Ryskt ekonomiskt inflytande i de baltiska staterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ryskt ekonomiskt inflytande i de baltiska staterna"

Transkript

1 Ryskt ekonomiskt inflytande i de baltiska staterna Ryskt ekonomiskt inflytande i de baltiska staterna TOMAS MALMLÖF säkerhetspolitiska konsekvenser Tomas Malmlöf FOI är en huvudsakligen uppdragsfinansierad myndighet under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är forskning, metod- och teknikutveckling till nytta för försvar och säkerhet. Organisationen har cirka 1000 anställda varav ungefär 800 är forskare. Detta gör organisationen till Sveriges största forskningsinstitut. FOI ger kunderna tillgång till ledande expertis inom ett stort antal tillämpningsområden såsom säkerhetspolitiska studier och analyser inom försvar och säkerhet, bedömning av olika typer av hot, system för ledning och hantering av kriser, skydd mot och hantering av farliga ämnen, IT-säkerhet och nya sensorers möjligheter. FOI Totalförsvarets forskningsinstitut Försvarsanalys Stockholm Tel: Fax: FOI-R SE ISSN Användarrapport Juni 2010 Försvarsanalys

2 Tomas Malmlöf Ryskt ekonomiskt inflytande i de baltiska staterna säkerhetspolitiska konsekvenser Bilden visar det litauiska oljeraffinaderiet Mažeikiai, numera i polsk ägo under namnet Orlen Lietuva. (Bildkälla: Orlen Lietuva archive)

3 Titel Title Ryskt ekonomiskt inflytande i de baltiska staterna säkerhetspolitiska konsekvenser Russian economic influence in the Baltic states implications for national security Rapportnr/Report no Rapporttyp Report Type FOI-R SE Användarrapport User report Månad/Month Juni/June Utgivningsår/Year 2010 Antal sidor/pages 133 p ISSN ISSN Kund/Customer Försvarsdepartementet Projektnr/Project no A12002 Godkänd av/approved by Eva Mittermaier FOI, Totalförsvarets Forskningsinstitut Avdelningen för Försvarsanalys FOI, Swedish Defence Research Agency Division of Defence Analysis Stockholm SE Stockholm

4 Sammanfattning Studiens syfte är att kartlägga ryskt inflytande och ambitioner i baltiskt näringsliv och innebörden härav för baltisk säkerhetspolitik. Intresset är fokuserat mot implikationerna av ett ryskt inflytande för de tre staternas säkerhetspolitiska handlingsutrymme samt vilka konsekvenser detta medför för baltisk handlingsfrihet. Rysslands ekonomiska inflytande över de baltiska staterna har här analyserats utifrån existerande bilaterala handelsförbindelser och ryska direktinvesteringar i de baltiska ekonomierna. Motiven för denna avgränsning är att handel och utländska direktinvesteringar är starka ekonomiska instrument och indikatorer på andra ekonomiska företeelser, samtidigt som de i stor utsträckning är möjliga att utforska utan tillgång till kvalificerat källmaterial. Rysk utrikespolitik har i allt högre grad kommit att återuppta tidigare gällande stormaktsanspråk som ett av sina säkerhetspolitiska mål. Rysslands styrande elit vill se framväxandet av en multipolär värld, där USA:s inflytande har reducerats och där Ryssland erkänns som ett legitimt maktcentrum på samma villkor som andra stormakter. Som ett första steg i förverkligandet av sina utrikespolitiska ambitioner har Ryssland målmedvetet strävat efter att återta förlorat inflytande inom det forna östblocket i syfte att använda dessa länder som plattform för ytterligare politisk och ekonomisk expansion in i Västeuropa. Politiken har varit särskilt märkbar i de forna sovjetrepublikerna, inklusive de tre baltiska staterna. I avsaknad av positiv mjuk makt har Ryssland alltmer kommit att förlita sig på olika politiska, ekonomiska och militära maktmedel eller hävstänger i syfte att påverka relationerna med omvärlden i linje med egna säkerhetspolitiska och utrikespolitiska intressen. I byggandet av en egen inflytelsesfär bortser Ryssland därmed många gånger från andra mindre staters legitima säkerhetsbehov. Rysslands ekonomiska hävstänger baseras på statlig kontroll över egna strategiska resurser och centrala nyckelföretag inom främst finans-, transport- och energisektorerna. De mer framträdande ryska företagens agerande i utlandet styrs där- 3

5 med ofta inte enbart av ekonomisk rationalitet, utan även av frivilliga eller påtvingade hänsyn till Rysslands övergripande utrikespolitiska mål. Samtidigt som Ryssland skyddar sina egna marknader från utländska investerare, utnyttjar det andra länders liberala och marknadsanpassade lagstiftning till att skaffa sig inflytande över strategiska företag och resurser i utlandet. Syftet är att skapa asymmetriska ekonomiska relationer vilka kan användas till att utöva påtryckningar på andra stater. De baltiska staternas medlemskap i EU och upptagande i NATO-kretsen har lagt vissa band på Rysslands möjligheter att nå politiska mål i Baltikum med hjälp av olika maktinstrument. Dock har användningen av ekonomiska hävstänger visat sig vara ett förhållandevis riskfritt och kostnadseffektivt sätt att utöva fortsatt inflytande på. I de bilaterala ekonomiska relationerna med Ryssland utgör alla tre baltiska stater en svagare part. De asymmetrier som Rysslands övertag baseras på är i stor utsträckning stigberoende (path dependent)och baseras på historiska och geoekonomiska omständigheter. De baltiska staterna har byggt upp en god och realistisk bild över föreliggande hot och risker i de ekonomiska förbindelserna med Ryssland. I olika omfattning har de även försökt neutralisera dessa och begränsa faktiska och möjliga konsekvenser av rysk närvaro inom strategiskt viktiga samhällssektorer. Den del av ekonomin som erbjudit de baltiska staterna störst svårigheter att skydda från rysk närvaro och ryskt inflytande är energisektorn. Även utvecklingen inom finansiell sektor med fler och allt större banker med ryskt ägarkapital är en källa till fortsatt oro. Energisektorn i de baltiska staterna är helt beroende av import av olja och gas och i viss mån även av elkraft från Ryssland för att täcka energibehoven fullt ut. Beroendet ger Ryssland stor handlingsfrihet på de baltiska energimarknaderna, samtidigt som det är ett allvarligt hot mot de tre baltiska staternas energiförsörjningssäkerhet. Med hjälp av riktade investeringar inom den baltiska energisektorn och annan infrastruktur av strategisk vikt, har ryska statligt kontrollerade eller influerade företag byggt upp en betydande närvaro inom vitala delar av de baltiska staternas ekonomier. Beroendet av rysk energi och svårigheten i att förhindra inbrytningar från oönskat ryskt kapital i energimarknaderna och andra känsliga ekonomiska sektorer, exponerar de baltiska staterna för ett politiskt och ekonomiskt inflytande som är subtilt och svårt att frilägga i alla dess förgreningar. De baltiska staternas ekonomiska försvarbarhet riskerar därigenom att bli ifrågasatt. På sikt kan detta potentiellt skada de baltiska statsbildningarna och verka begränsande för deras handlingsfrihet.

