ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Tallholma, Märstadal och Söderbrinkens förskolor 2011

2 Den årliga planen syftar till att främja barnens lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Definitioner, se bilaga 1. VISION Vår vision är att alla människor får vistas i en stressfri och harmonisk miljö. Där alla har samma värde och bemöts med respekt. Förskolan ska vara en rolig, trygg och lärorik plats där alla känner sig lika välkomna och där alla ska kunna utvecklas. Vi arbetar för att alla ska behandlas lika, är lika mycket värda och känner samhörighet. ANSVARSFÖRDELNING Vi är alla ansvariga för att likabehandling sker. Rektor har ett övergripande ansvar. Ledningsgruppen vid förskolorna tar ett tydligt och aktivt avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling enligt gällande lagstiftning. HANDLINGSPLAN VÅRA MÅL: : - En förskola fri från kränkningar, där alla kan känna sig trygga och känna glädje, har lika värde och är respekterade. - Ett långsiktigt och aktivt arbete för att förebygga diskriminering, trakasserier KARTLÄGGNING och NULÄGESANALYS För att förebygga/upptäcka diskriminering eller annan kränkande behandling och förhindra trakasserier är det viktigt att förskolan arbetar på olika sätt. Så här arbetar vi: - Daglig kontakt med föräldrar, där det råder ömsesidigt förtroende - Närvarande personal bland barnen där de sprider ut sig både ute och inne - Verksamhetens organisation och arbetssätt, klimat och miljö ses över kontinuerligt - Barnens trygghet och trivsel, deras uppfattning av kränkningar via samtal - Observationer, pedagogisk dokumentation - Planerade och strukturerade utvecklingssamtal där barnens är delaktiga - Via samtal med barnen, intervjuer och föräldraenkäter - Vi bryr oss om varandra, hjälper, tröstar den som är ledsen för att utveckla den empatiska förmågan

3 - En årlig Brukarenkät samt Kommunens synpunktshantering - Alla händelser av allvarligare art skrivs ner av pedagogerna, tas i Samverkan och Ledningsgrupp. Förskolechef rapporterar till BUN. Utifrån en analys av kartläggningen formuleras konkreta och uppföljningsbara mål för arbetet samt Planering av insatser som ska genomföras under året för att nå målen och bestämma vem som ansvarar för att insatserna genomförs och följs upp Främjande arbete: Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde; omfattar alla diskrimineringspunkterna; riktas mot alla och bedrivs utan förekommande anledning; är en naturlig del i det vardagliga arbetet. I det dagliga arbetet ge pojkar och flickor lika stort utrymme och inflytande. Att det finns närvarande pedagoger som hjälper barnen att hitta sina egna gränser och respektera andras. Barnen är delaktiga i det förebyggande arbetet genom att vi tillsammans bestämmer hur vi vill bli bemötta och hur vi bemöter andra. Använda böcker som belyser olika typer av familjebildningar eller olika minoriteter. Förebygga: Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifieras som riskfaktorer. Exempel på förebyggande åtgärder: - Pedagoger som är där barnen är - Vuxna som har ett gemensamt och tydligt förhållningssätt - Att personalen är positiva föredömen och goda förebilder - Alla blir sedda och bekräftade - Fortlöpande och upprepade diskussioner kring kränkande beteenden, vår värdegrund och barns rättigheter. - Alla arbetar för att ett gott arbetsklimat råder, gäller barn och vuxna - Stärka barnens självkänsla och se olikheter som en resurs - Lyssna på barnens åsikter, i samlingar, olika möten. - Rollspel, rim, ramsor, sagor - Barnobservationer; barnintervjuer - Trygghetsövningar - Kritiskt granska rutiner och regler som finns - Föräldrar informeras om vår årliga plan för likabehandling vid introduktion/föräldramöten.

4 Åtgärda: När något hänt mellan barnen - Den vuxne som ser/uppmärksammar en händelse ansvarar för at problemet lyfts - Barnet/barnen får berätta, vuxna hjälper till att hitta lösningar och reda ut händelsen - Föräldrar informeras - Kontinuerliga uppföljningar vid behov. Återkoppling till berörda. - Vid behov söka hjälp/råd/stöd av tex specialpedagog, förskoleteam - Informera rektor/verksamhetsledare När någon vuxen kränker ett barn - Om någon vuxen upplever att ett barn blir kränkt av en vuxen/en kollega ansvarar hon för att ta upp det med personen ifråga. Informera verksamhetsledare händelsen till verksamhetsledare/rektor. - Rektor vidtar en utredning, tar hjälp av annan kunnig person beroende på kränkningens art - Rektor pratar enskilt med barnets föräldrar - Lämpliga åtgärder vidtas av rektor - Vid behov kontaktas skyddsombud/facklig företrädare - Uppföljning/återkoppling till föräldrar, till den vuxne Kränkningar bland vuxna - Den som känner sig utsatt för kränkningar har ansvar för att genast ta kontakt med rektor - Den som ser att någon blir kränkt har ett ansvar för att reagera på det inträffade - Rektor vidtar en utredning - Vid behov ska skyddsombud, fackliga ombud kontaktas för stödinsatser - Båda parter ska få möjlighet till samtal, som kan ske enskilt eller tillsammans - Eventuella åtgärder vidtas av rektor - Uppföljning av händelsen görs - Dokumentation förs under hela ärendet - Vid grova fall av kränkning kan en erinran bli aktuell

