Livsstilen kan programmera om våra gener. Feta pappor ger feta söner. Martin Hallbeck är Alzheimers gåta på spåren TEMA EPIGENETIK ANITA ÖST: PROFILEN

Transkript

1 VÅREN 2015 TEMA EPIGENETIK Livsstilen kan programmera om våra gener ANITA ÖST: Feta pappor ger feta söner PROFILEN Martin Hallbeck är Alzheimers gåta på spåren

2 Johan Dabrosin Söderholm Dekanus på Hälsouniversitetet, Linköpings universitet Välkommen till Forskning och utveckling Barbro Naroskyin Regiondirektör i Region Östergötland Tidskriften Forskning och utveckling ges ut gemensamt av Region Östergötland och Hälsouniversitetet vid Linköpings universitet. En gemensam utgivning är en symbol för vår självklara samverkan i det ömsesidiga uppdraget att bedriva medicinsk forskning och utveckling samt utbildning inom hälso- och sjukvården. I olika samverkansorgan fattar regionen och universitetet tillsammans strategiska beslut för att främja vår forskning och vår utbildningsverksamhet genom ett optimalt samutnyttjande av våra resurser. Mycket har hänt på bara några år I det här numret är temat epigenetik, ett nytt, hett forskningsområde där mycket har hänt på bara några år. Möjligheten att överföra förvärvade egenskaper till nästa generation öppnar helt nya perspektiv på vilka vi är. Bananflugepapporna i cellbiologen Anita Östs studie var inte feta från början, utan blev det genom att kosten ändrades. Pappornas förändrade sockerintag satte ett livslångt avtryck även i sönernas DNA-organisation, ätbeteende och fetma. Att styrningen av våra gener är så påverkbar är ny kunskap, som får oss att tänka till om vår livsstil och miljö. Den väcker också hopp om nya medicinska behandlingar. I Linköping arbetar allt fler forskare i projekt med epigenetisk koppling, och mycket av forskningen sker på cellbiologisk nivå. Men även tvärvetenskapliga samarbeten väntas få en stor betydelse på området, där humanister möter naturvetare. I tidningen träffar vi också Linköpingsforskaren Martin Hallbeck. Hans team har först i världen kunnat visa mikroskopbilder på hur demenssjukdom sprider sig i hjärnan. Om de lyckas förstå mekanismerna bakom spridningen från nervcell till nervcell, är de också nya behandlingar på spåren. Många väntar på resultaten varje år insjuknar personer i demenssjukdom. Det skulle betyda mycket för väldigt många om man kan lära sig att bromsa sjukdomen, i alla fall på den nivå där den upptäcks. Trevlig läsning! Några konkreta exempel på vår samverkan är programmet Från student till docent kliniska befattningar med utrymme för forskning på olika nivåer i karriären gemensamma rekryteringar av nya medarbetare, gemensamma strategiska forskningsområden och seminarie serien Forskning i framkant. Ett annat exempel är tidskriften Forskning och utveckling som du just håller i din hand. Vi önskar dig spännande och intressant läsning! Maria Carlqvist Redaktör maria.carlqvist@regionostergotland.se TIDSKRIFTEN FORSKNING OCH UTVECKLING REDAKTÖR: Maria Carlqvist REDAKTIONSKOMMITTÉ: Susanne Karlsson, Åke Hjelm, Peter Strålfors, Håkan Hanberger och Maria Jenmalm GRAFISK FORM: Markus Reklambyrå TRYCK: Larsson Offsettryck UPPLAGA: ex UTGIVNING: två gånger per år Tryckta exemplar av tidningen kan beställas av Gerd Bäckmark, telefon , e-post gerd.backmark@regionostergotland.se

3 I FOKUS EPIGENETIK Vi har runt gener i vår kropp, som kan slå av och på sina egenskaper under vår livstid. Epigenetiken studerar mekanismerna bakom förändringarna, och hur egenskaper kan överföras till nästa generation. Epi kommer av grekiskans över och forskningsområdet grundades av Conrad Waddington 1942, redan innan DNA var känt. Han var intresserad av orsakssambandet mellan generna och deras produkter, som skapar fenotypen, ett fysiskt uttryck hos en organism. Från 1990 har vetenskapsområdet tagit ny fart. Med avancerad teknik går det idag att studera epigenetik på en helt ny detaljnivå. INNEHÅLL NUMMER 1, 2015 Aktuellt i korthet 4 KRÖNIKAN Per Jensen tidiga erfarenheter av epigenetik 6 I FOKUS EPIGENETIK Livsstilen omprogrammerar generna 7 Feta pappor ger feta söner 8 DDT på 1950-talet fetmaepidemi idag? 10 Risk för allergi startar under graviditeten 12 Snart möjligt med individuell behandling 14 PRISER OCH UTMÄRKELSER Åsas föreläsning berör läkarstudenterna 16 Epigenetik kan få en oanad betydelse för sjukvården och hälsan. Förr trodde man ju att generna inte ändrades på många generationer. Men gener kan slås av eller slås på, det vill säga vara aktiva eller inaktiva beroende på hur de påverkas av miljön eller nutritionen. Sannolikt även av stress. Den epidemiska ökningen av till exempel Typ 2-diabetes, och kanske även Typ 1-diabetes, som nu kan ses i många länder kan ha samband med livsstilsförändringar redan i föregående generation eller generationer. I gengäld kan vi kanske lära oss hur vi kan påverka vår livsstil, så att epigenetiska förändringar kan leda till att diabetes blir mindre vanligt igen hos våra barn och barnbarn. Kanske kan vi rentav lära oss att med läkemedel åstadkomma sådana epigenetiska förändringar att vissa sjukdomar minskar i frekvens. Johnny Ludvigsson, professor och barnläkare LINK Award för att sprida kunskap 17 om tarmsjukdom FoU-arbetet är viktigt för att lyckas imorgon 18 STRATEGI OCH UTVECKLING 19 När nanopartiklar påverkar vår hälsa Här bygger Hälsouniversitetet för framtiden 20 Bakterien som kan rädda för tidigt födda 21 PROFILEN Äventyret i forskningens offpist 22 Studentdriven mottagning nominerad till Götapriset AVHANDLINGAR I SAMMANFATTNING