6 Med ekonomiska beroendeförhållanden som påtryckningsmedel, löper de baltiska staterna risk att bli utnyttjade som instrument för ryskt inflytande gentemot euroatlantiska institutioner, och på sikt, som en buffertzon riktad mot USA och atlantiskt sinnade stater i Västeuropa. Huruvida Ryssland lyckas använda sina ekonomiska hävstänger, kan vara avgörande för de baltiska staternas politiska trovärdighet i omvärldens ögon i synnerhet för EU och NATO. För Estlands, Lettlands och Litauens del kan detta vara skillnaden mellan att fortsättningsvis få vara med och påverka den europeiska kontinentens framtida ekonomiska och politiska utveckling i samarbete med övriga demokratiska stater och att förpassas till en politisk och ekonomisk gråzon i skuggan av Ryssland. Ett ökat ryskt inflytande över de baltiska staterna kan även medföra negativa konsekvenser för Sverige. En svagare transatlantisk länk i Östersjöregionen ligger inte i Sveriges intresse. En ökad rysk närvaro kan även påverka Sveriges möjligheter att samarbeta med de baltiska staterna inom EU-ramen. Därmed riskerar en viktig del av EU-samarbetets nordliga dimension att gå förlorad. Nyckelord: Östersjöregionens säkerhet, Estland, Lettland, Litauen, Ryssland, ekonomisk säkerhet, ekonomiska hävstänger, handelsmönster, energiförsörjning, energiberoende, utländska direktinvesteringar 5

7 Executive Summary The purpose of this study is to identify Russian ambitions and influence in Baltic trade and industry and the implications thereof for Baltic states security policy. Interest is focused on the impact of Russian influence on the Baltic states discretion in security policy and the consequences thereof on Baltic freedom of action. In this study, Russian economic influence over the Baltic states is analyzed on the basis of existing bilateral trade relations and Russian foreign direct investments in the Baltic economies. The reasons for this definition are that trade and FDI are strong indicators of economic instruments and other economic phenomena, while they to a great extent are possible to explore without access to qualified source material. Russian foreign policy has increasingly come to resume pre-existing claims on great power status as one of its central security objectives. Russia s ruling elite would like to see the emergence of a multi-polar world, in which U.S. influence has been reduced and Russia is recognized as a legitimate centre of power on equal terms with other great powers. As a first step in realizing its foreign policy ambitions, Russia has consciously sought to regain lost influence in the former Eastern Bloc of countries in order to use these as a platform for further political and economic expansion into Western Europe. This policy has been particularly noticeable in the former Soviet Republics, including the three Baltic States. Lacking positive soft power, Russia has increasingly come to rely on various political, economic and military forcible means or levers to bring its relations with other states in line with its own security policy and foreign policy interests. Constructing its own sphere of influence, Russia thus frequently ignores the legitimate security interests of smaller states. Russia s economic levers are based on state control over its own strategic resources and key core companies, especially in the financial, transport and energy sectors. Actions of more prominent Russian companies abroad are therefore usu- 6

8 ally not solely guided by economic rationality, but also by voluntary or inflicted considerations of objectives of Russian foreign policy. While protecting its own markets from foreign investors, Russia exploits liberal and market-based legislation in other countries to gain control over foreign strategic resources and companies abroad. The aim is to create asymmetric economic relations, which can be used to exert pressure on other states. The EU membership of the Baltic states and their admission to NATO has somewhat narrowed Russia s possibilities to achieve political objectives in the Baltic states by different means of power. However, the use of economic levers has proved itself a relatively safe and cost-efficient way to exert continued influence. In their bilateral economic relations with Russia, all three Baltic states constitute a weaker part. The economic asymmetries, on which Russian advantage is based, are to a greater extent path dependent and based upon historical and geoeconomic circumstances. The Baltic states have formed a fairly true and realistic understanding of existing threats and risks in their economic relations with Russia. In varying degrees, they have also tried to neutralize them and to mitigate actual and potential consequences of Russian presence in strategically important sectors of society. The part of the economy that has offered the Baltic states most difficulties to protect from Russian presence and influence is the energy sector. Present development within the financial sector with more and bigger banks with Russian equity capital is likewise a source of continuous concern. The energy sector in the Baltic states is fully dependent on imports of oil and gas, and to a lesser extent, electric power from Russia in order to meet energy needs in full. Dependence gives Russia considerable latitude on the Baltic energy markets; simultaneously it constitutes a serious threat to energy security of the three Baltic states. Russian state controlled or state influenced companies have built a significant presence in vital parts of the economies of the Baltic states through targeted investments. Dependence on Russian energy and difficulties to ward off penetration of unwanted Russian capital into energy markets and other sensitive economic sectors expose the Baltic states to a kind of political and economic influence that is subtle and difficult to disentangle in all of its ramifications. The economic tenability of the Baltic states is therefore at risk of being challenged. Ultimately, this might be detrimental to Estonian, Latvian and Lithuanian statehood and have a restraining impact on their freedom of action. Based on Russian economic levers, the Baltic states are at risk of being used as instruments of Russian influence towards Euro-Atlantic institutions, and eventually, as a buffer zone against the United States and Atlantic-minded states in Western Europe. Whether Russia succeeds in using its economic levers might be 7

9 crucial for the political credibility of the Baltic states in the eyes of the outside world especially so for the EU and NATO. For Estonia, Latvia and Lithuania, this might represent the difference between having a say in the future economic and political development of the European continent in co-operation with other democratic states, and being banished to a political and economic gray zone in Russia s shadow. An increased Russian influence over the Baltic states may also have negative consequences for Sweden. A weaker transatlantic link in the Baltic region is not in Swedish interest. An increased Russian presence could also affect the ability of Sweden to co-operate with the Baltic states within the EU framework. An important part of the EU northern dimension is therefore at risk of being lost. Keywords: Baltic Sea Region Security, Estonia, Latvia, Lithuania, Russia, economic security, economic and trade levers, trade patterns, energy supply, energy dependency, foreign direct investments 8

10 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Inledning Syfte Ekonomisk säkerhet i säkerhetspolitisk teori Utländska direktinvesteringar: definition, nyttor, kostnader Utländska direktinvesteringar och nationell säkerhet Metod Disposition Handelsmönster och utländska direktinvesteringar i de baltiska ekonomierna Några huvuddrag i de baltiska ekonomiernas postsovjetiska utveckling Handel Utländska direktinvesteringar Rysk handel och utländska direktinvesteringar som hävstänger för rysk utrikespolitik Rysslands strategiska mål Ekonomisk säkerhet à la russe andra staters osäkerhet? Ryska företag instrument för nationell säkerhetspolitik? Handel och utländska direktinvesteringar mönster och tendenser Utrymme för ryska ekonomiska hävstänger i Baltikum Gasmarknaden Oljemarknaden Elmarknaden Övriga marknader och annat ekonomiskt agerande

