Som om orden handlade om mig

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Som om orden handlade om mig"

Transkript

1 Som om orden handlade om mig Språk för desorientering och omorientering i psalmtexter i Svenska kyrkans begravningsgudstjänster Liza L Lundkvist Liza L Lundkvist Vt 2014 Kandidatuppsats i teologi, 15 hp

2 Let your experience touch the altar. In the Rawness of Life, in your times of limit-experiences, when Death and Life dances together, when your Despair kisses your Hope, in those times filled with "rumors of angels", that is, hints of some hidden Meaning, then lift your voice and dare to share those matters with others and with God. God has always been, is and will be there. And you will know it. Liza L Lundkvist 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Problemformulering, arbetsfrågor och syfte Teori och metod Tre dimensioner och tre motiv i textanalysen Brueggemanns psaltarmotiv Källor och angränsande forskning Avgränsning och begrepp Disposition Begravningsgudstjänsten och psalmen Svenska kyrkans mål med begravningsgudstjänsten Psalmboken och den mänskliga psalmen Den svenska psalmbokens framväxt The hymn explosion. Svensk psalm i förändring Identifikationspsalmen Begravningsgudstjänstens utmaning och möjlighet Svenska kyrkan och den relationella utmaningen Den kommunikativa, gränsöverskridande och läkande riten Psalmtexters utmaning och möjlighet i begravningsgudstjänsten Sex psalmtexter Analysredskap Bred dina vida vingar (SvPs86 190) Historisk bakgrund Psalmtextanalys Reflektioner. Psalmen i begravningen Blott en dag (SvPs86 249) Historisk bakgrund Psalmtextanalys Reflektioner. Psalmen i begravningen 41 3

4 3.4 Var inte rädd (SvPs86 256) Historisk bakgrund Psalmtextanalys Reflektioner. Psalmen i begravningen Härlig är jorden (SvPs86 297) Historisk bakgrund Psalmtextanalys Reflektioner. Psalmen i begravningen Med hjärtats tillit (Ps ) Historisk bakgrund Psalmtextanalys Reflektioner. Psalmen i begravningen Stad i ljus (Ps ) Historisk bakgrund Psalmtextanalys Reflektioner. Psalmen i begravningen Sammanfattande reflektioner 60 Summary 65 Käll- och litteraturförteckning 66 4

5 1. Inledning Det var som om orden handlade om mig, säger hon. Vi har nyss avslutat begravningsgudstjänsten för hennes yngre bror, som omkommit tragiskt. I mitt yrke som sångerska har jag under de senaste fem åren mött många sörjande människor i begravningssammanhang. Men just detta möte har jag burit med mig på ett särskilt sätt. Kvinnan ringer några dagar senare och vill tacka. Hon berättar att hon för en tid sedan valde att gå ur Svenska kyrkan därför att den inte tycks angå henne och att hon valt att tro på sitt eget sätt. Men en av psalmerna i begravningsgudstjänsten överrumplade henne, Ylva Eggehorns Var inte rädd. Kvinnan är van seglare och sover ofta i sin båt ute på havet. Där ser hon stjärnorna växa fram när det klarnar. Psalmens strofer som handlar om stjärnor som växer ur hans famn och en mörklagd hamn, som vi ännu inte ser, men färdas mot, blev möjliga att relatera till och gav henne ett mönster för orientering i sin sorg. Hon mötte sig själv i psalmtexten. Svenska medborgare har höga förväntningar på Svenska kyrkans verksamhet i tider av kris och mötet med döden. 1 Ingrid Persenius beskriver det mångkulturella samhället som ett samhälle i andlig och existentiell nöd 2, där brist på naturliga tolkningsmönster och sociala sammanhang i svåra livshändelser karaktäriserar samhället. Det gäller till exempel mötet med döden. Persenius menar att kyrkan har en viktig funktion som meningsskapare och stöd i svåra livssiuationer. Därför utmanar hon kyrkan att forma begravningsriten så att den hjälper människor att integrera händelsen i sina liv och bli ett steg i sorgebearbetning och därmed ett steg till återhämtning. 3 Psalmsången har i alla tider erbjudit ett språk för glädje, men också för vägledning, sorg, klagan och tröst. Psalmsången spelar också idag en viktig roll i begravningsgudstjänsten. 4 Men på vilket sätt kan psalmerna i begravningsgudstjänsten fungera som ett verktyg i den tolkningsprocess människor går igenom i sin sorg? Beskrivs människans sorgeprocess, hennes existentiella frågor och desorientering i psalmtexter som används idag? På vilket sätt förmedlas tillit till Guds närvaro i livets svåraste stunder? 5 Det är frågor som ligger till grund för denna uppsats. Det är också frågor jag bär med mig som psalmtextförfattare och i min blivande yrkesroll som präst i Svenska kyrkan. 1 Ingrid Persenius, Omsorg och mänsklig värdighet, Teoretiska och empiriska perspektiv på förbättringsarbete i Svenska kyrkan med inriktning på begravningar (Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, Psychologia et sociologia religionum, Uppsala universitet, 2006), Persenius, Persenius, Biskopsmötet, Begravningen - ett brev från Svenska kyrkans biskopar (Uppsala: Ärkebiskopsämbetet, 2006), 38ff. 5 Biskopsmötet, 11. 5

6 1.1 Problemformulering, arbetsfrågor och syfte Det problem som behandlas i uppsatsen gäller psalmtextens funktion vid begravningar. Min problemformulering lyder: Vilken funktion kan svenska psalmtexter fylla i en begravningsgudstjänst i Svenska kyrkan, främst när det gäller att gestalta människans desorientering och omorientering? Syftet med undersökningen är att väcka eftertanke när det gäller psalmtexters roll för sörjande människors möjlighet till identifikation, kommunikation och meningsskapande i begravningsgudstjänsten och därmed bidra till ett mer medvetet val av psalmer. Jag använder mig av följande arbetsfrågor för att besvara problemformuleringen: - Hur beskrivs Svenska kyrkans utgångspunkt för och målsättning med begravningsgudstjänsten i Kyrkoordningen (KO) och biskopsbrevet Begravningen - ett brev från Svenska kyrkans biskopar, från 2006? (Kapitel 2) - Vad innebär det att betrakta begravningsgudstjänsten som rit? (Kapitel 2) - På vilket sätt gestaltas människa, livet och Gud i psalmer som används och föreslås användas i begravningsgudstjänster i Svenska kyrkan? (Kapitel 3) - Vilka funktioner kan de olika psalmtexterna tänkas ha i begravningsgudstjänsten utifrån olika motiv? (Kapitel 3) 1.2 Teori och metod Uppsatsen har ett hermeneutiskt förhållningssätt och hör hemma inom praktisk teologi. Problemställningen gränsar till både hymnologiska och sociologiska forskningsfält. Den hermeneutiska strävan inom disciplinen praktisk teologi beskrivs hos Gerben Heitink som essentiell. Att studera människans kristna tro i praxis, vilket är ett bredare begrepp än praktik, innebär att studera all hennes interaktion med dess värderingar, normer och intressen och dess samspel med den kristna trons uttryck. 6 När det gäller textanalysdelen i uppsatsen används ett fenomenologiskt och kognitivt synsätt. Det innebär att jag använder mig av ett receptionsperspektiv och en personlig tolkning som, där det är möjligt, kombineras med svenska psalmforskares iakttagelser. Andra tolkningar kan naturligtvis göras än uppsatsens egna. Uppsatsens metoder utgörs av litteraturstudier och textanalys. Litteraturstudierna syftar till att presentera vad Svenska kyrkan vill med begravningsgudstjänsten, samt att ge en bakgrund till analysen av psalmtexterna och den nuvarande kontext där de förekommer. För det första undersöks 6 Gerben Heitink, Practical Theology History, Theory, Action Domains: Manual for Practical Theology (Grand Rapids: Wm. B. Eerdmans Publishing Co, 1999),

