PROJEKTRAPPORT. PsYKOLOGIN BAKOM MARKNADSFÖRING MEDIETEKNIK B INOM PROGRAMMET JMM VALBAR FÖRDJUPNING VÅRTERMINEN 2015

Transkript

1 t PROJEKTRAPPORT PsYKOLOGIN BAKOM MARKNADSFÖRING MEDIETEKNIK B INOM PROGRAMMET JMM VALBAR FÖRDJUPNING VÅRTERMINEN 2015 aida hodzic kicki gustafsson 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 Bakgrund & Inledning 5 Frågeställning & idé för utforskandet 8 Resultat 13 Diskussion & Sammanfattning 15 Loggbok 16 Tidsuppskattning 17 Visuellt styrdokument 18 Referenser 2

3 BAKGRUND & INLEDNING sammanfattning Bakgrunden till vårt projekt är vårt gemensamma intresse för reklam. Vi hoppas på att en dag få jobb på en reklambyrå och har därför i detta projekt valt att jobba som ett projektteam för att få en inblick i reklambranschen. Vi har försökt sätta oss in i yrkesrollerna som copywriter och art director. Copywriterns roll är dels att skriva reklamtexten och ansvara för idéerna kring det kreativa arbetet, något som görs tillsammans med art directorn, som utöver det ovan nämnda även ansvarar för den visuella och grafiska strukturen (Bergström, 2000 s.17). Detta är något vi har följt och har därför gemensamt producerat en reklamkampanj som hade kunnat appliceras på verkligheten och fungerat som marknadsföring till organisationen Amnesty. Vi har bland annat valt att följa Philip Kotlers s.k. Fyra P som Bo Bergström nämner i sin bok Effektiv visuell kommunikation. Dessa Fyra P är de medel som en reklambyrå arbetar med för att konkurrera med den redan befintliga marknadsföringen. En reklambyrå utvecklar Produkten och hittar ett Pris som stämmer överens med tillgång och efterfrågan på marknaden, Produkten får även en avsedd plats att säljas på till exempel i butiker eller över nätet och allt detta gör man via Promotion, i vårt fall blev produkten uppmärksammad med hjälp av vår reklamkampanj (Bergström, 2000 s.16). Utöver vår reklamkampanj som kan hittas i en tidning inne på Pressbyrån, ses i en busskur eller i en tunnelbanevagn har vi även valt att i samband med kampanjen sälja produkter som återkopplas till reklamen. För att ta reklamkampanjen ett steg längre och i en mer modern riktning har vi även valt att skapa en interaktivitet för att få så mycket spridning som möjligt. Det viktigaste inom marknadsföring är att ha en uttänkt målgrupp, vår målgrupp för arbetet har varit väldigt bred då nästan alla kan bli anhängare till organisationen Amnesty. Vi har därför utgått ifrån att vår reklamkampanj ska spela på känslor och väcka empati hos mottagarna, något som får oss att tro på att alla innerst inne är medmänniskor och har ett intresse för att hjälpa till (Bergström, 2000 s. 15, 24). Vi har utifrån vår kompetens valt att nå ut med ett budskap i olika plattformar och med den teknik som vi tror är den mest använda i dag, som exempelvis QR-koder och NFC. Vi har valt att göra en reklamkampanj till organisationen Amnesty då vi fastnade för sättet de marknadsför sig själva. Med det sagt valde vi att gå i samma spår som Amnesty för att mottagaren ska känna igen förmedlarens stil och associera den med organisationen. Utöver det valde vi att lägga till vår egen stil på reklamkampanjen och vi valde även att göra den i nyare teknik då vi tror att det kommer att få en naturlig spridning av mottagare via sociala medier. 3