11 5. Säkerhetspolitisk handlingsfrihet riskanalys Generella riskbedömningar Baltiska utgångspunkter Riskbedömningar i Estland Riskbedömningar i Lettland Riskbedömningar i Litauen Baltiska riskhanteringsstrategier visavi Ryssland Strategier för undvikande av risk Strategier för riskreducering Strategier för fördelning av risker Ignorerande av risk Baltisk sårbarhet för ryska ekonomiska hävstänger Vilka hävstänger kan de baltiska staterna inte neutralisera? Draghjälp från EU och NATO? Kvarvarande hävstänger konsekvenser i de baltiska staterna Kvarvarande hävstänger konsekvenser för baltiska relationer till EU och NATO Sammanfattande bedömning av de baltiska staternas sårbarhet Implikationer för Sverige

12 1. Bakgrund 1.1 Inledning Skapandet av Sovjetunionen liksom upprättandet av ett bälte av vänligt sinnade socialistiska stater i Östeuropa efter andra världskrigets slut bildade kulmen på en månghundraårig, obruten expansion av ryskt territorium. 1 Sovjetunionens accelerande ekonomiska nedgång under 1980-talet och det slutgiltiga politiska sammanbrottet hösten 1991 innebar därmed också slutet på Rysslands 400 år långa utveckling från att vara en lokal makt till att bli en regional, kontinental och slutligen även global makt. Till skillnad från andra imperier i modern tid vars erövringar brutits upp i självständiga statsbildningar, har Rysslands postimperiala reflexer och stormaktskomplex inte avklingat med tiden. Rysslands historiska börda är att det tillvann sig ett imperium innan det blev en stat och sammanhängande nation. 2 Byggandet av ett imperium har tillåtits stå i vägen för byggandet av en rysk nation, varigenom rysk identitet kommit att bli intimt förknippat med rikets ständiga utvidgningar. Den territoriella expansionen har inte heller begränsats till att på ett personligt plan vara en källa till nationell stolthet. Som enande faktor har imperiets återkommande utvidgningar även utgjort grundbulten i det ryska, sedermera sovjetiska, statsbyggandets samling kring en gemensam identitet. Bilden av Sovjetunionen som en supermakt med hög internationell status kom härigenom att bevaras i det kollektiva minnet även efter unionens moraliska, politiska och ekonomiska sammanbrott. Ett ryskt nationalistiskt och imperialistiskt tänkande har till följd därav fortsatt att vara en mäktig underström i den postsovjetiska politiska utvecklingen i Ryssland. Under president Jeltsins senare år vid makten, och i synnerhet under Putins presidentskap, har rysk nationalism och patriotism gradvis återkommit som en synlig och accepterad politisk kraft i Ryssland. I sin egenskap som Rysslands president, arbetade Vladimir Putin konsekvent och systematiskt för att återge rysk 1 2 Termen Östeuropa används här på samma sätt som av Bugajski (2004) för att beskriva den del av den europeiska kontinenten som tvingades in under den sovjetiska versionen av kommunismen. Ryssland, som själv beskriver sig som euroasiatiskt, räknas här inte med i denna grupp. Östeuropa kan sedan i sin tur indelas i fyra subregioner: Centraleuropa, de baltiska staterna, Balkan eller Sydeuropa, samt den europeiska delen av Oberoende Staters Samvälde minus Kaukasus. Bugajski, Janusz (2004): Cold Peace, Russia s New Imperialism, p. 10, Praeger, WestPort, Connecticut, London, ISBN

13 nationalism en central position i det ryska kollektiva medvetandet. Som exempel på enskilda händelser och tendenser som uppmärksammats i omvärlden kan nämnas återinförandet av den sovjetiska nationalhymnen (om än med ny text), den av Putin beordrade patriotiska historieundervisningen i skolan, samt det alltmer spektakulära och nationalistiskt aggressiva firandet av segerdagen 9 maj. 3 Utmärkande drag för underliggande ideologiska komponenter i Putins statsbygge har varit bejakandet av sovjetiska geopolitiska och historiska värderingar. Ett av den förda praktiska politikens syften har varit att överföra dessa värderingar till en yngre generation utan egna personliga erfarenheter av sovjettiden. Putins i väst ofta citerade uppfattning om Sovjetunionens kollaps som 1900-talets största geopolitiska katastrof har i och med detta många gånger kommit att tolkas som en viktig nyckel för förståelsen av flera av de inrikes- och utrikespolitiska vägval som Ryssland har gjort sedan Putin kom till makten. 4 I kölvattnet till den ryska nationalismens återkomst, följde även en förnyad rysk imperialism och återuppväckta stormaktsanspråk. Härmed har också Rysslands förmåga eller ens vilja att se sig själv i omvärldens ögon minskat betydligt. Tvärtom anser sig Ryssland ha legitima geopolitiska och geoekonomiska intressen utanför det egna territoriet som det anser sig ha rätt att freda från inflytande från andra stater. Främst avses med detta de områden som Ryssland kontrollerat politiskt och dominerat ekonomiskt under längre, sammanhållna historiska perioder. Av särskild betydelse är det så kallade nära utlandet, vilket omfattar dagens OSS-stater och Georgien, eventuellt även de baltiska staterna. För de forna östeuropeiska staterna utgör Rysslands återupplivade postimperiala reflexer en källa till oro över tillståndet för den egna nationella säkerheten. Skrivningar i Rysslands tidigare nationella säkerhetskoncept från 1997 kan uttolkas som att Ryssland medvetet och metodiskt håller på att bygga upp och utöka sitt inflytande i omvärlden med hjälp av politisk, ekonomisk och militär makt. För de östeuropeiska staterna är det tydligt att denna makt ytterst kan härledas bakåt till de strukturella beroendeförhållanden som utgör en del av Sovjetunionens arvegods till Ryssland och dess tidigare vasaller. 5 Ryssland uppfattas ha operationaliserat sitt maktunderstödda inflytande visavi de östeuropeiska staterna i form av olika slag av maktmedel eller hävstänger i syfte att med hjälp av hård För information om omskrivningen av historieundervisningen i mer positiv och patriotisk anda, se exempelvis Sweeney (2009): Russian textbooks attempt to rewrite history, Times, Dec 1, 2009 Uttrycket fanns med i Putins tal till nationen, 25 april Hela talet (på ryska) kan bland annat laddas ner från besökt maj 2010 Hedenskog, Jakob & Larsson, Robert L. (2007): Russian Leverage on the CIS and the Baltic States, p. 112, FOI-R 2280 SE, June 2007, User Report 12

