Livsstilen kan programmera om våra gener. Feta pappor ger feta söner. Martin Hallbeck är Alzheimers gåta på spåren TEMA EPIGENETIK ANITA ÖST: PROFILEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Livsstilen kan programmera om våra gener. Feta pappor ger feta söner. Martin Hallbeck är Alzheimers gåta på spåren TEMA EPIGENETIK ANITA ÖST: PROFILEN"

Transkript

1 VÅREN 2015 TEMA EPIGENETIK Livsstilen kan programmera om våra gener ANITA ÖST: Feta pappor ger feta söner PROFILEN Martin Hallbeck är Alzheimers gåta på spåren

2 Johan Dabrosin Söderholm Dekanus på Hälsouniversitetet, Linköpings universitet Välkommen till Forskning och utveckling Barbro Naroskyin Regiondirektör i Region Östergötland Tidskriften Forskning och utveckling ges ut gemensamt av Region Östergötland och Hälsouniversitetet vid Linköpings universitet. En gemensam utgivning är en symbol för vår självklara samverkan i det ömsesidiga uppdraget att bedriva medicinsk forskning och utveckling samt utbildning inom hälso- och sjukvården. I olika samverkansorgan fattar regionen och universitetet tillsammans strategiska beslut för att främja vår forskning och vår utbildningsverksamhet genom ett optimalt samutnyttjande av våra resurser. Mycket har hänt på bara några år I det här numret är temat epigenetik, ett nytt, hett forskningsområde där mycket har hänt på bara några år. Möjligheten att överföra förvärvade egenskaper till nästa generation öppnar helt nya perspektiv på vilka vi är. Bananflugepapporna i cellbiologen Anita Östs studie var inte feta från början, utan blev det genom att kosten ändrades. Pappornas förändrade sockerintag satte ett livslångt avtryck även i sönernas DNA-organisation, ätbeteende och fetma. Att styrningen av våra gener är så påverkbar är ny kunskap, som får oss att tänka till om vår livsstil och miljö. Den väcker också hopp om nya medicinska behandlingar. I Linköping arbetar allt fler forskare i projekt med epigenetisk koppling, och mycket av forskningen sker på cellbiologisk nivå. Men även tvärvetenskapliga samarbeten väntas få en stor betydelse på området, där humanister möter naturvetare. I tidningen träffar vi också Linköpingsforskaren Martin Hallbeck. Hans team har först i världen kunnat visa mikroskopbilder på hur demenssjukdom sprider sig i hjärnan. Om de lyckas förstå mekanismerna bakom spridningen från nervcell till nervcell, är de också nya behandlingar på spåren. Många väntar på resultaten varje år insjuknar personer i demenssjukdom. Det skulle betyda mycket för väldigt många om man kan lära sig att bromsa sjukdomen, i alla fall på den nivå där den upptäcks. Trevlig läsning! Några konkreta exempel på vår samverkan är programmet Från student till docent kliniska befattningar med utrymme för forskning på olika nivåer i karriären gemensamma rekryteringar av nya medarbetare, gemensamma strategiska forskningsområden och seminarie serien Forskning i framkant. Ett annat exempel är tidskriften Forskning och utveckling som du just håller i din hand. Vi önskar dig spännande och intressant läsning! Maria Carlqvist Redaktör TIDSKRIFTEN FORSKNING OCH UTVECKLING REDAKTÖR: Maria Carlqvist REDAKTIONSKOMMITTÉ: Susanne Karlsson, Åke Hjelm, Peter Strålfors, Håkan Hanberger och Maria Jenmalm GRAFISK FORM: Markus Reklambyrå TRYCK: Larsson Offsettryck UPPLAGA: ex UTGIVNING: två gånger per år Tryckta exemplar av tidningen kan beställas av Gerd Bäckmark, telefon , e-post

3 I FOKUS EPIGENETIK Vi har runt gener i vår kropp, som kan slå av och på sina egenskaper under vår livstid. Epigenetiken studerar mekanismerna bakom förändringarna, och hur egenskaper kan överföras till nästa generation. Epi kommer av grekiskans över och forskningsområdet grundades av Conrad Waddington 1942, redan innan DNA var känt. Han var intresserad av orsakssambandet mellan generna och deras produkter, som skapar fenotypen, ett fysiskt uttryck hos en organism. Från 1990 har vetenskapsområdet tagit ny fart. Med avancerad teknik går det idag att studera epigenetik på en helt ny detaljnivå. INNEHÅLL NUMMER 1, 2015 Aktuellt i korthet 4 KRÖNIKAN Per Jensen tidiga erfarenheter av epigenetik 6 I FOKUS EPIGENETIK Livsstilen omprogrammerar generna 7 Feta pappor ger feta söner 8 DDT på 1950-talet fetmaepidemi idag? 10 Risk för allergi startar under graviditeten 12 Snart möjligt med individuell behandling 14 PRISER OCH UTMÄRKELSER Åsas föreläsning berör läkarstudenterna 16 Epigenetik kan få en oanad betydelse för sjukvården och hälsan. Förr trodde man ju att generna inte ändrades på många generationer. Men gener kan slås av eller slås på, det vill säga vara aktiva eller inaktiva beroende på hur de påverkas av miljön eller nutritionen. Sannolikt även av stress. Den epidemiska ökningen av till exempel Typ 2-diabetes, och kanske även Typ 1-diabetes, som nu kan ses i många länder kan ha samband med livsstilsförändringar redan i föregående generation eller generationer. I gengäld kan vi kanske lära oss hur vi kan påverka vår livsstil, så att epigenetiska förändringar kan leda till att diabetes blir mindre vanligt igen hos våra barn och barnbarn. Kanske kan vi rentav lära oss att med läkemedel åstadkomma sådana epigenetiska förändringar att vissa sjukdomar minskar i frekvens. Johnny Ludvigsson, professor och barnläkare LINK Award för att sprida kunskap 17 om tarmsjukdom FoU-arbetet är viktigt för att lyckas imorgon 18 STRATEGI OCH UTVECKLING 19 När nanopartiklar påverkar vår hälsa Här bygger Hälsouniversitetet för framtiden 20 Bakterien som kan rädda för tidigt födda 21 PROFILEN Äventyret i forskningens offpist 22 Studentdriven mottagning nominerad till Götapriset AVHANDLINGAR I SAMMANFATTNING