7 Svenska kyrkans mål för begravningsgudstjänsten som de uttrycks i Kyrkoordningen (KO) och biskopsbrevet om begravningar. För det andra studeras utvecklingen av svensk psalm i modern tid och då främst framväxten av identifikationspsalm. För det tredje undersöks begravningsgudstjänstens utmaningar och möjligheter i ett samhälle i förändring som påverkar både kyrka och människa samt relationen dem emellan. Textanalyserna syftar till att undersöka psalmtexterna utifrån att de används i begravningsgudstjänst Tre dimensioner och tre motiv i textanalysen Som metod för att förstå psalmtexternas motiv av människans orientering används tre dimensioner med tillhörande frågor. Här ges endast en kort introduktion till dessa. Metoden presenteras mer utförligt i inledningen till kapitel 3, Sex svenska psalmtexter. De tre dimensionerna formuleras på följande sätt: - Människan. Hur beskrivs människan i denna psalmtext? Vad säger texten om människans aktuella livssituation och orientering? Beskrivs kriser, och i så fall, på vilket sätt? Genomgår människan, eller har hon genomgått, någon rörelse eller förändring? Vilka faktorer står bakom den? - Livet. Vad säger texten om den mänskliga existensen? Beskrivs döden och i så fall, på vilket sätt? Vilka bilder används för livet före och efter döden? - Gud. Tilltalas Gud i psalmen? Hur beskrivs Gud? Hur beskrivs Guds förhållande till människan? Är Gud närvarande, och i så fall på vilket sätt? De tre dimensionerna kombineras med Walter Brueggemanns analys av Bibelns psaltarpsalmer. I nästa avsnitt följer en översikt över hans förståelse för deras övergripande budskap och de tre motiv av orientering han har identifierat i dem Brueggemanns psaltarmotiv Psaltarpsalmernas egentliga budskap är att sann gemenskap med Gud inte kan skiljas från livets växlingar och kriser 7 och att de alltid måste tolkas in i det aktuella sammanhanget för att få en mening. 8 Psaltarpsalmerna säger något om människans erfarenheter och vad de gör med henne, men talar också om vad som händer när hon låter erfarenheterna möta psaltarpsalmerna. De 7 Walter Brueggemann, The message of the Psalms (Minneapolis: Augsburg Publishing House, 1984), Brueggemann, The message of the Psalms,

8 ger oss ett mönster för bön på ett nytt sätt. Psaltarpsalmernas språk är opolerat, djärvt och passionerat. 9 När vi i vår egen livssituation möter det, skapas ny förståelse av vår verklighet. Kanske blir vi smärtsamt medvetna om hur våra liv är just nu. Bönen handlar om att låta psalmernas verklighet möta vår egen och då kan den djupaste sanningen bana väg för den djupaste styrkan och sann gemenskap med Gud. 10 Här finns också en modell för dialog med varandra. Det karaktäristiska och ärliga språket är något som saknas i dialogen mellan människor, både i samhälle och kyrka, där vi många gånger finner modeller för monolog. Statsmakter möter motstånd med muskler och manipulation och kyrkan imiterar ofta dessa förhållanden genom att på olika sätt slå fast det som är sant. 11 Brueggemann schematiserar psaltarpsalmernas innehåll i tre motiv: trygg orientering, smärtsam desorientering och överraskande omorientering. Människan är subjekt i de allra flesta texterna. Gud är det direkta objektet. Människan beskriver sin livssituation och vem Gud är för henne, samtidigt som hon vänder sig till Gud. Den trygga orienteringens psaltarpsalmer 12 beskriver en lycklig människa som tackar Gud för medgången och bekräftas av andra tacksamma människor. Det trygga livet tas för givet. Hon förväntar sig inga hot och är inte rädd. Hennes orientering är tydlig: Tron är viktig och psalmerna uttrycker förtröstan. Det finns någon att lita på och tvivel är inget alternativ. De beskriver ett friktionsfritt liv i balans och symmetri i en välordnad värld som kommer att bestå till evig tid. Skapelsen är central som ett Guds förordnande, en garanti att Gud fortsätter att vaka över livsprocessen. Livet som system är i sig trovärdigt, eftersom det är givet av Gud och blir på så sätt ett fredat utrymme där kaosmakterna och döden inte riktigt kan utmana oss. Gud är skapare och tillvarons grund, pålitlig och fast och har människans hela liv i sin hand. En religion med orienteringsfokus tänker som det moderna samhället: med nog mycket kunskap kan mörkret tillintetgöras. Brueggemann menar att kyrkan med nödvändighet behöver våga använda även de psaltarpsalmstexter som uttrycker nästa motiv: desorientering. Den smärtsamma desorienteringens psaltarpsalmer 13 brottas med ett liv i nöd och motgång och beskriver människans rop till Gud i den situationen. Nöden uttrycks fritt och expansivt, men även i en sträng, behärskad form. Psaltarpsalmens människa omfamnar mörkret som en kärna i sin tro och i sitt liv. Hon verkar veta att nytt liv inte uppstår någon annanstans än där. Psaltarpsalmernas 9 Walter Brueggemann, Praying the Psalms. Engaging scripture and the Life of the Spirit (Oregon: Cascade Books, 2007), 6ff. 10 Brueggemann, Praying the Psalms, Brueggemann, Praying the Psalms, xvii. That mode of monologue, moreover, is often imitated in the life of church where truth comes along with power, and in interpersonal relations where power is always operative. 12 Brueggemann, The message of the Psalms, Brueggemann, The message of the Psalms, 51. 8

9 dramaturgi visar på vägar in i, men också genom och ut ur mörkret, vilket uttrycker en återkommande ordning i desorienteringen som kan kännas igen hos människan. Människan är å ena sidan desperat. Hennes klagan är intim och personlig och hon beskrivs som sårbar, ibland övergiven, ibland arg. Å andra sidan är hon djupt troende. Livet må vara desorienterat, men också då vänder hon sig till Gud som hon tycker sig känna. Därför är desorienteringspsalmerna inte uttryck för tvivel, men snarare för djärv, modig och förvandlande tro med en närmast juridisk kvalitet. Människans begäran är kraftfull. Hon har inte råd eller tid att vara ädel, utan gör ibland Gud ansvarig. Livet beskrivs ibland som en pilgrimsfärd genom mörker. Livet är inte på låtsas och verkligheten behöver inte beskrivas bättre än den är. En viktig plats i dessa psalmer är the pit, gropen, som står för död, övergivenhet, besvikelse eller avskildhet, något människan inte skyddas ifrån. Hon är inte här för att hon straffas eller förtjänar det. Den är en plats där Gud ger nytt liv. En annan viktig plats är den under vingarna. Utan att förneka gropen, ses Gud som ett skydd i den situation som är. Breuggemann menar att detta är typiskt för psaltarpsalmernas språk: mitt i nöden, uttalar den utsatte behovet av Guds beskydd. Gud är deltagande och medkännande och trofast, snarare än oföränderlig. Inget av det människan erfar behöver tonas ner, Gud behöver inte skyddas, utan kan ta emot hennes fulla tal. Gud är den som kan göra något åt situationen och kan övertygas om att agera genom ett ingripande, ett mirakel. Det är inte tänkbart att Gud skulle höra och inte agera. Människan har lovat att tacka Gud och Gud har lovat att besvara. Mitt i desorienteringen sker något som leder in i nästa motiv: den överraskande omorienteringen. 14 Människans situation är förändrad, utan att vi förstår hur det gick till. 15 Känslan av desperation är plötsligt bytt i glädje och tacksamhet. Hon har talat, någon har lyssnat, sett henne och agerat. När livet återvänder efter en tid i mörker, följer en närmast gränslös tacksägelse. Livet kan förändras, men det ligger utanför vår kontroll. Klagopsalmernas struktur är det mest grundläggande retoriska mönstret i det gammaltestamentliga uttrycket för tro. Formen innehåller som helhet en rörelse från elände till glädje. Glädjen står aldrig fri från sin bakgrund, den förstås alltid i ljuset av bekymren, men är också därför äkta. 16 Rörelsen i psaltarpsalmerna går från ett ordnat liv till en bruten existens som förts in i en ny glädje, en ny ordning. Men här finns också en annan rörelse: vi kan aldrig mer gå hem. Den som en gång öppnat upp för uppriktigheten ser ingen väg tillbaka in i det slutna. Den vändning som sker i mörkret är oförklarlig och kan inte 14 Brueggemann, The message of the Psalms, Brueggemann, The message of the Psalms, 57. I t ex Ps 13, mellan vers 4 5 och psalm 22, mellan vers Brueggeman, The message of the Psalms, 57. Han syftar på några klagopsalmer: t ex. Ps. 12, 44, 60, 74, 79, 80, 83, 85, 90, 94, 123, 126,