14 press styra de bilaterala relationerna med var och en av dem i en för Ryssland önskvärd riktning. 6 Som exempel på ryskt agerande vilket har identifierats som försök att använda politiska, ekonomiska eller militära hävstänger mot andra stater, kan nämnas diplomatiska påtryckningar, propaganda och desinformationskampanjer, militära hot och utplacering av fredsbevarande styrkor, kontroll över energiflöden och kritisk samhällsinfrastruktur, ekonomiska påtryckningsmedel, utnyttjande av etniska och sociala motsättningar, misskreditering av misshagliga regeringar, politiskt inflytande över nyckelaktörer, manipulation av kriminella nätverk samt infiltration av andra staters säkerhetsorgan. 7 I strävan efter att nå sina egna säkerhetspolitiska mål, har Ryssland helt bortsett från nödvändigheten av att ta hänsyn till omgivande staters legitima nationella intressen. 8 Användningen av ovannämnda hävstänger har lett till skiftande resultat. Till framgångarna hör bland annat att Ukraina, Moldavien och Vitryssland kunnat hållas kvar i en rysk intressesfär med begränsat spelrum för västerländska aktörer. Däremot har Ryssland inte lyckats förhindra de baltiska staternas orientering västerut tillsammans med majoriteten av övriga öst- och centraleuropeiska stater. Till den ryska utrikespolitikens större bakslag hör även NATO:s utvidgningar efter det kalla kriget: Ungern, Tjeckien och Polens upptogs som medlemmar i försvarsalliansen Estland, Lettland, Litauen, Slovenien, Slovakien, Bulgarien och Rumänien följde efter Albanien och Kroatien blev medlemmar Ryska ansträngningar att utöva inflytande över de östeuropeiska stater som orienterat sig västerut har dock inte avmattats. Med tiden har de ryska hävstängerna blivit alltmer sofistikerade, situationsanpassade och effektiva. 9 I det pågående spelet kring Europas framtida försörjning av naturgas, i vilket det ryska företaget Gazprom utgör en av nyckelaktörerna, är spelplanen inte heller längre begränsad till det område som Ryssland definierat som sin traditionella intressesfär. Tidigare inbrytningar och utökat inflytande över de östeuropeiska energimarknaderna har använts som plattform för att även penetrera gasmarknaderna i Västeuropa. Rysslands nya strategiska förvärv och allianser med västeuropeiska energiföretag påverkar därmed hela EU:s försörjningssäkerhet inom energisektorn Med hävstänger avses här olika former av verktyg och maktinstrument som kan användas av en agent för att idka påtryckningar på en annan aktör i syfte att utöva inflytande över ett politikområde eller för att sända ett budskap. Se Hedenskog, Jakob & Larsson, Robert L. (2007), p. 17 Bugajski, Janusz (2004), pp Bugajski, Janusz (2004), p. 2 Utanför ramen för denna rapport kan de omfattande ryska militärövningarna Zapad och Ladoga hösten 2009 och de bakomliggande övningsscenarierna nämnas som ett nyligt exempel på rysk maktdemonstration med udden riktad mot de baltiska staterna, Polen och NATO. Övningarna har bidragit till att öka de östeuropeiska medlemsstaternas misstroende mot NATOsom en effektiv garant för deras säkerhet. 13

15 Den fortsatta utvecklingen i Östeuropa, och särskilt i de baltiska staterna, vilka är de enda före detta sovjetiska delrepubliker som klarat av att genomföra en omfattande politisk, ekonomisk och militär omorientering mot väst, är med hänsyn till ovanstående ett värdefullt test på Rysslands engagemang för att smida goda kooperativa bilaterala och regionala relationer och dess förment övergivna imperialistiska impulser. 10 De baltiska staterna ser sig ha särskild anledning att oroa sig över rysk utrikespolitik och ryska hävstänger. Rysslands ovilja att acceptera den baltiska versionen av de historiska händelser som ledde fram till Estlands, Lettlands och Litauens införlivande i Sovjetunionen, uppfattas som att det i botten av de rysk-baltiska relationerna finns ett kontinuerligt och pågående ryskt ifrågasättande av deras statsrättsliga legitimitet. De baltiska staternas tidigare status som sovjetiska delrepubliker innebär också att de från rysk sida ofta buntas ihop med övriga postsovjetiska stater i det nära utland där Ryssland anser sig ha exklusiv rätt till en egen inflytandesfär. I ett ryskt perspektiv uppfattas de baltiska staterna fortfarande som en del av den historiska cordon sanitaire som Kremls tidigare ledare byggde upp till försvar av det ryska kärnlandet mot västerländska influenser och erövringsförsök. De baltiska staterna har på så sätt många gånger fått högre prioritet i rysk utrikespolitik än vad som rimligen kan motiveras utifrån deras geografiska storlek, folkmängd och resurstillgångar. Inte ens de stora rysktalande minoriteterna i Estland och Lettland berättigar i sak den uppmärksamhet som Ryssland tillägnar dessa länder. För alla tre baltiska stater finns ett flertal incidenter dokumenterade där Ryssland har försökt blanda sig i staternas interna angelägenheter. 11 I denna studie kartläggs Rysslands förmåga att nå ett ökat inflytande över de baltiska staternas säkerhetspolitik med hjälp av ekonomiska hävstänger baserade på handelspolitik och direktinvesteringar och konsekvenserna därav analyseras. Var och en av de baltiska staterna är en svagare part i de bilaterala handelsrelationerna med Ryssland. Det finns ett ryskt handelsöverskott, och i ett kort till medellångt perspektiv är de baltiska staterna helt beroende av rysk olja och gas för sin energiförsörjning. Från rysk horisont är importen från de baltiska staterna mindre viktig, såväl till volym som till strategisk betydelse. Dessa faktorer ger Ryssland ett handlingsutrymme som de baltiska staterna saknar varvid deras försörjningssäkerhet är utsatt för stora risker. Även om ryskt kapital återfinns på flera håll i baltiskt näringsliv, så är ryska direktinvesteringar generellt sett fokuserade mot energiinfrastruktur och andra Bugajski (2004), p. 230 För sammanställningar över hur Rysslands påverkansmedel generellt har använts mot de baltiska staterna, se exempelvis Bugajski (2004); Hedenskog, Jakob & Larsson, Robert L. (2007); Ciziunas, Pranas (2008): Russia and the Baltic States: Is Russian Imperialism Dead? Comparative Strategy, vol. 27:3, Routledge, London 14

16 tillgångar av strategisk betydelse. Investerande ryska bolag, många gånger nära lierade med makten i Kreml, har allt som oftast tillskansat sig absolut kontroll över förvärvade tillgångar. Ett annat vanligen förekommande mönster är annars att övriga delägare i bolag med ryskt delägarkapital helt eller delvis består av företag vilka i andra sammanhang är strategiska partners till den ryske delägaren. Det finns därmed goda skäl att anta att det i sådana bolag finns utrymme för en rysk delägare att ha större kontroll över det förvärvade bolaget än vad som borde vara fallet enbart med hänsyn till en nominell ägarfördelning. Sammantaget målar Rysslands handelsförbindelser och dess direktinvesteringar i Baltikum upp bilden av en situation där Ryssland gradvis bygger upp ett inflytande över Estland, Lettland och Litauen med hjälp av ekonomiska hävstänger. Huruvida Ryssland lyckas med detta och även väljer att aktivera sitt inflytande i syfte att påverka baltisk säkerhetspolitik, kan vara avgörande för EU:s och NATO:s fortsatta förtroende för de baltiska staterna. För Estland, Lettland och Litauen kan detta vara skillnaden mellan att fortsättningsvis få vara med och påverka den europeiska kontinentens framtida ekonomiska och politiska inriktning eller att förpassas till en politisk och ekonomisk gråzon i skuggan av Ryssland. 1.2 Syfte Studiens syfte är att klarlägga ryskt inflytande och ambitioner i baltiskt näringsliv och innebörden härav för baltisk säkerhetspolitik. Det är inte det ryska inflytandet i sig som är av intresse, utan de implikationer som ett ryskt inflytande på det baltiska näringslivet har för det baltiska säkerhetspolitiska handlingsutrymmet och vilken handlingsfrihet detta leder till. Ryskt ekonomiskt inflytande har operationaliserats på så sätt att det främst är handelsförbindelser och ryska direktinvesteringar i de baltiska staterna som studeras. Ekonomiska förbindelser mellan stater och mellan aktörer från flera olika stater tar sig förvisso fler uttryck än handel och utländska direktinvesteringar. Motivet för denna avgränsning är emellertid att de i sig är starka ekonomiska instrument och starka indikatorer för förekomsten av andra ekonomiska företeelser. De har även den fördelen att de i mycket hög grad är möjliga att utforska utan tillgång till kvalificerat källmaterial. Baltiskt säkerhetspolitiskt handlingsutrymme och handlingsfrihet har studerats med hjälp av metoder som används inom risk- och sårbarhetsanalyser. Målsättningen har varit att nå fram till en objektiv värdering av de baltiska staternas sårbarhet för ryska ekonomiska påtryckningar i form av begränsad säkerhetspolitisk handlingsfrihet. 15