4 Kicki Gustafsson 4 När jag läste media under gymnasiet blev jag väldigt intresserad av att jobba inom marknadsföring och har inte riktigt släppt den tanken sen dess. Men eftersom att journalistiken också har varit ett stort intresse för mig så har dem krockat på senaste tiden. Under hela utbildningen har vi fått lära oss om hur det är att jobba med journalistiken. Så när vi skulle börja med den valbara fördjupningen tog jag chansen att se hur reklambranschen egentligen ser ut. Jag har alltid velat se om min bild av att jobba som art director stämmer eller om jag har glorifierat yrket. Eftersom att jag vet att Aida själv har gått och dragits mellan journalistiken och PR-världen så ville jag väldigt gärna jobba med henne. Vi är dessutom båda väldigt ambitiösa och vill göra bra ifrån oss. Så jag visste att vi skulle kunna göra ett bra arbete ihop. De målsättningar jag satt för mig själv är att se hur reklambranschen fungerar och hur det är att jobba som art director. Jag har tidigare haft ganska goda kunskaper i Adobe photoshop och Adobe Illustrator. Men då jag inte jobbat mycket med varken After effects eller Adobe Flash så ville jag även fördjupa mig i de programmen. Aida hodzic Jag valde att jobba tillsammans med Kicki då vi båda ligger på samma ambitionsnivå och har samma intresse för reklambranschen. Jag har sedan flera år tillbaka blivit mer intresserad för copywriting och ville därför få en inblick i hur det är att jobba som en. Jag har grundläggande kunskaper i alla Adobes redigeringsprogram och ville därför fördjupa mig i alla mer eller mindre av olika intresseskäl. Mina personliga målsättningar var att prova på yrkesrollen copy writer, fördjupa mig i reklam som område och prata med människor som arbetar inom branschen för att dels lära känna potentiella samarbetspartners och dels ta del av deras erfarenheter och kunskaper. Med tanke på programmets multimediainriktning ville jag ta tillfället i akt under denna kurs att faktiskt fördjupa mig i något annat än journalistik som vi har fått arbeta mycket praktiskt såväl teoretiskt med.

5 FRÅGESTÄLLNING & IDÉ FÖR UTFORSKANDET Vårt gemensamma mål var att fördjupa oss i psykologin bakom marknadsföring. Hur ser psykologin bakom marknadsföring ut? var vår huvudsakliga frågeställning och efter fördjupad läsning och research har vi nu genomfört ett antal tänkbara reklamkampanjer till organisationen Amnesty International. Vi utgick från deras målgrupp och grafiska profil och valde att belysa våld i hemmet/relationer. Anledningen till att vi valde att belysa just våld i hemmet/relationer är för att detta är ett problem som Amnesty gärna vill lyfta fram. VÅR IDÉ Då det redan finns en del marknadsföring som handlar om våld i hemmet/relationer så har vi försökt att tänka utanför ramarna. Därför har vi försökt hitta lösningar på hur vi kan göra vår reklamkampanj interaktiv. Anledningen till att vi valde att göra reklamkampanjen interaktiv är för att vi under researchens gång upptäckte att interaktiv marknadsföring blir väldigt uppmärksammad i dagsläget. Detta är något en reklambyrå kan vinna extra publicitet på genom att byråns reklamkampanjer sprids och delas via sociala medier. Utöver detta vill vi även med små medel göra vår kampanj effektfull, alltså använda oss av detaljer som vi inte har sett inom marknadsföring tidigare. Vi har försökt att tänka på hur vi ska kunna publicera vår produkt på olika plattformar samtidigt som det ska se enhetligt ut. Vi har beskrivit idén nedanför utifrån en kvinnlig modell för att lättare visa hur hela kampanjen hänger ihop. Vår tanke är att växlande modeller och annonser kommer att visas på olika plattformar. Anledningen till detta är för att mottagaren ska bli intresserad av vad hen kommer att se varje gång en ny annons dyker upp. Genom att använda olika modeller kommer det också att vara lättare att nå ut till fler då diverse människor kan relatera till olika modeller. Eftersom att Amnesty sedan tidigare har en väldigt tydlig stil på sin marknadsföring har vi valt att försöka passa in i och gå i samma riktning. På så sätt kommer mottagaren att känna igen stilen och automatiskt koppla den till organisationen. Utseendet på Amnestys reklamaffischer brukar vara ganska mörk, grym och obehaglig. De vill beröra mottagaren snabbt och tillräckligt mycket för att de ska vilja stödja Amnesty efter att de tagit del av reklamen. Amnesty spelar väldigt mycket på emotionella budskap, vilket är något vi har försökt eftersträva (Bergström 2000, s. 33). Vi har tänkt väldigt mycket på hur vi ska sticka ut från det som redan finns i dag. Varje dag får vi oerhört mycket sinnesintryck från omgivningen, att nå sina mottagare trots mängden av reklam som redan finns är något som alla inom reklambranschen kämpar med. Människan sållar bort reklam medan det intressanta och angelägna förs vidare till hjärnan och hjärtat. För att lyckas förmedla ett budskap som når och stannar hos en mottagare krävs mycket arbete. Förmedlaren måste påverka det känslomässiga som finns i mottagarens undermedvetna. Det kan vara allt ifrån glada till sorgliga minnen eller rädsla (Bergström 2000, s. 48) Detta är något vi har försökt applicera på vår reklamkampanj, dels genom utseendet på våra produkter men även med interaktivitet, en teknik som idag inte är så vanligt förekommande inom marknadsföring. Vi ville göra det interaktiva så bra som möjligt för att mottagarna ska sprida kampanjen av egen vilja, sociala medier är helt enkelt en guldgruva inom marknadsföring (Schmitz 2011, s. 269, 272). 5

