Som om orden handlade om mig

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Som om orden handlade om mig"

Transkript

1 Som om orden handlade om mig Språk för desorientering och omorientering i psalmtexter i Svenska kyrkans begravningsgudstjänster Liza L Lundkvist Liza L Lundkvist Vt 2014 Kandidatuppsats i teologi, 15 hp

2 Let your experience touch the altar. In the Rawness of Life, in your times of limit-experiences, when Death and Life dances together, when your Despair kisses your Hope, in those times filled with "rumors of angels", that is, hints of some hidden Meaning, then lift your voice and dare to share those matters with others and with God. God has always been, is and will be there. And you will know it. Liza L Lundkvist 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Problemformulering, arbetsfrågor och syfte Teori och metod Tre dimensioner och tre motiv i textanalysen Brueggemanns psaltarmotiv Källor och angränsande forskning Avgränsning och begrepp Disposition Begravningsgudstjänsten och psalmen Svenska kyrkans mål med begravningsgudstjänsten Psalmboken och den mänskliga psalmen Den svenska psalmbokens framväxt The hymn explosion. Svensk psalm i förändring Identifikationspsalmen Begravningsgudstjänstens utmaning och möjlighet Svenska kyrkan och den relationella utmaningen Den kommunikativa, gränsöverskridande och läkande riten Psalmtexters utmaning och möjlighet i begravningsgudstjänsten Sex psalmtexter Analysredskap Bred dina vida vingar (SvPs86 190) Historisk bakgrund Psalmtextanalys Reflektioner. Psalmen i begravningen Blott en dag (SvPs86 249) Historisk bakgrund Psalmtextanalys Reflektioner. Psalmen i begravningen 41 3

4 3.4 Var inte rädd (SvPs86 256) Historisk bakgrund Psalmtextanalys Reflektioner. Psalmen i begravningen Härlig är jorden (SvPs86 297) Historisk bakgrund Psalmtextanalys Reflektioner. Psalmen i begravningen Med hjärtats tillit (Ps ) Historisk bakgrund Psalmtextanalys Reflektioner. Psalmen i begravningen Stad i ljus (Ps ) Historisk bakgrund Psalmtextanalys Reflektioner. Psalmen i begravningen Sammanfattande reflektioner 60 Summary 65 Käll- och litteraturförteckning 66 4

5 1. Inledning Det var som om orden handlade om mig, säger hon. Vi har nyss avslutat begravningsgudstjänsten för hennes yngre bror, som omkommit tragiskt. I mitt yrke som sångerska har jag under de senaste fem åren mött många sörjande människor i begravningssammanhang. Men just detta möte har jag burit med mig på ett särskilt sätt. Kvinnan ringer några dagar senare och vill tacka. Hon berättar att hon för en tid sedan valde att gå ur Svenska kyrkan därför att den inte tycks angå henne och att hon valt att tro på sitt eget sätt. Men en av psalmerna i begravningsgudstjänsten överrumplade henne, Ylva Eggehorns Var inte rädd. Kvinnan är van seglare och sover ofta i sin båt ute på havet. Där ser hon stjärnorna växa fram när det klarnar. Psalmens strofer som handlar om stjärnor som växer ur hans famn och en mörklagd hamn, som vi ännu inte ser, men färdas mot, blev möjliga att relatera till och gav henne ett mönster för orientering i sin sorg. Hon mötte sig själv i psalmtexten. Svenska medborgare har höga förväntningar på Svenska kyrkans verksamhet i tider av kris och mötet med döden. 1 Ingrid Persenius beskriver det mångkulturella samhället som ett samhälle i andlig och existentiell nöd 2, där brist på naturliga tolkningsmönster och sociala sammanhang i svåra livshändelser karaktäriserar samhället. Det gäller till exempel mötet med döden. Persenius menar att kyrkan har en viktig funktion som meningsskapare och stöd i svåra livssiuationer. Därför utmanar hon kyrkan att forma begravningsriten så att den hjälper människor att integrera händelsen i sina liv och bli ett steg i sorgebearbetning och därmed ett steg till återhämtning. 3 Psalmsången har i alla tider erbjudit ett språk för glädje, men också för vägledning, sorg, klagan och tröst. Psalmsången spelar också idag en viktig roll i begravningsgudstjänsten. 4 Men på vilket sätt kan psalmerna i begravningsgudstjänsten fungera som ett verktyg i den tolkningsprocess människor går igenom i sin sorg? Beskrivs människans sorgeprocess, hennes existentiella frågor och desorientering i psalmtexter som används idag? På vilket sätt förmedlas tillit till Guds närvaro i livets svåraste stunder? 5 Det är frågor som ligger till grund för denna uppsats. Det är också frågor jag bär med mig som psalmtextförfattare och i min blivande yrkesroll som präst i Svenska kyrkan. 1 Ingrid Persenius, Omsorg och mänsklig värdighet, Teoretiska och empiriska perspektiv på förbättringsarbete i Svenska kyrkan med inriktning på begravningar (Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, Psychologia et sociologia religionum, Uppsala universitet, 2006), Persenius, Persenius, Biskopsmötet, Begravningen - ett brev från Svenska kyrkans biskopar (Uppsala: Ärkebiskopsämbetet, 2006), 38ff. 5 Biskopsmötet, 11. 5

6 1.1 Problemformulering, arbetsfrågor och syfte Det problem som behandlas i uppsatsen gäller psalmtextens funktion vid begravningar. Min problemformulering lyder: Vilken funktion kan svenska psalmtexter fylla i en begravningsgudstjänst i Svenska kyrkan, främst när det gäller att gestalta människans desorientering och omorientering? Syftet med undersökningen är att väcka eftertanke när det gäller psalmtexters roll för sörjande människors möjlighet till identifikation, kommunikation och meningsskapande i begravningsgudstjänsten och därmed bidra till ett mer medvetet val av psalmer. Jag använder mig av följande arbetsfrågor för att besvara problemformuleringen: - Hur beskrivs Svenska kyrkans utgångspunkt för och målsättning med begravningsgudstjänsten i Kyrkoordningen (KO) och biskopsbrevet Begravningen - ett brev från Svenska kyrkans biskopar, från 2006? (Kapitel 2) - Vad innebär det att betrakta begravningsgudstjänsten som rit? (Kapitel 2) - På vilket sätt gestaltas människa, livet och Gud i psalmer som används och föreslås användas i begravningsgudstjänster i Svenska kyrkan? (Kapitel 3) - Vilka funktioner kan de olika psalmtexterna tänkas ha i begravningsgudstjänsten utifrån olika motiv? (Kapitel 3) 1.2 Teori och metod Uppsatsen har ett hermeneutiskt förhållningssätt och hör hemma inom praktisk teologi. Problemställningen gränsar till både hymnologiska och sociologiska forskningsfält. Den hermeneutiska strävan inom disciplinen praktisk teologi beskrivs hos Gerben Heitink som essentiell. Att studera människans kristna tro i praxis, vilket är ett bredare begrepp än praktik, innebär att studera all hennes interaktion med dess värderingar, normer och intressen och dess samspel med den kristna trons uttryck. 6 När det gäller textanalysdelen i uppsatsen används ett fenomenologiskt och kognitivt synsätt. Det innebär att jag använder mig av ett receptionsperspektiv och en personlig tolkning som, där det är möjligt, kombineras med svenska psalmforskares iakttagelser. Andra tolkningar kan naturligtvis göras än uppsatsens egna. Uppsatsens metoder utgörs av litteraturstudier och textanalys. Litteraturstudierna syftar till att presentera vad Svenska kyrkan vill med begravningsgudstjänsten, samt att ge en bakgrund till analysen av psalmtexterna och den nuvarande kontext där de förekommer. För det första undersöks 6 Gerben Heitink, Practical Theology History, Theory, Action Domains: Manual for Practical Theology (Grand Rapids: Wm. B. Eerdmans Publishing Co, 1999),