17 1.3 Ekonomisk säkerhet i säkerhetspolitisk teori Ekonomisk säkerhet är ett i stora delar underutvecklat koncept. I väst har ekonomisk säkerhet börjat studeras på allvar först under de senaste två decennierna, då en del av den internationella politikens fokus kommit att skifta från geopolitik till geoekonomi. Ekonomisk säkerhet har då främst kommit att förknippas med begreppen makt och resurser (power and plenty) 12. Med makt avses i detta sammanhang vanligtvis en enskild stats möjlighet att utöva inflytande över andra stater samt dess förmåga att hävda sina egna (ekonomiska) intressen. Resurser syftar på statens möjlighet att nå sina mål för ekonomisk säkerhet genom access till ekonomiska strategiska resurser, förmåga att omsätta dessa i tillgångar samt avsättning för dessa tillgångar på olika marknader. Med denna utgångspunkt uppfattas stater som ekonomiska aktörer i paritet med andra ekonomiska subjekt. På samma sätt som övriga aktörer, har staterna att anpassa sig till ett tillstånd av permanent ekonomisk osäkerhet. I avsaknad av en överstatlig tvingande struktur kännetecknas det internationella politiska ekonomiska systemet av sin amorfa och anarkiska karaktär. Konsekvensen av detta är att betydelsen av systemets enskilda komponenter sammantaget väger tyngre än systemet betraktat som en helhet. Systemets dynamiska för att inte säga direkt volatila natur får som konsekvens att en enskild stat aldrig kan uppnå absolut ekonomisk säkerhet. Däremot kan dess agerande i relation till andra staters agerande komma att förändra dess relativa ekonomiska säkerhet inom det internationella politiska ekonomiska systemet över tid. Bilden av ekonomisk säkerhet som ett derivat av makt och resurser har den fördelen att det även skapar en tydlig avgränsning mellan studiet av ekonomisk säkerhet per se och studiet av ekonomiska aspekter av militär säkerhet (exempelvis resursallokering, produktion samt det dualistiska förhållandet mellan ekonomisk politik och säkerhetspolitiska intressen). Fokuseringen på mellanstatliga ekonomiska maktrelationer och enskilda staters kontroll över strategiskt viktiga resursflöden innebär dock att begreppet ekonomisk säkerhet i praktiken kommit att förpassas till en strikt utrikeshandelspolitisk aktörsarena. Detta är en svaghet, då analysen av en enskild stats ekonomiska säkerhet därmed riskerar att bli alltför snäv. Ett lands ekonomiska utveckling avgörs på betydligt fler ekonomiska arenor än den utrikeshandelspolitiska. Dessutom kan andra ekonomiska aktörer än stater vara så resursstarka att de under 12 Collins, A, (Ed): Contemporary Security Studies. Oxford University Press, 2007, p I denna text används något oegentligt resurser i stället för en mer lexikaliskt korrekt översättning av plenty, eftersom det passar bättre in i sammanhanget. 16

18 vissa förutsättningar kan utöva inflytande över en enskild stat. Sist men inte minst kan konsekvenserna av olika ekonomiska aktörers agerande och deras hävdande av skilda, motstridiga ekonomiska intressen även spilla över på andra former av säkerhetspolitiska arenor. I denna studie har en sådan bredare syn på ekonomisk säkerhet legat till grund för arbetet. Ekonomiska aktörers agerande anses här inte enbart kunna påverka handelsförbindelser mellan stater; de uppfattas även kunna påverka andra aspekter av nationell säkerhet. Vid sidan om handelsförbindelser har därför även betydelsen av utländska direktinvesteringar i ett säkerhetspolitiskt perspektiv inkluderats i analysen. 1.4 Utländska direktinvesteringar: definition, nyttor, kostnader Utländska direktinvesteringar, fortsättningsvis förkortat till FDI 13, har kommit att utgöra ett allt större inslag i flertalet nationella ekonomier. Definitionsmässigt innebär FDI att en utländsk investerare utövar direkt kontroll över en tillgång i ett annat land. Rent tekniskt är kontrollen knuten till det bokföringsmässiga värdet av investerarens eget kapital i tillgången 14. Beroende på perspektiv skiljer man mellan utgående och ingående FDI. Utgående FDI avser kapital från investerare i det egna landet som används till investeringar i utlandet. Ingående FDI syftar på kapital från investerare i utlandet som används till investeringar i det egna landet. Det föreligger även en definitionsmässig skillnad mellan FDI och portföljinvesteringar. En portföljinvestering innebär att en utländsk investerare bara kontrollerar en mindre del av en tillgång, mycket ofta definierad till under tio procent. Givet att den utländske investerarens ägarkontroll överstiger detta tröskelvärde, räknas den däremot som FDI. I motsats till FDI är en portföljinvestering kortsiktig; den syftar inte till att utöva någon aktiv förvaltning av tillgången. Målsättningen med en portföljinvestering är begränsad till att uppnå god avkastning på investerat kapital, medan FDI just syftar till att utöva ägarkontroll Engelsk akronym för foreign direct investments, vilket är den term som allt oftare börjar användas även i svenska studier. Detta motiverar den fortsatta användningen av förkortningen FDI i den löpande texten. I ett aktiebolag, som torde vara det vanligaste instrumentet för att kontrollera en tillgång, motsvaras det egna kapitalet, det vill säga företagets skuld till ägarna, av aktiekapitalet, olika slag av avsättningsfonder, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. 17

19 Som företeelse är FDI helt visst inte något nytt fenomen. Som nedanstående diagram visar, var det dock först i samband med 1980-talets liberaliseringsvåg som utländska direktinve steringar kom att få verklig ekonomisk tyngd och bli ett naturligt stående inslag i världsekonomin. Diagrammet avslöjar även att det främst är utvecklade ekonomier av västerländskt snitt som hitintills har attraherat FDI. En generell förklaring kan härledas till de tre beståndsdelar som FDI består av: eget kapital, återinvesterade vinster samt kortfristiga lån mellan sammanhörande företag. Eget kapital till investeringar i nya och befintliga företag söker sig i första hand till stora och stabila ekonomier vilka kan erbjuda en hög grad av säkerhet och förutsägbarhet. Detta premierar mogna, utvecklade ekonomier. Figur 1.1: FDI på global nivå för valda grupper av ekonomier Grafen visar inkommande FDI-flöde uttryckt i löpande priser i USD per capita. Källa: Data från UNCTAD:s FDI-databas, stats.unctad.org/fdi/reportfolders- /reportfolders.aspx ( ) samt World Investment Report 2009 ( ). Vidare så är det först på sikt som en investering ger vinst, men när den väl uppstår, återinvesteras som regel runt en tredjedel av vinsten. Därigenom består inkommande FDI-flöde till länder som tidigt attraherade utländskt kapital till en betydande del av återinvesterade vinster, vilket i sig blåser upp storleken på inkommande FDI till mogna ekonomier. Man bör dock ha i minnet att andelen återinvesterade vinster kan skifta mycket kraftigt över tid beroende på utveck- 18