6 6 FÖR WEBB Som tidigare nämnt ville vi sticka ut och har därför valt att göra vår reklam interaktiv på webben. Det första man ser på en av våra annonser är en porträttbild på en kvinna som kollar in i kameran med ett ledsamt ansiktsuttryck. Anledningen till att kvinnan kollar rakt in i mottagarens ögon är för att det blir svårare att undvika annonsen, samt att man har lättare för att identifiera sig själv med personen i bild. Bilden är tagen framifrån och kameran är i ungefär samma höjd som kvinnans ansikte, detta för att mottagaren ska känna att hen delar nivå med personen i bild. Mottagaren kommer att kolla på bilden på kvinnan och inse att något inte stämmer. Texten Se vad som döljer sig bakom fasaden är en typ av slogan och ger mottagaren möjlighet att klicka på kvinnan för att ta reda på vad som är fel. För varje klick som hen gör spricker en del av kvinnans ansikte och faller bort. Under syns ett blåmärke och en del av en ny text. När mottagaren fortsätter att klicka kommer mer och mer av den slagna kvinnans ansikte att dyka upp. När alla bitar av ansiktet är bortslagna kommer mottagaren se en slagen kvinna med en hopsydd mun. Texten under syns då helt och den kommer att lyda Våga tala. På så sätt kommer mottagaren känna medlidande för kvinnan. Förhoppningsvis annonsen berört mottagaren tillräckligt mycket för att hen ska hjälpa till att motarbeta våld i hemmet/relationer. Amnestys logga och statistik på hur många som utsätts för denna typ av våld finns med på bildens nederkant. Detta eftersom att Amnesty tidigare jobbat mycket med statistik och visar gärna hur många som är drabbade utav den frågan dem vill lyfta fram. Denna text kommer att finnas både innan och efter man har klickat bort fasaden. Vi har valt att behålla texten både innan och efter då vi vill att mottagarna ska ta del av texten även om de inte har valt att ta del av den interaktiva funktionen. FÖR WEBB När vår annons syns på tryckta plattformar så som tidningar eller magasin har vi möjlighet att använda oss av samma reklamkampanj dock i olika versioner och med olika modeller. Annonsen där kvinnan är slagen och har en hopsydd mun med en slogan har vi tänkt ska fungera både som stillbild och som interaktiv. Exempel på slogan som annonsen kan ha Hon behöver en röst, är det din? eller Våga tala. Vill man använda sig av interaktivitet så kan man använda sig utav QR-koder om vi har lagt dit någon, annars är annonsen som den är med alla synliga blåmärken och slogans på utan QR-koder. Detta har vi tänkt ska variera beroende på vilken tidning annonsen befinner sig i. Använder sig mottagaren av en QR-kod under tidningsläsning kommer hen att först se en bild på en kvinna utan slag eller sår med texten Vet du vad som döljer sig bakom fasaden? När mottagaren sedan använder mobilen och för över mobilen på annonsen kommer andra bilden att synas på skärmen. Här kommer också en ny text med Våga tala att dyka upp. Mottagaren kan alltså föra mobilen över bilden och på så sätt avslöjas fler och fler blåmärken. Text med statistik på hur många som utsätts för våld i hemmet/ relationer kommer att vara med på både stillbilden och det interaktiva som är synlig med hjälp av QR-kod. FÖR TV Tiden har inte räckt till för att göra en reklamfilm men eftersom vi har utgått från att göra en hel reklamkampanj för Amnesty så har vi tänkt på reklamfilmens uppbyggnad. Vi hade behållit stilen och förmedlingen som bilderna i kampanjen ger, känslan av obehag, skräck och grymhet. Grundidén hade varit densamma som i den interaktiva delen. Reklamfilmen hade börjat med en scen på kvinnans ansikte sedd ur profil. Hon hade kollat