4 AKTUELLT I KORTHET På Hälsouniversitetets och Region Östergötlands webbar hittar du nyheter om de senaste rönen inom medicinsk forskning i Östergötland. Surfa in på eller Stort anslag till hornhinneforskning Ett forskningsprojekt där biosyntetiska horn hinnor jämförs med donerade har tilldelats 24 miljoner kronor av Vetenskapsrådet. Uppskattningsvis tio miljoner människor runt om i världen är blinda på grund av en sjukdom i hornhinnan. Botemedlet skulle kunna vara en donerad hornhinna, men kön för detta är lång. 4 Hälsouniversitetet toppar i kvalitetsmätning Hälsouniversitetet ligger i topp när resultatet från Universitetskanslerämbetets nationella kvalitetsutvärdering summeras. Det gäller både enskilda examina och examensmål. Under har Högskoleverket (HSV)/Universitetskanslerämbetet (UKÄ) genomfört utvärderingar av cirka 2100 utbildningar på svenska lärosäten. När resultaten sammanställs kommer både Linköpings universitet och Hälsouniversitetet, som är en del av universitetet, väl ut. Linköpings universitet ligger högst bland de breda universiteten med ett snarlikt utbildningsutbud. Hälsouniversitetets utbildningar har lyckats bättre än genomsnittet i landet, både när det gäller riksgenomsnittet för samtliga utbildningar och framför allt vid en jämförelse med motsvarande utbildningar på de andra medicinska fakulteterna. 25 procent av utbildningarna har fått omdömet mycket hög kvalitet, 60 procent hög kvalitet och 15 procent bristande kvalitet. I en granskning av de individuella examensmålen ligger Hälsouniversitetet också i topp. Vi har en kompetent lärargrupp, ett väldigt gott samarbete med de verksamheter där studenterna får sin verksamhetsförlagda utbildning och ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete som kan ha bidragit till det goda resultatet, säger Karin Kjellgren, prodekan för grundutbildning vid Hälsouniversitetet. TEXT: JOHAN JÄGER FOTO: HÅKAN AHLDÉN Hälsouniversitet 60 % Hög kvalitet 15 % Bristande kvalitet 25 % Mycket hög kvalitet Genomsnitt bland Sveriges medicinska fakulteter 47 % Hög kvalitet 29 % Bristande kvalitet 24 % Mycket hög kvalitet Procent av examina med respektive omdöme efter UKÄ/HSV:s utvärderingar Per Fagerholm, professor och ögonkirurg i Linköping, var först i världen med att operera in självgenererande, konstgjorda hornhinnor på människor. Han ska nu leda ett projekt där man utvärderar biosynetiska hornhinnor som är baserade på en artificiellt producerad variant av det mänskliga proteinet kollagen. Detta kommer att göras genom att 40 biosyntetiska hornhinnor transplanteras på patienter för att sedan jämföras med lika många donerade hornhinnor. Fördelen med att använda biosyntetiska hornhinnor är att de kan minska risken för att virus överförs, korta rehabiliteringsperioden och underlätta patienthantering. Bortstötning är ett stort problem med donerade hornhinnor, men genom att låta kroppen återskapa hornhinnan med sina egna celler och nerver under läkningen, kan detta undvikas med biosyntetiska hornhinnor. Bidraget ingår i Vetenskapsrådets satsning på klinisk behandlingsforskning. TEXT: THERESE EKSTRAND AMAYA

5 AKTUELLT I KORTHET Myter krossas i ny film Många vanliga kirurgiska ingrepp, till exempel meniskoperationer, är både kostsamma och riskabla utan att göra någon som helst nytta. Det hävdar en grupp ortopediska mytjägare. Deras artiklar i vetenskapliga tidskrifter har mötts av protester från artroskopister vars verksamhet är omfattande. Den som ifrågasätter myterna utmanar människors önskan om en mening i tillvaron, säger Per Aspenberg, professor i ortopedi i Linköping som nu publicerar en tecknad film i The British Medical Journal (TheBMJ). Allergistudie årets FORSS-projekt Allergivaccination kan vara räddningen för allergiker som inte blir hjälpta av vanlig medicin. Nu ska en forskningsstudie i Östergötland visa om det kan räcka med att ge tre sprutor under ett par månader i stället för 60 sprutor under tre fem år, som är det vanliga idag. Studien har utsetts till årets FORSS-projekt. Omkring 25 procent av den vuxna befolkningen i Sverige lider av björk- och gräsallergi. De allra flesta klarar sig bra med allergitabletter och spray. Men för en liten andel allergiker är besvären så svåra att det påverkar en stor del av deras liv och mediciner hjälper inte. Allergivaccination handlar om att lära immunsystemet att tåla det man har varit allergisk mot, säger Lennart Nilsson och den programmeringen sker i lymfkörtlarna. Genom att spruta in allergenet direkt i lymfkörteln, istället för under huden, går vi direkt på källan. Med den behandlingen behövs det bara tre injektioner och totalt en tusendel av dosen. Totalt ingår uppemot ett 70-tal patienter med gräs- och björkallergi i studien. En pilotstudie med nio patienter har redan visat på goda resultat. Studien vid Allergicentrum drivs i samverkan med Region Jönköpings län. TEXT: ANCHI ALM FOTO: SHUTTERSTOCK FAKTA FORSS (Forskningsrådet i Sydöstra Sverige) är ett samarbete mellan landsting, regioner och universitet i Jönköpings, Kalmar, Kronobergs och Östergötlands län. FORSS delar i år ut 22 miljoner kronor till patientnära forskning. Klinisk forskning ska öka och bli bättre Videon Myth busting in medicine ingår i tidningens kampanj Too much medicine som tar upp olika exempel på överbehandling i sjukvården onödiga läkemedel och onödiga diagnoser som gör mer skada än nytta. Det är första gången som tidningen publicerar en artikel som video. Det handlar om två vetenskapliga synsätt som står emot varandra. Enligt det ena som dominerade under 1800-talet är vetenskapen lika med vår samlade kunskap. Det andra med roten i 1930-talet säger att all kunskap är teorier, som har ett värde ända tills man eventuellt visat att de inte håller. Min avsikt är att mäkla fred mellan dem, säger Per Aspenberg. TEXT: ÅKE HJELM Forum Östergötland är det nya namnet för stödenheten för klinisk och translationell forskning som Linköpings universitet och Region Östergötland driver tillsammans. Det är det tidigare LARC, Linköping Academic Research Centre, som har bytt namn och samtidigt utvidgas verksamheten. Målet för Forum Östergötland är precis som tidigare att stärka klinisk och translationell forskning vid Linköpings Universitet och i vården. Nu har vi ett utökat uppdrag i att även underlätta för industri som vill göra kliniska prövningar. Vi kommer också erbjuda forskare en utökad konsultation, och bygga fler mötesplatser, säger Charlotta Dabrosin, föreståndare för Forum Östergötland. Regeringen beslutade 2014 att inrätta en kommitté för nationell samordning av kliniska studier med uppgift att stödja och utveckla förutsättningarna för kliniska studier i Sverige. I sydöstra sjukvårdsregionen har en gemensam forskningsnod bildats, Forum Sydost, där Forum Östergötland ingår tillsammans med Jönköping och Kalmar läns infrastrukturer för forskning. Med Forum Sydost kommer vi inter agera med de andra sjukvårdsregionernas forskningsnoder som nu byggs upp och kopplas samman och samtidigt erbjuda våra specifika kompetenser nationellt. Med Universitetssjukhuset i Linköping har Östergötland en betydande roll, säger Charlotta Dabrosin. TEXT: MARIA CARLQVIST SIFFRAN procent av Region Östergötlands kliniska enheter bedrev forskning under av 107 enheter arbetade aktivt med forskning och utveckling för att förbättra vården. 5

6 Vi misstänkte tidigt att effekterna av stress inte begränsades till de utsatta individerna Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet och en pionjär inom epigenetiken. 6 Vi misstänkte redan tidigt att effekterna av den stress vi studerade på höns inte begränsades till de utsatta individerna. Även avkomman verkade vara påverkad. Men det var inte förrän jag och min doktorand, Daniel Nätt, en dag kom på en metod att mäta det på gennivå som vidden av det hela stod klart för oss. Analysen visade att de gener som förändrade sin aktivitet efter stress hos tuppar och hönor påverkades på samma sätt hos deras avkomma. På något sätt överfördes genernas stressreaktioner till nästa generation och det gick att avläsa i kycklingarnas beteende. Epigenetiken hade kommit in i mitt forskarliv och förändrat min syn på hur biologin fungerar. Råttor som växte upp hos mer kärleksfulla föräldrar var bättre på att hantera stress senare i livet. Vi 1900-talsbiologer är uppväxta med mantrat: förvärvade egenskaper kan inte gå i arv. Men epigenetiken vänder upp och ner på det. Forskare i Kanada studerade råttmödrar som var olika bra på att ta hand om sina ungar. Råttor som växte upp hos mer kärleksfulla föräldrar var bättre på att hantera stress senare i livet. Dessutom blev de själva bättre på att ta hand om sina ungar. Forskarna konstaterade att det berodde på epigenetiska förändringar av gener som styr stressreaktioner och reproduktion. Eftersom ungarnas beteende blev mer likt deras mödrars fördes såväl modersegenskaper som epigenetiska förändringar vidare i generation efter generation. Några DNAmutationer var inte inblandade, så den klassiska evolutionsbiologin stod svarslös inför vad som hände. Mekanismerna är oändligt komplicerade och vi har bara börjat skrapa på ytan. Nyligen fann en forskargrupp att möss som hade lärt sig att förknippa en viss doft med skräck överförde rädslan för samma doft till avkomman i minst två generationer. Man fann att spermierna från de skrämda fäderna bar på en epigenetisk förändring i genen för den doftreceptor som registrerar lukten. Receptorn blev därför mer talrik i nosen hos ungarna till den rädda råttan. Biologin befinner sig i dag ungefär på samma ställe som i början av förra seklet. Då visste man att egenskaper går i arv och att arter förändras genom evolution, men ingen förstod exakt hur. DNA-revolutionen låg mer än ett halvsekel bort och med den det Darwinistiska mantrat. Nu ser vi att miljön påverkar genetiken, förvärvade egenskaper kan ibland ärvas, men vi vet inte hur. Etablerade sanningar skakar i sina grundvalar. Tänk om man hade varit ung och i början av sin vetenskapliga bana nu!