20 lingen hos den investerande företagsgruppen som helhet. En förlustbringande verksamhet kan behöva täckas upp med vinster från en vinstgenererande enhet. Lån mellan sammanhörande företag utgör en ännu mer volatil del av FDI än återinvesterade vinster. Lån kan komplettera det egna kapitalet i ett dotterbolag, men det kan också användas som ett enkelt sätt att föra över kapital från dotterbolaget till en annan enhet. På samma sätt som för återinvesterat kapital, har lån mellan sammanhörande företag inte mycket att göra med mottagarlandets investeringsklimat. Till skillnad från återinvesterat kapital, påverkar inte lån mellan sammanhörande företag den generella bilden av till vilka länder som inkommande FDI söker sig. Inom ekonomisk teori anses FDI ofta utgöra ett vitalt och välgörande inslag i ett lands ekonomi. Genom FDI kan ett land tillgodogöra sig nytt riskvilligt investeringskapital och eventuellt även tillägna sig nytt tekniskt kunnande liksom ny kompetens och kontakt med nya avsättningsmarknader via utländska investerare. Absoluta och relativa nivåer av FDI i ett lands ekonomi ger därmed en fingervisning om graden av dess integration i den globala ekonomin. Minskande FDI kan däremot vara ett tecken på ett försämrat investeringsklimat eller en misskött ekonomi. En generell minskning av FDI i en grupp länder eller i hela världsekonomin pekar i stället på ökad protektionism eller en större ekonomisk kris. Exempelvis kan nedgången förklaras av den så kallade dotcom-krisen, och det minskade inslaget av inkommande FDI i världsekonomin från 2007 och framåt har samband med krisen på den amerikanska bostadsmarknaden. I det allmänna medvetandet och i den politiska debatten är bilden av FDI ofta betydligt mer tvetydig. En helt ny företagsetablering kan tillföra nya arbetstillfällen, men om detta är villkorat av en anpassning till en utländsk företagskultur med dess regler och normer, kan etableringen ändå uppfattas som negativ. Ett ökat inslag av utländskt ägande i befintliga företag kan öka risken för ett bristande lokalt engagemang, vilket kan ta sig uttryck i framtida underinvesteringar, hårdhänta rationaliseringar och även företagsnedläggningar. I sämsta fall kan den utländska investeringen visa sig vara knuten till internationella brottssyndikat vilka vill överföra tillgångar till den legala ekonomin eller utnyttja investeringen till att skaffa sig makt och inflytande. Med andra ord är det inte givet att alla utländska direktinvesteringar ger en positiv samhällsekonomisk nytta på längre sikt. Man ska dock vara medveten om att inte minst i ekonomiska kristider, så kan den kritiska granskningen av FDI färgas av nationell populism och protektionism, vilket kan grumla objektiviteten i bedömningen av olika FDI. 19

EU integration Internationell Politik

EU integration Internationell Politik EU integration Internationell Politik Onsdag 13 maj 2009 Idag Vad är utrikespolitik Är inte EU utrikespolitik?! Utrikespolitiska mål Policy approach Utvidgningarna Vilken väg ska EU gå? Malin Stegmann

Läs mer

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 4. Internationell säkerhet, maktbalans och kollektiv säkerhet Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Att definiera säkerhet Ett i grunden omstritt begrepp. Konsensus kring

Läs mer

IR-teorier. Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008

IR-teorier. Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008 IR-teorier Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008 Idag Realism Liberalism Konstruktivism Marxism Att tänka på... Realism Staten Militär kapacitet Enhetlig aktör Suveräna stater Grundläggande intresse

Läs mer

Förslaget lanserades först vid Medvedevs första statsbesök. Medvedev och den nya europeiska säkerheten

Förslaget lanserades först vid Medvedevs första statsbesök. Medvedev och den nya europeiska säkerheten Medvedev och den nya europeiska säkerheten Sedan Dmitrij Medvedev blev president i maj 2008 har hans förslag om ett nytt europeiskt säkerhetsavtal blivit en central fråga i rysk utrikespolitik. Förslaget

Läs mer

EU integration Internationell Politik

EU integration Internationell Politik EU integration Internationell Politik Tisdag 12 maj 2009 Idag Definitioner vad menar vi egentligen? Kontext EU:s utvecklingspolitik EU ekonomisk supermakt Handel som bistånd Malin Stegmann McCallion 1

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Den politiska läroboken

Den politiska läroboken Den politiska läroboken Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, s finländska läroböcker under Kalla kri Summary: Political textbooks: The depiction of the USA and the Soviet Ur Norwegian, Swedish, and

Läs mer

Den externa dimensionen av Lissabonstrategin: Vilka intressen vill EU främja och hur? Anna Michalski Sieps

Den externa dimensionen av Lissabonstrategin: Vilka intressen vill EU främja och hur? Anna Michalski Sieps Den externa dimensionen av Lissabonstrategin: Vilka intressen vill EU främja och hur? Anna Michalski Sieps Vad är Lissabonstrategin?..within a decade: to become the most competitive and dynamic knowledgebased

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden 2 , som samfinansieras av Sammanhållningsfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i en förstärkning av den ekonomiska,

Läs mer

BILAGOR. till. Beredskap inför eventuella försörjningsavbrott från öst under vintern 2014-2015

BILAGOR. till. Beredskap inför eventuella försörjningsavbrott från öst under vintern 2014-2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.3.2015 COM(2014) 654 final/2 ANNEXES 1 to 2 CORRIGENDUM This document corrects document COM(2014)654 final of 16.10.2014 Concerns all language versions Correction

Läs mer

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G20 2012-05- 23 Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers Table of Contents Irans atomenergiprogram...

Läs mer

Information om fondförändringar (fondförsäkring)

Information om fondförändringar (fondförsäkring) Information om fondförändringar (fondförsäkring) 1 (5) Med anledning av ett nytt europeiskt regelverk (UCITS IV* ) samt en förändrad svensk skattelagstiftning för fonder har fondbolaget SEB Investment

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga

Läs mer

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland 2015-2017 ------------------------------------------------ Development- and growth plan for a sustainable Åland 2015-2017 Ann Nedergård Hållbarhetsstrateg

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson Erfarenheter och effekter av venture capital Anders Isaksson PhD, Universitetslektor anders.isaksson@chalmers.se Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation CHALMERS 1 The good 2 And the bad!