7 sorgset ned i golvet och efter ett par sekunder vänt ansiktet mot kameran och kollat rakt in. Efter en kort stund hade kvinnans ansikte spruckit och fallit bort och under hade hennes blåmärken och sår avslöjats. En röst hade talat om hur många kvinnor som blir utsatta för våld i hemmet/ relationer dagligen/årligen som vi inte tänker på/vet om och vad man själv som mottagare kan göra för att motarbeta detta. EXTRA För att göra reklamkampanjen mer effektfull och uppmärksammad hade vi i åtanke att komma ut med fysiska produkter i samband med kampanjen. Ett praktiskt exempel på en fysisk produkt är ett iphoneskal med motiv som vi använt oss av i reklamkampanjen på. På så sätt hade Amnesty fått mer uppmärksamhet samtidigt som de delaktiga fotograferna hade fått mer cred. Vi tänkte att man kunde sälja iphoneskal, pennskrin, vattenflaskor till gym med motiv från kampanjen på eller dela ut det gratis till människor som redan bidragit organisationen på olika sätt. Vi har även tänkt att alla pengar som dras in på dessa produkter ska gå till det reklamen uppmanar mottagare att bidra till motarbetning av våld i hemmet/relationer och hjälpa utsatta kvinnor och män. Pennskrinet hade vi tänkt oss kunde vara ha den hopsydda munnen från vår annons som motiv, där läpparna är stängda med en dragkedja. Med hjälp av fysiska produkter tror vi att reklamen skulle nå ut till fler mottagare då fler skulle förknippa produkterna med annonserna och återkoppla det till Amnestys budskap. Vi tror att människor gläds åt kostnadsfria ting och tycker om att känna sig delaktiga i vad som händer runt omkring dem. Människor tycker helt enkelt om känslan av att de har gjort något bra för någon annan. UTSEENDE För att vår reklamkampanj ska smälta in i Amnestys övriga marknadsföring har vi försökt att utgå från deras färger, stil och profil när vi tagit fram vår idé. Amnesty använder sig av en väldigt hård och extrem stil, färgerna är mörka och har höga kontraster samt förmedlar en väldigt obehaglig känsla. Detta är något vi har försökt efterlikna, dock har vi lagt på en egen twist för att det ska skilja sig från deras tidigare annonser. När det kommer till färg och typsnitt har vi följt Amnestys regler som beskrivs i deras branding guide. I denna guide beskrivs vilka typsnitt som ska användas var och när. Typsnittet som Amnesty främst använder och som vi försökt efterlikna är Amnesty Trade Gothic. Vi valde typsnittet Bebas Neue för att det liknar deras typsnitt mest. Eftersom att Amnesty Trade Gothic är specialdesignat för Amnesty har vi varit tvungna att använda Bebas Neue. När man använder Amnestys logga i marknadsföring så är placeringen och färgerna väldigt viktiga. Man ska helst använda loggan i deras originalfärger som är svart och gul. Our logo should appear on a yellow background wherever possible. The black and white versions may be used for black and white documents. Med detta sagt har vi valt att ha kvar den svartgula loggan, mycket på grund av att den svartgula loggan sticker ut och känns igen snabbt. Amnestys primära färger är främst gult, vitt och svart. Det har vi haft i åtanke och har därför inte använt andra färger. I det här arbetet har vi gjort tre olika annonser och alla har olika slogan: Våga tala, våga se, våga agera. Följande har vi gjort för att mottagaren ska se att dessa tre annonser hänger ihop, olika verb på slogan gör en återkoppling till vad som läggs märke till mest i bilden. Den bilden där modellen har en hopsydd mun har med tal att göra, den med fokus på gröna ögon har med seende att göra och den sista har med agerande att göra. 7

