappning från dammen: 2 m 3 /s under perioden 1 maj till den sista oktober samt 0,5 m 3 /s under perioden 1 november till den sista april. Sommartappning (153 d) motsvarar 306 DE Vintertappning (212 d) motsvarar 106 DE Summa 412 DE Övergången från vintertappning till sommartappning och vice versa bör ske med mjuk övergång under vardera ca en veckas tid, vilket minskar antalet DE något. Produktionsförlusten antas till 100 % vid Långå kraftverk, vilket innebär att man inte räknar med något spill under flödesperioder från Grundsjömagasinet. Produktionsförlust i Långå kraftverk antaget 100 % => Sommar: 0,9*216*9,81*306*24 = 14,00 GWh Vinter: 0.9*216*9.81*106*24 = 4,85 GWh Summa 18,85 GWh Omprövningsutrymme 5% av medelvattenföringen (0,7 m 3 /s): Sommar: 0,9*216*9,81*107*24 = Vinter: 0,9*216*9,81*148*24 = Summa..4,90 GWh 6,77 GWh 11,67 GWh Årsproduktion räknad på MQ = 227,2 GWh. Enligt Fortum är normal årsproduktion 214,9 GWh. Inskränkning i produktionen Årsproduktion baserad på MQ: 18,85:227,2 = 8,3 %. Baserat på Fortums produktionsuppgift: 18,85:214,9 = 8,8 % Denna beräkning omfattar inte produktionsvärdet utan endast produktionen. Övre och Nedre Särvsjön Övre Särvsjöns vatten leds via tunnel till Grundsjöarna och Långå kraftverk. I vattendom där tillstånd till reglering av Övre Särvsjön och Hån lämnades gjordes följande förbehåll: I övre Särvsjön och Hån må vatten icke innehållas så att tappningsbestämmelser, som må komma att meddelas för Nedre Särvsjön, icke kunna följas. I vattendom där tillstånd till årsreglering av Grundsjöarna m.m. lämnades noteras följande betr Särvån: Tappningen från Övre Särvsjön till Särvån kommer att upphöra under större delen av året. Tappning kommer endast att äga rum när uppfyllandet av vattenhushållningsbestämmelserna för Nedre Särvsjön så kräver.. I Särvån kommer vattenföringen att minska påtagligt..varaktigheten av den föreskrivna minimitappningen 0,27 m 3 /s omedelbart nedströms bäcken Brynnans inflöde i Särvån kommer att förlängas. Sammantaget tyder uttalandena för att vatten skall överledas från Övre Särvsjön om det behövs för att klara vattenhushållnings-bestämmelserna för Nedre Särvsjön. Detta torde 18

19 innebära att bestämmelsen 0,27 m 3 /s, dock högst naturlig tillrinning, skall beräknas utifrån hela avrinningsområdet och inte enbart den del som ligger nedströms Övre Särvsjön. Medelvattenföring vid utloppet ur Övre Särvsjön 2,2 m 3 /s. 5 % av MQ motsvarar 0,11 m 3 /s = 40 DE Magasin 44,7 Mm 3 = 517 DE. 5 % av magasinet = 26 DE Minimitappning enligt dom 0 m 3 /s. Fallhöjd 216 m. Medelvattenföring vid utloppet ur Nedre Särvsjön efter överledning 0,26 m 3 /s. Magasin 5,9 Mm 3 = 68 DE. 5 % av magasinet = 3,4 DE Minimitappning enligt dom 0,27 m 3 /s. Utgångspunkt Minimitappning nedströms Brynnans inflöde i ån: 0,54 m 3 /s under perioden 1 maj till den sista oktober samt 0,27 m 3 /s under perioden 1 november till den sista april. Sommartappning (153 d) motsvarar 41 DE Vintertappning (212 d) motsvarar 0 DE Summa 41 DE I första hand bör förutsättningarna för att utnyttja Nedre Särvsjöns regleringsutrymme för att klara den ökade minimitappningen undersökas. Om den ökade sommartappningen måste täckas genom överledning från Övre Särvsjön antas produktionsförlusten till 100 % vid Långå kraftverk, vilket innebär att man inte räknar med något