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR Stockholm maj 2016 Sammanfattning Ekonomiska bedömningar av ett brittiskt utträde ur EU, så kallad brexit, har hittills fokuserat

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer

Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring

Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring Öppen föreläsning vid Försvarshögskolan 2011-01-25 av Jacob Westberg Tre analysnivåer i studiet av internationell politik System Maktfördelningen (uni-,

Läs mer

Vad betyder Rysslands inträde i WTO?

Vad betyder Rysslands inträde i WTO? Swedbank Östersjöanalys Nr 5 23 november 2006 Vad betyder Rysslands inträde i WTO? Ryssland har i och med det bilaterala avtalet med USA kommit närmare ett inträde i WTO. Tidigast i mitten av nästa år

Läs mer

Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre. Johan Widheden, Hållbarhetsexpert

Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre. Johan Widheden, Hållbarhetsexpert Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre Johan Widheden, Hållbarhetsexpert Vad står AkzoNobel för? Världens ledande leverantör av högteknologisk färg och en stor producent av

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING

MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING Det globala aktieindexet MSCI World gick ned 1,10%, dock steg svenska börsen med 1,20% (OMXS30). Börs- och kreditmarknaderna har inlett 2016 svagt som en

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet

Läs mer

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017.

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. 2015-01-28 PM Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. Bakgrund Med Sveriges längsta kuststräcka är det självklart att Östersjöns status och havet som kontaktväg betytt och betyder

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg 63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP

Läs mer

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

När EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen. Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter

När EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen. Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter för EU När EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen för att så småningom kunna genomföra fredsfrämjande operationer i kris- och

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Rapport- & rekommendationsstrukturer Rapportstruktur Rekommendationsstruktur Delar (3) Kapitel Delkapitel 2 En social investeringspolitik som kan göra samhällssystemen

Läs mer

Den ryska minoritetens situation i Lettland

Den ryska minoritetens situation i Lettland Den ryska minoritetens situation i Lettland Europaprogrammet Projektarbete på B-nivå Högskolan på Gotland Vårterminen 2001 Gruppdeltagare: Anna Gahnström, Nadja Englund Lotta Nyborg, Peter Jakobsson Tomas

Läs mer

Svenskt yttrande avseende EU-kommissionens grönbok om rökfritt Europa

Svenskt yttrande avseende EU-kommissionens grönbok om rökfritt Europa Bilaga 2007-05-23 S2007/1767/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C6 Hälsoåtgärder B-1040 BRYSSEL sanco-smoke-freeconsultation@ec.europa.eu

Läs mer

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER Enligt punkt 9 i RR 22,

Läs mer

KPMG Stockholm, 2 juni 2016

KPMG Stockholm, 2 juni 2016 KPMG Stockholm, 2 juni 2016 Inställningen till skatt förändras fundamentalt ses inte längre bara som en kostnad som behöver hanteras Förväntningarna på transparens kring skatt ökar Skatt framförallt rättviseaspekter

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Perspektiv på stärkt hållbarhet Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Eva Alfredsson Forskare på KTH och analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Samhällsplanering

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform.

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform. Syfte med dagen är att: 1) De som sitter i styrelserna för resp Strategisk Innovations Program (SIP) plattform ska ges en förståelse för att genom att ha strategier för sitt deltagande i ramprogrammet

Läs mer

INVEST IN NORDIC CLEANTECH

INVEST IN NORDIC CLEANTECH INVEST IN NORDIC CLEANTECH Sedan 2009 En unik och oslagbar kanal i världen för att sälja och marknadsföra svensk miljöteknik utomlands och nationellt. F R O M S W E D E N A N D T H E N O R D I C S Bakgrund

Läs mer

VÄRLDENS MÖJLIGHETER

VÄRLDENS MÖJLIGHETER VÄRLDENS MÖJLIGHETER Hjälp till små och medelstora företag med att utveckla möjligheterna och överkomma hindren på krångliga marknader En presentation av Exportrådet Vi gör det enklare för svenska företag

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

Barbara Törnquist-Plewa & Mattias Nowak: debatt. några reflexioner kring eu:s östutvidgning Läromästare och elever

Barbara Törnquist-Plewa & Mattias Nowak: debatt. några reflexioner kring eu:s östutvidgning Läromästare och elever 05 debatt Barbara Törnquist-Plewa & Mattias Nowak: några reflexioner kring eu:s östutvidgning Läromästare och elever Relationen mellan eu och de östeuropeiska kandidatländerna har hittills liknat relationen

Läs mer

MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING

MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING De globala börserna steg nästan 4 % under maj. Månaden har präglats av diskussioner kring Storbritanniens eventuella utträde ur EU-sammarbetet samt om den amerikanska

Läs mer

Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS 2013-02-07 Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet clas.herbring@msb.se MSB:s Uppdrag MSB har ansvar för frågor om skydd mot

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

Påverkanskampanjer - Kan vi lita på informationsflöden?

Påverkanskampanjer - Kan vi lita på informationsflöden? Påverkanskampanjer - Kan vi lita på informationsflöden? Fredrik Konnander Verksamhetsansvarig Möta informationspåverkan Enheten för omvärld och beredskap Diplomati Information Militärt Ekonomi DIME Information

Läs mer

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering AUGUSTI 2015 augusti 2015 Dnr 15-7266 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Finansinspektionens tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET)

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Klassificering Sida Publik 1/8 Skandias Bolagsmanual Regelverkstyp Policy Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Nr 1.02 SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Beslutad av Styrelsen

Läs mer

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser

Läs mer

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010 NO 1 15 Nov 2010 Published by Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Nato och Ryssland inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 Ingmar Oldberg associerad vid forskningsavdelningen, Utrikespolitiska

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Behov av stöd vid genomförande av hot-, risk- och sårbarhetsanalyser för IT-system inom Försvarsmakten

Behov av stöd vid genomförande av hot-, risk- och sårbarhetsanalyser för IT-system inom Försvarsmakten Behov av stöd vid genomförande av hot-, risk- och sårbarhetsanalyser för IT-system inom Försvarsmakten JOHAN BENGTSSON, KRISTOFFER LUNDHOLM, JONAS HALLBERG FOI är en huvudsakligen uppdragsfinansierad myndighet

Läs mer

EFTER EN FINANSIELL KRIS

EFTER EN FINANSIELL KRIS CER ING OM CENTRUM FÖR FORSKN ER EKONOMISKA RELATION RAPPORT 2013:3 K N A B I G IN N IV G IT D E KR EFTER EN FINANSIELL KRIS Kreditgivning i bank efter en finansiell kris Anders Nilsson och Peter Öhman

Läs mer

Snabbväxande B3IT offentliggör notering på Nasdaq First North Premier och publicerar prospekt

Snabbväxande B3IT offentliggör notering på Nasdaq First North Premier och publicerar prospekt Pressmeddelande 27 maj, 2016 Snabbväxande B3IT offentliggör notering på Nasdaq First North Premier och publicerar prospekt Styrelsen och ägarna av B3IT Management AB (publ) ( B3IT eller Bolaget ) har,

Läs mer

Norrbottens Innovationsstrategi 1.0 ( )

Norrbottens Innovationsstrategi 1.0 ( ) Norrbottens Innovationsstrategi 1.0 (2011-2013) Antagen den 25 januari 2013 Regionens resurser för att stödja och stimulera innovation är begränsade. Det är därför nödvändigt med en fokusering d v s, en