8 RESULTAT Vi har under arbetets gång som sagt fördjupat oss i hur reklambranschen fungerar genom att dels tänka ur en mottagares perspektiv. Vad lockar mottagare och vad får de att komma ihåg en bra reklam? Vad får mottagare att hata en reklam och irritera sig på den? Och dels har vi fördjupat oss i reklambranschen genom att sätta oss in i yrkesrollerna copywriter och art director och jobba på ett sådant sätt som dessa två skulle göra i verkligheten. Vi utförde arbetet genom att fördjupa oss i kurslitteratur som vi själva ansett vara lämplig och nödvändig för genomförandet av projektet. Vi fördjupade oss senare i Amnestys tidigare reklamkampanjer och kom fram till att alla förmedlade mer eller mindre samma känsla av allvar och grymhet. Vi fastnade för stilen de hade i redigeringen av sina annonser och valde därför att gå i liknande spår. Vi utförde arbetet genom att lära oss under tiden vi skapar, vilket resulterade i en färdig produkt. Alla problem vi stötte på fick vi lösa under arbetes gång, och mycket är tack vare internet. Alla tutorials och tips på hur man kan lösa tekniska som kreativa problem har vi internet att tacka för. Som sagt valde vi att gå i samma spår som Amnesty just för att vi tror att reklambyråer hade tänkt i liknande banor, vi tror att det gynnar organisationen att bli igenkänt av tidigare mottagare samtidigt som de lockar till sig nya genom det unika de har och genom spridning. Det som fungerade bra var samarbetet, vi delade upp arbetet på ett effektivt sätt och båda hade något att göra under arbetets gång. En annan sak som fungerade väldigt bra var det ständiga bollplanket, vi kollade alltid med varandra om nya idéer och ändringar och letade ständigt efter inspiration och lösningar på våra problem. Vi fick även input från klasskamrater och vänner kring arbetet och den kritiken har vi tagit till oss och applicerat på projektet. Det som har fungerat mindre bra är ens egen kompetens i redigeringsprogrammen. De bifogade annonserna är det synliga resultatet av vårt projekt. Vi har fördjupat oss i psykologin bakom marknadsföring och har utifrån de kunskaper vi hämtat från lämplig kurslitteratur genomfört en reklamkampanj åt organisationen Amnesty. Vår reklamkampanj belyser våld i hemmet/ relationer. Bilderna är tagna och redigerade i den stil som Amnesty applicerar på sina annonser, dock har vi valt att lägga till en egen touch på vår reklamkampanj, bland annat genom att skapa en interaktiv reklam på samma ämne. 8

9 9

10 10

11 11

12 Aida hodzic Jag är väldigt stolt över resultatet. Jag trodde aldrig att jag och Kicki skulle lyckas genomföra de visionerna vi hade, jag var ett tag rädd för att vi tänkte för stort och att det skulle bli problematiskt för oss under arbetes gång. Jag hade både rätt och fel. Många av de problem som vi stötte på tog väldigt lång tid att lösa, och löste man ett problem dök ett annat upp. Men överlag tycker jag att vi har löst det på ett bra sätt, det har inte alla gånger varit de mest effektiva lösningarna, men vi löste de på egen hand utan förkunskaper och erfarenhet, vilket resulterat i en färdig och snygg produkt som fungerar mer än väl. Kicki Gustafsson Jag tycker verkligen att vi har gjort ett bra arbete under denna kurs. Vi tog oss an mycket men jag känner att vi klarade av att få fram den produkten som vi ville ha. Det har kanske inte alltid flutit på perfekt på grund av problem som behövt lösas och vi inte riktigt vetat hur. Men vi lyckades till slut och det är enligt mig det viktigaste. Jag är glad att jag valde att jobba med Aida för det känns som att hon ligger på samma ambitionsnivå som mig och vill lägga samma tid och energi på det arbete hon gör som jag gör med mitt. 12