7 TEMA EPIGENETIK Föräldrarnas livsstil påverkar vilka vi blir Kan mina barn födas mer stresskänsliga för att jag stressar? Kan jag bli starkare för att min mamma tränade? Det är frågor som epigenetiken ställer ett av de snabbast växande forskningsområdena. Tills nyligen har vi trott att två faktorer bestämmer vilka vi är biologiskt - våra gener och vår uppväxtmiljö. Nu visar nya fynd att det sannolikt finns ytterligare en faktor, föräldrarnas livsstil och miljö. I en liknelse är DNA hårdvaran och epigenomet mjukvaran. Medan hårdvaran är statisk kan programmen ändras och påverkas. Vi har gener i kroppen som är mer flexibla än man tidigare har vetat. Under vår livstid slås de på och av, kan vara tysta eller aktiva. Livsstil, miljö och sociala faktorer kan påverka epigenomet, så att generna börjar uttrycka sig på nya sätt. Det orsakar förändringar i RNA- och proteinmängden i cellerna, vilket kan leda till att vi till exempel blir längre, tjockare, aggressivare, starkare eller mer stresskänsliga. Epigenetiken studerar mekanismerna i dessa förändringar och hur de överförs till nästa generation. Det råder ännu delade meningar om vad som är epigenetik. Vissa anser att det är när en kromatinförändring kan påvisas i cellen. Andra tycker att det också ska finnas en överföring av kromatinförändingen över minst en generation. Det verkar som om epigenetiska förändringar lätt leder till ökad risk för fetma, genom påverkan av kost- och miljöfaktorer av olika slag. Epigenetisk förändring kan också spela en roll när celler börjar dela sig och utvecklar cancer. Det finns exempel på fördelaktiga epigenetiska förändringar. Om växten åkerättika, Raphanus raphanistrum, blir angripen av larver försvarar den sig genom att bilda osmakliga ämnen och håriga utväxter på bladen. Detta försvarsläge ligger kvar hos nästa generation. Om den nya generationen utsätts för en attack klarar den sig bättre än den hade gjort om föräldrarna aldrig hade blivit attackerade. TEXT: MARIA CARLQVIST ILLUSTRATION: SHUTTERSTOCK NÅGRA BEGREPP RNA, ribonukleinsyra en molekyl som består av en enkel kedja, till skillnad mot DNA som har dubbel, en arbetskopia av en gen. Mängden av RNA bestäms bland annat av epigenetiska processer. Fenotypen en organisms fysiska uttryck som kan vara ögonfärg eller storlek. Många fenotyper avgörs av genotypen, den genvariant som individen har. Allel genvariant, flera alternativa versioner av en gen. Detta styrs av ärftliga anlag och kan påverka exempelvis ögonfärg och blodgrupp. Genom arvsmassa, ärftlig information som finns kodad i DNA. Epigenom Den kemiska förändringen i DNA och histonproteiner i en organism. Histoner proteiner som kromoso mernas långa DNA-spiraler ligger upp snurrade kring. Kromatinets struktur styrs av hur tätt de snurras och gör histonerna viktiga i regleringen av gen uttryck. Kromatin trådlika strukturer av DNA och histoner som är byggnadsmaterial för kromosomer. 7

8 TEMA EPIGENETIK Minnen kan ärvas epigenetiskt: Feta pappor ger feta söner Det som pappan äter påverkar om sönerna blir feta. Det visar Anita Östs studier på bananflugor. Hon är forskare i epigenetik, ett nytt och hett forskningsområde vid Linköpings universitet. 8 Redan vid befruktningsögonblicket är en del av våra egenskaper bestämda, som ett genetiskt arv från våra föräldrar. Dessutom påverkas vi av hur föräldrarna lever, som ett epigenetiskt arv. I alla fall fungerar det så hos bananflugor, som Anita Öst har studerat i tiotusental. Om pappan äter mycket socker blir han fet och får också något fetare söner. Det beror på epigenetiska minnen som kan skapas i cellerna mycket tidigt i utvecklingen, i detta fall antagligen redan vid befruktningstillfället, säger Anita Öst, medicinsk biolog och doktor i cellbiologi. I laboratoriet analyserar hon den epigenetiska koden och förändringar som sker i den. Samtidigt mäter hon bananflu gornas fetthalt och vikt, och hur de äter och fortplantar sig. Hon har funnit en koppling mellan förändringar i sönernas DNA-organisation och hur fet flugan blir. Bananflugepapporna var inte feta från början utan blev det när kosten ändrades. Förändringen gav sedan ett livslångt avtryck i deras söners DNAorganisation, ätbeteende och fetma. Miljön spelar såklart in. Vi blir ett resultat av arv och miljö. Det vi nu ser är att också föräldrarnas miljö påverkar barnens egenskaper, säger Anita Öst. Fördelen med att studera bananflugor är att de har gener som påminner om våra egna, och dessutom har snabba generationsväxlingar. En bananfluga kan bli förälder redan efter en dag. För att kunna säga hur vi överför epigenetiska minnen i nedstigande led krävs studier på många generationer. Detta skulle ta för lång tid på människor. En svårighet med epigenetiska studier är att ta bort alla andra faktorer som kan påverka en individs utveckling. Valet föll på pap porna eftersom de enbart bidrar med spermier vid det isolerade befruktningstillfället. Epigenomet mönstret av genetiska uttryck i cellen påverkas av den yttre miljön, till exempel en viss diet. I flera fall verkar det vara ärftligt. Det finns studier som pekar mot att olika förändringar i miljön kan ge ändrade egenskaper i nästa generation. Det ser ut som om både över- och underätande kan påverka epigenomet. Till exempel har studier på människor från efterkrigstiden visat att barn till mödrar som har fått svältkost var lite mindre vid födseln men löpte ökad risk att bli feta som vuxna. Indiens starkt växande medelklass äter betydligt mer fet mat och sida vid sida svälter många i befolkningen. Risken för fetma hos barnen ökar i båda grupperna och vi ser en tickande överviktsbomb, säger Anita Öst. Den nya kunskapen väcker hopp om att nya läkemedel mot fetma ska kunna tas fram. Det skulle betyda mycket. Välfärdssjuk domar är en ökande sjukdomsgrupp, som allt fler behöver behandling för. TEXT: MARIA CARLQVIST FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON FAKTA Studien Paternal diet defines offspring chromatin state and intergenerational obesity publicerades i tidskriften Cell i december, med Anita Öst som första författare. Resultaten kommer till stor del från hennes forskning vid Max Planck-institutet för immunbiologi och epigenetik i Tyskland. Anita Öst har disputerat i cellbiologi vid Linköpings universitet och har fortsatt på Max-Planck Institutet i Tyskland. Nu forskar hon vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin (IKE) vid Linköpings universitet, där epigenetiken är ett växande forskningsområde. Bananflugepapporna isoleras från sin avkomma så att de inte kan påverka den på annat sätt än genom sin sperma.