10 kontrolleras. Människan kan inte förklara den nya nåd hon fått, men kan göra vad hon gör bäst: berätta, återge, vittna. Gud är en erfarenhet som kan förvandla verkligheten. Texterna handlar inte i första hand om den naturliga utgången av problemen, men om den transformation, som bara är möjlig genom Gud som skapar liv där inget liv verkar möjligt. Man kan tolka denna tacksamhetsdel av psalmen som det viktiga, att de tidigare beskyllningarna och protesterna är missförstånd och därför orättvisa. Men processen av klagan är en viktig väg till Gud. Det är den ärliga och riskfyllda adresseringen till Gud som ger relationen nya möjligheter att bli trovärdig. Orienteringspsalmen och omorienteringspsalmen kan ibland vara svåra att skilja åt. Den nya orienteringen står sällan i motsats till den gamla, men ger sammanhang och äger alltid en klangbotten av det människan mött i djupet. Hennes erfarenheter av livet är svåra. Ändå är livet nytt. 1.3 Källor och angränsande forskning Viktiga källor för uppsatsen är Svenska kyrkans egna dokument. Kyrkoordningen (KO) från 1999 samt Begravningen - ett brev från Svenska kyrkans biskopar, från biskopsmötet 2006, används för att förstå Svenska kyrkans mål för begravningsgudstjänsten. De analyserade psalmtexterna återfinns i Den svenska psalmboken 1986 (SvPs86) samt psalmbokstillägget Psalmer i 2000-talet (Ps2000). I Ett samband att beakta - psalm, psalmbok och samhälle undersöker Per Olof Nisser sambandet mellan samhällsutveckling och utvecklingen av svenska psalmer, främst hur detta kom till uttryck i arbetet med SvPs års psalmbok föregicks av en revision som formellt varade mellan 1969 och 1986, men hade redan inletts genom andra processer. Ny bruksmusik för gudstjänster växte fram i spåren av kulturella samhällsförändringar, bl a den s k andliga visan. En av de bärande idéerna i utvecklingsarbetet, som också är intressant för uppsatsens syfte, var orienteringen mot identifikationsteman i psalmen. 17 I licentiatuppsatsen Psalmer i 2000-talet. Nya psalmer i Svenska kyrkan från 2011, studerar Karin Karlsson främst text och musik i psalmer i psalmbokssupplementet Psalmer i 2000-talet i relation till de mål och riktlinjer som sattes upp för projektet. Ett övergripande mål var att skapa en psalmbok för alla, vilket skulle innefatta aktivt sökande efter psalmer inom många olika områden. Inklusivitet, formuleringar som utmanar traditionella gudsföreställningar och öppna psalmer, var viktiga ambitioner. 18 Karin Karlssons arbete har varit betydelsefull för uppsatsen främst när det 17 Per Olof Nisser, Ett samband att beakta psalm, psalmbok och samhälle (Skellefteå: Artos och Norma Bokförlag, 2005), 18f. 18 Karin V Karlsson, Psalmer i 2000-talet. Nya psalmer i Svenska kyrkan.(2011). Licentiatuppsats vid Göteborgs universitet,

11 gäller psalmens historiska utveckling, samt vissa uppgifter gällande de två psalmer i Ps2000 som analyseras i denna uppsats. Anna J Evertssons avhandling Gå vi till paradis med sång från 2002 innehåller intervjuer, psalmanalyser och jämförande studier av psalmtexterna och begravningens övriga textmoment. 19 Evertssons avhandling har gett uppslag i psalmtextanalysen och en förståelse för de mest frekventa psalmerna i begravningssammanhang, vilka redovisas i Göran Gustafssons undersökning från Någon nyare, mer omfattande undersökning av psalmers användning i begravningsgudstjänster finns inte. Dock har teol dr och kyrkoherden Lars Eric Axelsson, redovisat i stort sett samma resultat i sin artikel Psalmer vid kyrkliga handlingar i Årsbok för Svenskt gudstjänstliv 81/2006. Axelssons studie bygger på en genomgång av egna noteringar från 1991och framåt. Ingrid Persenius avhandling Omsorg och mänsklig värdighet, från 2006, analyserar behovet av förbättringsarbete inom begravningar i Svenska kyrkan och tolkar empiriska undersökningar om svenska medborgares relation till dem. Hon gör en analys av begravningsgudstjänsten som rit och dess betydelse i sorgebearbetning och menar att den kunskapen borde få konsekvenser för ett medvetet förbättringsarbete för begravningarna. 20 Hon gör också en fallstudie i en svensk församling, där anhörigas och församlingsanställdas förbättringsförslag med särskilt fokus på begravningsverksamhet analyseras. En andra källa som använts för att förstå begravningsgudstjänstens betydelse är Charlotte Winthers masteruppsats från 2013, Begravningar i dagens Sverige - den personliga traditionen. Hon studerar i femton intervjuer vad människor efterfrågar beträffande begravningar och ställer bl a frågan om varför antalet ceremonilösa begravningar ökar. Hon sammanfattar flera sekulariseringsteorier som hon relaterar till begravningsgudstjänstens situation i Svenska kyrkan. Relevant för uppsatsen är förståelsen av begravningsgudstjänsten som rit. Lena Petterssons artikel Inför begravningsgudstjänsten. Ett utvecklingsprojekt för begravningsmusik från 2012, har varit viktig för avsnittet om begravningen som utmaning och möjlighet. 21 Hon beskriver en process i Lund som utgick från frågeställningar om rollfördelning i begravningen, om begravningen som en gudstjänst eller privat ceremoni, samt kyrkomusikerns ansvar för musiken i begravningsgudstjänsten. Processen mynnade ut i en för församlingarna i Lund gemensam begravningspastoral där synen på begravningsgudstjänsten beskrivs, samt ett musikmaterial att delas ut till sorgehus via begravningsbyråer. 19 Anna J. Evertsson, Gå vi till paradis med sång. Psalmers funktion i begravningsgudstjänsten (Lund: Arcus, 2002), Persenius, 174 ff. 21 Lena Pettersson, Inför begravningsgudstjänsten. Ett utvecklingsprojekt för begravningsmusik i Årsbok för Svenskt Gudstjänstliv, 87 (2012), :

12 I Dejlig er jorden. Psalmens roll i nutida nordiskt kultur- och samhällsliv, 2001, skriver Sven- Åke Selander om språkets betydelse och begränsning när kyrka möter samhälle. Artikeln ger ett bidrag till delen om psalmtexternas utmaning och möjlighet i begravningsgudstjänsten. Walter Brueggemann är professor i exegetik vid Columbia Theological Seminary, Georgia, USA. Brueggemann har utvecklat en analysmodell av Bibelns psaltarpsalmer i tre dimensioner där han utgår från deras mänskliga erfarenhetsgrund. Analysen finns beskriven i The message of the Psalms, från 1984 och en andra upplaga, Praying the Psalms. Engaging scripture and the life of spirit, Uppsatsen använder sig av båda upplagorna för psalmtextanalysen. Den första upplagan har en mer utförlig analys av psaltarpsalmer varifrån vissa verktyg har hämtats. Den andra upplagan redovisar en djupare förståelse för det teologiska språket och kontexten där psaltarpsalmerna växt fram. Per Olof Nissers Änglarna sjunger i himlen. Bakgrund, tema, perspektiv, från 2002, har varit till nytta för uppsatsens textanalys. Det gäller även Inger Selanders När tron blir sång. Om psalm i text och ton (2008). I Från plikten till hjärtat. Förändringar i vardagens gudstjänster, en artikel av Kajsa Ahlstrand i Svenskt Gudstjänstliv, årgång 84/2009, beskrivs ett forskningsprojekt om religionernas betydelse och främst 1000 människors möte med Svenska kyrkans gudstjänstliv i en vanlig svensk stad, den s k Enköpingsstudien, som pågick mellan Avgränsning och begrepp Sex psalmtexter analyseras i uppsatsen. Fyra av dem finns i SvPs86 och två i Ps2000. Tre av de fyra psalmerna i SvPs86 är valda enligt Göran Gustafssons och Lars Eric Axelssons undersökningar av de mest frekvent använda psalmerna i begravningssammanhang, Härlig är jorden, Blott en dag samt Bred dina vida vingar. 22 Axelssons studie bygger på en genomgång av egna noteringar från kyrkliga handlingar han hållit från 1991och framåt. En fjärde psalm han lägger till i listan är Ylva Eggehorns Var inte rädd. Den fick en mycket speciell ställning i samband med tsunamikatastrofen i Thailand 2004, vilket tros ha påverkat dess ökade användning. 23 Två av psalmerna har samma upphovskvinna, SvPs och 249 är båda skrivna av Lina Sandell. Uppsatsen ville också studera några psalmer ur tillägg till SvPs86, varav det nyaste, Ps2000, föreföll mest logiskt. Utrymmet i uppsatsen tillät två psalmer utöver de fyra i SvPs86. Ingen undersökning om användningsfrekvens finns för begravningspsalmerna i Ps2000, varför urvalet fick 22 Evertsson, Gå vi till paradis med sång, Lars Eric Axelsson, Psalmer vid kyrkliga handlingar i Årsbok för Svenskt gudstjänstliv, vol 81 (2006), :