13 DISKUSSION & SAMMANFATTNING Som tidigare nämnt är vi båda nöjda med varandras insats och vad det har resulterat i. Vi har lärt oss väldigt mycket om reklam på enbart tre veckor och vårt intresse för branschen har vuxit. Hur ser psykologin bakom marknadsföring ut? var vår frågeställning och vi har konstaterat att reklambranschen spelar väldigt mycket på känslor och människors undermedvetna. Vi har studerat AIDA-modellen som står för Attention, Interest, Desire Action, och Satisfaction, en modell som beskriver de olika sätten att trigga en kund. De flesta annonserna vi ser runt omkring oss bygger på denna modell, reklam ska locka mottagaren och få hen att främst utföra en handling, i vårt fall bidra med hjälp till organisationen Amnesty. Tanken är att modellen ska följas i den ordningen bokstäverna kommer, först bör mottagaren uppmärksamma annonsen, VÅRA KUNSKAPSMÅL därefter skapa ett intresse utifrån annonsen och sist få en längtan varefter mottagaren agerar (Rosengren & Sjödin 2011, s. 47). Vi har även under fördjupningen av psykologin bakom marknadsföring förstått att reklam är en mer eller mindre planerad kommunikation, där det huvudsakliga syftet är att få mottagaren att agera/handla på ett sätt som ska stödja företaget eller organisationen som reklambyrån fått i uppgift att marknadsföra (Rosengren & Sjödin 2011, s. 25). Vi har förstått hur denna planerade kommunikation kan se ut, hur den ser ut när den lyckas och när den misslyckas och vad som får människor att agera respektive handla. Utöver AIDA-modellen har vi även tagit hjälp av SWOT-analysen som förstärkt styrkor, svagheter samt möjligheter med vår reklamkampanj på ett bra sätt (Schmitz 2011, s. 47). Lära oss hantera och behärska Adobes redigeringsprogram. Få en inblick i hur reklamvärlden ser ut och fungerar och jobba utifrån reklammakares tankesätt. Jobba mot ett företag eller en organisation och låtsas att vi har fått i uppgift att marknadsföra dem. Detta i form av en reklamkampanj, målet är att ha slutförda produkter att visa upp. Kunskapsmålen vi satte upp har vi uppnått. Innan projektet satte igång hade vi inga tidigare förkunskaper inom PR. I dag kan vi säga att vi vet mycket mer. Det vi kan i dag är att reklam bygger mycket på känslor och att en bra reklam gör mycket för produkten/företaget den representerar. Vidare vet vi även att en dålig reklam gör precis det motsatta, och detta har vi fördjupat oss mer i och förstått varför vissa annonser/ reklamfilmer inte går hem hos en mottagare. Vi har även insett att vi jobbar betydligt smidigare och mer effektivt i Adobes redigeringsprogram i dag än vad vi gjorde innan kursens start. Mycket på grund av de problem vi stötte på under projekts gång. Dessa fick oss att prova på diverse lösningar med olika verktyg vilket förstärkte kunskaperna inom redigeringsprogrammen. Detta resulterade i en slutprodukt som vi båda är riktigt nöjda med. Vi har även lärt oss att reklam som närmar sig en mottagare berör mer, därför tog vi väldigt nära porträttbilder på våra modeller och därför valde vi även att skapa en interaktiv annons då det interaktiva automatiskt minskar avståndet mellan förmedlaren och mottagaren. Detta på grund av att mottagaren identifierar sig lättare med reklamen, tillåts vara delaktig i den och tar därför del av den på ett helt annat sätt (Bergström 2004, s. 85, 298). 13