9 TEMA EPIGENETIK I laboratoriet på Hälsouniversitetet studerar Anita Öst den epigenetiska koden hos bananflugor i många generationer. 9

10 10 Carlo Guerrero-Bosagas forskning visar att miljöfaktorer kan påverka genomet. Sjukliga förändringar kan föras vidare i flera generationer.

11 TEMA EPIGENETIK Dagens fetmaepidemi kan den spåras till DDT-besprutningen på 1950-talet? Fullt möjligt, enligt epigenetiken, den nya forskningsgren som slår fast att förvärvade egenskaper kan föras vidare från generation till generation. Som ung forskare hamnade Carlos Guerrero-Bosagna mitt i hetluften. DDT på 1950-talet fetmaepidemi idag? Carlos, nu snart 40 år och postdoktor vid Linköpings universitet, började läsa biologi vid universitetet i Chile. På fakulteten fanns en professor med kontroversiella idéer om evolution, i en tid då konceptet om det opåverkbara genomet var väldigt starkt. Men hos Carlos Guerrero-Bosagna väcktes intresset för ett fenomen som kallades epigenetik. Med ett stipendium på fickan kunde han bege sig till Sydney för att lära sig allt om dna-metylering, en kemisk process som skulle visa sig vara en stark drivkraft för att påverka genernas uttryck. Försök på möss visade bland annat att dräktiga honor som åt en föda med hög halt av fytoöstrogener växtämnen som liknar det kvinnliga könshormonet fick ungar med förändrad DNA-metylering, tidig pubertet och otydlig skillnad mellan könen. Så småningom tog kärleken mig till usa publicerades en artikel i Science, den första som visade hur sjukdomar orsakade av kemiska bekämpningsmedel kunde föras vidare till nästa generation. Många blev upprörda och beskyllde författaren Michael Skinner för lamarckism, säger Carlos. Fransmannen Jean-Baptiste Lamarck hade några decennier före Darwin formulerat en teori om evolutionen. Enligt honom kunde förvärvade egenskaper ärvas. Men varken han eller Charles Darwin visste något om mekanismerna för nedärvning. Gener var ett okänt begrepp för dem båda. Det var först en bit in på 1900-talet som neodarwinismen slog fast att förändringar i genomet bara kan ske slumpmässigt via mutationer, säger Carlos Guerrero-Bosagna. Mike Skinners artikel hundra år senare, Epigenetic transgenerational actions of endocrine disruptors and male infertility, skakade genetikens grundvalar. Skinner redogör för sina försök med dräktiga råtthonor som exponerades för bekämpningsmedlen vinklozolin och metoxyklor. Detta ledde till att hannarna i den första generationens avkomma drabbades av nedsatt fertilitet med färre och sämre spermier, en defekt som fördes vidare hos nästan alla hannar i följande generationer. Carlos insåg direkt var han ville fortsätta som forskare i epigenetik. Skinner antog honom som postdoktor vid Washington State University i Pullman, och under fem år tillsammans publicerade de en rad studier som förklarade hur omgivningsfaktorer påverkar genomet. Tidigare sågs DNA som något oberörbart inne i cellkärnan. För epigenetiker är dna involverat i en ständigt pågående kemisk process. Det är processer som kan reglera hur generna uttrycks, det vill säga om de är på eller av, aktiva eller tysta. En sådan är DNAmetylering, där metylgrupper (CH 3 ) binder till cytosiner som är byggstenar i dnasträngen. Detta påverkar vilka proteiner som byggs ihop i cellerna, med konsekvenser i form av förändrade egenskaper, utseende och sjukdomar. Men förutsättningen för att de ska ärvas från generation till generation är att de inträffar i könscellerna. På labbet i Pullman studerade Carlos och Mike Skinner effekterna av exponering för svampgifter och andra bekämpningsmedel, dioxin och plast. Det visade sig att de orsakade sjukliga förändringar som fördes vidare i flera generationer, till exempel fortplantningssjukdomar och fetma. Fyra dagar i början på dräktigheten var känsligheten för miljöpåverkan som störst. Den fetmaepidemi som vi nu ser kan vara resultatet av DDT-användningen på och 60-talen. Troligen kan vi vänta oss allt fler sjukliga förändringar på grund av miljöfaktorer. Det är faktiskt ganska skrämmande, säger Carlos. Sedan ett och ett halvt år är han postdoktor hos professor Per Jensen på biologiavdelningen vid Linköpings universitet, med inriktning på hur stressande omgivningar kan ge epigenetiska effekter hos höns. En mycket konkret tillämpning är att hitta markörer i genomet som kan avslöja om ett djur blivit misskött. Mer långsiktigt vill han bygga upp sin egen forskargrupp och använda domesticeringen av höns som en modell för att studera hur epigenetiska effekter kan påverka evolutionen. DNA-metylering är en stark kraft för mutationer som kan förändra själva genomet, säger Carlos Guerrero-Bosagna. TEXT: ÅKE HJELM FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON 11

12 TEMA EPIGENETIK Risk för allergi startar under Ett blodprov hos kvinnan kan visa om fostret bär anlag för allergi, eller om risken för missfall hos kvinnan är förhöjd. Immunologerna Jan Ernerudh och Maria Jenmalm sam arbetar med kvinnohälsan i Linköping i en studie där man vill upptäcka risker tidigt. Maria Jenmalm och Jan Ernerudh vill förstå mekanismerna i vårt immunförsvar, som skyddar oss mot infektioner men också kan gasa på för mycket och gå till självattack. Mycket händer med immunförsvaret just under graviditeten och om denna omställning inte sker normalt finns risk för komplikationer som missfall och havandeskapsförgiftning. Redan från den första graviditetsveckan ändras immunförsvaret och börjar försvara fostret. Dels mot infektioner. Men immunförsvaret måste också lära sig att tolerera fostret som delvis består av celler från den blivande pappan och som därmed uppfattas som ett intrång av mammans immunsystem, säger Jan Ernerudh. 12

