Budgetunderlag

Transkript

1 Utbildningsdepartementet Stockholm Budgetunderlag Dnr 2017:348 1 (1) Budgetunderlag Skolverket överlämnar härmed budgetunderlag för Beslut i ärendet har fattats av Skolverkets vikarierande generaldirektör Mikael Halápi. I den slutliga handläggningen har avdelningscheferna Eva Durhán, Kjell Hedwall, Anna Westerholm, Joakim Feldt, Jonas Nordström, Mattias Larsson samt Annette Lilliestierna deltagit. Föredragande i ärendet har varit verksamhetscontroller Johan Brandt. Mikael Halápi Vikarierande generaldirektör Johan Brandt Verksamhetscontroller Kopia till Ekonomistyrningsverket Finansdepartementet Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret

2

3 Dnr: 2017:348 1 (32) Skolverkets budgetunderlag Dokumentdatum: Diarienummer: 2017:348

4 Skolverket 1 (32) INNEHÅLL 1 INLEDNING BEHOV AV VARAKTIGA INSATSER PÅ SKOLANS OMRÅDE EFFEKTIVISERING, MODERNISERING OCH DIGITALISERING LÅNGSIKTIGA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN SÄRSKILT OM FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR FORTBILDNING OCH BEHÖRIGHETSGIVANDE UTBILDNING SKOLVERKETS LÅNGSIKTIGA FINANSIELLA STYRNING EFFEKTIVARE STATSBIDRAG ÖVRIG STYRNING AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET LEGITIMATION FÖR LÄRARE OCH FÖRSKOLLÄRARE ÖVERSYN AV AVGIFTSMODELLEN FÖR ATT NÅ FULL KOSTNADSTÄCKNING FÖRSLAG TILL UTÖKAD FINANSIERING AV ANSLAG 1:5 UTVECKLING AV SKOLVÄSENDET OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING FÖRSLAG TILL FINANSIERING AV SKOLVERKETS VERKSAMHET ANSLAG, AVGIFTSINKOMSTER OCH ÖVRIGA INKOMSTER SOM DISPONERAS INVESTERINGSBEHOV I ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR RÄNTEKONTO MED KREDIT ANSLAGSKREDIT PÅ RAMANSLAG BEMYNDIGANDEN AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET BILAGOR...24

5 Skolverket Budgetunderlag (32) Skolverkets förslag Med utgångspunkt i de resonemang som förs i budgetunderlaget föreslår Skolverket att myndigheten tillförs medel för , utöver redan beslutad tilldelning, enligt nedanstående tabell. Förslag om ytterligare medel anges kopplat till aktuellt anslag. Tabell 1. Förslag till utökad finansiering , tkr Anslag 1:5 Summa 1:5 tilldelat :5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ap. 3 Till Skolverkets disposition Summa 1:5 förslag Nytt förslag Skolverket föreslår: att förvaltningskostnader som fortsatt finansieras med sakanslag flyttas till förvaltningsanslaget (avsnitt 2.2), att regeringen i regleringsbrevet anger beloppsmässiga villkor på anslag 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet, ap. 4 Bidrag till vissa organsationer (avsnitt 2.3.2), och att regeringen upphäver förordningen (SKOLFS 2004:20) om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling (avsnitt 2.4.1). Skolverkets lämnar dessutom förslag om låneram, räntekonto med kredit, anslagskredit på ramavslag och bemyndiganden, se avsnitt 5. Utöver detta föreslår Skolverket att en översyn genomförs av regleringen av statsbidrag (avsnitt 2.3.1), att regeringen överväger om Skolverket är rätt myndighet att hantera fördelningen av medel till det civila samhället (avsnitt 2.3.3), och att en översyn av avgiftsmodellen eller en justering av avgiftsnivån avseende legitimation för lärare och förskollärare genomförs (avsnitt 3.1). Förslagen i dess helhet och motiv framgår i ovan angivna avsnitt.

6 Skolverket 3 (32) 1 Inledning I enlighet med 9 kap. förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag lämnar Skolverket budgetunderlag för åren Behov av varaktiga insatser på skolans område Under många år har den svenska skolan präglats av sjunkande kunskapsresultat. De internationella studierna PISA och TIMSS som presenterades i slutet av 2016 visade dock förbättrade resultat i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Trots detta trendbrott kvarstår stora utmaningar för den svenska skolan. Rekryteringsbehovet av behöriga lärare, förskollärare och annan pedagogisk personal är fortfarande större än tillgången. Det är inte sannolikt att behoven kan mötas under de närmaste åren. Huvudmännen måste arbeta vidare med att ta till vara och stärka de lärare som är verksamma i förskola, skola och vuxenutbildning. En viktig del i det arbetet är fortlöpande kompetensutveckling. Andelen elever som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan fortsatte att öka mellan 2015 och Hela ökningen förklaras dock av att gruppen elever med okänd bakgrund har ökat. Det handlar om elever som inte har något personnummer, ofta för att de varit i Sverige en mycket kort tid. Men fortfarande är det många av de elever som påbörjar gymnasieskolan som inte når en gymnasieexamen inom tre eller fyra år. 1 Skolverket har framhållit vikten av att nationella utvecklingsinsatser är systematiska, långsiktiga och forskningsbaserade och knyter an till det lokala utvecklingsarbetet. 2 Inom ramen för de nationella skolutvecklingsprogrammen tar Skolverket ett brett grepp och samlar insatser som riktar sig till hela systemet, från huvudmanna- till skolnivå. Skolverket kommer samtidigt lägga stor vikt vid att utveckla det riktade stödet till skolor med låga kunskapsresultat eller hög andel elever som inte fullföljer sina studier liksom insatser för att tillförsäkra att den växande gruppen nyanlända barn och ungdomar får en likvärdig utbildning av hög kvalitet. För att dessa insatser ska få fullt genomslag är det viktigt att Skolverket ges långsiktigt goda förutsättningar för sin verksamhet. Skolverket har i tidigare budgetunderlag uppmärksammat att myndighetens insatser bl.a. begränsas av styrningens struktur: som ett stort antal detaljerade tidsbegränsade uppdrag, en detaljerad finansiell styrning m.m. I regleringsbrevet för 2017 tog regeringen ett viktigt steg för att förbättra den finansiella styrningen av myndigheten. Regeringen har även uttalat att styrningen av Skolverket ska bli mer lik styrningen av andra myndigheter. Det skapar förutsättningar för en effektivare och mer ändamålsenlig verksamhet. I kapitel 2 lyfter Skolverket fram ytterligare utvecklingsbehov inom detta område. 1 I maj 2017 kommer Skolverket med en lägesbedömning av situationen inom förskola, skola och vuxenutbildning. Den senaste lägesbedömningen gjordes Skolverket (2015:421) Skolverkets lägesbedömning 2015.