7 Svenska kyrkans mål för begravningsgudstjänsten som de uttrycks i Kyrkoordningen (KO) och biskopsbrevet om begravningar. För det andra studeras utvecklingen av svensk psalm i modern tid och då främst framväxten av identifikationspsalm. För det tredje undersöks begravningsgudstjänstens utmaningar och möjligheter i ett samhälle i förändring som påverkar både kyrka och människa samt relationen dem emellan. Textanalyserna syftar till att undersöka psalmtexterna utifrån att de används i begravningsgudstjänst Tre dimensioner och tre motiv i textanalysen Som metod för att förstå psalmtexternas motiv av människans orientering används tre dimensioner med tillhörande frågor. Här ges endast en kort introduktion till dessa. Metoden presenteras mer utförligt i inledningen till kapitel 3, Sex svenska psalmtexter. De tre dimensionerna formuleras på följande sätt: - Människan. Hur beskrivs människan i denna psalmtext? Vad säger texten om människans aktuella livssituation och orientering? Beskrivs kriser, och i så fall, på vilket sätt? Genomgår människan, eller har hon genomgått, någon rörelse eller förändring? Vilka faktorer står bakom den? - Livet. Vad säger texten om den mänskliga existensen? Beskrivs döden och i så fall, på vilket sätt? Vilka bilder används för livet före och efter döden? - Gud. Tilltalas Gud i psalmen? Hur beskrivs Gud? Hur beskrivs Guds förhållande till människan? Är Gud närvarande, och i så fall på vilket sätt? De tre dimensionerna kombineras med Walter Brueggemanns analys av Bibelns psaltarpsalmer. I nästa avsnitt följer en översikt över hans förståelse för deras övergripande budskap och de tre motiv av orientering han har identifierat i dem Brueggemanns psaltarmotiv Psaltarpsalmernas egentliga budskap är att sann gemenskap med Gud inte kan skiljas från livets växlingar och kriser 7 och att de alltid måste tolkas in i det aktuella sammanhanget för att få en mening. 8 Psaltarpsalmerna säger något om människans erfarenheter och vad de gör med henne, men talar också om vad som händer när hon låter erfarenheterna möta psaltarpsalmerna. De 7 Walter Brueggemann, The message of the Psalms (Minneapolis: Augsburg Publishing House, 1984), Brueggemann, The message of the Psalms,

8 ger oss ett mönster för bön på ett nytt sätt. Psaltarpsalmernas språk är opolerat, djärvt och passionerat. 9 När vi i vår egen livssituation möter det, skapas ny förståelse av vår verklighet. Kanske blir vi smärtsamt medvetna om hur våra liv är just nu. Bönen handlar om att låta psalmernas verklighet möta vår egen och då kan den djupaste sanningen bana väg för den djupaste styrkan och sann gemenskap med Gud. 10 Här finns också en modell för dialog med varandra. Det karaktäristiska och ärliga språket är något som saknas i dialogen mellan människor, både i samhälle och kyrka, där vi många gånger finner modeller för monolog. Statsmakter möter motstånd med muskler och manipulation och kyrkan imiterar ofta dessa förhållanden genom att på olika sätt slå fast det som är sant. 11 Brueggemann schematiserar psaltarpsalmernas innehåll i tre motiv: trygg orientering, smärtsam desorientering och överraskande omorientering. Människan är subjekt i de allra flesta texterna. Gud är det direkta objektet. Människan beskriver sin livssituation och vem Gud är för henne, samtidigt som hon vänder sig till Gud. Den trygga orienteringens psaltarpsalmer 12 beskriver en lycklig människa som tackar Gud för medgången och bekräftas av andra tacksamma människor. Det trygga livet tas för givet. Hon förväntar sig inga hot och är inte rädd. Hennes orientering är tydlig: Tron är viktig och psalmerna uttrycker förtröstan. Det finns någon att lita på och tvivel är inget alternativ. De beskriver ett friktionsfritt liv i balans och symmetri i en välordnad värld som kommer att bestå till evig tid. Skapelsen är central som ett Guds förordnande, en garanti att Gud fortsätter att vaka över livsprocessen. Livet som system är i sig trovärdigt, eftersom det är givet av Gud och blir på så sätt ett fredat utrymme där kaosmakterna och döden inte riktigt kan utmana oss. Gud är skapare och tillvarons grund, pålitlig och fast och har människans hela liv i sin hand. En religion med orienteringsfokus tänker som det moderna samhället: med nog mycket kunskap kan mörkret tillintetgöras. Brueggemann menar att kyrkan med nödvändighet behöver våga använda även de psaltarpsalmstexter som uttrycker nästa motiv: desorientering. Den smärtsamma desorienteringens psaltarpsalmer 13 brottas med ett liv i nöd och motgång och beskriver människans rop till Gud i den situationen. Nöden uttrycks fritt och expansivt, men även i en sträng, behärskad form. Psaltarpsalmens människa omfamnar mörkret som en kärna i sin tro och i sitt liv. Hon verkar veta att nytt liv inte uppstår någon annanstans än där. Psaltarpsalmernas 9 Walter Brueggemann, Praying the Psalms. Engaging scripture and the Life of the Spirit (Oregon: Cascade Books, 2007), 6ff. 10 Brueggemann, Praying the Psalms, Brueggemann, Praying the Psalms, xvii. That mode of monologue, moreover, is often imitated in the life of church where truth comes along with power, and in interpersonal relations where power is always operative. 12 Brueggemann, The message of the Psalms, Brueggemann, The message of the Psalms, 51. 8