5 Dokumentera alla kränkningar! - Vad som hände - Vad medarbetaren gjorde och sa - Vad de berörda gjorde och sa - Hur händelsen ska följas upp Dokumentationen sparas i pärm hos rektor på förskolan i två efter barnet har slutat. Exempel på frågor vid samtal - Hur kände du? - Hur tänkte du? - Kunde du ha gjort på ett annat sätt? - Hur tror du att den andre kände sig? 3. Mål enligt gällande lagstiftning Vad säger styrdokumenten LPfö, skollag, samt ny lag 1 juni 2009, LPfö98 Förskolan vilar på en demokratisk grund Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen Skollagen ( 2010:800) 6 kap 10 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Personal som får kännedom om att ett barn anser sig blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen, som anmäler till huvudmannnen. Utredning av omständigheterna ska ske skyndsamt och i förekommande fall vidtas åtgärder. Pedagogisk arbetsplan kommer att utarbetas under hösten 2011 med utgångspunkt från LPfö 98/10 Läroplan för förskolan. Diskrimineringslagen (2008:567) 1 januari Olikbehandling utan saklig grund Lagen ska främja barns lika rättigheter samt motverka diskriminering pga kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuelle läggning eller funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling

6 Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa, som orsakats genom våld eller hot om våld underrättas Arbetsmiljöverket Tele: eller Vid misstanke om att ett barn far illa eller på annat sätt behöver stöd, hjälp och skydd görs en anmälan till sociala myndigheten. Planen är känd och förankrad hos all personal genom Samverkan, APT. Med uppmaning att ta del av den kontinuerligt Föräldrar via föräldraråd/anslagstavlor. Föräldrar har delaktighet i samband bland annat vid inskolning, föräldramöten, föräldrarådet. Vid introduktion av ny personal och nya föräldrar. Den ska finns uppsatt på förskolans anslagstavlor och hemsidor. Utvärdering och uppföljning sker efter varje händelse och termin. Revidering av planen sker i januari/februari varje år. Kompetensutveckling Alla som arbetar i förskolan har ett eget ansvar att hämta information och kunskap om de olika diskrimineringslagarna. Vid behov kan vi begära hjälp av tex verksamhetsledare, förskolechef, specialpedagog, förskolepedagog och Previa. Märsta augusti 2011.

7 BILAGA 1. DEFINITIONER OCH BEGREPP ENLIGT LAGEN OM FÖRBUD MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING AV BARN. DISKRIMINERING: Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra. Det kan tex ske genom anställdas förhållningssätt, förskolans regler, pedagogiska verksamhet och kan vara direkt eller indirekt. DIREKT OCH INDIREKT DISKRIMINERING: Med direkt diskriminering menas när ett barn behandlas sämre andra barn. Det kan tex vara när en pojke går före en flicka i kön till en förskola, med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella avdelningen. Indirekt diskriminering genom att alla behandlas lika. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk läggning, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, viss ålder. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar förskolan indirekt de barn som till exempel på grund av religiösa skäl behöver annan mat. KRÄNKANDE BEHANDLING: Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Kränkningar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiskt och återkommande. Gemensamt är att någon eller flera kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan vara - Slag och knuffar - Hot, svordomar, öknamn; viskningar - Psykosocialt (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) - Texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier) - Lagen delas in i - Trakasserier - Annan kränkande behandling TRAKASSERIER Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning.

8 Kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera och äga rum i olika miljöer. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är även trakasserier när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder mm. ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING: Är uppträdande som kränker ett bars värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara mobbning men även enstaka händelser som inte är mobbning. Både barn och förskolepersonal kan göra sig skyldiga till annan kränkande behandling. DEFINITION AV BEGREPP SOM FINNS I DISKRIMINERINGSLAGEN: RASISM: En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa är mindre värda MOBBNING: Upprepade kränkningar, negativa handlingar samt att det råder obalans i makt mellan den som kränker och den som kränks. ETNISK TILLHÖRIGHET Alla människor har en etnisk tillhörighet. Du kan också ha flera etniska tillhörigheter. Om du är född i Sverige kan vara same, svensk, kurd eller något annat. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet. FUNKTIONSHINDER Är varaktiga, fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persona funktionsförmåga. Det kan bero på skador eller sjukdomar som fanns vid födelsen, har uppstått senare i livet. Exempel; allergier, hörsel- och synskadade, ADHD, Aspergers syndrom. SEXUELL LÄGGNING Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar för att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuelle läggning.

9 ÅLDER Med ålder avser förskolan att alla barn har rätt till en pedagogisk verksamhet som är anpassad efter var och en oavsett hur organisationen ser ut. JÄMSTÄLLDHET Pojkars och flickors lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter, innebär att kön inte skall vara ett omotiverat hinder för personlig utveckling.