7 Skolverket Budgetunderlag (32) 1.2 Effektivisering, modernisering och digitalisering Skolverket genomför för närvarande ett omfattande förändringsarbete. Det syftar till att Skolverket ska utföra sitt uppdrag på ett mer effektivt sätt och därmed öka förutsättningarna för att myndighetens insatser ger önskade resultat genom ändamålsenlig organisation, effektiva styrformer och ökad målgruppsanpassning. De nyttor som ska uppnås är att målgruppsperspektivet är förstärkt, gemensam kultur och värdegrund som stödjer de nya arbetsformerna, ökad samordning och tydligare styrning, ökat stöd och bättre utnyttjande av myndighetsgemensamma funktioner, organiserad och kontinuerlig verksamhetsutveckling, förstärkt ärendehanteringsförmåga, utvecklad analysförmåga, förstärkt systematiskt arbete med utveckling av läro-, kurs och ämnesplaner, samordnad, utvecklad digital närvaro, strukturerat och kontinuerligt förbättringsarbete och ändamålsenlig organisationsstruktur och arbetsformer. Under 2016 har arbetet varit inriktat på att få den nya organisationen på plats, att rekrytera medarbetare till nya funktioner, att starta arbetet med nya styrformer avseende förvaltningsstyrning och projektstyrning, att gå mot processorientering och införa mål- och resultatstyrning. Under 2017 är arbetet främst inriktat på att säkerställa och anpassa de förändringar som gjorts. I januari 2017 införde Skolverket en ny ekonomimodell med tidredovisning. Därigenom får myndigheten ett bättre underlag för sina prioriteringar. Skolverket räknar inte med några snabba effekthemtagningar som en följd av förändringsarbetet. De förväntas inträffa de närmaste åren. Det går ännu inte att utläsa några tydliga effektiviseringar av förändringsarbetet. Det är sannolikt först under 2018 som effektiviseringar kommer att bli synliga i verksamheten i takt med att organisation, arbetsformer, finansiering, styrning och verksamhetsutveckling samspelar på avsett sätt. I samband med att Skolverkets finansiering ändrades inför 2017 gjorde regeringen bedömningen att det finns utrymme för effektiviseringar i Skolverkets verksamhet. Regeringen har gjort ett effektiviseringsavdrag med 20 miljoner kronor år 2017 och med 15 miljoner kronor de följande åren. Skolverket bedömer att myndigheten kommer att klara effektiviseringskraven och därutöver kan åstadkomma ytterligare effektiviseringar i verksamheten i takt med att förändringsarbetet ger avsedda effekter. I förändringsarbetet ryms flera insatser som syftar till att modernisera Skolverket. Myndigheten har ett stort moderniseringsbehov inom flera områden. Bland annat när det gäller att svara upp mot målgruppernas förväntningar om produkter och tjänster samt hur de kan tillgängliggöras. För att förbättra målgruppsanpassningen behöver myndigheten ta stora steg vad gäller digitalisering. Arbetet med modernisering av skolverket.se samt förenklade ansökningsförfaranden för bidrag, legitimationer och tillstånd underlättar målgruppernas möjligheter att fullgöra sina ärenden. Nyttorealiseringar av dessa satsningar sker stegvis under de kommande åren. Myndigheten kommer också

8 Skolverket 5 (32) förstärka arbetet med digitala samarbetsytor och lärplattformar. Frågor kopplade till digitaliseringen lyfts särskilt i avsnittet om investeringar (avsnitt 5.2). Inom skolans område utreds eller bereds en rad olika frågor som kan få betydelse för Skolverkets framtida förutsättningar och uppdrag. Det gäller bl.a. arbetet i Skolkommissionen (U 2015:03) som lämnar sitt slutbetänkande i april 2017 samt de förslag som lämnades av Gymnasieutredningen och Utredningen om nationella prov och som för närvarade bereds inom Regeringskansliet. 3 Då det f.n. råder osäkerhet kring hur regeringen avser att hantera dessa underlag har Skolverket valt att inte beakta dem i budgetunderlaget. De kan dock få stor påverkan på vilka prioriteringar som Skolverket kan behöva göra framöver. 3 Betänkandet av Utredningen om nationella prov (SOU 2016:25), Betänkande av Gymnasieutredningen (SOU 2016:77).