9 dramaturgi visar på vägar in i, men också genom och ut ur mörkret, vilket uttrycker en återkommande ordning i desorienteringen som kan kännas igen hos människan. Människan är å ena sidan desperat. Hennes klagan är intim och personlig och hon beskrivs som sårbar, ibland övergiven, ibland arg. Å andra sidan är hon djupt troende. Livet må vara desorienterat, men också då vänder hon sig till Gud som hon tycker sig känna. Därför är desorienteringspsalmerna inte uttryck för tvivel, men snarare för djärv, modig och förvandlande tro med en närmast juridisk kvalitet. Människans begäran är kraftfull. Hon har inte råd eller tid att vara ädel, utan gör ibland Gud ansvarig. Livet beskrivs ibland som en pilgrimsfärd genom mörker. Livet är inte på låtsas och verkligheten behöver inte beskrivas bättre än den är. En viktig plats i dessa psalmer är the pit, gropen, som står för död, övergivenhet, besvikelse eller avskildhet, något människan inte skyddas ifrån. Hon är inte här för att hon straffas eller förtjänar det. Den är en plats där Gud ger nytt liv. En annan viktig plats är den under vingarna. Utan att förneka gropen, ses Gud som ett skydd i den situation som är. Breuggemann menar att detta är typiskt för psaltarpsalmernas språk: mitt i nöden, uttalar den utsatte behovet av Guds beskydd. Gud är deltagande och medkännande och trofast, snarare än oföränderlig. Inget av det människan erfar behöver tonas ner, Gud behöver inte skyddas, utan kan ta emot hennes fulla tal. Gud är den som kan göra något åt situationen och kan övertygas om att agera genom ett ingripande, ett mirakel. Det är inte tänkbart att Gud skulle höra och inte agera. Människan har lovat att tacka Gud och Gud har lovat att besvara. Mitt i desorienteringen sker något som leder in i nästa motiv: den överraskande omorienteringen. 14 Människans situation är förändrad, utan att vi förstår hur det gick till. 15 Känslan av desperation är plötsligt bytt i glädje och tacksamhet. Hon har talat, någon har lyssnat, sett henne och agerat. När livet återvänder efter en tid i mörker, följer en närmast gränslös tacksägelse. Livet kan förändras, men det ligger utanför vår kontroll. Klagopsalmernas struktur är det mest grundläggande retoriska mönstret i det gammaltestamentliga uttrycket för tro. Formen innehåller som helhet en rörelse från elände till glädje. Glädjen står aldrig fri från sin bakgrund, den förstås alltid i ljuset av bekymren, men är också därför äkta. 16 Rörelsen i psaltarpsalmerna går från ett ordnat liv till en bruten existens som förts in i en ny glädje, en ny ordning. Men här finns också en annan rörelse: vi kan aldrig mer gå hem. Den som en gång öppnat upp för uppriktigheten ser ingen väg tillbaka in i det slutna. Den vändning som sker i mörkret är oförklarlig och kan inte 14 Brueggemann, The message of the Psalms, Brueggemann, The message of the Psalms, 57. I t ex Ps 13, mellan vers 4 5 och psalm 22, mellan vers Brueggeman, The message of the Psalms, 57. Han syftar på några klagopsalmer: t ex. Ps. 12, 44, 60, 74, 79, 80, 83, 85, 90, 94, 123, 126,

10 kontrolleras. Människan kan inte förklara den nya nåd hon fått, men kan göra vad hon gör bäst: berätta, återge, vittna. Gud är en erfarenhet som kan förvandla verkligheten. Texterna handlar inte i första hand om den naturliga utgången av problemen, men om den transformation, som bara är möjlig genom Gud som skapar liv där inget liv verkar möjligt. Man kan tolka denna tacksamhetsdel av psalmen som det viktiga, att de tidigare beskyllningarna och protesterna är missförstånd och därför orättvisa. Men processen av klagan är en viktig väg till Gud. Det är den ärliga och riskfyllda adresseringen till Gud som ger relationen nya möjligheter att bli trovärdig. Orienteringspsalmen och omorienteringspsalmen kan ibland vara svåra att skilja åt. Den nya orienteringen står sällan i motsats till den gamla, men ger sammanhang och äger alltid en klangbotten av det människan mött i djupet. Hennes erfarenheter av livet är svåra. Ändå är livet nytt. 1.3 Källor och angränsande forskning Viktiga källor för uppsatsen är Svenska kyrkans egna dokument. Kyrkoordningen (KO) från 1999 samt Begravningen - ett brev från Svenska kyrkans biskopar, från biskopsmötet 2006, används för att förstå Svenska kyrkans mål för begravningsgudstjänsten. De analyserade psalmtexterna återfinns i Den svenska psalmboken 1986 (SvPs86) samt psalmbokstillägget Psalmer i 2000-talet (Ps2000). I Ett samband att beakta - psalm, psalmbok och samhälle undersöker Per Olof Nisser sambandet mellan samhällsutveckling och utvecklingen av svenska psalmer, främst hur detta kom till uttryck i arbetet med SvPs års psalmbok föregicks av en revision som formellt varade mellan 1969 och 1986, men hade redan inletts genom andra processer. Ny bruksmusik för gudstjänster växte fram i spåren av kulturella samhällsförändringar, bl a den s k andliga visan. En av de bärande idéerna i utvecklingsarbetet, som också är intressant för uppsatsens syfte, var orienteringen mot identifikationsteman i psalmen. 17 I licentiatuppsatsen Psalmer i 2000-talet. Nya psalmer i Svenska kyrkan från 2011, studerar Karin Karlsson främst text och musik i psalmer i psalmbokssupplementet Psalmer i 2000-talet i relation till de mål och riktlinjer som sattes upp för projektet. Ett övergripande mål var att skapa en psalmbok för alla, vilket skulle innefatta aktivt sökande efter psalmer inom många olika områden. Inklusivitet, formuleringar som utmanar traditionella gudsföreställningar och öppna psalmer, var viktiga ambitioner. 18 Karin Karlssons arbete har varit betydelsefull för uppsatsen främst när det 17 Per Olof Nisser, Ett samband att beakta psalm, psalmbok och samhälle (Skellefteå: Artos och Norma Bokförlag, 2005), 18f. 18 Karin V Karlsson, Psalmer i 2000-talet. Nya psalmer i Svenska kyrkan.(2011). Licentiatuppsats vid Göteborgs universitet,

11 gäller psalmens historiska utveckling, samt vissa uppgifter gällande de två psalmer i Ps2000 som analyseras i denna uppsats. Anna J Evertssons avhandling Gå vi till paradis med sång från 2002 innehåller intervjuer, psalmanalyser och jämförande studier av psalmtexterna och begravningens övriga textmoment. 19 Evertssons avhandling har gett uppslag i psalmtextanalysen och en förståelse för de mest frekventa psalmerna i begravningssammanhang, vilka redovisas i Göran Gustafssons undersökning från Någon nyare, mer omfattande undersökning av psalmers användning i begravningsgudstjänster finns inte. Dock har teol dr och kyrkoherden Lars Eric Axelsson, redovisat i stort sett samma resultat i sin artikel Psalmer vid kyrkliga handlingar i Årsbok för Svenskt gudstjänstliv 81/2006. Axelssons studie bygger på en genomgång av egna noteringar från 1991och framåt. Ingrid Persenius avhandling Omsorg och mänsklig värdighet, från 2006, analyserar behovet av förbättringsarbete inom begravningar i Svenska kyrkan och tolkar empiriska undersökningar om svenska medborgares relation till dem. Hon gör en analys av begravningsgudstjänsten som rit och dess betydelse i sorgebearbetning och menar att den kunskapen borde få konsekvenser för ett medvetet förbättringsarbete för begravningarna. 20 Hon gör också en fallstudie i en svensk församling, där anhörigas och församlingsanställdas förbättringsförslag med särskilt fokus på begravningsverksamhet analyseras. En andra källa som använts för att förstå begravningsgudstjänstens betydelse är Charlotte Winthers masteruppsats från 2013, Begravningar i dagens Sverige - den personliga traditionen. Hon studerar i femton intervjuer vad människor efterfrågar beträffande begravningar och ställer bl a frågan om varför antalet ceremonilösa begravningar ökar. Hon sammanfattar flera sekulariseringsteorier som hon relaterar till begravningsgudstjänstens situation i Svenska kyrkan. Relevant för uppsatsen är förståelsen av begravningsgudstjänsten som rit. Lena Petterssons artikel Inför begravningsgudstjänsten. Ett utvecklingsprojekt för begravningsmusik från 2012, har varit viktig för avsnittet om begravningen som utmaning och möjlighet. 21 Hon beskriver en process i Lund som utgick från frågeställningar om rollfördelning i begravningen, om begravningen som en gudstjänst eller privat ceremoni, samt kyrkomusikerns ansvar för musiken i begravningsgudstjänsten. Processen mynnade ut i en för församlingarna i Lund gemensam begravningspastoral där synen på begravningsgudstjänsten beskrivs, samt ett musikmaterial att delas ut till sorgehus via begravningsbyråer. 19 Anna J. Evertsson, Gå vi till paradis med sång. Psalmers funktion i begravningsgudstjänsten (Lund: Arcus, 2002), Persenius, 174 ff. 21 Lena Pettersson, Inför begravningsgudstjänsten. Ett utvecklingsprojekt för begravningsmusik i Årsbok för Svenskt Gudstjänstliv, 87 (2012), :