4 AKTUELLT I KORTHET På Hälsouniversitetets och Region Östergötlands webbar hittar du nyheter om de senaste rönen inom medicinsk forskning i Östergötland. Surfa in på eller Stort anslag till hornhinneforskning Ett forskningsprojekt där biosyntetiska horn hinnor jämförs med donerade har tilldelats 24 miljoner kronor av Vetenskapsrådet. Uppskattningsvis tio miljoner människor runt om i världen är blinda på grund av en sjukdom i hornhinnan. Botemedlet skulle kunna vara en donerad hornhinna, men kön för detta är lång. 4 Hälsouniversitetet toppar i kvalitetsmätning Hälsouniversitetet ligger i topp när resultatet från Universitetskanslerämbetets nationella kvalitetsutvärdering summeras. Det gäller både enskilda examina och examensmål. Under har Högskoleverket (HSV)/Universitetskanslerämbetet (UKÄ) genomfört utvärderingar av cirka 2100 utbildningar på svenska lärosäten. När resultaten sammanställs kommer både Linköpings universitet och Hälsouniversitetet, som är en del av universitetet, väl ut. Linköpings universitet ligger högst bland de breda universiteten med ett snarlikt utbildningsutbud. Hälsouniversitetets utbildningar har lyckats bättre än genomsnittet i landet, både när det gäller riksgenomsnittet för samtliga utbildningar och framför allt vid en jämförelse med motsvarande utbildningar på de andra medicinska fakulteterna. 25 procent av utbildningarna har fått omdömet mycket hög kvalitet, 60 procent hög kvalitet och 15 procent bristande kvalitet. I en granskning av de individuella examensmålen ligger Hälsouniversitetet också i topp. Vi har en kompetent lärargrupp, ett väldigt gott samarbete med de verksamheter där studenterna får sin verksamhetsförlagda utbildning och ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete som kan ha bidragit till det goda resultatet, säger Karin Kjellgren, prodekan för grundutbildning vid Hälsouniversitetet. TEXT: JOHAN JÄGER FOTO: HÅKAN AHLDÉN Hälsouniversitet 60 % Hög kvalitet 15 % Bristande kvalitet 25 % Mycket hög kvalitet Genomsnitt bland Sveriges medicinska fakulteter 47 % Hög kvalitet 29 % Bristande kvalitet 24 % Mycket hög kvalitet Procent av examina med respektive omdöme efter UKÄ/HSV:s utvärderingar Per Fagerholm, professor och ögonkirurg i Linköping, var först i världen med att operera in självgenererande, konstgjorda hornhinnor på människor. Han ska nu leda ett projekt där man utvärderar biosynetiska hornhinnor som är baserade på en artificiellt producerad variant av det mänskliga proteinet kollagen. Detta kommer att göras genom att 40 biosyntetiska hornhinnor transplanteras på patienter för att sedan jämföras med lika många donerade hornhinnor. Fördelen med att använda biosyntetiska hornhinnor är att de kan minska risken för att virus överförs, korta rehabiliteringsperioden och underlätta patienthantering. Bortstötning är ett stort problem med donerade hornhinnor, men genom att låta kroppen återskapa hornhinnan med sina egna celler och nerver under läkningen, kan detta undvikas med biosyntetiska hornhinnor. Bidraget ingår i Vetenskapsrådets satsning på klinisk behandlingsforskning. TEXT: THERESE EKSTRAND AMAYA

5 AKTUELLT I KORTHET Myter krossas i ny film Många vanliga kirurgiska ingrepp, till exempel meniskoperationer, är både kostsamma och riskabla utan att göra någon som helst nytta. Det hävdar en grupp ortopediska mytjägare. Deras artiklar i vetenskapliga tidskrifter har mötts av protester från artroskopister vars verksamhet är omfattande. Den som ifrågasätter myterna utmanar människors önskan om en mening i tillvaron, säger Per Aspenberg, professor i ortopedi i Linköping som nu publicerar en tecknad film i The British Medical Journal (TheBMJ). Allergistudie årets FORSS-projekt Allergivaccination kan vara räddningen för allergiker som inte blir hjälpta av vanlig medicin. Nu ska en forskningsstudie i Östergötland visa om det kan räcka med att ge tre sprutor under ett par månader i stället för 60 sprutor under tre fem år, som är det vanliga idag. Studien har utsetts till årets FORSS-projekt. Omkring 25 procent av den vuxna befolkningen i Sverige lider av björk- och gräsallergi. De allra flesta klarar sig bra med allergitabletter och spray. Men för en liten andel allergiker är besvären så svåra att det påverkar en stor del av deras liv och mediciner hjälper inte. Allergivaccination handlar om att lära immunsystemet att tåla det man har varit allergisk mot, säger Lennart Nilsson och den programmeringen sker i lymfkörtlarna. Genom att spruta in allergenet direkt i lymfkörteln, istället för under huden, går vi direkt på källan. Med den behandlingen behövs det bara tre injektioner och totalt en tusendel av dosen. Totalt ingår uppemot ett 70-tal patienter med gräs- och björkallergi i studien. En pilotstudie med nio patienter har redan visat på goda resultat. Studien vid Allergicentrum drivs i samverkan med Region Jönköpings län. TEXT: ANCHI ALM FOTO: SHUTTERSTOCK FAKTA FORSS (Forskningsrådet i Sydöstra Sverige) är ett samarbete mellan landsting, regioner och universitet i Jönköpings, Kalmar, Kronobergs och Östergötlands län. FORSS delar i år ut 22 miljoner kronor till patientnära forskning. Klinisk forskning ska öka och bli bättre Videon Myth busting in medicine ingår i tidningens kampanj Too much medicine som tar upp olika exempel på överbehandling i sjukvården onödiga läkemedel och onödiga diagnoser som gör mer skada än nytta. Det är första gången som tidningen publicerar en artikel som video. Det handlar om två vetenskapliga synsätt som står emot varandra. Enligt det ena som dominerade under 1800-talet är vetenskapen lika med vår samlade kunskap. Det andra med roten i 1930-talet säger att all kunskap är teorier, som har ett värde ända tills man eventuellt visat att de inte håller. Min avsikt är att mäkla fred mellan dem, säger Per Aspenberg. TEXT: ÅKE HJELM Forum Östergötland är det nya namnet för stödenheten för klinisk och translationell forskning som Linköpings universitet och Region Östergötland driver tillsammans. Det är det tidigare LARC, Linköping Academic Research Centre, som har bytt namn och samtidigt utvidgas verksamheten. Målet för Forum Östergötland är precis som tidigare att stärka klinisk och translationell forskning vid Linköpings Universitet och i vården. Nu har vi ett utökat uppdrag i att även underlätta för industri som vill göra kliniska prövningar. Vi kommer också erbjuda forskare en utökad konsultation, och bygga fler mötesplatser, säger Charlotta Dabrosin, föreståndare för Forum Östergötland. Regeringen beslutade 2014 att inrätta en kommitté för nationell samordning av kliniska studier med uppgift att stödja och utveckla förutsättningarna för kliniska studier i Sverige. I sydöstra sjukvårdsregionen har en gemensam forskningsnod bildats, Forum Sydost, där Forum Östergötland ingår tillsammans med Jönköping och Kalmar läns infrastrukturer för forskning. Med Forum Sydost kommer vi inter agera med de andra sjukvårdsregionernas forskningsnoder som nu byggs upp och kopplas samman och samtidigt erbjuda våra specifika kompetenser nationellt. Med Universitetssjukhuset i Linköping har Östergötland en betydande roll, säger Charlotta Dabrosin. TEXT: MARIA CARLQVIST SIFFRAN procent av Region Östergötlands kliniska enheter bedrev forskning under av 107 enheter arbetade aktivt med forskning och utveckling för att förbättra vården. 5