9 Skolverket Budgetunderlag (32) 2 Långsiktiga förutsättningar för verksamheten I tidigare budgetunderlag har Skolverket framhållit behovet av mer strategisk och mindre detaljerad styrning för att myndigheten ska kunna bidra till större verksamhetsnytta. Det är en rekommendation som bl.a. stöds i granskningar genomförda av Statskontoret, Ekonomistyrningsverket och Riksrevisionen. 4 Regeringen beslutade i budgetproposition 2016/17:1 om en förändrad finansiell styrning av Skolverket som innebär att förvaltningsutgifterna i större utsträckning än vad som gällt tidigare samlats på Skolverkets förvaltningsanslag. Skolverket ser ett fortsatt behov av att styrningen på mer enhetligt och konsekvent sätt ger myndigheten långsiktiga förutsättningar att fullgöra sitt instruktionsenliga uppdrag. Myndigheten ser också ett behov av en fortsatt nära dialog med Regeringskansliet i denna fråga. Skolverket ger förslag på några konkreta förändringar som skulle kunna göras för att ytterligare förbättra verksamhetens nytta för målgrupperna. I nedanstående avsnitt lämnas bl.a. förslag för att skapa bättre förutsättningar för insatser inom området fortbildning för skolledare och behörighetsgivande utbildning för lärare (avsnitt 2.1), en fortsatt utveckling av den finansiella styrningen (avsnitt 2.2) samt effektivare statsbidrag (avsnitt 2.3). 2.1 Särskilt om förutsättningarna för fortbildning och behörighetsgivande utbildning När det gäller fortbildning för skolledare och behörighetsgivande utbildningar för lärare har uppdrag givna i särskild ordning inneburit svårigheter för myndigheten att kunna arbeta mer långsiktigt. I bilaga 1 redogörs kortfattat hur regeringsuppdragen kopplat till dessa två områden utformats. Enligt Skolverkets bedömning skulle en mer långsiktig satsning bättre svara mot verksamheternas behov än den nuvarande ordningen. Det skulle kunna ske med en mer långsiktig finansiering och en styrning som i högre utsträckning utgår från myndighetens instruktion. När uppdraget om behörighetsgivande utbildning för lärare förlängts i flera omgångar har det medfört: att situationen för huvudmän, rektorer och lärare blivit oförutsebar, vilket försvårat arbetet med strategisk kompetensförsörjning. att Skolverket flera gånger blivit tvungen att erbjuda utbildningar med hög studietakt för att de studerande ska hinna slutföra utbildningen inom uppdragstiden. Detta har försvårat deltagandet. att Skolverket mot slutet av respektive förlängning endast kunna erbjuda kortare utbildningar för att dessa ska kunna slutföras inom uppdragstiden. Detta har begränsat framför allt tillgången till utbildningar för lärare i grundskolans senare år och gymnasieskolan. Denna situation är högaktuell 4 Statskontoret (2015:16) Myndighetsanalys av Statens skolverk, ESV (Dnr /2015) Ekonomistyrningsverkets redovisning av regeringsuppdraget om en översyn av den finansiella styrningen av Statens skolverk, Riksrevisionen (2013:11) Statens kunskapsstyrning till skolan.

10 Skolverket 7 (32) redan i dag, eftersom myndigheten redan börjat begränsa antalet längre utbildningar och öka studietakten till heltidsstudier på allt fler utbildningar. Skolverket kan konstatera att behörighetssituationen för lärare är fortsatt besvärlig och kommer att vara så under överskådlig tid. En ytterligare faktor som påverkar behörighetsläget är det stora tillskott av elever som den ökade invandringen till Sverige medfört. Situationen i verksamheterna är mycket ansträngd och myndighetens bedömning är att behovet av behörighetsgivande utbildningar är fortsatt stort och staten bör erbjuda långsiktigt stöd i detta. Skolverket kommer återkomma till regeringen i särskild ordning i denna fråga. 2.2 Skolverkets långsiktiga finansiella styrning Skolverket föreslår att förvaltningskostnader finansierade med sakanslag flyttas till förvaltningsanslaget för såväl de tillfälliga uppdrag som innefattar produktion av kärnverksamhet som de kostnader för administration av statsbidrag där så ännu inte skett. Skolverket föreslår även att ovanstående gäller utredningsuppdrag som avser förvaltningskostnader. Dessa ska finansieras med ett förstärkt förvaltningsanslag i de fall det är aktuellt. Som ett led i förändringen av den finansiella styrningen av Skolverket beslutade regeringen i regleringsbrevet för 2017 att överföra förvaltningsmedel för permanenta uppdrag från olika sakanslag till myndighetens förvaltningsanslag. För att nå en enhetlig finansiell styrning föreslår Skolverket att även förvaltningskostnader kopplade till tillfälliga uppdrag och handläggning av statsbidrag överförs till förvaltningsanslaget. De negativa effekterna av en detaljerad styrning har lyfts i tidigare budgetunderlag och rapporter från bl.a. Ekonomistyrningsverket. 5 Mot denna bakgrund föreslår Skolverket att arbetet mot en renodlad finansieringsmodell fortsätter, där samtliga förvaltningsuppgifter finansieras via förvaltningsanslaget. En sådan förändring skulle ytterligare stärka förutsättningarna för Skolverket att planera och genomföra sitt uppdrag på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. En tydlig och enhetlig finansiell styrning skulle dessutom minska de administrativa kostnaderna som följer av en komplicerad finansieringsmodell och bättre stämma överens med gällande regelverk. Skolverket eftersträvar en enhetlig styrning även om en konsekvens kan bli att nivån på förvaltningsanslaget varierar över tid. Under 2017 hanteras nio tillfälliga uppdrag där förvaltningskostnader finansieras via sakanslag samt fem förordningar med administrativa villkor för utbetalning av statsbidrag. Uppdragen och förordningarna redovisas i bilaga 2. I bilagan finns också en beskrivning av reglerna för vilka utgifter som ska belasta förvaltningsanslaget samt hur man bör tolka begreppen administration och förvaltningskostnader. 5 Ibid.

11 Skolverket Budgetunderlag (32) 2.3 Effektivare statsbidrag Översyn av statsbidragsförordningar Skolverket föreslår en översyn av regleringen av statsbidrag i syfte att skapa förutsättningar för en enklare och mer kostnadseffektiv hantering och högre grad av medelsutnyttjande hos de tilltänkta målgrupperna. Skolverket kommer under 2017 att hantera och fördela omkring 15 miljarder kronor i bidrag och transfereringar. Sammanlagt rör det sig om över 70 olika bidrag och transfereringar som regleras i över 50 förordningar samt i myndighetens regleringsbrev. Flera statsbidrag förekommer inom liknande områden och har lika eller snarlika konstruktioner. Det finns dock skillnader i användning och regelverk mellan dessa, vilket gör det svårt för huvudmännen att överblicka de bidrag som finns. Utöver detta upplever målgrupperna många gånger att förordningarna i sig är svåra att ta till sig. Att bidragen kan ha liknande syften och utformning, är många till antalet och att regleringarna i många fall anses svårtolkade får följande konsekvenser: Det försvårar för huvudmän att få överblick över bidragen, vilket kan leda till att huvudmän väljer bort bidrag som kan vara lämpliga för dem. Ett stort antal förordningar gör det svårare för huvudmännen att sätta sig in i vilka regler som gäller, vilket ökar risken att huvudmännen gör fel alternativt väljer att inte söka bidraget. Huvudmän kan avstå från att söka bidrag om redovisningskraven blir för många eller om de inte förstår vilka redovisningskrav som följer av bidragen. Med anledning av ovanstående föreslår Skolverket att det genomförs en översyn av statsbidragen och de förordningar som styr dessa. Syftet bör vara att skapa förutsättningar för en enklare och mer kostnadseffektiv hantering och högre grad av medelsutnyttjande hos tilltänkta målgrupperna. Det bör bl.a. övervägas om olika statsbidrag kan sammanföras till färre men större bidrag, vilket sannolikt skulle göra det enklare för huvudmännen att överblicka vilka satsningar som finns och att delta i de som passar för deras verksamhet. I bilaga 3 redovisas exempel på statsbidragsförordningar som bedöms vara särskilt angelägna att se över Tydligt angivna bidragsbelopp till organisationer i det civila samhället Skolverket föreslår att regeringen i regleringsbrevet för anslag 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet, ap. 4 Bidrag till vissa organisationer anger 1. beloppsmässiga villkor för elev- och föräldraorganisationer som Skolverket sedan fördelar till berörda organisationer, och 2. beloppsmässiga villkor till de namngivna organisationerna.