12 I Dejlig er jorden. Psalmens roll i nutida nordiskt kultur- och samhällsliv, 2001, skriver Sven- Åke Selander om språkets betydelse och begränsning när kyrka möter samhälle. Artikeln ger ett bidrag till delen om psalmtexternas utmaning och möjlighet i begravningsgudstjänsten. Walter Brueggemann är professor i exegetik vid Columbia Theological Seminary, Georgia, USA. Brueggemann har utvecklat en analysmodell av Bibelns psaltarpsalmer i tre dimensioner där han utgår från deras mänskliga erfarenhetsgrund. Analysen finns beskriven i The message of the Psalms, från 1984 och en andra upplaga, Praying the Psalms. Engaging scripture and the life of spirit, Uppsatsen använder sig av båda upplagorna för psalmtextanalysen. Den första upplagan har en mer utförlig analys av psaltarpsalmer varifrån vissa verktyg har hämtats. Den andra upplagan redovisar en djupare förståelse för det teologiska språket och kontexten där psaltarpsalmerna växt fram. Per Olof Nissers Änglarna sjunger i himlen. Bakgrund, tema, perspektiv, från 2002, har varit till nytta för uppsatsens textanalys. Det gäller även Inger Selanders När tron blir sång. Om psalm i text och ton (2008). I Från plikten till hjärtat. Förändringar i vardagens gudstjänster, en artikel av Kajsa Ahlstrand i Svenskt Gudstjänstliv, årgång 84/2009, beskrivs ett forskningsprojekt om religionernas betydelse och främst 1000 människors möte med Svenska kyrkans gudstjänstliv i en vanlig svensk stad, den s k Enköpingsstudien, som pågick mellan Avgränsning och begrepp Sex psalmtexter analyseras i uppsatsen. Fyra av dem finns i SvPs86 och två i Ps2000. Tre av de fyra psalmerna i SvPs86 är valda enligt Göran Gustafssons och Lars Eric Axelssons undersökningar av de mest frekvent använda psalmerna i begravningssammanhang, Härlig är jorden, Blott en dag samt Bred dina vida vingar. 22 Axelssons studie bygger på en genomgång av egna noteringar från kyrkliga handlingar han hållit från 1991och framåt. En fjärde psalm han lägger till i listan är Ylva Eggehorns Var inte rädd. Den fick en mycket speciell ställning i samband med tsunamikatastrofen i Thailand 2004, vilket tros ha påverkat dess ökade användning. 23 Två av psalmerna har samma upphovskvinna, SvPs och 249 är båda skrivna av Lina Sandell. Uppsatsen ville också studera några psalmer ur tillägg till SvPs86, varav det nyaste, Ps2000, föreföll mest logiskt. Utrymmet i uppsatsen tillät två psalmer utöver de fyra i SvPs86. Ingen undersökning om användningsfrekvens finns för begravningspsalmerna i Ps2000, varför urvalet fick 22 Evertsson, Gå vi till paradis med sång, Lars Eric Axelsson, Psalmer vid kyrkliga handlingar i Årsbok för Svenskt gudstjänstliv, vol 81 (2006), :

13 göras på andra grunder. De två valda står först bland de sex psalmer som i registret föreslås för begravning. De skiljer sig åt på flera sätt, vilket ses som en fördel för analysen: författarna är man resp kvinna, de är skrivna i olika tider och i skilda kontexter. Jonas Jonssons översättning av Teologen Dietrich Bonhoeffers Med hjärtats tillit, 817, är skriven redan 1944 i en kontext av krig och förföljelse, nyöversatt inför arbetet med Sv2000. Stad i ljus, 830, är skriven av Py Bäckman under sent 80-tal i en icke-religiös kontext. 24 Något annat skäl till urval finns inte. Fyra av de sex psalmerna är skrivna av kvinnor. Uppsatsen har inget medvetet genusperspektiv, även om det är intressant att notera att två av de mest använda begravningspsalmerna i SvPs86 är författade av en kvinna, i en annars manligt dominerad psalmbok. 88% av psalmförfattarna i SvPs86 är män. 25 Sångbarheten är en viktig komponent för psalmers funktionsduglighet och musiken kan också den fungera inkluderande eller exkluderande. Dock tas här av utrymmesskäl ingen hänsyn till melodi och musik. Uppsatsen behandlar begravningsgudstjänsten inom Svenska kyrkan, alltså ej borgerlig eller ceremonilös begravning. Med begravningssammanhang avses enligt Biskopsbrevet om begravningar perioden mellan dödsbädd och avsked vid grav. 26 Begravningsgudstjänst avser ett specifikt avgränsat tillfälle under denna period, en särskilt utformad ceremoni med ritualliknande inslag, ej i hemmet, som inkluderar andra människor än bara familjen. Begreppet psaltarpsalm används om de gammaltestamentliga psalmerna, medan psalmtexter betecknar de texter ur SvPs86 och Ps2000 som analyseras i uppsatsen. Med begravningspsalmer avses psalmer som finns publicerade i SvPs86 eller Ps2000 och önskas, används eller föreslås i begravningsgudstjänster inom Svenska kyrkan, som församlings- och/eller solosång. Enligt Tage Kurténs definition av begreppet existentiella frågor, avses de frågor som en person ställer sig då hon försöker orientera sig i tillvaron på ett grundläggande sätt. 27 Uppsatsen har valt att använda begreppet enligt denna definition. 24 Kajsa Ahlstrand. Från plikten till hjärtat. Förändringar i vardagens gudstjänster i Årsbok för svenskt gudstjänstliv, vol 84 (2009), 9 25: Karlsson, Biskopsmötet, Tage Kurtén, Livsfrågornas utmaning till teologin i Upptäckter i kontexten: Teologiska föreläsningar till minne av Per Frostin, red Sigurd Bergmann & Göran Eidevall (Lund: Institutet för kontextuell teologi, 1995),

14 1.5 Disposition Efter detta inledande kapitel ger kapitel två en bakgrund till frågan om psalmtexternas möjliga funktion i begravningsgudstjänsten. Kapitlet är indelat i tre avsnitt. Det första avsnittet fokuserar på Svenska kyrkans mål för begravningsgudstjänsten. Det andra avsnittet ger en överblick över den psalmtextens historiska utveckling, främst i Sverige, med ett särskilt fokus på dess orientering mot identifikation och öppna tolkningar. Det sista avsnittet behandlar begravningsgudstjänsten som rit och dess utmaning och möjlighet i ett sekulärt samhälle. Kapitel tre inleds med en beskrivning av det analysredskap som använts i den efterföljande analysen av sex psalmtexter. Texterna analyseras en och en. Varje analys inleds med en kort historisk bakgrund och avslutas med en reflektionsdel. I kapitel fyra besvaras uppsatsens frågeställningar i en sammanfattande diskussion. Uppsatsen avslutas med Summary samt Käll- och litteraturförteckning. 14