spill under flödesperioder från magasinet. Produktionsförlust i Långå kraftverk antaget 100 % => Sommar: 0,9*216*9,81*41*24 = 1,88 GWh Omprövningsutrymme 5 % av medelvattenföringen vid Nedre Särvsjön (0,125 m 3 /s eller 45 DE): Sommar: 0,9*216*9,81*19*24 =..0,87 GWh Vinter: 0,9*216*9,81*26*24 = 1,19 GWh Summa 2,06 GWh Inskränkning i produktionen beräknas bli knappt 5 %. Halvfari kraftverk Här antas ingen produktionsförlust. Kraftverket har ett korttidsmagasin som bör kunna ta upp minimitappningen. Däremot sker en förlust i form av lägre pris sommartid. Under vintern bör ev. förlust kunna försummas. Beräkningen förutsätter att allt vatten annars skulle ha innehållits i regleringsmagasinen under sommarhalvåret, vilket ger en klar överskattning av den ekonomiska förlusten. Detta får stämmas av med kraftsidan. Fallhöjd 24,7 m. Tvingande sommarproduktion: 0.9*24,7*9,81*1050*24 = 5,50 GWh Återreglering nedströms i systemet bör efterhand jämna ut skadebilden. Beräkningen kräver kunskap om ett antal parametrar med okänt innehåll. Kraftsidan får redovisa sin syn på frågan. Efter det får vi ta hjälp med en bedömning av deras material. 19

20 Den intermittenta körningen leder till kraftiga svängningar i vattenföringarna mellan Hede och Svegssjön. Det bör utredas om och hur driften kan förändras för att minska dessa svängningar. Minimitappningarnas effekt på driften bör diskteras vidare. Grundsjörödningen Avelsfiske efter Grundsjöröding har genomförts under 2004 och Den befruktade rommen har lagts in i riverkets försöksstation i Kälarne. Genom avelsfisket finns nu en ur populationsgenetiskt perspektiv tillfredsställande bas. Projektet har under samfinansierats av Regleringsföretaget, Länsstyrelsen i Jämtland och Långå fvof. Decimeringsfiske efter sik har genomförts i Grundsjöarna. Kompensationsodlingen av röding är ett långsiktigt projekt. Kostnaden kan överslagsmässigt beräknas till kr per år. Finansieringen för framtiden är inte löst. Det finns åtminstone ett par olika alternativ att utreda; 1. Kostnaden belastar omprövningsramen, dvs. jämställs med ett produktionsbortfall i kraftverken, 2. Åtgärden betraktas som grund för omprövning enligt 24 kap. 5 pkt.11 miljöbalken, dvs. meddelade föreskrifter till skydd för fisket är mindre ändamålsenliga. Detta skulle innebära att kostnaden liksom i alternativ 1 åvilar verksamhetsutövaren, men belastar inte omprövningsutrymmet i övrigt, 3. Avelsarbetet kan också drivas som ett samfinansierat projekt enligt nuvarande modell eller i annan konstellation. Sammanfattning En översiktlig uppskattning, som till stora delar är en bruttoberäkning (det kan inte bli så mycket värre), tyder på att produktionsbortfallet i Långå kraftverk för minimitappningarna ur Lossen, Grundsjöarna och Övre Särvsjön blir ca 46 GWh (25, ,9). 5 % ramen är ca 25 GWh (11,0+11,7+2,1). Detta innebär att lokalt är produktionsbortfallet 9,2 %. Ställt i relation till det samlade omprövningsutrymmet i Härjedalsljusnan från Långå till och med Öjeforsen blir produktionsinskränkningen 2,2 %. Något försök att kvantifiera värdet av produktionsbortfallet har inte gjorts. Det är inte räknat med något produktionsbortfall vid nedströms liggande kraftverk. Däremot kan det bli fråga om förlust av produktionsvärde genom omfördelning av produktion mellan vinter och sommar. Sven H Jansson 20