12 Skolverket 9 (32) Sedan lång tid tillbaka har det framgått av regleringsbrevet under anslag 1:5 ap. 4 att Skolverket ska betala ut medel till vissa organisationer. Totalsumman är bestämd i regleringsbrevet (40,5 miljoner kronor för 2017). När det gäller vissa av organisationerna beslutar regeringen i regleringsbrevet vilket bidrag de ska få. För andra organisationer finns en ram för en viss verksamhet. Därutöver finns punkter under anslagsposten där belopp inte beslutas av regeringen varken totalt för en viss verksamhet eller till de namngivna mottagarna av bidrag. Olika organisationer och verksamheter som får bidrag från anslagsposten behandlas därmed olika, vilket skapar oklarheter för mottagarna och en ökad administration för Skolverket som ska besluta om hur resterande medel ska fördelas mellan verksamheter som är olika till sin karaktär. I syfte att öka tydligheten för mottagarna och skapa förutsättningar för en effektivare hantering av bidragen föreslår Skolverket att regeringen preciserar skrivningarna i regleringsbrevet enligt förslaget ovan Ansvar för fördelning av medel till organisationer i det civila samhället Skolverket föreslår att regeringen överväger om Skolverket är rätt myndighet att hantera fördelningen av medel till det civila samhället. Skolverket hanterar i dag bidrag som riktar sig mot en annan målgrupp än skolhuvudmän som organisations- och/eller verksamhetsbidrag till elev- och föräldraorganisationer, science centers, läxhjälpsorganisationer m.m. Bidrag av den här karaktären har starka beröringspunkter med civilsamhället. Skolverkets primära målgrupp är skolhuvudmän och myndighetens insatser och stöd är i första hand utformade för dessa. Kravet på utbetalning av bidrag till andra målgrupper medför särlösningar i förhållande till övrig bidragshantering och minskar möjligheter att ensa och effektivisera handläggningen ytterligare. Mot denna bakgrund föreslår Skolverket att regeringen överväger om Skolverket är rätt myndighet att hantera fördelningen av medel till det civila samhället. 2.4 Övrig styrning Förslag att upphäva förordning gällande skola för hållbar utveckling Skolverket föreslår att regeringen upphäver förordningen (SKOLFS 2004:20) om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling och att Skolverket istället kanaliserar sitt fortsatta stöd inom Agenda 2030 (delmål 4.7) samt till GAP (Global Action Plan for Sustainable Development). Inom ramen för Skolverkets arbete med stöd för miljö och hållbar utveckling återfinns utmärkelsen Skola för Hållbar Utveckling. Skolverket anser att utmärkelsen Skola för Hållbar Utveckling idag har spelat ut sin roll med hänvisning till att sakområdena så tydligt beaktas i de nya läroplanerna, kursplanerna, ämnesplanerna, examensmålen etc. Utmärkelsen innebär att Skolverket ger en utmärkelse till verksamheter för att de följer de styrdokument som de har skyldighet att följa.

13 Skolverket Budgetunderlag (32) Av denna anledning föreslår Skolverket att regeringen upphäver förordningen. Skolverket lämnade motsvarande förslag i mars 2014 i samband med att myndigheten återrapporterade regeringsuppdraget om Skolverkets uppfyllande av generationsmålet, miljökvalitetsmålen samt ytterligare integrering i myndighetens kärnverksamhet (Dnr :139).

14 Skolverket 11 (32) 3 Avgiftsfinansierad verksamhet legitimation för lärare och förskollärare 3.1 Översyn av avgiftsmodellen för att nå full kostnadstäckning Skolverket föreslår en översyn av avgiftsmodellen eller justering av avgiftsnivån för att skapa förutsättningar för att verksamheten ska nå full kostnadstäckning. Legitimeringen av lärare och förskollärare är avgiftsfinansierad och avgiften ska ge full kostnadstäckning enligt riksdagens beslut. Skolverket bedömer mot bakgrund av kostnadsberäkningar utifrån inflödesprognoser, att full kostnadstäckning inte kommer uppnås under perioden (se tabell 2 och 3). Skolverket har idag en verksamhet med en bemanning som är dimensionerad i förhållande till prognosticerat ärendeinflöde samt för att uppfylla kravet om fyra månaders handläggningstid och en rättssäker ärendehantering. Då ärendeinflödet enligt prognos inte kommer att minska i någon större utsträckning bedömer myndigheten att kostnaderna inte kommer att minska under perioden. Ekonomistyrningsverket (ESV) har i sitt samrådsyttrande i januari 2017 uttalat att ESV inte kan se att avgiftsintäkterna på ett eller några års sikt kommer att täcka kostnaderna för verksamheten. Skolverket har ingen möjlighet att justera avgiftsnivån eller avgiftsmodellen. Mot bakgrund av detta föreslår Skolverket en översyn av hur avgiftsmodellen eller avgiftsnivån behöver justeras för att verksamheten ska nå full kostnadstäckning. Tabell 2. Översikt antal avgiftsbelagda ärenden, Lärarlegitimation Ärendeflöde Ingående Balans Nya ansökningar Beslutade ärenden Utgående Balans Tabell 3. Översikt intäkter och kostnader för avgiftsbelagda ärenden, Lärarlegitimation Intäkter och kostnader Kostnad avgiftsfinansierad verksamhet (tkr) Genomsnittlig ärendestyckkostnad (kr) Intäkt avgiftsfinansierad verksamhet (tkr) Underskott avgiftsfinansierad verksamhet (tkr)