6 Vi misstänkte tidigt att effekterna av stress inte begränsades till de utsatta individerna Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet och en pionjär inom epigenetiken. 6 Vi misstänkte redan tidigt att effekterna av den stress vi studerade på höns inte begränsades till de utsatta individerna. Även avkomman verkade vara påverkad. Men det var inte förrän jag och min doktorand, Daniel Nätt, en dag kom på en metod att mäta det på gennivå som vidden av det hela stod klart för oss. Analysen visade att de gener som förändrade sin aktivitet efter stress hos tuppar och hönor påverkades på samma sätt hos deras avkomma. På något sätt överfördes genernas stressreaktioner till nästa generation och det gick att avläsa i kycklingarnas beteende. Epigenetiken hade kommit in i mitt forskarliv och förändrat min syn på hur biologin fungerar. Råttor som växte upp hos mer kärleksfulla föräldrar var bättre på att hantera stress senare i livet. Vi 1900-talsbiologer är uppväxta med mantrat: förvärvade egenskaper kan inte gå i arv. Men epigenetiken vänder upp och ner på det. Forskare i Kanada studerade råttmödrar som var olika bra på att ta hand om sina ungar. Råttor som växte upp hos mer kärleksfulla föräldrar var bättre på att hantera stress senare i livet. Dessutom blev de själva bättre på att ta hand om sina ungar. Forskarna konstaterade att det berodde på epigenetiska förändringar av gener som styr stressreaktioner och reproduktion. Eftersom ungarnas beteende blev mer likt deras mödrars fördes såväl modersegenskaper som epigenetiska förändringar vidare i generation efter generation. Några DNAmutationer var inte inblandade, så den klassiska evolutionsbiologin stod svarslös inför vad som hände. Mekanismerna är oändligt komplicerade och vi har bara börjat skrapa på ytan. Nyligen fann en forskargrupp att möss som hade lärt sig att förknippa en viss doft med skräck överförde rädslan för samma doft till avkomman i minst två generationer. Man fann att spermierna från de skrämda fäderna bar på en epigenetisk förändring i genen för den doftreceptor som registrerar lukten. Receptorn blev därför mer talrik i nosen hos ungarna till den rädda råttan. Biologin befinner sig i dag ungefär på samma ställe som i början av förra seklet. Då visste man att egenskaper går i arv och att arter förändras genom evolution, men ingen förstod exakt hur. DNA-revolutionen låg mer än ett halvsekel bort och med den det Darwinistiska mantrat. Nu ser vi att miljön påverkar genetiken, förvärvade egenskaper kan ibland ärvas, men vi vet inte hur. Etablerade sanningar skakar i sina grundvalar. Tänk om man hade varit ung och i början av sin vetenskapliga bana nu!

7 TEMA EPIGENETIK Föräldrarnas livsstil påverkar vilka vi blir Kan mina barn födas mer stresskänsliga för att jag stressar? Kan jag bli starkare för att min mamma tränade? Det är frågor som epigenetiken ställer ett av de snabbast växande forskningsområdena. Tills nyligen har vi trott att två faktorer bestämmer vilka vi är biologiskt - våra gener och vår uppväxtmiljö. Nu visar nya fynd att det sannolikt finns ytterligare en faktor, föräldrarnas livsstil och miljö. I en liknelse är DNA hårdvaran och epigenomet mjukvaran. Medan hårdvaran är statisk kan programmen ändras och påverkas. Vi har gener i kroppen som är mer flexibla än man tidigare har vetat. Under vår livstid slås de på och av, kan vara tysta eller aktiva. Livsstil, miljö och sociala faktorer kan påverka epigenomet, så att generna börjar uttrycka sig på nya sätt. Det orsakar förändringar i RNA- och proteinmängden i cellerna, vilket kan leda till att vi till exempel blir längre, tjockare, aggressivare, starkare eller mer stresskänsliga. Epigenetiken studerar mekanismerna i dessa förändringar och hur de överförs till nästa generation. Det råder ännu delade meningar om vad som är epigenetik. Vissa anser att det är när en kromatinförändring kan påvisas i cellen. Andra tycker att det också ska finnas en överföring av kromatinförändingen över minst en generation. Det verkar som om epigenetiska förändringar lätt leder till ökad risk för fetma, genom påverkan av kost- och miljöfaktorer av olika slag. Epigenetisk förändring kan också spela en roll när celler börjar dela sig och utvecklar cancer. Det finns exempel på fördelaktiga epigenetiska förändringar. Om växten åkerättika, Raphanus raphanistrum, blir angripen av larver försvarar den sig genom att bilda osmakliga ämnen och håriga utväxter på bladen. Detta försvarsläge ligger kvar hos nästa generation. Om den nya generationen utsätts för en attack klarar den sig bättre än den hade gjort om föräldrarna aldrig hade blivit attackerade. TEXT: MARIA CARLQVIST ILLUSTRATION: SHUTTERSTOCK NÅGRA BEGREPP RNA, ribonukleinsyra en molekyl som består av en enkel kedja, till skillnad mot DNA som har dubbel, en arbetskopia av en gen. Mängden av RNA bestäms bland annat av epigenetiska processer. Fenotypen en organisms fysiska uttryck som kan vara ögonfärg eller storlek. Många fenotyper avgörs av genotypen, den genvariant som individen har. Allel genvariant, flera alternativa versioner av en gen. Detta styrs av ärftliga anlag och kan påverka exempelvis ögonfärg och blodgrupp. Genom arvsmassa, ärftlig information som finns kodad i DNA. Epigenom Den kemiska förändringen i DNA och histonproteiner i en organism. Histoner proteiner som kromoso mernas långa DNA-spiraler ligger upp snurrade kring. Kromatinets struktur styrs av hur tätt de snurras och gör histonerna viktiga i regleringen av gen uttryck. Kromatin trådlika strukturer av DNA och histoner som är byggnadsmaterial för kromosomer. 7

8 TEMA EPIGENETIK Minnen kan ärvas epigenetiskt: Feta pappor ger feta söner Det som pappan äter påverkar om sönerna blir feta. Det visar Anita Östs studier på bananflugor. Hon är forskare i epigenetik, ett nytt och hett forskningsområde vid Linköpings universitet. 8 Redan vid befruktningsögonblicket är en del av våra egenskaper bestämda, som ett genetiskt arv från våra föräldrar. Dessutom påverkas vi av hur föräldrarna lever, som ett epigenetiskt arv. I alla fall fungerar det så hos bananflugor, som Anita Öst har studerat i tiotusental. Om pappan äter mycket socker blir han fet och får också något fetare söner. Det beror på epigenetiska minnen som kan skapas i cellerna mycket tidigt i utvecklingen, i detta fall antagligen redan vid befruktningstillfället, säger Anita Öst, medicinsk biolog och doktor i cellbiologi. I laboratoriet analyserar hon den epigenetiska koden och förändringar som sker i den. Samtidigt mäter hon bananflu gornas fetthalt och vikt, och hur de äter och fortplantar sig. Hon har funnit en koppling mellan förändringar i sönernas DNA-organisation och hur fet flugan blir. Bananflugepapporna var inte feta från början utan blev det när kosten ändrades. Förändringen gav sedan ett livslångt avtryck i deras söners DNAorganisation, ätbeteende och fetma. Miljön spelar såklart in. Vi blir ett resultat av arv och miljö. Det vi nu ser är att också föräldrarnas miljö påverkar barnens egenskaper, säger Anita Öst. Fördelen med att studera bananflugor är att de har gener som påminner om våra egna, och dessutom har snabba generationsväxlingar. En bananfluga kan bli förälder redan efter en dag. För att kunna säga hur vi överför epigenetiska minnen i nedstigande led krävs studier på många generationer. Detta skulle ta för lång tid på människor. En svårighet med epigenetiska studier är att ta bort alla andra faktorer som kan påverka en individs utveckling. Valet föll på pap porna eftersom de enbart bidrar med spermier vid det isolerade befruktningstillfället. Epigenomet mönstret av genetiska uttryck i cellen påverkas av den yttre miljön, till exempel en viss diet. I flera fall verkar det vara ärftligt. Det finns studier som pekar mot att olika förändringar i miljön kan ge ändrade egenskaper i nästa generation. Det ser ut som om både över- och underätande kan påverka epigenomet. Till exempel har studier på människor från efterkrigstiden visat att barn till mödrar som har fått svältkost var lite mindre vid födseln men löpte ökad risk att bli feta som vuxna. Indiens starkt växande medelklass äter betydligt mer fet mat och sida vid sida svälter många i befolkningen. Risken för fetma hos barnen ökar i båda grupperna och vi ser en tickande överviktsbomb, säger Anita Öst. Den nya kunskapen väcker hopp om att nya läkemedel mot fetma ska kunna tas fram. Det skulle betyda mycket. Välfärdssjuk domar är en ökande sjukdomsgrupp, som allt fler behöver behandling för. TEXT: MARIA CARLQVIST FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON FAKTA Studien Paternal diet defines offspring chromatin state and intergenerational obesity publicerades i tidskriften Cell i december, med Anita Öst som första författare. Resultaten kommer till stor del från hennes forskning vid Max Planck-institutet för immunbiologi och epigenetik i Tyskland. Anita Öst har disputerat i cellbiologi vid Linköpings universitet och har fortsatt på Max-Planck Institutet i Tyskland. Nu forskar hon vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin (IKE) vid Linköpings universitet, där epigenetiken är ett växande forskningsområde. Bananflugepapporna isoleras från sin avkomma så att de inte kan påverka den på annat sätt än genom sin sperma.

9 TEMA EPIGENETIK I laboratoriet på Hälsouniversitetet studerar Anita Öst den epigenetiska koden hos bananflugor i många generationer. 9

10 10 Carlo Guerrero-Bosagas forskning visar att miljöfaktorer kan påverka genomet. Sjukliga förändringar kan föras vidare i flera generationer.

11 TEMA EPIGENETIK Dagens fetmaepidemi kan den spåras till DDT-besprutningen på 1950-talet? Fullt möjligt, enligt epigenetiken, den nya forskningsgren som slår fast att förvärvade egenskaper kan föras vidare från generation till generation. Som ung forskare hamnade Carlos Guerrero-Bosagna mitt i hetluften. DDT på 1950-talet fetmaepidemi idag? Carlos, nu snart 40 år och postdoktor vid Linköpings universitet, började läsa biologi vid universitetet i Chile. På fakulteten fanns en professor med kontroversiella idéer om evolution, i en tid då konceptet om det opåverkbara genomet var väldigt starkt. Men hos Carlos Guerrero-Bosagna väcktes intresset för ett fenomen som kallades epigenetik. Med ett stipendium på fickan kunde han bege sig till Sydney för att lära sig allt om dna-metylering, en kemisk process som skulle visa sig vara en stark drivkraft för att påverka genernas uttryck. Försök på möss visade bland annat att dräktiga honor som åt en föda med hög halt av fytoöstrogener växtämnen som liknar det kvinnliga könshormonet fick ungar med förändrad DNA-metylering, tidig pubertet och otydlig skillnad mellan könen. Så småningom tog kärleken mig till usa publicerades en artikel i Science, den första som visade hur sjukdomar orsakade av kemiska bekämpningsmedel kunde föras vidare till nästa generation. Många blev upprörda och beskyllde författaren Michael Skinner för lamarckism, säger Carlos. Fransmannen Jean-Baptiste Lamarck hade några decennier före Darwin formulerat en teori om evolutionen. Enligt honom kunde förvärvade egenskaper ärvas. Men varken han eller Charles Darwin visste något om mekanismerna för nedärvning. Gener var ett okänt begrepp för dem båda. Det var först en bit in på 1900-talet som neodarwinismen slog fast att förändringar i genomet bara kan ske slumpmässigt via mutationer, säger Carlos Guerrero-Bosagna. Mike Skinners artikel hundra år senare, Epigenetic transgenerational actions of endocrine disruptors and male infertility, skakade genetikens grundvalar. Skinner redogör för sina försök med dräktiga råtthonor som exponerades för bekämpningsmedlen vinklozolin och metoxyklor. Detta ledde till att hannarna i den första generationens avkomma drabbades av nedsatt fertilitet med färre och sämre spermier, en defekt som fördes vidare hos nästan alla hannar i följande generationer. Carlos insåg direkt var han ville fortsätta som forskare i epigenetik. Skinner antog honom som postdoktor vid Washington State University i Pullman, och under fem år tillsammans publicerade de en rad studier som förklarade hur omgivningsfaktorer påverkar genomet. Tidigare sågs DNA som något oberörbart inne i cellkärnan. För epigenetiker är dna involverat i en ständigt pågående kemisk process. Det är processer som kan reglera hur generna uttrycks, det vill säga om de är på eller av, aktiva eller tysta. En sådan är DNAmetylering, där metylgrupper (CH 3 ) binder till cytosiner som är byggstenar i dnasträngen. Detta påverkar vilka proteiner som byggs ihop i cellerna, med konsekvenser i form av förändrade egenskaper, utseende och sjukdomar. Men förutsättningen för att de ska ärvas från generation till generation är att de inträffar i könscellerna. På labbet i Pullman studerade Carlos och Mike Skinner effekterna av exponering för svampgifter och andra bekämpningsmedel, dioxin och plast. Det visade sig att de orsakade sjukliga förändringar som fördes vidare i flera generationer, till exempel fortplantningssjukdomar och fetma. Fyra dagar i början på dräktigheten var känsligheten för miljöpåverkan som störst. Den fetmaepidemi som vi nu ser kan vara resultatet av DDT-användningen på och 60-talen. Troligen kan vi vänta oss allt fler sjukliga förändringar på grund av miljöfaktorer. Det är faktiskt ganska skrämmande, säger Carlos. Sedan ett och ett halvt år är han postdoktor hos professor Per Jensen på biologiavdelningen vid Linköpings universitet, med inriktning på hur stressande omgivningar kan ge epigenetiska effekter hos höns. En mycket konkret tillämpning är att hitta markörer i genomet som kan avslöja om ett djur blivit misskött. Mer långsiktigt vill han bygga upp sin egen forskargrupp och använda domesticeringen av höns som en modell för att studera hur epigenetiska effekter kan påverka evolutionen. DNA-metylering är en stark kraft för mutationer som kan förändra själva genomet, säger Carlos Guerrero-Bosagna. TEXT: ÅKE HJELM FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON 11

12 TEMA EPIGENETIK Risk för allergi startar under Ett blodprov hos kvinnan kan visa om fostret bär anlag för allergi, eller om risken för missfall hos kvinnan är förhöjd. Immunologerna Jan Ernerudh och Maria Jenmalm sam arbetar med kvinnohälsan i Linköping i en studie där man vill upptäcka risker tidigt. Maria Jenmalm och Jan Ernerudh vill förstå mekanismerna i vårt immunförsvar, som skyddar oss mot infektioner men också kan gasa på för mycket och gå till självattack. Mycket händer med immunförsvaret just under graviditeten och om denna omställning inte sker normalt finns risk för komplikationer som missfall och havandeskapsförgiftning. Redan från den första graviditetsveckan ändras immunförsvaret och börjar försvara fostret. Dels mot infektioner. Men immunförsvaret måste också lära sig att tolerera fostret som delvis består av celler från den blivande pappan och som därmed uppfattas som ett intrång av mammans immunsystem, säger Jan Ernerudh. 12

13 TEMA EPIGENETIK graviditeten Han forskar på cellulära och molekylära mekanismer som reglerar immunförsvaret under graviditeten. Hans team har visat att en viss celltyp i immunförsvaret ser ut att spela en viktig roll för om graviditeten ska lyckas. De är T-celler, en typ av vita blodkroppar som har en skyddande uppgift. De kan även kallas chefsceller eftersom de styr mycket av vad som händer i immunsystemet. Under graviditeten måste de förändras för att reglera immunsystemet på ett annat sätt. Vissa gener ska stängas av medan andra ska aktiveras. Vi tror att det mönster av gener som är på eller av kan visa om immunförsvaret är korrekt reglerat och att avvikelser i detta mönster kan ge en tidig indikation på risk för komplikationer under graviditeten, säger Jan Ernerudh. Förändringarna är epigenetiska, det vill säga att det är olika faktorer runt generna som avgör när cellerna slår på och av sina egenskaper. Med ny avancerad teknik kan detta studeras på en mycket stor detaljnivå. Forskningen har gått framåt enormt på bara några år, och med avancerade metoder går det nu att kartlägga så mycket som olika av och på -knappar på kroppens gener. Om vi kan lära oss förutse en risk hos vissa individer, kan de ges särskild vård och i framtiden erbjudas individuell behandling, säger Maria Jenmalm. Maria Jenmalm studerar om immunförsvarets omställning under graviditet också påverkar tolerans mot främmande ofarliga ämnen och om det finns faktorer som kan påverka risken för utveckling av allergi hos barnet. Hennes resultat visar att T-cellerna spelar en viktig roll även här. Redan i navelsträngsblod ser vi tecken på att barnet kan ha förhöjd risk att få allergi, även om precisionen är för dålig ännu för att det ska kunna användas som test. Vi studerar nu betydelsen av epigenetiska förändringar i barnets T-celler för allergiutveckling. I ett pågående projekt undersöker Maria Jenmalm även olika faktorer som under graviditeten och barnets första levnadsår kan påverka T-cellerna i rätt riktning för att förhindra allergiutveckling. Bland annat verkar tarmfloran ha stor betydelse. Det skulle betyda mycket om vi kan lära oss reglera T-cellernas uttryck, eftersom vart tredje barn idag drabbas av allergi, säger Maria Jenmalm. Om vi kan lära oss att finjustera genpåslagen, kan vi kanske sänka risken för både graviditetskomplikationer och allergier, säger Jan Ernerudh. TEXT: MARIA CARLQVIST FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON Gravida kvinnor hjälper till i studien Graviditetsbiobanken GraBB startade 2011 vid kvinno hälsan i Linköping, på forskares och sjukvårdsanställdas gemensamma initiativ. Här lämnar gravida kvinnor blodprov under graviditeten och vid förlossningen. Hittills har gravida kvinnor lämnat prover som ska användas till olika forskningsstudier, bland annat de som Maria Jenmalm och Jan Ernerudh driver. Att delta är förstås frivilligt, men majoriteten av kvinnorna vill lämna prover. I vården är vi positiva till att hjälpa till i forskning som kan utveckla vården. Biobanken har också betytt att våra undersköterskor har fått ett mer avancerat arbete när de sköter provtagning och hantering av provmaterial, säger Marie Blomberg, överläkare vid kvinnohälsan i Linköping. Forskarna kommer bland annat att identifiera olika molekyler som kan mätas i blodprov som markörer för hur graviditeten kommer att gå. Ännu kan inte mödravården förutse risk på genetisk väg, men i framtiden kan det bli fullt möjligt, tror hon. Vi går åt det hållet. Vården blir allt bättre på att identifiera riskfaktorer på ett individuellt plan, och också att ta fram individanpassade behandlingar. Idag förutser vi risker genom KUB-tester, fostervattensprov och kvinnans sjukdomshistoria, och baserat på det sätts extra behandling in där vi ser att det finns en ökad risk, säger Marie Blomberg. 13

14 TEMA - EPIGENETIK Forskarna Huan Zahn och Colm Nestor arbetar i teamet. Epigenetiska markörer är stabila 14 Genomik och epigenomik öppnar upp för ett nytt sätt att tänka kring medicinering. Mikael Benson vid Linköpings universitet forskar kring individualiserad behandling och han tror att om fem år är det möjligt med skräddarsydd behandling för vissa sjukdomar. Ett stort antal patienter som lider av de vanligaste sjukdomarna blir inte friska av de läkemedel som finns i dag, och en del drabbas av svåra biverkningar. En orsak till att medicinerna verkar olika är att vanliga sjukdomar beror på ändrad aktivitet hos tusentals gener, i kombinationer som kan skilja sig mellan olika patienter som verkar ha samma sjukdom. Men genom att i framtiden låta patienterna lämna ett blodprov innan behandlingen påbörjas, kan man med hjälp av modern genomteknik bestämma en behandling och skräddarsy den. Med blodprovet tar man ett fingeravtryck på patienten. Vi tror att epigenetiska markörer kommer att bli speciellt viktiga eftersom de är stabila och lätta att mäta, säger Mikael Benson, professor i pediatrik vid universitetssjukhuset och föreståndare för Centrum för individualiserad medicinering, CIMed, Linköpings universitet. Han ingår i ett team av forskare inom systemmedicin på Linköpings universitet och Region Jönköpings län. Ett litet antal av människans gener är inblandade vid ett stort antal sjukdomar. Just nu arbetar CIMed med att hitta diagnostiska markörer för individualiserad medicinering vid olika inflammatoriska sjukdomar. Gemensamt för sjukdomarna är att de orsakas av T-hjälparceller, en typ av vita blodkroppar, som reglerar hur immunförsvaret agerar. CIMed har börjat analysera T-celler från en stor mängd patienter med olika T-cellsassocierade sjukdomar. Det pågår projekt med likartade syften även på andra håll i världen, men CIMeds arbete är unikt eftersom det koncentrerar sig på de delade sjukdomsmekanismerna. Vi fokuserar på dessa eftersom de ser ut att vara väldigt viktiga för patogenes och många mediciner är riktade mot just delade sjukdomsmekanismer. Därför studerar vi också många olika sjukdomar, vi vet ännu inte vilken sjukdom som är bäst lämpad att börja personaliserad behandling på, utan kommer att välja den vi tror man får bäst resultat av, säger Mikael Benson. Han tror att för patienter med svåra sjukdomar och kostsamma behandlingar, kan individualiserad behandling bli en klinisk

15 I labbet renas celler fram från patientprover, här av studenten Cathrine Hägg- Nilsson. I en enda droppe med celler finns information om tusentals gener. Mikael Benson är forskningsledare i CIMed. och lätta att mäta realitet inom en femårsperiod. Att mäta människans gener är inte gratis. Men det är heller inte medicinering av patienter som inte svarar på behandling. På tio år har dock kostnaden för att bestämma en människas gener minskat gånger och Mikael Benson tror att det kommer att bli ännu billigare de kommande åren. Till att börja med kanske genombaserad diagnostik bara används vid svåra sjukdomar och dyrbara behandlingar. Men allt eftersom kostnaden sjunker och vi får mer kunskap kan vi erbjuda fler detta. I framtiden kommer man kunna bestämma hela människans epigenom genom hela livet och kanske behandla på ett tidigt stadium. TEXT: THERESE EKSTRAND AMAYA FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON Ett multidisciplinärt team som består av läkare, biologer, bioinformatiker och fysiker. 15

16 PRISER OCH UTMÄRKELSER Åsas föreläsning berör läkarstudenterna Åsa Kastbom brinner för att sprida kunskap om barnmisshandel. Hon har fått Rosseaupriset av läkarstudenterna för bästa föreläsning på läkar programmet. Det är kul att studenterna väljer en föreläsning om barnmisshandel, som ofta är ett osynligt ämne, säger Åsa Kastbom, överläkare vid psykiatriska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping. 16 Åsa Kastbom vill sprida kunskap om barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn, och hur vi kan upptäcka att detta sker. Som doktorand har hon fokuserat på sexuella övergrepp och sexuella beteenden hos barn. Barn som blir utsatta för övergrepp berättar inte om övergreppen, utan vi måste lära oss att känna igen avvikande sexuellt beteende hos barn. Genom att sprida kunskap i detta ämne kan vi hitta fler barn som misshandlas. Vi vet att de söker mycket vård men vi är dåliga på att förstå den bakomliggande orsaken. Hennes föreläsning måste ha gjort starkt intryck på läkarstudenterna. Hon träffar dem endast en gång under hela deras utbildning, och det är när hon håller föreläsningen om barnmisshandel. Jag är så glad att ämnet barnmisshandel blir belyst. Jag vet själv hur det är att vara student, det är intensivt och man ska lära sig mycket på kort tid. Ändå minns de denna föreläsning och tycker den är viktig. Men det är ett ämne som berör när man väl pratar om det. Åsa Kastbom tycker att det är roligt att föreläsa för läkarstudenterna. Det är min favoritgrupp. De ställer frågor och ifrågasätter. Jag får ofta stanna kvar och svara på frågor efter föreläsningen också. Intresset för barnmisshandel väcktes när hon gick termin 10 på läkarprogrammet och hade en handledare som jobbade med utsatta barn. När hennes handledare senare gick bort i cancer lovade hon att fortsätta hans arbete. Åsa Kastbom har alltid vetat att hon vill forska och hon kände att hon hade hittat sitt område. Det är inte ett så populärt område att forska om, men mer kunskap inom området kan göra stor skillnad. Lär vi oss att hitta de utsatta barnen så kan vi hjälpa dem. Det är min drivkraft och jag vill fortsätta jobba för barnen. Jag har tagit mitt löfte till min handledare på stort allvar. TEXT OCH FOTO: SUSANNE B KARLSSON ANDREAS ROUSSEAUS PRIS Med Rousseaupriset belönar läkarstudenterna årets bästa föreläsning. Priset hedrar Andreas Rousseau som var lärare vid Hälsouniversi tetet. Årets föreläsning ska vara relevant, informativ, insiktsfull, inspirerande, tanke väckande och skapa entusiasm för läkar yrket.