15 2. Begravningsgudstjänsten och psalmen Kapitel två beskriver den kontext, där de aktuella psalmtexterna används eller föreslås för användning: begravningsgudstjänsten. Hur kan begravningsgudstjänsten förstås enligt Svenska kyrkans egna mål? Vad vill Svenska kyrkan att den ska förmedla till människor som befinner sig i sorg? Det första avsnittet (2.1) behandlar Svenska kyrkans nuvarande mål för begravningsgudstjänstens innehåll som de beskrivs i KO och biskopsbrevet om begravningar. Därefter (2.2) redogörs för hur psalmutvecklingen inom Svenska kyrkan sett ut och då främst texternas utveckling mot identifikation och öppna tolkningsmöjligheter. Kapitlets tredje avsnitt (2.3) ger några infallsvinklar på aktuell forskning om begravningsgudstjänstens utmaning och möjlighet idag, främst ur ett ritvetenskapligt perspektiv. Vad har riten att erbjuda människor i svåra situationer? 2.1 Svenska kyrkans mål med begravningsgudstjänsten I det följande avsnittet ges först en kort introduktion till vad en begravningsgudstjänst är, därefter redogörs för Svenska kyrkans egna utgångspunkter för och målsättningar med begravningsgudstjänsten som de beskrivs i Kyrkoordningen och biskopsbrevet. Sist i avsnittet redovisas dokumentens syn på och direktiv gällande psalmsångens funktion i begravningsgudstjänsten. En begravningsgudstjänst i Svenska kyrkan är en offentlig gudstjänst som spelar en central roll i ett begravningssammanhang. Allt som kännetecknar en gudstjänst, finns också i begravningsgudstjänstens ordning: bön, bibelläsning och psalmsång. Där tar församling och anhöriga dessutom avsked av och överlämnar den som har dött till Gud. 28 Att överlämna någon i Guds händer genom den s k överlåtelsen, samt att be begravningsbönen, är obligatoriska moment och det som gör begravningen till en specifikt kristen begravningsceremoni. 29 Svenska kyrkan betonar att en viktig utgångspunkt för begravningssammanhanget är mötet mellan människans existentiella situation och det kristna hoppet. I Kyrkoordningens inledning formuleras detta på följande sätt: Vid begravningen kommer såväl sorgen och dödens allvar som hoppet och uppståndelsens ljus till uttryck. Den blir samtidigt en påminnelse för de närvarande att själva besinna sig inför livets frågor och dödens allvar. Den dubbelhet av död och liv, mörker och ljus som finns i varje människas liv och i 28 Kyrkoordning för Svenska kyrkan. (Stockholm: Verbum, 2006), 24 kap, Inledning. 29 KO, 24 kap, 2. 15

16 korsets evangelium sätter således sin prägel på begravningen, men sorgen och döden får en ny och annorlunda karaktär, när den bärs upp av uppståndelsens och den himmelska lovsångens ton. 30 Formuleringarna tar sin utgångspunkt i den mänskliga sorgen och döden. De nämner människans svåra situation först och uppståndelsen sen. Dubbelheten av död och liv, mörker och ljus 31 är ett mönster i människans liv, som också ska sätta sin prägel på begravningsgudstjänsten. Här ställs den sörjande människan inte bara inför ett farväl till en älskad människa och sorgen efter henne, utan avskedet förbinder henne också med sina egna livsfrågor och den egna döden. 32 Också evangeliet har denna dubbelhet. I evangeliet förmedlas en Kristus som också mött döden. Men evangeliets brottning med död och liv, mörker och ljus, slutar inte i mörker och förtvivlan, utan får istället en ny och annorlunda karaktär när den bärs upp av uppståndelsens och himlens ton. 33 Begravningar - ett brev från Svenska kyrkans biskopar riktar sig särskilt till dem som arbetar med begravningsgudstjänsten och vill stimulera till mer reflektion kring våra sätt att handla i samband med [...] 34 begravningssammanhanget. För det första ska sorgen och medvetenheten om förlusten hos de sörjande bejakas. För det andra ska kyrkans tro på Guds närhet och det eviga livet gestaltas: Svenska kyrkans riter vill hjälpa de sörjande att förstå att den döde är död och gestalta kyrkans tro på Guds närhet och på de dödas uppståndelse och ett evigt liv. 35 För det tredje läggs stor vikt vid den relationella aspekten, en strävan efter ett möte mellan människor och mellan människor och Gud. Präst och sörjande delar de mänskliga villkoren, de existentiella frågorna och erfarenheterna, något som utgör en utgångspunkt för ett möjligt möte. Begravningsgudstjänsten ska kunna balansera mellan öppenhet som bejakar även en vag religiös föreställning och den kristna/ bibliska realismen 36, samt upplevas själavårdande, som medmänsklig tröst i det svarta och tunga i sorgen. 37 Det bemötande som möjliggör dessa möten kommer till uttryck på olika sätt. Begravningsgudstjänsten ska ske i församlingens sammanhang. Gudstjänsten är, som alla Svenska kyrkans gudstjänster, offentliga 38 och bör hållas i ett kyrkorum, såvida det inte finns skäl av själavårdsmässig art eller en uttrycklig önskan från den döde. 39 Också i detta sammanhang 30 KO, 24 kap. 31 Biskopsmötet, Karl-Axel Nordlund, Existentiella frågor i själavården, (Göteborg: Verbum, 1994), KO, 24 kap, Inledning. 34 Biskopsmötet, Biskopsmötet, Biskopsmötet, Biskopsmötet, KO, 17 kap KO, 24 kap

17 beskrivs den själavårdande aspekten: mötet med sörjande människor i begravningsgudstjänsten samt tiden före och efter kan vara en kärlekshandling som pekar på Guds närvaro. Församlingen beskrivs som ett aktivt subjekt som möter den sörjande människan i begravningens kontext: Församlingens ansvar att möta människor med omsorg, kärlek, respekt och tålamod. Här bereds plats för frågorna, tid för sorgen, hjälp och stöd till reflektion, trostolkning och livstydning. Genom att möta den sörjande och ta hela människan på allvar visar kyrkan på Guds närvaro. 40 Biskopsbrevet uppmuntrar därför dem som arbetar med begravningar att samverka med andra aktörer, samt att skaffa kunskap om människors förväntningar på begravningssammanhangets innehåll och utformning. 41 De som vet vad som händer under en begravning, de som kan sederna och de vanliga formerna måste också berätta om dem, så att de kan bli meningsbärande för den som sörjer. Om detta inte sker, finns risken att begravningen kommer längre bort från människor och blir, som i många andra länder, en privat möjlighet. 42 Det skulle därmed bli svårt för kyrkan att kunna stödja människor i sorg. Att hålla till i kyrkorummet bör ej underskattas. Arkitekturen och symbolerna är viktiga för att de står för en närvaro av livet och evigheten, vilket gör upplevelsen av begravningsgudstjänsten annorlunda. 43 Musikvalet i gudstjänsten är ofta ett moment där de sörjande har önskemål. Musikvalet betraktas även det som själavård och det kräver lyhördhet när det gäller att förstå motiven bakom önskemålen och det är en viktig uppgift för kyrkans företrädare att se till att den blir en del av helheten. 44 Det finns en stor frihet för musikval i begravningsgudstjänsten, så länge präst och musiker är överens 45 och så länge ingenting motsäger den kristna tron på Jesus Kristus, hoppet om de dödas uppståndelse och ett evigt liv. 46 För det tredje är griftetalets utformning viktigt. Biskopsbrevet betonar här prästens viktiga roll att förmedla Guds ord i den aktuella situationen så att ett möte kan ske mellan Ordet och gudstjänstdeltagarna. 47 Griftetalet ska inte handla endast om livets korthet och förgänglighet, 40 Biskopsmötet, Biskopsmötet, Biskopsmötet, Biskopsmötet, Biskopsmötet, Biskopsmötet, KO 18 kap, Biskopsmötet,