15 Skolverket Budgetunderlag (32) 4 Förslag till utökad finansiering av anslag 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 4.1 Språk-, läs- och skrivutveckling Skolverket föreslår utökade medel under utgiftsområde 16 anslag 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ap. 3 Till Statens skolverks disposition för att fortsatt kunna lämna bidrag för deltagande i kompetensutvecklingsinsatser avseende utveckling av språk-, läs-, och skrivundervisningen i enlighet med förordning (2015:42) om statsbidrag för handledare i språk-, läs- och skrivutveckling motsvarande 72 miljoner kronor 2018, 96 miljoner kronor 2019 och 80 miljoner konor Skolverket fördelar bidrag för deltagande i Läslyftet och det är många huvudmän som ansöker om att delta. Inför läsåret 2017/18 har 235 huvudmän ansökt om statsbidrag för att handledare och drygt lärare ska kunna delta. För läsåret 2017/18 fördelas 86 miljoner kronor, vilket räcker till ca handledare. Från hösten 2017 har även huvudmän för förskolan möjlighet att delta i Läslyftet med bidrag. Skolverket gör bedömningen att söktrycket kommer vara stort även för förskolan och under läsåret 2017/18 kommer endast ett mindre antal huvudmän för förskolan kunna erbjudas möjlighet att delta. Skolverket gör därför bedömningen att söktrycket kommer att bestå under flera läsår framöver. Efter uppdragets slut avser Skolverket att förvalta Läslyftet inom de nationella skolutvecklingsprogrammen. Myndigheten ser dock behov av att kunna lämna bidrag för deltagande i enlighet med förordning (2015:42) om statsbidrag för handledare i språk-, läs- och skrivutveckling fram till 2020, vilket skulle skapa möjlighet för fler förskolor att delta. Om huvudmän för förskola ska ges samma möjlighet till deltagande som den obligatoriska skolan och gymnasieskolan behövs en utökad finansiering.

16 Skolverket 13 (32) 5 Förslag till finansiering av Skolverkets verksamhet 5.1 Anslag, avgiftsinkomster och övriga inkomster som disponeras Skolverket föreslår följande finansiering för åren i 2017 års prisnivå. Tabell 4. Översikt över verksamhetens finansiering , tkr Anslagsposter som disponeras av Statens Skolverk Utfall 2016 Prognos 2017 Beräkning 2018 Beräkning 2019 Beräkning 2020 Utgiftsområde 16 1:1.1 Statens Skolverk (ram) :5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet (ram) :5.1 Medel för Tekniksprånget (ram) :5.3 Till Statens Skolverks disposition (ram) :5.4 Bidrag till vissa organisationer (ram) :5.9 Fördelas efter beslut av regeringen (ram) :6 Särskilda insatser inom skolområdet (ram) :6.2 Särskilda bidrag för riksrekryterande gymnasial utbildning för elever med funktionshinder (ram) :7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. (ram) :7.1 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. (ram) :7.2 Statsbidrag för omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds (ram) :7.3 Mindre barngrupper i förskolan (ram) :8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet m.m. (ram) :8.1 Särskilt verksamhetsstöd till vissa utbildningar (ram) :8.2 Statsbidrag för vissa gymnasieutbildningar m.m. (ram) :8.3 Skolgång för barn som vistas i landet utan tillstånd (ram) :9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet (ram) :9.1 Elev- och lokalkostnadsbidrag vid svensk undervisning i utlandet (ram) :9.2 Utvecklingsarbete (ram) :10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal (ram) :10.1 Fortbildning av lärare, rektorer och viss annan personal (ram) :10.2 Fördelas efter beslut av regeringen (ram) - 1:10.3 Fortbildning av förskolepersonal (ram) - 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning (ram) :13.1 Statsbidrag till vuxenutbildning :14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning (ram) :14.2 Särskilt verksamhetsstöd för vissa utbildningar (ram)

17 Skolverket Budgetunderlag (32) Anslagsposter som disponeras av Statens Skolverk Utfall 2016 Prognos 2017 Beräkning 2018 Beräkning 2019 Beräkning :14.3 Regeringens disposition (ram) - 1:14.6 Statsbidrag för förarutbildningar (ram) :16 Fler anställda i lågstadiet (ram) :16.1 Fler anställda i lågstadiet (ram) :18 Lågstadielyftet - - 1:18.1 Lågstadielyftet - - 1:19 Bidrag till lärarlöner (ram) :19.1 Bidrag till lärarlöner (ram) Utgiftsområde 13 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder :1.23 Särskilda jämställdhetsåtgärder Utgiftsområde 24 1:5 Näringslivsutveckling (ram) :5.2 Näringslivsutveckling - del till Statens skolverk (ram) Summa anslag Övriga intäkter 4 mm Bidrag Finansiella intäkter Summa övriga inkomster Summa finansiering Anm. Beräknade belopp för åren är baserade på inlagda uppgifter i Hermes 5.2 Investeringsbehov i anläggningstillgångar Skolverket föreslår en låneram motsvarande 97 miljoner kronor år 2018, 100 miljoner kronor år 2019, 90 miljoner kronor år 2020 och 80 miljoner kronor Myndigheten bedömer att behovet av investeringar kommer att vara fortsatt högt under de närmaste åren och föreslår en utökad låneram. I detta budgetunderlag har Skolverket tagit hänsyn till kända förutsättningar. Skolverkets behov av att modernisera och effektivisera verksamheten är stort och det är genom digitalisering som detta kommer att ske. Myndigheten befinner sig, i moderniseringshänseende, på en relativt låg nivå och behöver ta stora utvecklingssteg för att kunna säkra kvalitet och rättsäkerhet. Myndigheten behöver skapa tekniska förutsättningar för att kunna ta dessa utvecklingssteg. Digitaliseringen kommer främst att rikta in sig på fyra strategiområden: 1. Utveckla den digitala relationen gentemot målgrupperna. Modernisering av skolverket.se samt förenklade ansökningsförfaranden för bidrag, legitimationer och tillstånd underlättar både för den interna effektiviteten och för målgruppernas möjligheter att fullgöra sina ärenden gentemot myndigheten. Den service myndigheten erbjuder via skolverket.se är stark vad gäller innehåll men inbjuder inte till samarbete eller kollegialt lärande. Inom detta område kommer dock en del investeringar att göras inom skolutvecklingsområdet, särskilt inom digitala samarbetsytor och lärplattformar.