13 TEMA EPIGENETIK graviditeten Han forskar på cellulära och molekylära mekanismer som reglerar immunförsvaret under graviditeten. Hans team har visat att en viss celltyp i immunförsvaret ser ut att spela en viktig roll för om graviditeten ska lyckas. De är T-celler, en typ av vita blodkroppar som har en skyddande uppgift. De kan även kallas chefsceller eftersom de styr mycket av vad som händer i immunsystemet. Under graviditeten måste de förändras för att reglera immunsystemet på ett annat sätt. Vissa gener ska stängas av medan andra ska aktiveras. Vi tror att det mönster av gener som är på eller av kan visa om immunförsvaret är korrekt reglerat och att avvikelser i detta mönster kan ge en tidig indikation på risk för komplikationer under graviditeten, säger Jan Ernerudh. Förändringarna är epigenetiska, det vill säga att det är olika faktorer runt generna som avgör när cellerna slår på och av sina egenskaper. Med ny avancerad teknik kan detta studeras på en mycket stor detaljnivå. Forskningen har gått framåt enormt på bara några år, och med avancerade metoder går det nu att kartlägga så mycket som olika av och på -knappar på kroppens gener. Om vi kan lära oss förutse en risk hos vissa individer, kan de ges särskild vård och i framtiden erbjudas individuell behandling, säger Maria Jenmalm. Maria Jenmalm studerar om immunförsvarets omställning under graviditet också påverkar tolerans mot främmande ofarliga ämnen och om det finns faktorer som kan påverka risken för utveckling av allergi hos barnet. Hennes resultat visar att T-cellerna spelar en viktig roll även här. Redan i navelsträngsblod ser vi tecken på att barnet kan ha förhöjd risk att få allergi, även om precisionen är för dålig ännu för att det ska kunna användas som test. Vi studerar nu betydelsen av epigenetiska förändringar i barnets T-celler för allergiutveckling. I ett pågående projekt undersöker Maria Jenmalm även olika faktorer som under graviditeten och barnets första levnadsår kan påverka T-cellerna i rätt riktning för att förhindra allergiutveckling. Bland annat verkar tarmfloran ha stor betydelse. Det skulle betyda mycket om vi kan lära oss reglera T-cellernas uttryck, eftersom vart tredje barn idag drabbas av allergi, säger Maria Jenmalm. Om vi kan lära oss att finjustera genpåslagen, kan vi kanske sänka risken för både graviditetskomplikationer och allergier, säger Jan Ernerudh. TEXT: MARIA CARLQVIST FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON Gravida kvinnor hjälper till i studien Graviditetsbiobanken GraBB startade 2011 vid kvinno hälsan i Linköping, på forskares och sjukvårdsanställdas gemensamma initiativ. Här lämnar gravida kvinnor blodprov under graviditeten och vid förlossningen. Hittills har gravida kvinnor lämnat prover som ska användas till olika forskningsstudier, bland annat de som Maria Jenmalm och Jan Ernerudh driver. Att delta är förstås frivilligt, men majoriteten av kvinnorna vill lämna prover. I vården är vi positiva till att hjälpa till i forskning som kan utveckla vården. Biobanken har också betytt att våra undersköterskor har fått ett mer avancerat arbete när de sköter provtagning och hantering av provmaterial, säger Marie Blomberg, överläkare vid kvinnohälsan i Linköping. Forskarna kommer bland annat att identifiera olika molekyler som kan mätas i blodprov som markörer för hur graviditeten kommer att gå. Ännu kan inte mödravården förutse risk på genetisk väg, men i framtiden kan det bli fullt möjligt, tror hon. Vi går åt det hållet. Vården blir allt bättre på att identifiera riskfaktorer på ett individuellt plan, och också att ta fram individanpassade behandlingar. Idag förutser vi risker genom KUB-tester, fostervattensprov och kvinnans sjukdomshistoria, och baserat på det sätts extra behandling in där vi ser att det finns en ökad risk, säger Marie Blomberg. 13

14 TEMA - EPIGENETIK Forskarna Huan Zahn och Colm Nestor arbetar i teamet. Epigenetiska markörer är stabila 14 Genomik och epigenomik öppnar upp för ett nytt sätt att tänka kring medicinering. Mikael Benson vid Linköpings universitet forskar kring individualiserad behandling och han tror att om fem år är det möjligt med skräddarsydd behandling för vissa sjukdomar. Ett stort antal patienter som lider av de vanligaste sjukdomarna blir inte friska av de läkemedel som finns i dag, och en del drabbas av svåra biverkningar. En orsak till att medicinerna verkar olika är att vanliga sjukdomar beror på ändrad aktivitet hos tusentals gener, i kombinationer som kan skilja sig mellan olika patienter som verkar ha samma sjukdom. Men genom att i framtiden låta patienterna lämna ett blodprov innan behandlingen påbörjas, kan man med hjälp av modern genomteknik bestämma en behandling och skräddarsy den. Med blodprovet tar man ett fingeravtryck på patienten. Vi tror att epigenetiska markörer kommer att bli speciellt viktiga eftersom de är stabila och lätta att mäta, säger Mikael Benson, professor i pediatrik vid universitetssjukhuset och föreståndare för Centrum för individualiserad medicinering, CIMed, Linköpings universitet. Han ingår i ett team av forskare inom systemmedicin på Linköpings universitet och Region Jönköpings län. Ett litet antal av människans gener är inblandade vid ett stort antal sjukdomar. Just nu arbetar CIMed med att hitta diagnostiska markörer för individualiserad medicinering vid olika inflammatoriska sjukdomar. Gemensamt för sjukdomarna är att de orsakas av T-hjälparceller, en typ av vita blodkroppar, som reglerar hur immunförsvaret agerar. CIMed har börjat analysera T-celler från en stor mängd patienter med olika T-cellsassocierade sjukdomar. Det pågår projekt med likartade syften även på andra håll i världen, men CIMeds arbete är unikt eftersom det koncentrerar sig på de delade sjukdomsmekanismerna. Vi fokuserar på dessa eftersom de ser ut att vara väldigt viktiga för patogenes och många mediciner är riktade mot just delade sjukdomsmekanismer. Därför studerar vi också många olika sjukdomar, vi vet ännu inte vilken sjukdom som är bäst lämpad att börja personaliserad behandling på, utan kommer att välja den vi tror man får bäst resultat av, säger Mikael Benson. Han tror att för patienter med svåra sjukdomar och kostsamma behandlingar, kan individualiserad behandling bli en klinisk

15 I labbet renas celler fram från patientprover, här av studenten Cathrine Hägg- Nilsson. I en enda droppe med celler finns information om tusentals gener. Mikael Benson är forskningsledare i CIMed. och lätta att mäta realitet inom en femårsperiod. Att mäta människans gener är inte gratis. Men det är heller inte medicinering av patienter som inte svarar på behandling. På tio år har dock kostnaden för att bestämma en människas gener minskat gånger och Mikael Benson tror att det kommer att bli ännu billigare de kommande åren. Till att börja med kanske genombaserad diagnostik bara används vid svåra sjukdomar och dyrbara behandlingar. Men allt eftersom kostnaden sjunker och vi får mer kunskap kan vi erbjuda fler detta. I framtiden kommer man kunna bestämma hela människans epigenom genom hela livet och kanske behandla på ett tidigt stadium. TEXT: THERESE EKSTRAND AMAYA FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON Ett multidisciplinärt team som består av läkare, biologer, bioinformatiker och fysiker. 15

16 PRISER OCH UTMÄRKELSER Åsas föreläsning berör läkarstudenterna Åsa Kastbom brinner för att sprida kunskap om barnmisshandel. Hon har fått Rosseaupriset av läkarstudenterna för bästa föreläsning på läkar programmet. Det är kul att studenterna väljer en föreläsning om barnmisshandel, som ofta är ett osynligt ämne, säger Åsa Kastbom, överläkare vid psykiatriska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping. 16 Åsa Kastbom vill sprida kunskap om barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn, och hur vi kan upptäcka att detta sker. Som doktorand har hon fokuserat på sexuella övergrepp och sexuella beteenden hos barn. Barn som blir utsatta för övergrepp berättar inte om övergreppen, utan vi måste lära oss att känna igen avvikande sexuellt beteende hos barn. Genom att sprida kunskap i detta ämne kan vi hitta fler barn som misshandlas. Vi vet att de söker mycket vård men vi är dåliga på att förstå den bakomliggande orsaken. Hennes föreläsning måste ha gjort starkt intryck på läkarstudenterna. Hon träffar dem endast en gång under hela deras utbildning, och det är när hon håller föreläsningen om barnmisshandel. Jag är så glad att ämnet barnmisshandel blir belyst. Jag vet själv hur det är att vara student, det är intensivt och man ska lära sig mycket på kort tid. Ändå minns de denna föreläsning och tycker den är viktig. Men det är ett ämne som berör när man väl pratar om det. Åsa Kastbom tycker att det är roligt att föreläsa för läkarstudenterna. Det är min favoritgrupp. De ställer frågor och ifrågasätter. Jag får ofta stanna kvar och svara på frågor efter föreläsningen också. Intresset för barnmisshandel väcktes när hon gick termin 10 på läkarprogrammet och hade en handledare som jobbade med utsatta barn. När hennes handledare senare gick bort i cancer lovade hon att fortsätta hans arbete. Åsa Kastbom har alltid vetat att hon vill forska och hon kände att hon hade hittat sitt område. Det är inte ett så populärt område att forska om, men mer kunskap inom området kan göra stor skillnad. Lär vi oss att hitta de utsatta barnen så kan vi hjälpa dem. Det är min drivkraft och jag vill fortsätta jobba för barnen. Jag har tagit mitt löfte till min handledare på stort allvar. TEXT OCH FOTO: SUSANNE B KARLSSON ANDREAS ROUSSEAUS PRIS Med Rousseaupriset belönar läkarstudenterna årets bästa föreläsning. Priset hedrar Andreas Rousseau som var lärare vid Hälsouniversi tetet. Årets föreläsning ska vara relevant, informativ, insiktsfull, inspirerande, tanke väckande och skapa entusiasm för läkar yrket.