13 göras på andra grunder. De två valda står först bland de sex psalmer som i registret föreslås för begravning. De skiljer sig åt på flera sätt, vilket ses som en fördel för analysen: författarna är man resp kvinna, de är skrivna i olika tider och i skilda kontexter. Jonas Jonssons översättning av Teologen Dietrich Bonhoeffers Med hjärtats tillit, 817, är skriven redan 1944 i en kontext av krig och förföljelse, nyöversatt inför arbetet med Sv2000. Stad i ljus, 830, är skriven av Py Bäckman under sent 80-tal i en icke-religiös kontext. 24 Något annat skäl till urval finns inte. Fyra av de sex psalmerna är skrivna av kvinnor. Uppsatsen har inget medvetet genusperspektiv, även om det är intressant att notera att två av de mest använda begravningspsalmerna i SvPs86 är författade av en kvinna, i en annars manligt dominerad psalmbok. 88% av psalmförfattarna i SvPs86 är män. 25 Sångbarheten är en viktig komponent för psalmers funktionsduglighet och musiken kan också den fungera inkluderande eller exkluderande. Dock tas här av utrymmesskäl ingen hänsyn till melodi och musik. Uppsatsen behandlar begravningsgudstjänsten inom Svenska kyrkan, alltså ej borgerlig eller ceremonilös begravning. Med begravningssammanhang avses enligt Biskopsbrevet om begravningar perioden mellan dödsbädd och avsked vid grav. 26 Begravningsgudstjänst avser ett specifikt avgränsat tillfälle under denna period, en särskilt utformad ceremoni med ritualliknande inslag, ej i hemmet, som inkluderar andra människor än bara familjen. Begreppet psaltarpsalm används om de gammaltestamentliga psalmerna, medan psalmtexter betecknar de texter ur SvPs86 och Ps2000 som analyseras i uppsatsen. Med begravningspsalmer avses psalmer som finns publicerade i SvPs86 eller Ps2000 och önskas, används eller föreslås i begravningsgudstjänster inom Svenska kyrkan, som församlings- och/eller solosång. Enligt Tage Kurténs definition av begreppet existentiella frågor, avses de frågor som en person ställer sig då hon försöker orientera sig i tillvaron på ett grundläggande sätt. 27 Uppsatsen har valt att använda begreppet enligt denna definition. 24 Kajsa Ahlstrand. Från plikten till hjärtat. Förändringar i vardagens gudstjänster i Årsbok för svenskt gudstjänstliv, vol 84 (2009), 9 25: Karlsson, Biskopsmötet, Tage Kurtén, Livsfrågornas utmaning till teologin i Upptäckter i kontexten: Teologiska föreläsningar till minne av Per Frostin, red Sigurd Bergmann & Göran Eidevall (Lund: Institutet för kontextuell teologi, 1995),

14 1.5 Disposition Efter detta inledande kapitel ger kapitel två en bakgrund till frågan om psalmtexternas möjliga funktion i begravningsgudstjänsten. Kapitlet är indelat i tre avsnitt. Det första avsnittet fokuserar på Svenska kyrkans mål för begravningsgudstjänsten. Det andra avsnittet ger en överblick över den psalmtextens historiska utveckling, främst i Sverige, med ett särskilt fokus på dess orientering mot identifikation och öppna tolkningar. Det sista avsnittet behandlar begravningsgudstjänsten som rit och dess utmaning och möjlighet i ett sekulärt samhälle. Kapitel tre inleds med en beskrivning av det analysredskap som använts i den efterföljande analysen av sex psalmtexter. Texterna analyseras en och en. Varje analys inleds med en kort historisk bakgrund och avslutas med en reflektionsdel. I kapitel fyra besvaras uppsatsens frågeställningar i en sammanfattande diskussion. Uppsatsen avslutas med Summary samt Käll- och litteraturförteckning. 14

15 2. Begravningsgudstjänsten och psalmen Kapitel två beskriver den kontext, där de aktuella psalmtexterna används eller föreslås för användning: begravningsgudstjänsten. Hur kan begravningsgudstjänsten förstås enligt Svenska kyrkans egna mål? Vad vill Svenska kyrkan att den ska förmedla till människor som befinner sig i sorg? Det första avsnittet (2.1) behandlar Svenska kyrkans nuvarande mål för begravningsgudstjänstens innehåll som de beskrivs i KO och biskopsbrevet om begravningar. Därefter (2.2) redogörs för hur psalmutvecklingen inom Svenska kyrkan sett ut och då främst texternas utveckling mot identifikation och öppna tolkningsmöjligheter. Kapitlets tredje avsnitt (2.3) ger några infallsvinklar på aktuell forskning om begravningsgudstjänstens utmaning och möjlighet idag, främst ur ett ritvetenskapligt perspektiv. Vad har riten att erbjuda människor i svåra situationer? 2.1 Svenska kyrkans mål med begravningsgudstjänsten I det följande avsnittet ges först en kort introduktion till vad en begravningsgudstjänst är, därefter redogörs för Svenska kyrkans egna utgångspunkter för och målsättningar med begravningsgudstjänsten som de beskrivs i Kyrkoordningen och biskopsbrevet. Sist i avsnittet redovisas dokumentens syn på och direktiv gällande psalmsångens funktion i begravningsgudstjänsten. En begravningsgudstjänst i Svenska kyrkan är en offentlig gudstjänst som spelar en central roll i ett begravningssammanhang. Allt som kännetecknar en gudstjänst, finns också i begravningsgudstjänstens ordning: bön, bibelläsning och psalmsång. Där tar församling och anhöriga dessutom avsked av och överlämnar den som har dött till Gud. 28 Att överlämna någon i Guds händer genom den s k överlåtelsen, samt att be begravningsbönen, är obligatoriska moment och det som gör begravningen till en specifikt kristen begravningsceremoni. 29 Svenska kyrkan betonar att en viktig utgångspunkt för begravningssammanhanget är mötet mellan människans existentiella situation och det kristna hoppet. I Kyrkoordningens inledning formuleras detta på följande sätt: Vid begravningen kommer såväl sorgen och dödens allvar som hoppet och uppståndelsens ljus till uttryck. Den blir samtidigt en påminnelse för de närvarande att själva besinna sig inför livets frågor och dödens allvar. Den dubbelhet av död och liv, mörker och ljus som finns i varje människas liv och i 28 Kyrkoordning för Svenska kyrkan. (Stockholm: Verbum, 2006), 24 kap, Inledning. 29 KO, 24 kap, 2. 15