18 Skolverket 15 (32) 2. Effektivisera och modernisera de interna processerna. Skolverket har tagit steg mot att bli en mogen processorienterad organisation, men för att dra full nytta av denna insats behöver Skolverket även investera i ett gemensamt beslutsstöd inom handläggningsområdet (inte minst inom bidragshanteringen) och modernisera det tekniska kontorsstödet för de interna administrativa behoven. 3. Effektivisera informationshanteringen. Genom att definiera och kvalitetssäkra centrala begrepp inom skolans begreppsvärld kommer en mer tydlig och rättssäker information hanteras i Skolverket. Idag försvåras arbetet med att kommunicera ut rätt och entydig information på grund av denna brist. Genom att investera i informationshanteringen och bygga upp en organisatoriskt placerad registervårdande funktion kan framtida utvecklingsinsatser snabbas upp och risker i utvecklingsprojekt minimeras. Effekterna av detta kommer även målgrupperna till gagn eftersom myndigheten återanvänder data från externa informationskällor, ansökningar m.m. och behöver inte efterfråga lika mycket information för att kunna fatta beslut i ärenden. 4. Öppen data för offentliga och privata aktörer. Med kvalitetssäkrade register och tydliga processer och affärsregler förenklas samarbetet med offentliga och privata aktörer inom skolområdet. Innebörden av detta är att t.ex. kommuner enklare kan bygga lösningar som är riktade till sina målgrupper. Skolverkets planerade utveckling utifrån ovanstående fokuserar på stöd för handläggnings- och ansökningsprocesser, på målgruppernas möjlighet att fullgöra sina ärenden och deras möjligheter till ökat samarbete och kollegialt lärande samt satsningar på det interna stödet. Behovet av låneram påverkas också av att Skolverket är i behov av nya lokaler där hela myndigheten kan vara placerad. Skolverket är i dag placerad i två kontorslokaler i Stockholm, ett kontor på Fleminggatan 14 på Kungsholmen och ett kontor på Fjärde Bassängvägen 15 i Värtahamnen. Skolverkets hyreskontrakt går ut i början respektive mitten av 2019 och ett lokalförsörjningsarbete har påbörjats i början av Skolverket har under en längre tid ökat i antal medarbetare, vilket medfört att Skolverket har haft olika typer av kort-och långsiktiga hyreskontrakt. Under 2016 flyttade delar av Skolverkets verksamhet ut till nya lokaler i Värtahamnen och även en omflyttning skedde på Fleminggatan för att få ihop de nya avdelningarna i den nya organisationen. Myndighetens kommande flytt kommer att påverka investeringskostnaderna under 2018 och Det finns även andra områden som kommer att påverka Skolverkets fortsatta verksamhet. Med anledning av hur nationella proven utvecklas, levereras, genomförs, lagras och arkiveras planerar myndigheten för kommande arbete med att tillhandahålla en teknisk lösning för digitala nationella prov. En förstudie är

19 Skolverket Budgetunderlag (32) inledd för att beskriva behov och nyttor kopplat till digitaliseringen av nationella prov. Förändringen i myndighetens hantering av digitala nationella prov kan innebära förändringar i myndighetens verksamhet som får ekonomiska konsekvenser med avseende på exempelvis investeringar och myndighetens behov av låneram. Myndigheten kommer fatta beslut om vägval för hur de nationella proven ska digitaliseras inom en rad olika områden efter att myndigheten har fått regeringsuppdraget och kommer att återkomma till regeringen i samband med detta. Det är f.n. oklart vilken omfattning uppdraget får och därmed också vilka prioriteringsbehov som detta kan komma att resultatera i för Skolverket Investeringsprojekt över 20 miljoner Det investeringsprojekt som innebär en kostnad på över 20 miljoner kronor är Digital hantering av statsbidrag (DHS). DHS har som syfte att skapa en effektiv, rättssäker och enhetlig handläggningsprocess genom att utveckla ett systemstöd som ska förenkla för målgrupperna att ansöka om bidrag och samtidigt underlätta handläggningen av bidragen. Tabell 5. Verksamhetsinvesteringar, tkr År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 År 2021 Utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m Materiella investeringar Maskiner, inventarier och installationer m.m Byggnader, mark och annan fast egendom Övriga verksamhetsinvesteringar Summa verksamhetsinvesteringar Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen) Bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsförordningen) Finansiell leasing (2 kap. 5 kapitalförsörjningsförordningen) Anslag (efter medgivande av regeringen) Summa finansiering

20 Skolverket 17 (32) Tabell 6. Särskild information om verksamhetsinvesteringar, tkr Verksamhetsinvesteringar per objekt Totalt Ack. År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 År 2021 It-investering avs. statsbidrag utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. Summa utgifter för investeringar Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen) Bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsförordningen) Finansiell leasing (2 kap. 5 kapitalförsörjningsförordningen) Anslag Summa finansiering Varav investeringar i anläggningstillgångar Datasystem, rättigheter m.m Maskiner och inventarier Fastigheter och mark Övriga verksamhetsinvesteringar Summa investeringar i anläggningstillgångar Anm. Investeringsrelaterade utgifter som inte uppfyller definitionen av anläggningstillgångar är ej medtagna i tabellen. Tabell 7. Låneram och räntor för verksamhetsinvesteringar, tkr År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 År 2021 Utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. IB lån i Riksgäldskontoret Nyupplåning (+) Amorteringar (-) UB lån i Riksgäldskontoret Beslutad/föreslagen låneram Ränteutgifter Finansiering av räntor och avskrivningar Utgiftsområde 16 anslag 1: Övrig finansiering Anm. I utfall 2016 och prognos 2017 för nyupplåning ingår investeringar och avskrivningar gjorda i december 2015 resp