18 men inte heller ska det vara ett allmänt tal om det kristna hoppet i sorg och död. 48 Prästen behöver veta något om vilka som kommer att närvara och något om vem den döde varit för att kunna möta gudstjänstdeltagarnas behov. I griftetalet trostolkningar formuleras som kan hjälpa de sörjande att leva vidare. 49 Musik och psalmsång beskrivs som en viktig del i begravningsgudstjänstens möjlighet att skapa möten. 50 Psalmsångens syfte är dels att skapa band mellan deltagarna, dels att fungera som vila och gemensam bön och ett sätt att förstärka det kristna hoppet i liv och död. I nästa avsnitt behandlas psalmtextens utveckling i Sverige i modern tid, detta för att ge en bakgrund till vad psalmtexten kan betyda i begravningsgudstjänsten. Vad är en psalmtext? Vad behöver en psalmtext innehålla för att angå en människa idag och då särskilt i en kontext där man står maktlös inför livets bräcklighet? 2.2 Psalmboken och den mänskliga psalmen Den svenska psalmboken är en av Svenska kyrkans gudstjänstböcker 51 och begreppet psalm används i Norden, men ingen annanstans, om kyrkligt sanktionerad församlingssång. 52 Det är okänt varför församlingens sånger kallas psalmer, dock påminner det om sambandet med Psaltaren i Gamla testamentet. Ordet psalm betecknar en slags harpa eller lyra och psaltarpsalmernas texter uttrycker människans röst, hennes glädje, men också hennes klagan och uttryck av sorg inför Gud. I psaltarpsalmerna finns referenser till David, som med sin musik lugnade Saul. 53 I Nya testamentet finns flera hänvisningar till psalmens och sångens betydelse för de första kristna, 54 som ett uttryck för berättande om vad man varit med om och för att bekräfta och stärka tron. 55 I fokus för uppsatsen står några psalmer som dels används i begravningssammanhang, dels föreslås för begravning i psalmböckernas register. Vad har hänt med människans frågor i den nutida kyrkans psaltare? 48 Biskopsmötet, Biskopsmötet, Biskopsmötet, 38ff. 51 KO, 18 kap, Oscar Lövgren, Psalm- och sånglexikon (Stockholm: Gummessons, 1964), Per Olof Nisser, Vår nya psalmbok i En liten psalmbokshistoria, red Per Olof Nisser (Göteborg: Verbum Förlag, 1987), 7-21: Bibel 2000, Tala till varandra med psalmer och hymner och andlig sång. Sjung och spela för herren av hela ert hjärta, Ef 5:19, Låt Kristi ord bo hos er i hela sin rikedom och med all sin vishet, Lär och vägled varandra med psalmer, hymner och andlig sång i kraft av nåden, och sjung Guds lov i era hjärtan, Kol 3: Bibel 2000, Apg 16:25. Ett exempel från en situation när de första kristna satt i fängelse. 18

19 Detta avsnitt presenterar en översikt över den moderna psalmtextens framväxt och har ett särskilt fokus på det som kallats psalmens identifikationspotential. Avsnittet syftar till att förstå psalmens möjlighet att bli meningsbärande för sörjande i begravningsritens sammanhang Den svenska psalmbokens framväxt En del psalmer i vår nuvarande psalmbok är mycket gamla, som t ex SvPs 112 Världens frälsare kom här, av Ambrosius av Milano, död 397. Martin Luthers förståelse för psalmsången som ett uttryck för församlingsgemenskap och hans känsla för folkligt och bibliskt i både text och musik gav den en särskild ställning i gudstjänstlivet. 56 Olaus Petri, student hos Luther i Wittenberg, kom att betyda mycket för psalmen i Sverige 57 och med 1695 års psalmbok, den s k karolinska psalmboken, fick Sverige sin första officiellt antagna psalmbok. Sveriges kulturella elit krävde dock strängare regler för poesin. Psalmboksdebatten som följde har följt varje ny psalmbok sedan dess, med skiftande fokus. Johan Olov Wallin tog sig an psalmboksrevisionen i stort sett på egen hand och 1819 års psalmbok eller Den wallinska psalmboken kom därför att präglas av hans egna ideal. 58 Den kom att bli en psalmbok mer för de bildade än för folket. 59 Väckelserörelserna växte sig starkare och med dem sånger som gavs ut i ett antal sångsamlingar. 60 En revision av den wallinska psalmboken ansågs nödvändig, den verkade i kontrast till väckelserörelsernas enkla och känslofulla sånger i det närmaste kylig och alltför högtidlig för att vara en folkets sångbok. Man utarbetade därför ett antal tillägg där sånger som Lina Sandells Bred dina vida vingar och Tryggare kan ingen vara fanns med The hymn explosion. Svensk psalm i förändring År 1937 togs så en ny psalmbok i bruk, men också den kom snart att upplevas ålderdomlig. Psalmerna hade under revisionen bearbetats för att passa högmässan, vilket gett flera av dem ålderdomligare karaktär 62 och under 1950-talet växte sig kritiken mot en alltför omodern 56 Nisser, Vår nya psalmbok, Nisser, Vår nya psalmbok, Nisser, Vår nya psalmbok, 11. Nisser berättar om hur ledamoten biskop Tegnér vid något tillfälle kallade Wallin för Davidsharpan i Norden, en titel som också den leder tanken till Psaltaren och kung David. 59 Nisser, Vår nya psalmbok, Nisser, Vår nya psalmbok, 13. Baptistsamfundets Psalmisten kom redan 1880, pingströrelsens Segertoner kom ut Sånger hämtades från England och USA. Psalmbokens främsta föregångsland var Tyskland. Under sent 1800-tal fick många svenska författare och kompositörer stor betydelse för nya psalmers framväxt, t ex Lina Sandell, Oscar Ahnfelt, Nils Frykman, m fl. 61 Nisser, Vår nya psalmbok, Nisser, Vår nya psalmbok,