16 korsets evangelium sätter således sin prägel på begravningen, men sorgen och döden får en ny och annorlunda karaktär, när den bärs upp av uppståndelsens och den himmelska lovsångens ton. 30 Formuleringarna tar sin utgångspunkt i den mänskliga sorgen och döden. De nämner människans svåra situation först och uppståndelsen sen. Dubbelheten av död och liv, mörker och ljus 31 är ett mönster i människans liv, som också ska sätta sin prägel på begravningsgudstjänsten. Här ställs den sörjande människan inte bara inför ett farväl till en älskad människa och sorgen efter henne, utan avskedet förbinder henne också med sina egna livsfrågor och den egna döden. 32 Också evangeliet har denna dubbelhet. I evangeliet förmedlas en Kristus som också mött döden. Men evangeliets brottning med död och liv, mörker och ljus, slutar inte i mörker och förtvivlan, utan får istället en ny och annorlunda karaktär när den bärs upp av uppståndelsens och himlens ton. 33 Begravningar - ett brev från Svenska kyrkans biskopar riktar sig särskilt till dem som arbetar med begravningsgudstjänsten och vill stimulera till mer reflektion kring våra sätt att handla i samband med [...] 34 begravningssammanhanget. För det första ska sorgen och medvetenheten om förlusten hos de sörjande bejakas. För det andra ska kyrkans tro på Guds närhet och det eviga livet gestaltas: Svenska kyrkans riter vill hjälpa de sörjande att förstå att den döde är död och gestalta kyrkans tro på Guds närhet och på de dödas uppståndelse och ett evigt liv. 35 För det tredje läggs stor vikt vid den relationella aspekten, en strävan efter ett möte mellan människor och mellan människor och Gud. Präst och sörjande delar de mänskliga villkoren, de existentiella frågorna och erfarenheterna, något som utgör en utgångspunkt för ett möjligt möte. Begravningsgudstjänsten ska kunna balansera mellan öppenhet som bejakar även en vag religiös föreställning och den kristna/ bibliska realismen 36, samt upplevas själavårdande, som medmänsklig tröst i det svarta och tunga i sorgen. 37 Det bemötande som möjliggör dessa möten kommer till uttryck på olika sätt. Begravningsgudstjänsten ska ske i församlingens sammanhang. Gudstjänsten är, som alla Svenska kyrkans gudstjänster, offentliga 38 och bör hållas i ett kyrkorum, såvida det inte finns skäl av själavårdsmässig art eller en uttrycklig önskan från den döde. 39 Också i detta sammanhang 30 KO, 24 kap. 31 Biskopsmötet, Karl-Axel Nordlund, Existentiella frågor i själavården, (Göteborg: Verbum, 1994), KO, 24 kap, Inledning. 34 Biskopsmötet, Biskopsmötet, Biskopsmötet, Biskopsmötet, KO, 17 kap KO, 24 kap

17 beskrivs den själavårdande aspekten: mötet med sörjande människor i begravningsgudstjänsten samt tiden före och efter kan vara en kärlekshandling som pekar på Guds närvaro. Församlingen beskrivs som ett aktivt subjekt som möter den sörjande människan i begravningens kontext: Församlingens ansvar att möta människor med omsorg, kärlek, respekt och tålamod. Här bereds plats för frågorna, tid för sorgen, hjälp och stöd till reflektion, trostolkning och livstydning. Genom att möta den sörjande och ta hela människan på allvar visar kyrkan på Guds närvaro. 40 Biskopsbrevet uppmuntrar därför dem som arbetar med begravningar att samverka med andra aktörer, samt att skaffa kunskap om människors förväntningar på begravningssammanhangets innehåll och utformning. 41 De som vet vad som händer under en begravning, de som kan sederna och de vanliga formerna måste också berätta om dem, så att de kan bli meningsbärande för den som sörjer. Om detta inte sker, finns risken att begravningen kommer längre bort från människor och blir, som i många andra länder, en privat möjlighet. 42 Det skulle därmed bli svårt för kyrkan att kunna stödja människor i sorg. Att hålla till i kyrkorummet bör ej underskattas. Arkitekturen och symbolerna är viktiga för att de står för en närvaro av livet och evigheten, vilket gör upplevelsen av begravningsgudstjänsten annorlunda. 43 Musikvalet i gudstjänsten är ofta ett moment där de sörjande har önskemål. Musikvalet betraktas även det som själavård och det kräver lyhördhet när det gäller att förstå motiven bakom önskemålen och det är en viktig uppgift för kyrkans företrädare att se till att den blir en del av helheten. 44 Det finns en stor frihet för musikval i begravningsgudstjänsten, så länge präst och musiker är överens 45 och så länge ingenting motsäger den kristna tron på Jesus Kristus, hoppet om de dödas uppståndelse och ett evigt liv. 46 För det tredje är griftetalets utformning viktigt. Biskopsbrevet betonar här prästens viktiga roll att förmedla Guds ord i den aktuella situationen så att ett möte kan ske mellan Ordet och gudstjänstdeltagarna. 47 Griftetalet ska inte handla endast om livets korthet och förgänglighet, 40 Biskopsmötet, Biskopsmötet, Biskopsmötet, Biskopsmötet, Biskopsmötet, Biskopsmötet, KO 18 kap, Biskopsmötet,

18 men inte heller ska det vara ett allmänt tal om det kristna hoppet i sorg och död. 48 Prästen behöver veta något om vilka som kommer att närvara och något om vem den döde varit för att kunna möta gudstjänstdeltagarnas behov. I griftetalet trostolkningar formuleras som kan hjälpa de sörjande att leva vidare. 49 Musik och psalmsång beskrivs som en viktig del i begravningsgudstjänstens möjlighet att skapa möten. 50 Psalmsångens syfte är dels att skapa band mellan deltagarna, dels att fungera som vila och gemensam bön och ett sätt att förstärka det kristna hoppet i liv och död. I nästa avsnitt behandlas psalmtextens utveckling i Sverige i modern tid, detta för att ge en bakgrund till vad psalmtexten kan betyda i begravningsgudstjänsten. Vad är en psalmtext? Vad behöver en psalmtext innehålla för att angå en människa idag och då särskilt i en kontext där man står maktlös inför livets bräcklighet? 2.2 Psalmboken och den mänskliga psalmen Den svenska psalmboken är en av Svenska kyrkans gudstjänstböcker 51 och begreppet psalm används i Norden, men ingen annanstans, om kyrkligt sanktionerad församlingssång. 52 Det är okänt varför församlingens sånger kallas psalmer, dock påminner det om sambandet med Psaltaren i Gamla testamentet. Ordet psalm betecknar en slags harpa eller lyra och psaltarpsalmernas texter uttrycker människans röst, hennes glädje, men också hennes klagan och uttryck av sorg inför Gud. I psaltarpsalmerna finns referenser till David, som med sin musik lugnade Saul. 53 I Nya testamentet finns flera hänvisningar till psalmens och sångens betydelse för de första kristna, 54 som ett uttryck för berättande om vad man varit med om och för att bekräfta och stärka tron. 55 I fokus för uppsatsen står några psalmer som dels används i begravningssammanhang, dels föreslås för begravning i psalmböckernas register. Vad har hänt med människans frågor i den nutida kyrkans psaltare? 48 Biskopsmötet, Biskopsmötet, Biskopsmötet, 38ff. 51 KO, 18 kap, Oscar Lövgren, Psalm- och sånglexikon (Stockholm: Gummessons, 1964), Per Olof Nisser, Vår nya psalmbok i En liten psalmbokshistoria, red Per Olof Nisser (Göteborg: Verbum Förlag, 1987), 7-21: Bibel 2000, Tala till varandra med psalmer och hymner och andlig sång. Sjung och spela för herren av hela ert hjärta, Ef 5:19, Låt Kristi ord bo hos er i hela sin rikedom och med all sin vishet, Lär och vägled varandra med psalmer, hymner och andlig sång i kraft av nåden, och sjung Guds lov i era hjärtan, Kol 3: Bibel 2000, Apg 16:25. Ett exempel från en situation när de första kristna satt i fängelse. 18