21 Skolverket Budgetunderlag (32) 5.3 Räntekonto med kredit Skolverket föreslår en oförändrad nivå på 10 procent av tilldelade medel för åren Anslagskredit på ramanslag Skolverket föreslår en anslagskredit på anslag 1:6 ap. 2 på kronor 2018, en anslagskredit på anslag 1:8 ap. 2 på kronor 2018, på kronor 2019 och på kronor 2020, och en anslagskredit på anslag 1:19 ap. 1 på kronor Anslag 1:6 ap. 2 Syftet med anslagsposten är att betala ut medel för särskilda bidrag för riksrekryterande gymnasial utbildning för elever med funktionshinder enligt schabloner som regleras i regleringsbrev samt avtal. Skolverket bedömer att krediten kan sänkas eller tas bort helt, men myndigheten behöver under 2017 ha en dialog med uppdragsgivaren om hur man anser att anslagsposten ska utvecklas och om det därför kan finnas skäl att behålla krediten och i sådana fall på vilken nivå Anslag 1:8 ap. 2 Anslagsposten består av flera olika statsbidrag och ersättningar till vissa gymnasieutbildningar, till exempel International Baccalaureate Diploma Programme (IB), riksinternat och nordiska elever. Anslagsposten totalt är svårprognosticerad, eftersom det består av många uppgifter samt att flera av ersättningarna är reglerade belopp per elev och att elevantalet varierar vilket motiverar en anslagskredit åren Anslag 1:19 ap. 1 Om Skolverket ska kunna besluta om ramar för huvudmannen att rekvirera från som uppgår till miljoner kronor för Lärarlönelyftet och miljoner för karriärsteg för lärare samtidigt som anslaget belastas med 15,1 miljoner kronor för utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning enligt förordning (2016:706) är en anslagskredit nödvändig för att myndigheten inte ska besluta om mer medel än vad som finns tillgängligt på anslaget. 5.5 Bemyndiganden Under senare år har det skett förändringar inom Skolverkets verksamhet som påverkat behovet av bemyndiganden. Mellan utgången av 2015 och 2016 har Skolverkets utestående åtaganden ökat, från miljoner kronor till miljoner kronor. Bland de stora förändringarna kan nämnas att det tillkommit en ny anslagspost, 1:7 ap. 1 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m. med ett utestående åtagande på 250 miljoner kronor.

22 Skolverket 19 (32) Lågstadiesatsningen, 1:16 ap. 1, som inte hade något utestående åtagande 2015 hade 986 miljoner kronor i åtagande vid utgången av På anslag 1:19 ap. 1 har det tillkommit ett uppdrag, Lärarlönelyftet, med utestående åtaganden 2016 på miljoner kronor. Tilldelat bemyndigande för 2015 och 2016 var miljoner kronor respektive miljoner kronor Behov av bemyndiganden Skolverket föreslår att myndigheten får ingå nedanstående åtaganden avseende anslagen 1:5 ap. 3, 1:7 ap. 1, 1:7 ap. 3, 1:10 ap. 1, 1:16 ap. 1 och 1:19 ap. 1 under åren Skolverket föreslår att bemyndigandet tas bort för anslag 1:13 ap. 1. För åren 2017 och 2018 beräknas behovet av bemyndigande att öka, från miljoner kronor 2016 till miljoner kronor 2017 och miljoner kronor Mellan 2016 och 2017 har ökade behov uppstått inom uppdragen Samverkan för bästa skola, tilläggsuppdraget Speciallärarutbildning inom Lärarlyftet II (1:5 ap. 3) och Lågstadiesatsningen (1:16 ap. 1). Mellan 2017 och 2018 ökar behovet av bemyndigande på anslag 1:5 ap. 3 för Fjärde tekniskt år. Här tillkommer också ett bemyndigandebehov för Gymnasial lärlingsutbildning. För anslag 1:10 ap. 1 antas inget behov av bemyndigande för 2018 bland annat beroende på att Lärarlyftet upphör. Tilldelat bemyndigande för 2017 är miljoner kronor och föreslagen bemyndiganderam för 2018 är miljoner kronor. Anslag 1:5 ap. 3 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet Tabell 8. Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet, tkr År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 År Utfall Prognos Beräkning Beräknat Beräknat Beräknat Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade och ej utnyttjade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad / föreslagen bemyndiganderam Anm. (1.) Tabellen för anslag 1:5 ap.3 inkluderar även åtaganden som under 2016 låg på 1:5 ap. 1 och 1:5 ap. 9. (2.)Ingående åtaganden för 2016 är tkr högre än i årsredovisningen för 2015, vilket beror på korrigeringar av åtagandena för Rektorsprogrammet och Fjärde tekniskt år. Behovet av bemyndigande upphör för Matematiklyftet, Naturvetenskap- och Tekniksatsningen och Nationella skolutvecklingsprogram i och med att uppdragen flyttas till myndighetens förvaltningsanslag. För Matematiklyftet ligger dock statsbidragsdelen kvar under denna anslagspost, men utan några utestående åtaganden Uppdragen Samverkan för bästa skola, Nyanlända och Nationella skolutvecklingsprogram (summa utestående åtagande ca 75,2 miljoner kronor) har flyttats till anslag 1:5 ap. 3 från anslag 1:5 ap. 9. Tilläggsuppdraget Speciallärar-