20 psalmbok allt starkare. 63 Den utveckling som nu följde var dock inte bara ett svenskt skeende. Per Olof Nisser refererar till Alan Dunstan, som formulerat flera naturliga omvärldsliga orsaker till The hymn explosion, psalmsångens intensiva utveckling under senare delen av 1900-talet: För det första: teknisk utveckling och vetenskaplig forskning har förändrat människans världsbild. De äldre psalmerna ger uttryck för en otidsenlig syn på t ex skapelse. För det andra: politiska och sociala aspekter av tron har aktualiserats genom The Social Gospel. Dessa aspekter föder i sin tur behov av psalmer med annan terminologi än de äldre. För det tredje: en ny liturgisk väckelse har genererat nya nattvardspsalmer och framväxten av nya gudstjänstordningar. För det fjärde: språket förändras, vilket kräver en modernisering av gudstjänstens språk. Det befruktar också psalmens språk. För det femte ställs krav på trovärdighet och uppriktighet. Psalmen ska inte bara ge svar, utan också kunna ställa frågor till tron, precis som människan själv gör det. För det sjätte växer fler psalmer fram med ett växande kreativt behov av att skapa text och musik. 64 Även andra orsaker, som dessa decenniers ungdomsrörelser, i protestsånger och social gospelmusik och Jesusrörelsens karismatiska radikala budskap har spelat roll. 65 Selander tar upp 1960-talets förändrade kulturella sammanhang, där författare världen över på ett nytt sätt tar ställning och del i samhällsdebatt genom en mer politiserad litteratur och en dikt som gör uppbrott ur poesiparken. 66 Språket blir mer konkret och vardagsnära, många dikter tonsätts och den politiska visan blir ett begrepp. 67 I denna kontext växte den svenska, andliga visan fram under och 70-talen, där textförfattare och tonsättare strävade efter att uttrycka sig enkelt och sångbart. 68 En viktig instans för ett målmedvetet psalmutvecklingsarbete i Sverige var Hymnologiska Institutet, grundat 1960 av bl a Anders Frostensson. 69 Arbetet orienterades mot att vaska fram psalm i ny stil, fri från kyrkligt och poetiskt formelspråk. 70 En bärande tanke var att Bibelns berättelser skulle frigöras från ett alltför abstrakt språk, vilket man tänkte sig skymde det centrala budskapet i dem. 63 Nisser, Vår nya psalmbok. 19. Den nya generationen fann språket, teologin och musiken mer likt museiföremål än en levande andlig miljö, som Bo Setterlind uttryckte det i en debattskrift. Han menade att kyrkan inte hade haft förmåga att bruka konstnärernas förmåga till det levande, profetiska och djärva. Många andra kom också att stå bakom kritiken. 64 Inger Selander, När tron blir sång. Om psalm i text och ton (Skellefteå: Artos & Norma bokförlag, 2008), Selander, När tron blir sång, Selander, När tron blir sång, Selander, När tron blir sång, Svenska kyrkans gudstjänst. Bil.1, Gudstjänst idag: liturgiska utvecklingslinjer. SOU 1974:67, Selander, När tron blir sång, 13. Nisser, Vår nya psalmbok, Selander, När tron blir sång,

Studiehandledning. Anna Davidsson Bremborg Cristina Grenholm. Levande samtal psalmboken 2

Studiehandledning. Anna Davidsson Bremborg Cristina Grenholm. Levande samtal psalmboken 2 levande samtal Studiehandledning Anna Davidsson Bremborg Cristina Grenholm Levande samtal psalmboken 2 Studiehandledning för fem träffar om psalmboken 5 1. Att lära känna psalmboken 5 2. Vi upptäcker psalmboken

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Bönen i gudstjänsten Karlstad stift, Västerstrandskyrkan den 23 mars 2010 Margareta Melin

Bönen i gudstjänsten Karlstad stift, Västerstrandskyrkan den 23 mars 2010 Margareta Melin Bönen i gudstjänsten Karlstad stift, Västerstrandskyrkan den 23 mars 2010 Margareta Melin När det gäller byggstenarna för dop har jag inte talat om bönerna i dopgudstjänsten. Jag tänkte göra det i det

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Begravningspastoral. för Kropps pastorat - 1 -

Begravningspastoral. för Kropps pastorat - 1 - Begravningspastoral för Kropps pastorat - 1 - - 2 - Begravningsgudstjänsten Begravningens sammanhang kan sträcka sig under mycket långt tid. Från en allvarlig sjukdom till sorgetiden efter begravningsgudstjänsten,

Läs mer

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats F. Välsignelse av industrianläggning, kontorslokal eller annan arbetsplats En präst kan på begäran förrätta välsignelse av en industrianläggning, en kontorslokal eller en annan arbetsplats. Psalmer Följande

Läs mer

"När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem...

När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem... Predikan vid sändningsmässan Daniel Brattgård "När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem..." Så var det vid

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling.

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling. Begravning När en människa som står oss nära dör, drabbas vi av många blandade känslor. Men oavsett vad vi känner är det viktigt att få ta avsked på ett sätt som är rätt både för den döda och för oss efterlevande.

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! är en katekes för förskolebarn. Materialet är också tänkt för de församlingar som har möjlighet att erbjuda barnen en

Läs mer

Norra Mellby församling BEGRAVNINGSPASTORAL

Norra Mellby församling BEGRAVNINGSPASTORAL Norra Mellby församling BEGRAVNINGSPASTORAL Födelse och död är heliga händelser. Någon kommer in i livet, någon går ur tiden. Nära födelse och död blir allt annat smått. Livet är större än det som i övrigt

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

indelade efter kyrkoårets olika teman

indelade efter kyrkoårets olika teman indelade efter kyrkoårets olika teman Första söndagen i advent Ett nådens år Du är den som kommer Ett nådens år Fast du som kommer Hosianna Hosianna (kanon) Här är det fest I advent På en vanlig åsna Stenarna

Läs mer

Medlidande medmänniska

Medlidande medmänniska Medlidande medmänniska 1 Inledning I den japanske författarens Endos roman Tystnad om 1500-talets förföljelse av de kristna kritiserar fader Rodrigues Guds tystnad. Men Jesus svarar: "Jag var inte tyst.

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

Begravningspastoral Norra Möre och Ölands kontrakt

Begravningspastoral Norra Möre och Ölands kontrakt Begravningspastoral Norra Möre och Ölands kontrakt Ås kyrkogård på södra Öland En gemensam hållning gemensam pastoral Hur vi möter människor i samband med de kyrkliga handlingarna blir allt mer betydelsefullt.

Läs mer

BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING

BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING Svenska kyrkan vill finnas som stöd och hjälp vid de viktiga ibland svåra situationer som livet ställer oss inför. Svenska kyrkan vill vara en trygghet i glädje

Läs mer

Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål

Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål Begravningen är det sista avskedet. Alla närvarande kommer för alltid att bära med sig minnet av en personlig och värdig ceremoni. Väljer du en

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

De seder och bruk av olika slag som vi har i samband med en begravning fyller grundläggande mänskliga behov av trygghet och sammanhang.

De seder och bruk av olika slag som vi har i samband med en begravning fyller grundläggande mänskliga behov av trygghet och sammanhang. Begravning Vad är meningen med livet? Finns det en fortsättning efter döden? Hur kommer man igenom sorg? Det är viktigt för oss människor att ge oss tid att fundera och samtala kring livets mening och

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET FÖRSTA TESSALONIKERBREVET HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2014 Första Tessalonikerbrevet (Lars Mörling 2014) Bakgrund Filippi Berea Tessalonika Korint Aten Författare: Paulus (1Tess 1:1) Vi ser att brevet var

Läs mer

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning Välsignelse över registrerat partnerskap Försöksordning Fastställd av Kyrkostyrelsen den 6 december 2006 Allmänna anvisningar Välsignelse över registrerat partnerskap är ett erbjudande till dem som önskar

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde. Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Önskelistan. Namn. Personnummer

Önskelistan. Namn. Personnummer Önskelistan Din guide till sånt som du bör tänka igenom kring din egen begravning. Och dessutom är den ett bra underlag att använda när du pratar med dina nära och kära om vad som är viktigt i livet. Namn

Läs mer

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling vår 2010 EKENÄS FÖRSAMLING mitt i livet keskellä elämää www.enksf.fi/ekenasforsamling k ev ä t 2 0 1 0 TAMMISAAREN SEURAKUNTA innehåll/sisältö 18 2 Kyrkoherdens spalt...3 Diakoni...4 Medarbetarnytt...6

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Bibelns trovärdiga tolkning

Bibelns trovärdiga tolkning Inledning Bibeltext: 2 Tim 1:13-14 Bibelns trovärdiga tolkning Bibelns sanning betonades särskilt starkt för hundra år sedan, när den liberala teologin ifrågasatte sanningen i Bibeln. Bibelns auktoritet

Läs mer

Församlingen / Vad då?

Församlingen / Vad då? Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om

Läs mer

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Detta arbetsmaterial är ursprungligen framtaget för en Promiseland-konferens i församlingen Willow Creek i USA. Det är skrivet av Lori Salomo,

Läs mer

Tankar om. Foto: Bengt Nilsson. Döden Sorgen Den kristna tron

Tankar om. Foto: Bengt Nilsson. Döden Sorgen Den kristna tron Tankar om Foto: Bengt Nilsson Döden Sorgen Den kristna tron Sorgen - en process att ta fasta på. Något av det mest smärtsamma och svåra en människa går igenom är förlusten av en nära anhörig. Speciellt

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem!

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! gudstjänst Kyrkklockorna ringer när det är dags för gudstjänst i kyrkan. Här sjunger vi sånger som kallas psalmer och vi ber till Gud, att Gud ska

Läs mer

Konfirmander på hemmaplan Friskvård för relationen Död och uppståndelse i Kyrkskolan

Konfirmander på hemmaplan Friskvård för relationen Död och uppståndelse i Kyrkskolan Konfirmander på hemmaplan Friskvård för relationen Död och uppståndelse i Kyrkskolan en tidning från svenska kyrkan sollentuna nummer 3 juni 2009 4 Göran Hägg är litteraturvetare, författare, debattör

Läs mer

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17 23 söndagen under året (år C) (8 september 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 14:25-33 Att vara Jesu vän Att vara Jesu lärjunge Stora skaror gick tillsammans med honom, och han vände sig om och sade till

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Den sista viloplatsen. i Maria Magdalena församling

Den sista viloplatsen. i Maria Magdalena församling Den sista viloplatsen i Maria Magdalena församling Begravning När en anhörig dör är det klokast att först kontakta en begravningsbyrå. Där får man all tänkbar hjälp med de praktiska detaljerna kring begravningen.

Läs mer

En resa på livets kanal

En resa på livets kanal En resa på livets kanal (Friluftsgudstjänst i hamnen) Av: Johannes Djerf Det här är ju en dag som för många handlar om vatten och båtar, vilket jag tycker är väldigt härligt. Men jag ska ändå börja med

Läs mer

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet.

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. BIBELGUIDEN Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. Utgiven med bidrag från Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse)

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Begravningspastoral Kulla pastorat 2014

Begravningspastoral Kulla pastorat 2014 Begravningspastoral Kulla pastorat 2014 Innehåll: A. Pastoralteologisk grund.. B. Ansvarsfördelning av begravningsverksamheten. C. Platser för begravningsverksamhet.. D. Kulla pastorats rutiner för begravningsverksamheten..

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Pastor & diakon Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Inledning Syftet med detta dokument är att visa vilka kriterier Svenska Missionskyrkans antagningsnämnd har för att

Läs mer

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7 Sida 1 av 7 Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling Innehållsförteckning 1. Vår omvärld... 3 2. Relation församlingens ledord... 3 3. Vår invärld... 4 4. Det pastorala programmet (hur gudstjänst,

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Vad betyder det att vara Kristen?

Vad betyder det att vara Kristen? Vad betyder det att vara Kristen? Tim Conway illbehonest.com/svenska Bruden och brudgummen har en börda. De har en kärlek till folket som kommer till deras bröllop. Och de vet att många av människorna

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

JESU KRISTI EVANGELIUM

JESU KRISTI EVANGELIUM JESU KRISTI EVANGELIUM VAD ÄR JESU KRISTI EVANGELIUM? Jesu Kristi evangelium är vår himmelske Faders plan för hans barns lycka och frälsning*. Det kallas Jesu Kristi evangelium därför att Jesu Kristi

Läs mer

Tunadalskyrkan 14 02 09. Bilder av livet. Dan 3, PS 126, Ps 35

Tunadalskyrkan 14 02 09. Bilder av livet. Dan 3, PS 126, Ps 35 1 Tunadalskyrkan 14 02 09 Bilder av livet Dan 3, PS 126, Ps 35 Ibland kan vi behöva bilder eller berättelser för att få hjälp att förstå livet och tillvaron, för de kan spegla vår situation, utan att vara

Läs mer

Lyssna till herden. Av: Johannes Djerf

Lyssna till herden. Av: Johannes Djerf Lyssna till herden Av: Johannes Djerf När vi skulle avsluta vår första alphakurs här i kyrkan så skulle vi avsluta vår termin med att be tillsammans, så som vi alltid brukade avsluta en kväll. Efter vår

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Himmel och jord förkunnar Hans heliga namn Jesus är upphöjd min Konung är upphöjd över allt. 2 Välkommen till denna plats

Himmel och jord förkunnar Hans heliga namn Jesus är upphöjd min Konung är upphöjd över allt. 2 Välkommen till denna plats 2 Välkommen till denna plats Välkommen till denna plats Välkommen in i mitt öppna hjärta Du har sagt i ditt ord att du tronar på vår lovsång Så vi ärar dig, och vi prisar dig Och vi offrar denna kärlekssång

Läs mer

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Igår fick jag ett samtal från SVT Debatt för de ska idag ha ett program om Yoga. Skälet är att Östermalmsskolan har

Läs mer

Inledning. Född på nytt

Inledning. Född på nytt Tema: Leva med mål och mening Skapad för att bli lik Jesus Sid. 1(5) Syfte 3: Du är skapad för att bli lik Jesus Inledning Min predikan idag ska handla om den största tanke Gud någonsin tänkt för ditt

Läs mer

Detta är nyfikenhetsvandring 5

Detta är nyfikenhetsvandring 5 Kära surfiga nyfikenhetsupptäcktsvandrare! Barnen i Narnia, som vi berättat om tidigare, upptäckte en märklig sak i det gamla skåpet uppe på vindsrummet. Skåpväggen öppnade sig. De kom in i en helt ny

Läs mer

LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA!

LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA! LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA 16:E SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET 20 SEPTEMBER 2015 1 LEDARMATERIAL RIKSKOLLEKT SEXTONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET 20 SEPTEMBER 2015 Låt

Läs mer

Och Gud är här. Gud som är kärlek och som var med er på vägen hit och som kommer att följa er på er vandring genom livet.

Och Gud är här. Gud som är kärlek och som var med er på vägen hit och som kommer att följa er på er vandring genom livet. Vigsel Anvisningar I skapelsens morgon skapades människan till Guds avbild, skapad för att växa till likhet med sin skapare. Grunden i detta växande är kärleken. Gud älskade oss först, och i det gensvar

Läs mer

Matt 16:13-20 Jesus är Grunden för vår kristna identitet och för vårt apostlauppdrag

Matt 16:13-20 Jesus är Grunden för vår kristna identitet och för vårt apostlauppdrag Apostladagen, 8/6 Matt 16:13-20 Jesus är Grunden för vår kristna identitet och för vårt apostlauppdrag Dagens tema är sänd mig. Dagens text, som vi strax ska läsa, handlar bland annat om själva grunden

Läs mer

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 FIKONTRÄDET Liknelsen om fikonträdet som inte bar frukt Och han gav dem denna liknelse: En man hade ett fikonträd i sin

Läs mer