19 Detta avsnitt presenterar en översikt över den moderna psalmtextens framväxt och har ett särskilt fokus på det som kallats psalmens identifikationspotential. Avsnittet syftar till att förstå psalmens möjlighet att bli meningsbärande för sörjande i begravningsritens sammanhang Den svenska psalmbokens framväxt En del psalmer i vår nuvarande psalmbok är mycket gamla, som t ex SvPs 112 Världens frälsare kom här, av Ambrosius av Milano, död 397. Martin Luthers förståelse för psalmsången som ett uttryck för församlingsgemenskap och hans känsla för folkligt och bibliskt i både text och musik gav den en särskild ställning i gudstjänstlivet. 56 Olaus Petri, student hos Luther i Wittenberg, kom att betyda mycket för psalmen i Sverige 57 och med 1695 års psalmbok, den s k karolinska psalmboken, fick Sverige sin första officiellt antagna psalmbok. Sveriges kulturella elit krävde dock strängare regler för poesin. Psalmboksdebatten som följde har följt varje ny psalmbok sedan dess, med skiftande fokus. Johan Olov Wallin tog sig an psalmboksrevisionen i stort sett på egen hand och 1819 års psalmbok eller Den wallinska psalmboken kom därför att präglas av hans egna ideal. 58 Den kom att bli en psalmbok mer för de bildade än för folket. 59 Väckelserörelserna växte sig starkare och med dem sånger som gavs ut i ett antal sångsamlingar. 60 En revision av den wallinska psalmboken ansågs nödvändig, den verkade i kontrast till väckelserörelsernas enkla och känslofulla sånger i det närmaste kylig och alltför högtidlig för att vara en folkets sångbok. Man utarbetade därför ett antal tillägg där sånger som Lina Sandells Bred dina vida vingar och Tryggare kan ingen vara fanns med The hymn explosion. Svensk psalm i förändring År 1937 togs så en ny psalmbok i bruk, men också den kom snart att upplevas ålderdomlig. Psalmerna hade under revisionen bearbetats för att passa högmässan, vilket gett flera av dem ålderdomligare karaktär 62 och under 1950-talet växte sig kritiken mot en alltför omodern 56 Nisser, Vår nya psalmbok, Nisser, Vår nya psalmbok, Nisser, Vår nya psalmbok, 11. Nisser berättar om hur ledamoten biskop Tegnér vid något tillfälle kallade Wallin för Davidsharpan i Norden, en titel som också den leder tanken till Psaltaren och kung David. 59 Nisser, Vår nya psalmbok, Nisser, Vår nya psalmbok, 13. Baptistsamfundets Psalmisten kom redan 1880, pingströrelsens Segertoner kom ut Sånger hämtades från England och USA. Psalmbokens främsta föregångsland var Tyskland. Under sent 1800-tal fick många svenska författare och kompositörer stor betydelse för nya psalmers framväxt, t ex Lina Sandell, Oscar Ahnfelt, Nils Frykman, m fl. 61 Nisser, Vår nya psalmbok, Nisser, Vår nya psalmbok,

20 psalmbok allt starkare. 63 Den utveckling som nu följde var dock inte bara ett svenskt skeende. Per Olof Nisser refererar till Alan Dunstan, som formulerat flera naturliga omvärldsliga orsaker till The hymn explosion, psalmsångens intensiva utveckling under senare delen av 1900-talet: För det första: teknisk utveckling och vetenskaplig forskning har förändrat människans världsbild. De äldre psalmerna ger uttryck för en otidsenlig syn på t ex skapelse. För det andra: politiska och sociala aspekter av tron har aktualiserats genom The Social Gospel. Dessa aspekter föder i sin tur behov av psalmer med annan terminologi än de äldre. För det tredje: en ny liturgisk väckelse har genererat nya nattvardspsalmer och framväxten av nya gudstjänstordningar. För det fjärde: språket förändras, vilket kräver en modernisering av gudstjänstens språk. Det befruktar också psalmens språk. För det femte ställs krav på trovärdighet och uppriktighet. Psalmen ska inte bara ge svar, utan också kunna ställa frågor till tron, precis som människan själv gör det. För det sjätte växer fler psalmer fram med ett växande kreativt behov av att skapa text och musik. 64 Även andra orsaker, som dessa decenniers ungdomsrörelser, i protestsånger och social gospelmusik och Jesusrörelsens karismatiska radikala budskap har spelat roll. 65 Selander tar upp 1960-talets förändrade kulturella sammanhang, där författare världen över på ett nytt sätt tar ställning och del i samhällsdebatt genom en mer politiserad litteratur och en dikt som gör uppbrott ur poesiparken. 66 Språket blir mer konkret och vardagsnära, många dikter tonsätts och den politiska visan blir ett begrepp. 67 I denna kontext växte den svenska, andliga visan fram under och 70-talen, där textförfattare och tonsättare strävade efter att uttrycka sig enkelt och sångbart. 68 En viktig instans för ett målmedvetet psalmutvecklingsarbete i Sverige var Hymnologiska Institutet, grundat 1960 av bl a Anders Frostensson. 69 Arbetet orienterades mot att vaska fram psalm i ny stil, fri från kyrkligt och poetiskt formelspråk. 70 En bärande tanke var att Bibelns berättelser skulle frigöras från ett alltför abstrakt språk, vilket man tänkte sig skymde det centrala budskapet i dem. 63 Nisser, Vår nya psalmbok. 19. Den nya generationen fann språket, teologin och musiken mer likt museiföremål än en levande andlig miljö, som Bo Setterlind uttryckte det i en debattskrift. Han menade att kyrkan inte hade haft förmåga att bruka konstnärernas förmåga till det levande, profetiska och djärva. Många andra kom också att stå bakom kritiken. 64 Inger Selander, När tron blir sång. Om psalm i text och ton (Skellefteå: Artos & Norma bokförlag, 2008), Selander, När tron blir sång, Selander, När tron blir sång, Selander, När tron blir sång, Svenska kyrkans gudstjänst. Bil.1, Gudstjänst idag: liturgiska utvecklingslinjer. SOU 1974:67, Selander, När tron blir sång, 13. Nisser, Vår nya psalmbok, Selander, När tron blir sång,

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

inlaga_978-91-88552-84-6.indd 9 2009-03-27 01:26:14

inlaga_978-91-88552-84-6.indd 9 2009-03-27 01:26:14 1 i n l e d n i n g Denna bok, I glädje och sorg, vill bidra till reflektion över vad det innebär att predika vid vigsel respektive begravning. Det har skrivits hyllmeter om hur man predikar. Varför då

Läs mer

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. E. Vid en grav När man t.ex. vid ett släktmöte samlas vid en grav kan man hålla en fri andakt använda detta material i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem.

Läs mer

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu 1 Mark 1:14 När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap och sade: Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet. Tunadalskyrkan 131208 Att leva

Läs mer

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga D. På födelsedagen På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär använda det i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Psalmer Följande psalmer

Läs mer

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Inledningsmusik Gudstjänsten inleds med orgelmusik och vigselparet börjar sitt intåg. Annan instrumental- och/eller vokalmusik kan utföras.

Läs mer

Studiehandledning. Anna Davidsson Bremborg Cristina Grenholm. Levande samtal psalmboken 2

Studiehandledning. Anna Davidsson Bremborg Cristina Grenholm. Levande samtal psalmboken 2 levande samtal Studiehandledning Anna Davidsson Bremborg Cristina Grenholm Levande samtal psalmboken 2 Studiehandledning för fem träffar om psalmboken 5 1. Att lära känna psalmboken 5 2. Vi upptäcker psalmboken

Läs mer

A. När någon har avlidit

A. När någon har avlidit A. När någon har avlidit När någon har avlidit kan andakt hållas på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

C. När någon har avlidit

C. När någon har avlidit C. När någon har avlidit Andakt enligt detta formulär hålls på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med en vit

Läs mer

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit

Läs mer

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 1 Tunadalskyrkan 14 05 25 Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 Livet består av många ingredienser. Det är olika sidor men hänger ändå ihop med att vara människa. Vi möter sådant som skapar

Läs mer

Begravningspastoral. - så här arbetar Svenska kyrkan i Umeå

Begravningspastoral. - så här arbetar Svenska kyrkan i Umeå Begravningspastoral - så här arbetar Svenska kyrkan i Umeå Pastoralens innehåll Svenska kyrkan har fått i uppdrag från staten att sköta begravningsverksamheten för alla i Umeå. Begravningslagen reglerar

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

Bibelläsningsplan Kyrkan vid Brommaplan

Bibelläsningsplan Kyrkan vid Brommaplan Be Lyssna Handla Konstverk av Birgitta Kärnbo Bibelläsningsplan Kyrkan vid Brommaplan 5 september 2016 1 januari 2017 1 Be Lyssna Handla De tre orden är ledord för gudstjänster och bibelläsningsplanen

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof När en minnesgudstjänst ordnas i samband med en olycka eller katastrof, har oftast en viss tid, timmar eller dygn, gått efter händelsen.

Läs mer

Bön och bibelläsning sommaren 2015 Kyrkan vid Brommaplan

Bön och bibelläsning sommaren 2015 Kyrkan vid Brommaplan Bön och bibelläsning sommaren 2015 Kyrkan vid Brommaplan 1 Bibelläsning sommaren 2015 Den här bibelläsningsplanen följer kyrkoårets texter och teman. Texterna syftar framåt mot den kommande söndagens gudstjänst.

Läs mer

B. Förbön för döende

B. Förbön för döende B. Förbön för döende Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar och bör utformas i enlighet med situationens krav. Det fullständiga

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

A. När en närstående har dött

A. När en närstående har dött A. När en närstående har dött Andakt när en närstående har dött hålls på begäran av den avlidnas anhöriga. Den kan hållas i sjukhusets kapell, i patientrummet i hemmet. På ett bord, som täckts av en vit

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Vad är församlingens vision, väg och värderingar? Enligt vår församlingsordning är

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

Hur bör vi tänka om barnen som finns i församlingen, och hur anpassar vi församlingens verksamhet utifrån barnen?