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Protected areas in Sweden - a Barents perspective Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for

Läs mer

Europa som utrikespolitisk aktör:

Europa som utrikespolitisk aktör: NO X NO 6 17 May 2011 Published by The Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Europa som utrikespolitisk aktör: Framgångar och misslyckanden 2010 Jan Joel Andersson och Fredrik Doeser forskare

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Arbetet med intern kontroll inom KSK och förslag till tidplan för upprättade av intern kontrollplan under 2006

Arbetet med intern kontroll inom KSK och förslag till tidplan för upprättade av intern kontrollplan under 2006 1(6) Styrelsen för konsult- och service Arbetet med intern kontroll inom KSK och förslag till tidplan för upprättade av intern kontrollplan under 2006 1. Syftet med den interna kontrollen Intern kontroll

Läs mer

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006 Från EU:s budget till lokaltregionalt utvecklingsarbete Säffle 16 oktober 2006 Huvudrubriker i EU:s budget Hållbar tillväxt - konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning ( sektorspolitik) - ökad sammanhållning

Läs mer

Page 1. Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna?

Page 1. Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna? Aktuella utmaningar för ekonomistyrare Professor Fredrik Nilsson Uppsala 2010-02-12 Föreläsningens inriktning Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna?

Läs mer

Svensk försvarsindustri har lyckats väl med uppmaningen att omorientera sig mot export och nya marknader. Framgångskonceptet består i

Svensk försvarsindustri har lyckats väl med uppmaningen att omorientera sig mot export och nya marknader. Framgångskonceptet består i Om SOFF: Säkerhets och försvarsföretagen är en branschorganisation för företag inom säkerhets och försvarsområdet med verksamhet i Sverige. Organisationens syfte är att ur ett branschperspektiv arbeta

Läs mer

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen

Läs mer

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft Miljardkonferensen 29 April Lång tradition och ledande position Sveriges ranking Innovation Union Scoreboard 2014 Switzerland Sweden Denmark Germany Finland Luxembourg

Läs mer

Marshallhjälpen ekonomisk hjälp till Europas krigsdrabbade länder

Marshallhjälpen ekonomisk hjälp till Europas krigsdrabbade länder Liljaskolan Vännäs gymnasium Marshallhjälpen ekonomisk hjälp till Europas krigsdrabbade länder André Odeblom, SA89 Uppsats i svenska Februari 2016 Handledare: Carl-Gustaf Montgomery Innehållsförteckning

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

ETF:er i praktiken OMX Nasdaq 2014-10-21

ETF:er i praktiken OMX Nasdaq 2014-10-21 ETF:er i praktiken OMX Nasdaq 2014-10-21 Marknadsföringsmaterial Agenda 1. Utvärdering av ETF:er 2. Likviditetshantering 3. Allokering 4. Riskhantering 2 Handelsbanken Asset Management AUM 375 mdr 57 pers

Läs mer

2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet

2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet Christer Gunnarsson } Ekonomisk tillväxt } Industrialisering } Demokratisering } Global integration enorm ökning av globala arbetsstyrkan } Levnadsstandarden ökar i världen Fattigdomsminskning Livslängd

Läs mer

Det svenska nationella försvarets nedgång och fall

Det svenska nationella försvarets nedgång och fall Det svenska nationella försvarets nedgång och fall Sverige skulle avveckla det befintliga försvaret och skapa ett nytt, anpassat för morgondagens utmaningar. Men något hände. Den svenska nationella försvarsförmåga

Läs mer

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Dossier 3 English version European Language Portfolio Europeisk språkportfolio Council of Europe The Council of Europe was established in 1949

Läs mer

Svar på kommissionens offentliga samråd Grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården

Svar på kommissionens offentliga samråd Grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården Promemoria 2009 03 27 S2009/2697/HS Socialdepartementet Enheten för hälso- och sjukvård Kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Samråd om Grönboken Den europeiska arbetskraften inom

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

SÖ 2000: 18 Nr 18 Avtal med Estland om avgränsningen av de maritima zonerna i Östersjön Stockholm den 2 november 1998

SÖ 2000: 18 Nr 18 Avtal med Estland om avgränsningen av de maritima zonerna i Östersjön Stockholm den 2 november 1998 Nr 18 Avtal med Estland om avgränsningen av de maritima zonerna i Östersjön Stockholm den 2 november 1998 Regeringen beslutade den 15 oktober 1998 att ingå överenskommelsen. Överenskommelsen trädde i kraft

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för transport och turism 2009 2009/0042(COD) 31.3.2009 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning

Läs mer

Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt?

Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt? Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt? Projekt i praktiken 1. Vad är projekt? 2. Olika typer av projekt. 3. Relation mellan projekt och ordinarie verksamhet. 4. Projektets faser.

Läs mer

Sectra Critical Security Services. Fel bild

Sectra Critical Security Services. Fel bild Sectra Critical Security Services Fel bild Sectra is world leading in data security Sectra is also one of Europes most reknown IT-security companies with solutions such as: EU TOP SECRET High speed encryption

Läs mer

+ 3 150 % 2002 2012. Ett resultat av genuint hantverk

+ 3 150 % 2002 2012. Ett resultat av genuint hantverk +3 150% + 3 150 % 2002 2012 Ett resultat av genuint hantverk Diskretionär aktieförvaltning av småbolag Consensus aktieförvaltning inriktar sig på att placera i oupptäckta ValueGrowthbolag på de mindre

Läs mer

Översikten i sammandrag

Översikten i sammandrag OECD-FAO Agricultural Outlook 2009 Summary in Swedish OECD-FAO:s jordbruksöversikt 2009 Sammanfattning på svenska Översikten i sammandrag De makroekonomiska villkor som bildar underlaget för den här halvtidsrapporten

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Regeringskansliet Faktapromemoria Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Miljödepartementet 2016-03-21 Dokumentbeteckning KOM(2016) 53 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

SANKTIONER MOT RYSSLAND

SANKTIONER MOT RYSSLAND SANKTIONER MOT RYSSLAND HUR PÅVERKAS SVERIGES HANDEL MED RYSSLAND? BUSINESS SWEDEN 2016 Efter gemensamt beslut med EU har Sverige infört sanktioner mot Ryssland, där viss finansiering, teknologi och vapen

Läs mer

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,

Läs mer

Tio år efter finanskrisen

Tio år efter finanskrisen Swedbank Östersjöanalys Nr 16 18 augusti 28 Ryssland Tio år efter finanskrisen Rysslands ekonomi har stärkts betydligt det senaste decenniet, medelklassen ökar i antal och landets valutareserver är idag

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel 2014-04-03 Monica Sihlén, projektledare livsmedel och måltidstjänster, monica@msr.se Miljöstyrningsrådet är Sveriges expertorgan som ger stöd att ställa

Läs mer

Signatursida följer/signature page follows

Signatursida följer/signature page follows Styrelsens i Flexenclosure AB (publ) redogörelse enligt 13 kap. 6 och 14 kap. 8 aktiebolagslagen över förslaget till beslut om ökning av aktiekapitalet genom emission av aktier och emission av teckningsoptioner

Läs mer