17 PRISER OCH UTMÄRKELSER Den inflammatoriska tarmsjukdomen mikroskopisk kolit är både vanlig och besvärlig, men många saknar diagnos och behandling. Andreas Münch, överläkare vid Universitetssjukhuset i Linköping, har belönats med priset LINK Award för att bygga det första europeiska registret på området. LINK Award för att sprida kunskap om tarmsjukdom För prissumman på euro ska Andreas Münch bygga registret som väntas få betydelse för både vård och forskning. Själv hoppas han att fler ska upptäcka diagnosen. Den inflammatoriska tarmsjukdomen leder till kronisk diarré, magsmärtor och viktnedgång. Eftersom symtomen inte är alarmerande i början, har sjukdomen heller inte fått så mycket uppmärksamhet. Många lider i tysthet och får en nedsatt livskvalitet när de drabbas av en plötslig diarré flera gånger om dagen. Av okänd anledning är sjukdomen vanligast bland kvinnor. Ofta bryter den ut efter klimakteriet, men förekommer i alla åldrar. Hjälp finns att få, om patienten får rätt diagnos. De flesta kan bli hjälpta med läkemedelsbehandling. Problemet är att patienterna ofta får fel diagnos, eller ingen diagnos alls. Symtomen förväxlas ofta med irritabel tarm. För att vården ska kunna fastställa mikroskopisk kolit, behöver vävnadsprover från tjocktarmen tas på patienter som har kroniska besvär med diarréer, säger Andreas Münch. Han är ordförande i Svenska och europeiska mikroskopisk kolitgruppen som han tog initiativ till Han har också byggt upp det europeiska nätverket av European Microscopic Colitis Group, EMCG som nu ska samverka i registret. Jag gillar samarbeten. Tillsammans får vi data från stora patientgrupper, som ger möjlighet att se tydligare mönster till exempel när det gäller insjuknande, sjukdomsförlopp, behandlingseffekter och riskfaktorer över tid, säger Andreas Münch. Han vill få upp mikroskopisk kolit på kartan över vanliga kroniska tarmsjukdomar (Inflammatory Bowel Diseases, IBD), där Ulcerös kolit och Crohns sjukdom ingår. 1,4 personer av 1000 invånare får diagnosen mikroskopisk kolit per år i Sverige, vilket gör den vanligare än Crohns sjukdom. Patienterna hjälper aktivt till i forskningen bland annat genom att lämna prover och föra dagbok över sina symtom. Kontakten med patienterna är nära och viktig. Många är glada att deras symtom tas på allvar, säger Andreas Münch. TEXT: MARIA CARLQVIST FOTO: PER LUNDBLAD LINK AWARD Den internationella utmärkelsen LINK Award delas ut av United European Gastroenterology för att belöna arbete som utvecklar samarbete mellan olika Europeiska gastroenterologiska föreningar. Andreas Münch tog emot priset på United European Gastro Week i Wien. 17

18 PRISER OCH UTMÄRKELSER Priset delades ut av tidningen Dagens Medicin i början av året. Tommy Skau tog emot diplomet tillsammans med representanter för sjukhuset. US bästa universitetssjukhus: FoU-arbetet är viktigt för att lyckas imorgon För att bli Sveriges bästa universitetssjukhus krävs inte bara en god hälso- och sjukvård. Även FoU-verksamheten måste vara av hög kvalitet. Bra resultat i hälso- och sjukvården bygger på att kunskaperna är up to date, säger Tommy Skau, vårddirektör för Universitetssjukhuset i Linköping. 18 Universitetssjukhuset i Linköping (US) utsågs nyligen till Sveriges bästa av tidningen Dagens Medicin. Bedömningen görs utifrån en rad indikatorer inom bland annat områdena medicinsk kvalitet, ekonomi och patientenkäter. Och bakom de flesta indikatorer ligger ett starkt forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) i samverkan med Hälsouniversitet. I alla delar av vården bidrar universitet till ny kunskap. Givetvis genom den forskning som bedrivs, men även på andra sätt. Alla vårdutbildningar innehåller utbildning i förbättringskunskap och studenterna gör dessutom praktiska förbättringsarbeten i vården, vilket vi har stor nytta av. Vi samarbetar också kring hur vi tar hand om innovationer i organisationen, säger Tommy Skau. Att bedriva en god vård utifrån dagens kunskaper är en sak. Men ett universitetssjukhus ska också vara en del i kunskapsutvecklingen, betonar han. Vi kommer inte att vara duktiga i övermorgon om vi inte har ett starkt FoU-arbete och ett starkt samarbete med universitetet. Extra starkt tycker Tommy Skau att FoUarbetet i Region Östergötland i dag står i de tvärvetenskapliga fälten, i förmågan att knyta ihop fakulteter och discipliner i samarbeten för att få fram ny kunskap. CMIV, Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, är ett bra exempel på det. Men vi har också samarbeten med andra kompetenser inom exempelvis logistik för att studera våra flöden och inom organisationsteori för att stärka ledningsnivån. En utmaning i FoU-arbetet är att få till kopplingen mellan kunskap och verksamhet så att ny kunskap verkligen tas upp och sipprar ut i alla delar av verksamheten. Därför driver US och universitetet också ett samarbete kring implementeringsforskning, det vill säga forskning om hur man får medarbetare att agera utifrån ny kunskap. Att vara bra bygger på att man gör rätt utifrån den evidens som finns, men också på att man lyckas driva igenom förändringar och göra det man vet är rätt, säger Tommy Skau. En annan utmaning ligger i att skapa förutsättningar för en klinisk forskning av hög klass. Ur ett sjukvårdsperspektiv är det av stort värde i att vi säkrar en stark klinisk forskning, säger Tommy Skau. Det är bryggan mellan forskning och praxis. För US framtids skull har vi ett starkt intresse av att få frågeställningar ur ett praktiskt sjukvårdsperspektiv beforskade. TEXT: ANCHI ALM FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON

19 ST RATE TEGI OCH UTVECKL ING När storleken spelar roll hur påverkar nanopartiklar vår hälsa? Nanopartiklar finns i kosmetika, elektronik och matförpackningar. Med sin minimala storlek kan de komma in i våra celler. Susana Cristobal forskar på biologiska effekter av nya material. Hör henne föreläsa i Forskning i framkant i maj. Partiklarna som framställs med den nya nanotekniken är mellan en och hundra nanometer - under en tiotusendels millimeter långa. De närmar sig DNA och proteiner i storlek, och kan gå in i våra cellkärnor. Ännu är det inte klart om det har effekter på hälsan. Men studier har visat att de kan påverka cellerna med inflammatoriska och genotoxiska effekter. Jag säger inte att nanopartiklar är farliga, utan att vi måste lära oss bedöma deras säkerhet. Problemet är att nanopartiklarna kommer in väldigt snabbt i vår vardag, och kan se ut på miljontals olika sätt. Det är omöjligt att analysera dem var och en för sig, säger Susana Cristobal, professor i biomedicinsk forskning vid Linköpings universitet. Vi måste lära oss att ta genvägar, hävdar hon. En sådan har hon utvecklat. Med en enda analys kan hon få tillräcklig information för att gissa eventuella negativa effekter på cellerna. Genom att använda en masspektrometiskt baserad metod som kallas proteomik, räcker det att titta på proteinlagret som omger nanokärnan för att förstå hur partikeln kommer att påverka cellerna. Molekyler som interagerar på ytan berättar mycket om egenskaper som är gemensamma för stora nanopartikelgrupper, säger Susana Cristobal. Hon vet ännu inte hur modellen ska användas, men ser stora möjligheter när nanopartiklarna blir allt fler runt omkring oss. Om forskarna kan förutsäga risker, kan de också ge information till industrin om vilka partiklar som inte håller måttet. Det går att designa om nanopartiklar så att de inte är skadliga. Nanopartiklar är också intressanta för läkemedelsindustrin genom att de går in och interagerar direkt med enskilda celler utan att påverka omgivningen, säger Susana Cristobal. Som ung forskare i spanska Bilbao intresserade hon sig för proteinmembranforskning. Hon kom till Sverige 1997 för att arbeta i Gunnar von Heijnes team inom proteinmembranforskning vid Stockholms universitet. När hon etablerade sig som forskarassistent i Uppsala började hon utveckla metoder för att studera miljöpåverkan på ekosystemet och människans hälsa. Med metoderna kan hon få kunskap om vilken påverkan som cellerna har utsatts för. Genom att jämföra proteinförändringar i celler från djur, exempelvis från musslor, kan vi se vilka som har utsatts för stress från miljöföroreningar och vilka som har levt i en ren omgivning. Vi kan också göra upp repade experiment och följa en miljöpåverkan över tiden. TEXT: MARIA CARLQVIST FOTO: LINKÖPINGS UNIVERSITET FAKTA Professor Susana Cristobal föreläser i Forskning i framkant den 21 maj, klockan i Berzeliussalen, ingång 65, Campus US, Linköping, på temat Nanoparticles around us and why size matters. Forskning i framkant är en populärvetenskaplig föreläsningsserie som tar upp de senaste medicinska forskningsrönen. 19

20 STRATEGI OCH UTVECKLING Det nya Hus 511 är hopbyggt med delar av det gamla 001 som tidigare inrymt bland annat öronklinik, science park och lokaler för läkemedelsprövning. Det är ritat av arkitekt firman Carlstedt och den mångfärgade, inifrån belysta fasaden är skapad av den amerikanske konstnären Spencer Finch. Här bygger Hälsouniversitetet för framtiden I sommar tar 300 forskare, lärare och administratörer vid Linköpings universitet, sitt pick och pack och flyttar in i medicinska fakultetens nybygge vid Lasarettsgatan. När höstterminen börjar får de sällskap av dubbelt så många studenter. 20 Det nya huset byggs vid Universitetssjukhuset i Linköping (US) där de medicinska utbildningarna finns i direkt närhet till sjukvården. Karin Kjellgren, prodekan för grundutbildning, ser fram emot ett Campus US med bättre ordning och mindre trängsel. Vi får dessutom ett vackert och välkomnande hus som på ett helt annat sätt gör universitetet synligt i staden, säger hon. Nybygget bjuder på en spännande kontrast till den rådande grå- och brunskalan, med en färgskimrande glasfasad och takterrass 29 meter över marken. Därifrån får man en fantastisk utsikt över Trädgårdsföreningen och resten av Linköping, säger Iréne Rydberg, fastighetskoordinator vid Linköpings universitet, som varit med under hela planeringsprocessen från starten Då var utökningen och den följande omdaningen av läkarprogrammet ännu inte påtänkt. Den utmaningen ledde till att Iréne Rydberg också fick ta itu med ett ombyggnadsprojekt som ska ge nya utbildningslokaler på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Den satsning på nya utbildningsplatser som den dåvarande regeringen gjorde 2013 resulterade Ulrika Müssener i en utökning med 40 platser per år för Linköping. Nu pågår en planering för att decentralisera utbildningen med Linköping, Norrköping, Jönköping och Kalmar som studieorter under de fem sista terminerna. Tillströmningen av studenter gör att de tre nedre våningsplanen har vikts för undervisning: en hörsal för 192 personer (den största på hela US-området), en så kallad case-sal med ett 80-tal platser, lärosalar och grupprum. Här ryms också Studentenheten, 150 studentköksplatser och ett café. På de fyra övre planen byggs kontorsrum för lärare och forskare vid institutionerna IKE och IMH, och där kommer det också att vimla av doktorander. Många av dem som flyttar in under sommaren kommer från Hälsans hus, som tas över av verksamheter inom Region Östergötland. Hos oss kommer ett 50-tal lärare, forskare, doktorander och administratörer att flytta till det nya huset. Det ska bli skönt, säger Ulrika Müssener, universitetslektor och chef för Avdelningen för samhällsmedicin. Under flera år har de levt tätt inpå utbyggnaden av US med sprängningar, grävskopor och avspärrningar. Ulrika Müssener tycker ändå att det gått bra, även om det varit struligt att guida besökare rätt och bullret periodvis varit störande. Fördelarna med våra nya lokaler är att vi blir mer samlade, att allt är nytt och fräscht och att vi får konferensutrymmen med smarta tekniska lösningar. En nackdel är att kontorsrummen är så små att det blir svårt att få plats med vårt forskningsmaterial. TEXT: ÅKE HJELM FOTO: GÖRAN BILLESON

Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck

Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck Astrid Gräslund Inst. för biokemi och biofysik Stockholms Universitet Föreläsning, Värnamo, 131016 Epigenetik

Läs mer

Vad kan vi lära om sambandet mellan skolelever miljö och psykisk hälsa med hjälp av epigenetik?

Vad kan vi lära om sambandet mellan skolelever miljö och psykisk hälsa med hjälp av epigenetik? Vad kan vi lära om sambandet mellan skolelever miljö och psykisk hälsa med hjälp av epigenetik? Catharina Lavebratt Centrum för Molekylär Medicin Karolinska Institutet Yvonne Forsell Modell Miljö Stress

Läs mer

Kromosom translokationer

Kromosom translokationer 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Genetiska patientföreningars paraplyorganisation:

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

En sax för gener kan få Nobelpris

En sax för gener kan få Nobelpris En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015 09 28 11:56:30 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/en sax for gener kan fa nobelpris/ En sax för gener kan få Nobelpris

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Om mikroskopisk kolit. (Kollagen och lymfocytär kolit)

Om mikroskopisk kolit. (Kollagen och lymfocytär kolit) Om mikroskopisk kolit (Kollagen och lymfocytär kolit) Utarbetad i samarbete med Andreas Münch, överläkare, Universitetssjukhuset Linköping. Om mikroskopisk kolit (Kollagen och lymfocytär kolit) I den här

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv Program för Världsparkinsondagen, den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv 13.00 Välkomsthälsning Inledning 13.10 Det svenska Parkinsonregistret Enkät om

Läs mer

Välkommen till en värld av probiotika!

Välkommen till en värld av probiotika! Välkommen till en värld av probiotika! Vad är probiotika? Probiotika betyder för livet. Probiotika är levande mikroorganismer som ger hälsoeffekter när de intas i tillräcklig mängd. Vanliga mikroorganismer

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Hållbar samhällsplanering på regional nivå. eller. Motivet för att göra samhällsplaneringen hållbar

Hållbar samhällsplanering på regional nivå. eller. Motivet för att göra samhällsplaneringen hållbar Hållbar samhällsplanering på regional nivå eller Motivet för att göra samhällsplaneringen hållbar Föredraget Hållbar utveckling Folkhälsa Miljöfaktorers påverkan på folkhälsan DNA-metylering Överkalix

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6

Läs mer

Information om del 2 av TEDDY-studien

Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 1 Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 2 Information om TEDDY-studiens..