17 PRISER OCH UTMÄRKELSER Den inflammatoriska tarmsjukdomen mikroskopisk kolit är både vanlig och besvärlig, men många saknar diagnos och behandling. Andreas Münch, överläkare vid Universitetssjukhuset i Linköping, har belönats med priset LINK Award för att bygga det första europeiska registret på området. LINK Award för att sprida kunskap om tarmsjukdom För prissumman på euro ska Andreas Münch bygga registret som väntas få betydelse för både vård och forskning. Själv hoppas han att fler ska upptäcka diagnosen. Den inflammatoriska tarmsjukdomen leder till kronisk diarré, magsmärtor och viktnedgång. Eftersom symtomen inte är alarmerande i början, har sjukdomen heller inte fått så mycket uppmärksamhet. Många lider i tysthet och får en nedsatt livskvalitet när de drabbas av en plötslig diarré flera gånger om dagen. Av okänd anledning är sjukdomen vanligast bland kvinnor. Ofta bryter den ut efter klimakteriet, men förekommer i alla åldrar. Hjälp finns att få, om patienten får rätt diagnos. De flesta kan bli hjälpta med läkemedelsbehandling. Problemet är att patienterna ofta får fel diagnos, eller ingen diagnos alls. Symtomen förväxlas ofta med irritabel tarm. För att vården ska kunna fastställa mikroskopisk kolit, behöver vävnadsprover från tjocktarmen tas på patienter som har kroniska besvär med diarréer, säger Andreas Münch. Han är ordförande i Svenska och europeiska mikroskopisk kolitgruppen som han tog initiativ till Han har också byggt upp det europeiska nätverket av European Microscopic Colitis Group, EMCG som nu ska samverka i registret. Jag gillar samarbeten. Tillsammans får vi data från stora patientgrupper, som ger möjlighet att se tydligare mönster till exempel när det gäller insjuknande, sjukdomsförlopp, behandlingseffekter och riskfaktorer över tid, säger Andreas Münch. Han vill få upp mikroskopisk kolit på kartan över vanliga kroniska tarmsjukdomar (Inflammatory Bowel Diseases, IBD), där Ulcerös kolit och Crohns sjukdom ingår. 1,4 personer av 1000 invånare får diagnosen mikroskopisk kolit per år i Sverige, vilket gör den vanligare än Crohns sjukdom. Patienterna hjälper aktivt till i forskningen bland annat genom att lämna prover och föra dagbok över sina symtom. Kontakten med patienterna är nära och viktig. Många är glada att deras symtom tas på allvar, säger Andreas Münch. TEXT: MARIA CARLQVIST FOTO: PER LUNDBLAD LINK AWARD Den internationella utmärkelsen LINK Award delas ut av United European Gastroenterology för att belöna arbete som utvecklar samarbete mellan olika Europeiska gastroenterologiska föreningar. Andreas Münch tog emot priset på United European Gastro Week i Wien. 17

18 PRISER OCH UTMÄRKELSER Priset delades ut av tidningen Dagens Medicin i början av året. Tommy Skau tog emot diplomet tillsammans med representanter för sjukhuset. US bästa universitetssjukhus: FoU-arbetet är viktigt för att lyckas imorgon För att bli Sveriges bästa universitetssjukhus krävs inte bara en god hälso- och sjukvård. Även FoU-verksamheten måste vara av hög kvalitet. Bra resultat i hälso- och sjukvården bygger på att kunskaperna är up to date, säger Tommy Skau, vårddirektör för Universitetssjukhuset i Linköping. 18 Universitetssjukhuset i Linköping (US) utsågs nyligen till Sveriges bästa av tidningen Dagens Medicin. Bedömningen görs utifrån en rad indikatorer inom bland annat områdena medicinsk kvalitet, ekonomi och patientenkäter. Och bakom de flesta indikatorer ligger ett starkt forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) i samverkan med Hälsouniversitet. I alla delar av vården bidrar universitet till ny kunskap. Givetvis genom den forskning som bedrivs, men även på andra sätt. Alla vårdutbildningar innehåller utbildning i förbättringskunskap och studenterna gör dessutom praktiska förbättringsarbeten i vården, vilket vi har stor nytta av. Vi samarbetar också kring hur vi tar hand om innovationer i organisationen, säger Tommy Skau. Att bedriva en god vård utifrån dagens kunskaper är en sak. Men ett universitetssjukhus ska också vara en del i kunskapsutvecklingen, betonar han. Vi kommer inte att vara duktiga i övermorgon om vi inte har ett starkt FoU-arbete och ett starkt samarbete med universitetet. Extra starkt tycker Tommy Skau att FoUarbetet i Region Östergötland i dag står i de tvärvetenskapliga fälten, i förmågan att knyta ihop fakulteter och discipliner i samarbeten för att få fram ny kunskap. CMIV, Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, är ett bra exempel på det. Men vi har också samarbeten med andra kompetenser inom exempelvis logistik för att studera våra flöden och inom organisationsteori för att stärka ledningsnivån. En utmaning i FoU-arbetet är att få till kopplingen mellan kunskap och verksamhet så att ny kunskap verkligen tas upp och sipprar ut i alla delar av verksamheten. Därför driver US och universitetet också ett samarbete kring implementeringsforskning, det vill säga forskning om hur man får medarbetare att agera utifrån ny kunskap. Att vara bra bygger på att man gör rätt utifrån den evidens som finns, men också på att man lyckas driva igenom förändringar och göra det man vet är rätt, säger Tommy Skau. En annan utmaning ligger i att skapa förutsättningar för en klinisk forskning av hög klass. Ur ett sjukvårdsperspektiv är det av stort värde i att vi säkrar en stark klinisk forskning, säger Tommy Skau. Det är bryggan mellan forskning och praxis. För US framtids skull har vi ett starkt intresse av att få frågeställningar ur ett praktiskt sjukvårdsperspektiv beforskade. TEXT: ANCHI ALM FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON

19 ST RATE TEGI OCH UTVECKL ING När storleken spelar roll hur påverkar nanopartiklar vår hälsa? Nanopartiklar finns i kosmetika, elektronik och matförpackningar. Med sin minimala storlek kan de komma in i våra celler. Susana Cristobal forskar på biologiska effekter av nya material. Hör henne föreläsa i Forskning i framkant i maj. Partiklarna som framställs med den nya nanotekniken är mellan en och hundra nanometer - under en tiotusendels millimeter långa. De närmar sig DNA och proteiner i storlek, och kan gå in i våra cellkärnor. Ännu är det inte klart om det har effekter på hälsan. Men studier har visat att de kan påverka cellerna med inflammatoriska och genotoxiska effekter. Jag säger inte att nanopartiklar är farliga, utan att vi måste lära oss bedöma deras säkerhet. Problemet är att nanopartiklarna kommer in väldigt snabbt i vår vardag, och kan se ut på miljontals olika sätt. Det är omöjligt att analysera dem var och en för sig, säger Susana Cristobal, professor i biomedicinsk forskning vid Linköpings universitet. Vi måste lära oss att ta genvägar, hävdar hon. En sådan har hon utvecklat. Med en enda analys kan hon få tillräcklig information för att gissa eventuella negativa effekter på cellerna. Genom att använda en masspektrometiskt baserad metod som kallas proteomik, räcker det att titta på proteinlagret som omger nanokärnan för att förstå hur partikeln kommer att påverka cellerna. Molekyler som interagerar på ytan berättar mycket om egenskaper som är gemensamma för stora nanopartikelgrupper, säger Susana Cristobal. Hon vet ännu inte hur modellen ska användas, men ser stora möjligheter när nanopartiklarna blir allt fler runt omkring oss. Om forskarna kan förutsäga risker, kan de också ge information till industrin om vilka partiklar som inte håller måttet. Det går att designa om nanopartiklar så att de inte är skadliga. Nanopartiklar är också intressanta för läkemedelsindustrin genom att de går in och interagerar direkt med enskilda celler utan att påverka omgivningen, säger Susana Cristobal. Som ung forskare i spanska Bilbao intresserade hon sig för proteinmembranforskning. Hon kom till Sverige 1997 för att arbeta i Gunnar von Heijnes team inom proteinmembranforskning vid Stockholms universitet. När hon etablerade sig som forskarassistent i Uppsala började hon utveckla metoder för att studera miljöpåverkan på ekosystemet och människans hälsa. Med metoderna kan hon få kunskap om vilken påverkan som cellerna har utsatts för. Genom att jämföra proteinförändringar i celler från djur, exempelvis från musslor, kan vi se vilka som har utsatts för stress från miljöföroreningar och vilka som har levt i en ren omgivning. Vi kan också göra upp repade experiment och följa en miljöpåverkan över tiden. TEXT: MARIA CARLQVIST FOTO: LINKÖPINGS UNIVERSITET FAKTA Professor Susana Cristobal föreläser i Forskning i framkant den 21 maj, klockan i Berzeliussalen, ingång 65, Campus US, Linköping, på temat Nanoparticles around us and why size matters. Forskning i framkant är en populärvetenskaplig föreläsningsserie som tar upp de senaste medicinska forskningsrönen. 19

20 STRATEGI OCH UTVECKLING Det nya Hus 511 är hopbyggt med delar av det gamla 001 som tidigare inrymt bland annat öronklinik, science park och lokaler för läkemedelsprövning. Det är ritat av arkitekt firman Carlstedt och den mångfärgade, inifrån belysta fasaden är skapad av den amerikanske konstnären Spencer Finch. Här bygger Hälsouniversitetet för framtiden I sommar tar 300 forskare, lärare och administratörer vid Linköpings universitet, sitt pick och pack och flyttar in i medicinska fakultetens nybygge vid Lasarettsgatan. När höstterminen börjar får de sällskap av dubbelt så många studenter. 20 Det nya huset byggs vid Universitetssjukhuset i Linköping (US) där de medicinska utbildningarna finns i direkt närhet till sjukvården. Karin Kjellgren, prodekan för grundutbildning, ser fram emot ett Campus US med bättre ordning och mindre trängsel. Vi får dessutom ett vackert och välkomnande hus som på ett helt annat sätt gör universitetet synligt i staden, säger hon. Nybygget bjuder på en spännande kontrast till den rådande grå- och brunskalan, med en färgskimrande glasfasad och takterrass 29 meter över marken. Därifrån får man en fantastisk utsikt över Trädgårdsföreningen och resten av Linköping, säger Iréne Rydberg, fastighetskoordinator vid Linköpings universitet, som varit med under hela planeringsprocessen från starten Då var utökningen och den följande omdaningen av läkarprogrammet ännu inte påtänkt. Den utmaningen ledde till att Iréne Rydberg också fick ta itu med ett ombyggnadsprojekt som ska ge nya utbildningslokaler på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Den satsning på nya utbildningsplatser som den dåvarande regeringen gjorde 2013 resulterade Ulrika Müssener i en utökning med 40 platser per år för Linköping. Nu pågår en planering för att decentralisera utbildningen med Linköping, Norrköping, Jönköping och Kalmar som studieorter under de fem sista terminerna. Tillströmningen av studenter gör att de tre nedre våningsplanen har vikts för undervisning: en hörsal för 192 personer (den största på hela US-området), en så kallad case-sal med ett 80-tal platser, lärosalar och grupprum. Här ryms också Studentenheten, 150 studentköksplatser och ett café. På de fyra övre planen byggs kontorsrum för lärare och forskare vid institutionerna IKE och IMH, och där kommer det också att vimla av doktorander. Många av dem som flyttar in under sommaren kommer från Hälsans hus, som tas över av verksamheter inom Region Östergötland. Hos oss kommer ett 50-tal lärare, forskare, doktorander och administratörer att flytta till det nya huset. Det ska bli skönt, säger Ulrika Müssener, universitetslektor och chef för Avdelningen för samhällsmedicin. Under flera år har de levt tätt inpå utbyggnaden av US med sprängningar, grävskopor och avspärrningar. Ulrika Müssener tycker ändå att det gått bra, även om det varit struligt att guida besökare rätt och bullret periodvis varit störande. Fördelarna med våra nya lokaler är att vi blir mer samlade, att allt är nytt och fräscht och att vi får konferensutrymmen med smarta tekniska lösningar. En nackdel är att kontorsrummen är så små att det blir svårt att få plats med vårt forskningsmaterial. TEXT: ÅKE HJELM FOTO: GÖRAN BILLESON