23 Skolverket Budgetunderlag (32) utbildning inom Lärarlyftet II har flyttats till anslag 1:5 ap. 3 från 1:10 ap. 1 (utestående åtagande ca 63,8 miljoner kronor). Karriärtjänster (utestående åtagande ca 704,5 miljoner kronor) har flyttats från anslag 1:5 ap. 3 till 1:19 ap. 1. Karriärtjänster i utanförskapsområden (utestående åtagande ca 6,3 miljoner kronor) redovisas även fortsättningsvis under anslag 1:5 ap. 3. Samverkan för bästa skola (U2015/03357/S). För uppdraget Samverkan för bästa skola bedömer myndigheten en ökning av nya åtaganden och behov av bemyndigande då antalet deltagande huvudmän och skolor ökar och avsikten är att höja schablonbeloppet per skola. Något som också bidrar till det ökade behovet är att myndigheten har fått ett tilläggsuppdrag som gör att ytterligare två skolformer ska ingå i uppdraget, förskola och förskoleklass. Utestående åtaganden 2016 är ca 36 miljoner kronor, medan åtagandet beräknas uppgå till 178 miljoner kronor 2017 och 230 miljoner kronor Beräkningarna för 2017 och 2018 är behäftade med osäkerhet. Tilläggsuppdraget Speciallärarutbildning inom Lärarlyftet II (U2012/01181/S). För tilläggsuppdraget Speciallärarutbildning inom Lärarlyftet II ökar behovet av bemyndigande då det under 2017 kommer att tecknas överenskommelser avseende utbildningar som startar vt-18. Utestående åtaganden 2016 är ca 64 miljoner kronor, medan åtagandet beräknas uppgå till 186 miljoner kronor 2017 och 103 miljoner kronor Gymnasial lärlingsutbildning, förordning (2011:947). För att möjliggöra en stabil och förutsebar verksamhet föreslås ett bemyndigande för gymnasial lärlingsutbildning. Därigenom kan beslut fattas för ett helt läsår i taget och den första utbetalningen kan göras under höstterminen och den andra under vårterminen. Skolverket kan då meddela en huvudman antalet beviljade platser för hela läsåret. Skolorna i sin tur kan garantera utbetalningar till företagen för ett helt läsår och de ges bättre möjligheter att planera för sina kostnader över ett läsår, snarare än för en termin. Bemyndigandebehovet beräknas till 318 miljoner kronor för Fjärde tekniskt år, förordning (2014:854). Under 2018 kan alla skolor som beviljades bidrag i första ansökningsomgången av Fjärde tekniskt år söka för ytterligare fyra år, varför summan av nya åtaganden för bidraget beräknas öka. Uppdraget går i cykler om fyra år där nya åtaganden är störst första året för att därefter minska under de följande tre åren. Utestående åtaganden 2016 är ca 269 miljoner kronor, medan de beräknas bli 222 miljoner kronor 2017 och 408 miljoner kronor Skolbibliotek, förordning (2016:370). Under 2016 söktes och betalades Statsbidrag för personalförstärkning i skolbibliotek ut endast för kalenderåret, varför det inte fanns något behov av bemyndigande. Under 2017 kommer huvudmän att kunna söka, dels för första halvåret 2017, dels för bidragsåret 2017/2018. Därför kommer det i fortsättningen att finnas ett behov av bemyndigande på 15 miljoner kronor, motsvarande halva tilldelningen.

24 Skolverket 21 (32) Anslag 1:7 ap. 1 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m. Tabell 9. Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m., tkr Ingående åtaganden Nya åtaganden År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 År Utfall Prognos Beräkning Beräknat Beräknat Beräknat -Infriade och ej utnyttjade åtaganden* Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad / föreslagen bemyndiganderam I ändringsbeslut gällande Skolverkets regleringsbrev ( ) tillkom en ny anslagspost, 1:7 ap. 1 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m. Den tilldelades ett bemyndigande på 250 miljoner kronor med infriande år Sänkning med motsvarande belopp gjordes på anslag 1:7 ap. 3 till 415 miljoner kronor. Anslag 1:7 ap. 3 Mindre barngrupper i förskolan Tabell 10. Mindre barngrupper i förskolan, tkr Ingående åtaganden Nya åtaganden År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 År Utfall Prognos Beräkning Beräknat Beräknat Beräknat -Infriade och ej utnyttjade åtaganden* Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad / föreslagen bemyndiganderam Se avsnittet ovan om anslag 1:7 ap. 1. Anslag 1:10 ap. 1 Fortbildning av lärare och förskolepersonal Tabell 11. Fortbildning av lärare och förskolepersonal, tkr Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade och ej utnyttjade åtaganden* Utestående åtaganden vid årets slut År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 År Utfall Prognos Beräkning Beräknat Beräknat Beräknat Tilldelad / föreslagen bemyndiganderam Anm. Ingående åtaganden för 2016 är tkr högre än i årsredovisningen för 2015, vilket beror på korrigering av åtagandet för Fortbildning för förskolechef.

25 Skolverket Budgetunderlag (32) För anslag 1:10 ap. 1 antas inget behov av bemyndigande för 2018 bland annat beroende på att Lärarlyftet upphör. Lärarlyftet II (U2011/05531/S). För Lärarlyftet II ökar behovet av bemyndigande för Utestående åtaganden 2016 är ca 36 miljoner kronor, medan åtagandet beräknas uppgå till 84 miljoner kronor Uppdraget avslutas under Tilläggsuppdraget Speciallärarutbildning inom Lärarlyftet II (U2012/01181/S). Uppdraget har flyttats till 1:5 ap. 3. Kompetensutvecklingsinsatser för nyanlända (U2015/03356/S). Behovet av bemyndigande upphör då uppdraget upphör. Anslag 1:13 ap. 1 Statligt stöd till vuxenutbildning Trainee-jobb m.m., förordning (2015:504). För 2016 var tilldelad bemyndiganderam 58,9 miljoner kronor för anslag 1:13 ap. 1, medan åtagandet för 2017 är 335 miljoner kronor. Av regleringsbrevet för 2017 framgår att av bemyndigandet avser 135 miljoner kronor bidrag till utbildning i kombination med traineejobb och 200 miljoner kronor avser utbildning för personer med tidsbegränsad anställning inom äldreomsorg eller hälso-och sjukvården. Skolverket bedömer dock inte att det finns något behov av bemyndigande för någon av dessa insatser, eftersom verksamheten avses bedrivas inom kalenderåret, utan föreslår istället att bemyndigandet tas bort för anslag 1:13 ap. 1. Anslag 1:16 ap. 1 Fler anställda i lågstadiet Tabell 12. Fler anställda i lågstadiet, tkr År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 År Utfall Prognos Beräkning Beräknat Beräknat Beräknat Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade och ej utnyttjade åtaganden* Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad / föreslagen bemyndiganderam Anslag 1:19 ap. 1 Bidrag till lärarlöner Tabell 13. Bidrag till lärarlöner, tkr År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 År Utfall Prognos Beräkning Beräknat Beräknat Beräknat Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade och ej utnyttjade åtaganden* Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad / föreslagen bemyndiganderam