14 Aida hodzic Denna kurs har varit riktigt rolig och otroligt lärorik. Från att inte kunna så mycket om varför vissa annonser ser ut som de gör till att i dag förstå precis varför det är på det sättet känns väldigt givande. Det har som sagt varit kul att fördjupa sig i något som verkligen intresserar en och utifrån de kunskaperna man plockat med sig under dessa tre veckor skapa något som faktiskt hade kunnat appliceras på verkligheten. Jag är också nöjd med kunskaperna jag har fått i en del redigeringsprogram. Från att aldrig ha öppnat After Effects till att jobba i det och genomföra ett projekt betyder mycket för mina framtida arbeten. Jag har även blivit mer självsäker i Photoshop och har insett vad och hur mycket man kan skapa i programmet. Det känns även skönt att man har hunnit med allt man faktiskt har satt upp som mål, och det kommer att vara intressant att visa upp det vi åstadkommit för reklambyrån IK Stockholm. Kicki Gustafsson Jag har haft väldigt kul under denna kurs och känner att jag har lärt mig väldigt mycket. Det är även kul att vi har tagit fram en produkt som faktiskt hade kunnat användas utanför skolan och inte enbart något som är skapat för att få ett betyg. Därför ska det bli intressant vad IK Stockholm säger om vårt arbete när vi väl kommer dit. Jag har länge velat lära mig mer i After Effects och nu har jag fått dyka ner i programmet lite och känner att jag fått en del kunskap och det känns väldigt bra. 14

15 LOGGBOK första veckan (9/3-15-3) Kursen sätter igång med introduktioner. Jag och Kicki berättar om vår idé inför hela klassen. Vi bestämmer oss för att undersöka psykologin bakom marknadsföring genom att lägga på ett genusperspektiv på arbetet. Vi tittar båda två på första avsnittet av Alla är fotografer med Johan Rheborg och Henrik Schyffert och blir inspirerade till att göra ett liknande projekt. Projektet gick ut på att switcha rollerna mellan man och kvinna. Kvinnor i annonser och reklamfilmer har en tendens att framställas som sårbara, mjuka, sköra och osäkra i sig själva medan männen framställs som precis tvärtom. Syftet var att vi skulle framställa de två könen som varandras motsatser och se vilken respons vi får på det. Vi kontaktade genusfotografen Tomas Gunnarsson som medverkade i Rheborg och Schyfferts program och reklamforskaren Nina Åkestam. Tomas svarade inte alls och Nina hade inte tid för oss. Med flera inputs från vänner valde vi att förkasta den idén då den föll under flera aspekter. Dels hade vi inte ett helt tydligt syfte och målgrupp och vi insåg mycket snart att vi gjorde det väldigt svårt för oss. Istället tog vi tag i att undersöka psykologin bakom marknadsföring men då genom att jobba mot en organisation, Amnesty och låtsas att vi har fått en efterfrågan på att göra en reklamkampanj åt dem. Innan vi valde att jobba mot Amnesty jämförde vi olika företags och organisationers sätt att marknadsföra sig själva och fastnade specifikt för Amnesty då deras reklamkampanjer stack ut från de övriga och var väldigt nyskapande. Vi dyker i den idén och kontaktar intressanta personer att prata med. Vi sätter även igång med research och kollar hur Amnestys tidigare reklamkampanjer har sett ut och vi fastnar för deras stil inom redigering. Vi kollar upp vilka reklambyråer som har jobbat med organisationen och kontaktar dem, och vi bokar även in fotografering med vänner och bekanta. andra veckan (16/3-22/3) Måndagen den 16/3 fotograferade vi alla våra modeller och tisdagen den 17/3 tog vi tag i redigeringen av bilderna direkt efter seminariet. Vi kontaktade även reklambyrån vi ville besöka ännu en gång, men utan svar. Vi ringer även till en reklamansvarig på Amnesty flera gånger men får inget samtal tillbaka. Onsdagen den 18/3 redigerar vi klart alla våra bilder och sätter dit loggan och slogan för våra annonser. Vi funderar även på hur vi ska göra vårt interaktiv och hur vi lättast kan göra det snyggt och användarvänligt utan att krångla till det för mycket för oss själva. Vi lånar även alla böcker som vi tycker passar bra som inlärning till arbetet och som referenser. tredje veckan (23/3-27/3) Finslip av redigering av bilderna samt placering av logga och slogan. Lösningsletande över internet på hur vi kan skapa en interaktiv reklam på bästa möjliga sätt. Efter mycket research på internet lyckas vi äntligen skapa en interaktiv reklam. Detta är något som tog mest tid och var mest krångligt under projektets gång. Vi fortsätter även att läsa kurslitteraturen och hämta ut nödvändig fakta för projektrapporten. Vi håller kontakt med VD:n Daniel Hoffman på reklambyrån IK Stockholm för studiebesök, de är positiva till mötet men kunde inte hitta någon tid för att ta emot oss under valbara fördjupningen. Dock ska jag och Kicki besöka de efter kursen. Vi studerar även Amnestys logga, typografi och slogans och kommer fram till en gemensam utifrån deras branding guide som vi tycker passar för vår färdiga reklamkampanj. De sista dagarna lägger vi mest tid och energi till rapportskrivande och förberedelser inför föreläsningen. 15