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Presymptomatisk testning för ärftlig cancer

Presymptomatisk testning för ärftlig cancer 16 Presymptomatisk testning för ärftlig cancer Denna broschyr är utvecklad av The Genetic Interest Group och har översatts till svenska av Josef Davidsson och Ulf Kristoffersson, Genetiska Kliniken, Labmedicin

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Adam Ameur Bioinformatiker Lund, 26e November 2014 Introduktion till bioinformatik Bioinformatik - en tvärvetenskaplig disciplin där algoritmer

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Men han är inte De nya fynden

Men han är inte De nya fynden Bakterierna utmanar prostatapatienterna Risken att smittas av bakterier som motstår de flesta former av antibiotika har hittills varit låg i Sverige, jämfört med situationen i många andra länder. Men med

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

PROJEKTDIREKTIV. Genomizer. Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad

PROJEKTDIREKTIV. Genomizer. Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad PROJEKTDIREKTIV Genomizer Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad 1.1 20140410 Formulerat om kraven på leverabeln Teknisk dokumentation, samt ändrat formateringen av punkterna

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa) Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge

Läs mer

Vad händer i ett genetiskt laboratorium?

Vad händer i ett genetiskt laboratorium? 12 utveckla nya metoder eller låta sådana prover delta i kvalitetskontrollprogram, såvida inte patienten har uttryckt att man inte vill att ens prov ska vara del av sådan verksamhet. Som alla andra sparade

Läs mer

Kromosomer, celldelning och förökning

Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomen Hur ligger DNA lagrat? DNA 2 nm Prokaryota celler har vanligtvis endast en kromosom. I eukaryota celler finns alltid mer än en DNA-molekyl som bildar olika

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

PROJEKTDIREKTIV. Genomizer. Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad. 1.0 20150327 Utlagd version jp jem, jp

PROJEKTDIREKTIV. Genomizer. Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad. 1.0 20150327 Utlagd version jp jem, jp PROJEKTDIREKTIV Genomizer Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad 1.1 20150408 Tidpunkt för posterredovisningen uppdaterad, ny tid är 9/4 15.15 jp jp 1.0 20150327 Utlagd

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting ALLERGIVACCINATION Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja en allergivaccinationsbehandling, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge dig information om behandlingens

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

En liten bok om mjölk

En liten bok om mjölk En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:

Läs mer

En sjukdomsbakgrund inom familjen med... lungsjukdom? leversjukdom? Vad du behöver veta om alfa-1-antitrypsinbrist

En sjukdomsbakgrund inom familjen med... lungsjukdom? leversjukdom? Vad du behöver veta om alfa-1-antitrypsinbrist Vad är alfa-1? En sjukdomsbakgrund inom familjen med... lungsjukdom? leversjukdom? Vad du behöver veta om alfa-1-antitrypsinbrist 1 ALPHA-1 FOUNDATION Vad är alfa-1? Alfa-1-antitrypsinbrist (alfa-1) är

Läs mer

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö AAT-brist AAT-brist är ett ärftligt tillstånd (inte

Läs mer

Kroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer

Kroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2011 Kroppens försvarare Varje dag, timme, minut och sekund dukar myriader av små angripare under i kampen mot vårt immunförsvar. Immunförsvaret har en fantastisk

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet HUR HAR HIVMEDICINERNA FÖRÄNDRAT VÅRA ATTITYDER TILL SÄKRARE SEX? När det ständigt kommer nya hoppfulla

Läs mer

Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj

Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj Att få barn: HDBuzz s reportage om olika fertilitetstekniker som kan hjälpa

Läs mer

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar Medfödd hypotyreos 24 frågor och svar Författare Jan Alm och Annika Janson Barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Vad är medfödd hypotyreos?

Läs mer

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X Förekomst av fragilt Fragil Genetik, diagnostik och symptom MaiBritt Giacobini Helena Malmgren Karolinska Universitetssjukhuset 1/ 4-5000 pojkar 1 /6-8000 flickor Ungefär 500 personer har diagnosen i Sverige

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Kliniken i fokus. En önskan att förnya, förbättra och förändra präglar arbetet på Neurologkliniken på Universitetssjukhuset

Kliniken i fokus. En önskan att förnya, förbättra och förändra präglar arbetet på Neurologkliniken på Universitetssjukhuset Kliniken i fokus En önskan att förnya, förbättra och förändra präglar arbetet på Neurologkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping. Här krävs hög kompetens eftersom man handskas med ett brett spektrum

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV Per Hagstam Smittskydd Skåne Vad är HIV (humant immunbrist virus)? Retrovirus Lagras i kroppens arvsmassa Läker inte ut spontant Relativt låg smittsamhet Sjukdom

Läs mer

Osteopaten. hittar orsaken till besvären

Osteopaten. hittar orsaken till besvären Osteopaten hittar orsaken till besvären Det är inte alltid självklart att besvärens ursprung finns just där det gör ont. Osteopater, är en yrkesgrupp som jobbar med att gå på djupet med klienternas problem,

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Välkomna till ultraljudsmottagningen

Välkomna till ultraljudsmottagningen Välkomna till ultraljudsmottagningen för gravida Verksamhetsområde kvinnor och barn Telefon 08-550 240 40 (direkt, även telefonsvarare) 08-550 242 00 (vx) Södertälje Sjukhus Din nära specialistvård Ultraljudsmottagning

Läs mer

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014. John O Keefe. May Britt Moser och Edvard I. Moser

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014. John O Keefe. May Britt Moser och Edvard I. Moser PRESSMEDDELANDE 2014 10 06 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014 skall utdelas med ena hälften till John O Keefe och den andra

Läs mer

Ett liv med hiv. Vård och behandling av hiv och aids. Kontroll på hivinfektionen VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010

Ett liv med hiv. Vård och behandling av hiv och aids. Kontroll på hivinfektionen VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Ett liv med hiv 2 VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Vård och behandling av hiv och aids Texten om basfakta om hiv och aids är utarbetad i samarbete med doktor Anders Blaxhult, Venhälsan, Södersjukhuset,

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar Genetik Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma Hunden har 78st kromosomer i varje cellkärna, förutom i könscellerna (ägg och spermier) där antalet är hälften, dvs 39st. Då en spermie och

Läs mer

Ett glas vin kan väl inte. skada?

Ett glas vin kan väl inte. skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Kvinnors dryckesvanor skiljer sig idag markant från hur det var för bara några år sedan. Vid trettio har man ofta hunnit skaffa sig vanor

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

Förstå din katts. MAGhälsa

Förstå din katts. MAGhälsa Förstå din katts MAGhälsa Precis som människor kan katter lida av störningar i mage och tarm som leder till kräkningar och diarré. Dessa störningar är ofta kortvariga och läker ut av sig själv men kan

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn

Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn Teddy broschyr:layout 2 08-01-21 09.14 Sida 1 Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn Teddy broschyr:layout

Läs mer

Förtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum)

Förtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum) 1 (3) Ledningsstaben MISSIV Gunvor Rundqvist 2005-03-14 LiÖ 2005-247 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum) Bakgrund RMC startade

Läs mer

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar.

Läs mer

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid) Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen?

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Carina Andrén, vårddesigner, patientrepresentant Staffan Lindblad, SRQ registerhållare, QRC-chef Svensk Reumatologis

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Diabetes många ansikten ska demaskeras

Diabetes många ansikten ska demaskeras (Måste kompletteras med bilder) Diabetes många ansikten ska demaskeras Målen för diabetesforskningen på CRC är högt satta men förutsättningarna också bättre än någonsin. Forskarna djupborrar i de -minsta

Läs mer

Brukarmedverkan. i forskningen. För dig som forskar. Ett samarbete mellan

Brukarmedverkan. i forskningen. För dig som forskar. Ett samarbete mellan Brukarmedverkan i forskningen För dig som forskar Ett samarbete mellan Reumatikerförbundet Astma- och Allergiförbundet Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Psoriasisförbundet Vad är en forskningspartner?

Läs mer

Genetik- läran om det biologiska arvet

Genetik- läran om det biologiska arvet Genetik- läran om det biologiska arvet Om vi tittar på ett släktfotografi ser vi att vissa ansiktsdrag hos föräldrarna kommer igen hos barnen, från generation till generation. Det kan vara formen på ansiktet,

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer