Budgetunderlag

Transkript

1 Utbildningsdepartementet Stockholm (18) 2016 Skolverket överlämnar härmed budgetunderlag för Beslut i ärendet har fattats av Skolverkets generaldirektör vid sammanträde den 21 februari Föredragande var undervisningsråd Katarina Tiväng. Anna Ekström Generaldirektör Camilla Asp Stabschef Kopia till Ekonomistyrningsverket Finansdepartementet Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret Postadress: Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

2 2 (18) Skolverkets budgetunderlag 2016 HEMSTÄLLAN UTVECKLING INOM SKOLSEKTORN FÖRSLAG TILL UTÖKAD FINANSIERING AV VERKSAMHET UTGIFTSOMRÅDE 16 ANSLAG 1.1 STATENS SKOLVERK UTGIFTSOMRÅDE 16 ANSLAG 1:5 UTVECKLING AV SKOLVÄSENDET OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET VERKETS ÅTGÄRDER FÖR ATT EFFEKTIVISERA OCH MINSKA KOSTNADERNA FÖRSLAG TILL FINANSIERING AV SKOLVERKETS VERKSAMHET ANSLAG, AVGIFTSINKOMSTER OCH ÖVRIGA INKOMSTER SOM DISPONERAS (TKR) INVESTERINGSBEHOV I ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (TKR) RÄNTEKONTO MED KREDIT ANSLAGSKREDIT PÅ RAMANSLAG BEMYNDIGANDEN... 15

3 3 (18) Hemställan Med utgångspunkt i de resonemang som förs i budgetunderlaget hemställer Skolverket om att myndigheten tillförs medel för 2016 enligt följande. Äskanden om tillägg anges kopplat till aktuellt anslag. (tkr) Utgiftsområde 16 (tkr) Statens skolverk Utbildningsstatistik, äskande om tillägg Statistikdatabas, äskande om tillägg :5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet Ap.2 Internationella studier, äskande om tillägg Ap.3 Till Skolverkets disposition Uthållig implementering av skolreformerna, äskande om tillägg Legitimering av lärare och förskolelärare, äskande om tillägg :6 Särskilda insatser inom skolområdet :7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet :8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet m.m :9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet :10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal :11 Förstärkning av basfärdigheter 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning Utgiftsområde 13 1:1 Integrationsåtgärder :1 Särskilda jämställdhetsåtgärder Utgiftsområde 1 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer Lärarlegitimation Vad avser finansiering av administrationen för utfärdande av lärarlegitimation anser myndigheten att verksamheten är underfinansierad och föreslår att en genomgripande diskussion kring finansieringen av denna verksamhet sker snarast. Matematiklyftet Skolverket hemställer om att regeringen ger Skolverket ett bemyndigande på ytterligare 90 mkr för anslaget 1:5 ap. 3 att infrias under. Enligt budgetpropositionen 2012/13:1 aviseras att Matematiklyftet kan disponera. : : :

4 4 (18) 1 Utveckling inom skolsektorn Utbildning och skola är en stor och viktig del av vårt samhälle. Att förskola, skola och vuxenutbildning fungerar väl är av fundamental betydelse såväl för den enskilda individen som för samhället i stort. Skolan ska ge barn och unga människor en god start i livet. Den ska ge bildning, förbereda inför arbetslivet och erbjuda människor en andra chans till utbildning. Detta gör Skolverkets uppdrag både angeläget och utmanande. Svensk skola genomgår i nuläget stora förändringar. Reformerna går in i alla delar av skolsystemet, är genomgripande och kräver engagemang från alla som arbetar i förskola, skola och vuxenutbildning. Reformerna är nu inne i ett skede då intentionerna omsätts till verklighet i skolorna av skolhuvudmän, rektorer, lärare, förskollärare och annan personal. Förändringsprocessen ställer höga krav på verksamma i skolan och Skolverket finner det ytterst viktigt att reformerna får tid att förankras, följas upp och löpande justeras. Det måste också finnas utrymme att förändra och utveckla Skolverkets uppföljning utifrån de genomförda reformerna. 2 Förslag till utökad finansiering av verksamhet 2.1 Utgiftsområde 16 Anslag 1.1 Statens skolverk Myndighetens långsiktiga finansiering Skolverkets verksamhet är omfattande, bred och mångfasetterad. En mycket stor del av verksamheten utgörs av regeringsuppdrag meddelade i regleringsbrev eller i särskild ordning. Flera uppdrag har korta tidsramar, annonseras med kort varsel och utgör i vissa fall en ny form av verksamhet. I vissa fall tillförs myndigheten särskilda medel på sakanslag i andra fall förväntas myndigheten själv finansiera den tillkommande verksamheten. Skolverket har återkommande påpekat de svårigheter som är förknippade med ryckig och kortsiktig planering för myndigheten. Sammantaget innebär detta en komplex och svåröverskådlig ekonomi med medel på flera anslag behäftade med olika villkor vilket medför risker gällande styrning och uppföljning av verksamheten. Det är angeläget att föra en genomgripande diskussion om Skolverkets finansiering via förvaltningsanslag och sakanslag och skapa förutsättningar för en långsiktigt mer hållbar finansieringsmodell. Finansiering av IT-stöd i regeringsuppdrag Som tidigare påpekats uppstår kostnader när myndigheten får uppdrag som förutsätter IT-stöd dels i form av utvecklingskostnader, dels i form av långsiktiga kostnader för drift och förvaltning. Eftersom IT-utveckling normalt finansieras via låneramen blir konsekvensen för myndigheten dels fleråriga avskrivningskostnader, dels att dessa IT-investeringar tränger ut utrymmet för annan IT-investering som är nödvändig för att utveckla myndighetens processer hade myndigheten av-

5 5 (18) skrivningskostnader motsvarande 1,9 procent av Skolverkets förvaltningsanslag 2012 var motsvarande andel 4,4 procent. I vissa fall har regeringen beslutat om att anslagsmedel får finansiera kostnader för IT-utveckling kopplat till regeringsuppdrag, vilket Skolverket anser vara positivt och nödvändigt. Skolverket vill betona nödvändigheten av att myndigheten fortsatt erhåller finansiering för de ITkostnader som regeringsuppdrag genererar. Detta bör ske antingen genom att förvaltningsanslaget förstärks med motsvarande avskrivningskostnader eller genom avsteg från kapitalförsörjningsförordningen med innebörden att myndigheten tilldelas anslagsmedel för dessa kostnader. I båda fallen krävs också medel för löpande drift och förvaltning. Utbildningsstatistik Den omfattande reformeringen av det svenska utbildningsväsendet har inneburit ett utökat åtagande för Skolverkets nationella uppföljning. Reformerna har bl. a. gjort det nödvändigt att genomföra parallella insamlingar fram till dess att de tidigare systemen kan fasats ut. Som exempel kan nämnas gymnasieskolan, där programutbudet ändrades hösten 2011 samtidigt som de elever som redan påbörjat en utbildning fortsätter sina studier enligt den gamla läroplanen. För att förändra det befintliga tabellverket i enlighet och konsekvens med reformerna, har Skolverket tidigare bedömt att en förstärkning med cirka 4 mnkr kommer att behövas under. Om uppföljningssystemet dessutom ska utökas i enlighet med de beslutade reformerna så medför det ytterligare kostnader för nya insamlingar. Bland annat tillkommer: Fler nationella prov i grundskolans årskurs 6 och 9 Insamling av betyg i årskurs 6. För gymnasieskolan tillkommer introduktionsprogrammens gymnasieintyg. Betygen från teknikprogrammets fjärde år. Förutom den löpande, årliga kostnaden för insamling och statistikframställning så uppstår även en initialkostnad för utveckling och anpassning av de befintliga insamlings- och granskningssystemen samt för framtagning av statistik. Reformeringen av gymnasiesärskolan 2013 kommer att kräva en ändring av förordningen (2001:100) om den officiella statistiken för att det ska vara möjligt att på individnivå samla in uppgifter om kurser och examensbevis. Alternativt begränsas insamlingen till uppgifter om antal elever per program/inriktning. Eftersom förutsättningarna ännu är oklara har kostnaderna inte uppskattats. Därutöver behöver lärarstatistiken utvecklas så att man från kan följa upp andelen legitimerade lärare per undervisningsämne och skolform. Sammanfattningsvis behöver den infrastruktur som uppföljningssystemet utgör en ordentlig förstärkning för att det ska vara möjligt att följa utvecklingen inom utbildningsväsendet. I nuläget saknas det helt finansiering för flera omfattande och

6 6 (18) betydelsefulla statistikinsamlingar. Det kan leda till att det kan komma att saknas medel för att publicera exempelvis viss statistik om provresultat och betyg under om inte ytterligare resurser tillförs verksamheten. Sammantaget hemställer Skolverket om permanent ökning av anslaget med 10 mnkr från och med för att uppföljningssystemet ska kunna omfatta fler insamlingar än idag och samtidigt bibehålla den nuvarande kvalitetsnivån. Därutöver behövs ett tillfälligt tillskott med 4 mnkr för att kunna göra justeringar i det befintliga tabellverket. Modernisering och utveckling av uppföljningsstatistiken Skolverkets uppföljningssystem är omfattande och statistikanvändarna har många olika behov. Förutom de förändringar som följer av regeringens reformer så finns det också ett behov av att modernisera uppföljningssystemet. Användarna ställer stora krav på såväl statistikens innehåll och aktualitet som användarvänligheten. För att göra det möjligt att följa och utvärdera de omfattande reformernas effekter är det viktigt att Skolverket, IFAU och andra utvärderande myndigheter och institutioner har tillgång till registerdata och statistik av tillräcklig omfattning och kvalitet som beskriver skolsystemets utveckling. Användarna ställer idag stora krav på såväl statistikens innehåll och aktualitet som användarvänligheten. Detta gäller inte minst elever och föräldrar som ska göra informerade val i skolsystemet. För att tillgodose användarnas behov behöver Skolverket utveckla en sammanhållen publiceringsdatabas med statistik om alla verksamhetsformer på alla befintliga redovisningsnivåer (riket, län, kommun, skola). Den tekniska utvecklingen i samhället ställer dessutom allt högre krav på datatillgänglighet och publicering genom s.k. webbtjänster och efterfrågas idag av allt fler användare. Utvecklingen av en ny statistikdatabas beräknas ta ungefär tre år och kostnaden uppskattas till totalt ca 20 mnkr. Den fortsatta förvaltningskostnaden beräknas bli lägre än den nuvarande, men det är i nuläget inte möjligt att göra en sådan kalkyl. Skolverket hemställer om anslagsmedel för utveckling av en ny statistikdatabas under perioden 2016 med sammanlagt 20 mnkr fördelat på 6 mnkr, 7 mnkr och 7 mnkr Investeringar i anläggningstillgångar bör finansieras över anslag vilket utgör ett avsteg från 2 kap.1 kapitalförsörjningsförordningen (2011:210).

7 7 (18) 2.2 Utgiftsområde 16 Anslag 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 1:5.2 Internationella studier Kostnaderna för de internationella studierna kommer att öka fram till och därefter sjunka något. Kostnadsökningen beror på två saker dels att lärosätenas OH-kostnader höjs kontinuerligt, dels att flera studier sammanfaller i tiden vad avser genomförande. De internationella studierna står idag för trendmätning av kunskapsutvecklingen i svensk skola. Studierna har hög trendmätningskvalitet och bred täckning inom respektive ämnesområde. Efter ett reformskede i både grundskolan och gymnasieskolan är de internationella studierna betydelsefulla för att se effekter på kunskapsutvecklingen. Under de senaste åren har vidare ett flertal omfattande satsningar gjorts eller kommer att genomföras, exempelvis inom matematikämnet, och det är angeläget att mäta effekterna av såväl reformer och särskilda satsningar på elevernas kunskaper i både grund- och gymnasieskola. De internationella programmen följer givna cykler. PISA genomförs våren 2012 och nästa insamling planeras till. Förstudie genomförs. Nästa omgång av TIMSS och TIMSS Advanced huvuddatainsamlingar planeras också till. Det innebär förstudier under våren. PIRLS och ICCS planerar huvuddatainsamlingar 2016 och förstudier. Också andra studier med datainsamlingar under perioden 2017 kan bli aktuella att ta ställning till under Det förs exempelvis en diskussion i EU om en upprepning av den internationella språkstudien. Mot bakgrund av detta kommer de totala kostnaderna för de internationella studierna att variera över de kommande åren och en betydande ökning av kostnaderna kan förväntas under de datainsamlingsintensiva åren Till detta tillkommer att kostnadsläget för genomförande av internationella studier har förändrats som konsekvens av regeringsbeslut rörande lärosätenas kostnadstäckning för externa uppdrag. I lärosätenas regleringsbrev från 2010 anges att lärosätena vid externa uppdrag ska begära full kostnadstäckning för OH-kostnader. De internationella studierna genomförs delvis som uppdrag till lärosätena och kostnaderna för OH har successivt ökat från ca 30 procent 2009 till över 70 procent Sammantaget förändras alltså kostnadsläget dels på grund av att flera studier samanfaller under de närmaste åren, dels på grund av att lärosätenas OH-kostnader ökar kontinuerligt. I nedanstående tabell skattas de totala kostnaderna för deltagande i TALIS 2012, PISA, TIMSS åk 4 och 8, TIMSS Advanced, ICCS och PIRLS under En ev. upprepning av internationella språkstudien kan förändra kostnadsskattningarna. Det är viktigt att notera kostnadsökningen Kostnadsramen för anslagsposten ligger i dag på 15 mnkr.

8 8 (18) År Totalt (tkr) Skolverket hemställer om en utökning av anslagsposten med 1.5:2 med 1,5 mnkr för, 6 mnkr och 7 mnkr :5.3 Till skolverkets disposition Fortsatt uthållig implementering av skolreformerna Reformeringen av den svenska skolan är nu inne i ett skede då tyngdpunkten förskjuts från statliga insatser till genomförande på huvudmanna- och skolnivå. Om insikten om reformernas intentioner och innebörd eller kompetensen att genomföra dem brister på den lokala nivån finns en risk att förutsättningarna försämras för att reformernas syfte ska uppnås. I Skolverkets kontakter med skolhuvudmän, rektorer, förskolechefer, lärare och förskollärare framgår med stor tydlighet ett behov av fortsatt stöd från statens sida för att reformernas intentioner ska förverkligas. Samma tydliga budskap lämnas i de utvärderingar av implementeringsarbetet som genomförts. Fördjupade stödinsatser när det gäller att planera, genomföra och följa upp undervisningen utifrån de nya kurs- och ämnesplanerna, ämnesfördjupning samt kunskapsbedömningsfrågor är exempel på behov som förs fram. Skolverket ser det som mycket angeläget att regeringen anvisar medel under och för att framgångsrikt fullfölja och befästa reformarbetet med hänsyn till de erfarenheter som hittills vunnits och hemställer om en utökning på anslagsposten 1.5:3 om 10 mnkr för respektive. Legitimering av lärare och förskollärare I proposition 2010/11:20 Legitimation för lärare och förskollärare framgår att legitimationerna ska avgiftsfinansieras och avgiften beräknas så att full kostnadstäckning uppnås. Skolverket beräknade 2011 kostnaden till kronor per legitimation efter samråd med ESV. I samrådet med ESV konstaterades dock att det inte var möjligt att ge Skolverket ett bemyndigande att fastställa avgiften och frågan gick därför tillbaka till regeringen. Regeringen fastställde avgiften i förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor 4 kap. 12. Där framgår att Skolverket ska ta ut en avgift om kronor för ansökan om legitimation, 750 kr för komplettering och 750 kr för ansökan om lektor. Övriga villkor för den avgiftsbelagda verksamheten ska framgå av

9 9 (18) regleringsbrevet till myndigheten. Skolverket har inte erhållit några sådana villkor i regleringsbrevet för Skolverket väljer att i budgetunderlaget för 2016 redogöra för de kostnader som myndigheten kommer att ha för legitimering under de närmaste tre åren. De intäkter som kommer in kommer inte att täcka kostnaderna. En utredning måste göras för hur detta ska lösas från och framåt då nuvarande avgiftsnivå inte ger full kostnadstäckning. Det krävs också ett tydliggörande i 2013 års regleringsbrev kring förutsättningarna för årets avgiftsintäkter. Hanteringen av den avgiftsfinansierade verksamheten Avgiften är en offentligrättslig avgift och riksdagen har delegerat rätten att fastställa avgiften till regeringen. Det framgår av ESV handledning 2000:21 Att styra avgiftsbelagd verksamhet att offentligrättsliga avgifter i regel inte bör disponeras av myndigheten. Socialstyrelsen disponerar till exempel inte de avgifter som betalas in för legitimationer för läkare och sjuksköterskor. Med hänsyn till den mycket osäkra finansiering som avgifterna innebär är det ytterst angeläget att myndighetens verksamhet finansieras via anslag och att avgifterna inte disponeras av myndigheten. Kostnader för legitimering 2016 Under perioden till 2016 kommer Skolverket att arbeta med legitimering av lärare som ska erhålla en legitimation med och utan avgifter. I slutet av 2013 kommer större delen arbetet med att utfärda legitimationer för behöriga lärare och förskolelärare som avslutat sina studier före 1 juli 2011 vara klart. Myndigheten beräknar att ansökningar kommer att beslutas under 2013, vilket innebär att det återstår uppskattningsvis ansökningar att handlägga kommande år. Bedömningen är att dessa anökningar ska vara avklarade. Denna verksamhet är helt ofinansierad från. Från ska utfärdande av legitimation för de som tagit examen från 1 juli 2011 till 31 december 2013 hanteras inklusive ärenden avseende ansökan om utökad behörighet. För nyutexaminerade lärare är avsikten att kostnaderna ska täckas av avgifter. Beräkning kostnad nyutexaminerade Skolverket bedömer att myndigheten kommer att hantera ansökningar per år. År beräknas dock antalet sökande vara något högre eftersom det finns en upparbetad volym med ansökningar från 2011 som ska hanteras. Det är mycket svårt att förutsäga antalet sökande under, t.ex. kommer signaler om att lärarna inte får sitt introduktionsår på skolorna vilket innebär att färre kommer att kunna söka under Det är angeläget att Skolverket har tillräcklig kapacitet för att hantera alla de ansökningar som kommer in vilket skulle kunna innebära att vi, om

10 10 (18) det blir betydligt färre ansökningar, står med en stor fast kostnad som inte täcks av de avgifter vi får in. Vi vill dock inte riskera att ha för låg kapacitet. Skolverket gör följande bedömning för de närmaste tre åren (tkr). Nyutexaminerade lärare 2016 Ansökningar Handläggarorganisation Rätts/upplysningstjänsten Gymnasieenheten Övriga kostnader Kostnad Inkl. OH påslag 20% IT-förvaltning Total kostnad Intäkt Underskott Myndighetens slutsats är att avgiftsintäkten inte kommer att täcka de kostnader myndigheten har för ärendehanteringen med en avgift om kronor per ansökan. Skolverket har redan tidigare argumenterat för en avgift om kronor per ansökan, men de nya beräkningarna visar att kostnaden snarare är kronor per anansökan vid full kostnadstäckning. Våra beräkningar är gjorda med viss osäkerhet eftersom antalet sökande är osäkert, handläggarorganisationen inte är testad för ett normalläge och potentialen i ärendehanteringssystemet inte är fullt ut införd. Det föreligger också en risk att färre än ansöker om legitimation vilket innebär ett intäktsbortfall som kan få betydande konsekvenser för Skolverkets ekonomi. Beräkning kostnad för legitimering av lärare som inte ska erlägga en avgift Under 2013 handläggs det stora flertalet av de befintliga sökande med äldre examina (fram till 30 juni 2011). Myndigheten förutser dock att ett antal ärenden för sökande som har äldre examina kommer lämnas in även under och. Det är svårt att bedöma volymer men Skolverket uppskattar antalet till och myndigheten måste ha beredskap för att hantera ansökningarna när de kommer. Skolverket gör följande bedömning avseende volymer och kostnader för hantering av dessa ansökningar (tkr). Utgångspunkten är att myndigheten ska ha beredskap för att hantera alla ansökningar på två år.

11 11 (18) Ansökningar Handläggarorganisation Rätts/upplysningstjänsten Gymnasieenheten Övriga kostnader Kostnad Inkl. OH påslag 20% IT-förvaltning Total kostnad Fortsatt behov av it-utveckling För att göra en korrekt bedömning av de kort- och långsiktig kostnaderna har den fortsatta utvecklingen av IT-stödet s för sig. Under 2013 är 15 mnkr avsatta för fortsatt utveckling och prognosen just nu är att ytterligare utveckling måste ske även under med 10 mnkr. Ärendehanteringssystemet utvecklas stegvis parallellt med daglig produktion vilket gör att utvecklingen drar ut på tiden. I första hand sker för närvarande sådan utveckling som effektiviserar handläggningen vilket gör att utvecklingen av centrala funktioner, till exempel en integrerad betalfunktion och en utvecklad statistikfunktion, har skjutits på framtiden och kommer att ske. Fortsatta investeringar i anläggningstillgångar bör finansieras över anslag vilket utgör ett avsteg från 2 kap.1 kapitalförsörjningsförordningen (2011:210). Skolverket hemställer om att Skolverkets medel för lärarlegitimation disponeras på anslag mot att intäkter redovisas mot inkomsttitel. Skolverkets kostnader för lärarlegitimation är 69 mnkr, 50,2 mnkr och 20,2 mnkr Om avgiften ska ge full kostnadstäckning måste den höjas till kronor. Slutligen hemställer Skolverket om anslagsmedel på 1.5:3 för fortsatt it-utveckling under motsvarande 10 mnkr. Fortsatta investeringar i anläggningstillgångar bör finansieras över anslag vilket utgör ett avsteg från 2 kap.1 kapitalförsörjningsförordningen (2011:210). 2.3 Verkets åtgärder för att effektivisera och minska kostnaderna Enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheter som lämnar förslag som leder till ökade kostnader redovisa förslag till åtgärder inom den egna verksamheten som leder till motsvarande minskning av kostnaderna. En stor del av Skolverkets verksamhet styrs av regeringsuppdrag, med en hög grad av styrning av hur dessa ska genomföras. Utrymmet för myndigheten att omprioritera inom befintlig verksamhet är begränsat.

12 12 (18) 3 Förslag till finansiering av Skolverkets verksamhet 3.1 Anslag, avgiftsinkomster och övriga inkomster som disponeras (tkr) Beräknade belopp för åren 2016 är baserade på inlagda uppgifter i Hermes. Anslagsbenämning 2012 utfall 2013 prognos 2016 Anslagsposter som disponeras för Utgiftsområde 16 1:1 Statens skolverk :1.1 Statens skolverk :5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet :5.1 Medel för Tekniksprånget :5.2 Internationella studier :5.3 Till Statens skolverks disposition :5.4 Bidrag till vissa organisationer :5.9 Fördelas efter beslut av regeringen :6 Särskilda insatser inom skolområdet :6.2 Särskilda bidrag för riksrekryterande gymnasial utbildning för elever med funktionshinder :7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m m :7.1 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m :7.2 Statsbidrag för omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds :8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet m.m :8.1 Särskilt verksamhetsstöd till vissa utbildningar :8.2 Statsbidrag för vissa gymnasieutbildningar m.m :8.3 Skolgång för barn som vistas i landet utan tillstånd :9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet :9.1 Elev- och lokalkostnadsbidrag vid svensk undervisning i utlandet :9.2 Utvecklingsarbete :10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal :10.1 Fortbildning av lärare, rektorer och viss annan personal :10.2 Fortbildning av förskolepersonal Beloppet är inklusive in gående anslagssparande från 2012.

13 13 (18) Anslagsbenämning 2012 utfall 2013 prognos :11 Förstärkning av basfärdigheter :11.1 Förstärkning av basfärdigheter :14 Statligt stöd till vuxenutbildning :14.1 Statsbidrag för vuxenutbildning :14.2 Särskilt verksamhetsstöd till vissa utbildningar :14.6 Statsbidrag till förarutbildningar :14.8 Statsbidrag till yrkesutbildning inom komvux och särvux :15:3 Särskilt verksamhetsstöd till Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Utgiftsområde 13 1:1 Integrationsåtgärder :1.7 Sfi-bonus :1 Särskilda jämställdhetsåtgärder :1.23 Särskilda jämställdhetsåtgärder - del till Skolverket Utgiftsområde 1 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer :2.3 Utbildningsåtgärder för den nationella minoriteten romer Avgiftsinkomster som disponeras Avgifter för lärarlegitimation Övriga inkomster som disponeras Summa disponibla medel Anslag 1.15 budgetåret Försäljning av publikationer; trycksaker och nationella prov. Beräkning är gjord med förutsättning att avgifterna för nationella prov är desamma som idag. Fr o m 1 juli 2012 ska Skolverket ta ut avgifter för utfärdande av lärarlegitimation. 5 Övriga inkomster består framför allt av räntor.

14 14 (18) 3.2 Investeringsbehov i anläggningstillgångar (tkr) Investeringarna i anläggningstillgångar under perioden avser främst utveckling av egna IT-system. Anslagsbenämning 2013 prognos förslag 2016 IB lån i RGK Beräknad nyupplåning* varav för investeringar i immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering UB lån i RGK Beslutad/föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för nyupplåning (%) 1,02 1,02 1,02 1,02 Finansiering av räntor och amorteringar: Utgiftsområde 16 anslag 1:1 ap 1 1:1 ap 1 1:1 ap 1 1:1 ap 1 * I beräknad nyupplåning 2013 ingår även investeringar gjorda i december IT-investeringsbehov i anläggningstillgångar Investeringar i anläggningstillgångar under perioden 2016 avser både investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar. Investeringarna avser: Ersättningsinvesteringar i hårdvara (servrar, datakommunikationsutrustning, datalagringsutrustning etc) då existerande utrustning utrangeras av tekniska och ekonomiska skäl. Komplettering av programvarulicenser inom servrar, datalagring, datakommunikation och backup. Följdinvesteringar i samband med avveckling av gamla system. Immateriella investeringar avser i huvudsak utveckling av egna IT-system. 3.3 Räntekonto med kredit Krediten på räntekontot ska täcka den differens som kan uppstå på grund av ojämnt betalningsflöde i förhållande till att medel tillförs räntekontot den 25:e i varje månad. Statens skolverk föreslår en oförändrad nivå på tio procent av tilldelade medel under berört anslag.

15 15 (18) Föreslagen kredit 2013 Summa anslag :1 Statens skolverk :1.1 Statens skolverk Anslagskredit på ramanslag Skolverket hemställer om att få använda nedanstående anslagskredit under åren Anslag :1 Statens skolverk :5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet :6 Särskilda insatser inom skolområdet :8 Bidrag till viss verksamhet inom skolområdet m.m :9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet :10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal :14 statligt stöd till vuxenutbildning Bemyndiganden Skolverket hemställer om att få utnyttja befogenheter att utföra nedanstående åtaganden avseende anslagen 1:5 ap 2, 1:5 ap 3, 1:10 ap 1 och 1:10 ap 3 under åren :5.1 Tekniksprånget 2012 utfall 2013 prognos 2016 Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade och ej utnyttjade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Regeringen har uppdragit åt Skolverket att ingå ett avtal med Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) med innebörden att IVA ska administrera och genomföra en satsning på praktikplatser inom tekniksektorn för ungdomar, det s.k. Tekniksprånget under Satsningen ska syfta till att stimulera unga kvinnor och unga män som har avslutat naturvetenskapligt eller tekniskt program i gymna-

16 16 (18) sieskolan att välja en högskoleutbildning och framtida karriär inom teknikområdet. 1:5.2 Internationella studier 2012 utfall 2013 prognos 2016 Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Bemyndigandet avseende anslag 1:5 ap 2 avser de ingångna avtal som Skolverket ingår för att delta i internationella studier de närmsta åren. 1:5.3 Utvecklingsarbete och kompetensutveckling m.m utfall 2013 prognos 2016 Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade och ej utnyttjade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Beräkningen av utestående åtaganden/föreslagen har korrigerats i förhållande till föregående års budgetunderlag. Skolverket har i ovanstående tabell tagit hänsyn till ytterligare bemyndigande för matematiklyftet om tkr. Bemyndiganderam har tidigare endast avsett Rektorsprogrammet. Skolverket önskar bemyndigande för Matematiklyftet enligt följande motivering. Bemyndigande - Matematiklyftet Inom Matematiklyftet ansvarar Skolverket för framtagande av didaktiskt stödmaterial, utbildning av matematikhandledare och rektorer samt fördelning av statsbidrag till huvudmännen. Inom samtliga ansvarsområden finns det ett behov av att anslaget omfattas av ett bemyndigande för Skolverket. Vid överenskommelser med lärosäten gällande utbildning av handledare och rektorer eller framtagande av didaktiskt stödmaterial behöver Skolverket ingå överenskommelser som innebär åtaganden inför kommande budgetår. Möjligheten att teckna överenskommelser som sträcker sig över kommande budgetår medför även att Skolverket kan vara tydliga mot huvudmännen. Information kan ges angående vilket ytterligare didaktiskt innehåll som blir tillgängligt kommande läsår och hu-

17 17 (18) vudmännen kan därmed lättare planera sitt deltagande i Matematiklyftet utifrån sina lokala behov. När det gäller statsbidraget till huvudmän avseende matematikhandledare och matematiklärare får bidrag lämnas för högst ett år per lärare. Huvudman och rektor behöver i god tid inför läsåret få vetskap och överblick över vilka lärare och handledare som ska delta i fortbildningen, för att kunna ta hänsyn till detta vid tjänstefördelning och schemaläggning. Om matematiklärarna ska vara i fortbildning under ett år kommer statsbidrag att behöva beviljas per läsår. Denna förfrågan avser läsåret /15. Skolverket hemställer därmed om att regeringen ger Skolverket ett bemyndigande på ytterligare 90 mkr för anslaget 1:5 ap. 3 att infrias under. Enligt budgetpropositionen 2012/13:1 aviseras att Matematiklyftet kan disponera. : : : :10.1 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 2012 utfall 2013 prognos 2016 Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade och ej utnyttjade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam ) Anslag 1:10 Ap 1 Skolverket köper kurser terminsvis. Kurser som köps på våren startar på hösten och de som köps på hösten startar på våren nästa budgetår. Lärarlyftet 2 avslutas år. Avtal om köp av kurser som startas träffas under. För att kunna erbjuda ett brett utbud av kurser för att så långt som möjligt kunna använda hela anslaget för önskar skolverket bemyndigande år om tkr (hela anslaget).

18 18 (18) 1:10.3 Fortbildning av förskolepersonal 2012 utfall 2013 prognos 2016 Ingående åtaganden 0 + Nya åtaganden 0 - Infriade och ej utnyttjade åtaganden 0 Utestående åtaganden vid årets slut 0 Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Enligt Regleringsbrevet 2012 fanns ett bemyndigande på 30 mnkr för Förskolelyftet. Bemyndigandet utnyttjades inte. Skälet var att beslut om satsningen kom sent varför inga kurser startade under våren Kurser startade aug/sep En stor del av anslaget för 2012 skulle därmed inte kunna utnyttjas. Av Regleringsbrevet 2012 framgår följande: Med undantag från Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 12 första stycket 2 anslagsförordningen får Skolverket i förskott betala del av eller hela ersättningen till universitet eller högskolor som bedriver fortbildning på uppdrag av Skolverket. För att kunna använda 2012 års anslag i högre grad beslöt Skolverket att före årsskiftet 2012/13 köpa kurser som normalt skulle ha startat våren 2013 samt att kursstart skulle vara december Skolverket har därför inte nyttjat bemyndigandet för Enligt Regleringsbrevet 2013 är anslaget för mnkr. Skolverket har även bemyndigande att under 2013 köpa kurser med start.