16 TIDSUPPSKATTNING Sammanfattningsvis kan man säga att vi har lagt ner väldigt mycket tid på vårt projekt. Vi har velat ta fram så mycket som möjligt av vår kreativitet och har haft som mål att genomföra ett projekt som vi skulle bli 100 % nöjda med. Aida hodzic Jag har arbetat hela arbetsdagar och även på kvällar samt lite grann under helger. Jag uppskattar att jag ungefärligen har lagt ner 135 timmar totalt på denna kurs. Kicki Gustafsson Jag har arbetat hela arbetsdagar och även på kvällar samt lite under vissa helger. Jag uppskattar att jag ungefär har lagt ner 135 timmar totalt på denna kurs. 16

17 VISUELLT STYRDOKUMENT För tryck R: 255 G: 243 B: 0 För skärm R: 255 G: 243 B: 0 Färgkoder Vi har gått efter Amnestys färgkoder så att våra produkter passar med deras profil. För tryck C:0 M:0 Y:0 K:100 För skärm För tryck C:0 M:0 Y:0 K:0 För skärm FFFFFF logga Vi valde att använda oss utav Amnestys gula logga då den passade våra mörka bilder bäst. logga Vi valde Bebas Neue som typsnitt då det är liknar typsnittet som Amnesty använder mest. BEBAS neue 17

18 REFERENSER tryckt litteratur Bergström, Bo Effektiv visuell kommunikation. Borås: Carlsson Bokförlag. Andra upplagan. Bergström, Bo Titta! Stockholm: Carlsson Bokförlag. Rosengren, Sara & Sjödin Henrik Reklam förståelse och förnyelse. Malmö: Författarna och Liber AB. Upplaga 1:1. Schmitz, Bernd PR handboken. Stockholm: Bokförlaget Redaktionen AB webbplatser Rice, Jonathan How I created the Ultra-Detailed Portraits Jonathan Rice art & photography. (Hämtad ) PremiumBeat.com After Effects Shatter Glass Tutorial. Vimeo. (Hämtad ) Smith, Jennifer, Smith, Christopher & Gerantabee Fred How to Add Stop Code with the Action Panel in Adobe Flash CS6. For Dummies. (Hämtad ) Amnesty International Australia Branding Guidelines. Amnesty. resources/activist/aia_branding_guide_2013.pdf (Hämtad ) Viss Stockholms Läns Landsting Våldsutsatta kvinnor. Viss. Vardprogram/Psykisk-ohalsa/Valdsutsatta-kvinnor/ (Hämtad ) Dagens Arena Våld mot kvinnor vanligast i Sverige. Dagens Arena. innehall/vald-mot-kvinnor-vanligast-i-sverige/ (Hämtad ) 18