Hur bör vi tänka om barnen som finns i församlingen, och hur anpassar vi församlingens verksamhet utifrån barnen? Hur bör vi tänka om barnen som finns i församlingen, och hur anpassar vi församlingens verksamhet utifrån barnen? En föreläsning av Marina Andersson. Inledningsvis vill jag referera till vad Jesus säger

Läs mer

C. En kyrkas invigningsdag

C. En kyrkas invigningsdag C. En kyrkas invigningsdag I anslutning till den dag av året när en kyrka har invigts kan man hålla andakt enligt detta formulär eller infoga delar av detta andaktsmaterial i högmässan. Andakten kan ledas

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

Jesus: förödmjukad och upphöjd

Jesus: förödmjukad och upphöjd Lektion 9 Jesus: förödmjukad och upphöjd Vi undersöker Kristi liv i två faser Vilken underbar plan Gud förberedde för att rädda mänskligheten efter syndafallet! Denna plan som är given åt syndare världen

Läs mer

PREDIKAN OM GUDS RIKE Söndagen den 16 nov i Sankt Lars kyrka, av Annika Vårblom Sandström

PREDIKAN OM GUDS RIKE Söndagen den 16 nov i Sankt Lars kyrka, av Annika Vårblom Sandström Dagens evangelietext är ur Lukas evangelium, kap 17, vers 20-30 De första verserna lyder : Tillfrågad av fariséerna om när Guds rike skulle komma svarade han (Jesus):Guds rike kommer inte på ett sådant

Läs mer

Bönen i gudstjänsten Karlstad stift, Västerstrandskyrkan den 23 mars 2010 Margareta Melin

Bönen i gudstjänsten Karlstad stift, Västerstrandskyrkan den 23 mars 2010 Margareta Melin Bönen i gudstjänsten Karlstad stift, Västerstrandskyrkan den 23 mars 2010 Margareta Melin När det gäller byggstenarna för dop har jag inte talat om bönerna i dopgudstjänsten. Jag tänkte göra det i det

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

D. Vid minnesstund. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

D. Vid minnesstund. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. D. Vid minnesstund Detta formulär kan i tillämpliga delar användas vid minnesstund över en avliden t.ex. på årsdagen av ett dödsfall vid släktmöten där man minns bortgångna medlemmar. Andakten leds av

Läs mer

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj Medlemskap DEL AV GEMENSKAPEN Kyrkan är Guds famn och familj Varje år finns en majoritet av kyrkans nära sju miljoner medlemmar med i något av kyrkans sammanhang. Det kan vara i den lilla kören på landet,

Läs mer

Kvällsgudstjänst på alla helgons dag

Kvällsgudstjänst på alla helgons dag Kvällsgudstjänst på alla helgons dag Vid kvällsgudstjänsten på alla helgons dag minns man under förbönen dem som dött i tron på Kristus och särskilt de församlingsmedlemmar som har avlidit under året.

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING HANDLEDNING livet Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING Kyrkan finns till genom mission liksom elden finns till genom att brinna. Om hon inte engagerar sig i mission upphör

Läs mer

Liv i Kyrkan Kyrkan i Livet

Liv i Kyrkan Kyrkan i Livet STUDIEGUIDE TILL BOKEN Liv i Kyrkan Kyrkan i Livet I Liv i Kyrkan beskrivs gudstjänstförnyelsen i Katarina församling som en resa i 12 steg. Utgångspunkten är, säger Olle Carlsson, den maktlöshet som vi

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Ordning för begravningsgudstjänst

Ordning för begravningsgudstjänst Ordning för begravningsgudstjänst Klockringning Musik Gudstjänsten inleds med orgelmusik, där så kan ske. Annan instrumental- och/ eller vokalmusik kan utföras. Därefter kan prästen säga följande eller

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 1 Tunadalskyrkan, Köping 161204 Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 Jag fick ett telefonsamtal häromdagen från någon som höll på med en uppgift i religion och som skulle jämföra

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling antagen vid årsmöte 2008-03-01 och församlingsmöte 2008-05-25 samt ändrad vid årsmöte 2009-03-07 och

Läs mer

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor,

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor, Församlingskonstitution Församlingens konstitution består av Teologisk grund för Equmeniakyrkan samt Församlingsordning och Församlingsstadgar antagna av Fristads Missionskyrka 2014 09 29 och 2014 09 --.

Läs mer

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas?

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas? Predikotext: Sak 9:9-10; Matt 21:1-11 Adventstiden är en härlig och speciell tid av året. Det märks på många sätt. När det är som mörkast ute tänder vi upp mängder av stjärnor och ljusstakar. Vi förbereder

Läs mer

Mina gåvor. Självskattning

Mina gåvor. Självskattning Självskattning Mina gåvor 1. Jag tycker om att fundera och analysera. 2. Jag tycker om att organisera och planera saker. 3. Jag tycker om att ta ansvar för grupper och uppgifter. 4. Jag tar på mig ansvaret

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Typiskt Johannes! tänker jag när jag läser igenom texten, åter igen uttrycker han sig som i ett filosofiskt symbolspråk.

Typiskt Johannes! tänker jag när jag läser igenom texten, åter igen uttrycker han sig som i ett filosofiskt symbolspråk. Predikan 2 sön ef Trettondedagen 3 årg. Psalm: 332:1-3, 38b, 259, 15:3-4, 2002 Söderledskyrkan. Psalm: 259, 236, 38b, 785/SvPs 709, 15, Red. 2017 C.ka. Johannes 5:31-36, Livets källa Tidigare var söndagen

Läs mer

Ett andligt liv i frihet.

Ett andligt liv i frihet. Ett andligt liv i frihet. Romarbrevet kapitel 8. År 2013 Ett andligt liv i frihet. Romarbrevet kapitel 8. Foto: Tobias Lindberg Eva Söderström Konstnär, Religionsvetare Kulturvetare Mobil +46 (0)70-686

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

Margot. Om livet, tron och relationer

Margot. Om livet, tron och relationer Margot Om livet, tron och relationer Begränsning som tillgång Det är som om värdet träder fram när tillgång och brist får finnas tillsammans. Det gäller tiden. När den inte är obegränsad får den ett värde.

Läs mer

Hjälparen, Anden kommer - men hur? Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 14 juni :36

Hjälparen, Anden kommer - men hur? Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 14 juni :36 Det är en härlig tid vi är mitt inne i just nu. Allt lever och utvecklas och nu om någonsin kan vi se hur Guds ande ger liv i skapelsen. Samme Ande som skapar liv i naturen föder också de andligt döda

Läs mer

8 söndagen under året år A

8 söndagen under året år A 933 8 söndagen under året år A Ingängsantifon (jfr Ps 18:19-20) Herren är mitt stöd, han har fört mig ut på en rymlig plats, han har räddat mig, ty han har behag till mig. Inledning I början av denna heliga

Läs mer

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen

Läs mer

emot oss. (Rom 15:5-7) Så förkroppsligas Guds närvaro på jorden.

emot oss. (Rom 15:5-7) Så förkroppsligas Guds närvaro på jorden. Överlåtelse - Intro Vi är på en resa som församling, där vi får se människor komma till gemenskapen och till tro på Jesus Kristus. Det är en gåva. Det som kännetecknar vår församling allra mest är att

Läs mer

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling.

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling. Begravning När en människa som står oss nära dör, drabbas vi av många blandade känslor. Men oavsett vad vi känner är det viktigt att få ta avsked på ett sätt som är rätt både för den döda och för oss efterlevande.

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Bibelläsning och bön under pingstnovenan

Bibelläsning och bön under pingstnovenan Bibelläsning och bön under pingstnovenan N är Jesus hade uppstått från de döda talade han med sina lärjungar om att han snart skulle lämna dem. Inför sin himmelsfärd uppmanade Jesus dem att vänta på det

Läs mer

B. Förbön för döende

B. Förbön för döende B. örbön för döende Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. ormuläret kan användas i tillämpliga delar i enlighet med situationens krav. På ett bord som är täckt med en

Läs mer

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 17 sön e Trefaldighet Guds kärlek till oss Psalmer: 18, Ps 111, 242, 28, 157, L211 Texter: Pred 12:1-7, 1 Joh 4:13-21, Matt 6:19-24 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Läs mer

Bön för vår kyrka och vår värld

Bön för vår kyrka och vår värld Bön för vår kyrka och vår värld Bönen Vår viktigaste uppgift som kristna är att söka Gud, att låta hans kärleks eld tändas och brinna i våra hjärtan. Bön är att befinna sig i den älskande Gudens ansiktes

Läs mer

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Idag är det tacksägelsedagen och temat för helgen är lovsång. Lovsången hänger intimt samman med tron på vem Jesus är. Dagens text som handlar

Läs mer

P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger

P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger Vigselgudstjänst P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger Musik Under musiken går brudparet in i kyrkan. Samlingsord P: I Guds, den treeniges, namn. P: Vi har samlats till vigsel

Läs mer

Jesus sa: Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. (Joh 10:10)

Jesus sa: Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. (Joh 10:10) Jesus sa: Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. (Joh 10:10) Detta häfte vill hjälpa Dig att lära känna Gud personligen, erfara ett liv av sann kärlek, förlåtande livsstil och trofasta

Läs mer

Kärlek nu och för alltid. Studiehäfte av Henrik Steen

Kärlek nu och för alltid. Studiehäfte av Henrik Steen Kärlek nu och för alltid Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 4 Helt älskad älska helt 5 1. Helt älskad älska helt / Synen 5 2. Smaken / Hörseln 7 3. Känseln / Lukten 9 Fördjupningsruta:

Läs mer

Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Söndag 03 november :11

Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Söndag 03 november :11 * Sammanfattning av predikan den 8/9 Vem är den helige Ande? - Tredje personen i Guds treenighet - Är Faderns och Jesu/Kristi ande Tittade på några bilder vi har för Anden: Duva, Eld, Vind, Källa Anden

Läs mer

Avskiljning av missionär

Avskiljning av missionär Avskiljning av missionär Anvisningar I Kyrkokonferensens samlade gemenskap av församlingar avskiljs kvinnor och män till särskilda tjänster. Det kan gälla redan ordinerade medarbetare som diakoner och

Läs mer

Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen

Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet TRO OCH TVIVEL "Tron är grunden för det vi hoppas på; den ger oss visshet om det vi inte kan se." (Hebreerbrevet 11:1). Tron på Gud innebär inte

Läs mer

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet FÖRSAMLINGSORDNING Församlingens existens och grund vilar på Jesus Kristus. Från Bibeln, som vi tror är Guds ord, hämtar vi vår tro och vår lära. Vi är en del av den världs- vida kyrkan och bekänner en

Läs mer

Gudstjänst på julaftonen

Gudstjänst på julaftonen Gudstjänst på julaftonen Julaftonens gudstjänst firas på eftermiddagen. Om julaftonen är en söndag kan gudstjänsten firas som församlingens huvudgudstjänst. I Inledning 1. Ingångspsalm Psalmen kan ersättas

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet 1 Tunadalskyrkan 150920 16 e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet Döden och Livet är temat för dagens texter i kyrkoåret. Ett tema som genom allt som händer i världen just nu blivit mer aktuellt än någonsin.

Läs mer

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla Dagens bön: Gud vår Frälsare, du som genom Kristus har försonat världen med dig själv, fyll våra hjärtan med din kärlek så att vi följer honom och frälsta

Läs mer

Närvarande KAPITEL ETT

Närvarande KAPITEL ETT KAPITEL ETT Närvarande Ett inledande kapitel om nödvändig mångfald i Svenska kyrkan och ödmjukhet inför Gud, om brist på tro och tillit i Svenska kyrkan, om Guds närvaro och vår närvaro och om att Gud

Läs mer

Byt ord för att bevara budskapet!

Byt ord för att bevara budskapet! Byt ord för att bevara budskapet! Sven Hillert Ord är som kläder på kroppen. Kläderna är till för att värma och värna våra kroppar. Men om kläderna är alltför slitna kan de varken värma eller värna oss.

Läs mer

EN SAMTALSGUIDE Författad av Eva Ajaxén & Ulrika Jonsson för Sensus studieförbund. I Luthers fotspår

EN SAMTALSGUIDE Författad av Eva Ajaxén & Ulrika Jonsson för Sensus studieförbund. I Luthers fotspår EN SAMTALSGUIDE Författad av Eva Ajaxén & Ulrika Jonsson för Sensus studieförbund I Luthers fotspår Boken i Luthers fotspår är skriven av Peter Strömmer och Göran Agrell Modell för samtalet Denna samtalsguide

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop på egen bekännelse Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

Kunskap och förståelse redogöra för centrala delar av kyrkosociologisk teoribildning och tradition

Kunskap och förståelse redogöra för centrala delar av kyrkosociologisk teoribildning och tradition Institutionen för idé- och samhällsstudier Umeå universitet, SE-901 87 Umeå Telefon: 090-786 5000 E-post: studievagledare@religion.umu.se www.idesam.umu.se Kursplan 2011-10-24 Sid 1 (5) Sociology of churches,

Läs mer

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln

Läs mer

Litteraturlista diakonprogrammet läsåret 2016/2017

Litteraturlista diakonprogrammet läsåret 2016/2017 Litteraturlista diakonprogrammet läsåret 2016/2017 KURS: SJÄLAVÅRD Biskopsmötets brev om tystnadsplikt och sekretess. (2004) Finns att ladda ner från Svenska kyrkans hemsida. Falk, Bent (2005/2012) Att

Läs mer

TD Jan-Olof Aggedal 2

TD Jan-Olof Aggedal 2 Det första syftet är att undersöka hur Svenska kyrkan som ett evangeliskt-lutherskt trossamfund och som begravningshuvudman förhåller sig till holiness in space and time. TD Jan-Olof Aggedal 2 Det andra

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

Begravningspastoral. för Kropps pastorat - 1 -

Begravningspastoral. för Kropps pastorat - 1 - Begravningspastoral för Kropps pastorat - 1 - - 2 - Begravningsgudstjänsten Begravningens sammanhang kan sträcka sig under mycket långt tid. Från en allvarlig sjukdom till sorgetiden efter begravningsgudstjänsten,

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

- fristående kristen skola i centrala Göteborg. Gäller fr o m höstterminen 2013

- fristående kristen skola i centrala Göteborg. Gäller fr o m höstterminen 2013 Vasaskolan - fristående kristen skola i centrala Göteborg Gäller fr o m höstterminen 2013 Post- och besöksadress: Telefoner: E-post: Stiftelsen för kristna skolor: Viktor Rydbergsgatan 18 031-167 157 -

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

TERMEN ΧΑΡΙΣ OCH ÖVERSÄTTNINGSPROBLEM (In Swedish)

TERMEN ΧΑΡΙΣ OCH ÖVERSÄTTNINGSPROBLEM (In Swedish) TERMEN ΧΑΡΙΣ OCH ÖVERSÄTTNINGSPROBLEM (In Swedish) Jag skulle vilja försöka analysera några av betydelserna hos ett mycket viktigt nytestamentligt ord. Detta är det ord som vi vanligtvis översätter till

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Det kanske inte är så underligt, för det är så mycket vi kan vara rädda för motiverat eller omotiverat.

Det kanske inte är så underligt, för det är så mycket vi kan vara rädda för motiverat eller omotiverat. Predikotext: Luk 12:4-7 Uttrycket Var inte rädd återkommer ofta i bibeln. I lite olika former hela 365 gånger dvs ett för varje dag året runt! Det kanske inte är så underligt, för det är så mycket vi kan

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23 Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...

Läs mer

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖRSAMLINGSINSTRUKTION TRO, HOPP OCH KÄRLEK Detta är vår församlingsinstruktion. Den beskriver vår vision och våra mål. Församlingsbor, anställda och förtroendevalda har arbetat fram den tillsammans. MÄKTIGA

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet 1 Tunadalskyrkan 160925 Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet Dotter, syster, hustru, svärmor, svärdotter, mormor, pastor, kantor, körsångare ja listan kan göras lång på vem

Läs mer

Hur blir man kristen? Christian Mölk

Hur blir man kristen? Christian Mölk Hur blir man kristen? Christian Mölk 1. Guds avbild Gud skapade ursprungligen människan som sin avbild. Gud vill ha en kärleksfull gemenskap med oss och till en början hade människan en fridfull tillvaro

Läs mer